Prop. 1972:31

Kungl. Maj:ts proposition om inrättande av Sveriges exportråd, m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1972

Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition om inrättande av Sveriges exportråd, m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1972

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda statsrådspro- tokoll över handelsäre-nden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

KJ ELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att för sta- tens räkning sluta avtal med Sveriges allmänna exportförening om in- rättande av en institution för exportfrämjande verksamhet, Sveriges ex- portråd, som skall såsom centralt organ planera, samordna och genom- föra åtgärder för att främja Sveriges export. Den nuvarande export- främjande verksamheten vid Sveriges allmänna exportförening, export- rådet för den mindre industrin och kollegiet för Sverige-information i utlandet överflyttas till det nya organet. Exportrådet för den mindre industrin och kollegiet för Sverige-information i utlandet föreslås upp- höra. Avtalet syftar också till att knyta den verksamhet som bedrives av den specialiserade kommersiella utlandsrepresentationen, handelssekre- terare och handelskamrar i utlandet, till det nya rådet. Detta förutses samverka också med utrikesreprcsentationen.

I propositionen föreslås vidare anslag för statens bidrag till Sveriges exportråd och svenska handelskamrar i utlandet samt anslag till han- delssekreterare och övriga cxportfrämjande åtgärder.

Prop. 1972: 31 2

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrät- tande av Sveriges exportråd, m. m. och anför.

Inledning

I prop. 1972: 1 (bil. 12 s. 14) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna till Handelssekreterare ett reservationsanslag av 7 970000 kr., till Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 1 217 000 kr., till Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Exportfrämjande m.m. ett reservationsanslag av 5 243 000 kr., till Exportrådet för den mindre industrin ett reservationsanslag av 855 000 kr. och till Svenska handelskammare i utlandet m. m. ett reser- vationsanslag av 1 919 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Nuvarande ordning

Först torde få lämnas en redogörelse för de organ i Sverige, som direkt berörs av propositionen, nämligen Sveriges allmänna exportförening, exportrådet för den mindre industrin och kollegiet för Sverige-informa- tion i utlandet.

Sveriges allmänna exportförening

Sveriges allmänna exportförening bildades år 1887. Föreningen tillkom på enskilt initiativ. Exportföreningen har till uppgift dels att tjäna som intresseorganisation, dels att fullgöra en servicefunktion. Serviceverk- samheten bedrivs sedan år 1963 av Exportföreningens serviceaktiebolag. Den är i dag ett ofta anlitat remiss- och kontaktorgan för löpande frågor avseende Sveriges utrikeshandel. Antalet anställda vid föreningen är ca 130. Föreningens styrelse består av 50 ledamöter.

År 1971 hade föreningens ca 1 130 medlemmar. Av medlemsföretagen

Prop. 1972: 31 3

hade 146 aktiekapital överstigande 10 milj. kr. 251 medlemsföretag hade aktiekapital understigande 50000 kr., och 731 medlemsföretag hade aktiekapital uppgående till belopp mellan 50 000 och 10 milj. kr. Den branschvisa fördelningen var följande.

Bransch Antal Verkstadsindustri 285 Jårn- stål- och metallmanufaktur 164 Trä och träförädling 54 Textil och konfektion 52 Jord-, sten-, keramik- och glasindustri 51 Kemisk industri 46 Elektroteknisk industri 36 Läder-, plast- och gummiindustri 34 Pappersmasse-, pappers- och grafisk industri 34

Av återstående företag var 131 handelsföretag utan egen tillverkning, medan resten tillhörde diverse olika industribranscher eller någon av kategorierna konsulter, trafikföretag och resebyråer, speditörer och skeppsmäklare, försäkringsföretag, banker samt entreprenad-, installa- tions- och prospekteringsföretag.

Föreningens medlemmar beräknas svara för ca 90 0/0 av Sveriges ex- port.

Från sin tillkomst och fram till år 1893 åtnjöt föreningen ett statligt stöd om 35 000—50 000 kr. per år. Detta belopp utgjorde ca 70—80 % av föreningens intäkter. Från år 1894 och fram till år 1961 erhöll Ex- portföreningen 30 000 kr. i årligt statsbidrag.

Verksamheten finansieras numera genom att medlemmarna erlägger en årlig avgift i relation till företagens aktiekapital. Den lägsta avgiften utgör 1 125 kr. och avser företag med högst 50 000 kr. i aktiekapital. Den högsta tillämpade avgiften, f.n. 60 300 kr., betalas av företag med över 600 milj. kr. i aktiekapital. Under år 1971 uppbars i medlemsavgifter 6,0 milj. kr.

Härutöver betalar företagen och även staten ersättning för arbete för- eningen utför. Som exempel på sådant arbete kan nämnas projektering och genomförande av svenska framträdanden utomlands samt hjälp åt svenska företag vid exportsamverkan. Staten erlade 401 000 kr. under år 1971 som vederlag för sådant arbete, medan motsvarande inbetalningar till Exportföreningen från enskilda företag utgjorde 324 000 kr.

Föreningen har vidare inkomster från sitt förlag och sin översättnings- byrå. Bruttointäktcn under år 1971 utgjorde resp. 1372000 kr. och 1 462 000 kr.

Till föreningens viktigaste informationskällor hör rapporteringen från de svenska beskickningarna och handelssckrcterarna, som även får för- frågningar från föreningen i en mängd ärenden. Med de svenska han- delskamrarna utomlands upprätthåller föreningen sedan länge ett nära samarbete liksom också med Svenska utlandshandelskamrarnas förening.

l'l' Riksdagen 1972. ] saml. Nr 31

llrop. 1972-: 31 4

Med Sveriges industriförbund har Exportföreningen träffat en över- enskommelse avseende arbetsfördelningen. Överenskommelsen innebär att föreningen svarar för service i exportfrågor samt handlägger han- delspolitiska ärenden som uppkommer i anslutning till serviceverksam- heten. Industriförbundet återigen handlägger sådana handelspolitiska frågor som har nära samband med hemmamarknaden. Vissa tekniska funktioner är gemensamma för organisationerna.

I samarbete med Sveriges grossistförbund och Exportföreningen har svenska företag skapat sex 5. k. öststatskommittéer. Dessa organ tar be- fattning med frågor inom östhandeln avseende såväl export från som im- port till Sverige. I sådana exporttckniska frågor som har betydelse för såväl export som import har Exportföreningen nära samarbete med Grossistförbundet.

Exportrådet för den mindre industrin

Föregångare till exportrådet för den mindre industrin var småin- dustrins exportråd och småindustrins exportbyrå som tillkom år 1949 ( prop. 1949: 1 bil. 12 s. 124 ff) efter förslag av 1945 års småföretagsut- redning. Småindustrins exportbyrå inrättades som ett statligt organ och förlades i anslutning till Sveriges allmänna exportförening. Byrån fick till uppgift att främja hantverkets och småindustrins export. I frågor av stör- re betydelse skulle byrån samråda med ett för ändamålet tillsatt småin- dustrins exportråd. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 27 juni 1969 för- des småindustrins exportråd och småindustrins exportbyrå samman till exportrådet för den mindre industrin. Exportrådet leds av en styrelse bestående av högst 15 ledamöter. Hos rådet finns ett kansli, som före- stås av en direktör och i övrigt omfattar 8 personer.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet

Kollegiet för Sverige-information i utlandet inrättades efter beslut av 1966 års riksdag ( prop. 1966: 1 bil. 5 s. 67 och bil. 12 s. 14, SU 1966: 3, rskr 3 och 10). Det ersatte ett tidigare organ, upplysningsberedningen, som inrättades år 1962.-Kollegiets uppgift är att samordna planeringen och utförandet av information om Sverige i utlandet samt fördela de medel som för ändamålet ställts till förfogande av Kungl. Maj:t. Kolle- giet har en ensamt beslutande ordförande, som tillika står till vederbö- rande departementschefers förfogande såsom rådgivare i frågor om Sve- rige-information i utlandet. Tjänsten som rådgivare är placerad i Cr 3. Ordinarie ledamöter i kollegiet är huvudmannen för exportfrämjande frågor i handelsdepartementet, chefen för utrikesdepartementets informa- tionsbyrå samt cheferna för Svenska institutet, Svenska turisttrafikför- bundet, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges radios utlands-

Prop. 1972: 31 5

program. Adjungerade ledamöter är huvudmannen för kulturfrågor i utbildningsdepartementet, chefen för utrikesdepartementets pressbyrå och chefen för Svensk-internationella pressbyrån. Till kollegiet är knu- tet ett sekretariat, som leds av ordföranden.

Till kollegiet har för budgetåret 1971/72 anvisats 2 625 000 kr. under tredje huvudtiteln och 5 243 000 kr. under tionde huvudtiteln. Medlen under tredje huvudtiteln är avsedda för allmän information om Sverige i utlandet. De medel som anvisats under tionde huvudtiteln är avsedda för åtgärder som stöder företagens exportansträngningar och turistvär- vande verksamhet direkt och på ett konkret säl jfrämjande sätt.

