2

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom­

munikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och indu­

striärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma pro­

positionen som bilagor 1—9. En sammanställning över de av Kungl. Maj :t

i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende som bilaga 10.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition förelägger

riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till rikstaten för budget­

året 1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ären­

den under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på till-

läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] 0 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär

styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årli­

gen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom

Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den

svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka

för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige

—- fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för

viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reser­

vationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har

för svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 404 850 000 kr. på tilläggs­

stat, varav 7,4 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten un­

der tiden juli—december 1969 (prop. 1969: 150 bil. 1, SU 180, rskr 414).

Vid ingången av januari 1970 fanns en brist under anslaget på 7 203 058

kr. som har täckts från nyssnämnda anslagsbelopp om 7,4 milj. kr.

4

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har

från FN influtit 295 969 114 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången

av år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår

f. n. till 24 244 951 kr. Under våren 1970 kommer Sverige att begära ytterli­

gare ca 15,5 milj. kr. i ersättning från FN för utgifterna under år 1969. Er­

sättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga

diverse inkomster.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 har tiden för den

svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1970. Utgifter­

na för tiden den 1 januari—den 15 juni 1970 kan beräknas till 1,8 milj. kr.

för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas

som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader

för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en

avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1970 till 38. Medels­

behovet för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för januari__

juni 1970 sammanlagt 1 380 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrlcan på Cypern och för observa­

törer uppgår alltså till (9 900 000 + 1 000 000 + 1 380 000) 12 280 000 kr.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen

kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgif­

ter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa

utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m.

och fragan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på till-

läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 12 280 000 kr.

[2] O 9. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.

1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till rikssta­

ten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag

i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men

dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot

omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat samman­

lagt 16,4 milj. kr. (jfr senast prop. 1969: 2 bil. 2, SU 22, rskr 64). Hittills

har alltså anvisats 21,4 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Kungl. Maj.ts proposition, nr 105 år 1970

7

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter

ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till-

läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har un­

der denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6 milj. kr. Behållning­

en på anslaget vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick till ca 515 000

kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har blivit

mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslags­

beräkningen. Under tiden t. o. m. januari 1970 har av anslaget förbrukats

närmare 3,1 milj. kr. Vidare har 1,4 milj. kr. reserverats för framställning

och distribution av den sociala informationsbroschyr som f. n. är under

tryckning. Det återstående beloppet, ca 2 milj. kr., beräknas inte räcka till

för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utrednings­

verksamhet som pågår inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag

räknar med ett ytterligare medelsbehov under anslaget för innevarande

budgetår av 750 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

750 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

9

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning

som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70

och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

F. Diverse

[1] F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järn­

vägslinjer m. m. Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155

(SU 188, rskr 398) skall SJ ersättas för att 67-kortsrabatten utvidgats att

gälla också personer som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter för­

tidspension, sjukbidrag, invaliditetsersättning, hustrutillägg eller som tagit

ut ålderspension före 67 års ålder. Ersättningen skall enligt beslut av 1969

års riksdag bestridas från förevarande anslag. För budgetåret 1969/70 har

anslaget i riksstaten uppförts med 215 milj. kr. Detta belopp avser enbart

medelsbehovet för olönsam järnvägsdrift. Eftersom rabattutvidgningen träd­

de i kraft först den 1 januari 1969 föreligger först nu underlag för beräk­

ning av ersättningens storlek för helt år.

l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105

10

Enligt av SJ i skrivelse den 18 februari 1970 redovisade beräkningar har

belastningen på SJ till följd av rabattutvidgningen under år 1969 uppgått till

ca 2 125 000 kr., vartill kommer ca 255 000 kr. för riksförsäkringsverkets

kostnader för utfärdande av legitimationshandlingar. SJ :s beräkningar grun­

dar sig på att rabattutvidgningen inte gett anledning till ökad resebenägenhet

hos de berörda pensionärsgrupperna.

Svårigheter föreligger att f. n. med säkerhet avgöra om rabattreformen

föranlett ökad resefrekvens och därigenom kunnat ge SJ merintäkter, som

förmått motverka viss del av intäktsbortfallet till följd av rabatten. Jag avser

låta närmare undersöka frågan. I avvaktan på resultatet härav beräknar jag

1,2 milj. kr. för ändamålet erforderligt för budgetåret 1969/70. I detta be­

lopp ingår riksförsäkringsverkets kostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer m. m. på tilläggsstat III till riks-

staten för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av

1 200 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

KAPITALBUDGETEN

VIII. Diverse kapitalfonder

Sjöfartsverkets fond

[2] VIII: 3. Sjöfartsmateriel m. m. Under detta anslag har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 29,4 milj. kr.

I prop. 1969:58 (SU 96, rskr 243) framhölls i anslutning till att över­

vägandena angående Falsterbokanalens framtid redovisades, att staten är

skyldig inlösa den mark som ursprungligen togs i anspråk för kanalen,

överenskommelse om ersättningens storlek har inte kunnat träffas med

nuvarande ägare, Rängs pastorat. I enlighet med det av vattendomstolen

fastställda avtalet om markupplåtelsen har denna fråga därför hänskjutits

till tre i viss ordning utsedda gode män. De har funnit att staten till pastora­

tet i löseskilling för inlösningsområdet skall utge 1 991 000 kr. per den i av­

talet angivna tidpunkten den 14 mars 1968.

Utöver angivna medelsbehov tillkommer kostnaderna för de av sjöfarts­

verket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utlagda industribeställningar­

na och investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte. Dessa beräknas

under innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 5 130 000 kr. Av detta

belopp avser ca 4,5 milj. kr. fyrar, 480 000 kr. husbyggnadsarbeten och ca

140 000 kr. industribeställningar av radiofyrar m. m. I enlighet med de

14

Åren närmast innan denna kungörelse kom att tillämpas vid uppförande

av sjöbefälsskolor byggdes nya lokaler vid skolorna i Härnösand, Kalmar

och Malmö. Vidare moderniserades skolornas utrustning enligt statsmak­

ternas beslut vid 1959 års riksdag (prop. 81, SU 72, rskr 212). Kommunerna

bestred därvid kostnaderna för sådan utrustning m. m. som efter 1964 års

riksdagsbeslut bäres av staten. Kommunerna har framhållit att man be­

traktade detta som en förskottering av kostnader för statens räkning.

