Prop. 1972:130

Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1972

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1972/73; given Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche- fen hemställt.

Enligt Vårt nådiga beslut

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över Enansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen- sam bcredning med statsrådets övriga ledamöter.

Tidigare denna dag har anmälts frågor om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åt- gärder, m.m. (prop. 1972: 125). Chefen för handelsdepartementet kom- mer senare denna dag att föreslå att medel på tilläggsstat I begärs för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m.m. (prop. 1972: 127). Vidare har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för socialdeparte— mentet den 7 juni 1972 och på föredragning av chefen för industride— partementet den 13 oktober 1972 beslutat om särskilda propositioner som innefattar framställningar om anslag på tilläggsstat I (prop. 1972: 104 resp. prop. 1972: 117). Övriga medelsbehov utöver gällande riksstat

Prop. 1972: 130

Prop. 1972: 130 2 som nu kan överblickas bör sammanfattas i en proposition angående ut- gifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslu- tar om i detta sammanhang tas in i dagens statsrådsprotokoll över justi- tie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jord— bruks-, handels-, civil- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—1]. En sammanställning över av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda an- slag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 12.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för bud- getåret 1972/73 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972: 130 3

Bilaga ]

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ären- den under justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 1. Polishus m.m. För budgetåret 1972/73 har till Polishus m.m. anvisats ett investeringsanslag av 40 milj. kr. Reservationen vid budget- årets ingång utgjorde 22,1 milj. kr., varför totalt 62,1 milj. kr. finns att tillgå under anslaget.

I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1972: 1 bil. 4 s. 89) har för byggnadsobjektet Helikopterhangar i Boden uppförts en kost- nadsram av 500 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Vissa programänd- ringar m.m. medför kOStnadshöjningar och byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 660 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 har beräknats till 550 000 kr. Vidare bör följande byggnadsobjekt nu redovisas för riksdagen. Kostnaderna redovisas härvid i prisläget den 1 april 1972.

Genom beslut den 12 november 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att färdigställa bygghandlingar för ett polishus i Uppsala. Byggnaden omfattar 9 650 rn2 rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polisen, läns- och distriktsåklagarmyndighetema samt allmänt häkte om 30 platser. Kostnaderna har beräknats till 24,8 milj. kr., varav 4 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i januari månad 1973.

Genom beslut den 6 juli 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadssty— relsen att uppföra ett polishus i Landskrona. Nybyggnaden avses bli ut— förd i tre våningsplan jämte källare och inredd vind. En intilliggande äldre fastighet skall renoveras och anslutas till nybyggnaden. Den se—

Prop. 1972: 130 4

nare, som omfattar 3 400 rn'2 rumsyta avses inrymma lokaler för polis- och åklagarmyndigheterna. Den äldre fastigheten, som omfattar 400 rn2 rumsyta, kommer tills vidare att uthyras. Kostnaderna har beräknats till 9,7 milj. kr., varav 3 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73.

Genom beslut den 12 november 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att färdigställa bygghandlingar för om- och tillbyggnad av tingshus i Vimmerby till lokaler för polisen. Tillbyggnaden som i huvud- sak inrymmer arrestlokaler omfattar en totalyta av ca 700 m2. Ombygg- nadens totalyta utgör ca 1 700 mä. Kostnaderna har uppskattats till 3,6 milj. kr., varav 700 000 kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73.

Genom beslut den 21 juli 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadssty- relsen att utföra om- och tillbyggnad av tingshus i Tidaholm till polishus. Polisens lokalbehov tillgodoses till större delen genom ombyggnad inom en totalyta av ca 1 500 m2. I en mindre tillbyggnad om ca 300 m2 be- reds plats för garage, förråd, personallokaler m. m. Kostnaderna har be— räknats till 2 milj. kr., varav 800000 kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73.

Departementschefen

Jag förordar att kostnadsramen för byggnadsobjektet Helikopterhan- gar i Boden i gällande investeringsplan ändras till 660 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. För att här redovisade byggnadsobjekt skall kunna på- börjas under innevarande budgetår bör vidare nya kostnadsramar i pris- läget den 1 april 1972 föras upp i investeringsplanen enligt följande sam- manställning.

Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad Byggstart Färdig- ram 1972- medelsför- år/mån. ställande 04-01 (1000- brukning år/mån. tal kr.) 1972/73 (lOOO—tal kr.) Polishus i Uppsala 24 800 4 000 73 _ 01 74—01 Polishus i Landskrona 9 700 3 000 72—10 74—06 Polishus i Vimmerby om- och tillbyggnad 3 6001 700 73—03 74—02 Polishus i Tidaholm om- och tillbyggnad 2 000 800 72 11 73 08

1 Uppskattad kostnadsram

Kostnaderna för dessa byggnadsobjekt kan under innevarande budget— år bcstridas med tillgängliga medel på anslaget. Jag förordar att så får ske.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa polishus.

Prop. 1972: 130 5

[2] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investerings- anslag av 4 milj. kr.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1972 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att inom en kostnadsram av 1 925 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 som ersättning för en nedbrunnen byggnad, uppföra en förrådsbyggnad vid fångvårdsanstalten i Norrtälje. Objektet bör nu tas upp i investe- ringsplanen. Under innevarande budgetår föreligger ett medelsbehov av 1 milj. kr. som inte kan tillgodoses med redan anvisade medel.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investe- ringsanslag av 1 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972: 130 7

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk mi- litär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riks- staten för budgetåret 1956/57 ( prop. 1956: 198 , SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m.m. anvisats under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verk- samhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga repre- sentation i FN samt — fr.o.m. den 1 juli 1967 —— för observatörer i FN-tjänst har betalats från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 462 865 000 kr. på tilläggsstat.

Under år 1972 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat Ill till riks- staten för budgetåret 1971/72 dels för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden 15 december 1971—15 juni 1972 och för FN- observatörer under januari—juni 1972, dels för vissa oförutsedda ut- gifter ( prop. 1972: 85 bil. 2, FöU 1972: 14, rskr 1972: 157).

Prop. 1972: 130 8

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 augusti 1972 har från FN influtit 325 008 466 kr. Sveriges ford- ran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f.n. till 36 117 532 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut den 16 juni 1972 har tiden för den svenska FN-in- satsen på Cypern förlängts längst intill den 15 december 1972. Utgif- terna för tiden den 15 juni—15 december 1972 har beräknats till 1 650000 kr. för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härtill kommer kostnader för avlösningstransporter under oktober 1972, vilka beräknas uppgå till 90 000 kr. Dessutom här 1 milj. kr. beräknas som allmän me- delsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveck- ling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1972 till 38. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 270 000 kr. för månad eller för tiden juli—december 1972 sammanlagt ca 1 620 000 kr.

Vid utgången av juni 1972 förelåg en brist på ca 155 000 kr. under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för obser- vatörer uppgår alltså till (9 900 000+90 000+ 1 000 000+ 1 620 000+ 155 000) 12 765 000 kr., avrundat 12,8 milj. kr. Medel för den verk- samhet som här avses bör i fortsättningen anvisas under ett reserva- tionsanslag med benämningen FN-styrkors verksamhet utomlands (jfr prop. 1972: 1 bil. 6 s. 102).

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utom- lands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 12 800 000 kr.

[2] H 11. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reser- vationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrierings- kontingenten i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt men

Prop. 1972:130 9

dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 19 380000 kr. (jfr senast prop. 1971: 145 bil. 2, FöU 1971: 23, rskr 1971: 345). Hittills har alltså an- visats 24 380000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvi- sades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1972.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av år 1973. Jag anser att kontingen- tens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 83 000 kr. för månad. Vid utgången av december beräknas en behållning på ca 100 000 kr. kvarstå under anslaget. Anslagsbehovet för år 1973 uppgår därför till (996 000—100 000), avrundat 900000 kr. Här av- sedda medel bör i fortsättningen tas upp under ett reservationsanslag med benämningen Övervakningskontingenten i Korea (jfr prop. 1972: 1 bil. 6 s. 102). Till detta anslag bör föras över den behållning som vid utgången av budgetåret 1971/72 fanns på reservationsanslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea.

Beräkningen av medelsbehovet för år 1973 måste betraktas som unge- färlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett even- tuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av an- slaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av utgifter som bestrids på detta sätt torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan- slag av 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Margit Edström

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de åren- den under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till ändamålet har för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 4 960 000 kr.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har före- slagit att 256 000 kr. anvisas till bestridande av statens andel av kost— naderna för anskaffning av utrustning i samband med vissa ombyggna- der, nämligen dels 240 000 kr. vid ombyggnad av förutvarande kirurgi- byggnaden (A 9), dels 16 000 kr. vid ombyggnad inom medicinska kli- niken (B 7).

Enligt avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående ut- byggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. är statens andel som regel 40 % av byggnads- och utrustningskostnaderna (prop. 1961: 79, SU 1961: 97, rskr 1961: 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 1967: 73, rskr 1967: 185). Begärda medel till utrustning motsvarar statens andel av en total utrustningskostnad av 640 000 kr., varav 600 000 kr. till ki- rurgibyggnaden och 40 000 kr. till medicinska kliniken.

Byggnadsföretagen finns berörda i prop. 1972:1 (bil. 7 s. 222, SOU 1972: 5, rskr 1972: 57). Kungl. Maj:t har den 30 juni 1972 uppdragit åt byggnadskommittén att låta utföra ifrågavarande ombyggnad av kl- rurgibyggnaden (A 9) för thoraxkirurgisk och lungmedicinsk verksam-

Prop. 1972: 130 12

het m. rn. samt ställt medel till kommitténs förfogande för ombyggnaden inom den medicinska kliniken (B 7). Byggnadsarbetena beräknas vara färdiga under våren och sommaren 1973.

Det är angeläget att utrustningen av lokalerna kan ske i anslutning till de pågående byggnadsarbetena. Medel bör därför beräknas under innevarande budgetår. Jag beräknar i överensstämmelse med byggnads- kommitténs förslag 256 000 kr. för bestridande av statens andel av kost- naderna för utrustning till dels förutvarande kirurgibyggnaden (A 9), dels medicinska kliniken (B 7).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva- tionsanslag av 256 000 kr.

KAPITALBUDGETEN ll. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 9. Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset. Till ändamålet har för budgetåret 1972/73 anvisats ett investeringsan- slag av 1 000 kr.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybygg— nad för personalbostäder för karolinska sjukhuset. Bostäderna som om- fattar 180 enkelrum och 29 dubbletter avses placeras nära förutvarande statens sjuksköterskeskola i Stockholm. De beräknas stå färdiga vid ingången av år 1973. I prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 215, SoU 1972: 5, rskr 1972: 57) har en investeringsplan för byggnadsföretaget lagts fram som upptar en kostnadsram av 14 milj. kr. Till ändamålet har hittills anvi- sats sammanlagt 13 166 000 kr.

Byggnadsstyrelsen föreslår, att 834 000 kr. anvisas för ändamålet på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1972/73. Detta innebär en slut— anvisning till företaget.

Jag godtar byggnadsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjuk- huset på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 an- visa ett investeringsanslag av 834 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972:130 13

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 okto- ber 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODI-INOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmä- ler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN SJÄTTE HUVUDTITELN

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[i] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2730 000 kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 96000 kr. finns totalt 2826 000 kr. att tillgå. Detta belopp bedöms bli otillräckligt med hänsyn dels till merkostnader för vissa utredningar, bl.a. 1968 års svenska öresunds- delegation och trafikbullerutredningen, dels till kostnader för utred— ningar tillsatta under år 1972, bl. a. utredning om den fortsatta lokali— seringen av flygverksamheten på Bromma flygplats, utredning om vissa trafikpolitiska frågor och en arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor i anslutning till den långsiktiga vägplaneringen. Belastningen på anslaget för budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till 4 946 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 2 120 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för bud— getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 120 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1972: 130 14

C. Trafiksäkerhet

[2] C 7. Kostnader för framställning av körkort m. m. Enligt statsmak- ternas beslut ( prop. 1971: 65 , TU 1971: 12, rskr 1971: 209) skall kör- kortsväsendet reformeras med början den 1 januari 1973. Bland annat skall nya körkort införas och ett nytt ADB-baserat körkortsregister in- rättas.

Kungl. Maj:t har genom skilda beslut under år 1.972 dels godkänt avtal mellan AB ID-kort och staten om tillverkning av körkort, dels uppdragit åt trafiksäkerhetsverket att träffa avtal med postverket om dess medverkan i körkortshanteringen, dels ock uppdragit åt trafiksäker- hetsverket att för reformens genomförande tillgodose vissa lokal-, per- sonal- och utrustningsbehov för verkets planerade kontroll av körkorts- tillverkningen samt att sörja för erforderlig utbildnings- och informa- tionsverksamhet m. rn. Till bestridande av kostnaderna härför har Kungl. Maj:t ställt medel till trafiksäkerhetsverkets förfogande genom anlitande tills vidare av sjätte huvudtitelns anslag C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet.

Enligt det föreliggande beslutet om körkortsreformen skall kostna- derna bäras av den enskilde genom körkortsavgifter. Dessa skall täcka kostnader vid trafiksäkerhetsverket, länsstyrelserna, polisen och kör- kortsregistret samt ersättningar till AB ID—kort och postverket för deras medverkan.

Det synes erforderligt att de med körkortsframställningen samman- hängande kostnaderna regleras över ett särskilt inrättat förslagsanslag.

De extra kostnader, som aktualiseras under perioden den 1 januari— den 30 juni 1973 beräknas till 10 milj. kr. och avser kostnaderna för tra- fiksäkerhetsverkets kontroll av körkortstillverkningen m. rn. samt de di- rekta ersättningar, som skall utgå till AB ID-kort och postverket för deras medverkan.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag att körkortsavgifter som skall uppbäras i detta sammanhang fr. o.m. den 1 januari 1973 uppförs på en särskild inkomsttitel under Uppbörd i statens verksamhet benämnd Körkortsavgifter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för framställning av körkort m.m. på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags- anslag av 10 000 000 kr.

F. Diverse

[3] F 2. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma buss- linjer. Under ifrågavarande anslagsrubrik har för budgetåret 1972/73 anvisats ett belopp av 14 550 000 kr.

Prop. 1972: 130 15

Bussbidragsutredningen har i augusti 1972 framlagt betänkande med förslag till ändrat bussbidragssystem. Betänkandet har därefter remiss- behandlats. Med hänsyn till den sena tidpunkten för avlämnandet av betänkandet är det inte möjligt att förelägga 1972 års riksdags höst- session proposition i ämnet, vilket i stället avses ske under 1973 års riksdags vårsession.

I avvaktan härpå föreslår jag, att en uppräkning sker av den nuva- rande vagnmilsersättningen från 2: 50 kr. till 3 kr., dvs. med 50 öre. Detta innebär att medelsbehovet under anslaget ökar med 2 450 000 kr. till (14 550 000+2 450 000 =) 17 000 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[4] Posthus m.m. I skrivelse den 19 september 1972 har postverket hemställt om ett investeringsanslag av 53 milj. kr. för att öka det risk- täckande kapitalet i postbanken. Beloppet skall användas för förvärv av fastigheten nr 36 i kv. Bamhusväderkvamen i Stockholm.

Kapitaltäckningskravet i postbanken

Genom beslut av 1969 års riksdag antogs lag (1969: 732) om postban- ken och godkändes bl.a. riktlinjer för kapitalbildning i postbanken ( prop. 1969: 158 , SU 1969: 190, BaU 1969: 53, rskr 1969: 430, 423).

Enligt lagen om postbanken skall banken drivas på i princip samma villkor som övriga bankinstitut. Postbanken har därför ålagts balansvär- derings- och kapitaltäckningsregler som i huvudsak överensstämmer med dem som gäller för övriga bankinstitut. Beträffande balansvärderings- reglerna gäller vissa övergångsbestämmelser intill utgången av år 1974. Kapitaltäckningsreglerna innebär att postbanken skall ha ett eget kapi- tal som står i ett visst förhållande till utlåningens storlek och struktur. Kapitalet skall i första hand byggas upp genom investeringsanslag över statsbudgeten till postverket för anläggningstillgångar i postbanken. I andra hand sker kapitalbildning genom att överskottsmedel i samband med bokslutet avsätts direkt till kapitalet. Behovet kan även täckas ge- nom särskilt kapitaltillskott för postbankens räkning över statsbudgeten.

