Prop. 1972:85
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1972
Nr 85
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riks- staten för budgetåret 1971/72; given Stockholms slott den 10 mars 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de' förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche— fen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E.. STRÄNG
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODI-INOFF, MOBERG, BENGTSSON. NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdeparternentet, statsrådet Sträng, anför efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag som 1971 års riksdag anvisat sedan riksstatcn för budget- året 1971/72 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1971: 139, 140, 145, 154 och 156, KU 1971: 73, FiU 1971: 54, rskr 1971: 361). Vidare har vid början av innevarande års riksdags vårsession begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1972: 2).
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande bud- getår har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en ge- mensam proposition avseende utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72. Tidigare denna dag har dessutom frågan om kostnader för omläggning av trafikledarutbildningen redovisats i en sär- skild proposition.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t be-
Prop. 1972: 85 2
slutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över utrikesdepar- temcnts-, försvars—, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jord- bruks-, handels-, inrikes- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—11. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 12.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition föreläg- ger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsproto- kollct.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 3
Bilaga ]
UTRl KESDEPA RTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdcpartementsärcnden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Ministern för utrikes ärendena anmäler ärende under utrikesdeparte- mentets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat lII till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIF TBUDGETEN
TREDJE I-l UVUDTITELN
D. Information om Sverige i utlandet
[1] D]. Svenska institutet. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 7417 000 kr. Svenska institutet föreslår att på tilläggsstat för budgetåret 1971/72 anvisas 300 000 kr. för att täcka ökade lönekostnader. Utfallet av 1971 års löncrörelse för institutets personal medför en ökad lönekostnad med ifrågavarande belopp för budgetåren 1970/71 och 1971/72. 1 institutets budget för innevarande budgetår har kostnaderna för löner beräknats i 1970 års löneläge.
Deparlemcntschefen
Vid beräkningen av anslaget för Svenska institutet för innevarande budgetår kunde inte lönestegringarna förutses. Med.hänsyn till de under år 1971 träffade löneöverenskommelserna behöver ytterligare medel an- visas till institutet. Det ökade medelsbehovet beräknar jag till 300 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenska institutet på tilläggsstat III till riksstaten för bud- getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1972: 85 4
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 5
F ÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP— LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
T.f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat Ill till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE HUVUDTITELN
0. Diverse
[1] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor 111. m. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m.m. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m.m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verk- samhet utom Sverige — fr.o.m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 450 365 000 kr. på tilläggsstat, varav 9,8 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten under tiden den 15 juni—den 15 december 1971 (prop. 1971: 145 bil. 2, FöU 1971: 23, rskr 1971:345). Vid in- gången av januari 1972 fanns en brist under anslaget på ca 453 000 kr.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1971 har tiden för den
Prop. 1972: 85 6
svenska FN-insatsen på Cypern förlängts längst t. o. m. den 15 juni 1972. Utgifterna för tiden den 15 december 1971—den 15 juni 1972 kan be- räknas till 1,6 milj. kr. för månad eller sammanlagt 9,6 milj. kr. Härut- över bör 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingentcn på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1972 till 38. Mc- delsbehovet för dessa kan beräknas till 250 000 kr. för månad eller för januari—juni 1.972 sammanlagt 1,5 milj. kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för ob- servatörer uppgår alltså till (9 600 000 + 1 000 000 + 1 500 000 + 453 000) 12 553 000 kr., avrundat 12,5 milj. kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN- styrkor rn. rn. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. ni. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservations- anslag av 12 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllenslen
Prop. 1972: 85 7
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP— LING, NILSSON, GEIJER. ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72. Departementschefen anmäler därvid frågorna under punkterna 1 och 3—7 och statsrådet Odhnoff frågan under punkten 2. Föredragan- dena anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
A. Socialdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har un- der denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,3 milj. kr. Behåll- ningen på anslaget vid ingången av budgetåret 1971/72 uppgick till ca 760 000 kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta an- slag har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen. Under tiden t.o.m. ja- nuari 1972 har av anslaget förbrukats närmare 4,2 milj. kr. Det åter- stående beloppet, ea 2,9 milj. kr., beräknas inte täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utredningsverksamhet som pågår inom socialdepartementets vcrksamhetsområde. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 1,2 milj. kr. under anslaget för innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m.m. på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
Prop. 1972: 85 8
D. Sociala servieeåtgärder
[2] D2. Bidrag till anordnande av barnstugor. Till detta ändamål har för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 65 milj. kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret en reservation av ca 14 000 kr. Medelsberäkningen under anslaget för innevarande budgetår gjordes med utgångspunkt i uppgifter från kommunerna under hösten 1970 om den beräknade igångsättningen av nybyggnader för barnstugor under budgetåret 1971/72. På grundvalav dessa uppgifter beräknade jag att ca 12 000 platser i daghem och fritidshem skulle komma att påbörjas. Socialstyrelsen har i särskild framställning redovisat en igångsättning av 8 300 statsbidragsberättigade barnstugeplatser under tiden den 1 juli 1971—den 30 januari 1972. Styrelsen beräknar på grundval härav att ca 14 000 platser kommer att påbörjas under innevarande budgetår. Jag förordar därför att medelsanvisningen ökas från 65 milj. kr. till 75 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till anordnande av barnstugor på tilläggsstat I-II till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
E. Myndigheter inom hälso— och sjukvård, socialvård m. m.
[3] E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Till detta ändamål har för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 1,4 milj. kr.
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)
Kungl. Maj:t har den 27 maj 1971 ställt medel till byggnadsstyrelscns förfogande för uppförande av en destruktionsanläggning. I den angivna kostnadsramen om 3 890 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970 ingår inte utrustning för anläggningen. SBL beräknar behoven härför till sammanlagt 503 000 kr. enligt följande sammanställning
Avfallsvagnar . 67 000 Vagnspoltunnel 251 000 Lasttiak 60 000 Bygelvagn—dragvagn 42 000 Vågutrustning 53 000 Oförutsett 30 000
Summa 503 000 kr.
Departententschefen
Den 5 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att bygga ifrågavarande destruktionsanläggning. I investeringsplanen för nästa budgetår har kostnadsramen för anläggningen angivits till 4235 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971. I detta belopp ingår inte kostna—
Prop. 1972: 85 9
derna för erforderlig utrustning. Byggnadsarbetena beräknas bli påbör- jade i april 1972 och anläggningen beräknas nu stå färdig redan i febru- ari 1973. Då vagnspoltunneln bör installeras i samband med byggnads- arbetena behöver medel för denna utrustningsdel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Medelsbehovet härför uppgår till i runt tal 250 000 kr. Kostnaderna för övrig utrustning kan bestridas från labora- toriets utrustningsanslag för budgetåret 1972/73. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
K. Viss rehabiliteringsverksamhet
[4] K3. Bidrag till handikappinstitutet. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har under denna rubrik anvisats ett anslag av 4,4 milj. kr. Beräkningen av handikappinstitutcts statsbidragsbehov har gjorts med utgångspunkt i 1970 års löneläge. Löneomräkningen till 1971/72 års löner utgör ca 350 000 kr. och jag förordar att medelsanvisningen ökas med detta belopp för innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till handikappinstitntet på tilläggsstat III till riks-. staten för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 350-_000kr.
[5] K12. Bidrag till De blindas förening. Till detta ändamål har för budgetåret 1971/72 anvisats ett anslag av 2,5 milj. kr. AV detta belopp har 1 255 000 kr beräknats för avlöningar och omkostnader för den av De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter. Beräkningen har gjorts med hänsyn till löne- och prisförhållanden år 1970. På grund av höjda löner och ökade omkostnader, bl. a. för frakter, bör ytterligare 130000 kr. anvisas för depåverksamheten under budgetåret 1971/72. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till De blindas förening på tilläggsstat Ill till riks- staten för budgetårct 1971/72 anvisa ett anslag av 130 000 kr..
KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[6] 9 a. Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för inne- varande budgetår. Till ändamålet har emellertid för budgetåret 1969/70 anvisats ett investeringsanslag av 11 milj. kr.
Prop. 1972: 85 10
Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybygg- nad för personalbostäder för karolinska sjukhuset. Bostäderna, som om- fattar 180 enkelrum och 29 dubbletter, avses placeras nära förutvaran- de statens sjuksköterskeskola i Stockholm. De beräknas stå färdiga vid ingången av år 1973. I prop. 1972: ]. (bil. 7 s. 215) läggs en investe- ringsplan fram, som upptar en kostnadsram för byggnadsföretaget av 14 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. För budgetåret 1972/73 före- slås anvisande av ett formellt belopp av 1 000 kr. till ändamålet.
Byggnadsstyrelsen anför, att numera gällande betalningsplan för bygg- nadsföretagct innebär en medelsförbrukning av sammanlagt 13 166 000 kr. t.o.m. budgetåret 1972/73. För att styrelsen, som upphandlat bygg- nadsföretaget på s.k. totalentreprenad, skall kunna fullgöra sina betal- ningsåtagandcn måste 2165 000 kr. anvisas redan under budgetåret 1971/72.
Jag godtar byggnadsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjuk- huset på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 2 165 000 kr.
[7] 11. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verk- samhetsområde. Under denna anslagsrubrik har för innevarande bud- getår anvisats ett investeringsanslag av 10 480 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har, efter en inventering av de olika avloppsre- ningsanläggningar som styrelsen förvaltar, funnit att omfattande för- bättringsåtgärder behöver vidtas under de närmaste åren. Styrelsen har därför föreslagit att vissa angelägna arbeten för att förbättra reningsan- läggningarna vid bl. a. vissa ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare snarast kommer till stånd och att medel härför an- visas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande och nästa budgetår. De sammanlagda kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen aktualiserade åtgärderna uppskattas till ca 5,2 milj. kr. Jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning att en upprustning av avloppsanläggningar är angelägen av sanitära skäl och från naturvårdssynpunkt. Jag förordar därför i detta sammanhang _ efter samråd med statsrådet Odhnoff — att en kost- nadsram av 580000 kr. i prisläget den ]. april 1971 tas upp i investe- ringsplanen för vatten- och avloppsanläggningar vid Bärby och Långa- näs yrkesskolor samt avgift för anslutning av vårdanstalten Gudhem till det kommunala vattennätet.
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med här behandla- de byggnadsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under förevaran- de anslag.
Prop. 1972: 85 11
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgif-
ter för vissa byggnadsarbeten inom socialdepartementets verk- samhetsområde.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta G_vllensten
Prop. 1972: 85 13
KOMMUN IKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM; FELDT.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, an- mäler ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
KAPI TALBUDGE TEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Sjöfartsverkets fond
[1] 3. Sjöfartsmateriel m.m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 12,2 milj. kr.
I anslutning till de överväganden, som föregick beslutet om lokalise- ring av ett industriområde och anläggandet av en hamn vid Brofjorden, utarbetade sjöfartsverket en preliminär plan över de säkerhetsanord- ningar, som kunde anses erforderliga för att möjliggöra riskfria inseg- lingsförhållanden i de aktuella farvattnen vid Brofjorden.
Planen har nu antagit en mer definitiv utformning och vissa fyrbygg- nadsarbcten har igångsatts under innevarande budgetår för att möjlig- göra att farleden tas i bruk vid avsedd tidpunkt. Med anledning härav erfordras ytterligare investeringsmedel under Sjöfartsverkets fond för innevarande budgetår.
Säkerhetsanordningarna omfattar två bottenfasta fyrar, utmärkning av enslinjer samt ett system av bojar och prickar. De bottenfasta fyrar- na skall placeras vid Brandskärsflak och Dynabrott och har kostnads- beräknats till 3,4 resp. 3 milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för hela
Prop. 1972: 85 14
säkerhetssystemet har beräknats till 9,1 milj. kr. och fördelas under bud- getåren 1971/72—1973/74 med 3,1, 3,1 resp. 2,9 milj. kr.
Med beaktande av hittillsvarande principer för finansieringen av säkerhetsanordningar i vissa farleder har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat att ifrågavarande kostnader skall bäras av staten.
Av vad jag tidigare anfört framgår att det för innevarande budgetår erfordras 3,1 milj. kr. Ett lika stort belopp torde senare få anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1972/73. De resterande 2,9 milj. kr. för bud- getåret 1973/74 torde kunna anvisas vid den ordinarie budgetbehand- lingen för detta år.
De av sjöfartsverket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utförda investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte beräknas under inne- varande budgetår uppgå till sammanlagt 5,5 milj. kr. Av beloppet avser 3,3 milj. kr. investeringar i fyrar och 2,2 milj. kr. investeringar i lots- och sjömätningsbåtar samt diverse utrustning. I enlighet med de rikt- linjer för finansieringen av ifrågavarande art av investeringar, för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969: ]. (bil. 19), bör medel härför beräknas under Sjöfartsverkets fond.
Med hänsyn till att behållningen på anslaget utgör 200 000 kr. uppgår behovet av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål till (3,1 —|- 5,5 — 0,2) 8,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 8 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 15
FI NANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1.972.
Närvarande: statsminister PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, J OHANSSON,.HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggs- stat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
KAPITALBUDGETEN
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
[1] 1. Vissa projekteringskostnader. Under denna rubrik har på rikssta- ten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 35 milj. kr.
Anslaget disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall för sådana projekteringsarbeten som skall göras innan slutlig ställning tas till vissa byggnadsobjekt. Utbetalningarna från anslaget bestäms såle- des aV omfattningen av de projekteringsuppdrag som Kungl. Maj:t läm- nar, varför anslagsberäkningen är överslagsmässig. För innevarande budgetår har det visat sig att det beräknade anslagsbeloppet är otillräck— ligt. En stor del av den oförutsedda projekteringsverksamheten utgörs av projektering för omlokalisering av statlig verksamhet (jfr. prop. 1972: 1 bil. 9 s. 84). För denna projektering beräknar byggnadsstyrel- sen att ca 11 milj. kr. erfordras för innevarande budgetår samt ca 30 milj. kr. för nästa budgetår. Med hänsyn även till behovet av projekte- ringsmedel i övrigt förordar jag att 40 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till anslaget för budgetåret 1971/72.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1972: 85 16
att till Vissa projekteringskostnader på tilläggsstat III till rikssta- ten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 17
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t ' Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJ'ER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT.
Statsråden Moberg och Nilsson anmäler de ärenden under utbild- ningsdepartemcntets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72. Statsrådet Moberg anmäler där- vid frågorna under punkterna 1 och 4—9 och statsrådet Nilsson frågor- na under punkterna 2 och 3. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. ut. På riksstaten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag om 13,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2 289 857 kr.
Under tiden den 1 juli 1971—8 februari 1972 uppgick belastningen till 9 901423 kr. Det belopp om 5 738 243 kr. som återstår av anslaget för innevarande år kommer inte att förslå att täcka kostnaderna för de utredningar som f.n. pågår. Belastningen, som i betydande grad påver- kas av att arvoden och ersättningar utgår med högre belopp sedan den 1 juli 1971 samt av att ett flertal kommittéer intensifierat sin verksam- het, kan för tiden februari—juni 1972 beräknas till ca 1750 000 kr. per månad. Således föreligger ett medelsbehov av ytterligare 3 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000000 kr.