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71

föreslagit, att 711 566 kr. anvisas under förevarande anslag att utbetalas till

Malmö stad som ersättning för förskotterade medel för uppbyggnad av ett

maskintekniskt laboratorium.

Härnösands stad och Kalmar stad har hemställt om ersättning med

413 850 kr. respektive 371 981 kr. Skolöverstyrelsen har tilllstyrkt att ersätt­

ning skall utgå men för Kalmar stads del föreslagit att beloppet skall be­

gränsas till 367 784 kr.

Departementschefen

Numera råder klara principer i fråga om fördelningen mellan staten och be­

rörd kommun av kostnaderna för uppförande och utrustning av sjöbefäls-

skola. Skolorna i Härnösand, Kalmar och Malmö uppfördes vid en tid då de­

lade meningar synes ha förelegat rörande tillämpningen av tidigare praxis på

området. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört förordar jag att medel nu

anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att ersätta

dels Malmö stad för kostnader för uppförande av maskintekniskt laborato­

rium, dels Härnösands stad och Kalmar stad för utgifter som dessa städer på

motsvarande sätt förskottsvis bestridit. Det sammanlagda medelsbehovet för

här angivna ändamål uppgår till 1 493 200 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. på tilläggs­

stat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett re­

servationsanslag av 1 494 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

E, Högre utbildning och forskning

[2] E 48. Extra utgifter vid universitet och högskolor. I riksstaten för inne­

varande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag

av 1 035 000 kr. Detta anslag är av Kungl. Maj :t fördelat på tio anslagspos­

ter. Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till Kungl. Maj :ts disposition.

Från denna post bestrids kostnader för förstärkningsåtgärder — huvudsakli­

gen i fråga om undervisningsresurser — vid universiteten och vissa högsko­

lor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Behovet av medel innevarande budgetår för kostnader som bestrids från

15

anslagsposten Till Kungl. Maj :ts disposition — bl. a. kostnader i samband

med försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser och särskilda åt­

gärder för syn- och hörselskadade studerande — har visat sig vara mycket

stöld.

I skrivelse den 12 februari 1970 har universitetskanslersämbetet hemställt

att ytterligare 325 000 kr. skall ställas till ämbetets förfogande för innevaran­

de budgetår för bestridande av vissa merkostnader i samband med att stu­

derande som tilldelats licentiandstipendier enligt äldre bestämmelser i stället

erhåller stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).

Vidare har universitetskanslersämbetet i skivelse den 27 november 1969

— jämte i anslutning härtill senare ingiven reviderad kostnadsberäkning —

hemställt att 132 000 kr. anvisas för bestridande av vissa kostnader i sam­

band med nedläggningen av forskningsreaktorn R 1, belägen vid tekniska

högskolan i Stockholm.

De disponibla medlen under förevarande anslag uppgick den 1 mars 1970

till i runt tal 100 000 kr. Med hänsyn till behovet av medel för bl. a. nyss

nämnda ändamål räknar jag med en medelsåtgång av 550 000 kr. för åter­

stoden av innevarande budgetår. Detta innebär för budgetaret 1969/70 ett

medelsbehov under anslaget av ytterligare 450 000 kr. utöver nu uppfört

belopp under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten

Till Kungl. Maj :ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på till-

läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 450 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

F. Lärarutbildning

[3] F 19. Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsrefor-

men. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för bud­

getåret 1969/70.

Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt statens förhandlings-

nämnd att uppta de förhandlingar med företrädare för kommunal huvud­

man som befanns erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning i

bl. a. Malmö. Avtal har den 24 november 1969 träffats med drätselkamma­

ren i Malmö under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t samt av

Malmö stadsfullmäktige.

Lärarhögskolan i Malmö inrättades den 1 juli 1962 i enlighet med ett mel­

lan staten och Malmö stad den 25 maj 1959 träffat avtal (prop. 1959: 89,

SU 77, rskr 217). Genom avtalet överlät staden utan ersättning till staten

ett ca 60 000 m2 stort markområde, tomten nr 1 i kvarteret nr 41 Helene-

16

holm, och åtog sig bl. a. att utan statsbidrag uppföra byggnader för en till

lärarhögskolan hörande övningsskola samt att inreda och utrusta övnings­

skolan. Såväl byggnader som inventarier m. m. överläts till staten utan er­

sättning.

På grund av 1967 års riksdagsbeslut om reformerad lärarutbildning har

förutsättningarna för samarbetet mellan staten och Malmö stad i fråga om

lärarhögskolan ändrats på betydelsefulla punkter. 1959 års avtal har därför

blivit obsolet i vissa delar. Beträffande andra avsnitt har den sakliga grun­

den för avtalsbestämmelserna undanryckts eller ändrats i väsentliga av­

seenden. Vidare krävs en betydande tillbyggnad och därmed ökat markbe­

hov för lärarutbildningen, bl. a. genom att ett yrkespedagogiskt institut och

ett förskoleseminarium skall integreras med lärarhögskolan. Mot denna bak­

grund har ett nytt samarbetsavtal träffats. Avtalet innebär bl. a. att Malmö

stad till staten utan ersättning överlåter ett område av ca 17 700 m2 i an­

slutning till den mark som staten nu innehar. Med beaktande av att staden

både i samband med lärarhögskolans tillkomst och nu överlåtit erforderlig

mark utan vederlag och även i övrigt tagit på sig extra kostnader har sta­

tens förhandlingsnämnd ansett sig böra medverka till att staden erhåller ett

avlösningsbelopp i samband med att 1959 års avtal ersätts av det nya sam-

arbetsavtalet. Parterna har enats om att fastställa detta belopp till 1,5 milj.

kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

Departementschefen

Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att statens för­

handlingsnämnd funnit skäligt att Malmö stad erhåller ett avlösningsbelopp

om 1,5 milj. kr. i samband med att 1959 års avtal angående upprättande

av en lärarhögskola i Malmö in. m. ersätts av ett nytt samarbetsavtal om

lärarhögskolan i Malmö m. m. Det nya samarbetsavtalet ger möjlighet till

en utbyggnad av lärarutbildningen i Malmö. Jag finner avtalet godtagbart

och tillstyrker därför att nämnda belopp utbetalas till Malmö stad. Beloppet

bör tas upp som ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten för inneva­

rande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättning till Malmö stad i samband med lärar-

utbildningsr ef ormen på tilläggsstat III till riksstaten för

budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

17

KAPITALBUDGETEN

IY. Statens utlåningsfonder

[4] IY: 3. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Under denna rubrik

har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

5 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 15 januari 1970 hemställt att ytter­

ligare 4 360 000 kr. anvisas som investeringsanslag till fonden för inneva­

rande budgetår.

