2

Kungl. Maj.ts proposition nr 36 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i prästlönekostnadslagen (1951: 570)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom.

ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3

2 mom.1 Pastoratets utgifter under

visst år för avlöningsförmåner som av­

ses i 1 mom. skola, med undantag för

vikariatstillägg och tjänstedubble-

ringstillägg, ligga till grund för beräk­

ningen av pastoratets präst­

lönekostnad för året. Närmare

bestämmelser om hur kostnaden skall

beräknas meddelar Konungen.

Kostnaderna för

prästlönekostnadslagen (1951:570) skall

(Föreslagen lydelse)

2 mom. Pastoratets utgifter under

visst år för dels avlöningsförmåner

som avses i 1 mom., med undantag

för vikariatstillägg och tjänstedubble-

ringstillägg, dels allmän arbetsgivarav­

gift för församlingspräst skola ligga till

grund för beräkningen av pastora­

tets prästlönekostnad för

året. Närmare bestämmelser om hur

kostnaden skall beräknas meddelar

Konungen.

--------------------------------å pastoratet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad upp­

gift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången

vid avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden för år 1969.

1 Senaste lydelse 1968: 113.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

I. Ändring i prästlönekostnadslagen

I 3 § 2 mom. prästlönekostnadslagen (1951: 570, ändrad senast 1968: 113) an­

ges vilka av pastorats utgifter under visst år för avlöningsförmåner till präster och

icke-prästvigda tjänstebiträden som skall ligga till grund för beräkningen av pas­

toratets prästlönekostnad för året och därmed beaktas vid den år­

liga avräkningen mellan pastoratet och kyrkofonden. Denna avräkning kan leda till

att pastoratet får tillskott ur kyrkofonden, om förutsättningar föreligger enligt 7 §

lagen (1932: 404) om kyrkofond (senaste lydelse av 7 § 1951: 571).

Enligt 2 § förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift erlägger ar­

betsgivare sådan avgift efter vissa närmare angivna grunder. Förordningen äger

tillämpning på löner som utges fr. o. m. den 1 januari 1969.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har anhållit, att den allmän­

na arbetsgivaravgiften blir avräkningsbar i förhållande till kyrkofonden. Förbun­

det framhåller att pastoraten påförs sådan avgift för bl. a. prästerna och att 3 §

prästlönekostnadslagen i sin nuvarande lydelse inte synes medge, att avgiften med­

räknas bland utgifterna vid beräkningen av pastoratens prästlönekostnader.

Departementschefen

Den allmänna arbetsgivaravgift som pastoraten erlägger för församlingspräster

är av sådan art att den bör beaktas vid avräkningen mellan pastoraten och kyrko­

fonden. Bestämmelsen i 3 § 2 mom. prästlönekostnadslagen bör därför ändras så

att arbetsgivaravgiften tas upp bland de utgifter som skall ligga till grund för be­

räkningen av pastorats prästlönekostnad. Bestämmelsen i sin nya lydelse bör

tillämpas första gången på den avräkning mellan pastoraten och kyrkofonden som

avser år 1969. Jag vill i sammanhanget tillägga att pastorats kostnad för arbets­

givaravgifter i vad avser kyrkomusikers verksamhet redan enligt gällande lydelse

av 2 § 2 mom. lagen (1947: 275) om kyrkomusiker kan ingå bland de utgifter som

skall ligga till grund för pastoratets kyrkomusikerlönekostnad.

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag

till lag om ändring i prästlönekostnadslagen (1951:570).

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

lagförslaget.

II. Vissa anslag ur kyrkofonden

1. Inrättande av stiftsadjunktstjänster för finskspråkiga personer i Sverige

Enligt 6 § andra stycket 1 lagen (1932: 404) om kyrkofond (senaste lydelse av

6 § andra stycket 1 1951: 571) skall kostnaderna för avlöningsförmåner till stifts-

och kontraktsadjunkter bestridas ur kyrkofonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

5

F. n. finns inrättade 50 stiftsadjunktstjänster och tre kontraktsadjunktstjänster.

Av stiftsadjunktstjänsterna är två avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sve­

rige. De 48 övriga har Kungl. Maj:t för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1972

fördelat mellan de olika stiften.

