Prop. 1975/76:77

om avveckling av s.k. faktisk sambeskattning

Regeringens proposition 1975/ 76:77

om avveckling av s. k. faktisk sambeskattning

beslutad den 6 november 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. att den s. k. faktiska sambeskattningen av makar slopas. Förslagen innebär att gift person. som driver jordbruk eller rörelse tillsammans med sin make inte längre beskattas ensam för hela in- komsten av verksamheten. I stället skall vardera maken beskattas för värdet av sin arbetsinsats. En förutsättning är att medhjälpande make har arbetat i den gemensamma verksamheten minst 600 timmar under året. Värdet av sådan makes arbete tas upp till belopp motsvarande marknadsmässigt vederlag för arbetet. dock högst till en tredjedel av nettointäkten av verk- samheten.

Vidare föreslås en höjning i vissa fall av förvärvsavdraget då båda ma- karna har arbetsinkomst. Avdraget vid inkomst av jordbruksfastighet som f. n. är I 000 kr. föreslås höjt till högst 2 000 kr

De nya reglerna löreslås bli tillämpade första gången vid 1977 års taxering.

l Riksdagen I 975 /76. ] saml. Nr 77

Prop. l975/76:77 2

"[ Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrives att 20 &. 23 & 1 mom.. 30 ;" 1 mom.. 46 ;" 3 mom.. 52,5 ] mom.. punkt 2 av anvisningarna till 20 &. punkt 1 av anvisningarna till 22 &. punkt 11 av anvisningarna till 29; samt anvisningarna till 52 och 6." &; kommunalskattelagen (1928z370) skall ha nedan angivna lydelse.

.fVutwm/nle lule/st" Föreslagen lydelse

20 s'

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från samt- liga ur förvärvskällan under beskattningsåret härflutna intäkter i penningar eller penningars värdet b r u t to i n t a k t ) avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Att koncern- bidrag. som icke utgör sådan omkostnad. ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 435 3 mom.

Avdrag må icke ske för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter. däruti inbegripet vad skattskyldig utgivit såsom gåva eller såsom periodiskt un- derstöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

värdet av arbete. som i den skatt- skyldiges förts av den skattskyldige själv”. and-

förvärvsverksamhet ut-

re maken . hem/navarma/e barn under

I (7 år eller hemmavarande barn. som

värdet av arbete. som i den skatt- skyldiges förvärvsverksamhet ut- förts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av barn som ej anses tillhöra arbetspersonalen;

lif/l! 16 men ('i 18 är m-h som ej anses tillhöra arbetspersonalen:

ränta å den skattskyldiges eget. i hans törvärvsverksamhet nedlagda ka- pital;

svenska allmänna skatter: kapitalavbetalning å skuld: avgift enligt 8 kap. studiestödslagen(1973:349); avgift enligt lagen ('l972:435) om överlastavgift; belopp. för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75.5 uppbördslagen (19531272):

förlust som är att hänföra till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

'Lydelse enligt prop. |975/76:70.

Pr0p. 1975/76:77

Nuvarande ivf/else Föreslagen lvdelse

23 s 1 m 0 mf Vad som återstår av intäkt av jordbruksfastighet. sedan avdrag- enligt 22 & gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans. utgör n et - tointäkt av jordbruksfastighet.

..4 v anvisningarna till 53 & .li'amgaor att del av nettointäkten i vissa./all tax— eras hos skattskyldig. vars make be- drivit verksam/teten p(i I/astiglieten.

30 s' 1 m 0 rn. Vad som återstår av intäkt av rörelse. sedan avdrag enligt 29 ;" gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans. utgör n e t to i n tä k t

av rörelse.

46

3 mom.] Ha makar med hem- mavarande barn under 16 är båda haft A-inkomst enligt 9.5 3 mom. lagen (l947:576) om statlig komstskatt. må den make som haft den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag. Ha makarna haft lika stora A-inkomster. åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Av- draget är i fråga om inkomst av rö- relse 25 procent av nettointäkten av rörelsen 0('ll i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten. i båda./allen dock högst 2 000 kronor. I 'li'a'ga om inkomst av _iordbrttks/as- tigltet ('i/' avdraget ] ()()0 kronor. Vid jämförelsen av makarnas inkomster skall hänsyn tagas även till under be- skattningsåret uppburen kontant in- komst ombord enligt lagen

in-

1 Senaste lydelse l972:74l (jfr l972:742). "' Senaste lydelse 1973:1121.

.4 v anvisningarna till 52 _l" framgår att del av nettointäkten i vissa./all tax- eras hos skattskyldig. vars make be- drivit rörelsen.

s

3 m 0 m. Ha makar med hemma- varande barn under 16 år båda haft A-inkomst enligt 955 3 mom. lagen (19471576) om statlig inkomstskatt. må den make som haft den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta för- värvsavdrag. Ha makarna haft lika stora A-inkomster. åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Avdraget är i fråga om inkomst av jordbruks/as- tigltet ovh rörelse 25 procent av net- tointäkten av . /i)'rvärvskiillan eller i fall då skattskvldig vars make bedrivit

verksamheten taxeras Iiir inkomst en- ligt tredje stveker av anvisningarna till 52 _Q' — 25 proren/ av den del av net— tointäkten som laxeras hos awlrags- berättigad make samt i fråga om in- komst av tjänst 25 procent av in- komsten. i samtliga fall dock högst

Prop. 1975/76:77

Nth'I/"(llltlt' lift/else

(19582295) om sjömansskatt samt enligt 1 s" 2 mom. nyssnämnda lag skattepliktig dagpenning.

Hargift skattskyldig med hemma- varande barn under 16 år haft A-in- komst av jordbruksfastighet eller rö- relse Och har maken utfört arbete i förvärvskällan. må den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats. dock med högst 1000 kronor.

Föreslagen lydelse

2000 kronor. Vid jämförelsen av makarnas inkomster skall hänsyn ta- gas även till under beskattningsåret uppburen kontant inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömans- skatt samt enligt l ä 2 mom. nyss- nämnda lag skattepliktig dagpen- ning. '

l-lar gift skattskyldig med hemma- varande barn under 16 år haft A-in- komst av jordbruksfastighet eller rö- relse och har maken utlört arbete i förvärvskiillan utan att love/as liir in- komst enligt tredie stycket av anvis- ningarna ti/l 52 s*. må den skattskyl- dige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats. dock med högst 1000 kronor.

Avdrag enligt första och andra styckena må åtnjutas endast av make som levt tillsammans med andra maken under beskattningsåret.

llar skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år. som under be- skattningsåret antingen varit gift men icke levt tillsammans med sin make eller ock varit ogift (varmed jämställes änka. änkling eller frånskild). haft A-inkomst. må han åtnjuta förvärvsavdrag. Avdraget äri fråga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäkten av förvärvs- källan och i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten. i samtliga fall dock högst 2000 kronor.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åt- njutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår. Avdrag må för skatt- skyldig eller. om skattskyldig varit gift och levt tillsammans med sin make. för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första styr-ket vid inkomst av rörelse eller fläns! eller enligt fjärde stycket: 2000 kronor; och

i övriga fall: 1000 kronor.

Avdrag enligt detta moment må ätnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åt- njutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till. avdrag därtill förslår. Avdrag må för skatt- skyldig eller. om skattskyldig varit gift och levt tillsammans med sin make. för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första eller fjärde stycket: 2 000 kro- nor; och

i övriga fall: 1000 kronor.

Prop. 1975/76:77 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag enligt detta moment skall erhållas i kommun där inkomst. som berättigar till avdrag. tages till beskattning. i första hand. när så kan ske. inom hemortskommunen och i övrigt enligt fördelning som bestämmes av taxeringsnämnden i sagda kommun.

52 .:

l m o m.' Äkta makar.som under 1 m 0 m. Äkta makar.som under beskattningsåret levt tillsammans. beskattningsåret levt tillsammans. taxeras en var för sin inkomst samt taxeras en var för sin inkomst. mannen därjämte I/ör boets gemen- samma inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag. som i 4655 1 och 2 mom. medgives. helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga inkomst. må bristen avräknas å den andra makens inkomst i samma kommun. Kvar- stående brist, dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46; 2 mom.. må. med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 =". avräknas å förstnämnda makens inkomst och. där denna icke förslår. å andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom. som uppkommit för endera maken. må avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag. som i 50; 2 mom. andra eller tredje stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens skatteförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt att avdraget för makarna tillsammans icke må överstiga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 : 2 mom. andra och tredje styckena mcd- giva.

Avdrag enligt 50.5 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. Fråga om jämkning av avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50; prövas dock med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Anvisningar till 20; 2.5 Hemmavarande barn. som fyllt 2. Barn under I 6 är anses ej tillhöra 16 men ej [8 år och som deltagit i arbetspersonu/en. den skattskyldiges förvärvsverk- Barn. som fyllt 16 år och som del- samhet. anses ej tillhöra arbetsper- tagit i den skattskyldiges förvärvs- sonalen. med mindre barnets inkomst verksamhet. anses tillhöra arbetsper-

' Senaste lydelse l975:312. *senlls—le lydelse 1945z897.

Prop. 1975/76:77 6

Nuvarande lift/else I-"t'ireslagen lydelse

av arbete eller eljest är så stor. att den sonalen. Detta gäller (lock icke barn föranleder skatteplikt för barnet en- som på heltid bedriver studier eller ligt 51 &. genomgår annan utbildning, utom så- vitt avser arbete som ttt/örts under .sammar/erier eller annat uppehåll av minst en månads varaktig/tet. Har barnet ej./_i'llt [8 år. anses det til/höra arbt'ts/tersona/en endast om dess in- komst av arbete i den skattskyldiges Ijörvärvsverksam/tet är så stor. att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 =". Frågan om barns ålder bedömes efter förhållandet den 1 november året näst före taxeringsåret (se 65 s).

Avdrag I/("ir lön eller annan ersätt- ning lör harns arbete./är icke överstiga mark/tails/nässigt veder/agjt'ir arbets- insatsen.

till 22:

1.6Till driftkostnader hänföres lön eller liknande vederlag liksom underhåll åt. personal. som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantags- f'ijirmåner. pensioner. periodiska utbetalningar på grund av förutvarande an- ställning pä fastigheten; arrendeavgift; avgäld. som skolat utgå av fastig- heten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostnader för inköp av djur. utsäde. foder. gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnadcr. markanläggningar och inventarier; kostnader för vård och underhåll av skog. såsom förvaltning. bevakning. väg- och byggnadsunderhåll. skogskultur. skyddsdikning. skogs- indelning m. m.. samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning. tillredning. utdrivning. flottning m. m.: kostnader för försäkring av personal. byggnader. skog. gröda. djur. förråd och inventarier som ej äro att hänföra till personlig lösegendom. m.m.

Till reparation och underhåll hänföras vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som äro normalt påräkneliga i jordbruksdrift. såsom upptagande av nya fönster- eller dörr- öppningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med omdisponering av ekonomibyggnad. exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieproduktion till en annan. Åtgärd som innebär en väsentlig ändring av byggnaden. såsom när ett djurstall ombygges för

" Lydelse enligt prop. l975/76:3l.

Prop. l975/76z77 7

»

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att i stället användas för helt annat ändamål. hänföres dock ej till reparation och underhåll.

Som (lriftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha värde endast från civilförsvarssyn- punkt. såsom speciella dörrar. luckor och karmar för dessa. inre begräns- ningsväggar för gasfång vid ingångar och rescrvutgångar. luftrenare och till- hörande lördelningslcdningar.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skattskyldiges eget val dragas av antingen i sin helhet för det år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de kunna i sin helhet dragas av under den tidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket äga mot- svarande tillämpning.

Värdet av fastighetens egna produkter. som användas för fastighetens fortsatta drift. får avföras som driftkostnad men skall då samtidigt upptagas som intäkt.

Avd-rag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 ä'.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (19671531) om tryggande-av pensions- utfa'stelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner. äger punkt 2 av anvisningarna till 29 & motsvarande tillämpning i fråga om jordbruks- fastighet.

Hemmavarande barn. som uppnått .S'kattskvldigs barn anses tillhöra ur- 16 års ålder och deltagit i arbetet på b('lS/)('I'S()H(il('II i de fall som anges i last/'_gltelen. anses tillhöra personal pttnkt _7 av anvisningarna till 209. som använts lör verksam/teten på läs- tig/teten. Om barnet ej [vill 18 är. gäl- ler detta dock (vu/ast ultcler lära/säll- ning att barnets sammanlagda inkomst är så stor. att denföranleder skatte- plikt för barnet enligt 51 %. Hemma- varande barn under 16 är anses i itt- tet fall tillhöra perstma/en. (.l/i' Jill-> och dit/rörande anvisningar punkt 3.)

Barn.srnn anses tillhörapersomtlen. Barn taxeras självt för den in- taxeras självt för den inkomst av ar- bete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar. naturaför- måner eller annat. Motsvarande be- lopp får dragas av som driftkostnad.

komst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar. naturaförmåner eller annat under tid då barnet tillhört arbets/mrsanalen.

dnek högst för vad som nmtsvt'trar

Prop. l975/76:77

Nuvarande lydelse

För barn som deltagit i arbetet men icke anses tillhöra personalen./är av- drag icke göras. Lön och under/tål! åt sådant bartt skall ej heller upptagas som inkomst för barnet.

Föreslagen lydelse

marknadsmässigt vederlag/ör barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön oc/t underhåll till bartt .sotn deltagit i arbetet men därvid icke tillhört arbets- personalen får avdrag icke göras. Lö- nen och underhållet ska// då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna till 29ä äger motsvarande tillämpning be- träffande inkomst av jordbruksfastighet.

till 29.5

..

ll.' Angående hemmavarande bartt. som användas i rörelse. gäller vad om sådana är stadgat beträllattde jordbruk (.se punkt 1 av anvisningarna till 32 s).

1 l. Skattskv/digs barn anses tillhö- ra arbets/wrsotta/ett i de./all som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20 9".

Punkt ] nionde stycket av anvis- ningarna till 22 s* äger motsvarande tillämpning beträ/lande ittkotnst av rö- relse.

till 52 ;”

*Senaste lydelse l972:74l (jfr l972:742). ' Senaste lydelse 19701l62.

Ha tnakar tillsamtnans deltagit i

.lörvärvsverksam/tet avseende inkomst

av jordbrttkslastighet eller rörelse gälla bestättttttelserna i andra—.fi'lmte sit-'ekena.

l"'erksamheten anses bedriven av den etta av makarna om ltan med hän-' svn lill tttbildttittg. arbetsuppgi/ier och övriga omständigheter kan anses lta en ledande ställning i verksamheten och den andra maken ej har en sådan le- dande ställning. Den make sattt så- lunda driver verksam/teten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om attttat ej./öljer av tredje och [lärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts attses verksam/teten bedriver; av tnakarna gemensamt. ] sådana fall ske/' beskattning enligt/entre stycket.

När verksam/teten bedrivits av den

Prop. 1975/ 76:77

Nuvarande l_vde/se I-"öres/agen lydelse

etta av tnakarna men den andra ma- ken (medhjc'ilpande make) arbetat i verksamheten minst 600 timmar under beskattningsåret. skall denne på gruttd av sitt arbetsittsats beskattas för viss

. ittkotttst av verksamheten. Detta sker

genom att ltatt taxerasför så stor del av ttetlointe'ikten av förvärvskäl/an sotn katt anses motsvara marknadsmässigt vederlag jör arbetet. dock högst lör en tredjedel av nettointäkten. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid ätt 12 månader. jämkas atttalet arbetstitnnutr ttted hänsrn härtill. .»lrbetsinsats i tttakarttas gemensam- ttta bostadsrtt/granne får tnedrc'iknas ettdasl om särskild arbets/aka! för verksatttltetett saknas och det ttted hänsvn till rörelsens art och andra sådatta ams/('indigheter f(ft'religger svnnerltga skäl att medräkna arbets- insatsen. l-"'id bedötnatule av om medhjälpande tnake uttder beskatt- ningsåret arbetatföreskrivet antal ar- betstitntnar skall anses att ltatt under tid. då ltan uppburit sjukpenning el- ler .Iörählt'apennittg ett/igt lagen ( [ 962.381.) om alltttätt försäkrittg el- ler därmed.jätttförlig ersättning enligt annan författning. arbetat i sattt/tta omfattning sotn närmast före den tid. då sådan ersättning ttppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av tttakartta och den andra maken ägt del i förvärvskälla eller det i denna nedlagda kapitalet. möter ej ltittder att sistnämnda make taxet'as — förutom för arbetsinkomst när det skall ske ett/igt tredje strcket även för skä/igt belopp sotn han katt lta uppburit på grttttd av sitt äg- anderätt eller kapita/insats.

I'Ia tttakartu't gemensamt bet/rivit

Prop. 1975/76:77

Nuvarande lydelse

10

l-öreslagen lydelse

verkstan/teten. skall vardera tttakett laxeras lör den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och övriga insatser i verksam/teten skä/igen till- kommer honom.

Av 65% framgår. att bestämmelser som avse gift skattskyldig i vissa fall skola tillämpas i fråga om dem som. utan att vara gifta. leva tillsammans.

till 65 ;”

Bestätnttte/sen i 65 å andra stycket ska/I äga motsvarande tillämpning i fall som avses i paragrafens sista stycke. Med äktenskaps ingående är därvid att jämställa att sammanlev-

naden återupptagits efter äktenska- . pets upplösning eller att barn fötts eller — i fråga om sammanlevnad som börjar efter barnets födsel att sammanlevnaden börjar.

” Senaste lydelse 1960:l72.

I . Utan ltinder av vad som löreskri- ves i 65 & andra stycket skola bestäm- melserna i 2!) _v andra stycket och att- visningarna till 523& äga tillämpning utuler tid. då tttakar leva tillsammans. Upphör sammanlevnaden. äga be- stc'itntnclserna alltjämt tillämpning till dess. föru/sältningar för allmänt avdrag för periodiskt understöd I/i'ån den etta maken till den andra föreligga enligt punkt 5 av attvisnittgt'trna till 46 tl. Om på gruttd av vad tttt sagts bestämmel- serna i 205l andra stycket och anvis— ningarna ti// 52 s* äro tillämpliga ett- dasl för del av btskattningsåret. skall ändock frågan huruvida skattskyldigs make gjort sådan tttittsta arbetsin- sats. sottt .fi'trdras för taxering enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 &. avgöras med hänsyn till hans arbetsinsats under hela beskattning - året i den skattskyldigesförvärvsverk- samhet. .

2. Btstämmelserna i 65 : andra stycket och i anvisnittgspttttkt I sko/a äga motsvarande tillämpning i fall som avses i paragrafens sista stycke. .Med äktenskaps ingående är därvid att jämställa att sammanlevnaden återupptagits efterliktenskapets upp- lösning eller att barn fötts eller i fråga om sammanlevnad som börjar

- efter barnets födsel att samman-

levnaden börjar.