Prop. 1972: 130 16

Under de år som gått sedan lagen om postbanken antogs har kapital- täckningen tillgodosetts på alla de nämnda sätten. Kapitaltillskott ge- nom investeringsanslag till postverket avseende anläggningstillgångar i postbanken har sålunda successivt ställts till postverkets förfogande för den tillbyggnad som skett till postgirohuset i kvarteret Blåmannen i Stockholm och de tomtköp som aktualiserats i detta sammanhang. I samband med fastställandet av 1971 års bokslut avsattes vidare av över- skottsmedel 5 milj. kr. till kapitalet. Ett särskilt kapitaltillskott på 25 milj. kr. ställdes för postbankens räkning till postverkets förfogande genom ett tilläggsanslag till Posthus m.m. i samband med antagandet av lagen om postbanken.

Vid utgången av år 1972 beräknas det risktäckande kapitalet i post— banken komma att uppgå till 125 milj. kr. Mot detta står ett beräknat behov av kapitaltäckning på 128 milj. kr. Redan vid utgången av år 1974 beräknas behovet av kapitaltäcknjng ha ökat med ytterligare drygt 40 milj. kr. till ca 170 milj. kr. för att två år senare —- vid utgången av år 1976 beräknas uppgå till drygt 230 milj. kr.

Fr. o. m. år 1975 skall postbanken tillämpa samma balansvärderings- regler som andra bankinstitut, vilket innebär att placeringarna i princip inte får vara värderade över marknadsvärdet. Postbanken beräknar att det överskott som uppkommer fram till år 1975 i sin helhet kommer att behöva användas för erforderlig nedskrivning av placeringarna och att något utrymme inte kommer att finnas för att avsätta överskottsmedel till kapitalet och att därigenom delvis möta det behov av kapitaltäck- ning som tidigare nämnts. Beträffande möjligheterna att täcka kapital- behovet med investeringsanslag till anläggningstillgångar i postbanken är dessa beroende av bl. a. planerna för den fortsatta tillbyggnaden av postgirohuset i kvarteret Blåmannen. Det står dock redan nu klart att in- vesteringsanslag för detta ändamål inte kommer att täcka det nämnda behovet av kapital för de närmaste åren.

Postbankens Iokalbe/zov

Postbanken har sin verksamhet spridd inom ett stort antal lokaler i Stockholm. Huvuddelen av verksamheten är dock förlagd till kvarteret Bamhusväderkvamen och till kvarteret Blåmannen.

I kvarteret Bamhusväderkvamen äger postverkets helägda fastighets- bolag Certus fastigheten nr 36. Till denna fastighet är i dag koncentre- rade vissa av postsparbankens driftfunktioner samt postbankens huvud- kontor med lednings-, marknads- och finansfunktioner.

I kvarteret Blåmannen finns bl.a. gamla postgirohuset. Genom den s.k. etapp I—II har i kvarteret gjorts en tillbyggnad till postgirohuset. Slutbetalning med ca 2,2 milj. kr. för denna etapp vars totala bygg- nadskostnader nu beräknas till 52,7 milj. kr. — beräknas komma att

Prop. 1972: 130 17

ske under budgetåret 1973/74. Till postbankens lokaler i kvarteret Blå- mannen är i dag koncentrerade framförallt postgirots driftfunktioner.

Postbankens planer på viss sikt när det gäller lokalfrågorna innebär att samtliga driftfunktioner för både postgiro och postsparbank koncen- treras till kvarteret Blåmannen, medan bl. a. lednings-, marknads- och finansfunktionerna kvarstannar i fastigheten i kvarteret Bamhusväder- kvamen. Postverket har i skrivelse den 22 juni 1972 hemställt om Kungl. Maj:ts godkännande av byggnadsprogram för etapp III av till- byggnaden i kvarteret Blåmannen. Postverket räknar med byggstart för denna etapp under budgetåret 1974/75 under förutsättning att av Stock— holms kommun begärd expropriation av tomterna nr 7 och 8 i kvarteret då är genomförd.

Postverkets förslag

Fastigheten nr 36 i kv. Bamhusväderkvamen har praktiskt taget helt disponerats av postbanken sedan år 1964. Genom köpekontrakt den 24 september 1970 förvärvade postverkets fastighetsbolag Certus fastig- heten från AB Centrumfastigheter.

Postverket anser att behovet av risktäckande kapital bör tillgodoses på tidigare redovisat sätt, nämligen genom investeringsanslag för an- läggningstillgångar i postbanken och hemställer om ett anslag för ända- målet av 53 milj. kr. Beloppet bör användas för förvärv av den nämnda fastigheten.

Departementschefen

På samma sätt som andra banker skall postbanken ha ett risktäckande kapital, som står i viss relation till utlåningens storlek och struktur. Den expansion av postbankens verksamhet som uppnåtts speciellt under år 1972 och som beräknas fortsätta under de följande åren leder till ett stör— re behov av kapital för kapitaltäckning än vad som tidigare förutsetts. Vid utgången av år 1972 beräknar postbanken behovet av kapital till 128 milj. kr., ett behov som beräknas ha ökat till 170 milj. kr. redan vid utgången av år 1974. Postbanken räknar med att överskotten under åren 1972—1974 kommer att behövas för de nedskrivningar av place- ringarna som behövs för att postbanken fr.o.m. år 1975 på samma sätt som andra banker skall kunna ha sina placeringar nedskrivna till marknadsvärdet. Mot kapitaltäckningskravet vid utgången av år 1974 på ca 170 milj. kr. står ett beräknat kapital på ca 130 milj. kr. Då har hänsyn inte tagits till de kapitaltillskott som kan komma att behövas för den fortsatta tillbyggnaden av postgirohuset och de tomtförvärv som planeras i anslutning därtill. Eftersom tomtförvärven är beroende av expropriation anser jag att försiktigheten bjuder att inte i detta samman- hang kalkylera med dessa förvärv.

Prop. 1972: 130 18

Med ett anslag av 53 milj. kr. tillgodoses kravet på postbankens ka- pitaltäckning under de närmaste båda åren med en viss marginal om man utgår från de siffror som redovisats i det föregående.

Under budgetåret 1971/72 kunde postbanken öka placeringarna med drygt en miljard kr. och det är troligt att placeringarna kan ökas med ännu större belopp de närmaste åren. Med hänsyn härtill anser jag det motiverat med en viss marginal när det gäller kapitaltäckningen. Jag förordar således att ett investeringsanslag av 53 milj. kr. ställs till post- verkets förfogande för att öka det risktäckande kapitalet i postbanken.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Posthus m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget- året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 53 000 000 kr.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Sjöfartsverkets fond

[5] 3. Sjöfartsmateriel m.m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 18,5 milj. kr.

Sjöfartsverket erhöll den 24 mars 1972 bemyndigande att beställa en isbrytare, speciellt avsedd för tjänst i Vänern, till ett fast pris av högst 17,5 milj. kr. I prop. 1972:1 angavs kostnaden preliminärt till ca 12 milj. kr. i 1971 års prisläge. Skillnaden mellan den beräknade kostnaden och kontraktsumman förklaras nästan i sin helhet av de prisföränd- ringar som beräknas inträffa under byggnadstiden. Isbrytaren skall levereras i december år 1973. Liksom övriga isbrytare bör även denna förses med speciell minskyddsutrustning. Kostnaden härför, ca 355 000 kr., ingår inte i kontraktsumman.

De på innevarande budgetår belöpande delbetalningarna för Väneris- brytaren har tidigare beräknats till 6 milj. kr. Enligt byggnadskontrak- tet skall emellertid under budgetåret 1972/73 i dellikvider erläggas 12 milj. kr. Därtill kommer på samma tid belöpande kontrollkostnader i samband med bygget, ca 300 000 kr.

På tilläggsstat III för budgetåret 1971/72 (prop. 1972: 85 bil. 4) re- dogjordes för säkerhetsanordningarna i inseglingsleden till Brofjorden —— som kostnadsberäknats till 9,1 milj. kr. och formerna för finan- sieringen av dessa. Riksdagen anvisade 3,1 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. För innevarande budgetår behövs ett lika stort belopp. Res- terande belopp 2,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74 torde kunna anvisas vid den ordinarie budgetbehandlingen för detta budgetår.

Ramen för ordinarie investeringar är fastställd till 17 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Summan av de ytterligare utgifterna enligt ovan

Prop. 1972: 130 19

utgör (6,3 + 3,1) 9,4 milj. kr. vilket ger en investeringsvolym av totalt 26,4 milj. kr. Då anvisat anslag uppgår till endast 18,5 milj. kr. erford- ras följaktligen ytterligare (26,4 -— 18,5) 7,9 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sjöfartsmateriel m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 7 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972: 130 21

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reserva- tionsanslag av 1 milj. kr.

I prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 79) redovisades att byggnadsstyrelsen har i uppdrag att planera lokaler m. m. för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196 m.fl.). Jag avser att i det följande, vid min anmälan av investeringsanslaget till byggnadsarbeten för statlig förvalt- ning, närmare redogöra för denna lokalplanering. I fråga om planeringen av inredning och utrustning av de nya lokalerna har Kungl. Maj:t med- delat närmare föreskrifter den 21 april 1972. Enligt dessa föreskrifter skall planeringen utgå från att befintlig inredning och utrustning skall ut— nyttjas även efter omlokaliseringen om inte starka funktionella skäl eller ekonomiska bedömningar talar däremot. För flertalet myndigheter skall byggnadsstyrelsen svara för planering av inredning och begära medel för och svara för upphandling av den inredning som behöver nyanskaf- fas. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor skall svara för

Prop. 1972:130 22

motsvarande uppgifter beträffande utrustning som är knuten till lokaler— na, t. ex. teleanläggningar. I fråga om annan utrustning skall de myn- digheter som skall omlokaliseras svara för planeringen i samråd med utrustningsnämnden och byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrclsen föreslår att en kostnadsram (delram) för omlokali— seringsobjekten av 2 milj. kr. innevarande budgetår förs upp i inred- ningsplanen. Styrelsen avser att senare återkomma med redovisning av definitiva kostnadsramar för de skilda objekten. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknas till 1,5 milj. kr.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Utrustningsnämnden föreslår att nio kostnadsramar (delramar) om sammanlagt 3 779 000 kr., huvudsakligen för teleteknisk utrustning, inne- varande budgetår förs upp i en utrustningsplan för skilda omlokalise- ringsobjekt. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknas till 1,1 milj. kr.

Departementschefen

Den inredning och den till lokalerna knutna generella utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen bör bekostas från förevarande anslag. Kostnadsramar, inom vilka beställningar bör få ske, bör tas upp för inredning i inredningsplanen och för utrustning i en sär- skild utrustningsplan under anslaget. För att erforderliga beställningar skall kunna ske redan innevarande budgetår bör en för de skilda objek- ten gemensam kostnadsram (delram) av 2 milj. kr. föras upp i inred- ningsplanen. I utrustningsplanen bör en gemensam kostnadsram (del- ram) av 3 723 000 kr. föras upp för huvudsakligen teletekniska anlägg- ningar. Jag har därvid räknat med att medel för skåpbil m.m. åt riks— försäkringsverket inte bör anvisas från förevarande anslag. När pla- neringen hunnit längre, återkommer jag med redovisning av definitiva ramar för de skilda objekten.

Reservationen på anslaget vid ingången av budgetåret 1972/73 upp- gick till ca 15,4 milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning för inred- ning behövs därför inte innevarande budgetår. Medelsbehovet för ut- rustning för innevarande budgetår bör täckas genom en anvisning av 1,1 milj. kr. på tilläggsstat. '

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Inredning av byggnader för statlig förvaltning på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva- tionsanslag av 1 100 000 kr.

Prop. 1972: 130 - 23

D. Bidrag och ersättningar till kommunerna

[2] D 3. Skattebortfallsbidrag till kommunerna m. fl. Statsmakterna har beslutat om årliga statsbidrag till kommuner, landstingskommuner och församlingar, s.k. skattebortfallsbidrag, som kompensation för att det kommunala skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform ( prop. 1972: 60 , FiU 1972: 23, rskr 1972: 139). Till grund för beslutet låg ett beräknat skattebortfall för kommunerna på en miljard kr. för in- komståret 1971. Bidragen utbetalas första gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Detta skatteunderlagstillskott för- delas mellan kommunerna i relation till skattekraften, beräknad som skattekronor per inkomsttagare.

Med hänsyn till osäkerheten beträffande den exakta storleken av skattebortfallet ansåg riksdagen (FiU 1972: 23 s. 7) det angeläget att utnyttja den ytterligare information som kunde utvinnas när resultatet av 1972 års taxering förelåg och statistiskt kunde analyseras och be- dömas. Riksdagen förordade därför att riksrevisionsverket skulle företa en stickprovsundersökning baserad på 1971 års faktiska inkomststruk- tur. Skulle denna beräkning ge ett resultat som mera väsentligt avvek från en miljard kr. borde detta enligt riksdagen kunna beaktas i sam- band med den proposition om skatteutjämningsbidrag som väntades bli framlagd till vårriksdagen 1973. Härvid borde också prövas skäligheten av att retroaktivt justera de skattebortfallsbidrag som betalas ut år 1973.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 6 september 1972 redovisat två nya kalkyler över det beräknade skattebortfallet. Den ena av kalky- lerna bygger på taxeringsutfallet för taxeringsåret 1972 och utgör ett försök att applicera de äldre skattereglerna på detta utfall. Kalkylen leder till ett beräknat skattebortfall för kommunerna på 1 259 milj. kr. Den andra kalkylen bygger, liksom de beräkningar som redovisades i prop. 1972: 60 , på riksrevisionsverkets stickprovsundersökning för taxe- ringsåret 1971, som framskrivits och korrigerats. Resultatet av denna be- räkning blir ett skattebortfall på minst 1 150 milj. kr. Kalkylerna pekar således på att skattebortfallet för kommunerna underskattades med ett belopp i storleksordningen ett par hundra milj. kr. i de beräkningar som redovisades för vårriksdagen. En förklaring härtill är att antalet in- komsttagare ökat kraftigare än vad som antagits i de tidigare beräk- ningarna. Vidare har de genomsnittliga inkomstökningarna blivit väsent- ligt mindre än som förutsattes. Detta innebär dels att flera inkomsttaga- re än beräknat erhåller grundavdrag, dels att färre erhåller helt eller del- vis reducerade grundavdrag. Skatteunderlagsbortfallet för kommunerna har därigenom blivit större än beräknat.

De båda kalkylerna har granskats inom finansdepartementet och av företrädare för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsför-

Prop. 1972: 130 '”

Skattebortfallsbidrag (milj. kr.)

Riksrevi- Reviderad sionsverkets kalkyl kalkyl

1. Sammanräknad nettoinkomst (statliga taxeringen) 112 552 113 232 2. Allmänna avdrag, m. m. enligt 3 521 3 521 3. Taxerad inkomst gamla 109 031 109 711 4. Ortsavdrag + avrundning skatte- 14 319 13 969 5. Extra avdrag syste- 2 998 3 598 6. Beskattningsbar inkomst met 91 714 92 144 7. Genomsnittlig utdebitering (kr.) 22,54 22,54 8. Kommunalskatt enligt gamla skattesystemet 20 672 20 769 9. Kommunalskatt enligt nya skattesystemet 19 463 19 583 10. Kommunalt skattebortfall genom skattereformen ] 209 1 186 11. Korrektionspost på grund av höjd deklarations- pliktsgräns 50 10 12. Skattebortfallsbidrag 1 259 1 196

bundet. Genomgången har huvudsakligen koncentrerats till den första kalkylen. Enighet har härvid nåtts om att vissa justeringar bör göras i riksrevisionsverkets beräkningar. På grundval härav har inom finans- departementet gjorts en reviderad kalkyl, som redovisas i tabell. Som framgår av tabellen blir det beräknade skattebortfallet i runt tal 1 200 milj. kr. Detta belopp stämmer också väl med det beräknade skatte— bortfallet enligt den andra kalkylmetode'n.

För inkomståret 1971 beräknas det totala skattebortfallet dock bli ca 50 milj. kr. högre eller 1 250 milj. kr. Bakgrunden härtill är följande. I 1970 års skattereform ingick bl.a. att makes ansvar för andra makens sjukförsäkringsavgift slopades och att den motsvarande avdragsrätten upphörde för den make som påförts avgiften. Inkomstökningen för kom- munerna till följd härav har uppskattats till 50 milj. kr. Den minskade avdragsrätten får dock effekt först vid 1973 års taxering. En engångs- justering med 50 milj. kr. bör därför göras för de skattebortfallsbidrag som betalas ut år 1973.

Företrädare för kommunförbunden har accepterat de nu redovisade bidragsnivåerna.

Med hänvisning till det anförda förordar jag att skattebortfallsbidra- gen grundas på en beräknad bidragsgivning om 1 250 milj. kr. för in- komståret 1971 och att motsvarande justering görs av de beräknade förskotten för inkomståret 1973. Den nivå som skall ligga till grund för skattebortfallsbidragen framöver bör bestämmas till 1 200 milj. kr.

