2

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunal­

skattelagen den 28 september 1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 33 §.

4. Även för

särskilt fortskaffningsmedel.

Riksskattenämnden fastställer för

varje kalenderår grunder för beräk­

ningen av de avdrag som får göras

när den skattskyldige använder egen

bil för resor till och från arbetsplat­

sen. Avdraget skall av nämnden be­

stämmas enligt schablon på grund­

val av genomsnittliga kostnader för

mindre bil och med hänsyn till både

de kostnader, som äro direkt be­

roende av körd vägsträcka (mil­

bundna kostnader), och övriga kost­

nader för bilen (årsbundna kostna­

der). De årsbundna kostnaderna

skola av nämnden fördelas mellan

körning, som avser resor till och

från arbetsplatsen, och annan kör­

ning på grundval av en beräkning

av genomsnittliga årliga körsträckor

för de båda slagen av körning. Den

andel av de årsbundna kostnaderna

som belöper på resor till och från ar­

betsplatsen skall för mil räknat mot­

svara det belopp, som behövs för att

den skattskyldige skall erhålla fullt

avdrag för nämnda andel av kost­

naderna, när den sammanlagda år­

liga körsträckan för resor till och

från arbetsplatsen motsvarar den

schablonmässigt beräknade genom­

snittliga körsträckan för sådana re­

sor. För körsträcka därutöver skall

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Utdrag ao protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

21 februari 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N ^ilsson ,

statsråden

S ^träng , A ^ndersson ,

L ^ange , K ^ling , H ^olmqvist , A ^spling , P ^alme , S ^ven -E ^ric N ^ilsson ,

G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade regler

för bilkostnadsavdrag och anför.

Inledning

Skattskyldig kan vid inkomsttaxeringen få avdrag för bilkostnader vid

resor mellan bostad och arbetsplats enligt kommunalskattelagen (KL) den

28 september 1928 (nr 370). Riksskattenämnden har meddelat anvisningar

för beräkning av sådant avdrag. Vid 1967 års riksdag väcktes fråga om

ändrade och förmånligare beräkningsgrunder för detta avdrag. Riksdagen

(BeU 1967:58, rskr 330) hemställde därför hos Kungl. Maj:t om utred­

ning av frågan, med ändamål att söka åstadkomma bestämmelser om av­

drag som i högre grad än tidigare motsvarar de faktiska kostnaderna för

dessa resor. Kungl. Maj :t uppdrog med anledning härav åt särskilda sak­

kunniga1 att utreda frågan om avdrag för kostnader för bilresor mellan bo­

stad och arbetsplats. De sakkunniga har överlämnat ett betänkande i äm­

net (Stencil Fi 1968: 7).

Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 1.

över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av kammarrätten,

riksskattenämnden, riksrevisionsverket, statens avtalsverk, länsstyrelserna

i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands,

1 Genom beslut den 24 november 1967 tillkallades generaldirektören Rolf Dahlgren, om­

budsmannen L. I. Ahlvarsson, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren Ivan

Svanström, numera departementsrådet Göran Wahlgren och ledamoten av riksdagens första

kammare, trävaruhandlaren Erik Wämberg. Samtidigt uppdrogs åt Dahlgren att vara ord­

förande. Den 27 juni 1968 förordnades byrådirektören A. Joachimsson att biträda de sak­

kunniga som expert.

6

vissa andra bestämmelser om rätten till bilkostnadsavdrag. Det sägs således

att om skattskyldig använder bil i stället för allmänt kommunikationsme­

del, skäligt avdrag för bilkostnader bör medges, om vägavståndet mellan bo­

staden och arbetsplatsen uppgår till minst en halv mil. En andra förutsätt­

ning för avdrag är att det av omständigheterna klart framgår att användan­

det av bil i stället för allmänt kommunikationsmedel regelmässigt medför

en tidsvinst av minst en och en halv timme sammanlagt för fram- och åter­

resan.

Om skattskyldig på grund av ålder, sjukdom, lyte eller liknande anled­

ning är tvungen att använda bil, bör enligt anvisningarna avdrag, oavsett

avstånd och tidsvinst, medges med vad av de totala faktiska bilkostnaderna

under året belöper på resorna till och från arbetsplatsen. Saknas allmänt

kommunikationsmedel tillämpas likaså för de skattskyldiga liberalare grun­

der.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Frågans behandling vid 1967 års riksdag

Vid 1967 års riksdag väcktes ett flertal motioner i syfte att förbättra de

skattskyldigas möjligheter till avdrag för kostnader för bilresor mellan bo­

stad och arbetsplats.

Motionärerna i motionerna I: 315 och II: 396, 1:573 och II: 731 samt i

motionen II: 403 ansåg att avdraget borde höjas till en nivå som bättre mot­

svarar de verkliga bilkostnaderna. Enligt motionärerna i motionen II: 744

borde avdrag medges med »maximalt belopp» även i de fall då antalet körda

mil per år överstiger 1 000. I motionerna I: 333 och I: 401 slutligen hem­

ställde motionärerna om lämpliga åtgärder för att underlätta för gles­

bygdens arbetstagare att vid arbete på annan ort bo kvar i hemorten. Detta

kunde enligt motionärernas mening ske antingen genom införande av ge­

nerösare skatteavdrag vid resor till och från arbetsplatsen eller genom att

arbetsmarknadsmyndigheterna erhåller medel för utbetalning av ett till

färdvägen anpassat kontantbidrag.

Bevillningsutskottet (BeU 1967: 58) fann de i motionerna framförda syn­

punkterna värda beaktande och anförde följande. På relativt kort tid hade

bilismen helt förändrat förutsättningarna för boende och sysselsättning i

vårt land. Arbetskraften är, även i områden där de kollektiva kommunika­

tionerna är svagt utvecklade eller i det närmaste indragna, betydligt rörliga­

re än tidigare. Denna rörlighet måste enligt utskottets mening anses vara

förenad med avsevärda fördelar. Arbetstagare som till följd av rationalise­

ringar, företagsnedläggelser eller liknande tvingas vara yrkesverksamma på

annan ort kan med bilens hjälp utnyttja sin bostad i hemorten och leva

kvar i sin gamla miljö. Som en följd av denna utveckling torde reseavstån­

den under senare år i genomsnitt kraftigt ha ökat, och det torde numera

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Statistiska uppgifter rörande bilavdragen

För att utröna hur många skattskyldiga som under inkomst av tjänst haft

bilavdrag för resor till och från arbetet samt med vilka belopp har utred­

ningen inhämtat vissa uppgifter från en urvalsundersökning som utred­

ningen om definitiv källskatt utfört för år 1965 (1966 års taxering) och

kompletterat uppgifterna i vad avser medgivna bilavdrag och avdragets

storlek. Dessa uppgifter avser alla skattskyldiga som är födda den 15 maj

dvs. inemot 15 000 skattskyldiga.

