Prop. 1972:125
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1972
Nr 125
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgär- der, m. m.; given Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det för- slag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
G.E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas de ytterligare sysselsättningsfrämjande åt- gärder som regeringen ansett erforderliga. Sammanlagt uppgår utgifter- na härför till drygt 1,5 miljarder kr., varav inemot 1,2 miljarder kr. be- gärs som anslag på tilläggsstat I för innevarande budgetår. Huvudparten av anslagsbehovet, ca 900 milj. kr., avser utökade beredskapsarbeten. Vi- dare begärs medel bl. a. för utökade arkivarbeten med 50 milj. kr. samt för miljövårdande åtgärder inom industrin med 100 milj. kr. Vidare före- slås i propositionen ett 30-procentigt skatteavdrag för maskininveste- ringar under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och ett 10- procentigt skatteavdrag för industrins byggande under samma tid. Kungl. Maj:ts rätt att medge tillfällig nedsättning av energiskatten föreslås för- längd att gälla under år 1973. Avgiftsuttaget till ATP föreslås för år 1973 bibehållas på nuvarande nivå. Förslag om ett väsentligt utökat stöd till industrins forsknings- och utvecklingsarbete aviseras.
Prop. 1972: 125 2
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas upp- går till i runt tal 1 640 milj. kr. I särskilda propositioner har tidigare re- dovisats frågan om utgifter för kapitaltillskott till Statsföretag AB för teckning av aktier i Norrbottens Järnverk AB (prop. 1972: 117) samt behovet av medelstillskott för bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda och för bidrag till viss hälso- och sjuk- vård (prop. 1972: 104). Sammanlagt har för dessa ändamål begärts 84 milj. kr. på tilläggsstat 1 till riksstaten för innevarande budgetår. Senare denna dag begärs i proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1972/73 anslag under skilda huvudtitlar om till- hopa ca 344 milj. kr. (prop. 1972: 130). Vidare kommer chefen för han- delsdepartementet senare denna dag att i en proposition angående för- sörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m.m. (prop. 1972: 127) föreslå att 47 milj. kr. begärs på tilläggsstat I.
I förevarande proposition begärs anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstirnulerande åtgärder med sammanlagt 1 165 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang erinra om att kostnaderna för vissa åtgärder som vidtagits för att skapa flera arbets- tillfällen inte leder till behov av anslag på tilläggsstat. Detta gäller så- lunda för åtgärder vilkas utgifter belastar förslagsanslag. I första hand kan nämnas en i förhållande till riksstaten beräknad ökad kostnad på ca 80 milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning och ca 50 milj. kr. för bidrag till kommunala avloppsreningsverk. Vidare kan ytterligare kostnader till ett belopp om 250 milj. kr. beräknas inträffa på begränsade anslag utan att ett omedelbart behov av nya anslag framträder. Detta gäller bl. a. vissa byggnadsinvesteringar inom affärsverken och övrigt statligt byg- gande. Sammanlagt kan sålunda kostnaderna för ökningen av de syssel— sättningsstimulerande insatserna anges till drygt 1 500 milj. kr.
Underskottet på statsbudgeten för budgetåret 1972/73 kan, med hän- syn till nu kända utgiftsanspråk och vid de bedömningar om statsin- komstemas utveckling som riksrevisionsverket gjort, beräknas till i runt
Prop. 1972: 125 3
tal 6,5 miljarder kr. I förhållande till riksstaten är det en saldoförsäm- ring på mer än 3 miljarder kr. Utgiftema kan förutses bli inemot ?. mil- jarder kr. större än enligt riksstaten, huvudsakligen som en följd av de ökade sysselsättningsstimulerande åtgärderna. Vidare kan statsinkoms- tcrna beräknas bli ca 1,2 miljarder kr. lägre än vad som togs upp i riks— staten, bl. a. mot bakgrunden av storleken på det skatteinflöde som skett sedan i våras och det numera kända taxeringsutfallet för år 1971.
Jag övergår nu till att redovisa de konjunkturstimulerande åtgärder som regeringen ansett erforderliga. Som en bakgrund härtill lämnar jag en översiktlig redogörelse för den ekonomiska utvecklingen.
De stora industriländernas ekonomier har under 1972 i huvudsak ut- vecklats efter de linjer som allmänt förutsågs vid ingången av året. Den amerikanska ekonomin har sålunda karakteriserats av snabb expansion inom nästan alla sektorer och en återhämtning har inletts i Japan. I Väst- europa har konjunkturtendenserna i de olika länderna till skillnad från 1971 antagit en mera enhetlig karaktär. För Storbritanniens del har sti- mulansåtgärdema från i våras bidragit till att man nu har en klar upp- gång i produktionstillväxten och i Frankrike har expansionen fortsatt i hög och jämn takt. Däremot har konjunkturförbättringen i Västtysk- land —— liksom i Italien — gått långsammare, vilket haft en dämpande inverkan på utvecklingen i bl.a. Nederländerna och Belgien. I våra nordiska grannländer har efter hand en viss aktivitetsökning gjort sig gällande. Totalt sett är sålunda konjunkturen i Västeuropa klart på väg uppåt. Utvecklingen hittills i år har dock i flera länder gått trögt, inte minst vad gäller industri- och Iagerinvcsteringarna. I stället är det främst den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och de offentliga utgifter- na som varit pådrivande. Nu förefaller dock en ökning även av industri- investeringarna vara i gång.
Trots det i många länder fortfarande relativt dämpade efterfrågelä- get har prisstegringstakten varit hög. I de västeuropeiska länderna har konsumentprisema nästan genomgående stigit med mer än 6 % under den senaste 12-månadersperioden.
En klar ökning av produktionen och efterfrågan i Sverige 1972 an- gavs i finansplanen som den mest sannolika utvecklingen.
Utvecklingen under årets första kvartal, som i stora drag kunde över- blickas när kompletteringspropositionen utarbetades, låg väl i linje med dessa förväntningar. Den privata konsumtionen var väl hävdad samti- digt som exporten ökade påtagligt. Bedömningen i kompletteringspro- positionen blev i huvuddrag densamma som i finansplanen. Samtidigt framhölls emellertid att beredskapen måste hållas hög om den fortsatta konjunkturförbättringen mot förmodan skulle låta vänta på sig. Arbets— marknadspolitiken borde därför utformas så att en hög beredskap hölls för ingripande i huvudsak efter de linjer som följts tidigare under kon- junkturdämpningen.
Prop 1972: 125 4
Efterfrågans utveckling under andra kvartalet motsvarade inte helt de gjorda förhandsbedömningama. Den i finansplanen gjorda förutsättning- en om en återgång av hushållssektorns sparande till ett mera normalt mönster synes icke ha inträffat utan den privata konsumtionen uppvisade en svag utveckling. Även för exporten inträffade ett _ som det nu fö- refaller — tillfälligt uppehåll i volymuppgången. Industriproduktionen låg emellertid klart högre än i föregående kvartal. Totalt sett förefaller vidare byggnadsverksamheten att ha ökat i volym under första halv- året. På arbetsmarknaden kännetecknas läget fram till mitten av 1972 av en viss tendens till förbättring. Denna förbättring tog sig bl. a. ut- tryck i en viss minskning av arbetslösheten, om hänsyn tas till det nor- mala säsongmönstret.
Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bröts emellertid i au- gusti—september. Arbetslösheten steg under dessa månader väsentligt kraftigare än vad som är säsongmässigt normalt. Byggnadsverksamheten föreföll allmänt sett ha kommit in i en svagare utveckling än under första halvåret. Industriproduktionens ökning under dessa månader sy- nes vidare ha varit måttlig. Däremot finns det ingenting som tyder på att den ökade arbetslösheten skulle kunna återföras på en försvagning av exporten under tredje kvartalet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden motiverade att regeringen under augusti och september vidtog en rad åtgärder för att stimulera syssel- sättningen. Den höga beredskapen inom arbetsmarknadspolitiken gjorde det möjligt att snabbt sätta in omfattande åtgärder på en rad områden. Med hänsyn till den förutsedda utvecklingen inom byggnadsbranschen hade regeringen redan i maj och juni beslutat om särskilda åtgärder för att trygga sysselsättningen inom denna bransch under det kommande vinterhalvåret.
Ser man till utvecklingen under hela året 1972 såvitt denna nu kan bedömas kommer exporten att i stort sett motsvara förväntningarna, medan däremot efterfrågan inom landet utvecklas svagare än väntat. Exportvolymen beräknas åter stiga förhållandevis snabbt under andra halvåret 1972. Detta innebär att exporten under hela året 1972 kan be- räknas öka i stort sett enligt de bedömningar som redovisades i kom— pletteringspropositionen, trots att verkstadsexporten under inverkan av den tröga investeringskonjunkturcn i avsättningsländerna utvecklats svagare än väntat.
Inom landet har efterfrågan stigit mindre än beräknat främst vad gäller den privata konsumtionen och byggnadsinvcsteringarna. Vidare har lagerinvesteringarna sjunkit mera än förutsett. För den privata kon- sumtionens del finns det numera anledning att räkna med en något sva- gare tillväxt för hela 1972 än som förutsattes i den reviderade finans- planen. Utvecklingen tyder såsom tidigare nämnts på en endast obetyd- lig tillbakagång av hushållens sparkvot efter den kraftiga uppgång för
Prop 1972: 125 ' 5
Hiv '='
denna som inträffade 1971. Även investeringarna väntas öka mindre än förutsett. Maskininvesteringarna beräknas stiga tämligen kraftigt medan uppgången för byggnadsinvcsteringarna beräknas bli begränsad. Den förhållandevis svaga utvecklingen av byggnadsinvcsteringarna beror främst på minskade bostadsinvesteringar och dämpade kommunala in- vesteringar. lndustriinvesteringarna har utvecklats relativt gynnsamt un- der 1972 liksom under 1971. Detta förklaras sannolikt till stor del av de ekonomisk—politiska åtgärder som har vidtagits för att stimulera in- dustriinvesteringarna. I annat fall hade det inte varit uppseendeväckan- de om industriinvestcringarna stagnerat i likhet med vad som skedde under föregående lågkonjunktur eller t.o.m. minskat som fallet var i många länder under den senaste konjunkturdämpningen.
Lagerinvesteringarna synes jämfört med 1971 få en avsevärt mindre tillbakagång 1972 men denna nedgång torde likväl bli större än be— räknat. Det är främst inom handeln samt inom industrins råvaruförråd som en vikande lagerutveckling hållit i sig längre än väntat.
Med denna utveckling av den inhemska efterfrågan är det inte för- vånande att även importen under 1972 utvecklas i något långsammare takt än man tidigare trott. Handelsbalansen väntas under sådana om- ständigheter bli ytterligare förstärkt och bytesbalansen kan komma att visa ett överskott även under 1972.
Konjunkturbarometern för september tyder på att en förbättring av industrikonjunkturen är på väg. Under sista kvartalet 1972 väntas en ytterligare ökning av orderingången för industrin. Produktionsvolymen beräknas vidare öka och andelen företag med stora färdigvarulager avta. Produktionsuppgången medför enligt barometern att minskningen i sys- selsättningen för arbetare troligtvis upphör under fjärde kvartalet 1972. Antalet obesatta platser har ännu inte visat något tecken till ökning. Den totala arbetskraftsefterfrågan, speglad i antalet nyanmälda platser vid arbetsförmedlingarna, syncs dock ha passerat en nedre vändpunkt och nu vara i stigande. Utvecklingen under de närmaste månaderna torde komma att påverkas även av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtagits.
De internationella konjunkturutsikterna det närmaste året framstår nu som gynnsamma. I Förenta staterna väntas en fortsatt snabb till- växt och återhämtningen förutses gå vidare i Västeuropa och Japan. För Västeuropas del gäller frågan i första hand i vilken takt expansio- nen fortsätter i de länder där en uppgång redan inletts. Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen den senaste tiden i flera länder kan lager- och industriinvesteringar väntas spela en allt mer framträdande roll i uppsvinget.
