2

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 april 1970.

Närvarande:

Statsministern

P

alme^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

,

G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

, N

orling

, L

öfberg

,

L

idbom

.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations­

frågor rörande försvaret och anför.

Flygvapnets förband inom stockholmsområdet och flygvapnets

skolorganisation

1968 års riksdagsbeslut m. m.

Försvarets fredsorganisationsutredning — utredningsman f. d. lands­

hövdingen Eric Wesström — som tillsattes i februari 1967 lämnade samma

år två delbetänkanden. Utredningen föreslog indragning av Göta flyg­

flottilj (F 9) i Göteborg, Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs och Södertörns

flygflottilj (F 18) i Tullinge.

I prop. 1968: 109 föreslogs att F 9 skulle dras in och att F 18 skulle av­

vecklas som jaktflottilj. Jag framhöll (s. 88) att man inte borde ta ställning

till en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 eller till en nedlägg­

ning av F 2 förrän fredsorganisationsutredningen hade lagt fram fullständiga

förslag om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet

och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med pro­

positionen (SU 124, rskr 282).

Fredsorganisationsutredningen har i december 1968 lämnat ett delbetän­

kande om organisation av flygvapnets förband inom stockholmsområdet

och rationalisering av viss skolverksamhet inom flygvapnet (Stencil Fö

1968:5). Förslaget berör främst F 2, Svea flygkår (F 8) i Barkarby, Hal­

lands flygkår (F 14) i Halmstad och F 18.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren, chefen för

flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets rationaliseringsinstitut,

statens planverk, luftfartsverket, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrel­

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

lingsmateriel och markradarmateriel. Vid skolan utbildas främst tekniker

men den meddelar även andra kategorier personal den tekniska undervis­

ning som krävs vid andra skolor inom F 2, t. ex. STRILS. Skolan har ca 500

elever om året. Vid skolan finns 41 fasta lärare.

FTLS ger grundutbildning och vidareutbildning för trafikledarpersonal.

Normalantalet elever är ca 100 om året. Vid skolan finns fyra fasta lärare.

KAS/M utbildar blivande officerare, reservofficerare och ingenjörer i

striltjänst. Skolan är beroende av anläggningar och lärare vid STRILS.

Antalet elever är 70—75 om året. Vid skolan finns fem fasta lärare.

U/S komp. svarar för den allmänt militära utbildningen vid skolorna och

för den grundläggande värnpliktsutbildningen. Dessutom svarar kompaniets

värnpliktiga för vakt- och transporttjänst samt för vissa tjänster i flygsta­

ben. Antalet värnpliktiga är normalt ca 325. Vid kompaniet är placerade 18

instruktörer.

TV 2 svarar för underhåll av telemateriel inom luftförsvarssektor O 5. Vid

verkstaden finns ca 100 civilanställda.

Tillgången på mark vid F 2 är tillräcklig. Kårens skolskjutningsbana är

belägen på mark som är av intresse för Täby kommun. Tillgodoses kommu­

nens önskemål behövs mark för en ny skolskjutningsbana.

De flesta av kårens byggnader är uppförda åren 1938—1946 och är i

huvudsak av god standard. Tillgången på lektionssalar och förläggnings-

utrymmen är inte tillfredsställande. Kompletteringar med bl. a. en ny

skolbyggnad och en ny kasern för 100—150 man är inplanerade. Fritids­

lokalerna behöver kompletteras liksom personalutrymmena i verkstaden.

Om flygkåren skall behållas räknar chefen för flygvapnet med att kost­

naderna för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under den närmaste

20-årsperioden kommer att uppgå till ca 9 milj. kr.

Den 1 oktober 1969 var antalet anställda vid kåren, förutom elever under

utbildning vid skolorna, totalt ca 360 varav 119 militära och civilmilitära

tjänstemän.

Svea flygkår (F 8)

Svea flygkår ligger vid Barkarby på den del av Järvafältet som är belägen

inom Järfälla kommun ca 20 km nordväst om Stockholm. I samband med

att huvuddelen av Järvafältet år 1966 såldes till olika kommuner undantogs

för kårens räkning ett markområde om ca 435 ha. Härav räknas ca 160 ha

som kasernområde och 155 ha som flygfältsområde. Återstoden är avsedd

för övningar i markstrid, skjutbana och skyddsområde för robot. Chefen för

flygvapnet anser att kårens behov av mark är tillgodosett.

F 8 är ett specialförband. Kåren är organiserad med — förutom kårstab

—- två robotdivisioner (varav en skolrobotdivision), en sambands- och

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

teknisk skola (FTS), signalskola (FSS) och markstridsskola (FMS). I

kårens organisation ingår dessutom specialkompani, verkstad och musikkår.

Vid FTS bedrivs utbildning av teknisk personal på flygplan och basmate-

riel. Skolan har ca 500 elever om året och 65 fasta lärare.

FSS utbildar omkring 150 elever per år i sambandstjänst. Skolan har 30

fasta lärare.

FMS utbildar instruktörer för markstridstjänst och har kurser för annan

personal i flygbasförsvar och skyddstjänsl. Antalet elever är 850—1 000

om året. Skolan har 30 fasta lärare.

Utbildningsbetingelserna vid de tre skolorna bedöms som goda. Genom

omfattande inredningsarbeten i en äldre hangarbyggnad har kåren fått till­

gång till ändamålsenliga lektionssalar. Ytterligare ombyggnader av denna

art är möjliga.

På F 14 :s flygfält genomförs normalt ca 3 000 landningar och starter per

år, varav ca en tredjedel faller på det civila trafikflyget.

Flygkårens behov av mark är enligt chefens för flygvapnet uppfattning

tillgodosett under förutsättning att skjutbanorna vid Skedalahed kan be­

hållas.

Huvuddelen av förbandets byggnader är uppförda åren 1944—1945. Bygg­

nadsbeståndet är till övervägande del av god standard. Större investeringar

krävs främst i fråga om mässar och marketenteri.

Under förutsättning av oförändrad verksamhet vid flygkåren räknar

chefen för flygvapnet med alt kostnaderna för nybyggnads- och iståndsätt-

ningsarbeten under den närmaste 20-årsperioden kommer att uppgå till ca

11,2 milj. kr.

Vid kåren fanns den 1 oktober 1969 392 fast anställda. Av dessa är 276

militär personal och 116 civila. Fast anställda underbefälselever är inräk­

nade. Genomsnittligt tjänstgör ca 135 värnpliktiga vid kåren.

Bullerproblemen vid F 14 är små, vilket främst hänger samman med att

flygning med jetdrivna krigsflygplan förekommer endast i undantagsfall. I

en nyligen utarbetad översiktsplan för Halmstads kommunblock påpekas

att flygfältet genom sin belägenhet försvårar stadens utveckling mot väster

och nordväst. Vid överläggningar mellan försvarets fastighetsnämnd, som

har representerat försvaret vid den översiktliga planläggningen, och kom-

inunblocket har emellertid konstaterats att översiktsplanen redovisar så

många andra goda utvecklingsmöjligheter för staden att en flyttning av

flygfältet inte är aktuell under överskådlig tid.

Södertörns flygflottilj (F 18)

Södertörns flygflottilj ligger i Botkyrka kommun vid Tullinge stations­

samhälle ca 2 mil sydväst om Stockholm. Flottiljen disponerar totalt ca

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

7

417 ha statsägd mark — kasernområdet ca 27 ha, flygfältsområdet ca 340

ha och markstridsområdet ca 50 ha — medan ca 23 ha arrenderas för kom­

plettering av flygfältsområdet. För målplatsen vid Askö ca 5 mil sydväst om

flottiljen arrenderas ett område om ca 10 ha.

Nedläggning av F 18 som jaktflottilj pågår. Enligt den hittills gällande

planen för avvecklingen skall den ena av flottiljens två divisioner dras in

den 1 januari 1971 och den andra den 1 juli samma år. Återstående upp­

gifter för flottiljen är att producera vissa bas- och strilförband och att svara

för mobilisering av vissa strilenheter inom luftförvarssektor O 5.

F 18 är flygvapnets yngsta flottilj. De flesta byggnaderna är uppförda åren

1946—1947 och är i huvudsak av god standard. Kasernerna kräver dock

renovering. Sporthall saknas. Flottiljen disponerar en berghangar och en

hangar av trä.

Under förutsättning att flygverksamheten upphör och ingen annan verk­

samhet förläggs till Tullinge beräknas kostnaderna för nybyggnads- och

iståndsättningsarbeten under den närmaste 20-årsperioden till ca 2 milj. kr.

Vid flottiljen fanns den 1 oktober 1969 383 anställda, varav 220 civil-

anställda och 163 militära eller civilmilitära tjänstemän.

Försvarets fredsorganisationsutredning

Utredningens utgångspunkter och överväganden

Erforderligt underlag för utredningsarbetet har lämnats av chefen för

flygvapnet, som till utredningen också har redovisat sin syn på organisa­

tionen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet. Ett alternativt

organisationsförslag har utarbetats av chefen för F 2 och redovisats för

utredningen av representanter för personalen vid kåren.

Som bakgrund till sina förslag redovisar utredningen överväganden som

bl. a. rör operativa faktorer, samhällsfaktorer, skolverksamhetens framtida

omfattning och vissa brister i nuvarande organisation.

Operativa faktorer

Från allmän operativ synpunkt måste enligt utredningen ställas vissa krav

på flygvapnets fredsorganisation. Denna bör t. ex. byggas upp på sådant sätt

att krigsförberedelsearbetet underlättas och förbanden vid övergång till

krigsorganisation får erforderligt skydd genom snabb spridning till ett till­

räckligt antal baser. Utredningen anser att dessa allmänna operativa fak­

torer är väsentliga men att en avvägning måste göras mellan kostnaderna

för fredsorganisationen och de operativa kraven.

Både Barkarby och Tullinge är krigsbaser. Från operativ synpunkt är det

— understryker utredningen — i och för sig önskvärt med så många baser

8

som möjligt. Redan detta anses tala för att Barkarby och Tullinge bör be­

hållas som krigsbaser. Härtill kommer att dessa baser är utrustade med

berghangarer vilket ökar deras operativa värde. Av långt större betydelse är

emellertid basernas strategiska läge och svårigheten att åstadkomma ersätt-

ningsbaser med motsvarande belägenhet. Mot denna bakgrund anser utred­

ningen att det är av stor betydelse att både Barkarby och Tullinge flygfält

med tillhörande berghangarer även i fortsättningen står till förfogande som

krigsbaser.

Utredningen har vidare funnit att det är nödvändigt att den ena av de

båda baserna redan i fredstid är permanent utrustad med någorlunda till­

fredsställande möjligheter att betjäna jaktförband. Detta behövs för att

kvarvarande jaktdivisioner inom östra militärområdet skall kunna bedriva

regelbunden övningsverksamhet på basen, vilket är nödvändigt för att basen

i ett skärpt läge omgående skall kunna fungera med tillfredsställande effekt.

Betjäning i fred behövs också av det skälet att basen måste utnyttjas för

incidentberedskapen. Slutligen måste enligt utredningen redan i fredstid

finnas bemanning på basen eftersom möjligheterna att snabbt tillföra större

basförband vid en eventuell samtidig utrymning av stockholmsområdet

kommer att vara begränsade. För att den betjäningskapacitet som alltså

behövs i fred skall bli så allsidig som möjligt och dessutom fås till begrän­

sad kostnad är det enligt utredningen betydelsefullt att något flygvapen­

förband lokaliseras på basen.

Med utgångspunkt i ca 3 000 starter och landningar om året med jet-

drivna stridsflygplan och flygverksamhet härutöver i samband med vissa

övningar finner utredningen att endast Tullingebasen kan komma i fråga

för övningsverksamhet i fred. Bullerstörningarna anses bli alltför stora

vid Barkarbybasen.

Utredningen har vidare konstaterat att de två robotdivisioner som nu är

lokaliserade till F 8 har stor betydelse från beredskapssynpunkt för luft­

försvaret av östra Mellansverige. Med den nedgång av antalet tillgängliga

jaktdivisioner inom Mälardalen som följer av indragningen av F 18 ökar

betydelsen av att fredsgruppera robotdivisionerna så gynnsamt som möjligt

från operativ synpunkt, överbefälhavaren anser att den ena divisionen bör

grupperas i Tullinge och den andra vid F 16 i Uppsala. Utredningen till­

styrker detta.

Kraven på resurser för mobiliseringsförberedelser inom stridslednings-

organisationen i östra Mellansverige är stora. Enligt utredningen finns flera

möjligheter att föra över sektorledningsuppgifterna från F8 till andra

myndigheter.

Samhällsfaktorer

Den mark som F 8 disponerar är enligt utredningen av mycket stor bety­

delse för samhällsplaneringen. De fem kommuner — Stockholm, Sundby­

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

huvudlinjen markutbildning på flygplan koncentrerad främst till F 14 i

Halmstad. Av praktiska skäl måste dock en del av utbildningen vara förlagd

till flottilj och avse aktuell flygplantyp.

F 14 som skolförband synes enligt utredningen i stort vara så organiserat

att det motsvarar de krav man kan ställa på en rationell utbildningsenhet

av detta slag. Fn viss överkapacitet finns dock. Den bedöms främst böra ut­

nyttjas för att tillföra F 14 delar av den utbildning som f. n. bedrivs vid

flygmaterielförvaltningens teletekniska skola (FFTS) i Västerås. Härigenom

kan utbildningen läggas ned vid denna skola, som enligt utredningen är

för liten för att bestå som självständig enhet.

Den centrala bastjänstutbildningen för personal i viktiga befattningar

vid basförbanden sker f. n. vid flygvapnets bastjänstskola (FBTS) på F 8

i Barkarby. Viss bastjänstutbildning bedrivs dessutom vid flygvapnets mark-

stridsskola (FMS) på F 14 i Halmstad. Till den senare skolan är även för­

lagd utbildningen i skyddstjänst för flygvapnets basförband. Uppdelningen

av bastjänst- och markstridsutbildningen på två skolenheter kan enligt ut­

redningen inte anses vara rationell. Målet bör vara att på sikt skapa utbild-

ningsanstalter som ansluter till olika huvudområden i krigsorganisationen.

FBTS bör därför enligt utredningen föras över från F 8 till F 14.

Vid FFTS bedrivs viss bas- och underhållsutbildning vid periodiskt anord­

nade kurser. Denna utbildning vänder sig till kvalificerade befattnings­

havare inom flygvapnets ledningsorganisation m. m. Utredningen anser att

utbildningen bör föras över till FBTS i samband med att verksamheten vid

FFTS upphör. Kvalificerad utbildning i underhållstjänst in. in. bör med­

delas vid militärhögskolan.

Inom strilutbildningen vid STRILS har huvudlinjen luftbevak­

nings- och stridsledningsutbildning ett betydande antal elever. Linjen bör

enligt utredningen bilda stommen i en särskild utbildningsenhet, till vilken

även bör kunna förläggas annan verksamhet som hänger nära samman med

strilutbildningen. Grundutbildningen är mycket tekniskt betonad och kräver

tillgång till en kvalificerad simulatoranläggning för att kunna bedrivas ratio­

nellt. F 2 anses endast delvis fylla kraven på en rationell utbildningsenhet.

Utvecklingsmöjligheterna vid F 2 bedöms också vara begränsade. Den nu

utnyttjade simulatoranläggningen är föråldrad och kräver ersättning inom

en femårsperiod. Ny simulator beräknas kunna levereras under år 1972.

Den till F 2 förlagda KAS/M kräver för sin undervisning tillgång till mot­

svarande utbildningsanordningar som finns vid F 2 för den rena strids-

ledningsutbildningen vid STRILS. Beroendet av utbildningsanordningar för

den grundläggande utbildningen anses entydigt tala för att KAS/M även

efter en omorganisation bör förläggas till samma förband som denna skola.

Vid F 2 bedrivs viss teleteknisk utbildning som inte direkt är hänförbar

iill strilutbildningen. Denna utbildning omfattar viss flyg-, tele- och luft-

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

— grundläggande och fortsatt utbildning i luftbevaknings- och stridsled-

ningstjänst för personal av alla kategorier,

— grundläggande och fortsatt operativ och teknisk utbildning för personal

av alla kategorier i luftvärnsrobottjänst,

— grundläggande och fortsatt utbildning i flygtrafikledningstjänst för bli­

vande trafikledare och trafikledarbiträden samt

— grundläggande och fortsatt utbildning för aspiranter och kadetter på

flygvapnets marklinje.

Enheten föreslås organiseras på chef, stab, fyra skolor, skolrobotdivision,

specialkompani och verkstäder.

Till utbildningsenheten bör enligt utredningen hänföras

—■ nuvarande utbildning vid F 2 med undantag av de underenheter som

förs samman med verksamheten på F 14,

-— nuvarande utbildning vid skolrobotdivisionen på F 8 samt

— del av utbildningen vid FFTS i Västerås.

Den årliga elevgenomströmningen beräknas bli ca 2 500. Enheten blir

enligt utredningen så stor att man på ett effektivt och ekonomiskt sätt kan

utnyttja personal för gemensamma funktioner.

Lokalisering av skolförband i stockholmsområdet

Utredningen bedömer att frågan om rationaliseringar inom flygvapnets

skolorganisation inte kan ses fristående från frågan om lokaliseringen av

flygvapnets stockholmsförband. När det gäller att värdera den komplicerade

frågan om en rationalisering av flygvapnets skolorganisation och en kon­

centrering av flygvapnets förband i stockholmsområdet måste man enligt

utredningen ta hänsyn till de operativa faktorer och de synpunkter rörande

samhällsplanering och rationalisering av flygvapnets skolorganisation som

har redovisats i det föregående. Därtill måste de ekonomiska konsekvenser­

na och följdverkningarna för berörd personal beaktas. Hänsyn måste vidare

enligt utredningen tas till att det i många sammanhang är fördelaktigt med

egna betjäningsresurser inom stockholmsområdet för flygburna militära per­

sonal- och materieltransporter. Utredningen hävdar också att lokaliseringen

av skolverksamhet till stockholmsområdet medför vissa fördelar i utbild-

ningshänseende och att en lokalisering av förband och skolor nära en stor­

stad ofta är fördelaktig från rekryteringssynpunkt.

Med dessa faktorer som bakgrund har utredningen värderat följande tre

alternativ beträffande förbandsorganisationen inom stockholmsområdet.

1. F 2 och F 8 behålls i huvudsak oförändrade. F 18 läggs ned som flottilj

men basen behålls som krigsbas. Stridslednings- och mobiliseringsorganisa-

tionen behålls oförändrad.

2. F 2 behålls. F8 läggs ned men basen behålls som krigsbas. Verksam­

heten vid F 8 fördelas med huvuddelen på det från flygutbildning friställda

etablissementet vid Tullinge och i övrigt på Fl, F 11 och F 16. Organisa­

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Utredningen konstaterar att alternativ 3 medför det största behovet av

att flytta eller friställa personal. Samtidigt framhålls emellertid att om­

ställningar på personalsidan i vårt dynamiska samhälle är att betrakta som

ett för den enskilde ofta negativt men från samhällets synpunkt ofrånkom­

ligt inslag i den fortgående rationaliseringsprocessen. Utredningen anser

därför att valet av alternativ inte kan styras av det större eller mindre be­

hovet av omställningar av personal, även om man måste ta hänsyn till

detta. Däremot anses det självklart att man måste vidta åtgärder som under­

lättar omställningarna.

Utredningens organisationsförslag

Utredningens val av alternativ innebär att F 2 och F 8 avvecklas som

fredsadministrationer och att verksamheten vid F 2, F 8 och F 18 omför­

delas. Sålunda förläggs bastjänstutbildningen vid flygvapnet till Halmstad

och strilutbildningen till Tullinge. De båda utbildningsenheterna bör enligt

utredningen benämnas Halmstads flygvapen skolor och Södertörns flyg­

vapenskolor.

F2

Kårstaben föreslås bli indragen. De tre skolenheterna stridslednings- och

luftbevakningsskolan (STRILS), teletekniska skolan (FTTS) utom flyg-

planteleteknisk utbildning och kadett- och aspirantskolan (KAS/M) samt

utbildnings- och specialkompaniet (U/S komp.) bör enligt utredningen flyttas

till Tullinge. Den flygplantekniska utbildningen är en del av bastjänstutbild­

ningen och bör lokaliseras till F 14.

Flygvapnets trafikledningsskolas (FTLS) förläggning har utredningen —

i avvaktan på resultatet av flygtrafikledningskommitténs arbete — inte tagit

ställning till. Utredningens kostnadsberäkningar bygger dock på att skolan

flyttas till Tullinge. Frågan om ny lokalisering av den regionala televerk­

staden (TV 2) lämnas också öppen i avvaktan på 1966 års verlcstadsutred-

nings förslag.