En omräkning av materialet till riksförhållanden ger vid handen att det

fanns 4 903 000 inkomsttagare år 1965. Makar som båda har inkomster har

härvid — liksom i det följande — räknats var för sig, dvs. som två inkomst­

tagare. Hela antalet inkomsttagare med avdrag för resekostnader till och

från arbetet var 1 757 000 eller 35,8 % av samtliga inkomsttagare. Sam­

manlagt uppgick avdragssumman till 1 043,5 milj. kr. vilket betyder att av­

draget i medeltal per inkomsttagare med sådant avdrag utgjorde 594 kr.

Vidare framgår att 401 000 inkomsttagare hade bilavdrag år 1965 på totalt

419,3 milj. kr. eller i medeltal 1 046 kr. Detta innebär att 8,2 % av samtliga

inkomsttagare eller 22,8 % av antalet inkomsttagare med avdrag för rese­

kostnader till och från arbetet hade bilavdrag och att 40,2 % av det totala

avdragsbeloppet var avdrag för bilkostnader. I verkligheten har naturligtvis,

påpekas det i betänkandet, betydligt fler åkt bil till och från arbetet men ej

kunnat få avdrag för bil, eftersom billigare färdmedel stått till buds.

Fördelningen av bilavdragen på inkomsttagare i olika inkomstskikt fram­

går av nedanstående uppställning.

Tabell 1.

Sammanräknad nettoinkomst år 1965, kr.

Samtliga

inkomsttagare

Därav med bilavdrag

i absoluta tal

i °'

1 ,0

1

2

3

4

— 4 999 .............................................

1 180 800

19 300

1,6

5 000— 9 999 .............................................

992 300

44 100

4,4

10 000—14 999 .............................................

791 300

80 200

10,1

15 000—19 999 .............................................

777 200

113 300

14,6

20 000—24 999 .............................................

543 800

77 200

14,2

25 000—29 999 ............................................

265 100

28 900

10,9

30 000—39 999 ............................................

205 400

25 400

12.3

40 000—49 999 ............................................

70 500

8 100

11,5

50 000—

.............................................

77 000

4 400

5,7

Samtliga

4 903 400

400 900

8,2

Av uppställningen framgår att antalet inkomsttagare med bilavdrag var

störst i mellaninkomstskikten. Att det var så relativt få av inkomsttagarna

10

innehavet erbjuder vad beträffar de dagliga resorna till och från arbetsplat­

sen. De med bilinnehav förenade kostnaderna tenderar emellertid mer och

mer att ingå i normal konsumtionsstandard. Det helt övervägande antalet

personbilsägare får också själva svara även för den del av levnadskostna­

derna, som består av bilkostnader, utan att åtnjuta den ekonomiska lättnad

som ligger i att viss del av kostnaderna är avdragsgilla vid taxeringen.

Enligt utredningens mening bör det givetvis även i fortsättningen fin­

nas möjlighet för skattskyldiga att få avdrag för bilkostnader för resor

till och från arbetet. För att överhuvud kunna tillämpas i praktiken bör av­

draget — liksom hittills — bestämmas efter schablonregler. Det bör sålunda

alltjämt fordras att fråga är om resor av inte alltför kort våglängd och att

användandet av bil i stället för allmänt kommunikationsmedel medför en

betydande tidsvinst för den skattskyldige. Någon författningsbestämmelse

därom anser utredningen dock inte böra meddelas. Det bör således liksom

hittills ankomma på riksskattenämnden att meddela anvisningar i dessa hän­

seenden. Anvisningarna bör givetvis ändras när samhällsutvecklingen och

förhållandena i övrigt gör det motiverat.

Vad angår bilavdragets storlek måste, påpekar utredningen, schablonen

självfallet konstrueras så att påtagliga orättvisor inte uppkommer mellan

dem som har möjlighet att erhålla avdrag och dem som inte har denna möj­

lighet. Detta betyder bl. a. att om en större och dyrbarare bil används, mer­

kostnaden får anses utgöra en icke avdragsgill levnadskostnad. En bilkost­

nadskalkyl bör därför enligt utredningens mening grunda sig på genom­

snittliga kostnader för en mindre bil av vanligen förekommande märke.

Utredningen anför vidare att en bilkostnadskalkyl måste baseras på vissa

antaganden rörande körsträckor. Detta är nödvändigt för att möjliggöra en

fördelning av de fasta kostnaderna för bilen på privat körning och körning

till och från arbetsplatsen. Förenämnda tabell i bilaga 2 ger vid handen att

den genomsnittliga körsträckan uppgår till endast 430 mil för år. För det

övervägande antalet helårsarbetande skattskyldiga torde den genomsnittliga

körsträckan emellertid vara icke oväsentligt längre, påpekar utredningen.

Till en början bör beaktas att det undersökta materialet är några år gam­

malt. Eftersom antalet arbetsplatser i städer och större tätorter ökar,

medan antalet arbetsplatser minskar på landsbygden, måste detta för dem

som bor kvar på landsbygden medföra att medelavståndet mellan bostad och

arbetsplats nu är längre. Vidare bör beaktas att det statistiska materialet om­

fattar alla arbetstagare, oavsett om de arbetat hela året eller endast en del

därav. Vidare omfattar det statistiska materialet även alla sådana skattskyl­

diga som på grund av t. ex. byte av arbetsplats erhållit avdrag för bilkost­

nader endast en viss del av året.

De av riksskattenämnden meddelade anvisningarna bygger — fr. o. in. be­

skattningsåret 1963 — på att 1 000 mil per år skulle kunna godtas som ge­

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

nebär med andra ord att avdrag för de fasta bilkostnaderna bör för varje

körd mil intill 1 000 mil medges med-------

ö 2 300

av årsbeloppet för de fasta

kostnaderna. Vid en årlig körsträcka för körning till och från arbetet av

1 000 mil har den skattskyldige således fått fullt avdrag för den del av de

fasta kostnaderna för bilen, som enligt den valda schablonen belöper på så­

dana körningar.

