Prop. 1970:73
('angående anslag för budgetåret 1970/71 till miljövårdsinformation och till en rikskampanj mot nedskräpning',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1970
1
Nr 73
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1970/71 till miljövårdsinformation och till en rikskampanj mot nedskräpning; given Stock holms slott den 6 mars 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ingemund Bengtsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en förstärkning av informationen på miljövårds området. Anslaget till miljövårdsinformation räknas upp med 1 milj. kr. till 1 650 000 kr. Vidare föreslås en rikskampanj mot nedskräpning. Kam panjen beräknas pågå under i första hand en treårsperiod och finansieras gemensamt av staten och näringslivet. Under det första året ställs 1 milj. kr. till den centrala kampanj ledningens förfogande.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 73
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1970
Utdrag av protokollet över jordbruk sär end en, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
N ärvarande:
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag
för budgetåret 1970/71 till miljövårdsinformation och till en rikskampanj
mot nedskräpning och anför.
I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 150) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Miljövårdsin
formation för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 2 150 000
kr.
Jag anhåller att nu få anmäla denna fråga.
Inledning
För innevarande budgetår har under rubriken Bidrag till naturvårds-
upplysning, m. m., under nionde huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag
av 650 000 kr. Anslaget används för information inom statens naturvårds
verks arbetsområde. Av anslaget utgår också av Kungl. Maj :t bestämda be
lopp till vissa organisationer.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 har naturvårdsverket
föreslagit kraftigt ökade statliga insatser i fråga om informationen på mil-
j övårdsområdet.
Kommittén för ett renare samhälle har i juni 1969 avlämnat betänkandet
Ett renare samhälle (SOU 1969: 18). Betänkandet innehåller bl. a. förslag
rörande informationsverksamhet i syfte att motverka nedskräpning. Sålun
da föreslås en upplysningskampanj mot nedskräpning.
Betänkandet har remissbehandlats. I det följande behandlas — i anslut
ning till naturvårdsverkets framställning om anslag till miljövårdsinforma
tion — de delar av betänkandet och remissyttrandena, som avser informa
tionsverksamhet. Kommitténs förslag i övrigt är fortfarande föremål för
prövning inom berörda departement.
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1970
3
Miljövår (^information
Statens naturvårdsverk föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 en anslagsökning för informationsverksamheten med sammanlagt 1 410 000 kr. till 2 060 000 kr. Därav föreslås 560 000 kr. föras upp under benämningen Bidrag till organisationer och 1,5 milj. kr. under ett nytt an slag kallat Information på naturvårdsområdet och avsett för den informa tion som verket bedriver i egen regi.
Naturvårdsverket framhåller att miljövården omfattas av ett betydande intresse från allmänhetens sida. Intresset stimuleras på ett värdefullt sätt genom debatt och nyhetsförmedling i bl. a. press, radio och TV. Det är vik tigt att detta intresse vidmakthålls och stimuleras inte minst med tanke på att de åtgärder som måste vidtas inom de närmaste åren innebär både svåra avvägningsproblem och betydande kostnader och därför bör föregås av en saklig och omfattande debatt.
Det är enligt naturvårdsverket ytterst angeläget, att verket får möjlighet att sprida det sakunderlag för miljövårdsdebatten som finns samlat i ver ket. Efterfrågan på information är utomordentligt stor och kan f. n. tillmö tesgås endast i ringa omfattning. Framför allt saknas en samlad informa tion om vad som gjorts och vad som kan göras för att möta farorna. Detta leder lätt till en snedvridning av debatten. Det faktamaterial som finns i verket bör sammanställas på ett lättillgängligt sätt i broschyrer, folders o. d.
Många enskilda miljövårdsfrågor föranleder häftiga lokala debatter som i brist på information minskar förståelsen för fattade beslut. Verket anser det i sådana fall önskvärt att i exempelvis annonsform kunna ge den upp lysning som behövs.
Informationsverksamheten bör också inriktas på information till utlan det. Den beslutade konferensen år 1972 om den mänskliga miljön har med fört stort behov av upplysningsmaterial om svenskt naturvårdsarbete. Så dant material bör finnas tillgängligt på olika språk.
Som en del av informationsverksamheten ingår produktion av hjälpme del. Sålunda behövs bl. a. material för utställningar och föredrag, förteck ningar över fredade områden, råd och anvisningar om täktverksamhet, strand- och landskapsskydd samt viltvårdsupplysning. Materialet bör fram ställas i förhållandevis stor omfattning, eftersom det också är avsett att ställas till förfogande för länsstyrelserna för deras verksamhet på natur vårdsområdet.