Efter en omorganisation enligt utredningens förslag har flygvapnet inte

något behov av F2:s etablissement. Detta kan i stället användas för annan

statlig verksamhet eller säljas. Frågan om dess utnyttjande föreslås utredas

särskilt.

F8

Utredningen räknar med att skolrobotdivisionen vid F 8 förs över till

Tullinge. Den andra robotdivisionen föreslås ingå i Upplands flygflottilj

(F 16) i Uppsala. En av utredningens expertex-, kanslii’ådet Sven Larsson,

uttalar emellertid i ett särskilt yttrande att ett ställningstagande härvidlag

bör och kan anstå tills vidare.

16

Till Tullinge bör enligt redogörelsen i det föregående föras delar av F 2 och

b 8 samt radiolänkutbildningen vid FFTS i Västerås, som därmed kan

dras in.

Utredningen anser att organisationen vid Tullinge bör byggas upp med

personal från F2, F 8 och F 18. För att genomföra förslaget krävs en om­

fattande byggnation och eventuellt också markförvärv.

En lokalisering till Tullinge av verksamhet enligt utredningens förslag

bedöms inte hindra att flygfältet framdeles i viss omfattning kan få an­

vändas även för allmänflyg. Denna fråga föreslås dock utredas närmare av

chefen för flygvapnet. Flygfält och berghangar bör enligt utredningen be­

hållas som krigsbas.

Personal

Utredningen räknar med att förslaget berör 863 fast anställda enligt läget

i november 1968. Av denna personal beräknas 567 kunna beredas plats i

den nya organisationen, medan 296 beräknas bli övertaliga. Anställnings­

stoppet inom försvaret bör enligt utredningen göra det möjligt att erbjuda

övertalig civil personal nya anställningar inom flygvapnet. Uppskattnings­

vis kan 275 tjänster flyttas över från F 18 till den nya administrationen vid

Tullinge. Från F 2 och F 8 bedöms ca 290 nu tillsatta tjänster böra flyttas

över till andra förband som berörs av omorganisationen. Vid tillsättning av

tjänster bör en avvägning ske mellan personal från F 2, F 8 och F 18.

Kostnader

För att genomföra de föreslagna organisationsförändringarna krävs en­

ligt utredningen betydande utgifter för investeringar och andra större

byggnadsarbeten. Kostnaderna för byggnads- och iståndsättningsarbeten

uppskattas till 35 milj. kr. Av detta belopp faller 26 milj. kr. på Tullinge.

Vid Fl, Fil, F14 och F 16 behövs sammanlagt ca 9 milj. kr. för investe­

ringar m. m. De sålunda beräknade kapitalutgifterna kan enligt utred­

ningen minskas med 10 milj. kr. för arbeten som inte behöver utföras vid

F 2 och F 8. En försäljning av dessa båda etablissement beräknas inbringa

lågt räknat (5+25) 30 milj. kr.

Engångsutgifter för teleinstallationer, flyttningar m. m. samt för ersätt­

ningar i samband med personalomflyttningar beräknas till 10 milj. kr.

Besparingarna på de årliga driftutgifterna uppskattas till 18,5 milj. kr.,

varav 14,8 milj. kr. avser löner. Vid beräkningen har dock inte tagits hän­

syn till den redan beslutade indragningen av flygande förband vid F 18.

För att stimulera till rationaliseringar av detta slag bör enligt utredningen

viss del av engångsutgifterna bestridas av medel utöver den ekonomiska

ramen för det militära försvaret. Beloppet bör motsvara det beräknade salu­

värdet av mark och byggnader som friställs genom rationaliseringen.

Utredningen redovisar bl. a. en kostnadsjämförelse med det organisations-

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 96

år

1970

17

alternativ som har förts fram av chefen för F 2. Engångskostnaderna upp­

skattas av chefen för F 2 till 28,3 milj. kr. Besparingarna på de årliga drift-

utgifterna beräknas till ca 15 milj. kr., vilket är 3,5 milj. kr. mindre än

enligt utredningens förslag. Skillnaden anses dock kunna begränsas om

annan statlig verksamhet förläggs till de delar av F 18 som inte tas i anspråk

av försvaret.

Genomförande

Tidpunkten för en överflyttning från F 2 och F 8 till de platser som före­

slås är enligt utredningen för de flesta enheterna helt beroende av när de

nödvändiga byggnadsarbetena kan genomföras. Detta gäller särskilt Tul­

linge. Innan den nya simulatoranläggningen har tagits i bruk, kan inte sko­

lorna föras över dit.

Den av utredningen skisserade tidsplanen baseras på den förutsättningen

att principbeslut föreligger före den 1 juli 1969. Därvid skulle F 8 kunna

läggas ned omkring den 1 januari 1973 och F 2 omkring den 1 juli 1973,

dvs. den tidpunkt när den nya strilsimulatorn bör kunna vara installerad

och Södertörns flygvapenskolor i full drift. Den sammanlagda tiden för

planering och flyttning skulle alltså omfatta ca fyra år. Utredningen anser

att denna tid är tillräcklig för att personalfrågorna skall kunna lösas på ett

sätt som är i huvudsak tillfredsställande för både förband och personal.

Remissyttranden

Flertalet remissinstanser biträder eller lämnar huvudpunkterna i utred­

ningens förslag utan erinran. En delvis mycket hård kritik framförs dock

av FCPF och TCO-S, som båda anser att utredningen inte kan läggas till

grund för beslut i dessa betydelsefulla frågor. Försvarets rationaliserings­

institut anser att principbeslut kan fattas i enlighet med utredningens för­

slag men att beslut om tidpunkten för avveckling av F 8 bör uppskjutas tills

vidare.

FCPF understryker nödvändigheten av en samordnad prövning av de

frågor i vilka utredningen avstår från att ta ställning, såsom förläggning av

strilbataljon O 5 samt organisation och lokalisering av TV 2, helikopterverk­

samheten och flygvapnets trafikledningsskola. Liknande synpunkter fram­

förs av TCO-S.

I fråga om de operativa konsekvenserna framhåller över­

befälhavaren att redan genomförda eller beslutade indragningar av flyg­

förband med basförband m. m. avsevärt har försämrat luftförsvarets insats-

beredskap i stockholmsområdet. För att luftförsvaret inte skall bli ännu

sämre måste såväl Barkarby som Tullinge behållas som krigsbaser. Möjlig­

heter till övning i fred av flygförband m. m. från Tullingebasen måste enligt

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 96

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

överbefälhavaren finnas i minst den omfattning som har föreslagits av

utredningen. För att i någon mån kompensera försvagningen av områdets

luftförsvar är det enligt överbefälhavaren väsentligt att grupperingen av

luftvärnsrobotförbanden snarast fastställs i enlighet med utredningens

förslag.

Överbefälhavaren, vars yttrande får ses mot bakgrund av att riksdagen

redan har fattat beslut om nedläggning av F 18 som jaktflottilj, framhåller

att kuppförsvaret allvarligt kommer att försvagas inom stockholmsområdet

genom nedläggning av F 2 och F 8 i förening med den beslutade flyttningen

från Solna av Svea livgarde (II) och Svea ingenjörregemente (Ing 1). över­

befälhavaren är inte beredd att nu föreslå hur problemen skall lösas men

påpekar att denna fråga kan påverka detalj organisationen vid F 18.

Statens planverk framhåller värdet av att försvaret på sätt som sker i

förslaget omprövar sina markdispositioner. Luftfartsverket uttrycker sin

tillfredsställelse över de lättnader för den civila flygtrafiken kring Stock­

holm som utredningens förslag innebär. Några remissinstanser — där­

ibland två av de berörda kommunerna — tar upp frågan om de olika flottilj-

etablissementens framtida utnyttjande.

Enligt luftfartsverket är det från samhällsplaneringssyn-

punkt knappast något att vinna med en nedläggning av F 2. Även i öv­

rigt anser verket det tveksamt om man skall föra över F2:s verksamhet

till F 18 :s etablissement. Länsstyrelsen i Stockholms län har för sin del

inte något att erinra mot att F 2 dras in men förordar att — om staten

ämnar försälja marken — Täby kommun bereds tillfälle att förhandla om

förvärv av den. Täby kommun betonar att det från dess synpunkt är ett

önskemål i första hand att F 2 får ligga kvar inom komunen och i andra

hand att annan statlig verksamhet förläggs dit. Om staten ämnar försälja

marken, är kommunen intresserad av att förvärva den.

Enighet råder om att verksamheten vid F 8 bör läggas ned. Statens plan­

verk anser att man bör ta steget fullt ut och ställa hela markområdet till

förfogande för den regionala utbyggnaden. Länsstyrelsen i Stockholms län

är av samma uppfattning och anser det olämpligt att behålla flygfältet.

Flygkårens mark anses i största möjliga utsträckning böra avyttras, varvid

Järfälla kommun bör beredas tillfälle att förhandla om förvärv. Liknande

synpunkter förs fram av Järfälla kommun, som bl. a. konstaterar att F 8

inte har någon avgörande betydelse för ortens näringsliv och att de mark­

områden som upptas av flygfältet mycket väl skulle lämpa sig för bostads­

bebyggelse.

Med hänsyn till bebyggandet av Järvafältet anser stockholmstraktens

regionplanenämnd det angeläget att Barkarby kan befrias från flygverk­

samheten. Barkarby anses inte vara något möjligt alternativ till Tullinge vid

en eventuell omlokalisering av försvarets flygskolor m. m. Däremot har

nämnden inte något att erinra mot att Barkarbyfältet behålls som krigs-

19

flygfält ännu några år. Det anses emellertid inte osannolikt att ett fortsatt

studium av utbyggnadsfrågorna kommer att visa önskvärdheten av att längre

fram avveckla Barkarbyfältet även som krigsflygfält.

Länsstyrelsen i Stockholms län har liksom Botkyrka kommun inte något

att erinra mot att stridsflygverksamheten vid F 18 läggs ned i samband

med att vissa skolenheter förs över dit.

Stockholmstraktens regionplanenämnd erinrar om att F 18 har diskute­

rats som ett nytt inrikesflygfält i stället för Bromma. Företagna undersök­

ningar uppges tyda på att man i nära anslutning till Tullingefältet skulle

kunna bygga ett civilflygfält. En vidare diskussion om möjligheterna till

förläggning av försvarets flygskolor till annan ort bör därför vara av in­

tresse. Flygfältets användbarhet för allmänflyget är enligt luftfartsverket

ytterst begränsad med hänsyn till flygplatsens allmänna utformning och

kringliggande hinder. Flygplatsens eventuella frigörande för delvis civilt

bruk anses därför inte vara något nämnvärt bidrag för att lösa Stockholms

flygplatsfråga, om inte en mycket genomgripande ombyggnad företas.

Vissa synpunkter på skolorganisationen förs fram av SACO

som anser att skolorganisationen vid F 14 bör vara uppdelad på två skilda

skolenheter, en för grundutbildning och en för materielutbildning. Den se­

nare bör omfatta all materielutbildning och inte bara flygplanteknisk ut­

bildning. Försvarets rationaliseringsinstitut förutsätter att detaljbeslut om

lednings- och skolorganisationen vid Södertörns och Halmstads flygvapen­

skolor kommer att föregås av noggranna undersökningar i syfte att ytter­

ligare effektivisera verksamheten. TCO-S anser att flygmotorbullret vid

Tullinge sannolikt kommer att inverka menligt på utbildningsverksamheten.

Av verksamheten vid F 8 är det främst transportflygverksam­

heten som berörs i remissyttrandena. Från operativ synpunkt har över­

befälhavaren inte något att erinra mot att transportdivisionen baseras på

F 1. Lokaliseringen av denna verksamhet bör däremot enligt försvarets

rationaliseringsinstitut utredas ytterligare. Som ett alternativ till förlägg­

ning av verksamheten till en flygflottilj bör därvid närmare belysas konse­

kvenserna av en förläggning till ett civilt flygfält — i första hand Arlanda.

Mot bakgrund av civilflygets utveckling anser institutet att det finns

skäl att pröva behovet och omfattningen av en särskild flygtransport­

organisation inom försvaret. De ekonomiska betingelserna för den militära

flygtransportverksamheten anses böra klarläggas och förutsättningarna för

en affärsmässig drift belysas.

Några remissinstanser har närmare granskat de ekonomiska kon­

sekvenserna av utredningens förslag. Försvarets rationaliseringsinsti­

tut uppehåller sig särskilt vid de investeringskostnader som krävs vid F 18

och som institutet anser vara stora i förhållande till beräknade vinster. Det

krävs enligt institutet en begränsning av investeringarna vid Tullinge eller

en ytterligare minskning av driftkostnaderna för att de föreslagna åtgär­

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

20

derna skall kunna motiveras från ekonomisk synpunkt. Behålls kravet att

en investering av detta slag skall stå i rimlig proportion till beräknade be­

sparingar, bör enligt institutet en noggrann angelägenhetsgradering och

prövning av de angivna investeringarna vid Tullinge ske i syfte att minska

dem.

Rationaliseringsinstitutet erinrar vidare om att överbefälhavaren utreder

lokaliseringen av ett stort antal skolor, myndigheter och institutioner till­

hörande försvaret inom stockholmsområdet. Ing 1 :s nuvarande anläggningar

i; Solna uppges endast kunna tillgodose en begränsad del av föreliggande

behov. Det bör därför enligt institutets mening närmare utredas om anlägg­

ningarna vid F 2, F 8 samt lokaler som friställs genom att centrala flyg­

verkstaden i Västerås läggs ned kan användas för detta ändamål. Vidare

hör hänsyn tas till att de förhållandevis stora utgifter som krävs för att

anpassa kasernanläggningar m. m. till annan verksamhet inte kan koncen­

treras till en alltför kort tidsperiod.

TCO-S anmärker på att den framtida användningen av F2:s byggnader

och markområde inte har klarlagts. Vid F 18 kan kapitalkostnaderna enligt

TCO-S komma att öka avsevärt, om det blir nödvändigt med markförvärv

och exploatering av denna mark för byggnadsändamål. Engångskostnaderna

för flyttningar, ersättningar till personal m. m. anses vara för lågt beräk­

nade, i synnerhet som utredningen inte har tagit med vissa samhälleliga

insatser i form av omskolning och vidareutbildning av övertalig personal,

bostadsbyggande, bostadslån m. in. Härtill kommer produktionsbortfall och

andra samhälleliga inkomstminskningar.

Luftfartsverket erinrar om att stockholmstraktens enda sjöflygplats finns

vid F 2 och framhåller att den bör behållas för att betjäna civil flygtrafik.

I andra hand anser verket att kostnaderna för en ny bör tas med i beräk­

ningarna.

Den föreslagna tidsplanen föranleder bl. a. följande kommentarer.

Överbefälhavaren framhåller att förslaget ger möjligheter att behålla krigs-

divisionerna på F 18 ytterligare någon tid. Detta anges vara fördelaktigt för

personalen och för omskolningsverksamheten. överbefälhavaren föreslår

med anledning härav att beslut om detaljer i tidsprogrammet inte fattas nu.

Chefen för flygvapnet bör få i uppdrag att senare komma in med förslag till

tidsplan för organisationsändringarna.

Enligt försvarets rationaliseringsinstitut är det svårt att förutse, när

beslut om tidpunkten för F8:s indragning kan fattas. Med hänsyn härtill

och eftersom Barkarby flygfält m. m. skall behållas som krigsbas, ifråga­

sätter institutet om det inte vore lämpligt att närmare utreda de ekono­

miska och personalmässiga konsekvenserna av att F 8 behålls som förband

under en bestämd tid, förslagsvis fem år. Härigenom anses fördelar kunna

vinnas när det gäller personal- och byggnadsplanering m. m.

Den föreslagna tidsplanen innebär enligt arbetsmarknadsstyrelsen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

21

relativt god tid står till förfogande för den personal som blir övertalig och

måste söka ny anställning. Eftersom det inte är möjligt att bedöma situatio­

nen på arbetsmarknaden vid tidpunkten för den föreslagna avvecklingen är

det enligt styrelsen av väsentlig betydelse att en så mjuk avveckling som

möjligt eftersträvas. En förutsättning härför uppges vara att personalens

möjligheter till frivillig avgång före den egentliga avvecklingen underlättas

och att uppkomna vakanser så långt möjligt inte återbesätts.

SR anser det nödvändigt att tidpunkten för omorganisationen fastställs

snarast möjligt, så att berörd personal får tillräcklig tid att lösa sina per­

sonliga problem i samband med eventuell flyttning m. m.

Personalens situation vid en omorganisation uppmärksammas

från flera håll. Täby kommun, som drabbas särskilt hårt av den föreslagna

omorganisationen, anser det angeläget att — vid en eventuell nedläggning av

F 2 — annan statlig verksamhet blir förlagd till området eller att åtgärder

eljest vidtas i syfte att erbjuda annan anställning för dem som önskar slippa

byta bostadsort. Arbetsmarknadsstyrelsen m. fl. remissinstanser framhåller

vikten av att den äldre arbetskraften i första hand placeras om inom för­

svaret och att varsel lämnas arbetsmarknadsmyndigheterna så tidigt som

möjligt, så att personal som behöver omskolning eller vidareutbildning kan

planera för denna i god tid. Försvarets rationaliseringsinstitut förutsätter att

försvarets personalnämnd samordnar de omfattande personalomflyttning­

arna med övriga relativt stora omflyttningar av försvarsanställd personal

som kommer att äga rum inom stockholmsområdet i början av 1970-talet.

Huvuddelen av omorganisationen berör —- framhåller SR — enheter som

ligger långt från varandra inom stockholmsområdet. Frågor om rätt till

flyttning, anståndsförmåner in. m. måste enligt förbundet i detta speciella

fall behandlas mer positivt än den praxis rörande s. k. »närfall» som har

tvingats fram av avtalsverket under senare år.

TCO-S ser allvarligt på de problem som i detta sammanhang uppkommer

för de anställda utan att därför vara negativt inställd till rationaliseringar

inom den statliga sektorn. TCO-S ifrågasätter inte möjligheterna att inom

angivna tidsramar lösa uppkommande övertalighets- och andra personal­

problem. Resultatet bedöms emellertid i hög grad vara beroende av de åt­

gärder som vidtas under omorganisationen och som måste inriktas på att

underlätta omflyttningar och anpassning till nya arbetsuppgifter.

FCPF understryker — liksom TCO-S — att man vid utredningar rörande

nedläggningar, förflyttningar och andra omorganisationer bör i detalj

kartlägga personalförhållanden, t. ex. åldersfördelning, utbildning och yr-

kesvana, boendeförhållanden m. in. Förbundet som är starkt kritiskt mot

utredningens kostnadskalkyler förutser att rationaliseringsvinsterna enligt

utredningens förslag kommer att få betalas av personalen.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Arbetsgruppen inom försvarsdepartementet

Arbetsgruppens utgångspunkter och överväganden

Vid remissbehandlingen av fredsorganisationsutredningens betänkande

framfördes vissa kritiska synpunkter på konsekvenserna av organisations-

förslaget. Dessa anmärkningar, som har ansetts böra prövas innan frågan

underställs riksdagen, går i huvudsak ut på att investerings- och istånd-

sättningskostnaderna blir förhållandevis stora (huvuddelen av dessa kost­

nader faller i princip på de enheter som förs över från F2), att inte bara

investeringar i byggnader utan även markförvärv kan komma att krävas i

Tullinge och att nedläggningen av både F 2 och F 8 kommer att medföra be­

tydande personalproblem. Man har också uttryckt farhågor för att den nya

organisationen i Tullinge kan bli för stor om man enligt utredningens för­

slag under en chef för samman sinsemellan mycket olika aktiviteter —

flygtjänst, bastjänst, striltjänst och omfattande utbildningsverksamhet av

skolkaraktär.

Den koncentration av flygvapnets skolverksamhet, som fredsorganisa-

tionsutredningen föreslår, finner arbetsgruppen i likhet med remissinstan­

serna väl motiverad. Huvudfrågan för gruppen har därför varit hur verk­

samheten vid F 2, F 8 och F 18 bör vara fördelad med de lokaliserings- och

andra förutsättningar som kommer att vara för handen i framtiden. Grup­

pen utgår från att F 8 inom en snar framtid måste läggas ned och kon­

staterar att därmed i stort sett endast två alternativ, i huvudsak motsvaran­

de utredningens alternativ 2 och 3, föreligger.