Utredning om exportfrämjande verksamhet

Direktiv

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, den 21 november 1969 åtta sakkunniga1 för att utreda frågor om exportfrämjande verksamhet. I di- rektiven till de sakkunniga anfördes att den fråga som i första hand bor- de övervägas var fördelningen av ansvaret mellan staten och näringslivets organisationer för den exportfrämjande verksamheten. I anslutning där- till borde inriktningen och omfattningen av statens stöd till verksamheten prövas. De organisatoriska formerna för den statliga exportfrämjande verksamheten borde utredas och i det sammanhanget borde övervägas om ansvaret för den kommersiella informationen alltjämt borde åvila kollegiet för Sverige-information i utlandet eller föras över till ett stat- ligt organ för exportfrämjande verksamhet. De sakkunniga fick också i uppdrag att se över den specialiserade kommersiella verksamheten på fältet dvs. handelssekreterarorganisationen. Utlandshandelskamrarnas ställning borde också ses över.

I statsverkspropositionen 1971 ( prop. 1971: 1 bil. 12 s. 14) föreslog jag olika åtgärder för att stimulera exporten. Bland olika till buds stående medel förordade jag bl.a. att handelssekreterarorganisationen skulle byg- gas ut kraftigt. Motivet var att handelssekreterarinstitutionen utvecklats till ett gott instrument för att förmedla kvalificerad marknadskonsulta— tion. Jag ansåg också att statens bidrag till de svenska utlandshandels- kamrarna suceessivt borde dras ner och resurser i stället avdelas för andra former av exportfrämjande verksamhet. Behovet av relativt snabbt verkande exportfrämjande insatser föranledde således att de sakkunnigas arbete med avseende på fältorganisationen i viss mån föregreps. I konse-

1 Landshövdingen Gunnar von Sydow (ordförande), envoyén Kurt-Allan Bel- frage, lil. lic. Gösta Dahlström, direktören Hans Grundström, förbundsordföran- den Axel Hedberg, landstingsdirektören Fredrik Lindencrona (t. o. m. den 5 april 1971). kanslirådet Gunnar Ribrant (fr. o. m. den 6 april 1971), direktören Jonas Nordenson och utrikesrådet Car] Swartz.

Prop. 1972: 31 5

kvens härmed uppdrog jag åt de sakkunniga i tilläggsdirektiv att bl. a. lägga fram en plan för minskning av statens bidrag till utlandshandels— kamrarna.

Exportfrämjandeutredningens förslag

De sakkunniga, vilka antagit benämningen exportfrämjandeutred- ningen, har den 28 juli 1971 lagt fram ett yttrande (Ds H 1.971: 2) rö- rande statens stöd till de svenska handelskamrarna i utlandet. Yttrandet innehåller ett principförslag att ett centralt basorgan bör upprättas för den exportfrämjande verksamheten i Sverige och utomlands under ge- mensam ledning av staten och näringslivet. Utredningen föreslår att ut- landshandelskamrarna ansluts till det nya organet genom särskilda avtal.

Utredningen framhåller, att den svenska exportfrämjande verksamhe- ten är splittrad och bedrivs av flera organ. Olägenheter av denna splitt- ring har i flera olika sammanhang påtalats. Utredningen har också för egen del kommit till den uppfattningen, att frånvaron av en enhetlig planering och ledning utgör den allvarligaste svagheten i den verksamhet, som vårt land för närvarande bedriver på detta område. Den ser det där- för som en primär uppgift att söka medverka till att en mera enhetlig or- ganisation kommer till stånd.

För att så skall kunna ske är det inte tillräckligt att de med statliga medel finansierade aktiviteterna blir bättre samordnade än som nu är fallet. En integrering av statens och de enskilda organens insatser är ock- så ett oundgängligt villkor för att den exportfrämjande verksamheten skall kunna få enhetlighet och planmässighet.

Uppgiften att få till stånd en ändamålsenlig samordning, planering och systematisering av de samfällda aktiviteterna kan enligt utredningen en- dast lösas inom ramen för en fast sammanhållen organisation. Utred- ningen anser därför att ett centralt basorgan bör upprättas under gemen— sam ledning av staten och det enskilda näringslivet. Utgångspunkten bör därvid vara att statens och näringslivets möjligheter till inflytande skall bli i lika mån tillgodosedda inom den nya organisationen. Basorganet skall ansvara för den exportfrämjande verksamheten både i Sverige och utomlands och ha befogenhet atti erforderlig utsträckning samordna, styra och leda insatserna såväl här hemma som inom fältrcpresentatio- nen. Med hänsyn till verksamhetens art och innebörd bör det ha ka- raktären av ett självständigt organ.

Basorganets verksamhet bör" ledas av en "styrelse, och de exekutiva funktionerna bör i huvudsak bygga på de aktiviteter. som Exportför- eningen och exportrådet för närvarande bedriver. I syfte att uppnå den avsedda avvägningen av statligt och enskilt inflytande bör staten och näringslivet få samma antal representanter i styrelsen.

Utredningen hade, när den avlämnade sitt förslag. inte haft tillfälle

Prop. 1972: 31 7

att slutföra studiet av de problem, som är förenade med uppbyggnaden av en sådan organisation. Viktiga frågeställningar måste sålunda närmare prövas i samråd med företrädare för staten och näringslivet, innan slut- giltiga riktlinjer kunde dras upp för utformningen av det tänkta basorga- net och för finansieringen av verksamheten. Under förutsättning att det på ömse håll fanns en beredvillighet att genom samgående undanröja den nuvarande splittringen, avsåg utredningen att söka medverka till att över- läggningar rörande dessa frågor snarast möjligt skulle kunna inledas.

I fråga om den exportfrämjande verksamhet, som bedrivs i utlandet, åvilar ansvaret främst beskickningar och konsulat samt handelskamrar och handelssekreterarkontor. I flertalet länder svarar beskickningarna och konsulaten för dessa insatser. Så torde även fortsättningsvis'komma att bli fallet.

Handelskamrarna och handelssekrcterarkontoren har upprättats för att i länder, som bedömts vara särskilt viktiga för den svenska utrikes- handeln, vidga och intensifiera de exportfrämjande insatserna. Verk- samhetens innebörd och syfte har i princip förblivit oförändrade, men arbetsfältet har utökats och en högre grad av specialisering har uppnåtts. Mot denna bakgrund anser utredningen det naturligt att betrakta dessa replipunkter som en utbyggnad av en redan existerande organisation för främjande av svenska intressen på utrikeshandelns område. Hela fältorganisationcn bör med andra ord uppfattas som en enhet.

De tre nämnda typerna av fältreprcsentation har olika huvudmän. och någon enhetlig planering av de totala insatserna utomlands förekommer inte. Avsaknaden av möjligheter att bedriva en sådan planering utgör enligt utredningen en kännbar brist. Med hänsyn till behovet av sam- ordning och systematisering av aktiviteterna här hemma och utomlands anser utredningen det nödvändigt att det tänkta centrala basorganet får befogenhet att göra erforderliga avvägningar av insatserna på skilda håll och att i tillräcklig utsträckning styra verksamheten inom olika mark- nadsområden. Fältverksamheten bör sålunda i görlig mån integreras i den centrala organisationen.

Med anledning av tilläggsdirektiven har utredningens arbete under det första halvåret 1971 främst inriktats på en översyn av handelskam- rarnas verksamhet. Utredningen har därvid kommit till den uppfatt- ningen, att bedömningen av de frågor. som den genom dessa direktiv fått i uppdrag att behandla, är i hög' grad beroende av hur den exportfräm- jande verksamheten i sin helhet organiseras. Den har därför inte ansett sig kunna begränsa sin prövning till att endast gälla de aktuella förhål- landena utan har även funnit det motiverat att undersöka, om och under vilka betingelser kamrarna skulle vara beredda att i sådan utsträck- ning låta sig integreras i en enhetlig organisation, att deras aktiviteter i erforderlig grad skulle kunna planeras och ledas hemifrån.

Enligt utredningen visar de insatser som dessa kamrar gör för att möta .

21' Riksdagen 1972. ] sam]. Nr 31

Prop. 1972: 31 8

företagens skiftande behov av tjänster, informationer och initiativta- gande aktiviteter, att en fortlöpande anpassning av verksamheten efter ändrade förhållanden väl låter sig genomföras inom handelskammar- institutionens ram. Med hänsyn till önskvärdheten av största möjliga integrering av fältrepresentationen erbjuder emellertid kamrarnas orga- nisationsform speciella problem. Från denna synpunkt kan det sålunda inte anses tillfredsställande att det avgörande inflytandet över utform- ningen av de exportfrämjande aktiviteterna på de viktiga marknader det här gäller ligger i kammarstyrelsernas händer och att dessa utser de tjänstemän, som ansvarar för de fortlöpande insatserna.