Numera innehar 18 stiftsadjunkter, däribland de båda stiftsadjunkterna för

finskspråkiga, tjänster som förste stiftsadjunkt i lönegrad Ae 24. I övrigt är stifts-

och kontraktsadjunktstjänsterna placerade i lönegrad Ae 22.

De båda stiftsadjunktstjänster som är avsedda för finskspråkiga personer in­

rättades år 1966 (prop. 34, 3LU 30, rskr 150). Enligt bestämmelser som Kungl.

Maj:t har meddelat den 29 juni 1966 är den ene stiftsadjunkten anställd för

Västerås stift med Västerås som stationeringsort och med skyldighet att tjänstgöra

även i Uppsala och Strängnäs stift, medan den andre är anställd för Göteborgs

stift med Göteborg som stationeringsort och med skyldighet att tjänstgöra även

i Skara och Karlstads stift. Tjänsterna tillsätts av domkapitlet i Västerås resp.

Göteborg efter samråd med domkapitlen i andra berörda stift. Behörig är präst i

svenska kyrkan, som behärskar finska språket. Efter dispens av Kungl. Maj:t kan

svensk- och finskspråkig präst i Finlands evangelisk-lutherska kyrka förordnas

att uppehålla sådan tjänst. Närmare tjänstgöringsföreskrifter meddelas av veder­

börande domkapitel. Kostnaderna för dessa stiftsadjunkter utgår, i likhet med kost­

naderna för andra stiftsadjunkter, ur kyrkofonden. Kungl. Maj:t har för varje bud­

getår fastställt vissa maximibelopp för de båda stiftsadjunkternas resekostnadser-

sättningar och traktamenten samt för deras utgifter i tjänsten för skriv- och kon-

torsmateriel och telefon.

Frågan om den andliga vården för de finsktalande i Sverige har nu åter aktuali­

serats genom en framställning av ärkebiskopen. I framställningen hemställs, att

ytterligare två stiftsadjunktstjänster inrättas för arbete bland invandrade finskta­

lande av evangelisk-luthersk trosbekännelse. Det påpekas att den finska kyrkan

anslår vissa belopp till finskspråkigt församlingsarbete i Sverige. Dessa medel an­

vänds huvudsakligen till att avlöna kuratorer för diakoni- och ungdomsarbete. De

båda nuvarande stiftsadjunktstjänsterna är otillräckliga. De föreslagna stiftsadjunk­

terna bör enligt framställningen stationeras i Eskilstuna och Malmö.

Domkapitlet i Strängnäs tillstyrker ärkebiskopens framställning. Enligt domka­

pitlets mening är det nödvändigt, att en särskild stiftsadjunktstjänst inrättas för än­

damålet i Strängnäs stift. Det är också synnerligen lämpligt med Eskilstuna som

stationeringsort med hänsyn till de många finsktalande som bor där och i trakten

däromkring.

Domkapitlet i Lund tillstyrker, att en stiftsadjunktstjänst för finsktalande inrät­

tas i Lunds stift med stationering i Malmö.

Kammarkollegiet framhåller i sitt yttrande över ärkebiskopens framställning, att

antalet finsktalande invandrare har ökat avsevärt, sedan de två nuvarande stifts­

adjunktstjänsterna inrättades. Denna utveckling belyses av vissa statistiska uppgif­

ter, som kollegiet åberopar. Antalet finländska medborgare i Sverige ökade från

ca 139 000 den 1 november 1967 till ca 150 000 den 1 januari 1969. Antalet

6

finskspråkiga personer i Sverige torde dock vara högre. Enligt uppgifter som kol­

legiet har fått från Finlands ambassad i Stockholm och Riksförbundet för finsk­

språkigt församlingsarbete i Sverige beräknas detta antal f. n. till mellan 200 000