Till grund för beräkningarna i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 491, SU 46, rskr

137) låg styrelsens antagande att lån skulle medges för 4 750 rum under

budgetåret 1969/70. Styrelsen räknar nu med att lån kommer att medges

för 7 900 rum.

Departementschefen

Med hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört finner jag att ytterligare

4 360 000 kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till lånefonden för inven­

tarier i studentbostäder.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för inventarier i studentbostäder på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 4 360 000 kr.

Yad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

19

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler här­

efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[1] D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för

budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett förslagsanslag

av 153 milj. kr. Medlen används för olika prisreglerande ändamål i enlighet

med 1969 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen (prop. 1969: 107,

JoU 24, rskr 204).

Departementschefen

Till följd av omfattningen av skadorna på 1969 års skörd kan ersätt­

ningarna inom ramen för det permanenta skördeskadeskyddet under inne­

varande budgetår beräknas uppgå till betydligt högre belopp än tidigare.

Kungl. Maj :t anbefallde därför i september 1969 statens jordbruksnämnd

och statistiska centralbyrån att beräkna medelsbehovet för skördeskadeer-

sättningarna. Beräkningen, som utfördes under november månad, visade att

ersättningarna kan förutses komma att uppgå till 105 milj. kr. Tillgången

på medel i skördeskadefonden uppskattades komma att under mars månad

20

1970, då utbetalningarna äger rum, utgöra 153 milj. kr. Beräkningarna var

emellertid behäftade med stor osäkerhet och centralbyrån uteslöt inte att

ersättningarna sammanlagt kunde komma att överstiga tillgångarna i fon­

den. Däremot ansågs det osannolikt att ersättningarna skulle komma att

överstiga fondens behållning jämte det belopp på 75 milj. kr. som staten

tidigare garanterat. I samband med att permanenta skördeslcadeskyddet in­

fördes uttalade riksdagen (prop. 1961: 94, JoU 22, rskr 227) att för skador

vars reglering inte täcks av de årliga tillskotten borde staten garantera er­

sättning med högst 75 milj. kr., vilket motsvarade vad som återstod av det

belopp som jordbruket fick utfästelse om av staten för berörda ändamål vid

1956 års prisöverenskommelse. Staten har hittills inte behövt ta i anspråk

någon del av belopp på 75 milj. kr.

Enligt vad jag nyligen inhämtat från centralbyrån är det fortfarande

inte helt säkert om medlen i skördeskadefonden kommer att räcka för att

betala ut ersättningarna till följd av fjolårets skördeskador. Först när ersätt-

ningsberäkningarna är slutförda, vilket beräknas ske i slutet av mars, före­

ligger kännedom om det verkliga medelsbehovet. För att ej försena utbetal­

ningen av skördeskadeersättningarna bör, om ersättningarnas totalbelopp

skulle komma att överstiga medlen i skördeskadefonden, förslagsanslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tas i anspråk för att täcka

överskjutande belopp. Det belopp som kan komma att disponeras av anslaget

bör avräknas från den nyssnämnda garantin på 75 milj. kr. Riksdagen bör

senare underrättas om och i vilken omfattning garantin har utnyttjats.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag anfört ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område med det belopp som behövs

för att inom permanenta skördeskadeskyddets ram betala ut

ersättningar till följd av skador på 1969 års skörd.

[2] D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riks-

staten för budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett

reservationsanslag av 39 325 000 kr., varav 9 325 000 kr. avser kostnader för

bl. a. skördeskadeskyddets administration.

Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1969/

70 anvisas 509 000 kr. för att täcka kostnadsstegringar under innevarande

budgetår på grund av ökade löner.

Departementschefen

Jag har inget att erinra mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet

för merutgifter under budgetåret 1969/70 på grund av löneökningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

21

att till Kostnader i samband med permanent skördeskade-

skijdd på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/

70 anvisa ett reservationsanslag av 509 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[3] F 6. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m. För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reseiva-

tionsanslag av 5 milj. kr. Av beloppet disponeras 1 650 000 kr. av byggnads­

styrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Återsto­

den, 3 350 000 kr., disponeras av utrustningsnämnden för universitet och

högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan. Styrel­

sen och nämnden äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inred­

nings- och utrustningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning

— bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planen upp­

tagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som

kostnadsram.

Byggnadsstyrelsen föreslår att delramen för oförutsedda mindre inred-

ningsobjekt, som f. n. uppgår till 550 000 kr., höjs med 250 000 kr.

Departementschefen

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna nya delramen för oförutsedda mind­

re inredningsobjekt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar

alltså att delramen ökas med 250 000 kr. Medelsförbrukningen under inne­

varande budgetår ryms inom den till inredning av lokaler vid jordbrukets

högskolor m. m. anvisade posten. Jag förordar därför att kostnaderna för

oförutsedda mindre inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel på

anslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestri­

dande av vissa inredningskostnader vid jordbrukets hög­

skolor m. in.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

23

Bilaga 6

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande :

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfrerg, L^idrom.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler härefter

de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

B. Utrikeshandel m. m.

[1] B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Un­

der denna rubrik anvisades för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av

130 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete,

bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska eko­

nomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.

Vid möte med de nordiska statsministrarna i Reykjavik den 7 februari 1970

förelåg enighet om det förhandlingsresultat beträffande Nordek som lagts

fram av Nordiska ämbetsmannakommittén. Ämbetsmannakommittén har

fått i uppdrag att före den 7 mars 1970 färdigställa Nordektraktaten.

Anvisade medel är inte tillräckliga för att täcka kostnaderna för Sveriges

deltagande i det fortsatta arbetet. Jag föreslår därför att ytterligare 250 000

kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

KAPITALBUDGETEN

V. Fonden för låneunderstöd

[2] V: 2. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island.

I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA har de

nordiska länderna kommit överens om att upprätta en industrialiserings-

fond till förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grund­

kapital skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sve­

rige skall svara för 5,4, Danmark, Finland och Norge för 2,7 och Island för

0,5 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiserings-

fondens förfogande. Utbetalningen skall ske under en fyraårsperiod med

lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året

under perioden 1 mars 1970— 1 mars 1974. Den nordiska industrialiserings­

fonden kan infordra beloppen från de nordiska länderna, efter hand som

dess verksamhet kräver det. Avtalet om den nordiska industrialiseringsfon­

den träder i kraft sedan samtliga länder deponerat sina ratifikationsinstru­

ment hos Islands regering. Kungl. Maj :t beslutade den 13 februari 1970 att

för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till

förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den

26 februari 1970.

