2

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

7 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, L^ange, H^olmqvist,

A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer,

M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

inrättande av ett

statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet

och

anför.

Statskontoret har föreslagit att ett statligt aktiebolag skall inrättas för

konsultverksamhet på rationaliseringsområdet. Förslaget har föranletts

av det ökade behovet av rationaliseringsexpertis inom statsförvaltningen.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av försvarets fabriks­

verk, försvarets rationaliseringsinstitut, sjukvårdens och socialvårdens pla­

nerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI), statistiska centralbyrån, statens

vattenfallsverk, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska Utveck-

lingsaktiebolaget, Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO:s Statstjänste-

mannasektion (TCO-S) och Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO). Synpunkter på förslaget har vidare lämnats av statskontorets

tjänstemannaförening samt av tjänstemannaföreningen och SACO-klubben

vid statistiska centralbyrån.

Den statliga rationaliseringsverksamhetens nuvarande organisation

Rationaliseringsarbetet hos myndigheterna

Rationalisering ingår som ett normalt led i den löpande förvaltningsverk-

samheten. Det primära ansvaret för rationaliseringsarbetet inom statsför­

valtningen vilar således på de enskilda myndigheterna. Varje chef svarar

för rationaliseringen inom sitt verksamhetsområde. Han har härvid ofta bi­

stånd av särskild rationaliseringspersonal. Enligt 6 § allmänna verksstad-

gan den 3 december 1965 (nr 600) skall myndighets chef se till att en eller

flera tjänstemän utses att som organisationsföredragande ägna särskild

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Riksrevisionsverket

Nära anknytning till rationaliseringsverksamheten har också riksrevi­

sionsverket. Detta verk är central myndighet för den statliga redovisnings-

och revisionsverksamheten. I denna verksamhet ingår såsom ett väsentligt

led förvaltningsrevision, som avser granskning och bedömning av ända­

målsenligheten och effektiviteten i myndigheternas verksamhet. Riksrevi­

sionsverket omorganiseras successivt enligt riktlinjer som riksdagen har

godkänt (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194).

Andra rationaliseringsorgan m. in.

Vissa organ har tillkommit för att bedriva rationalisering inom ett begrän­

sat verksamhetsområde. Sålunda finns inom exekutionsväsendet tills vidare

eu särskild nämnd,

exekutionsväsendets organisationsnämnd.

Denna har

vissa rådgivande och samordnande uppgifter, bl. a. i fråga om införande av

automatisk databehandling (ADB). Inom nämnden arbetar ett 10-tal per­

soner.

Staten svarar tillsammans med andra intressenter för vissa rationalise­

ringsorgan. Sålunda bidrar staten till kostnaderna för driften av

Sjukvår­

dens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

(SPRI)

(prop. 1967:68, SU 105, rskr 251). Institutet har till uppgift att främja,

samordna och medverka i planerings- och rationaliseringsverksamhet inom

hälso- och sjukvården samt socialvården. Vidare lämnar staten bidrag till

bl. a.

Institutet för storhushållens rationalisering

(prop. 1966:72, SU 106,

rskr 237). Detta institut har till huvudsaklig uppgift att främja och sam­

ordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan

bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen.

Rationaliseringsfrågor kan också behandlas av kommittéer eller andra till­

fälliga organ. Såsom exempel på sådana organ, som f. n. arbetar, kan näm­

nas

centralnämnden för fastighetsdata,

som svarar för en omläggning av fas-

tighetsregistreringen, och

samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet,

som skall utveckla och samordna ADB-tillämpningen inom polisväsendet,

domstolarna, kriminalvården och angränsande områden.

Statskontorets förslag

Behovet av en statlig konsultorganisation

Som en

allmän bakgrund

till sitt förslag konstaterar statskontoret att en

ständigt växande del av produktionsapparaten tas i anspråk för kontors­

arbete. Man kan räkna med att om något år lika många anställda kommer

att sysselsättas med produktion av tjänster som med produktion av varor.