och 250 000. Vidare har antalet arbetsanmälda finländska medborgare stigit från

ca 67 000 år 1965 och ca 73 000 år 1966 till ca 84 000 den 1 juli 1969. Vid en

undersökning av de finsktalandes spridning och bosättning inom landet visar det

sig, att antalet arbetsanmälda finländska medborgare sedan år 1965 ökat i alla stift

utom de två norrländska. Enligt kollegiets beräkningar har den stiftsadjunkt som

är stationerad i Västerås inom sitt tjänstgöringsområde ca 26 000 arbetsanmälda

finländska medborgare. Detta kan enligt kollegiet antas innebära totalt mellan

50 000 och 55 000 finskspråkiga personer, om man tar hänsyn till familjemedlem­

mar, som inte är arbetsanmälda. Stiftsadjunkten i Göteborg kan med samma be­

räkningsgrund antas ha 40 000—45 000 finsktalande inom sin region.

Mot den angivna bakgrunden finner kollegiet, att ytterligare två tjänster som

förste stiftsadjunkt behöver inrättas för att tillgodose den andliga vården av de

finsktalande. Kollegiet tillstyrker vidare, att de båda föreslagna stiftsadjunkterna

placeras i Eskilstuna och Malmö. Den stiftsadjunkt som föreslås bli placerad i

Eskilstuna bör tjänstgöra i både Strängnäs och Linköpings stift. Tjänstgöringsom-

rådet för stiftsadjunkten i Västerås bör därvid begränsas till Västerås och Uppsala

stift. Den föreslagne stiftsadjunkten i Malmö bör tjänstgöra i Lunds och Växjö

stift. Med en sådan organisation skulle stiftsadjunkterna i Västerås, Eskilstuna, Gö­

teborg och Malmö enligt kollegiets beräkningar få i runda tal resp. 17 300, 11 400,

20 500 och 7 100 arbetsanmälda finländska medborgare inom sina tjänstgörings-

områden. Trots det varierande underlaget har kollegiet funnit, att det från geo­

grafiska och andra synpunkter är mest ändamålsenligt med den angivna indelningen

av stiftsadjunkternas verksamhetsområden. Det lägre befolkningsunderlaget i Lunds

och Växjö stift minskar inte i och för sig behovet för de finskspråkiga grupperna

där att ha tillgång till gudstjänst och andlig vård på sitt eget modersmål, och det

skulle vara orättvist att inte bereda även dem denna förmån.

Departementschefen

Med anledning av den betydande inflyttningen av finsktalande personer till Sve­

rige inrättades år 1966 två tjänster som förste stiftsadjunkt för verksamhet bland

sådana invandrare. Denna inflyttning, som för vårt land har inneburit ett värde­

fullt tillskott av arbetskraft, har därefter fortsatt, i synnerhet under det senaste

året. Ärkebiskopen har nu hemställt, att ytterligare två tjänster skall inrättas för

samma ändamål, något som har tillstyrkts av domkapitlen i Strängnäs och Lund

samt kammarkollegiet.

Utredningen i ärendet ger enligt min mening vid handen, att det kyrkliga arbetet

bland de finsktalande invandrargrupperna behöver ökade resurser. Jag beräknar

därför medel för två nya tjänster som förste stiftsadjunkt för denna verksamhet.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma dessa stiftsadjunkters stationerings-

orter och tjänstgöringsområden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

8

Härnösands stift. Genom beslut den 26 januari 1968 biföll Kungl. Maj:t kyrkomö­

tets framställning på det sätt att kammarkollegiet anbefalldes att utreda och lägga

fram förslag om olika åtgärder som kunde vara ägnade att minska ärkebiskopens

arbetsbörda.

I skrivelse den 22 september 1969 har kammarkollegiet lagt fram vissa förslag

i ämnet. Kollegiet finner det dock inte lämpligt att i nuvarande läge, då frågan om

det framtida förhållandet mellan svenska kyrkan och staten övervägs, ändra stifts-

indelningen. I stället förordar kollegiet i anslutning till förslag från domkapitlet

i Uppsala vissa åtgärder för att förstärka ärkebiskopens kansli. Sålunda föreslår

kollegiet, att en sekreterareänst och en tjänst som expeditionsvakt inrättas. Vidare

föreslås medel till anordnande av nya lokaler för kansliet och till utrustning av de

nya lokalerna. Dessutom föreslås att tjänstebil ställs till ärkebiskopens förfogande.