Med utgångspunkt i detta ställningstagande har arbetsgruppen gjort en

jämförande granskning av utredningens alternativ 3, vilket är det alternativ

som utredningen i huvudsak förordar, och ett alternativ som i allt väsentligt

överensstämmer med utredningens alternativ 2. Därvid har arbetsgruppen

för sin kostnadskalkyl utnyttjat samma underlag som utredningen har haft

för sina beräkningar. Detta har tagits fram av chefen för flygvapnet och

fortifikationsförvaltningen och hänför sig till budgetåret 1967/68. Eftersom

utredningens kalkyl avser en principlösning och alltså inte baseras på en i

detalj utformad organisation, har i kalkylen ingående kostnader beräknats

schablonmässigt med utnyttjande så långt möjligt av de anläggningar som

finns i Tullinge. Det rör sig med andra ord om en planskiss med uppskat­

tade kostnader som kan påverkas av förändringar i den skisserade organisa­

tionen, av faktorer som under angivna förhållanden inte kan förutses i detalj

och av felmarginaler etc.

I utredningens betänkande redovisas vidare kostnader med fördelning

på de flygförband som berörs av omorganisationen. Någon fördelning av

kostnader på enheter som ingår i förbanden har utredningen däremot inte

genomfört. För att kunna göra en kostnadsmässig granskning av de två

organisationsalternativ som föreligger har arbetsgruppen ansett det nöd­

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen anser att mycket starka skäl talar för att fredsorganisa-

tionsutredningens förslag i huvudsak bör genomföras. Flygvapnets utbild­

ning av personal för markbunden tjänst bör alltså koncentreras till två

förband, ett med huvudinriktning på bastjänst i Halmstad och ett

med huvudinriktning på striltjänst i Tullinge. Arbetsgruppen delar

utredningens uppfattning att de båda skolförbanden lämpligen bör kallas

Halmstads flygvapenskolor (FVH) och Södertörns flygvapenskolor (FVS).

Utredningens förslag biträds dock inte i alla delar. Sålunda föreslår ar­

betsgruppen att både skolrobotdivisionen och övningsro-

botdivisionen flyttas från F 8 till Tullinge. Genom en fortsatt sam-

basering av divisionerna räknar arbetsgruppen med att den kvalificerade

personalen kommer att kunna utnyttjas bättre än om divisionerna skiljs åt.

Beträffande flygtransport divisionen som utredningen vill

koncentrera till F 1 i Västerås erinrar arbetsgruppen om att chefen för

flygvapnet våren 1969 har fått i uppdrag att i samråd med försvarets mate­

rielverk och försvarets fabriksverk, numera förenade fabriksverken, förbe­

reda en överföring av transportflygenheterna vid F 7 och F 8 till F 1 och

avge förslag till tidsplan in. m. för överföringen som om möjligt skall vara

genomförd den 1 januari 1971. Arbetsgruppen har liksom utredningen sär­

skilt prövat frågan om att lokalisera transportflyget till Tullinge. Gruppen

har därvid funnit att en sådan placering är olämplig. Bl. a. skulle en för­

läggning av transportflyget till F 18 kräva förändringar av banförhållanden

m. m., som av fortifikationsförvaltningen beräknats kosta omkring 60 milj.

kr. Ett annat alternativ, som försvarets rationaliseringsinstitut berör i sitt

remissyttrande över utredningsförslaget, är en förläggning av transport­

flyget till ett civilt flygfält, i första hand Arlanda. Detta alternativ kommer

enligt arbetsgruppen att prövas i samband med den utredning som chefen

för flygvapnet har fått i uppdrag att utföra. Arbetsgruppen anser att resul­

tatet av denna utredning bör föreligga innan man tar ställning till frågan

om transportflygets lokalisering.

I fråga om lokaliseringen av helikoptergruppen anser

arbetsgruppen att den nuvarande helikopterverksamheten vid F 8 bör förläg­

gas till F 11 och F 17.

Den av arbetsgruppen föreslagna omorganisationen medför betydande

förändringar för de anställda vid berörda förband. Arbetsgruppen har där­

för i samarbete med försvarets personalnämnd genomfört en omfattande

kartläggning av den personal som berörs av förslaget. Denna kart­

läggning av de enskildas förhållanden avser läget den 1 maj 1969. Materia­

let omfattar uppgifter för varje enskild person om placering i organisatio­

nen, levnadsålder, anställningsform, lön, anställningstid i statens tjänst och

vid försvaret, familjeförhållanden, pensioneringsförhållanden, bostadsför­

hållanden samt resväg, färdsätt och resekostnad till nuvarande arbetsplats.

Undersökningen av personalens anställnings- och levnadsförhållanden bör

enligt arbetsgruppen följas upp kontinuerligt. Arbetsgruppen räknar med

att materialet, sedan beslut om en omorganisation har fattats, skall utgöra

underlag för bedömning av de åtgärder — för grupper och enskilda — som

bör vidtas för att underlätta övergången till nya anställningar m. in. I nuva­

rande läge har arbetsgruppen i första hand sökt att få fram underlag för

beräkning av de personalkostnader som kan uppkomma vid ett genomfö­

rande av gruppens förslag.

Arbetsgruppen har kommit fram till att antalet anställda vid berörda för­

band i stockholmsområdet och FFTS i Västerås uppgår till sammanlagt

1 068. I detta antal har inte medräknats personal som ingår i strilbataljon

O 5 och Svea kontroll, eftersom denna personal inte kommer att byta arbets­

plats vid omorganisationen. I samband med föreslagna förflyttningar m. in.

av verksamheten kommer, med de utgångspunkter arbetsgruppen har haft,

674 personer att kunna erbjudas fortsatt anställning. Av dessa kan 509

beredas anställning vid Tullinge. Verksamheten för 26 anställda förläggs

till F 14 i Halmstad. För 38 anställda sker en överföring av verksamheten

till andra förband. Personal som tillhör TV 2 är med hänsyn till arbetets art

och lokalisering inte lika beroende som andra enheter av lokaliseringen av

det förband till vilket den hör. Arbetsgruppen har därför inte ansett sig

behöva räkna med några större förändringar för denna personal. Förslaget

innebär en minskning av antalet nu anställda med 394 personer.

Arbetsgruppen har sökt skapa en modell av sammansättningen av den

personal vid de berörda förbanden som enligt angivna beräkningar inte kan

beredas plats i den nya organisation som föreslås. Följande sammanställ­

ning visar den ungefärliga sammansättningen av den övertaliga personalen.

Kategori

Ungefärligt antal

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

25

Officerare (motsv.) ................................................. 14

Underofficerare (motsv.) ...................................... 2

Underbefäl (motsv.) ............................................... 111

Tjänstemän .............................................................. 167

Arbetare .................................................................... 100

394

Arbetsgruppen understryker att organisationsundersökningar kan med­

föra vissa förändringar i detta sifferunderlag.

Beträffande den övertaliga militära och civilmilitära personalen konstate­

rar arbetsgruppen att huvuddelen kan beräknas få annan anställning inom

försvaret med hänsyn till det vakansläge som råder. Anställningsmöjlig­

heterna ökas ytterligare genom pensionsavgångar de närmaste åren. Det bör

enligt arbetsgruppen ankomma på chefen för flygvapnet att under tiden

fram till dess omorganisationen skall vara genomförd anpassa rekry tering

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

och nyanställning så att utrymme kan beredas för alla yrkeskategorier.

Arbetsgruppen anser sig därför kunna räkna med att all militär och civil-

militär personal kan erhålla andra befattningar inom flygvapnet.

Antalet civila anställda, som inte kan beredas plats i den nya organisa­

tionen kommer den 1 juli 1973 till följd av vakanser vid de förband som

berörs av omorganisationen, att vara nere i 125 tjänstemän och 69 arbetare.

En preliminär undersökning uppges vidare visa att antalet pensionsav­

gångar inom flygvapnet i övrigt t. o. m. år 1973 kan beräknas gå upp till

omkring 80 för löneplansanställd och 80 för icke löneplansanställd personal.

Sådana avgångar liksom övriga vakanser bör enligt arbetsgruppen givetvis

utnyttjas i det arbete som bör bedrivas för att bereda den övertaliga perso­

nalen annan anställning. Arbetsgruppen förutsätter att chefen för flygvapnet

även i fråga om civil personal vidtar sådana åtgärder att övertaliga i första

hand bereds anställning på vakanta tjänster. Arbetsgruppen utgår vidare

från att försvarets personalnämnd med de instrument som står till nämndens

förfogande skall söka placera de övertaliga i andra anställningar. Till den

som inte har kunnat beredas annan anställning vare sig i den nya organisa­

tionen eller annorstädes räknar arbetsgruppen med att det i samband med

anställningens upphörande skall kunna utgå särskild ersättning enligt be­

stämmelser som försvarets personalnämnd efter medgivande av Kungl. Maj :t

har att tillämpa.

Arbetsgruppen har gjort vissa beräkningar av kostnaderna för omflytt­

ning av personal i samband med omorganisationen samt för de särskilda

ersättningar som kan beräknas utgå till vissa övertaliga. Ersättningar för

flyttningskostnader och traktamenten beräknas uppgå till 4,6 milj. kr. och

ersättningar i form av engångsbelopp vid anställningens upphörande till

500 000 kr. Arbetsgruppen har vidare räknat med en sammanlagd årlig kost­

nad om ca 160 000 kr. för årliga ersättningar till en del övertaliga under

de närmaste tio åren efter organisationens genomförande.

Arbetsgruppen konstaterar att fredsorganisationsutredningen har räk­

nat med att omorganisationen skall kunna vara helt genomförd den 1 juli

1973. Detta förutsätter att den för en stor del av utbildningen vid Tullinge

nödvändiga simulatorn är i drift senast den 1 juli 1972. Fredsorganisations­

utredningen har vidare — med ändring av tidigare lagt förslag — förordat

att de två återstående divisionerna vid F 18 läggs ned den 1 januari respek­

tive den 1 juli 1972. Härigenom skulle tidpunkten för avveckling av flyg­

verksamheten vid F 18 senareläggas ett år.

Under förutsättning att principbeslut rörande omorganisationen fattas

våren 1970 bör det enligt arbetsgruppen vara möjligt att få den genomförd

inom den tid som har angetts av utredningen. Liksom utredningen anser

arbetsgruppen vidare att omorganisationen bör genomföras successivt och i

sådan takt att Halmstads och Södertörns flygvapenskolor är i full verksamhet

den 1 juli 1973. Vid denna tidpunkt bör såväl F 2 som F 8 vara avvecklade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

27

Arbetsgruppen framhåller slutligen att det bör få ankomma på Kungl. Maj :t

att sedan principbeslut rörande omorganisationen har fattats ta ställning till

och låta genomföra de åtgärder som behövs för att verkställa beslutet.

Gruppen förutsätter att organisationsläget varje år anmäls för riksdagen.

Remissyttranden

De flesta remissinstanserna är positiva till arbetsgruppens förslag och

anser att det bör kunna läggas till grund för ett principbeslut om organisa­

tionen av flygvapnets förband i stockholmsområdet. En från majoriteten

avvikande uppfattning har TCO-S, som finner att arbetsgruppens synpunk­

ter inte har tillfört utredningen sådana klarlägganden att det förordade

principförslaget kan läggas till grund för ett beslut i frågan. TCO-S fram­

håller att utöver de frågor som arbetsgruppen har ansett böra utredas

ytterligare hör en förenklad administration prövas i syfte att behålla F 2

som skolförband. FCPF finner att omständigheterna i berörda organisa­

tionsfrågor är så oklara att det principbeslut som gruppen föreslår måste

bli högst formellt.

Både TCO-S och FCPF grundar sina ställningstaganden bl. a. på erinringar

mot de kostnadsberäkningar som har legat till grund för arbets­

gruppens ställningstaganden. FCPF anser att kostnadsfrågorna inte är till­

räckligt konkret framlagda. Arbetsgruppen har enligt FCPF:s mening på

en högst osäker driftkostnadsberäkning förordat en lösning som kommer

att medföra betydande personalsvårigheter. TCO-S anser att arbetsgruppen

på basis av ett ofta osäkert och bristfälligt siffermaterial redovisar siffer­

mässiga rationaliseringsvinster, medan den helt bortser från miljö- och

trivselfaktorer som inte direkt kan åsättas några siffervärden i utred­

ningens ekonomiska kalkyler. TCO-S anser vidare att den redovisade

kostnadsskillnaden mellan utredningens förslag och det av arbetsgruppen

prövade alternativet med hänsyn till bristerna i underlaget kan inrymmas i

en felmarginal. TCO-S anser slutligen att arbetsgruppen liksom fredsorga-

nisationsutredningen har beräknat engångskostnaderna för organisationens

genomförande för lågt. Detta gäller bl. a. kostnaderna för personalom­

flyttningar m. m.

Försvarets rationaliseringsinstitut delar arbetsgruppens mening att in­

vesteringarna bör begränsas vid detaljplaneringen för den nya organisatio­

nen. Institutet understryker vikten av att man därvid strävar efter att

minska även driftkostnaderna.

Även överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tar upp kostnadsfrågan

i sina yttranden. Besparingar får enligt deras mening inte ske på bekost­

nad av den utbildnings- och övningsverksamhet som måste bedrivas vid

berörda enheter. Beträffande driftkostnaderna framhåller överbefälhavaren

och chefen för flygvapnet att lönekostnaderna är beroende av den organisa­

28

tion som kommer att fastställas. Rationell byggnation och rationell utbild-

ningsmateriel kan enligt deras mening medverka till att minska lönekost­

naderna. Ytterligare besparingar i fråga om övriga driftkostnader — t. ex.

värnpliktsavlöningskostnader, sjukvård, tvätt, beklädnad, mathållning —

kan enligt överbefälhavaren och chefen för flygvapnet inte uppnås om inte

värnpliktig personal ersätts med viss civil personal.

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tar också upp frågan om för­

säljningen av F 8 :s och F2:s mark och byggnader. De delar

arbetsgruppens uppfattning att ett belopp som motsvarar sakvärdet av denna

fasta egendom, beräknad till minst 30 milj. kr., bör få tillgodoräknas i sam­

band med omorganisationen. De framhåller emellertid att belastningen på

flygvapnets kapitalbudget trots detta under de närmaste åren torde bli så

stor att ett ytterligare tillskott eventuellt måste övervägas. TCO-S ifråga­

sätter de beräknade intäkterna av markförsäljningen vid F 2 och F 8 bl. a. på

grund av att F8:s mark av geologiska och terrängmässiga förhållanden är

föga attraktiv ur investeringssynpunkt. TCO-S framhåller vidare att be­

hovet av ytterligare mark för nya Tullinge inte har blivit klarlagt. Inte

heller har frågan om flygbullrets inverkan på undervisningsverksamheten

vid nya Tullinge enligt TCO-S mening blivit beaktad av arbetsgruppen.

Fortifikationsförvaltningen framhåller att det är angeläget att eventuellt

behov av markanskaffning i samband med omorganisationen klarläggs

snarast efter det att principbeslut har fattats.

Överbefälhavaren och rationaliseringsinstitutet tar i sina remissvar upp

arbetsgruppens förslag att flytta robot divisionerna från F 8 till

F 18. överbefälhavaren framhåller att den framtida lokaliseringen av robot­

divisionerna kan komma att påverkas av luftförsvarsutredningens förslag

som beräknas föreligga i mitten av februari 1970. överbefälhavaren avser

att senare komma in med förslag i denna fråga. Skulle omedelbart beslut

om robotdivisionernas lokalisering trots detta behöva fattas föreslår överbe­

fälhavaren att de tills vidare ligger kvar på F 8. Rationaliseringsinstitutet an­

ser att det finns skäl att pröva lämpligheten av arbetsgruppens förslag röran­

de robotdivisionernas lokalisering. Den investering vid F 18 om 6 milj. kr.

som arbetsgruppen har räknat med för dessa divisioner bör enligt institutet

vägas bl. a. mot att livslängden för robotarna efter 1974 bedöms vara högst

5—10 år. En lösning kan enligt institutet vara att behålla båda robot­

divisionerna i anslutning till berghangaren vid Barkarbyfältet och admini­

strativt ansluta dem till exempelvis Södertörns flygvapenskolor. Om robot­

divisionerna inte flyttas till Södertörns flygvapenskolor blir bl. a. ovanjords-

hangaren outnyttjad. Detta utrymme skulle i så fall kunna användas för

de helikopterenheter som av arbetsgruppen föreslås bli baserade vid F 11

respektive F 17. En sådan lösning bedöms vara fördelaktig ur rent för-

svarsekonomisk synpunkt. Med hänsyn till de krav som kan komma att

ställas från konsumenter inom andra samhällsområden, exempelvis vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

29

räddningstjänst i anslutning till katastrofsituationer inom hela stockholms­

området, anser dock institutet att även andra lokaliseringsaltemativ kan

aktualiseras.

Personalfrågorna anses genomgående väl analyserade av ar­

betsgruppen och behandlade i positiv anda. SR erinrar åter om att huvud­

delen av omorganisationen berör enheter som ligger långt från värandra

inom stockholmsområdet. Det är därför enligt förbundets mening väsent­

ligt att frågor som rör flyttning, anstånd m. m. behandlas på ett för perso­

nalen generöst sätt och inte enligt den praxis som under senare år har

tvingats fram av statens avtalsverk i fråga om s. k. närfall. I flera av ytt­

randena framhålls vidare önskvärdheten av att organisationen för de nya

skolorna i Halmstad och på Södertörn fastställs snarast för att kunna

tjäna som grund för personalplaneringen. SR understryker dessutom vikten

av att tidpunkten för omorganisationen snarast fastställs så att berörd per­

sonal får tillräckligt med tid att lösa sina personliga problem i samband

med eventuell flyttning m. in. Försvarets rationaliseringsinstitut understry­

ker betydelsen av att tidpunkten för omorganisationen väljs så att hand­

läggningen av de omfattande personalfrågorna vid F 2, F 8 och F 18 kan

samordnas. Erfarenheterna från tidigare förbandsindragningar visar enligt

institutets mening att de tre berörda flottiljerna vid handläggningen av

dessa frågor bör betraktas som en gemensam arbetsplats vid vilken perso­

nalminskningar m. m. skall ske. FCPF förutsätter att de förändringar som

kan komma i fråga med anledning av utredningens förslag behandlas i

respektive företagsnämnder innan beslut fattas.

Flera av remissinstanserna delar arbetsgruppens uppfattning att bygg-

nadsfrågorna och den därmed sammanhängande frågan om installation av

en ny simulator vid Tullinge är styrande för de föreslagna omorgani­

sationernas genomförande. Fortifikationsförvaltningen erinrar

om att verket i sitt yttrande över fredsorganisationsutredningens förslag i

ämnet anslöt sig till utredningens mening att slutpunkten för omorgani­

sationens genomförande borde sättas till den 1 juli 1973. Därvid förutsattes

att principbeslut skulle fattas våren 1969. Förvaltningen grundade sin

bedömning på den tid som beräknades gå åt för att färdigställa den nya

simulatoranläggningen vid Tullinge. Denna bedömning gäller alltjämt.

Fortifikationsförvaltningen beräknar tiden för att bygga simulatoranlägg­

ningen till minst två år räknat från mottagandet av projekteringsuppdraget.

Härtill kommer den av chefen för flygvapnet beräknade tiden på omkring

ett och ett halvt år för efterföljande installationer in. in. Under förutsätt­

ning att principbeslut fattas våren 1970 bedöms omorganisationen alltså

kunna vara genomförd tidigast den 1 juli 1974. Omfattningen och arten av

övriga byggnadsåtgärder måste enligt förvaltningen ytterligare preciseras

i samband med generalplanemöte och kommande beslut om organisations­

förändringen. Dessa arbeten beräknas kunna sättas igång under hösten

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

1971. Försvarets materielverk anser att genomförandet av omorganisationen

är helt beroende av när de byggnader som behövs för den nya verksam­

heten kan få disponeras. Förutsättningen för att installationerna av den nya

simulatorn vid F 18 och utbildningsutrustningarna vid F 14 skall kunna ske

vid rätt tidpunkt uppges vara att erforderliga byggnader blir färdiga i tid.

För att uppnå detta krävs enligt verket att berörda myndigheter tillfälligt

medges att frångå normal handläggningsordning vid behandlingen av dessa

byggnadsärenden. Materielverket poängterar därför vikten av att byggnads-

ärendena prioriteras och handläggs med all tänkbar smidighet.