För budgetåret 1972/73 har anvisats 500 milj. kr. till skattebortfalls- bidrag. Den av mig förordade höjningen av de slutliga bidragen för år 1971 leder till en merkostnad på 125 milj. kr. för innevarande budgetår. Belastningen på anslaget kommer därmed att uppgå till ca 625 milj. kr.

Enligt förordningen (1965: 268, ändrad 1972:141) om skatteutjäm- ningsbidrag skall bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebort-

Prop. 1972: 130 =; 7- 25

fallsbidrag tas med vid beräkning av medelskattekraften för riket, skat- tekraften för de olika kommunerna och skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering. Dessa beräkningar enligt skatteutjämningsförordning- en görs av statistiska centralbyrån resp. länsstyrelserna under augusti— september varje år. En ändring av årets beräkningar med hänsyn till de förhöjda skattebortfallsbidragen skulle emellertid vålla ett betydande merarbete för berörda myndigheter. Någon omräkning bör därför inte ske.

För att undvika en omräkning av skatteutjämningsbidragen bör —-— såvitt avser bidrag som betalas ut under år 1973 bidragsunderlagct enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag beräknas jämlikt kun- görelsen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag i dess lydelse den 5 maj 1972. Härför krävs ett tillägg till övergångsbestämmelserna till lagen (1972: 141) om ändring i lagen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag. Förslag till ändring i lagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga A.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen ( 1972:141 ) om ändring i lagen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag,

2. godkänna de av mig förordade ändrade grunderna för beräk- ning av skattebortfallsbidrag.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 60 milj. kr. I prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 79) redovisades att byggnadssty- relsen har i uppdrag att planera lokaler m.m. för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196 m. fl.). I investeringsplanen för anslaget beräknades för byggnadsobjekt i samband med omlokalisering av statlig verksamhet en medelsförbrukning av 25 milj. kr. för budget- året 1972/73. Byggnadsuppdrag har lämnats för vissa nybyggnader. För vissa andra objekt bör också, med hänsyn till tidplanerna för upphand- ling och byggnadsarbeten m.m., byggnadsuppdrag lämnas under inne- varande budgetår. Ifrågavarande byggnadsobjekt bör nu närmare redo- visas för riksdagen.

Norrköping. Nybyggnad i Källtorp för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Omlokaliseringen av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut till Norrköping planeras äga rum huvudsakligen

Prop. 1972: 130 26

under första halvåret 1975. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att en ny— byggnad uppförs för institutet i Källtorp, ca 2 km väster om Norr- köpings centrum. Nybyggnaden har beräknats för ca 450 anställda och omfattar kontors- och laboratorielokaler m.m. med en rumsyta av ca 14 000 m2. Kostnaden beräknas till 45 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrel- sen att projektera nybyggnaden till bygghandlingar.

Norrköping. Nybyggnad i Saltängen för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket. Omlokaliseringen till Norrköping avses äga rum under oktober—november 1975 vad gäller sjöfartsverket och under januari— februari 1976 vad gäller kriminalvårdsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att de båda verken skall inrymmas i en nybyggnad i det cen- tralt belägna området Saltängen. Nybyggnaden innehåller kontorsloka— ler, tryckeri m.m. för de båda myndigheterna, vars personal beräknats till ca 600. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att området färdigbyggs i ett sammanhang, vilket anses ge det mest ekonomiska utnyttjandet av tomten. Nybyggnaden kommer härigenom att innehålla lokalytor som kan utnyttjas av andra statliga verksamheter eller hyras ut. Den totala rumsytan uppgår till ca 27 000 m2, vilket motsvarar en totalyta av ca 42 000 m2. Härav avses ca 30000 rn2 för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket och ca 12 000 m2 för andra verksamheter. Kostnaden för hela nybyggnaden beräknas till 73,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnaden till bygghandlingar.

Jönköping. Nybyggnad i kv. Göta för lantbruks-styrelsen och skogs— styrelsen. Lantbruksstyrelsen och Skogsstyrelsen skall enligt gällande planer under sommaren 1975 omlokaliseras till Jönköping. Byggnads- styrelsen har föreslagit att de båda myndigheterna förläggs till en ny- byggnad i kv. Göta i Jönköping. Nybyggnaden innehåller lokaler för ca 325 anställda vid de båda myndigheterna och utrymmen för en evcn- tuell framtida expansion. Vidare innehåller nybyggnaden ca 2 500 m'—* rumsyta som avses för länsstyrelsen, vars huvuddel är förlagd till det närbelägna landsstatshuset. Enligt av byggnadsstyrelsen redovisade sy- stemskisser innehåller nybyggnaden ca 14 500 m'a” rumsyta. Kostnaden beräknas till 37,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera objektet till bygghandlingar. Styrelsen skall vid projekteringen söka uppnå ett gynnsammare förhållande mellan objektets rumsyta och i byggnadsprogrammet angivna lokalbehov. En förändring av objektet i enlighet härmed bör kunna minska de beräknade byggnadskostna- derna.

Gävle. Nybyggnad i kv. Varen för lantmäteristyrelsen och rikets all- männa kartverk. Flyttningen till Gävle av lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk skall enligt planerna äga rum under sommaren 1975.

Prop. 1972: 130. -—=- 27

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att en nybyggnad uppförs för de båda myndigheterna i kv. Vasen i Gävle. Nybyggnaden, som innehåller kon- tors- och laboratorielokaler m.m. för ca 800 anställda och expansions- utrymmen, omfattar ca 23 500 rn2 rumsyta. Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 62,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Sundsvall. Nybyggnad i kv. Måsen för riksförsäkringsverkets tekniska byrå. Till de myndigheter som skall omlokaliseras till Sundsvall hör riks- försäkringsverkets tekniska byrå och statens personalpensionsverk. Om- lokaliseringen planeras ske periodvis under tiden hösten 1972—somma- ren 1976. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att dessa verksamheter för- läggs till en nybyggnad i kv. Måsen i Sundsvall. En första utbyggnads- etapp innehåller datahall och kontorslokaler för riksförsäkringsverkets tekniska byrå om sammanlagt ca 4 000 m2 rumsyta. Kungl. Maj:t upp- drog den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra denna etapp av nybyggnaden inom en kostnadsram av 15,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Projektering pågår av en ytterligare etapp av nybyggnaden för personalpensionsverket.

Sundsvall. Nybyggnad i kv. Målaren av polishus m. m. Till Sundsvall skall även centrala studiehjälpsnämnden omlokaliseras, enligt planerna under sommaren 1974. Vidare är sedan den 1 januari 1972 två avdel- ningar av kammarrätten i Stockholm förlagda till Sundsvall. Byggnads- styrelsen har föreslagit att en nybyggnad uppförs i kv. Målaren i Sunds- vall för dessa verksamheter och för polis- och åklagarmyndigheterna i Sundsvall, som f. n. har otillfredsställande lokaler. Nybyggnaden föreslås också inrymma tingsrätten i Sundsvall, som f. n. är uppdelad på flera lokaler. Nämnda myndigheter beräknas tillsammans ha ca 425 anställda. ] nybyggnaden, som omfattar ca 17 000 rn'-= rumsyta, finns dessutom ut- rymmen för eventuell framtida tillväxt. Kungl. Maj:t uppdrog den 22 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 41,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Vidare har byggnadsstyrelsen föreslagit att det nuvarande tingshuset i Sundsvall, fastigheten nr 18 i kv. Lärgossen säljs till Sundsvalls kommun för 500000 kr.

Byggnadsstyrelsen

Medelsförbrukningen för innevarande budgetår för de byggnadsobjekt som tidigare är uppförda i investeringsplanen beräknas till ca 33 milj. kr. Medelsförbrukningen för de i det föregående nämnda byggnadsob- jckten samt ytterligare objekt för omlokaliseringen, vilka f.n. prövas av Kungl. Maj:t, beräknas till sammanlagt ca 68 milj. kr. Vidare föreslår styrelsen att en kostnadsram av 5 milj. kr. förs upp i investeringsplanen redan innevarande budgetår för diverse objekt, bl. a. provisoriska loka- ler såsom baracker. Sådana byggnader inom allmänna fastighetsfondens

Prop. 1972: 130 28

område skall i fortsättningen finansieras med investeringsmedel och inte, som hittills i viss utsträckning varit fallet, med medel på fastighets- fondens stat (jfr prop. 1972: 1 bil. 21 s. 3 och S).

Departemen tsch e ] en

För de byggnadsobjekt jag redovisat i det föregående bör nya kost- nadsramar föras upp i investeringsplanen. I följande sammanställning redovisas dessa kostnadsramar, den beräknade medelsförbrukningen under innevarande budgetår samt beräknade tidpunkter för byggstart och färdigställande. Jag återkommer senare med redovisning för ytter- ligare nybyggnader för omlokaliseringen. Jag räknar med att det skall bli möjligt att påbörja vissa arbeten under innevarande budgetår utöver de objekt jag redovisat. För dessa arbeten beräknar jag i sammanställ- ningen en medelsförbrukning av 12 milj. kr.

I investeringsplanen bör vidare, i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, föras upp en kostnadsram för diverse objekt. Beslut om ut- förande av objekt inom kostnadsramen avses få fattas av byggnadsstyrel- sen då kostnaden inte överstiger 500 000 kr. och i annat fall efter med- givande av Kungl. Maj:t. Härmed kommer likartade regler att gälla för utnyttjandet av medel inom denna kostnadsram och för användningen av underhållsmedel på allmänna fastighetsfondens stat.

I sammanställningen tar jag dessutom upp den av byggnadsstyrelsen nu beräknade medelsförbrukningen för objekt som tidigare förts upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekt Kostnadsram Ber. medels- Byggstart Färdig- 1972—04—01 förbrukning år—mån. ställande (1 OOO-tal kr.) för 1972/ 73 år-mån.

(l OOO-tal kr.)

Norrköping

Nybyggnad i Kålltorp 45 000 6 300 73—09 75—05 Nybyggnad i Saltängen 73 500 6 300 73—10 76—01

Jönköping

Nybyggnad i kv. Göta 137 800 11 000 73—02 75—06

Gävle Nybyggnad i kv. Vasen 62 500 5 500 73—06 75—08

Sundsvall _

Nybyggnad i kv. Måsen 15 300 7 600 /2—06 73—08 Nybyggnad i kv. Målaren 41 900 15 200 72—11 74—07 Övriga omlokaliseringsobjekt " 12 000 Diverse objekt 5 000 1 000

"1 investeringsplanen tidigare

uppförda objekt 33 028

Summa 97 928

____________————_—-——————

1 Prel. kostnadsram _ " Kostnadsramar redovrsas senare

Prop. 1972: 130 29

Medelsförbrukningen under förevarande anslag för innevarande bud- getår kan således beräknas till ca 98 milj. kr. Behållningen vid ingången av budgetåret uppgick till ca 18 milj. kr. och det på riksstaten för bud- getåret 1972/73 uppförda anslaget utgör 60 milj. kr. Det beräknade medelsbehovet kräver således en ytterligare medelsanvisning av (98 —— 18 60) 20 milj. kr. på tilläggsstat.

Genom den föreslagna nybyggnaden i kv. Målaren i Sundsvall kommer tingsrätten att få nya lokaler, varför det nuvarande tingshuset bör säljas till kommunen. Med hänsyn till att det inte nu kan konstateras att för- säljningen kan inrymmas under Kungl. Maj:ts bemyndigande att sälja fast egendom till kommun för samhällsbyggnadsändamål och då taxe- ringsvärdet på fastigheten uppgår till 500 000 kr. bör riksdagens medgi- vande inhämtas.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att sälja fastigheten nr 18 i kv. Lär- gossen i Sundsvall till Sundsvalls kommun för 500 000 kr.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[4] 1. Teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag. I prop. 1972: 101 föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att för statens räkning sluta avtal med affärsbankerna, Sparbankernas bank aktiebolag och Jordbru— kets bank om inrättande av ett kreditaktiebolag, Företagskapital aktie— bolag, med uppgift att medverka vid finansieringen av mindre och me— delstora näringsföretag här i landet. Denna medverkan skall ske genom att bolaget tillskjuter kapital genom förvärv av minoritetsposter av ak- tier, andelar i ekonomiska föreningar eller liknande rättigheter. Vidare föreslås att bolaget skall kunna lämna eller förmedla krediter till samt ikläda sig garantiförbindelser för ifrågavarande näringsföretag.

Bolagets aktiekapital skall enligt förslaget utgöra lägst 20 milj. kr. och högst 60 milj. kr. Vid verksamhetens början skall aktiekapitalet uppgå till 20 milj. kr. Staten skall äga hälften av aktierna och ban- kerna tillsammans återstoden. Aktierna, som lyder på 100 kr., skall tecknas till en kurs av 120 % för att bolagets reservfond redan vid star- ten skall vara fylld.

Jag vill nu ta upp frågan om medelsanvisning till teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag. Som jag tidigare redogjort för skall staten teckna aktier för 10 milj. kr. till en kurs av 120 %. 12 milj. kr. behöver således anvisas för ändamålet. Härutöver erfordras 120 000 kr. för be-

Prop. 1972: 130 30

talning av den del av stämpelskatten för emissionen, som bclöper på de aktier staten skall äga i bolaget.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett in- vesteringsanslag av 12 120 000 kr.

VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

[5] 1. Vissa projekteringskostnader. Under denna rubrik har i rikssta- ten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 45 milj. kr.

Anslaget disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall föl sådana projekteringsarbeten som föregår den slutliga prövningen av byggnadsobjekt. Projekteringskostnaderna täcks sedermera av de bygg- nadsanslag som begärs då byggnadsobjekten redovisas för riksdagen. Det belopp som motsvarar projekteringskostnadema förs därför tillbaka till fonden för förlag till statsverket när byggnadsanslag beviljats, och redovisas som övriga kapitalmedel.

Utbetalningarna från anslaget bestäms således av omfattningen av de projekteringsuppdrag som Kungl. Maj:t lämnar, varför anslagsberäk- ningen är överslagsmässig. Vid en ökande byggnadsverksamhet ökar också behovet av projekteringsmedel. Detta förhållande blir särskilt på- tagligt om projekteringen bedrivs intensivt, som t. ex. i fråga om den nu pågående projekteringen av nybyggnader för omlokalisering av stat- lig verksamhet.

Den byggnadsverksamhet som bedrivs av byggnadsstyrelsen och forti- fikationsförvaltningen, vilka är de två myndigheter som huvudsakligen får projekteringsmedel anvisade från anslaget, har under de senaste åren ökat kraftigt, och beräknas av myndigheterna under innevarande budgetår sammanlagt komma att dra en kostnad av ca 830 milj. kr. Till nästa budgetår beräknas en uppgång med ca 100 milj. kr., varefter en fortsatt verksamhet på ungefär denna nivå förutses för de närmaste åren.

Utbetalningarna från anslaget uppgick budgetåret 1971/72 till ca 75 milj. kr., varav 40 milj. kr. anvisades på tilläggsstat 111. Jag finner det mot bakgrund av vad jag anfört realistiskt att räkna med att behovet av projekteringsmedel kan komma att uppgå till ett högre belopp under innevarande budgetår. Detta medelsbehov bör täckas genom en medels- anvisning av 45 milj. kr. på tilläggsstat.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa projekteringskostnader på tilläggsstat I till rikssta-

Prop. 1972: 130 .. ; 31

ten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 45 000000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margir Edström

Prop. 1972: 130

Förslag till

32

Bilaga A

Lag om ändring i lagen (1972: 141) om ändring i lagen (1965: 268)

om skatteutjämningsbidrag

Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till lagen (1972: 141) om ändring i lagen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag skall ha. nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid beräkning av medelskattekraften på grundval av 1972 års taxering skall det sam- manlagda bidragsunderlaget i ri- ket enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag upptagas till 44 365 600 skattekronor.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid beräkning av medelskattekraften på grundval av 1972 års taxering skall det sam- manlagda bidragsunderlagct i ri- ket enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag upptagas till 44365 600 skattekronor. Vidare skall i fråga om bidrag för år 1973 skattekraft och bidrag vid hög utdebitering beräknas med till- lämpning av kungörelsen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag i dess lydelse den 5 maj 1972.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med- delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1972: 130 33

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 ok- tober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF— BERG, LIDBOM, FELDT.

