Prop. 1975/76:61

om särskillt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag för inventarieanskafning

Prop. 1975/76: 61 Regeringens proposition 1975/76: 61

om särskilt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag för inventarieanskaii'ning

beslutad den 30 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som" har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. -

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG RUNE JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att stimulera näringslivet till investeringar i maskiner och andra inventarier framläggs i propositionen förslag om ett särskilt investerings- avdrag vid den statliga inkomsttaxeringen, motsvarande 10 % av an- skaffningskostnaden för investeringar i maskiner och andra inventarier som sker under perioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1976.

För samma slag av investeringar föreslås dessutom —— för de närings- idkare som inte helt kan utnyttja avdraget alternativt ett statligt skattefritt investeringsbidrag motsvarande 4 % av anskaffningskostna- den. Detta bidrag skall kunna utgå för en anskaffningskostnad av högst 500 000 kr. för beskattningsår-under perioden. Bidrag och avdrag kan inte utgå jämsides med varandra. . -

] Rikxdagcn 1975/76. ] .ru/nl. Nr 61

Prop. 1975/76: 61 2

Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomst- skatt

Härigenom föreskrives följande.

1 & Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under perioden den 15 oktober 1975—den 31 de- cember 1976 anskaffar eller tillverkar maskiner eller andra döda inven- tarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, äger vid taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomst- beräkningen för den förvärvskälla vari verksamheten ingår.

2 & Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av anskaffningskost- naden för inventarier som anskaffats under den period som anges i 1 &. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskatt- ningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.

3 % Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som den skattskyldige tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i l &,

inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att särskilt investe- ringsavdrag får åtnjutas för inventarier som levereras efter utgången av den period som anges i 1. &.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att särskilt in- vesteringsavdrag får åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap. åtnjutes särskilt investe- ringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och till- verkningen påbörjats efter den 15 oktober 1975.

4 & Särskilt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige framställer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och

Prop. 1975/76: 61 3

företer tillfredsställande utredning om den anskaffningskostnad eller tillverkningskostnad på vilken avdrag skall beräknas.

Har den skattskyldige för visst beskattningsår erhållit investeringsbi- drag enligt lagen (1975: 000) om statligt investeringsbidrag för inventa- rieanskaffning, får han därefter ej åtnjuta avdrag enligt denna lag för samma beskattningsår.

5 % I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas särskilt in- vesteringsavdrag för bolaget. - - -

Denna lag träder 1 kraft dagen efter den, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket 1 Svensk författningssamling.

l'l' Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 61

Prop. 1975/76: 61 4

Förslag till

Lag om statligt investeringsbidrag för inventarieanskafl'ning Härigenom föreskrives följande.

1 & Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller ' skogsbruk och som under perioden den 15 oktober 1975—den 31 de- cember 1976 anskaffar eller tillverkar maskiner eller andra döda inven- tarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, äger efter ansökan erhålla statligt investeringsbidrag i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Investeringsbidrag enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2 & Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskatt- ningsår under den period som anges i 1 & kunnat helt utnyttja avdrag enligt lagen (1975 : 000) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Investeringsbidrag får heller icke utgå, om närings- idkaren för be5kattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat ut- nyttjas eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

Investeringsbidrag utgör fyra procent av anskaffningskostnaden för inventarier som har anskaffats under den period som anges i 1 5. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procent- satsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Investerinngidrag utgår för det beskattningsår under vilket inventa- rierna har levererats eller kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst två beskattningsår och får ej överstiga 20 000 kronor för varje beskattningsår.

3 % Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som näringsidkaren tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före den 15 oktober 1.975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 &, inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnadcrna un— der beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att investeringsbidrag får utgå för inventarier som levereras efter utgången av den period som angesi 1 5.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att investerings- bidrag får åtnjutas även för anskaffning av begagnade inventarier.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärva- ren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, kan investeringsbidrag

Prop. 1975/76: 61 5

utgå endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverk- ningen påbörjats efter den 15 oktober 1975.

4 5 Ansökan om investeringsbidrag skall göras skriftligen och prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall avges på heder och samvete, skall inges senast en månad efter det taxeringcn för beskatt- ningsåret vunnit laga kraft.

Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska sö- kandens räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdekla- ration som behövs för tillämpningen av denna lag.

Investeringsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande utredning om förhållande som avses i 25 första stycket samt om den anskaffningskostnad eller tillverkningskostnad som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall ansökan avslås.

5 5 I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas investerings- bidrag för bolaget.

6 5 Efter beslut om investeringsbidrag skall riksskatteverket verkställa utbetalningi enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det att beslut i fråga om in- vesteringsbidrag har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen i sökandens hemortskommun.

7 & Talan mot riksskatteverkets beslut enligt 3 % tredje stycket får icke föras. I övrigt föres talan mot riksskatteverkets beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär.

8 % Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning av investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att till statsverkct återbetala vad han har erhållit för mycket. '

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1975/76: 61 ' 6

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde

1975-10-30

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon. Hjelm—Wallén

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om särskilt investeringsavdrag och statligt investerings— bidrag för inventarieanskaffning

Inledning

Investeringsaktiviteten inom näringslivet stimuleras f. 11. på olika:sätt. Investeringsfonderna för konjunkturutjämning är' sedan i våras i prak- tiken hclt frisläppta. Dessa fonder får användas för byggnads- och maskininvesteringar i hela landet fram till våren _1976. Regeringen har dessutom, genom beslut i februari 1975, bemyndigat arbetsmarknads- styrelsen att lämna industriföretag tillstånd att överföra investerings- fondsmedel till lagerinvesteringskonto. Även de särskilda investerings- fonderna får sedan i somras utan tidsbegränsning — utnyttjas för byggnads- och maskininvesteringar. Företag med sysselsättningsproblem har vidare i ett flertal fall fått: tillstånd-av regeringen att utnyttja de särskilda investeringsfonderna för lagerproduktion. Här bör också näm- nas att arbetsmiljöfonderna är öppna för miljöinvesteringar i byggnader och maskiner. Lagerstödet är ett annat exempel på en åtgärd som har vidtagits för att skapa förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna hållas uppe.

I samband med behandlingen av den av regeringen i våras framlagda propositionen angående de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken m.m. (prop. 1975: 100) aktualiserades ytterligare åtgärder för att stimulera näringslivets investeringsaktivitet. I en motion i riksdagen föreslogs bl. a. införande av ett särskilt investeringsavdrag på 10 % som komplement till investeringsfonderna. Finansutskottet (FiU 1975:25) fann vid sin bedömning, att det var synnerligen angeläget att närings- livets investeringar stimulerades och hänvisade i detta sammanhang till att man under tidigare konjunk-turavmattningar hade tillämpat system med investeringsavdrag. Samtidigt gjordes en hänvisning till ett tidigare av utskottet avgivet betänkande (FiU 1975: 1) enligt vilket ett investe-

Prop. 1975/76: 61 7

ringsavdrag vid beskattningen i kombination med investeringsbidrag för särskilda ändamål borde övervägas för att främja de privata industri- investeringarna. Finansutskottet uttalade slutligen att utskottet förut- satte att regeringen, när detta motiveras .av konjunkturutvecklingen, skulle komma att framlägga förslag om investeringsavdrag i kombina- tion med investeringsbidrag samt att åtgärderna skulle utformas så att de gav största möjliga sysselsättningseffekt. Riksdagen följde finans- utskottets linje.

Regeringen har tidigare vid ett flertal tillfällen sökt befrämja maskin- investeringarna under konjunkturavmattningar genom" att införa regler om extra skatteavdrag. Under åren 1964 och 1968 infördes bestäm- melser om särskilt investeringsavdrag på 1.0 % vid den statliga inkomst- taxeringen för bl.a. vissa maskininvesteringar. Samma system kom till användning i 1971 års förordning om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt (SFS 1971:50, prop. 1971:11, SkU . . 1971: 7, rskr 1971: 27). Syftet med denna förordning, liksom med de tidigare författningarna, var i princip "att påverka företagen att öka sina investeringar i maskiner och inventarier utöver vad som eljest skulle bli. fallet.

"Mot bakgrund av den tidigare lämnade redogörelsen för den ekono- miska utvecklingen under senare tid finns det skäl att nu vidta ytterli- gare åtgärder för att i första hand stimulera näringslivet till investeringar i maskiner och inventarier. Denna stimulans bör enligt min mening ges på två sätt, nämligen dels i form av ett särskilt investeringsavdrag. dels genom ett statligt investeringsbidrag. Jag behandlar här avdraget och bidraget vart för sig.