6

gemang i utvecklingsfrågor inom rationaliseringsområdet. Vidare kommer

verkets samordningsfunktioner liksom initieringen av rationaliseringsåfgär-

der att behöva ges större tyngd.

Beträffande tendenserna inom myndigheternas rationaliseringsverksam-

het anser statskontoret att man under senare år har kunnat iaktta en ökad

rationaliseringsaktivitet. Som ett uttryck för ökande »datamognad» påpekas

att integrerade lösningar för hela administrativa processer blir allt van­

ligare. Den ökade aktiviteten hos myndigheterna har också medfört större

efterfrågan på experter. Rationaliseringsverksamheten kommer enligt stats­

kontorets uppfattning att stimuleras ytterligare när programbudgetering

genomförs.

Enligt statskontorets bedömning kan de angivna utvecklingstendenserna

väntas leda till en ökad efterfrågan på rationaliseringsexpertis inom stats­

förvaltningen. Behovet av specialister varierar emellertid från tid till annan

både kvantitativt och i fråga om arten av fackkunskap. Det tillgodoses där­

för bäst genom tillfälligt engagemang av konsulter.

Statskontoret diskuterar härefter de

krav på en konsultorganisation

som

bör ställas. Verket konstaterar att programbudgeteringens principer förut­

sätter att myndigheterna betalar för de konsulttjänster som de utnyttjar.

Därigenom kommer rationaliseringsprojekten att ägnas en kostnadsmedve-

ten analys från uppdragsgivarnas sida.

Systemet med full kostnadstäckning för konsultinsatsen syftar ytterst

till att skapa en grundval för värderingen av utförda prestationer. Det blir

meningsfullt endast om de projektansvariga myndigheterna får full frihet

att välja konsulter i varje särskilt fall. Om konsultorganisationen således

bör verka i konkurrens med andra jämförbara organisationer på markna­

den, finner statskontoret det konsekvent att den får tillämpa marknadsmäs-

sig lönesättning.

När rationaliseringsprojekten kräver insatser av konsulter som komple­

ment till myndigheternas egna personalresurser, är det mestadels fråga om

kvalificerad expertis inom ett bestämt område av den administrativa ratio­

naliseringen. Det är väsentligt att denna expertis är väl insatt i statsförvalt­

ningens förhållanden och arbetssätt. Oproportionerligt lång tid går ofta åt,

innan utifrån tillkallade konsulter har skaffat sig nödvändiga kunskaper

om den miljö som rationaliseringsprojektet skall utvecklas i. Dessa nack­

delar skulle reduceras och konsultkostnaderna minskas, om statsförvaltning­

ens behov av specialister på administrativ rationalisering kunde tillgodoses

genom en särskild konsultorganisation, som hade erfarenhet av den offent­

liga förvaltningens arbetssätt och god kännedom om dess särdrag.

Statskontoret påpekar emellertid, att bristerna hos konsultföretagen i

fråga om kunskaper om den offentliga förvaltningen bör ställas mot den

högre innovationsgrad i fråga om administrativ rationaliseringsmetodik som

följer med anlitandet av flera konsultföretag. I vad mån miljökunskapen

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

8

kontorets förslag. Den senare kategorin av arbetsuppgifter är delvis av

samma slag som ingår i statskontorets konsultverksamhet. Dessa uppgifter

bör enligt statskontoret successivt föras över till konsultorganet.

Statskontoret anser alltså att tyngdpunkten i konsultorganets uppgifter

bör ligga på system- och programmeringsarbete för ADB samt sådan allmän

kontor srationalisering som är en direkt följd därav. På längre sikt bör kon­

sultorganet kunna utvidga sin verksamhet till andra sektorer av admini­

strativ rationalisering. Inom vilka nya områden som det bör expandera och

i vilken takt detta bör ske får bestämmas uteslutande av myndigheternas

efterfrågan på expertis och deras benägenhet att utnyttja konsultorganet.

Beträffande

omfattningen av konsultorganet

föreslår statskontoret att

verkets nuvarande konsultverksamhet får bilda stommen i organisationen.

