Prop. 1971:53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige m. m.: given Stockholms slott den 19 februari 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande de- partementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

ALVA MYRDAL

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskom— melse om ändring i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse (det s.k. Helsingfors-avtalet). Överenskommelsen syftar till att bygga ut och förstärka organisationen av det nordiska samarbetet. Ändringarna inne- bär att Nordiska rådets stadga inarbetas i en nordisk överenskommelse. Dessutom ändras i vissa hänseenden Nordiska rådets organisation och arbetsformer. Det nordiska samarbetet på regeringsplanet ges en fastare form genom att ett nordiskt ministerråd inrättas.

I samband härmed föreslås, att stadgan för Nordiska rådet upphävs den dag Kungl. Maj:t bestämmer.

1. Riksdagen 1971. ] saml. Nr 53

RQ

Prop. 1971: 53

Förslag till Lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet

Härigenom förordnas att stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet skall upphöra att gälla den dag Konungen bestämmer.

Prop. 1971: 53 ' 3

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.

Närvarande: statsministern Palme, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NOR- LING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Tf. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkän- nande av en överenskommelse om ändring i samarbersöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, m. ni. och anför.

1. Inledning

Vid gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Reykjavik den 7—8 oktober 1967 beslöts, att en kommitté skulle tillsättas med uppgift att genomgå de hittillsva— rande erfarenheterna av Nordiska rådets verksamhet och av övriga for- mer för nordiskt samarbete samt att framlägga de eventuella förslag till ändringar i rådets stadga och arbetsordning, vartill en sådan genomgång kunde ge anledning. Kommittén skulle bestå av två personer från varje land, den ene utsedd av sitt lands regering och den andre av Nordiska rådets presidium.

Kommittén, som antog namnet Nordiska organisationskommittén, höll sitt konstituerande möte den 11 januari 1968.

Vid sitt gemensamma möte i Stockholm den 4 november 1969 upp— drog statsministrarna och presidiet åt Nordiska organisationskommit- tén att lägga fram förslag om ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfältet samt att fortsätta sitt arbete med förslag rörande bl. a. anpassningen av Nordiska rådets arbetsformer till de nya uppgifter som kunde komma att påläggas rådet.

Prop. 1971: 53 4.

Den 10 december 1969 överlämnade organisationskommittén1 till statsministrarna och presidiet en rapport innehållande organisatoriska förslag rörande Nordiska rådet och ett nordiskt ministerråd med kom— petens för hela det nordiska samarbetsfältet. Till rapporten fanns som bilaga fogade erforderliga traktatbestämmelser avsedda att infogas i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, det s.k. Helsingfors- avtalct (NU 1969: 20 s. 29—58).

Efter överenskommelse vid möte den 12 december 1969 i Helsing— fors mellan statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige överlämnade Finlands regering organisationskommitténs rapport som regeringsförslag till Nordiska rådet med begäran om dess yttrande.

Regeringsförslaget och ett ändringsförslag som väckts i anslutning till detta hänsköts till Nordiska rådets juridiska utskott, som avgav sitt be- tänkande den 10 februari 1970. Härefter antog Nordiska rådet den 11 februari 1970 vid sin adertonde session i Reykjavik en rekommendation (nr 18/1970), enligt vilken regeringarna rekommenderades att genom- föra en revision av Helsingfors—avtalet på grundval av organisations- kommitténs förslag. De gemensamma kostnaderna för Nordiska rådets verksamhet skulle enligt rekommendationen fördelas i överensstämmel- se med FN-stadgans principer, dvs. efter förhållandet mellan de dcl- tagande ländernas bruttonationalprodukter.

Organisationskommitténs förslag genomgicks härefter vid möte den 6 mars 1970 med den nordiska ämbetsmannakommitté, som tillsatts med uppdrag att utarbeta förslag rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (Nordektraktaten). Inom ämbetsmannakommitten nåddes enighet om ett förslag till överenskommelse om ändring i 1962 års nor— diska samarbetsöverenskommelse, vilket överlämnades till statsminist- rarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Även Islands regering underrättades om förslaget.

Vid gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Köpenhamn den 2 november 1970 godkände man förslaget och enades om att det skulle undertecknas un- der rådssessionen i Köpenhamn i februari 1971 och därefter föreläggas parlamenten för ratifikation med sikte på avtalets ikraftträdande snarast möjligt, dock senast den 1 juli 1971. Överenskommelsen, vars text torde få fogas till. statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga, underteckna- des den 13 februari 1971 i Köpenhamn.

1 Vid utarbetandet av rapporten bestod organisationskommittén av statsrådet Karl-August Fagerholm, Finland, ordförande, departementschef Otto Miiller och folketingsmand J argen Jensen, Danmark, regeringsrådet Kai Korte, Finland, avdel- ningschef Guömundur Benediktsson och chefredaktör Siguröur Bjarnason, Island, f hv. stortingsrepresentant Jon Leirfall och statssekretmr Emil Vindsetmo, Norge, samt riksdagsman Lars Larsson och statssekreterare Ove Rainer, Sverige.

Prop. 1971: 53 5 2. Gällande bestämmelser

Samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, F in- land, Island, Norge och Sverige innehåller de grundläggande materiella bestämmelserna om det nordiska samarbetet på olika områden och dess- utom vissa allmänna bestämmelser om formerna för detta samarbete.

Nordiska rådets stadga är f. n.” inte grundad på en folkrättsligt bin— dande överenskommelse mellan de nordiska länderna utan är en ge- mensamt utarbetad text, som getts nationell giltighet i varje land. I Sverige har stadgan karaktär av svensk lag (SFS 1952: 618, ändrad 1957: 296 och 1969: 720).

För regeringssamarbetet finns f.n. inte något fast samarbetsorgan med kompetens för hela- samarbetsfältet. På ett par särskilda områden har emellertid nordiska ministerkommittéer upprättats, och i övrigt försiggår regeringssamarbetet i stor utsträckning vid nordiska minister- möten.

3. Organisationskommitténs förslag Allmänt

Organisationskommittén har utfört ett omfattande utredningsarbete inriktat i första hand på Nordiska rådet, dess uppgifter och arbets- former. Kommittén har utarbetet förslag till nya föreskrifter om Nordiska rådet avsedda att ersätta den nuvarande stadgan för rådet. I de nya bestämmelserna betonas rådets uppgifter som initiativtagan- de och rådgivande organ och föreslås förbättrade arbetsformer för full- görande av dessa uppgifter. Bl. a. har kommittén sökt skapa förutsätt- ningar för en smidigare och vid behov snabbare handläggning av sa- kerna i rådet.

Organisationskommittén erinrar om att det på regeringsnivå saknas ett fast organiserat samarbetsorgan med mera vidsträckt kompetens. I olika sammanhang har emellertid tanken framförts, att det nordiska samarbetet skulle främjas av att ett nordiskt ministerråd med vid— sträckt behörighetsområde inrättas. Kommittén fick den 4 november 1969 statsministrarnas och presidiets uppdrag att lägga fram förslag om ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samar- betsfältet.

Organisationskommittén framhåller, att det kan bli fråga om att genom särskilda överenskommelser ge ministerrådet beslutanderätt i vissa frågor. Av flera skäl bör dock inte ministerrådets kompetens be- gränsas till sådana frågor, utan ministerrådet bör få ansvaret för att re— geringssamarbetet över hela det nordiska samarbetsfältet fungerar effek- tivt och rationellt och att erforderlig samordning sker beträffande sam-

lT— Riksdagen 1971. ] saml. Nr 53

Prop. 1971: 53 6

arbetet mellan regeringarna samt mellan regeringarna och Nordiska rådet. Härigenom kommer det nordiska samarbetet att få en enhetlig organisation på regeringsnivå. Utöver en bestämmelse om att minister— rådet skall kunna få beslutsfunktioner med stöd i särskilda överenskom- melser bör intas en bestämmelse om att ministerrådet även i övriga samarbetsfrågor ansvarar för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar och mellan regeringarna och Nordiska rådet. Organisations- kommittén framhåller samtidigt att detta inte bör hindra, att mera infor- mella fackministermöten kan hållas på samma sätt som f.n.

Enligt organisationskommitténs mening bör de grundläggande bestäm- melserna om det nordiska ministerrådet ingå i ett mellan de nordiska länderna slutet fördrag. Kommittén finner det också ändamålsenligt att ge de grundläggande reglerna om Nordiska rådet formen av traktatbe- stämmelser. Lämpligen bör bestämmelserna om ministerrådet och Nor- diska rådet ingå i samma traktat.

Valet står då mellan att utarbeta en särskild institutionstraktat och att låta de institutionella bestämmelser det gäller ingå i 1962 års nordiska samarbetsövcrenskommelse. Organisationskommittén förordar den sena- re lösningen och har utarbetat förslag till bestämmelser om Nordiska rå- det och Nordiska ministerrådet, vilka är avsedda att infogas i samarbets- överenskommelsen.

Formerna för nordiskt samarbete

Organisationskommittén anser, att de bestämmelser om formerna för nordiskt samarbete som f.n. finns i art. 35—38 i den nordiska sam— arbetsöverenskommelsen kan bibehållas med vissa smärre ändringar.

Enligt art. 35 bör de fördragsslutande parterna, för att uppnå de syf- ten som anges i överenskommelsen, fortlöpande samråda och vid behov . vidtaga samordnande åtgärder. Enligt organisationskommitténs förslag bör bestämmelsens tillämplighetsområde vidgas så, att det anges att sam- råd och vidtagande av samordnande åtgärder bör ske för att genomföra och vidareutveckla det nordiska samarbetet enligt såväl den nordiska samarbetsövercnskommelsen som andra överenskommelser.

Organisationskommittén föreslår vidare att den uppräkning av nor- diska samarbetsorgan som finns i art. 35 kompletteras med ett omnäm- nande av ministerrådet och överförs till en särskild artikel (art. 36).

Bestämmelsen i nuvarande art. 36 om att Nordiska rådet bör höras i vissa viktigare frågor har enligt organisationskommitténs mening sin plats i det senare avsnitt vari Nordiska rådet behandlas.-

I fråga om arr. 37 (förfarandet vid ändring av bestämmelse som till- kommit genom nordiskt samarbete) och 38 (myndigheters rätt att direkt brevväxla med varandra) föreslås inga sakliga ändringar.

Prop. 1971: 53 7

Nordiska rådet

Art. 39—48 i organisationskommitténs förslag innehåller bestämmel- serna om Nordiska rådets organisation och uppgifter och är avsedda att ersätta rådets nuvarande stadga.

[ art. 39 sägs att Nordiska rådet skall vara samarbetsorgan för de nor- diska ländernas folkrepresentationer och regeringar samt att Färöarna och landskapet Åland skall deltaga i rådets arbete. I artikeln slås vidare fast att rådets huvudsakliga uppgifter är att vara initiativtagande och råd- givande organ i det nordiska samarbetet. Av artikelns utformning fram- går emellertid att Nordiska rådet också skall kunna få andra uppgifter genom särskilda överenskommelser. Organisationskommittén har i detta hänseende framhållit att det bör vara möjligt att genom nya avtal i fram- tiden ge rådet ytterligare uppgifter även om dessa inte är av initiativta- gande eller rådgivande natur.

Enligt art. 40 skall rådets initiativtagande funktion fullgöras framför allt genom rekommendationer och andra framställningar, som skallkun— na riktas inte endast till en eller flera regeringar utan också till minister- rådet. Rådet skall också på bcgäran av regering eller ministerrådet kunna avge yttranden.

Art. 4] innehåller en allmän bestämmelse om att rådet skall höras i viktigare samarbetsfrågor. Bestämmelsen motsvarar i sak den tidigare bestämmelsen i art. 36.

I art. 42 sägs att rådet skall bestå av 78 valda medlemmar, regerings- representanter och representanter för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse. Vidare skall för de valda medlemmarna utses ett mot- svarande antal suppleanter.

Enligt art. 42 skall val av medlemmar och suppleanter förrättas årli- gen och gälla för tiden till nästa val. Vid val skall tillses, att olika poli- tiska meningsriktningar blir företrädda i rådet. Endast den som är med- lem av den väljande församlingen kan vara medlem eller suppleant i rådet. Förlorar den som valts till medlem eller suppleant senare sitt med— lemskap i den församling som förrättat valet, är han inte behörig att stanna kvar som medlem eller suppleant i rådet.