För angivna ändamål beräknar naturvårdsverket ett medelsbehov av sammanlagt 1 milj. kr.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs för att möjliggöra ett svenskt deltagande i det europeiska naturvårdsåret 1970.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1970
Verket har under föregående budgetår ställt 50 000 kr. till förfogande för
Svenska nationalkommittén för deltagande i det europeiska naturvårdsåret.
Kommittén räknar med ytterligare behov av ca 125 000 kr. såväl under in
nevarande budgetår som under budgetåret 1970/71. Medelsbehovet avser
bl. a. löner till kommitténs sekretariat, framställning av trycksaker och
anordnande av en nationell naturvårdskonferens.
Om ett särskilt anslag för information på naturvårdsområdet inrättas i
enlighet med vad verket föreslagit bör från anslaget bekostas även sådana
informationsåtgärder på naturvårdsområdet som eljest skulle bekostas från
andra anslag. För information om naturreservat m. m., utgivning av bro
schyrer och information rörande friluftsanläggningar m. m. behövs totalt
370 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för informationsverksamhet i
verkets egen regi uppgår därmed till 1,5 milj. kr.
Den upplysningsverksamhet som bedrivs av de ideella naturvårdsorgani-
sationema har enligt verkets mening stor betydelse för att väcka och under
hålla intresset för naturen och naturvårdsarbetet. Det är därför angeläget
att dessa organisationer får möjlighet att fortsätta och utveckla sitt arbete.
Verket föreslår att bidraget till Svenska naturskyddsföreningen ökas med
38 000 kr. till 320 000 kr. och att bidraget till Samfundet för hembygdsvära
ökas med 20 000 kr. till 170 000 kr. För bidrag till upplysningsarbete på na
turvårdsområdet genom andra organisationer än dessa behövs vidare 70 000
kr.
Rikskampanj mot nedskräpning
Kommittén för ett renare samhälle. Kommittén har enligt sina direktiv
haft att pröva alla vägar, som kan leda till att nedskräpning bekämpas ef
fektivt. Enligt kommitténs uppfattning måste upplysningsverksamhet i
form av undervisning, information, kampanjer och annan propaganda till
mätas en utomordentligt stor betydelse, när det gäller att minska nedskräp
ningen. Syftet med dessa åtgärder är främst att uppfostra den enskilde, så
att nedskräpning inte förekommer men också att få allmänheten att med
verka till uppstädning av nedskräpade områden. Upplysningsverksamheten
bör utformas så, att åtgärderna mot nedskräpningen sätts in i ett större
miljövårdssammanhang. Syftet med verksamheten bör inte enbart vara att
motverka nedskräpningen i samhället. Den bör också bidra till en allmän
attitydförändring i miljövårdshänseende över huvud taget genom att öka
allmänhetens kunskaper i miljövårdsfrågor och dess medvetande om kon
sekvenserna av olika handlingsalternativ inom miljövården. Om man en
dast berör nedskräpningen, kan detta problem erhålla felaktiga proportio
ner i förhållande till övrig miljövård.
5
Inom skolan tillgodoses enligt kommitténs uppfattning undervisningen i
olika miljövårdsfrågor -— däribland n edskräp ningsproblemen — f. n. ge
nom alltför begränsade insatser. Övrig information — från samhället, insti
tutioner och föreningar av skilda slag — bör samordnas bättre än f. n. Sam
hällets ekonomiska engagemang på detta område bör vidgas avsevärt. Det
är vidare angeläget att massmedia — särskilt radio och TV — i betydligt
större omfattning än f. n. ägnar uppmärksamhet åt nedskräpningen.
Kommittén föreslår på grundval av erfarenheterna från regionala och
lokala kampanjer i Sverige och kampanjer i utlandet en kontinuerligt på
gående rikskampanj ”Håll Sverige Rent”. För att svara för denna kampanj
bör vissa centrala organ tillskapas. Dessa kan på ett rationellt sätt leda och
överblicka regionala och lokala kampanjer. De kan även sörja för kampanj
material på ett effektivare sätt än om varje särskild regional eller lokal
kampanj själv måste lösa dessa uppgifter.