Statsrådet Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartemen- tets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Vid tidpunkten för beräkningen av anslagsbeloppet för innevarande budgetår pågick ännu förhandlingar rörande löneökningar inom teatersektorn avseende perioden 1971—1974. Frågan om en viss anslagsförstärkning skulle prövas sedan teatrarna kommit in med redovisning av det ökade medels- behov som följer med de ingångna löneavtalen ( prop. 1972: 1 bil. 10, KrU 1972: 18, rskr 1972: 210). Anslaget för budgetåret 1972/73 är följaktligen beräknat på den lönenivå inom teatersektorn som gällde under budgetåret 1970/71. Förevarande reservationsanslag var t.o.m. budgetåret 1971/72 uppfört i riksstaten som förslagsanslag. Anslagsom- läggningen syftade bl.a. till att stimulera teatrarna att med egna åt- gärder möta kostnadsökningar.

Genom beslut den 30 juni 1972 medgav Kungl. Maj:t att Operan och Dramatiska teatern överskred de av Kungl. Maj:t för budgetåret 1971/72 fastställda utgiftsstaterna med 2,6 milj. kr. resp. 1 570 000 kr. på grund av avtalsenliga löneökningar.

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1973/74 har teatrarna

3 Riksdagen 1972. ] saml. Nr 130

Prop. 1972: 130 34 redogjort för det ökade medelsbehov som följer av ingångna löneavtal avseende budgetåren 1972/73 och 1973/74. Inklusive ett belopp som motsvarar det medgivna överskridandet för budgetåret 1971/72 beräknas den för budgetåret 1972/73 erforderliga medelsförstärkningen till 4 917 000 kr. för Operan och 2 567 000 kr. för Dramatiska teatern.

Över teatrarnas framställningar har teater- och musikrådet avgivit yttrande. Rådet godtar i stort sett teatrarnas beräkningar. Enligt rådets mening bör vidare en förstärkning av statsbidraget till teatrarna medges för att kompensera höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften.

1 Särskilda skrivelser har Operan och Dramatiska teatern anmält ett med 1 863 000 kr. resp. 599000 kr. ökat medelsbehov för budgetåret 1972/73 med anledning av att byggnadsstyrelsen reviderat sina beräk- ningar av hyrorna av befintliga lokaler.

F öredraganden

Förhandlingarna om lönenivån inom teatersektorn har hittills förts utan medverkan från statligt håll trots att de här aktuella institutionerna till övervägande del finansieras med statsmedel. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t beträffande en förstärkning av det statliga inflytandet i dessa sammanhang i samband med ställningstagandet till kulturrådets väntade förslag.

För att bidra till kostnaderna för avtalsbundna lönehöjningar och höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr.o.m. den 1 januari 1973 bör bidragen till Operan och Dramatiska teatern ökas med 4,6 milj. kr. resp. 2 430 000 kr. Härutöver beräknar jag ytterligare medels- ökningar för dessa teatrar med 1 860 000 kr. resp. 595 000 kr. för att täcka kostnader för höjda hyror vid teatrarna.

Statsbidragen till Operan och Dramatiska teatern ökar enligt des— sa beräkningar med (4 600 000 + 1 860 000) 6 460 000 kr. respektive (2 430 000 + 595 000) 3 025 000 kr.

Det av mig beräknade medelsbehovet av 9485 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för inne- varande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsstat ] till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations- anslag av 9 485 000 kr.

[2] B 9. Bidrag till Svenska riksteatern. Vid tidpunkten för beräkning av anslagsbeloppet för innevarande budgetår pågick förhandlingar av- seende teatersektorn. Anslaget har därför beräknats på den lönenivå som gällde inom teatersektorn budgetåret 1970/71.

Genom beslut den 30 juni 1972 medgav Kungl. Maj:t att Svenska

Prop. 1972: 130 _ 35

riksteatem överskred den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1971/72 fastställda utgiftsstaten med 1 740 000 kr.

I samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har teatern redogjort för det ökade medelsbehov som följer av ingångna löneavtal avseende budgetåret 1972/73. Inklusive ett belopp som mot- svarar det medgivna överskridandet för budgetåret 1971/72 beräknas en medelsförstärkning om 3 609 000 kr. vara erforderlig.

Teater- och musikråde! har yttrat sig över teaterns beräkningar som i stort sett godtas. I likhet med vad fallet är för Operan och Dramatiska teatern bör vidare enligt rådets mening en medelsförstärkning medges med anledning av höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. rn. den 1 januari 1973.

Föredragande::

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad jag i det föregående anfört rö- rande löneförhandlingama inom teatersektorn.

För Svenska riksteatems del räknar jag med ett medelsbehov av 3 360 000 kr. Häri ingår kompensation för höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr.o.m. den 1 januari 1973.

Det av mig beräknade medelsbehovet bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatem på tilläggsstat I för budget- året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 360 000 kr.

D. Skolväsendet

[3] D 1 a. Utveckling av studielämplighetsprov. I propositionen (1972: 84, UbU 1972: 31, rskr 1972: 240) angående gymnasieskolans kompe- tensvärde m.m. räknade jag med att det bör bli möjligt att låta nya be- hörighets- och urvalsregler träda i kraft omkring mitten av 1970-talet. I detta sammanhang anförde jag även att det är nödvändigt med en fast grund för det fortsatta utredningsarbetet, som måste ske. Detta gäller så- väl arbetet med de särskilda förkunskapskraven som den slutliga utform- ningen av urvalsreglema, i vilket bl. a. måste ingå en slutlig utprövning av studielämplighetsprovet. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 uppdrogs åt skolöverstyrelsen att efter samråd med universitets- kanslersämbctet och de sakkunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans kompetensvärde (kompetenskomrnittén) och med iakt- tagande av vad departementschefen anfört utveckla ett studielämplig- hetsprov samt under hänsynstagande till i direktiven till de sakkunniga angiven tidsplan lägga fram förslag till erforderlig organisation för ett sådant prov. Skolöverstyrelsen bör under innevarande budgetår erhålla ett belopp av 900 000 kr. för att utveckla ett studielämplighetsprov. Med-

Prop. 1972: 130 36

len bör anvisas under ett nytt anslag på tilläggsstat till riksstaten för bud- getåret 1972/73.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utveckling av studielämplighetsprov på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

[4] D 8. Bidrag till Svensk undervisning i utlandet m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reserva- tionsanslag av 5 535 000 kr.

S kolö verst y relsen

De statliga bidragen till svensk undervisning i utlandet redovisades t. o. m. budgetåret 1971/72 som en särskild anslagspost under förslagsan- slaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. Budgetåret 1972/73 över- fördes dc under denna anslagspost redovisade medlen till ett nytt, re- servationsvis betecknat anslag Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. ut. Detta belopp innefattade dock inte medel för bestridande av pen- sionsavgifter. För täckande av dessa kostnader erfordras ytterligare 620 000 kr. för budgetåret 1972/73.

F äredraganden

Anslaget bör räknas upp med 600 000 kr. för budgetåret 1972/73. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. på tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva- tionsanslag av 600 000 kr.

[5] D 31. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Statsbi- drag till byggnadsarbeten för grundskolan utgår till kommun enligt kun- görelsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det all- männa skolväsendet (omtryckt 1962: 479, ändrad senast 1971: 1273). För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångs- punkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Grund- beloppct omräknas med hänsyn till dels den förändring av byggnads- kostnadsindex som inträtt under tiden från den 1 januari 1956 till den 1 januari det år då statsbidragsbeslutet meddelas, dels bostadsstyrelsens ortsindex. Bidragsprocenten är beroende av ifrågavarande kommuns eko- nomiska förhållanden och varierar mellan 35 och 45 % av bidragsun- derlaget. Beslut om statsbidrag meddelas av skolöverstyrelsen (SÖ). Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor (ändrad senast 1969:111) kan statsbidragsberättigad folkhögskola få bidrag till kostnaderna för anskaffande av permanenta

Prop. 1972: 130 37

skollokaler. Bidragsundcrlagct beräknas på samma sätt som för grund- skolan. Statsbidrag utgår mcd högst 75 % av bidragsunderlaget. Beslut om statsbidrag meddelas av SÖ.

Till anskaffande av lokaler för lantbruksskolan utgår statsbidrag till huvudman enligt kungörelsen (1961: 405) om statsbidrag till byggnads- arbeten vid lantbrukets yrkesskolor (ändrad senast 1971: 155). Bidrags— undcrlagct bestäms i varje särskilt fall på grundval av de beräknade kost- naderna, dock högst det på grundval av lokalernas nettogolvyta beräk— nade bcloppet. Statsbidrag utgår med hälften av eller, om särskilda skäl finns till högre bidrag, med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget. Beslut om statsbidrag meddelas av Kungl. Maj:t.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har med skrivelse den 8 december 1971 över- lämnat en av Skolstyrelsen i Kristianstad gjord ansökan om samordning vid planering av gymnastiklokaler avsedda för grundskola, folkhögskola och lantbruksskola i Önnestad.

SÖ har därvid hemställt att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga SÖ att be- sluta om statsbidrag till gemensamma gymnastiklokaler, vilka kommer att ägas av Kristianstads kommun, vid ovannämnda skolor.

SÖ har vidare föreslagit dels att folkhögskolans och lantbruksskolans lokalbehov för gymna- stik inräknas i de av Kristianstads kommun beslutade gymnastikloka- lerna för grundskola i Önnestad trots att huvudmännen för de båda ti- digare nämnda skolorna inte kommer att äga och förvalta anlägg- ningen,

dels att bidragsunderlaget beräknas enligt bestämmelserna i kungö- relsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det all- männa skolväsendet, kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag till bygg— nadsarbeten vid folkhögskolor samt kungörelsen (19611405) om stats- bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Som grund för beräknat bidragsunderlag skall ligga resp. skolas planerade utnyttjande av de gemensamma gymnastiklokalerna,

dels att statsbidraget utbetalas till resp. huvudman samt att villkor för utbetalning bör vara att avtal slutits mellan kommunen och huvud- männen för folkhögskolan och lantbruksskolan angående nyttjanderät- ten.

F öredraganden

Jag finner den av skolöverstyrelsen skisserade samordningen av gym- nastiklokaler avsedda för grundskola, folkhögskola och lantbruksskola i Önnestad, Kristianstads kommun, lämplig. I enlighet med de bestäm- melser som gäller för de fall då landstingskommun avtalar med primär- kommun att förlägga särskoleklasser till skolanläggning för grundskola

Prop. 1972: 130 38 bör statsbidraget utgå enligt reglerna för grundskolan och hela anlägg- ningen vara primärkommunens egendom. Statsbidrag bör dock kunna utgå med 45 % av bidragsunderlaget, då folkhögskolan och lantbruks- skolan beräknas svara för mer än hälften av gymnastiklokalernas ut— nyttjande. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med av mig givna riktlinjer meddela bestämmelser om statsbidrag för skol- byggnad i Önnestad, Kristianstads kommun, som avses för både grundskola, folkhögskola och lantbruksskola.

E. Högre utbildning och forskning

[6] E 23. Tekniska fakulteterna m.m. Driftkostnader. I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande reservationsanslag uppfört med ett belopp av 50,9 milj. kr. Av beloppet disponerar högskolan i Luleå 770000 kr.

Vid min anmälan av prop. 1972: 37 angående högre teknisk utbild- ning och forskning i Luleå redovisade jag min avsikt att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för den geoteknologiska utbild- ningen i Luleå på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ytterligare 300 000 kr. under förevarande reservationsanslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Tekniska fakulteterna m.m.: Driftkostnader på tilläggs— stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva- tionsanslag av 300 000 kr.

[7] E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m. [ riksstaten för inne- varande budgetår år uppfört ett reservationsanslag av 1 015 000 kr. till extra utgifter vid universiteten m.m. Av anslaget disponerar Kungl. Maj:t 540 000 kr. under en särskild anslagspost. Vid utgången av hud— getåret 1971/72 fanns på anslagsposten en reservation av 539 000 kr.

Universitetskanslersämbetet hemställde i maj 1972 tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen om vissa åtgärder i anledning av en beräknad minskning av antalet extra lärartjänster m.m. vid universitetens filo- sofiska fakulteter. Det minskade antalet lärartjänster är en följd av att tilldelningen av lärarkrafter baserats på ett lägre antal studerande än föregående budgetår.

I anledning av dessa framställningar medgav Kungl. Maj:t genom bc- slut den 2 juni 1972 bl. a. att högst 200 extra stipendier för forskarut- bildning fick utgå tills vidare under budgetåret 1972/73 i enlighet med vad i en till beslutet fogad promemoria närmare angavs. Kungl. Maj:t anvisade för bestridande av kostnader för ändamålet högst 750 000 kr.

Prop. 1972: 130 39

att förskottsvis utgå från den i reservationsanslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor ingående anslagsposten Till Kungl. Maj:ts disposition, vilket belopp beräknades motsvara kostnaderna för stipen- dierna fram till den tidpunkt då riksdagen kunde ta ställning till erfor- derlig medelsanvisning för ändamålet under innevarande budgetår. Vi- dare föreskrev Kungl. Maj:t att universitetskanslersämbetet skulle se- nast den 1 oktober 1972 till utbildningsdepartementet redovisa antalet utdelade extra stipendier samt de beräknade kostnaderna för dessa bud- getåret 1972/73.

Universitetskanslersämbetet redovisade i skrivelse den 29 september 1972 att sammanlagt 126 extra stipendier utdelats. Kostnaderna härför under budgetåret beräknas av ämbetet till 1 309 400 kr.

Kostnaderna för de extra stipendierna bör belasta förevarande an- slag, som därvid måste förstärkas med ett belopp motsvarande de be- räknade kostnaderna för extra stipendier, dvs. med 1,3 milj. kr.

Det bör anmälas för riksdagen att Kungl. Maj:t i nämnda beslut den 2 juni 1972 medgav dels att universitetskanslcrsämbetet för innevarande budgetår för bl. a. utvecklingsarbete och försöksverksamhet får tilldela lärarkrafter i sådan omfattning att fortsatt anställning kan beredas in- nehavare av 50 extra tjänster som universitetslektor (motsvarande), dels att ämbetet innevarande budgetår för pedagogiska uppgifter i anslut- ning till höstterminens början fick tilldela lärarkrafter i sådan omfatt— ning att fortsatt anställning under två månader kunde beredas 100 lärare, assistenter och amanuenser vid de filosofiska fakulteterna, vilkas förordnanden icke kunnat förlängas för tid efter den 30 juni 1972.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter vid universiteten m.m. på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

[8] E 59. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik upp- fört ett reservationsanslag av 72 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 21,5 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 50,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (jfr prop. 1972: 28 s. 29 och 32 ). Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustnings- objekt. För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse. Tidigare denna dag har jag anmält förslag till kostnadsram som har anknytning till ett tidigarelagt bygg- nadsobjekt.

Prop. 1972: 130 40

Stockholm

Ombyggnad för odontologiska fakulteten. Statsmakterna beslöt år 1970 (prop. 19701122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) att tandläkarut— bildningen i de nuvarande lokalerna vid Holländargatan skall fortsätta under en övergångsperiod med ett tills vidare oförändrat intag av 100 studerande per år. För att verksamheten skall kunna fortsätta i lokaler- na uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att byg- ga om dessa inom en kostnadsram av 2 850000 kr. i prisläget den 1 april 1971. I inredningsplanen finns för ändamålet uppförd en kostnads- ram av 425 000 kr. Styrelsen föreslår nu att ramen höjs till 550 000 kr.

Inspicient- och ljudanläggning för Operan. Operans inspicicnt- och ljudanläggning är starkt nedsliten, vilket medför avsevärda ekonomiska och tekniska olägenheter. Med anledning av en skrivelse från Kungl. teaterns aktiebolag uppdrog Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 åt utrust- ningsnämnden att anskaffa och installera en inspicientanläggning samt lämnade bemyndigande för nämnden att beställa utrustning för en ljud— anläggning för Operan. Utrustningsnämnden föreslår att en kostnads- ram av 2 376 000 kr. för nämnda ändamål förs upp i utrustningsplanen.

Föredragande):

För att inredning skall kunna anskaffas detta budgetår till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställ- ning angivna kostnadsramarna —— i ] OOO-tal kr. — föras upp i inred— nings- och utrustningsplanerna.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Objekt Förordad ram Kostnadsram eller förordad ändring av ti- Definitiv digare ram ram

Inredning

Stockholm k f k ] Omb ad för odontologis a a u -

tetenyggn + 125 550 U t r u s t n i n g

Stockholm d 1 f lns icient- och lju an äggning ör Opgran 2 376 2 376

____________..————-—-———-——-———————'—

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgiftema för viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. '

Prop. 1972: 130 41

I. Intemationellt-kulturellt samarbete

[9] I 7. Nordiska samarbetsprojekt m. m.