Prop. 1972: 85 . 18
C. Kyrkliga ändamål
[2] Rörlig kredit till stiftsnämnderna för den kyrkliga skogsförvaltning- en. Stiftsnämnderna övertog den 1 januari 1972 från pastoraten förvalt- ningen av de skogar som tillhör de 5. k. löneboställena. I syfte att till- godose stiftsnämndcrnas behov av rörelsekapital i främst denna verk- samhet medgav riksdagen i samband med behandling av frågor om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår, att en rörlig kredit hos riksgäldskontoret om 8 milj. kr. ställdes till stifts- nämndernas förfogande för den kyrkliga skogsförvaltningen (prop. 1971: 145, KrU 1971: 30, rskr 1971: 315). Denna kredit skulle också få utnyttjas vid stiftsnämndernas förvaltning av de s.k. prästlönefonds— fastigheterna och för bctalning av vissa före det senaste årsskiftet upp- komna kostnader för förberedelser för förvaltningen av boställsskogar- na. Sedan erfarenhet nu vunnits av utnyttjandet under de första måna- derna har det visat sig att behov föreligger av en avsevärd förstärkning av den rörliga krediten. Med hänsyn härtill förordar jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, att den rörliga krediten ökas med "7 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att stiftsnämnderna får disponera en från 8 000 000 till 15 000 000 kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
[3] C 7. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. Under denna ru- brik har riksdagen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 anvisat reser- vationsanslag på 1,5 resp. 1,3 milj. kr., båda avsedda för inre restaure- ring av Uppsala domkyrka. I sitt av 1970 års riksdag godkända utlå- tande i ämnet framhöll statsutskottet bl.a. önskvärdheten av att åt- gärder vidtas så att de provisoriska skyddsåtgärderna vid domkyrkans huvudingång kan slopas (SU 1970: 195, rskr 1970: 381). Kungl. Maj:t meddelade i beslut den 29 januari 1971 närmare bestämmelser om restaureringen. Enligt dessa skulle den kommitté som genom beslutet utsetts att leda arbetena mcd domkyrkans inre restaurering också avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder som är nödvändiga för det fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre. Kommittén skulle vidare i samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna för sådana åtgärder som krävs för att de av stats- utskottet påtalade provisoriska skyddsåtgärderna vid kyrkans huvudin- gång skall kunna slopas.
Uppsala domkyrkas restaureringskommitte'
Enligt utredning som kommittén med anledning av nämnda bestäm- melser har verkställt behövs ca 7 milj. kr. för att bekosta iståndsätt- ningsåtgärdcr beträffande domkyrkans yttre. Av detta belopp har ar-
Prop. 1972: 85 19
betsmarknadsstyrelsen ställt 2,2 milj. kr. till förfogande för Vissa ut- vändiga reparationer, vilka utförs som bcredskapsarbete under inne- varande budgetår. För dessa medcl avser kommittén att fullgöra plane-. rade arbeten på norra tornkroppen upp till tornspirans underkant. Under nästa budgetår avser kommittén att byta ut den skadade plåten på norra torntaket mot ny kopparplåt och utföra andra därmed sam- manhängande arbeten. Kostnaderna för dessa åtgärder, vilka bedöms. kunna företas under tiden augusti 1972—februari 1973, har beräknats till 1 040 000 kr. Däri ingår kostnaden för ställningsmaterial för norra torntaket. Under resten av budgetåret 1972/73 sker rivning av ställ- ningen vid norra tornet och uppbyggnad av ställningen vid västfasadcn och runt södra tornkroppen samt runt södra torntaket. Huvuddelen av arbetena på västfasaden förutsätts bli färdig under sistnämnda bud- getår. Dessa arbeten har beräknats kosta 735 000 kr. Totala medels- behovet för nästa budgetår uppskattar kommittén till 1775 000 kr. Återstående arbeten, som omfattar reparationer på södra tornet, tak- ryttaren och kyrktaket i övrigt, förutsätts i huvudsak bli utförda under budgetåret 1973/74. Kostnaderna härför har beräknats till 2,7 milj. kr. Det är enligt kommittén av synnerlig vikt med hänsyn till den allmänna säkerheten att skyddsarbetcna på domkyrkan får fortsätta utan något uppehåll efter innevarande budgetårs utgång. Kostnaderna för de utred- ningsarbeten som utförts rörande utvändiga skyddsarbeten — tekniska undersökningar, kostnadsberäkningar m.m. — betalas inte med medel avsedda för beredskapsarbeten. Dessa kostnader uppgår till ca 35 000- kr. Vidare uppger kommittén, att den funnit nödvändigt att under au- gusti 1971 påbörja skyddsarbeten vid norra portalen, vilka beräknas kosta 230000 kr. Kommittén anhåller under hänvisning till det sagda, att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av (1775 000 + 35 000 + 230000 =) 2 040 000 kr.
F öred ra gande/z
Frågan om restaurering av- Uppsala domkyrka har varit aktuell sedan mitten av 1930-talet. Beträffande restaureringen av kyrkans inre fatta- des beslut år 1970 ("prop. 1970: 36. SU 1970:195, rskr 1970: 381). Som framgår av restaureringskommitténs utredning befinner sig kyrkans yttre delvis i mindre gott skick. Behovet av upprustning är trängande. Avsikten med de arbeten som nu påbörjats är att sätta kyrkan i gott stånd, inte att ge exteriören en ny utformning. Det är, inte minst av kostnadsskäl, angeläget att dessa arbeten får utan avbrott fortsättas och slutföras i planerad omfattning.
Större delen av de utvändiga arbeten på domkyrkan som enligt kom- mitténs rcnoveringsplan skall utföras under innevarande budgetår an- ordnas som beredskapsarbeten och finansieras alltså med medel som arbetsmarknadsstyrelsen ställer till kommitténs förfogande. Arbets-
Prop. 1972: 85 20
marknadsstyrelsens åtagande för denna etapp har emellertid begränsats- till 2,2 milj. kr. Jag förordar att vissa ytterligare kostnader för denna- etapp, vilka kommittén. har beräknat till (35 000 + 230 000 =) 265 000 kr., täcks genom anslag på tilläggsstat III till riksstaten för detta budget- år. Under anslaget bör även beräknas ett belopp av 1 040 000 kr., som enligt kommittén behövs för att arbetet på norra tornspiran skall kunna utföras i omedelbar anslutning till det övriga arbetet på norra tornet, dvs. medan ställningarna där är resta. Eftersom det är fråga om reservationsanslag kan medlen disponeras även efter budgetårets ut- gång. Jag är inte beredd att nu ta ställning till frågan om finansieringen av eventuella återstående reparationsarbeten. Det torde vara rimligt att den kyrkliga samfälligheten i Uppsala bidrar till att finansiera de utvändiga reparationsarbetcna. Den slutliga kostnadsfördelningen mellan staten och samfälligheten får avgöras efter överläggningar mellan par- terna. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reserva- tionsanslag av 1 305 000 kr.
D. Skolväsendet
[4] D 36. Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag av 1,6 milj. kr.
Genom beslut den 23 april 1971 har Kungl. Maj:t meddelat proviso- riska bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72. Enligt dessa utgår statsbidrag till bl. a. anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel samt till för- hyrande av sådana större och dyrbara maskiner inom skogsbruket som behövs för undervisningsändamål. I första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inbegrips laboratorieutrustning och elevbibliotek samt anskaffning som föranleds av att undervisningen i kurs omläggs eller utvidgas. Statsbidrag får utgå med tre fjärdedelar av bidragsunder- laget beträffande såväl anskaffande av första uppsättningen stadigvaran- de undervisningsmateriel som förhyrning av större och dyrbara maskiner. Statsbidrag som utgår från nyssnämnda anslag prövas och utbetalas av skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 10 februari 1972 hemställt att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till anslaget Bidrag till byggnadsar- beten för skogsbrukets yrkesutbildning anvisa ett tilläggsanslag om 3 300 000 kr. för första uppsättningen stadigvarande undervisningsma- teriel samt för förhyrande av större och dyrbara maskiner. Överstyrelsen anför i huvudsak följande. Anslagsbehovet har beräknats på grundval av
Prop. 1972: 85 _ 21
att statsbidragsunderlaget för första uppsättningen stadigvarande under- visningsmateriel för skogsbrukslinje i gymnasieskolan har fastställts till högst 509 000 kr. samt att statsbidragsunderlaget för förhyrande av större och dyrbara maskiner har fastställts till 80 000 kr. per maskintek- nisk kurs om 20 veckor. Värdet av befintlig materiel vid i detta sam- manhang aktuella skolor har uppskattats till ca 1,5 milj. kr. Mot denna bakgrund beräknar överstyrelsen att bidragsundcrlaget för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för bud- getåret "1971/72 uppgår till totalt 4 450 000 kr. och att bidragsunderlaget för förhyrande av större och dyrbara maskiner uppgår till totalt 1 280 000 kr. Eftersom statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av bidrags- undcrlaget uppgår medelsbehovet för statsbidrag till nämnda ändamål för budgetåret 1971/72 till 4,3 milj. kr. Under anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning har anvisats 1 milj. kr. för undervisningsmateriel innevarande budgetår. Behovet av tilläggsan— slag för innevarande budgetår uppgår således enligt överstyrelsen till 3,3 milj. kr.
F öredraganden
Vid överläggningar med Svenska landstingsförbundet angående skogs- bruksutbildningen har framkommit att ytterligare medel för utrustning av skolorna på detta område behövs. Enligt min mening bör statsbidrag härför utgå. Med hänsyn härtill förordar jag, att. medel nu anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för dels första upp- sättningen stadigvarande undervisningsmatericl, dels förhyrande av större och dyrbara maskiner. Enligt min mening bör emellertid de av översty- relsen begärda tilläggsanslagen fördelas under en något längre tidspe- riod än den av överstyrelsen föreslagna. För min del beräknar jag med hänsyn också till den reservation som fanns på anslaget vid utgången av budgetåret 1970/71 att ett tilläggsanslag på 1,7 milj. kr. bör räcka under innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbild— ning på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1971/72 an- visa ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.
E. Högre utbildning och forskning
[5] E23. Tekniska fakulteterna m.m.: Chalmers tekniska högskola. ] riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag av 61 913 000 kr. Från detta reservationsanslag skall bestridas bl. a. lönekostnader vid Chalmers tekniska högskola.
Med skrivelse den 6 december 1971 har universitetskanslersämbetet överlämnat en ansökning från Chalmers tekniska högskola om bl. a. an-
Prop. 1972: 85 22
slag för täckande av ökade lönekostnader under budgetåret 1971/72 till följd av träffade löneavtal. Kungl. Maj:t har den 11 februari 1972 från det i riksstaten för innevarande budgetår under sjunde huvudtiteln upp- förda förslagsanslaget till täckning av merkostnader för löner och pen- sioner m. m. anvisat högst 4 431 400 kr. för bestridande av vissa kostnader för ökade löner m.m. vid Chalmers tekniska högskola bud- getåret 1971/72. Sistnämnda anslag kan tas i anspråk endast för löne- höjningar m. in. som hänför sig till avtal som riksdagens lönedelegation eller Kungl. Maj:t har godkänt (prop. 1.971: 111, InU 1971: 17, rskr 1971: 220). Mellan statens avtalsverk och Statsanställdas förbund har den 1.6 juni och den 15 december 1971 träffats överenskommelser om ändringar i det s.k. prisavtalet och tidavtalet för städningspersonal. Me- del för täckande av merkostnader som följer av sistnämnda avtal kan till följd av anslagets ändamålsbestämning inte utgå från förslagsanslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. och bör därför anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Merkost- naden har av Chalmers tekniska högskola beräknats till 1 032 000 kr. Vidare har universitetskanslersämbetet i skrivelse den 10 december 1971 hemställt att 600000 kr. ställs till förfogande för Chalmers tek- niska högskola för bestridande av vikariatsersättningar under inneva— rande budgetår. I årets statsverksproposition (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 342) har jag under anslaget E 24. Tekniska fakulteterna m.m.: Chalmers tekniska högskola beräknat medel (500 000 kr.) för Vikariats- ersättningar under budgetåret 1972/73. Motsvarande medelsbehov före- ligger för innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Tekniska fakulteterna m.m.: Chalmers tekniska högskola på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 532 000 kr.
[6] E 26. Förvaltningarna m. in. vid universiteten och vissa högskolor. I skrivelser den 15 november 1971 och den 11 februari 1972 har univer- sitetskanslersämbetet med tillstyrkan överlämnat framställningar från universitetet i Stockholm om överskridande av de av Kungl. Maj:t i regleringsbrev fastställda lönekostnaderna för förvaltningen vid univer- sitetet med ca 319 000 kr. i 1970 års löneläge, exkl. lönekostnadspålägg, för budgetåret 1970/71 och med högst 508 000 kr. i 1971/72 års löne— läge, inkl. lönekostnadspålägg, för budgetåret l.97l/72. Överskridandena föranleds av ökade kostnader med anledning av att delar av universi— tetet flyttats till nya byggnader i Frescati. Jag avser att i annat samman- hang föreslå Kungl. Maj:t att bifalla framställningarna. Ett bifall med- för att anslaget till förvaltningarna m. m. -vid universiteten "och vissa hög- skolor för bl. a. innevarande budgetår kommer att belastas med högre
Prop. 1972: 85 23
belopp än som ursprungligen beräknats. Riksdagen bör underrättas om detta. . Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle att taga del av vad jag har anfört om disposition av anslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor.
[7] E 65. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande reservationsanslag uppfört med ett belopp av 63 milj. kr. Av beloppet disponerar bygg- nadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 15,5 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 47 milj. kr. enligt en särskild utrustnings- plan.
Vid min anmälan i prop. 1972: 28 av frågan om anslag för budget- året 1972/73 till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. redovisade jag att ytterligare 9,6 milj. kr. behöver anvisas på till- läggsstat för innevarande budgetår under detta anslag. Av beloppet be— räknar jag 3,6 milj. kr. för den anslagspost som står till styrelsens dispo— sition och 6 milj. kr. för den anslagspost som står till nämndens dispo- sition.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten 171. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 9 600 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[8] Byggnadsarbeten vid specialskolan. Till detta investeringsanslag an- visades medel senast för budgetåret 1970/71 (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 445, SU 1970: 88, rskr 1970: 215). I investeringsplanen för föreva- rande anslag har funnits uppförd en kostnadsram för byggnadsobjekt vid Åsbackaskolan, vilken slutredovisats per den 30 juni 1970. Byggnads- styrelsen har i skrivelse den 15 november 1971. anhållit att med utnytt- jande av till anslaget anvisade men ej utnyttjade medel få utföra bygg- nadsarbeten med ny träningsplan vid Åsbackaskolan inom en kostnads- ram av 150 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Icke utnyttjade medel under anslaget uppgick den 1 juli 1971 till 766 296 kr.
Jag anser att en träningsplan vid Åsbackaskolan bör få utföras inom en kostnadsram av 150 000 kr. och förordar att de utgifter som hänger samman med objektet får bestridas av tillgängliga medel under före- varande anslag.
Prop. 1972: 85 - 24
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av ut- gifterna för visst byggnadsobjekt vid specialskolan.
[9] 19. Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. Till byggnadsarbeten vid universiteten m. ni. har för innevarande budgetår anvisats ett investe- ringsanslag av 140 milj. kr.
Vid min anmälan i prop. 1.972: 28 av frågan om anslag för budgetåret 1972/73 till byggnadsarbeten vid universiteten m.m. redovisade jag att ytterligare 35 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår under detta anslag. Jag har därvid räknat med att försörj- ningsåtgärder för nybyggnader för högskolenheten i Luleå skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår. För detta objekt har jag redogjort i nämnda proposition.