Prop. 1975/76:77 ll

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Skattskyldig. som enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (l973:374)om ändring i kommunalskattelagen (19281370) förvärvat pensions- försäkring, äger med verkan i beskattningshänseende under år 1976 återföra försäkringen till den tidigare innehavaren. Om sådan överlåtelse sker skall. i den mån yrkande därom framställs. den som återfått försäkringen anses som försäkringens ägare redan från ingången av år 1976.

Prop. 1975/76:77

2. Förslag till

12

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 9.5 3 mom. och 11 å 1 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskattI skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande ll'th/SÖ F öres/agan [WIP/SP

3 mo m? Ha makar. som under beskattningsåret levt tillsammans och under någon del därav varit bosatta här i riket. båda haft taxerad inkomst. skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst för dem båda beräknas enligt följande.

Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst. dock icke periodiskt un- derstöd eller därmed jämförlig perio- disk intäkt som avses i 31 ä' kom- munalskattelagen. samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i cj blott ringa om- fattning. Med B—inkomst förstås öv- riga inkomster.

Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst. dock icke periodiskt un- derstöd eller därmed jämförlig perio— disk intäkt som avses i 31 & kom- munalskattelagen. samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa om- fattning. Till .-i-ink0nis/ räknas även inkmns/ som beskattas enlig! fred/"0 Siff/(Cl av anvisningarna till 53 % kom— Med l'örstås övriga inkomster. lltll'llllth' iniina/skalmlagwi. B-inkomst

inbcuri/n'l belopp som avses ill/"linie sivu/vel av nämnda anvisningar.

Beskattningsbar A-inkomst utgöres av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges A-inkomst minskat med allmänna avdrag. lörlttstavdrag. grundavdrag och sådant avdrag utöver grundavdrag som avses i 2 mom. andra stycket. Beskattningsbar A-inkomst avrundas nedåt till helt hundratal kronor. så att överskjutande belopp. som icke uppgår till helt hundratal kronor. bortfaller.

Beskattningsbar B-inkomst utgöres av skillnaden mellan den skattskyl- diges beskattningsbara inkomst. beräknad enligt 2 mom.. och den beskatt- ningsbara A-inkomsten.

lls'

l m 0 m.aÄktamakar.som under i mo m. Äkta makar. som under

beskattningsåret levt tillsammans. beskattningsåret levt tillsammans. ;S_cnaste lydelse av lagens rubrik 1974z770. 3Senaste lydelse 19.70:163.

Senaste lydelse 1975313.

Prop. l975/76z77 - 13

ty'nrt'iramlc lula/sv Föreslagen /_l'(l('/.S'('

taxeras en var för sin inkomst sann taxeras en var för sin inkomst. varvid mannen (liir/("inne för brzic'rs gernen- anvisningarna till 53 :l konnnznzalskal- Samma inkomst. ' [elanen ( [sms.-3.70) äga mr.)!sraramle tillämpning.

Har vid dylik taxering avdrag. varom i 4.5 1 mom. iörmäles. helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens inkomst. må bristen avräknas å den andra makens inkomst.

Avdrag. som i 9 _5 2 mom. andra stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig. varvid bestämmelserna i 52.5 1 mom. fjärde och femte styckena kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning.

1 fall då endast ena maken har beskattningsbar inkomst. beräknas skatten på hans beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar A- inkomst och beskattningsbar B-inkomst.

Ha båda makarna beskattningsbar inkomst. beräknas skatten enligt sjät- te—nionde styckena. '

Skatt på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig. Ha makarna enbart beskattningsbar B-inkornst. beräknas skatten på det sammanlagda beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter förhållandet mellan de beskattningsbara inkomsterna.

I annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos make. som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten. med andra makens beskatt- ningsbara inkomst. Därefter beräknas skatt med tillämpning av 10 ä 1 mom. på summan av nämnda B-ink'ontst och andra makens beskattningsbara in- komst. Skatten på makarnas B-inkomster utgör skillnaden mellan den så— lunda beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på makarna efter lörhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Be- stämmelserna i lOå 3mom. skola därvid iakttagas.

Om det sammanlagda beloppet av makars B—inkomster icke överstiger 2 000 kronor. skola dessa inkomster vid tillämpning av detta moment anses som A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkomSt och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk R'irfattningssamling och tillämpas försra gången vid 1977 års taxering.

Skattskyldig. som enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till för- ordningen ('1973:375) om ändring i förordningen (194.71576) om statlig in- komstskatt förvärvat pensionslörsäkring. äger med verkan i beskattnings- hänseende under år 1976 återföra försäkringen till den tidigare innehavaren. (')m sådan överlåtelse sker skall. i den mån yrkande därom framställs. den som återfått försäkringen anses som försäkringens ägare redan från ingången av år 1976.

Prop. 1975/76:77

3. Förslag till

14

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrives att 125 1 mom. lagen (1947:577) om statlig för- mögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nnvart'tnde lydelse

1 mom.: För äkta makar. som under beskattningsåret levt tillsam- mans. beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. varvid boets gemensammaförmö- gen/tel inräknas i mannens 'skat- tep/iktiga jörinögenltet. Har därvid skuld. som i 5 .5 avses. helt eller del-

Föres/agen lydelse

(

12.

1 mom. För äkta makar. som under beskattningsåret levt tillsam- mans. beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Har därvid skuld. som i 5.5 av- ses. helt eller delvis ej kunnat ut- nyttjas å den därtill närmast berät- tigade makens förmögenhet. må bristen avräknas å den andra makens förmögenhet.

vis ej kunnat utnyttjas å den därtill närmast berättigade makens förmö- genhet. må bristen avräknas å den andra makens förmögenhet.

l-lar skattskyldig hemmavarande barn. som icke fyllt 18 år. och uppgår barnets till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst till minst 100 kronor. beräknas den skattepliktiga förmögenheten för den skatt- skyldige och barnet var för sig.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i första stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra stycket ge- mensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt 105 bedömes med hänsyn till den sålunda gemensamt bestämda beskattningsbara för- mögenheten. Skatt beräknas likaledes efter nämnda förmögenhet och för- delas på envar efter hans skattepliktiga förmögenhet. Vad i 11 5 3 mom. sägs skall därvid iakttagas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 19742859. 2Senaste lydelse l974z241.

Prop. 1975/76:77

4. Förslag till

15

Lag om ändring i skogskontolagen (1954zl42)

Härigenom föreskrives att 1 och 2 55 skogskontolagen (1954:l42)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fysisk person. oskift dödsbo eller familjestiftelse. som i självdeklara- tion till ledning för taxering för in- komst har att uppgiva intäkt av skogsbruk. må under de förutsätt- ningar och i den utsträckning nedan stadgas erhålla uppskov med tax- ering till kommunal och statlig in- komstskatt för den del av intäkten. som insatts å särskilt konto i bank (skogskonto).- Rätt att erhålla upp- skov. som nu sagts. tillkommer icke delägare i handelsbolag eller kom- manditbolag för någon del av. den inkomst. han åtnjutit av bolagets verksamhet. Ej hellertillkommer så- dan rätt delägare i oskiftat dödsbo. på vilket 53 5 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen tillämpas. för någon del av den inkomst han åt- njutit av dödsboets verksamhet.

Föreslagen lydelse

(2

1 .

Fysisk person. oskift dödsbo eller familjestiftelse. som i självdeklara- tion till ledning för taxering för in- komst har att uppgiva intäkt av skogsbruk. må under de förutsätt- ningar och i den utsträckning nedan stadgas erhålla uppskov med tax- ering till kommunal och statlig in- komstskatt för den del av intäkten. som insatts å särskilt konto i bank (skogskonto). Rätt att erhålla upp- skov. som nu sagts. tillkommer icke delägare i handelsbolag eller kom- manditbolag för någon del av den inkomst. han åtnjutit av bolagets verksamhet.. Ej'heller tillkommer så- dan rätt delägare i oskiftat dödsbo. på vilket 53.5 3mom. fjärde stycket kommunalskattelagen NO.-78.370) tillämpas. för någon del av den in- komst han åtnjutit av dödsboets verksamhet. Uppskav ind ei dtnintas ifråga om inkomst. som taxeras en— ligt tredje stycket av ain'isningarna till 5.7 5 konuntina/skanelagen.

Med bank avses i denna lag riksbanken. affärsbank. Sparbank samt cen_— tralkassa för jordbrukskredit.

Skattskyldig må för ett och samma beskattningsår och för en och samma förvärvskälla endast göra insättning å ett skogskonto. Har skattskyldig i strid mot denna bestämmelse upplagt skogskonto i mer än en bank må uppskov med taxering erhållas allenast för insättning å det först öppnade kontot. 1Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. IScnaste lydelse 1975:263.

Prop. l975/76:77 16

Nuvarande lydelse Fil/'U-S/Uk'U/l [WIF/50

2 .53

Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskatt- ningsår avse högst ett belopp. motsvarande summan av '

a) sextio procent av den å beskattningsåret bclöpande köpeskillingen för skog. som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt.

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter. samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter. som under beskatt- ningsåret uttagits för förädling i egen rörelse.

Har såsom intäkt upptagits likvid. som avses i punktlll av anvisningarna till 21 .5 kommunalskattelagen. må uppskov jämväl erhållas för sådan intäkt i dess helhet.

Skattskyldig. som vid jorddelningsförrättning tillträtt ny mark och efter tillträdet uttagit skog för att erhålla medel till framtida betalning av sådan likvid som anges i andra stycket. må för beskattningsår. under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning. erhålla uppskov med högst ett belopp. mot- svarande köpeskillingen för skog som avyttrats genom upplåtelse av av- verkningsrätt eller sjuttio procent av köpeskillingen för avyttrade skogs- produkter.

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade nettointäkten av den för- värvskälla. varifrån intäkten av skogsbruk härrör. '

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade nettointäkten av den för— värvskälla. varifrån intäkten av ' skogsbruk härrör. eller ija/l dae del av nettointäkten taxeras enligt tredje stycket är anvisningarna till 52 _5' kom- nntnalskatte/agen ( 1 9283 70)— den del av återstående nettointäkt som taxeras ltus skat/skyldig som är berättigad till uppskov. Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet. som avses i 53 5 1 mom. första stycket 0 kommunalskattelagen (1928z370). får uppskov åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i sam- fälligheten under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk. som den skattskyldige drivit själv.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

JSenaste lydelse 19751263.

Prop. 1975/76:77 17

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig in- komstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrives att punkt 1 av anvisningarna till 1.5 lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 1 .5

1.: Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår. om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras. att inkomsten hänför sig till minst två beskattningsår.

Engångsbelopp. som uppbäres såsom ersättning för årlig pension. skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år.

Ackumulerad inkomst. som avses i 3.5 4 mom.. skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige innehaft aktien eller andelen.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten. minskad med vederbörliga avdrag. och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst. som avses i 3.5 2 mom. vid 6)—8) samt i 3.5 3 mom. vid 2). 5) och 6). skall anses hänföra sig till det antal år den skatt- skyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen. Har skattskyldig åtnjutit acku- mulerad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller kom- manditbolag. skall inkomsten anses hänförlig till den tid han varit delägare i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänförlig till kortare tid än den skatt- skyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen eller varit delägare i bolaget. därest han så yrkar och företer utredning om det antal år vartill inkomsten hänför sig. eller eljest om det framstår såsom uppenbart att inkomsten hänför sig till kortare tid.

Harjordbruk eller rörelse. som be- Harjordbruk eller rörelse. som be.- drivits av den ena av två makar. drivits av den ena av två makar. övertagits av den andra maken. skall övertagits av den andra maken. skall denne. om han så yrkar. anses hava denne. om han så yrkar. anses hava bedrivit jordbruket eller rörelsen bedrivit jordbruket eller rörelsen

'Senastc lydelse av lagens rubrik 1974z860. * Senaste lydelse 1974:860.

Prop. l975/76z77

Nuvarande lta/else

jämväl under den förstnämnda ma- kens innehav av förvärvskällan. un- der förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11% 1 mom. lagen om statlig in- komstskatt eller. därest andra ma- ken haft inkomst. skulle hava tax- erats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels— eller kommanditbolag. som ägts av den ena av två makar. övertagits av den andra maken samt när jordbruk. rörelse eller andel i bo- lag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken. och denne var ensam dödsbodeläga- re.

18

Föreslagen lydelse .

jämväl under den förstnämnda ma- kens innehav av förvärvskällan. un- der förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11; 1 mom. lagen om statlig in- komstskatt eller. därest andra ma- ken haft inkomst. skulle hava tax- erats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag. som ägts av den ena av två makar. övertagits av den andra maken samt när jordbruk. rörelse eller andel i bo- lag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken. och denne var ensam dödsbodeläga- rc. Inka/ns]. som enligt lrea'ie Slj'eker av anvisningw'na till 52 &" kommunal- skalle/agen ( I 9283 70) raseras hos make. skall ieke till någon de! anses utgöra (n'kumulerad inkomst.

Vad i nästföregåendc stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga. vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt l & skall oskift dödsbo och den avlidne anses som en och samma skattskyldig.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om 1977 års taxering.

Prop. 1975/76:77 19

6. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953z272)

Härigenom föreskrives i fråga om uppbördslagen (l953:272)' dels att 54.5 skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 77 b 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

54.5

Har skattskyldig eller annan arbetsgivare än i 53 .5 1 mom. tredje stycket sägs försummat att inbetala skatt under rätt uppbördstermin. äger han att senast den 18 i den månad. under vilken terminen infallit. på postanstalt inom riket betala skatten med skatteanvisning. varvid han skall erlägga särskild avgift. utgörande för skattebelopp om

högst 20 kronor över 20 men icke över 50 " v— 50 .. —— över 100 " över 100 "

varje påbörjat hundratal kronor.

.......... 20 öre .......... 50 .. .......... 1 krona samt .......... l .. för

Oavsett om inbetalning av skatt avser en eller flera skatteposter. vare

högsta avgift etthundra kronor.

lnbetalas skatt iden ordning. som i första stycket sägs. skall postanstalt lämna kvitto i enlighet med vad i 53 5 2 mom. första stycket finnes föreskrivet samt därjämtejörse skat- teanvisningen med _li'imärke till be- lopp. motsvarande den erlagda sär- skilda avgiften.

Sådan särskild avgift skall dock beträffande preliminär skatt ieke er- läggas av skattskyldig sattt uppbär pension enligt lagen (] 96138!) om allmän försäkring och jär vilken ut- järdats debetsedel pä preliminär B- skatt.

lnbetalas skatt i den ordning. som i första stycket sägs.skall postanstalt lämna kvitto i enlighet med vad i 53 _5 2 mom. första stycket finnes föreskrivet samt på kvittot ange den erlagda särskilda avgiften.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda. må länsstyrelse förordna om återbetalning. helt eller delvis. av avgift. som erlagts enligt bestäm- melserna i denna paragraf.

lLagen omtryckt l972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik l974:77l.

Prop. l975/76z77 20

Nuvarande lydelse F öres/(igen lydtlse

77 b :l

Har gilt skattskyldig ieke i järeskri— ven tid och ordning inbetalat skatt .som pä/örts pågrund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av anvisningarna till 5.7 .5' kommunalskattelagen (] 9.783 70). är maken jämte den skatt- skyldige hetalningsskjvldig lär skattehe- loppet jämte restavgi/l. Beloppw fär uttagas ltos tnakett i den ordning som gäller./är itulrivning av skat! .sotn pd- ./örts honom.

.fi-lakes ansvarig/tet enligt järsla stycket avser det belopp som u/gör skillnaden mel/att den ska/tskyldige debiterad .skatt på grund av inkomst oeh den .skatt på grund av inkomst .sont skulle ha påförts den skattskyldige om dentte ieke lill/l att erlägga .skatt för inkomst sotn avses i.lo'rsta sil-"eker. Skatt. .sont har erlagts pd attnat sätt ätt genom indrivning hos den skattskyl- diges make. anses i jöns/a hand avse annat ätt inkomst ett/igt första styr-ket. ! jråga om betalning av .skatl enligt detta stycke äga bestämmelserna i J-l 3 mom. andra st_yeket motsva— rande tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1975/76:77 21

7. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (19562623)1 dels att 265 och 1055 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas ett nytt moment. 38.5 4mom.. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 :*

Därcst inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet redovisas enligt bok- föringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning medelst vinst- och för- lustkonto. skall självdeklaration utöver vad eljest är föreskrivet innehålla:

1) uppgift om storleken av omsättningen. 2) uppgifter huru värdesättningen å lager samt fordringar skett. 3) uppgift huru det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats till över- ensstämmelse med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

4) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning. 5) uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag.

6) uppgift om vad den skattskyldige 1 varor. penningar eller annat uttagit ur näringsverksamheten eller annorledes använt för bestridande av levnads- kostnader eller eljest tör utgifter. som icke äro hänförliga till omkostnader i verksamheten. så ock om andra förmåner som den skattskyldige åtnjutit av rörelsen eller jordbruksfastigheten.

7) uppgift om belopp. som vid inkomstberäkningen avdragits såsom re- sekostnader. i den mån sådant belopp icke utgivits till anställda och upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner. dock att. därest lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter. uppgiften efter medgivande av skat- techelen i det län. där den skattskyldige skall taseras till statlig inkomstskatt. må lämnas först efter anmaning.

8) uppgift om kostnader för reklam. som riktar sig till bestämda personer och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde.

9) uppgift om verkställda nedskrivningar av värdet å rättigheter till |e- verans av omsättningstillgångar samt maskiner och andra inventarier. samt

10) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avsättningar för framtida garantiutgifter_

Redovisas inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet enligt bokförings- mässiga grunder men utan räkenskapsavslutning medelst vinst- och för-

lLagen omtryckt 19711399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z773. : Senaste lydelse 197311058.

Prop. l975/76z77 22

Nuvarande [vt/else Föreslagen lydelse

lustkonto. skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga delar gälla vad ova—t sägs.

Via' redovisning av inkomst av rö- relse och _iorzlbrttksjfaslig'ltet ska/l gilt skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvs- kli/lan samt iövrigt Iäntna de uppgifter som er/ardrasjör tillämpning av an- visningarna till 52 yi" kommunalskat/e- lagen ( 1 9283 70).

Vad i denna paragraf stadgas skall av livlörsäkringsanstalt. såvitt angår försäkringsrörelse. iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru vär- desättningen å lager samt fordringar skett; härutöver skall iakttagas vad i 275 sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

38 s

4 m o ut. De/ åligger skattskyldig. vars make skall laxeras .lör inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 53 _l" kamnttmalskatte/agen ("193853 70). att lämna (le/me de upp- gi/ier aln verksam/teten som behövs för beräkning av inkomsten.