Vad slutligen angår de rörliga kostnaderna för bilen anser utredningen

någon tvekan inte kunna råda om att den skattskyldige bör få fullt avdrag.

Dessa kostnader bör således berättiga till avdrag med samma belopp per mil

räknat, oavsett om den årliga körsträckan för resor till och från arbetet un­

derstiger eller överstiger 1 000 mil.

Bilkostnadskalkyl

På grundval av de återgivna principerna har utredningen låtit upprätta

en bilkostnadskalkyl. Denna visar de genomsnittliga kostnaderna för mind­

re bil (med tjänstevikt understigande 1 100 kg) vid en årlig körlängd om

2 300 mil och bilbyte efter 6 år. Beräkningen grundas på att bilen hanteras

med normal aktsamhet och att föreskrifter i instruktionsbok för bilen om

översyn, service och skötsel beaktas. Prissättningen av kostnadsposterna

avser läget i slutet av augusti 1968 och utgör ett genomsnitt för landet. Dock

har bilbeståndet i storstadsområdena (Stockholm och Göteborg med omnejd

samt Malmö stad) inte tagits med vid beräkning av kostnad för försäkring.

I beräkningen redovisas de fasta och rörliga kostnader en bilägare drar på

sig genom att hålla sig med bil och köra den.

De skilda kostnadsposterna har i första hand beräknats efter den konven­

tionella uppdelningen i fasta och rörliga kostnader. Till fasta kostnader hän­

förs därvid bl. a. amortering och ränta. Värdeminskningen på bilen täcks

genom amorteringen, varför hela värdeminskningen sålunda behandlas som

en fast kostnad. I själva verket, framhålls i betänkandet, ingår emellertid

två komponenter i värdeminskningen: en del av värdeminskningen (mo­

dellkostnaden) hänför sig till att bilen åldras, en annan del till slitaget på

bilen vid körning. Den förstnämnda komponenten är oberoende av bilens

körning och således en fast kostnad i egentlig mening. Den senare kompo­

nenten är avhängig av bilens körning och sålunda egentligen en rörlig kost­

nad. I kalkylen har därför även gjorts en annan fördelning mellan fasta och

rörliga kostnader, där man i stället för amortering arbetar med begreppen

modellkostnad resp. slitage. För de fasta kostnaderna används därvid ter­

men årsbundna kostnader och för de rörliga kostnaderna termen milbundna

kostnader. Till milbundna kostnader hänförs de kostnader som är direkt be­

roende av körd vägsträcka, medan övriga kostnader hänförs till årsbundna

kostnader.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Fordonsskatt och kontrollbesiktning

För personbil med tjänstevikt om 910—1 000 kg är fordonsskatten 207 kr.

För kontrollbesiktning av tre bilar av sex för en kostnad om 35 kr. och där­

till efterbesiktning av var tredje besiktigad bil för en kostnad av 15 kr. be­

räknas enligt kalkylen 20 kr. Hela kostnaden sägs vara årsbunden.

Försäkring

Försäkringen enligt kalkylen omfattar trafik, brand, stöld, glas, bilrädd­

ning, förarskydd och rättsskydd. Yagnskadeförsäkring för fem år ingår i

anskaffningskostnaden. Kostnad för sjätte året har medräknats. Bilen för-

utsättes vara placerad i premieklass 211. Medelbonus för personbilar är

50 %. Tariffområde har bestämts efter bilbeståndets fördelning på områden

utom storstadsområdena. Om man bortser från storstadsområdena finns

inom tariffområde N (X-, Y-, Z-, AG-, BD-län) ca 20 % av bilbeståndet och

inom Ö (övriga delar av landet utom storstadsområdena) ca 80 %. Beräk­

ningen bygger vidare på Folksams och S-bolagens premier till lika delar.

Nykterhetsrabatt om 10 % i förekommande fall har inte beaktats.

Beräkning av försäkringspremie:

Premie i kr. i tariffområde

Ö

N

Folksam ...................................................................... 355

414

S-bolagen ...................................................................... 416

487

Om 80 % av bilarna är placerade i område ö och 20 % i område N blir

årspremien 398 kr. Försäkringspremien sägs vara årsbunden.

Garage eller uppställningsplats

Årskostnaden för garage m. m. beräknas enligt kalkylen med ledning av

statens personalbostadsdelegations rekommendationer till 450 kr. Hela kost­

naden sägs vara årsbunden.

Tvättning

För tvättning har beräkningen grundats på lika delar heltvätt, automat­

tvätt och självtvätt. Kostnaden utgör enligt Sveriges bensinhandlares riks-

1 Q i C i O

förbunds gällande cirkapriser(----—i-=) 7 kr. per gång. För 24 tvätt-

O

ningar per år blir kostnaden 168 kr. Hela kostnaden betraktas i kalkylen

som årsbunden.

Rörliga kostnader per 1 000 mil

Bensin

Kostnad för bensin beräknas enligt kalkylen vid en färdsträcka om ca

2 mil per resa efter en förbrukning av 0,9 liter per mil (97/98 oktan). Pri­

15

set i 1-zon med avdrag av 1 öre per liter för pris vid självtankning är 90 öre

per liter. Kostnaden per 1 000 mil blir 810 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1969

Däck

Kostnaden beräknas enligt kalkylen efter en livslängd om 3 600 mil för

normaldäck och 2 000 mil för dubbdäck. Livslängden för en uppsättning om

5 normaldäck och 4 dubbdäck biir(^ X

4 500 mil resp. 2 000 mil.

Angående däckens livslängd sägs vid intervjuer ha framkommit skiftande

uppgifter. I kalkylen beräknad livslängd har bl. a. angetts av chefen för tek­

niska avdelningen hos Motormännens riksförbund R. Jeansson. Kostnaden

— montering och balansering inberäknad — för 5 st. slanglösa normaldäck

beräknas till 415 kr. och för 4 st. dubbdäck till 480 kr. Dubbdäck förutsätts

komma till användning 3 månader per år och nyttjas av 60 % av bilägarna.

Av körningen antas således 15 % utförd med dubbdäck. Kostnad per 1 000

mil blir

415 x 0,85

4,5

480 x 0,15

2

114 kr.

Reparation och underhåll

En undersökning sägs ha gett till resultat att posten reparation, underhåll

och service belöper sig till 590 kr. per 1 000 mil.