Det administrativa arbetet bör ombesörjas av ett sekretariat, som inord
nas i statens naturvårdsverk. Verkets dagliga kontakt med naturvårdsfrå-
gor av olika slag, möjligheten till gemensam uppläggning av sekretariatets
arbete med annan av verket bedriven upplysningsverksamhet jämte admi
nistrativ samordning i övrigt utgör betydelsefulla vinster med en sådan
organisation.
Vid sidan av sekretariatet bör finnas en representativ kommitté med
företrädare för miljövårdande myndigheter, riksorganisationer av olika
slag, näringslivet m. fl. Kommittén bör utse ett arbetsutskott, som svarar
för den fortlöpande kontakten med sekretariatet. Genom dessa organ kan
upplysningsmaterial av olika slag delges allmänheten och regionala och lo
kala aktiviteter mot nedskräpningen samordnas.
Den centrala organisationen bör kompletteras med regionala och lokala
organisationer. Regionalt bör organisationen bygga på särskilda länskommit-
téer med representanter för olika myndigheter, fackliga och andra ideella
organisationer, länets näringsliv m. fl. Erfarenheten har visat att det hos
organisationer och privata företag finns ett stort intresse att på olika sätt
frivilligt stödja kampanjer mot nedskräpning. Detta värdefulla stöd bör
tillvaratas också i framtiden.
När det gäller den lokala organisationen är det enligt kommitténs upp
fattning lämpligt, att något redan befintligt kommunalt organ får ansvaret
för kampanjen. I vissa kommuner kan särskild lokal kampanj organisation
bildas med liknande sammansättning som på länsplanet och med uppgift
att i samarbete med länskommittén och den centrala organisationen verka
för renhållningskampanj er, information, propaganda o. d. i den egna kom
munen.
En allmän målsättning för den föreslagna organisationen bör vara att sö
ka få människor att inte kasta skräp och att ta bort skräp som redan kas
tats. Målsättningen för organisationens centrala organ kan enligt kommit
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1970
6
tén sammanfattas i följande handlingsprogram, nämligen att samordna och
stimulera regionala och lokala aktiviteter för ett renare samhälle, att till
handahålla upplysningsmaterial, att i olika sammanhang informera om
nedskräpningsproblemet och ge uppslag till lösningar, att följa tillämpning
en i praktiken av lagar och förordningar på nedskräpningsområdet, att hål
la sig orienterad om produktutvecklingen på bl. a. förpackningsområdet
samt att kartlägga och studera effekten av olika åtgärder mot nedskräp
ning.
Den närmare utformningen av arbetsmetoderna bör ankomma på orga
nisationens ledning.
Kostnaderna för den centrala organisationen som föreslås leda upplys
ningsverksamheten bör enligt kommittén åvila staten. Dessa kostnader
uppskattas till minst 3,6 milj. kr. för en treårsperiod.
Remissyttrandena. De remissinstanser som yttrat sig över förslaget om
en kampanj mot nedskräpning delar genomgående de allmänna synpunk
ter på upplysningsverksamhetens betydelse när det gäller att motverka
nedskräpning som framförs av kommittén. Också kommitténs förslag om
en rikskampanj mot nedskräpning tillstyrks i allmänhet. Några remissin
stanser bl. a. riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, naturvårdsverket och
RLF ifrågasätter emellertid de av kommittén föreslagna särskilda centrala
organen för upplysningsverksamheten. Naturvårdsverket förklarar att den
centrala ledningen av kampanjen bör tillkomma naturvårdsverket och sam
ordnas med verkets informationsverksamhet i övrigt. Verkets styrelse och
naturvårdsråd bör kunna fylla de uppgifter, som skulle ankomma på den
representativa kommittén som föreslagits av utredningen. Eventuellt kan
en utökning av naturvårdsrådet övervägas. Skolöverstyrelsen ifrågasätter
det psykologiskt riktiga i att söka göra en kampanj av diskuterat slag kon
tinuerlig och anser det vidare mer naturligt att ökade resurser ges åt den
ideella naturvårdsrörelsen, som gjort betydande insatser på upplysningens
område, än att en ny statlig organisation med regionala förgreningar ska
pas. Liknande synpunkter framförs av flera ideella organisationer såsom
Svenska naturskyddsföreningen, Svenska turistföreningen, Skid- och fri
luftsfrämjandet och Vattenvärnet. Enligt Svenska naturskyddsföreningen
bör det allmänna koncentrera sig på sakliga broschyrer för statens organ,
kommuner, företag och allmänheten samt undervisning i skolorna. Även
massmedia bör enligt föreningen anlitas för saklig upplysning i den mån
det anses möjligt utan att propagandan, genom att trötta, motverkar syftet.