Till denna bör dessutom föras över huvuddelen av den programmering som

f. n. utförs av datamaskincentralen för sådana projekt som i fråga om sy­

stemkonstruktionen handhas av statskontoret. Konsultorganet bör också

överta de uppgifter rörande systemutformning som f. n. ankommer på data­

maskincentralen, vars verksamhet på detta område är av ungefär samma

art som statskontorets konsultverksamhet. Häri innefattas inte sådana sta­

tistiska systemkonstruktioner och bearbetningar som centralbyrån har an­

svar för antingen som huvudman för verksamheten eller som centralt sam­

ordnings- och serviceorgan på statistikens område. Det förutsätts att kon­

sultorganet i erforderlig utsträckning samarbetar med centralbyrån.

Statskontoret understryker, att konsultorganet bör hävda sin ställning i

kraft av sin kompetens och inte genom att myndigheterna åläggs att ut­

nyttja det. Konsultorganets miljökännedom kan ge det ett naturligt försteg

i konkurrensen. Om det får möjligheter att uppträda marknadsmässigt, räk­

nar statskontoret med en ökande efterfrågan på dess tjänster.

Enligt en försiktig bedömning finner statskontoret att de centrala stat­

liga myndigheternas utgifter för konsulttjänster inom det föreslagna verk­

samhetsområdet kan beräknas till ca 10 milj. kr. för budgetåret 1969/70

eller, uttryckt i personalbehov, ca 100 årsarbetskrafter. Om man räknar

med statsförvaltningen i dess helhet blir volymen väsentligt större.

Det föreslagna konsultorganet kan inte tillgodose statsförvaltningens to­

tala efterfrågan på konsulter. Strävan bör enligt statskontoret i första hand

vara att åstadkomma en stabil grundval för senare expansion i mån av be­

hov beroende på det förtroende konsultorganet förvärvar hos uppdragsgi­

varna. Statskontoret utgår från att organisationen under det första verk­

samhetsåret bör byggas ut till att omfatta ca 50 konsulter för att därefter

successivt kunna utökas med samma antal.

Kungl. Majrts proposition nr 60 år 1969

renskraften och effektiviteten uppnås om företaget organiseras som aktie­

bolag.

Bolagets uppgifter

skall vara att genomföra rationaliseringsutredningar

på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Det skall också kunna

åtaga sig uppdrag för andra såväl offentliga som enskilda beställare, i den

mån detta är lämpligt för att åstadkomma en jämn uppdragsbeläggning

eller tillföra bolaget ökade kunskaper inom dess arbetsområde.

Statskontoret anser att bolaget skall drivas i affärsmässiga former. Det

skall sålunda kunna täcka sina kostnader, inklusive förräntning av insatt

kapital, med ersättningar från uppdragsgivarna. Egentlig vinst förutsätts

inte böra eftersträvas. Med hänsyn till behovet av att kunna täcka even­

tuella förluster på enstaka uppdrag bör dock debiterade ersättningar inne­

fatta visst överskott. Även behovet av att kunna täcka utvecklingskostnader

talar för att man kalkylerar med visst överskott.

Statskontoret räknar med att bolaget skall börja sin verksamhet den 1

juli 1969.

Bolagets organisation

bör till att börja med ges en relativt be­

gränsad omfattning. Sedan verksamheten vunnit erforderlig stadga kan

vissa icke-statistiska utredningar, som nu ankommer på statskontoret och

statistiska centralbyråns datamaskincentral, komma att övertas av bolaget.

Bolagets styrelse bör bestå av minst sex ledamöter och lika många supp­

leanter. Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t, som även för­

ordnar ordförande och vice ordförande. Med hänsyn till behovet av alt sam­

ordna bolagets verksamhet med statskontorets förutsätts att representan­

ter för statskontoret ingår i styrelsen.

Vid bedömningen av det erforderliga

finansieringsbehovet

har statskon­

toret utgått från att genomsnittslönen för konsulterna kan uppskattas till

ca 5 000 kr. per månad och lönebikostnaderna till 20

%.