I gällande investeringsplan bör således föras upp en ny kostnadsram av 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971 för försörjningsåtgärder i Luleå.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsan— slag av 35 000 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 - 25
J ORDBRUKSDEPARTE-MENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- L'ING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår ut- gifter på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
N IONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1] B4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 14 milj. kr. '
Lan tbrukssty relsen
Riksdagen har för budgetåret 1971/72 medgivit att från förevarande anslag får beviljas statsbidrag till jordbrukets rationalisering med sam- .manlagt högst 15 milj. kr., varav högst 10 milj. kr. till yttre rationalise- ring och högst 5 milj. kr. till inre rationalisering. Kungl. Maj:t har se- nare efter framställning från lantbruksstyrelsen medgivit jämkning av- ramarna, så att under innevarande budgetår får beviljas statsbidrag till yttre rationalisering med högst 8,5 milj. kr. och till inre rationalisering med högst 6,5 milj. kr.
Det framgår av uppgifter från lantbruksnämnderna om hittills ian- språktagna belopp och om beräknat behov av medel under återstoden av budgetåret att ramen för statsbidrag till yttre rationalisering kan minskas med 500000 kr. till 8 milj. kr. medan ramen för statsbidrag till inre rationalisering behöver ökas med 1,5 milj. kr. till 8 milj. kr.
Prop. 1972: 85 26
Detta innebär att de för budgetåret 1971/72 fastställda bidragsramarna bör ökas med 1 milj. kr. till 16 milj. kr.
Behovet av ökat utrymme för bidrag till inre rationalisering beror på ändringar i stödet till jordbrukets rationalisering som beslutats av 1971 års riksdag. Dessa ändringar innebär en sänkning av minimibeloppet för bidrag till inre rationalisering till 2 500 kr. och en ökad tillämpning av dispensbestämmelserna i 20 & rationaliseringskungörclsen, varigenom möjligheterna ökats att ge statsbidrag till inre rationalisering av jord— bruk i norra Sverige även om någon kapitalkrävande yttre rationalise- ring inte har genomförts.
Departem entsch e fen
Stödet till jordbrukets rationalisering syftar till att underlätta upp- byggnaden av rationella jordbruksföretag. Det är därför angeläget att ramarna för statsbidrag till detta ändamål är så avpassade att efter- frågan på bidrag kan tillgodoses. Liksom lantbruksstyrelsen anser jag att de för budgetåret 1971/72 fastställda bidragsramarna bör ökas med 1 milj. kr. till 16 milj. kr., varav högst 8 milj. kr. för yttre rationalisering och högst 8 milj. kr. för inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 16 000 000 kr.
I. Miljövård m. m.
[2] I 12. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik an- visats ett reservationsanslag av 50 milj. kr. för statsbidrag enligt kungö- relsen (1969: 356) om statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Genom beslut av 1971 års höstriksdag har statsbidragen till ifrågavarande arbeten höjts från högst 25 0/0 till högst 75 0/0 under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 (prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 1.971: 293). Till följd av det stora antalet ansökningar om bidrag har på tilläggsstat II anvisats 200 milj. kr. för ifrågavarande bidrag (prop. 1972: 7, JoU 1972: 4, rskr 1972: 23).
Med hänsyn till att ansökningar om bidrag under den senaste tiden . fortsatt att komma in i stor omfattning har de 200 milj. kr. som nyligen anvisats visat sig inte vara tillräckliga. Enligt beräkningar av statens na- turvårdsverk fanns den 25 februari 1.972 obehandlade ansökningar om förhöjda bidrag motsvarande ett bidragsbelopp av ca 130 milj. kr. utöver tillgängliga anslag. Eftersom bidrag i första hand bör ges för åtgärder inom områden där det från sysselsättningssynpunkt är mest angeläget är enligt min mening ett anslag av ytterligare 100 milj. kr. tillräckligt. Ifrå-
Prop. 1972: 85 27
gavarande belopp bör anvisas på tilläggsstat III till bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Därigenom kommer, inbegri- pet tidigare reservationer, sammanlagt 410 milj. kr. att kunna beviljas i statsbidrag till miljövårdsåtgärder inom industrin som sätts igång under tiden den 1. november 1971—den 30 juni 1972. Bidragen bör beviljas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och inriktas på objekt inom så- dana orter där sysselsättningsbehovet är störst.
Eftersom det är angeläget att ifrågavarande arbeten snabbt kan sättas igång har Kungl. Maj:t den 25 februari 1972 bemyndigat naturvårds- verket att bevilja — under förbehåll av att riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande — statsbidrag till vatten— och luftvårdande åtgär- der inom industrin intill ett belopp av 100 milj. kr. utöver vad som ti- digare anvisats eller begärts hos riksdagen för detta ändamål.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom indu— strin på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
ll. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 20. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. För inneva- rande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investerings— anslag av 14 328 000 kr. att disponeras i enlighet med en investerings- plan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Bygg/zadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1971/72.
Lantbrukshögskolanl Ultuna . . Föns'iirjningsanläggningar, etapp 1. Enligt beslut av 1.970 års riks- dag skall veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt flyttas till Uppsala. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 november 1971. åt byggnadsstyrelsen att projektera första etappen av försörjningsaulägg- ningarna för den planerade utbyggnaden inom Ultunaområdet. Etap- pen omfattar försörjningsåtgärder för ett husdjursvetenskapligt centrum, som Kungl. Maj:t den 18 februari 1972 uppdragit åt styrelsen att projektera. Kostnaderna beräknas till 4 750 000 kr. enligt prisläget den
1 april 1971. il'fikrobiologi, onz— och tillbyggnad." Den upprättade utbyggnadspla-
Prop. 1972: 85 28
nen för Ultunaområdet medför att vissa byggnader som tillhör lant- brukshögskolans institution för mikrobiologi måste rivas. Genom be— slut den 18 februari 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnads- styrelsen att projektera om- och tillbyggnad av växthus och arbets- hall m.m. för institutionen som ersättning för de byggnader som måste rivas. Kostnaderna beräknas till 422 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Växtodling, mikroklimatstation m.m. För veterinärhögskolans pla- nerade nybyggnader måste bl.a. tas i anspråk ett. område som f.n. används för lantbrukshögskolans mikroklimatstation. och meteorolo- giska station. Nya stationer bör uppföras på annan plats redan under år 1972 för att göra det möjligt att under viss tid driva dessa parallellt med de befintliga stationerna och därigenom undvika att omfattande försöksserier spolieras. Byggnadsstyrelsen redovisar att stationerna pla- neras bli förlagda till Bäcklösaområdet. Byggnadskostnaderna inkl. för- sörjningsåtgärder uppskattas till 714 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Alnarp
Trädgårdssektionen, tillbyggnad. Genom beslut den 18 februari 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ny institu- tions- och laboratoriebyggnad för lantbrukshögskolans Alnarpsdel. Un- der projekteringstiden har behovet av undervisningslokaler i Alnarp ökat genom att en linje för landskapsarkitekter inrättats vid högsko— lan. Byggnadsstyrelsen har-med skrivelse den 20 december 1971 redo- visat byggnadsprogram för att lösa lokalfrågan för landskapsarkitekt- linjen. Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 februari 1971 uppdra- git åt styrelsen att projektera tillbyggnaden med högst 900 rn2 pro- gramyta. Byggkostnaderna för tillbyggnaden beräknas till 2 150 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Departementschefen
De föreslagna försörjningsanläggningarna inom Ultunaområdet är avsedda för ett planerat centrum för veterinärhögskolans och lant- brukshögskolans husdjursvetenskapliga institutioner. Jag har ingen erin- ran mot den redovisade kostnaden för försörjningsanläggningarna på 4 750 000 kr. Objektet bör med denna ram tas upp i gällande investe- ringsplan.
Byggnadsarbetena för lantbrukshögskolans institution för mikrobio- logi avser ersättningslokaler för vissa byggnader som måste rivas med hänsyn till utbyggnadsplanen för Ultunaområdet. Jag förordar att ob- jektet förs upp i investeringsplanen med en kostnadsram av 422000 kr.
Jag har inget att erinra mot den redovisade kostn'adsberäkningen på
Prop. 1972: 85 29
714000 kr. för ny mikroklimatstation m.m. för lantbrukshögskolans institution för växtodling. Objektet bör tas upp i investeringsplanen med denna kostnadsram.
Den föreslagna tillbyggnaden med undervisningslokaler för lant— brukshögskolans trädgårdssektion i Alnarp omfattar bl.a. ritsal, läro- sal och seminarierum för landskapsarkitektlinjen. Jag har inget att erinra mot den redovisade kostnaden på 2 150 000 kr. Objektet bör så- ledes tas upp i investeringsplanen med denna ram.
Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnads- objekt bör rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets hög- skolor m.m. anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför att ut- gifterna får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid lant- brukshögskolan.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 31
HANDELSDE PA RTEMEN TET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
A. Handelsdepartementet m. m.
[1] AS. Kommittéer m.m. Till ändamålet har för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 1,9 milj. kr. (prop. 1971: 1 bil. 12, NU 1971: 3, rskr 1971: 69). Reservationen från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1971 till 417 615 kr.
Under tiden den 1 juli 1971—den 31 januari 1972 var belastningen på anslaget 1 282 304 kr. För utredningsverksamheten beräknas för hela budgetåret 1971/72 gå åt ca 2,7 milj. kr., bl. a. för en undersökning ge- nom affärstidsnämnden om affärernas öppethållande. Ett ytterligare mc- delsbehov föreligger således om 400 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat 111 till riksstaten för bud- getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 33
IN RIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokoll över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG. JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- L'lNG, NILSSON, GElJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT .
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
A. ]nrikesdepartementet m. m.
[1] A2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr. (prop. 1971: 1 bil. 13, an 1971: 2, rskr 1971: 55). Av anslaget har 1 milj. kr. beräknats för forsknings— och utvecklingsarbete och 5,5 milj. kr. för övrig utrednings- verksamhet. Av reservationen på anslaget från föregående budgetår hän- fördc sig ca 100 000 kr. till sistnämnda ändamål.
Under tiden den 1 juli 1971—den 31 januari 1972 uppgick belast- ningen för övrig utredningsverksamhet till ca 4 245 000 kr. Det belopp som återstår av anslagsposten för innevarande budgetår, 1 355 000 kr., kommer inte att förslå att täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår. Belastningen, som förklaras av att kostnadskrävandc statis- tiska m. fl. undersökningar har bekostats från anslaget, att åtskilliga be- tänkanden och rapporter har färdigställts under hösten 1971 samt att arvoden och ersättningar utgår med högre belopp sedan den 1 juli 1971, kan för hela budgetåret 1971/72 beräknas uppgå till 7,1 milj. kr. Efter- som de medel som beräknats för forsknings- och utvecklingsarbete fullt ut behövs för detta ändamål föreligger ett ytterligare medelsbehov för övrig utredningsverksamhet om (7,1 — 5,6) 1,5 milj. kr.
3 Riksdagm 1972. ] saml. Nr 85
Prop. 1972: 85 34
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för bud— getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
B. Arbetsmarknad m. m.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 28 januari 1972 begärt medel för förstärkning av de sysselsättningspolitiska insatserna under in- nevarande budgetår. Styrelsen anför bl. a. följande.
Det finns tecken som tyder på att läget på arbetsmarknaden har stabi- liserats under de senaste månaderna. Säsongmässigt har arbetslösheten ökat mindre än genomsnittet för 1960—talet. Antalet varsel har tenderat att minska. Nytillkomna lediga platser har legat på ungefär samma nivå som för ett år sedan.
Fortfarande är emellertid arbetslösheten hög i hela landet trots mycket kraftfulla arbetsmarknadspolitiska och andra insatser för att motverka uppgången. En del av de vidtagna åtgärderna har visserligen ännu inte nått full effekt på arbetsmarknaden, men arbetsmarknadssty- relsen bedömer den närmaste tidens utveckling så, att fortsatta stora in- satser behövs till stöd för sysselsättningen. Mot bakgrunden härav förut- ser styrelsen att beredskapsarbetena måste bedrivas i något större om- fattning än som tidigare beräknats. F. n. är ca 40 000 personer syssel- satta i olika formcr av beredskapsarbeten och detta antal behöver vid- makthållas under några månader framåt. Verksamheten är så planerad att den på sedvanligt sätt kan minskas under våren i samband med den väntade säsonguppgången.
Styrelsen har vidare ansett att ytterligare statliga och kommunala be- ställningar till industrin är erforderliga, inte minst med hänsyn till ut- vecklingen inom verkstadsindustrin.
Den höga arbetslösheten har även medfört starkt ökad belastning på arbetslöshetskassorna. Många kassors ekonomi har härigenom blivit hårt ansträngd och det är för kassor som har hamnat i ett prekärt ekonomiskt läge nödvändigt att förstärkningsåtgärder sätts in. Också kontantstöd- verksamheten har ökat starkt. Enär medel för detta ändamål har anvisats på förslagsanslag behövs emellertid ingen ytterligare medelsanvisning.
Utvecklingen på arbetsmarknaden föranleder ökade insatser också inom andra av styrelsens verksamhetscmråden. Det gäller bl. a. åtgärder för handikappade och förrådsverksamhetcn.
Departem en tsclzefen
De sysselsättningspolitiska insatserna har under år 1971 fått mycket stor omfattning. Betydande åtgärder inom sysselsättningspolitiken vid- togs redan under våren 1971. De förstärktes under sommaren och hösten, när utvecklingen av den internationella konjunkturen kunde överblickas .
Prop. 1972: 85 35
mer fullständigt. Totalt vidtogs åtgärder för direkt produktionsstimulans till ett värde av 6 700 milj. kr. enligt sammanfattande beräkningar som har utförts inom arbetsmarknadsstyrelsen.
Redan under hösten 1971 hade åtgärderna en positiv inverkan på sysselsättningen via bostadssektorns, kommunernas och det privata nä— ringslivets investeringar. Den maximala sysselsättningseffektcn beräknas inträffa under första halvåret 1972. För den i sysselsättningshänseende mest utsatta perioden februari—mars 1972 kan tillskottet av arbetstill- fällen och sysselsättningsmässigt betingade utbildningsplatser grovt upp- skattas enligt följande.
Antal arbets- tillfällen
Byggnadsvcrksamhet (utom bostäder) 13 200 Investeringsfonder
— byggnader 5 000 — maskiner 2 000 — lager 4 500 Industribeställningar
— staten 1 200 —— kommuner 1 300 Bercdskapsarbeten 40 000—45 000 Skyddad verksamhet 25 000 Arbetsmarknadsutbildning 55 000— 60 000
Summa 147 200— 157 200
Härtill kommer den utökning av bostadsbyggandet som ägt rum och som beräknas ha resulterat i sysselsättning för ca 30 000 personer. Den indirekta sysselsättningseffckten av de vidtagna åtgärderna har uppskat— tats beröra sysselsättningsmöjligheterna för i runt tal '120 000 personer.
Genom de vidtagna åtgärderna har läget på arbetsmarknaden kunnat stabiliseras. Arbetslösheten ligger emellertid som arbetsmarknadsstyrel- sen framhåller fortfarande på en hög nivå. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med styrelsen att ytterligare sysselsättningsstödjande insatser bc- höver göras under första halvåret i år för att arbetslöshetsnivån skall kunna pressas ned.
[2] B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m.