Den privata konsumtionen beräknas kvarstå som expansionsfaktor medan däremot bostadsbyggandet kan väntas uppvisa en svagare till- växt än tidigare. Den ekonomiska politiken har i flera länder alltjämt
Prop 1972: 125 6
en expansiv inriktning. Även om arbetslösheten fortfarande allmänt sett är hög, torde omsorgen om prisstabiliteten medföra att restriktiva sna- rare än expansiva ekonomisk-politiska åtgärder kan väntas det kom- mande året. Detta kan gälla framför allt i Västtyskland. Återhämtning- en verkar dock bli av sådan styrka att sådana åtgärder inte torde inne- bära någon risk för att återhämtningen avbryts. Å andra sidan finns det anledning'att räkna med att restriktiva åtgärder kommer att snabbt sättas in om konjunkturuppgången visar tecken till att övergå i överhett- ning.
Med dessa utsikter för den internationella ekonomiska utvecklingen finns för Sveriges del förutsättningar för en tillfredsställande exporttill— växt 1973. En speciell omständighet som bidrar härtill är att EEC—tul- larna på flertalct svenska industrivaror kommer att sänkas med 20 % den 1 april 1973 och med ytterligare 20 % årsskiftet 1973—1974. Dessa gynnsamma förutsättningar för exporten kan väntas bidra till en fortsatt stigande utveckling av industrins investeringar. Tendenser härtill har redan kommit till uttryck i de av industriföretagen redovisade investe- ringsplanerna.
För den privata konsumtionen finns det särskilda skäl att vänta en förhållandevis betydande volymökning år 1973. Hushållen kommer nämligen att under 1973 få en väsentlig Skattelättnad. Den av årets vårriksdag beslutade skattereformen medför en lindring av den direkta statliga skatten med mellan 2 och 2,5 miljarder kr. Härtill kommer att de kvarskatter som skall inbetalas 1973 beräknas bli närmare 1. miljard kr. lägre än 1972. En nedgång i preliminärskattcuttaget utöver vad som tidigare angetts tillkommer som följd av att skattetabellerna juste- ras. Effekten härav har uppskattats till 600 milj. kr. 1973. Vidare blir den föregående skattereformens inverkan i sänkande riktning på B- skattebetalarnas inbetalningar av preliminärskatt effektiv fr. o. m. 1973. Det sammantagna resultatet av dessa åtgärder blir att skatteinbetal- ningarna påverkas i nedåtgående riktning med drygt 4 miljarder kr. Härtill kommer att kommunalskattcrna kan beräknas stiga förhållande- vis obetydligt jämfört med 1972 eller med ett ca 1 miljarder kr. lägre belopp än vad kommunalskatterna har stigit med under senare år. Hus- hållens disponibla inkomster kan sålunda med hänsyn till dessa om- ständigheter beräknas stiga förhållandevis starkt år 1973. De ovanligt stora skatteåterbäringarna i december 1972 — ca 1,4 miljarder kr. högre än föregående år — kan förväntas få en stimulerande effekt på hushållens efterfrågan också 1973.
Även lagerutvecklingen kan under 1973 väntas komma in i en mera expansiv konjunkturfas. I synnerhet kan expertens och den privata kon- sumtionens expansiva utveckling väntas bidra härtill. Bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna kan av nuvarande planer att döma komma att representera svagare inslag i den inhemska efterfrågcutveck-
Prop. 1972: 125
lingen. Det finns emellertid anledning att räkna med en ökad tillförsikt i den kommunala planeringen sedan kommunerna bättre. kunnat över- blicka sitt finansiella läge och sina ekonomiska utsikter för år 1973. Ut- vecklingen på det kommunala verksamhetsområdet måste emellertid följas med noggrann uppmärksamhet.
En genomgång av olika efterfrågefaktorers utvecklingstendenser ty- der sammanfattningsvis på att den totala produktionen år 1973 kan väntas stiga i en takt som väl ansluter till en normal utveckling.
Som jag redovisat i det föregående har produktionsutvecklingen un- .der 1972 hittills varit relativt svag. Den har dock tillsammans med de vidtagna ekonomisk—politiska åtgärderna varit tillräcklig för att möjlig- göra att antalet sysselsatta på arbetsmarknaden har fortsatt att ligga på en mycket hög nivå. Under de tre första kvartalen 1972 har sålunda an- talet sysselsatta i genomsnitt uppgått till samma antal som i fjol eller drygt 3 860 000 personer. Motsvarande tal högkonjunkturåret 1970 var 3845 000 sysselsatta. Samtidigt med att sysselsättningen har kunnat hållas på en hög nivå har utbudet av arbetskraft fortsatt att öka. An- talet personer i arbetskraften har sålunda stigit även under 1972. Det- ta ökade arbetskraftsutbud förklarar varför arbetslösheten, trots att sysselsättningen kunnat väl hävdas, har fortsatt att ligga kvar på en hög nivå. Den ökade arbetslösheten har i första hand drabbat de nytillträ- dande grupperna på arbetsmarknaden, dvs. gifta kvinnor och ungdo- mar.
När det däremot gäller arbetslösheten bland de mer etablerade på arbetsmarknaden, som närmast kan mätas genom antalet arbetslöshets- försäkrade arbetslösa, har någon motsvarande uppgång inte noterats. Arbetslösheten för dessa grupper ligger på en nivå som torde komma att motsvara ett årsgenomsnitt på omkring 2 %. dvs. samma nivå som förra året.
Trots de nämnda svårigheterna för nytillträdande arbetssökande har sysselsättningen för gifta kvinnor kunnat öka från 50,1 % under tredje kvartalet 1970 — med den starka efterfrågan på arbetskraft som då rådde — till 52,6 % av totala antalet gifta kvinnor under tredje kvar— talet i år. Den ökade arbetslösheten bland kvinnor är alltså inte uttryck för minskade sysselsättningsmöjligheter utan ett resultat av att antalet gifta kvinnor som söker sig ut på arbetsmarknaden har fortsatt att växa i snabb takt.
När det däremot gäller ungdomarna i åldern 16—24 år har någon motsvarande ökning av sysselsättningsmöjligheterna inte skett och an- talet arbetslösa ligger högre än förra året. De genomsnittliga arbets- löshetstiderna för ungdomarna är dock lägre än för andra grupper. Utvecklingen av ungdomens arbetsmarknadssituation präglas i första hand av den konjunkturellt betingade nedgången i nyrekryteringen. Denna har kommit att sammanfalla med ett dämpat eller minskat till-
Prop. 1972: 125 8
träde till fortsatt utbildning. Förklaringen härtill är främst att utbild- ningen vid de fria fakulteterna, som svarade för merparten av den starka expansionen under 1960-talet. inte längre erbjuder lika goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden.
Utvecklingen under året har såsom jag tidigare framhållit motiverat att regeringen under sommaren och hösten har vidtagit en rad åtgärder vilka nu redovisas för riksdagen. Härutöver föreläggs riksdagen i denna proposition ytterligare förslag. Den inriktning av politiken som jag an- gav i den reviderade finansplanen bör alltjämt vara vägledande vid valet av åtgärder. Således bör åtgärderna inriktas på att främja närings- livets investeringar, att stimulera arbetskraftens rörlighet och att med punktvisa insatser hjälpa de grupper som drabbas av arbetslösheten.
När det gäller näringslivets investeringar stimuleras dessa genom en rad åtgärder. Industrins investeringsfonder för investeringar i byggna- der har genom beslut av regeringen i maj 1972 i praktiken släppts fria. Genom beslut i augusti 1972 utvidgades möjligheterna att använda in- vesteringsfonderna till att gälla företag även i andra branscher. Dessa beslut avsåg finansieringen av nedlagda kostnader fram till utgången av april 1973. Regeringen har nu beslutat att dessa frisläpp skall för- längas till utgången av juni 1973. Investeringsfondernas användning i stödområdet kommer liksom hittills att ske utan tidsbegränsning och avse även maskininvesteringar. Fondutnyttjande på dessa villkor får tills vidare ske även i Borås- och Eskilstunaregionerna.
Ett tjugoprocentigt skatteavdrag för företagens investeringar i ma- skiner och andra inventarier infördes 1971 och har gällt även under 1972. Förslag läggs nu fram om en förhöjning och förlängning av detta avdrag. Sålunda föreslås avdraget utgå med 30 % för maskiner och inventarier beställda under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och som levereras senast före utgången av år 1974.
I syfte att ytterligare stimulera industrins byggnadsinvcsteringar och att under år 1973 åstadkomma en tidigareläggning av sådant byggande, föreslås införandet av ett särskilt, tillfälligt skatteavdrag. Avdraget, som bör utgå med 10 %, föreslås avse byggnadsprojekt som sätts i gång under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och avse kostna- der som läggs ned fr.o.m. den 1 november 1972 fram till utgången av år 1973. Skatteavdraget bör även avse investeringar i jordbrukets ekonomibyggnader.
Vidare läggs förslag fram om en förlängning under 1973 av Kungl. Maj:ts rätt att medge tillfällig nedsättning av energiskatten.
För att mer långsiktigt stödja den svenska industrins utvecklings- förmåga och förnyelse har regeringen beslutat att ytterligare stimulera forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin. Avsikten är att till 1973 års vårriksdag lägga fram förslag såväl om ett generellt extra
Prop. 1972: 125 9
skatteavdrag i detta syfte som ett utökat direkt stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin. .
För att främja industrins export har regeringen vidare beslutat att vidta särskilda åtgärder för att öka svenska företags möjligheter att i speciella fall lämna krediter för exportleveranser. En närmare pröv- ning av formerna härför pågår f. n. inom berörda departement.
Vad gäller betingelserna för industrins utbyggnad vill jag också er- inra om att denna sektor beretts ett ökat utrymme på kapitalmarkna- den. I samma riktning verkar också det förslag som nu läggs fram om ytterligare stödinsatser för industrins miljövårdsinvesteringar.
I fråga om investeringar inom andra områden av näringslivet än industrin har under år 1972 till slutet av oktober byggnadstillstånd lämnats för s. k. oprioriterat byggande till ett värde av inemot 1,6 mil- jarder kr. I september beslöt regeringen att temporärt avskaffa be- gränsningarna för flertalet sådana byggen i år.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen. I avvaktan på ställningsta- gande till dels den långsiktiga utvecklingen av ATP-avgiften och dels föreliggande förslag om arbetsgivarfinansiering av vissa sociala refor- mer, föreslås avgiftsuttagct till ATP under år 1973 bibehållas på nu- varande nivå, dvs. 10,5 %. Regeringens förslag i förstnämnda frågor kommer att redovisas till 1973 års vårriksdag.
En huvudlinje i arbetsmarknadspolitiken har varit att förbereda ar- betsmarknaden för en kommande konjunkturuppgång. I detta läge är det angeläget att se till att brist på i första hand utbildad arbetskraft inte kommer att lägga hinder i vägen för den expansion av produktio- nen som då blir naturlig. Mot den bakgrunden är arbetsmarknadsut- bildningen av stor betydelse. Denna har nu ytterligare vidgats och kommer att ha en kapacitet på ca 60 000 elever vilket innebär att ca 130 000 elever kommer att ha genomgått sådan utbildning i år. Av de personer som avslutat arbetsmarknadsutbildning under den senaste redovisade tolvmånadersperioden var 47 % kvinnor.
Behovet av personalförstärkning och vidareutbildning inom vårdsek- torn har påtalats vid skilda tillfällen. Regeringen kommer därför att i samråd med kommunförbunden vidta särskilda insatser för utbildning inom vårdsektorn.
Även när det gäller ungdomsarbetslösheten har särskilda insatser be- dömts nödvändiga.
Regeringen har sålunda beslutat föreslå ett särskilt tillfälligt utbild- ningsstöd till företag som anställer och utbildar ungdomar och andra som är arbetslösa på grund av otillräcklig utbildning och med bristfällig för- ankring på arbetsmarknaden. Stödet utgår med 5 kr. per timme.
I syfte att underlätta ungdomens utträde i arbetslivet har vidare möj-
Prop. 1972: 125 ' 10
ligheter öppnats för 18- och 19-åringar att genomgå en särskild arbets- marlmadskurs med praktik.
Arbetsförmedlingen har förstärkts med 100 tjänster samt därutöver med särskild personal för att under vintern bistå arbetslös ungdom.