105 =

1 m 0 m.) Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär. att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej skett till riktigt belopp. må rätten. efter vederbörandes hörande. vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämts. om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomst eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser. må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten befrias från taxering därför att annan person i stället bort taxeras. mä rätten överflytta taxeringen på denne.

Kammarrätt eller regeringsrätten äger vid ändring i skattskyldigs tax- ering besluta om härav påkallat! rät- telse i taxering. som avser den skatt- skyldiges make eller med make vid

3 Senaste lydelse 197321116.

Kammarrätt eller regeringsrätten äger vid ändring i skattskyldigs tax- ering besluta om härav påkallad rät- telse i taxering. som avser den skatt- skyldiges make eller med make vid

Prop. 1975/76:77

Nuvarande lvl/else

taxeringen jämställd skattskyldig. såvitt angår tillämpning av 46ä 3 mom.. 485 2 mom. eller 52,3 1 mom. kommunalskattelagen. 11 ä 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12ä ] mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt eller avser förut- sättning för skattereduktion enligt 2 & 4 mom. uppbördslagen. [ mål an- gående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottaga- rens taxering vidtaga därav föran- ledd ändring av den andres taxering.

23

Föreslagen lydelse

taxeringen jämställd skattskyldig. såvitt angår tillämpning av 46å 3 mom.. 48% 2 mom.. 52%" 1 mom. eller anvisningar/m till 52 9" kommu- nalskattelagen. lls' ] mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12; 1 mom. lagen om statlig förmögen- hetsskatt eller avser förutsättning för skattereduktion enligt Ze 4 mom. uppbördslagen. 1 mål angående av- drag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmedjämförlig pe- riodisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring av den andres taxering.

Hava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande tax- ering. som äsatts avliden person eller hans dödsbo. och har dödsboet tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen. skall vid ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skattebefrielse i erforderlig mån ändras.

Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om tax- ering till kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt 46 ä 2 mom. kommunalskattelagen eller kommunalt grundavdrag icke vida- re kan helt utnyttjas inom samma kommun. skall. ändå att yrkande därom icke framställts. sådan ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av bestämmelserna i 46,5 4mom. eller SOsK 3 mom. andra stycket nämnda lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift . på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Prop. l975/76z77

8. Förslag till

24

Lag om ändring i lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring

llärigenom föreskrives att 38 & lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 ;" Arbetsgivare erlägger för varje år försäkringsavgift enligt vad nedan sägs. Avgift utgår å summan av vad arbetsgivaren under året utgivit till ar- betstagare. som omfattas av obligatorisk försäkring enligt denna lag. såsom lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. Vid beräkning av avgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor.

Avgift erlägges icke för arbetsta— gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (l962:381)om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit tiIl hemmavarande barn för ar- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta— gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 i lagen (l962:381)om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttax- eringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1 januari 1976.

'Lagcn omtryckt 1962:408. zSenaste lydelse 1975z3l7.

Prop. l975/76z77 25

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

llärigenom föreskrives att za lagen (1960:77) om byggnadsforsknings- avgiftl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [vr/else I'll/'F-Y/(IL'PN [WIF/50

2 $

Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med sju tiondels procent av den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. som arbetsgivare under året utgivit till arbetstagare. för vilken arbetsgivaren skall påföras avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och vilken är att hänföra till näringsgrenen b y g g nad sin d U 5 t ri i näringsgrensindel- ningen för yrkesskadestatistik.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare. vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått till femhundra kronor.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 ;" lagen (1962z38llom all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till hemmavarande barn för att- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (l962:381)om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttax— eringen.

Angående debitering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. .lå lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1 januari 1976.

' Lagen omtryckt 1962:134. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741793. : Senaste lydelse 1975:818.

Prop. 1975/76:77 26

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensio- nering

Härigenom föreskrives att 2 ; lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pen- sionering' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen ll't'lUlS't'

2 st

Avgift utgår för varje år å vad arbetsgivaren sammanlagt under året utgivit i lön till sjöman. som avses i l ä 1 mom. första stycket lagen (1958z295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje arbetsgivare å lön i penningar och natura- förmåner i form av kost eller bostad. Vid beräkningen skall bortses från sjöman. vars lön under året ttnderstigit femhundra kronor. och sjöman som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (19541243) om yrkesskadeför-

säkring.

Avgift erlägges icke för sjömans lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anled- ning av barns födelse till den del lö- nen motsvarar sjukpenning eller för- äldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 ; lagen (1962:381 )om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid in- komsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för sjömans lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anled- ning av barns födelse till den del lö- nen motsvarar sjukpenning eller för- äldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 ; lagen (1962:381)om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvs- verksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procentsats för avgiften med hänsyn till det av- giftsbehov som föranledcs av de enligt 1 & bestämda eller eljest gällande grunderna för s_jöfolks pensionering. Fastställd procentsats får tillämpas ti- digast för året näst efter det år varunder den fastställts.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag.då lagen enligt uppgift på den ut- kommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om av- gift som belöper på tid från och med den ljanuari 1976.

'Lagen omtryckt l968:612. Rubrikens lydelse 19752952. ! ct

. & naste lydelse 1975z952.

Prop. l97S/76z77 27

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 11 kap. 3?" och 19 kap. 1 ;" lagen (1962:381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande (vc/else Föreslagen ll'(l("l.S'L'

l 1 kap.

3 &

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet. som brukas av den för- säkrade;

c) ersättning i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad för arbete för annans räkning; samt

(1) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954z243) om yrkesskade- försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke enligt 2; är att hänföra till inkomst av anställning.

Till inkomst som avses i . lärsta sive- ket a) och b) räknas även sådan in- komst av rörelse eller.jordbrttks/astig— het. som enligt tredje stveket av anvis- ningarna till 52 sl kommtnmlskatte/a— gen (19.28.370) taxeras hos lörsf'ikrad vars make anses ha bedrivit rörelsen eller brukat fastigheten.

Har inkomst som avses i första stycket a). b) eller c) icke uppgått till femhundra kronor för år. tages den ej i beräkning.

19 kap. 1 ;]

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialför- säkringsavgift till sjukförsäkringen. folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller. :Lagen omtryckt 1973r908. ”Senaste lydelse 107—15”). 'Lydelse enligt prop. 1975/7oz46.

Prop. l975/76:77 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

där fall som avses i 3 kap. 2; andra stycket sista punkten är för handen. annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad ar- betsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller na- turaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller. där fall som avses i 11 kap. 2.5 andra stycket är för handen. annan ersättning för utfört arbete. sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. l-lärvid skall arbetstagare. som under hela året varit anställd med full arbetstid. räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare. som under året varit anställd i mindre omfattning. medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill. må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare. vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från ar- betstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesska- deförsäkring. eller. där fråga är om arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat. från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses från arbetstagare. som vid årets ingång uppnått sextiofem ars ålder. så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 ; tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller. om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstäcles. avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller f("iräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 &. Av- gift erlägges ej heller för lön som ar- betsgivare utgivit till hemmarart/tule barn förarbete utfört i hans förvärvs-

Avgift erlägges icke for arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 &. Av- gift erlägges ej heller för lön som ar- betsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i

Prop. l975/76z77

Nuvart'uu'le lla/else

verksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken bevillnings- avgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för sär- skilda förmåner och rättigheter.

29

Föreslagen [vt/else

de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för er- sättning för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagenll9082128 s. l)om bevillningsavgifter för särskilda för- måner och rättigheter.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om beräkning av inkomst och avgift för tid från och med den 1 januari 1976.

Prop. 1975/76:77 30

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1968z4l9) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 2 och 4 åå lagen (19681419) om allmän arbets- givaravgiftl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen [vt/else

2.51

Arbetsgivare erlägger allmän arbetsgivaravgift med belopp motsvarande fyra procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit under året som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. I fråga om sjöman som avses i 1 ;" 1 mom. första stycket lagen (l958:295) om sjömansskatt beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter den lägre procentsats som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. myn- dighet fastställer med motsvarande tillämpning av 19 kap. 4 ;" andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare vars lön under året understigit femhundra kronor. eller arbetstagare. som ej är ob- ligatoriskt försäkrad enligt lagen ('l954:243) om yrkesskt-tdeförsäkring. eller till fall. som avses i 3 kap. 2 ; andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16; lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till liem- mavaramle barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall av- drag för lönen ej får ske vid in- komsttaxeringen.

Fysisk person. som åtnjutit in- komst av annat förvärvsarbete enligt

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16; lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverk- samhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

("|

4 .

Fysisk person. som åtnjutit in- komst av annat förvärvsarbete enligt

'Senaste lydelse av lagens rubrik |974;774.

ZSenastc lydelse 1975:953. ;Senaste lydelse l975:315.

Prop. l975/76z77

Nuvarande lydelse

11 kap. 3ä lagen (1962:381) om all- män försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruks- fastighet som brukas av honom. er- lägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 18 000 kronor. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Av- gift erlägges icke i den mån arbets- givare har att erlägga allmän arbets- givaravgift för inkomsten enligt 2 & denna lag.

Föreslagen lydelse

11 kap. 3å lagen (1962:381) om all- män försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse. in- komst av här belägen jordbruksfas- tighet som brukas av honom eller så- dan inkomst av rörelse eller jara'brt tks- /astighet som avses i andra stveket av nämnda lagrum. erlägger allmän ar- betsgivaravgift om inkomsten av an- nat förvärvsarbete överstiger 18 000 kronor eller det lägre hela/;;) som följer av fiärde stveket. Avgiften är fyra ' procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Av- gift erlägges icke i den mån arbets- givare har att erlägga allmän arbets- givaravgift för inkomsten enligt 2; denna lag.

Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet under visst år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig in- komstskatt avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår. skall inkomsten under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.

Har inkomst av rörelse ellerjordbruksfastighet icke uppgått till femhundra kronor för år tages den ej i beräkning.

l-lärrör inkomst som avses i första stveketfi'titt l'("l'k$'altlll()l, sant bedrivits av makar gemensamt eller av den ena maken med lt/äl/t av den andra. iakt— tt'tgesföl/ande. _—lvgi/'t erlägges-för itt- kamst av sådan verksam/tet. om itt— kotnsten överstiger ett./ör makarna ge- mensamt helo/tp av I:? ()()i) krattor. Detta belopp färde/as melhtn makarna i förhålla/ale till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har tnake även haft annan inktmtst enligt-försa"! stveket. erlägges avgift./ör sådan inkomst. om den

[Nf)/If) kranar minskat med den del

överstiger

av makarnas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräkna/s hmmm.

Prop. l975/76:77 32

Nuvarande fvt/else Föreslagen lydelse

Med makar likställas personer som av- ses i 65 9 sista .stveket kommunalskat- telagett ( I 9283 70). Avgift erlägges icke för inkomst. som avses i 11 kap. 3 & första stycket d) lagen om allmän försäkring. Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1januari 1976.

Prop. l975/76:77

13. Förslag till

33

Lag om ändring i lagen (l970z742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrives att 2 & lagen (19701742) om lönegarantiavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

-1 2;

Föreslagen lydelse

Arbetsgivare erlägger årligen lönegarantiavgift med belopp som motsvarar en femtiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16% lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hem- mavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall av- drag för Iönen ej får ske vid in- komsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16% lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverk- samhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1 januari 1976.

'Lydelse enligt prop. 1975/76:46.

3 Riksdagen 1975/76. [ sattt/. Nr 77

Prop. l975/76:77

14. Förslag till Lag om ändring i lagen (l97l:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives att 3.5 lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-'l 3s

Arbetsgivare erlägger årligen arbetarskyddsavgift med belopp som mot- svarar en tiondels procent av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke lör arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381) om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till hemmavaratule barn för ar- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an— ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagentl962138llom all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttax- eringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1 januari 1976.

ISenaste lydelse 1975:321.

b.) 'Jl

Prop. l975/76z77

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till ar- betslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

llärigenom föreskrives att 25 lagen (l973z372') om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [wie/sc Föreslagen [t-"de/se

2 &”

Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller. i fall som avses i 3 kap. 25 andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring. annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring. om ej fall som avses i 3 kap. 2;*' andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen(l962:38l)om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till hemmavarande barn för ar- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381) om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttax- eringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper _på tid från och med den 1 januari 1976.

'Senastc lydelse 1975z322.

Prop. 1975/76:77 36

116. Förslag till Lag om ändring i lagen (l975:335) om arbetsgivaravgift till ar- betsmarknadsutbildningen

Härigenom föreskrives att 25 lagen (19752335) om arbetsgivaravgift till arbefsmarknadsutbildningen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande little/se Föreslagen lt'de/se

2 .:"

Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller natttraförmåner i form av kost eller bostad eller. i fall som avses i 3 kap. 2 ;" andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring. annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954z243) om yrkesskadeförsäkring. om ej fall som avses i 3 kap. 25 andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381) om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till hemnun'arant'le barn för ar- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381)om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttax- eringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk Rårfattningssamling och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1 januari 1976.

Prop. 1975/76:77

17. Förslag till

37

Lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift

llärigenom föreskrives att 2 ;" lagen (1975:358)om vuxenutbildningsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

.rN-"ut'arfuule lydelse

2.'

Föreslagen lydelse

Arbetsgivare erlägger årligen vuxenutbildningsavgift med belopp som

motsvarar 0.15 procent av summan av vad arbetsgivaren under året har utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller. i fall som avses i 3 kap. 2 å andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring. annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954z243) om _t'rkesskadeförsäkring. om ej fall som avses i 3 kap. 2,5 andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 ;" lagen(1962:381 ) om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverk- samhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 &" lagen (1962:381) om all— män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn för arbete tttfört i hans förvärvsverksamhet i de fall av- drag för lönen ej får ske vid in- komsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas ': fråga om avgift som belöper på tid från och med den 1 januari 1976.

Prop. 1975/76:77 38

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrives att 7 ;" lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvl/else Föreslagen [fiffel-90

7 &

För finansiering av delpensionsförsäkringen erlägger arbetsgivare årligen socialförsäkringsavgift som motsvarar 0.25 procent av summan av vad ar- betsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare hos honom i pengar eller som naturaförmåner i form av kost eller bostad eller. i fall som avses i 3 kap. 2_$ andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän för- säkring. annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (19541243) om yrkesskadeförsäkring. om ej fall som avses i 3 kap. 2å andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 ;". Av- gift erlägges ej heller för lön som ar- betsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvs- verksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 ;". Av- gift erlägges ej heller för lön som ar- betsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgiften skall ingå till en fond. som förvaltas av riksförsäkringsverket. Med arbetsgivare avses den som enligt 19 kap. 1 & lagen (1962:381) om allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. Avgil'tsbestämmelserna i 7; tillämpas från och med januari 1976. Avgiften utgör för kalenderåret 1976 0.125 procent av avgiftsunderlaget.

Prop. l975/76z77 39

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde l975—1 1—06

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. An- dersson. Johansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer. Bengtsson. Nor-

ling. Carlsson Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om avveckling av s. k. faktisk sambeskattning

] Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1972 tillkallade jag sakkunniga1 att se över skattesystemet m. m. (1972 års skatteutredning. Fi 1972:02).

Skatteutredningen har i september 1975 avlämnat delbetänkandet (Ds Fi l975:10) Faktisk sambeskattning. l betänkandet föreslås att make. som arbetat i andre makens jordbruk eller rörelse minst 600 timmar per år. skall beskattas för den del av nettointäkten av förvärvskällan som motsvarar marknadsmässigt vederlag. dock högst en tredjedel av nettointäkten. Om makarna bedrivit verksamheten gemensamt skall de beskattas med hänsyn till värdet av sina insatser i förvärvskällan. En förutsättning för rätt att dela upp inkomsten är i princip att den medhjälpande makens arbetsinsats skett utom bostaden. Vidare föreslås att avdragsrätten för lön till egna barn begränsas. Förslagen är samordnade med företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) förslag i motsvarande delar beträffande låntansbolagen (SOU 197554).

1 sociallörsäkrings- och avgiftshänseende skall makes andel av nettoin- täkten behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Med- hjälpande make skall således påföras egenavgifter för sjukförsäkring m. m.

' Dåvarande riksdagsledamoten Erik Brandt.ordförande. riksdagsledamoten Alvar An- dersson. professorn Osborne Bartlet" (fr. o. m. den 1 april 1974). kanslirådet Gunnar Björne. riksdagsledamoten Arne Gadd. sekreteraren Anna lledborg (fr. o. m. den 29 juni 1974). riksdagsledamoten Carl-Henrik Hermansson. direktören Nils llolgerson (fr. o. m. den 26 februari 1975). riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund. Valter Kris— tenson. faric Krönmark och Ingemar Mundebo samt förbundsordlöranden Sune 'l'i- defelt.

Prop. 1975/76:77 40

samt allmän arbetsgivaravgift. Den andre maken föreslås ansvara för att medhjälpande makes avgifter och skatter verkligen betalas.

Förslagen om rätt till inkomstuppdelning och individuell beskattning medför att nuvarande merbelastning på grund av faktisk sambeskattning nästan helt undviks vid lägre inkomster och reduceras väsentligt vid högre inkomster. De nya reglerna föreslås bli tillämpliga redan på 1976 års in- komster.

Förslagen är inte enhälliga. Ledamöterna Andersson och Mundebo har reserverat sig mot kravet på att medhjälpande makensarbetsinsatsskall ha skett utom hemmet och mot begränsningarna av avdragsrätten för lön till barn. Även ledamoten Krönmark har reserverat sig häremot. Han har dess- utom förordat att kravet på arbetstidens längd sätts till 400 timmar per år. Ledamoten Hermansson anser i reservation att den faktiska sambeskatt- ningen är en fråga som bör lösas i samband med att slutgiltiga reformförslag på skattepolitikens område läggs fram. I vart fall anser han att en spärr borde föras in mot alltför stora skattelättnader som en följd av den föreslagna reformen.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarrätten i Stockholm, riksförsäkringsverket (RFV). riksskatteverket (RSV). länsstyrel- serna i Stockholms. Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs. Värmlands. Örebro. Jämtlands och Väster- bottens län. Familjeföretagens förening. Föreningen auktoriserade revisorer. Landsorganisationen i Sverige (LO). Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Landstingsförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska Fö- retagares riksförbund. Svenska revisorsamfundet (SRS). Sveriges advokat- samfund. Sveriges hantverks- och industriorganisation (SlllO). Sveriges industriförbund (SIF). Svenska kommunförbundet. Taxeringsnämnds- ordförandenas riksförbund (TOR). Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Fredrika-Bremer-förbundet.

SAF och SlF har avgett gemensamt yttrande. LRF har åberopat yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation. Föreningen auktoriserade revisorer. LO och SRS har i tillämpliga delar hänvisat till sina yttranden över företags- skatteberedningens delbetänkande (SOU 1975:54) Fåmansbolag.