A rbetsmarknadsstyrelsen
Mot den förut angivna bakgrunden kan medelsbehovet för b e r e d- s k a p 5 a r b e t e n (allmänna och särskilda) för innevarande budgetår uppskattas till 1 850 milj. kr. Tidigare har till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för beredskapsarbeten under detta budgetår ställts 650 milj. kr. på ordinarie riksstat och 850 milj. kr. på tilläggsstat I eller samman- lagt 1 500 milj. kr. En ytterligare medelstilldclning' behövs alltså med 350 milj. kr., varav 275 milj. kr. avser anslaget Allmänna beredskapsar- beten m.m. och 75 milj. kr. anslaget Särskilda beredskapsarbeten m.m.
Prop. 1972: 85 36
Arbetsmarknadsstyrelsen har för budgetåret 1971/72 hittills tilldelats 55 milj. kr. för industribeställningar, varav 50 milj. kr. på tilläggsstat I. Av sistnämnda medel avses 30 milj. kr. för att täcka utgif— ter i anledning av Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli 1971 om tidigarelägg- ning av statliga industribeställningar för att öka sysselsättningen inom industrin under andra halvåret 1971 och första halvåret 1972 intill en beställningssumma av 80,5 milj. kr. Resterande kostnad _ 50,5 milj. kr. — beräknar styrelsen efter samråd med berörda myndigheter kunna be- stridas genom dessa myndigheters tillgängliga medel under innevarande budgetår eller komma att behöva utbetalas av dem först under nästa budgetår. Genom beslut den 21 januari 1972 har Kungl. Maj:t vidare be— myndigat styrelsen att lägga ut industribeställningar för ytterligare högst 30 milj. kr. samt att vidta åtgärder för tidigareläggning främst inom verkstadsindustrin av industribeställningar för statlig verksamhet intill ett belopp av högst 70 milj. kr. och för kommunal verksamhet intill en bidragssumma av 10 milj. kr. Totalt beräknar styrelsen medelsbehovet för att täcka utgifter och förskott för industribeställningar för budget- året till 145 milj. kr. Då hittills anvisats 55 milj. kr. erfordras ytterligare medelstilldelning på 90 milj. kr.
Under anslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. behövs således ytterligare anvisning av medel på tilläggsstat med (275 + 90) 365 milj. kr.
Deparle/nentsclzefen
Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten har under högvintern översti- git 40 000, vilket är mer än vad som tidigare planerades. Jag anser i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att beredskapsarbeten även under den återstående delen av budgetåret bör bedrivas i större utsträckning än enligt de ursprungliga planerna. Därvid bör liksom hittills väljas främst sådana arbeten som snabbt kan avbrytas. Jag förordar att ytter- ligare 250 milj. kr. anvisas för beredskapsarbeten under innevarande budgetår, varav 175 milj. kr. under förevarande anslag och 75 milj. kr. under anslaget Särskilda beredskapsarbeten m.m. Vid bedömningen av denna utökning av de sysselsättningspolitiska insatserna bör hänsyn tas också till vad chefen för jordbruksdepartementct tidigare denna dag har anfört vid anmälan av ytterligare miljövårdsarbeten som av syssel- sättningsskäl bör komma till stånd nu. Totalt kommer de ytterligare medel som begärs för utökning av arbeten som sätts igång av sysselsätt- ningsskäl därmed att uppgå till 350 milj. kr.
I fråga om industribeställningar beräknar jag i likhet med arbets- marknadsstyrelsen behovet av ytterligare medel till 90 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmänna beredskapsarbeten m.m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
Prop. 1972: 85 37
av 265 000 000 kr., varav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräk- nas mot automobilskattemedlen. '
[3] B 4. Särskilda beredskapsarbeten m. m.
A rbetsn mrknadssty relsen
Som förut har framhållits erfordras för s ä r s kil d a b e r e d- s k a p 5 a r b e t e n ytterligare medelsanvisning på tilläggsstat med 75 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 har arbetsmarknadsstyrelsen under anslaget Särskilda beredskapsarbeten m. m. för a r k i v a r b e t e n tilldelats 150 milj. kr., samt som särskild delpost ett lönekostnadspålägg om 25 milj. kr., avsett för såväl beredskapsarbeten som arkivarbeten. Lönekostnads- pålägget har styrelsen fördelat med 14 milj. kr. för arkivarbeten och 11 milj. kr. för beredskapsarbeten. På tilläggsstat I har för arkivarbeten anvisats ytterligare 25 milj. kr. Enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår har det anvisade beloppet beräknats under antagande att anta-' let arkivarbetsplatser skall utgöra 10 000.
Som följd av bl. a. pågående avtalsförhandlingar beräknar styrelsen nu kostnaderna för motsvarande antal arkivarbetare till totalt 218 milj. kr. En ytterligare medelsanvisning av 29 milj. kr. erfordras alltså.
Bidrag och lån till motorfordon beviljas handikappa- de personer för vilka bil enligt läkares bedömande är en nödvändig för- utsättning för att de skall kunna färdas till och från arbetsplats eller ut— bildning. För budgetåret 1971/72 har anvisats 13 milj. kr. för bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Länsarbetsnämnderna hade den 31 december 1971 fattat beslut om 1 704 bidrag och 193 lån till ett be— lopp av 11,8 milj. kr. för inköp av motorfordon. En särskild orsak till belastningen på anslaget under första hälften av budgetåret är att häri ingår ett betydande antal ärenden som på grund av medelsbrist ej kun— nat beslutas under föregående budgetår. Med hänsyn till det anförda uppskattar arbetsmarknadsstyrelsen medelsbehovet för innevarande bud- getår till minst 23 milj. kr., varför ett ytterligare medelsbehov föreligger av 1.0 milj. kr.
Departementsclzefen
För särskilda beredskapsarbeten bör i enlighet med vad jag har an- fört undcr föregående punkt beräknas ytterligare 75 milj. kr.
Antalet sysselsatta i arkivarbete har under budgetåret ökat med om- kring 500 och uppgår f. 11. till nära 10 000. Förhandlingar pågår om kol- lektivavtal för de sysselsatta. Enligt min mening kan medel inte nu be— räknas för täckandc av ökade lönekostnader till följd av ett framtida av— tal. Jag har emellertid under hand erfarit att ytterligare 30 milj. kr. er- fordras för att täcka hitintills under året inträffade lönekostnadsökning-
Prop. 1972: 85 38
ar samt ökade kostnader för lokaler, arbetsmaterial, arbetshjälpmedel och annan utrustning samt handledning. Ytterligare medel behövs därför för dessa ändamål.
Antalet ansökningar om bidrag och lån till motorfordon för handi- kappade har under budgetåret ökat betydligt snabbare än vad som för— utsetts. Med hänsyn till angelägenheten av att handikappade personer bereds möjlighet att ta och behålla anställning —- för vilket tillgång till fordon ofta är en förutsättning —— beräknar jag att ytterligare 3 milj. kr. behövs för ändamålet. Jag vill i sammanhanget erinra om att en betydande förstärkning av insatserna för arbetshjälpmedel för handikap- pade —— däribland för bidrag och lån till motorfordon —— begärts i årets statsverksproposition under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpass- ning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda beredskapsarbeten in.-m. på tilläggsstat Ill till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kr., varav förslagsvis 25 000 000 kr. att avräk- nas mot automobilskattemedlen.
[4] B 6. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
A rbetsmarknadsstyrelsen
För anskaffning av maskiner och reservdelar disponerar styrelsen 5 515 000 kr. Maskinparkens storlek är enligt statsmakternas beslut di- mensionerad för sysselsättning av ca 3 000 personer i beredskapsarbe- ten. För sysselsättning av den nu utökade arbetsstyrkan i beredskaps- arbeten erfordras en utökning av maskinparken med totalt 7,1 milj. kr. För anskaffning av reservdelar för byggnads- och anläggningsmaskiner behövs ytterligare 900 000 kr. Totalt erfordras således på anslagsposten 13 515 000 kr. eller ytterligare 8 milj. kr.
Behovet av vagnar för personal har till följd av beredskapsarbetenas omfattning och samtidigt höjda krav från arbetarskyddsstyrelsens sida blivit väsentligt större än vad styrelsen tidigare räknat med. Kostnader- na beräknas nu av styrelsen till 6 550 000 kr., vilket innebär ett ytterli- gare medelsbehov av 5,5 milj. kr.
Intäkterna beräknas öka till 14,5 milj. kr. från tidigare beräknade 10,4 milj. kr.
Den ingående reservationen utgjorde vid budgetårcts början 6 411 000 kr. och anvisat anslag 1000 kr., varför tillgängliga medel uppgår till 6 412 000 kr. Eftersom utgifterna har beräknats till (7 265 000 + 13 515 000 + 6 550 000) 27 330 000 kr. och inkomsterna till 1.4 500 000 kr. erfordras en ytterligare medelstilldelning under anslaget på tilläggs— stat med (27 330 000 — 6 412 000 — 14 500 000) 6 418 000 eller avrun- dat 6,5 milj. kr.
Prop. 1972: 85 . 39
Departementschefen
Jag beräknar ytterligare 5 milj. kr. för de med detta anslag avsedda ändamålen. Jag har därvid utgått från att det tillfälligt stora behovet av maskiner i första hand tillgodoses genom förhyrning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för arbetsmarltnadsstyrelsens förrådsverksam- het på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 an- visa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
[5] B 9. Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor
A rbetsmarknaa'ss tyrelsen
För budgetåret 1971/72 anvisades under reservationsanslaget Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor 7,5 milj. kr. Återstående del av ti- digare anslagna medel överfördes vidare till det nya anslaget så att det sammanlagda beloppet på anslaget vid budgetårets ingång uppgick till 12 230 000 kr. F. n. återstår härav 6 380 000 kr. Nya ansökningar från kassorna om särskilt stöd beräknas komma att behandlas av arbets- marknadsstyrelsen under februari 1972. Många kassors ekonomi kom- mer att bli hårt ansträngd under våren 1972. De aktuella höga arbets- löshetssiffrorna samt resultatet av verksamhetsåret 1970/71 talar för detta. Ingångsläget för försäkringsåret 1971/72 var ogynnsamt beroende på de stora utbetalningarna under år 1970/71. Under sistnämnda år ut- betalades i ersättning 395 milj. kr. mot 290 milj. kr. under närmast föregående försäkringsår. Av 48 erkända arbetslöshetskassor redovisade 22 underskott av verksamheten. Under 1970/71 sjönk kassornas sam— manlagda fondtillgodohavanden från 535 till 530 milj. kr., trots att fondkravet under motsvarande tid icke oväsentligt ökat. Det är ound- gängligen nödvändigt att tillräckliga medel finns tillgängliga för att möj— liggöra temporärt stöd till kassor som akut hamnar i ett svårt ekono- miskt läge. Med anledning därav begär styrelsen att ytterligare 10 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår till förstärkning av anslaget Sär- skilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor.
Departementschefen
Tillgängliga medel under anslaget torde i huvudsak täcka behovet av särskilt stöd till erkända arbetslöshetskassor under återstoden av bud- getåret. För att i nuvarande situation med stora utbetalningar kunna möjliggöra stöd till erkänd arbetslöshetskassa som råkar in i ett svårt ekonomiskt läge bör dock en viss förstärkning av anslaget ske.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt erkända arbetslös/1etskassor på tilläggsstat
Prop. 1972: 85 40
111 till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reserva- tionsanslag av 5 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 41
IN DUSTRIDEPARTEM ENTET
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de ärenden under industridepartementcts handläggning som angår utgif- terna på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
[I] B 7. Bidrag till Uddcomb Sweden AB. Något anslag för detta ända- mål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1971/72.
Staten har sedan 1950-talet i samarbete med industrin svarat för ett omfattande utvecklingsarbete inom kärnenergiområdet. Utbyggnaden av kärnkraft i vårt land skapar en växande marknad för reaktorsystem, inkl. olika komponenter.
Uddeholms AB tillverkade tidigare tryckkärl och annan tung appara— tur och skaffade sig en betydande erfarenhet inom produktområdet. Uddeholm konstaterade emellertid att en fortsatt tillverkning av tankar och andra tunga komponenter skulle kräva stora investeringar i form av verkstadsutrustning och utvecklingsarbete och nödvändiggöra en omlo— kalisering av produktionen. Man stod därför inför en prövning av frågan om fortsatt tillverkning av tung apparatur. Uddeholm tog i detta läge upp diskussioner med Combustion Engineering Inc. (Combustion), som f. n. torde vara en av världens ledande leverantörer av system och kom- ponenter för kärnkraftverk. Combustion, som har producerat tankar och andra reaktorkomponenter sedan början av 1950-talet, har investerat
Prop. 1972: 85 42
mycket stora belopp i forskning och utveckling. Combustion förklarade sig intresserat av ett samarbete.
Kontakter togs också med staten för att undersöka intresset för ett statligt engagemang, främst ifråga om finansiering av ett gemensamt projekt.
Vid övervägandena om en eventuell statlig medverkan i ett företag för tillverkning av reaktortankar och andra tunga komponenter gjordes bl. a. följande bedömningar. Ett samarbete med Uddeholm och Combus- tion bedömdes kunna bli ett värdefullt inslag i uppbyggandet av en svensk kärnkraftindustri. Ökningen av den svenska elkraftförbrukning- en och utbyggnadstakten inom kärnkraftområdet skulle skapa en be- - tydande marknad för reaktorsystem och komponenter. Det bedömdes vara värdefullt att det skapades resurser för tillverkning av mycket tunga komponenter. Den erfarenhet som inom landet byggts upp på området borde även för framtiden utnyttjas. En tillräckligt betydande satsning på detta område ansågs inte kunna genomföras utan statlig medverkan. Skäl ansågs därför föreligga för ett statligt engagemang i samarbete med Uddeholm och Combustion.
En överenskommelse träffades i juni 1969 mellan svenska staten, Uddeholm och Combustion om bildandet av ett gemensamt företag. Uddcomb Sweden AB (Uddcomb). Företaget skulle utveckla, producera och marknadsföra reaktortanlzar och andra tunga komponenter för kärnkraft och tung industri. Uddcomb fick ett aktiekapital på 40 milj. kr., varvid staten tecknade 50 0/0 och Uddeholm och Combustion 25 % vardera. Statens andel, 20 milj. kr., betalades kontant, medan Combus- tion som likvid för sina aktier lämnade know-how och licensrättigheter enligt ett avtal mellan Uddcomb och Combustion. Uddeholm betalade genom att tillskjuta vissa tillgångar i form av bl. a. maskiner och mate- riallager, pågående arbeten samt tekniskt kunnande och dokumentation (prop. 1969: 151, SU 1969: 170, rskr 1969: 383).
I samband med nämnda överenskommelse förutsattes att Uddcomb inom de närmaste åren skulle bygga en ny verkstad på syd- eller väst- kusten. Den verksamhet som bedrevs i Degerfors skulle successivt över- föras till de nya anläggningarna.
Efter utvärdering av alternativa lokaliseringsorter valdes Karlskrona. De anställda inom Uddeholm som varit knutna till verksamheten i De- gerfors erbjöds anställning i Uddcomb. De arbetare som inte önskade flytta erbjöds fortsatt anställning i Degerfors.