Arbetsmarknadsstyrelsen har redan igång särskilda program för ar- betslös ungdom. Regeringen har nu uppdragit åt arbetsmarknadsstyrel- sen att inom ramen för beredskapsarbetena i samarbete med berörda myndigheter och verk anordna lämpliga tillfälliga praktikarbeten inom den statliga sektorn. Vidare har regeringen uppdragit åt arbetsmarknads- styrelsen att i samråd med kommunerna genomföra ytterligare bered- skapsarbeten med speciell inriktning på att skapa sysselsättning för ar- betslös ungdom. Inom inrikesdepartementet har sedan en tid pågått ett arbete med en bred genomgång av ungdomens situation på arbetsmark- naden. Resultatet av detta arbete kommer att läggas fram inom kort.
Beredskapsarbetena spelar en viktig roll i regeringens sysselsättnings— politik. En väsentlig expansion av beredskapsarbetena har skett och för- slag läggs nu fram om den erforderliga medelsanvisningen. Sammanlagt begärs nu 900 milj. kr. för detta ändamål. De punktvisa insatserna i form av beredskapsarbeten har i väsentlig utsträckning avsett byggnads- och anläggningsarbeten. Jag vill även här peka på de betydande insatser som görs inom vägområdet. Vid sidan av byggnads- och anläggnings- verksamheten görs insatser i form av beredskapsarbeten bl. a. inom na- turvården. För att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för bl. a. tjäns- temän föreslås en tillfällig utökning av antalet platser för arkivarbetare med 3 000, varav ca 2 000 beräknas bli utnyttjade av kvinnlig arbets- kraft.
En stor del av beredskapsarbetena avser kommunala investeringar. Bidragen till dessa föreslås för tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973 höjas till 50 %. I detta sammanhang kan nämnas att för- höjda statsbidrag för kommunala miljövårdsinvesteringar har utgått un- der första halvåret 1972. Liknande förmåner föreslås nu gälla för tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973.
För att underlätta finansieringen av kommunernas investeringar har regeringen beslutat medverka till att kommunerna bereds ett ökat låne— utrymme i förhållande till tidigare år med 500 milj. kr. En annan åt- gärd som har vidtagits för att underlätta finansieringen av kommunala investeringar är tidigareläggningen av utbetalningarna av barnstugelån.
Bostadsbyggandet har under 1972 visat en vikande tendens på grund av svagare efterfrågan på nya lägenheter. Detta gäller flerfamiljshus. I fråga om småhusbyggande kan däremot en klar uppgång noteras. Mot den bakgrunden har det bedömts angeläget att vidta åtgärder för att släppa fram ett så omfattande byggande av småhus —— såväl statligt som privat finansierade — som möjligt. På längre sikt torde det dock knap- past vara möjligt att upprätthålla en nyproduktion inom bostadsbyg-
Prop. 1972: 125 _. . ll gandet av den omfattning vi haft under den senaste 5-årsperioden. Det är då angeläget att en del av de resurser som frigörs kan utnyttjas för sanering av det äldre bostadsbeståndet. Chefen för inrikesdepartementet kommer senare att anmäla förslag om att genom förbättringslån stimu— lera saneringsverksamheten. Redan tidigare har regeringen fattat beslut om beredskapsarbeten i samma syfte.
Särskilda åtgärder har även vidtagits för att expandera det statliga byggandet. Sålunda har byggnadsobjekt till ett värde av ca 300 milj. kr. tidigarelagts. Regeringen har vidare beslutat tidigarelägga vissa åtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön på statliga arbetsplatser.
I detta sammanhang vill jag även nämna att regeringen medgivit tidi- gareläggning av ett antal sjukhusbyggen.
De åtgärder som här redovisats kommer att få en sådan omfattning att den samlade effekten tillsammans med den pågående konjunkturupp- gången torde medföra en successiv förbättring av sysselsättningsläget första halvåret 1973.
Som jag tidigare redovisat är konjunkturutvecklingen på väg uppåt. Utsiktcma för det framförliggande året pekar mot en klar uppgång. Ris- ken för att denna uppgång leder till en överhettning får inte förbises. En huvuduppgift för den ekonomiska politiken måste i detta läge vara att med bibehållen flexibilitet slå vakt om sysselsättning, prisutveckling och utrikesbalans. Behov av ytterligare selektiva sysselsättningsåtgärder före- ligger ännu. De förslag härom som nu läggs fram har utformats med sikte på att snabbt kunna dras ned om läget så skulle påkalla. Samman- tagna representerar de föreslagna åtgärderna betydande anspråk på sta- tens budget. Som jag redovisat tidigare beräknas nu underskottet i bud- geten innevarande budgetår stiga till ca 6,5 miljarder kr. De anspråk på samhällsekonomin, som ett statligt lånebehov av denna omfattning stäl- ler, ter sig acceptabla i nuvarande konjunkturfas. Eftersom man bör und- vika att i ett expansivt konjunkturläge behöva tillgripa en drastisk kredit- politik sätts bestämda gränser för budgetunderskottets storlek.
De framställningar till riksdagen som Kungl. Maj:t beslutar om den- na dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och inrikes- ärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas denna proposition som bilagor 1—9. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna pro- position begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 10.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t
1. föreslår riksdagen att godkänna den allmänna uppläggning av den ekonomiska politiken som jag förordat i det föregående, 2. i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag som
framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Prop. 1972: 125 12 Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125 13
Bilaga ]
J USTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avse- ende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.
DRIFTBUDGE TEN
ANDRA HUVUDTITELN
F. Kriminalvården
[1] F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. 111. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 490 000 kr.
Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom särskilda be— slut den 6 juli och den 22 september 1972 bemyndigat kriminalvårds- styrelsen att utföra vissa byggnadsarbeten inom kriminalvården.
Besluten leder till ett ökat medelsbehov under anslaget av 335 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Maskin- och verktygsutrusming m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan- slag av 335 000 kr.
[2] F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. 111. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsan- slag av 2 milj. kr.
Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli och den 22 september 1972, som angivits under anslaget F 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m., leder till ett ökat medelsbehov under förevarande anslag av 1,3 milj. kr.
Prop. 1972:125 14 Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Engångsanskaffning av inventarier m. m. på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations- anslag av 1 300 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 1. Polishus m.m. För budgetåret 1972/73 har till Polishus m.m. anvisats ett investeringsanslag av 40 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 22,1 milj. kr. finns totalt 62,1 milj. kr. att tillgå.
Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnads- styrelsen att bl.a. utföra en tillbyggnad till polisskolan i Solna inom en kostnadsram av 500000 kr. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 har beräknats till 300 000 kr.
Genom beslut den 24 augusti 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att utföra en nybyggnad av polishus i Jönköping. Byggna- den omfattar en totalyta på ca 14000 m2 och kommer att inrymma lokaler för polisen, lokala skattemyndigheten och ett häkte med 30 platser. Kostnaden har beräknats till 22,7 milj. kr., varav 6 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske under no- vember månad 1972.
Genom beslut den 11 februari 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att färdigställa bygghandlingar för ett polishus i Kiruna och föreskrev att objektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projektreserv och kunna utföras när behov föreligger med hänsyn till sysselsättnings- läget. Byggnaden omfattar 4 550 rn2 rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polisen, åklagarmyndigheten, kronofogde- och den lokala skattemyndigheten. Kostnaderna har beräknats till 12,1 milj. kr. varav 2 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i december månad 1972.
Genom beslut den 11 februari 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att färdigställa bygghandlingar för ett polishus i Borlänge och föreskrev att objektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projektreserv och kunna utföras när behov föreligger med hänsyn till sysselsättnings- läget. Byggnaden kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadssty- relsen har beräknat kostnaderna till 11,6 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i februari månad 1973.
Genom beslut den 23 juli 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnads- styrelsen att färdigställa bygghandlingar för ett polishus i Motala. Bygg-
Prop. 1972: 125 15
naden omfattar 5 360 m2 rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis- och åklagarväsendet och kronofogdemyndigheten. Kostnaderna har beräknats till 13,4 milj. kr., varav 4 milj. kr. beräknas belasta bud- getåret 1972/73. Byggstart planeras ske under januari månad 1973.
Genom beslut den 11 februari 1972 medgav Kungl. Maj:t att bygg- nadsstyrelsen övertog den av Ystads kommun bedrivna projekteringen av ett polishus i Ystad. Nybyggnaden har en totalyta på ca 6 300 m2 och avses inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt för den lokala skattemyndigheten. Kostnaderna har uppskattats till 9,7 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/ 73. Byggstart planeras ske under februari månad 1973.
Genom beslut den 22 september 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i Söderhamn inom en kostnadsram av 8,7 milj. kr., nybyggnad av en fjällräddningsstation i Seitevare inom en kostnadsram av 500000 kr. samt tillbyggnad till motorskolan i Strängnäs inom en kostnadsram av 500 000 kr., samtliga i prisläget den 1 april 1971. Polishuset i Söderhamn omfattar 3 545 m2 rumsyta och avses inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutions- väsendet samt för den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen fö- reslår att kostnadsramar för polishus i Söderhamn, fjällräddningsstation i Seitevare samt motorskolan i Strängnäs förs upp med resp. 9,4 milj. kr., 530 000 kr. och 500 000 kr. Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 för nämn-da objekt har beräknats till resp. 2,2 milj. kr., 450 000 kr. och 45 0 000 kr.
Departementschefen
För här redovisade projekt har planeringen skett så att byggnads- arbetena, i sysselsättningsskapande syfte, kan påbörjas under hösten och vintern 1972—1973. Nya kostnadsramar i prisläget den 1 april 1972 för dessa objekt bör föras upp i investeringsplanen enligt följande sam- manställning.
Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad Bygg- Färdig- ram medelsför- start ställd 1972-04-01 bruknin g år/mån. år/mån. (1 OOO-tal 1972/73 kr.) (1 OOO-tal kr.) Polisskolan i Solna, tillbyggnad 500 300 72.10 74.01 Polishus i Jönköping 22 700 6 000 72.11 74.09 Polishus i Kiruna 12 100 2 000 72.12 74.06 Polishus i Borlänge 11 600 2 500 73.02 74.09 Polishus i Motala 13 400 4 000 73.01 74.07 Polishus i Ystad 19 700 2 500 73.02 74.07 Polishus i Söderhamn 9 400 2 200 73.03 74.09 Fjällräddningsstation i Seitevare 530 450 72.11 73.05 Motorskolan i Strängnäs 500 450 72.11 73.03
1 Uppskattad kostnadsram.
Prop. 1972: 125 16
Till viss del kan kostnaderna under innevarande budgetår för dessa byggnadsobjekt bestr-idas med tillgängliga medel. För att det beräknade medelsbehovet skall kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 10 milj. kr. på tilläggsstat.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polishus m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget- året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
[4] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1972/73 har till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett investerings- anslag av 1 000 kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret till ca 2,5 milj. kr.
I gällande investeringsplan för anslaget ( prop. 1972: 1 bil. 4 s. 90) har uppförts en kostnadsram av 2,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971 för viss ombyggnad av kammarrättens hus på Riddarholmen i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra återstående ombyggnadsarbeten i kammarrättens lokaler. Kostnadsramen föreslås höjd till 7,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 och innefattar både nu pågående och återstående ombyggnadsarbeten. Medelsförbrukning- en under innevarande budgetår beräknas uppgå till 3 milj. kr.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 september 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att uppföra provisorisk annexbyggnad för Sollentuna och Färentuna tingsrätt inom en kostnadsram av 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1971.
Den 24 mars 1972 erhöll byggnadsstyrelsen uppdrag att i samråd med domstolsväsendets organisationsnämnd utföra projektering fram till bygghandlingar avseende om- och tillbyggnad av tingshus i Lidköping. Byggnadsarbetena kan enligt styrelsen påbörjas under vintern 1972— 1973. Kostnadsramen har preliminärt uppskattats till 860 000 kr. i pris- läget den 1 april 1972 och medelsförbrukningen innevarande budgetår har beräknats till 300 000 kr.