Särskilt investeringsavdrag

lnvesteringsavdraget bör utformas efter delvis samma principer som gällt för de i det föregående nämnda författningarna i samma- -- ämne. Det bör utgå med 10 % vid taxeringen till statlig inkomstskatt och avse investeringar som sker under perioden den 15 oktober 1975— den 31 december 1976. Med utgångspunkt'id'essa riktlinjer har- inom . finansdepartementet upprättats ett förslag till lag om särskilt investe- ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. .

Investeringsavdraget bör avse maskiner .och andra inventarier som. har anskaffats under den ovan angivna tidsperioden. .

Avdraget beräknas på anskaffningskostnaden. Vid tillämpningen av. 1971 års förordning har uppmärksammats bl.-a'. det fall att äldre utbytes- maskiner lämnas som dellikvid vid inköp "av ny maskin. Det har därvid förekommit att inbytesvärdet på den inbytta'maskinen höjts i vissa fall avsevärt över det verkliga värdet för att ernå en så hög anskaff- ningskostnad som möjligt på .den nya maskin på vilken investerings- avdrag sedan skall beräknas. Ett sådant förfarande kan självfallet inte

Prop. 1975/76: 61 g

accepteras. Anskaffningskostnaden skall på samma sätt som gäller vid beräkning av värdeminskningsavdrag —— motsvara den verkliga kostna- den och således bestämmas med utgångspunkt i det verkliga värdet på inbytesmaskinerna. Kostnaden för anskaffningen bör f. ö. motsvara vad som gäller beträffande en tillgångs anskaffningsvärde vid uppförande på avskrivningsplan enligt kommunalskattelagens (1928: 370) regler för planenlig avskrivning.

I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, bör pro- centsatsen utgå på den del av tillverkningskostnaden som har nedlagts under anskaffningsperioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1976.

De regler om investeringsavdrag som gällde under. åren 1971—1973 har i vissa avseenden vållat svårigheter vid tillämpningen. Svårigheterna var delvis förorsakade av att reglerna efter hand utvidgades till att omfatta tre anskaffningsperioder under vilka investeringsavdraget utgick med varierande procentsatser och av bestämmelsen att anskaffningen skulle anses ha skett vid leveransen i de fall att skriftligt avtal och leverans hänförde sig till skilda beskattningsår inom samma anskaff- ningsperiod. För att undvika att svårigheter uppstår vid tillämpningen bör gälla att avdraget skall göras vid taxeringcn till statlig inkomstskatt för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller av näringsidkaren tillverkats. lnvesteringsavdraget bör vidare med hänsyn till bl. a. investeringsperiodens längd avse i princip endast sådana in- ventarier som levereras under anskaffningsperioden. Efter dessa änd- ringar bortfaller behovet av särregler i de fall att skriftligt avtal och leverans hänför sig till. skilda beskattningsår eller då leveransen sker efter utgången av anskaffningsperioden. På samma sätt som var fallet i 1971 års förordning bör avdraget inte utgå i de fall skriftligt avtal om leverans har upprättats före den 1.5 oktober 1975 eller för inventa- rier som den skattskyldige tillverkar själv om tillverkningen har på- börja-ts före den tidpunkten.

Regeringen bör liksom tidigare ges möjlighet att i fall då t. ex. in- vesteringar är av betydande storleksordning och kan beräknas ge en bety- dande stimulanseffekt medge investeringsavdrag för inventarier som skall levereras efter den 31 december 1976.

I de tidigare bestämmelserna fanns en regel om att särskilt investe- ringsavdrag inte fick åtnjutas för inventarier för vilka investeringsfond för konjunkturutjämning tagits i anspråk enligt beslut av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadsstyrelsen. Som jag nämnt i det föregående år kon- junkturutjämningsfonderna, liksom även de särskilda investeringsfon- derna och arbetsmiljöfonderna, numera i praktiken öppna bl.a. för maskininvesteringar. Med hänsyn till angelägenheten att få största möj- liga effekt på investeringsvolymen förordar .jag att avdrag denna gång även får åtnjutas i de fall där nämnda fonder kommer till användning.