Enligt planerna skulle verkstäder m.m. uppföras i Karlskrona i två etapper. Den första etappen har nu slutförts. Härigenom kan tunga komponenter för kärnkraftverk produceras. Anläggningarna kunde pro- gramenligt tas i bruk den 1 juni 1971. Kostnaderna kunde hållas inom den anvisade ramen, 50 milj. kr. Flertalet av de 135 anställda som i ok— tober 1971 arbetade i Karlskrona kommer från Degerfors. I den nya
Prop. 1972: 85 . 43
verkstaden kan tryckkärl på vikter upp till 800 ton tillverkas, vilket an- ses tillräckligt för leverans till kraftverk med en aggregatkapacitet upp till 1 500 MW. Verkstaden är uppförd vid kaj så att kärlen skall kunna lastas direkt på fartyg. Den andra utbyggnadsetappen avser bl. a. yt- terligare en verkstad och möjliggör slutlig överflyttning sommaren 1972 av hela tryckkärlstillverkningen och administrationen till Karlskrona. Detta innebär två års tidigareläggning av utbyggnaden i jämförelse med tidigare planer. Andra etappen kräver en investering på ca 25 milj. kr. I slutet av år 1972 beräknas företaget kunna sysselsätta ca 450 man i Karlskrona.
F. 11. pågår produktion i Karlskrona av två tankar till kärnkraftverk, varav en för leverans till det andra aggregatet i Oskarshamn och en till det första aggregatet i Barsebäck i Malmöhus län. Tillverkningen av tankarna, som är på ca 450 ton vardera, ligger såväl tekniskt som i tid väl framme. I Degerfors pågår tillverkning av detaljer till reaktortan- karna i Karlskrona samtidigt med produktion av processkärl för den kemiska industrin. Bolaget har redan levererat sådana kärl och har ett flertal i order. Omsättningen för den första räkenskapsperioden om- fattande tiden den 1 juli 1969—den 31 december 1970 uppgick till 32,6 milj. kr., varav ca 26 milj. kr. år 1970. Antalet anställda uppgick till ca 400 vid periodens slut.
Statsföretag AB har i skrivelse den 16 november 1971 anhållit om finansiell medverkan vid uppbyggnaden av Uddcombs verksamhet i Karlskrona och anför därvid i huvudsak följande.
Vid bildandet bedömdes Uddcomb för sin långsiktiga finansiering — utöver aktiekapitalet —— behöva 50 milj. kr. I finansieringsplanen in- gick, att Uddcomb skulle erhålla ett lokaliseringslån och att Uddcomb självt skulle svara för ytterligare erforderlig upplåning.
Uddcomb kommer att under en uppbyggnads- och igångkörnings- period, som bedöms sträcka sig t.o.m. år 1974, ge underskott, som totalt beräknas till ca 50 milj. kr. Härav har ca 13 milj. kr. fallit på första vcrksamhetsperioden juli 1969—december 1970. Underskotten hänger samman med kostnaderna för uppbyggnaden av organisationen, vilken omfattar rekrytering. utbildning och introduktion av ny verk- stadspersonal, samt utveckling och upptagande av produktion av i huvudsak nya produkter, uppbyggnad och idrifttagandc av nya anlägg- ningar, kostnader för flyttning av personal och utrustning från en ort till en annan och kostnader för marknadsetablering. Den första perio- dens underskott påverkades dessutom av kostnader till följd av för- senade materialleveranser och av ännu kvarvarande mindre lönsamma. delar av tidigare produktprogram. Jämfört med tidigare har produk- tionsvolymen nu bedömts med större försiktighet. Genom en viss se- nareläggning av kärnkraftsutbyggnaden minskas efterfrågan på före- tagets produkter under uppbyggnadsperiodcn. Härtill kommer högre
Prop. 1972: 85 44
finansiella kostnader än som tidigare beräknats till följd av bl. a. att ett lokaliseringsstöd ej kunnat erhållas. Årsomsättningen efter igångkör- ningsskedet beräknas till ca 75 milj. kr.
Uddcombs kapitalanvändning och -anskaffning planeras ske enligt följande (i milj. kr.).
Investeringar m. m.
Degerfors: Maskiner 8.0 Karlskrona: Maskiner 35,0 Byggnader och tomt 40,0 Licensråttigheter och goodwill: 12,0 95,0 ' Rörelsekapital: Varulager, fordringar ./. kortfr. skulder 13,5 Underskott i verksamheten tiden 1.7.69—3l.12.74 50,0 158,5 Finansiering Aktiekapital 40,0 Frigjorda avskrivningsmedel 20,5 Aktieägartillskott och bidrag 17,0
Upplåning ' 81,0 158,5
Det externa finansieringsbehovet t.o.m. år 1974 uppgår alltså till 98 milj. kr. På grund av att verksamheten inte såsom ursprungligen förut- sattes kom att lokaliseras till en ort inom stödområdet utgick inte nyss- nämnda lokaliseringsstöd, vilket beräknas till 23 milj. kr. Inte heller kunde bolaget erhålla ett inteckningslån på 17 milj. kr. Bolaget har där- för tillfälligt nödgats lösa sin finansiering med kortfristiga krediter, som under perioden måste ersättas med långfristiga lån. Två års tidigare- läggning av andra utbyggnadsetappen i Karlskrona medför ett ökat ka- pitalbehov på 18 milj. kr. under perioden. Underskotten i verksamhe- ten beräknas nu t. o. 111. år 1974 uppgå till 50 milj. kr. i stället för ett överskott på 3 milj. kr. i de ursprungliga kalkylerna. För att täcka detta bortfall krävs sålunda en kapitalförstärkning på 53 milj. kr. Behovet av extern finansiering reduceras emellertid av att likviditetsbehovet för pc- rioden med ca 13 milj. kr. kommer att understiga det tidigare beräk- nade till följd av bl. a. att företagets omsättning nu väntas bli lägre än ursprungligen beräknat.
Uddcombs externa finansieringsbehov på 98 milj. kr. kan sålunda spe- cificeras enligt följande (i milj. kr.).
Kvarstående ursprungligt finansieringsbehov 40 Tidigareläggning av investeringar 18 Underskott och vinstbortfall 53 Summa externt finansieringsbehov, brutto 111 Avgår minskat behov av likvida medel 13
Summa externt finansieringsbehov, netto 98
Prop. 1972: 85 45
Statsföretag har träffat ett avtal med Uddeholm om finansiering av nämnda belopp. Detta avtal förutsätter följande statliga insatser.
Staten lämnar garanti för en upplåning på 60 milj. kr. som Statsföre- tag gör för Uddcombs räkning. Vidare lämnar staten ett bidrag till Uddcomb på 6 milj. kr. Resterande 32 milj. kr. finansieras genom att Uddcomb tar upp ett borgenslån på 21 milj. kr. och genom att återstå- ende 11 milj. kr. täcks genom aktieägartillskott från Statsföretag och Uddeholm i relation till bolagens andelar i Uddcomb.
I överenskommelsen mellan Statsföretag och Uddeholm ingår även åtagande från Statsföretag att undanröja eventuellt likvidationshot, som kan uppkomma under åren 1971—1974.
Uddcomb tar fasta på den expansiva utvecklingen som marknaden för kärnkraftverk i Sverige och utomlands väntas få. I november har fyra svenska kärnkraftsaggregat upphandlats och ett femte aktualiserats. Uddcomb är i långt framskridna kontraktsförhandlingar beträffande re- aktortankarna till de båda första av dessa och förutsätts få uppdrag att leverera reaktortankarna och ytterligare tunga komponenter till samtliga dessa aggregat.
Det erforderliga tekniska kunnandet finns inom företaget, eller är genom licensavtal tillgängligt. Uddcomb har den f.n. modernaste och vad beträffar maskiner och lyftkapacitet för sitt ändamål tyngst utrusta- de verkstaden i världen. Tekniskt och tidsmässigt 1igger företaget väl framme med inneliggande order för kärnkraftverk. Allt detta gör att företagets möjligheter att efter ett finansiellt ansträngande inlednings- skedc komma in i en ekonomiskt tillfredsställande fas bedöms som goda även om det ekonomiska risktagandct i Uddcombprojektet bör fram- hållas. Statsföretag framhåller emellertid att det fortsatta genomföran- det av projektet kräver attden långsiktiga finansieringen säkerställs på föreslaget sätt.
Departementsch efer:
Uddcomb är ett företag som kräver stora kapitalinsatser och där .in- vesteringarna är av långsiktig natur. Företagets satsning inom denna nya bransch innebär betydande utvecklingsinsatser och medför därtill ett avsevärt kommersiellt risktagande. Licensavtalet med Combustion tillförde det nya bolaget erfarenheter från ett av de ledande företagen på området. Uddcomb torde vara ett av de få existerande företag som har förutsättningar att motsvara de krav på kvalitet som ställs på tan- kar och andra komponenter till kärnkraftverk. De nya anläggningarna i Karlskrona ger Uddcomb nödvändig tillverkningskapacitet och möjlig- het såväl att uppfylla de tekniska fordringarna som att hålla utlovade leveranstider. Detta är de viktigaste förutsättningarna för att kunna häv- da sig på denna marknad. Tidigareläggningen av den andra etappens utbyggnad innebär visserligen på kort sikt en likviditetspåfrestning för
Prop. 1972: 85 46
företaget men betyder samtidigt att företaget snabbare kan ta i bruk de moderna lokalerna och därigenom tidigare få en effektivare produktion. Uddcomb erhöll betydande order i samband med den upphandling till kärnkraftverken i Forsmark och Ringhals som gjordes under hösten 1971. Pågående upphandling av kärnkraftverk i Sverige väntas ge Udd- comb ytterligare order. Enligt vad jag har inhämtat, beräknas dessa or- der ge en sysselsättningseffekt motsvarande 200 arbetare i fyra år. Trots den relativt gynnsamma prognos som förelåg vid Uddcombs bildande uttalade chefen för industridepartementet i prop. 1969: 151 att lönsamhet inte kunde förväntas under de första tre till fem åren. Försiktigheten på denna punkt har visat sig berättigad. På sikt före- faller dock Uddcombs möjligheter att hävda sig i konkurrensen vara goda. En förutsättning härför är emellertid att företaget tillförs behöv- ligt kapital. I enlighet med vad jag nyss anfört anser jag att Uddcombs betydelse för utvecklingen av en expansiv och tekniskt avancerad bransch och övriga skäl för Uddcombs bildande motiverar att staten liksom Udde- holm i nuvarande läge bidrar till företagets finansiering. Jag vill i detta sammanhang framhålla att den tredje aktieägaren, Combustion, har gjort sin hittillsvarande insats i bolaget genom att tillföra specifikt tek- niskt kunnande. Efter en bedömning av Uddcombs likviditetssituation och behov av tillskott har jag funnit att staten bör medverka med ett bidrag om 6 milj. kr. till företaget. Dessutom bör Statsföretag AB er- hålla en statlig lånegaranti om 60 milj. kr. för att ta upp lån för Udd- combs räkning. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till Statsföretag AB intill ett belopp av 60 000000 kr. jämte ränta, 2. till Bidrag till Uddcomb Sweden AB på tilläggsstat HI till riks— staten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
C. Bergsbruk
2] C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. För budget— året 1971/72 är på riksstaten under denna rubrik uppfört ett reserva- tionsanslag av 18,7 milj. kr.
Sveriges geologiska undersökning hemställer att medel ställs till för- fogande för kostnadsökningar som föranleds "av avtal "som träffats med Svenska gruvindustriarbetareförbundet om ersättningar till kollekti'van- ställd personal vid undersökningen. Budgetåret 1971/72 uppgår kost-
Prop. 1972: 85 47
nadsökningarna till 778000 kr., varav 126000 kr. avser retroaktiva löner och traktamenten för tiden den 1 februari—den 30 juni 1971.
Departemen tsch e fen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 778 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKS FONDER
E. Förenade fabriksverken
[3] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ända- mål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1971/72.
Inledning. Förenade fabriksverken (FFV) har särskilt under de senas- te åren starkt ökat sin omsättning samt tillförts och påtagit sig nya ar- betsuppgifter. Bl. a. har FFV för att på bästa sätt utnyttja sin produk- tionskapacitet och även uppnå viss sysselsättningsutjämning efter hand tagit upp olika slag av civil produktion. FFV har därvid engagerat sig i skilda projekt, varav som exempel kan nämnas tillverkning av kyl- kompressorer, uppfödning av försöksdjur, utveckling av en konstgöd- selspridare och en patienttvättapparat samt deltagande i utvecklingsar- arbetet rörande den s. k. stirlingmotorn.
I verkets strävan att ta upp och utveckla nya produkter inleddes un- der årcn 1968—70 i en del fall samarbete med andra företag. I sam- band därmed förvärvade FFV aktier och andra andelar i ctt antal bo— lag utan att därtill ha erhållit vederbörliga bemyndiganden. De bolag det här gällde anmäldes i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 137). Vidare har FFV utlämnat lån till vissa företag och iklätt sig borgen för förpliktelser som KB United Stirling (Sweden) AB & Co har gentemot N. V. Philips Gloeilampenfabrieken och Sveriges investeringsbank AB. "Även dessa åtgärder har vidtagits utan bemyndiganden. För att få gränserna för FFV:s ekonomiska handlingsfrihet klarlagda bringade chefen för industridepartementet i skrivelse den 9 mars 1971 borgens- och låne- frågorna till justitiekanslerns kännedom för de åtgärder de kunde för- anleda. I en rapport den 31 augusti 1971 har riksrevisionsverket kon- staterat att FFV i ett flertal avseenden avvikit från gällande regler och instruktioner, bl. a. genom att utan bemyndigande ha bildat eller för- värvat andelar i vissa bolag. I beslut den 7 december 1971 har justi- tiekanslern förklarat att FFV =handlat klart i strid mot gällande be- stämmelser när verket utan bemyndiganden förvärvat aktier och andra
Prop. 1.972: 85 . 48
andelar i företag, utlämnat lån och tecknat borgen. Med hänsyn bl. a. till att vcrkslcdningens handlingssätt uppenbarligen förestavats av en stark strävan att uppfylla statsmakternas intentioner har justitiekans- lern ansett kunna låta bero vid hans gjorda uttalanden i ärendet.
Ovisshetcn om FFV:s framtida verksamhetsinriktning bl. a. med hän- syn till storleken av försvarsmaterielproduktionen inom FFV har aktua- liserat en närmare prövning av verkets framtida inriktning. Med stöd av erhållet bemyndigande ämnar jag inom kort tillsätta en utredning härom. Utredningen skall även, mot bakgrund av de gjorda anmärk- ningarna mot vissa av FFV:s åtgärder, pröva förenligheten med FFV:s framtida verksamhetsinriktning av ett fortsatt engagemang i de nämnda bolagen. Utredningen avses vidare pröva den lämpligaste företagsformen för verksamheten. Om verksformen alltjämt anses lämplig, skall utred- ningen överväga i vilken mån verkets befogenheter kan behöva ändras.
I här förevarande anslagspunkt tar jag upp frågan om anslag till ett av de projekt som bedrivs i bolagsform, det s.k. stirlingprojektet. Jag anser detta projekt vara av sådan art att ställning till det bör tas redan nu.
Stirlingproiektet. FFV har i skrivelse den 3 februari 1972 hemställt om ett anslag av 5 750 000 kr. för bestridande av FFV:s andel av ut- vecklingskostnader för den s.k. stirlingmotorn i KB United Stirling (Sweden) AB & Co under budgetåret 1971/72. FFV hemställer vidare om rätt att i samband med upplåning i Sveriges investeringsbank AB till— sammans med Kockums mekaniska verkstads AB (Kockum) teckna soli- darisk borgen intill ett belopp av 25 milj. kr. inkl. ränta. FFV anför därvid i huvudsak följande. .