Med utgångspunkt i de nyss redovisade kostnaderna har utredningen

sammanställt de totala fasta och rörliga kostnaderna i tabellform. Samman­

ställningen visar att de s. k. fasta kostnaderna per mil utgör 1: 49 kr. och

de rörliga 1: 51 kr. eller tillhopa 3 kr. per mil.

Sammanställning av fasta och rörliga kostnader vid 2 300 mils årlig

körning med personbil med tjänstevikt om 900—1 000 kg

Kostnadsslag

Kostnad

totalt

per mil

kr.

kr.

Fasta kostnader

Amortering, ränta.............................................................

2192

0: 96

Skatt och besiktning.........................................................

227

0: 10

Försäkring .........................................................................

398

0: 17

Garage ................................................................................

450

0: 19

Tvättning .........................................................................

168

0: 07

Summa kr.

3 435

1: 49

Rörliga kostnader per 1 000 mil

Bensin ................................................................................

810

0: 81

Däck ..................................................................................

114

0- 11

Reparation och underhåll...............................................

590

0: 59

Summa kr. för 1 000 mil

1 514

1: 51

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Kostnadsslag

Kostnad

totalt

per mil

kr.

kr.

Fasta och rörliga kostnader för 2 300 mil

Fasta kostnader................................................................

3 435

1: 49

Rörliga kostnader..............................................................

3 482

1: 51

Summa kr. för 2 300 mil

6 917

3: 00

I följande sammanställning har kostnaderna fördelats på år sbundna och

milbundna kostnader. Härav berörs som tidigare nämnts posten amortering

och ränta. Av sammanställningen framgår att de årsbundna kostnaderna

utgör 1: 04 kr. per mil och de milbundna kostnaderna 1: 96 kr. per mil eller

tillhopa 3 kr. per mil.

Sammanställning av årsbundna och milbundna kostnader vid 2 300 mils

körning med personbil med tjänstevikt om 900—1 000 kg

Kostnadsslag

Kostnad

totalt

per mil

kr.

kr.

Årsbundna kostnader

Modellkostnad ..................................................................

640

0:28

Ränta ...................................................................................

517

0:23

Skatt och besiktning..........................................................

227

0: 10

Försäkring ........................................................................

398

0: 17

Garage ...................................................................................

450

0: 19

Tvättning ...........................................................................

168

0: 07

Summa kr.

2 400

1:04

Milbundna kostnader för 1 000 mil

Slitage...................................................................................

450

0:45

Bensin...................................................................................

810

0: 81

114

0: 11

Reparation och underhåll .............................................

590

0:59

Summa kr. för 1 000 mil

1 964

1:96

För 2 300 mil

Årsbundna kostnader .....................................................

2 400

1: 04

Milbundna kostnader .....................................................

4 517

1: 96

Summa kr. för 2 300 mil

6 917

3:00

däröver föreslår utredningen att avdraget skall avse endast de milbundna

kostnaderna.

Enligt utredningens förslag bör författningsbestämmelserna införas i

punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL och tillämpas fr. o. m. 1970 års taxe­

ring.

Utredningen framhåller avslutningsvis att ett genomförande av de sak­

kunnigas förslag leder till ett visst skattebortfall. Med utgångspunkt i

att bilavdragen vid 1966 års taxering kan beräknas till sammanlagt cirka

420 milj. kr. skulle med tillämpning av de avdragsbelopp som gäller vid

1968 års taxering det sammanlagda avdragsbeloppet öka till ungefär 480

milj. kr. Utredningens förslag medför en ökning av avdragsbeloppet med

1/3 eller med 160 milj. kr. Med en antagen genomsnittlig marginalskatte­

sats av 45 % skulle skattebortfallet sålunda uppgå till något över 70 milj.

kr., varav i runt tal 40 milj. kr. belöper på staten och resten på kommu­

nerna.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Remissyttrandena

Remissinstanserna har i allmänhet funnit utredningens förslag lämpligt

och tillstyrkt att det läggs till grund för lagstiftning.

När det gäller principerna för avdrag beträffande bilkostnader för resor

till och från arbetet tillstyrker samtliga remissinstanser att avdraget fort­

farande bestäms efter schablonregler.

Riksskattenämnden framhåller sålunda att nämnden vid fastställandet

av sina anvisningar rörande bilavdrag iakttagit en viss restriktivitet när det

gäller beräkningen av de fasta bilkostnaderna. Detta har främst skett mot

bakgrund av att bilen i vårt land mer och mer tenderar att bli var mans

egendom och att de fasta kostnaderna för bilen följaktligen kan betraktas

såsom icke avdragsgilla privata levnadskostnader. Nämnden konstaterar att

de sakkunniga i sin bilkostnadskalkyl har verkställt en viss uppräkning av

de fasta bilkostnaderna men att förslaget i övrigt bygger i princip på sam­

ma förutsättningar som riksskattenämndens kalkyler. Mot bakgrund av vad

1967 års bevillningsutskott anfört har riksskattenämnden inte något att er­

inra mot att de föreslagna riktlinjerna läggs till grund för lagstiftning i äm­

net.

Kammarrätten, som förklarar sig inte ha något att erinra mot de före­

slagna principerna för avdragets beräkning, erinrar om att en någotsånär

enkel och naturligtvis i viss mån schablonartad regel för resekostnadsav-

dragens beräkning sannolikt är en betingelse för en definitiv källskatt. Vad

som föreslås i det nu aktuella betänkandet, liksom f. ö. vad som nu till-

lämpas, torde sannolikt kunna betecknas som i det närmaste omöjliga reg­

ler i ett system med definitiv källskatt. Avdragets storlek låter sig inte be­

stämmas förrän vid beskattningsårets utgång och det torde vara vanskligt

20

Länsstyrelsen i Värmlands län anför viss kritik mot målsättningen. Allt­

för generösa avdrag för bilresor till och från arbetet kommer enligt läns­

styrelsen att ytterligare accentuera en olikhet vid beskattningen som ofta

ter sig stötande. Länsstyrelsen syftar på det förhållandet att en skattskyl­

dig som har råd att hålla sig med bil för att företa dagliga resor till en främ­

mande ort där han har stadigvarande arbete kan erhålla ett i förhållande

till sin inkomst mycket betydande avdrag för resorna, medan en skattskyl­

dig som av ekonomiska skäl tvingas bosätta sig på den ort där arbetet skall

utföras är avskuren från avdragsmöjligheter, även om han drabbas av be­

tydande merkostnader. Kravet på likformighet och rättvisa vid beskattning­

en blir då knappast tillgodosett. Logiskt borde avdrag rätteligen vägras i

båda fallen med den motiveringen att det skäligen kan ifrågasättas att den

skattskyldige skall bosätta sig på den ort där han har sitt arbete. Med de

anförda synpunkterna har länsstyrelsen endast velat ge uttryck åt den all­

männa uppfattningen att det finns skäl till viss restriktivitet när det gäl­

ler att medge avdrag för bilresor till och från arbetet.