Varje regering skall enligt förslaget få utse regeringsrepresentanter till det antal som den önskar. Färöarnas landsstyre och Ålands landskaps- styrelse skall vidare utse en representant var. Regeringsrepresentanterna och representanterna för landsstyret och landskapsstyrelsen förutsätts vara förordnade även för tiden mellan sessionerna.

Enligt arr. 43 skall rådsmedlemmarna vara fördelade på delegatio— ner. De av danska folketinget och Färöarnas lagting valda medlemmar- na samt de av danska regeringen och Färöarnas landsstyre utsedda representanterna utgör tillsammans en delegation. På motsvarande sätt bildas en delegation av de av Finlands riksdag och Ålands landsting

Prop. 1971: 53 8

valda medlemmarna samt de av Finlands regering och Ålands land- skapsstyrelse utsedda representanterna. I övrigt utgör varje lands valda medlemmar och regeringsrepresentanter en delegation.

Av art. 44 framgår att endast de valda medlemmarna skall ha rösträtt i rådet. Om rådet behandlar en fråga som rör tillämpningen av en över- enskommelse mellan vissa av de nordiska länderna, har endast medlem- marna från dessa länder rösträtt.

Enligt art. 45 skall rådet ha tre organ, nämligen rådsförsamlingen, presidiet och utskotten.

Enligt art. 46 skall rådsförsamlingen hålla ordinarie session en gång ' om året. Särskild session skall hållas efter beslut av rådsförsamlingen eller presidiet eller när minst två regeringar eller minst 25 valda med— lemmar begär detta.

I art. 47 sägs att presidiet skall bestå av en president och fyra vice presidenter. Ersättare skall utses för medlemmarna av presidiet. Alla delegationer skall vara företrädda bland både medlemmarna och ersät- tarna. Presidieposterna bör fördelas mellan olika politiska meningsrikt- ningar.

Presidiets uppgift skall vara att handha rådets löpande angelägenhe- ter. Vissa ytterligare uppgifter kommer enligt organisationskommitténs förslag att läggas på presidiet. Vid redogörelsen för art. 46 nämndes att presidiet skall ha behörighet att besluta om inkallande av rådsförsam- lingen till särskild session. Presidiet skall också i viss utsträckning vara behörigt att göra framställningar och avge yttranden på rådets vägnar (art. 51).

I art. 48 sägs bl. a. att rådsförsamlingen bestämmer utskottens antal och verksamhetsområden samt att varje delegation själv får fördela sina valda medlemmar på utskotten i enlighet med vad rådsförsamlingen be- stämt om hur många medlemmar av delegationen som skall ingå i varje utskott. Utskottens uppgift är att förbereda sakernas behandling i rådet.

Genom art. 49 inrättas en ny befattning som presidiesekreterare. Den- ne bildar tillsammans med de fem nationella sekreterarna ett sekrete- rarkollegium.

Initiativ i rådet tas enligt art. 50 formellt genom förslag som kan väc- kas av regering, ministerrådet eller medlem. Alla förslag skall beredas av utskott innan de slutbehandlas inom rådet.

Rekommendation skall enligt art. 5] antas av rådsförsamlingen på grundval av väckt förslag. I stället för en rekommendation skall emeller- tid under vissa förutsättningar annan framställning kunna göras av pre- sidiet. Härigenom skapas förutsättningar för en snabbare handläggning av vissa ärenden. Innan framställning avlåts, skall ärendet beredas av utskott, och vid behov kan presidiet också inhämta yttranden av delega- tionerna.

Regering och ministerrådet kan inhämta yttrande av Nordiska rådet.

Prop. 1971: 53 9

Sådant yttrande skall enligt art. 51 i allmänhet avges av rådsförsamling- en. Under vissa förutsättningar kan emellertid presidiet avge yttrande i rådsförsamlingens ställe.

Art. 52 innehåller bestämmelser om det sedan år 1967 i rådets praxis tillämpade frågeinstitutet. Vald medlem skall få ställa fråga såväl till re- gering som till ministerrådet. Fråga behöver inte nödvändigtvis ha an- knytning till innehållet i berättelse eller meddelande utan kan också gälla annat ämne som angår det nordiska samarbetet.

Enligt art. 53 skall varje land svara för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Beträffande de gemensamma utgifterna har organisationskom- mittén inte föreslagit någon särskild fördelningsgrund utan nöjt sig med att ange några tänkbara alternativ. Under alla förhållanden föreslås, att presidiet skall för särskilda fall kunna besluta om annan fördelnings- grund.

I art. 54 sägs att rådsförsamlingen skall fastställa rådets arbetsordning genom beslut fattat med 2/3 majoritet bland de valda medlemmarna. Samma krav på kvalificerad majoritet skall gälla för ändringar i arbets- ordningen.

Nordiska ministerrådet

Reglerna för det nya nordiska ministerrådet är i organisationskommit- téns förslag upptagna i art. 55—62.

I art. 55 uttrycks den grundläggande principen att ministerrådet inte kan fatta formella beslut annat än med stöd av uttryckligt avtal mellan de berörda länderna. Ministerrådet skall emellertid även i övriga sam- arbetsfrågor svara för samarbetet mellan regeringarna och mellan rege- ringarna och Nordiska rådet.

I art. 56 uttalas att ministerrådet skall bestå av medlemmar av varje lands regering. I artikeln anges vidare att en regeringsmedlem från varje land skall utses med uppgift att, med biträde av en ämbetsman, svara för samordningen av ministerrådets arbete och det nordiska rege- ringssamarbetet i allmänhet. Dessa ministrar avses få den organisatoris- ka ledningen av ministerrådets arbete och bör också svara för en en- hetlig praxis i ministerrådet och för ministerrådets kontakter med Nor- diska rådet.

Av arr. 57 framgår, att ministerrådet inte är ett överstatligt organ som kan ålägga en regering förpliktelser mot denna regerings vilja. För beslutförhet krävs sålunda att alla länderna är företrädda i ministerrådet och att rådets beslut är enhälliga. Enda undantaget från kravet på en- hällighet gäller procedurfrågor. Nedlagd röst skall dock inte hindra be- slut. Ett undantag från den allmänna beslutförhetsregeln gäller för det fall att en fråga uteslutande angår vissa av de nordiska länderna. I så- dana fall krävs för beslutförhet endast att dessa länder är företrädda i ministerrådet.

Prop. 1971: 53 10

Artikeln fastslår även principen att alla de fem länderna skall vara lik- ställda i ministerrådet. Varje land skall sålunda ha en röst i rådet.

I art. 58 sägs att beslut som fattas av ministerrådet skall vara bin- dande för de särskilda länderna. Vissa särreglcr gäller för det fall att beslut kräver godkännande av något lands folkrepresentation. I sådant fall blir ministerrådets beslut inte bindande förrän folkrepresentationen godkänt beslutet.

Enligt art. 59 skall ministerrådet avge berättelse till Nordiska rådet. Däri skall ministerrådet särskilt redogöra för det gångna årets samarbete och planerna för det fortsatta samarbetet.

I art. 60 fastslås att ministerrådet före varje ordinarie session med rådsförsamlingen skall lämna Nordiska rådet meddelanden med anled- ning av de rekommendationer som antagits av rådet. Är rekommenda- tion riktad till en eller flera av regeringarna, kan i stället för ministerrå- det denna eller dessa regeringar lämna meddelande till Nordiska rådet.

Enligt art. 6] skall ministerrådets arbetsformer regleras av en arbets- ordning, som ministerrådet självt har att fastställa.

Samråd mellan regeringarna skall också enligt art. 62 kunna ske vid nordiska ministermöten.

Slutbestämmelser

Organisationskommittén har inte utformat konkreta förslag till slut- bestämmelser men föreslår, att det bland dessa bestämmelser intas en uttrycklig föreskrift om att Nordiska rådet skall obligatoriskt höras över alla ändringar i samarbetsövercnskommelsen.

4. Nordiska rådets yttrande

I ett regeringsförslag till Nordiska rådet hemställde Finlands regering om rådets yttrande över organisationskommitténs förslag. I anslutning härtill väcktes av herrar Leif Cassel och Lars Larsson ett ändringsför- slag, som i det väsentliga innefattade ett stöd åt organisationskommit- téns förslag. Sålunda hemställde förslagsställarna, att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna att genomföra organisationskommit- téns förslag till revision av samarbetsöverenskommelsen, varigenom den- na överenskommelse skulle bli det grundläggande avtalet rörande nor- diskt samarbete även i fråga om samarbetets organisation. Förslagsstäl- larna föreslog vidare, att de gemensamma kostnaderna för rådets verk- samhet skulle fördelas mellan länderna enligt FN-stadgans principer.

Regeringsförslaget och ändringsförslaget hänsköts till rådets juridiska utskott, som avgav sitt betänkande den 10 februari 1970. I betänkandet uttryckte utskottet tillfredsställelse över organisationskommitténs för-

Prop. 1971: 53 11

slag, som betecknades som ett betydelsefullt steg mot en ytterligare effektivisering av det nordiska samarbetet. Utskottet ansåg i likhet med de rådsmedlemmar som framlagt ändringsförslaget, att de gemensamma kostnaderna borde fördelas i överensstämmelse med principen i FN"- stadgan på så sätt att man i perioder om exempelvis fem år fastställde ländernas bidrag i förhållande till deras bruttonationalprodukter beräk- nade efter faktorpriser.

[ enlighet med utskottets betänkande antog rådet den 11 februari- 1970 en rekommendation till regeringarna att genomföra en revision av samarbetsövercnskommelsen på grundval av organisationskommitténs förslag. I fråga om fördelningen av de gemensamma kostnaderna re— kommenderades regeringarna att följa principerna i FN-stadgan.

5. Nordiska ämbetsmannakommitténs förslag

Vid sitt möte den 6 mars 1970 enade sig Nordiska ämbetsmannakom- mittén om ett fullständigt förslag till överenskommelse om ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. I allt väsentligt överensstämmer förslaget med det förslag som framlagts av organisationskommittén.

Ämbetsmannakommitténs förslag inleds med en förklaring att rege- ringarna vill stärka och ytterligare bygga ut de institutionella grundva- larna för samarbetet mellan de nordiska länderna och att de finner det ändamålsenligt att i detta syfte ändra den nordiska samarbetsöverens- kommelsen. Det anges vidare att regeringarna beslutat att i denna över- enskommelse införa de grundläggande bestämmelserna om Nordiska rå- det och bestämmelser om ett nordiskt ministerråd med behörighet för hela det nordiska samarbetsfältet.

I fråga om de bestämmelser som angår formerna för nordiskt sam- arbete föreslår ämbetsmannakommittén att art. 35 och 36 ändras i över- ensstämmelse med organisationskommitténs förslag men att art. 37 (om förfarandet vid ändring av bestämmelse som tillkommit genom nordiskt samarbete) och 38 (om myndigheters rätt att direkt brevväxla med var- andra) kvarstår i sin nuvarande lydelse.

I fråga om de bestämmelser som gäller Nordiska rådet föreslås vissa ändringar i den av organisationskommittén använda terminologin. Sålun- da förordas att rådets främsta organ benämns ”plenarförsamlingen” i stället för ”rådsförsamlingen”, att rådsförsamlingen utöver de ordinarie sessionerna skall kunna hålla ""extra sessioner” i stället för ”särskilda sessioner” samt att det för presidiets medlemmar utses ”suppleanter” i stället för ”ersättare”. '

I fråga om kostnaderna för rådets verksamhet (art. 53) föreslår äm- betsmannakommittén vissa ändringar och tillägg. Enligt organisations- kommitténs förslag skulle varje land svara för utgifterna för sitt delta-'

Prop. 1971: 53 12

gande i rådet. Ämbetsmannakommittén föreslår i stället, att varje dele- gation skall svara för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Vidare före- slår ämbetsmannakommittén, i enlighet med rådets rekommendation, att de gemensamma utgifterna fördelas mellan delegationerna för en period av fem år på grundval av förhållandet mellan ländernas bruttonational- produkter.

I övrigt är de ändringar som ämbetsmannakommittén företagit i orga— nisationskommitténs förslag endast av redaktionell natur.