Från det tionde året skall fonden successivt under de följande femton

åren återbetala de belopp som betalats in av Danmark, Finland, Norge och

Sverige. När beloppen är återbetalade utlöper överenskommelsen.

Sveriges andel av fondkapitalet för perioden 1 mars 1970—28 februari

1971 bör anvisas på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70. Motsvarande be­

lopp för perioden 1 mars 1971—29 februari 1972 bör anvisas på riksstaten

för budgetåret 1970/71. Jag kommer senare att hemställa om detta.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till för­

mån för Island på tilläggsstat III till riksstaten för budget­

året 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

25

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern

för

utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[1] IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har för

innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 400 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1970 hemställt att under

anslaget anvisas 415 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen anför att bostadslån till nybyggnadsföretag under tiden juli 1969

—januari 1970 har utbetalats med sammanlagt 1 230 milj. kr. Under åter­

stoden av budgetåret beräknas lån komma att utbetalas med ytterligare ca

1 070 milj. kr. För hela budgetåret skulle utbetalningarna sålunda komma

att uppgå till ca 2 300 milj. kr., en ökning med 640 milj. kr. i förhållande

till styrelsens beräkningar i anslagsframställningen för budgetåret. En ut­

betalning av denna omfattning innebär att den tidigare eftersläpningen i ut­

betalningarna har minskat och alt tiden mellan preliminärt beslut och utbe­

talning i låneärendena förkortats. De snabbare utbetalningarna beror vä­

sentligen på åtgärder med anledning av den överenskommelse, som i sep­

tember månad 1969 träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering

och kreditinstituten om vissa kreditförsörjningsfrågor. Genom höjningen

26

den 1 januari 1970 av räntan på statliga bostadslån samt ökningen av ute­

stående paritetslån och säkrare underlag för beräkningen av räntelånens

storlek beräknas anslagsbelastningen öka med sammanlagt 105 milj. kr.

till 705 milj. kr. för paritetslån och räntelån. För ombyggnadslån och tomt­

rättslån beräknas samma belopp som tidigare. Efter avdrag för inflytande

amorteringar och inlösen av lån beräknas de totala nettoutgifterna till 2 680

milj. kr.

Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret uppgick till ca 865

milj. kr. Inberäknat anslaget för budgetåret om 1 400 milj. kr. är således

ett belopp på 2 265 milj. kr. disponibelt för utbetalningar. Ett ytterligare

anslag om 415 milj. kr. blir därför erforderligt.

Departementschefen

Utbetalningarna från lånefonden för bostadsbyggande under innevarande

budgetår kan av skäl som bostadsstyrelsen angivit beräknas bli väsentligt

större än som tidigare antagits. Enligt styrelsens beräkningar skulle fonden

behöva förstärkas med 415 milj. kr.

Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att genomföra en viss

omläggning av bokföringsrutinerna, som medför att avräkningen mellan vis­

sa inkomst- och utgiftstitlar förskjuts från slutet av ett budgetår till början

av det följande budgetåret. Med beaktande härav bör behovet av ytterligare

medel för innevarande budgetår beräknas till 200 milj. kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investerings-

anslag av 200 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. May.ts proposition nr 105 år 1970

27

Bilaga 8

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter

de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTRUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

B. Industri in. m.

fl] B 3. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inred­

ning. För ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett reservations­

anslag av 400 000 kr.

Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 23

februari 1970 att 394 500 kr. ställs till institutets förfogande för vissa kost­

nader i samband med institutets nyorganisation fr. o. m. den 1 juli 1970

(prop. 1970: 1 bil. 15 s. 30 f.f.).

Institutet anför att det nödgas vidtaga vissa lokalmässiga omdispositioner

med hänsyn till de arbetsuppgifter som kommer att åvila institutet i fram­

tiden. Genomförda eller nära planerade förflyttningar kan ses som ett första

och nödvändigt led i en mera omfattande och långsiktig lokalplanering. Ut­

redning härom pågår genom byggnadsstyrelsens försorg i samarbete med

institutet.

Kostnaderna för flyttning av VVS-avdelningen till Nacka beräknar insti­

tutet till 102 000 kr., varav 30 000 kr. för planerings-, projekterings- och ar-

betsledningskostnader för arbeten i egen regi. För flyttning inom institu-

28

tionsbyggnaden av vattentekniska laboratoriet erfordras 72 500 kr. Vidare

har genom byggnadstyrelsens försorg mera ändamålsenliga lokaler ställts

till institutets Göteborgskontors förfogande. Kostnaderna för flyttning och

utbyggnad i samband härmed uppgår till 34 960 kr.

På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisades institutet

45 000 kr. för flyttnings- och inredningskostnader sedan byggnadsstyrelsen

anvisat särskilda lokaler till institutets elektroniksektion (prop. 1967: 155

s. 26, SU 210, rskr 411). I beloppet ingick inte medel för inköp av den ar­

matur som anskaffats i enlighet med byggnadsstyrelsens projektering. Efter

närmare utredning om upphandlingen har riksrevisionsverket förklarat sig

inte ha någon erinran mot att medel för armatur ställs till institutets förfo­

gande. Som komplettering till vissa ombyggnadsarbeten har ytterligare ar­

matur skaffats. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 35 000 kr.

Institutet begär vidare medel på tilläggsstat för att före det nyorganiserade

institutets start den 1 juli 1970 kunna dels börja systematisk fortbildning

för företagareföreningarnas personal (80 080 kr.), dels förbereda och påbörja

aktivitet för institutets Norrlandsprogram (70 000 kr.).

Departementschefen

De i samband med lokalförändringarna förenade kostnaderna för utrust­

ning och inredning (102 000 — 30 000 -f 72 500 -f 34 960 -f 35 000 =

214 460) bör täckas genom tilläggsanslag för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens institut för hantverk och industri: Utrust­

ning och inredning på tilläggsstat III till riksstaten för bud­

getåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 214 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1970

E. Teknisk utveckling m. m.

[2] E 3. Statens provningsanstalt: Utrustning. I riksstaten för innevarande

budgetår är under denna anslagsrubrilt uppfört ett reservationsanslag av

800 000 kr.