Även överbefälhavaren och chefen för flygvapnet framhåller att tidpunk­

ten för avvecklingen av F 2 och F 8 samt därmed sammanhängande över­

flyttning av verksamheten till övriga förband är helt beroende av när

erforderlig byggnation kan bli färdig. Enligt en av chefen för flygvapnet

upprättad tidsplan som överbefälhavaren har godtagit, skulle överflyttning

till Tullinge kunna ske under tiden den 1 januari—den 1 juli 1974. Tids­

planen bygger på avsteg från fastställt tvåstegsförfarande och rymmer inga

marginaler för förskjutningar. Byggnadsärendena i samband med omorga­

nisationen måste därför ges prioritet. Överbefälhavaren framhåller vidare

att tidpunkten för indragning av F18:s jaktdivisioner och överflyttning

av verksamheten till F 2 inte kan fastställas exakt. Detaljbeslut härom anses

därför inte böra fattas nu. Riktpunkten bör dock vara att detta skall ske

under åren 1973—1974.

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tar också upp namn­

frågan för de skolorganisationer som föreslås bli förlagda till Tullinge

och Halmstad. De anser att det inte finns några motiv att frångå de inar­

betade benämningarna Södertörns flygflottilj och Hallands flygkår. Skulle

trots allt preferens finnas för den benämning som används av utredningen

och arbetsgruppen föreslås i stället Flygvapnets Södertörnsskolor och Flyg­

vapnets Halmstadsskolor med bibehållen nummerbeteckning (F18 och

F 14).

Departementschefen

Försvarets fredsorganisationsutredning har i två delbetänkanden lagt

fram förslag om indragning av F 9, F 2 och F 18. Riksdagen har efter förslag

i prop. 1968: 109 (SU 124, rskr 282), som grundar sig på dessa betänkanden,

fattat beslut om nedläggning av F 9 och avveckling av F 18 som jaktflottilj.

De båda divisionerna vid F 18 har därvid beräknats dras in den 1 januari

1971 respektive den 1 juli samma år. Kungl. Maj :t kan emellertid besluta om

förskjutning av tidsplanen. Riksdagens beslut innebär i övrigt bl. a. att ställ­

ning till frågan om avveckling av flottilj administrationen vid F 18 och ned­

läggning av F 2 inte bör tas förrän utredningen hade lagt fram förslag om

organisation av flygvapnets förband inom stockholmsområdet och om flyg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

31

vapnets skolorganisation. Utredningen har numera granskat dessa frågor

och i ett tredje betänkande lagt fram förslag i ämnet, som närmast berör

F 2, F 8, F 14 och F 18.

F 2 ligger vid Hägernäs i Täby kommun. Kåren är ett skolförband. Den

är organiserad med kårstab, stridslednings- och luftbevakningsskola

(STRILS), teknisk skola (FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt

kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett ut­

bildnings- och specialkompani i kårens organisation. Under kårchefen lyder

administrativt en regional telematerielverkstad (TV 2).

F 8 ligger på Järvafältet inom Järfälla kommun. Kåren är ett specialför­

band. Den är organiserad med — förutom kårstab — en strilbataljon, en

övningsrobotdivision, en skolrobotdivision, en sambands- och flygtr an sport­

division, en helikoptergrupp, ett baskompani och ett specialkompani samt

verkstäder. Till kåren är även flygvapnets bastjänstskola (FBTS) förlagd.

Kårchefen är tillika chef för luftförsvarssektor O 5.

F 14 i Halmstad är ett skolförband. I kårens organisation ingår kårstab,

teknisk skola (FTS), signalskola (FSS) och markstridsskola (FMS). Vid

kåren finns dessutom specialkompani, verkstad och militärmusikkår.

F 18 vid Tullinge inom Botkyrka kommun är — som framgår av vad jag

förut har sagt — under avveckling som jaktflottilj. Återstående uppgifter

för flottiljen är att producera vissa bas- och strilförband och att svara för

vissa stridsledningsuppgifter inom luftförsvarssektor O 5.

Fredsorganisationsutredningen har fått underlag för sitt utredningsarbete

av chefen för flygvapnet.

Utredningen har som bakgrund till sina förslag redovisat överväganden

beträffande bl. a. vissa operativa krav, samhällsplaneringens behov och frå­

gan om flygvapnets skolorganisation. Utredningen anser att både Barkarby

och Tullinge bör behållas som krigsbaser. Den anser det vidare nödvändigt

att den ena av de båda baserna redan i fredstid är utrustad för att betjäna

jaktförband och svara för viss incidentberedskap. Endast basen vid Tullinge

kan enligt utredningens mening komma i fråga för sådan verksamhet. Vida­

re har det klarlagts att särskilt F8:s mark är av stort intresse för berörda

kommuners samhällsplanering. Beträffande flygvapnets skolverksamhet an­

ser utredningen att utbildningen i markbunden tjänst bör koncentreras till

två skolenheter, en med huvudinriktning bastjänst och en med huvudinrikt­

ning stril tjänst.

Från dessa utgångspunkter har utredningen bedömt tre olika alternativ

till lösning av frågan om organisationen av flygvapnets förband i stock­

holmsområdet och av flygvapnets skolorganisation. Ett av alternativen grun­

das på ett förslag som chefen för F 2 har utarbetat. Utredningen stannar för

ett alternativ som innebär i huvudsak följande.

Utbildningen i bastjänst förläggs till F 14 i Halmstad. Den nya skolenheten

benämns Halmstads flygvapenskolor. Dit förs delar av FTTS vid F 2, huvud­

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

delen av utbildningen vid FFTS i Västerås samt FBTS vid F 8. Utbildningen

i striltjänst förläggs till Tullinge. Dit flyttas huvuddelen av skolorna vid

F 2 med i huvudsak oförändrad organisation samt skolrobotdivisionen vid

F 8 och länkutbildningen vid FFTS. FFTS kan därefter läggas ned. Skol­

organisationen vid Tullinge benämns Södertörns flygvapenskolor. F 2 och

F 8 dras in. F 2:s etablissement kan avvecklas i sin helhet. Till förläggningen

av FTLS har utredningen inte tagit ställning i avvaktan på resultatet av

flygtrafikledningskommitténs arbete. Frågan om lokalisering av TV 2 har

också lämnats öppen. Barkarby flygfält med berghangar kvarstår som krigs-

bas. För basens skötsel avses en bastropp med maskingrupp som underställs

Södertörns flygvapenskolor. Ledningen för luftförsvarssektor O 5 ansluts till

F 1 dit även strilbataljonen anknyts. Övningsrobotdivisionen vid F 8 för­

läggs till F 16 i Uppsala. Flygtransportdivisionen förläggs till F 1 och slås

samman med en flygtransportgrupp ur F 7. Beslut om helikopterorganisa­

tionens lokalisering förutsätts fattas först sedan resultatet av överbefäl­

havarens utredning om krigsmaktens helikopterorganisation föreligger.

För att genomföra den föreslagna organisationen räknar utredningen med

kostnader om 35 milj. kr. för byggnads- och iståndsättningsarbeten. Dessa

utgifter anses kunna minskas med 10 milj. kr. för vissa inplanerade arbeten

som inte behöver utföras vid F 2 och F 8. För andra engångskostnader be­

räknas 10 milj. kr. Besparingar i fråga om de årliga driftkostnaderna upp­

skattas till 18,5 milj. kr., varav 14,8 milj. kr. avser löner.

Omorganisationerna föreslås bli genomförda i sådan takt att skolorgani­

sationen vid Tullinge är i full verksamhet den 1 juli 1973. Samtidigt bör de

sista delarna av F 2 läggas ned. F 8 föreslås vara avvecklat före den 1 januari

1973 och den sista divisionen på F 18 den 1 juli 1972.

Ett alternativ till organisation har dessutom utarbetats av chefen för F 2.

Detta förslag innebär att F 2 behålls medan F 8 läggs ned. Alternativet inne­

bär i övrigt att från F 8 förs sektorstaben och flygtransportdivisionen över

till F 1 och övningsrobotdivisionen till F 16 medan helikoptergruppen delas

upp på F 11 och F 17. Resten av verksamheten vid F 8 flyttas till Tullinge.

Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande riktades vissa an­

märkningar mot förslaget. Bl. a. hävdades att investerings- och iståndsätt-

ningskostnaderna var förhållandevis stora och att nedläggningen av både

F 2 och F 8 skulle komma att medföra betydande personalproblem. Jag an­

såg därför att en överarbetning av utredningsförslaget borde ske innan orga­

nisationsfrågorna underställdes riksdagen, överarbetningen har utförts av

en särskild arbetsgrupp inom försvarsdepartementet.

Arbetsgruppen har redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria.

Gruppen delar utredningens uppfattning i fråga om hur skolverksamheten

inom flygvapnet bör rationaliseras. Den räknar också med att en skolenhet

med huvudinriktning på bastjänst bör förläggas till Halmstad. Huvudfrågan

för arbetsgruppen har därför varit hur verksamheten vid F 2, F 8 och F 18

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

33

bör fördelas. Därvid har gruppen ansett sig kunna koncentrera sina över­

väganden till två alternativ, det ena motsvarande utredningsförslaget och

det andra i huvudsak det alternativ som har lagts fram av chefen för F 2.

Mellan dessa alternativ har gruppen gjort en jämförande ekonomisk gransk­

ning med utnyttjande av samma underlag som fredsorganisationsutredning-

en har haft. Arbetsgruppen har också övervägt en förläggning av flygtrans-

portdivisionen vid F 8 till Tullinge. Detta framstod emellertid enligt grup­

pens uppfattning som ogenomförbart med hänsyn till att investeringskost­

naderna beräknades till omkring 60 milj. kr.

Utredningen har redovisat kostnaderna fördelade enbart på de flygför­

band som berörs av omorganisationen. För att kostnadsmässigt kunna

granska de båda organisationsalternativen har arbetsgruppen ansett det

nödvändigt att så långt möjligt fördela kostnaderna på förbandens olika

enheter.

Resultatet av arbetsgruppens granskning innebär att investeringar och

övriga engångskostnader blir 7 120 000 kr. lägre om man stannar för en

organisation i huvudsak enligt chefens för F 2 förslag. Däremot medför detta

förslag 5,4 milj. kr. större årliga driftkostnader än utredningsförslaget.

Arbetsgruppen finner att besparingarna på driftsidan — även om man be­

aktar bristerna i underlaget för kostnadsberäkningarna — under alla för­

hållanden blir så mycket större om man väljer utredningsförslaget, att en­

dast detta kan komma i fråga.

Arbetsgruppen föreslår emellertid avsteg från utredningens förslag i vissa

avseenden. Den anser sålunda att både skolrobotdivisionen och övnings-

r obot divisionen bör flyttas från F 8 till Tullinge. Helikopterorganisationen

vill gruppen förlägga till F 11 och F 17. Beträffande lokaliseringen av flyg-

transportdivisionen, som utredningen föreslår skall föras till F 1, är arbets­

gruppen inte beredd att lägga fram något förslag i avvaktan på resultaten av

det uppdrag som våren 1969 lämnades chefen för flygvapnet att förbereda

en överflyttning av transportflygenheterna vid F 7 och F 8 till F 1 och i sam­

band därmed även utreda frågan om förläggning av transportflyget till Ar­

landa.

Chefen för flygvapnet har numera redovisat resultatet av detta uppdrag.

Han konstaterar att förslaget att slå ihop transportflygenheterna vid F 7

och F 8 till en enhet förlagd till F 1 förutsätter att lokaler som har dispone­

rats av den numera nedlagda centrala flygverkstaden i Västerås står till

flygvapnets förfogande. För omställningsåtgärder i en hangar krävs 1 milj.

kr. Enligt förenade fabriksverken och försvarets materielverk beräknas

lokalerna kunna disponeras av flygvapnet tidigast den 1 januari 1973. Att

förlägga flygtransportorganisationen till F 1 innan dessa byggnader blir

lediga kräver enligt flygvapenchefen investeringar i hangarer om ca 20 milj.

kr. För att knyta organisationen till Arlanda krävs investeringar om 24 milj.

kr. Chefen för flygvapnet föreslår därför att transportflygenhetema vid F 7

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 96

och F 8 tills vidare ligger kvar vid respektive förband.

Arbetsgruppen har i samarbete med försvarets personalnämnd gjort en

omfattande kartläggning av den personal som berörs av gruppens förslag.

Kostnaderna för personalen i samband med omorganisationen har också

beräknats. Ersättningar för flyttningskostnader och traktamenten beräknas

uppgå till 4,6 milj. kr. och ersättningar i form av engångsbelopp vid avgång

ur tjänst till 500 000 kr. För årliga ersättningar till viss övertalig personal

räknar arbetsgruppen med en sammanlagd årlig kostnad om ca 160 000 kr.

under en tioårsperiod efter organisationens genomförande.

Remissinstanserna har i stort varit positiva till arbetsgruppens förslag

och ansett att det kan läggas till grund för ett principbeslut i frågan. Endast

TCO-S och i någon mån FCPF framför på denna punkt en avvikande me­

ning. Därvid har kritik riktats särskilt mot de ekonomiska beräkningar som

legat till grund för arbetsgruppens ställningstagande. Sedan TCO-S och

FCPF lämnat sina remissvar har överläggningar i frågan ägt rum med

organisationerna. TCO-S har även haft kontakt med representanter för ar­

betsgruppen för genomgång av dess ekonomiska beräkningar. Försvarets

rationaliseringsinstitut anser att robotdivisionerna bör ligga kvar på F 8

men vara underställda F 18 med hänsyn till att de kan beräknas bli avveck­

lade inom en överskådlig framtid. Enligt institutet skulle därmed utrymme

finnas vid Tullinge för helikopterenheten. LO förutsätter att de förändringar

som kan komma i fråga med anledning av arbetsgruppens förslag kommer

att behandlas i respektive företagsnämnder innan beslut fattas. Chefen för

flygvapet föreslår att skolenheterna i Halmstad och på Södertörn får be­

hålla de nuvarande benämningarna. Som ett andra alternativ föreslås Flyg­

vapnets Halmstadsskolor, F 14, och Flygvapnets Södertörnsskolor, F 18.

Både fredsorganisationsutredningen och arbetsgruppen inom försvarsde­

partementet har föreslagit att en rationalisering av flygvapnets skolorganisa­

tion bör ske genom att utbildningen i markbunden tjänst koncentreras till

två skolenheter, en med huvudinriktning bastjänst och en med huvudinrikt­

ning på striltjänst. Remissinstanserna har inte kommit med några erinring­

ar mot förslaget i denna del. Även jag finner en sådan organisation ända­

målsenlig. I enlighet med utredningens och arbetsgruppens förslag förordar

jag att bastjänstutbildningen koncentreras till nuvarande Hallands flygkår.

Den nya skolenheten bör benämnas Flygvapnets Halmstadsskolor, F 14.

I fråga om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområ­

det har, som framgår av redogörelsen i det föregående, arbetsgruppen inom

försvarsdepartementet jämfört fredsorganisationsutredningens förslag med

ett alternativ som nära anknyter till det förslag chefen för F 2 har framfört.

Resultatet av denna jämförelse ger enligt min mening entydigt vid handen

att de ekonomiska fördelarna av att lägga ned F 2 och F 8 och att till Tul­

linge förlägga en skolorganisationsenhet för striltjänst är stora. Jämförelsen

utfaller så klart till fördel för utredningsförslaget att osäkerheten i kost­

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

35

nadsberäkningarna är utan betydelse när det gäller valet av alternativ. Även

ett annat skäl talar för att utredningens förslag bör väljas. Som framgår av

redogörelsen i det föregående är det av ekonomiska skäl uteslutet att till

Tullinge förlägga den flygtransportdivision som f. n. finns vid F 8. Om F 2

skulle behållas och endast F 8 avvecklas kan under sådana förhållanden

ifrågasättas om verksamheten vid F 18 får en omfattning som motiverar

förbandets existens. Jag förordar sålunda att F 2 och F 8 läggs ned och att

till Tullinge förläggs en skolenhet för striltjänsten inom flygvapnet. Skolan

bör benämnas Flygvapnets Södertörnsskolor, F 18.

Verksamheten vid F 2 bör enligt min mening fördelas på det sätt arbets­

gruppen har föreslagit. Beträffande FTLS och TV 2, som inte berörs av ar­

betsgruppens förslag, vill jag anföra följande.

1 prop. 1970: 1 (bil. 8) har föreslagits att en central skola för gemensam

utbildning av militära och civila trafikledare inrättas. Under förutsättning

att riksdagen beslutar i enlighet härmed kommer den utbildning som f. n.

bedrivs vid FTLS att föras över till den nya skolan.

1 prop. 1970: 110 har jag förordat ett principbeslut om en regional tele-

servicebasorganisation i vilken TV 2 ingår samt anfört att det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om hur organisationen närmare skall utformas.

Om riksdagen fattar beslut om teleservicebasorganisationen avser jag före­

slå Kungl. Maj :t att låta utreda TV2:s anknytning till denna organisation

och den mellansvenska teleservicebasens lokalisering.

Vidare förordar jag att Barkarby på sätt utredningen och arbetsgruppen

har föreslagit tills vidare behålls som krigsbas sedan F 8 har avvecklats.

Fördelningen till andra förband av de enheter som f. n. finns på F 8 bör ske i

enlighet med arbetsgruppens förslag utom såvitt avser robotdivisionerna.

Lokaliseringen av dessa kan komma att påverkas av ställningstagandet till

pågående luftförsvarsutredning. I avvaktan härpå förordar jag att robot­

divisionerna ligger kvar på Barkarby. Skulle det sedermera visa sig nödvän­

digt att behålla divisionerna på Barkarby även sedan administrationen vid

F 8 har dragits in bör de administrativt knytas till Flygvapnets Södertörns­

skolor.

I detta sammanhang vill jag erinra om att arbetsgruppen har förordat en

lokalisering av helikoptergruppen till Fil och F 17 med utgångspunkt i nu

gällande organisation av helikopterverksamheten inom flygvapnet. Pågåen­

de utredning om krigsmaktens helikopterorganisation, vilken beräknas kun­

na avlämnas inom kort, kan emellertid resultera i att en annan lokalisering

av helikoptergruppen visar sig mera lämplig. Jag är därför inte beredd att

nu ta ställning i lokaliseringsfrågan utan avser att föreslå Kungl. Maj :t att

i annat sammanhang underställa frågan riksdagens prövning.

Beträffande flygtransportdivisionen vid F 8, till vars lokalisering arbets­

gruppen inte har tagit ställning, framgår av flygvapenchefens utredning att

förutsättningar finns att den 1 januari 1973 enligt utredningens förslag föra

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

samman den med en flygtransportgrupp vid F 7 till F 1 i Västerås. Enligt

min mening bör flygtransportdivisionen flyttas från Barkarby. Förutom

Västerås bör dock även Arlanda övervägas som förläggningsplats. Skulle

den fortsatta utredning, som jag alltså anser nödvändig, visa att en förlägg­

ning till Arlanda är lämplig, avser jag att återkomma till Kungl. Maj :t med

förslag om proposition i frågan. Jag avser vidare föreslå Kungl. Maj :t en

snar avveckling av jaktdivisionerna vid F 18. Avvecklingen bör dock anpas­

sas till genomförandet av bl. a. här anmälda organisationsändringar.

Verksamheten vid FFTS i Västerås bör fördelas som arbetsgruppen har

föreslagit. Skolan kan därefter läggas ned.

De organisationsförändringar som jag i det föregående har förordat med­

för vissa problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förut­

sätter jag att förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda per­

sonalens organisationer på såväl lokal som central nivå. Olika åtgärder bör

vidtas för att underlätta omplaceringen av personal och för att erbjuda över­

talig personal annan anställning. I sammanhanget vill jag erinra om att

Kungl. Maj:t har meddelat vissa föreskrifter rörande tillsättning av tjänster

vid vissa förband m. m. som innebär att lediga anställningar i första hand

skall erbjudas personal som blivit övertalig. Jag räknar med att flertalet av

de anställda som inte kan placeras i den nya organisationen kan erbjudas

andra anställningar som är lämpliga med hänsyn till deras utbildning och

erfarenhet. Jag utgår även från att tidigare tillämpade bestämmelser om

särskilda förmåner till viss övertalig personal vid försvaret skall kunna till-

lämpas vid de förband som berörs av omorganisationen. Personalproblemen

bör lösas av försvarets personalnämnd i samarbete med chefen för flygvap­

net och personalorganisationerna. En god utgångspunkt för personalnämn­

dens verksamhet finns i de uppgifter som har infordrats om den berörda

personalen.