Av flera skäl kan- det antas att beställningsvolymen från det svenska försvaret successivt kommer att minska inom de närmaste åren. Sedan en längre tid tillbaka har FFV därför systematiskt sökt finna lämpliga civila produkter som ersättning för den väntade minskningen av för- svarsmatcriclproduktionen. Detta produktvalsarbete, som alltjämt på- går, bedrivs bl.a. med utgångspunkt från att de nya produkterna skall tillgodose marknadens krav och kunna visa tillfredsställande lön- samhet. De bör också i möjligaste mån passa den befintliga produk- . tionsapparaten för att begränsa behovet av nya investeringar.
Från ovannämnda utgångspunkt genomförde FFV tillsammans med Husqvarna Vapenfabriks AB (Husqvarna) och Kockum en omfattande analys av det 5. k. stirlingprojektet, för vilket möjlighet fanns att teckna licens med N. V. Philips Gloeilampenfabrieken i Eindhoven (Nederlän- derna). Analysen visade att detta projekt var intressant för FFV med hänsyn till bl. a. de uppställda kriterierna på nya produkter.
Kortfattat kan stirlingmotorn beskrivas som en energiomvandlare med extern, kontinuerlig förbränning, som ger motorn följande ka- raktäristiska egenskaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud- och
Prop. 1972: 85 - ' 49
vibrationsnivå samt flerbränsleegenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal olika typer av bränslen eller andra värmealstrare.
Förutom miljökraven i tätorter har kraven alltmer skärpts vad av- ser arbetsplatsernas miljö. Buller- och avgasemissioner från gruvlas- tare och andra underjordsfordon och från arbetsmaskiner såsom gräv- maskiner och liknande torde kunna minskas betydligt genom utnytt- jande av stirlingmotorn.
Med hänsyn till bl. a. tendenserna till skärpt lagstiftning i olika län- der, syftande till miljövänligare motorfordon bedöms stirlingmotorns framtida marknadsmöjligheter som goda.
I dag existerande konventionella förbränningsmotorer torde efter om- fattande och kostsamma ingrepp — omkonstruktioner och komplette- ringar — möjligen uppfylla de närmaste årens förutsebara krav på av- gasrening och bullcrreduktion. Skulle t. ex. den amerikanska lagstift- ningen beträffande reduktion av avgaser och buller komma att skär- pas i en planerad senare etapp, omkring år 1980 — vilket i fackkret- sar bedöms sannolikt — torde dessa konventionella motorsystem få svårigheter att hävda sig även ekonomiskt sett.
Stirlingmotorn kan få stor betydelse i en beredskapssituation eller försörjningskris när tillförseln av flytande drivmedel är otillräcklig. eftersom den är väl lämpad för bl. a. gengasdrift. På längre sikt är den globala tillgången på flytande bränslen begränsad i förhållande till efter- frågan. Stirlingmotorns egenskap, att kunna användas med andra bräns- len såsom t. ex. träavfallsprodukter, är då av mycket stor betydelse.
Med utgångspunkt från nyss anförda resonemang ingick FFV, Hus- qvarna och Kockum i juni 1968 ett samarbetsavtal om vidareutveck- ling av stirlingmotorn. Samarbetet organiserades i form av ett kom- manditbolag, KB United Stirling (Sweden) AB & Co, i det följande kallat United Stirling, som den 1. juni 1968 träffade ett licensavtal med N. V. Philips Gloeilampenfabrieken. Husqvarna inträdde inte i bolaget utan erhöll option, eftersom det stod klart att utvecklingsarbe- tet skulle koncentreras primärt på en stirlingmotor av storleksordningen 200 hk. Husqvarnas intresse var helt. knutet till motorer'av'en stor- leksordning som passade i Husqvarnas tillverkningsprogram och. pro- duktsortiment. Förhandlingar kommer troligen att föras under år 1972 om Husqvarnas fortsatta ställning i förhållande till United Stirling. FFV och Kockum äger i dag vardera hälften av andelarna i United Stirling.
Övriga licenstagare är f.n. .de tyska-företagen MAN (Maschinen- fabrik Augsburg Niirnberg AG)" och MWM (Motoren Werke Mann- heim AG). Licensavtalen med dessa företag bygger bl. a. på ett avtals- förhållande med Förbundsrepubliken Tyskland.
United Stirling påbörjade hösten 1968 sin verksamhet med målet att
Prop. 1972: 85 50
utveckla och konstruera sådana typer av stirlingmotorer som på kortast möjliga tid kan serietillverkas och marknadsföras till främst fordons- och båttillverkare m.fl. inkl. United Stirlings ägare för deras speciella behov.
United Stirling inledde arbetet med att anställa personal och utbilda den hos licensgivaren samt att från denna överta know-how m. m. Paral- lellt därmed påbörjades vid United Stirling i Malmö och vid FFV:s verk- stad i Malmslätt uppbyggandet av erforderliga resurser för laboratorie- prover. prototyptillverkning etc. På grundval härav och med resultat från utförda marknadsundersökningar som underlag har United Stirling in- lett utvecklingsarbetet av en 200 hk stirlingmotor, främst avsedd att användas i stadsbussar, lastbilar, gruvfordon etc. En första prototyp- serie som i allt väsentligt bygger på den av Philips etablerade stirling— tekniken har tagits fram och är under utprovning.
Genom det hittills utförda arbetet har United Stirling funnit nya lös— ningar som medger betydande förenklingar, vilket medför kostnads- minskningar vid serieproduktion.
Förutom den renodlade motorutvecklingen har studier utförts av skil- da applikationcr med stirlingmotorn. Praktiska prov har hittills utförts med motorer i båtar och generatoraggregat med positiva resultat.
United Stirling har i samarbete med Volvo—Svenska Flygmotor AB startat utvecklingsarbete av en ny typ av värmesystem för stirlingmo- torn. Arbetet finansieras delvis av styrelsen för teknisk utveckling. På uppdrag av försvarets materielverk utvecklar United Stirling ett speciellt värmesystem för stirlingmotorer avsett för u-båtar.
Den fortsatta verksamheten kommer t.v. att koncentreras på utveck- ling av en 200 hk stirlingmotor. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till serieproduktion i slutet av 1970-talet. En väsentlig be- slutstidpunkt kan urskiljas då beslut om förscrictillverkning skall fattas när resultat från utprovning av prototyper föreligger. Därefter måste beslut fattas om och när serieproduktion skall startas.
FFV och Kockum skall enligt samarbetsavtalet till lika delar finansiera United Stirlings kostnader. När avtalet ingicks planerades att finansie- ringen skulle ske genom 50 % upplåning och 25 0/0 genom direkta me- del från vardera FFV och Kockum. På grund av att FFV inte äger rätt att teckna borgen för United Stirlings externa upplåning har huvudde- len av United Stirlings kostnader måst bestridas med direkta tillskott. FFV:s tillskott utgjorde t. o. m. den 30 juni 1971 ca 9,3 milj. kr. Belop- pet har blivit högre än ursprungligen beräknats genom att Husqvarna inte ingår i bolaget som fullvärdig partner. Med hänsyn till finansiella skäl och risktagande är partnerna eniga om önskvärdheten av att en tredje delägare tillkommer.
FFV:s andel av United Stirlings utvecklingskostnader beräknas för budgetåret 1971/72 utgöra 5750 000 kr. och därefter ca 4,5 milj. kr.
Prop. 1972: 85 51
per budgetår under utvecklingsskedet t. o. m. är 1978, räknat i 1971 års penningvärde. l nämnda belopp ingår 500 000 kr. för FFV:s egen sats— ning främst på applikationsarbcten för civila och militära ändamål.
Beloppen anges med utgångspunkt från nuvarande ägarsituation. Vi- dare förutsätter dessa belopp att FFV erhåller tillstånd att teckna soli- darisk borgen tillsammans med Kockum för United Stirlings upplåning av ca 50 0/0 av utvecklingskostnadcrna i Sveriges investeringsbank AB. Upplåningsbehovet t.o.m. år 1973 beräknas till 25 milj; kr. inkl. ränta.
Endast de räntor som belastar lånet från Sveriges investeringsbank AB finns medtagna i FFV:s beräknade årliga kostnader för projektet. Ramen för hittills beviljat lån till United Stirling utgör 19 milj. kr.. varav 4,7 milj. kr. har lyfts.
FFV anser det inte möjligt att finansiera sin andel i verksamheten via investeringsanslag med ett sannolikt krav på 20 % årlig avskrivning och fastställd förräntning.
De parten: en tre/: e fen
För att i ökad utsträckning utnyttja sin produktionskapacitct har FFV engagerat sig i flera projekt avseende sådan produktion som är lämpad för den befintliga produktionsapparaten.
Ett av dessa projekt är utvecklingen av den s.k. stirlingmotorn med dess karaktäristiska egenskaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud- och vibrationsnivå samt förmåga att utnyttja ett stort antal olika bräns- len.
FFV samarbetar med Kockum om motorutvecklingen i KB United Stirling (Sweden) AB & Co, i vilket verket direkt och indirekt genom United Stirling (Sweden) AB för statens räkning förvaltar halva antalet andelar.
Finansieringen av utvecklingskostnaderna avsågs ske så att FFV och Kockum direkt skulle bidra med vardera 25 0,10 av kostnaderna medan 50 % skulle lånas upp. Lånedelen har dock hittills varit betydligt mind- re. United Stirling har sedan år "1969 ett lån i Sveriges investerings— bank AB på 19 milj. kr. att lyftas successivt. 4.7 milj. kr. har i dags- läget utnyttjats av denna kredit. FFV har intill den 30 juni 1971 bidra- git med ca 9,3 milj. kr. till United Stirlings verksamhet, varav ca 7 milj. kr. är balanserade som tillgång i verkets bokslut.
Stirlingmotorn förefaller ha sådana egenskaper i avseende på miljö- vänlighet och bränsleflexibilitet att det kan anses angeläget att motorn ytterligare utvecklas. En förutsättning för en framtida produktion av motorn är dock att den kan produceras till kostnader som är rimliga både med hänsyn till dess egenskaper och till möjligheterna att mark— nadsföra den. Jag delar FFV:s uppfattning att en statlig satsning är motiverad av projektets långsiktiga och kostnadskrävande karaktär och av dess väsentliga samhälleliga effekter som t. ex. dess bidrag till lös-
Prop. 1972: 85 52
ning av akuta miljöproblem, möjlighet till en effektiv lösning avbe— redskapsproblemen avseende fordonsdrift samt möjligheter till inhemsk produktion av tekniskt högkvalificerade produkter även för export.
] prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete underströks statens roll vid främjandet av teknisk utveckling och industriell verksamhet inom produktionsområé den som är speciellt krävande på grund av exempelvis satsningens' stor- lek, risk eller långsiktighet. Stirlingprojcktet stämmer väl överens med . denna beskrivning och är därför i behov av kapital utan krav på ome— delbar förräntning och amortering.
Jag bedömer att det hittills uppnådda resultatet av utvecklingsarbe- tet med stirlingmotorn är av så stort värde att arbetet bör fortsättas. Fortsatt utveckling fram till nästa beslutstidpunkt kan, oberoende av därefter fortsatt arbete, förväntas ge flera fördelar. Bland dessa förde- lar kan nämnas att arbetet har betydelse som pådrivande faktor för ut- vecklingen även av andra avgasrena och bullerfria motorer samt att det ger en allmän ökning av svenskt teknologiskt kunnande inom motor- och förbränningsområdena. ' .
Vid nästa beslutstillfälle föreligger fortfarande full handlingsfrihet. Vid detta tillfälle bör underlaget för beslut vara väsentligt bättre, bl. a. genom att resultatet av gjorda provningar av prototyper då torde före- ligga. Uncler förutsättning att nuvarande ägarsituation kvarstår har FFV beräknat sitt medelsbehov för projektet fr.o.m. den 1 juli 1971 fram till nästa beslutstillfälle till 14—15 milj. kr. i 1971 års penningvärde.
I avvaktan på utredning om den statliga'satsningens framtida storlek i projektet är jag f.n. inte beredd att för finansieringen av stirlingpro- jektct förorda att medel tillförs FFV i form av bidrag. FFV bör erhålla investeringsanslag för ändamålet, t. v. utan krav på avskrivning.
De belopp som delägarna tillskjutit har hos United Stirling upptagits som lån. Eftersom FFV inte kunnat lämna sitt tillskott som län har det skett i form av bidrag. De anslag som FFV avses erhålla för stirling— projektet bör emellertid i fortsättningen lämnas till United Stirling som t. v. räntc- och amorteringsfria lån.
FFV har i sin hemställan inräknat ett belopp om 500 000 kr. för ver- kets egen satsning på applikationsarbeten för civila och militära ända- mål. Jag anser att kostnaderna för detta utvecklingsarbete bör bestridas av FFV:s egna intäkter. Jag beräknar därför medelsbehovet till 5 250 000 kr. för budgetåret 1971/72. Behovet av anslag för projektet för budget- året Il972/73 får tas upp i annat sammanhang.
Eftersom finansieringen av projektet delvis sker genom lån från Svc- riges investeringsbank AB, bör genom staten FFV solidariskt med Kockum kunna teckna borgen för den upplåning som kan .behövas. Jag beräknar f.n. behövligt belopp till 19 milj. kr. jämte ränta, vilket mot- svarar beviljad kredit.
Prop. 1972: 85 53
Jag är beredd att ställa departementets utredningsmatcrial i ärendet till riksdagens näringsutskotts förfogande. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) bemyndiga Kungl. Maj. t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB United- Stirling (Sweden) AB & Co intill ett belopp av 19 000 000 kr. jämte ränta. 2) till Finansiering av Stirlingprojcktet på tilläggsstat III till riks- staten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 5 250 000 kr.
[4] Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Genom beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 344, SU 1943: 242, rskr 1943: 500) er- höll dåvarande försvarets fabriksstyrelse, numera förenade fabriksver- ken (FFV), rörelsemcdel till sin verksamhet dels i form av ett investe— ringsanslag av 20 milj. kr., dels såsom rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 20 milj. kr. Krediten fick utnyttjas så länge förskottsstat för försvarsväsendet var i kraft. Sedermera medgav 1946 års riksdag (prop. 1946: 61, SU 1946: 77, rskr 1946: 201) att den rörliga krediten fick intill ett belopp av 10 milj. kr. utnyttjas under tid, då beredskapsstaten för försvarsväsendet inte var satt i kraft. Av investeringsanslagct på 20 milj. kr. har sedermera ca 17 milj. kr. återbetalats till statsverket.
Den rörliga krediten ökades genom beslut av 1951 års riksdag (prop. . 1951: 85, SU 1951: 62, rskr 1951:111) till 30 milj. kr., varav högst 15 milj. kr. fick utnyttjas under tid, då beredskapsstat för försvars- väsendet inte var satt i kraft. På grund av den växande omsättningen och den ökande andel av den totala produktionen som hänförde sig till andra områden än det svenska militära försVarct beviljade 1964 års riksdag (prop. 1964: 131, SU 1964: 76, rskr 1964: 194) en höjning av krediten till 50 milj. kr., varav 40 milj. kr. fick utnyttjas, då bcred- . skapsstat för försvarsväsendet inte var satt i kraft. '
Den 1 juli 1967 inlemmades flygverkstaden i Arboga med FFV och den 1 juli 1968 överfördes också flygverkstäderna i Malmslätt och Väs- terås till FFV. Med anledning härav begärde verket en ökning av-den rörliga krediten med 55 milj. kr. Därutöver begärdes en ökning av rörelsekapitalet med 25 milj. kr. med hänsyn till den omfattning rörel- sen hade innan flygverkstäderna överfördes. 1968 års riksdag (prop. 1968: 1.09, SU 1968: 124, rskr 1968: 282) beviljade en ökning av rö- relsemedlen med 50 milj. kr., dels såsom ett investeringsanslag av 20 milj. kr., dels genom en ökning till 70 milj. kr. av den rörliga krediten. I prop. 1968: 109 förklarade sig chefen för försvarsdepartementet inte då vara beredd att ta ställning till den del av den begärda ökningen
Prop. 1972: 85 54
av verkets rörelsemcdel som hänförde sig till rörelsens omfattning in- nan flygverkstäderna överfördes. Verket hänvisadestill att senare åter- komma till denna fråga.