[10] I 12. Nordiska kulturfonden

Den nordiska vcrksamhetsbudgeten

År 1971 ingick de nordiska länderna ett avtal om nordiskt kulturellt samarbete. som efter ratifikation trädde i kraft den 1 januari 1972 ( prop. 1971: 5 .4, KrU 13, rskr 188). Förutom att avtalet behandlar mål— sättningen för samarbetet innehåller det bestämmelser om samarbetets organisation och om en ordning med en gemensam nordisk verksam- hetsbudget. Nordiska ministerrådet beslöt vid ett möte den 13 december 1971 i princip hur budgetbehandling m.m. för verksamhetsbudgeten skulle utformas. (Jfr rapport till Nordisk Ministerråd fra Organisations- kommittéen for nordisk kulturelt samarbeide, Nordisk udredningsserie 1971: 17, s. 11 och 42). Den nya ordningen avses bli tillämpad i full utsträckning fr. o. m. budgetbehandlingen för verksamhetsåret 1974.

Budgetgången utgår från ett verksamhetsår som sammanfaller med kalenderåret. Den gemensamma budgetberedningcn för år 1974 kommer att äga rum i huvudsak under tiden januari—mars 1973. Under denna behandling kommer överläggningar med Nordiska rådet att äga rum. I slutet av mars kan ministerrådet väntas avge ett förslag till verksam- hetsbudget som sedan behandlas nationellt och föreläggs parlamenten under år 1973. Strax före årsskiftet 1973/74 fastställer ministerrådet slutligt på grundval av parlamentens beslut 1974 års nordiska verksam- hetsbudget för kultursamarbetet.

En förkortad behandlingsprocedur enligt denna modell har bedrivits i år. Vid ett möte den 23 mars 1972 enades ministerrådet om ett förslag till verksamhetsbudget för år 1973, som slutar på ett belopp om 31 642900 danska kronor.

Övriga frågor

Bidrag till Nordiska sommarunivcrsitetet har hittills delvis utgått i efterhand. För budgetåret 1972/73 har anvisats ett belopp om 188 000 kronor, vilket avser verksamheten under tiden 1 september 1971—31 augusti 1972. I Nordiska ministerrådets förslag för år 1973 upptas ett samlat anslag för sommaruniversitetet avseende verksamheten under detta är. Svenska landsavdelningen har i framställning begärt ett bidrag om 80 275 kronor för den mellanliggande tiden september—december 1972.

F öred ra ganden

Den gemensamma verksamhetsbudget för kultursamarbetet som nu införs i enlighet med det nordiska kulturavtalet anser jag kommer att ge klara fördelar, bl. a. som ett instrument för en effektiv gemensam bedömning och prioritering.

Prop. 1972: 130 42

Eftersom denna verksamhetsbudget utgår från ett verksamhetsår som sammanfaller med kalenderåret, måste i Sverige för de i detta sam- manhang aktuella anslagen vissa avsteg göras från den normala svenska budgetberedningsgången. Ministerrådets förslag i vad avser den svenska andelen av kostnaderna måste underställas riksdagen så att denna kan ta ställning innan verksamhetsbudgeten skall fastställas slutligt. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna bör förslaget kunna föreläggas riksdagen i särskild proposition i början av-april efter den för anslags— propositioner brukliga propositionstidens utgång. Då den nordiska verk- samhetsbudgeten utgår från kalenderår bör vidare de anslag som riks- dagen anvisar föras upp i riksstaten som reservationsanslag för att kun- na utnyttjas under det följande kalenderåret. Detta innebär som exem- pel att de anslag som riksdagen anvisar för dessa ändamål våren 1973 förs upp på riksstaten för 1973/74 men utnyttjas under kalenderåret 1974.

Viss särbehandling torde erfordras för att underlätta övergången till den nya ordningen. Så har för budgetåret 1972/73 för de aktuella nordiska anslagen anvisats medel som delvis avser tid efter den 1 januari 1973. Nordiska ministerrådet har i mars 1972 enats om ett förslag till nordisk verksamhetsbudget för år 1973. Innan ministerrådet i december fastställer 1973 års nordiska verksamhetsbudget måste medel för att täcka den svenska andelen begäras i proposition om tilläggsstat till 1972/73 års riksstat. Medlen bör anvisas som reservationsanslag.

För vissa institutioner och organisationer kan säråtgärder bli erforder- liga för att de skall komma i takt med den nordiska budgetordningen. Sålunda bör ett särskilt bidrag ges till svenska landsavdelningen av Nordiska sommaruniversitetet för hösten 1972.

För att täcka de nämnda ändamålen, i vilka även Nordiska kulturfon- den ingår, beräknar jag, med utgångspunkt i nu gällande regler för för- delning av kostnaderna mellan länderna och i vid tiden för ministerrå- dets förslag gällande valutakurser, ett samlat behov av 4 301 000 kronor. Medlen bör föras upp under reservationsanslaget 17 Nordiska sam- arbetsprojekt m.m. med 3 659 000 kronor och under reservations- anslaget I 12. Nordiska kulturfonden med 642000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att, med utgångspunkt i den nordiska verksamhetsbudget för år 1973 som Nordiska ministerrådet fastställer, slutligt fördela medlen.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t före- slår riksdagen

att på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa

1. till Nordiska samarbetsprojekt m. m. ett reservationsanslag om 3 659 000 kr., och

2. till Nordiska kulturfonden ett reservationsanslag om 642000 kr.

Prop. 1972: 130 . 43

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[11] 15. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investe- ringsanslag av 1 802 000 kr.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 föreslår byggnads- styrelsen att 52 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande bud- getår.

Upprustning av Operan, etapp I och II. Byggnads- styrelsen redovisade den 20 december 1971 ett byggnadsprogram för en långsiktig upprustning av Operan. Totalkostnaden härför beräknades till 70,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Upprustningsplanen är uppdelad på nio etapper.

Genom beslut den 19 maj 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt bygg- nadsstyrelsen att utföra projektering t.o.m. bygghandlingar av etapp 1 och II i nämnda upprustningsplan. Etapperna har kostnadsberäknats till 32 975 000 kr. i prisläget den 1 april 1971 och etapperna omfattar bl. a. ombyggnad av dekorverkstad och fjärrvärmeanslutning, omläggning av ventilationssystem, kostymmagasin, scenunderbyggnad, omklädningsrum och dagrum för scenarbetare, omläggning från likström till växelström, installation av personalhissar samt rum för balettledning och regissörer. I den beräknade kostnaden för etapperna ingår också inköpskostnader- na för ett hydrauliskt eller eldrivet scenundcrmaskineri samt ersättning för det f.n. manuellt drivna maskineriet. Byggnadsstyrelsen räknar med att arbetena kan påbörjas i juni 1973 och vara avslutade under sommaren 1976.

I den nämnda kostnadsramen är inräknade kostnaderna för Operans dekorverkstad med biutrymmen samt anslutning av Operahuset till Stockholms kommuns fjärrvärmenät. Kungl. Maj:t uppdrog den 10 mars 1972 åt styrelsen att utföra dessa åtgärder inom en kostnadsram av tillsammans 2,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Byggnadsarbe- tena påbörjades i juni 1972.

F öredragamle/i

I gällande investeringsplan bör för upprustning av Operan, etapp I och II, föras upp en kostnadsram i prisläget den 1 april 1972 om 35 300 000 kr. Tidigare denna dag har jag anmält kostnadsramar för vissa tidigarelagda byggnadsarbeten för kulturändamål.

Med hänsyn härtill bör för budgetåret 1972/73 utöver vad som tidi- gare beräknats ytterligare 3 milj. kr. anvisas under detta anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investerings- anslag av 3 000 000 kr.

Prop. 1972: 130 44

[12] 17. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett inves- teringsanslag av 180 milj. kr. (prop. 1972: 28). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till drygt 28 milj. kr. Någon medelsanvis- ning på tilläggsstat beräknas f.n. inte bli erforderlig. Däremot bör ny— byggnader för högskolan i Luleå redovisas för riksdagen i detta sam- manhang.

Verksamheten vid högskolan i Luleå påbörjades höstterminen 1971, då 50 studerande togs in på den maskintekniska utbildningslinjen. En— ligt statsmakternas beslut skall intagningskapaciteten vid denna utbild- ningslinje öka till 200 vid full utbyggnad läsåret 1975/76 ( prop. 1971: 59 , UbU 1971:17, rskr 1971: 174). Högskolan disponerar av Luleå kommun uppförda lokaler inom Porsöområdet om sammanlagt ca 4000 m2 programyta exkl. kapprum, toaletter etc. Dessa lokaler skall övertas av staten till följd av ett av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1972 godkänt avtal med Luleå kommun om mark för högre utbildning m.m. i Luleå.

Byggnadsstyrelsen redovisade den 25 april 1972 förslagshandlingar för nybyggnad för institutionerna för maskinkonstruktion samt material- och bearbetningsteknik. Rumsytan uppgår till 11 820 m2, varav 7 500 m2 avser lokaler för institutionen för maskinkonstruktion. Byggnads- kostnaderna beräknas till 34 830 000 kr. i prisläget den 1 april 1972.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att ut- föra dels inom en kostnadsram av högst 20 475 000 kr. i prisläget den 1 april 1971 en etapp av nybyggnaderna för högskolan med en rums- yta av ca 7 500 m2, dels inom en kostnadsram av 1,8 milj. kr. i samma prisläge de till nämnda etapp hörande försörjningsåtgärderna. Etappen beräknas kunna tas i bruk till höstterminen 1973. I gällande investe- ringsplan har för denna etapp förts upp en preliminärt beräknad kost- nadsram av 20 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen höjs till 34 830000 kr. för att byggnads— arbetena för den följande etappen av nybyggnaderna —— vilken bör kun- na tas i bruk till höstterminen 1974 skall kunna påbörjas under in- nevarande budgetår.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att den i investeringsplanen upp- förda kostnadsramen av 2 milj. kr. för övriga försörjningsåtgärder höjs till 6 milj. kr. I sistnämnda belopp ingår även anslutningsavgifter.

F öredraganden

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar — i 1 OOO-tal kr. —— iprisläget den 1 april 1972.

Prop. 1972: 130 . 45

Luleå Försörjningsåtgärder:

Anslutningsavgifter Övriga åtgärder 6 000 Nybyggnader för högskolan 34 830

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här bc- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag har tidigare denna dag anmält kostnadsramar för vissa tidi- garelagda byggnadsarbeten vid universiteten.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av ut- gifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m.m.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972: 130 47

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Hög- het Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgif- ter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN NIONDE HUVUDTITELN

G. Utbildning och forskning

[1] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. in. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslags- rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr. Av beloppet dis— ponerar byggnadsstyrelsen 2350 000 kr. enligt en särskild inrednings- plan och utrustningsnämnden för universitet Och högskolor 4150000 kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade kostnads- ramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas lämnar jag i det följande en kortfattad redogörelse.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

U 1 t u n a

Undervisningshus och aula. Genom beslut den 8 oktober 1971 upp- drog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra rubricerade objekt. Inflyttning beräknas ske vårterminen 1973. I gällande inredningsplan har upptagits en delram av 800000 kr. Styrelsen föreslår en definitiv ram om 950 000 kr.

Mikrobiologi, om- och tillbyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 19 maj 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra rubricerade objekt inom en kost- nadsram av 422 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Styrelsen föreslår att en definitiv ram för inredning om 50 000 kr. förs upp i inrednings- planen för innevarande budgetår.

Prop. 1972: 130 48

Växtodling, mikroklimatstation m. m. Kungl. Maj:t uppdrog den 19 maj 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra ifrågavarande byggnad inom en kostnadsram av 714 000 kr. För inredning föreslås en definitiv ram om 45 000 kr.

Fårstallar, Lövsta. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 26 september 1972 redovisat anbudshandlingar för nybyggnad av fårstallar vid Löv- sta. Kostnaderna för inredning uppskattas till 125 000 kr.

Alnarp

Trädgårdsvetenskap och landskapsplanering, inslilutions- och labo— ratoriebyggnad. I gällande inredningsplan har för detta objekt förts upp en delram av 1,1 milj. kr. Kungl. Maj:t har den 18 februari och den 19 maj 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra rubricerade ny- byggnad och tillbyggnad av densamma inom en kostnadsram av sam- manlagt 10 525 000 kr. Inflyttning beräknas ske höstterminen 1973. Styrelsen föreslår en definitiv ram för inredning om 1,6 milj. kr.. varav 1 150 000 kr. avser huvudbyggnaden och 450 000 kr. tillbyggnaden.

Alnarps trädgårdar, växthus. I gällande inredningsplan har tagits upp en definitiv ram om 75 000 kr. Ramen, som redovisades för riksdagen i prop. 1970: 1 (bil. 11), baseras på en uppskattning från år 1969 och styrelsen har nu funnit den vara för låg. På grundval av hittills inkom- na anbud beräknar styrelsen att en ramhöjning med 175000 kr. till 250 000 kr. erfordras.

Departementschefen

För att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som redovisas i det föregående bör de i följande sammanställning an- givna kostnadsramarna 1 OOO—tal kr. —— föras upp i inredningsplanen.

Inredningsobjekt Förordad ram Kostnadsram eller ändring -—————————— av tidigare Detinitiv ram ram

Lantbrukshägskolan och veterinär-

högskolan Ultuna Undervisningshus och aula + 150 950 Mikrobiologi, om- och tillbyggnad + 50 50 Växtodling, mikroklimatstation m.m. + 45 45 Fårstallar, Lövsta + l25 125 Alnarp Trädgårdsvetenskap och landskaps- planering, institutions- och labora-

toriebyggnad + 50 1 150 Trädgårdsvetenskap och landskaps-

planering, tillbyggnad + 450 450 Alnarps trädgårdar, växthus + 175 250

____________—.——————__-—

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Prop. 1972: 130 49

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbru- kets högskolor m. m.

I. Diverse

[2] I 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. ut. På rikssta- ten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 1 000 kr. De under anslaget anvisade medlen står till Kungl. Maj:ts disposition för bidrag vid förluster till följd av naturkatastrof.

Reservationen på anslaget är nu i det närmaste helt förbrukad. Med hänsyn till att medel enligt min mening ständigt bör finnas i beredskap för ifrågavarande ändamål hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 18. Byggnadsarbetcn vid jordbrukets högskolor m.m. På rikssta— ten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 25 milj. kr. till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer dels att följande byggnadsobjekt tas upp med ändrade eller nya kostnadsramar, dels att på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisas ett belopp av 13 milj. kr. un- der förevarande anslag.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan U 1 t u n a

Markvetenskap, nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 26 november 1971 åt byggnadsstyrelsen att utföra ifrågavarande nybyggnad. I gäl- lande investeringsplan har objektet tagits upp med en kostnadsram motsvarande 11150000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Av bl.a. grundläggningstekniska skäl har styrelsen låtit gräva ut en större del av källaren under byggnaden än vad som ursprungligen avsågs. De till- kommande byggnadskostnaderna beräknas till 800 000 kr.

Kraftfoderfabrik, Lövsta. För rubricerade objekt har för budgetåret 1972/73 tagits upp en kostnadsram av 2 770 000 kr. På grund av för- senad leverans av utrustning har styrelsen emellertid fått vidkännas

Prop. 1972: 130 50 extra kostnader för objektet. Ramen bör höjas till 3 030 000 kr. i pris- läget den 1 april 1972. Höjningen innebär en ökning med ca 240000 kr. utöver index.

Husdjursvetenskapligt centrum, nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 18 februari 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av husdjursvetenskapligt centrum vid Ultuna och vissa djurstallar m.m. vid Kungsängen och Lövsta i Uppsala. I skrivelse den 18 juli 1972 har styrelsen redovisat kompletterade förslagshandlingar för nybyggnad av husdjursvetenskapligt centrum vid Ultuna. Kostnaderna beräknas till 43 875 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggstart måste ske i de— cember 1972 för att tidsplanen i samband med veterinärhögskolans om— lokalisering skall kunna hållas.

Fårstallar, Lövsta. I skrivelse den 26 september 1972 har byggnads- styrelsen redovisat anbudshandlingar för nybyggnad av fårstallar vid Lövsta. Kostnaderna uppgår till 1,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Departementschefen

I skrivelse den 12 juni 1972 har byggnadsstyrelsen redovisat bygg- nadsprogram för bibliotek och bokdepå för lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan vid Ultuna. Genom att iordningställa källarutrymme i nybyggnaden för markvetenskap kan en bokdepå förläggas dit. Jag har inget att erinra mot den föreslagna ökningen av kostnadsramen med 800 000 kr. till 11 950 000 kr. i prisläget den 1 april '1972. Jag har heller ingen erinran mot att kostnadsramen för kraftfoderfabriken vid Lövsta tas upp med 3 030 000 kr.