Departementsche en
Nu pågående ombyggnadsarbeten i kammarrätten beräknas vara av- slutade vid årsskiftet 1972—73 varvid återstående ombyggnadsarbeten omgående bör påbörjas. Kostnadsramen för ombyggnaden för kam- marrätten i Stockholm bör i gällande investeringsplan ändras till 7,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. I gällande investeringsplan bör även föras upp en kostnadsram av 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1971 för tillbyggnad för Sollentuna och Färentuna tingsrätt och en pre- liminärt beräknad kostnadsram av 860 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 för om— och tillbyggnad av Lidköpings tingsrätt. Medelsförbruk- ningen för hela anslaget innevarande budgetåret beräknas uppgå till
Prop. 1.972: 125 17
3720 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 1,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsan- slag av 1 200 000 kr.
[5] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsan- slag av 4 milj. kr.
Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom särskilda be- slut den 6 juli och den 22 september 1972 bemyndigat kriminalvårds- styrelsen att utföra de byggnadsarbeten för kriminalvården som fram- går av följande sammanställning.
Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad] Bygg- Färdig- ram medelsför- start ställd 1972-04-01 brukning år/mån. iir/mån. (l OOO-tal 1972/73 kr.) (1 OOO-tal kr.)
Djupvik (undervisnings-
och administrationslokaler) 565 300 72.12 73.06 Karlskrona (besökslokaler,
frigångsavd., ombyggnad
av kök och verkstad) 1 300 1 000 72.10 73.08 Majorshagen (underVisnings-
lokaler) 425 300 72.12 73.06 Skogome (fritidsbarack) 300 300 73.01 73.06 Skänninge (samlingssals- 700 350 73.01 73.07
och personalbyggnader) Smälteryd (förläggnings- 1 460 1 000 72.10 73.08
och verkstadsbyggnader) Torhult (verkstadsbyggnad) 420 420 72.10 73.03 Viskan (besökshotell, samlings-
sals- och personalbyggnader) 1 500 950 72.11 73.07 Åby (administrationsbyggnad) 520 400 72.10 73.05 Ödevata (förläggningsbyggnadcr,
mekanisk verkstad) 1 770 880 72.12 73.07
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade me- delsbehovet under anslaget till 5 900 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investerings- anslag av 5 900 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström 2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 125
Prop. 1972: 125 19
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avse- ende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.
KAPITALBUDGETEN
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrogs åt fortifikationsförvaltning- en att under innevarande budgetår i konjunkturstimulerande syfte ti- digarelägga vissa investerings- och iståndsättningsobjekt till ett belopp av högst 75 milj. kr. Samtidigt bemyndigades förvaltningen att med an- litande av tillgängliga medel förskottsvis bestrida kostnaderna för bygg- nadsarbetena. Fortifikationsförvaltningen beräknar att utgifterna kom- mer att fördela sig med 14 140 000 kr. på iståndsättningsarbeten m.m. och 60 860 000 kr. på byggnadsobjekt under kapitalbudgeten. Iståndsätt- ningsarbetena finansieras genom överskridande av ordinarie anslag för denna verksamhet. Medel för att slutligt täcka den ökade verksamhe- ten under kapitalbudgeten bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Det beräknade beloppet för dessa arbeten fördelar sig på följande anslag.
Arméförband: Anskaffning av anläggningar ............ 33 750 000 Marinförband: Anskaffning av anläggningar .......... 10 950 000 Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ........ 13 560 000 Central och högre regional ledning: Anskaffning av an-
läggningar ...................................... 2 000 000 Gemensamma myndigheter m.m.: Anskaffning av anlägg-
ningar .......................................... 600 000
60 860 000
Prop. 1972: 125 20
Utgiftema för de konjunkturstimulerande åtgärderna bör belasta ut- giftsramen för det militära försvaret. Utfallet av åtgärderna under bud- getåret 1972/73 bör regleras genom att utgiftsramarna för budgetåren 1973/74 och 1974/75 minskas.
[1] 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsan- slag av 90 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att under investeringsanslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 33 750000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investerings- anslag av 33 750 000 kr.
[2] 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsan- slag av 67,5 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregå- ende förordar jag att under investeringsanslaget Marinförband: An- skaffning av anläggningar på tilläggsstat för innevarande budgetår an- visas 10 950 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggs— stat I till riksstaten för budgetåret 1972/"73 anvisa ett investe- ringsanslag av 10 950 000 kr.
[3] 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investe- ringsanslag av 95 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att under investeringsanslaget Flygvapenför- band: Anskaffning av anläggningar på tilläggsstat för innevarande bud- getår anvisas 13 560 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett in- vesteringsanslag av 13 560 000 kr.
[4] 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvi— sats ett investeringsanslag av 28 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att under investeringsanslaget Cen- tral och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar på till- läggsstat för innevarande budgetår anvisas 2 milj. kr.
Prop. 1972: 125 71
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Central och högre regional ledning: Anskaffning av an-
läggningar på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1972/ 73 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
[5] 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvi- sats ett investeringsanslag av 11 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att under investeringsanslaget Ge- mensamma myndigheter m.m.: Anskaffning av anläggningar på till- läggsstat för innevarande budgetår anvisas 600 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anlägg— ningar på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING. LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för socialdepartcmentet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår dels frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för bud- getåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, dels frågan om ATP—avgiften för år 1973. Departementsehefen anmäler därvid frå- gan under punkterna 2 och 3 samt statsrådet Odhnoff frågan under punkt 1. Föredragandena anför.
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[1] 1. Lån till anordnande av barnstugor. Till detta ändamål har för budgetåret 1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 20 milj. kr.
Utbetalning av lån till anordnande av barnstugor sker enligt gällande bestämmelser när byggnadsarbetena är slutförda och kostnaderna redo- visats, dvs. i regel ca ett år efter att byggnadsarbetena påbörjats. Som ett led i åtgärderna för att stärka sysselsättningen på byggarbetsmark- naden under vintern har Kungl. Maj:t den 8 september 1972 beslutat att det statliga lån som utgår till kommun eller allmännyttigt bostads- företag för byggande av barnstugor får betalas ut i förskott för byg- gen som påbörjas under tiden den 1 september 1972—den 31 december 1972.
Beräkningen av medelsbehovet under anslaget för innevarande bud- getår har gjorts med utgångspunkt i den beräknade igångsättningen av barnstugebyggen under budgetåret 1971/72. Den temporära ändringen av utbetalningsreglerna för lånen innebär att ett tillfälligt ökat medels— behov för att täcka även förskottsutbetalningarna uppkommer under in- nevarande budgetår. Jag räknar å andra sidan med att medelsbehovet under budgetåret 1973/74 till följd härav kommer att minska i motsva- rande mån.
Prop. 1972: 125 24
Med ledning av uppgifter från kommunerna om den beräknade igång— sättningen under budgetåret 1972/73 beräknar jag det ökade medelsbe- hovet till 10 milj. kr.
I ag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till anordnande av barnstugor på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
[2] 3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss- brnkare m.m. Till ändamålet har för budgetåret 1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 1 000 kr. Den 1 juli 1972 fanns en reservation på 7 165 000 kr.
För att öka sysselsättningen i vissa delar av landet bör en tidigare- läggning av vissa planerade byggnadsföretag ske. Jag har från social- styrelsen inhämtat att härför lämpliga byggnadsföretag för ca 3,5 milj. kr. kan påbörjas under senare delen av år 1972. Kungl. Maj:t har ge- nom beslut den 13 juli 1972 medgett att dessa byggnadsföretag får igångsättas under innevarande budgetår, varvid förutsatts bl.a. att byggnadsföretagen skall ha påbörjats före 1972 års utgång.
För lån till ytterligare ett antal angelägna byggnadsföretag och till maskiner m.m. beräknar jag medelsbehovet under budgetåret 1972/73 till 6,7 milj. kr. Det totala medelsbehovet under innevarande budgetår uppgår således till 10,2 milj. kr. För ändamålet disponeras 7,2 milj. kr. och medelsanvisningen bör därför ökas med 3 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alko- holmissbrukare m.m. på tilläggsstat I för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
[3] ATP-avgiften för år 1973.ATP-avgiftcn är inom den nu löpande femårsperioden 1970—1974 fastställd till 10,5 % för år 1972, 10,75 % för år 1973 och 11 % för år 1974. Med hänvisning till vad chefen för fi— nansdcpartementet i det föregående har anfört förordar jag att erforder- liga lagändringar genomförs för att bibehålla ATP-avgiften för år 1973 på nuvarande nivå, dvs. 10,5 %. För att skapa möjlighet härtill bör vid- tas en formell ändring av 19 kap. 5 & lagen (1962: 381) om allmän för- säkring av innebörd att beslut om den procentsats som skall tillämpas för visst år skall kunna fattas under året före avgiftsåret (Bilaga A). Faststäl— landet av procentsatsen för avgiftsuttaget för år 1973 till 10,5 % bör ske genom ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension (Bilaga B). När det gäller ATP-avgiften för år 1974, som inom den löpande fem- årsperioden är fastställd till 11 %, och avgiftsuttaget för den kommande
Prop. 1972: 125 ' . 25
femårsperioden 1975—1979 blir det i enlighet med vad chefen för fi- nansdepartementet anfört anledning att återkomma i en proposition un- der våren 1973. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartementct upprättade förslag till "Llag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för ut— tag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för till- läggspension.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125 26
Bilaga A
Förslag-_till Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom förordnas, att 19 kap. 5 & lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 5 %
Avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 1 % samt tilläggspen- sionsavgift enligt 3 & skola utgå efter en procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgif- terna i förening med andra tillgängliga medel förslå till bestridande av pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvilandc utgifter ävensom till den fondering som finnes erforderlig.
Beslut om den procentsats, som Beslut om den procentsats, som skall tillämpas för visst år, skall skall tillämpas för visst år, skall fattas senast ett år dessförinnan. fattas senast under året dessförin- Riksförsäkringsverkct åligger att nan. Riksförsäkringsvcrket åligger vart femte år framlägga förslag be- att vart femte år framlägga för- träffande procentsatscrna under slag beträffande procentsatserna nästföljande sju år, i den mån ut- Linder nästföljande sju år, i den taget icke redan beslutats. mån uttaget icke redan beslutats.
De avgifter, som avses i första stycket, skola ingå till en fond, be- nämnd allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skola bestridas.
Allmänna pensionsfonden förvaltas på sätt Konungen med riksdagen förordnar.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå medde- lad uppgift utkommit från tryckct i Svensk författningssamling.
Prop. 1972: 125 27
Bilaga B
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension
Härigenom förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1.968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension, att den i 19 kap. 5 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall för år 1973 utgöra tio och en halv procent.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå medde- lad uppgift utkommit från trycket i Svcnsk författningssamling.
Prop 1972: 125 29
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF— BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmä- ler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
[1] 1. Posthus m.m. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 april och den 30 juni 1972 har investeringar vid postverket tidigarelagts med ett sammanlagt belopp av 5,8 milj. kr., varav 700 000 kr. att bestridas med driftmedcl. Utgifter för dessa och liknande objekt ryms inte inom den s.k. konjunkturreserven under anslaget Posthus m.m. Det ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1972/73 kan nu beräknas till 3 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Posthus m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget— året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 11 a. Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.
Prop. 1972: 125 30
1 sysselsättningsskapande syfte beslöt Kungl. Maj:t den 29 september 1972 att tidigarelägga uppförandet av en mareografisk station vid Kalix, Skagsudds fyr. För ändamålet behövs ett belopp av 400 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstatio- ner m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/ 73 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop 1972: 125 31
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över tinansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärenden under finansdepartementets handläggning som angår frågan om kon- junkturstimulerande åtgärder och anför.
[1] Energiskatt. I prop. 1971: 140 behandlades olika konjunkturpolitiska frågor. Bland i propositionen föreslagna eller aviserade åtgärder i syfte att stimulera utvecklingen inom näringslivet ingick att ge företagen in- om branscher med hög relativ energiförbrukning dispens från energi- skatt. Riksdagsbehandlingen av propositionen resulterade i att Kungl. Maj:t bemyndigades att i konjunkturstimulerande syfte förordna om nedsättning av eller befrielse från energiskatt under tiden den 1 decem- ber 1971—den 31 december 1972. Bestämmelserna härom återfinns i förordningen (1971:928) om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskatten.