Förenade fabriksverken har i skrivelser den 13 april och den 15 sep- tember 1971 hemställt om utökning av verkets rörelsemedel. I skrivel- serna anförs i huvudsak följande.
En allt större del av de för den löpande verksamheten tillgängliga rörelsemcdlen har tagits i anspråk. Under budgetåret 1971/72 förväntas en ytterligare stegring av medelsbehovet. Som skäl härför anförs, att omsättningen under verksamhetsåret 1971/72 beräknas bli ca 620 milj. ' kr. — en ökning med 200 milj. kr. sedan 1968/69 — att en minskning av förskotten från försvarets materielverk uppkommer verksamhetsåret 1971/72 och att den under de senaste åren försämrade lönsamheten inom FFV medför en försämrad likviditet.
Till stöd för sin framställning har FFV bifogat en likviditetsprognos för verksamhetsåret 1971/72, som visar beräknade inbetalningar och utbetalningar kvartalsvis under året. Prognosen visar ett behov av ytter- ligare rörelsemedel med 97 milj. kr. FFV anhåller därför att den rör- liga krediten ökas med detta belopp.
Riksrevisionsverket (RRV) har i skrivelse den 9 juli 1971 anfört att verket vid sin granskning av FFV sett behov att klarlägga verkets lik- viditetsläge och långsiktiga behov av rörelsekapital. RRV har därför låtit en revisionsbyrå göra en uppskattning av det vid FFV erforderliga rörelsekapitalet under tiden fram till den 30 juni 1972. Uppskattningen visar att ett ökat behov av rörelsemcdel med drygt "100 milj. kr. upp- står hos FFV under tiden fram till nämnda dag.
Departemen tsch efen
Jag vill erinra om att FFV vid den ökning av rörelsekapitalet och av den rörliga krediten med sammantaget 50 milj. kr. som skedde år 1968 endast erhöll den ökning av verkets rörelsemcdel som behövdes i samband med övertagandet av flygverkstäderna. För verksamheten i övrigt bestämdes storleken av den rörliga krediten senast år 1964 på grundval av behovet av rörelsemcdel för verksamhetsåret 1964/65. Om- sättningen vid FFV nämnda verksamhetsår var ca 185 milj. kr. och beräknas för verksamhetsåret 1971/72 uppgå till ca 620 milj. kr. Om man härifrån drar den beräknade omsättningen för verkstäderna, åter- står närmare 400 milj. kr., vilket skall jämföras med omsättningen 185 milj. kr. för sju år sedan. Denna mer än fördubblade omsättning ställer självklart krav på ökning av rörelsemcdlen. Till detta kommer att omsättningen vid verkstäderna ökat med närmare 100 milj. kr. se- dan 1968/69.
FFV:s likviditetsprognos för verksamhetsåret 1971/72 visar på ett behov av ytterligare rörelsemcdel med 97 milj. kr. Den på RRV:s upp-
Prop. 1972: 85 ; 55
drag gjorda utredningen kommer fram till ett ökat behov av rörelse- mcdel med drygt 100 milj. kr. Vid FFV:s beräkning av medelsbehovet förutsattes att verket skulle till statsverket inleverera '18 milj. kr. i enlig— het med de regler som gäller för förvaltningen av fabriksverkens fond. Med hänsyn till FFV:s ekonomiska resultat för verksamhetsåret 1970/71. anmälde verket i skrivelse den 30 november 1971 till chefen för finans- departementet att verket inte kunde inleverera någon fondränta för nämnda verksamhetsår. Detta bör minska det beräknade medelsbehovet med 18 milj. kr. Prognoserna rörande det ekonomiska utfallet av verk- samhetsåret 1971/72 tyder på att svårigheter för FFV att inleverera "fondränta kommer att föreligga även för detta verksamhetsår. Om så- dan inleverans inte sker, kan medelsbehovet beräknas minska med ytter- ligare 21 milj. kr. Jag vill dock, med hänsyn till den osäkerhet som kan föreligga även för andra poster i likviditetsprognosen och som kan verka i motsatt riktning, förorda att FFV:s rörliga kredit hos riks- gäldskontoret ökas från nuvarande 70 milj. kr. till ”170 milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma i vilken utsträckning krediten skall få utnyttjas. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att förenade fabriksverken får, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, disponera en från 70 000 000 kr. till högst 170 000 000 kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
F. Statens vattenfallsverk
[5] 1. Kraftstationer m. 111. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har un- der denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 1.40 milj. kr., varav 145 milj. kr. på tilläggsstat [ och 20 milj. kr. på tilläggsstat II.
Statens vattenfallsverk
Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 8 oktober 1971 hemställt att verket får ingå i ett aktiebolag — AB Kärnkraftutbildning — som skall handha utbildning och träning av driftpcrsonal vid kärnkraft- stationer, att verket under budgetåret 1971/72 får teckna aktier och om så blir erforderligt lämna delägarlån till det planerade bolaget samt att verket medges rätt att efter framställning härom teckna borgen för lån till bolaget inom en borgensram på 18 milj. kr. I skrivelse den 15 februari 1972 redovisar vattenfallsverket hur det planerade utbildnings— bolaget avser att samarbeta med AB Atomenergi bl. a. genom att ut— bildningen förläggs till Studsvik, där AB Atomenergis servicetjänster och specialister kommer att utnyttjas. Vattenfallsvcrket anför i hu- vudsak följande.
Prop. 1972: 85 56
Det ökade kraftbehovet inom landet kommer i fortsättningen till be- tydande del att täckas av produktion från kärnkraftverk. Vid slutet av 1970-talet beräknas således antalet idrifttagna kärnkraftaggregat upp— gå till 9 år 10 med en sammanlagd effekt av 7 500 MW.
För driften av kärnkraftstationer fordras- tillgång till personal med omfattande teoretisk och praktisk utbildning. Ett väsentligt led i en sådan utbildning utgör träning av personalen i övervakning av driften under skilda förhållanden. Av driftekonomiska skäl är det inte lämpligt att frigöra kommersiella kärnkraftaggregat och utnyttja dem för ut- bildningsändamål. Man har därför sökt andra utvägar och funnit att en simulatoranläggning ger goda möjligheter till utbildning och träning av personal under realistiska förhållanden. Utländska erfarenheter visar, att träning i simulator ger till resultat större driftsäkerhet, kor- tare idrifttagningstider och lägre avbrottsfrekvens. '
Anskaffning av en simulatoranläggning innebär emellertid en för- hållandevis stor investering. För att undvika splittring av resurserna och hålla utbildningskostnaderna på en acceptabel nivå har det fram— stått som angeläget att få till stånd ett samarbete mellan berörda kraftföretag i landet. Vattenfallsverket, Oskarshamnsverkets Kraft- grupp AB och Sydsvenska Kraftaktiebolaget har därför gemensamt ut- rett frågan och funnit att-förutsättningar föreligger för ett sådant sam- arbete.
Förhandlingar mellan intressenterna har lett till en överenskommelse om bildande av ett särskilt aktiebolag —— AB Kärnkraftutbildning —— för byggande och drift av en simulatoranläggning.
Bolaget skall vara ett gemensamt serviceorgan åt svensk kraftindustri och handha utbildning och träning av driftpcrsonal vid kärnkraftsta- tioner samt ta fram och tillhandahålla undervisningsmaterial för grund- och vidareutbildning av sådan personal. Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår av ett mellan parterna ingånget-konsortial— avtal och en till avtalet fogad bolagsordning.
Enligt konsortialavtalet, som från vattenfallsverkets sida träffats med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, skall verket teckna 50 0/0 av aktierna i det tillämnade bolaget och de båda andra parterna 25 % vardera. Aktierna skall betalas kontant. När bolaget bildas skall aktie- kapitalet vara 400 000 kr. "Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för det fulla antal aktier de företräder. Till skydd för parterna har i bolags- ordningen föreskrivits att aktie, som övergått till någon som inte tidigare är aktieägare, skall hembjudas aktieägarna i bolaget. Parterna har ock- så i avtalet förbundit sig att inte bjuda ut eller anta anbud på aktiepost. förrän övriga parter haft tillfälle att efter förhandling ta ställning till huruvida de önskar förvärva aktieposten ifråga. '
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra ledamöter. av vilka vat- tenfallsverket utser hälften. Posterna som ordförande och vice ordfö-
Prop. 1972: 85 57
rande i styrelsen skall skifta mellan verket och de båda andra parterna vartannat år. Styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, vice ordförande skall också vara ordförande på bolagsstämman.
För samordning av parternas önskemål om tjänster från bolaget skall styrelsen utse en utbildningsdelegation.
Den basvcrsion av simulatoranläggningen som f.n. bedöms aktuell för anskaffning består av ett datorsystem, programvara och kontroll- rum och beräknas kosta ca 22 milj. kr. Denna anläggning kan använ- das för simulering för första och andra kärnkraftaggregatet i Oskars- hamn och för de första aggregaten i resp. Ringhals och Barsebäck _ samtliga av kokarreaktortyp — det sistnämnda dock utan kontroll- rumslikhet. De kompletteringar av simulatoranläggningen som sedan blir aktuella blir beroende av valet av aggregattyp för kommande kärnkraftstationer. För en fullt utbyggd anläggning beräknas kostna- den till ca 35 milj. kr. Leveranstiden för den aktuella utrustningen är ca 30 månader, varför simulatorutbildningen kan påbörjas tidigast år 1974.
Investeringen skall finansieras dels med inbetalt aktiekapital. dels med lån på den allmänna kapitalmarknaden mot säkerhet av penningin— teckningar i bolagets fasta och lösa egendom eller mot säkerhet som parterna ställer i proportion till aktieinnehavet. Parterna är också skyldiga att om så erfordras lämna lån till bolaget, likaledes i förhål- lande till sina andelar. Vattenfallsverket har beräknat ett borgens- bchov för egen del av t.v. högst 18 milj. kr. under budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Fortsatta undersökningar om lämpligaste förläggningsplats för si- mulatoranläggningen har utförts under slutet av 1971.
Efter överläggningar med AB Atomenergi har preliminär överens- kommelse träffats enligt vilken anläggningen skall förläggas till Studs— vik i dirckt anslutning till Atomenergis anläggningar. Atomenergi kom— mer att tillhandahålla vissa bastjänster såsom inkvartering av kursdel- tagare. kontorsservice och programmerare samt — efter överenskom— melser i varje särskilt fall — föreläsare och kompletterande kurser. Möj- lighet finns också att ge eleverna träning genom körning av en av Atom- energis försöksreaktorer i Studsvik.
Departemernschefen
Enligt den svenska kraftindustrins utbyggnadsplaner kommer ett tio- tal kärnkraftaggregat att vara i drift omkring år 1980. Det är av största vikt att den personal som skall svara för driften av dessa erhåller en omfattande såväl teoretisk som praktisk utbildning så att anläggningar- na kan köras med god ekonomi och tillfredsställande säkerhet. Träning i övervakning av driften under skiftande förhållanden utgör därvid ett
Prop. 1972: 85 58
väsentligt led i utbildningen. Särskilt viktigt är det att personalen får lära sig ingripa på ett riktigt sätt vid onormala driftförlopp för att för- hindra haverier eller begränsa dcras omfattning. Det är emellertid inte möjligt att utnyttja befintliga kärnkraftstationer för att skapa alla de från utbildningssynpunkt önskvärda driftsituationerna. Träning med hjälp av simulator har därför visat sig vara ett nödvändigt komplement i utbildningen.
Jag har inte något att erinra mot det av vattenfallsverket föreslagna samarbetet i aktiebolagsform med Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Sydsvenska Kraftaktiebolaget beträffande anskaffande och drift av en simulatoranläggning för utbildning av driftpcrsonal vid kärnkraft- stationer. Genom att anläggningen placeras i anslutning till AB Atom— energis försöksstation i Studsvik kan det tillämnade bolaget i stor ut- sträckning tillgodogöra sig redan etablerade resurser, vilket bör ge goda förutsättningar för att hålla utbildningskostnaderna på en rimlig nivå. Jag förordar således att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens be- myndigande att godkänna det mellan parterna villkorligt träffade kon- sortialavtalct och att medge vattenfallsverket att träffa överenskom- melse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig nödvändiga iframtidcn.
Vidare förordar jag att verket får ta medel i anspråk från investe- ringsanslaget till kraftstationer m.m. för att dels teckna aktier i det planerade aktiebolaget, dels ställa erforderliga lån till bolagets förfo- gande i enlighet med åtagandena i avtalet.
I prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 126 och 127) förordade jag att Kungl. Maj:t skulle inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfalls- verket att teckna borgen för lån inom en total ram av 580 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag. I samband här- med anförde jag att denna ram inom överskådlig tid skulle behöva ut- ökas så snart ett nytt konsortialavtal aktualiserades. Med hänsyn till det nu tillkommande borgensbehovet för AB Kärnkraftutbildning, vil— ket vattenfallsverket beräknat till högst 18 milj. kr., förordar jag att Kungl. Maj:t — med återkallande av sitt tidigare förslag _ inhämtar riksdagens bemyndigande att fr.o.m. budgetåret 1972/73 medge vat- tenfallsverket att teckna borgen för lån intill sammanlagt 598 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
]) bemyndiga Kungl. Maj:t att dels godkänna avtalet om bil- dande av ett aktiebolag för utbildning av driftpcrsonal vid kärnkraftstationer, dels medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet, 2) medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m.m. dels för teckning av aktier i det under 1
Prop. 1972: 85 59
avsedda aktiebolaget, dels för lån till bolaget, allt i enlighet med åtagandena i avtalet, 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1972/73 med- ge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sam- manlagt 598 000 000 kr., varav högst 60 000 000 kr. för lån till distributionsbolag.
Vl. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[6] Försäljning av aktier i AB Kabi. Läkemedelsförsörjningsutredningen, som tillkallades år 1963, överlämnade i november 1969 ett betänkan- de (SOU 1969: 46) till chefen för socialdepartementet med förslag om hur den framtida detaljhandeln med läkemedel skulle "ordnas. I bc- tänkandet framhölls också att staten borde engagera sig i läkemedels- produktionen. Ett motiv för ett statligt engagemang angavs vara att bas- läkemedel skulle kunna tillhandahållas till lägsta möjliga pris. Ett op— timalt utnyttjande av forskningsinsatserna ansågs kräva ett ökat of- fentligt risktagande. Utredningen framhöll även motiv som en ökad insyn i prissättning och en stimulerad konkurrens.-
I anslutning till utredningen träffades ett avtal mellan staten och apotekarsoeietctcn om avlösning av det dåvarande apotekssystcmet och bildandet av ett apoteksbolag med statligt majoritetsintrcsse. Bo- laget som fick namnet Apoteksbolaget AB, bildades den 1 januari 1971. I samband därmed förvärvades apotekarsoeietetens aktier i läke- medelsföretaget Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB (Vitrum) samt den läkemedelsproduktion som bedrevs i apotekens distriktslabora— torier under varumärket ACO.