Debiteringen per

konsult antas behöva utgöra ca 100 000 kr. per år. Med utgångspunkt i 50

verksamma konsulter beräknas det erforderliga genomsnittliga rörelsekapi­

talet till 1,7 milj. kr.

Bolaget föreslås få ett aktiekapital av 500 000 kr. Aktierna skall ägas av

staten. De bör enligt statskontoret emitteras till eu kurs av 120 %, så att

bolaget omedelbart får en lagstadgad reservfond. En rörlig kredit om 2

milj. kr. föreslås få upptas hos riksgäldskontoret. Om ytterligare medel be­

hövs för finansieringen bör den allmänna kreditmarknaden anlitas.

¹⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Remis sy ttrandena

Allmänna synpunkter

Remissinstanserna har i regel begränsat sina yttranden till de frågor som

rör statskontorets konkreta organisationsförslag, medan de mer allmänna

delarna av utredningen i huvudsak lämnats utan kommentarer. Samtliga

remissinstanser tillstyrker att ett statligt konsultorgan inrättas på rationa-

fördel att det föreslagna konsultorganet inte är anknutet till någon viss data-

maskincentral.

Det sagda innebär dock inte att myndigheterna skall vara förhindrade

att engagera egen personal för systemarbete och programmering. Tvärtom

anser centralbyrån att alla myndigheter som utnyttjar ADB i sin verksam­

het skall ha egen system- och programmeringspersonal, så snart arbetet är

av sådan omfattning att det ger kontinuerlig sysselsättning för specialister

av detta slag.

Centralbyrån godtar den föreslagna arbetsfördelningen mellan verket och

det nya konsultorganet. Innebörden härav är att centralbyrån och inte kon­

sultorganet skall fungera som serviceorgan för system- och programmerings­

arbeten som avser statistikproduktion och register av väsentligt intresse för

statistikproduktionen även då annan myndighet är huvudman. Centralbyrån

anser det vidare vara av stor betydelse att verket får tillfälle att påverka

även den del av rutinerna som gäller den administrativa verksamheten,

eftersom utformningen av dessa kan vara av direkt betydelse för möjlig­

heterna att utnyttja materialet för statistiska ändamål.

LKAB

understryker betydelsen av samarbete mellan enskilt näringsliv

och statlig verksamhet på rationaliseringsområdet. För att det önskvärda

utbytet av erfarenheter skall komma till stånd är det enligt LKAB angeläget,

dels att det statliga konsultföretaget får möjlighet att utföra uppdrag för

enskilda uppdragsgivare, dels att enskilda konsultföretag också i fortsätt­

ningen kommer att utnyttjas inom statsförvaltningen.

Försvarets fabriksverk

anser det väsentligt att konsultorganisationen i

varje fall till en början koncentrerar sig på rationaliseringsuppgifter inom

statsförvaltningen. Företaget bör inte inrikta sig på konsulttjänster inom

den statliga industriella verksamheten annat än i mycket begränsad om­

fattning, t. ex. såsom rådgivare i ADB-frågor. Enligt fabriksverkets mening

bör det nya företaget kunna göra väsentliga insatser för träning och utbild­

ning av chefer vid de enskilda myndigheterna.

SPRI

konstaterar att verksamhetsområdet för det föreslagna konsultorga­

net på ett tillfredsställande sätt är avgränsat mot SPRI:s konsultområde.

Beträffande konsultorganets omfattning understryker

sta­

tistiska centralbyrån

angelägenheten av att hela den system- och program-

meringsverksamhet som inte hänför sig till statistik och registerproduktion

förs över till konsultorganet i ett sammanhang. Om det skulle bedömas vara

mindre lämpligt att till konsultorganet förlägga vissa av de projekt som så­

lunda enligt centralbyråns uppfattning bör föras över dit, bör ansvaret för

dessa projekt och hela den personal som arbetar med dem i stället föras

över till statskontoret. Om överföringen skall ske successivt bör en tidsplan

fastställas.