Med stöd av denna förordning har Kungl. Maj:t genom två särskilda beslut den 30 december 1971 fastställt riktlinjer för skattenedsättning och uppdragit åt Riksskatteverket (RSV) att omsätta besluten i prakti- ken. Det ena beslutet avser energiskatt på elkraft och på annat bränsle än bensin eller gasol, som skattskyldig förbrukar eller säljer för för- brukning vid industriell tillverkning under perioden den 1 december 1971—den 31 december 1972. Beslutet innebär att nedsättning eller avdrag medges i sådan omfattning att skattebclastningen begränsas till 0,2 av saluvärdet ab fabrik. RSV:s prövning skall enligt beslutet ske enligt samma grunder som tillämpats vid tidigare beslut och, i fråga om nytillkomna fall, på grundval av förhållandena för branschen i dess helhet. Energiskattenämnden skall dessutom höras i principfrågor.
Det andra beslutet avser nedsättning av bränslen som förbrukas av handelsträdgårdsmästare för drivhusuppvärmning. Genom beslutet änd- rades tidigare medgiven skattenedsättning med 50 % till nedsättning
Prop 1972: 125 32
med 85 % i fråga om bränsle för vilket skattskyldighet uppkommer under tiden den 1 december 1971—den 31 december 1972.
Nedsättningen enligt de nämnda besluten beräknades medföra en sammanlagd Skattelättnad om 95 milj. kr., varav 40 milj. kr. skulle falla på budgetåret 1972/73.
1 skrivelse till finansdepartementet har Sveriges industriförbund hem- ställt om åtgärder för en avveckling av energiskatten på industrins bränsle— och elkraftförbrukning och, i avvaktan härpå, att den skatte- nedsättning som medgetts med stöd av 1971 års riksdagsbeslut för- längs att gälla tills vidare. Skrivelse av samma innehåll har kommit in från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.
Den möjlighet till nedsättning av eller befrielse från energiskatt i kon- junkturstimulerande syfte, som öppnades genom 1971 års riksdagsbeslut, är begränsad i tiden till utgången av år 1972. Det finns enligt min me- ning skäl att medge nedsättning i oförändrad omfattning i vart fall tills vidare under år 1973. Jag förordar därför att Kungl. Maj:ts bemyndi- gande enligt förordningen (1971: 928) om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskatten förlängs till utgången av år 1973. Förslag till ändring i förordningen i enlighet härmed torde få bifogas statsrådspro- tokollet i detta ärende som bilaga A.
Framförda yrkanden om avveckling av energiskatten på förbrukning- en av bränslen och elkraft inom näringslivet är jag inte nu beredd att ta ställning till.
[2] Särskilt investeringsavdrag för maskiner och inventarier. Genom be- slut av 1971 års vårriksdag infördes bestämmelser om ett 10-procentigt särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt för ma- skiner och andra inventarier som anskaffades under år 1971 ( prop. 1971: 11 , SkU 1971: 7, rskr 1971: 27, SFS 1971: 50). I prop. 1971: 140 föreslogs som ett led i en rad olika konjunkturstimulerande åtgärder en höjning av det särskilda investeringsavdraget från 10 % till 20 % för maskinanskaffningar under år 1971. Samtidigt föreslogs att ett mot- svarande 20-procentigt investeringsavdrag skulle medges även för inven- tarieanskaffningar under år 1972. Avdragsrätt förelåg alltså för inven- tarier som anskaffades under åren 1971 och 1972 eller beställdes un- der åren 1971 och 1972 för leverans senast vid utgången av år 1973 resp. år 1974. Förslaget bifölls av riksdagen (FiU 1971: 47, rskr 1971: 293, SFS 1971: 923).
Syftet med skattelättnaden var att stimulera företagen till ökade in- vesteringar i maskiner och inventarier under åren 1971 och 1972. Till- lämpningsområdet för investeringsavdraget omfattade samtliga rörelse- drivande företag samt jordbruks- och skogsbruksföretag. Bestämmel- serna kom i enlighet härmed att gälla investeringar i nya maskiner och andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bruk i rörelse, jord-
Prop. 1972: 125 33
bruk eller skogsbruk. Den tidsbegränsning som gäller för leveransbe- ställningar följer av lagstiftningens syfte att påverka näringslivets investe- ringsaktivitet i rådande konjunkturläge. Emellertid kan i någon bransch förekomma investeringar av sådan storleksordning att om beställning görs under åren 1971 eller 1972, inventarierna inte kan levereras före utgången av år 1973 resp. år 1974. Sådana investeringar kan ändå ha en stimulanscffekt, som är önskvärd. Jag föreslog därför i prop. 1972: 20 , att Kungl. Maj:t, när synnerliga skäl föreligger, får medge rätt till särskilt investeringsavdrag för sådana inventarier, som beställs under åren 1971 och 1972 även om leveransen beräknas ske efter de före— skrivna tidsfristerna. Förslaget vann riksdagens gillande (SkU 1972: 14, rskr 1972: 75, SFS 1972: 71).
För att ytterligare stimulera näringslivets investeringar har förutom investeringsavdraget investeringsfonderna —- som tidigare varit frisläpp- ta för investeringar i stödområdet -— sedan sommaren 1971 varit fri- släppta även för investeringar i Syd- och Mellansverige. I somras avise- rade regeringen en förlängning av investeringsfondsfrisläppet för bygg- nadsinvesteringar för kostnader nedlagda fram till utgången av april 1973. I stödområdet får liksom tidigare investeringsfonder utnyttjas utan tidsbegränsning för både byggnads- och maskininvesteringar. Fondut- nyttjande på dessa villkor får tills vidare ske även i Borås- och Eskils- tunaregionerna. Under tiden juni 1971—juli 1972 har företagen fått till- stånd att använda sina investeringsfonder för investeringar på samman- lagt ca 1 700 milj. kr. Dessutom har investeringsfonderna varit frisläpp— ta för överföring till s.k. lagerinvesteringskonto i syfte att företagen skall kunna arbeta på lager. Denna användning av investeringsfonderna står öppen intill utgången av år 1972. Företagen har under tiden augusti 1971—juli 1972 fått tillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen att överföra drygt 500 milj. kr. till sådant konto.
Som jag tidigare redovisat är det angeläget att stimulera företagens investeringar i maskiner och andra inventarier även under år 1973. Bedömningen av konjunkturutvecklingen ger dock vid handen att en sådan stimulans bör avgränsas i tiden. Med hänsyn härtill förordar jag att ett särskilt investeringsavdrag medges för inventarier, som beställs under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och levereras senast den 31 december 1974. För att den föreslagna åtgärden skall ge ett så starkt utslag som möjligt i beställningarna förordar jag dessutom att avdraget höjs från 20 till 30 %. Jag vill erinra om att enligt gällande bestämmelser Kungl. Maj:t kan, när synnerliga skäl föreligger, medge dispens från de föreskrivna leveranstiderna. Sådan möjlighet bör enligt min mening finnas även för de maskinbeställningar som sker under pe- rioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 men inte kan levereras före utgången av år 1974.
Prop. 1972: 125 34
Förslag till ändring i förordningen (1971: 50) om särskilt investerings- avdrag vid taxering till statlig inkomstskatt torde få bifogas statsråds- protokollet i detta ärende som bilaga B.
[3] Särskilt investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar. För att stimu- lera främst industrins byggnadsinvesteringar och skapa förutsättningar för en tidigareläggning av sådana investeringar bör som jag tidigare framhållit ett särskilt byggnadsinvesteringsavdrag vid taxering till stat- lig inkomstskatt införas. Avdraget bör avse kostnader för ny-, till- eller ombyggnad på fastighet i rörelse, jordbruk eller skogsbruk —- med vissa undantag som jag strax återkommer till. Avdraget bör bestämmas till 10 % av kostnaden för arbete som utförs på byggnad under tiden den 1 november 1972 till utgången av år 1973 och beviljas endast under för- utsättning att byggnadsarbetet igångsätts under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973.
Med byggnadskostnad avser jag endast kostnader för arbeten som ut- förts på och för material som fogats in i byggnaden under tiden fram till den 31 december 1973. Som byggnadskostnad bör i detta samman- hang räknas kostnad för bl.a. material, löner och ersättning till arbe- tare och arbetsledare, arkitekt-, konstruktions- och kontrollkostnader, kostnader för underentreprenader samt skälig andel av s.k. indirekta kostnader, t. ex. administrationskostnader.
Liksom gäller för det särskilda investeringsavdraget för maskiner och andra inventarier bör gränsdragningen mellan byggnader, maskiner och markanläggnin-gar bestämmas enligt kommunalskattelagens regler vid beräkning av värdeminskningsavdrag på sådana tillgångar.
Med uttrycket att arbetet igångsatts förstås den tidpunkt då det på- börjats på arbetsplatsen. Alla tidigare förberedelser kan alltså ha gjorts utan att arbetet anses igångsatt.
Eftersom det här förordade investeringsavdraget främst bör stimulera investeringar i industribyggnader bör sådant avdrag inte medges för bo- stadsbyggande, hotell- och restaurangbyggen och s. k. oprioriterade bygg- nadsarbeten, som avses i 1 & första stycket förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, dvs. bl.a. bensinstation, parkeringshus-, butiks-, kontors- och banklokalcr. Om ett byggnadspro- jekt avser både industrilokaler och oprion'terade arbeten bör investe- ringsavdraget alltså beräknas endast på den del av kostnaden som hänför sig till industrilokalerna.
För att underlätta tillämpningen bör byggnadskostnad i förvärvskäl— lan understigande 10 000 kr. inte berättiga till särskilt investeringsav- drag. Inte heller bör sådant avdrag komma ifråga för den del av bygg— nadskostnaden som täcks av statsbidrag. I sådant fall bör investerings- avdraget beräknas endast på den del av kostnaden som den skattskyldige själv slutligen har att stå för.
Prop. 1972: 125 35
Av praktiska och administrativa skäl bör det här förordade investe- ringsavdraget få yrkas endast vid 1974 års taxering.
Förslag till förordning om särskilt investeringsavdrag för vissa bygg— nadsarbeten torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bi- laga C.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1. förordning om ändring i förordningen (1971: 928) om till/äl- lig nedsättning av den allmänna energiskatten, 2. förordning om ändring i förordningen (1971: 50) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, 3. förordning om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnads- arbeten.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron— prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125
Förslag till
36
Bilaga A
Förordning om ändring iförordningen (1971: 928) om tillfällig ned- sättning av den allmänna energiskatten
Härigenom förordnas, att förordningen (1971: 928) om tillfällig ned- sättning av den allmänna energiskatten skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Utan hinder av bestämmelserna i förordningen (1957: 262) om all- män energiskatt kan Konungen i konjunkturstimulerande syfte för- ordna om nedsättning av eller be- frielse från allmän energiskatt, som skall utgå under tiden den 1 de- cember 1971—den 31 december 1972.
Föreslagen lydelse
Utan hinder av bestämmelserna i förordningen (1957: 262) om all- män energiskatt kan Konungen i konjunkturstimulerande syfte för- ordna om nedsättning av eller be- frielse från allmän energiskatt, som skall utgå under tiden den 1 de- cember 1971—den 31 december 1973.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författ-
ningssamling.
Prop. 1972: 125
Förslag till
37
Bilaga B
Förordning om ändring i förordningen (1971: 50) om särskilt investe- ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 1—5 55 förordningen (1971: 50) om sär- skilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 152
Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under år 1971 eller 1972 anskaffar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamhe- ten, får vid taxering till statlig in- komstskatt åtnjuta särskilt investe- ringsavdrag vid inkomstberäkning- en för den förvärvskälla vari verk- samheten ingår.
Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under någon av följande anskaffningsperioder, nämligen år 1971, den 1 januari— den 31 oktober 1972 eller den 1 november 1972—den 30 juni 1973 anskaffar maskiner eller andra dö- da inventarier avsedda för stadig- varande bruk i verksamheten, får vid taxering till statlig inkomst- skatt åtnjuta särskilt investerings- avdrag vid inkomstberäkningen för den förvärvskälla vari verksamhe— ten ingår.
Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskatt- ningsår, under vilket anskaffningen sker, eller, i fråga om anskaffning under sådan del av år 1971 som är att hänföra till beskattningsår för vilket taxering i första instans skett samma år, vid 1972 års taxering.