Ämbetsmannakommittén har till organisationskommitténs förslag fo- gat en art. 63, vari föreskrivs att Nordiska rådet skall beredas tillfälle att yttra sig, innan länderna överenskommer om ändring i samarbets- överenskommelsen.

Ämbetsmannakommittén har vidare utformat förslag till slutbestäm- melser.

Vid möte den 16 mars 1970 med Nordiska rådets presidium lämnade ämbetsmannakommittén en redogörelse för sitt förslag. Presidiet fann därvid att förslaget inte föranledde någon åtgärd från presidiets sida, eftersom det i sak överensstämmer med Nordiska rådets rekommenda- tion nr 18/1970.

6. Departementschefen

Nordiskt samarbete förekommer på en mängd olika sakområden, och de resultat som har nåtts genom detta samarbete är i åtskilliga hänseen- den högst betydande. Som regel har samarbetet bedrivits tämligen form- löst, vilket å ena sidan gett samarbetet stor flexibilitet men å andra sidan satt vissa gränser för de resultat som kunnat uppnås. Ibland har man saknat en koordinering av samarbetet på olika sakområden. Under senare år har därför ofta framförts önskemål inte bara om en intensi- fiering av samarbetet på olika områden utan också om en förstärkning av de institutionella grundvalarna för detta samarbete.

Nordiska organisationskommittén har i första hand behandlat Nordis- ka rådets uppgifter och arbetsformer. I denna del har kommittén lagt fram förslag till bestämmelser, som är avsedda att ersätta rådets nuva- rande stadga. För att ge rådet en fastare formell förankring har kom- mittén föreslagit, att de nya bestämmelserna om rådet skall ingå i en formell överenskommelse mellan de nordiska länderna. Kommittén har funnit det naturligt att införa bestämmelserna i 1.962 års nordiska sam— arbetsöverenskommelse, som innehåller de grundläggande materiella reg- lerna om samarbetet på olika sakområden. Kommittén har vidare före- slagit, att ett nordiskt ministerråd inrättas och att detta ministerråd får svara för det nordiska regeringssamarbetet i dess helhet. Även bestäm- melserna om ministerrådet bör enligt kommitténs förslag få sin plats i samarbetsöverenskommelsen.

,;Prop. 1971: 53 13

Organisationskommitténs förslag fick ett positivt mottagande både av Nordiska rådet och av den nordiska ämbetsmannakommitté, som upprät- tats för att utarbeta förslag om ett utvidgat nordiskt ekonomiskt sam- arbete. På grundval av organisationskommitténs förslag utarbetade äm- betsmannakommittén en fullständig text till en överenskommelse om ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. Denna överenskom- melse undertecknades den 13 februari 1971 av alla de fem nordiska län- derna. .

Överenskommelsen innebär ingen väsentlig ändring av Nordiska rå- dets nuvarande uppgifter eller sammansättning. Det anges uttryckligt, att rådets huvudsakliga uppgifter är av initiativtagande och rådgivande art. Rådet skall därutöver genom särskilda överenskommelser kunna till- läggas även andra uppgifter. I fråga om sammansättningen skapas bättre kontinuitet genom att inte endast de valda medlemmarna utan även re- geringsrepresentanterna och representanterna för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse förutsätts få förordnanden, som gäller även tiden mellan sessionerna.

Överenskommelsen innebär vidare en effektivisering av rådets nuva- rande arbetsformer. Förutsättningar skapas för en snabbare behandling av brådskande ärenden. Detta sker dels genom att man vidgar möjlighe- terna att inkalla rådets plenarförsamling till extra session, dels genom att presidiet får rätt att i viss utsträckning avge framställningar och ytt- randen på rådets vägnar.

Ett viktigt drag i överenskommelsen är, att presidiet får en mera be- tydelsefull ställning än f. n. Sålunda får presidiet. befogenhet att avge framställningar och yttranden inte bara i brådskande fall utan också annars när det föreligger skäl därtill. .Det krävs dock alltid, att saken först beretts i utskott. Presidiet har dessutom möjlighet att inhämta ytt- randen från delegationerna till ledning för sitt ställningstagande.

Presidiets ställning stärks också genom bestämmelser om att supplean- ter skall utses för presidiemedlcmmarna. Olika politiska meningsrikt- ningar skall såvitt möjligt bli representerade både i presidiet och bland suppleanterna.

Genom överenskommelsen reformeras också rådets sekretariatsorga- nisation. En ny befattning som presidiesekreterare inrättas, och denne bildar tillsammans med de fem av delegationerna utsedda sekreterarna rådets sekretariat. Presidiet skall i sina uppgifter bistås dels av de sex sekreterarna som därvid utgör ett sekreterarkollegium, dels av presi- diesekreterarcn ensam. Sekreterarkollegiet skall befatta sig med gemen- samma frågor av större räckvidd eller av speciellt intresse för delegatio- nerna.

I rådets praxis har sedan några år som en försöksordning tillämpats ett frågeinstitut. Bestämmelser härom har nu upptagits i överenskommelsen om ändring i samarbetsöverenskommelsen. Dessa bestämmelser innefat-

21' --— Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53

Prop. 1971: 53 14

tar en viss utvidgning av möjligheterna att ställa frågor, särskilt genom att en fråga inte längre skall behöva ha anknytning till innehållet i be- rättelse eller meddelande utan skall kunna gälla också annat ämne i det nordiska samarbetet. '

Fördelningen av de gemensamma kostnaderna skall enligt överens— kommelsen ske efter" förhållandet mellan ländernas bruttonationalpro- dukter. Detta innebär, att Sverige kommer att stå för en väsentligt större andel av dessa kostnader än hittills. Det bör erinras om att bruttonatio- nalprodukten används som fördelningsgrund i FN och i andra inter- nationella organisationer. Vidare har riksdagen redan godkänt en till- lämpning av denna fördelningsprineip i fråga om Sveriges andel av rå- dets gemensamma utgifter budgetåret 1970/71 (BaU 1970: 51, rskr 1970: 339).

Den viktigaste nyheten i överenskommelsen är, att det för första gång- en upprättas ett nordiskt ministerråd med kompetens för olika sakom- råden. Detta ministerråd bör kunna få en viktig uppgift att fylla, inte minst i fråga om koordineringen av det nordiska samarbetet på olika områden. Det bör i detta sammanhang särskilt framhållas att minister- rådet får en skiftande sammansättning med hänsyn till samarbetsfrågor- nas art. Varje land skall enligt överenskommelsen utse en regeringsmed—

lem med uppgift att med biträde av en ämbetsman svara för samordning- en av nordiska samarbetsfrågor. .

Ministerrådet skall kunna fatta formella beslut endast med stöd i särskilda överenskommelser. omfattningen av beslutandefunktionerna blir därför beroende av vilka sådana särskilda överenskommelser som kommer till stånd. '

Även när ministerrådet inte har formell beslutanderätt, skall det svara för samarbetet mellan regeringarna samt mellan regeringarna och Nor— diska -rådet. Detta hindrar emellertid inte, att samråd mellan rege- ringarna också skall kunna ske vid nordiska ministermöten. Överenskom- melsen gör det därför möjligt att inordna regeringssamarbetet i minister- rådets verksamhet när'detta är lämpligt och att bibehålla ett mera form- löst samarbete i de fall där en sådan samarbetsprocedur är att föredra.

' Ministerrådet är inte avsett att vara ett överstatligt organ. Detta fram- går av att det för beslutförhet krävs att alla länderna är företrädda i mi- nisterrådet och av att ministerrådets beslut skall vara enhälliga.

Sammanfattningsvis vill jag anföra att jag anser överenskommelsen om ändring i samarbetsöverenskommelsen innebära en välbehövlig för- stärkning av de organisatoriska grundvalarna för det nordiska samarbe- tet. Genom överenskommelsen skapas förutsättningar för en rationali- sering och effektivisering av Nordiska rådets arbetsformer. Dessutom upprättas ett ministerråd, som kan väntas komma att spela en betydelse- full roll-i fråga om regeringssamarbetet. Med hänsyn till de organisa-

Prop. 1971: 53 15

toriska fördelar som överenskommelsen erbjuder, anser jag att den bör ratificeras av Sverige.

I samband med att överenskommelsen träder i kraft, skapas en ny rättslig grund för Nordiska rådets verksamhet. Vid denna tidpunkt bör därför den författning som nu'innehåller rådets stadga upphöra att gälla, och Kungl. Maj:t bör bemyndigas att meddela förordnande härom, se- dan dagen för överenskommelsens ikraftträdande blivit känd. Ett förslag till lag om upphävande av stadgan för rådet vid tidpunkt som Kungl. Maj:t bestämmer har utarbetats inom utrikesdepartementet.

7. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

dels antaga förslag till lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet,

dels godkänna överenskommelsen den 13 februari 1971 om ändring i samarbetsövcrenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Fin- land, Island, Norge och Sverige.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposi- tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1971: 53 - 17

Bilaga

Overenskomst om aendring af samarbej dsoverenskomsten af 23. marts 1962

mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Sopimus Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan välillä 23 päivänä

maaliskuuta 1962 tehdyn yhteistyösopimuksen muuttamisesta

Samkomulag um breyting å samstarfssamningi frå 23. marz 1962 milli

Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs og Svibjööar

Avtale om endring av samarbeidsavtalen av 23. mars 1962 mellom Danmark,

Finland, Island, Norge og Sverige

Övere nskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Prop. 1971: 53

Overenskomst om sendring af samarbejdsoverenskom- sten af 23. marts 1962 mellem Danmark, Finland,

Island, Norge og Sverige

Danmarks, Finlands, Is- lands, Norges og Sveriges regeringar,

som""vil styrke .og j'der- ligere udbygge det institu- tionelle grundlag for sam- arbejdet mellem de nor- diske lande,

som med henblik herpå finder det formålstjenligt at asndre samarbejdsover- enskomsten af 23; marts 1962 mellem de nordiske lande,

som derfor har besluttet.

at indfdre de grundlaeg— gende bestemmelser om Nordisk Råd i samarbejds— overenskomsteu,

som tillige har hesluttet i samarbejdsoverenskom— sten at indqure bestemmel— ser om et Nordisk 'Mini- sterråd med befgåjelser for hele det nordiske samar- bejdsområde,

er blevet enige om fel- gende:

I

Artiklerne 35 og 36 i samarbejdsoverenskom- sten får fölgende nye ord- lyd, og som nye bestem- melser i samarbejdsover- enskomsten indseettes ar- tiklerne 39—63 med fel- gende ordlyd:

Sopimus Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan välillä 23 päivänä maalis- kuuta 1962 tehdyn yhteis- työsopimuksen

muuttamisesta

Islannin, Norjan, - Ruot- sin, Suomen ja Tanskan hallitukset,

jotka haluavat lujittaa ja edelleen kehittåä poh- joismaiden 'välisen yhteis- työn institutionaalisia pe- rusteita,

joiden mielestä on tar- koitukseumukaista tämän tavoitteen saavuttamiseksi muuttaa polijoismaiden välillä 23 päivänä maalis- kuuta 1962 tehtyä yhteis- työsopimusta,

jotka tämän vuoksi ovat päättäneet sisällyttää yh- teistyösopimukseen Poh- joismaiden neuvostoa kos- kevat perussäännökset,

jotka samalla ovat päät- täneet sisällyttää yhteis- työsopimukseen koko poh— joismaisen yhteistyön alu- eella toimivaltaista Poh- joismaiden ministerineu- vostoa koskevat säännök- set,

ovat sopineet seuraavaa.

I

Yhteistyösopimuksen 35 ja 36 artikla muutetaan ja yhteistyösopimukseen li- sätään uudet 39—63 artik- lat seuraavasti.