Alla kostnader för de föreslagna åtgärderna bör enligt kollegiets mening belasta

kyrkofonden.

Som en första etapp beräknades i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 146) medel för en

ny tjänst som assistent i lönegrad A 15 hos ärkebiskopen. Den fråga som därnäst

påkallar uppmärksamhet gäller nya lokaler för ärkebiskopens kansli. Denna fråga

tas upp i förevarande proposition.

Förslaget om nya lokaler för ärkebiskopens kansli har väckts av domkapitlet

i Uppsala, som har anfört i huvudsak följande. Den nuvarande personalen, som

består av två stiftsadjunkter, en kontorsskrivare och en av lutherska världsförbun­

dets svenska sektion avlönad sekreterare, använder två rum i ärkebiskopsgårdens

tredje våning och två rum i en flygel, som hör till ärkebiskopsgården. Denna splitt­

ring medför olägenheter i arbetet. Dessutom är arkivförhållandena otillfredsställan­

de. Det arkivutrymme som finns är mycket litet och redan fyllt med biskopsmötets

handlingar. Lokalförhållandena i domkapitelshuset medger inte, att något kansli

för ärkebiskopen anordnas där. Emellertid har ett annat förslag till lösning av lo­

kalfrågan yppat sig. Det innebär, att kanslilokaler skulle anordnas i en uthusbygg­

nad, som hör till ärkebiskopsgården och ligger på dess tomt. Kansliet blir i så fall

synnerligen välbeläget. Lokalerna disponeras hyresfritt, och det finns vissa möjlig­

heter att tillgodose ett växande lokalbehov inom byggnaden. Ett särskilt förslag

till ombyggnad av den nämnda uthusbyggnaden har gjorts upp. Kostnaderna för

arbetena jämte arkitektarvode beräknas till 308 000 kr. Härtill kommer en be­

räknad kostnad av 101 000 kr. för möbler, kontorsutrustning och textilier.

Riksantikvarieämbetet säger sig vara berett att godkänna förslaget, eftersom

de kulturhistoriska synpunkterna har beaktats.

Kammarkollegiet tillstyrker i sitt utredningsförslag, att de föreslagna ombygg­

nadsarbetena utförs och att 308 000 kr. anvisas ur kyrkofonden för ändamålet.

Kostnaderna för utrustning av lokalerna bör enligt kollegiets mening kunna be­

gränsas till 81 000 kr., vilket belopp bör utgå ur kyrkofonden.

Byggnadsstyrelsen har bedömt vissa poster i kostnadsförslaget vara något för

lågt beräknade. På grundval av det föreliggande förslaget beräknar styrelsen kost­

naderna för ombyggnaden enligt prisläget den 1 april 1969 till 382 000 kr. I den­

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

största hamn med ökande svensk sjöfart och många bofasta svenskar. Vidare före­

slår styrelsen, att avlöningsbidragen räknas upp, så att de motsvarar löne- och pen­

sionsförmåner för komminister (lönegrad A 23).

Statskontoret framhåller, att Las Palmas för svenskarna huvudsakligen har bety­

delse som turistmål. Det synes statskontoret ligga i sakens natur, att sjömansvårds-

styrelsen i första hand skall ägna sig åt verkamhet för de svenska sjömännen i ut­

landet. Mot bakgrunden av kyrkofondens karaktär av utjämningsfond mellan för­

samlingarna, som genom den allmänna kyrkoavgiften väsentligen svarar för fon­

dens utgifter, bör ytterligare bidrag till kyrklig verksamhet utomlands utgå ur fon­

den bara om starka skäl talar för detta. Enligt ämbetsverkets mening föreligger

inte sådana skäl beträffande kyrklig verksamhet bland svenska turister utomlands.