Prop. 1975/76: 61 9

Med hänsyn till det statliga investeringsbidraget, som jag strax skall beröra, krävs vissa regler för investeringsavdraget som skiljer sig från vad som gällde enligt 1971 års förordning. En utgångspunkt bör härvid vara att avdraget inte skall få utnyttjas i andra förvärvskällor än den vari investeringen skett. Så gällde för fysiska personer också enligt 1971- års förordning. Men då gällde också att vad som inte kunde utnyttjas under det första beskattningsåret fick föras vidare under ytterligare sex år. En sådan ordning skulle försvåra användandet av bidragsformcn, - eftersom man skulle bli tvungen att vänta" sju år för att se huruvida avdraget kunnat utnyttjas eller ej. Jag föreslår således att avdraget inte i något fall skall få utnyttjas annat än för det beskattningsår varunder leveransen skett. Om avdraget inte kan helt utnyttjas avses bidrag kunna utgå. '

Bortsett från regler avseende inverkan på avdragsrätten i fall där bi- drag utgår —— vartill jag återkommer i det.följande ansluter sig lag- förslaget till 1971 års förordning.

Bidrag till vissa investeringar

.lnvester'ingsbidraget bör ses som ett komplement till investeringsav- draget som konjunkturpolitiskt instrument. Det bör kunna utgå till sam- ma kategorier av näringsidkare som omfattas av rätten att utnyttja in- vesteringsavdrag samt i princip gälla samma slag av investeringar. Det är avsett att utgå i de fall avdraget inte kan helt utnyttjas. Jag har i det föregående föreslagit att investeringsavdrag inte får föranleda underskott i förvärvskälla. Det betyder att det blir lätt att konstatera om avdraget har kunnat utnyttjas eller inte. Av skäl som jag strax skall utveckla bör bidraget maximeras. Man bör således kunna välja avdraget, även om det inte helt kan utnyttjas. Bidrag bör däremot inte få utgå vid sidan av avdrag. En sådan ordning är olämplig av administrativa skäl. '

Vad jag nu sagt innebär således att näringsidkaren har en rätt att välja mellan bidrag och avdrag i de fall när han inte hel-tkan utnyttja avdraget under beskattningsåret. Har näringsidkaren valt att' åtnjuta avdraget till viss del, får han emellertid inte åtnjuta något bidrag för detta beskattningsår. För att undvika för stor tidsutdräkt bör frågan om bidragsrätt få avgöras på grundval av taxeringsnämndens beslut.- Jag återkommer i specialmotiveringen till bl. a. denna fråga.

Enligt gällande regler är statsbidrag skattepliktigt i den mån bidra; get utgår för att täcka kostnad för vilken föreligger rätt. till avdrag vid-' taxeringen. En sådan tillämpning är emellertid förenad med olägenheter. För maskiner skulle därmed bidraget komma att minska avskrivningsé - underlaget och detta är en följd som skulle komplicera den skatte- mässiga behandlingen. Detta skulle påverka även den kommunala be- skattningen. Bidraget bör därför vara skattefritt.

Prop. 1975/76: 61 10

Bidraget bör utgå med 4 % av anskaffningskostnaden. Detta mot- svarar avdragets nettovärde för företag som har en statlig skatt av 40. %.'- ' För att undvika för stora kostnader för 'det allmänna bör bidraget be- ' ' gränsas till anskaffning under ett beskattningsår för högst 500 000 kr. Med hänsyn till att bidraget är avsett för sådana mindre företag och jordbruk som inte kan utnyttja avdraget bör denna gräns kunna anses tillräcklig.

Prövning av ärenden angående investeringsbidrag liksom'utbetalning av bidraget bör ske efter ett skriftligt ansökningsförfarande hos riksskat- teverket. Ansökan om bidrag bör avse anskaffningar under visst beskatt- ningsår.

Med utgångspunkt i vad jag nu anfört har inom finansdepartementet utarbetats förslag till '

1. lag om särskilt investeringsavdrag vid'taxering till statlig inkomst- skatt '

2. lag om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning. Beträffande utformningen av vissa detaljregler vill jag framhålla föl- jande.