18

Samkomulag um breyting å samstarfssamningi frå 23. marz 1962 milli Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs

log Svibjööar

Rikisstjörnir Danmerk— ur, Finnlands, Islands, Noregs og Svibjööar,

seum vilja treysta og efla enn grundvöll samstarfs Noröurlanda og skipulag;

sem telja råövaznlegt aö breyta i bessu skyni sam- starfssamningi Nor'öur- landa frå 23. marz 1962;

sem hafa bess vegna _ åkveöiö aö fella inn i sam- starfssamninginn grund- vallaråkvaeöi bau, er Norö- urlandaråö varöa;

sem jafnframt hata åkveöiö aö basta inn i sam- starfssamninginn åkvaeö um um raöherranefnd Norö- urlanda, en undir hana falla malefni norraennar samvinnu,

hafa oröiö sammåla um eftirfarandi :

I

Oröalag 35. og 36. grein- ar samstarfssamningsins breytist og veröi svo sem aö neöan greinir, og baett veröi i samstarfssamning- inn nyjum akvzeöum, er veröi 39.—-63. grein og hljööi svo sem hér fer å eftir:

Prop. 1971: 53

Avtale om endring av sam- arbeidsavtalen av 23. mars 1962 " mellom" Danmark, Finland, '.Island, Norge og

Sverige

Danmarks, Finlands, Is- lands, Norges og Sveri- ges regjeringer,

som vil styrke og ytter- ligere utbygge det institu-. sjonelle grunnlag for sam- arbeidet .mellom de nor— diske land,

som finner det- formåls- tjenlig med dette for eye å endre samarbeidsavtalen av 23. mars 1962 mellom fle nordiske land,

som derfor har besluttet å ta med i samarbeidsav- talen de grunnleggende be- stemmelser om Nordisk Råd, _

som'videre har beslut- tet å ta med i samarbeids- avtalen bestemmelser om et nordisk ministerråd med myndighet for hele det nordiske samarbeids- felt,

er blitt enige om 'fal- gcnde: ' ' '

I

Artiklene 35 og 36 i samarbeidsavtalen får fel- gende nye ordlyd, og som nye bestemmelser i sam- arbeidsavtalen innfpres artiklene 39 63, som skal ha folgcnde ordlyd:

Överenskommelse om: änd-

ring i samarbetsöverens-l

kommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och

Sverige

Danmarks, Finlands, Is- lands, Nor'ges och Sveri- ges regeringar,

vilka vilja stärka och yt- terligare utbygga de insti- tutionella grundvalarna för samarbetet mellan de nordiska länderna,

vilka finna det ända- 'målsenligt att i detta syr-. te. 'ändra samarbetsöver- enskommelsen den 23 mars 1962 mellan de nor- diska länderna,

vilka därför ha beslu- tat att i samarbetsöverens- kommelsen ' införa de grundläggande bestämmel- serna om Nordiska "rådet,

vilka tillika 'ha beslu- tat att i samarbetsöverens- komme'lsen införa bestäm- melser om ett nordiskt mi- nisterråd med behörighet för hela det nordiska sam- arbetsfältet,

ha enats om följande.

I

Artiklarna 35 Och 36 i samarbetsöverenskommel- sen erhålla följande nya lydelse, och som nya he— stämmelser i samarbets- överenskommelsen.. införas artiklarna 39—63, som skola ha följande lydelse.

Prop. 1971: 53

Formerne for nordisk samarbejde

Artikel 35

For at gennemfere og videreudvikle det nordi- ske samarbejde i henhold til denne og andre over- enskomster bör de nordi- ske lande til stadighed råd- fare sig med hinanden og hvor behov foreligger trzeffe samordnande for— anstaltninger.

Artikel 36

Samarbejdet mellem de nordiske lande finder sted i Nordisk Råd, i Det nor- diske Ministerråd samt på andre ministermoder, i seerlige samarbejdsorga- ner og mellem fagmyndig- heder.

Nordisk Råd

Artikel 39

I Nordisk Råd samar- bejder de nordiske landes folkevalgte forsamlinger og regeringer. Rådet er initiativtagende og rådgi- vende i spergsmål, som an— går samvirket mellem dis- se lande eller nogle af dem, og har i dvrigt de opgaver, der fremgår af denne og andre overenskomster.

Faeraernes lagting og landsstyre samt Ålands landsting og landskapssty- relse deltager i Rådets ar- bejde.

Artikel 40

Rådet kan vedtage re- kommandationer og rette andre henvendelser eller

Pohjoismaisen yhteistyön

muodot

35 arlikla Pohjoismaisen yhteis- työn toteuttamikseksi ja edelleen kehittämiseksi tä- män ja muiden sopimus- ten mukaisesti tulee Poh— joismaiden jatkuvasti neu- votella keskenään ja tar- vittaessa ryhtyä yhden- mukaisiin toimenpiteisiin.

36 artikla

Pohjoismaiden välinen yhtelstyö tapahtuu Poh- joismaiden neuvoston, Pohjoismaiden ministeri- neuvoston ja muiden mi- nisterikokousten puitteis- sa, erityisissä yhteistyöeli- missä ja ammattivirano- maisten välillä.

Pohjoismaiden neuvosto

39 artikla

Pohjoismaiden neuvos- tossa Pohjoismaiden kan- sanedustuslaitokset ja hal— litukset ovat yhteistyössä keskenään. Neuvosto voi tehdä aloitteita ja antaa neuvoja niissä kysymyk- sissä, jotka koskevat yh- teistyötä näiden maiden tai joidenkin niistä välillä, ja sillä on muutoin ne tell- tävät, jotka ilmencvät täs- tä tai muista sopimuksista.

Fär-saarten maakäräjät ja maakuntahallitus sekä Ahvenanmaan maakunta- päivät ja maakunnanhalli- tus osallistuvat neuvoston työhön.

40 artikla Neuvosto voi hyväksyä suosituksia, tehdä muita esityksiä tai antaa lausun-

20

Tilhögun norraens sam-

starts

35. grein Noröurlönd skulu jafn- an hafa samrått og gera råöstafanir til samraem— ingar, bogar ])örf krefur, til bess aö framkvaema og efla norraena samvinnu samkvzemt samningi bess- um eöa öörum.

36. grein

Vettvangur samstarfs Noröurlanda er Noröur- landaråö, raöherranefnd Noröurlanda og aörir raöherrafundir. Sérstakar samstarfsnefndir og stjörn- völd einstakra bjö'ölifs- båtta gcta og haft slika samvinnu sin å milli.

Noröurlandaråö

39. grein

! Noröurlandaråöi starta saman bjööbing og rikis- stjörnir Noröurlanda. Noröurlandaraö getur ått frumkvaeöi aö lausn vanda- måla og veriö råögefandi i 'vandainålum, sem varöa samvinnu bossar-a landa eöa einhverra beirra. Aö ööru leyti hefur raöiö å hendi verkefni, sem af bessum samningi eöa öör- um leiöir.

1 störfum raösins taka bått lögbing og landsstjörn Faereyja og landsbing og stjörn Ålandseyja.

40. grein Råöiö getu'r sambykkt ålyktun, beint tilmtelum til eöa låtiö i ljös alit vitt

Prop. 1971: 53

Formene for "nordisk samarbeid

Artikkel 35

For å gjennomfare og videreutvikle det nordiske samarbeid etter denne og andre avtaler har de nor- diske land sta-dig samrå seg med hverandre, og treft'e de samordningstil- tak som det er behov for.

Artikkel 36

Samarbeidet mellom de nordiske land finner sted i Nordisk Råd, i Nordisk Ministerråd og på andre ministermeter, i saarlige samarbei-dsorganer og mel- lom fagmyndigheter'.

Nordisk Råd

Artikkel 39

I Nordisk Råd samarbei- der de nordiske lands na- sjonalforsamlinger og re- gjeringer. Rådet kan ta initiativ og gi råd i spars— mål som angår samarbeid mellom disse land eller noen av dem, og har for evrig de oppgaver som framgår av denne og andre avtaler.

Formerna för nordiskt samarbete

Artikel 35

För att genomföra och vidareutveckla det nor- diska samarbetet enligt denna och andra överens- kommelser böra de nor- diska länderna fortlöpan- de samråda och vid behov vidtaga samordnande åt- gärder.

Artikel 36

Samarbetet mellan de nordiska länderna äger rum inom Nordiska rådet, inom Nordiska ministerrå- det samt på andra minis— termöten, i särskilda sam- arbetsorgan och mellan fackmyndigheter.

Nordiska rådet

Artikel 39

I Nordiska rådet samar- beta de nordiska länder- nas folkrepresentationer och regeringar. Rådet är initiativtagande och råd- givande i frågor, som avse samverkan mellan dessa länder eller några av dem, samt har i övrigt de upp- gifter som framgå av den- na och andra överens-

" kommelser.

Faergiyenes lagting og landsstyre samt Ålands landsting og landskapssty- relse deltar i rådets ar- beid.

Artikkel 40

Rådet kan vedta rekom- mandasjoner og rette an- dre henvendelser eller av-

Fiiröarnas lagting och landsstyre samt Ålands landsting och landskaps- styrelse deltaga i rådets arbete;

Artikel 40

Rådet kan antaga re-. kommendation, göra annan framställning eller avgiva

Prop. 1971: 53

afgive udtalelser til en eller flere af de nordiske landes regeringer eller til Ministerrådet.

Artikel 41

Ud over hvad der saer- ligt er aftalt, ber Rådet gi- ves lejlighed til at udtale sig om nordiske samar- bejdsspglrgsmål af sterre betydning, når dette ikke er umuligt af tidshensyn.

Artikel 42

Rådet består af 78 valgte medlemmer samt af rege- ringsreprzesentanter og re- praesentanter for Feergåer- nes landsstyre og Ålands landskapsstyrelse.

Af medlemmerne vzelger Danmarks folketing sek- sten, Finlands riksdag syt- ten, Islands alting seks, Norges storting atten og Sveriges riksdag atten. errpernes lagting vzelger to medlemmer og Ålands landsting et medlem. Des- uden vaalger hver forsam- ling et tilsvarende antal suppleanter.

Valg af medlemmer og suppleanter foretages år- ligt og gaelder for tiden indtil meste valg. Ved valg skal forskellige politiske meningsretninger gives repraesentation i Rådet.

Kun medlemmer af den forsamling, der har fore- taget valget, kan vzere valgt medlem eller suppleant i Rådet.

toja yhdell'e tai 'useam- malle pohjoismaan halli- tukselle tai ministerineu- vostolle. '

41 artikla

Neuvostolle on, sen li- säksi mitå erikseen on sovittu, varattava tilaisuus antaa lausuntonsa merkit- tåvistä pohjoismaista yh- teistyötä koskevista kysy- myksistä, milloin tämä ajan puutteen vuoksi eiole mahdotonta.

42 artikla Neuvoston muodostavat 78 valittua'jåsentä, hallif tusten eduStajat sekä Fär- saarten maakuntahallituk- sen ja Ahvenanmaan maa- kunnanhallituksen edusta- jat.

Jäsenistä valitsevat Tans- kan kansankäräjät kuusi- toista, Suomen eduskunta seitsemäntoista, Islannin altingi kuusi sekä Norjan suurkäråjät ja Ruotsin val- tiopäivät kumpikin kah- deksantoista. Får—saarten maakäräjät valitsevat kak- si jåsentå ja Ahvenanmaan maakuntapäivät yhden jä— senen. Sen lisäksi kukin kansanedustuslaitos valit- see vastaavan määrän va- rajäseniä.

Jäsenet ja varajäsenet

valitaan vuosittain ja vaali on voimassa siksi kunnes seuraava vaali toimitetaan. VaaleisSa on erilaisten po- liittisten suuntausten saa- tava eduslus neuvostossa.

Ainoastaan se, joka on vaalin toimittaneen kan- sanedustuslaitoksen jäsen, voi toimia neuvoston valit— tuna jäsenenä ja vara- jäsenenä.

22

eina eöa fleiri af rikis- stjörnum Noröurlanda eöa råöherranefndina,

41. grein Auk'beirra målaflokka, sem sérstaklega er um samiö, skal" råöiö, begar timi' vinnst til, få teeki- faeri til aö tja sig um mik-

ilsverö- efni norraennar samvinnu. 42. grein

Råöiö skipa 78 kjörnir fulltruar, fulltrilar rikis- stjörnanna, fulltruar land- stjörnar Faereyja og stjörn- ar Ålandseyja.

Djööbing Dana kj's 16 fulltrua, rikisbing Finna 17 fulltrl'ia, Albingi Islend- inga 6 fulltrila og störbing Norömanna og rikisbing Svia hvort um sig 18 full- trua. Lögbing Faereyja kys 2 fulltriia i råöiö og lands- bing Alanclseyja einn full- tr1'1a. Ennfremur kys hver aöili jafnmarga varamenn.

Kjör fulltrua og vara- manna fer fram årlega og gildir til naesta kjörs. Viö kjör skal bess gaett, aö mismunandi stjörnmåla- stefnur eigi fullt-råa i rad- inu.