Eftersom Sydney synes ha den besöksfrekvens av svenska och andra nordiska far­

tyg som brukar vara en förutsättning för stationering av en sjömanspräst på en

plats, har ämbetsverket dock inget att erinra mot att ytterligare ett avlöningsbidrag

utgår ur kyrkofonden. Däremot avstyrks förslaget om att bidragen räknas upp, så

att de motsvarar löne- och pensionsförmåner för komminister. Eftersom dessa bi­

drag i viss mån är skönsmässigt bestämda och torde ha karaktären av ett slags ga­

ranterad minimilön, synes anledning inte föreligga att fastställa bidragen efter

någon viss lönegrad eller löneklass eller anknyta dem till någon särskild grupp av

tjänstemän.

Kammarkollegiet har i sitt yttrande helt anslutit sig till statskontorets uppfatt­

ning.

Härefter har sjömansvårdsstyrelsen kommit in med sin framställning om anslag

för budgetåret 1970/71. Under budgetåret 1968/69 har styrelsen på 24 platser i

utlandet bedrivit religiös och social verksamhet genom sjömanspräster. Dessutom

har säsongverksamhet under prästerlig ledning bedrivits på två orter. Styrelsen

vidhåller sitt yrkande om två nya avlöningsbidrag under hänvisning till verksam­

heten i Las Palmas och Sydney. Däremot upprepar styrelsen inte sitt tidigare för­

slag om uppräkning av lönebidragen, så att de motsvarar löne- och pensionsför­

måner för komminister. I stället anhåller styrelsen, att bidragen räknas upp på

annat sätt. Den begärda höjningen av varje bidrag uppgår till 4 069 kr. för år.

Av detta belopp skulle 3 600 kr. utgöra ersättning för bostadskostnad och 469

kr. motsvara det generella lönetillägget för statliga och vissa andra tjänstemän

för år 1969. Beträffande ersättningen för bostadskostnad framhåller styrelsen, att

sjömansprästerna hittills har uppburit en kontantlön, som har motsvarat kyrko-

fondsbidraget, och dessutom åtnjutit förmån av fri bostad. Kostnaderna för bo­

städer åt sjömansprästerna har styrelsen svarat för. Så länge verksamheten be­

drevs genom fast etablerat arbete på ett begränsat antal platser, där styrelsen of­

tast förfogade över egna fastigheter, var denna ordning relativt litet krävande för

styrelsen. Nu är läget ett annat. Varje bidrag bör höjas med 3 600 kr. för år och

därefter betraktas som bruttolön. Prästerna skulle då själva betala hyra för sina

bostäder enligt samma grunder som gäller för präster i Sverige. Härigenom skulle

man underlätta en anpassning av sjömansprästernas löne- och pensionsförhållanden

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

som har ägt rum. Styrelsen har i sin framställning om anslag utgått från det gene­

rella lönetillägget för statens tjänstemän m. fl. för år 1969 i förhållande till 1968

års löner. Enligt min mening bör emellertid även det procentuella generella löne­

tillägget för år 1970 beaktas. I avrundat tal bör varje bidrag den 1 juli 1970 höjas

med 900 kr. till 32 150 kr. Däremot är jag inte beredd att tillstyrka det ganska

betydande tillägg för bostadskostnader som styrelsen har begärt.

Retroaktivt tillägg till varje bidrag bör få utgå med 450 kr. för år 1969 och med

lika stort belopp för första halvåret 1970, dvs. med ett sammanlagt belopp av

16 200 kr.

5. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster m. m.

Med stöd av 6 § andra stycket 4 lagen om kyrkofond utgår sedan budgetåret

1953/54 ett årligt anslag ur kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstle­

dighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser för

präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen till teologiska se­

minarier och kurser för prästerna ute i stiften, utgår fr. o. m. budgetåret 1968/69

med högst 30 000 kr.

Ärkebiskopen har hemställt, att anslaget skall höjas med 20 000 kr. Enligt hans

mening måste en utökad fortbildning av prästerna bedrivas inom de olika stiften.

Departementschefen

Den sakkunnige som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 sep­

tember 1969 tillkallats för att utreda frågan om de praktisk-teologiska övningsinsti-

tutens framtida ställning, m. m., skall enligt sina direktiv överväga även frågan om

prästernas fortbildning.