En integration av kamrarna förutsätter enligt utredningens mening att kammarstyrelsernas funktion i fråga om sådana insatser, som finansieras med anslag från hemmaorganisationen, endast blir av rådgivande karak- tär. Kammarchefer och andra tjänstemän i ansvarig ställning vid kam- rarna bör vidare utses av basorganet i samråd med resp. styrelser. och basorganet bör erhålla tillräcklig direktivrätt i förhållande till dem. I för- hållande till hemmaorganisationen bör kammarcheferna med andra ord få samma ställning som handelssekreterarna.

Eftersom kamrarna är enskilda sammanslutningar, måste de själva avgöra, om de är beredda att reorganisera sin verksamhet så, att en in- tegration efter dessa riktlinjer blir möjlig. Övergången till en sådan ny organisation måste sålunda föregås av att avtal träffas mellan hemma- organisationen och var och en av kamrarna. Såvitt utredningen kunnat finna vid sina överläggningar med företrädare för olika handelskamrar i Västeuropa, bör det vad dessa kamrar beträffar finnas goda möjligheter att nå fram till överenskommelser av här angiven innebörd.

De länder, där handelskamrar är verksamma, är viktiga svenska ex- portmarknader. Förutsatt att kamrarna låter sig integreras på föreslaget sätt, finner utredningen'det därför motiverat att finansieringen av deras verksamhet i erforderlig omfattning säkerställs genom anslag av stats- medel.

Utredningen anser att den tänkta nya hemmaorganisationen bör få i uppdrag att närmare pröva möjligheterna att uppnå tillfredsställande överenskommelser med de olika kamrarna. I avvaktan på att frågan om basorganisationens närmare utformning avgjorts samt att klarhet kan vinnas om förutsättningarna att få till stånd sådana överenskommelser föreslår utredningen att några förändringar inte genomförs i organisa- tionen på de marknader, där svenska handelskamrar är verksamma.

Remissyttranden

Över exportfrämjandeutredningens förslag har yttrande avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, kommerskollegium, kommerskollegie- utredningen, kollegiet för Sverige-information i utlandet, exportrådet för

Prop. 1972: 31 9

den mindre industrin, handelssekreterarna i Chicago, Prag, Ziirich, Bei- rut, Detroit, Dijsseldorf, Los Angeles, Melbourne, Mexico, Nairobi, New York, Stamford, Tokyo, Toronto, Vancouver, statens institut för företagsutveckling, Landsorganisationen i Sverige (LO), Kooperativa för- bundet (KF), Svensk industriförening, Svenska utlandshandelskamrarnas förening, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges grossistförbund.

Samtliga remissinstanser delar utredningens uppfattning att en bättre samordning av de exportfrämjande insatserna måste eftersträvas. Ut- redningens förslag, att ett e e n t r al t b a s 0 r g a n upprättas under gemensam ledning av staten och det enskilda näringslivet, har på de flesta håll rönt ett positivt gensvar". Exportföreningen förklarar sig vara beredd att med företrädare-"för handelsdepartementet inleda diskussio- ner rörande uppbyggnaden av en enhetlig organisation för den export- främjande verksamheten. Expartrådet för den mindre industrin finner" utredningens principförslag till en helt enhetlig organisation vara riktigt och uttrycker sin beredvillighet att med utredningen diskutera formerna för en ny exportorganisation. LO anSer att en sammanhållen organisa- tion enligt utredningens skiss är önskvärd. KF ser det som angeläget att eliminera den nuvarande splittringen på den organisatoriska sidan av den exportfrämjande verksamheten. Flertalet handelssekreterare har en posi- tiv inställning till tanken på en central basorganisation.

Flera remissinstanser ansluter sig i princip till utredningens förslag men vill avvakta med ett definitivt ställningstagandc, till dess att ett mera detaljerat förslag utarbetats. Så är fallet med statskontoret, riksrevi— siansverket, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, SHIO och Stockholms handelskammare.

Kommerskollegium rekommenderar en annan utformning av hemma- organisationen än den av utredningen föreslagna. Kollegiet ställer sig i princip positivt till förslaget att, inom ramen för en ny halvstatlig orga- nisation, samordna den verksamhet, som Exportföreningen och export— rådet bedriver och som sammanhänger med rådgivning och annan ser- vice till de exporterande företagen. Däremot synes det kollegiet tveksamt om en sådan organisation förutom tjänsteproducerande uppgifter bör till- delas jämväl styrande och planerande funktioner och ges den självstän- diga ställning som utredningen förordar. Enligt kollegiet talar vägande skäl för att de ledande funktionerna bör tilldelas en statlig myndighet och att det halvstatliga organet underordnas denna myndighet. Kom- merskollegieutredningen anser att bland annat uppgifterna i samband med fördelningen av de statliga medlen bör förläggas till verksplanet under det att de serviceinriktade uppgifterna i huvudsak bör- förläggas till renodlat tjänsteproducerande organ. Kollegiet för Sverige-informa-

Prop. 1972: 31 10

tion i utlandet instämmer i utredningens uppfattning att den kommer— siella informationsverksamheten och ansvaret för denna bör föras till det tänka basorganet och att sålunda denna verksamhet integreras i de samfällda exportfrämjande insatserna. Kollegiet erinrar "emellertid om det samband som finns mellan kommersiell och allmän information och det fortsatta behovet av samråd och samverkan. Erfarenheten visar att exportfrämjandeverksamheten stöds av en god allmänbild av Sverige.

Utredningens förslag att utlandskamrarnas verksamhet skall samordnas med den nya organisationen tillstyrks av alla remiss- instanser som uttalat sig i denna fråga liksom förslaget att kamrarna under en sådan förutsättning skall få statsbidrag. Svenska utlandshan- delskamrarnas förening anser att det tänka basorganet bör få i uppdrag att träffa samarbetsavtal med kamrarnas styrelser. Härvidlag bör man enligt föreningen eftersträva att inom ramen för samordning och inte- gration söka bevara de väsentligaste fördelarna med en decentraliserad organisation, främst förtrogenheten med den lokala marknaden samt kontinuiteten i verksamheten. Föreningen understryker också utredning- ens uppfattning att kammarstyrelserna måste bevara sin nuvarande be- slutanderätt beträffande sådana aktiviteter som finansieras av existe- rande kammarfonder eller som även i fortsättningen kan komma att möjliggöras genom medlemsavgifter.

Förhandlingar

Efter det att exportfrämjandeutredningen avgivit sitt yttrande har för- handlingar förts mellan företrädare för handelsdepartementet och Sve- riges allmänna exportförening om inrättande av ett centralt organ för exportfrämjande. Överenskommelse har därvid träffats bl.a. om för- slag till avtal om organets inrättande, ledning, arbetsuppgifter, organisa- tion och finansiering samt fältorganens anknytning. Avtalsförslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Anslagsframställningar

B 1. Sveriges exportråd _

1972/73 Förslag 3 000 000

Exportrådet för den mindre industrin

Exportrådet för den mindre industrin hemställer i sin anslagsfram- ställning för budgetåret 1972/73 att anslaget för rådet höjs med 376 000 kr. från 855 000 kr. till 1 231 000 kr.

Prop. 1972: 31 11

1971 /72 Beräknad ändring 1972/73 Personal gandläggande personal 5 + 2 Ovrig personal 4 + 1 9 + 3 Anslag Avlöningar m.m. 513 000 + 253 000 Reseersättningar 73 000 + 27 000 Lokalkostnader 67 000 + 24 000 Expenser 202 000 -|- 72 000 855 000 + 376 000

Exportrådet föreslår en utvidgning av den totala verksamheten. Ex- portrådet har sett som väsentligt att koncentrera sina insatser och i ökande utsträckning tillhandahålla service avseende de för de mindre företagen så betydelsefulla nordiska marknaderna. Exportrådets kansli föreslås därför förstärkt med en handläggare med speciell inriktning på marknadsdatainsamlingar avseende dessa länder. Därtill krävs ock- så en sekreterare för den tillkommande handläggaren.

Den grundläggande informationen till mindre företag, som ännu ej börjat exportera, anser rådet som en väsentlig uppgift. Denna del av verksamheten har inte haft den omfattning som önskas på grund av kraftig arbetsbelastning inom andra fält. Rådet anser därför det önsk- värt att få en handläggare, som avdelas speciellt för uppsökande verk- samhet ute på företag, som just börjat exportarbetet eller står i be- grepp att göra så.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet

Anmälan om kollegiets anslagsäskanden för budgetåret 1972/73 vad angår den allmänna informationen har gjorts av chefen för utrikesde- partementet i årets statsverksproposition (prop. 1972: 1 bil. 5 s. 65). Jag återkommer i det följande, under punkt B 3., till frågan om anslag till exportfrämjande åtgärder m. m.

Kollegiet hemställer att dess förvaltningsanslag höjs med 480 000 kr. från 1 217 000 kr. till 1 697 000 kr.