Omorganisationen bör i sin helhet vara genomförd före den 1 juli 1974 i

enlighet med en av Kungl. Maj :t fastställd tidsplan. Om förutsättningarna

skulle ändras i sådan mån att skäl till förskjutningar av organisationens

slutliga genomförande föreligger, bör Kungl. Maj :t äga att besluta härom.

Hinder möter inte att detta ärende behandlas först under höstriksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar inom flygvap­

net som jag har förordat i det föregående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

37

Organisationen av arméns hundskola

Inledning

Kungl. Maj :t uppdrog i mars 1969 åt försvarets rationaliseringsinstitut

att se över och komma in med förslag om verksamheten vid arméns hund­

skola. Utgångspunkten för utredningsarbetet skulle vara att uppfödning

och dressyr av hundar skall bedrivas i affärsmässiga former och att hand-

räckningsvärnpliktiga inte skall användas i produktionen. Vid utrednings­

arbetet skulle även andra organisationsformer än den nuvarande övervägas.

Rationaliseringsinstitutet har i december 1969 överlämnat en utredning

om organisation av arméns hundskola (FRI rapport 69-6901).

Yttranden över utredningen har avgetts av överbefälhavaren som har över­

lämnat yttranden av försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, för­

svarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets materiel­

verk, civilförsvarsstyrelsen, rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen, veteri­

närhögskolan, Sveriges geologiska undersökning, förenade fabriksverken,

länsstyrelsen i Västernorrlands län som har överlämnat yttrande av läns­

arbetsnämnden i samma län, utredningen om handräckningsvärnpliktiga,

Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB), De blindas förening, Svenska

brukshundklubben, Svenska blå stjärnan, Svenska kennelklubben, Försvars­

verkens Civila Personals Förbund (FCPF), Statstjänstemännens Riksför­

bund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Försvarets

Civila Tjänstemannaförbund (FCTF) som har bifogat utdrag ur protokoll

från sammanträde med företagsnämnden vid hundskolan, Svenska under-

officersförbundet och Försvarsväsendets underbefälsförbund.

Nuvarande organisation

Arméns hundskola är förlagd till övergård, knappt två kilometer från

Västernorrlands regementes (121) etablissement i Sollefteå. Antalet mili­

tära, civilmilitära och civila tjänstemän vid skolan är f. n. ca 75. Dessa är

under skolchefen fördelade på följande enheter med i huvudsak följande

antal, nämligen skolexpedition tre, utbildningsavdelning tre, skolkompani

tio, hundavdelning 13, dressyravdelning 24, förvaltningsavdelning tolv och

veterinäravdelning åtta. Dessutom tjänstgör vid skolan ca 55 handräcknings­

värnpliktiga med huvuddelen fördelad på skolkompaniet, hundavdelningen

och dressyravdelningen.

Sedan år 1965 har rikspolisstyrelsen förlagt eu sektion till skolan för

utbildning av hundförare. För utbildningen, som planeras i samråd med

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

chefen för hundskolan, använder styrelsen i huvudsak egna lärarkrafter

men huvuddelen av hundmaterialet tillhandahålls av skolan. Vidare har

De blindas förening som kontaktman in. m. placerat en ledarhundskonsu-

lent vid skolan.

Hundtjänsten inom krigsmakten har till ändamål att an­

skaffa och dressera hundar för krigsmaktens behov och att utbilda personal

i användning, dressyr och vård av hundar. Hundtjänsten kan också inne­

fatta medverkan vid anskaffning av hundar åt andra statliga myndigheter

m. fl. under förutsättning att krigsmaktens behov inte eftersätts. Hund-

tjänsten leds av chefen för armén med biträde av chefen för hundskolan.

Den senare åligger bl. a. att besluta om fördelning och utbyte av krigs­

maktens hundar, att inspektera tjänstehundpersonalens utbildning ävensom

dressyr och vård av hundar och den praktiska tillämpningen av hund­

tjänsten samt att ha överinseende över krigsmaktens hundgårdar. Ansvaret

för anskaffning och uttagning av hundar åligger dock försvarets materiel­

verk.

Hundskolans huvuduppgift är dels att utbilda krigsmak­

tens personal i användning, dressyr och vård av hundar, dels avel, upp­

födning och dressyr av hundar för krigsmakten och statliga myndigheter

m. fl. utanför krigsmakten. Chefen för hundskolan är underställd chefen

för I 21 utom i fråga om centralt organiserad utbildning och försöksverk­

samhet.

Fastigheterna vid skolan är relativt nya. Skolan har från år 1967 i etap­

per tillförts en modern hundgård med stallar, ekonomihus, dressyrhall in. in.

Kungl. Maj :t har vidare i september 1969 uppdragit åt fortifikationsförvalt-

ningen att utföra projektering fram till färdiga bygghandlingar av ett nytt

djursjukhus vid hundskolan. Det projekterade sjukhuset är avsett att bestå

av en militär del för hundsjukvård och en privat del, delvis i en avskild

byggnadskropp. Den militära delen är dimensionerad att medge behandling

också av privatägda hundar. Den privata delen bekostas av Stiftelsen Sol­

lefteå djursjukhus och är främst avsedd för hästar. Stiftelsen har förklarat

sig beredd att åta sig att fortlöpande svara för den privata delen. I den ut­

sträckning den privata delen replierar på den militära avses full kostnads­

täckning ske. Byggnadsarbetena för den militära delen av sjukhuset be­

räknas uppgå till 2,3 milj. kr.

De flesta hundarna vid skolan tas fram genom egen avel. I huvudsak

används schäfrar. Valparna utackorderas vid nio till tio veckors ålder till

en fodervärd. Fodervärdskapet är i princip oavlönat. Lämplig fodervärd

kan dock få ett bidrag på högst 700 kr. för hund. Vid 1 1/2—2 års ålder in­

kallas hundarna till testning. Därvid avgörs om de är lämpade för dressyr

och i så fall vilken dressyrlinje som är den lämpligaste. Efter dressyrtiden

på två till sex månader återlämnas de hundar som behövs i krigsorganisa­

tionen men som inte kan ges en meningsfylld fredsanvändning till foder­

värdarna. Övriga hundar översänds till sina blivande tjänsteställen, varvid

39

kontrakten med fodervärdarna sägs upp. Detta har i flera fall inverkat

ogynnsamt på möjligheten att förnya kontrakten.

Hundarna indelas i dels högkvalificerade hundar, i huvud­

sak minhundar, ledarhundar för blinda, skyddshundar (dvs. kvalificerade

spår- och sökutbildade polishundar) samt narkotikahundar, dels låg-

kvalificerade hundar, i huvudsak bevakningshundar och vakt­

hundar. Dressyrtiden är i allmänhet för högkvalificerade hundar ca fem

till sex månader och för lågkvalificerade hundar ca två till tre månader.

För vissa skyddshundar tillkommer en till två månaders vinterutbildning.

F. n. bedrivs försöksverksamhet med dressyr av malmletningshundar och

avel av renvallarhundar. Hund som har påbörjat viss kvalificerad utbildning

men som visar sig mindre lämplig för denna kan ofta omskolas för mindre

kvalificerade uppgifter.

Krigsmaktens tjänstehundar indelas i stam hundar som ägs av

kronan, reser v hundar som tillhör enskilda ägare och som i freds­

tid ställs till förfogande för tjänstgöring under 90 dagar och uttagna

hundar, som också tillhör enskilda ägare men som först vid mobilise­

ring las i anspråk genom rekvisition.

Produktionen vid skolan av färdigdresserade hundar har ökat under senare

år, från ca 170 år 1964 till 276 budgetåret 1968/89. Sistnämnda år var

antalet högkvalificerade hundar 158, varav 53 minhundar, 82 skyddshun­

dar, 18 ledarhundar och 5 narkotikahundar, och antalet lågkvalificerade

hundar 118, varav bl. a. 98 bevakningshundar och 17 vakthundar. Av min­

hundarna hade 18 tagits fram av skolans dressörer och 35 av skolkompa-

niets värnpliktiga minhundförare. Av de lågkvalificerade hundarna har 75

bevakningshundar inte kunnat avyttras utan har återsänts till fodervär­

darna. Detta kan bero på en ur dressyrsynpunkt olämplig proportion av års­

behovet mellan hög- och lågkvalificerade hundar och på att vissa högkvalifi­

cerade hundar inte har kunnat godkännas vid kvalitetskontroll utan hän­

förts till kategorin bevakningshundar. Produktionen av vuxna hundar be­

räknas budgetåren 1969/70 och 1970/71 till ca 220—240 för år, därav ca 160

för år för försäljning. Antalet valpar som har tagits fram genom egen avel

har ökat från ca 230 år 1964 till ca 320 år 1968 (inkl. valpar av renvallar-

hund). Som komplettering till denna avel inköptes 1967 och 1968 årligen

ca 100 dressyrmogna hundar på öppna marknaden.

Kungl. Maj:t har år 1966 bemyndigat chefen för hundskolan att träffa

avtal med rikspolisstyrelsen om försäljning och utbildning av hundar för

ett pris som täcker samtliga kostnader. Ledarhundar försäljs till och för­

delas av De blindas förening.

Utbildningsverksamheten vid skolan omfattar värnpliktsut-

bildning och en betydande kursverksamhet. Vid skolan utbildas årligen ca

50 värnpliktiga minhundförare, av vilka ca 15 är underbefälsuttagna. Tjänst­

göringen sker enligt det s. k. alternativ II med utryckning i september. Den

omfattar 345 dagar för underbefälsuttagna och 240 dagar för övriga. Kurser

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970

anordnas främst för personal vid krigsmakten och närstående organisatio­

ner samt för medlemmar av Svenska brukshundklubben. Den inplanerade

kurstiden omfattar högst 30 veckor per år. Härtill kommer rikspolisstyrel­

sens kursverksamhet som under senare tid årligen har omfattat ca 25 kurs­

veckor. För kursverksamheten har avgifter erlagts till skolan i mycket ringa

utsträckning.

Vid skolan bedrivs vidare en omfattande veter inär vård. Den fast

anställda veterinärpersonalen innefattar bl. a. en regementsveterinär och

en bataljonsveterinär. Regementsveterinären svarar också för veterinärvår­

den av I 21 :s hästar och övervakar hygienen inom Sollefteå garnison. Anta­

let polikliniska behandlingar av skolans hundar var ca 8 000 år 1962 och

ca 9 500 år 1968. Motsvarande antal behandlingar av civila hundar och

smådjur var samma år ca 660 och ca 1 600. Antalet stationärt behandlade

hundar från skolan var 210 år 1962 och 265 år 1968. Motsvarande antal

civila hundar och smådjur var samma år 305 och 790. Beläggningen vid

sjukstallet uppgick år 1968 till ca 35 hundar, varav ca 25 civila. Antalet

sjukdagar för skolans hundar har ökat mindre än det totala antalet tjänst-

göringsdagar för hundar vid skolan. Antalet civila vårdfall har däremot

ökat starkt under den senaste sexårsperioden och dominerar nu bland de

stationära vårdfallen.

Kungl. Maj:t har medgett alt veterinär, som i arméns sjukstall för un­

dersökning och vård tar emot enskilda husdjur för djursjukvård, efter

överenskommelse får anlita biträde av personalen vid förbandet och mot

ersättning ta i anspråk utrustning, materiel in. in. Försvarets civilförvalt­

ning har meddelat närmare föreskrifter för denna verksamhet. Inflytande

avgifter fördelas med 15 % på inkomstpost under staten för försvarets fas-

tighetsfond och 85 % på anslaget Armén: Veterinärvård.

Skolan saknar anslag som är särskilt avsedda för dess verksamhet. I

stället finansieras verksamheten över ett stort antal av arméns anslag. Me­

del för försäljning av hundar till myndigheter utanför armén tillgodoförs

reservationsanslaget Armén: Hundväsendet. Från anslaget bestrids utgifter

för inköp av dressyrämnen, stallmateriel in. in. Budgetåret 1968/69 upp­

visade anslaget en nettoinkomst om ca 45 000 kr.

Synpunkter och förslag av försvarets rationaliseringsinstitut

Enligt rationaliseringsinstitutet företer skolans verksamhet f. n. ett fler­

tal brister. Organisationen är delvis splittrad, bl. a. beroende på att skolan

inte har tillförts personal för ledningsfunktionen. Lämplig driftbokföring

och lättillgänglig produktionsstatistik saknas till stor del, varför produk­

tionskostnader inte kan tas fram på ett rättvisande sätt. Vidare inbjuder

nuvarande anslagssystem inte till en rimlig grad av självfinansiering. Så

betingar t. ex. en skyddshund som försäljs till polisväsendet ett pris av

5 000 kr., medan motsvarande hund vid försäljning till myndighet inom för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

41

svaret åsätts ett pris av 1 000 kr., något som i stort endast beräknas mot­

svara hundens inköpspris före dressyr. Hundproduktionen vid skolan sub­

ventioneras i betydande omfattning via arméns anslag.

Beräknat årligt remonteringsbehov av hundar

Det totala behovet av tjänstehundar är enligt rationaliseringsinstitutet i

väsentliga avseenden dimensionerande för hundskolans verksamhet och in­

terna organisation. Med utgångspunkt i att tjänstgöringstiden för hundar

bör beräknas till ca 6,5 år samt att bortfallet av dresserade hundar är ca

5 % för år och genom sammanställning av olika statliga myndigheters,

ABAB:s och enskilda organisationers framtida behov har institutet beräk­

nat det framtida avnämarbehovet till 351 hundar för år, varav 206 hög-

kvalificerade och 145 lågkvalificerade. Som jämförelse nämns att nuva­

rande produktion uppgår till 276 hundar, varav 158 högkvalificerade och

118 lågkvalificerade. Det beräknade framtida antalet fördelar sig med ca

60 % på krigsmakten, ca 25 % på rikspolisstyrelsen och ca 10 % på De

blindas förening. Skolans kapacitet bedöms böra öka med minst 25 %,

såvida inte ett ökat utnyttjande av reservhundar kan påräknas. Nuvarande

överproduktion av bevakningshundar kommer inte att föreligga vid de

uppgivna framtida behoven.

När det gäller frågan om val av remontering genom egen

avel eller genom inköp i öppna marknaden anför in­

stitutet följande synpunkter. Erfarenhetsmässigt erhålls av 100 valpar

som har tagits fram genom egen avel i genomsnitt 52 högkvalificerade och

26 lågkvalificerade hundar medan 22 hundar faller bort. Vid dressyr av

enbart hundar uppfödda i skolans regi bör således avnämarbehovet av hög-

respektive lågkvalificerade hundar uppvisa proportionerna 2: 1. Vid inköp i

öppna marknaden har i regel 30—40 % av de testade hundarna varit läm­

pade för högkvalificerad utbildning. Erfarenhetsmässigt kan efter noggran­

nare testning 90 % godkännas inom tilldelad dressyrlinje, medan 6—8 %

kan omskolas till bevaknings- eller vakthund. Intresset bland uppfödarna

för försäljning till skolan bedöms vara relativt stort, men möjligheten att

köpa ämnen för högkvalificerad utbildning är begränsad. Erfarenheterna

från senaste år visar att högst 100 högkvalificerade hundar för år kan på­

räknas. Med beaktande av de framtida behoven kan skolans årliga remon­

tering inte grundas enbart på inköp. En relativt omfattande inköpsverksam­

het är inte ofördelaktig ur ekonomisk synpunkt om man ställer de hittills

tillämpade inköpspriserna i relation till skolans egna kostnader för fram-

tagning av hundar. Vidare måste man räkna med att tillgången på lämpliga

och villiga fodervärdar är begränsad.

Institutet har granskat möjligheterna att öka utnyttjandet av reserv-

hundar för att täcka behovet av bevakningshundar som inte utnyttjas i

fred. Det anmälda årliga remonteringsbehovet av sådana hundar uppgår till

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

mellan 80 och 90. Bl. a. krav på lokal rekrytering och begränsad erfarenhet

av ägarnas benägenhet att ställa hundar till förfogande anses medföra att

det årliga tillskottet tills vidare bör beräknas till ca 35 hundar. En inten­

sifiering av Svenska brukshundklubbens verksamhet inom vissa delar av

landet bedöms därför erforderlig, och man bör enligt institutet överväga att

öka det statliga bidraget till denna frivilligorganisation för utbildning m. m.

Under förutsättning att ett årligt tillskott av 35 reservhundar kan påräknas

förordar institutet att årligen 125 dressyrmogna hundar inköps, varav 85 för

högkvalificerad utbildning. Årligt behov av valpar från egen avel uppgår då

till 250, vartill kommer 50—60 valpar av renvallarhund. Den totala volymen

av valpproduktionen innebär en mindre minskning i förhållande till den nu­

varande, som något överstiger valpstallets produktionsförmåga.

Beräknat personalbehov för dressyr

Som tidigare har framgått dresseras huvuddelen av minhundarna av

värnpliktiga. Detta innebär att de värnpliktiga först måste utbildas till

dressörer, något som minskar övrig utbildning för krigsbefattningen. Vidare

blir antalet underkända hundar större när värnpliktiga används i stället

för yrkesdressörer. Huvuddelen av de värnpliktiga anses i framtiden inte

böra få någon egentlig dressörutbildning eftersom deras huvuduppgift är att

föra en minsökutbildad hund. Detta medför visserligen ingen besparing på

värnpliktsanslagen men ger enligt institutet bättre överensstämmelse med

de principer om differentierad grundutbildning som har legat till grund för

gällande värnpliktsordning och vilkas tillämpning har medfört att minhund-

förarnas utbildning har förkortats. De underbefälsuttagna värnpliktiga före­

slås emellertid fortfarande få dressörutbildning för att säkerställa att krigs-

förbanden kan förfoga över personal med mer fullständig dressyrkunskap.

Övriga värnpliktigas tjänstgöring med hundar bör under de första fem till

sex månaderna begränsas till ca 1/2 dag i veckan. Förslaget innebär att ca 50

minhundar hädanefter skall tas fram genom yrkesdressörer, vilket är en

ökning med 32 hundar om det årliga remonteringsbehovet samtidigt höjs

till 65.

Personalbehovet för dressyr beräknar rationaliseringsinstitutet till 32

dressörer fördelade på tre dressyrlag, vartdera under en kvalificerad arbets­

ledare. För sina beräkningar har institutet använt ett normalprestations-

värde för yrkesdressör som har uppställts av statskontoret år 1965.

Personalbehov för utbildnings- och kursverksamhet

De värnpliktiga under grundutbildning bör enligt rationaliserings­

institutet fördelas på två plutoner (15 + 35 man). De båda plutonerna bör

bilda ett självständigt kompani som förläggs till I21:s etablissement och

underställs chefen för detta förband. Kompaniet bör — med hänsyn till

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

43

bl. a. den artskilda verksamheten och inryckningen enligt alternativ II —

inte anslutas till befintlig enhet vid 121. Kompaniets ringa storlek och den

begränsade utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga gör enligt

institutet att kompanichefen och en del av plutonsbefälet kan utnyttjas ock­

så som instruktörer vid krigsförbandsövningar. Kompanichefen bör ansvara

även för förekommande samövningar med andra förband. Till kompaniet

bör förläggas den årliga treveckorsutbildning av ca 20 värnpliktiga bevak-

ningshundförare som f. n. planeras av chefen för armén. För utbildningen

behövs åtta befäl på aktiv stat. Samtliga med undantag för ett underbefäl bör

vara hundutbildade. För visst expeditionsarbete och ordonnanstjänst bör

avses en handräckningsvärnpliktig.

Institutet har gjort en sammanställning av olika intressenters önskemål i

fråga om kursverksamhet och med ledning därav försökt beräkna

personalbehovet för denna verksamhet. På grund av det samarbete som

erfordras vid skolan mellan organen för utbildning (kursverksamhet) och

hundproduktion anses dessa böra ställas under en gemensam chef. Under

denne bör för utbildningens planering, administration och genomförande

finnas två anställda. Kravet på goda kunskaper i hundtjänst och hundars

användning bl. a. inom krigsmakten talar enligt institutet för att denna per­

sonal bör vara militär. Behovet av lärare vid kurser bör i övrigt tillgodoses

genom att utnyttja personal inom skolan eller personal som har anställts

efter avtal.

Synpunkter på servicefunktionen

Servicepersonalen består f. n. av sex anställda och 13 handräcknings-

värnpliktiga. Av de värnpliktiga tjänstgör 4—5 vid körcentralen och 7—8

i den rörliga styrkan för bl. a. yttre renhållning. Underhåll av skolans bygg­

nadsbestånd handhas f. n. av kasernvårdsavdelningen vid I 21 med undantag

för smärre arbeten i hundgårdarna. Förråds- och transporttjänsten är upp­

delad på flera mindre enheter som var för sig inte har kontinuerlig syssel­

sättning.