Under de senaste åren har en allt livligare fortbildningsverksamhet ägt rum i de

olika stiften. Det är i regel stiftens prästsällskap som anordnar kurser och teolo­

giska seminarier. Anslaget har visat sig otillräckligt. I avvaktan på de resultat ut­

redningen kan leda till förordar jag, att anslaget höjs med 10 000 kr. till högst

40 000 kr. med verkan fr. o. m. nästa budgetår.

6. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden

Enligt 6 § andra stycket 6 lagen om kyrkofond (senaste lydelse av 6 § andra

stycket 6 1959: 139) skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj:t och

riksdagen finner skäligt ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för

anlitande av biträde vid handläggning av kyrkliga ärenden. För innevarande bud­

getår är anslaget uppfört med 80 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med ett

lika stort medelsbehov och förordar därför, att ett oförändrat anslag av 80 000 kr.

anvisas för ändamålet.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

pet får efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till kyrkliga ändamål. Anslaget,

som för det kyrkliga området motsvarar anslagen till extra utgifter under rikssta-

tens särskilda huvudtitlar, är uppfört med 110 000 kr.

Ur anslaget till extra utgifter har bl. a. brukat anvisas bidrag med 3 000 kr. till

tryckning av prästmötesavhandling, biskopens ämbetsberättelse och övrigt präst-

mötestryck. I varje stift hålls numera prästmöte vart sjätte år. De grundläggande

bestämmelserna om prästmöte finns i 25 kap. kyrkolagen. 1968 års kyrkomöte har

hemställt, att frågan om kostnaderna för prästmöte utreds (kskr 40). Bakgrunden

till framställningen är den att prästerskapet och församlingarna måste bära större

delen av kostnaderna för prästmötena. Dessa möten brukar pågå i tre dagar, men

prästerna har ansetts berättigade till resekostnadsersättning och traktamente bara

för en av dagarna, då prästerlig ledamot av domkapitlet väljs. Vidare har i olika

sammanhang framhållits, att kostnaderna för prästmöteshandlingarna uppgår till

betydande belopp.

Förslaget om utredning biträds av domkapitlet i Lund, som också föreslår ome­

delbara åtgärder beträffande resekostnadsersättning och traktamente till präster­

skapet. Däremot avstyrker kammarkollegiet kyrkomötets framställning. Riksrevi­

sionsverket uttalar, att det kan vara motiverat med en översyn av en tidigare ut­

redning i ämnet (SOU 1950: 31).

Lutherska världsförbundets svenska sektion har anhållit om resebidrag med

81 880: 50 kr. till tolv delegater och fem rådgivare vid världsförbundets femte

generalförsamling i Porto Alegre i Brasilien den 14—24 juli 1970. Delegaterna är

utsedda av biskopsmötet och rådgivarna av världsförbundet i samråd med sek­

tionen.

Departementschefen

I likhet med kammarkollegiet anser jag, att någon utredning om kostnaderna för

prästmöte inte bör göras. Jag vill emellertid nämna, att Kungl. Maj:t den 30 januari

1970 på min föredragning beslutat medge, att för deltagande i prästmöte får till

präst som tjänstgör i stiftet utgå resekostnadsersättning och traktamente som för

tjänsteresa. I ännu ett avseende bör syftet med kyrkomötets framställning kunna

tillgodoses. Som förut nämnts brukar 3 000 kr. anvisas till tryckning av präst­

möteshandlingarna. Jag förordar att anslaget till extra utgifter höjs med 15 000 kr.

till 125 000 kr. för att bereda möjlighet att anvisa större belopp för dessa tryck­

ningskostnader. I allmänhet hålls två prästmöten varje år.

Kostnaderna för resebidrag till delegater vid olika kyrkliga konferenser m. m.

i utlandet brukar i regel utgå ur anslaget till extra utgifter. Det resebidrag som

behövs till Lutherska världsförbundets femte generalförsamling är emellertid så

stort att det inte kan bestridas inom ramen för det ordinarie anslaget till extra ut­

gifter. Jag förordar därför, att vid sidan av sistnämnda anslag enligt 6 § andra

stycket 9 kyrkofondslagen anvisas ett särskilt engångsbelopp av 50 000 kr. för

resebidrag till generalförsamlingen.