1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Personal Handläggande personal 5 of Ovrig personal 10 of

15 of

Prop. 1972: 31 12

1971172. Beräknad ändring 1972/73 ' '

Anslag Utgifter Avlöningar 582 000 + 85 086 Sjukvård 2 000 of Reseersättningar (även för utrikes resor) 60 000 + 5 000 Lokalkostnader 370 000 + 202 000 Expenser 202 000 + 189 400 Uppbördmzedel Inkomster från uthyrda lokaler 1 000 + 1 600

Nettoutgift 1 217 000 + 479 886

För höjda löner och hyror samt prisomräkning begärs 295 000 kr. För nyanskaffningar samt vissa ombyggnader i Sverigehuset m.m. begärs 184 000 kr.

Departementschefen

Under tiden efter andra världskriget har den svenska exporten vuxit dubbelt så snabbt som vår industriproduktion. Drygt 1/5 av det sam- lade svenska produktionsresultatet exporteras, och av vår industri— produktion exporteras närmare hälften. Exporten år 1971 uppgick till ca 38 miljarder kr. Genom utvecklingen på produktionsområdet, som utmärks av ökad specialisering, har kravet på vidgade avsättningsmark- nader blivit större. Vår hemmamarknad ger ett otillräckligt utrymme. Mot bakgrund av den förväntade utvecklingen av tjänstebalansen och långsiktiga åtaganden i fråga om kapitaltransfereringar framstår en stark handelsbalans, dvs. överskott i varuhandeln, som nödvändig. Flera skäl finns således för att även framdeles ansträngningar måste göras för att öka vår export.

De nuvarande organisatoriska formerna för statens medverkan i främjandet av exporten har tillkommit efter andra världskriget. Inom särskilda sakkunnigkommittéer utreddes i slutet av 1940-talet olika statliga utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Utredningarna ledde bl.a. till att handelssekreterarinstitutionen samt småindustrins exportråd och småindustrins exportbyrå inrättades år 1949. De senare fördes år 1969 samman till exportrådet för den mindre industrin.

Sveriges allmänna exportförening, som grundades år 1887, är en medlemsorganisation av intressekaraktär för det enskilda näringslivet. Den betjänar sina medlemmar i olika exportfrågor. Föreningen full- gör också funktioner för den statliga exportfrämjande verksamheten.

Under 1960-talet förändrades de organisatoriska förhållandena inom

Prop. 1972: 31 13

berörda institutioner för att möta de krav, som utvecklingen på det kommersiella området ställde. Exportföreningen förstärkte i början på 1960-talet sina resurser och exportrådet för den mindre industrin bygg- des ut bl.a. för att tillsammans med Exportföreningen bilda basen för en utvidgad fältorganisation av handelssekreterare. Utrikesförvalt- ningens resurser för handelsfrämjande åtgärder förstärktes under 1960— talet och genom ökad utbildningsverksamhet har beskickningar och konsulat ytterligare rustats för att bistå svenska företag. Genom re- former i statsbidragsgivningen reglerades statens finansiering till de svenska handelskamrarna i utlandet för att underlätta deras planering och förbättra de finansiella och personella resurserna vid kamrarna ( prop. 1964: 1 bil. 12 s. 40, prop. 1.965: 1 bil. 12 s. 52).

Kollegiet för Sverige-information i utlandet tillkom också på 1960- talet (prop. 1966: 1 bil. 5 s. 67 och bil. 12 s. 14) med uppgift att sam- ordna planering och utförande av den statligt understödda informations- verksamheten.

Handelssekreterarverksamheten har under 1960-talet byggts ut kraf- tigt. Handelssekreterarinstitutionen, som från början var avsedd att användas främst för transoceana marknader, har satts in även på marknader i Väst- och Östeuropa och arbetsinriktningen i u-länder har förändrats att avse speciella produkter och tjänster. I Europa och Nordamerika sker en utveckling på marknadsföringsområdet, som stäl- ler stora anspråk på den personal som skall användas för att hjälpa de svenska företagen till ökad export. Förmågan att marknadsföra och sälja blir avgörande på de internationella marknaderna, som i allt hög- re grad karakteriseras av varuöverflöd och hårdnande konkurrens. Ut- byggnad av handelssekreterarverksamheten har varit statens främsta medel att anpassa exportfrämjandet till denna utveckling.

Under sextiotalet har den exportfrämjande verksamheten bedrivits av olika organ utan organisatoriskt samband. Kollegiet för Sverige- information i utlandet har samordnat en del exportfrämjande och all- mäninformativa åtgärder, men det är likväl uppenbart att såväl den exportfrämjande verksamheten som allmäninformationen i utlandet var för sig är i behov av starkare organisation. I direktiven till exportfräm- jandeutredningen begärdes förslag till åtgärder för att samordna myn- digheters och organisationers exportfrämjande verksamhet.

Exportfrämjandeutredningen redovisade i somras sin principiella syn på hur exportfrämjandet bör organiseras (Ds H 1971: 2). Utredningen anser att statens och näringslivets insatser bör integreras i en gemen- samt ledd, fast sammanhållen organisation som skall ansvara för den exportfrämjande verksamheten både i Sverige och utomlands samt samordna, styra och leda insatserna såväl här hemma som inom fält- representationen. Organet bör enligt utredningen ledas av en styrelse med lika representation för staten och näringslivet och dess verksam-

Prop. 1972:31_ 14

het skall i huvudsak motsvara den som f.n. bedrivs i exportrådet för den mindre industrin och Exportföreningen. Utredningen, som an- mält att den ämnar slutföra sitt arbete under sommaren 1972 och bl. a. behandla basorganisationen och den kommersiella utlandsrepresenta- tionen, rekommenderade att överläggningar snarast skulle komma till stånd mellan företrädare för staten och näringslivet.

Utredningens principförslag har remissbehandlats. Samtliga remiss- instanser delar utredningens uppfattning att en bättre samordning av de exportfrämjande insatserna måste ske och nästan alla tillstyrker att ett gemensamt exportfrämjande organ upprättas av staten och nä- ringslivet.

Med anledning av exportfrämjandeutredningens rekommendation har överläggningar ägt rum mellan företrädare för handelsdepartementet och Sveriges allmänna exportförening. Enighet har därvid nåtts om att ett nytt organ med namnet Sveriges exportråd bör inrättas. Ett förslag till avtal mellan staten och Exportföreningen har upprättats varigenom rådets ledning, arbetsuppgifter och organisation regleras. Avtalsförsla- gets lydelse framgår av bilaga till detta protokoll. Exportföreningens sty- relse har i princip godkänt överenskommelsen. Jag biträder de överens- komna riktlinjerna och vill närmare anföra följande.

Den exportfrämjande verksamheten har på senare år förändrats avse- värt. Det statliga engagemanget på exportmarknaderna låg tidigare på ett mer allmänt plan än nu. Mässor och utställningar samt informations- kampanjer med statligt stöd bildade bakgrund till företagens egna sälj- ansträngningar. Fältorganens uppgift begränsades till att göra marknads- översiktcr och att förmedla varuförfrågningar och agenturer. Nu är han- delssekreterare och handelskamrar engagerade i att administrera mark- nadsföringsprojekt, där produkter eller produktgrupper förs samman i gemensamma marknadsutredningar och företagen därefter lämnas indi- viduella råd för marknadsföringen. Ett sådant arbetssätt ställer stora krav på kunnande och erfarenhet hos fältorganen. Som exempel kan nämnas att under innevarande budgetår bedrivs i Nordamerika projekt för bygg- material, gruvutrustningar och underleveranser till bilindustrin. I Europa bedrivs och planeras likartade produktprojekt. Samtidigt pågår utveck- lingsarbete för exportfrämjandets metodik. Speciella krav ställs på de handelssekreterarkontor och handelskamrar som arbetar med marknads- föringsprojekt för reko-industrierna. Jag ämnar i det följande föreslå en utbyggnad av handelssekreterarkontorens resurser för marknadsförings- uppdrag.

För allt fler företag är en vidgning av marknaden utöver hemma— marknaden aktuell. För vissa branscher är det en förutsättning för fort- satt vcrksamhet. Detta förhållande kräver ytterligare exportfrämjande insatser från statens sida och från näringslivet. Den nuvarande splitt- ringen av den exportfrämjande verksamheten har medfört att Sveriges

Prop. 1972: 31 15

allmänna exportförening och exportrådet för den mindre industrin inte kunnat utveckla full effekt. Det är därför inte rationellt att dessa två organ arbetar sinsemellan organisatoriskt oberoende. Den arbetsfördel- ning som tillämpas mellan dem nu är beroende av företagens storlek och medlemskap i Exportföreningen. Den indelningen tar inte hänsyn till att problemen för stora och små företag är relativt likartade då det gäller marknadsföring utomlands. För statens del är det angeläget att de statliga insatserna för exporten, vilka under sextiotalet vuxit starkt i omfattning och kvalitet, bereds och verkställs av ett enda organ. Mot denna bakgrund anser jag att ett centralt organ bör upprättas för att handlägga de centrala problemen inom exportfrämjandet och för att samordna fältorganens arbete.