Kjörgengir eru einvörö— ungu bingmenn å bvi bingi, bar sem kjör fer fram.

Prop. 1971: 53

gi uttalelser.ti1 en eller flere av de nordiske lands regjeringer eller til mini- sterrådet.

Artikkel 41

Rådet ber, ut over". hva som saerlig er avtalt, gis anledning til å uttale seg om nordiske samarbeids— spörsmål av större betyd- ning når dette ikke er umulig på grunn av tids- ned.

Artikkel 42 Rådet består av 78 valg- te medlemmer,. regjerings- representanter og repre- sentanter for Faerpyenes landsstyre og Ålands land- skapsstyrelse.

Av medlemmene velger Danmarks folketing 16, Finlands riksdag 17, Is- lands alting 6, Norges storting 18 og Sveriges riksdag 18. Faereyenes lag- ting velger 2 medlemmer og Ålands landsting 1 medlem. Videre velger hver forsamling et tilsva- ren-de antall suppleanter.

Valg av medlemmer og '

suppleanter foretas "årlig og gjelder- for tiden inn- til neste valg. Ved valgene skal forskjellige politiske meningsretninger gis re- presentasjon i rådet.

Bare medlemmer av den forsamling som har fore- tatt valget kan vara valgt medlem eller suppleant i rådet.

yttrande till en eller fle— ra av de nordiska länder- nas regeringar eller till ministerrådet.

' Artikel 41

Rådet" bör, utöver vad- som särskilt överenskom- mits, beredas tillfälle att yttra sig om nordiska sam- arbetsfrågor av större be- tydelse när detta icke är ogörligt av tidsskäl.

Artikel 42

Rådet består av 78 val- da medlemmar, regerings- - representanter och repre- sentanter för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse.

Av medlemmarna väljer Danmarks folketiug sex- ton, Finlands riksdag sjut- ton, Islands alting sex samt Norges storting och Sveriges riksdag vardera aderton. Färöarnas lagting väljer två medlemmar och Ålands landsting en med- lem. Dessutom våljer var- je församling motsvarande antal suppleanter.

Val av medlemmar och suppleanter förrättas årli— gen och' gäller-för tiden till nästa val. Vid val skola

olika politiska meningsf- riktningar givas represen- tation i rådet.

Endast den som är med- lem av den församling som förrättat valet kan vara vald medlem eller supple- ant i rådet.

ts)

Prop. 1971: 53

Hver regering udpeger blandt sine medlemmer det antal regeringsrepres- sentanter, den ensker. Landsstyret og landskaps- styrelsen'udpeger hver en reprzesentant blandt sine medlemmer.

Artikel 43

Danmarks riges delega- tion består af de af fol— ketinget og lagtinget valg- te medlemmer samt de af regeringen og landssty- ret udpegede reprzesentan- ter. Finlands delegation består af de af riksdagen og landstinget valgte med- lemmer samt de af rege- ringen og landskapsstyrel- sen udpegede repraesen- tanter. Delegationen for hvert af de övrige lande består af de af den folke- valgte forsamling valgte medlemmer og de af rege— ringen udpegede reprae- sentanter.

Artikel 44

Regeringsreprzesentan- terne samt landsstyrets og landskapsstyrelsens reprae- sentanter har ikke stem- meret i Rådet.

I spörgsmål, som angår anvendelsen af overens- komster mellem visse lan- de, har kun medlemmer fra disse lande stemmeret.

Artikel 45

Rådets organer er Ple- narforsamlingen, Przesi- diet og Udvalgene.

Kukin hallitus määrää jäsenistään neuvostoon haluamansa määrän halli- tusten edustajia. Maakunta- hallitus ja maakunnanhal- litus määräävät kumpikin jäsenistään neuvostoon yh- den edustajan.

43 artikla

Tanskan valtakunnan valtuuskunnan muodosta- vat kansankäräjien ja maa- käräjien valitsemat jäsenet sekä hallituksen ja maa- kuntahallituksen määrää— mät edustajat. Suomen val— tuuskunnan muodostavat eduskunnan ja maakunta- päivien valitsemat jäsenet sekä hallituksen ja maa- kunnanhallituksen mää- räämät edustajat. Kunkin muun maan valtuuskunnan muodostavat kansanedus- tuslaitoksen valitsemat jä- senet ja hallituksen mää- räämät edustajat.

44 artikla

Hallitusten sekä maa- kuntahallituksen ja maa- kunnanhallituksen edus- tajilla ei ole äänioikeutta neuvostossa.

Maiden välisten sopi- musten soveltamista kos— kevissa kysymyksissä on ainoastaan näitä maita edustavilla jäsenillä ääni— oikeus.

45 artikla

Neuvoston elimiä ovat yleiskokous, puheenjoh- tajisto ja valiokunnat.

24

Sérhver rikisstjörn velur iir sinum höpi stjörnar- fulltrua, svo ma'rga sem hun öskar. Landsstjörn Fazreyja og stjörn Ålands- eyja velja hvor um sig einn fulltrua.

43. grein

I deild danska rikisins eru beir fulltrilar, sem bjööbingiö og lögbingiö kjösa, og beir fulltrl'iar, sem danska rikisstjörnin og landsstjörnin velja. I deild Finnlands eru beir fulltruar, sem rikisbing Finna og landsbing Ålands- eyja kjösa, og beir full- truar, sem finnska rikis- stjö'rnin og stjörn Ålands— eyja velja. Deildir hinna landanna skipa kjörnir fulltriiar bjööbinganna og fulltruar, sem rikisstjörn- irnar velja.

44. grein

Fulltruar rikisstjörnanna og fulltruar landsstjörnar Faereyja og stjörnar Ålandseyja eiga ekki at- kveeöisrétt i raöinu.

Um måletni, sem ein- vöröungu varöa tillkun samninga milli einstakra landa, eiga ekki aörir at- kvaeöisrétt en fulltruar beirra l'anda.

45. grein Stjörnbaettir råösins eru: bing raösins, stjörnar- nefnd og- nefndir.

Prop. 1971: 53

Enhver regjering utpe- ker blant sine medlemmer regjeringsreprescntanter i det antall söm den pnsker. Landsstyret og landskaps- styrelsen utpeker hver en representant blant sine medlemmer.

Artikkel 43

Danmarks rikes delega- sjon består av de medlem- mer som er valgt av folke- tinget og lagtinget og de representanter som er ut- pekt av regjeringen og landsstyret. Finlands de- legasjon består av delmed- lemmer som er valgt av riksdagen og landstinget og de representanter som er utpekt av regjeringen og landskapsstyrelsen. For hvert av de pvrige land består delegasjonen av de medlemmer som er valgt av nasjonalforsamlingen og de representanter som er utpekt av regjeringen.

Artikkel 44

Regjeringenes samt landsstyrets og landskaps- styrelsens representanter har ikke stemmerett i rå- det.

I spel-små] som angår anvendelsen av avtaler mellom enkelte land har bare medlemmer fra disse land stemmerett.

Artikkel 45

Rådets organer er ple- narforsamlingen, presidiet og utvalgene.

Varje regering utser bland sina medlemmar re- geringsrepresentanter till det antal som den önskar. Landsstyret och land- skapsstyrelsen utse varde- ra en representant bland sina medlemmar.

Artikel 43

Danmarks rikes delega- tion består av de av folke- tinget och lagtinget valda medlemmarna samt de av regeringen och landsstyret utsedda representanterna. Finlands delegation består av de av riksdagen och landstinget valda medlem- marna samt de av rege- ringen och landskapssty- relsen utsedda represen- tanterna. För ettvart av de övriga länderna består de- legationen av de av folk- representationen valda medlemmarna och de av regeringen utsedda repre- sentanterna.

Artikel 44

Regeringsrepresentau- terna samt landsstyrets och landskapsstyrelsens representanter ha icke rösträtt i rådet.

I frågor, som angå till- lämpningen av överens- kommelser mellan vissa länder, ha endast med- lemmar från dessa länder rösträtt.

Artikel 45 Rådets organ äro ple- narförsamlingen, presidiet och utskotten.

Prop. 1971: 53

Artikel 46

Plenarforsamlingen be- står af alle medlemmer af Rådet. .

Plenarforsamlingen af- holder ordinzer session en gang om året. Ekstraordi- nwr session afholdes, når Plenarforsamlingen eller Praesidiet beslutter dette, eller når mindst to rege- ringcr eller mindst feinog- tyve valgte medlemmer fremstetter anmodning derom.

Rådets befejelser ud- gives af Plenarforsamlin- gen, hvis andet ikke er saerligt foreskrevet. Plenarforsamlingens for- handlinger er offentlige, medmindre Plenarforsam- lingen beslutter andet.

Artikel 47

Plenarforsamlingen ud- peger ved hver ordinaer session et Praesidium, be- stående af en praesident og fire vicepraesidenter. For hver af disse udpeges en suppleant. Alle delegatio- ner skal vaere repraesente- ret i Praesidiet og blandt suppleanterne. Så vidt mu— ligt ber forskellige poli- tiske meningsretninger re- przesenteres i Praesidiet og blandt suppleanterne.

Medlemmer af Przesidiet og suppleanter for sådan- ne medlemmer skal were valgte medlemmer af Rå— det.

Bliver hvervet som med— lem af Przesidiet eller sup- pleant ledigt mellem to or- dinzere sessioner, skal et nyt medlem eller en ny suppleant udpeges for ti-

46 artikla

Yleiskokouksen muodos- tavat kaikki neuvoston jä- senet.

Yleiskokous pitåä kerran vuodessa varsinaisen is- tuntonsa. Ylimääräinen is- tunto pidetään, kun yleis- kokous tai puheenjohta- jisto niin päättää tai mil- loin vähintään kaksi halli- tusta tahi'vähintään kaksi- kymmentäviisi valittua jä- sentä sitä pyytävät.

Yleiskokous käyttää neu- voston toimivaltaa, jollei muuta ole erikseen inää— rätty.

Asiain käsittely yleisko- kouksessa on julkista, ellei yleiskokous toisin päätä.

47 artikla

Yleiskokous valitsee var- sinaisessa' istunnossaan puheenjohtajiston, johon kuuluvat presidentti ja nel- jä varapresidenttiä. Kulle- kin heistä valitaan vara- jäsen. Kaikilla valtuuskun- nilla tulee olla edustaja puheenjohtajistossa ja va- rajäsenten joukossa. Mikäli mahdollista on eri poliit- tisten melipidesuuntausten oltava edustettuina pu- heenjohtajistossa ja vara- jäsenten joukossa.

Puheenjohtajiston jäse- nen ja hänen varamie- hensä on oltava neuvoston valittu jäsen.

Jos puheenjohtajiston jäsenen tai varajäsenen paikka vapautuu kahden varsinaisen istunnon väli- senä aikana, tulee sen val- tuuskunnan, johon eron-

26

46. grein Ding Noröurlandaråös skipa allir fulltruar. råös—l ins. . Aöalbing er håö einu sinni å åri. Til aukabings skal kvatt, begår .bingiö eöa stjörnarnefndin åkveö- ur eöa begar aö minnsta kosti tvzer rikisstjörnir eöa eigi faerri en 25 kjörn- ir fulltruar aeskja bess.

Vald råösins er i hönd- um" bingsins, nema annaö se åkveöiö.

Pingfundir eru håöir i. heyranda. hljööi, nema bingiö åkveöi annaö.

47. grein

Å hverju aöalbingi kj's bingiö stjörnarnefnd, sem i eiga'saeti einn forseti og fjörir varaforsetar. Einnig skulu kosnir jafnmargir varamenn. Hver deild råös- ins skal eiga fulltrua i stjörnarnefndinni svo og varamann. Dess skal gtett. svo sem unntler, aö mis- munandi stjörnmålastefnur eigi fulltrua i stjörnar- nefndinni og varamenn.

Fulltrui i stjörnarnefnd- inni eöa varamaöur hans skal vera kjörinn fulltriii i råöinu.

Losni starf fulltrua 'eöa varamanns i stjörnarnefnd milli tveggja aöalbinga, skal deild så, som full- truinn eöa varamaöurinn åtti saeti i, velja annan

Prop. 1971: 53

Artikkel 46

Plenarforsamlingen be- står av alle medlemmer av rådet.