2 Gällande ordning 2.1 Inledning

Genom 1970 års skattereform infördes en individuell beskattning av ma- kars arbetsinkomster. s. k. A-inkomst. Hit räknas bl. a. inkomst av jordbruk och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Särbeskattningen genomfördes dock inte fullt ut. Fort- farande sambeskattas makars kapitalinkomst m. m.. 5. k. B-inkomst. Även en annan form av sambeskattning kvarstod efter 1970 års reform. Skatt-

Prop. l975/76:77 41

skyldig som i lörvärvsverksamhet utgett lön till make har nämligen inte rätt till avdrag för denna lön. F.n skattskyldig. som bedriver jordbruk eller rörelse med hjälp av make blir således beskattad för hela inkomsten av förvärvskällan. Detta kallaslfakrisk samluskat/ning.

Avdragsförbud finns även för vissa Iöneutbetalningar till den skattskyl- diges barn. Är barnet under 16 år medges inget avdrag. Om barnet är mellan 16 och 18 år kan avdrag medges i vissa fall.

Faktisk sambeskattning sker om verksamheten drivs i förvärvskälla som ägs av en av makarna. Om verksamheten i stället drivs i bolagsform eller makarna tillsammans äger det jordbruk eller den rörelse som de driver kan inkomstuppdelning ske.

Den faktiska sambeskattningen återverkar även på socialförsäkringsför- måner och avgiftsskyldighet. [ de fall faktisk sambeskattning äger rum blir enbart den av makarna som står för verksamheten berättigad till exempelvis ATP. Likaså får denne make svara för hithörande avgifter.

Problemen kring den faktiska sambeskattningen har under årens löpp behandlats av flera statliga utredningar. nämligen sambeskattningssakkun- niga (SOU 1949247). 1949 års skatteutredning (SOU 1951251 ). 1957 års sam— beskattningsrevision (SOU 1959:l3). allmänna skatteberedningen (SOU 196425) och familjeskatteberedningen (Ds Fi 196914 och 5). Framlagda för- slag har inte föranlett lagstiftning beträffande den faktiska sambeskattningen som sådan. Däremot har man sökt att i viss mån kompensera här aktuella skattskyldiga genom bl.a. förvärvsavdrag.

2.2. Beskattningen av makar

De grundläggande bestämmelserna för inkomstbeskattningen av makar finns i 52 och 65 %# kommunalskattelagcn (19281370). KL. Motsvarande bestämmelser finns i 3 och 11 &; lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt. Si.

Enligt 5255 1 mom. KL beskattas makar. som levt tillsammans ttnder beskattningsåret. var och en för sin inkomst. För sammanlevande makar gäller sedan vissa särskilda skatteregler. Har makarna däremot ttnder be- skattningsåret levt åtskilda behandlas de enligt 52.5 2 mom. KL vid tax- eringen inte som gifta utan som av varandra oberoende skattskyldiga.

Enligt 65 ; KL tillämpas bestämmelserna för ogift det beskattningsår dä äktenskap ingås. Beskattningsreglerna för makar tillämpas även det år då äktenskapet upplöses genom ena makens död. Bestämmelserna om gift skatt- skyldig tillämpas även i fråga om ogifta som lever tillsammans. om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn.

Enligt 205 andra stycket K1. och 2; Si medges inte avdrag för värdet av arbete som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av hans make. Detta gäller även om lön faktiskt utbetalats till den medhjälpande maken på grund av anställningsavtal eller därför att denne eljest enligt civilrättsliga

Prop. 1975/76:77 42

regler har rätt till ersättning. Maken beskattas i sådant fall inte för den lön eller ersättning som kan ha utgått.

Även i fråga om makar som lever åtskilda torde avdragslörbudet i regel upprätthållas och detsamma är fallet beträffande utbetalningar under det år äktenskap ingås. lnte heller medges avdrag för lön i fråga om sådana ogifta personer som enligt 65; Kl. behandlas som gifta skattskyldiga.

Avdragsförbudet i 20; KL gäller dock inte de fall där båda makarna kan sägas stå för verksamheten. Vardera maken beskattas då för den del av inkomsten från förvärvskällan som tillkommer honom. Det föreligger inte något hinder mot avdrag för lön om verksamheten utövas genom ak— tiebolag eller handelsbolag. Om således make är anställd i ett sådant bolag som ägs av andre maken har bolaget rätt att på vanligt sätt göra avdrag för lön och denna beskattas då också hos mottagaren.

Fört-v'irvsaitt/rag enligt 46% 3 mom. K1. och 435 2 mom. Si medges även i de fall då makar. som har hemmavarande barn under 16 år. förvärvsarbetar under sådana förhållanden att faktisk sambeskattning skall ske. En för- utsättning är dock att inkomsten för den make som står för verksamheten utgör A-inkomst. Avdrag medng då med belopp motsvarande värdet av den medhjälpande makens arbetsinsats. dock högst med 1000 kr.

Av betydelse för de faktiskt sambeskattade är vidare reglerna om s.k. Slt't'i'llt'I'('(llll(ll()ll12 si 4 mom. uppbördslagen (19531272). UBL. Skattereduktion medges med 1 800 kr.. om den skattskyldiges make saknar statlig taxerad inkomst. Skattereduktionen trappas av om den andre maken har sådan in- komst och upphör när denna uppgår till 4 500 kr. Om således den med— hjälpande maken saknar eller bara har obetydlig skattepliktig inkomst är den make som står för verksamheten berättigad till skattereduktion.

[ 20.5 KL finns en spärr även för andra utbetalningar till make. såsom periodisk! understöd. Lagrummet kompletteras med regler i punkt 5 av an- visningarna till 46; Kl... Avdrag medges inte för periodiskt understöd till mottagare i givarens hushåll. För att belopp som utgivits till make eller förutvarande make skall vara avdragsgillt fordras dessutom att underhålls— skyldigheten blivit reglerad mellan makarna.

2.3. Socialförsäkringsförmåner och avgiftsskyldighet

När makar arbetar tillsammans i jordbruk eller rörelse har vid sjukför- säkringen hittills tillämpats i viss mån andra principer än vid inkomsttax- eringen. Således har även vid faktisk sambeskattning vardera makens in- kornstandel behandlats som inkomst av annat Rirvärvsarbete och kunnat grunda rätt till sj'iuk/n'miing.

Fr. o. m. inkomståret 1976 kommer s/trk/iirst'ikringsargr/i att utgå med 8 % av försäkrads inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Till grund för beräkningen av avgiftsunderli-tget läggs enligt 19 kap. 2 & andra stycket jämfört med 11 kap. 4.5 lagen (1962:381) om allmän försäkring. AFL. den

Prop. 1975/76:77 43

försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. 1'fråga om faktiskt sambe- skattade påförs endast den make som står för verksamheten sjukförsäk- ringsavgift och hela inkomsten inräknas i princip i avgiftsunderlaget.

Reglerna om faktisk sambeskattning får direkt betydelse för makarnas .flT/F/(il'nni/mr. Till grund för beräkningen av pensionsgrundande inkomst ligger enligt 11 kap. 4ä AFL taxeringen till statlig inkomstskatt. Vid faktisk sambeskattning beräknas pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng bara för den make som står för verksamheten. Motsvarande gäller vid be- räkning av ..4 TP-avgi/i (19 kap. 3.5 tredje stycket AFL). Avgiften kommer för inkomståret 1976 att utgå med 11 '.!a av pensionsgrundande inkomst. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst ttndantas de inkomstdelar som ttnderstiger ett basbelopp eller överstiger 7.5 gånger basbeloppet.

Hos den make som står för verksamheten uttas även .wt'iulim-.s'äkringsutagi/i Ii/l.ltIfk/7(*I).Sf(.)/I(*I'i)l,g'('ll. Avgiften beräknas på hela inkomsten och utgår år 1976 med 6.2 (,'ii. Vidare uttas allmän cii'hcl.s_t'ii'm'zivgi/i på den del av in- komsten som överstiger 18000 kr. med 4 %.

Enligt lagen ( 1973:370) om urht'n'/(islaffs/firsz'ilw'ing kan nttmera både egen företagare och den som uteslutande arbetar för sin make omfattas av för- säkringen. När makar arbetar tillsammans i en förvärvsverksamhet är deras rätt till försäkringsskydd inte beroende av hur inkomsten beskattas titan sammanhänger med deras faktiska arbetsinsatser i verksamheten. Detta gäl- lcr även vid tillämpning av lagen ( 1973:371 ) om kontant arbr'rsmarknmlssvöd. Make som är medlem i erkänd arbetslöshetskassa får betala egenavgift till kassan enligt vanliga regler. Även om en make betraktas som arbetsgivare till den andra blir han däremot inte avgiftsskyldig enligt lagen (1973:372) om t'l/'h('/.s_t:iraragui/i lill url)uls/öshcrs/öi'sz'i/rringt'n och det komun/u arbetsmark- naz/sslötler (3.5 nämnda lag jämförd med 19 kap. 1 ; fjärde stycket AFL).

Vid faktisk sambeskattning tas inte ut arhclsgit-wrargi/i Ii/l yrkesskade- Ilörsr'ikrilruan. (rr/70Izuzskwldsavgi/l eller liirtagartmlim'gi/i.

2.4. Föräldrar och barn

Enligt 205 andra stycket KL och 2 : Si medges inte avdrag för värdet av arbete.som i skattskyldigs förvärvsverksamhet tttförts av hemmavarande barn under 16 år. I fråga om barn mellan 16 och 18 år får avdrag ske endast om barnet anses tillhöra arbetspersonalen. Så blir fallet om barnet haft en så stor skattepliktig inkomst att skatteplikt inträder enligt 51 ;" KL. vilket innebär att barnet måste ha en beskattningsbar inkomst på minst 100 kr. Inkomsten behöver dock inte ha förvärvats av barnet genom eget arbete.

För lön till barn över 18 är finns inga särskilda regler i skattelagarna. Vid taxeringen kan dock sådant avdrag begränsas till vad som är skäligt med hänsyn till barnets arbetsinsats och övriga omständigheter.

Som tidigare sagts medges inte avdrag för periodiskt understöd till mot—

Prop. 1975/76:77 44

tagare i givarens hushåll. Begränsningarna i avdragsrätten för lön till egna barn kan således inte kringgås genom periodiskt understöd så länge barnen är hemmavarande. Avdrag medges inte heller för periodiskt understöd till mottagare under 18 år eller vars utbildning inte är avslutad (punkt 5 av anvisningarna till 46; Kl.). litt begränsat undantag från avdragslörbutlet finns i 46,5 2 mom. första stycket 4) KL. som medger avdrag med högst 2 500 kr. per barn och år för underhåll till icke hemmavarande barn under 18 år. I vissa fall kan avdrag medges även om barnet är äldre.

3 Företagsskatteberedningens delbetänkande Fåmansbolag (SOU 197554)

(')m makar driver en verksamhet i bolagsform sker som nämnts ingen faktisk sambeskattning utan en inkomstuppdelning kan ske med skatte- mässig verkan.

Företagsskatteberedningen har i sitt betänkande konstaterat att åtskilliga lämansbolag torde ha bildats för att uppnå skattelördelar genom oriktig uppdelning av inkomster på famiIjemedlemmar och andra närstående. Detta gäller i hög grad verksamhet som är hänförlig till gruppen fria yrken men har även varit påtagligt beträffande bolag som bildats för administration och redovisning av inkomst av tillfälliga ttppdrag och cxtrasysslor samt även rena anställningsinkomsfer. Även hos bolag som är att betrakta som företag i gängse mening har funnits en benägenhet att dela upp inkomsten på deli ,arens ft-tmiljemedlemmar.

En mycket klar tendens har kunnat konstateras att till make föra över inkomster som vida överstiger rimlig ersättning för utfört arbete. Beredningen har ansett det nr'jdvändigt att regler införs som motverkar oriktig uppdelning av bolagsinkomst mellan delägare och närstående. Detta gäller i första hand mellan makar. men även mellan makar och barn. För- slagen avser lön från aktiebolag. handelsbolag eller ekonomisk förening. Beträffande låt: till (lv/ägares" make föreslår beredningen begränsningsregler som skall gälla när en delägare men inte hans medhjälpande make på grund av anställningsavtal. aktieinnehav eller på annan gruntl har en ledande ställ- 'ning i bolaget. För att lön och andra förmåner skall beskattas hos med- hjt'ilpande make bör krävas att denne arbetat i bolaget minst 60!) limmar under kalenderåret. Arbetet skall dessutom vara förlagt till fast driftställe inan/iir [mim/cu. Om dessa förtttsättningar föreligger får viss lön taxeras hos medhjälpande make. Lönen får dock inte överstiga ntur/om(ls/nästla! vederlag och inte heller en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från bolaget. Belopp. som i enlighet med det sagda inte skall beskattas hos biträdande make. taseras hos delägaren. Begränsningsreglerna skall tillämpas även på skattskyldiga som sammanbor ttnder (iktvuskups/iknamI:' /f)l'l)l('l'. När förutsättningar för inkomstuppdelning inte föreligger men medhjälpan- de make ändå gjort viss arbetsinsats på bolagets fasta driftställe. skall andra

Prop. l975/76:77 45

maken om makarna har barn under 16 år få förvärvsavdrag med högst 1 000 kr. enligt samma regler som f. n. gäller vid faktisk sambeskattning.

I fråga om lön lill barn föreslås att bcgränsningsreglcrna i 20 & KL utsträcks att gälla även i fåmansbolagsfallen. Detta innebär att barn som är under 16 är ej självt beskattas för fött från bolaget. Är barnet mel/cm lo och la) (ir taxeras det för lön från bolaget under förutsättning att det har så stora inkomster att skatteplikt inträder enligt 51 ;" KL. 1 den mån barnet inte skall beskattas. taxeras den av makarna som har störst inkomst från bolaget för barnets lön från bolaget eller den del av denna lön som överstiger mark— nadsmässig ersättning. Beträffande lön till barn över [8 är har beredningen inte funnit tillräckliga skäl att ytterligare utvidga begränsningsreglcrna. när- mast med tanke på nuvarande möjligheter för skattemyndigheterna att in- gripa mot oriktig lönesättning.

4 Skatteutredningens förslag 4.1 Inledning

Utredningen har uppskattat antalet familjer som inkomståret 1973 var föremål för faktisk sambeskattning till 140 000. varav 60000 jordbrukar- familjer och 80000 företagarfamiljer. Av dessa beräknas cirka 105 000 ha haft en sammanräknad inkomst understigande 40000 kr.

Den faktiska sambeskattningen kan leda till att makar som arbetar till- sammans i en förvärvskälla får betala högre skatter och avgifter än de skttlle göra om inkomsten fördelades mellan dem efter deras arbetsinsatser. Ut- redningen framhåller att. med de beskattningsregler som gäller inkomstårct 1976. viss skatte- och avgiftsökning inträder när familjcinkomsten uppgår till ca 30000 kr. Merbelastningen får dock betydelse först vid inkomster på ca 40000 kr. Frågan har således enligt utredningen egentlig betydelse för ca 35000 familjer.

För att bedöma den faktiska sambeskattningens individuella betydelse för inkomstbeskattning och avgiftsuttag har de skatter och avgifter. som makar enligt nuvarande regler betalar vid faktisk sambeskattning. jämförts med de skatter och avgifter som skulle utgå om inkomsten i stället vid beskattningen fördelades med hänsyn till makarnas arbetsinsatser. Jämfö- relsen bygger på beskattningsreglerna för inkomståret 1976. Beräkningarna avser makar utan sidoinkomster. Utredningen anger två huvudaltcrnativ för en särbeskattning.

Enligt det ena alternativet behandlas makarna som arbetsgivare/anstå]ld. Detta anställningsalternativ innebär att beskattning och avgiftsuttag sker efter i princip samma regler som om den medhjälpande maken tagit an- ställning hos utomstående och ersatts av annan arbetskraft med lika stor lön.

Enligt det andra alternativet delägaralternativet behandlas makarna

Prop. 1975/76:77 46

som om de gemensamt bedrev verksamheten. dvs. som om båda var delägare i rörelsen eller jordbruket.

Av utredningens material framgår att den faktiska sambeskattningen utom vid de allra lägsta inkomsterna medför en merbelastning vid jäm— förelse med både anställningsalternativet och delägaralternativet. För makar med barn och med en familjeinkomst på 60 000 kr. varierar merbelastningen mellan 1 048 kr. och 5 104 kr. vid jämförelse med anställningsalternativet och mellan 1 031 kr. och 3983 kr. vid jämförelse med delägaralternativet.

1 dessa belopp ingår samtliga de egenavgifter och arbetsgivaravgifter som kommer i fråga vid faktisk sambeskattning respektive de båda jämförel- sealternativen. Utredningen har även beräknat den merbelastning som för- orsakas av faktisk sambeskattning med bortseende från ATP-avgifterna ("egenavgifter och socialförsäkrings-avgifter). Storleken av dessa avgifter har direkt samband med försäkringsförmånerna. En avgiftsökning motsvaras alltså i princip av en förstärkning av ATP-förmånerna och utgör då inte någon "merbelastning" i egentlig mening. Vid en sådan jämförelse upp- kommer ingen mer betydande merbelastning förrän vid familjeinkomster på drygt 40000 kr. Någon genomgående skillnad föreligger inte mellan de båda särbeskattningsalternativcn.

Utredningen har även belyst den faktiska sambeskattningens konsekven- ser lör socialförsäkringsskyddct. Frågan har störst betydelse för ATP. Sjuk- försäkringen berörs inte i samma utsträckning eftersom sjukpenninggrun- dande inkomst i dag kan tillgodoräknas även medhjälpande make. Däremot förvärvar inte medhjälpande make någon rätt till egen ålderspension enligt ATP. Å andra sidan blir ålderspensionen för den andre maken vanligen större vid faktisk sambeskattning än vid särbeskattning. Motsvarande gäller beträffande hustruns rätt till änkepension i de fall då mannen står för verk- samheten.

Makarnas sammanlagda ålderspension enligt ATP och även deras totala ATP-avgifter blir större vid faktisk sambeskattning än vid särbeskattning så länge deras inkomst inte överstiger 8.5 gånger basbeloppet. Detta sam- manhänger med att den del av inkomsten som understiger ett basbelopp inte är pensions- eller avgiftsgrundande samt att man vid faktisk sambe- skattning bara gör ett men vid särbeskattning två basbeloppsavdrag. Vid familjeinkomst överstigande 8.5 gånger basbeloppet blir resultatet det mot- satta.

4.2 Beskattningen av makar 4. 3.1 sill/nämn"! öit?/'rt'igantlr'n

Genom 1970 års skattereform skedde i princip en övergång till individuell beskattning av makars arbetsinkomst. Sambeskattningen behölls endast i begränsad omfattning bl. a. i fråga om kapitalavkastning. Särbeskattningen

Prop. 1975/76:77 47

infördes inte heller beträffande arbetsinkomster som förvärvas av en make vilken biträder i den andre makens förvärvsverksamhet.