Jag finner skäl för att nu, när förutsättningarna är för handen, med- verka till att det centrala exportfrämjandet organiseras i samarbete med svenskt näringsliv. Den exportfrämjande verksamhet som nu bedrivs inom kollegiet för Sverige-information i utlandet och exportrådet för den mindre industrin på den statliga sidan samt Exportföreningen på den enskilda kan därmed föras samman till en enhet och existerande re— surser utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom ett sådant samarbete uppnås även att det exportfrämjande arbetet på utlandsmarknaderna kan sam- las under ledning av ett organ. Ett på denna grund uppbyggt centralt organ bör ha förutsättningar att till sig samla verksamhet till förmån för svensk export, som initieras från offentligt eller enskilt håll, och att akti- vera de svenska företagen till medverkan i exportfrämjande projekt.

Exportfrämjandets omfattning och betydelse motiverar att ett organ av detta slag bör utrustas med ledningsfunktioner och egna resurser för att kunna självständigt planera och genomföra allmän exportfrämjande verksamhet. Samarbetet mellan staten och näringslivet bör återspeglas i organets ledning och finansiering. Organets uppgift bör vara att pla- nera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. Exportfrämjandet bör bedrivas inom ramen för landets handelspolitik men handelspolitiska bedömningar eller uppgifter bör inte ankomma på organet. Detta utesluter inte att organet informerar berörda myndighe- ter om de i samband med verksamheten iakttagna konkreta hinder som möter svensk export på olika marknader. Till organets uppgifter skall inte heller höra planering av exportfrämjande åtgärder av näringspoli- tisk natur. Organet bör däremot på uppdrag av Kungl. Maj:t eller myn- dighet kunna medverka vid genomförandet av sådana.

Även från näringslivets synpunkt bör ett samarbete ge väsentliga för- delar. Såväl stora som små företag kommer enligt min mening att dra nytta av att existerande resurser här hemma förs samman. Likaså är det för företagen värdefullt att den kommersiella verksamheten hos de stat- liga och enskilda fältorganen anknyts till det centrala organet. De mindre ' företagen får tillgång till ett mera fullständigt serviceorgan. Dessa före-

Prop. 1972: 31 15

tag har generellt sett behov av ett mer omfattande bistånd än de större företagen bl. a. i fråga om marknadsföringskonsultation. Den potential för ökad export som finns hos de mindre företagen bör därvid beaktas. Insatserna för dessa företag kommer att kräva en särskild resurstilldel- ning, som bör ankomma på staten.

Den organisatoriska reform, som jag nu föreslår, syftar således till att samordna och förstärka de resurser, som i dag står till buds för att be- driva en allmänt exportfrämjande verksamhet. Reformen berör här hem- ma kollegiet för Sverige-information i utlandet, exportrådet för den mindre industrin och Sveriges allmänna exportförening och utomlands handelssekreterare, svenska handelskamrar och utrikesrepresentationen.

Reformen innebär att ett centralt organ inrättas på grundval av Ex- portföreningens serviceaktiebolag och exportrådet för den mindre indu- strin. Exportföreningens intresseverksamhet för medlemmarna måste givetvis förbli en angelägenhet för näringslivets egna organ. Det föreslås att namnet på det nya organet blir Sveriges exportråd (Swedish Export Council). Exportrådet bör inrättas genom avtal mellan staten och Sve- riges allmänna exportförening och börja sitt arbete den 1 juli 1972. Avtalet skall enligt förslaget gälla till utgången av juni 1976 och förut- ser förlängning med fyraårsperioder. Till rådet skall utan ersättning eller mot symbolisk sådan föras de resurser som i dag finns hos exportrådet för den mindre industrin och Exportföreningens serviceaktiebolag. Ex- portrådet för den mindre industrin bör upphöra vid utgången av juni 1972.

Verksamhetens huvuddrag regleras i avtalet. Mer detaljerade regler skall finnas i stadgar som skall godkännas av Kungl. Maj:t och Sveriges allmänna exportförening.

Sveriges exportråd skall enligt avtalsförslaget ledas av en styrelse på åtta ledamöter med sex suppleanter. Kungl. Maj:t utser fyra ledamöter och tre suppleanter och Exportföreningen lika många. Styrelsen utser inom sig ordförande. Eftersom Exportföreningen får som en kvarva- rande uppgift att vara valkorporation för näringslivets representanter i styrelsen, förutsätter jag att föreningen strävar efter att vara så re- presentativ som möjligt för all svensk exportnäring.

Arbetsuppgiften för Sveriges exportråd skall innefatta vad som i dag utförs i kollegiet för Sverige-information i utlandet såvitt avser exportfrämjande verksamhet samt i exportrådet för den mindre indu- strin och Exportföreningens serviceaktiebolag. Jag vill kalla uppgiften allmänt exportfrämjande verksamhet. Uppgiften skall vara att stimulera en ökning av Sveriges totala export samt att biträda företag som behö- ver hjälp i sin marknadsföring på export. Dit hör i hög grad de mindre företagen.

Sveriges exportråd bör organiseras för att insamla, bearbeta och för- medla marknadsinformation, lämna råd i internationell marknadsföring

Prop. 1972: 31 17

samt stimulera och stödja exportansträngningar. Jag fäster stor vikt vid att kvalitén på exportrådets rådgivning i internationell marknadsföring till enskilda företag blir av hög klass. Erfarenheterna från handelssekre- terarverksamheten ger vid handen att både god utbildning och erfaren- het från företagsledande nivå är kvalifikationer som är av värde för den chefspersonal som används i det exportfrämjande arbetet. Personalpoli- tiken bör över huvud taget förankra den exportfrämjande verksamheten hos företagen genom ett utbyte av personal med näringslivet, så att inte en sluten karriär för exportfrämjandet bildas. Härigenom kan export- främjandets resurser bli kvalitativt väl anpassade till näringslivets behov.

De från exportrådet för den mindre industrin och Exportföreningen överförda resurserna bör föras samman i en ny organisation som är an- passad till Sveriges exportråds uppgifter. Serviceaktiebolaget kan över- tas av rådet och efter namnbyte användas för kamerala uppgifter, om detta visar sig rationellt. I syfte att ge ledningen för den nya organisa- tionen möjligheter att på ett kraftfullt sätt integrera verksamheten på fältet och hemma bör uppgifterna under chefen samlas på ett fåtal huvudfunktioner. De mindre företagens speciella behov ställer krav på rådet, men detta förhållande bör inte återspeglas i den organisatoriska . uppbyggnaden eftersom denna bör motsvara alla företags anspråk. Jag anser dock att- en delegation för de mindre företagen bör finnas knuten till exportrådets styrelse. Delegationens uppgift bör vara rådgivande i frågor som gäller inriktningen och utförandet av den verksamhet hos rådet som främst riktar sig till de mindre företagen. Delegationen bör också i direkt kontaktverksamhet kunna ge vägledning och stimulans åt sådana företag i deras exportansträngningar.

Driftkostnaderna för exportrådet för den mindre industrin och Ex- portföreningens serviceaktiebolag skulle för budgetåret 1972/73 ha kom- mit att uppgå till resp. ca 1 milj. kr. och ca 7,8 milj. kr. eller samman- lagt ca 8,8 milj. kr. Servicebolagets avgiftsintäkter för det budgetåret kunde efter en höjning av avgifterna med 10 0/0 beräknas ge ett belopp av 6,1 milj. kr., vilket skulle resultera i ett tillskottsbehov av 1,7 milj. kr. vid oförändrad ambitionsnivå. Exportföreningen har underrättat mig om att den avser att vid ordinarie stämma i år föreslå nämnda ökning av avgifterna till servicebolaget. Jag beräknar dessutom att en viss re- sursförstärkning bör kunna ske inom ramen för det statliga bidraget som jag kommer att föreslå. Vidare räknar jag med en omprioritering i verksamheten och vissa rationaliseringsvinster. Statens finansieringsbi- drag för budgetåret 1972/73 beräknar jag till 3 milj. kr. För de tre därpå följande avtalsåren beräknar jag statens bidrag till sammanlagt 10 milj. kr., som i årliga delbelopp ställs till rådets förfogande under dessa år. Statens sammanlagda bidrag under fyraårsperioden blir då 13 milj. kr.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd bör ske