Plenarforsamlingen hol- der ordinzer sesjon en gang om året. Ekstra se— sjon holdes når plenarfor- samlingen eller presidiet beslutter det, eller när minst 2 regjeringer eller minst 25 valgte medlem- mer framsetter begjzering om det. .

Rådets myndighet ut- pves av plenarforsamlin- gen, hvis ikke annet er szerlig bestemt. '

Plenarforsamlingens for- handlinger er offentlige, hvis plenarforsamlingen ikke beslutter annet.

Artikkel 47

Plenarforsamlingen vel- ger ved hver ordinaer se- sjon et presidium, bestå- ende aven president og fire visepresidenter. For hver av disse velges en suppleant. Alle delegasjo- ner skal vaere represen- tert i presidiet og blant suppleantene. Så vidt mu- lig ber forskjellige .poli- tiske meningsretninger bli representert i presidiet og blant suppleantene.

Medlem av presidiet el- ler suppleant for slikt medlem skal vaere valgt medlem av rådet.

Blir vervct som medlem av presidiet eller supple- ant ledig mellom to ordi- naere sesjoner skal det for tiden inntil neste ordinaz- re sesjon velges et nytt

Artikel 46

Plenarförsamlingen ut- göres av alla medlemmar av rådet.

Plenarförsamlingen hål- ler ordinarie session en gång om året. Extra ses- sion hålles, när'plenarför- samlingen eller presidiet så beslutar eller när minst två regeringar eller minst tjugofem valda medlem- mar framställa begäran därom.

Rådets befogenheter ut- övas 'av plenarförsamling- en, om icke annat är sär- skilt föreskrivet.

Plenarförsamlingens för- handlingar äro offentliga, om plenarförsamlingen ic- ke heslutar annat.

Artikel 47

Plenarförsamlingen ut- ser vid ordinarie session ett presidium bestående av en" president och fyra vice presidenter. För en- var av dessa utses en supp- leant. Alla delegationer skola vara företrädda i pre- sidiet och bland supplean- terna. Såvitt möjligt böra olika politiska. menings- riktningar bliva represen- terade i presidiet och bland suppleanterna.

Medlem av presidiet el- ler suppleant för sådan medlem skall vara vald medlem av rådet.

Blir befattning som med- lem av presidiet eller supp- leant-ledig mellan två or- dinarie sessioner, skall för tiden till nästa ordinarie session ny medlem eller

Prop. 1971: 53

den indtil nacste ordinaere session af den delegation, som det afgåede medlem eller suppleant tilhprte.

Przesidiet varetager Rå- dets lebende forretninger og optreeder i pvrigt på Rådets vcgne i den ud- strzekning, som fremgår af denne overenskomst og Rådets arbejdsordning.

Artikel 48

Plenarforsamlingen be- stcmmcr udvalgenes antal og forretningsområder. For hvert udvalg fastsaetter Plenarforsamlingen det antal medlemmer fra hver delegation, der skal indgå i udvalget. I overensstem- melse hermed fordeler hver delegation sine valg- te medlemmer på udvalge- ne.

Udvalgenes opgave er at forberede sagernes be- handling i Rådet.

Artikel 49

Rådet bistås i sin virk- somhed af et Sekretariat bestående af en af Prazsi- diet udpeget sekretzer samt af fem sekretaercr, af hvil- ke hver delegation udpe- ger en.

Prmsidiet udpeger ud- valgenes sekretzercr samt det avrige personale, der er nedvendigt for at ud- fpre Rådets faelles sekre- tariatsopgaver. Hver dele- gation ansaetter det sekre- tariatspersonale, der skal bistå delegationen.

nut jäsen tai varajäsen kuului, valita uusi jäsen tai varajäsen seuraavaan varsinaiseen istuntoon saakka.

Puheenjohtajisto huo- lehtii neuvoston juokse- vien asiain hoidosta ja edustaa muutoin neuvos- toa siinä laajuudessa kuin tästä sopimuksesta ja neu- voston työjärjes'tyksestä il- menee.

48 artikla

Yleiskokous määrää va- liokuntien lukumäärän ja toimialat. Yleiskokousmää— rää, moutako jäsentå kusta- kin valtuuskunnasta kuu- luu valiokuntaan. Tämän mukaisesti kukin valtuus- kunta jakaa valitut jäse- nensä valiokuntien kes- ken.

Valiokuntien tehtävänä on valmistella asiain käsit- telyä neuvostossa.

49 artikla

Neuvostoa avustaa sen toiminnassa sihteeristö, johon kuuluvat puheen- johtajiston valitsema sih- teeri ja viisi sihteeriä, joista kukin valtuuskunta valitsee yhden.

Puheenjohtajisto mää- rää valiokunnille sihteerit sekä sen muun henkilö- kunnan, joka. on tarpeen neuvoston yhteisten sih- teeristötehtävien hoitami— seen. Kukin valtuuskunta ottaa palvelukseensa sen sihteeristöhenkilökunnan, jonka tehtäviinä on val- tuuskunnan avustaminen.

28

fulltrua eöa varamann til naesta aöalbings.

Stjörnarnefndin annast dagleg störf råösins og er aö ööru leyti fulltrui bess i samrasmi viö samning bennan og bingsköp råös- 1115.

48. grein Pingiö åkveöur fjölda nefnda og starfssviö beirra. Einnig åkveöur bingiö, hve margir ur hverri deild skuli skipa hverja nefnd. I samraemi viö betta skipar hver deild kjörnum fulltrl'lum sinum i einstakar nefndir.

Verkefni nefndanna er

att undirbua afgreiöslu måla i råöinu.

49. grein Råöinu til aöstoöar eru ritarar. Stjörnarnefndin velur einn, en aöra fimm velja deildirnar, einn rit- ara hver.

Stjörnarnefndin raeöur ritara nefnda og annat? sta'rfsliö, sem börf er är til aö razkja sameiginleg skrifstofustörf raösins. Sérhver deild rmöur starfs. liö sér til aöstoöar.

Prop. 1971: 53

medlem eller en ny sup- pleant av den delegasjon som det tidligere medlem eller suppleanten tilherte.

Presidiet varetar rådets lepende forretninger og opptrer for avrig på rå- dets vegne i den utstrek- ning som det framgår av denne avtale og rådets ar- beidsordning.

Artikkel 48

Plenarforsamlingen be- stemmer utvalgenes antall og forretningsområde. For hvert utvalg fastsetter ple- narforsamlingen det antall medlemmer fra hver de- legasjon som skal delta i utvalget. I samsvar her- med fordeler hver delega- sjon sine valgte medlem- mer på utvalgene.

Utvalgenes oppgave er å forberede sakenes behand— ling i rådet.

Artikkel 49

Rådet bistås i sin virk- somhet av et sekretariat som består av en sekretaar utpekt av presidiet og av fem sekreta-rer, hvorav hver delegasjon utpeker en. Presidiet utpeker utval- genes sckretazrer og det ovrige personale som er nedvendig for å utfare rå- dets felles sekretariatsopp- gaver. Hver delegasjon an- setter det sekretariatsper- sonale som skal bistå de- legasjonen.

suppleant utses av den de- legation som den avgång- ne medlemmen eller supp- leanten tillhört.

Presidiet handhar rå— dets löpande angelägen- heter och företräder i öv- rigt rådet i den utsträck- ning som framgår av den- na överenskommelse och rådets arbetsordning.

Artikel 48

Plenarförsamlingen be- stämmer utskottens antal och verksamhetsområden. För varje utskott faststäl- ler plenarförsamlingen det antal medlemmar av varje delegation som skall ingå i utskottet. I enlighet här- med fördelar varje delega- tion sina valda medlem- mar på utskotten.

Utskotten ha till uppgift att förbereda sakernas be- handling i rådet.

Artikel 49

Rådet bistås i sin verk- samhet av ett sekretariat bestående av en sekretera- re utsedd av presidiet samt av fem sekreterare, av vil- ka varje delegation utser en.

Presidiet utser utskot- tens sekreterare samt den övriga personal som er- fordras för fullgörande av rådets gemensamma sekre- tariatsuppgifter. Varje de- legation anställer den sek- retariatspersonal som skall bistå delegationen.

Prop. 1971: 53

Artikel 50

Regeringerne, Minister- rådet og medlemmerne har ret til at fremsaette for- slag for Rådet.

Ethvert forslag skal be- handles i et udvalg, inden det fzerdigbehandles i Rå- det.

Artikel 51 Rekommandationer ved- tages af Plenarforsamlin- gen på grundlag af frem- sat forslag herom. Dersom det ikke er hen- sigtsmaessigt at afvente be- handling i Plenarforsam- lingen. eller dersom andre grunde foreligger dertil, kan Prwsidiet i stedet for rekommandation af Ple- narforsamlingen foretage anden henvendelse. Udtalelser afgives af Plenarforsamlingen eller under de forudszetninger, der er angivet i andet af— snit, af Przesidiet.

Przesidiet skal til Ple- narforsamlingen anmelde de foranstaltninger, der er truffet i henhold til andet eller tredje afsnit.

Artikel 52

Et valgt medlem kan i Plenarforsamlingen stille spdrgsmål til en regering eller til Ministerrådet i anledning af en beretning eller meddelelse, der er at— givet til Rådet, eller i ev- rigt om emner, som angår det nordiske samarbejde.

Artikel 53

Hver delegation svarer for udgifterne tiil sin del- tagelse i Rådet.

50 artikla Oikeus tehdä ehdotuk— sia neuvostolle on halli- tuksella, ministerineuvos- tolla ja jäsenellä. Ehdotukset on valmis- televasti käsiteltävä valio- kunnassa ennen niiden lo- pullista käsittelyä neuvos— tossa.

51 artikla Suosituksen hyväksyy yleiskokous tehdyn ehdo- tuksen pohjalta.

Ellei yleiskokouksessa tapahtuvaa käsittelyä voi- da vaikeuksitta odottaa tai mikäli muut syyt sitä vaativat, voi puheenjohta- jisto yleiskokouksen hy- väksymän suosituksen ase- mesta tehdä asiasta muun- laisen esityksen.

Lausunnon antaa yleis- kokous tai toisessa mo- mentissa mainituin edelly- tyksin puheenjohtajisto.

Puheenjohtajiston on il- moitettava yleiskokouksel- le niistä toimenpiteistä, joihin se en toisen ja kol- mannen momentin nojalla ryhtynyt.

52 artikla

Yleiskokouksessa voi va- littu jäsen tehdä kysymyk- sen hallitukselle tai minis- terineuvostolle neuvostolle annetun kertomuksen tai ilmoituksen johdosta tai muutoin pohjoismaista yh- teistyötä koskevassa asi- assa.

53 artikla

Jokainen valtuuskunta vastaa neuvoston toimin- taan osallistumisestaan ai- heutuvista kustannuksista.

30

50. grein Sérhver rikisstjörn, råö- herranefndin og sérhver fulltrl'ii hefur tillögurétt.

Nefnd skal fjalla um sérhvcrt mål, åöur en råöiö tekur baö til lokaaf— greiöslu.

51. grein Dingiö gerir ålyktun å grundvelli tillögu, sem fram hefur komiö.

Tilmaali frå stjörnar- nefndinni geta komiö i stad ålyktunar, ef ekki er aö vaanta hagkvaamari målsafgreiöslu i råöinu eöa aörar åstzeöur valda um.

Dingiö leggur fram ålit sitt eöa stjörnarnefndin i beim tilvikum, sem frå er greint i 2. mgr.

Stjörnarncfndin skal til- kynna binginu peer råö— stafanir, sem geröar hata veriö samkvaemt 2. og 3. mgr.

52. grein

Kjörinn fulltrl'ii getur å bingi beint fyrirspurn til rikisstjörna-r eöa råöherra- nefndarinnar um skyrslu eöa greinargerö, sem send hetur veriö rå'öinu, eöa önnur mal, sem varöa norraena samvinnu. '

53. grein Hver deild ber kostnaö af båtttöku sinni i räöinu.

Prop. 1971: 53

Artikkel 50 Regjering, ministerrådet og medlem har rett til å reise forslag for rådet.

Förslag skal forberedes av et utvalg fer det slutt- behandles i rådet.

Artikkel 51

Rekommandasjon vedtas av plenarforsamlingen på grunnlag av et reist for- slag.