Utredningen erinrar om att övergången till en i princip individuell be- skattning av makars arbetsinkomster motiverades av såväl rättviseskäl som arbetsmarknadspolitiska skäl. Dåvarande sambeskattning ansågs ha sin grund i en gången tids arbetsförhållanden.

Den beroendeställning som sambeskattningen gett den gifta kvinnan bor- de inte längre accepteras. En beskattning av arbetsinkomsten oberoende av kön och civilstånd skulle underlätta för gift kvinna. som gjort uppehåll i sitt förvärvsarbete. att återinträda i förvärvslivet och skulle göra hennes beskattning oberoende av storleken av mannens inkomst. Samtidigt syftade den individuella beskattningen till att åstadkomma en rättvisare fördelning av skattebelastningen mellan gifta och ogifta inkomsttagare.

Utredningen har enligt sina direktiv haft att utgå ifrån att den år 1970 antagna individuella beskattningsprincipen kommer att bestå. Enligt utred- ningen talar flera av de skäl. som motiverade att denna princip fördes in. även för någon form av särbeskattning i de fall då faktisk sambeskattning sker. lnkomsten av verksamheten utgör helt eller delvis ett resultat av båda makarnas arbetsinsatser och enligt civilrättsliga regler kan medhjälpande make ha rätt till viss andel av inkomsten. Man pekaräven på det förhållandet att skatte- och avgiftsbelastningen blir större för makar som är föremål för faktisk sambeskattning än för ogifta. som arbetar tillsammans i en förvärvs- källa. eller för makar. som arbetar i olika förvärvskällor. Den faktiska sam- beskattningen medför en merbelastning som kan bli betydande vid famil- jeinkomster över 40000 kr.

Utredningen erinrar också om att avdragsrätten för premie för makes pensionsförsäkring numera upphört och att ytterligare begränsningar i av- dragsrätten nyligen föreslagits av Iivförsäkringsskattekommitten (SOU l975z21). Vid faktisk sambeskattning kan medhjälpande make i regel inte utnyttja sin rätt till avdrag för premie för egen pensionsförsäkring. vilket således minskar möjligheterna till tryggad pensionering. Medhjälpande make förvärvar inte heller genom sitt arbete någon rätt till egen ATP. Detta kan vara en väsentlig olägenhet t. ex. efter äktenskapsskillnad. Enligt utred- ningen har medhjälpande maken ett befogat anspråk på att få möjlighet att genom sitt arbete åt andra maken förvärva egen pensionsrätt.

Flera skäl kan alltså enligt utredningens mening anföras föratt söka medge någon form av inkomstuppdelning om båda makarna verkligen gjort ar- betsinsatser i enderas förvärvsverksamhet. Samtidigt måste man emellertid beakta att makar i ett särbeskattningssystem kan skaffa sig obehöriga skat- teförmåner genom att fördela inkomsten på ett sätt som inte svarar mot arbetsinsatserna. Detta har också tidigare varit den främsta orsaken till att inte upphäva den faktiska sambeskattningen. Utredningen erinrar om att företagsskatteberedningen ansett sig kunna konstatera att skattskyldiga i betydande omfattning sökt skaffa sig obehöriga skattevinster genom oriktig

Prop. l975/76:77 48

fördelning av bolagsinkomster på familjemedlemmar och andra närstående. v'id en reform måste man således tillse att det inte öppnas möjligheter till samma slags missbruk som förekommit i fåmansbolagsfallen: reglerna om inkomstuppdelning och särbeskattning måste göras relativt restriktiva.

1 betänkandet erinras om att beskattningsresultatet för makar som ge- mensamt bedriver Rirvärvsverksamhet i hög grad beror av företagsform. Faktisk sambeskattning sker. om den ena maken står för en verksamhet som bedrivs under enskild firma och den andra maken har ställning som medhjälpare. lnkomstuppdelning och särbeskattning medges däremot om makarna står för verksamheten (enkelt bolag) eller denna bedrivs av makarna genom juridisk person (handelsbolag. aktiebolag).

Enligt utredningen framstår det därför som angeläget att nya regler ges en sådan utformning att beskattningsresttltat i görlig mån inte påverkas av företagsformen. Detta neutralitetskrav kan enligt utredningen anföras som ett ytterligare skäl för att söka medge inkomstuppdelning för faktiskt sambeskattade makar. Kravet på neutralitet innebär också att inkomstupp- delning inte bör ske i större utsträckning i dessa fall än vid verksamhet som bedrivs i enkelt bolag eller genom handelsbolag och aktiebolag. Ut- redningen har också sökt utforma sina särbeskattningsregler så att de inte ger större möjligheter till inkomstuppdelning än de regler företagsskatte- beredningen föreslagit för fåmansbolagsfallen.

4.3.3 ['if/slogans tillämpningvonutida

l..!trcdningens förslag bygger på att den ene maken i princip skall beskattas för hela inkomsten om inte den andra gjort en viss minsta arbetsinsats i verksamheten. Reglerna är avsedda för de s. k. m('tllt/('i/par/allmt. där den ene maken framstår som den egentlige företagaren och den andra maken haft en mer biträdande funktion. Reglerna är däremot inte tillämpliga om båda makarna verkligen utövar eller står för verksamheten. 5. k. gemensam vt'rkst'tmltt'l.

Avgörande för gränsdragningen skall vara att den ene maken framstår som den egentlige företagaren. Är så fallet föreligger ett medhjälparfall. Den omständigheten att båda makarna äger del i förvärvskällan medför inte att gemensam verksamhet skall anses vara för handen. ()m nämligen den ena maken med hänsyn till sin arbetsinsats. företagsledning. utbildning m.m. är den som i realiteten står för verksamheten. bör han trots den delade äganderätten vid beskattningen kunna anses ensam driva verksam- heten och andra maken behandlas som medhjälpare. Såtlana regler är enligt utredningen nödvändiga föratt man inte skall öppna möjligheter för makarna att genom en så pass enkel åtgärd som en uppdelning av äganderätten sätta begränsningsreglerna för medhjälparfall ur spel.

Utredningen framhåller att gränsdragningen avses få betydelse endast för möjligheterna att särbeskatta medhjälpande make för viss arbetsinkomst-

Prop. 1975/76:77 ' 49

från den verksamhet i vilken båda makarna deltar. Äger medhjälpande make del i förvärvskällan. bör hinder inte föreligga att taxera honom förutom för arbetsinkomst när förutsättningarna för detta är uppfyllda även för belopp som han kan uppbära i egenskap av ägare eller i övrigt på grund av sin kapitalinsats. Sådant belopp måste dock behandlas som B-inkomst och sambeskattas.

Gränsen mellan medhjälparfall och gemensam verksamhet får enligt ut- redningen bestämmas med hänsyn till en rad faktorer. Av betydelse är makarnas (lrbwsinsaIser. I verksamhet som går ut på att tillhandahålla spe- cialiserade tjänster (läkare. arkitekt. konsult m. fl.) bör det ha avgörande betydelse om en eller båda makarna utför dessa tjänster. Särskilt avseende måste också fästas vid om en eller båda makarna svarar för företagsledningen, den ekonomiska planeringen m. m. Viktigt är också vem som utåt dvs. gentemot leverantörer. kunder m. fl. — företräder verksamheten.

I de fall då det krävs att den som utför den huvudsakliga verksamheten har särskild kom/mens. specialistutbildning. legitimation e. (1. ligger det i linje med det nyss anförda att fästa avgörande vikt vid om en eller båda makarna uppfyller detta krav.

[ förhållande till arbetsinsatser. kompetens m. m. bör däremot regelmässigt ka/n'ra/insulswr tillmätas underordnad betydelse.

Även andra faktorer bör kunna påverka bedömningen. bl. a. förhållanden av mer formell juridisk natur. I vissa fall kan det vara befogat att ta hänsyn till vem av makarna som är registrerad som firmainnehavare. Vidare kan det beträffande makar. som driver jordbruk på arrenderad fastighet. ha be- tydelse om en eller båda formellt innehar arrenderätten.

4.2.4 Beskattning i nteff/tif'i/parial/('n

För de fall den ena maken får anses ensam stå för verksamheten medan andra maken har ställning som medhjälpare föreslår utredningen att vissa krav skall vara uppfyllda för att medhjälpande maken skall beskattas för sin arbetsinsats. Förslagen är begränsade till förvärvskällorna jordbruksfas- tighet och rörelse.

Utredningen har ansett att det inte är möjligt att göra beskattningen av den medhjälpande maken beroende av den faktiska omfattningen av hans civilrättsliga anspråk eller den ersättning han faktiskt uppburit. I stället har utredningen uppställt andra villkor för inkomstuppdelning. främst med av- seende på arten och omfattningen av medhjälpande makes arbetsinsats. Är dessa villkor uppfyllda bör inkomstuppdelning ske inom den angivna ramen oberoende av vilket crsättningsbelopp medhjälpande make faktiskt uppburit eller varit berättigad att uppbära.

En grundläggande förutsättning för särbeskattning skall vara att den med- hjälpande maken verkligen utfört visst arbete i förvärvskälfan. Vissa krav har därför uppställts både beträffande de arbetsuppgifter som medhjälpande

4 Riksdagen [(U)—if(). I stim/. Nr T'"

Prop. 1975/76:77 50

make utfört och beträffande den arbetstid som han lagt ner i verksamheten.

I likhet med företagsskatteberedningen har man ansett det nödvändigt att uppställa restriktiva regler beträffande (ir/Jelsnppgi/ierna. Förslaget in- nehåller ett krav på att arbetsuppgifterna utförts utanför själva bostaden. Endast i särskilda fall bör enligt utredningen undantag medges från denna regel. Så kan vara fallet om särskild arbetslokal för verksamheten saknas. Verksamhetens art och liknande omständigheter kan dock motivera att med- hjälpande make i hemmet utför ifrågavarande arbetsuppgifter. Bedrives verk- samheten på den fastighet där makarna bor kan särskilt inrättad affärs- eller kontorslokal inte anses ingå i bostaden.

När det gäller t'll'bt'lS/it/Ull har utredningen ansett det nödvändigt att. med hänsyn till kontrollsvårigheterna och önskemålet att begränsa antalet skat- teprocesser och förhindra skatteflykt. från inkomstuppdelning utesluta så- dana fall där medhjälpande make visserligen gjort en arbetsinsats men denna inte varit av relativt betydande omfattning. Utredningen har liksom fö- retagsskatteberedningen funnit 600 arbetstimmar per år utgöra en lämplig avvägning.

Den som vill att inkomstuppdelning och särbeskattning skall ske. måste göra sannolikt att medhjälpande make verkligen utfört den erforderliga ar- betsinsatsen. l vissa fall torde det redan efter en relativt summarisk utredning vara möjligt att konstatera om förutsättning för inkomstuppdelning töre— ligger. l andra fall kan det vara nödvändigt att begära detaljerade uppgifter om hur verksamheten är organiserad och hur de olika arbetsuppgifterna fördelas mellan makarna. _

Även andra förhållanden som har betydelse för bedömningen måste enligt utredningen beaktas. t.ex. relationen mellan antalet anställda och verk— samhetens omfattning och en sådan omständighet som att någondera maken har förvärvsarbete vid sidan av det jordbruk eller den rörelse där frågan om inkomstttppdelning är aktuell. Av betydelse är också om medhjälpande make gjort inkomstanmälan till allmän försäkringskassa och i vederbörlig ordning betalat preliminärskatt.

Utredningen föreslår-att inkomstuppdelningen skall vara obligatorisk. Den framhåller att det inte kan anses riktigt att makar. som arbetar tillsammans i en Rirvärvskälla. skall ha större möjligheter än andra förvärvsarbetande makar att välja mellan sam- och särbeskattning. Från social synpunkt är det också angeläget att medhjälpande make tillgodoräknas pensionspoäng för ATP även i de fall då särbeskattningen inte leder till lägre skatt än sambeskattning. Utredningen nämneratt det dock i praktiken endast undan- tagsvis torde komma i fråga att genomföra inkomstuppdelning för makar som inte tidigare varit särbeskattade och inte vill ha inkomstuppdelning.

När det gäller vilket belopp som skall beskattas hos medhjälpande make bör enligt utredningen utgångspunkten vara en marknadsmässig ersättning. Det får också anses rimligt att begränsa medhjälpande makes arbetsinkomst till en tredjedel av nettointäkten och att alltså i princip f'örbehalla den make.

Prop. 1975/76:77 Sl

som står för verksamheten. två tredjedelar som ersättning för hans före- tagsledning och övriga insatser i verksamheten. F.n motsvarande begränsning har företagsskatteberedningen förordat i fåmansbolagsfallen.

Marknadsmässig ersättning bör enligt utredningen i princip motsvara av- talsenlig lön för det utförda arbetet. F.n korrekt beräkning förutsätter egent- ligen uppgift om 'den totala arbetstiden. specificering av vilken tid som ägnats åt olika slags arbetsuppgifter samt en bedömning av vad som utgör avtalsenlig lön för de olika uppgifterna. Utredningen har övervägt möj- ligheterna att undvika dessa svårigheter genom att uppställa tner schablon- mässiga normer för beloppsbestämningen. Man har dock avvisat detta och i stället. i likhet med företagsskatteberedningen. förordat bestämmelsen om marknadsmässig ersättning. Begränsningen till en tredjedel av nettointäkten torde också enligt utredningen i hög grad förenkla tillämpningen. l många fall är den totala nettointäkten inte större än att man kan utgå ifrån att en tredjedel inte utgör en för hög ersättning för en arbetsinsats som dock skall motsvara minst 600 arbetstimmar.

Om medhjälpande maken uppburit sjukpenning eller föräldrapenning un- der del av året föreslås att det antal arbetstimmar som bör tillgodoräknas medhjälpande make får bestämmas med hänsyn till hans arbetsinsats under tiden närmast före den period då han varit sjukskriven eller uppburit lör— äldrapenning. Eljcst bör kravet på 600 timmar per år upprätthållas.

För beskattningen av makens inkomst har utredningen övervägt att be- handla dcnna antingen som inkomst av tjänst eller beroende på verksam- heten som inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Motsvarande fråga uppkommer i socialförsäkringshänsecndc.

Enligt utredningen talar starka praktiska skäl för att man tillämpar en och samma regel för samtliga medhjälparfall. Vid beskattningen bör alltså medhjälpande makes inkomst genomgående behandlas antingen som tjän— steinkomst eller som inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. l soci- alförsäkrings- och avgiftshänseendc bör man på motsvarande sätt välja an- tingen alternativet inkomst av anställning eller alternativet inkomst av annat förvärvsarbete. Valet har stått mellan två huvudaltcrnativ. Det ena. un- sn'i/lningsa/nrna/iver. innebär att den make. som står för verksamheten. vid taxeringen får göra omkostnadsavdrag för det belopp. som beskattas hos medhjälpande make. samt att beloppet hos denne beskattas som inkomst av tjänst. Vid socialförsäkring och avgiftsuttag innebär alternativet att den make som står för verksamheten behandlas som arbetsgivare och att beloppet behandlas som inkomst av anställning för medhjälpande make. Det andra huvttdalternativet. tle/iigaru/imnarivet. innebär vid beskattningen att netto- intäkten av verksamheten beräknas tttan avdrag för värdet av medhjälpande makes arbetsinsats. Därefter fördelas nettointäkten mellan makarna inom den av utredningen föreslagna ramen. Båda makarnas inkomster taxeras som härrörande från den Rirvärvskälla —jordbruksfastighet eller rörelse i vilken de är verksamma. Alternativet innebär vidare att vardera makens

&

Prop. l975/76:77 52

inkomstandel behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete i socialför— säkrings- och avgiftshänseende.

Utredningen har av praktiska skäl valt delägaralternativet. Detta innebär inte att medhjälpande make i alla avseenden skall behandlas som delägare vid inkomstbeskattningen. Bestämmelserna om avdrag för avsättning enligt skogskontolagen (l954:l42) har inte ändrats i denna riktning. Utredningen föreslår att inkomstuppdelning skall ske mellan makarna före eventuellt avdrag för avsättning till skogskonto. Sedan inkomstuppdelningen skett kan den make som står för verksamheten få avdrag endast inom ramen för den del av nettointäkten som beskattas hos honom. Om även medhjälpande make äger del av fastigheten. bör avdrag medges enligt de regler som till- lämpas för delägare av jordbruksfastighet. Motsvarande bedömning redo- visas i fråga om lagen (195! 2763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Det avgiftsfria beloppet enligt 4å lagen (l968:419) om allmän arbetsgi— varavgift på 18 000 kr. bör enligt utredningen anpassas till de nya reglerna för inkomstuppdelning. Ett för makarna gemensamt fribelopp på l8000 kr. föreslås i fråga om inkomst av verksamhet i vilken båda deltar, oavsett om det gäller medhjälparfall eller gemensam verksamhet. Om endera eller båda makarna även driver jordbruk eller rörelse, vari andra maken inte deltar. hör han kttnna få tillgodoräkna sig ytterligare fribelopp. dock att hans sammanlagda avdrag inte får överstiga 18000 kr.

4.3.5 Beskattning vid _f:('l7]('ll.$'tllll rerAsanz/n'l

De regler som föreslås för medhjälparfallen är inte användbara vid ge— mensam verksamhet. En utgångspunkt för inkomstuppdelningen vid ge- mensam verksamhet är vad makarna avtalat.

Skattemyndigheten måste liksom f. n. är fallet ha möjlighet att pröva om den avtalade inkomstuppdelningen är skälig med hänsyn till makarnas arbetsinsatser. kapitalinsatser och andra liknande faktorer. F.nligt utredning- en får det förutsättas att skattemyndigheten på samma sätt som vid gräns- dragning mellan medhjälparfall och gemensam verksamhet — gör en hel- hetsbedömning och prövar skäligheten av inkomstfördelningen med hänsyn till samtliga omständigheter som har samband med makarnas insatser i verksamheten och deras ansvar för denna.

lluruvida den inkomst som beskattas hos vardera maken skall behandlas som A- eller B-inkomst får bedömas enligt vanliga regler. Enligt 9 ;" 3 mom. Si utgör inkomst från jordbruksfastighet och rörelse A-inkomst under för- utsättning att den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

'.!! '..)

Prop. l975/76:77

4 . 3 . 6 Särskilda I/i'cigoi'

När medhjälpande maken på grund av sin arbetsinsats i andra makens jordbruk eller röreise själv beskattas för viss inkomst enligt förslaget bör denna inkomst behandlas som Adnkomst. l-lar makarna barn. kommer en- ligt gällande bestämmelser den make som har lägst A-inkomst att få lör- w'irrsurr/rag. F. n. är förvärvsavdraget lägre i fråga om inkomst från jord- bruksfastighet än när inkomsten är hänförlig till rörelse eller tjänst. Ut- redningen föreslår att förvärvsavdraget bestäms till 2_ *.?(i av nettointäkten. dock högst 2000 kr. i samtliga fall.