Prop. 1972: 31 18

genom abonnemangsavgifter från företagen till rådet. Dessutom bör rådet bedriva uppdragsverksamhet mot särskild avgift för sina abon- nenter. Sveriges allmänna exportförening avses uppbära avgifterna på rådets vägnar. Avgifterna till Exportföreningen är i dag baserade på medlemmarnas aktiekapital. Av dessa avgifter avser 15 0/0 intressefunk- tionen i föreningen och 85 % service från Exportföreningens service- aktiebolag. Den senare delen av avgiften är avdragsgill vid företagens beskattning. Avgiften till exportrådet skall för flertalet företag faststäl- las i relation till värdet av abonnentens export (Bilaga s. 2, 10 5). Det nya avgiftssystemet medför ingen förändring i arten av tjänster som kommer företaget till godo. Avgifterna till rådet torde därför bli av- dragsgilla på samma grunder som avgifterna till serviceaktiebolaget. Huvuddragen i abonnemangsavgiftssystemet avses under det första året bli följande. Företag med mindre än 100000 kr. årlig export betalar endast 300 kr. i avgift. Fr. o. m. 100 000 kr. upp till 500 000 kr. export- värde blir avgiften 600 kr. Vid exportvärden fr. o. m. 500 000 kr. till 4 milj. kr. blir avgiften 1 200 kr. Vid högre exportvärde blir avgiften 0,3 promille av exportvärdet. Maximiavgift blir första året 65 000 kr. Av- sikten är att rådets tjänster till företagen efter den första avtalsperiodens slut skall finansieras genom abonnemangsavgifter och andra inkomster som uppbärs i verksamheten. Statsbidrag skall dock utgå för rådets tjänster till den mindre industrin. Intäkterna från abonnemang och uppdrag måste därför öka under avtalsperioden för att kompensera det bortfallande statsbidraget. Dessutom krävs ökade "inkomster för stigan- de löner och andra kostnader samt för den förstärkning av verksam- heten som på sikt måste anses nödvändig. Den intäktsutveckling som kan förutses med oförändrade avgiftsuttag och avgiftsgränser torde inte bli tillräcklig. Exportrådets styrelse bör därför lägga fram förslag om förändringar av systemet i dessa avseenden så snart erfarenhet vunnits av verksamheten. Sådana ändringar bör få genomföras utan riksdagens medverkan.

Abonnemang ger tillgång till rådets och handelssekreterarnas tjänster samt tjänster av exportfrämjande art från utrikesrepresentationen. Lika- så är abonnemang en förutsättning för rätt att delta i statsfinansierade exportfrämjande åtgärder som rådet och utlandsmyndigheterna genom- för.

Kollegiet för Sverige—information i utlandet fördelar nu de medel som står till förfogande för exportfrämjande åtgärder och allmän informa- tion om Sverige i utlandet. Kollegiet disponerar för verksamheten bud- getåret 1971/72 under tionde huvudtiteln en anslagspost under anslaget Främjande av utrikeshandeln m. m. om 5 243 000 kr., på tredje huvud— titeln under anslaget Övrig information om Sverige i utlandet anslags- posten Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet om

Prop. 1972: 31" 19

2 625 000 kr. samt för administration av verksamheten ett anslag under tionde huvudtieln om 1 217 000 kr.

Kollegiet, som föregicks av upplysningsberedningen, tillkom år 1966 för att samordna alla statliga och statsstödda informationsinsatser i ut- landet. Under kollegiets ledning har visserligen ökad stadga vunnits i formerna för samordning av insatserna från de organ som, främst inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, arbetar med allmän informa- tion om Sverige i utlandet och de organ som arbetar med främjande av export. Dock har under exportfrämjandeutredningens arbete fram- gått att t. ex. sådana större aktioner och manifestationer, som inbegri- per både kommersiella och allmäninformativa arrangemang, f.n. inte tillmäts samma betydelse som tidigare. Liknande uppfattningar synes vara på väg att bli alltmer förhärskande i andra länder. Kollegiet för Sverige-information i utlandet förklarar i sitt remissyttrande, att tiden är mogen att föra över kollegiets uppgifter avseende exportfrämjandet till ett nytt integrerat organ. Jag ansluter mig till kollegiets uppfattning och föreslår att dess verksamhet upphör vid utgången av budgetåret 1971/72. Den exportfrämjande verksamheten vid kollegiet bör i enlig- het med exportfrämjandeutredningens förslag föras över till Sveriges exportråd.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet föreslår jag att kollegiets uppgifter för den allmänna informationen övertas av utrikes- departementet. Tjänsten i Cr 3 som rådgivare i frågor om Sverige-in- formation i utlandet bör dras in. För den nuvarande innehavaren av tjänsten bör inrättas en personlig ordinarie tjänst med beteckningen r i utrikesdepartementet. Förvaltningen av inredningen i Sverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm, som nu åvilar kollegiet, liksom viss ge— mensam service åt de i huset verkande organen bör föras över till an- nan statlig myndighet. Kollegiets fasta personal kan beredas anställning inom utrikesdepartementet eller annan statlig verksamhet. Förvalt- ningskostnaderna avseende den allmänna informationen och Sverige- huset torde för nästa budgetår få bestridas från ifrågakommande an- slag.

Handelssekreterarna är statliga tjänstemän och bör liksom nu utses av Kungl. Maj:t. Medel för handelssekreterarkontorens förvaltning bör alltjämt anvisas över särskilt riksstatsanslag. Stat och instruktion för dem bör fastställas av Kungl. Maj:t. Handelssekreterarnas kommersiella verksamhet bör fr.o.m. den 1 juli 1972 planeras och ledas av Sveriges exportråd. Styrningen bör ske genom medelsramar för projekt och an- visningar för den löpande verksamhetens allmänna "inriktning och inte i detalj. Handelssekreterarnas anslagsframställningar bör inges till Kungl. Maj:t av exportrådet med rådets yttrande och dess egna förslag om an- slag till och inriktning av handelssekreterarnas verksamhet och export— främjande åtgärder i övrigt.

Prop. 1972: 31 20

Exportfrämjandeutredningen har föreslagit att de svenska handels- kamrama i utlandet genom särskilda avtal knyts till det exportfräm- jande organet i Sverige. Jag tillstyrker att detta sker i så stor utsträck- ning som möjligt. Statsbidrag till handelskamrama bör t.v. utgå enligt nuvarande normer. Jag återkommer till detta vid min anmälan av an- slag till handelskamrarna. Från handelskammarhåll kan komma att ak- tualiseras fråga om omvandling av handelskammare till handelssekrete- rarkontor. Jag är beredd att inleda sådana överläggningar med kamrar, som så önskar och som arbetar på marknader där handelssekreterar- verksamhet kan vara motiverad.

Även beskickningar och konsulat bistår svenska företag i kommer- siella angelägenheter. Som jag nämnt bör tjänster av exportfrämjande art från utrikesrepresentationen kunna åtnjutas endast av dem som betalar abonnemang i rådet.

Beskickningar och konsulat bör så långt som- möjligt söka bedriva sin kommersiella verksamhet i överensstämmelse med de riktlinjer för den exportfrämjande verksamheten som dras upp av exportrådet och bör nära samråda och samverka med detta organ.

Hos såväl handelssekreterare som handelskamrar bedrivs praktikant- verksamhet som bekostas av statsmedel. Verksamheten syftar till att låta yngre personer förkovra sig i internationell marknadsföring. Prak- tikanterna förordnas av och får stipendier från kommerskollegium resp. utlandshandelskamrarnas förening. De bör fr. o. m. den 1 juli 1972 utses och få stipendier av Sveriges exportråd.

På tionde huvudtiteln bör för nästa budgetår under B. Främjande av utrikeshandeln m. rn. finnas följande anslag. B 1. Sveriges exportråd, B 2. Handelssekreterare, B 3. Exportfrämjande åtgärder m. m., B 4. Svenska handelskamrar i utlandet m. m., B 5. Svenska turisttrafikför- bundet, B 6. Exportfrämjande åtgärder för textil— och konfektions- industrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin och B 7. Täc- kande av förluster på grund av garantier för lån till textil- och kon- fektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. Beträf- fande de tre senare anslagen har slutliga förslag lämnats i årets stats- vcrksproposition (bil. 12 s. 14).

De reservationer som kan uppkomma under anslaget Främjande av utrikeshandeln m.m. på riksstaten för budgetåret 1971/72 bör få dis- poneras av Kungl. Maj:t för motsvarande ändamål under nästa bud- getår.

Med hänvisning till vad sålunda anförts förordar' jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att på statens vägnar sluta avtal med Sveriges allmänna exportförening i huvudsaklig överensstämmelse med avtalsförslaget. Om det under avtalstiden skulle uppkomma be- hov av mindre jämkningar i avtalet, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att för statens del träffa överenskommelse om sådana ändringar.

Prop. 1972: 31 21

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för omorganisation av den exportfrämjande verksamheten som jag har angett i det före- gående;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat sluta avtal med Sveriges allmänna ex- portförening om inrättande och drivande av Sveriges ex- portråd;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att i utrikesdepartementet inrätta en tjänst i Cr 3;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder i övrigt som behövs för att den föreslagna omorganisationen skall kunna genomföras;

5. till Sveriges exportråd för budgetåret 1972/73 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Anslag till handelssekreterare m. 111.