I samråd med statens provningsanstalt och AB Atomenergi har byggnads­

styrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat byggnadsprogram för prov-

ningsanstaltens brandlaboratorium i Studsvik. Byggnadsstyrelsen har den

20 februari 1970 erhållit i uppdrag att fortsätta projekteringen till bygg­

handlingar. Objektet bör kunna påbörjas under våren 1970 varför det nu

bör redovisas för riksdagen.

Brandlaboratoriet föreslås bli uppfört vid Instrumentvägen i Studsvik cir­

ka 100 meter väster om AB Atomenergis slrålskyddslaboratorium. Rums-

ytan i den föreslagna nybyggnaden blir 375 m2. Härtill kommer omkläd­

ningsrum, fläktrum och en del andra sekundärutrymmen. Laboratoriet bör

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

29

utrustas med två belastningsbara brandugnar med rökgasskorsten. Speciel­

la krav ställs på ventilationen. I utrustningen bör vidare bl. a. ingå en tio­

tons travers. Erforderliga ledningar och kulvert för vatten, avlopp och vär­

me finns utbyggda i Instrumentvägen. Omkring 500 m2 mark i anslutning

till nybyggnaden behöver hårdgöras för tillfällig uppställning av material

och fordon.

Byggnadskostnaderna uppskattas av byggnadsstyrelsen till 750 000 kr. en­

ligt prisläget den 1 april 1969. Provningsanstallen beräknar kostnaderna för

utrustning av laboratoriet till 1,3 milj. kr. Huvuddelen av utrustningskost-

naderna faller på de nya brandugnarna.

Departementschefen

Provningsanstaltens nuvarande brandlaboratorium är föråldrat och behö­

ver ersättas. Det är betydelsefullt för bl. a. byggnadsindustrin att provnings-

anstalten får nya resurser att utföra en effektiv brandprovning. Ett nytt

brandlaboratorium bör uppföras i Studsvik och tas i bruk så snart som möj­

ligt under vintern 1970—71.

Kostnaderna för utrustning till brandlaboratoriet har beräknats till 1,2

milj. kr. för horisontal- och vertikalugnar och 100 000 kr. för övrig utrust­

ning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Utrustning på tilläggs-

stat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett re­

servationsanslag av 1 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverk

[3] I: A 2. Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co. Något

anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret

1969/70.

Förenade fabriksverken har hemställt om ett anslag av 7 930 000 kr. för

förvärv av aktierna i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co och därvid anfört

i huvudsak följande.

När gevärsfaktoriets nya anläggningar planerades hade fabriksverkens

ledning anledning att utgå från en framtida marknad i olika delar av värl­

den som gjorde det företagsekonomiskt riktigt att under överblickbar fram­

tid planera för en tämligen konstant produktion av vissa vapen. Den mer

restriktiva politik i fråga om beviljande av exportlicenser som tillämpats

under senare år har emellertid medfört att den potentiella marknaden be­

30

gränsats högst avsevärt. Till följd härav har den kapacitet som skapats vid

gevärsfaktoriets nya anläggningar inte omedelbart kunnat utnyttjas för pro­

duktiva insatser. Det fortgående rationaliseringsarbetet vid verkstäderna

har inte kunnat drivas så hårt att effekten av omsättningsminskningen kun­

de motvägas. Verksamheten vid gevärsfaktoriet lämnade därför arbetsåret

1968/69 ett underskott — efter räntor och avskrivningar och sedan gevärs­

faktoriet belastats med beräknad andel av fabriksverkens centrala admi­

nistrationskostnader — av drygt 6 milj. kr. Detta resultat ingår i fabriks­

verkens totala resultat för nämnda år vilket i sin helhet innebar att verket

inlevererade 21,9 milj. kr. till statsverket.

I nära samarbete med Husqvarna Vapenfabriks AB erhöll fabriksverken

år 1965 en betydande order på automatkarbiner till det svenska försvaret.

Nu löpande order på dessa kan anses vara avslutade om ca två år. Det

finns därför risk att beläggningen i verkstäderna då ytterligare försvagas.

Detta innebär en klar risk för än sämre kapacitetsutnyttjande.

Mot bakgrund av denna utveckling intensifierades ansträngningarna i

början av år 1969 för att få nya arbetsuppgifter till gevärsfaktoriet. I första

hand gjordes försök med att nå långsiktiga avtal om kvalificerat legoarbete.

Inte obetydliga resultat har därvid nåtts.

Företagsledningen har emellertid eftersträvat att tillföra gevärsfaktoriet

en ökad egen tillverkning på ett område som är väl anpassat till gevärsfak­

toriets resurser och industriella erfarenhet för att snabbt kunna höja kapa-

citetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet.

Förenade fabriksverken har sedan en lång följd av år haft ett nära sam­

arbete med Husqvarna Vapenfabrik AB. Detta har främst avsett produk­

tion av automatkarbiner men även andra gemensamma utvecklingsprojekt

som nya typer av jakt- och sportvapen. Detta gjorde det naturligt att un­

dersöka vilka möjligheter som fanns till ett vidgat samarbete och samord­

ning av verksamheten.

Husqvarna Vapenfabrik AB har under senare år målmedvetet utvidgat

sitt produktsortiment på andra områden än vapenområdet. Ledningen för

företaget har i princip bestämt sig för att begränsa sina insatser inom va­

penområdet för att koncentrera sin verksamhet till vissa andra produkt­

grupper. Förenade fabriksverken har därför med Husqvarna Vapenfabrik

AB träffat en preliminär överenskommelse av innebörd alt verket skall

överta bolagets hela handvapensektor, såväl utveckling och tillverkning som

marknadsföring och försäljning av handvapen för militära och civila än­

damål. Transaktionen avses genomföras på så sätt att fabriksverken för­

värvar bolagets dotterbolag Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co, till vilket

hela handvapensektionen överförts.

Nämnda dotterbolag avses vid aktieförvärvet ha tillgångar bokförda till

3,4 milj. kr. och skulder till Husqvarna Vapenfabrik AB på 3 310 000 kr.

Tillgångarna i bolaget, bestående av lager, maskiner och verktyg samt ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

31

good-willvärde har värderats till sammanlagt 11 240 000 kr. Av detta belopp

utgör inte mindre än 8 milj. kr. lagertillgångar. Fabriksverken avses erlägga

detta belopp dels genom förvärvet av bolaget till ett pris av 7 930 000 kr.,

dels genom därpå följande köp av bolagets tillgångar till bokförda värden,

varefter bolaget löser sin skuld till Husqvarna Vapenfabrik AB.