Fysisk person får dock åtnjuta avdrag vid taxeringen högst med be- lopp som svarar mot skillnaden mellan bmttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan. Vad som ej sålunda kunnat utnyttjas får han vid senare taxering till statlig inkomstskatt tillgodoföra sig genom avdrag i för- värvskällan, dock senast under det beskattningsår för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då anskaffningen skedde. Resterande investeringsavdrag får därvid, sedan övriga avdrag i förvärvskällan åt- njutits, icke överstiga återstående bruttointäkt.
25
Anskaffning anses ske när skrift- ligt avtal om förvärv träffas eller, om sådant avtal icke träffas, när leveransen sker. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under år 1971 eller 1972 och sker leverans sam- ma år som avtalet träffats, men hänför sig avtalet och leveransen
1 Förordningen omtryckt 1971: 923. " Senaste lydelse 1972: 71.
Anskaffning anses ske när skrift— ligt avtal om förvärv träffas eller, om sådant avtal icke träffas, när leveransen sker. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under period som avses i 1 5 första stycket och sker leverans under denna period, men hänför sig avtalet och leve-
Prop. 1972: 125
Nuvarande lydelse
till skilda beskattningsår, anses an- skaffningen ha skett vid leveran- sen.
Maskin eller annat inventarium, som den skattskyldige själv tillver- kar, anses anskaffat under år 1971 eller 1972 till den del kostnader då nedlagts på tillverkningen.
38
Föreslagen lydelse
ransen till skilda beskattningsår, anses anskaffningen ha skett vid leveransen-.
Maskin eller annat inventarium, som den skattskyldige själv tillver- kar, anses anskaffat under period som avses i 1 5 första stycket till den del kostnaden då nedlagts på tillverkningen.
353
Särskilt investeringsavdrag utgör tjugo procent av anskaffningskost- naden. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under 1971 eller 1972 för leverans efter det år, under vil- ket avtalet träffats, utgör doek av-
draget tjugo procent av det avta- lade priset.
Särskilt investeringsavdrag utgör tjugo procent av anskaffningskost- naden för inventarier anskaffade under år 1971 eller under perio- den den ] januari—den 31 okto- ber 1972 och trettio procent av an- skaffningskostnaden för inventa- rier anskaffade under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under år 1971 eller under perioden den 1 januari— den 31 oktober 1972 för leverans efter det år, under vilket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo procent av det avtalade priset. Om skriftligt avtal träffas under perio- den den 1 november 1972—den 30 juni 1973 för senare leverans utgör avdraget trettio procent av det avtalade priset.
Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier, näm-
ligen
inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,
begagnade inventarier,
personbilar, som avses i vägtrafikförordningen (1951: 648) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse, inventarier, som den skattskyldige själv tillverkar, om tillverkningen börjat före ingången av år 1971,
inventarier, om vars anskaffande skriftligt avtal träffas under år 1971 och som enligt avtalet skall levereras efter utgången av år 1973,
inventarier, om vars anskaffan- de slcriftligt avtal träffas under år 1972 och som enligt avtalet skall levereras efter utgången av år 1974.
' Senaste lydelse 1972: 71.
inventarier, om vars anskaffande skriftligt avtal träffas under perio- den den ] januari—den 31 oktober 1972 eller under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och som enligt avtalet skall leve- reras efter utgången av år 1974.
Prop 1972: 125 ...i-.:: 39
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Föreligger synnerliga skäl, får Kungl. Maj:t medge att särskilt investe- ringsavdrag får åtnjutas för inventarier som skall levereras efter tidpunkt som anges i andra stycket.
Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att särskilt inves- teringsavdrag får åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.
För inventarier, som förvärvas från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskilt investeringsav- drag endast om säljaren är tillverkare och tillverkningen börjat efter in- gången av år 1971.
Särskilt investeringsavdrag enligt denna förordning åtnjutes icke för inventarier, för vilka investeringsfond enligt förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning eller motsvarande äldre författning tagits i anspråk enligt beslut av Kungl. Maj:t eller arbets- marknadsstyrelsen eller för vilka förordningen (1963: 216) om extra avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen skall äga tillämpning enligt beslut av Kungl. Maj:t.
45
Särskilt investeringsavdrag åt- njutes endast om den skattskyldi- ge framställer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsställande utred— ning om den anskaffningskostnad på vilken avdrag skall beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskällan uppgått till minst 5 000 kronor under år 1971 eller, i fråga om inventarier anskaffade under år 1972, under detta år.
Särskilt investeringsavdrag åt- njutes endast om den skattskyldige framställer yrkande om sådant av- drag i allmän självdeklaration och företer tillfredsställande utredning om den anskaffningskostnad på vilken avdrag skall beräknas. Av- drag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskällan under re- spektive anskaffningsperiod upp- gått till minst 5 000 kronor.
554
Åtnjutes särskilt investeringsav- drag i fall då skriftligt avtal om förvärv träffas under år 1971 eller 1972 men leverans icke sker före utgången av det år, under vilket avtalet träffats, gäller följande.
Sker icke leverans före utgång- en av år 1973 eller, i fråga om av- tal som träffas under år 1972, före utgången av år 1974, skall vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår, som omfat- tar den 31 december 1973 respek- tive den 31 december 1974, tillägg göras med belopp som motsvarar en och en halv gång investerings-
1 Senaste lydelse 1972: 71.
Åtnjutes särskilt investeringsav- drag i fall då skriftligt avtal om förvärv träffas under anskaffnings— period men leverans icke sker före utgången av denna period, gäller följande.
Sker icke leverans före utgång- en av år 1973 eller, i fråga om av- tal som träffas under perioden den ] januari—den 31 oktober 1972 eller under perioden den ] novem— ber 1972—den 30 juni 1973, före utgången av år 1974, skall vid taxe- ring till statlig inkomstskatt för det beskattningsår, som omfattar den 31 december 1973 respektive
Prop 1972: 125
Nuvarande lydelse avdraget. Överlåtes eller nedlägga den förvärvskälla, vari avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som träffas under år 1972, före utgången av år 1974 och innan leverans skett, skall sådant tillägg göras vid taxe- ringen för det beskattningsår då förvärvskällan överläts eller ned— lades. Sker leverans före utgång— en av år 1973 eller, i fråga om av- tal som träffas under år 1972, före utgången av år 1974 och är den slutliga anskaffningskostnaden läg- re än det belopp på vilket investe- ringsavdraget beräknats, skall vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår, då leveransen skedde, tillägg göras med trettio procent av skillnaden. Tillägg en- ligt detta stycke göres vid inkomst- beräkningen för förvärvskällan i fråga.
Föreslagen lydelse
den 31 december 1974, tillägg gö- ras med belopp som motsvarar en och en halv gång investeringsav- draget. Överlåtes eller nedlägga den förvärvskälla, vari avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som träffas under perioden den ] januari—den 31 oktober 1972 eller under perio- den den 1 november 1972—den 30 juni 1973, före utgången av år 1974 och innan leverans skett, skall sådant tillägg göras vid taxe- ringen för det beskattningsår då förvärvskällan överläts eller nedla- des. Sker leverans före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som träffas under perioden den ] januari—den 31 oktober 1972 eller under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973, före ut- gången av år 1974 och är den slut- liga anskaffningskostnaden lägre än det belopp på vilket investe- ringsavdraget beräknats, skall vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår, då leveran- sen skedde, tillägg göras med tret- tio procent av skillnaden eller, i fråga om avtal som träffas under perioden den 1 november 1972— den 30 juni 1973, med fyrtiofem procent av skillnaden. Tillägg en- ligt detta stycke göres vid inkomst- beräkningen för förvärvskällan i fråga.
Andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om investerings- avdrag som åtnjutits efter beslut enligt 3 & tredje stycket.
Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket medge att tillägg enligt andra eller tredje stycket icke göres eller göres med lägre belopp än som följer av samma stycke. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen en- ligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings-
samling.
Prop 1972: 125 |.” 41 Bilaga C
Förslag till Förordning om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten
Härigenom förordnas som följer.
1 &
Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogs- bruk och som under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet för användning i för- värvskällan, får vid taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt in- vesteringsavdrag vid inkomstberäkningen för denna förvärvskälla.
Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskatt- ningsår för vilket taxering i första instans sker år 1974.
2 &
Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av byggnadskostnad för arbete, som avses i 1 5 första stycket och som utförts under perioden den 1 november 1972—den 31 december 1973. Med byggnadskostnad förstås enligt denna förordning kostnad för arbete som utförts på bygg- nad och för material som fogats in i byggnad under denna period.
Har statsbidrag utgått till byggnadsarbete, inräknas i byggnadskost- naden ej den del av kostnaden, som täckas av bidraget.
Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för arbete som avser byggnad eller del därav avsedd för bostadsändamål,
bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus el— ler parkeringsanläggning,
butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler, kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler, sporthall eller annan idrottsanläggning, byggnad avsedd uteslutande för fritidsändamål.
3 &
Särskilt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige fram- ställer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsställande utredning om den byggnadskostnad på vilken avdrag skall beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskällan uppgått till minst 10 000 kronor under perioden den 1 november 1972— den 31 december 1973.
45
I fråga om handels- eller kommanditbolag beräknas särskilt investe- ringsavdrag för bolaget.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen en- ligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författninga- samling.
Prop. 1972: 125 43
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Kungl.Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Statsrådet Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartemen- tets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åt- gärder, m.m., och anför.
DRIFTBUDGETEN
Å'ITONDE HUVUDTITELN
E. Högre utbildning och forskning
[1] E59. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 72 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stock- holm byggnadskommitté 21,5 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 50,4 milj. kr. en- ligt en särskild utrustningsplan (jfr prop. 1972: 28 s. 29 och 32).
Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustnings- objekt. För förslag till ny ram som har anknytning till tidigarelagda byggnadsobjekt kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redo- görelse. Förslag till nya eller ändrade ramar för andra objekt anmäls senare denna dag.
Kungl. Maj:t uppdrog den 28 januari 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nya lokaler på södra lasarettsområdet för icke-laborativa in- stitutioner och förvaltningen vid universitetet och för socialhögskolan i
Prop. 1972: 125 44 Lund. Enligt byggnadsprogrammet skulle delar av lokalbehovet tillgo- doses i vissa av de befintliga byggnaderna på området. Som ett led i åtgärderna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn upp- drog Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att till vinter- månaderna 1972—1973 tidigarelägga arbeten med ombyggnad av äldre byggnader på området inom en kostnadsram av 2 milj. kr. Byggnads- styrelsen föreslår att kostnadsramen för inredning för icke-laborativa institutioner m.m. med anledning härav höjs till 2,1 milj. kr.
F öredraganden
För att inredning skall kunna anskaffas till det tidigarelagda objekt jag redogjort för bör den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen för inredning för icke-laborativa institutioner m.m. i Lund höjas till 2,1 milj. kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlat objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående
bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 15. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investe- ringsanslag av 1 802 000 kr.
Tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg. Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg t.o.m. bygghandlingar så att objektet kan ut- föras inom en kostnadsram av 2650 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Objektet som omfattar en totalyta av 2 600 m2 kan påbörjas vin- tern 1972—1973.
Ombyggnad av mälarsalen inom Dramatiska teatern. Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i sys- selsättningsskapande syfte och inom en kostnadsram av 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 bygga om den s. k. mälarsalen inom Drama- tiska teatern i Stockholm till teaterlokal. Arbetena påbörjades i sep- tember 1972 och beräknas vara avslutade i februari 1973. Byggnads- styrelsen föreslår nu att medel beräknas under förevarande anslag.
Prop. 1972: 125 45
Föredraganden
I investeringsplanen bör föras upp kostnadsramar i prisläget den 1 april 1972 enligt följande sammanställning för de objekt som sätts i gång av sysselsättningsskäl.
Tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg ................ 2 650 000 Ombyggnad av mälarsalen inom Dramatiska teatern . . .. 750000
Med hänsyn härtill bör för budgetåret 1972/73 utöver vad som tidi- gare beräknats ytterligare 1,3 milj. kr. anvisas under detta anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investerings- anslag av 1 300 000 kr.
[3] 17. Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investe- ringsanslag av 180 milj. kr. (prop. 1972: 28, UbU 1972: 13, rskr 1972: 130). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till drygt 28 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f.n. inte be- hövas. Däremot bör följande byggnadsobjekt, vilka sätts i gång av sysselsättningsskäl, redovisas för riksdagen i detta sammanhang.
Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1972 där inte någon annan prisnivå anges.
Nybyggnad för institutionerna för hygien och naturvetenskaplig mik- robiologi i Lund. Byggnadsstyrelsen överlämnade den 26 januari 1972 förslagshandlingar för en nybyggnad i anslutning till byggnaderna för medicinskt teoretiska institutioner i området väster om Tornavägen. Nybyggnaden omfattar enligt förslaget 2 930 rn2 rumsyta. Enligt lokal- programmet föreslås —-— exkl. kapprum, toaletter etc. — institutionen för hygien disponera 1 219 rn2 programyta och institutionen för naturveten- skaplig mikrobiologi 1 320 rn2 programyta.
Med hänsyn till de risker som är förenade med verksamheten sär- skilt vid institutionen för hygien måste enligt styrelsen extrema krav ställas på lokalernas utformning och disposition. Kostnaderna för ny- byggnaden beräknades av styrelsen till 9,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971, varav 230 000 kr. för försörjningsåtgärder, vilket motsvaras av 10,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
Kungl. Maj:t uppdrog den 24 augusti 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnaden t.o.m. bygghandlingar. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under våren 1973.
Nybyggnad för matsal m. m. inom medicinarområdet i Göteborg. Se- dan byggnadsstyrelscn den 26 januari 1972 redovisat förslagshandlingar för nybyggnaden uppdrog Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 åt styrelsen
Prop. 1972: 125 45
att fortsätta projekteringen t.o.m. bygghandlingar. Projekteringen skall enligt beslutet avse en nybyggnad omfattande dels studentkårsloka- ler om ca 230 m2 programyta exkl. kapprum, toaletter etc., dels en restauranganl'a'ggning med 350 matsalsplatser och med möjligheter till framtida utvidgning. Köks- och ekonomilokalerna borde enligt beslutet planeras så att standardrätter och kallskänksvaror för restaurangerna vid universitetet och högskolorna i Göteborgsområdet kan beredas inom anläggningen.
Byggnadsstyrelsen har den 12 september 1972 redovisat reviderade förslagshandlingar för nybyggnaden och anmält att schaktningsarbeten m.m. kan inledas omedelbart. Nybyggnaden beräknas därvid kunna tas i bruk under sommaren 1974. Styrelsen beräknar kostnaderna för nybyggnaden med tillhörande försörjningsåtgärder till sammanlagt 10 950 000 kr.
Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp nya och höjda kostnadsramar i prisläget den 1 april 1972.
Lund
Nybyggnad för institutionerna för hygien och för natur- vetenskaplig mikrobiologi ............................ 10 600 000
Göteborg Nybyggnad för matsal m.m. inom medicinarområdet. . 10 950 000
F äredraganden
För att de sysselsättningsskapande byggnadsarbeten för vilka jag re- dogjort i det föregående skall kunna påbörjas, bör kostnadsramar enligt styrelsens förslag nu föras upp i investeringsplanen. Förslag till nya eller ändrade ramar för andra objekt anmäls senare denna dag.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Härutöver har Kungl. Maj:t i sysselsättningsstimulerande syfte genom beslut den 30 juni och den 22 september 1972 uppdragit åt byggnads- styrelsen att inom i det följande angivna kostnadsramar utföra bl.a. upprustning av Eugeniavägen vid karolinska institutets område i Solna (600 000 kr.), markarbeten i Laduviksdalen inom Frescatiområdet (800 000 kr.), upprustning av parker vid universitetet i Uppsala (1 225 000 kr.), ombyggnad m.m. av äldre byggnader inom södra la- sarettsområdet i Lund (2 milj. kr.) och utbyggnad av Peter Laestadius väg inorn universitetsområdet i Umeå (2 milj. kr.). Arbetena utförs med anlitande av tillgängliga medel inom statens allmänna fastighetsfond.
Prop. 1972: 125 47
Detta sker förskottsvis i de fall kostnaderna slutligt bör belasta föreva- rande investeringsanslag. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med de förslag till ändrade kostnadsramar som kan föranledas härav. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av ut- gifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m.m.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron— prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125 49
J ORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 av- seende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
G. Utbildning och forskning
[1] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högsko- lor m.m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna an- slagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 2350 000 kr. enligt en särskild inred- ningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 4 150 000 kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Genom skilda beslut har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrel- sen att av sysselsättningsskäl under budgetåren 1971/72 och 1972/73 ti- digarelägga vissa byggnadsobjekt vid bl. a. jordbrukets högskolor.
För inredning av dessa tidigarelagda byggnadsobjekt bör i inred- ningsplanen för innevarande budgetår föras upp en delram av 500 000 kr.
Jag förordar att de utgifter som hänger samman härmed får bestri- das av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
Prop. 1972: 125 50
H. Miljövård m.m.
[2] H 11. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. På rikssta- ten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 134 milj. kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag till ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidraget bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. Under innevarande budgetår får statens naturvårdsverk be- vilja statsbidrag till avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 milj. kr.
Departementsehefen
För att ytterligare arbetstillfällen skulle skapas inom byggnads- och anläggningssektorn beslutade 1971 års höstriksdag att ifrågavarande statsbidrag skulle höjas från högst 50 till högst 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 (prop. 19711140, FiU 1971:47, rskr 1971: 293). Samtidigt beslutades att bidrag till kommunala avlopps- reningsverk under budgetåret 1971/72 skulle få beviljas i den omfattning som behövdes för att samtliga de arbeten som bedömdes som angelägna skulle kunna sättas i gång. Med stöd av riksdagens beslut beviljades under nämnda tid 364 milj. kr. i förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk.
Inom ramen för de sysselsättningsskapande åtgärder som bör vidtas under kommande vinter bör utbyggnaden av kommunala reningsverk påskyndas. Det statliga bidraget till sådana anläggningar bör därför höjas under tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973. Som villkor för höjt bidrag bör normalt gälla att arbetena påbörjas och till 60 % utförs under denna tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förut nämnda tiden men som inte hinner fullföljas i angiven omfattning bör förhöjt bidrag kunna utgå för de kostnader som hänför sig till perioden. I den mån byggande av mycket stora reningsverk delats upp i klart särskiljbara etapper, bör förhöjt bidrag kunna utgå till etapp som tidigareläggs och utförs i en- lighet med här angivna bestämmelser. Förhöjt bidrag bör också kunna utgå för maskiner och andra inventarier till här avsedda avloppsre- ningsverk som levereras under tiden den 1 maj—den 30 september 1973 om inventarierna beställs före utgången av februari 1973. Den arbets- kraft som behövs för byggnads- och anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.
Förhöjt bidrag bör utgå med lägst 55 och högst 75 %. Detta över- ensstämmer med vad som gällde för det förhöjda bidraget under bud- getåret 1971/72. Också i övrigt bör i huvudsak samma principer som under föregående budgetår gälla för bidragsgivningen under den nu aktuella perioden.
Under föregående budgetår utnyttjades möjligheterna till förhöjt bi-
Prop. 1972: 125 51
drag i betydande omfattning genom att planerade arbeten tidigarelades. För innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet för förhöjda bidrag till 100 milj. kr. Naturvårdsverket bör därför bemyndigas att be- vilja förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk intill detta belopp. Då hälften av det förhöjda statsbidraget normalt betalas ut redan då arbetena påbörjas kan belastningen på anslaget för budgetåret 1972/73 beräknas öka med ca 50 milj. kr.
Eftersom det är angeläget att arbetena mycket snabbt kan sättas i gång har Kungl. Maj:t den 8 september 1972 bemyndigat naturvårds- verket att — i avvaktan på riksdagens beslut och under förbehåll av att riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande — i enlighet med de riktlinjer jag här angivit bevilja förhöjda statsbidrag till kommunala av- loppsreningsverk intill ett belopp av 100 milj. kr.
Under åberopande av vad jag här anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk,
2. medge att för budgetåret 1972/73 förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intill ett belopp av 100 000 000 kr.
[3] H12. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m.m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik an- visats ett reservationsanslag av 50 milj. kr. Från anslaget utgår bl. a. statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår med belopp som motsvarar högst 25 % av kostnaden.
Departementschefen
För att ytterligare stimulera industrins investeringar och därigenom öka sysselsättningen beslutade 1971 års höstriksdag att statsbidraget till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin skulle höjas från högst 25 % till högst 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 ( prop. 1971:140 , FiU 1971: 47, rskr 1971:293). Med stöd av riksdagens beslut beviljades under nämnda tid sammanlagt 398 milj. kr. i förhöjda statsbidrag till miljövårdsinvesteringar inom industrin.
Inom ramen för de sysselsättningsskapande åtgärder som bör vidtas under kommande vinter, bör industrins miljövårdsinvesteringar stimule- ras. Det statliga bidraget till miljövårdande åtgärder inom industrin bör därför höjas under tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973. Som villkor för höjt bidrag bör normalt gälla att arbetena påbörjas och till 60 % utförs under denna tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förut nämnda tiden men inte hin- ner fullföljas i angiven omfattning bör förhöjt bidrag kunna utgå för de kostnader som hänför sig till perioden. Förhöjt bidrag bör också
Prop. 1972: 125 52 kunna utgå för maskiner och andra inventarier för här avsedda miljö- vårdande åtgärder som levereras under tiden den 1 maj—den 30 sep- tember 1973 om inventarierna beställs före utgången av februari 1973. Den arbetskraft som behövs för byggnads- och anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.
Förhöjt bidrag bör under den nu aktuella perioden utgå med högst 50 % av kostnaden. I övrigt bör i huvudsak samma principer som un- der föregående budgetår gälla för bidragsgivningen under den nu aktu- ella perioden.
Under föregående budgetår utnyttjades möjligheterna till förhöjt bi- drag i betydande omfattning genom att planerade arbeten tidigarelades. För innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet för förhöjda bi- drag till ca 100 milj. kr. Detta belopp bör därför anvisas på tilläggsstat under förevarande anslag.
Eftersom det är angeläget att arbetena mycket snabbt kan sättas i gång har Kungl. Maj:t den 8 september 1972 bemyndigat naturvårds- verket att —— i avvaktan på riksdagens beslut och under förbehåll av att riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande — i enlighet med de riktlinjer jag har angivit bevilja förhöjda statsbidrag till miljövår- dande åtgärder inom industrin intill ett belopp av 100 milj. kr. utöver vad som tidigare anvisats för bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m.m.
Under åberopande av vad jag här anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin,
2. till Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Il. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[4] 18. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett in- vesteringsanslag av 25 milj. kr. till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhct inorn jordbruksdepartementets område. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer att bl.a. följande byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1972/73.
Prop. 1972: 125 53
Lantbrukshögskolan
Alnarp
Utbyggnad av vägar och parkeringsplatser samt åtgärder för mark- behandling. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 18 juli 1972 redo- visat förslagshandlingar för vissa yttre försörjningsåtgärder i Alnarp. Det har ansetts lämpligt att samordna dessa åtgärder med andra objekt på Alnarp, vilka, efter Kungl. Maj:ts beslut, tidigarelagts med hänsyn till vintersysselsättningen. Kostnaderna härför beräknas till 1 160000 kr.
Statens centrala frökontrollanstalt
Växthus, Stora Råby. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av växthus för statens centrala frökontrollanstalt i Stora Råby, Lund, inom en kostnadsram av 650 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Objektet, som igångsatts av sysselsätt- ningsskäl, har inte tidigare redovisats för riksdagen.
Departementsehefen
Genom beslut den 30 juni och den 29 september 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra växthus åt statens centrala frökontrollanstalt och att utföra vissa försörjningsåtgärder för lant- brukshögskolan i Alnarp. För dessa objekt, som tidigarelagts av sys- selsättningsskäl, bör kostnadsramar av 650000 kr. resp. 1 160000 kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.
Med hänsyn till de tillkommande objekten bör 2 milj. kr. anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett in- vesteringsanslag av 2 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125 55
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de åren- den under handelsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.