I övrigt bör propagandan i så stor utsträckning som möjligt bedrivas av
ideella föreningar med statligt stöd. Vattenvärnet anser det tveksamt om
statens naturvårdsverk bör göras till central instans för den föreslagna in
formationsverksamheten.
Vad gäller den regionala och lokala organisationen av kampanjer och an
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1970
7
nan propaganda anser naturvårdsverket det lämpligast att länsstyrelserna såsom tillsynsmyndigheter i naturvårdsfrågor får svara för den regionala verksamheten med stöd av bl. a. naturvårdsråden. Skogsstyrelsen förklarar att den föreslagna organisationen för upplysningsverksamhet genom sin ut byggnad riskerar att hämma effektiviteten. Arbetet bör i stället koncentre ras centralt till en enhet hos naturvårdsverket, regionalt till naturvårds- sektionen hos länsstyrelsen och lokalt enligt förslaget till befintligt kom munalt organ. Det representationsönskemål som ligger bakom kommitténs förslag kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom det samråd som normalt kännetecknar myndigheternas arbetssätt.
Kostnaderna för den föreslagna upplysningsverksamheten är enligt na turvårdsverket svåra att beräkna. Det belopp som nämnts av kommittén — minst 3,6 milj. kr. under en treårsperiod — bör dock enligt verkets mening någorlunda väl motsvara det anslagsbehov som man kan ha anledning att räkna med. Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller, att kommittén uttalat, att staten bör ta det ekonomiska ansvaret för den centrala organisa tionen för den föreslagna kontinuerliga rikskampanjen, men att något ut talande om vem som skall ha motsvarande ansvar för de föreslagna läns- kommittéerna på regional nivå inte redovisats.
Kungl. Maj. ts proposition nr 73 år 1970
Departementschefen
Under de senaste åren har en fortlöpande förstärkning skett av samhäl lets insatser på miljövårdsområdet. En rad reformer har genomförts. Ge nom inrättandet av naturvårdsverket och länsstyrelsernas naturvårdssek- tioner har en effektiv miljövårdsadministration skapats. Naturvårdslagens och miljöskyddslagens tillkomst har inneburit att lagstiftningen inom detta område samordnats och moderniserats. Miljövårdsforskningen har fått starkt ökade resurser. Avsevärda belopp har anvisats för statsbidrag till kommuner och industrier för reningsåtgärder. Stora områden har avsatts som naturreservat eller på annat sätt säkerställts för allmänhetens fri luftsliv eller för kulturella eller vetenskapliga ändamål.
En intensiv debatt om miljövårdsproblemen har klargjort miljövårds- frågornas stora betydelse och därigenom skapat förståelse för behovet av kraftfulla insatser. Allmänhetens intresse för miljövård har ökat starkt un der senare år. Behovet av en fortlöpande information om problem och åt gärder har i takt härmed visat sig vara allt större. Den information som ges via massmedia och olika debattskrifter är inte tillräcklig för att tillgodose behovet. Det är därför nödvändigt att massmedias och debattskrifternas framställningar kan kompletteras med information från olika samhälls organ.
8
Berörda myndigheter och då i första hand naturvårdsverket bör genom
aktiv informationsverksamhet bidra till en ökad förståelse för miljövårdens
problem och för de åtgärder som vidtas för att lösa problemen. Det bör vara
en strävan i informationsverksamheten att sätta in miljövårdsproblemen i
ett större sammanhang och redovisa de ofta svåra avvägningar mellan mil-
jövårdsintressena och andra viktiga samhällsintressen som de beslutande
instanserna måste göra. Samhällsinformationen måste självfallet tillgodose
kravet på information om både de rättigheter och de skyldigheter som en
skilda medborgare, kommuner och företag har på miljövårdens område. Inte
minst viktigt är att information ges till den enskilde medborgaren om bl. a.
de möjligheter lagstiftningen ger att ingripa mot missförhållanden. Väsent
ligt är också att information lämnas medborgarna om de nyttigheter —
t. ex. tillgång till friluftsområden — som samhället ställer till förfogande.
Principen för all information bör vidare vara att den utformas på ett
sådant sätt att den blir lättillgänglig.