Inflyttning i nybyggnaden för husdjursvetenskapligt centrum i Ultuna beräknas ske till höstterminen 1974. För att tidsplanen skall kunna hål- las bör medel ställas till byggnadsstyrelsens förfogande redan innevaran- de budgetår. Jag har inget att erinra mot den föreslagna kostnadsberäk- ningen om 43 875 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Objektet bör med denna ram tas upp i gällande investeringsplan. I investeringsplanen bör också tas upp en kostnadsram på 1,1 milj. kr. för fårstallar vid Lövsta.

Med hänsyn till de tillkommande byggnadsobjekten beräknar jag an- slagsbchovet för innevarande budgetår till 38 milj. kr., vilket innebär att 13 milj. kr. bör anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 13 000000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten. Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972: 130 ' 51

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972'73 och anför.

DR IF TBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

[1] BZ. Handelssekreterare. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 9 970000 kr. (prop. 1972: 31, NU 1972: 27, rskr 1972: 187). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid de 19 svenska handelssekreterarkontor, som för när- varande finns i utlandet.

Vid min anmälan i prop. 1972: 31 (s. 20) av frågan om inrättande av Sveriges exportråd uttalade jag, att från handelskammarhåll kunde komma att aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till handelssekreterarkontor. Jag förklarade mig beredd att inleda sådana överläggningar med kamrar som så önskade och som arbetar på mark- nader där handelssekreterarverksamhet kan vara motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran.

Med hänvisning till uttalandet har handelskamrarna i Wien, London och Haag begärt överläggningar. Som motiv för sin önskan att bli om- vandlade har de tre kamrarna var för sig framhållit att sannolikheten för ett större bortfall av kamrarnas svenska medlemmar i framtiden ökat. Detta medför uppenbara risker för att kamrarnas verksamhet

Prop. 1972: 130 52

måste skäras ned så radikalt, att en god service till svenska exportföre— tag och utländska importörer av svenska varor skulle bli svår att upp- rätthålla.

Den svenska handelskammaren i österrike grundades år 1953. År 1971 hade den 150 medlemmar i Sverige och 122 i verksamhetslandet. Kammarens verksamhet som serviéeorgan för handeln mellan Sverige och Österrike och intresseorgan för sina medlemmar leds av en verk- ställande direktör, som till sitt förfogande har två fast anställda hand— läggande tjänstemän, två statsstipendiater samt biträdespersonal.

Den svenska handelskammaren för Storbritannien grundades år 1906. År 1970 hade den 462 medlemmar i Sverige och 427 i verksamhets— landet. Kammarens verksamhet som serviceorgan för handeln mellan Sverige och Storbritannien och intresseorgan för sina medlemmar leds av en verkställande direktör, som till sitt förfogande har åtta fast anställda handläggande tjänstemän, tre statsstipendiater, lokalt anställ- da praktikanter samt biträdespersonal.

Den svensk-nederländska handelskammaren i Haag grundades år 1961. År 1971 hade den 141 medlemmar i Sverige och 168 i verksam- hetslandet. Kammarens verksamhet som serviceorgan för handeln mellan Sverige och Nederländerna och intresseorgan för sina medlemmar leds av en verkställande direktör, som till sitt förfogande har två anställda handläggande tjänstemän, två statsstipendiater, lokalt anställda prakti— kanter samt biträdespersonal.

Jag har efter analys av de marknader kamrarna arbetar på och efter samråd med Sveriges exportråd funnit att marknaderna är av sådan storlek och art att det finns behov av att även i fortsättningen upprätt- hålla en specialiserad kommersiell serviceverksamhet där. I förhand- lingar med kamrarna har jag därvid, med förbehåll för nödvändiga be- slut av Kungl. Maj:t och riksdagen nått enighet med kamrarna om att omvandla dem till handelssekreterarkontor från och med den 1 januari 1973. I vissa fall kan det befinnas lämpligt att även i den nya organisa- tionsformen arbeta under handelskammarnamnet.

Omvandling av handelskamrarna till handelssekreterarkontor beräk- nas för staten medföra en kostnad under innevarande budgetår som uppgår till för Wien 263 000 kr., varav 23 000 kr. för utrikeshandels- stipendier, för London 578000 kr., varav 45000 kr. för utrikeshan- delsstipendier och för Haag 240 000 kr., varav 23000 kr. för utrikes- handelsstipendier.

Vid beräkningen av statens kostnader har utgångspunkten varit, att den exportfrämjande verksamheten skall kunna bedrivas med oföränd- rad ambitionsnivå. Den sammanlagda kostnaden för verksamheten vid de tre kontoren under första halvåret 1973 blir då 1 081 000 kr. Med hänsyn till den förbrukning av redan anslagna medel, som kan förut- ses, bör dock endast ytterligare 900 000 kr. anvisas.

Prop. 1972: 130 , 53

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Handelssekreterare på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Margit Edström

Prop. 1972: 130 55

CIVILDEPA RTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de ärenden under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN TOLFTE HUVUDTITELN

A. Civildepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 milj. kr. Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budget- året av 20 339 kr. finns totalt 4 020 339 kr. disponibelt.

Under 1972 har kommittéverksamheten inom civildepartementets verksamhetsområde vidgats genom tillsättande av nya kommittéer. Med hänsyn härtill och till de kostnadsuppgifter som nu föreligger bedöms det anvisade beloppet bli otillräckligt. Belastningen kan för hela' bud- getåret 1972/73 förväntas uppgå till omkring 5 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således av 1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att_till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för bud- getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kr.

Prop. 1972: 130 56

E. Kartväsendet

[2] E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Under denna anslagsrubrik har för finansiering av programmet Allmänna kartarbeten på riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 27 521 000 kr. ( prop. 1971:1 bil. 14 s. 132, CU 1971: 7, rskr 1971: 35), avseende verksamhetsåret 1972.

Rikets allmänna kartverk har i skrivelser den 1 december 1971 och den 14 september 1972 hemställt, att ytterligare 1 milj. kr. anvisas för att täcka avtalsenligt ökade lönekostnader för programmet Allmänna kartarbeten.

Departementschefen

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kartverket: Allmänna kartarbeten på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan- slag av 1 000 000 kr.

[3] E 2. Kartverket: Försvarsberedskap. Under denna anslagsrubrik har för finansiering av programmet Försvarsberedskap på riksstaten anvisats reservationsanslag av 909 000 kr. för budgetåret 1970/71 ( prop. 1970: 1 bil. 14 s. 90, SU 1970: 12, rskr 1970: 12), avseende tiden 1.7.1970— 31.12.1971 och 606 000 kr. för budgetåret 1971/72 ( prop. 1971: 1 bil. 14 s. 133, CU 1971:7, rskr 1971: 35), avseende verksamhetsåret 1972.

Rikets allmänna kartverk har i skrivelser den 1 december 1.971 och den 14 september 1972 hemställt, att ytterligare 42 000 kr. för budget- året 1970/71 och 45000 kr. för budgetåret 1971/72 anvisas för att täcka avtalsenligt ökade lönekostnader för programmet Försvarsbered— skap.

Departementschefen

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kartverket: Försvarsberedskap på tilläggsstat I till riks—

staten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 87 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

"Prop. 1972:130 57

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN TRETTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[1] AS. Kommittéer m.m. På riksstaten för budgetåret 1972/73 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4350 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 1 140 869 kr. Detta innebar att det vid budgetårets början fanns ett belopp av totalt 5 490 869 kr. disponibelt.

Under tiden den 1 juli—den 30 september 1972 har utbetalats 1 112 051 kr. Det belopp som återstår av anslaget, 4 378 818 kr., kommer inte att förslå för att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under inneva— rande budgetår. För återstoden av budgetåret har belastningen beräknats till 6,7 milj. kr. Kostnadsökningen beror huvudsakligen på att ett antal nya utredningar med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden tillkallats un- der våren 1972, samtidigt som flera tidigare tillkallade utredningar inten- sifierar sitt arbete i syfte att under budgetåret kunna lägga fram förslag. Det ökade medelsbehovet uppgår alltså till (6,7 4,4) 2,3 milj. kr.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ( prop. 1970: 33 ) antog riks— dagen den 11 mars 1970 (2LU 1970: 11, rskr 1970: 86) en lag (1970: 37) om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft att gälla t. o. m. den 30 juni 1971. Med stöd av nämnda lag inrättades samma dag ett särskilt

Prop. 1972: 130 58

organ — statens elransoneringsnämnd _— för att handha de administra— tiva uppgifterna i samband med regleringen. Kostnaderna härför avsågs bli förskotterade av statens vattenfallsverk med driftmedcl, varför särskild medelsanvisning för ändamålet tills vidare inte erfordrades.

Enligt en av statens vattenfallsverk lämnad redovisning har kostna— derna för nämndens verksamhet under budgetåren 1969/70 och 1970-"71 uppgått till sammanlagt 1 742 800 kr., varav 799 900 kr. för löner och arvoden till personal vid nämndens kansli, 836 300 kr. för annonser och telegram samt 65 700 kr. för trycksaker, reproduktion, datakörning, lokalhyra m.m. Vidare ingår bland kostnaderna ersättning till nämn- dens ledamöter mcd 40 900 kr., vilken har utbetalats från förevarande anslag. Vattenfallsverkets utlägg för elransoneringsnämndens verksam- het belöper sig således till 1 701 900 kr.

Jag förordar att kostnaderna för clransoneringsnämndens verksamhet helt bestrids från trettonde huvudtitelns kommittéanslag. Anslaget bör därför räknas upp med (2,3 + 1,7) 4 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för bud— getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

E. Teknisk utveckling m. m.

[2] E 19. Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning. Något anslag för detta ändamål finns inte upp- taget i riksstaten för innevarande budgetår.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972: 54, NU 1972: 38, rskr 1972: 199) har Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 uppdragit åt byggnadsstyrel- sen att utföra om- och tillbyggnad för Svenska institutet för konserverings- forskning i Göteborg med tillhörande försörjningsåtgärder inom en kost- nadsram av 4,6 milj. kr. inkl. kostnader för markförvärv. Byggnadsarbete- na beräknas kunna sättas i gång i november 1972 och vara avslutade i början av år 1974.

I samband med min redovisning av byggnadsobje-ktet i prop. 1972: 54 (s. 35) anmälde jag, att jag avsåg att återkomma till frågan om medel för inredning i annat sammanhang. Byggnadsstyrelsen har i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 framhållit att medel för anskaffande av inredning — med hänsyn till tidplanen -— erfordras under innevarande budgetår. Styrelsen beräknar kostnaderna för inredningen till 575 000 kr. i prisläget den 1 april 1972.

Jag har ingen erinran mot den av byggnadsstyrelsen gjorda kostnads- beräkningen. Jag avser i annat sammanhang uppdra åt byggnadsstyrelsen att vid fastställandet av hyreskostnaderna för institutet beakta även kost- naderna för inredningen, så att full kostnadstäckning erhålls för samtliga

Prop. 1972: 130 59

åtgärder vid om- och tillbyggnaden. Jag hemställer att Kungl. Maj:t före- slår riksdagen att till Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för komeri'eringsforskning på tilläggsstat I till riksstaten för bud- getåret 1971.-"73 anvisa ett reservationsanslag av 575 000 kr.

KAPITALBUDGETEN ]. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

[3] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1972/73.

I prop. 1972: 85 (s. 47) lämnades en redogörelse för förenade fabriks- verkens (FFV) medverkan i utvecklingen av Stirlingmotorn. Kortfattat kan Stirlingmotorn beskrivas som en energiomvandlare med extern, kon- tinuerlig förbränning, som ger motorn följande karaktäristiska egen- skaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud— och vibrationsnivå samt låg bränsleförbrukning kombinerad med flerbränsleegenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal olika typer av bränslen.

I nämnda proposition framgick att FFV hade beräknat sitt medels- behov för projektet till 14—15 milj. kr. i 1971 års penningvärde fr. o. m. den 1 juli 1971 till nästa ställningstagande, som skall göras om några år. Vidare förutsattes att FFV skall erhålla tillstånd att t. o. m. är 1973 teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB och Co (United Stirling) för ca 25 milj. kr. inkl. ränta. Denna borgen skall tecknas solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB (Kockum). Lånen är avsedda att täcka ca 50 % av United Stirlings utvecklingskost- nader under perioden.

Enligt beslut av 1972 års riksdag ( prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockum teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till United Stirling intill ett belopp av 19 milj. kr.

Vidare anvisades på tilläggsstat för budgetåret 1971/72 ett investe-

ringsanslag av 5 250 000 kr. för bestridande av statens andel av stirling- projektets kostnader.

Förenade fabriksverken

FFV har i skrivelse den 22 september 1972 hemställt om ytterligare anslag för bestridande av statens andel av United Stirlings utvecklings- kostnader under budgetåret 1972/73. FFV hemställer vidare om rätt att tillsammans med Kockum teckna solidarisk borgen för bolagets ytter- ligare upplåning i Sveriges investeringsbank AB. I skrivelsen och därtill hörande handlingar anför FFV i huvudsak följande.

Prop. 1972: 130 60

Med utgångspunkt från behovet att finna lämpliga civila produkter som ersättning för den minskande produktionen av försvarsmateriel in- gick FFV i juni 1968 ett samarbetsavtal med Husqvarna Vapenfabrik AB (Husqvarna) och Kockum om vidareutveckling av en förbrännings- motor. Avtalet grundade sig på en omfattande analysav stirlingprojck- tet, för vilket möjlighet fanns att teckna licens med N.V. Philips Gloei- lampenfabrieken (Philips) i Eindhoven, Nederländerna. Analysen visa- de att detta projekt var intressant för FFV med hänsyn till bl.a. de kriterier på nya produkter som uppställts inom verket.

Samarbetet med Husqvarna och Kockum organiserades i form av ett kommanditbolag, United Stirling, som den 27 juni 1968 träffade ett licensavtal med Philips. Eftersom utvecklingsarbetet primärt koncentre- rades på en stirlingmotor av storleksordning 200 hk, trädde Husqvarna inte in i bolaget utan erhölli stället option på framtida inträde. Hus- qvarnas intresse var helt knutet till motorer av storlekar som passade Husqvarnas tillverkningsprogram och produktsortiment. Förhandlingar pågår om Husqvarnas fortsatta ställning i förhållande till United Stir- ling.

United Stirling påbörjade hösten 1968 sin verksamhet med målsätt- ningen att utveckla och konstruera sådana typer av stirlingmotorer som på kortast möjliga tid kan serietillverkas och marknadsföras till främst fordons- och båttillverkare m.fl. inkl. United Stirlings ägare för deras speciella behov. Praktiska prov har med positiva resultat utförts i buss, båtar och generatoraggregat.

Förutom motorutvecklingen har studier utförts av skilda tillämp— ningar av stirlingmotorn. Sålunda har United Stirling i samarbete med Volvo-Flygmotor AB påbörjat ett utvecklingsarbete av en ny typ av värmesystem för stirlingmotorn. Arbetet finansieras delvis av styrelsen för teknisk utveckling. På uppdrag av försvarets materielverk utvecklar United Stirling ett speciellt värmesystem för stirlingmotorer avsett för ubåtar.

FFV anför vidare att utvecklingsarbetet fortsätter planenligt. Under- lag för beslut om slutgiltig typutformning av 200 hk-motorn har tagits fram och detta beslut kommer att fattas under år 1972. Den fortsatta verksamheten kommer således tills vidare att koncentreras på utveck— ling av en 200 hk stirlingmotor. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till serieproduktion i slutet av 1970-talet. En väsentlig beslutstid- punkt kan urskiljas, då beslut om förserietillverkning skall fattas när resultat från utprovning av prototyper föreligger. Därefter måste beslut fattas om och när serieproduktion skall startas.

Utvecklingsarbetet vid United Stirling har rönt ett ökande internatio- nellt intresse från motor- och fordonstillverkare. Detta understryks av att FORD Motor Company i Förenta staterna efter omfattande tek- niska och ekonomiska utredningar i juli 1972 tecknat kontrakt med

Prop. 1972: 130 61

Philips om dels utveckling av en personbilsmotor hos Philips, dels licens för exploatering av stirlingmotorer. F. n. finns följande företag förutom Philips som utvecklar stirlingmotorer, nämligen United Stirling, Ma- schinenfabrik Augsburg Niirnberg AG (MAN) tillsammans med Moto- ren Werke Mannheim AG (MWM) och FORD. MAN/MWM förvärva- de liksom United Stirling licens år 1968. MAN/MWM bedriver en militärt inriktad stirlingmotorutveckling och har därmed ett annat mål än att snabbt komma ut på marknaden. United Stirling bedöms ha en gynnsam konkurrenssituation genom det arbete som företaget hittills bedrivit. Nya lösningar medger betydande förenklingar och åtföljande kostnadsminskningar vid serieproduktion.