Vid faktisk sambeskattning innebär nuvarande regler om förvärvsavdrag att om makarna har barn under l6 år. den make som står för verksamheten får avdrag med belopp motsvarande värdet av medhjälpande makes arbete. dock högst 1 000 kr. Enligt utredningen bör dock i avvaktan på resultatet av den mer omfattande översyn av familjeheskattningen som pågår inom utredningen avdraget kvarstå i nuvarande form.

Utredningen föreslår också särskilda bestämmelser för det år äktenskap ingås eller upplöses. För tid innan makarna sammanlever bör reglerna för ogifta tillämpas. Fr.o.m. den tidpunkt då makarna gift sig och etablerat hushållsgemenskap bör däremot inkomstuppdelning få ske endast inom ra— men för de nya reglerna om inkomstuppdelning mellan makar. Vid pröv— ningen av om medhjälpande make uppnått erforderliga 600 arbetstimmar under beskattningsåret bör dock all arbetstid som han under året nedlagt i verksamheten medräknas. således även arbete som utförts innan hus— hållsgemenskapen förelåg.

För de fall makarna lever åtskilda har man knutit an inkomstuppdelningen till reglerna om avdrag för periodiskt understöd. De föreslagna begräns— ningarna kommer då att gälla intill dess makarnas ekonomiska gemenskap upphört och underhållsfrågan reglerats mellan dem. Sker det under löpande beskattningsår. bör för tid innan underhållsfrågan reglerats inkomstuppdel— ningsreglerna för makar fortfarande tillämpas och för tid därefter reglerna för ogifta.

Utredningen föreslår däremot ingen ändring av det skatterättsliga äk— tenskapsbegreppet i 65 åsista stycket KL. lluruvida med makar bör likställas även andra än de som lever tillsammans och som tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn är en fråga som enligt utredningen är av sådan natur att den lämpligen bör prövas i samband med att familjebeskattningen blir föremål för en meromfattande översyn.

Reglerna om inkomstuppdelning i medhjälparfall-en innebär att viss del av betalningsansvaret för skatter och avgifter förs över från den make som står för verksamheten till medhjälpande make. Den make som står för verk— samheten är i normalfallet ägare till det i denna nedlagda egna kapitalet. Den schabloniserade inkomstuppdelningen innebär vidare att medhjälpande maken kan beskattas för ett inkomstbelopp som han i själva verket inte förfogat över. för att inte försämra det allmännas möjligheter att utfå skatte-

5 Riksf/uge” 10.75," ,76. I sam/. Nr 7.7

lProp. l975/76z77 54

och avgiftsfordringar föreslås ett solidariskt betalningsansvar för restförda inkomstskatter och avgifter. som belöper på medhjälpande makes andel av nettointäkten.

4.3 Beskattning av föräldrar och barn

Företagsskatteberedningen har som tidigare nämnts lagt fram förslag be- träffande beskattningen av lön till barn till delägare i fåmansbolag.

Utredningen föreslår en uttrycklig föreskrift att avdrag skall medges endast till den del lönen kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för barnets arbete. Beträffande barn mellan 16 och 18 år gäller f. n. att de räknas till arbetspersonalen. om de deltagit i arbetet och har inkomst som föranleder skatteplikt enligt 51 ;" KL. Den inkomst som föranleder skatteplikt behöver inte härröra från barnets arbete utan kan utgöra t. ex. avkastning av kapital. Enligt utredningens mening är det befogat att i fortsättningen fordra att barnet arbetat i förälderns förvärvsverksamhet i sådan omfattning att skat- teplikt skulle inträda redan på grund av inkomsten av detta arbete och således utan att övriga inkomster beaktas.

Utredningen anser att de regler som rör barn mellan 16 och 18 år bör skärpas i ytterligare ett avseende. Lön som utbetalats under tid då barnet bedrivit heltidsstudier eller undergått annan utbildning på heltid bör inte vara avdragsgill för föräldern eller beskattas hos barnet. Avdragsförbudet bör gälla t. ex. lön som under terminen betalas till barnet för arbete som uppgetts ha skett under veckoslut och helger. Avdrag bör dock kunna med- ges för lön avseende arbete som utförts under längre uppehåll. t. ex. vanliga sommarferier. För att undvika gränsdragningssvårigheter föreslås att uppe- hållet skall ha en varaktighet av minst en månad. De nu angivna begräns- ningarna föreslås även gälla barn över 18 år. Man kan här enligt utredningen jämföra med förbudet mot avdrag för periodiskt understöd till mottagare vars utbildning inte är avslutad.

Avdragsreglerna i 20; Kl- avser f. n. endast hemmavarande barn. Den omprövning av dessa regler som skatteutredningen föreslagit har föranletts av önskemålet att söka förhindra skatteflykt genom obehörig inkomstupp- delning mellan föräldrar och barn. Från denna synpunkt har utredningen inte funnit tillräckliga skäl att göra skillnad mellan hemmavarande och icke hemmavarande barn utan föreslår att bestämmelserna i 20; KL görs till- Iämpliga även på icke hemmavarande barn.

4.4 Kostnadsberäkning m. m.

Med utgångspunkt från utredningens uppskattning av antalet skattskyl- diga. som år 1973 blev föremål för faktisk sambeskattning och från de an- taganden. som gjorts om förhållandena inkomståret 1976.har man uppskattat att skatteuttaget år 1976 (= 1977 års taxering) vid genomförande av ut—

Prop. 1975/76:77

'Jl 'Jt

redningens förslag blir ca 100 milj. kr. lägre än vid oförändrade regler. Av beloppet faller drygt hälften på kommunerna. Det understryks att underlaget för beräkningarna är mycket osäkert.

Utredningen framhåller att det är önskvärt att de föreslagna reglerna börjar tillämpas samtidigt med de regler som företagsskatteberedningen föreslagit beträffande lön från fåmansbolag. Beredningen har utgått ifrån att dess för- slag kan träda i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Detsamma bör då såvitt möjligt gälla beträffande skat- teutredningens förslag.

5 Remissyttrandena 5.1 Allmänt

Utredningens överväganden angående ett avskaffande i huvudsak av den faktiska sambeskattningen har allmänt godtagits av remissinstanserna. Man har också från principiella utgångspunkter ansett utredningsförslagen riktiga.

RSI' anser de skäl utredningen framfört för att ta upp och söka lösa de problem som sammanhänger med den faktiska sambeskattningen vara väl underbyggda. Ix'ammarränen i Stockholm hälsar med tillfredsställelse att förslag framlagts för att åstadkomma större jämlikhet mellan faktiskt sam- beskattade och andra skattskyldiga. RFI-' finner det vara i princip tillfreds- ställande att möjlighet öppnas för ifrågavarande makar att i likhet med egna företagare och anställda genom arbetsinsats erhålla ett försäkrings- skydd. Verket erinrar dock om att förslaget i fråga om tilläggspensioneringen medför att den pensionsgrundande inkomsten blir lägre för flertalet berörda försäkrade. Liinssn're/swr i S(ra'k/io/ms län framhåller som en värdefull kon- sekvens av förslaget att en av de större skattemässiga skillnaderna mellan enskilda näringsidkare och bolagsfall elimineras. I samma riktning uttalar sig länsstyrelser;ia i SötfUI'mt'lIf/GIH'IS och |"iis!t*i'hol/wis län samt "IO/€.

Förslagen har mottagits positivt också av instanser som företräder nä- ringslivet. Man har emellertid ansett de föreslagna reglerna alltför restriktiva. LRF framhåller således att utredningen inte bara i betydande utsträckning velat konservera de kritiserade orättvisorna utan även infört skärpningar_ framför allt i fråga om lön till barn. som arbetar i föräldrarnas verksamhet. Delvis likartade överväganden redovisas i yttrandena från .SE-1 I” och .S'II"samt .S'l-IIO.

Flera remissinstanser har pekat på sambandet mellan utredningens förslag och de förslag som lagts fram av företagsskatteberedningen i delbetänkandet '"Fåmansbolag" (SOU 197554). Vikten av en samordning betonas av bl. a. liinsstrrc'lsr'i'im i.S'tot'k/mlms. .'l'l(7/HIÖ/Ill.s' och Örebro län. Landstings/firminr/('I. 'I'OR och .S't'wiqets' zaltwA'u/sum/iriirl. LRF redovisar dock annan mening och framhåller att de föreslagna reglerna för sambeskattningsfallen inte hör till- lämpas där verksamheten drivs i bolagsform. FI"(*t'/I'ir'((l-BI'L'I71t*l'-/fil'/7IIII(ft'f an— ser det ytterst beklagligt att utredningen inte helt avskaffat den faktiska

U. 0*

Prop. 1975/76:77

sambeskattningen utan utsträckt den även till verksamheter bedrivna i bo- lagsform.

Utredningsförslaget avser förvärvskällorna jordbruk och rörelse. Denna begränsning har i regel godtagits eller lämnats utan erinran. Liinssnnisvn i Ös/t'igi'if/um/s län understryker vikten ur kontrollsynpunkt av att förslagen begränsas till nämnda förvärvskällor.

Även om det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker en in- komstuppdelning. riktas likväl kritik mot den närmare utformningen av reglerna. lindast ett mindre antal remissinstanser har godtagit förslagen i allt väsentligt. Hit hör "infor/(elen inom lif/issn"re/serna i r.f./l'ShHIZHS och Örebro län. iii/issn'rclswi Niini/lunds län. med undantag för en del av förslaget be- träffande lön till barn. L(). IHtthl'i/UIL'H inom I.umIslings/iirhilin/vi och .S't'wiska k:umnun/iirhum/r'l. vilka dock framhåller att kommunerna måste kompen— seras för skattebortfall. samt TCO. Genomgående tar annars kritiken sikte på att möjligheterna till särbeskattning givits en alltför snäv ellereljest olämp- lig utft.)rmning. Flertalet remissinstansergodtar dock att några begränsningar måste fi n nas med tanke på riskerna för missbruk. LRFanser dock att reglerna i detta sammanhang bör utformas på så sätt att var och en beskattas för sitt inkomst. Den omständigheten att ett fåtal kan tänkas missbruka be- stämmelserna bör inte få hindra att regler införs som är motiverade för det stora flertalet lojala skattskyldiga. Likartade synpunkter redovisar bl.a. fr:/le'x'fl'l't'ÅS'ttll i (iii/chorus m'h Bohus län.

5.2 Nlakars beskattning 5.3.1 ,llt't/llitiI/itlrlull

Enligt förslaget skall gift person. som arbetar i makens _jordbruk eller rörelse minst 600 timmar per år. beskattas för den del av nettointäkten av förvärvskällan som motsvarar marknadsmässigt vederlag för arbetsin- satsen. dock högst en tredjedel av nettointäkten. Arbete som utförts i ma- karnas bostad skall normalt inte få medräknas. lnkomsten skall behandlas som A—inkomst.

"Vid remissbehandlingen har också meningar framförts om de förutsätt— ningar som bör gälla för rätten till inkomstupjxlelning. Vidare har en del remissinstanser pekat på svårigheterna för taxeringsmyndigheterna att kon-- trollera att förutsättningarna för särbeskattning är uppfyllda i det särskilda fallet.

I fråga om tidsgränsen 600 timmar har delade meningar redovisats. L(insstt'rc'lscrnci i Sör/t'rmuit/(imIs. ÖSft'f'fJÖf/(llldx. .l'la/nu'ihus. him!/(mds och l't'ix/ur/m/mis län. I.( ). I.amlsli/igs/örhiinr/("rs och Svens/ra kr)minim/r'irhii/ir/t'ls maior/lule!" samt TCO godtar förslaget i denna del. [.fi/issnfrelsm i .S'iurk/w/ms (än ifrågasätter om inte förslaget missgynnar mindre företag. där medhjäl- pande makes arbetsinsats kan vara en förutsättning för verksamhetens be-

U| Xl

Prop. 1975/76:77

drivande. Länsstyrelsen i Jönköpings län förordar ytterligare överväganden nted hänsyn bl. a. till tröskeleffekterna och nämner en andra gräns vid 300 tinttttar kombinerad med ett ytterligare maximum vid l/6 av nettointäkten. Länsstyrelsen i (ir'irt'lmrgs (N'/I Bohus län. LRF och .S'H/O anger 300 timmar som en tänkbar gräns. 5fo och SIF nämner 100 timmar och Sveriges ml- t'okulsmn/iim/ 400 timmar. En minor/"lur inom /iiii.s.sit'/'('ist'ri i Älvsborgs län nämner 800 timmar som utgör minimikrav föratt medhjälpande make skall omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Länsstyrelsen i Gif/whores (ir/i Ba/ms Iiin anser det dock inte troligt att en tidsgräns skulle minska kontrollsvå- rigltcterna. begränsa antalet skatteprocesser eller förhindra skattefiykt. Flera remissinstanser ntettar att en tillfredsställande avgränsning kan upp- nås genom kravet på att medhjälpande makes arbetsinsats inte får tas tipp till högre belopp ätt som är ntarknadsntässigt motiverat.eventuellt i förening ttted att högst V.? av nettointäkten kan hänföras till medhjälpande make. Denna ntetting framförs av LRF. som dock anser att de skattskyldiga skall kunna få frångå en sådan fördelningsprincip. LRF anser också att begräns- ningsregeltt endast skall vara tilläntplig i medhjälparfall och inte vid ge- ntensant verksamhet eller i bolagsfaff. Sif/" och SIF anser av rättviseskäl att endast rent praktiska begränsningsregler bör införas. såsom t.ex. att ntedhjäfpande makes insats beaktas endast om den uppgått till ntinst 100 timmar per år. Svens/ru l/t—I'I'U/(llL'tll't'S riks/('irhuml. Faini/Mört'lagcns förening och SRS anser ett krav på marknadsmässig ersättning vara nog. .S'veriges mira/rursmn/iim/ motsätter sig också l/3-spärren och anser att den mark- nadsntässiga bedöntningen bör vara vägledande. Samma åsikt framför bl. a. It'inssrvre/swr i Sin/t'rniun/unils län. närmast nted hänsyn till vikten av att ntedhjäfpande makes sociafförsäkringsskydd får en tillfredsställande utform- ning. l.ikartad mening uttalar .SIIIO.Fredrika-Bremerf/iirbiinder anser att även ntakar med egen rörelse bör ha rätt till ersättning för utfört arbete oavsett vilken tid det omfattar och oavsett var det utförs. Kritik mot be- grättsningarttas utformning ftar också framförts av I'(”SPI'WIHH'I'IIU i länsstyrel- SUI] i Örebro län samt i Lam[wings/iir!)inn/cl och .S't'i'nska Å'UinI)!!!)l/ÖI'hll/Idt'l. Förslaget att makes arbete föratt beaktas. inte i annat än speciella fall får ha utförts i makarnas bostad. har fått ett blandat mottagande. Liins.sl_t-'i'u/- ser/m iÖsit'reiir/mnix. ! "(ifatt/amis och f'c'is/vr/mnwis Ii'in anser kravet motiverat. lin minor/[cl inom li'iiis'sit'rc'lscn i .Åf/vs/mrgs län godtar likaså förslaget och påpekar att det bör anges att i arbetsinsatsen inte får inräknas arbete med tttspisning. representation. telefonpassning. körning av privatbil etc. En an- nan rttinoritet inom samma länsstyrelse anser dock att även arbete i bostaden bör kutttta godtas. L("iits'sit're/swr i :l-Iu/nir'i/iiis län finner förslaget ägnat att välla tillämpningssvårigheter och ifrågasätter om sådant arbete över huvud taget bör beaktas. Samma mening framför TOR. LHusstyrelsen i Göteborgs ()(/') Bohus län ifrågasätter om regeln är sakligt motiverad. [(a/niiiurriitlwr iSim'k/m/Hl finner förslaget alltför rigoröst nted tanke på att en medhjälpande make nted exempelvis bokföringsutbildtting mycket väl bör kunna handha

Prop. l975/76:77

'I! 00

räkenskaper och bokföring i bostaden. Dettna arbetsinsats bör inte bedömas annorlunda än arbete som utförts i en ladugård eller en verkstadslokal. llar vissa arbetsuppgifter ostridigt utförts skall de enligt LRF grunda rätt till individuell beskattning även om de utförts i hemmet. För småföretagare är det uteslutet att kräva särskilda arbetsfokaler utom hemmet. Bostadsregeln kritiseras också av bl. a. Funtil/"(flörringwisjärv/ring. SVUHSÅTII/Öl't'lt'lg'lil'C'S lör- ening och SHIO.

Om äktenskap ingås eller upplöses under beskattningsåret skall enligt förslaget olika regler gälla; reglerna för ogifta skall gälla för tid före och reglerna för gifta för tiden efter giftermålet och vice versa vid äktenskapets upplösning. Förslaget godtas av länssfyre/surna iJönkö/iings och f"'ä.$'lci'b()rrwi.s liin satttt [_Rl'". men avstyrks av kammarräncn i Stockholm.

Utredningen har inte utsträckt det skatterättsliga äktenskapsbegreppet utö- ver vad sont f. tt. anges i 65% KL utatt ansett att frågan om eventuell ut- vidgning bör prövas i ett annat sammanhang. Denna uppfattning delas av lc'iiis.s'r_vi'uls('i'iin i Östergötlands. f-"(irni/am/s och |"'i'isrerbonwzslän. Länsslj'rclsen i .S'c'iilar/nanlmic/s liin anser dock att rätten till inkomstuppdelning bör be- gränsas även för andra samlevnadsfall.

Om inkomstuppdelning skall få ske föreslås medhjälpande make bli be- skattad enligt ett s. k. delägaralternativ. Detta förslag har genomgående god- tagits av remissinstanserna. [.finssn'relsm i Östergötlands län berör här frågan hur oriktiga uppgifter i deklaration skall bedömas i skattetilläggs- och skat- tebrottshänseende i de fall endast den ena av makarna är i företagsledande ställning. Den make som står för verksamheten bör i första hand vara an- svarig. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte vissa ändringar bör ske i ll6a och ] l6 e i;" TL. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avstyrker förslaget till ändring i skogskontolagen. En minor/rel inom länsstyrelsen i _Äflvsborgs län avstyrker förslaget och ntenar att ntan eljest också bör bortse från skogs- kontouttag innan inkomstuppdelning sker.

När det gäller kontrollen framhåller RSI” att taxeringsnämnderna har mycket små möjligheter att bedöma om arbete utförts minst 600 timmar och att därför de skattskyldigas uppgifter torde få godtas i praktiken. Likaså torde det många gånger bli svårt att avgöra vad som är ntarknadsmässig fött. Visserligen skulle förteckningar kunna tillhandahållas med uppgifter härom. men kvar står svårigheten att närmare identifiera den medhjälpande makens arbetsuppgifter. De fall där arbete i bostaden skall få godtas blir också enligt RSV mycket svårkontrollerade. Partiella revisioner är inte heller lämpliga för kontroll av hithörande frågor. Enligt RSV bör utredningens förslag till inkomstuppdelning inte föranleda lagstiftning. RSV framför i stället en regel enligt vilken inkomstuppdelning under vissa förutsättningar schablonmässigt skulle medges med viss procent av nettointäkten.