Rationaliseringsinstitutet föreslår att personalen för förråds-, transport-,

hantverks- och minfältarbeten liksom yttre renhållningsarbeten förs sam­

man till en arbetsgrupp samtidigt som vissa rationaliseringsåtgärder vid­

tas. Personal och fordon i körcentralen bör sålunda minska till i nivå med

schemalagda körningar. I övrigt bör förhyrning tillgripas. En hantverkare

bedöms kunna utgå eftersom området numera omfattar ett nyuppfört bygg­

nadsbestånd. Den gemensamma servicegruppen bör ledas av en förman och

i övrigt omfatta en anställd för skolförråd, tre för yttre arbeten, en för

underhållsarbeten i hundgården och två för transporter. Personalen bör

kunna utnyttjas för samtliga uppgifter.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Behov av planerings- och ekonomiorgan

Skolan saknar f. n. ett reellt planerings- och ekonomiorgan. Utbildnings-

officeren vid skolan har under senare år fått åläggas ett visst samordnings-

och planeringsansvar som emellertid inte har omfattat ekonomisk planering

och budgetering. Möjligheter till intäkts- och kostnadsanalyser samt bedöm­

ningar av olika verksamhetsgrenars lönsamhet saknas härigenom.

Även sedan 1962 års skolreglemente har upphävts, fungerar skolchefen

som lokal förvaltningsmyndighet i frågor om bl. a. anskaffning, kassation,

uppfödning, vård, dressyr och utackordering av hundar m. m. Förvaltnings-

grenscheferna vid I 21 biträder skolchefen i de ärenden där denne är beslu­

tande, men genom omfattningen av regementets egen förvaltningstjänst kan

skolan i framtiden knappast påräkna denna hjälp. Skolan föreslås därför

tillföras ett särskilt planerings- och ekonomiorgan. På detta bör ankomma

att på grundval av försäljnings- och kursprognoser göra upp en rullande

flerårig verksamhetsplanering och att planera och samordna skolans resur­

ser. Härtill bör komma uppgiften att upprätta och följa upp drift- och

resultatbudget och att handlägga försäljnings- och inköpsfrågor i samråd

med övriga organ vid skolan. Även personalfrågor, statistik m. m. bör hand­

läggas av organet liksom skolans centrala expeditionstjänst. Enheten före­

slås bestå av sju anställda.

Synpunkter på veterinäravdelningen

Veterinäravdelningen omfattar f. n. sju anställda, varav två veterinärer,

och fem handräckningsvärnpliktiga. Därtill kommer en värnpliktig veterinär

under fackutbildning. Utvecklingen har enligt rationaliseringsinstitutet med­

fört att en betydande del av personalen vid avdelningen har kommit att

sysselsättas med privatägda djur. Den privat meddelade djursjukvårdens

andel beräknas till en civil djurvårdare och två handräckningsvärnpliktiga.

De ersättningar som regementsveterinären levererar in uppvisar enligt

institutet ett så begränsat överskott, att det är tveksamt om kronan får full

kostnadstäckning. Institutet föreslår därför att nuvarande grunder för be­

räkningen av ersättningar till kronan ses över liksom innebörden i med­

givandet att veterinär efter överenskommelse får anlita biträde av personal

vid truppförbandet för djursjukvård.

Under förutsättning av beräknad produktionsvolym och att regements­

veterinären alltjämt skall ha rätt att ta emot privatägda djur mot full kost­

nadstäckning för kronan bör avdelningen enligt institutet bestå av två vete­

rinärer och ytterligare åtta anställda, varav en deltidsanställd. Det bör

vidare som nu vara möjligt att förlägga del av värnpliktig veterinärs fack­

tjänstgöring till avdelningen. Skulle vården av privatägda hundar få en

sådan omfattning att den civila personalen blir otillräcklig, bör ett särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

45

avtal träffas med regementsveterinären om formerna för personalförstärk­

ning m. m. Institutet har i sammanhanget också föreslagit att nuvarande

grunder för ersättning för uppställning av hundar i kronans hundgårdar

omprövas.

Allmänna utgångsvärden för val av organisationsform

Oavsett hundskolans organisationsform måste krigsmakten enligt ratio­

naliseringsinstitutet behålla nuvarande ansvar för anskaffning och uttag-

ning av hundar och för utbildning av personal för krigsorganisationens be­

hov. Däremot behöver i princip inte dressyr samt fackmässig utbildning av

personal för fredsmässig användning ske inom krigsmakten. Oavsett orga­

nisationsform fordras inom krigsmakten en ledningsinstans för hund-

tj än sten.

Hundskolan intar enligt institutet en helt dominerande ställning i fråga

om produktion av dresserade hundar och anordnande av kurser i använd­

ning, dressyr och vård av hundar. Krigsmaktens andel av avnämarbehovet

uppgår till ca 60 %. Av krigsmaktens andel faller 50 % på armén. I jäm­

förelse med år 1965 har krigsmaktens behov av hundar ökat och rikspolis­

styrelsens sjunkit. Största delen av kurserna avser krigsmakten och de

frivilliga försvarsorganisationerna, men också antalet kurser för övriga civila

myndigheter och föreningar är betydande.

Hundskolan har i krigsorganisatoriskt hänseende tilldelats uppgifter som

i flera fall svarar mot dess nuvarande uppgifter i fred. En organisations­

form där hundskolan alltjämt kvarstår inom krigsmakten underlättar enligt

institutet den krigsorganisatoriska planläggningen.

Oavsett organisation måste anskaffning och förrådshållning av hund- och

veterinärmateriel för den hundtjänst som bedrivs utanför skolan åläggas

försvarets materielverk.

Fastighetsbeståndet är relativt nybyggt och återstående del, djursjuk­

huset, avses påbörjas 1970. Ytterligare mindre åtgärder och iståndsättnings-

arbeten beräknas kosta 750 000 kr. Dessa relativt måttliga kostnader behöver

enligt institutet inte i och för sig påverka organisationen vid skolan. Fastig­

heterna är redovisade under Försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders

delfond med en beräknad invärderad summa av 7,3 milj. kr. I summan ingår

inte vissa belopp som arbetsmarknadsstyrelsen och Stiftelsen Sollefteå djur­

sjukhus har bidragit med. Enligt de regler som gäller för fastighetsfonden

kvarstår på byggnaderna efter 50 % grundavskrivning ett avskrivningsbe-

lopp av 3,7 milj. kr. Skulle en organisationsform väljas som innebär att

fastigheterna inte längre skall redovisas under försvarets fastighetsfond,

bör beståndet enligt praxis föras upp i den nya fonden till sitt kvarstående

avskrivningsbelopp.

Enligt direktiven för institutets utredning bör uppfödning och dressyr av

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

hundar bedrivas i affärsmässiga former. Detsamma bör enligt institutet

också gälla kursverksamheten och den del av värnpliktsutbildningen som

innefattar den fackmässiga tjänsten med hundar. Oavsett organisationsform

behöver redovisningssystemet vid skolan läggas om så alt samtliga kost-

nadselement kan redovisas i driftbokföringen och fördelas på produkten.

I kostnaden bör alltså räknas in s. k. komplementkostnader inklusive fastig-

hetskostnader. De priser som skolan åsätter sina produkter bör enligt insti­

tutet kalkyleras på grundval av en beräknad medelbeläggning inom skolans

huvudproduktionsområden. Detta förfaringssätt innebär att samtliga budge­

terade behov prissätts med hänsyn till alla såväl fasta som rörliga kostnader.

Tillfälliga tjänster bör däremot belastas endast med sina rörliga kostnader

enligt bidragsmetodens princip.

Sammanfattningsvis konstaterar institutet att produktionen av hundar tar

i anspråk en väsentligt större andel än kursverksamheten, att av de värn­

pliktiga minhundförarnas utbildning endast den fackmässiga utbildningen

i hundtjänst behöver äga rum vid skolan, att krigsmaktens andel av färdig-

dresserade hundar är större än övriga avnämares, att det vid nuvarande

organisationsform åligger chefen för hundskolan att inom krigsmakten

ha överinseende över och inspektera hundtjänsten och dess praktiska till-

lämpning, att anskaffning och förrådsställning av krigsmaktens hundar och

huvuddelen av materielen för hundtjänst oavsett organisationsform alltjämt

bör ske genom försvarets materielverk, att verksamheten vid skolan skall

drivas enligt principen om full kostnadstäckning och att detta f. n. inte synes

vara fallet.

Med utgångspunkt häri kan behovet av styrning och inflytande för krigs­

maktens myndigheter enligt institutet anges sålunda. Anskaffning av för­

svarets hundar bör ske genom försvarets materielverk. Några direktiv eller

anvisningar för hur produktionen av hundar skall ske behövs i princip inte.

Det är dock av intresse för huvudstaben och den anskaffande myndigheten

att kunna bedöma rimligheten av produktionskostnaderna. Kurserna omfat­

tar till större delen personal som tillhör krigsmakten eller frivilliga försvars­

organisationer. Vissa kurser har till uppgift att göra deltagarna bättre läm­

pade att bestrida befattningar i krigs- och/eller fredsorganisationen. För-

svarsgrensstaberna har därför genom huvudstaben ett direkt intresse av att

påverka och kontrollera kursverksamheten. Detta kan medföra att kursverk­

samheten, beroende på organisationsform, bör handhas av ett i förhållande

till skolan i övrigt mer fristående organ som lyder under huvudstaben. Jäm­

förelse kan göras med rikspolisstyrelsens nuvarande utbildningsorgan vid

skolan.

Alternativa organisationsformer

Rationaliseringsinstitutet har bedömt fyra alternativa organisationsformer

för skolan (Alternativ A—D). Samtliga alternativ förutsätter, att hand-

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

47

räckningsvärnpliktiga inte längre skall användas, att skolkompaniet skall

föras över till och förläggas inom I 21 :s etablissement och att vissa organisa-

tionsändringar skall genomföras, som t. ex. att införa en planerings- och

ekonomifunktion.

Alternativ A innebär att skolan behåller nuvarande lydnadsställ-

ning inom försvaret. Skolan köper tjänster från I 21 i fråga om fastighets­

förvaltning, viss förrådstjänst, mathållning och kassatjänst men förvaltar

själv anslagen när det gäller hundtjänst. Skolan svarar vidare för inköp och

försäljning av hundar och anordnande av kurser men är därvid i vissa av­

seenden underkastad föreskrifter av centrala förvaltningsmyndigheter. Kost­

naderna för skolans verksamhet belastar härför avsedda riksstatsanslag och

skolans intäkter tillgodoförs som uppbördsmedel de utnyttjade anslagen.

Alternativ B innebär att skolan omorganiseras till »Försvarets

hundskola» och ges en självständig ställning inom försvaret med egen sty­

relse och chef under försvarsdepartementet. I styrelsen bör finnas företrä­

dare för de största intressenterna i skolans produktion, nämligen krigsmak­

ten, rikspolisstyrelsen och De blindas förening. Anslagskonstruktionen bör

baseras på nettoredovisning med ett förslagsanslag om 1 000 kr. jämte in­

komst- och utgiftsstat samt personalplan. Driftutgifter och komplement­

kostnader balanseras av inkomster av försäljning av hundar, kurser och

andra tjänster. Driftstaten grundas så långt möjligt på avtal mellan skolans

styrelse och intressenter om produktionens omfattning m. m. under följande

budgetår. Skolans fastighetsbestånd redovisas alltjämt under försvarets fas-

tighetsfond och investeringar finansieras över kasernbyggnaders delfond.

Även om nyinvesteringar skall grundavskrivas med 50 % enligt gällande

regler, bör de årliga ersättningsbeloppen till fonden beräknas som om av­

skrivningar inte har verkställts. Härigenom erhålls en anpassning till mer

marknadsmässig hyresersättning. Skolchefen åläggs att på uppdrag av för-

svarsgrenschef svara för de uppgifter som f. n. åvilar chefen för arméhund-

skolan beträffande hundtjänsten inom krigsmakten. Kostnaderna för dessa

uppgifter bör fördelas på skolans produkter. Vinsten av skolans verksamhet

skulle därmed utgöras av de annars uppkommande kostnaderna för dessa

uppgifter. Militära kurser som förläggs till skolan bör i fråga om fackmässig

utbildning underställas skolchefen men i övrigt lyda under chefen för I 21.

I fråga om mobilisering och krigsplanläggning bör skolan inordnas i armén.

Styrelsen bör inom ramen för skolans huvudsakliga verksamhetsområde

kunna ta upp även andra än nuvarande aktiviteter under förutsättning att

kostnadstäckning kan erhållas.

Alternativ C innebär att skolan förs över till förenade fabriksver­

ken och där drivs enligt reglerna för detta verk. Krigsmaktens intresse i

fråga om anskaffning av färdigdresserade hundar m. m. tillgodoses genom

att generaldirektören för försvarets materielverk ingår i fabriksverkens sty­

relse. Skolans verksamhet omfattar liksom i föregående alternativ produk­

tion av färdigdresserade hundar samt kurser. I anslutning till skolan inrät­

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

tas en särskild militärsektion som lyder under chefen för armén. Sektions­

chefen planlägger i samråd med skolchefen militära kursers innehåll, re­

sursbehov m. m. Sektionschefen svarar också för skolchefens nuvarande

åligganden i fråga om hundtjänstens praktiska tillämpning inom krigsmak­

ten. Han biträder dessutom chefen för 121 i frågor som rör minhundförar-

kompaniets utbildning och bör vid behov utnyttjas av materielverket för

kontroll av färdigdresserade hundars kvalitet m. m. Sektionen bör tills

vidare kunna begränsas till en hund- och bevakningsutbildad officer. Skolan

bör bl. a. åta sig att för försvarets räkning kontinuerligt anskaffa foder­

värdar till militära stamhundar som inte skall utnyttjas i fred. Huvudkassa-

rörelse, viss redovisning samt personaladministrativa ärenden avseende sko­

lans högre tjänstemän ombesörjs av förenade fabriksverkens huvudkontor.

För den militära personal som behövs vid skolan bör inrättas särskilda

tjänster som medger förordnande för viss tid. Värnpliktiga veterinärers

facktjänstgöring bör kunna förläggas till skolans djursjukhus. Skolans

nuvarande fastighetsbestånd och förläggningsområde samt erforderlig mark

för verksamheten förs över till förenade fabriksverkens fond. Sedan skolan

har övertagits bör fabriksverken närmare utreda möjligheterna att från

Stiftelsen Sollefteå djursjukhus överta byggnader och drift av stiftelsens

sjukhusdel. Alternativet innebär att ansvaret för skolan inom Kungl. Maj :ts

kansli flyttas från försvarsdepartementet till industridepartementet.

Alternativ D innebär att skolan drivs i aktiebolagsform. Aktierna

kan förvaltas av det statliga förvaltningsbolaget eller av förenade fabriks­

verken. Som ledamöter i bolagets styrelse bör ingå representanter för de

största kunderna. Kundernas beställningar av färdigdresserade hundar och

vissa kurser m. m. bör så långt möjligt regleras genom ett långsiktigt ram­

avtal mellan berörda statliga myndigheter och bolaget. I anslutning till bo­

lagets anläggning i Sollefteå inrättas en särskild militärsektion under chefen

för armén. Sektionen får till uppgift att i samråd med bolagsledningen plan­

lägga militära kurser samt leda och genomföra dessa. Militärsektionens per­

sonalbehov har vid detta alternativ överslagsmässigt beräknats till högst en

sektionschef, en underofficer, ett underbefäl och ett kontorsbiträde på halv­

tid. De närmare formerna för djursjukhusets drift samt veterinärpersona­

lens anställningsförhållanden bör bestämmas av bolagets styrelse.

Rationaliseringsinstitutet har också berört möjligheten att låta skolan

lyda direkt under försvarets materielverk. Det bär emellertid ansetts ligga

vid sidan av materielverkets uppgifter att vara chefsmyndighet för ett pro­

duktionsinriktat organ.

Rationaliseringsinstitutet bedömer alternativen på följande sätt.

Alternativ A tillgodoser väl krigsmaktens behov av inflytande över

skolan men är mindre väl lämpat för drift i affärsmässiga former. Det över­

ordnade ansvaret för hundproduktionen kommer att åvila chefen för armén,

men arméstaben är inte avsedd eller dimensionerad för att leda en i affärs*

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

49

mässiga former bedriven produktionsverksamhet. Möjligheterna för stats­

makterna och kunderna att överblicka skolans ekonomi blir delvis begrän­

sade. Investeringar m. m. kommer att prioriteras av chefen för armén som

emellertid endast har intresse av 25 % av produktionen.

Alternativ B tillgodoser kraven på affärsmässiga former samtidigt

som statsmakternas och kundernas insyn i drift- och ekonomiförhållanden

beaktas. Alternativet medger ett smidigt utnyttjande av den militära perso­

nalen för kurser och uppgifter som rör hundtjänsten inom krigsmakten.

Alternativ C tillgodoser kraven på affärsmässiga former. Alterna­

tivet kan dessutom ge möjligheter till ett samlat utnyttjande av kunskaper

om hunduppfödning om fabriksverken startar en planerad uppfödning av

försöksdjur, bl. a. hundar. En mycket sträng åtskillnad måste emellertid i så

fall göras mellan försöksdjursverksamheten och skolans uppfödning av

hundar inte minst av psykologiska skäl gentemot fodervärdar m. fl. Genom

överföring till fabriksverken får skolans organisation större flexibilitet än

i alternativen A och B. Risk föreligger dock att krigsmaktens hundkun­

nande splittras. Kundernas möjlighet till insyn i verksamheten synes bli

mindre än i alternativ B. En reell kostnadsökning för kunderna kommer i

alternativ C att bli följden av att fabriksverken är skattepliktiga för garanti­

beloppet för egna fastigheter vid taxering till kommunal inkomstskatt och av

att kostnader i form av ränta på omsättningstillgångar ingår i verkets själv­

kostnadsberäkningar. Alternativ C ger sämre möjligheter än alternativ B

att knyta militära tjänstemän till skolan.

Alternativ D tillgodoser kraven på affärsmässiga former och kan

vara att föredra om man önskar att även icke statliga intressenter bidrar till

kapitalanskaffningen. F. n. synes något behov av eller intresse härför inte

föreligga. Även detta alternativ innebär risk att krigsmaktens hundkunnande

splittras.

Institutet har funnit alternativen B och C i huvudsak jämförliga och

överlägsna de båda övriga alternativen. Kostnadsmässigt bedöms de båda

alternativen vara jämställda. Institutet har valt att inte lämna förord för

något av dem. I fråga om organisation, personal och kostnader bär institutet

stannat för att närmare utveckla alternativ B. Dessa synpunkter redovisas

i det följande.

Organisation m. m.

Hundskolan bör enligt rationaliseringsinstitutet under skolchefen organi­

seras på fyra enheter, nämligen planerings- och ekonomienhet, produktions­

enhet, veterinärenhet med djursjukhus samt serviceenhet. Med hänsyn till

de uppgifter som åläggs skolchefen i fråga om krigsmaktens hundtjänst och

militär utbildning bör antingen skolchefen eller produktionschefen kunna

vara regementsofficer på aktiv stat.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 96

50

Planerings- och ekonomienheten föreslås bestå av en

byrådirektör eller byråintendent som chef, en byråassistent, fyra biträden

och en vaktmästare.

Produktionsenheten bör enligt institutet bestå av tre grupper,

nämligen utbildningsgrupp, dressyrgrupp samt test- och hundgårdsgrupp.

Utbildningsgruppen har tidigare behandlats. Dressyrgruppen skall svara

för produktionen av färdigdresserade hundar. Under chefen, som är skolans

dressyrchef, bör som tidigare har framgått lyda tre arbetsledare, och 32

dressörer för dressyrarbetet. Dessutom bör gruppen omfatta sex dressörer

för stalltjänst. Test- och hundgårdsgruppen bör svara för avels-, uppföd­

nings-, testnings- och fodervärdsverksamhet samt viss bevakningstjänst.

Chefen för gruppen bör ha omfattande hundkännedom. Sammanlagda an­

talet anställda i denna grupp föreslås till något över 20. Med hänsyn till att

stalltjänst och utfodring måste bedrivas under veckans samtliga dagar inom

såväl dressyrgruppen som test- och hundgårdsgruppen, bör personalen inte

strikt delas upp efter arbetsuppgifter.