Statens vattenfallsverk

understryker att den trånga sektorn när det gäller

utformningen av ADB-system och administrativ rationalisering i övrigt ut­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

14

vidlyftiga övergångsanordningar kunna knyta experter från andra myndig­

heter till sig. Garantier skulle enligt TCO-S kunna skapas för ett optimalt

utnyttjande av den begränsade kader av experter, vilka genom sitt rationa-

liseringsarbete hos myndigheterna blivit väl insatta i statsförvaltningens

förhållanden och arbetssätt.

Svenska Utvecklingsaktiebolaget

konstaterar att statskontoret som skäl

för bolagsformen bl. a. åberopat de bättre möjligheter som denna ger att

till konsultorganet knyta kvalificerad personal. Detta överensstämmer med

utvecklingsbolagets erfarenhet.

Utvecklingsbolaget anför vidare att utveckling av administrativa system

och hjälpmedel är en av de sektorer som bolaget i enlighet med riksdagens

beslut år 1968 bör prioritera. I konsekvens därmed har bolaget förvärvat ett

nu helägt dotterbolag, Rationell Planering AB. Detta har sedan årsskiftet

1965/66 bedrivit konsultationsverksamhet beträffande främst nätverkspla-

nering och programbudgetering för såväl enskilda som statliga kunders

räkning. Utvecklingsbolaget bär även behov för egen del att utnyttja detta

företags tjänster. Utvecklingsbolaget fäster uppmärksamheten på att det

sålunda existerar ett helstatligt bolag med till stor del den målsättning som

anges i statskontorets förslag.

Statskontorets förslag när det gäller bolagets uppgifter godtas

av remissinstanserna.

Försvarets fabriksverk

understryker, att bolagets verksamhet från bör­

jan bör inriktas mot sådana arbetsuppgifter där de största effektivitetsvins­

terna kan uppnås. Verksamheten måste således planeras och prioriteras

hårt. Verket betonar vidare att bolaget måste drivas med sådan lönsamhet

att utrymme finns för bl. a. vidareutbildning av personal. Detta innebär att

konsulttjänsterna måste debiteras till marknadsmässiga priser.

LKAB

understryker vikten av att konsultbolaget kan bedriva sin verksam­

het på i alla avseenden lika villkor med enskilda konsultföretag i branschen.

Det statliga bolaget bör således eftersträva vinst. Liknande synpunkter förs

fram av

SACO.

Beträffande bolagets organisation föreslår

försvarets rationa­

liseringsinstitut

och

statistiska centralbyrån

att de skall bli representerade

i bolagets styrelse.

Statskontorets tjänstemannaförening

framhåller intresset

av att de anställda får utse egna representanter i styrelsen.

SPRI

anser att behovet av insyn och samordning mellan konsultverksam­

heten och statskontorets långsiktiga centrala planerings- och utvecklings­

arbete inte har tillgodosetts genom statskontorets förslag. Institutet föror­

dar därför att en ledningsfunktion inrättas med uppgift att styra verksam­

heten mot gemensamma mål.

LO

lägger en annan aspekt på samordningsfrågan och förutsätter att före­

taget får en med övriga statliga företag likartad behandling. Konsultföreta­

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

15

get bör således inordnas under det centrala förvaltningsbolag, som enligt

LO bör bildas för att samordna de statliga aktiebolagen.

När det gäller bolagets finansiering anser

försvarets rationa­

liseringsinstitut

och

statskontorets tjänstemannaförening

att rörelsekapita­

let har beräknats för lågt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Departements chefen

Allmänna synpunkter

Standardutvecklingen i det svenska samhället har varit mycket snabb

under hela efterkrigstiden. För att denna utveckling skall fortsätta är det

väsentligt att våra resurser tillvaratas väl. Inte minst gäller detta inom den

offentliga sektorn.