De farhågor som uttalats i RSV:s yttrande återfinns även i flera länsstyrelseyttranden. där tttan också nämner den ökade belastningen för taxeringsarbetet. RFI ' hänvisar till verkets erfarenheter av svårigheterna att

Prop. 1975/76:77 59

kontrollera tidsredovisning i arbetsgivaruppgif'ter. [.iiiisstvi'els-mi i Stockholms län bedömer 600-timmarsregeln som mycket svårkontrollerad och ifråga- sätter om den inte av bl.a. denna anledning bör utgå. [_änsstvrvlsmz i Ös- twgötlands län pekar på behovet av att någon form av löpande fört underlag för tidsåtgången finns. L("insstvrelsmt i Södermanlands län anser det nöd- vändigt att en schablonregel införs för jordbrukens vidkommande och att RSV utfärdar anvisningar för beräkning av normallön i dessa fall. Länsstyrel- sen i Malmöhus län önskar motsvarande anvisningar om marknadsmässigt vederlag för olika slag av arbeten.

5 .2.2 Delägar/äl/ och gemensam verksamhet

De föreslagna begränsningsreglcrna kan bli tillämpliga även för den make som äger förvärvskällan. nämligen om andra maken kan sägas stå för verk- samheten. Vad ägaremaken uppbär kan vid beskattnittgen vara antingen arbetsinkomst eller kapitalinkomst. [ vissa fall kan det också tänkas att vad som uppbärs utgörs av både arbets- och kapitalinkomst. i sådant fall får en uppdelning ske på A- och B-inkomst.

Flera remissinstanser delar utredningens uppfattning att regler av detta slag kan vara påkallade för att hindra missbruk. men pekar på praktiska svårigheter. Länsstyrelswz i Malmöhus län. som anser att regeln är nödvändig som ett korrektiv mot olika arrangemang genom egendomsöverlåtelser. efterlyser dock klarare regler för behandlingen av avdrag för värdeminskning. för minskning av skogs ingångsvärde och för substansminskning genom uttag av naturtillgång. Länsstyrelsen i l-"ästerbottens län anser att det bör fin- nas en möjlighet att särskilt beskatta make för uppburen kapitalavkastning. LRF anser att förslaget i denna del komplicerar lagstiftningen. Delägare i ett enkelt bolag bör inte behandlas som medhjälpare tttan i stället beskattas för sin inkomst enligt gällande regler. Uppdelningen på A- och B-inkomst avstyrks; hela avkastningen bör beskattas antingen som det ena eller andra. Kammarrätten i Stockholm, länsstta'elserna i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län kritiserar också den föreslagna uppdelningen.

Enligt utredningsförslaget skall i de fall ingen av makarna intar före- tagsledande ställning var och en beskattas för sin andel av intäkten av för- värvskällan. Myndigheterna avses dock kunna pröva inkontstuppdefningens skälighet med hänsyn till arbets- och kapitalinsatser osv. För dessa fall skall således inte begränsningsreglerna gälla. Förslaget i denna del har i regel godtagits eller lämnats utan erinran.

[_i'insstjwc/swr i Göteborgs och Bohus län anser att de regler som föreslagits för makar nted gemensam verksamhet bör kunna byggas ut och göras till- lämpfiga på santtliga fall. Härigenom skulle särskilda regler för medhjäl- parf'allen kunna undvaras. L("insstt-trelsmt i l-'t'isturbonw1s län anser att bety- dande problem uppkommer när det gäller att dra gränsen mellan gemensam verksamhet och medhjälparfall. Länsstyrelsen föreslår att medhjälparfaflet

Prop. 1975/76:77 (vi)

bör avse samtliga fall oavsett företagsform och oavsett om makarna fram- träder mer eller mindre klart som gemensamma företagare eller som egentlig företagare contra medhjälpande. Om makarna är gemensamma företagare skall de ha rätt att välja vem av dem som skall behandlas som den egentliga företagaren. Även en minoritet inom länsstwwlsm i .Äf/i'slmrgs liin anser att en uppdelning mellan medhjälparfall och gemensam verksamhet kompli- cerar taxeringsarbetet.

) ..? . 3 Speciella . ӊgor.

Utredningen har föreslagit att förvärvsavdraget i fråga om inkomst av jordbruksfastighet höjs från 1000 kr. till 2000 kr. Det Rjrvärvsavdrag på 1000 kr. som tillkommer den. vars make utfört arbete i förvärvskällan. föreslås däremot inte ändrat.

RS I” och liinssiyre/st'ii i Götr'baigs och Bohus län anser att lörvärvsa vd rage n av bl. a. enkelhetsskäl överlag bör vara högst 2 000 kr. LRF tillstyrker den föreslagna höjningen men anser att förvärvsavdrag bör kunna medges makar med barn under 16 år med högst 2000 kr. även om inkt'nnstuppt'lelning inte skall ske. Om sådana barn saknas bör avdraget vara 1000 kr.

Fribeloppet på 18 000 kr. enligt lagen om allmän arbetsgivanwgift föreslås anpassat till utredningens förslag i övrigt. Att inkomstuppdelning skall ske föreslås inte medföra en höjning av beloppet. i såväl medhjälparfall som vid gemensam verksamhet bör ett för makarna gemensamt belopp på 18 000 kr. gälla. Svenska kammnn/örbnmlet tillstyrker förslaget. Kammarrättwr i .S'mc-kholm anser däremot att detta samtaxeringsliknande beräkningssätt vid gemensam verksamhet inte är motiverat. Kammarrätten föreslår att makarna tillgodoräknas vardera 18 000 kr. LRF godtar att beloppet beräknas gemen- samt för makarna i medhjälparfall men inte eljest.

RSI" anser i likhet med utredningen att reglerna i AFL om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bör ses över så att bättre överensstäm— melse uppnås mellan förmåns- och avgiftssidan. LRF motsätter sig inte en sådan utredning. men betonar vikten av att egenföretagare ges fortsatt möjlighet att erhålla ett försäkringsskydd. som gör det möjligt att anställa vikarie under sjukdomstiden. LRF har även framhållit att egenföretagare bör få göra avdrag för socialförsäkringsavgifter i förvärvskällan och inte som allmänt avdrag.

liöre utgången av år 1973 hade skattskyldig möjlighet att enligt särskilda övergångsbestämmelser med verkan i beskattningshänseende överlåta pcn— sionsförsäkring till andra maken. Utredningen har ifrågasatt. utan att fram- lägga något förslag.om inte en möjlighet borde öppnas att i vissa fall återföra hithörande försäkringar. LRF anser att regler härom bör införas.

För att hindra missbruk har utredningen föreslagit att den make som står för verksamheten skall ansvara för den skatt som belöper på med- hjälpande makes andel av inkomsten. Detta förslag har godtagits av

Prop. l975/76:77 61

liinsstvrclwn i |""('isI0rb/)[lans liin och LRF. 1 övrigt har förslaget kritiserats.

RSI-'" påpekar att delvis likartade bestämmelser funnits tidigare men av- skaffats. Verket framhåller bl.a. följande. Den av utredningen föreslagna bestämmelsen förutsätter att taxering skett och är således inte tillämplig i fråga om preliminär B-skatt. vilket inte är tillfredsställande. Den manuella uträkningen av ansvarighetsbeloppet blir besvärlig om andra poster än in- komstskatt ingår i den totalt debiterade skatten. om 80/85 flå-reglerna blir tillämpliga eller om reglerna om ackumulerad inkomst skall tillämpas. För- slaget att erlagd skatt i första hand skall avse annat än skatt på inkomsten i rörelsen eller jordbruket kolliderar med stadgandet i Zä 3 mom. UBL att betald skatt i första hand skall avse tilläggspensionsavgift och i sista hand skattetillägg. förseningsavgift och annuitet på avdikningslån.

RSV påpekar vidare att en förutsättning för makeansvaret är att taxering skett enligt tredje stycket av anvisningarna till 52% KL (medhjälparfall). 1 samband med indrivningen är det mycket svårt för kronofogdemyndig- heten att få reda på detta. eftersom förhållandet inte framgårav inkomstläng- den. RSV avstyrker förslaget eftersom personer med inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet normalt är bosatta här i riket och möjlighet därför finns att genom införsel. utmätning eller på annat sätt driva in skatten hos den som taxerats för inkomsten.

RFI-" framför likartad kritik och pekar även på speciella svårigheter i fråga om tilläggspensionsavgiften. bl. a. ATP. Enligt verket synes det också oklart om medhjälpande makes avgifter och skatter skall kunna inclrivas hos andra maken. i de fall där äktenskapet är upplöst. om hur indrivning skall ske. när maken avlidit. och om den ena makens överskjutande skatt automatiskt skall kunna tas i avräkning mot medhjälpande makes rcstförda skatter.

Makeansvaret avstyrks även av länsstyrelsen i Söder/nan/anzls län samt Sill/" och SIF.

5.3 Föräldrar och barn

Utredningen har förordat begränsade möjligheter till avdrag för lön till barn. Avdraget avses inte få överstiga marknadsmässigt vederlag. Avdrag skall inte medges för lön till barn över 16 är såvitt avser arbete under stu- dietid. För avdrag för lön till barn mellan 16 och 18 år Skall dessutom fordras att barnets inkomst av arbete hos föräldrarnt-t är tillräckligt stor för att leda till skatteplikt. Reglerna föreslås omfatta även icke hemmavarande barn.

Länsstyrc'lsi'rna i Jönköpings. Örebro och l-"iisicrhottr'ns län. Landstings/ör- blau/('I och .S'vcri'gcs (It/l'Okll/Sdllf/f”f(I godtar utredningens förslag. Yttranden-a från länsstyrelsen i Örebro län och Landstingsförbundet är inte enhälliga.

Den föreslagna skärpningen i fråga om lön till barn mellan 16 och 18 år avstyrks av kaimnarriincn i .S'im-klu'ilm. Kammarrätten godtar förslagen i övrigt men ifrågasätter om inte 105ä TL bör vidgas till att avse även

6 Rilt'sc/agc'n ] 07.1" /' 76. / .ru/nl. .Nr 7 7

Prop. l975/76:77 . 62

överföringar mellan föräldrar och barn. I.äll.$'.$'l_lV'U/Wi'm'l iSmi-k/m/ms och åla/- möhus län kritiserar också förslagen i förevarande del. RSI '. där en majoritet tillstyrkt förslagen beträffande lön till barn. anser att avdragsrätten bör an— knytas till att barnet genom sitt arbete hos föräldrarna uppnår en behållen inkomst av minst 900 kr.; först då utgår nämligen skatt. Även länsstyrelsen i Särlerman/ands län anser att det i lagtext bör anges hur stort belopp som erfordras för att skatteplikt skall inträda. Länsstyrelsen i I'ärinlamls län anser den föreslagna skärpningen befogad.

Förslagen i fråga om barn över 16 år som studerar har kritiserats av flera remissinstanser. I.!ills'sh-"it'fs't'll i Stockholms län ställer sig tveksam härtill eftersom lagstiftningen kompliceras. F.nligt länsstyrelsen har utredningen bortsett från den vanliga kombinationen av studier och arbete på deltid. Länsstyrelsen har däremot inget att invända mot att reglerna görs tillämpliga även på icke hemmavarande barn. Även TOR betonar de betydande kon- trollsvårigheterna i dessa fall. [.i'insstvrelsen i Sötlerinan/antls län framhåller att det i många fall — t. ex. vid lörctagarcns sjukdom skulle vara obilligt att inte beakta arbete som utförts av studerande barn. Avdragsrätten bör behållas i sådana fall. dock med den begränsningen att avdrag endast medges för lön som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag. Länsstrrelsm i Göteborgs och Bohus län tillstyrker anknytningen till marknadsmässigt ve- derlag men avstyrker. under hänvisning till vad rcservanterna i utredningen anfört. förslagen i övrigt. Även länssiriv-'lsw'na i Värmlands och Jätn/lnmls län motsätter sig begränsningarna i avdragsrätten för lön till studerande barn. Sistnämnda länsstyrelse anser att förslaget diskriminerar skattskyldiga på små orter utan differentierat näringsliv. Förslaget avstyrks även av en minoritet inom Iänssirrelsen i .-flt'shrn'_us län. som nämner att förbudet lätt kan kringgås genom att föräldrar med studerande barn "byterv barn. LRF avstyrker de föreslagna skärpningarna beträffande lön till barn. Närdet gäller lantbruk är barnen väl förtrogna med förekommande arbetsuppgifter och kan göra väsentliga arbetsinsatser utan nämnvärd handledning. F.nligt LRF saknas det vidare skäl att generellt utesluta avdragsrätt för lön till barn under 16 år.

Förslagen avstyrks även av I'tlllll/ltf/Öl'UHLL't'lli'I/l—ll'i'lllllg'. Skt/"och SIF . Svens- ka Iliretagares riks/iirbnml samt SHIO. RI-"l ' nämner att på socialförsäkrings- omrädet gäller f. n.. att barn som mot ersättning utför arbete för föräldrarnas räkning. i princip är att anse som arbetstagare oavsett ålder. men att hem- mavarande barn i fråga om yrkesskadeförsäkringen är undantagna från för- säkringen. om de inte har en årsinkomst av förvärvsarbete på minst 1 800 kr. Arbetsgivaravgifter för lön till hemmavarande barn skall inte erläggas om arbetsgivaren inte får göra avdrag för lönen.

RI-"V utgår från att de skärpta avdragsbestämmelserna skall slå igenom även på avgiftsområdet; i så fall måste ordet "hem mavarande" utgå i samtliga de lagbestämmelser. som reglerar arbetsgivares skyldighet att erlägga ar- betsgivaravgifter föri verksamheten sysselsatta barn. Utan att ingå på frågan

Prop. 1975/76:77 63

om det berättigade i skärpningen av avdragsreglerna framhåller verket att de förefaller vara väl komplicerade. Verket pekar på svårigheterna att kon- trollera. t.ex. att en till barnet utgiven lön verkligen endast avser arbete under sommarferierna. För föräldern/arbetsgivaren kan det också vid tid- punkten för avlämnandet av arbetsgivaruppgift dvs. ijanuari månad näst efter utgiftsåret — i vissa fall bli svårt att bedöma om ett yrkat avdrag för lön till barn kommer att godtas och om barnet i så fall skall tas med i arbetsgivaruppgiften.

6 F öredraganden

6.1. Inledning

Genom 1970 års skattereform upphörde sambeskattningen att vara grund- läggande princip på familjebeskattningens område. 1 stället infördes indi- viduell beskattning av makar såvitt gäller arbetsinkomst. En form av sam- beskattning behölls beträffande kapitalinkomst för att hindra makaratt skaffa sig skatteförmåner genom transaktioner sinsemellan.

Ett inslag av sambeskattning kvarstod emellertid beträffande vissa ar- betsinkomster. i de fallen gift person biträderi makensjordbruk eller rörelse medges inget avdrag vid beskattningen for värdet av detta biträde. Den make som driver verksamheten blir beskattad för hela nettointäkten som alltså här är resultatet av båda makarnas arbetsinsats. Detta kallas för faktisk sambeskattning. Motsvarande gäller i fråga om lön till hemmavarande barn i vissa fall.

Enligt sina direktiv har 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)att behandla även den faktiska sambeskattningen. Årets riksdag har hemställt om förslag till avveckling av den faktiska sambeskattningen. Vidare har företagsskat- teberedningen (Fi 1970177) i ett delbetänkande (SOU 1975154) Fåmansbolag lagt fram förslag rörande den skattemässiga behandlingen av lön från få- mansbolag till make och andra närstående. Skatteutredningen har nu lagt fram ett delbetänkande angående de faktiskt sambeskattade (Ds Fi 1975:10).

Skatteutredningens förslag innebär en avveckling i princip av den faktiska sambeskattningen. Förslagen är samordnade med vad företagsskattebered- ningen har förordat för fåmansbolagcns vidkommande. Jag avser nu att ta upp frågan om den faktiska sambeskattningen. Motsvarande frågor rö- rande fåmansbolagen kommer jag att anmäla senare.

6.2. Allmänna överväganden om den faktiska sambeskattningens avveck- ling

För en särbeskattning kan anföras flera skäl. En sådan beskattning ligger sålunda väl i linje med dagens värderingar. En sambeskattning ger inte utrymme för en individuell utformning av den sociala tryggheten. Den all- männa tilläggspensionen är baserad på de inkomster som förvärvas och

Prop. l975/76z77 64

beskattas under inkomsttagarens aktiva ålder. Det får därför anses viktigt att skattereglerna så långt det är möjligt får en sådan utformning att de inte utgör hinder för någon att få tilläggspension. En särbeskattning även av makar som arbetar tillsammans i ett jordbruk eller en rörelse möj- liggör därför ett bättre socialt skydd ur individuell synpunkt.

För en särbeskattning även för gemensamt verkande makar talar öns- kemålen om största möjliga neutralitet mellan olika företagsformer. F.n. är särbeskattning möjlig om makarna driver verksamheten i bolagsform och lyfter lön från bolaget. Drivs däremot jordbruket eller rörelsen av ma- karna som enskilda näringsidkare sker sambeskattning. En sådan ordning är givetvis otillfredsställande av flera anledningar. inte minst därför att den uppmuntrar till bolagsbildningar av enbart skatteskäl. Eftersom den sär- beskattning av inkomster som infördes år 1970 bör behållas. är det naturligt att tillåta en inkomstuppdelning även för makar som driver verksamhet i direktägd form.

Mot de skäl som talar för en särbeskattning måste vägas de som talar mot en sådan ordning. Vad som över huvud taget motiverar en inkomstupp- delning och särbeskattning är att make genom eget arbete förvärvar en inkomst. En lagstiftning om avveckling av den faktiska sambeskattningen måste därför samtidigt innehålla särskilda spärrar för att hindra obehörig inkomstuppdelning. Myndigheterna måste ges möjlighet att fastställa att båda makarna verkligen har utfört betydande arbetsinsatseri verksamheten.

Skatteutredningen har i sin avvägning av skälen för och emot en faktisk sambeskattning stannat för att den faktiska sambeskattningen bör avvecklas i princip. Denna bedömning delas av praktiskt taget alla remissinstanser. Även jag anser att tiden nu är mogen föratt införa individuell beskattning även i de fall där makar gemensamt driver förvärvsverksamhet.

Den individuella beskattningen i dessa fall måste emellertid utformas så att obehörig inkomstuppdelning så långt möjligt förhindras. Utredningen har föreslagit vissa spärrar i fråga om rätten till individuell beskattning. Vid remissbehandlingen har skilda meningar förts fram om hur sådana spär- rar lämpligen bör utformas. För min del delarjag utredningens uppfattning i detta hänseende. Jag anser också liksom utredningen och de allra flesta remissinstanserna att rätten till uppdelning av kontrollskäl bör begränsas till inkomstslagenjordbruk och rörelse.