Veterinärenheten föreslås bestå av poliklinikdel, stationärbe-

handlingsdel med operationsrum och hundstall, isoleringsstall och expedi­

tion. Någon bestämd uppdelning av personalen på delfunktionerna anses

inte lämplig eftersom belastningen dem emellan varierar. Enheten bör mot

ersättning ställa personal till förfogande för Sollefteå garnisons hygien­

tjänst och veterinärtjänsten vid I 21. Efter särskild överenskommelse bör

vidare personal och materiel tillhandahållas Stiftelsen Sollefteå djursjukhus.

Enhetens personal bör dessutom tjänstgöra som lärare i djursjukvård vid

skolans kurser. Skolans styrelse bör enligt institutet närmare pröva om nu­

varande anställningsform för veterinär är den lämpligaste ur skolans syn­

punkt eller om en övergång bör ske till prestationslönesystem eller en kom­

bination av heltids- och deltidsanställd personal. Prövningen bör ske sam­

tidigt med att styrelsen behandlar frågan om en eventuell utökning av sko­

lans verksamhet till att omfatta även vård av privatägda hundar. En sådan

utökning bör kunna bidra till en bättre avkastning på det kapital som har

investerats i djursjukhuset.

Serviceenheten skall betjäna skolan i fråga om förråds- och

transporttjänst, renhållning, underhållsarbeten inom hundgården, maskin­

tjänst och förplägnad. Som chef föreslås en underofficer i arvodestjänst.

Förråds- och transporttjänsten bör skötas av en servicegrupp vars storlek

och närmare arbetsuppgifter tidigare har behandlats. Förplägnadstjänsten,

som bör handhas av timanställd personal, omfattar främst servering till

självkostnadspris av färdiglagade lunchportioner som har köpts från 121.

Till serviceenheten bör hänföras även den städpersonal som behövs för den

inre renhållningen.

Rationaliseringsinstitutets förslag innebär en organisation med 97 anställ­

da vid hundskolan och åtta vid minhundförarkompaniet. För skolans del

innebär detta en nettoökning med 32 anställda. Samtidigt utgår emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970

51

55 handräckningsvärnpliktiga ur skolans organisation och personalen vid

skolan minskar därför totalt med 23. Hundskolans personalförteckningar

inom armén föreslås utgå.

Kostnader m. m.

De totala lönekostnaderna, inklusive lönekostnadspålägg, för den före­

slagna organisationen beräknas till ca 3 milj. kr. för år, vilket är ca 430 000

kr. mer än för nuvarande organisation. Härvid har värnpliktiga i handräck-

ningstjänst åsatts ett värde av 550 000 kr. ökningen föranleds av en större

produktionsvolym och av utbytet av handräckningsvärnpliktiga mot civil

personal.

De fasta årsavgifterna för skolans nuvarande fastighetsbestånd beräknas

till ca 370 000 kr. oavsett fondtillhörighet. Utgifterna har beräknats enligt

nu gällande regler och inte enligt de eventuella nya principer för en mer

marknadsmässig hyressättning som kan bli resultatet av pågående översyn.

I fråga om erforderliga investerings- och iståndsättningsarbeten under den

närmaste femårsperioden har institutet däremot räknat med att årsavskriv-

ning sker utan föregående grundavskrivning. Med dessa utgångsvärden har

det ärliga hyresbeloppet beräknats till 415 000 kr.

Med utgångspunkt i en hundproduktion i enlighet med de anmälda be­

hoven har institutet gjort en beräkning av produktionskostnaden per hund.

I totalkostnaderna har därvid även räknats in den personalkostnadsandel

som är att hänföra till skolchefens uppdrag att svara för överinseende

m. m. över krigsmaktens hundtjänst. Kostnaderna beräknas för vakthund

bli 6 600 kr., för bevakningshund 9 800 kr., för narkotikahund 13 100 kr.,

för ledarhund, vissa skyddshundar och minhundar 16 500 kr., för vinter-

utbildad skyddshund 19 700 kr. och för specialutbildad skyddshund 23 000

kr. Till dessa kostnader skall för vakthund och ledarhund läggas ytterligare

ca 700 respektive 1 400 kr. för introduktion hos nyttjaren. De angivna pro­

duktionskostnaderna överstiger flerfaldigt de försäljningspriser som f. n.

tas ut vid skolan.

Skolans nuvarande inventarier och materiel som inte ingår i krigsförråd

bör tillsammans med ungefär hälften av nuvarande fordonspark och omsätt­

ningstillgångar i form av valpar och hundar under dressyr kostnadsfritt

överlåtas till den nya skolan.

Som har framgått av det tidigare föreslår institutet att skolans driftut­

gifter m. m. skall balanseras av inkomster från uppdrag. Skolans behov av

särskilda rörelsemedel bör tillgodoses genom att skolan ges en rörlig kredit

hos riksgäldskontoret på högst 1,5 milj. kr. Krediten bör löpa med ränta

till den del den tas i anspråk. Härutöver bör skolan ha möjlighet att sätta

in tillfälliga kassamässiga överskott på räntebärande räkning i riksgälds­

kontoret.

Genomförs den föreslagna anslagskonstruktionen, innebär detta att de an­

slag som f. n. direkt eller indirekt finansierar hundskolans verksamhet

måste jämkas.

Vid en produktion enligt anmält årligt behov av hundar beräknas omslut­

ningen bli 4 821 000 kr. i prisläge 1969/70. Försvarets anslag kom­

mer därvid att kunna minskas med 1 130 000 kr. för år. För hundskolans

kunder utanför försvaret beräknas den ändrade anslagskonstruktionen

m. m. innebära följande. Polisväsendets utgifter för inköp av

färdigdresserade hundar, uppställningar, vissa lärare m. m. från skolan ökar

från 340 000 kr. till ca 1 440 000 kr., varav 1 380 000 kr. för hundar. Tull­

väsendets utgifter för hundar och kurser ökar från 25 000 kr. till

ca 105 000 kr. A B A B vars inköp under senaste år har uppgått till ca 12 000

kr. kommer med anmält behov att få erlägga ca 148 000 kr. För De blin­

das förening, som har anmält ett ökat behov om ca 50 %, stiger de

årliga utgifterna från 130 000 kr. till inemot 530 000 kr. Kostnaderna för

avel av ren vallarhundar kommer att stiga från 15 000 kr. till

ca 70 000 kr. Sammanlagda inkomsterna från skolans kunder utanför för­

svaret beräknas därmed uppgå till 2 210 000 kr. Utgiftsökningarna är enligt

institutet betydande. Eftersom hänsyn till dessa inte har tagits i myndig­

heternas anslagsframställningar, kan den nya organisationen genomföras

tidigast den 1 juli 1971.

De högre försäljningspriserna kan enligt institutet komma att medföra att

intressenterna omprövar vissa av sina anmälda behov. Skolans organisation

bör därför endast byggas ut i takt med kundernas ökade efterfrågan. För

att belysa konsekvenserna av en övergång till föreslagen intern organisation

av skolan innan en ökad efterfrågan reellt föreligger, har institutet beräknat

de anslagsförändringar m. m. som följer av en produktionsvolym motsva­

rande ca 70 % av intressenternas anmälda behov. Antalet överstiger något

det som har kunnat placeras eller försäljas under 1968/69. Omslutningen

beräknas därvid bli 4 050 000 kr. i prisläge 1969/70. Inköpen av hundar för

dressyr begränsas och personalbehovet minskar med 15 anställda i förhål­

lande till en fullt utbyggd organisation. Försäljningspriset per hund beräk­

nas stiga med genomsnittligt ca 20 %. På försvarets anslag blir den beräk­

nade årliga utgiftsminskningen ca 1 520 000 kr. De sammanlagda inkomster­

na från skolans kunder utanför försvaret beräknas uppgå till ca 1 750 000

kr., en ökning i förhållande till de 1968/69 fakturerade kostnaderna med ca

1 250 000 kr. Även i detta fall anses organisationsförändringarna inte kunna

genomföras förrän tidigast den 1 juli 1971.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Remissyttranden

Val mellan alternativ A—D

Rationaliseringsinstitutets förslag — alternativ B och C med

lika förtur — biträds i huvudsak eller lämnas utan erinran av chefen

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

53

för marinen, chefen för flygvapnet, rikspolisstyrelsen, Sveriges geologiska

undersökning ochSvenska brukshundklubben. Chefen för marinen och chefen

för flygvapnet anför att den organisationsform bör väljas som medger pro­

duktion av tjänster till lägsta kostnad. De anser båda att arméstaben bör

vara huvudstabsmyndighet för den aktuella verksamheten. Rikspolisstyrel­

sen förutsätter vid sitt val att ökad insyn kan säkerställas och att hundar

och tjänster kan ställas till förfogande i nuvarande utsträckning.

Att företräde bör ges för alternativ B vid val mellan B och C,

anser försvarets sjukvårdsstyrelse, veterinärhögskolan, länsstyrelsen i Väs­

terbottens län, länsarbetsnämnden i samma län, De blindas förening, FCPF,

SACO och Försvarsväsendets underbefälsförbund. Som motivering anförs i

några fall att skolan har nära anknytning till krigsmakten och totalförsvaret

samt att alternativet ger bättre möjligheter till konsumentinflytande och

samarbete. Sjukvårdsstyrelsen och SACO avråder med hänsyn till foder­

värdar och brukshundklubbar från att koppla samman verksamheten med

fabriksverkens uppfödning av försöksdjur. Sjukvårdsstyrelsen anför att sär­

skild erfarenhet av försöksdj ursuppfödning inom försvaret framför allt

finns vid försvarets forskningsanstalt. För att bättre kunna utnyttja skolans

resurser för forskning bör enligt veterinärhögskolan den föreslagna styrelsen

vid alternativ B utökas med en representant för den veterinärmedicinska

forskningen. Länsstyrelsen och länsarbetsnämnden anser att alternativ B

är att föredra ur arbetsmarknadssynpunkt. Utredningen om handräcknings-

värnpliktiga anser det vara mest angeläget att skolan får en verksamhets­

form som tillgodoser kravet på affärsmässig drift med rättvisande kostnads­

redovisning. Om alternativ B i första hand väljs — något som enligt utred­

ningen kan vara fördelaktigt med hänsyn till bl. a. krigsorganisationens be­

hov — bör möjlighet finnas att efter en tids erfarenhet av skolan som en

helt självständig institution överföra den till en organisationsform enligt

alternativ C, något som kan medföra en ytterligare effektivisering av verk­

samheten.

Alternativ C förordas av FCTF och företagsnämnden vid hund­

skolan. FCTF anför att detta alternativ, som enligt uppgift stöds av skolans

personal och ledning, på ett naturligt sätt svarar mot skolverksamhetens

allmänna inriktning och dess expansion på marknader utanför försvars-

sektorn. Enligt företagsnämnden ger alternativ C företaget större frihet,

såväl ekonomiskt och materiellt som personellt, varigenom möjligheten att

anpassa produktionen med hänsyn till efterfrågan blir betydligt större än i

övriga alternativ. Förenade fabriksverken förklarar att verket är berett att

ta över ansvaret för skolan under förutsättning att vissa anförda synpunkter

beaktas. Eftersom alternativ C inte har blivit lika utförligt behandlat i ut­

redningen som alternativ B, behövs enligt verket närmare utredning. Om be­

slut skulle komma att fattas att uppfödning i större skala av försöksdjur

för vetenskapliga ändamål skall tas upp inom fabriksverken, kan det enligt

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

verket vara lämpligt att fabriksverken tar över huvudmannaskapet för

arméns hundskola med hänsyn till möjligheterna att inlemma skolan i en

större och samordnad verksamhet för djuruppfödning.

Ett bibehållande i huvudsak av skolans nuvarande organisatoriska ställ­

ning — dvs. en lösning närmast enligt alternativ A — förordas av

överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets civilförvaltning, försvarets

materielverk och generaltullstyrelsen. Som motiv anförs i flera fall att armén

är skolans störste avnämare. Överbefälhavaren anför att varken ekonomi-

eller kostnadsaspekt innebär något avgörande motiv för att nu ändra skolans

ställning. Däremot kan enligt överbefälhavaren en eventuell framtida för­

ändring av hundbehovet komma att innebära att frågan bör tas upp på nytt.

Chefen för armén anför att minhundplutonerna är så exklusiva förband

alt noggranna utredningar och analyser måste göras av dessa mot andra

komponenter i krigsorganisationen. I långsiktsplaneringen måste därför

övervägas om dessa plutoner skall vara kvar. Arméchefen anser dock att

skolan bör stå kvar under hans befäl så länge den har nuvarande huvudupp­

gifter. De påpekade svårigheterna för många intressenter att få erforderlig

styrning av verksamheten gäller enligt arméchefen vid affärsdrivande verk

över huvud taget. Inte heller andra anförda skäl ger enligt denne i och för sig

anledning till ändrade Iydnadsförhållanden.

Försvarets civilförvaltning finner att de olika befäls- och samverkans-

linjerna enligt alternativ B verkar bli invecklade och inte lika smidiga som

enligt alternativ A samt att det inte förefaller rationellt att för den utbild­

ning det här är fråga om organisera ett från armén fristående organ. Att

organisationsform A skulle vara mindre lämpad för drift i affärsmässiga

former ställer sig verket frågande inför och hänvisar till de försök med drift

i affärsmässiga former som pågår inom armén. Verket anser att kostnaderna

för den föreslagna styrelsen — med beaktande av bl. a. de betydande rese-

och traktamentskostnader som blir en följd av dess lokalisering till Sollefteå

— inte står i rimlig proportion till de fördelar som skulle vinnas. Försvarets

materielverk anför att man vid valet mellan alternativen A och B bör beakta

att A innefattar en enklare organisation som väl ansluter sig till befintliga

och prövade organisationsformer. Verksamheten styrs, påpekar verket, av

huvudstabsmyndighet och respektive central förvaltningsmyndighet i stället

för att styrningen läggs direkt på försvarsdepartementet. Svenska under-

officersförbundet ger lika förord för alternativen A och B.

Inte någon remissinstans har förordat alternativ D.

Synpunkter på organisation sförslag m. m.

Att de handräckningsvärnpliktiga skall utgå ur organisa­

tionen har inte föranlett erinringar från något håll.

Förslaget att de värnpliktiga minhundförarnas utbild­

55

ning skall förläggas till 121 har föranlett erinringar från chefen för

armén och, enligt uppgift av FCTF och Svenska underofficersförbundet, från

personal vid skolan. FCTF anser att kompaniet vid alternativ C bör kunna

underordnas chefen för den föreslagna militärsektionen samt framhåller att

investeringar i nya logementsbyggnader blir nödvändiga. Arméchefen, som

har gjort invändningar också mot tjänsteförslagen för minhundförarpluto-

nerna m. in., anför i sammanhanget att den föreslagna ändringen av de

värnpliktigas hundutbildning sannolikt medför ett försämrat utbildnings-

resultat och därmed sämre krigsförband samt att hittills gjorda värderingar

av hundförarnas utbildning inte har kunnat påvisa sådana brister att en

omfördelning av utbildningstiden är motiverad. Enligt försvarets sjukvårds­

styrelse är den hundutbildning som föreslås för de värnpliktiga i minsta

laget.

I övrigt har de allmänna principerna för utredningens

organisa t ionsförslag i huvudsak mottagits positivt. Detta gäller

särskilt förslaget om att lednings- och ekonomifunktionen skall förstärkas.

Man förväntar sig allmänt att den föreslagna planerings- och ekonomienhe­

ten kommer att få väsentlig betydelse för den eftersträvade affärsmässig­

heten. Försvarets civilförvaltning anser emellertid att den föreslagna perso­

naluppsättningen vid enheten skulle kunna minskas. Verket jämför därvid

med personalstyrkan för motsvarande funktion vid förband där försök med

kostnadsredovisning pågår. Försvarets materielverk anför att den före­

slagna organisationen vid skolan bör tillämpas på försök innan den fast­

ställs. Enligt överbefälhavaren och chefen för armén bör detalj organisatio­

nen bli föremål för ytterligare studier.

När det gäller organisationens utformning i detalj, särskilt tjänste­

förslagen, har personalorganisationerna anfört flera synpunkter. Enligt

FCPF bör den föreslagna timavlönade personalen, t. ex. i förplägnadstjäns-

ten, i stället vara tjänstemän. SR anför att förhållandet att de flesta befatt­

ningar för militär personal enligt B-alternativet ersätts med befattningar

för civil personal knappast stämmer överens med de förslag som i annat

sammanhang har förts fram till Kungl. Maj :t. Ett större antal befattningar

bör enligt förbundet avses för militär personal. Liknande synpunkter anförs

av Svenska underofficersförbundet och Försvarsväsendets underbefälsför­

bund. Underofficersförbundet anser att tjänster som i huvudsak har ett

militärt innehåll bör inrättas som militära och att övriga tjänster bör kunna

göras alternativt civila eller militära. Underofficersförbundet anser vidare

att chefskapet för minhundförbandet med fördel bör kunna utövas av en

urvalsbefordrad underofficer. Underbefälsförbundet anser att erforderlig

underbefälspersonal bör fast placeras på skolans stat. Enligt FCTF bör där­

emot endast civila tjänster komma i fråga för skolans fast anställda personal.

Enligt förbundet är detta en formell konsekvens av att det högsta ansvaret

för skolan flyttas från försvarsdepartementet till industridepartementet och

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

reellt sett motiverat med hänsyn till utformningen av arbetsuppgifterna. För­

bundet har vidare funnit att organisationen i några avseenden är klart

underdimensionerad och att den ur befordrings- och vidareutvecklingssyn-

punkt har vissa brister. Därför föreslår förbundet bl. a. att tre befordrings-

tjänster inrättas vid varje dressyrlag i dressyrgruppen.

De veterinärmedicinska frågorna behandlas relativt in­

gående av försvarets sjukvårdsstyrelse som bl. a. anför följande. Lönesätt­

ningen för regements- och bataljonsveterinärer har hittills varit låg och

baserad på en genomsnittlig arbetstid på fem timmar om dagen med rätt

att bedriva enskild veterinärverksamhet. Denna verksamhet har ansetts vara

av stor betydelse för att utveckla veterinärernas yrkeskunnande och har

förskaffat krigsmakten good will. Endast vid I 21 och hundskolan har verk­

samheten nått en betydande omfattning och krävt att personal vid skolan ut­

nyttjas. För att komma till rätta med detta bör en omreglering ske av

veterinärernas och biträdespersonalens anställnings- och avlöningsförhål­

landen. I princip bör veterinärerna heltidsanställas, och vid alternativ B bör

de lämpligen ingå i medicinalkåren. I veterinärpersonalens skyldigheter bör

ingå att i viss utsträckning svara för hygien- och veterinärtjänst i övrigt

inom Sollefteå garnison. Att veterinärerna bör vara heltidsanställda biträds

av SACO som vidare anser att antalet veterinärer med hänsyn till jourtjänst

m. m. bör vara minst tre. Förenade fabriksverken understryker vikten av att

en översyn kommer till stånd av veterinärernas anställningsformer. För­

svarets materielverk anmäler att verket med försvarets civilförvaltning har

tagit upp frågan om ersättning för privatägda djur som vårdas i kronans

sjukstallar och att man också avser att ompröva taxorna för uppställning av

friska hundar vid krigsmaktens hundgårdar.

Försvarets sjukvårdsstyrelse, Svenska blå stjärnan och SACO anför att

behov föreligger av en särskild kategori djursjukvårdare för biträde åt

veterinärerna vid sjukbehandling, narkos, röntgenologiska undersökningar

in. in.

Svenska kennelklubben och SACO anser det med hänsyn till de begrän­

sade djursjukvårdsresurserna i Norrland angeläget att djursjukhuset vid

hundskolan utformas så alt den djurägande allmänheten kan betjänas.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser en uppdelning av huvudmanna­

skapet för djursjukhuset vara olämplig. Enligt länsstyrelsen har Stiftel­

sen Sollefteå djursjukhus till ändamål att samla in medel till sjukhuset men

däremot inte förutsättningar att driva det.

Ekonomiska frågor

Den föreslagna principen om full kostnadstäckning vid

försäljning av skolans produkter har medfört invändningar

från ett antal remissinstanser. Förenade fabriksverken har dock i huvudsak

Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970

57

inte något att erinra mot utredningens allmänna uppläggning och genom­

förande. Man anför dock att om verksamheten skall bedrivas i affärsmässiga

former måste intäkterna ge utrymme för täckning av alla uppkommande

kostnader samt därutöver skälig ersättning för risktagande. Detta kan enligt

verket uppnås genom att garantier varje år lämnas för en viss bestämd bas­

produktion av hundar. Hur prissättningen därvid skall utformas får enligt

verket bli föremål för överläggningar mellan hundskolans huvudman och

vederbörande myndigheter.