När det gäller schablonens utformning för förverkligandet

av den angivna målsättningen har det stora flertalet remissinstanser god­

tagit de sakkunnigas förslag. Modifikationer i schablonen eller andra scha­

bloner föreslås dock av riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Norrbottens län,

Lantbrukets skattedelegation, Sveriges arbetsledareförbund och Föreningen

Sveriges handelsresande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser praktiska skäl tala för att endast

en schablon — möjligen något mer differentierad än vad som hittills varit

fallet — används i taxeringsarbetet. Det avdragsbelopp som årligen skall

fastställas får därför tänkas vara resultatet av en kompromiss mellan

olika beräkningsalternativ. Riksskattenämnden bör därför enligt läns­

styrelsens mening även fortsättningsvis ha relativ frihet vid sitt bestäm­

mande av resekostnadsavdraget, med beaktande av vad bevillningsutskottet

uttalat.

Sveriges arbetsledareförbund, som i princip instämmer i utredningens

förslag, ifrågasätter om det inte vore mest rationellt att generellt bevilja

avdrag för resor till och från arbetet med de kostnader som i normalfal­

let är förenade med bilåkning i mindre bil. De som åker med allmänna

kommunikationsmedel gör därmed en vinst i förhållande till bilåkarna,

vilket enligt förbundet måhända kan utgöra ett större incitament att an­

lita kollektiva färdmedel än vad nuvarande regler innebär. Fördelen med

regler i princip utformade på detta sätt vore enligt förbundets mening

att man erhöll en administrativt lätthanterlig schablon och att alla blev

enhetligt och rättvist beskattade trots olika körsträckor. Förbundet före­

slår därför att man utreder möjligheten till generellt bilavdrag.

Förslaget att genomsnittskostnaden skall beräknas på mindre bil har

mött invändningar från två remissinstanser. Sveriges arbetsledareförbund

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

22

den uppfattningen att dess egen schablonmetod ger ett betydligt rättvisare

resultat än utredningens förslag utan att enkelheten därför påverkas i

nämnvärd grad.

Sveriges arbetsledareförbund anser att det med hänsyn till den snabba

inflyttningen till tätorter knappast finns fog för antagande att medelav­

ståndet för resor till arbetet i tätorter ökat medan det minskat på lands­

bygden. Eftersom medianvärdet för ressträckan år 1965 var 430 mil, an­

tar förbundet att medelavståndet för år 1969 sannolikt är lägre än nämnda

medianvärde. Det synes därför förbundet orimligt att nu förutsätta så

lång körsträcka som 1 000 mil. I stället vill förbundet räkna med en

körsträcka om 500 mil.

Förslaget att den årliga privata körsträckan skall förutsättas vara 1 300

mil har mött erinringar från Lantbrukets skattedelegation, länsstyrelsen i

Norrbottens län och Föreningen Sveriges handelsresande.

Lantbrukets skattedelegation ifrågasätter om den undersökta gruppen

statliga tjänstemän representerar genomsnittet av dem som använder

bil för resa mellan bostad och arbetsplats. Materialet i undersökningen

har inte redovisats i betänkandet på sådant sätt att man får uppgifted

om spridningen, tjänstemännens lönesituation och frekvensen i tjänste­

resorna. Man torde emellertid enligt delegationen kunna utgå ifrån att

de undersökta befattningshavarnas löneläge är väsentligt högre än genom­

snittet för de skattskyldiga som bilavdraget gäller. Den skillnaden torde

dessutom föreligga att bilen då den används för tjänsteresor står till för­

fogande för privat körning väsentligt flera dagar under året än då bilen

regelmässigt används för resor mellan bostad och arbetsplats. I sistnämn­

da fall kan den disponeras av familjens övriga medlemmar endast under

lördagar och söndagar samt under semestertid. Delegationen har därför

uppfattningen att utredningen väsentligt överskattat den årliga privata kör­

sträckan. Detta skulle innebära att de framräknade milbeloppen blivit för

låga.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län finner sannolika skäl tala för att

bilen inom den undersökta gruppen utnyttjas för privat bruk i större

utsträckning, om inkomstnivån inom gruppen ligger över eller betydligt

över medianinkomsten. Länsstyrelsen finner det också antagligt att den

som företar mycket långa dagliga resor — vilket torde vara fallet i Norr­

bottens län — har en betydligt lägre privat körning än vad utredningen

räknat med. Den föreslagna grunden för proportionering bör därför enligt

länsstyrelsens mening närmare övervägas.

Föreningen Sveriges handelsresande uppger att föreningens över 7 000

medlemmar enligt en verkställd undersökning har en genomsnittlig kör­

sträcka i tjänsten av 3 085 mil per år och är på tjänsteresor utom hem­

orten 218 dagar per år (varav 133 med övernattning) när de inte använder

bilen för privat körning. Att en skattskyldig, som har så stor körsträcka

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1969

24

vudsakligen anskaffats för att användas vid resor till och från arbetet.

Har bilen anskaffats huvudsakligen av privat intresse, vilket väl minst

lika ofta är fallet, ter sig emellertid denna ökade avdragsrätt diskutabel

för länsstyrelsen.

Bilbyte efter sex år är enligt Motororganisationernas samarbetsdelega-

tion en alltför lång tid. Delegationen föreslår såsom en mer realistisk av­

skrivningstid 4,5 år vilket stämmer med delegationens sedvanliga bilkost­

nadskalkyler. När det gäller restvärdet på bilen framhåller samarbets-

delegationen att prognosprislistan för begagnade bilar, utgiven av Mo­

torbranschens riksförbund, gäller försäljningspriset och icke det pris bil­

ägaren erhåller vid byte. För en mindre bil, som är 6 år gammal och

gått totalt 13 800 mil, är det enligt delegationens mening föga realistiskt att

anta ett restvärde på 2 100 kr. Värdet måste därför sänkas betydligt

om det skall avspegla verkligheten. A andra sidan motsvarar restvärdet

2 100 kr. en avskrivningstid av 4,5 år och total körsträcka på 10 350 mil.