Delägarna i United Stirling anser det angeläget att tillföra bolaget ytterligare delägare med sakkunskap beträffande tillverkning och mark- nadsföring av tyngre motorer. Härigenom skulle också en minskning av den ekonomiska belastningen för nuvarande ägare kunna åstadkommas samtidigt med en riskspridning.

Under den senaste tiden har i den internationella debatten poängte- rats att tillgången på flytande fossila bränslen inom kort blir kritisk i relation till efterfrågan. Detta har ytterligare ökat intresset för energi- omvandlare med förbättrad verkningsgrad, dvs. lägre bränsleförbruk- ning.

Krav på motorer med miljövänliga egenskaper tenderar att öka. Mot denna bakgrund framstår stirlingmotorn med dess gynnsamma egen- skaper som ett attraktivt alternativ.

FFV har trots begränsade resurser genom egen satsning hittills kun- nat förvärva värdefull systemkunskap genom applikationsarbeten inom stirlingområdet. Denna kunskap har tillämpats tillsammans med United Stirling genom bl.a. leverans av stirlingelvcrk till marinen för prov- ändamål. Arbetet har utförts på uppdrag av marinmaterielförvaltning- en. Även från annat håll har betydande intresse visats för stirlingclverk. Förhandlingar pågår f.n. med utländska intressenter. Då efterfrågan för en sådan produkt kan bli synnerligen stor, anser FFV det vara väsentligt att kunna fortsätta med systemutvecklingsarbetct.

FFV ser här en möjlighet till en ny intressant produkt för både mili- tära och civila marknader. FFV anser det nödvändigt att fördjupa sitt kunnande om för stirlingmotorn specifika komponenter och system- teknologi för att på gynnsammaste sätt kunna exploatera stirlingmoto- rer i systemsammanhang. Med hänsyn till svårigheterna att med egna medel bestrida sådana kostnader har FFV ansett det angeläget att för budgetåret 1972/73 erforderliga medel ställs till förfogande utöver sats- ningen i United Stirling. För detta ändamål begär FFV 500 000 kr. för budgetåret 1972/73.

Med utgångspunkt i nuvarande ägarsituation beräknar FFV sin andel av utvecklingskostnader och räntekostnader för lån i Sveriges investe-

Prop. 1972: 130 62 ringsbank till 4,4 milj. kr. utöver nämnda 500 000 kr. för FFV:s eget utvecklingsarbete. Beräkningarna grundar sig på förutsättningen att FFV får tillstånd att tillsammans med Kockum teckna solidarisk borgen för United Stirlings behov av upplåning under budgetåret 1972/73. Denna upplåning som avser att täcka 50 % av utvecklingskostnaderna beräknas uppgå till 7 milj. kr. utöver de 19 milj. kr. för vilka teckning av borgen tidigare medgivits. Av dessa 19 milj. kr. har United Stirling hittills utnyttjat 15,2 milj. kr.

Departementschefen

Jag har i prop. 1972: 85 gett en redovisning av FFV:s samarbete med Kockum i United Stirling för utveckling av den s.k. stirlingmotorn och betonat betydelsen av motorns speciella egenskaper för miljön och för ett flexibelt bränsleutnyttjande. Projektets storlek, risk och långsiktig- het motiverade behovet av kapital utan krav på omedelbar förräntning och amortering. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till serie- produktion i slutet av 1970-talet. Dessförinnan skall beslut om förserie- tillverkning fattas när resultat från utprovning av prototyper föreligger. Uppföljningen av det hittillsvarande arbetet och de presenterade pla— nerna för tiden fram till beslut om serietillverkning understryker nöd- vändigheten av att utvecklingsarbetet inte avbryts.

I prop. 1972: 85 redovisade jag att anslag för projektet för budget— året 1972/73 skulle tas upp i annat sammanhang. FFV beräknar statens andel av utvecklingskostnaderna i United Stirling till 4,4 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Jag har inga invändningar mot beräkningen och förordar därför att FFV för ändamålet anvisas ett investeringsanslag av nämnda belopp, tills vidare utan krav på avskrivning. ] enlighet med vad jag framhöll i prop. 1972: 85 bör de medel som FFV erhåller för projektet lämnas till United Stirling som tills vidare ränte- och amorte- ringsfn'a lån. FFV har vidare hemställt att 500 000 kr. skall anvisas för FFV:s tillämpningar av stirlingtekniken. Då underlag f. n. saknas för en närmare prövning härav anser jag att FFV bör tills vidare bestrida kost- naderna för detta utvecklingsarbete med verkets driftmcdcl.

För den del av stirlingprojektets finansiering som avses ske genom lån, bör staten genom FFV solidariskt teckna borgen tillsammans med Kockum för ytterligare 7 milj. kr. jämte ränta. Tillsammans med tidi- gare medgivna 19 milj. kr. skulle borgensbeloppet därmed uppgå till sammanlagt 26 milj. kr.

Under förutsättning av att nuvarande ägarsituation består skulle FFV:s kvarvarande medelsbehov för projektet fram till nästa besluts- tillfälle uppgå till omkring 5 milj. kr. Liksom FFV finner jag det emel- lertid angeläget att ägarkretsen utvidgas så att United Stirling tillförs sakkunskap om tillverkning och marknadsföring av motorer. Därmed skulle även den finansiella medverkan från de nuvarande delägarna

Prop. 1972: 130 63

kunna hållas på en lägre nivå samtidigt som en riskspridning uppnås. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att ]. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co in- till 7 000 000 kr. jämte ränta, 2. till Finansiering av stirling/projektet på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 4 400 000 kr.

F. Statens vattenfallsverk

[4] 1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1972/73 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 190 000 000 kr. Enligt regleringsbrev den 7 juni 1972 får statens vattenfallsverk inte utan Kungl. Maj:ts medgivande belasta anslaget med högre belopp än 1 106 000 000 kr.

Statens vattenfallsverk

I anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 anmälde statens vattenfallsverk att kostnaderna för kraftanläggningar hade ökat kraf- tigt under de senaste åren. Verket redovisar nu i sin anslagsframställ- ning för budgetåret 1973/74 att denna utveckling har fortsatt och är särskilt markerad för värmekraftanläggningar. Priserna på komponen- ter till dessa visar således en kraftigt stigande tendens och personalkost- naderna ökar starkt som en följd av avtalsenliga förmånsförbättringar av olika slag. Härtill kommer ökade kostnader på grund av skärpta miljö- och säkerhetskrav. Det är enligt verket inte möjligt att kompensera de kostnadsökningar som det här är fråga om genom teknisk utveckling och rationaliseringar.

Enligt 1971 års anvisningar för myndigheternas anslagsframställ- ningar skulle utgifter som inte avsåg lönekostnader för egen personal beräknas med utgångspunkt från pris- och lönelägct i juli 1971. På grund av de pris- och lönestegringar som har inträffat under budget- året 1971/72, har verket tvingats göra vissa förskjutningar och begräns- ningar i investeringsprogrammet, för vilka verket nu begär kompen- sation.

Det ökade medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till följd av pris- och löneförändringar uppgår enligt verkets beräkningar till 74 milj. kr.

De tre kärnkraftaggregaten i Ringhals och ombyggnaden av Mar- vikens kämkraftstation har utöver nämnda kostnadsökningar drabbats av fördyringar på grund av förseningar, oförutsedda byggnads- och

Prop. 1972: 130 64 anläggningsarbeten samt ändringar som påkallats från säkerhets- eller miljöskyddssynpunkt. Under innevarande budgetår behövs därför yt- terligare 97 milj. kr. för dessa anläggningar. Härtill kommer 10 milj. kr. för vattenkraftstationer, huvudsakligen avseende tillkommande ar- beten i Ritsem och Vittjärv.

Behovet av driftövervakningsanläggningar för övervakning och styr- ning av stamlinjenät, samkörning och kraftproduktion i samband med att de stora kärnkraftaggregaten tas i drift, har visat sig större än vad verket tidigare har förutsatt. Verket begär ytterligare 10 milj. kr. för detta ändamål.

Vattenfallsverkets nuvarande utbyggnadsprogram innehåller bl.a. två gasturbinaggregat i Forsmark, vilkas storlek av överföringsskäl har begränsats till 40 MW.1 Dessa gasturbiner har bedömts nödvändiga för effektbalansen under budgetåret 1974/75 och för att under bygg- nadstiden i Forsmark tillgodose behovet av startkraft vid provdrift. Aggrcgaten ingår med 10,5 milj. kr. i investeringsramen för budget- året 1972/73. Beslutet att senarelägga utbyggnaden av det första käm- kraftaggregatet i Forsmark med ett år har medfört en motsvarande senareläggning av de båda gasturbinaggregaten. Bl.a. som ersättning för detta effektbortfall föreslår verket, att den befintliga gasturbinan- läggningen i Hallstavik byggs ut med två aggregat om vardera 65 MW. Dessa kan färdigställas till budgetåret 1974/75 under förutsättning att verket erhåller ett begynnelseanslag av 8 milj. kr. under innevarande budgetår.

Genom beslut den 16 juni 1972 erhöll vattenfallsverket Kungl. Maj:ts tillstånd att ingå i ett aktiebolag — AB Kärnkraftutbildning —— för utbildning av driftpcrsonal vid kärnkraftstationer. För anskaffning av en simulatoranläggning behövs ett kapitaltillskott av 2 milj. kr. från verket utöver förutsatt upplåning på den allmänna kapitalmarknaden. Däremot har det tidigare anmälda behovet av kapitaltillskott till Brå- vallakraft AB och Fyriskraft AB minskat med sammanlagt 7 milj. kr., sedan förhandlingarna om extern upplåning för dessa bolag slutförts.

I samband med beräkningarna av verkets anslagsbehov har vatten- fallsverket också gjort en översyn av sina arbets- och betalningsplaner. Det har därvid visat sig möjligt att göra sådana jämkningar i planerna att ett belopp av storleksordningen 50 milj. kr. kan föras över till bud- getåret 1973/74. Vattenfallsverkets behov av tilläggsanslag för budget- året 1972/73 stannar därmed vid (74+97+10+10—10,5-l—8+2—7 —48,5) 135 milj. kr.

Statens vattenfallsverk träffade i januari 1972 avtal med numera Westinghouse Electric Nuclear Energy Systems Europe, Ine. (USA) Filial (Westinghouse), ett dotterbolag till Westinghouse Electric Corpora-

1 MV (megawatt) = 1 000 kilowatt

Prop. 1972: 130

tion i Pennsylvania, USA, om leverans under moderbolagets garanti av reaktorutrustningcn till det tredje kämkraftaggregatet i Ringhals (Ring- hals 3). Mellan parterna träffades samtidigt avtal om option för köp av motsvarande utrustning för ett fjärde aggregat (Ringhals 4). Optio- nen utövades i juni 1972, dock med rätt för vattenfallsverket att häva kontraktet före den 1 augusti 1973. Ringhals 3 planeras bli taget i drift den 1 december 1977 och Ringhals 4 den 1 juli 1979.

Det avtalade priset på leveranserna från Westinghouse har uttryckts i ett flertal valutor och skall erläggas genom en serie betalningar. Dessa inleddes i januari 1972 för Ringhals 3 och sker i samma takt som kost- nader uppkommer hos leverantören fram till det att leveransen har fullgjorts. Enligt avtalen kommer en mycket stor del av beställning- arna att placeras i Sverige och en mindre del hos utländska underleveran- törer.

I samband med leveranser av ifrågavarande slag kan lån erhållas på förhållandevis förmånliga villkor i bankinstitut som är knutna till le- veransemas ursprungsland. För att klarlägga möjligheterna till sådana lån för finansieringen av utländska leveranser till Ringhals 3 och 4 har vattenfallsverket förhandlat med dels Export-Import Bank of United States (EXIMBANK) och Manufacturers Hanover Trust Company (MHT) beträffande leveranser av amerikanskt ursprung, dels Société Générale de Banque (SGdB) beträffande leveranser av i huvudsak bel— giskt ursprung.

Leveranserna av amerikanskt ursprung uppgår till ca 22,9 milj. US $ för Ringhals 3 och till ca 21,8 milj. US $, inkl. beräknat indexpåslag, för Ringhals 4. EXIMBANK har erbjudit lån motsvarande 90 % av dessa leveranser. Hälften härav ställs till förfogande av EXIMBANK och hälften av MHT genom EXIMBANK. Lån för Ringhals 3 skulle så- ledes utgå med 20 610 000 US $, eller ca 97 milj. kr., och för Ring- hals 4 med 19 620 000 US $, eller ca 93 milj. kr., och utbetalas i takt med likvidema till Westinghouse. Lånen skall återbetalas med 20 lika stora halvårsrater med början sex månader efter det aggregaten tagits i drift, dock senast den 15 januari 1979 vad gäller lån för Ring- hals 3 och senast den 15 november 1980 vad gäller lån för Ringhals 4. Medelräntan för lånen, inkl. garantiavgifter och s. k. commitment fee på icke lyft del av lånen, uppgår till ca 6,7 % per år.

Leveranserna av belgiskt ursprung belöper sig till ca 750 milj. belg. fr. för Ringhals 3 och till ca 713 milj. belg. fr., inkl. beräknat indexpåslag, för Ringhals 4. SGdB har erbjudit lån motsvarande 85 % av dessa leve- ranser och därutöver 20 % av nämnda belopp för leveranser som inte har belgiskt ursprung. Lån för Ringhals 3 skulle således utgå med 787,5 milj. belg. fr., eller ca 85 milj. kr., och för Ringhals 4 med ca 750 milj. belg. fr., eller ca 80 milj. kr., och utbetalas i takt med likviderna till Westinghouse, dock först sedan verket erlagt viss del av kontraktssum-

Prop. 1972: 130 66 man. Lånet skall återbetalas med 20 lika stora halvårsrater med början sex månader efter det aggregaten tagits i drift, dock senast den 31 de- cember 1978 vad gäller lån för Ringhals 3 och senast den 31 juli 1980 vad gäller lån för Ringhals 4. Medelräntan för lånet, inkl. garantiavgif— ter, commitment fee m. fl. avgifter, uppgår till ca 6,7 % per år.

En upplåning i utlandet enligt dessa riktlinjer har flera fördelar. Be- talningarna till utländska leverantörer kan genomföras utan sådana för- dyringar som en av gällande valutabestämmelser föranledd förskjutning i betalningsplanerna gentemot Westinghouse skulle medföra. Upplå- ningen ger också totalt sett lägre kostnader för Ringhalsprojektet och minskar anspråken på valuta. Med hänvisning härtill har vattenfalls- verket i skrivelse den 16 oktober 1972 hemställt om medgivande att ta upp de offererade lånen.

Som framgår av den lämnade redogörelsen är inemot hälften av upp- låningen hänförlig till Ringhals 4. Förslag om utbyggnad av Ringhals kraftstation med ett fjärde kämkraftaggregat har lämnats i anslagsfram- ställningen för budgetåret 1973/74. I avtalen med berörda bankinstitut kommer därför att intas en reservation med innebörd att överenskom- melsen såvitt avser Ringhals 4 gäller under förutsättning att 1973 års vårriksdag beslutar om utbyggnaden.

Med hänsyn till att lånen anknyter direkt till Ringhalsprojektet är det enligt vattenfallsverket naturligt att verket står som låntagare.

Som en följd av upplåningen kommer vattenfallsverkets behov av ka- pitaltillskott att minska under de närmaste åren, jämfört med vad verket tidigare har angett i sina långtidsbedömningar. Lånebeloppen redovisas som en särskild post på investeringsstatens inkomstsida och som skuld i balansräkningen. Amorteringar av lånen finansieras med avskrivnings- medel inom vattenfallsverkets fond.

Remissyttrandena

Fullmäktige i riksgäldskantoret och riksrevisionsverket har avgett yttranden över vattenfallsverkets framställning om upplåning i utlandet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har inte funnit anledning att ifråga- sätta lämplighetcn av kreditarrangemanget och tillstyrker därför att lå- nen får tas upp. Fullmäktige erinrar emellertid om att all statlig upp- låning enligt praxis sedan lång tid tillbaka sker genom riksgäldskontorets försorg och redovisas som en del av statsskulden. Avsteg från denna princip bör därför inte göras utan mycket starka skäl. Även om det i detta fall torde vara lämpligast att vattenfallsverket sluter låneavtalen för statens räkning, bör enligt fullmäktiges uppfattning lånen tas upp som en del av statsskulden och förräntas över riksgäldsfondens stat. I

lånekontrakten bör därför tas in en klausul som ger verket rätt att föra över låneskulden till riksgäldskontoret.