16

I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag om

345 000 kr. till bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. I anslaget ingår två

anslagsposter, som skall behandlas som särskilda reservationsanslag, nämligen en

post på 250 000 kr. för Uppsala domkyrka och en på 95 000 kr. för Linköpings

domkyrka. Den post som avser Linköpings domkyrka utgör sista delen av det

belopp på 1,5 milj. kr. som enligt beslut av 1964 års riksdag skulle få utgå till

restaurering av denna domkyrka (prop. 1964: 1 bil. 10 s. 186, SU 8, rskr 8).

För nästa budgetår föreligger framställning om anslag bara för Uppsala dom­

kyrka. Frågan om denna domkyrkas restaurering har varit aktuell ända sedan

1930-talet. Den senaste restaureringen, som gav domkyrkan dess nuvarande ny­

gotiska prägel, genomfördes åren 1885—1893 under ledning av överintendenten

Helgo Zettervall. År 1934 framhöll domkapitlet i Uppsala i skrivelse till Kungl.

Maj:t, att restaureringsåtgärder behövdes beträffande både exteriören och interiö­

ren. Med anledning härav tillkallades år 1937 sakkunniga, som avgav betänkande

om domkyrkans restaurering (SOU 1941:2). Under senare delen av 1940-talet

anordnades pristävlingar för att få fram förslag till domkyrkans yttre restaurering.

År 1951 tillkallades nya sakkunniga, som lade fram ett eget restaureringsförslag

(SOU 1956: 3). Ytterligare några förslag till restaurering av domkyrkan presente­

rades i slutet av 1950-talet. Samtidigt med dessa utredningar utfördes omfattande

skyddsarbeten på domkyrkan. En närmare redogörelse för restaureringsfrågans

behandling före år 1962 finns i prop. 1962: 42.

En ny fas i frågans behandling inleddes genom det beslut 1962 års riksdag fat­

tade i enlighet med förslag i nyssnämnda proposition (SU 70, rskr 190). Inne­

börden av statsmakternas beslut var i korthet, att ett arkitektkontor skulle upp­

rättas vid domkyrkan under ledning av en högt kvalificerad arkitekt. Denne skulle

upprätta ett fullständigt förslag till domkyrkans inre och yttre restaurering. I pro­

positionen angavs vissa riktlinjer för arkitektens arbete, bl. a. att restaurerings-

förslaget skulle utarbetas enligt — så långt möjligt — antikvariska principer.

Till chef för arkitektkontoret utsågs arkitekten Åke Porne. Denne lade i mars

1967 fram ett fullständigt restaureringsförslag. Detta innebar omfattande yttre

och inre förändringar. Bl. a. skulle de nuvarande tornspirorna ersättas med andra.

Kostnaderna för att genomföra förslaget beräknades till drygt 36 milj. kr. En

kortfattad redogörelse för förslaget och den följande remissbehandlingen lämnas i

prop. 1968: 1 bil. 10 s. 143. Som framgår av denna redogörelse var ingen av re­

missinstanserna benägen att godta förslaget till yttre restaurering i oförändrat

skick. I fråga om interiören kom skiftande meningar till uttryck. En välvillig be­

handling ägnades vissa delar av förslaget, medan andra delar utsattes för kritik.

Flera remissinstanser ansåg, att den inre restaureringen borde påbörjas först och

att man under arbetet med denna borde ytterligare överväga exteriörens utform­

ning.

Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt Porne att med

beaktande av remissyttrandena se över förslaget till inre restaurering av domkyr­

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

som är avsedda för församlingens gagn och bekvämlighet, till ca 5,2 milj. kr. Detta

belopp, som innefattar andel i gemensamma kostnader, skulle samfälligheten alltså

svara för ensam. Återstoden av kostnaderna, 13,3 milj. kr., torde vara att hänföra

till domkyrkans monumentala delar. Kollegiet, som framhåller bl. a. att staten

nästan helt har betalat skyddsarbetena på domkyrkan och att samfälligheten har

ett starkt skatteunderlag, finner det skäligt, att samfälligheten bidrar med ca en

femtedel av sistnämnda belopp. Av de totala kostnaderna skulle samfälligheten

då svara för (5,2 + 2,6 = ) 7,8 milj. kr. och staten för 10,7 milj. kr. Kollegiet

föreslår, att anslag av statsmedel anvisas med högst 10,7 milj. kr.

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande har i februari 1970 träffats

avtal mellan staten, domkyrkan och samfälligheten om inre restaurering av dom­

kyrkan. Enligt avtalet skall domkyrkans inre restaureras av staten i huvudsaklig

överensstämmelse med det senaste förslaget. Vid restaureringens närmare utform­

ning skall dock möjligheter till besparingar tillvaratas. Kostnaderna skall fördelas

mellan staten och samfälligheten. Den senares andel skall utgöra en tredjedel av

samtliga kostnader, dock högst 6,3 milj. kr. Samfällighetens bidrag skall utgå med

1 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76 och med åter­

stoden under budgetåret 1976/77. Därvid förutsätts att restaureringen bedrivs så

att den avslutas senast under sistnämnda budgetår. Vidare förutsätts att restau­

reringen skall ledas av en restaureringskommitté med representanter för bl. a. dom­

kyrkan och samfälligheten.

Departementschefen

Frågan om Uppsala domkyrkas restaurering har tilldragit sig uppmärksamhet

under mer än tre årtionden. Till en början knöt sig huvudintresset till domkyrkans

yttre, bl. a. på grund av de skyddsarbeten som visade sig nödvändiga. Ansträng­

ningarna att komma fram till ett förslag till yttre restaurering, som skulle kunna

mera allmänt accepteras, har emellertid ännu inte krönts med framgång. Under

tiden har önskemålet om en inre restaurering allt mer gjort sig gällande. Vid re­

missbehandlingen av 1967 års restaureringsförslag gav flera remissinstanser uttryck

åt uppfattningen att den inre restaureringen borde påbörjas först. I anslutning till

denna uppfattning begränsades uppdraget att se över förslaget till att avse inre

restaurering av domkyrkan.

Det reviderade förslag som domkyrkoarkitekten Åke Porne nu har lagt fram har

utarbetats med beaktande av remissyttrandena över det tidigare förslaget. Han har

vidare samrått med representanter för riksantikvarieämbetet, domkapitlet — som

är styrelse för domkyrkan — länsstyrelsen och domkyrkoförsamlingen. Dessa re­

presentanter har enhälligt godkänt förslaget och i sammanhanget betonat att det

är synnerligen väl genomarbetat och skickligt utformat.

Jag är väl medveten om att inget restaureringsförslag av större omfattning kan

tillfredsställa alla smakriktningar. Man rör sig ju här på ett område, som medger

stort utrymme för subjektiva värderingar. Jag har emellertid kommit till den upp­

fattningen, att det föreliggande förslaget bygger på omsorgsfulla studier av dom­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

Lagförslag............................................................................................................. 2

Lag om ändring i prästlönekostnadslagen................................................ 2

I. Ändring i prästlönekostnadslagen............................................................. 4

II. Vissa anslag ur kyrkofonden..................................................................... 4

1. Inrättande av stiftsadjunktstjänster för finskspråkiga personer i Sve­

rige ....................................................................................................... 4

2. Anordnande av nya lokaler för den skogliga personalen vid stifts-

nämden i Växjö.................................................................................. 7

3. Åtgärder för anordnande av ett kansli för ärkebiskopen.................. 7

4. Avlöningsbidrag till sjömanspräster.................................................. 9

5. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster

m. m....................................................................................................... 12

6. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ären­

den ....................................................................................................... 12

7. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet..........

13

8. Bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion.................... 13

9. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden........................................ 13

10. Hemställan ......................................................................................... 15

III. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.............................................. 15

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1970