Som jag vid åtskilliga tillfällen har framhållit är utgiftstrycket på det

statliga området mycket starkt även på längre sikt. Detta är fallet redan om

nu gällande och allmänt accepterade målsättningar för den offentliga sek­

torn skulle kunna uppfyllas. Möjligheterna att tillgodose nya anspråk är

begränsade. Utrymme för nya åtaganden måste därför till stor del åstad­

kommas genom att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare. För att detta

skall bli möjligt krävs en konsekvent och fortgående rationalisering av den

offentliga verksamheten.

Under senare tid har rationaliseringen på det administrativa området fått

allt större betydelse. Genom den tekniska utvecklingen har effektiva hjälp­

medel tillkommit härför. Mest påfallande är givetvis den snabba utveckling

som skett på ADB-området. Genom denna har rutinerna för bl. a. informa­

tionsbehandlingen i den statliga verksamheten radikalt förändrats. Jag vill

här peka på hur ADB-tekniken tagits i anspråk t. ex. inom folkbokförings-,

skatte- och uppbördsväsendet, för utbetalningar av löner och pensioner, för

redovisning och revision, för statistik- och registreringsverksamhet och för

förrådsredovisning av olika slag. Omfattande utvecklingsarbeten bedrivs

också för att utnyttja ADB inom nya områden. Jag kan som exempel näm­

na fastighetsregistreringen, bilregistreringen samt register- och informa­

tionssystem inom polisväsendet, domstolarna och kriminalvården.

För att effektivisera rationaliseringsverksamheten har de organisatoriska

grundvalarna härför vidgats kraftigt under 1960-talet. Statskontoret har or­

ganiserats om och byggts ut till centralt rationaliseringsorgan. Försvarets

rationaliseringsinstitut har tillkommit. Biksrevisionsverket har organiserats

om för att i ökad utsträckning kunna verka för större effektivitet inom

statsverksamheten. Nya rationaliseringsorgan har tillskapats inom speciella

områden, delvis i samverkan med kommunala och enskilda intressenter.

Det grundläggande rationaliseringsarbetet måste alltjämt ligga hos de en­

16

skilda myndigheterna. I de petitaanvisningar som Kungl. Maj :t årligen u t­

färdar har rationaliseringsaspekterna starkt understrukits. Särskild upp­

märksamhet har vid budgetarbetet lagts på rationaliseringsfrågorna. Myn­

digheterna har också getts ökade resurser för sin interna rationaliserings-

verltsamhet. Jag anser det synnerligen angeläget att rationaliseringen hos

myndigheterna hedrivs kontinuerligt och målinriktat och ges en central

ställning i myndigheternas verksamhet. Den löpande rationaliseringen hos

myndigheterna för att anpassa organisation och arbetsformer till nya krav

och förutsättningar utgör grunden för den statliga rationaliseringsverksam-

heten.

Behovet av ett statligt konsultorgan

Den vidgade rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen har

medfört ett ökande behov av kvalificerad och specialiserad personal, främst

på ADB-området. Detta specialistbehov tillgodoses i regel genom att kon­

sulter anlitas såsom komplement till myndigheternas egen rationaliserings-

personal. Tidigare har statskontoret i betydande utsträckning lämnat myn­

digheterna sådan konsulthjälp. På senare tid har dock verkets konsultin­

satser alltmer reducerats i syfte att ge plats för undersökningar som är av

mera genomgripande natur inom ett verksamhetsområde eller som gäller

funktioner som mera allmänt förekommer hos myndigheterna.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden har statskontoret övervägt hur

konsultbehoven i framtiden bör tillgodoses. Statskontoret föreslår att ett

särskilt statligt konsultorgan inrättas. Detta skulle drivas affärsmässigt.

Behovet av ett sådant konsultorgan har allmänt vitsordats av de remissin­

stanser som yttrat sig över förslaget.