Räntekostnader bör inte upptas i kalkylen, anser länsstyrelserna i

Stockholms, Malmöhus, Gävleborgs och Norrbottens län samt Lantbrukets

skattedelegation. I dessa yttranden framhålls att gäldränta alltid är av­

dragsgill vid inkomsttaxeringen. Effekten blir alltså att visst dubbelavdrag

erhålls för räntedelen eller att, om bilanskaffningen bestritts med sparme­

del, inkomsträntan i motsvarande mån minskar. Vidare påpekas att en­

ligt 20 § KL avdrag inte får ske för ränta på eget, i förvärvsverksamhet

nedlagt kapital.

Beträffande kostnaden för skatt framhåller statens avtalsverk att bil-

accisen höjts samtidigt som riksbankens diskonto sänkts och bensin­

priset höjts. Den sammanlagda effekten av dessa prisändringar, som ver­

kar i både höjande och sänkande riktning, blir emellertid enligt avtalsver-

kets mening sådan, att de av utredningen beräknade avdragsbeloppen

inte påverkas.

När det gäller försäkringen kan det enligt Motororganisationernas sam-

arbetsdelegation diskuteras om det är riktigt att utgå från att bilen har

vagnskadegaranti och således inte räkna med någon kostnad för vagn­

skadeförsäkring för de första 5 åren. Systemet med vagnskadegaranti har

varit i bruk endast några år och en stor del av bilparken har således inte

sådan garanti. Eftersom kalkylen skall avse de genomsnittliga kostnader­

na för en mindre bil, anser delegationen det vara riktigare att räkna med

kostnaden för vagnskadeförsäkring. Även valet av premieklass kan enligt

delegationen diskuteras. Den valda klassen 211 kan knappast sägas mot­

svara genomsnittet för mindre bilar. Snarare synes detta ligga i klass

213, menar delegationen. Eftersom kalkylen skall avse hela landet är det

enligt delegationens mening fel att bilbeståndet i storstadsområdena inte

medtagits vid beräkning av försäkringskostnaden. Sistnämnda påpekande

görs också av SAF och Sveriges arbetsledareförbund som finner det vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

26

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför att de föreslagna avdragen

verkar höga men länsstyrelsen saknar möjlighet att förebringa utredning

som visar att kostnaderna bör beräknas lägre.

Lägre avdragsbelopp preciseras av två remissinstanser. Riksrevisionsver-

kets schablonmetod innebär att avdraget blir för den som kör högst 1 000

mil 2: 86 kr. per mil, över 1 000 men högst 2 000 mil 2: 60 kr. per mil för

hela sträckan (således även för de första 1 000 milen) samt över 2 000 mil

2: 44 kr. per mil för likaledes hela sträckan. Länsstyrelsen i Gävleborgs län

anser att avdraget för de första 1 000 milen bör beräknas till 2: 77 kr. eller

avrundat 2: 80 kr. per mil. För längre körsträckor vill länsstyrelsen dock

inte föreslå någon ändring eftersom räntan inte påverkar de milbundna

kostnaderna.

Högre avdragsbelopp än utredningens föreslås av motororganisationerna

och en del arbetstagarorganisationer. Motor organisationernas samarbets-

delegation åberopar en kostnadskalkyl, fördelad på olika inköpspriser och

körsträckor. Ett närliggande exempel ur delegationens kalkyl är en bil med

inköpspris om 12 000 kr. och årlig körsträcka om 2 000 mil. För denna bil

beräknas kostnaden till 4:37 kr. per mil. Någon närmare precisering av

själva avdragsbeloppen har delegationen dock inte gjort.

En anpassning av avdragsbeloppen till de statliga bilersättningarna för­

ordas av TCO och SACO. TCO anser att de sakkunniga inte anfört något

motiv för att avdrag för resor till arbetet skall påtagligt understiga avdragen

för resor i tjänsten. Taxeringsmyndigheterna torde i allmänhet godta de

statliga bilersättningsnormerna vid yrkande av bilkostnadsavdrag för tjäns­

teresor i privat tjänst. SACO finner fördelen med anknytning av avdragen till

de statliga ersättningarna vara, att avdragens storlek kan ändras utan andra

utredningar än de som sker mellan arbetsmarknadens parter på den statliga

sektorn.

Sådan anpassning till de statliga bilersättningarna förordas även av För­

eningen Sveriges handelsresande, såvitt gäller skattskyldiga som i sin tjänst

regelmässigt använder bil och på grund av tjänsten (t. ex. skrymmande och

tung kollektion) är tvingade att använda större och dyrare bil för resor

mellan bostaden och arbetsplatsen.

Sveriges arbetsledare förbund, som utgår från att arbetsresorna är i ge­

nomsnitt endast 500 mil, beräknar en kostnadshöjning för såväl årsbundna

som milbundna kostnader med vardera 50 öre. Förbundet föreslår därför

att avdraget för de första 1 000 milen höjs med 1: 00 kr. till 4: 00 kr. För

de skattskyldiga som reser långa sträckor per år har förbundet dock som

tidigare nämnts förordat att avdraget beräknas efter kostnaden för mellan­

stor bil.

I fråga om avtrappningen av avdraget vid 1 000 mil framhåller förbundet

att differensen hittills varit 0: 75 kr. Någon motivering för att öka denna

differens till 1: 00 kr. redovisar inte utredningen. Enligt förbundets mening

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

28

godoses med förslaget. Kammarrätten tänker särskilt på invalider eller på

annorledes handikappade personer, vilkas särskilda förhållanden måste be­

aktas. Det kan även finnas andra arbetstagare med särpräglade förutsätt­

ningar för vilka den hårt fastlagda schablonregeln inte ger ett tillfredsstäl­

lande resultat.

Kammarrätten påpekar vidare att avdragsregler som de nu aktuella kan

med utvecklingen visa sig behöva jämkas i något hänseende som riksskatte­

nämnden just med hänsyn till den kategoriskt avfattade lagtexten finner sig

inte kunna tillgodose. Om det inte är fråga om helt grundläggande faktorer

av beskaffenhet att kräva förnyat bedömande från statsmakternas sida, mås­

te det enligt kammarrätten anses önskvärt med friare händer för nämnden

att anpassa avdragsrätten till efterhand ändrade förhållanden och vunna er­

farenheter.