Den verksamhet som på nämnda sätt avses förvärvas av fabriksverken

tillför gevärsfaktoriet en tillverkning av jaktvapen som verket för år 1971

beräknat till 18 000 enheter. Antalet beräknas därefter successivt stiga för

att år 1974 utgöra ca 24 000 enheter. Detta tillskott till gevärsfaktoriets verk­

samhet beräknas förbättra dess ekonomiska resultat —- efter avskrivningar

— med mellan 1,1 och 1,7 milj. kr. årligen under nämnda år.

Den föreslagna transaktionen är en väsentlig men inte tillräcklig åtgärd

för att få en acceptabel lönsamhet vid gevärsfaktoriet. Ytterligare rationali-

seringsåtgärder och ansträngningarna att öka beläggningen beräknas resul­

tera i att underskottet vid gevärsfaktoriet inom två år övergår i ett överskott.

Departementschefen

Gevärsfaktoriets verksamhet överflyttades under första halvåret 1969 till

nya lokaler. Faktoriet fick härigenom betydligt ökade resurser såväl vad

gäller verkstadsyta som utrustning. Dessa resurser har emellertid hittills

endast delvis kunnat utnyttjas, vilket till stor del har sin grund i vårt lands

allt restriktivare politik i fråga om vapenexport.

Inom fabriksverken försöker man på olika sätt att tillföra gevärsfakto­

riet ny produktion såväl i form av legoarbeten som egna produkter. Den

överföx-ing av Husqvarna Vapenfabriks AB vapentillverkning, varom preli­

minär överenskommelse träffats, är i detta sammanhang av stor betydelse

när det gäller att öka kapacitetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet och för­

bättra dess lönsamhet. Jag förordar därför att den ifrågavarande vapentill­

verkningen förvärvas i enlighet med avtalet. Jag har ingen erinran mot det

överenskomna priset för förvärvet.

Det nämnda överförandet av vapentillverkningen kommer att ske genom

att fabriksverken förvärvar samtliga aktier i det av Husqvarna Vapenfab­

riks AB ägda Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co till ett pris av 7 930 000

kr. Detta bolag avses efter hand sälja sina tillgångar till fabriksverken till

bokförda värden. Sedan detta skett bör det på fabriksverkens fond bokförda

värdet av aktierna nedskrivas till det verkliga värde de har efter denna trans­

aktion, vilket torde komma att bli 90 000 kr. Skillnaden mellan anskaffnings­

värdet och det verkliga värdet inlevereras till statsverket, vilket torde ske

före den 1 juli 1971.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink

& Co på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70

anvisa ett investeringsanslag av 7 930 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

32

[4] I: A 3. Förvärv av aktier i AB Avimat. Något anslag för detta ändamål

finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.

Förenade fabriksverken

Fabriksverken hemställer, att ett anslag av 2 850 000 kr. ställs till verkens

förfogande för förvärv av samtliga aktier i AB Avimat och anför i huvudsak

följande.

AB Avimats verksamhet omfattar konstruktion och måttsättning av me­

kaniska tändrör, urverk, säkringar och tidsfördröjningar. Bolaget, som är

beläget i Stockholm, sysselsätter för närvarande 62 personer. Aktiekapitalet

uppgår till 400 000 kr. Bolagets omsättning under de tre verksamhetsåren

1 oktober 1965—30 september 1968 har utgjort resp. 3,8, 4,6 och 4,4 milj. kr.

per år. Den redovisade vinsten före skatter och avskrivningar uppgick under

samma år till resp. 233 000, 578 000 och 565 000 kr. Under innevarande

verksamhetsår, som förlängts till att omfatta tiden 1 oktober 1968—31 mars

1970, har verksamheten haft ungefär motsvarande omfattning.

Då försvarets materielverk vid sin upphandling i allt större utsträckning

tillämpar huvudleverantörsprincipen har detta medfört ett behov för fa­

briksverken att utvidga sitt tillverkningsprogram i fråga om vissa kompo­

nenter, däribland tändrör, för att inte riskera ett alltför stort beroende av

underleverantörer. Fabriksverken anser därför att ett förvärv av AB Avimat

innebär en tillfredsställande ökning av fabriksverkens kapacitet inom tänd-

rörsområdet. Ett preliminärt avtal om ett sådant förvärv till ett pris av

2 850 000 kr. har träffats mellan bolagets ägare och verket. Det överens­

komma priset anser verket väl svara mot bolagets substansvärde av mate­

riella tillgångar ökat med försiktigt beräknat värde för immateriella till­

gångar. Gjorda beräkningar visar på att investeringen kommer att vara åter­

betald efter tre å fyra år.

Efter det föreslagna förvärvet av AB Avimat avses bolagets verksamhet

överföras till Zakrisdalsverken i Karlstad och samordnas med den spräng-

tekniska tillverkning som bedrivs där.

Departem en tschefen

Den förslagna integreringen av verksamheten inom AB Avimat med den

i Zakrisdalsverken bedrivna verksamheten torde medföra inte obetydliga

fördelar för förenade fabriksverken. Därigenom tillförs fabriksverken en

större kapacitet på tändrörsområdet som är väsentlig med tanke på de

ökade krav som uppkommit på en integrerad egenproduktion. Samordning­

en av den verksamhet som nu bedrivs inom AB Avimat med ammunitions-

tillverkningen vid Zakrisdalsverken i Karlstad är enligt min uppfattning

en fördelaktig samordning av verksamheten som resulterar i ett företags­

ekonomiskt förbättrat utfall. Det pris som avses betalas för Avimat betrak­

tar jag som rimligt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

33

En minskning av bolaget Avimats substansvärde kan förutses i samband

med att tändrörstillverkningen och till den hörande maskiner och utrustning

förs över till Zakrisdalsverken. Denna värdeminskning bör komma till ut­

tryck i en avskrivning på värdet av bolagets aktier inom fabriksverkens

fond åtföljd av motsvarande inleverans av avskrivningsmedel till statsver­

ket. Denna inleverans bör ske före den 1 juli 1971.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förvärv av aktier i AB A vimat på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investe-

ringsanslag av 2 850 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

[5] I: A 4. Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö. Något anslag för

detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.

Förenade fabriksverken

Fabriksverken hemställer, att 1 milj. kr. ställs till verkets förfogande för

teckning av aktier i ett planerat industriföretag i Gällö samt att bolaget

måtte beviljas statlig kreditgaranti för 1,5 milj. kr. Som skäl härför anför

verken i huvudsak följande.