Jag finner det naturligt att statskontorets verksamhet koncentreras på

utvecklings- och samordningsuppgifter inom rationaliseringsområdet, på

initiering av rationaliseringsåtgärder samt på mera brett upplagda rationa-

liseringsundersökningar. Härigenom uppnås den bästa samlade effekten av

de centrala rationaliseringsinsatserna. Samtidigt är det emellertid väsentligt

att man kan tillgodose myndigheternas växande behov av rationaliserings-

konsulter som är väl insatta i förhållandena inom den statliga verksam­

heten. I likhet med statskontoret och remissinstanserna förordar jag att

detta behov tillgodoses genom att ett statligt konsultorgan inrättas.

För att öka myndigheternas kostnadsmedvetande vid rationaliseringsåt­

gärder anser jag liksom statskontoret att myndigheterna bör debiteras kost­

naderna för konsulternas tjänster. Eftersom myndigheterna själva svarar

för att deras verksamhet bedrivs så effektivt som möjligt, bör de också ha

frihet att välja de konsulter som de behöver för sitt rationaliseringsarbete.

Vid mina fortsatta överväganden utgår jag således från att konsultorganet

skall arbeta i konkurrens med andra konsultföretag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

18

riksverk menar att verksamheten i varje fall till en början bör koncentreras

på uppgifter inom statsförvaltningen.

I likhet med statskontoret utgår jag från att konsultorganets uppgift i

första hand skall vara att tillgodose de statliga myndigheternas behov av

rationaliseringsexpertis. Konsultorganet bör dock i princip ha samma ex­

pansionsmöjligheter som andra företag inom branschen. Om resurserna

räcker till bör det därför kunna vidga sin verksamhet till att avse även upp­

drag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet.

Statskontoret utgår från att konsultorganet skall byggas ut i en takt

som bestäms av myndigheternas efterfrågan på expertis och deras benä­

genhet att utnyttja konsultorganet. Grundvalen för verksamheten skulle ut­

göras av statskontorets nuvarande konsultverksamhet. Till denna skulle

successivt föras över vissa delar av det system- och programmeringsarbete

som nu utförs av statistiska centralbyråns datamaskincentral.

Vid remissbehandlingen har försvarets fabriksverk och statens vatten-

fallsverk uttalat sig för en försiktig uppbyggnad av konsultorganet. Sta­

tistiska centralbyrån har understrukit att den del av datamaskincentralens

verksamhet som berörs av förslaget bör föras över till konsultorganet i ett

sammanhang.

Jag har tidigare förordat att det statliga konsultorganet skall driva sin

verksamhet i konkurrens med andra konsultföretag. Konkurrenssituationen

kommer att ställa stora krav på konsultorganet. Jag anser det nödvändigt

att det får bygga upp sin verksamhet med utgångspunkt i en långsiktig be­

dömning av efterfrågan och i den takt som det finner lämplig.

En utbyggnad i enlighet med vad jag nu har förordat medför att avveck­

lingen av statskontorets och datamaskincentralens nuvarande konsultupp­

gifter får ske successivt. Avvecklingen bör genomföras på sådant sätt att

pågående projekt inte försenas eller fördyras. I vilken utsträckning kon­

sultorganet skall överta pågående projekt är en avtalsfråga mellan den upp-

dragsgivande myndigheten och konsultorganet.

Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj :t att statskontoret och sta­

tistiska centralbyrån får i uppdrag att i samband med sina anslagsfram­

ställningar för budgetåret 1970/71 redovisa de personal- och anslagsmässiga

konsekvenserna av att konsultorganet övertar vissa av verkens nuvarande

uppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Organisation m. m.

Statskontoret anser att det föreslagna konsultorganets verksamhetsfor­

mer och finansiering så nära som möjligt bör överensstämma med vad som

gäller för motsvarande enskilda företag. Vidare bör företaget ha en flexibel

organisation. De bästa förutsättningarna för att dessa krav skall kunna till­

godoses uppnås enligt statskontoret, om företaget drivs i aktiebolagsform.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att

1) besluta att ett statligt aktiebolag för konsultverksam­

het inom rationaliseringsområdet skall bildas,

2) till

Teckning av aktier i ett aktiebolag för konsult­

verksamhet inom rationaliseringsområdet

i riksstaten för

budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under fonden för

statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

²⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690203