År 1969 ingick staten ett avtal med Pripp-Bryggerierna AB om för- värv av 65 0/0 av aktierna i AB Kabi. Enligt avtalet fick staten rätt att efter den 30 september 1971 påfordra inlösen av återstående ak- tier. Pripps å sin sida kunde påfordra statens inlösen efter nämnda dag. Statens förvärv av aktierna i Kabi och Vitrum godkändes av 1969 års riksdag (prop. 1969: 142, SU 1969:169, rskr 1969: 382) och förvärvet av ACO året därpå (prop. 1970: 74, SU 1970: 98, rskr 1970: 223 och 234). Statens aktier i Kabi överfördes till "Statsföretag AB den 1 januari 1970. '
Sedan Pripps i september 1971 påkallat att återstoden av dess ak- tieinnehav i Kabi avtalsenligt skulle inlösas, förvärvade staten i enlighet med avtalet de ifrågavarande. aktierna för 27 638 285 kr. 57 öre ( prop. 1971: 139 , NU 1971: 45, rskr 1971: 326). Av köpeskillingen utgjorde 26,6 milj. kr. värdet av aktierna, 649 600 kr. utdelning t.o.m. septem- ber 1971 och återstoden ränta fr. o. m. den 1 oktober 1971 till dess be— talning erlades. Aktierna förvaltas f.n. under fonden för statens aktier.
Prop. 1972: 85 60
I prop. 1969: 142 och 1970: 74 förutsattes bildandet av en statlig läkemedelskoncern i vilken Kabi ansågs kunna bli en lämplig kärna. Efter en övergångsperiod borde tillverkningen inom ACO och Vitrum avskiljas från Apoteksbolaget och samordnas med läkemedelskon- cernen. En samordning med den läkemedelsproduktion och angrän- sande aktiviteter som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium- (SBL), statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), militärapoteket och inom förenade fabriksverken (FFV) ansågs också önskvärd.
Chefen för industridepartementet tillkallade den 19 september 1969 delegationen för samordning av den statliga läkemedelsproduktionen. Delegationen föreslog i skrivelse den 10 maj 1971 att Kabi med dot- terbolag samt produktionen vid ACO och Vitrum skulle sammanfö- ras till en koncern. '
Delegationen ansåg att koncernen borde präglas av långtgående de- centralisering och vara uppdelad i resultatenheter. Beträffande SBL ansåg delegationen att man borde pröva att bedriva dess produktion och angränsande aktiviteter inom ramen för ett helägt dotterbolag till SBL. Delegationen har hemställt hos SBL:s styrelse att denna fråga blir föremål för utredning.
] skrivelse den 18 januari 1972 framhöll delegationen att läkeme- delsproduktionen inom FFV, militärapoteket och SVA inte bör ingå i den statliga läkemedelskoncernen, bl. a. på grund av speciella upp- gifter som åvilar dessa institutioner. Möjligen kunde övervägas en sammanföring av FFV:s och militärapotekets produktion med läke- medelskoncernen i ett senare stadium och det kunde då också visa sig lämpligt att knyta SBL:s produktion närmare denna. Delegationen an- såg att de läkemedelsproducerande enheterna trots att de är organisa- toriskt fristående bör ta vara på alla samarbetsmöjligheter som kan ge positiva resultat. Erfarenheterna från den på delegationens initiatitiv bildade gemensamma forskningsnämnden ansågs vara goda. Delega— tionen underströk därför angelägenheten av att nämndens arbete fort- satte även efter det att läkemedelskoncernen bildats. Den likaledes på delegationens initiativ bildade företagsledargruppen borde fortsätta sin verksamhet i lämpliga former.
Statsföretag och Apoteksbolaget har den 7 februari 1972 träffat avtal avseende Statsföretags förvärv av produktionsdelenav Vitrum samt ACO:s anläggningar i Göteborg, Årsta, Solna och Matfors. Vitrums grosshandelsrörelse stannar kvar i Apoteksbolaget. Köpeskillingarna uppgår sammanlagt till ca 45 milj. kr. Statsföretag har i enlighet med de- legationens förslag beslutat sammanföra ACO, Vitrum och Kabi till en statlig läkemedelskoncern med Kabi som moderbolag. För att göra det möjligt för Kabi att erlägga köpeskillingarna i enlighet med för— värvsavtalen avser Statsföretag att tillföra bolaget medel genom ökning av dess aktiekapital och genom annan medverkan vid finansieringen.
Prop. 1972: 85 61
De enheter som ingår i den nya koncernen svarade år 1971 för en total försäljning på ca 200 milj. kr. Tillsammans svarar de för ca 14 % av den svenska läkemedelsmarknaden, vilket innebär att gruppen blir en av de största i svensk läkemedelsindustri. Exportandelen för Kabis läkemedelsrörelse uppgår till ca 35 0lo och för Vitrum till ca 50 0/0.
l prop. 1971: 139 (s. 8) förutsattes att Statsföretag skulle förvärva de återstående aktierna i Kabi i samband med bildandet av läkeme- delskoncernen. Statsföretag har därvid yrkat på att få erlägga betal- ning för aktierna med kuponger för år 1971 och följande år med en ' revers. Reversen skulle ha en löptid på tio år med en ränta motsva— rande den som gäller för långa obligationslån. Som kompensation för statens kaptialkostnader skulle räntan på reversen beräknas fr. o. m. den 1 januari 1972. Amorteringen skulle enligt Statsföretag ske under de fem sista åren varefter lånet skulle vara slutamorterat. Som ett motiv för sitt yrkande har Statsföretag angivit att en stor del av dess resurser genom köpet av ACO och Vitrum kommer att bindas i den nya kon- cernen.
Departemen tsche fen
Genom statens förvärv av KABI, Vitrum och ACO skapades möjlig— heter för mera aktiva insatser inom läkemedelsindustrin. En utförlig redogörelse för motiven till det statliga engagemanget i läkemedelsin- dustrin har lämnats i prop. 1969: 142 . I prop. 1971: 139 har jag med— delat min avsikt att under våren 1972 återkomma till frågan om hil- dande av en statlig läkemedelskoncern.
Genom att Statsföretag har förvärvat produktionsdelen i Vitrum och tillverkningsenheter, lager m.m. i ACO har den helt övervägande delen av den läkemedelsproduktion som sker i statlig regi sammanförts till en företagsgrupp. Den statliga läkemedelskoncernen har härigenom bildats. Kabi avses bli moderbolag i koncernen. Genom denna kommer resur- serna inom forskning, produktion och marknadsföring att kunna ut- nyttjas bättre än vad som varit möjligt om företagen varit organisatoriskt åtskilda. Jag delar delegationens uppfattning att man även efter kon- cernens bildande bör ta till vara alla möjligheter till samarbete mellan alla statliga läkemedelsproducerande enheter.
Statsföretag bör av staten förvärva de återstående aktierna i Kabi i enlighet med vad som förutsattes då staten inlöste dem från Pripps. Förvärvet bör ske till det pris för aktierna som staten tidigare erlagt till Pripps, nämligen 27 638 285 kr. 57 öre. Genom att Statsföretag svarar för finansieringen av köpet av Vitrum och ACO kommer en stor del av dess resurser att bindas i den nya koncernen. Det synes där- för skäligt att statens försäljning av de återstående Kabiaktierna till Statsföretag sker på ett sätt som inte alltför hårt belastar Statsföretags likviditet.
Prop. 1972: 85 62
Statsföretag bör därför ges möjlighet att som betalning för ifrågava- rande aktier med kuponger för år 1971. och följande år lämna en re- vers. Det lån som Statsföretag på detta sätt erhåller bör ha en löptid på tio år med en ränta motsvarande den som gäller för långa industri- obligationslån. Räntan bör beräknas fr. a.m. den 1 januari 1972 för att staten skall erhålla kompensation för de med aktieinnehavet förenade kapitalkostnaderna. Amorteringen bör ske i lika delar under de fem sista åren av länets löptid. _
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört om. överlåtelse av statens aktier i AB Kabi till Statsföretag AB.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
r
ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 85 63
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena W ICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON. GEIJER, ODHNOFF, MOBERG. BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tilläggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat ll, dels på till- läggsstat III. I enlighet med de principer som hittillstillämpatsbör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag. att" vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnadcr 25 ",,-'0 av anläggningskostnaden och för byggna- der för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 (),/0. In— vesteringar i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggs- stat uppföras i enlighet med följande sammanställning.
Prop. 1972: 85 64
Anslag Investering Avskrivning kr. kr.
I ustitiedepartementet:
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 2 585 000 1 293 000 Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset 2 165 000 541 000 Kommunikationsdepartementct:
Byggnadsarbeten för meteorologiska ob-
servationsstationer rn. m. 35 000 18 000 Finansdepartementet:
Byggnadsarbeten för statligt förvaltning 40 000 000 1.0 000 000 Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 1 103 000 552 000 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 35 000 000 17 500 000 Civildepartementet:
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 2 400 000 600 000
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmäs- sigt till 50 % av investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tillämpas för befästningars delfond. Investeringar i mark av- skrivs inte.
På tilläggsstat I har under kasernbyggnaders delfond anvisats sam- manlagt 40 425 000 kr. och under befästningars delfond 24,5 milj. kr. Avskrivningsanslagen bör tas upp med 20 213 000 kr. resp. 24,5 milj. kr.
Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat II har till lånefonden för all- männa samlingslokaler tagits upp ett investeringsanslag av 8 milj. kr. Från fonden utgår lån som till ca 70 0/o är räntefria. Avskrivningsansla- get bör tas upp med 5,6 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat I har anvisats 4,1 milj. kr. till län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbru— karc rn. rn. Avskrivningsanslaget bör tas upp med 4,1 milj. kr.
På tilläggsstat I har anvisats 130 milj. kr. till län till Norrbottens järnverk AB. Lånet är räntefritt tre år av en fjortonårsperiod. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 27,9 milj. kr.
Diverse kapitalfonder. På tilläggsstat I har anvisats 780000 kr. till förrådsanläggningar rn. m. under förrådsfonden för ekonomisk försvars- beredskap. Beloppet avser anskaffning för beredskapsändamål och bör skrivas av helt. På riksstaten för innevarande budgetår har till förråds-
Prop. 1972: 85 65
anläggningar anvisats ett investeringsanslag av 5 355 000 kr. Avskriv- ningsanslaget togs upp till 355 000 kr. Även återstående 5 milj. kr. av- ser anskaffning för beredskapsändamål och bör skrivas av. Jag tar upp ett avskrivningsanslag om totalt 5 780000 kr. till förrådsanläggningar m.m. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet: Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 1 293 000
Socialdepartementet: Uppförande av ett personalbostadshus för karo- linska sjukhuset 541 000
Kommunikationsdepartementet: Byggnadsarbeten för meteorologiska observa- tionsstationer m.m. 18 000
Finansdepartementet: Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 10 000 000 Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 552 000 Byggnadsarbeten vid universiteten rn. m. 17 500 000
Civildepartementet: Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 600 000
Försvarets fastighetsfond
Kasembyggnadcrs delfond 20 213 000 Befästningars delfond 24 500 000
Statens utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
Lånefonden för allmänna samlingslokaler 5 600 000 Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet: Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m. 4 100 000
Prop. 1972: 85 . 66
Industridepartementet: _ Lån till Norrbottens järnverk AB . - - 2-7 900 000
Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet: Fonden för ekonomisk försvarsberedskap: För- rådsanläggningar m. m. . 5 780 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande .av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta G_vllensten
Prop. 1972: 85
Förteckning
67
Bilaga ]2
över av Kungl. Maj: t hos riksdagen' | prop. 1972: 85 begärda anslag på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
III. Utrikesdepartementet D 1 Svenska institutet, reservationsanslag
IV. För svarsdepartementer
O 7 Kostnader för svenska FN- s-tyrkor m.m., reserva- tionsanslag
V. Socialdepartementet
A 2 Kommittéer m.m., reservationsanslag D 2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva- tionsanslag
E14 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning, reservationsanslag K 3 Bidrag till handikappinstitutet K 1.2 Bidrag till De blindas förening
VIII. Utbildningsdepartementer
A 2 Kommittéer m.m., reservationsanslag C 7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reser- vationsanslag D36 Bidrag till byggnadsa1beten för skogsbrukets yr-
kesutbildning, reservationsanslag
E23 Tekniska fakulteterna m.m.: Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag E 65 Inredning och utrustning av lokaler vid universite— ten m.m., reservationsanslag
IX. Jordbruksdepartcmenter
I 12 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin, reservationsanslag
X. Handelsdepartementet A 5 Kommittéer m.m., reservationsanslag
300 000
12 500 000
1 200 000 10 000 000 250 000 350 000 130 000
11 930-000
3 000 000 1 305 000 1 700 000 1 532 000
9 600 000 17' 137 000
100 000 000
400 000
Prop. 1972: 85
A2 133
Ud .:;
OCC 4>
XI. Inrikesdepartcmentel
Kommittéer m. m., reservationsanslag Allmänna beredskapsarbeten m.m., reservations- anslag, varav 75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen Särskilda beredskapsarbeten m. m., reservationsan- slag, varav 25 000 000 kr. att avräknas mot auto- mobilskattemedlen Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds- verksamhet, reservationsanslag Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor, reser- vationsanslag
XIII. Industridepartementet Bidrag till Uddcomb Sweden AB, reservationsanslag Sveriges geologiska undersökning: Prospektering, reservationsanslag
Summa egentliga statsutgifter
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
3
Sa
10a
11
15
16
l7a
Justitiedepartementet:
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3), reservationsanslag
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för karolins- ka sjukhuset (II: 9 a), reservationsanslag
Kommunikationsdepartementet: Byggnadsarbeten för meteorologiska observations- stationer m. m. (II : 11 a), reservationsanslag
Finansdepartementet:
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 12), reservationsanslag *
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (II: 17), reservationsanslag Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. (11:19), reservationsanslag
Civildepartementet: Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 21), re- servationsanslag
68
1 500 000
265 000 000
108 000 000
5 000 000
5 000 000 384 500 000
6 000 000
778 000 6 778 000 533 545 000
1 293 000
541 000
18 000
10 000 000
552 000
17 500 000
600 000 30 504 000
Prop. 1972: 85 69
C. Försvarets fastighets/ond Kasernbyggnaders delfond (III: 1—5), reservations- anslag 20 213 000 Befästningars delfond (III: 6—11), reservationsan— slag 24 500 000
44 713 000
D. Statens utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV: 14), reservationsanslag 5 600 000
E. Fonden för Iåneunderstöd
Socialdepartementet:
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för _ alkoholmissbrukare m. 111. (V: 3), reservationsanslag 4 100 000
Industridepartementet:
Lån till Norrbottens järnverk AB (V: 12), reserva- tionsanslag 27 900 000
32 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap: Förrådsanläggningar m. rn. (IX: 6), reservationsan— slag 5 780 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 118 597 000 Summa för driftbudgeten 652 142 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
(0
9a
19
I . Statens affärsverksfander
E. Förenade fabriksverken Finansiering av stirlingprojektet 5 250 000
I]. Statens allmänna fastiglzetsfond
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för karolins- ka sjukhuset 2 165 000
Utbildningsdepartementet: Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 35 000 000
37 165 000
Prop. 1972: 85 70
VII. Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet: 1 Vissa projekteringskostnader . 40 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet: Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. 8 400 000
Summa för kapitalbudgeten 90 815 000
b.)
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710162