Hvis behandling i ple- narforsamlingen ikke uten vanskelighet kan avventes, eller hvis det foreligger andre grunner til det, kan i stedet for rekommanda- sjon av "plenarforsam- lingen annen henvendelse foretas av presidiet.

Uttalelse avgis av ple- narforsamlingen eller, un- der de forutsetninger som er angitt i annet avsnitt, av presidiet.

Presidiet skal underret- te plenarforsamlingen om de tiltak. som er truffet i henhold til annet eller tredje .ledd.

Artikkel 52

Et valgt medlem kan i plenarforsamlingen stille sparsmål til en regjering eller til ministerrådet i an- ledning av beretning eller melding som er avgitt til rådet, eller for evrig om emner som angår det nor- diske samarbeid,

Artikkel 53 Hver delegasjon dekker utgiftene til sin deltakelse i rådet.

”Artikel 50 Regering, ministerrådet och medlem ha rätt att väcka förslag i rådet.

Förslag skall beredas av utskott innan det slutbe- handlas inom rådet.

Artikel 51

Rekommendation anta- ges av plenarförsamlingen på grundval av väckt för- slag.

Kan behandling inom plenarförsamlingen icke lämpligen avvaktas eller föreligga andra skäl där- till, kan i stället för re- kommendation av plenar- församlingen annan fram- ställning göras av presi- diet. '

Yttrande avgives av ple- narförsamlingen eller, un- der de förutsättningar som angivas i andra stycket, av presidiet.

Presidiet skall till plc- narförsamlingen anmäla de åtgärder det vidtagit med stöd av andra eller tredje stycket.

Artikel 52 .

Vald medlem får i ple- narförsamlingen ställa frå- ga till regering eller till ministerrådet med anled- ning av berättelse eller meddelande som avgivits till rådet eller i övrigt i ämne som angår det nor- diska samarbetet.

Artikel 53

Varje delegation svarar för utgifterna för sitt del- tagande i rådet.

Prop. 1971: 53

De faelles udgifter forde- les mellem delegationerne for en periode af fem år på grundlag af forholdet mellem landenes brutto- nationalprodukter. Priest- diet skal dog i saerlige til- faelde kunne trasze beslut- ning om et an'det forde- lingsgrundlag.

Artikel 54

Plenarforsamlingen fast- saetter Rådets arbejdsord- ning. Beslutning om ved- tagelse af arbejdsordnin- gen eller om aendringer i denne krzever to trediede- les flertal blandt Rådets valgte medlemmer.

Det nordiske Ministerråd

Artikel 55

I Det nordiske Minister- råd samarbejder de nor- diske landes regeringer.

Ministerrådet traeffer be- slutninger i den udstraek- ning, som angives i denne og andre overenskomster mellem de nordiske lande. Også i pvrige samarbejds- spprgsmål har Ministerrå- det ansvar for samarbej- det mellem de nordiske landes regeringer og mel- lem regeringerne og Nor- disk Råd.

Artikel 56

I Ministerrådet indgår medlemmer af. hvert lands regering.

Hvert land udpeger et regeringsmedlem, som har til opgave med bistand af en embedsmand at vaere

Yhteiset kulut jaetaan valtuuskuntien kcsken vii- sivuotiskausittain maiden bruttokansantuotteen osoit— tamassa suhteessa. Pu- heenjohtajisto voi kuiten- kin erityisistä syistä päät- tää muusta jakoperusteesta.

54 artikla

Yleiskokous vahvistaa neuvoston työjärjestyksen. Työjärjestyksen hyväksy- miseen tai muuttamiseen vaaditaan kahden kol- masosan enemmistö neu- voston valituista jäsenistä.

Pohjoismaiden ministeri- neuvosto

55 artikla

Pohjoismaiden ministeri- neuvosto on Pohjoismai- den hallitusten yhteis- työelin.

Ministerineuvosto tekee päätöksiä siinä laajuudes- sa kuin käy ilmi tästä sopi- muksesta ja muista Poh- joismaiden välisistä sopi- muksista. Muissakin yh- teistyökysymyksissä minis- terineuvosto vastaa Poh— joismaiden hallitusten sekä hallitusten ja Pohjoismai- den neuvoston välisestä yhteistyöstä.

56 artikla

Ministerineuvostoon kuu- luu jokaisen maan halli- tuksen jäseniä.

Kukin maa nimeää yh- den hallituksen jäsenen, jonka tehtävänä on virka- miehen avustamana vas-

32

Sameiginlegur kostnaö- ur, fimm åra timabil, skipt- ist milli deildanna eftir vergri bjööarframleiöslu landanna. Stjörnarnefndin getur bö i serstökum tilvikum åkvaröaö aöra skiptingu kostnaöar.

54. grein

Dingiö setur råöinu bingsköp. Til sambykktar å starfsreglum eöa til breytingar å beim barf sambykki tveggja briöju hluta kosinna fulltrila råösins.

Råöherranefnd Noröur- landa

55. grein Iråöherranefnd Noröur- landa starfa rikiSStjörnir landanna saman.

Råöherranefndin tekur åkvaröanir aö bvi marki, sem mzelt er fyrir um i samningi bessum og öörum samningum milli Noröur- landanna.Råöherranefndin skal og annast samvinnu i öörum samstarfsmålum rikisstjörna Noröurlanda innbyröis og rikisstjörn- anna og Noröurlandaråös.

56. grein Råöherranefndina skipa råöherrar frå öllum lönd- unum.

Sérhvert land tilnefnir råöherra, sem åsamt em- baettismanni skal annast samraemingu norraenna

Prop. 1971: 53

Fellesutgifter fordeles mellom delegasjonene for en periode på fem år på grunnlag av forholdet mel— lom landenes bruttonasjo- nalprodukter. Presidiet skal dog i saerlige tilfelle kunne treffe bestemmelse om et annet fordelings- grunnlag.

Artikkel 54

Plenarforsamlingen fast- setter rådets arbeidsord- ning. Beslutning om ved- tagelse av arbeidsordnin- gen eller om endringer i denne krever to tredjedels flertall blant rådets valgte medlemmer.

Nordisk Ministerråd

Artikkel 55

I Nordisk Ministerråd samarbeider de nordiske lands regjeringer.

Ministerrådet treffer be- slutninger i den utstrek- ning som angis i denne og andre avtaler mellom de nordiske land. Også i an- dre samarbeidsspersmål forestår ministerrådet sam- arbeidet mellom de nordi- ske lands regjeringer og mellom regjeringene og Nordisk Råd.

Artikkel 56

Ministerrådet består av medlemmer av de kontra- herende staters regjerin- ger.

Hvert land utpeker et regjeringsmedlem med den oppgave, bistått av en em- betsmann, å ha ansvar for

De gemensamma utgif- terna fördelas mellan dele- gationerna för en period av fem år på grundval av förhållandet mellan län- dernas bruttonationalpro- dukter. Presidiet skall dock för särskilda fall kunna besluta om annan fördelningsgrund.

Artikel 54

Plenarförsamlingen fast- ställer rådets arbetsord- ning. För beslut om an- tagande av arbetsordning eller om ändring i denna erfordras två tredjedels flertal bland rådets valda medlemmar.

Nordiska ministerrådet

Artikel 55

I Nordiska ministerrå- det samarbeta de nordis- ka ländernas regeringar.

Ministerrådet fattar be- slut i den utsträckning som angives i denna och andra överenskommelser mellan de nordiska län- derna. Även i övriga sam- arbetsfrågor svarar minis— terrådet för samarbetet mellan de nordiska län- dernas regeringar och mel- lan regeringarna och Nor- diska rådet. '

Artikel 56

I ministerrådet ingå med- lemmar av varje lands re- gering.

Varje land utser en re- geringsmedlem med upp- gift att med biträde av en ämbetsman svara för sam-

Prop. 1971: 53

ansvarlig for samordnin— gen af nordiske samar- bejdsspergsmål.

Artikel 57

Ministerrådet er beslut- ningsdygtigt, når reprte- sentanter for alle landene er til stede i Ministerrådet. I sporgsmål, som udeluk- kende angår visse lande, behover dog kun disse lande at vaere reprtesen- terede.

Hvert land har én stem— me i Ministerrådet.

Ministerrådets beslut— ninger skal vaere enstem- mige. I procedurespergs— mål traeffes beslutning dog ved simpelt flertal blandt de i afstemningen delta- gende. Står stemmetallet li- ge, er formandens stenl- me afgprende.

Undladelse af at afgive stemme er ikke til hinder for at beslutninger tract- fes.

Artikel 58

Ministerrådets beslutnin- ger er bindende for de en- kelte lande. Beslutninger vedrorende spe-rgsmål, som i henhold til et lands for- fatning krzever den folke- valgte forsamlings god- kendelse, binder dog ikke dette land, för forsamlin- gen har godkendt beslut- ningen. Kraeves sådan god- kendelse, skal Ministerrå- det underrettes herom, inden Ministerrådet trast- fer beslutningen. Fer den folkevalgtc forsamlings godkendelse foreligger, er de evrige lande heller ikke

lata pohjoismaisten yh- teistyökysymysten koordi- noinnista.

57 artikla

Päätösvaltaisuus edellyt- tää, että kaikki maat ovat edustettuina ministerineu- vostossa. Yksinomaan joi— takin maita koskevien ky— symysten käsittelyssä kui- tenkin vain näiden maiden tulee olla edustettuina.

Jokaisella maalla on yk- si ääni ministerineuvos- tossa.

Ministerineuvoston pää- tösten tulee olla yksimie- lisiä. Menettelytapakysy- myksissä tehdään kuiten— kin päätös äänestykseen osallistuvien yksinkertai- sella äänten enemmistöllä ja äänten mennessä tasan puheenjohtajan ääni rat- kaisee.

Åänestyksestä pidätty- minen ei estä päätöksen tekemistä.

58 artikla

Ministerineuvoston pää- tös on 'kutakin maata si- tova. Päätös kysymyksessä, joka jonkin maan valtio- säännön mukaan edellyt- tää kansanedustuslaitoksen hyväksymistä, ei kulten- kaan ole tätä maata sitova ennen kuin kansanedus- tuslaitos on hyväksynyt päätöksen. Jos sanotun- lainen hyväksyminen vaa- ditaan, on ministerineu- vostolle ilmoitettava tästä ennen kuin ministerineu- vosto tekee päätöksensä. Ennen kuin kansanedus- tuslaitoksen hyväksyminen

34 samstarfsmåla. 57. grein Råöherranefndin er åkvöröunarhaf, begar full- truar frå öllum löndunum taka bått i störfum hennar. char einvöröungu er raett um målefni einstakra landa, er bö nzegjanlegt, aö aöeins fulltruar beirra landa starfi i nefndinni. Sérhvert land fer meö eitt atkveeöi i råöherra- nefndinni. Åkvaröanir råöherra- nefndarinnar skulu sam- bykktar samhljööa. I mål- um, sem varöa bingsköp, nzegir bö einfaldur meiri hluti atkvaeöa til åkvörö- unar. Séu atkvaeöi jöfn, razöur atkvaeöi formanns urslitum.

Åkvöröun er gild, bött einhver fulltriii greiöi ekki atkvaaöi.

58. grein

Åkvaröanir råöherra- nefndarinnar eru bindandi fyrir hvert land. Åkvöröun i måli, sem samkvzcmt stjörnarskrå einhvers land- anna krefst sambykkis bjööbings bess lands, er bö ekki bindandi fyrir baö land, fyrr en bjöd— bing bess hefur sambykkt åkvöröunina. Sé slikrar sambykktar krafizt, skal raöherrancfndinni skyrt frå bvi, åöur en hun tekur åkvöröun. önnur lönd eru ekki heldur bundin af slikri åkvöröun, fyrr en sambykkt bjööbingsins

Prop. 1971: 53

samordningen av nordiske samarbcidsspprsmål.

Artikkel 57

Ministerrådet er beslut- ningsdyktig når alle lan— dene er representert i mi- nisterrådet. I spersmål som utelukkende angår visse land, behover dog bare disse land "å vaere re- presentert.

Hvert land har en stem- me i ministerrådet.

Ministerrådets beslutnin- ger skal vare enstemmige. I prosedyresporsmål tref- fes beslutning dog med en- kelt flertall av dem som avgir stemme, og ved stem- melikhet gjör formannens stemme utslaget.

Stemmeunnlatelse er ik- ke til hinder for at beslut— ning fattes.