Lag om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

I andra stycket finns en regel av innebörd att om den skattskyldige för visst beskattningsår fått investeringsbidrag, får han därefter inte åtnjuta avdrag. Denna regel skall ses mot bakgrunden av regeln i 2ä första stycket lagen om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning. Däri föreskrivs nämligen att bidragsfrågan får avgöras på grundval av taxeringsnämndens beslut. Skulle detta beslut sedermera ändras så att avdraget kunnat helt utnyttjas, skall emellertid avdragsrätten gå för- lorad, om bidrag har utgått.

Lag om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning

1 5

Den krets av näringsidkare som anges i första stycket har, såsom jag tidigare anfört, sin motsvarighet i lagförslaget angående det särskilda investeringsavdraget.

Regeln om skattefrihet i andra stycket har jag berört i det föregå- ende. Därigenom blir kommunalskattelagens regler om beskattning av statsbidrag som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet inte tillämpliga på investeringsbidraget. '

Prop. 1975/76: 61 . 11

2 5

I första stycket finns de regler jag berört i det föregående om förut- sättningar för att bidrag skall kunna utgå. Näringsidkare, som inte helt kan utnyttja sin avdragsrätt enligt lagen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, kan således välja mellan avdrag och bidrag. Väljer han avdrag, går han emellertid miste om hela bi- dragsrätten.

För att åstadkomma förenklingar och likhet med reglerna om in- vesteringsavdraget bör bidraget beräknas på grundval av leveranser och tillverkning under ett beskattningsår.

Bidraget bör begränsas till att avse högst två beskattningsår för att motverka att näringsidkare genom omläggning av räkenskapsår skall kunna komma i åtnjutande av bidrag utöver vad som kan anses normalt under perioden. För de näringsidkare som har räkenskapsår som sam- manfaller med kalenderår kan bidrag således komma i fråga dels för beskattningsåret 1975 för leveranser eller tillverkning under perioden den 15 oktober—den 31 december 1975 dels för beskattningsåret 1976 för leveranser och tillverkning under hela detta år.

3 % Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i stort sett vad som före- slagits gälla för investeringsavdraget. Riksskatteverket bör liksom i motsvarande fall beträffande investe— ringsavdraget —— få möjlighet att medge att investeringsbidrag får åtnju- tas för anskaffning av begagnade inventarier. '

4 &

Ärenden om investeringsbidrag skall avgöras av riksskatteverket. Sö- kanden har ålagts att förete utredning om att förutsättning föreligger för erhållande av bidrag liksom om underlaget för beräkning av bidraget. Som jag tidigare nämnt kan näringsidkaren få bidragsrätten prövad på grundval av taxeringsnämndens beslut. Han har givetvis även rätt att avvakta beslut i högre instans om fråga där är om att sänka hans taxe- ring. En förutsättning för att bidrag skall kunna utgå är dock hela tiden att han helt avstår från att utnyttja avdrag.

De uppgifter som lämnas i ansökningen om investeringsbidrag bör av- ges på heder och samvete. Härigenom kan brottsbalkens regler om osann och vårdslös försäkran tillämpas vid oriktiga uppgifter.

De föreslagna åtgärderna avser investeringar som sker under tiden den 15 oktober 1975—den 31 december "1976. lnvesteringsavdraget kom- mer i huvudsak att påverka de preliminära inbetalningarna av B-skatt först under år 1977. Jag räknar därför inte med något skattebortfall för staten under budgetåret 1975/76. Tillkomsten av investeringsbidraget .medför emellertid att behov av medel för bidragsutbetalningar kan upp—

Prop. 1975/76: 61 12

komma under innevarande budgetår. För ändamålet bör redan nu ett särskilt förslagsanslag anvisas på tilläggsbudget till'statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov ' som kan bli aktuellt bör anslaget föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Beträffande med-elsbehovet för budgetåret 1976/77 återkom— mer jag i annat sammanhang.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att ' ' 1. antaga förslaget till lag om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. ' ' 2. antaga förslaget till lag om statligt investeringsbidrag för in- ventarieanskaffning, _ ' 3 till Bidrag till vissa investeringar på till'äggsbudget I till stats- budgeten för budgetåret 1975/76 under sjunde huvudtiteln an- visa ett förslagsanslag av 1 000 kr. ' '

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1975 750529