B 2. Handelssekreterare

1970/71 Utgift 5 313 433 1971/72 Anslag 7 970 000 1972/73 Förslag 9 970 000

Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Handelssekreterarna rekryteras från tjänster i eller nära företags- ledningen i svenska företag med exportinriktning för tjänstgöring un- der fyra till fem år på marknader, där en ökning av den exportfräm- jande vcrksamheten bedöms lämplig.

19 handelssekreterartjänster är f. n. inrättade. Av dessa är åtta place- rade i Nordamerika en i vardera Toronto, Vancouver, Chicago, Detroit, Houston och Los Angeles samt två i New York. Den ene han- delssekreteraren i New York arbetar i Amerikas förenta stater och Canada med marknadsföringsfrågor speciellt för textil-, konfektions- och glasindustrierna.

1 Europa finns fem handelssekreterare, nämligen i Ziirieh, Prag, Diisseldorf, Stuttgart och Milano. Inom kort finns en handelssekrete- rare även i Budapest. På övriga industn'landsmarknader finns handelssekreterare i Tokyo och Melbourne. Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer med huvudsaklig uppgift att introducera svenska konsulter och entreprenörer i utvecklings-

Prop. 1972: 31 22

projekt. Dessa handelssekreterare är placerade i Mexico City-för nor- ra delarna av Latinamerika, i Nairobi för Östafrika och i Beirut för Främre Orienten.

De 19 handelssekreterarkontoren sysselsätter ett 80-tal personer. Förutom handelssekreterarna utgörs personalen av praktikanter med stipender från kommerskollegium, lokalanställda assistenter och bi- trädespersonal. Hos flertalet handelssekreterare finns en eller två praktikanter. För budgetåret 1971/72 har medel till stipendier åt dessa anvisats med 895 000 kr., vilket motsvarar 31 stipendier under ett år.

Utgifterna för handelssekreterarnas verksamhet var under budget- året 1970/71 ca 5,5 milj. kr. och utgjordes till största delen av löner och omkostnader. För budgetåret 1971/72 har anvisats 7 970 000' kr.

Den under budgetåret 1970/71 påbörjade försöksverksamheten med avgiftsbeläggning av handelssekreterarnas tjänster av konsultkaraktär gav totalt ca 450 000 kr. i intäkter första året. Av dessa var ca 125 000 kr. arvodesintäkter för handelssekreterare och praktikanter. Övriga in- täkter avser arvoden till i uppdragsverksamheten särskilt anställd per- sonal och ersättning för omkostnader.

Handelssekreterarna begär för budgetåret 1972/73 ökade anslag för expenser till den icke avgiftsbelagda delen av verksamheten, dvs. den allmänna verksamheten, med sammanlagt 1362 000 kr. Enligt han- delssekreterarnas prognoser för samma budgetår kan inkomsterna av uppdragsverksamheten komma att uppgå till sammanlagt 460 000 kr. _

Kommerskollegium anför, att den form av utbildning som prak- tikantverksamheten erbjuder är av stor betydelse för svensk export- handel genom att företagen på detta sätt tillförs en värdefull kommer- siell erfarenhet. Praktikantverksamheten har också vunnit stor upp— skattning, vilket bl.a. tar sig uttryck i det stora antalet ansökningar, under år 197]. ungefär 350. Kollegiet anser det riktigt att även i fort- sättningen satsa på denna utbildningsform. Verksamheten bör sålunda enligt kollegiets mening fullföljas och byggas ut. Ytterligare fem prak- tikanter bör anställas. För stipendier åt dessa beräknas sammanlagt 165 000 kr. För stipendier totalt bör för budgetåret "1972/73 beräknas ett belopp på 1 245 000 kr., vilket innebär en ökning med 350000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Bygg/zadsm'relsen beräknar, att bostadskostnaderna för handels- sekreterarna ökar med 27 000 kr.

Sveriges allmänna exportförening framhåller, att handelssekreterar- institutionen under de senaste åren successivt byggts ut och nya kontor upprättats på viktiga avsättningsområden för svensk exportindustri. In- för den närmaste framtiden ter det sig enligt föreningens bedömning rimligt att satsa eventuellt ytterligare tillgängliga resurser på en för— stärkning av de nuvarande kontoren snarare än på en fortsatt utbygg- nad med nya kontor. Denna förstärkning skulle kunna ske antingen

Prop. 1972: 31 23

så att man till handelssekreterarkontoren för en längre tidsperiod knyter en mera kvalificerad svensk assistent som komplement till det nuvarande praktikantsystemet eller alternativt att man lokalt an- ställer en kvalificerad inhemsk assistent.

Exportfrämjandeutredningen anser att handelssekreterarinstitutionen utvecklats till ett gott instrument för att förmedla kvalificerad mark- nadskonsultation till företagens egna exportaktiviteter och för att sti- mulera väl planerade exportinitiativ. Den anser också att denna in- stitution är ett lämpligt sätt att förstärka den specialiserade kommer- siella fältrepresentationen. Utredningen anser det framför allt motive- rat att kontoren förses med en eller flera kvalificerade medarbetare.

Departementschefen

Under 1960-talet har handelssekreterarorganisationen byggts ut kraftigt. Kontorens antal har ökats och uppgår nu till 19. Möjligheter- na att rekrytera personal på företagsledande nivå i svenska företag till handelssekreterartjänster är goda.

Handelssekreterarna ersätts i ett ständigt utbyte med näringslivet i perioder om fyra till fem år. På så sätt har institutionen kunnat hålla takten med den snabba utvecklingen av marknadsföringsteknikcn och den hårda konkurrensen på våra exportmarknader. Exportföreningen och exportfrämjandeutredningen har förordat en utbyggnad av de exi- sterande handelssekreterarkontoren genom att tillföra flera kvalifice- rade tjänstemän. Behov av sådan arbetskraft har också anmälts av handelssekreterarna som anser att uppdragsverksamheten fordrar en kontinuitet i kontorens arbete som inte kan tillgodoses av nuvarande personalkategorier. En ny personalkategori bör tillkomma bestående av lokalanställda marknadssekreterare. Dessa bör tillföras vissa handels- sekreterarkontor för att fullgöra kvalificerade marknadsföringsupp- drag i uppdragsverksamheten.

Systemet med praktikanter hos handelssekreterarna har utfallit väl. Det ger en värdefull utbildning och praktikanternas erfarenhet kan nyttiggöras av svensk exportindustri. För att vidga möjligheterna till praktisk exportutbildning och samtidigt förstärka handelssekreteraror- ganisationen bör ytterligare praktikantstipendier inrättas.

Jag beräknar 1. 035 000 kr. för pris- och löncomräkning. För kvali- ficerade marknadssekreterare vid vissa kontor beräknar jag 700 000 kr. och för ytterligare åtta praktikantstipendier beräknar jag en ökning med 265 000 kr. Anslaget bör således ökas med 2 milj. kr. och föras upp med sammanlagt 9970 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Handelssekreterare för budgetåret 1972/73 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 9 970000 kr.

Prop. 1972: 31 24

B 3. Exportfrämjande åtgärder m.m.

1972/73 Förslag 5 243 000

Under detta anslag föreslås medel för exportfrämjande och turist- värvande åtgärder.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet hemställer om en höj- ning med 2,2 milj. kr. till 7443 000 kr. Som motiv för detta anförs bland annat ökade krav från Exportföreningen, handelssekreterare, handelskamrarna och turistkontor på exportfrämjande åtgärder. Också den rådande internationella situationen med ökade handelshinder stäl- ler nya anspråk. Den utbyggda fältorganisationen torde också kom- ma att behöva mera medel för kommersiell information om Sverige utomlands. Kollegiet begär dessutom, att 200 000 kr. anvisas på ett särskilt anslag för projektering av svenskt deltagande i världsutställ- ningen i Philadelphia år 1976.

Sveriges allmänna exportförening beräknar medelsbehovet till 6 710 000 kr.

Departementschefen

Medlen under anslaget avses för Sveriges exportråd och Svenska tu- risttrafikförbundet. De bör ställas till förfogande för att enligt Kungl. Maj:t närmare bestämmande användas för åtgärder som stöder företa- gens exportansträngningar och den turistvärvande verksamheten direkt och på ett konkret säljfrämjande sätt. Medlen bör användas till åtgär- der som inte primärt är länderbundna utan inriktade på branschpro- jekt och temabundna aktiviteter. Jag beräknar medelsbehovet till 5 243 000 kr. Jag kan inte tillstyrka, att medel anvisas för projektering av ett svenskt deltagande i världsutställningen i Philadelphia. Jag hem- ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande åtgärder m. m. för budgetåret 1972/73 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 243 000 kr.

B 4. Svenska handelskamrar i utlandet m. nr.

1972/73 Förslag 2 159 000

Under detta anslag tas för nästa budgetår upp medel för Svenska handelskamrar i utlandet, praktikanter vid de svenska handelskam- rarna i utlandet, Svenska Slöjdföreningen samt exportfrämjande åt- gärder i övrigt.