KAPI TALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Förrådsfonden för ekonomisk f örsvarsberedskap
7. Förrådsanläggningar m.m. Under budgetåren 1964/65—1971/72 har anvisats medel till kompletterande byggnadsarbeten för att förbättra tre oljelagringsanläggningar, som tillhör staten och förvaltas av över- styrelsen för ekonomiskt försvar. Dessa arbeten är numera slutförda. Överstyrelsen har i samråd med bl. a. befästningsinspektionen utrett de förbättringsåtgärder som behövs vid en fjärde bergrumsanläggning. Dessa åtgärder har kostnadsberäknats till 1,2 milj. kr. i nuvarande pris- och löneläge. Medel för dessa förbättringsarbeten, som omedel- bart kan sättas i gång i sysselsättningsskapande syfte, bör anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår. På allmän beredskapsstat för budgetåret 1972/73 har för ovannämn- da arbeten förts upp 1 milj. kr. ( prop. 1972: 80 , bil. 8). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Förrådsanläggningar m.m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 200000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125 57
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
T.f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m.m., och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. rn.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i skilda skrivelser den 9 maj, den 29 juni och den 18 september 1972 avgivit förslag till åtgärder med syfte att stimulera sysselsättningen under hösten och vintern 1972—1973 samt begärt medel på tilläggsstat för ändamålet. Styrelsen har anfört bl.a. följande.
Beredskapsarbetena har under första halvåret 1972 bedrivits snab- bare och med större insats av arbetskraft än normalt. De till 75 % förhöjda statsbidragcn för kommunala arbeten har utgjort en kraftig stimulans för igångsättning av främst kortvariga arbeten. Styrelsen fö- reslår att statsbidrag för kommunala arbeten under budgetåret 1972/73 skall få utgå med 50 % av kostnaderna.
Den växande ungdomsarbetslösheten bör enligt arbetsmarknadssty- relsen i första hand mötas med ökade möjligheter till utbildning. Sty— relsen har därför inriktat sig på att i samverkan med skolmyndigheterna förmedla unga arbetslösa till lediga elevplatser i gymnasieskolan och folkhögskolorna. Det finns emellertid en stor grupp bland de unga ar- betslösa som av olika skäl inte vill ha sådan utbildning. För denna
Prop. 1972: 125 53 grupp är utbildning på arbetsplatsen ofta lämpligare än annan utbild- ning. Enligt styrelsen finns f.n. möjligheter till ökade utbildningsinsat- ser inom industrin. Styrelsen föreslår att ett statsbidrag på 5 kr. per närvarotimme skall få lämnas till företag som utbildar nyanställda per- soner under 25 år, vilka har anvisats av arbetsförmedlingen, under för- utsättning att utbildningen sker enligt läroplan som godkänts av ar- betsmarknadsparterna och i övrigt står under facklig tillsyn.
De äldres och de handikappades svårigheter att få arbete kommer trots väntade förbättringar av konjunkturläget att kvarstå. De höjda statsbidragen till halvskyddat arbete torde emellertid avsevärt öka före- tagens intresse för att anställa äldre och handikappade. Dessa bidrags- förbättringar liksom de nya bestämmelserna om anställningsskydd m. m. för äldre arbetskraft och de ökade insatserna för unga arbetslösa med- för en betydande arbetsbörda för arbetsförmedlingen, vilken därför be- höver ökade personalresurser.
I sin förut nämnda skrivelse den 29 juli 1972 beräknade arbetsmark- nadsstyrelsen ett ytterligare medelsbehov av 200 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten, varav 100 milj. kr. för vägarbeten, samt 300 milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten och halvskyddad sysselsättning, var- av 30 milj. kr. för vägarbeten. I skrivelsen den 18 september 1972 an- gav styrelsen det sammanlagda medelsbehovet för allmänna och sär- skilda beredskapsarbeten, utöver vad som har anvisats på riksstaten för innevarande budgetår till 550 milj. kr. Härutöver förordade sty- relsen med hänsyn till den ökande arbetslösheten bland tjänstemän att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för arkivarbeten. Härigenom skulle anta- let arkivarbetare under innevarande budgetår kunna ökas från omkring 10 000 till omkring 13 000.
Departementsehefen
Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har anfört behöver kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas inför den kommande vintern. Bland de åtgärder som vidtagits under hösten kan nämnas att ett flertal statliga byggen tidigarelagts samt byggnadstill- stånd lämnats för ett antal privata och kommunala s.k. oprioriterade byggen. I syfte att främja vintersysselsättningen för huvudsakligen äldre arbetstagare i byggnadsbranschen har Kungl. Maj:t genom beslut den 13 oktober 1972 föreskrivit att statsbidrag får utgå med belopp mot- svarande 40 % av lönekostnaderna för sanerings- och upprustningsåt- gärder i äldre bostadsområden när dessa arbeten bedrivs som enskilt beredskapsarbete. Bestämmelsen gäller för kostnader som upparbetas fram till den 30 juni nästa år. Vidare har Kungl. Maj:t medgett att ar- betslös ungdom i åldern 18—19 år får erbjudas att genomgå en särskild kurs, benämnd Arbetsmarknadsinformation med praktik, vilken pågår i sex veckor, och därvid uppbära ett bidrag på högst 100 kr. i veckan.
Prop. 1972: 125 59
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ett särskilt utbildningsstöd till företag som efter anvisning från arbetsförmedlingen anställer och ut- bildar ungdomar under 25 år anser jag värt att pröva som en tillfällig insats i nuvarande läge. Ett sådant stöd bör kunna bli ett verksamt me- del att hjälpa dem som är arbetslösa på grund av otillräcklig utbildning och bristfällig förankring på arbetsmarknaden till en start i arbetslivet. Detta gäller emellertid inte bara ungdomar utan i stor utsträckning även kvinnor över 25 år med bristande eller föråldrad utbildning och yrkes- erfarenhet. Jag förordar därför, att utbildningsstödet skall kunna utgå oavsett den anställdes ålder, varvid huvudsyftet är att ge utbildnings- möjligheter och arbetslivserfarenhet åt ungdom och kvinnor. Stödet bör utgå med 5 kr. per närvarotimme i högst sex månader under inne— varande budgetår och avse arbetslösa som företag anställer genom ar- betsförmedlingen utöver normal rekrytering. Det bör utgå till arbets- givare inom alla näringsgrenar utom statlig och kommunal förvaltning. Som förutsättning bör vidare gälla att de anställda får avtalsenlig lön och att utbildningen sker under facklig tillsyn i enlighet med läroplan som godkänts av arbetsmarknadsparterna.
Såsom chefen för finansdepartementet tidigare anfört kommer sär- skilda insatser att vidtas för utbildning inom vårdsektorn.
Arbetsförmedlingen bör enligt min mening få möjlighet att anställa ytterligare 100 extra tjänstemän under innevarande budgetår för sär- skilda insatser för att bereda mer svårplacerad arbetskraft arbete i öppna marknaden. Härutöver bör förmedlingen under vinterhalvåret 1972/73 kunna anställa ytterligare 25 personer speciellt för att bistå arbetslös ungdom.
Efter kontakt med arbetsmarknadsstyrelsen bedömer jag det totala behovet av ytterligare medel för beredskapsarbeten under budgetåret 1972/73 till 900 milj. kr. Jag återkommer till detta i det följande.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de bestämmelser om särskilt utbildningsstöd under budgetåret 1972/73 som jag har förordat i det föregående.
[1] BZ. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa. Under denna rubrik har för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 357 milj. kr., varav 329,2 milj. kr. har beräknats för delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten och 10 milj. kr. för delprogrammet Indu- stribeställningar. Av beloppet för allmänna beredskapsarbeten har 175 milj. kr. beräknats för vägarbeten.
Departementsehefen
Med hänvisning till vad som tidigare har anförts förordar jag att ytterligare 630 milj. kr. anvisas för allmänna beredskapsarbeten. Jag beräknar vidare ett ytterligare medelsbehov av högst 15 milj. kr. inom
Prop. 1972: 125 60
delprogrammet Industribeställningar för vissa s. k. rådrumsbeställningar hos förenade fabriksverken.
För kommunala beredskapsarbeten utgår enligt gällande bestämmel- ser statsbidrag med normalt 33 % av de kostnader som arbetsmarknads— styrelsen godkänner. Bidraget kan i särskilda fall, främst i skogslänen, utgå med en större andel av kostnaderna. Under förra budgetåret med- gavs ( prop. 1971: 140 , FiU 1971: 47, rskr 1971: 293), att bidraget fick utgå med upp till 75 % för arbeten som hänförde sig till tiden den 1 november 1971 t. o. m. den 30 juni 1972. Jag finner det angeläget att kommunerna uppmuntras till extra insatser för de arbetslösa även under vintern 1972—1973 och förordar därför, att statsbidrag skall få utgå med högst 50 % av kostnaderna för kommunala beredskapsarbeten som utförs under tiden den 1 september 1972 t. o. m. den 30 april 1973. Liksom under föregående är bör det förhöjda statsbidraget kunna utgå även för arbeten som påbörjas före eller avslutas efter den angivna tids- perioden, förutsatt att de till huvudsaklig del utförs under nämnda pe- riod.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna den ändring av grunderna för statsbidrag till kom- munala beredskapsarbeten under budgetåret 1972/73, som jag har förordat i det föregående,
2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på tilläggs- stat 1 till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva- tionsanslag av 645 000000 kr., varav förslagsvis 225 000000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
[2] B4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rubrik har för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag på 790 milj. kr. Av anslaget har för de i programmet Sysselsättningsskapande åtgär- der för svårplacerade ingående delprogrammen Särskilda beredskaps— arbeten, Arkivarbcten och Halvskyddad sysselsättning beräknats 352,8, 193 resp. 25 milj. kr. Av beloppet till Särskilda beredskapsarbeten av- ser 50 milj. kr. vägarbeten.
Departemen tsch e fan
Med hänvisning till vad som förut har anförts förordar jag att ytter- ligare 270 milj. kr. ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för särskilda beredskapsarbeten.
Medelsbehovet för arkivarbeten har ökat betydligt jämfört med vad som tidigare beräknats till följd av dels verksamhetens ökande omfatt- ning, dels förbättrade löneförmåner för de berörda. Jag förordar i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för än- damålet. Den av styrelsen förordade anslagsökningen till halvskyddad sysselsättning kan jag f. n. inte tillstyrka.
Prop. 1972: 125 61
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations- anslag av 320 000 000 kr., varav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972: 125
Kapitalinvestering
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1972: 125 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73.
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
II. Justitiedepartementet F 4 Maskin— och verktygsutrustning m.m., reserva—
tionsanslag .............................. 335 000
F 5 Engångsanskaffning av inventarier m.m., reser- vationsanslag .............................. 1 300 000 1 635 000
IX. Jordbruksdcpartementet
H 12 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom indu- strin m.m., reservationsanslag .............. 100 000000
XI. Inrikesdepartementet
B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa, reservationsanslag, varav förslagsvis 225 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen .. 645 000000 B 4 Särskilda åtgärder för arbetsanspassning, reser- rationsanslag, varav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ........ 320 000 000
965 000 000 Summa för driftbudgeten 1 066 635 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder A. Postverket
1 Posthus m. m. ............................ 3 000 000 11. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet: 1 Polishus m. m. ............................ 10 000 000 2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet ........ 1 200 000 3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården . . . . 5 900 000
17 100 '000
Prop. 1972: 125
11a
15
18
euro»—
p.:
Kommunikationsdepartementet: Byggnadsarbeten för meteorologiska observa- tionsstationer m. m. ........................
Utbildningsdepartementet: Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål ......
Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
III. Försvarets fastiglzetsfond Arméförband: Anskaffning av anläggningar .. Marinförband: Anskaffning av anläggningar .. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar Central och högre regional ledning: Anskaff- ning av anläggningar ...................... Gemensamma myndigheter m.m.: Anskaffning av anläggningar ..........................
V. Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet: Lån till anordnande av barnstugor .......... Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m.
IX. Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet: Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap: Förrådsanläggningar m. m. ..................
Summa för kapitalbudgeten
63
400 000
1 300 000
2 000 000 20 800 000
33 750 000 10 950 000 13 560 000
2 000 000
600 000 60 860 000
10 000 000
3 000 000 13 000 000
1 200 000 98 860 000
Prop. 1972: 125