Slutligen erinrar kammarrätten om att, vad gäller begreppet »särskilt fort-

skaffningsmedel» i ifrågavarande anvisningspunkt, riksskattenämndens nu­

varande anvisningar skiljer mellan allmänt kommunikationsmedel och bil.

Den föreslagna lagtexten avser endast den ena kategorien av fortskaffnings-

medel, nämligen bil. Om avsikten är att lagfästa bestämmelser om grunder

för beräkning av avdrag för resor med bil, bör enligt kammarrättens mening

lämpligen även det andra slaget av fortskaffningsmedel — allmänt kommu­

nikationsmedel — omnämnas i lagtexten. — Den näst sista meningen i den

föreslagna lagtexten anser kammarrätten böra avslutas med orden »för så­

dana resor».

Även länsstyrelsen i Malmöhus län finner bestämmelsen att avdraget

skall bestämmas på grundval av genomsnittliga kostnader vara en tvingan­

de regel som inte synes lämna utrymme för särskild anvisning beträffande

avdragsbeloppet för viss grupp av skattskyldiga, t. ex. dem som på grund av

ålder, sjukdom, lyte eller liknande anledning är nödsakade att använda bil.

Enligt länsstyrelsens uppfattning är det emellertid inte befogat att inskränka

rätten för denna grupp att erhålla avdrag för verkliga kostnader. Ett beak­

tande härav i lagstiftningen anser länsstyrelsen önskvärt. — Vidare ifråga­

sätter länsstyrelsen om man inte möjligen kunde i KL ange grunderna för

bedömningen av avdraget när det är fråga om att underlätta arbetskraftens

rörlighet och anpassningen till strukturutvecklingen, eftersom lagstiftning

om generösare bilavdrag befunnits påkallad. Länsstyrelsen erinrar här om

att ett likartat förfarande, som föranletts av en ändrad samhällsutveckling,

har tillämpats beträffande avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning på grund av bl. a. svårighet att anskaffa familjebostad.

Länsstyrelsen i Värmlands län finner det opåkallat att införa schablon­

grunderna i lagstiftningen. Dessa föreskrifter synes närmast ha karak­

tären av ett slags direktiv till riksskattenämnden och har knappast en

så klar innebörd att de bör införas i anvisningarna till KL. Länsstyrelsen

finner att det använda skrivsättet för övrigt lätt ger det intrycket, vilket

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

30

I fråga om tiden för ikraftträdandet av den nya lagstiftningen har re­

missinstanserna inte haft någon erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Departementschefen

Kostnaderna för resor till och från arbetsplatsen är avdragsgilla vid in­

komsttaxeringen. Avdragsrätten gäller dock endast skälig kostnad. Detta

innebär bl. a. att arbetsplatsen skall ha varit belägen på sådant avstånd

från bostaden att den skattskyldige behövt anlita och även anlitat särskilt

fortskaffningsmedel. Som skälig kostnad anses i regel lägsta avgift för till­

gängligt allmänt kommunikationsmedel, såsom järnväg, spårväg eller buss.

Under vissa förutsättningar medges avdrag för kostnader som uppstår vid

begagnande av egen bil som färdmedel. Riksskattenämnden har uppställt

vissa förutsättningar för att bilkostnadsavdrag skall medges. En förutsätt­

ning är att vägavståndet mellan bostad och arbetsplats har uppgått till minst

en halv mil. Vidare krävs att tidsvinsten vid bilfärd i förhållande till färd

med allmänt kommunikationsmedel har varit minst en och en halv timme

per dag.

Riksskattenämnden har i sina anvisningar avseende 1969 års taxering

fastställt bilkostnadsavdragets storlek till 2: 50 kr. för varje körd mil

intill 1 000 mil och 1: 75 kr. per mil för körsträckor därutöver. Dessa be­

lopp innebär en höjning med 25 öre per mil jämfört med föregående års

taxering.

Frågan om bilkostnadsavdragets storlek har aktualiserats av 1967 års

riksdag och den utredning som tillsatts med anledning av riksdagens utta­

lande. En av utgångspunkterna för utredningen har varit den ökade bety­

delse för särskilt glesbygdsbefolkningen som bilen fått under senare år.

Samtidigt med den strukturomvandling inom näringslivet som ägt rum

och som torde komma att fortgå har skett förändringar inom det allmän­

na kommunikationsväsendet som på många håll medför ökat beroende

av den egna bilen som färdmedel. Det är då naturligt att granska de följ­

der i skattehänseende för den enskilde individen som denna utveckling kan

medföra när det gäller hans kostnader för resor mellan bostad och arbets­

plats.

Bilen har blivit snart sagt var mans egendom. Biltätheten i landet upp­

går f. n. till en bil på var fjärde invånare. Även om sålunda bilinnehav i

de flesta fall torde få tillskrivas andra motiv än dem som förestavas av be­

hovet av att kunna ta sig till och från arbetet, ser jag det inte som något

avsteg från skattemässiga principer att medge avdrag vid inkomsttaxe­

ringen för bilkostnader i den mån de förorsakats av resor mellan hemmet

och arbetsplatsen.

Som jag nyss sagt avgörs de närmare förutsättningarna för bilkostnads­

32

Kungl. Ma j:ts proposition nr 29 år 1969

mande last är tvungna att använda större bil synes emellertid sådan scha­

blonberäkning mindre lämplig. Samma resonemang gäller också den som

till följd av sjukdom eller handikapp är tvungen att använda större eller

till följd av invalidutrustning dyrare bil. Det bör få ankomma på riksskatte­

nämnden att för de fall som jag här berört föreskriva andra och förmånli­

gare grunder för avdragets beräkning.

När det gäller den närmare utformningen av schablonen har utred­

ningen frångått den traditionella uppdelningen i fasta och rörliga kost­

nader och i stället föreslagit att kostnaderna skall delas upp på års-

bundna och milbundna kostnader. Därmed menas att avskriv-

ningskostnaderna, som hittills i sin helhet betraktats som en fast kostnad,

delas upp i en årsbunden del som motsvarar modellkostnaden, dvs. den

värdeminskning som årligen inträffar genom att bilen blivit en årsmodell

äldre, och en milbunden del som motsvarar slitaget. Verkan av detta för­

slag, som i och för sig vunnit allmän anslutning, är att de som kör längre

sträckor får högre avdrag. Eftersom denna verkan överensstämmer med

syftet med en reform på detta område vill jag tillstyrka att schablonen

grundas på årsbundna och milbundna kostnader.