Kungl. Maj :t beslöt den 11 oktober 1963 efter riksdagens hörande att

centralisera den ammunitionstekniska verksamhet, som dåvarande armé­

förvaltningen bedrev i bergverkstäder på skilda platser i landet, till Vingåker

(prop. 1962: 121). En av dessa bergverkstäder är belägen i Gällö, Jämtlands

län. Till följd av arbetsmarknadsläget i Gällö har sedermera i olika sam­

manhang vissa utfästelser gjorts om att antalet sysselsatta, som vid tid­

punkten för Kungl. Maj :ts beslut uppgick till ca 60 vid Gällöverkstaden, om

möjligt skulle bibehållas. För närvarande sysselsätts ca 30 personer vid

verkstaden.

Resultatet av ett omfattande utredningsarbete vid fabriksverken ger vid

handen att tre projekt skulle kunna bedrivas i Gällö med viss lönsamhet.

Vissa bidrag och lån fordras dock från arbetsmarknadsstyrelsen, vilka ock­

så ställts i utsikt. En förutsättning för detta stöd är att verksamheten i

Gällö bedrivs i form av aktiebolag.

De tre projekten avser dels tillverkning av emballage i form av fiberfat,

dels tillverkning av specialbyggda lådor av board och plywood för förva­

ring av ammunition m. m. och dels tillverkning av gevärsstockar. Den totala

omsättningen beräknas uppgå till drygt 4 milj. kr. per år.

Projekten beräknas till en början bereda ca 40 personer sysselsättning

med en successiv ökning till ca 50 personer. I dessa siffror är inte inräknat

de 30 anställda som nu arbetar i bergverkstaden och som efter det att den

ammunitionstekniska verksamheten helt centraliserats efterhand minskar

till 15 personer. Dessa återstående kommer huvudsakligen att sysselsättas

34

med hylsrevidering. Det totala antalet anställda i Gällö för nämnda verk­

samheter blir alltså 60 å 65 personer.

Totala kostnaden för att realisera de tre projekten uppgår till 5,8 milj.

kr. Därav avser 3,7 milj. kr. uppförande av ny verkstadsbyggnad, då nu­

varande bergverkstad med hänsyn till olycksfallsrisker bedöms som olämp­

lig för den planerade verksamheten.

För finansiering av projektet beräknas 3,1 milj. kr. utgå från arbetsmark­

nadsstyrelsen. Vidare har av 1968/69 års investeringsmedel för fabriksver­

ken utbetalats 200 000 kr. för maskiner för fiberfatstillverkningen. Återstå­

ende 2,5 milj. kr. föreslås bli finansierade dels genom teckning av aktier i

bolaget med 1 milj. kr., dels genom lån av 1,5 milj. kr. mot en statlig kredit­

garanti.

Med planerad finansiering och förutsedd omfattning av verksamheten

beräknas förelaget under de båda första åren visa förluster på sin verksam­

het men åren därefter kunna uppvisa vinster. Efter sex å sju verksamhets­

år beräknas de inledande förlusterna ha inhämtats.

Departem en tschefen

Som en följd av att tillverkningen och sammansättningen av ammunition

m. in. genom Kungl. Maj :ts beslut den 11 oktober 1963 centraliserades till

Vingåker har motsvarande verksamheter vid de dittillsvarande bergverkstä­

derna måst läggas ned. Detta gällde också en verkstad i Gällö i Revsunds

kommun.

Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i nämnda kommun förutsattes att

verksamheten i bergverkstaden skulle ersättas med ny verksamhet så att

ca 60 personer skulle kunna förses med arbete även framgent. En verkstad

för hylsrevidering har förlagts dit och sysselsätter ett 20-tal personer. Ytter­

ligare ett 10-tal personer arbetar med explosivämnen, men denna verksam­

het måste av säkerhetsskäl snarast flyttas till Vingåkersverkstaden.

Förenade fabriksverken föreslår, att tillverkning upptas i Gällö av bl. a.

lådor och gevärsstockar inom ramen för ett för ändamålet bildat aktiebolag.

För den planerade verksamheten behövs en särskild verkstadsbyggnad. Det

förutsätts att lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån lämnas bolaget av

arbetsmarknadsstyrelsen.

Jag vill, särskilt med hänsyn till sysselsättningsförhållandena inom kom­

munen, förorda att den nämnda tillverkningen kommer till stånd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Täckning av aktier i ett industriföretag i Gällö på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. samt

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 1 500 000 kr. för krediter

till nämnda bolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

35

F. Statens vattenfallsverk

[6]

I:

F 1. Kraftstationer

m. m.

I sin anslagsframställning för budgetåret

1970/71 anmälde vattenfallsverket att förhandlingar fördes med Uppsala

stad om att gemensamt bygga och driva ett kraftvärmeverk (prop. 1970: 1

bil. 15 s. 128).

Statens vattenfallsverk

Vattenfallsverket har i skrivelse den 22 januari 1970 anhållit om godkän­

nande av ett med det av Uppsala stad ägda Uppsala kraftvärme aktiebolag

(UKAB) ingånget konsortialavtal som avser gemensamt byggande av ett

kraftvärmeverk. Vattenfallsverket anhåller vidare om medgivande att av

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. få ta i anspråk 1 milj. kr. för att

teckna aktier i det bolag som bildas enligt avtalet.

Sedan år 1960 har fjärrvärmenätet i Uppsala successivt byggts ut och

under början av 1970-talet beräknas det anslutna värmebehovet bli tillräck­

ligt stort för att utgöra underlag för en ekonomisk mottrycksproduktion.

De befintliga större hetvattenpannorna har koncentrerats till en plats i

stadens industriområde med utrymme även för ett kraftvärmeverk.

Vattenfallsverket och UKAB har överenskommit att gemensamt uppföra

och driva ett kraftvärmeverk. Anläggningen beräknas bli påbörjad i år och

tagen i drift hösten 1973. Villkoren i överenskommelsen framgår av ett

konsortialavtal, vars giltighet, vad gäller vattenfallsverkets förpliktelser, är

beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.

Enligt avtalet skall parterna bilda ett aktiebolag — Fyriskraft aktiebolag

(Fyriskraft) — för att gemensamt uppföra och driva ett kraftvärmeverk.