Artikkel 58

Ministerrådets beslutnin- ger er bindende for de enkelte land. Beslutning vedrerende spörsmål som etter et av landenes for- fatning krever godkjen- nelse av nasjonalforsam- lingen, er dog ikke bin- dende for dette land for nasjonalforsamlingen har godkjent beslutningen. Hvis slik godkjennelse kre- ves, skal ministerrådet un- derrettes om dette för mi- nisterrådet treffer beslut- ningen. Fer nasjonalfor- samlingens godkjennelse foreligger cr heller ikke

ordningen" av nordiska samarbetsfrågor.

Artikel 57

Ministerrådet är beslut— fört då alla länderna äro företrädda i ministerrådet. I frågor, som uteslutande angå vissa länder, behöva dock endast dessa länder vara företrädda.

Varje land har en röst i ministerrådet.

Ministerrådets beslut skola vara enhälliga. I pro- cedurfrågor fattas dock beslut med enkelt flertal bland de röstande och vid lika röstetal med ordfö- randens utslagsröst.

Nedlagd röst utgör icke hinder för beslut.

Artikel 58

Beslut av ministerrådet ' är bindande för de sär- skilda länderna. Beslut i fråga som enligt något lands författning kräver _

folkrepresentationens god- kännande binder dock icke detta land förrän folkrepresentationcn god- känt bcslutet. Erfordras sådant godkännande, skall ministerrådet underrättas härom innan ministerrå- det fattar beslutet. Innan folkrepresentationens god- kännande givits, är ej hel- ler annat land bundet av beslutet.

Prop. 1971: 53

bundet af beslutningen.

Artikel 59

Ministerrådet skal for hver ordinaer session i Nordisk Råds Plenarfor- samling aflaegge beretning til Rådet vedrerende det nordiske samarbejde. Deri skal Ministerrådet sterlig redegere for samarbejdet i det forlebne år og pla- nerne for det fortsatte samarbejde.

Artikel 60

Ministerrådet skal for hver ordinaer session i Nordisk Råds Plenarfor- samling give Rådet med- delelse om de foranstalt- ninger, der er truffet i anledning af Rådets re- kommandationer og andre henvendelser. Hvis en re- kommandation eller anden henvendelse er rettet til en eller flere regeringer, kan sådan meddelelse i stedet gives af den eller de rege- ringer, hvortil rekomman- dationen eller henvendel- sen er rettet.

Artikel 61

Ministerrådet fastsaztter sin arbejdsordning.

Artikel 62

Samråd mellem de nor- diske landes regeringer kan foruden i Ministerrådet ske ved nordiske minister- moder.

ZEndring af overens- komsten

Artikel 63 Inden landene traeffer overenskomst om zen-

päätös ei ole toista maata

on saatu, myöskään sitova.

59 artikla

Ministerineuvoston tulee ennen jokaista Pohjois- maiden neuvoston yleis— kokouksen varsinaista is- tuntoa antaa kertomus neuvostolle pohjoismai- sesta yhteistyöstä. Kerto- muksessa ministerineuvos- ton on erityisesti tehtävä selkoa kuluneen vuoden yhteistyöstä ja tulevaa yh- teistyötä koskevista suun- nitelmista.

60 artikla

Ministerineuvoston tulee ennen jokaista Pohjois- maiden neuvoston yleis- kokouksen varsinaista is- tuntoa antaa neuovostolle ilmoitukset niistä toimen- piteistä, joihin on ryh- dytty neuvoston suositus- ten ja muiden esitysten johdosta. Jos suositus tai muu esitys on osoitettu yh- delle tai useammalle halli- tukselle, voi ilmoituksen sen sijaan antaa se halli- tus tai ne hallitukset, joil- le suositus tai esitys oli Osoitettu.

61 artikla

Ministerineuvosto vah- vistaa työjärjestyksensä. 62 artikla

Paitsi ministerineuvos- tossa voivat Pohjoismai- den hallitukset neuvotella keskenään myös pohjois- maisissa ministerikokouk— sissa.

Yhteistyösopimuksen muuttaminen

63 artikla Ennen kuin maiden kes- ken sovitaan tämän yh-

36 liggur fyrir. 59. grein Råöherranefndin skal fyrir hvert aöalbing Norö- urlandaråös geta råöinu skyrslu varöandi norraena samvinnu. I skyrslu bess- ari skal råöherranefndin ein-kum gera grein fyrir samstarfi liöins års og åaatlunum um åframhald- andi samstarf.

60. grein

Råöherranefndin skal fyrir hvert aöalbing Nor'ö- urlandaråös skyra råöinu frå beim råöstöfunum, sem geröar hafa veriö samkvaemt ålyktunum og tilmaelum råösins. Ef ålykt- un eöa tilmaelum er beint til einnar rikisstjörnar eöa fleiri, getur hlutaöeigandi rikisstjörn eöa rikisstjörnir gefiö slika skyrslu.

61. grein

Råöherranefndin sér starfsreglur.

62. grein Auk samstarfs milli rikis- stjörna Noröurlanda i råö- herranefndinni geta beer att samstarf å råöherra- fundum Noröurlanda.

setur

Breytingar å samningnum

"ss 63. grein

Åöur en löndin koma sér saman um breyting å

Prop. 1971: 53

noe annet land bundet av beslutningen.

Artikkel 59

Ministerrådet skal fer hver ordinzer sesjon av Nordisk Råds plenarfor- samling avgi beretning til rådet om det nordiske samarbeid. I beretningen skal ministerrådet saerlig redegjere for det siste års samarbeid og planene for det fortsatte samarbeid.

Artikkel 60

Ministerrådet skal for hver ordinaer sesjon av Nordisk Råds plenarfor- samling gi rådet melding om de tiltak som er truf- fet i anledning av rådets rekommandasjoner og an- dre henvendelser. Hvis re- kommandasjon eller annen henvendelse er rettet til en eller flere regjeringer, kan slik melding i stedet gis av den eller de regjeringer som rekommandasjonen el-

ler henvendelsen er rettet til.

Artikkel 61

Ministerrådet fastsetter sin arbeidsordning.

Artikkel 62 Samråd mellom de nor- diske lands regjeringer kan, foruten i ministerrå- det, finne sted ved nor- diske ministermöter.

Endring av avtalen

Artikkel 63 Innen de kontraheren- de parter enes om endring

Artikel 59

Ministerrådet skall före varje ordinarie session med Nordiska rådets ple- narförsamling avgiva be- rättelse till rådet rörande det nordiska samarbetet. Däri skall ministerrådet särskilt redogöra för det gångna årets samarbete och planerna för det fort- satta samarbetet.

Artikel 60

Ministerrådet skall före varje ordinarie session med Nordiska rådets ple- narförsamling lämna rå- det meddelande om de åtgärder som ha vidtagits med anledning av rådets rekommendationer och andra framställningar. Har rekommendation eller an— nan framställning riktats till en eller flera regering- ar, kan sådant meddelan- de i stället lämnas av den eller de regeringar, till vil— ka rekommendationen el- ler framställningen har riktats.

Artikel 61

Ministerrådet fastställer sin arbetsordning.

Artikel 62

Samråd mellan de nor— diska ländernas regering— ar kan förutom i minister— rådet ske vid nordiska mi— nistermöten.

Ändring av överens- kommelsen

Artikel 03 lnnan länderna överens— komma om ändring i den—

Prop. 1971: 53

dringer i denna overens- komst, skal Nordisk Råd have lejlighed til at udtale sig.

11 Artiklerne 39 og 40 i samarbejdsoverenskom- sten skal indsattes som ar- tike164 og 65.

III

Denne overenskomst skal ratificeres, og ratifi- kationsinstrumenterne skal snarest muligt deponeres i Finlands udenrigsmini- sterium.

Overenskomsten skal de- poneres i Finlands uden- rigsministerium, og be- kraeftede afskrifter skal tilstilles hver af de kon- traherende parter af det finske ministerium.

Over—enskomsten trzeder i kraft 30 dage efter den dag, hvor samtlige kontra- lierende parters ratifika- tionsinstrumenter er de- ponerede. Til hekraeftelse heraf har undertegnede befuld- maegtigede i Köbenhavn den 13. februar 1971 1111- dertegnet denne overens- komst i et eksemplar på dansk, finsk, islandsk, norsk og svensk, hvilke tekster alle har samme gyl- dighed.

teistyösopimuksen muut- tamisesta, on Pohjoismai- den neuvostolle varattava tilaisuus antaa lausunton- sa. 11

Yhteistyösopimuksen 39 ja 40 artiklat muuttuvat 64 ja 65 artikloiksi.

III Tämä sopimus on rati- fioitava ja ratifioimiskir- jat mahdollisimman pian talletettava Suomen ulko- asiainministeriöön.

Sopimus on talletettava Suomen ulkoasiainminis- teriöön, jonka on toimi- tettava jokaiselle sopimuk- sen osapuolelle oikeaksi todistettu jäljennös sopi- muksesta.

Sopimus tulee voimaan kolmantenakymmenentenä päivänä sen päivän jäl- kcen, jona kaikkien sopi- muspuolten ratifioimisa- siakirjat on talletettu.

Tämän vakuudeksi ovat allekirjoittanect valtuutetut asiamiehet Kööpenhami- nassa 13 päivänii helmikuu ta 1971 allekirjoittaneet tä- män sopimuksen, joka en tehty yhtenä islannin-, nor- jan-, ruotsin-, suomen- ja tanskankielisenä kappalce- na jokaisen tekstin ollcssa yhtä todistusvoimainen.

38

samningi bessum, skal geta Noröurlandaråöi kost å aö lata i ljös ålit sitt.

II 39. og 40. gr. samstarfs- samningsins veröi 64. og 65. gr.

III Samning pennan skal fullgilda og senda fullgild- ingarskjölin hiö fyrsta til utanrikisråöuneytis Finn- lands.

Samning'urinn skal geymdur i utanrikisråöu- neyti Finnlands, og skal råöuncytiö senda hverjum samningsaöila staöfest af- rit.

Samningurinn öölast gildi brjåtiu dögum eftir aö fullgildingarskjöl allra samningsaöila hafa bor- izt.

Dessu til staöfestingar hafa neöanskråöir full- truar, sem til bess hafa umboö, undirrita'ö samn- ing bennan i Kaupmanna- höfn 13. februar 1971, i einu eintaki å hverju mali: dönsku, finnsku, islenzku, norskn og szensku, og skulu beir textar allir jafngildir.

Prop. 1971: 53

i denne avtale, skal Nor- disk Råd gis anledning til å uttale seg.

II Artiklene 39 og 40 i samarbeidsavtalen skal plasseres som artikkel 64 og 65.

111 Denne avtale skal rati- fiseres og ratifikasjonsdo- kumentene snarest mulig deponeres i Finlands utenriksministerium.

Avtalen skal deponeres i utenriksministeriet i Fin- land og bekreftede avskrif- ter skal av det finske mi- nisteriet sendes alle de kontraherende parter.

Avtalen trer i kraft tret- ti dager etter den dag da samtlige kontraherende staters ratifikasjonsdoku- ment er deponert.

Til bekreftelse herav har undertegnede befullmek- tigede i Köbenhavn den 13 februar 1971 underteg- net denne avtale i et ek- semplar på dansk, finsk, islandsk, norsk og svensk, hvilke tekster alle har samme gyldighet.

MARCUS BOKTR. STHLM I97I

na överenskommelse, skall Nordiska rådet beredas tillfälle att yttra sig.

11 Artiklarna 39 och 40 i samarhetsöverenskommel- sen skola åsättas nr 64 och 65.

III

Denna överenskommel- se skall ratificeras och ratifikationshandlingarna snarast möjligt deponeras i ministeriet för utrikes- ärendena i Finland.

Överenskommelsen skall vara deponerad i ministe- riet för utrikesärendena i Finland och bcstyrkta av- skrifter skola av det finska ministeriet tillställas var och en av de fördragsslu- tande parterna.

överenskommelsen trä- der i kraft trettio dagar ef- ter den dag då samtliga fördragsslutande parters ratifikationshandlingar deponerats.

Till bekräftelse härav ha undertecknade befull- mäktigade ombud i Kö— penhamn den 13 februari 1971 undertecknat denna överenskommelse i ett ex- emplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter ha lika vitsord.