Prop. 1972: 130 67

Även riksrevisionsverket hänvisar till gällande praxis beträffande upp- låning för statens räkning och anser att den föreslagna upplåningen och därmed sammanhängande transaktioner bör redovisas på riksgäldsfon- den. Detta bör emellertid inte hindra, att vattenfallsverket formellt står som låntagare.

Departementschefen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har statens vatten- fallsverk också anmält behov av medel på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1972/73. Verket hänvisar därvid dels till de pris- och löne- stegringar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle, dels till oförutsedda kostnadsökningar på grund av skärpta krav från miljö- skydds- och säkerhetssynpunkt Och tillkommande byggnads- och an- läggningsarbeten, särskilt vad gäller pågående utbyggnader i Ringhals och ombyggnaden av kärnkraftstationen i Marviken. Verket föreslår ock- så viss utökning av det tidigare fastställda investeringsprogrammet.

Enligt vattenfallsverkets beräkningar har medelsbehovet för inne- varande budgetår ökat till sammanlagt 1 304,4 milj. kr., vilket över- stiger den av Kungl. Maj:t föreskrivna investeringsramen med 183,5 milj. kr. Verket har emellertid funnit det möjligt att genom omdispone- ringar i arbets- och betalningsplaner skjuta upp vissa utbetalningar till budgetåret 1973/74. Behovet av tilläggsanslag har härigenom kunnat begränsas till 135 milj. kr.

Jag godtar beräkningen av kostnaderna för det tidigare beslutade in- vesteringsprogrammet och förordar att erforderliga medel ställs till vat- tenfallsverkets förfogande. Jag är däremot inte beredd att nu ta ställ- ning till verkets förslag om anskaffning av anläggningar för driftöver- vakning, för vilka beräknats en medelsförbrukning av 15 milj. kr. un- der innevarande år. Behovet härav får bedömas i samband med pröv- ningen av verkets anslagsframställning för budgetåret 1973/74. Beträf- fande verkets begäran att få ta i anspråk 8 milj. kr. för utbyggnad av ytterligare två gasturbinaggregat i Hallstavik vill jag erinra om, att dessa båda aggregat ingår i verkets projektreserv, och att det enligt gällande ordning (prop. 1972: 2 bil. 8, NU 1972: 1, rskr 1972: 14) an- kommer på Kungl. Maj:t att ta ställning till utnyttjandet av denna.

I enlighet med vad jag här har anfört bör investeringsanslaget till kraftstationer m.m. räknas upp med 123 milj. kr. inkl. sedvanlig reserv.

Ringhals kraftstation byggs f.n. ut med tre kärnkraftaggregat. Ar- betena vid det tredje aggregatet har påbörjats i år, sedan riksdagen under våren anvisat medel för utbyggnaden (prop. 1972: 2 bil. 8, NU 1972: 1, rskr 1972: 14). Kraftförsörjningssituationen mot slutet av 1970- talet kräver ytterligare produktionstillskott, som enligt vattenfallsverket bäst tillgodoses med kärnkraft. Verket har därför i anslagsframställ- ningen för budgetåret 1973/74 föreslagit, att Ringhals kraftstation skall

Prop. 1972:130 68

byggas ut med ett fjärde aggregat. Anläggningskostnaderna för aggre- gaten 3 och 4 uppgår enligt verket till sammanlagt ca 2 000 milj. kr.

Avtal om leverans av reaktorutrustning till Ringhals 3 och 4 har träffats med det amerikanska företaget Westinghouse, dock med rätt för verket att, såvitt gäller aggregat 4, säga upp kontraktet före den 1 augusti 1973. '

I samband med upphandlingen av aggregaten har vattenfallsverket också undersökt möjligheterna att finansiera viss del av leveranserna med lån hos utländska bankinstitut. Enligt förutsättningarna för upp- görelsen med Westinghouse kommer drygt hälften av beställningarna att placeras hos svenska leverantörer. Övriga beställningar avser huvud- sakligen material och tjänster från USA och Belgien. Verkets undersök- ningar har därför inriktats på upplåning i direkt anslutning till beställ- ningarna i dessa länder.

Undersökningarna har resulterat i erbjudanden om lån från Export- Import Bank och Manufacturers Hanover Trust Company i USA samt Société Générale de Banque i Belgien enligt följande.

Ring- Ring- Summa hals 3 hals 4

EXIMBANK+ MHT, US 3, ca 20 610 000 19 620 000 40 230 000 (sv. kr., ca 97 000 000 93 000 000 190 000 000) SGdB, belg. fr., ca 787 500 000 750 000 000 1 537 500 000 (sv. kr., ca 85 000 000 80 000 000 165 000 000)

Lånen löper med fast ränta och utbetalas i takt med avtalade likvider till Westinghouse. Den sammanvägda räntekostnaden inkl. samtliga av- gifter uppgår till ca 6,7 % för båda lånen. Amortering av lånen sker halvårsvis under tio år med början sex månader efter det aggregaten tagits i drift.

Upplåning i utlandet gör det vidare möjligt för vattenfallsverket att planera betalningarna gentemot de utländska leverantörerna på sätt som —- utan att stå i strid med gällande svenska valutabestämmelser -— begränsar behovet av fördyrande leverantörskrediter. Värdet härav kan uppskattas till ca 6 milj. kr., efter avdrag för de räntevinster som upp- står hos verket vid ett långsammare betalningssätt. Jag vill framhålla, att verket har samrått med riksbanken i denna fråga och att banken i princip har godkänt verkets finansierings- och betalningsplaner.

Mot denna bakgrund har jag inte något att erinra mot att ifråga- varande leveranser finansieras genom upplåning i utlandet som vatten- fallsverket har föreslagit och förordar därför att lånen får tas upp.

Som både riksrevisionsverket och fullmäktige i riksgäldskontoret har framhållit i sina remissyttranden sker upplåning för statens räkning som regel genom riksgäldskontorets försorg. Praxis i detta avseende bör emellertid inte utesluta möjligheten att ta upp lån i annan ordning, om särskilda skäl härtill föreligger. Den upplåning som det här är fråga om

avviker från statsupplåning i traditionell mening såtillvida som lånen har direkt anknytning till ett leveransavtal. Detta talar enligt min mening för att uppgiften att träffa låneavtalen i detta fall bör anförtros den myndighet som i allt övrigt har att bevaka statens intressen i samband med ifrågavarande leveranser. Jag förordar således att Kungl. Maj:t in- hämtar riksdagens bemyndigande att medge vattenfallsverket att för svenska statens räkning ta upp lån i utlandet för finansiering av vissa leveranser av utländskt ursprung till Ringhals kraftstation. Lånebeloppen beräknar jag till högst 40,3 milj. US $ och högst 1 537,5 milj. belg. fr., vilket omräknat efter dagens valutakurser motsvarar sammanlagt ca 355 milj. kr. Lånen bör redovisas över statsskulden och investerings- beloppen som investeringsbemyndigande på vanligt sätt. Närmare be- stämmelser härom torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Vid beräkningen av lånebeloppen har jag också räknat med lån för finansieringen av leveranser som avser aggregat 4. Jag vill understryka, att detta inte innebär något ställningstagande till verkets förslag om fortsatt utbyggnad i Ringhals. Denna fråga bereds inom Kungl. Maj:ts kansli i samband med pågående budgetprövning. Jag har emellertid er- farit, att den låneränta som tillämpas av Export-Import Bank och som legat på oförändrad nivå sedan år 1966 f.n. är föremål för översyn. Med hänsyn härtill bör vattenfallsverket enligt min mening ges möjlig- het att redan nu teckna lån för svenska staten avseende de utländska le- veranserna till Ringhals 4, under förutsättning att lånekontrakten kan sägas upp till den del de berör nämnda aggregat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för riksdagens bemyndigande fastställa omfattningen av och villkoren för upplåningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.i enlighet med vad jag har anfört i det föregående bemyndiga Kungl. Maj:t att medge vattenfallsverket att för svenska staten teckna lån om högst 40 300 000 US $ hos Export-Import Bank och hos Manufacturers Hanover Trust Company i Förenta Staterna samt ett lån om högst 1 537 500000 belg. fr. hos Société Générale de Banque i Belgien,

2. till Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för bud-

getåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 123 000000 kr.

11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5] 20. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. För budgetåret 1972/73 är på riksstaten under denna rubrik uppfört ett investeringsan- slag av 1 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en re- servation av 1 889 542 kr.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/ 74 beräknat medelsförbrukningen för de i investeringsplanen upptagna objekten till sammanlagt 4 085 000 kr. under innevarande budgetår. För om- och tillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning i Göteborg, som jag nyss redogjort för under punkten 2, tar byggnads- styrelsen därvid upp 2,5 milj. kr. Mot bakgrund av tidplanen för detta objekt hemställer styrelsen att 2 275 000 kr. anvisas under förevarande anslag på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementscltefen

I samband med min anmälan av om- och tillbyggnaden av Svenska institutet för konserveringsforskning i prop. 1972: 54 (s. 35) anförde jag att frågan om behov av ytterligare medel under anslaget detta bud- getår fick tas upp, när medelsbehovet säkrare kunde bedömas. Jag god- tar byggnadsstyrelsens beräkning av medelsförbrukningen för de i den fastställda investeringsplanen upptagna objekten. Det ytterligare medels- behovet beräknar jag till 2 195 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbetet: för teknisk utveckling m.m. på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investe- ringsanslag av 2 195 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över linansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om medel för budgetåret 1972/73 till reparations- och underhållskostnader m.m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastig- hetsfond och anför.

[l] Reparations- och underhållskostnader m. rn. under karolinska sjuk- husets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till re- parations- och underhållskostnader m.m. har för denna delfond i sta- ten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1972/73 beräk- nats 7 030 000 kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset

I prop. 1971: 21 (bil. 21 s. 3) redovisades förslag till gränsdragning mellan underhåll, ombyggnad och komplettering samt investeringar. Som en följd av denna gränsdragning bör fem byggnadsobjekt av upp- rustningskaraktär, vilka direktionen tidigare planerat utföra med medel från investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset, bekostas med medel från staten för sjukhusets delfond av statens allmänna fas- tighetsfond. För att det ordinarie underhållet inte skall eftersättas be- höver ytterligare 1,3 milj. kr. anvisas under posten till reparations- och underhållskostnader m.m. för dessa byggnadsobjekt. Medelsförbruk- ningen under investeringsanslaget minskar i motsvarande omfattning.

Departementschefen

För att de av direktionen redovisade upprustningsåtgärderna skall kunna utföras under innevarande budgetår bör ytterligare medel anvi— sas till reparations- och underhållskostnader. Med beaktande även av behovet av medel för fortsatt spänningsomläggning inom värmekraft-

Prop. 1972:130 72

verket och för begränsade ändringsarbeten inom neurokirurgiska klini- kens operationsavdelning, för vilka ändamål direktionen planerat att ut- nyttja investeringsmedel, beräknar jag att sammanlagt ytterligare 1,8 milj. kr. behöver anvisas innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska sjuk- husets delfond, under posten Reparations- och underhålls- kostnader m.m. för budgetåret 1972/73 beräkna ett belopp av ytterligare 1 800 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972: 130

Förteckning

DRIFTBUDGETEN

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1972: 130 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73

A. Egentliga statsutgifter

H10

H11

(?> 410

B13

IV. F örsvarsdepartementet FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations- anslag Övervakningskontingenten i Korea, reservations- anslag

V. Socialdepartementet Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning, re- servationsanslag

VI. Kommunikationsdepartementet Kommittéer m. m., reservationsanslag Kostnader för framställning av körkort m.m., förslagsanslag Ersättning till trafikföretag för drift av icke lön- samma busslinjer, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

VII. Finansdepartementet Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag

VIII. Utbildningsdepartementet Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re- servationsanslag Bidrag till Svenska riksteatem, reservationsanslag Utveckling av studielämplighetsprov, reservations- anslag Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., reservationsanslag

Tekniska fakulteterna m.m.: Driftkostnader, re- servationsanslag Extra utgifter vid universiteten m.m., reserva- tionsanslag

Nordiska samarbetsprojekt m.m., reservationsan- slag Nordiska kulturfonden, reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag

12 800 000

900 000

256 000

2 120 000

10 000 000

2 450 000

1 100 000

9 485 000 3 360 000

900 000 600 000 300 000 1 300 000

3 659 000 642 000

1 000 000

Prop. 1972: 130

X. Handelsdepartementet B 2 Handelssekreterare, reservationsanslag

XII. Civildepartementet

2. Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 Kartverket: Allmänna kartarbeten, reservations- anslag 2 Kartverket: Försvarsberedskap, reservationsanslag

XIII. Industridepartementel

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag E 19 Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska in-

stitutet för konserveringsforskning, reservations- anslag

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverket 1 Posthus m. m.

E. Förenade fabriksverken 2 Finansiering av stirlingprojektet

F. Statens vattenfallsverk 1 Kraftstationer m. m.

II. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet:

3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

Socialdepartementet:

9. Uppförande av ett personalbostadshus för karo- linska sjukhuset

Finansdepartementet: 12 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

Utbildningsdepartementet: 15 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

Jordbruksdepartementet: 18 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

Industridepartementet: 20 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.

900 000

1 000 000

1 000 000 87 000

4 000 000

575 000 58 434 000

53 000 000

4 400 000

123 000 000

1 000 000

834 000

20 000 000

3 000 000

13 000 000

2 195 000

Prop. 1972: 130 75

VI. Fonden för statens aktier Finansdepartementet: 1 Teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag 12 120 000

VII. Fonden för förlag till statsverket Finansdepartementet: 1 Vissa projekteringskostnader 45 000 000

IX. Diverse kapitalfonder Kommunikationsdepartementct: 3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. 7 900 000

Summa för kapitalbudgeten 285 449000

Prop. 1972: 130 - 77

Innehållsförteckning Inledning .............................................. 1 Justitiedepartementet Bil. ] ................................ 3 Polishus m. m. .......................................... 3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården .................. 5 Försvarsdepartementet Bil. 2 ................................ 7 FN-styrkors verksamhet utomlands ........................ 7 Övervakningskontingenten i Korea ........................ 8 Socialdepartementet Bil. 3 .................................. 11 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ................ 11 Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset 12 Kommunikationsdepartementet Bil. 4 ........................ 13 Kommittéer m.m. ...................................... 13 Kostnader för framställning av körkort m.m. .............. 14 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer 14 Posthus m. m. .......................................... 15 Sjöfartsmateriel m. m. .................................... 18 Finansdepartementet Bil. 5 ................................ 21 Inredning av byggnader för statlig förvaltning .............. 21 Skattebortfallsbidrag till kommunerna m.fl. ................ 23 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning .................... 25 Teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag .............. 29 Vissa projekteringskostnader .............................. 30 Utbildningsdepartementet Bil. 6 ............................ 33 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern .................. 33 Bidrag till Svenska riksteatem ............................ 34 Utveckling av studielämplighetsprov ...................... 35 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. .............. 36 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet rn. m. ........ 36 Tekniska fakulteterna m.m.: Driftkostnader ................ 38 Extra utgifter vid universiteten m.m. ...................... 38 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. . . . . 39 Nordiska samarbetsprojekt m.m. .......................... 41 Nordiska kulturfonden .................................. 41 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .................. 43 Byggnadsarbeten vid universiteten rn. m. .................... 44 Jordbruksdepartementet Bil. 7 .............................. 47 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m.m. .............................................. 47 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. .......... 49 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. ............ 49 Handelsdepartementet Bil. 8 ................................ 51 Handelssekreterare ...................................... 51 Civildepartememet Bil. 9 .................................. 55 Kommittéer m.m. ...................................... 55 Kartverket: Allmänna kartarbeten ........................ 56 Kartverket: Försvarsberedskap ............................ 56 Industridepartementet Bil. 10 .............................. 57

Kommittéer rn. m. ...................................... 57

Prop. 1972:130 .73

Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för kon- serveringsforskning .................................... 58 Finansiering av stirlingprojektet .......................... '59 Kraftstationer m.m. .................................... 63 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. .............. 69 Statens allmänna fastighetsfond Bil. ]] ...................... '71 Reparations- och underhållskostnader m.m. under karolinska _ sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond ...... '71 Förteckning över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1972: 130 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 Bil. 12 ........................................ '73

MARCUS BOKTR.5TOCKHOLH 1972 720516