Staten och UKAB skall äga hälften vardera av aktierna i bolaget. Hembuds-

skyldighet skall föreligga vid överlåtelse av aktie. Representationen i bola­

gets styrelse skall svara mot aktiefördelningen. Styrelsens ordförande skall

utses inom kretsen av styrelseledamöterna och ordförandeskapet skall al­

ternera för tvåårsperioder mellan parterna.

I avtalet sägs vidare att Fyriskraft i kvarteret Brännugnen i Uppsala skall

uppföra ett kraftvärmeverk med ett aggregat på ca 175 MW1 eleffekt. Avtapp­

ning för fjärrvärmeändamål om minst ca 270 MW värmeeffekt skall kunna

ske. UKAB får enligt avtalet rätt att utnyttja hela hetvattenproduktionen

och parterna hälften vardera av eleffekten.

Konsortialavtalet reglerar samarbetet endast för ett aggregat. Om ytter­

ligare anläggningar för elproduktion aktualiseras i Uppsala förutsätts att

gemensam utbyggnad genom Fyriskraft skall kunna komma till stånd.

Beträffande den fullständiga utformningen av konsortialavtalet hänvisas

till akten.

1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowattimmar

36

Anläggningskostnaden för Fyriskrafts anläggningar uppskattas till 110

milj. kr. Finansieringen skall ske genom Fyriskrafts aktiekapital, 2 milj. kr.,

och av bolaget upptagna lån. Parterna skall i proportion till aktieinnehav

vid behov medverka till att erforderliga medel ställs till bolagets förfogande.

Från vattenfallsverket har under hand inhämtats att Fyriskraft för fi­

nansiering av investeringskostnaderna beräknas kunna låna ca 65 milj. kr.

på allmänna marknaden. Av återstoden, ca 45 milj. kr., skall vattenfallsverket

svara för hälften. Under förutsättning att den planerade upplåningen på

allmänna marknaden kan genomföras beräknas anslagsbehovet för verket

bli totalt ca 22,5 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1969/70 för att teckna

aktier samt ca 8 milj. kr. 1972/73 och ca 13,5 milj. kr. 1973/74.

Departementschefen

Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Uppsala

stad avseende utbyggnad av ett gemensamt kraftvärmeverk. Jag förordar att

avtalet mellan vattenfallsverket och Uppsala kraftvärme aktiebolag god­

känns. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att med­

ge vattenfallsverket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet

som i framtiden kan visa sig nödvändiga.

Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 1 milj. kr. för

att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver synes Kungl. Maj :t böra

bemyndigas att låta vattenfallsverket ställa erforderliga lånemedel till bo­

lagets förfogande i enlighet med åtagande i konsortialavtalet.

Jag vill i sammanhanget erinra om att tillstånd för utbyggnaden i vanlig

ordning erfordras enligt miljöskyddslagen. Vidare behövs vissa ändringar i

gällande stadsplan för projektets genomförande.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl.

Maj :t att

a) godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och

Uppsala kraftvärme aktiebolag om gemensamt byggande av

ett kraftvärmeverk samt medge vattenfallsverket att träffa

överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

b) låta vattenfallsverket ta i anspråk 1 000 000 kr. av

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna ak­

tier i det bolag som bildas enligt nämnda avtal samt ställa

erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlighet

med åtagande i avtalet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

37

II. Statens allmänna fastighetsfond

[7] II: 28. Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Byggnadsstyrelsen

har uppskattat byggnadskostnaderna för anstaltens brandlaboratorium till

750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Nybyggnaden föreslås utformad

så att den kan användas för varierande laboratorieverksamhet.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget Statens prov­

ningsanstalt: Utrustning hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 750 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

39

Bilaga 9

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6

mars 1970.

Närvarande :

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på till-

läggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels ock på tilläggs­

stat III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då av-

skrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om

erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskriv-

ningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade

avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg

och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av

investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för för-

valtningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för

kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar

i mark avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat

uppföras i enlighet med följande sammanställning.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Anslag

Investering kr.

^Avskrivning kr.

Justitiedepartementet:

Polishus m. m....................................................

3 500 000

1 750 000

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stock­

holm ................................................................

7 000 000

2 275 000

Socialdepartementet:

Uppförande av ett personalbostadshus för

karolinska sjukhuset ................................

11 000 000

2 750 000

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

1 870 000

468 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ..

658 000

329 000

Industridepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens provningsan-

anstalt..............................................................

750 000

375 000

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond

skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt

till 50 % av investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskriv­

ning tillämpas för befästningars delfond. Investeringar i mark avskrivs inte.

På tilläggsstat II har för flygfältsarbeten m. m. under befästningars del­

fond tagits upp ett investeringsanslag av 1,5 milj. kr. Avskrivningsanslaget

beräknas likaledes till 1,5 milj. kr.

Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat I har tagits upp ett anslag för

lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka med 750 000 kr. och på till-

läggsstat III ett anslag för lån till nordiska industrialiseringsfonden till för­

mån för Island med 7 milj. kr. Båda anslagen avser räntefria lån och av-

skrivningsanslagen bör tas upp med 750 000 kr. resp. 7 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder på tilläggsstat III till riksstaten för budget-

åretl969/70 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m. m...............................................................

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm ..

Socialdepartementet

Uppförande av ett personalbostadshus för karo­

linska sjukhuset........................................................ 2 750 000

1 750 000

2 275 000

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

XIII. Industridepartementet

B 3 Statens institut för hantverk och industri: Utrustning

och inredning, reservationsanslag................................ 214 000

E 3 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsan­

slag ....................................................................................... 1

300 000

______________________________ 1

514 000

Summa egentliga statsutgifter 20 807 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighets fond

Justitiedepartementet:

1

Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag................... 1 750 000

3 a Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II :3 a),

reservationsanslag ............................................................ 2

275 000

Socialdepartementet:

8 a Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska

sjukhuset (11:8 a), reservationsanslag..................... 2

750 000

Utbildningsdepartementet:

19

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (11:20), re­

servationsanslag ................................................................ 468 000

20

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. (II: 22), re­

servationsanslag ................................................................ 329 000

Industridepartementet:

26 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt (II: 28),

reservationsanslag ............................................................

375

000

7 947 000

C. Försvarets fastighets fond

Befästningars delfond:

2

Flygfältsarbeten m. m. (III: 11), reservationsanslag ..

1 500 000

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

2 a Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka (V: 3 a),

reservationsanslag ............................................................ 750 000

Handelsdepartementet:

4 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån

för Island (V: 8 a), reservationsanslag....................... 7 000 000

7 750 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 17 197 000

Summa för driftbudgeten 38 004 000