Prop. 1972: 31 25

Svenska handelskamrar i utlandet

De svenska handelskamrama i utlandet beviljas statsbidrag enligt grunder som godkändes av riksdagen år 1964 och 1965 ( prop. 1964:1 bil. 12 s. 40 SU 1964: 10 rskr 10 och prop. 1965:1 bil. 12 s. 52 SU 1965: 10 rskr 10).

Statsbidraget utgörs av ett allmänt bidrag motsvarande 50 % av kamrarnas intäkter från medlemsavgifter och av lönebidrag till handels- kammarcheferna med belopp som varierar mellan 40000 och 48 000 kr. Hälften av det allmänna bidraget betalas ut direkt till handels- kamrarna och hälften till en handelskamrarnas fond.

För budgetåret 1971/72 har anvisats 1 042 000 kr. att fördelas mellan handelskamrarna i London, Paris, Madrid, Wien, Briissel, Haag, Buenos Aires och Sao Paulo samt handelskamrarnas fond. Av detta belopp av- ser 672 000 kr. allmänna bidrag, 336 000 kr. chefslönebidrag och 34 000 kr. bidrag till ATP-avgifter.

Svenska utlands/tandelskamrarnas förening anför att exportfrämjan- deutredningen under 1971 har framlagt yttrande om statens stöd till utlandshandelskamrarna, vilket tar fasta på fortsatt existens för kamrar- na men under andra betingelser. Det är under tiden innan beslut fattats av yttersta vikt att kamrarna erhåller ett ekonomiskt stöd så att de kan fortsätta sin verksamhet som hittills.

Föreningen hemställer att anslaget till handelskamrama räknas upp med 145 000 kr. Av denna höjning utgör 128 000 kr. höjda chefslöne- bidrag, 13 000 kr. automatisk höjning av allmänna bidrag i förhållande till medlems- och serviceintäkterna samt 3 600 kr. höjda ATP-avgifter.

Kommerskollegium tillstyrker handelskammarföreningens framställ- ning.

Praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet

Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer för budget- året 1972/73 om en ökning med 176 000 kr. till 440000 kr. Av detta belopp utgör ca 120 000 kr. en höjning av stipendiebeloppen och åter- stoden en utökning av antalet stipendier med tre till totalt 19 helårs- stipendier.

Kommerskolegium tillstyrker handelskammarföreningens framställ- ning.

Svenska Slöjdföreningen

Svenska Slöjdföreningen har till uppgift bl. a. att sprida kunskap om god formgivning och ger i detta syfte ut tidskriften Form samt bedriver utställningsverksamhet i Malmö och deltar i exportfrämjande verksam- het utomlands. För innevarande budgetår har föreningen erhållit ett

Prop. 1972: 31 26

statsbidrag på 300000 kr. Föreningen har hemställt att bidraget för budgetåret 1972/73 skall höjas med 425 000 kr. till totalt 725 000 kr.

Exportfrämjande åtgärder i övrigt

Till exportfrämjande åtgärder i övrigt har för innevarande budgetår anvisats 313 000 kr. bl. a. för vidare utveckling av metoder för export- stödet.

Sveriges allmänna exportförening hemställer att 725 000 kr. anvisas för grundläggande exportfrämjande verksamhet. Av detta belopp avses 460 000 kr. för arbete med en dokumentationscentral och 265 000 kr. för databehandling av utländska varuförfrågningar.

Departem en tsclz efen

Bidraget till de svenska handelskamrarna i utlandet bör för nästa budgetår räknas upp med 13 000 kr. för allmänt statsbidrag till kamrar- na grundat på medlemsavgifter enligt gällande regler. För praktikant- verksamheten vid de svenska handelskamrarna i utlandet beräknar jag ett oförändrat belopp. Bidraget till Svenska slöjdföreningens verksamhet bör för nästa budgetår räknas upp med 30 000 kr. För exportfrämjande åtgärder i övrigt beräknar jag en ökning med 197 000 kr. för att möj- liggöra automatisk databehandling av utländska varuförfrågningar.

Anslaget bör således föras upp med sammanlagt 2 159 000 kr. Härav beräknar jag till utlandshandelskamrarna 1 055 000 kr., till praktikant- vcrksamheten där 264 000 kr., till Svenska Slöjdföreningen 330 000 kr. samt till exportfrämjande åtgärder i övrigt 510 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Svenska handelskamrar i utlandet m.m. för budgetåret 1972/73 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsan- slag av 2 159 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1972: 31 27

Bilaga

AVTAL

mellan Svenska staten och Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges exportråd

1 5 Svenska staten och Sveriges Allmänna Exportförening åtager sig att i enlighet med detta avtal inrätta och driva en institution, benämnd Sve- riges exportråd.

2 % Rådets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, som godkänts av Kungl. Maj:t och Sveriges Allmänna Exportförening.

3 %

Rådet skall som centralt organ planera, samordna och genomföra åt- gärder för att främja Sveriges export.

Det åligger rådet särskilt att insamla, bearbeta och förmedla marknadsinformation att lämna råd i internationell marknadsföring att stimulera och stödja exportansträngningar.

4 %

Rådet skall ledas av en styrelse. Styrelsen skall bestå av åtta ledamö- ter med sex suppleanter. Hälften utses av Kungl. Maj:t och hälften av Sveriges Allmänna Exportförening. Styrelsen utser inom sig ordförande.

Suppleant kan utöva rösträtt endast i stället för. ordinarie ledamot med samma huvudman.

Rådet kan tillsätta delegationer för särskilda arbetsområden. En sådan skall tillsättas för den mindre industrin.

5 % _l-Iandelssekreterarnas kommersiella verksamhet skall enligt instruktion av Kungl. Maj:t bedrivas enligt de anvisningar som meddelas av rådet.

6 & Rådet skall samråda med utrikesdepartementet vid behandlingen av sådana i 3 & angivna uppgifter, för vilka erfordras medverkan av utrikes- representationen.

7 %

Rådet skall snarast möjligt söka träffa avtal om den exportfrämjande verksamheten vid de svenska handelskamrar i utlandet, som erhåller stat- liga bidrag.

8 %

Rätt att anlita rådet och handelssekreterarna samt, i fråga om verk- samhet av det slag som anges i 3 å, de handelskamrar som avses i 7 & tillkommer endast dem, som tecknat avtal om abonnemang med rådet. Detsamma gäller i fråga om rätt att deltaga i statsfinansierade export- främjande åtgärder eller att åtnjuta tjänster av det slag som anges i 3 % från den svenska utrikesförvaltningen.

Prop. 1972: 31 28

Rådet är skyldigt att inom ramen för den verksamhet, som anges i 3 5, mot avgift utföra tjänster som begärs av svensk myndighet.

9 % Rådets verksamhet finansieras genom avgifter för abonnemang som avses i 8 &, statliga bidrag samt andra inkomster, som uppbärs i verksam- heten.

105

Abonnemangsavgiften skall beräknas för varuexporterande företag på dess exportvärde och för tjänsteexporterande företag på aktiekapitalet.

För de varuexporterande företag, som den 30 juni 1972 är medlem- mar av Sveriges Allmänna Exportförening, skall under tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975 gälla särskilda bestämmelser, som innebär att grunden för beräkning av avgifterna gradvis ändras från aktiekapital till exportvärde.

Om särskilda skäl föreligger att beräkna avgifter i fråga om företag, som avses i första och andra styckena, på annat sätt än där anges, skall rådet hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t och Sveriges Allmänna Export- förening. För andra abonnemang äger rådet besluta om avgiften.

115

Staten skall under de fyra första verksamhetsåren bidraga till rådets finansiering med totalt 13 miljoner kronor. Medlen ställs i årliga belopp till rådets förfogande. För det första verksamhetsåret skall beloppet ut- göra 3 miljoner kronor.

Sveriges Allmänna Exportförening skall såsom ombud för rådet upp- bära abonnemangsavgifterna.

Förlängs avtalet att gälla efter den 30 juni 1976, skall rådets tjänster till företagen finansieras genom abonnemangsavgifter och andra inkoms- ter som uppbärs i verksamheten. Statsbidrag skall dock utgå för rådets tjänster till den mindre industrin.

12 &

Rådet skall till Kungl. Maj:t avge förslag rörande användningen av medlen för exportfrämjande åtgärder under tionde huvudtitelns reserva- tionsanslag Exportfrämjande åtgärder m. m.

Kungl. Maj:t skall genom särskilda beslut tilldela rådet dessa medel.

135

Upphör avtalet att gälla, delas rådets tillgångar och skulder lika mel- lan parterna såvitt ej annat avtalas för särskild egendom.

14 & Tvist om detta avtal skall avgöras genom skiljedom.

Detta avtal träder i kraft den 1. juli 1972 och gäller till och med den 30 juni 1976. Uppsäges inte avtalet av någondera parten senast ett år före avtals- tidens utgång, skall det anses förlängt med ytterligare fyra år.

För Svenska staten För Sveriges Allmänna Exportförening