När det gäller kommuner och näringsliv bör informationen i första hand
inriktas på att klargöra de miljövårdskrav samhället ställer samt de möjlig
heter till stöd från samhället som finns. I detta sammanhang vill jag också
understryka att det bör vara en väsentlig uppgift för berörda myndigheter
att ge information om de resultat som kommer fram genom forskning och
tekniskt utvecklingsarbete. Det är nämligen av stor vikt att dessa resultat
snabbt omsätts i praktiska åtgärder.
Vidare bör framhållas att de olika initiativ som Sverige tagit i internatio
nella organ har skapat behov av information till utlandet om svenskt miljö
vårdsarbete.
Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning framhållit att den upp
lysningsverksamhet som bedrivs av de ideella naturvårdsorganisationerna
är av stor betydelse i naturvårdsarbetet. Jag delar verkets uppfattning att
det är angeläget att dessa organisationer ges möjlighet att fortsätta och ut
veckla sitt arbete.
Som anförts inledningsvis har för innevarande budgetår under rubriken
Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. anvisats ett reservationsanslag av
650 000 kr. Av anslaget har huvuddelen använts för bidrag till de ideella
naturvårdsorganisationernas upplysningsarbete. Drygt 200 000 kr. har stått
till förfogande för naturvårdsverkets egen informationsverksamhet. Detta
belopp behöver höjas avsevärt om de tidigare angivna kraven på den statli
ga informationsverksamheten skall kunna uppfyllas. Anslaget bör för bud
getåret 1970/71 räknas upp med 1 milj. kr. till 1 650 000 kr. Därvid räknar
jag med att rapporter m. m. om forskningsresultat betalas från anslaget
Miljövårdsforskning och att miljövårdsinformationen till utlandet i hu
vudsak finansieras över tredje huvudtiteln inom ramen för den allmän
na informationsverksamheten till utlandet. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att medel beräknats för en informationschef vid naturvårdsver
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1970
9
ket i årets statsverksproposition (bil. It s. 149). Anslaget — som bör vara reservationsanslag — bör kallas Miljövårdsinformation. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1969/70 finns på reservationsanslaget Bi drag till naturvårdsupplysning, m. m. bör föras över till det nya anslaget. Det ankommer på Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets fördelning på olika ända mål.
Jag övergår härefter till att behandla det förslag till en rikskampanj mot nedskräpning som lagts fram av kommittén för ett renare samhälle. För slaget har i allmänhet mottagits positivt av remissinstanserna. Jag de lar den uppfattning som framförts av kommittén och remissinstanserna att upplysningsverksamhet är av utomordentligt stor betydelse när det gäller att motverka nedskräpning. Jag anser därför att en kampanj av det slag som kommittén skisserat bör komma till stånd. Kampanjen bör i första hand pågå under en period av tre år.
Kommittén för ett renare samhälle har föreslagit att kampanjen skall le das av en särskild kommitté som till sin hjälp skall ha ett sekretariat inord nat i statens naturvårdsverk. Den centrala organisationen föreslås kom pletterad med regionala och lokala organisationer. Jag kan i huvudsak an sluta mig till kommitténs förslag i fråga om kampanjens organisation och uppläggning. Enligt min uppfattning bör kampanjen ledas av en rikskom- mitté med bred representation. Kommittén bör organisatoriskt höra till na turvårdsverket. Ledamöterna bör utses av Kungl. Maj:t. I rikskommittén bör ingå företrädare för bl. a. staten, kommunerna, näringslivet, den fackliga rörelsen och den ideella naturvårdsrörelsen. Rikskommittén bör svara för kampanjens uppläggning och organisation.
Medel för kampanjen bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag kallat Rikskampanj mot nedskräpning. För budgetåret 1970/71 bör det nya anslaget föras upp med 500 000 kr. Näringslivets organisationer har utfäst sig att för vart och ett av de tre budgetår kampanjen i första hand beräknas pågå bidra med 500 000 kr. För budgetåret 1970/71 kommer därmed 1 milj. kr. att stå till rikskommitténs förfogande. Jag finner det naturligt att kom muner och landsting bidrar till kostnaderna för den lokala kampanjverk samheten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1970
Hemställan
Med åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att på riksstaten under nionde huvudtiteln för budgetåret 1970/71 anvisa
a) till Miljövårdsinformation ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
10
Kungl. May.ts proposition nr 73 år 1970
b) till Rikskampanj mot nedskräpning ett reservations
anslag av 500 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det
ta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 1 73