För att man skall få fram ett skäligt avdrag för de årsbundna kostna­

derna, som ju inte kan få dras av i sin helhet, måste dessa kostnader på

något sätt fördelas mellan privatkörning och körning till och från arbets­

platsen. Utredningen har föreslagit att sådan fördelning sker efter en av

riksskattenämnden gjord beräkning av de genomsnittliga årliga

körsträckorna för de båda slagen av körning. Principen att anta ett

riksgenomsnitt för sådana körningar i stället för att gå efter de individuella

körsträckorna ger ökad rättvisa och jag kan därför i likhet med remissin­

stanserna tillstyrka att principen skall ingå i schablonen.

När det gäller körsträckan till och från arbetet har det av utredningen

valda genomsnittet om 1 000 mil mött invändning från arbetsledareför­

bundet, som anser att sträckan bör vara endast hälften så stor. Det fram­

går visserligen av utredningens material att den genomsnittliga körsträckan

är kortare än 1 000 mil. Emellertid grundas detta material i viss del på

uppgifter beträffande personer som inte arbetat hela året. Dessutom är

materialet några år gammalt. Om man godtar utredningens siffror beträf­

fande privatkörning, vilket jag som strax skall framgå är beredd att göra,

får man dessutom med arbetsledareförbundets ståndpunkt en sämre kom­

pensationsgrad vilket i sin tur medför en underkompensation åt de personer

som har längre körsträcka mellan hemmet och arbetsplatsen. Min uppfatt­

ning är således att det genomsnitt för nämnda körsträcka som utredningen

föreslagit bör accepteras.

I fråga om den privata körsträckans genomsnittliga längd har tre re­

missinstanser ansett de av utredningen antagna 1 300 milen vara i över­

kant. Jag vill då erinra om att kategorin handelsresande, som måhända

34

Jag har redan tidigare nämnt att jag finner lämpligt att i KL kon­

kretisera grunderna för avdragsrätten. Schablongrunderna bör tas in

i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL. Lagtexten bör inte inom scha­

blonens tillämpningsområde innesluta sådana kategorier som redan nu

står utanför riksskattenämndens allmänna schablonavdrag. Som jag ti­

digare nämnt vill jag därför föreslå en uttrycklig bestämmelse av inne­

börd att riksskattenämnden skall fastställa särskilda grunder för dels

den som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är tvungen att an­

vända bil och dels den som på grund av skrymmande last måste använda

större bil.

När det gäller körsträckornas längd i mil, avdragsbeloppens storlek i

kronor och andra faktorer som påverkas av samhällsutvecklingen och

därför ofta kräver justeringar bör någon precisering inte ske i lagtexten.

I stället bör i förenämnda lagrum i KL inskrivas ett allmänt bemyndigan­

de och samtidigt skyldighet för riksskattenämnden att för varje kalen­

derår fastställa de närmare grunderna för avdrag. I detta bemyndigan­

de ligger givetvis också en rätt för riksskattenämnden att ange förut­

sättningarna för att avdrag över huvud taget skall få medges. Någon

särskild bestämmelse om indexreglering av avdragsbeloppen kan inte an­

ses behövlig, eftersom riksskattenämnden årligen omprövar beloppens

storlek. Inte heller kan det nu anses behövligt att införa särskilda bestäm­

melser om utredning i avdragsärendena.

De nya bestämmelserna bör avse redan innevarande års bilresor och så­

ledes tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Ikraftträdandet av be­

stämmelserna bör därför ske snarast möjligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1969

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprät­

tat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

liga körsträckan. För körsträcka där­

utöver skall avdraget avse endast de

milbundna kostnaderna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969 och skall tillämpas första

gången vid 1970 års taxering.

M

A

R

C

U

S

B

O

K

T

R

.

STH

LM

19

69

6

9

0

1

2

0

Bilaga 2

Antal skattskyldiga år 19651 med bilavdrag fördelade efter avdragets storlek samt efter civilstånd

och sammanräknad nettoinkomst

Civilstånd

Inkomst

Bilavdrag, kr.

Samt­

liga

Median­

värden

i mil

1—

299

300—

499

500—

999

1000—

1499

1 500—

1 999

2 000—

2 599

2 600—

3199

3 200—

Motsvarande körsträcka i mil

0—

150

150—

250

250—

500

500—

750

750—

1 000

1 000—

1 500

1 500—

2 000

2 000—

Civilstånd:

ensamstående utan barn ...................

23 000

24 000

37 900

23 500

10 300

13 200

1 800

2 500

136100

389

ensamstående med barn........................

1 100

400

1 800

1 100

1 500

700

—

—

6 500

500

gifta ej samtax. utan barn ...............

3 500

6 400

14 000

5 600

3 800

1 500

400

400

35 500

391

gifta ej samtax. med barn...................

9 500

9 900

16100

14 900

8 400

7 300

4 000

2 200

72 200

510

gifta samtax. utan barn........................

10 000

8 900

16 500

9 400

6 300

3 700

2 200

1 100

59 000

399

gifta samtax. med barn........................

10 000

13 100

23 500

20 600

7 900

8 800

5 000

1 800

91 600

402

Inkomst kr.:

0— 2 999.........................................

4 600

400

1 500

400

—

—

—

—

6 800

in

3 000— 4 999.........................................

3 500

4 000

3 200

700

1 100

—

—

—

12 500

219

5 000— 9 999.........................................

9 500

9 300

12 400

7 600

1 800

3 200

—

400

44100

315

10 000—14 999.........................................

11 700

13 500

25 000

14 100

7 600

5 900

1 400

1 100

80 200

399

15 000—19 999.........................................

11 800

17 900

29 500

23 900

11900

14 000

3 300

1 100

113 300

470

20 000 24 999.........................................

9100

9 500

20 900

16 000

8 900

6 700

4 000

2 200

77 200

409

25 000—29 999.........................................

4 700

4 000

6 200

6 300

3 600

1 800

400

1 800

28 900

481

30 000—39 999.........................................

3 000

2 200

7 400

4 000

2 200

2 900

2 500

1100

25 400

500

40 000—49 999.........................................

400

1 500

2 200

1 800

400

400

1 100

400

8100

494

50 000—

.........................................

: [400

400

1 500

400

700

400

700

—

4 400

495

Samtliga

58;700

62 600

109 600

75 200

38100

35 200

13 400

8 000

400 900

430

1

1966 års taxering

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

2 ⁹

å ^r

1

9

6

9