Bl. a. chefen för armén, försvarets sjukvårdsstyrelse, veterinärhögskolan,

länsstyrelsen i Västernorrlands län och Svenska kennelklubben anser att

skolans verksamhet förutom den rena produktionen representerar allmänna

samhällsintressen, t. ex. i fråga om hundväsendets allmänna utveckling,

veterinärmedicinsk och kynologisk forskning in. m. Denna rent samhälls-

nyttiga verksamhet, som enligt veterinärhögskolan har tilldragit sig upp­

märksamhet även utanför landets gränser, bör i och för sig motivera en

samhällelig insats. Från några håll, bl. a. chefen för armén, försvarets civil­

förvaltning, försvarets materielverk, rikspolisstyrelsen och ABAB, ifrågasätts

om den föreslagna prissättningen kommer att vara konkurrenskraftig. Man

befarar t. ex. att avnämare kan komma att ompröva sina behov eller vända

sig till utlandet eller till privata uppfödare inom Sverige. Basen för pro-

duktionsverksamheten kan enligt materielverket bli allför snäv för att

kunna accepteras från affärsmässiga synpunkter. Att risk finns för en

kvalitetsförsämring i fråga om hundmaterialet hävdas av rikspolisstyrelsen

och veterinärhögskolan.

Överbefälhavaren förutsätter att de olika avnämarna inom krigsmakten

kompenseras för det ökade priset på hundar och hänvisar till att ABAB:s

starkt ökade kostnader åtminstone delvis kommer att återföras i form av

ökade priser på bolagets tjänster. Enligt chefen för armén föreligger stora

svårigheter vid en beräkning av kostnaderna för utbildning när så många

intressenter utnyttjar samma nyttighet. Arméchefen jämför med annan sam-

hällsnyttig verksamhet som f. n. subventioneras över försvarsanslagen, t. ex.

vid helikopterskolan och motorskolan, och föreslår att medel förs om mellan

huvudtitlarna så att försvaret kompenseras. Försvarets civilförvaltning an­

för att nuvarande prissättning är alltför låg och att en realistisk, men dock

konkurrenskraftig prisättning därför bör övervägas. Försvarets sjukvårds­

styrelse hänvisar till prissättningen på andra nyttigheter som krigsmakten

producerar och i viss utsträckning säljer. Priset fastställs därvid i flera fall

på grundval av en skälighetsbedömning och inte som resultatet av en hop­

summering av kända kostnader. En skälig utgångspunkt bör enligt styrelsen

vara en väsentlig avskrivning av samtliga grundkostnader, och först den

reducerade kostnaden bör tillåtas inverka på totalkostnaden.

Enligt försvarets materielverk bör inte kostnader som är att hänföra till

ändamål som avser stabsfunktionen, den militära beredskapen och utbild­

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

ning av krigsmaklens personal inräknas i produktionskostnaderna liksom

inte heller alltför stor del av de fasta kostnaderna. Verket anser att de

civila kunderna enligt särkostnadsprincipen bör erlägga ersättning för hund­

produktionens rörliga kostnader och så stor del av de fasta kostnader som

kan hänföras till produktion av tjänster och hundar åt kunder utanför

krigsmakten. Regleringen av kostnaderna för krigsmakten bör ske enligt de

principer som har dragits upp för försvarets ekonomisystem. Svenska ken-

nelklubben och SACO anser att man vid uppskattningen av produktkost­

naderna i stort sett bör bortse från de fasta kostnaderna för anläggningar

m. m.

De blindas förening anför bl. a. att de kostnader som hänger samman med

att försvaret under alla förhållanden har behov av en skola för utbildning

av hundar och personal bör täckas genom särskild medelsanvisning. Detta

bör enligt föreningen gälla också de arbetsmässiga synpunkter som har

motiverat att skolan har förlagts till en ur klimatsynpunkt mindre lämplig

plats samt det förhållandet att värnpliktiga skall ersättas av civil personal.

De bättre förutsättningarna för en effektiv hunduppfödning och utbildning

för försvarets räkning som en civil utbildning utgör bör betraktas som

huvudmotiv för denna utbildning. Den civila utbildningen bör därför inte

belastas med fasta kostnader. Som jämförelse med det i förslaget förut-

skickade priset på 16 500 kr. upplyser föreningen att det finns möjligheter

att från Tyskland köpa goda ledarhundar för 3 000—4 000 kr. Föreningen

anför vidare att man i Norge planerar att upprätta en ledarhundskola, varvid

intresset för samarbete med övriga nordiska länder är mycket stort. Efter­

som kostnaderna för ledarhundar f. n. i huvudsak täcks av statsmedel, anser

föreningen att det i första hand ankommer på staten att avgöra om man är

beredd att höja anslagen för detta ändamål. Föreningen framhåller samti­

digt som synnerligen angeläget att de höjda kostnaderna inte medför en

restriktiv bedömning vid tilldelning av ledarhundar. Innan beslut om en

omorganisation fattas bör därför beredvilligheten att lämna de anslag som

behövs för ledarhundsutbildningen klart anges.

Övrigt

I fråga om behovet av hundar har rikspolisstyrelsen anfört att

polisväsendet i hög grad är beroende av skolan för inköp av dresserade hun­

dar och att man bedömer det som önskvärt att utbildningen av polishundar

även i fortsättningen kan ske i anslutning till skolan. Generaltullstyrelsen

upplyser att arméns hundskola sedan år 1967 har utbildat 16 s. k. narkotika­

hundar jämte förare för tullverkets räkning. Verket har ännu inte tagit

ställning till om nuvarande antal hundekipage skall öka. För att behålla

nuvarande antal bedöms en anskaffning av två till tre hundar för år bli

59

erforderlig, något som innebär att tullverkets andel av utbildningskapaci­

teten är mycket liten.

I fråga om behovet av kurser anför Svenska brukshundklubben

att det tidigare anmälda utbildningsbehovet av funktionärer kan bli större

om klubben — som tänkt är — skall svara för reservhundutbildningen.

Klubben är beredd att på föreslaget sätt medverka vid utbildningen av re­

servhundar under förutsättning att klubben får statsbidrag. Klubben för­

utsätter att den kommer att beredas tillfälle att diskutera bl. a. kostnads­

frågan. Svenska blå stjärnan anmäler fortsatt starkt intresse för att nu­

varande kursverksamhet med stjärnsystrar får äga rum vid skolan. De

ekonomiska villkoren för en sådan utbildning bör utformas med hänsyn till

utbildningens betydelse för totalförsvaret m. m.

När det gäller tidpunkten för genomförandet anför FCTF

att omorganisationen bör genomföras utan onödigt dröjsmål, om möjligt

den 1 juli 1970. Rikspolisstyrelsen anser att beslut om övergång till ny

organisation inte bör fattas förrän styrelsens ökade kostnader har kunnat

specificeras och beaktas i anslagsframställning. Enligt styrelsens uppfatt­

ning är det tveksamt om tillräckligt underlag kommer att föreligga vid årets

petitaarbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Departementschefen

Verksamheten vid arméns hundskola omfattar avel och dressyr av hundar,

utbildning av värnpliktiga, kursverksamhet, veterinärvård samt biträde åt

chefen för armén i samband med dennes befattning med krigsmaktens hund­

tjänst. Avel och dressyr av hundar tar i anspråk huvuddelen av skolans

resurser.

Skolans verksamhet tillgodoser till övervägande del statliga myndigheter

och statsunderstödda institutioner. När det gäller viss veterinärvård har

emellertid allmänheten tagit skolans tjänster i anspråk i ökad utsträckning

under senare år. Armén och polisväsendet är de största avnämarna av sko­

lans hundproduktion med vardera ca en fjärdedel av det producerade antalet

hundar. Polisväsendets andel är därvid värdemässigt något större än en

fjärdedel, eftersom polishundarna genomgår en förhållandevis dyrbar dres­

syr. Marinen och flygvapnet tar tillsammans i anspråk ca en fjärdedel av

hundproduktionen. Bland övriga avnämare kan nämnas De blindas förening

och AB AB.

Ett drag i utvecklingen vid skolan under senare år har varit att verksam­

heten har kommit att avse också myndigheter och organisationer utanför

försvaret. I samband med denna utveckling har skolan successivt fått vissa

personalförstärkningar. Utvecklingen har skett i överensstämmelse med ett

uttalande av riksdagen år 1961 med anledning av påpekande av riksdagens

60

revisorer om att en sådan organisation av hundtjänsten inom försvaret bor­

de komma till stånd att tillgängliga utbildningsresurser m. m. görs gemen­

samma för ifrågakommande statliga och kommunala myndigheter samt

eventuella enskilda intressenter (SU 1961: 116, rskr 285). Man tänkte därvid

framförallt på polisens hundväsende.

Erfarenheterna av skolans verksamhet till förmån för institutioner utan­

för försvaret har varit positiva. De ersättningar som hundskolan har upp­

burit har emellertid inte täckt produktionskostnaderna. Härigenom har

verksamhet utanför försvaret kommit att subventioneras över arméns an­

slag. Inom försvaret har marinen och flygvapnet på liknande sätt fått bidrag

från arméns anslag genom att betala underpris för hundar. Dessa förhållan­

den och den omständigheten att handräckningsvärnpliktiga i betydande

utsträckning har tagits i anspråk i produktionen vid skolan, något som för­

utsätts inte böra ske i fortsättningen (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 47, SU 4,

rskr 4), har föranlett Kungl. Maj :t att uppdra åt försvarets rationaliserings­

institut att utreda verksamheten vid skolan.

Rationaliseringsinstitutet utgår i sitt förslag från att avnämare av skolans

produkter, tjänster m. in. i framtiden skall betala ett pris som täcker samt­

liga produktionskostnader.

Avnämarbehovens storlek är i princip dimensionerande för skolans per­

sonalorganisation. Med utgångspunkt i anmälda behov av hundar, inne­

bärande en årsproduktion av ca 320 hundar, samt tjänster m. m. har ratio­

naliseringsinstitutet förordat en personalorganisation med 97 anställda.

I denna organisation ingår inte åtta militära tjänstemän för viss värnplikts-

utbildning, vilka föreslås ingå i I 21. Förslaget innebär för skolans del att

ca 55 handräckningsvärnpliktiga ersätts med ca 30 fast anställda. Bland

de tillkommande ingår fyra dressörer som föreslås ta över viss dressyr av

minhundar som tidigare har utförts av värnpliktiga som ett led i utbild­

ningen. Kostnaderna för den föreslagna organisationen anges innebära en

ökning jämfört med nuvarande om ca 430 000 kr. Ökningen får till över­

vägande del anses hänförlig till ökad produktion av hundar (ca 40 stycken

för år) och utbyte av handräckningsvärnpliktiga. Med utgångspunkt i den

beräknade kostnaden för den föreslagna organisationen har institutet be­

räknat produktionskostnader för olika typer av hundar. Dessa produktions­

kostnader beräknas inte alltför mycket avvika från de nuvarande, men en

prissättning som skall täcka dessa kostnader överstiger flerfalt de priser

som f. n. tas ut.

Rationaliseringsinstitutet har räknat med att avnämare vid en höjd pris­

sättning kan komma att ompröva sina behov. Institutet har därför ställt upp

ett alternativ som innebär en årsproduktion av endast 220 hundar, vilket

ungefär motsvarar det antal som hittills har kunnat avsättas. Denna orga­

nisation innefattar ca 80 anställda, förutom den tidigare berörda personalen

vid I 21 för riss värnpliktsutbildning, och innebär att ca 20 anställda till­

kommer samtidigt som de handräckningsvärnpliktiga utgår. Kostnaderna

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

61

för denna organisation beräknas i huvudsak motsvara nuvarande kostnader.

Produktionskostnaden för hund blir emellertid högre i detta alternativ. Pris­

ökningen anges i jämförelse med föregående alternativ bli ca 20 %.

Rationaliseringsinstitutet har föreslagit en ändring av hundskolans nu­

varande administrativa ställning under chefen för armén. Därvid förs två

alternativa förslag fram. Det ena förslaget innebär att skolan får en själv­

ständig ställning med egen styrelse i vilken bör ingå företrädare för de vik­

tigare avnämareintressena. Det andra förslaget innebär att skolan förs över

till förenade fabriksverken och drivs enligt reglerna för denna institution.

I det senare fallet skulle krigsmaktens speciella intressen tillgodoses genom

att chefen för materielverket ingår i fabriksverkens styrelse och genom att

en särskild militärsektion inrättas vid skolan. När det gäller detalj organisa­

tionen har institutet närmare utvecklat det alternativ som innebär själv­

ständig ställning inom försvaret.

Rationaliseringsinstitutets förslag om olika organisatoriska och driftmäs­

siga förbättringar har under remissbehandlingen rönt uppskattning från

många håll. Invändningar har emellertid i flera fall riktats mot principen

om full kostnadstäckning vid prissättningen. Man har därvid bl. a. hävdat

att skolans verksamhet i sig själv har ett betydande allmänintresse och att

priserna kan befaras bli icke konkurrenskraftiga. När det gäller frågan om

skolans organisatoriska ställning anser de flesta remissinstanserna att sko­

lan bör ha organisatorisk huvndanknytning till krigsmakten. Några instan­

ser anser att skolans ställning i stort sett bör förbli oförändrad, andra an­

sluter sig närmast till rationaliseringsinstitutets förslag att skolan skall ha

en självständig ställning inom försvaret. I ett par fall anser man dock att

skolan bör inordnas under förenade fabriksverken i enlighet med institutets

andra förslag. I fråga om rationaliseringsinstitutets alternativ C har chefen

för armén gjort invändningar mot föreslagna förändringar av utbildningen

av värnpliktiga minhundförare.

Enligt min uppfattning bör hundskolan, så länge verksamheten har i hu­

vudsak nuvarande inriktning, behålla en fast anknytning till krigsmakten.

Starka skäl talar enligt min mening för att man därvid följer rationalise­

ringsinstitutets förslag om att skolan bör ges en självständig ställning inom

försvaret med egen styrelse och chef. En sådan lösning måste bl. a. ses som

en konsekvens av de principer för prissättning som jag kommer att närmare

beröra i det följande och som förutsätter att de större avnämarna utanför

armén, t. ex. rikspolisstyrelsen, kan utöva ett direkt inflytande på skolans

verksamhet när det gäller inriktning, organisation m. m. Jag förordar alltså

att skolan får en självständig ställning inom försvaret med egen styrelse

och chef. Skolans benämning bör därvid ändras till försvarets hundskola.

Arméchefens särskilda intressen, bl. a. i fråga om visst biträde i samband

med överinseendet över krigsmaktens hundväsende, bör efter övergång till

den nya organisationen tillgodoses genom särskilda anordningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

När det gäller prissättningen av skolans produkter, tjänster m. m. anser

jag att avnämarna bör betala ett pris som helt täcker kostnaderna. Någon

subventionering från arméns anslag av verksamhet vid andra försvarsgrenar

och utanför krigsmakten bör i princip inte ske. Rationaliseringsinstitutets

bedömningar av hur fasta kostnader m. m. skall beräknas kan jag i huvud­

sak ansluta mig till. Institutet har emellertid utgått från att all verksamhet

vid skolan, sedan viss värnpliktsutbildning har förts över till 121, bör täckas

av intäkter. Enligt min mening bör dock i särskilda fall kostnader som

inte direkt avser produktion, utbildning, veterinärvård o. d. kunna bestridas

genom särskilt anslagna medel.

Det har vid remissbehandlingen anförts att priserna vid full kostnads­

täckning inte kommer att bli konkurrensdugliga och att detta kan komma

att medföra att avnämare omprövar sina behov, varvid basen för skolans

produktionsverksamhet kan komma att minska. Jag vill här erinra om att

även vid nuvarande organisation skulle priser som överensstämmer med de

verkliga produktionskostnaderna ungefär uppgå till de belopp som ratio­

naliseringsinstitutet har förutsatt i sitt förslag. Självfallet måste de nya

högre priserna leda till att behov omprövas och bedömningar görs beträf­

fande möjligheterna att täcka behovet av hundar på annat sätt. Jag räknar

dock med att verksamheten skall kunna behållas på ungefär (nuvarande

nivå.

Organisationen vid skolan bör baseras på en fast produktion som fastställs

i fleråriga överenskommelser mellan skolan och de statliga avnämarna, i

främsta rummet försvarsgrenarna och rikspolisstyrelsen men också t. ex.

generaltullstyrelsen och civilförsvaret. Även De blindas förening, vars inköp

av ledarhundar bestrids av statliga medel, och AB AB, vars tjänster i stor

utsträckning tas i anspråk av statliga myndigheter, bör till viss del kunna

inbegripas i sådana överenskommelser. Överenskommelser bör också kunna

övervägas med myndigheter och organisationer om anordnande av kurser

m. m. Priserna på denna garanterade produktion bör som tidigare har fram­

gått i princip täcka både fasta och rörliga kostnader. Härutöver bör annan

verksamhet kunna bedrivas när detta kan ske till priser som täcker minst

tillkommande kostnader.

Den lämpliga storleken av den garanterade produktionen m. m. torde kun­

na fastställas först efter en viss övergångsperiod. De första överenskommel­

serna bör därför vara provisoriska och avse en kortare tid, dock minst ett år.

Dessa överenskommelser bör lämpligen utgå från ungefär nuvarande pro­

duktion och nuvarande genomsnittliga kostnader, överenskommelserna bör

kunna baseras på förutsättningen att avnämarna, inklusive armén, kommer

att tilldelas medel som värdemässigt motsvarar vad de förutsätts tillgodo­

göra sig av skolans verksamhet, varvid motsvarande minskningar skall ske

under de anslag till armén från vilka verksamheten vid hundskolan f. n.

bestrids. Samtliga utgifter vid skolan bör bestridas från ett förslagsanslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

63

som ersätter bl. a. nuvarande reservationsanslag, Armén: Hundväsendet.

Förslagsanslaget bör tillgodoföras intäkterna i skolans verksamhet.

Även skolans organisation bör till en början göras provisorisk. Den bör

därvid omfatta ungefär nuvarande personal samt ytterligare ca 20 anställda

som ersättning för de handräckningsvärnpliktiga som bör utgå ur organisa­

tionen. Den exakta storleken och utformningen av organisationen kan inte

anges förrän de tidigare berörda provisoriska överenskommelserna föreligger.

Om riksdagen uttalar sig för en principlösning beträffande skolan i enlighet

med vad jag här har förordat, avser jag att återkomma till Kungl. Maj :t med

detaljerat förslag till organisation med kostnadsberäkningar m. m. sedan

förhandlingar har förts med avnämare m. fl. I detta kommande förslag bör

enligt min uppfattning rationaliseringsinstitutets synpunkter på organisa­

tion, anställningsformer, verksamhetens bedrivande, veterinärvårdens ord­

nande m. m. i huvudsak kunna tjäna till ledning. Vad jag här har förordat

förutsätter att skolan får tillgång till särskilda rörelsemedel av ungefär den

storlek rationaliseringsinstitutet har föreslagit. Förslag härom bör föreläg­

gas riksdagen senare. Vissa frågor som har samband med de värnpliktiga

minhundförarnas utbildning torde ytterligare behöva övervägas bl. a. uti­

från de krav som krigsorganisationen ställer. En riktpunkt för den nya

organisationen bör vara att den i huvudsak skall rymmas inom nuvarande

kostnadsram. En ny organisation bör lämpligen såsom rationaliseringsinsti­

tutet har föreslagit genomföras den 1 juli 1971.

Hinder möter inte att detta ärende behandlas först under höstriksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

godkänna de riktlinjer jag i det föregående har angett

för organisationen m. m. av försvarets hundskola.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970

Innehållsförteckning

Sid.

Flygvapnets förband inom stockholmsområdet och flygvapnets skolorganisa­

tion .................................................................................................................................... 2

1968 års riksdagsbeslut m. m.................................................................................... 2

Nuvarande organisation ................................................................................... 3

Försvarets fredsorganisationsutredning ............................................................... 7

Remissyttranden ........................................................................................................ 17

Arbetsgruppen inom försvarsdepartementet ....................................................... 22

Remissyttranden ....................................................................... .............................. «

27

Departementschefen .................................................................................................. 30

Organisationen av arméns hundskola.......................... 37

Inledning ...................................................................................................................... 37

Nuvarande organisation ............................................................................................ 37

Synpunkter och förslag av försvarets rationaliseringsinstitut ....................... 40

Remissyttranden ..................................................................................................... 52

Departementschefen .................................................................................................. 59

ESSELTE TRYCK. STHLM 70

014101