Jag har nyss nämnt behovet av neutralitet mellan olika företagsformer som ett skäl för en avveckling av den faktiska sambeskattningen. Detta innebär också att en reform måste ges en tämligen vid omfattning. Behovet av särskilda regler är störst i de fall den ene maken biträder i den andres Rirvärvsvcrksamhet. Den som driver verksamheten framträder här som den huvudsaklige inkomsttagaren och den medhjälpande makens insatser är av merosjälvständig art. Härär riskerna för missbruk i form av inkomstöver- föringar mest påtagliga. Om däremot makarna tillsammans driver en verk- samhet utan att någon kan sägas inta en företagsledande ställning är riskerna

Prop. 1975/76:77 (i)

för missbruk mindre. I sådana fall där båda makarna är självständiga yr- kesutövare i samverkan är det knappast försvarligt att tillämpa ett system med begränsningsregler. Skatteutredningen har också byggt upp sina förslag så att olika regler skall gälla för medhjälparfall och gemensam verksamhet. Jag avser att i det följande gå närmare in på de olika förutsättningarna för rätten till inkomstuppdelning.

6.3. Beskattningen i medhjälparfall

Enligt skatteutredningen skall inkomstuppdelning ske först om medhjäl- pande make har arbetat minst 600 timmar under beskattningsåret i den andre makens verksamhet. Vidare skall arbetet regelmässigt ha utförts utan- för bostaden. Är dessa förutsättningar uppfyllda skall medhjälpande make beskattas för värdet av sin arbetsinsats. Maken får dock inte tillgodoräknas mer än vad som kan sägas motsvara marknadsmässigt vederlag och inte heller mer än 1/3 av nettointäkten. '

Begränsningsreglernas närmare utformning har kritiserats av flera remiss- instanser. Några anser att reglerna blir svåra att kontrollera. Andra anser att de går för långt och från särbeskattning utesluter sådana fall där make har gjort inte oväsentliga arbetsprestationer.

För egen del vill jag framhålla följande. Givetvis kan sådana begräns- ningsregler som utredningen har föreslagit medföra vissa svårigheter vid den praktiska tillämpningen. En del tvister mellan inkomsttagare och tax- eringsmyndigheter torde vara oundvikliga. Begränsningar i olika hänseenden är emellertid. som jag har framhållit. nödvändiga för att hindra obehörig inkomstuppdelning. För att kunna tillgodose önskemålet om en individuell beskattning i dessa fall måste man acceptera relativt komplicerade regler.

Frågan hur medhjälpande makes insatser skall kunna kontrolleras har diskuterats av en del remissinstanser. Utredningen har här inte föreslagit några specialbestämtnelser. Jag vill i det sammanhanget erinra om att det enligt vanliga regler är de skattskyldigas sak att styrka förtitsättningarna för särbeskattning. Enligt min mening är det olämpligt att fästa avgörande vikt vid en eller annan formell omständighet. Ett helhetsbedömning måste ske vid taxeringen. Givetvis underlättas en sådan prövning och likaså kom- mer den skattskyldige i ett bättre läge om löpande anteckningar finns över det arbete som make har utfört. Det bör också tillmätas vikt om inkomstan- mälan till försäkringskassa har skett och om skatt har betalats på föreskrivet sätt. Även andra omständigheter är av betydelse. såsom i vad mån make har annat arbete. sjukdom osv. I många fall är situationen sådan att det är troligt att den medhjälpande maken har utfört arbete. i uppgiven om- fattning. Även om en noggrann prövning skall ske. måste denna givetvis i första hand inriktas på sådana fall där man har anledning misstänka skat- tefusk eller liknandc. .

Den föreslagna tidsgränsen 600 timmar överensstämmer med företags-

Prop. 1975/76:77 66

skatteberedningens motsvarande förslag för bolagsfallen. En del remissin- stanser har velat slopa denna spärr helt. andra har uttalat sig för en lägre gräns. För egen del anser jag en avgränsning med utgångspunkt i arbetad tid är den lämpligaste av de metoder som står till buds. 600 timmar innebär enligt min mening en rimlig avvägning. Om ett lägre timantal väljs skulle taxeringsmyndigheterna tvingas att pröva avdragsyrkanden rörande arbets- insatser av ringa omfattning där en kontroll inte är praktiskt genomförbar. Reglerna om förvärvsavdrag och skattereduktion lämnar för övrigt en kom- pensation där makes arbetsinsatser är måttliga. Såsom skatteutredningen har föreslagit får tidskravet anpassas med hänsyn till sjukdom m. m.. Likaså anser jag att de av utredningen föreslagna reglerna för tid före och efter äktenskapets ingående bör genomföras.

Skatteutredningens förslag innebär vidare att arbete i hemmet normalt inte skall beaktas. Även denna begränsning motiveras av kravet att inte lämna utrymme för opåkallade skattelättnader. En del remissinstanser har velat gå längre och förordat att arbete i bostaden inte alls skall beaktas. På andra håll har man ansett förslagen alltför snäva och menat att arbetet som sådant bör vara avgörande och inte var det utförts.

Även jag anser en begränsning i detta hänseende vara nödvändig. ()m särskilda lokaler för verksamheten finns bör arbete i bostaden inte med- räknas. l sådana fall torde dc arbetsuppgifter som utförs i hemmet normalt ha mer indirekt betydelse för verksamheten. och skälen till att låta dessa uppgifter grunda rätt till inkomstuppdelning är mindre starka. Genom kravet på att arbetet normalt skall ha utförts utanför bostaden erhåller man en i viss mån objektiv och kontrollerbar begränsning till de fall där make varit faktiskt verksam i rörelsen. Regeln beträffande arbete i bostaden bör dock inte vara utan undantag. Fall kan tänkas där det är motiverat att beakta även arbete som har utförts i bostaden. En förutsättning bör då som har nämnts vara att särskilda lokaler saknas för det arbete som medhjälpande make har utfört. En annan förutsättning bör vara att arbetsuppgifterna inte får innehålla inslag av privat natur. Hit hör framför allt telefonpassning. representation. körning av privatbil och andra mer allmänna göromål. 1 jordbruk bör arbete i bostaden delvis kunna beaktas. Om exempelvis en lantbrukarmaka har utfört ca 500 timmars arbete inom det egentliga jord- bruket så bör tidskravet 600 timmar anses uppfyllt om hon dessutom har utfört ca 100 timmars kontors- och bokföringsarbete i bostaden.

Även i fråga om rörelse kan medhjälpande makes arbete vara förlagt till hemmet. Som exempel vill jag nämna åkerirörelse. där make tar upp beställningar. eller verksamhet i större omfattning där biträde lämnas genom ordermottagning eller skötsel av bokföring och räkenskaper. Av betydelse kan härvid vara i vad mån del av bostaden har ställts i ordning för ar- betsuppgifterna. Som jag tidigare nämnt skall dock arbete i bostaden bedömas synnerligen restriktivt.

Om medhjälpande make har utfört arbete på det sätt jag här har angett

Prop. 1975/76:77 67

skall viss inkomstuppdelning få ske. lfärvidlag får dock medhjälpande make inte tillgodoräknas större ersättning än som kan sägas motsvara marknads- mässigt vederlag och inte heller merän 1/3 av nettointäkten av verksam- heten. .N'fed marknadsmässigt vederlag förstås närmast avtalsenlig lön för arbetet. Givetvis kan det i det enskilda fallet vara svårt att bestämma skäligt vederlag." l denna del kan taxeringsnänmdernas arbete underlättas genom att RSV utger förteckningar över vad som kan sägas vara rimlig ersättning för olika arbetsuppgifter. Sådana allmänt vägledande föreskrifter kan verket utfärda utan att särskilda lagbestämmelser behöver införas.

Skatteutredningen har föreslagit att inkomstuppdelningen sker på så sätt att medhjälpande make beskattas enligt ett s.k. delägarafternativ. något som genomgående har godtagits av remissinstanserna. Detta innebär att medhjälpande make själv får svara för sociala avgifter rn. m. Förslaget in- nebär däremot inte att sådan make helt likställs med delägare. Utredningen har föreslagit vissa särregler i bl. a. skogskontolagen (19541142). Vidare skall makarna ha en viss ömsesidig uppgiftsplikt och regler härom avses bli intagna i taxeringslagen (19561623). Skatteutredningens förslag i dessa delar har i allmänhet inte föranlett erinringar under remissbehandlingen och jag fö- reslår att de genomförs.

Med anledning av ett påpekande under remissbehandlingen om skat- tetillägg vill jag nämna att makarna ansvarar var och en för riktigheten av sin egen deklaration. Om t.ex. den huvudsakligt verksamme maken nedbringar inkomsten i Rirvärvskällan på oriktigt sätt kan även den med- hjälpande makens deklarerade inkomst bli för låg. Om då sistnämnde make har saknat insyn i verksamheten kan felaktigheten för denne makes vid- kommande emellertid vara ursäktlig och befrielse bör då kunna medges från skattetillägg. Några särskilda bestämmelser härom utöver de som nu finns behövs inte enligt min mening.

6.4 Gemensam verksamhet m. m.

Reglerna för medhjälparfall bör. som jag tidigare har nämnt. inte komma till användning när makarna tillsammans driver en verksamhet. Några re- missinstanser har ansett att det kan bli svårt att i praktiken närmare dra gränsen mellan medhjälparfall och gemensam verksamhet. Begränsnings- reglerna i fråga om avdragsrätten avses alltså inte tillämpas i det sistnämnda fallet. Myndigheterna föreslås dock få rätt att pröva skäligheten av den in- komstfördelning som makarna kommer överens om vid gemensam verk- samhet.

Enligt min mening är regler av det slag som skatteutredningen har fö- reslagit påkallade av rättviseskäl. l vissa fall kan det givetvis vara svårt att avgöra om gemensam verksamhet eller medhjälparfall föreligger. Svå- righeterna bör dock inte överdrivas. I betänkandet har vissa omständigheter angetts som bör vara vägledande vid bedömningen. Sådan verksamhet

Prop. 1975/76:77 68

som fordrar särskild utbildning eller kompetens bör normalt inte bereda större svårigheter. llar makarna i stort sett samma utbildning och deltar de i arbetet i lika mån finns det anledning att tillämpa reglerna för gemensam verksamhet. Är det däremot fråga om en verksamhet där krav på utbildning eller särskild kompetens inte direkt kan uppställas får ytterligare faktorer vägas in. Om två makar tillsammans driver ett jordbruk och är lika verk- samma bör detta kunna bedömas som gemensam verksamhet. i synnerhet om de äger lika stor del av jordbruket och även har samma ekonomiska ansvar. Det nu sagda gäller även åtskilliga verksamheter i rörelseform där själva verksamheten som sådan utövas av båda makarna och samma för- hållanden i övrigt föreligger som i det nyss nämnda exemplet. Däremot bör gemensam verksamhet i denna bemärkelse inte anses föreligga i alla de fall där en av makarna svarar för själva rörelseverksamheten som sådan (taxirörelse. byggnadsverksamhet. konsultverksz-rmhet m. rn.) under det att den andre maken svarar för t. ex. kontorsbetonade göromål. även om båda äger del i förvärvskällan. Jag biträder sålunda de. förslag för gemensam verk- samhet som skatteutredningen har lagt fram.

Vid gränsdragning mellan gemensam verksamhet och medhjälparfall kan äganderätten till förvärvskällan tillmätas betydelse. Frågan om äganderätten är dock inte avgörande. Skatteutredningen har föreslagit att reglerna för medhjälparfall skall tillämpas även om en av makarna äger hela förvärvs- källan men den andre står för verksamheten. Den make som äger förvärvs- källan kan därvid. trots sin äganderätt. vara att skattemässigt bedöma som medhjälpare. Om de tidigare angivna förutsättningarna för inkomstuppdel- ning inte är uppfyllda kommer den huvudsakligt verksamme maken att bli beskattad för nettointäkten av förvärvskälla-m. Om sedan den som äger förvärvskällan uppbär inkomst av densamma utan att ha utfört arbete i angiven omfattning skall denna inkomst behandlas som B-inkomst. 1 den mån ägaren har utfört arbete i sådan omfattning att ett medhjälparfall fö- religger sker beskattningen såsom för A-inkomst. Uppbär ägaren därutöver ersättning från den andre. blir detta belopp att behandla som B-inkomst. 1 enstaka fall kan ägarmaken uppbära både A- och B-inkomst. Bestämmelser härom avses bli intagna i bl.a. 9; 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Si.

Skatteutredningens förslag i denna del har kritiserats av en del remiss- instanser. Några har ansett att det är principiellt fel att inte beskatta den make som äger Rårvärvskällan enligt de bestämmelser som gäller för ägare. Andra har framhållit att lagstiftningen i onödan kompliceras genom en ytter- ligare uppdelning på A- och B-inkomster.

För egen del anser jag följande. ifrågavarande avsnitt av utredningsför- slaget utgör ett komplement till reglerna för de sedvanliga medhjälparfallen. Begränsningsreglerna för dessa skulle lätt kunna sättas ur spel om makar med verkan i beskattningshänseende kunde fördela äganderätten sinsemel- lan på önskat sätt. Ett skäl föratt införa en möjlighet till inkomstuppdelning

Prop. 1975/76:77 69

är. somjag redan har nämnt,önskemålen om skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer. Detsamma måste då rimligen gälla även skilda in- nehavsformer. Även de nu nämnda reglerna för medhjälparfallen bör om- fattas vid en avveckling av den faktiska sambeskattningen. Reglerna kan verka något invecklade men torde endast komma till praktiskt bruk i mer Speciella situationer.

Det kan alltså tänkas -att hela inkomsten av en förvärvskälla i första hand bör beskattas hos den make som har utövat verksamheten och inte hos den verklige ägaren. Avdrag för värdeminskning av byggnader och mark- anläggningar. för minskning av skogs ingångsvärde. för substansminskning genom uttag av naturtillgång samt procentavdrag tillkommer i regel ägaren. Dessa avdrag skulle då inte utan vidare kunna utnyttjas vid taxeringen iden nyss nämnda situationen. Fall av detta slag synes tillhöra ovanligheten. Den make som äger fastigheten torde regelmässigt betinga sig ersättning av den brukande maken. såsom arrende eller liknande. Värdeminsknings- avdrag m.m. kan då avräknas mot denna ersättning. .lag anser inte att det behövs särskilda bestämmelser för de fall jag nu har berört.

Utredningen förordar i detta sammanhang att bestämmelsen i 5.2 & 1 mom. kommanalskattelagen (1928z370). KL. att mannen skall beskattas för boets gemensamma inkomst upphävs liksom motsvarande regel vid förmögen- hetsbeskattningen. eftersom de inte längre fyller någon funktion. Jag biträder förslaget.

6.5. Särskilda frågor

Skatteutredningen har föreslagit att li'irvär'vsavmlraget för make som har inkomst av _iordbruksfastighet höjs till samma nivå som i fråga om andra A-inkomster eller till 2 000 kr. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran under remissbehandlingen och jag li'jreslär att det genomförs. Där— emot anserjag liksom utredningen att förvärvsavdraget i de fall inkomstupp- delning inte skall ske alltjämt bör vara I 000 kr. En omprövning av detta avdrag bör anstå till dess skatteutredningens slutliga förslag har lagts fram.

Företagsskatteberedningen har beträffande fåmansbolagen föreslagit att begränsningsreglcrna för medhjälparfäfl även skall avse personer som sam- manbor ttnder äktenskapsliknande former. Detta begrepp är vidare än det nttvarande skatterättsliga äktenskapsbegreppet i 65 & KL. Skatteutred ningen har däremot inte föreslagit en d_vlik trtvidning. Även om goda skäl kan anföras för utvidgningen anser jag likväl i likhet med skatteutredningen att frågan lämpligen bör prövas i samband med en mer omfattande översyn av famifjebeskattningen.

Enligt förslaget kan inkomstuppdelning och särbeskattning ske även om ersättning faktiskt inte har utbetalats till den medhjälpande maken. Vidare kan särbeskattning ske också om parterna i sina självdeklarationer inte har gjort inkomstuppdelning. Det kan således tänkas att en särbeskattad med- hjälpande make saknar medel till att betala skatten. För att hindra att de

Prop. 1975/76:77 70

nya reglerna missbrukas på så sätt att makarna i samförstånd underlåter att betala skatt och att denna inte heller kan indrivas. har skattetttredningcn föreslagit ett särskilt make-ansvar. Den make som står för verksamheten skall ansvara för att den andre makens skatter vederbörligen betalas. En särskild regel härom avses bli intagen i en ny 77 b: i uppbördslagen (l953:272). UBL. Förslaget har kritiserats under remissbehandlingen.

För egen del vill jag framhålla följande. Det stora flertalet makar kommer givetvis att lojalt erlägga den skatt som påförs efter inkomstuppdelning. De fall där skatt inte erläggs kan förmodas bli mycket sällsynta. Av rätt- viseskiil bör emellertid en ansvarsregel finnas för dessa fall. även om regeln kan leda till visst administrativt merarbete. Jag förordar alltså att det införs er. ansvarsregel i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Detta bör emellertid kompletteras på ett par punkter. Sålunda bör även preliminär B-skatt täckas av ansvarigheten. Vidare skall betalning i första hand avse tilläggspensionsavgift i enlighet med bestämmelserna i 2 ,: 3 mom. UBL. Frågan har betydelse främst i de fall medhjälpandemaken har andra inkomster. Den av mig föreslagna ändringen innebär således att belopp som erlagts av antingen medhjälpande make eller uttagits hos den andre maken i första hand skall avse tilläggspensionsavgift.

[ anledning av ett påpekande från en remissinstans vill jag nämna att makeansvaret bygger på att makar trnder bestående äktenskap har fått möj- lighet till inkomstuppdelning och särbeskattning. Makeansvaret upphör där— för inte vid äktenskapets upplösning. Eftersom medhjälpande make i regel har erlagt preliminärskatt torde den andre maken inte behöva vara rädd för alltför stora skattekrav i efterhand. Vid den ekonomiska uppgörelsen i anledning av äktenskapets upplösning får ett skatteansvar beaktas på sam- ma sätt som makarnas övriga skulder.

I övrigt får makarnas skatteförhållanden bedömas på vanligt sätt. Den ene makens överskjutande skatt kan således inte atttomatiskt tas i anspråk för den andres kvarstående eller rcstförda skatter. Någon särskild kvitt— ningsregel för dessa fall anser jag inte påkallad. Om tttmätning blir aktuell .. får den ske på vanligt sätt. Det kan tänkas att medhjälpande make har erlagt preliminär skatt men att det sedermera visar sig att förusättningarna för särbeskattning inte är uppfyllda. Denne make får då överskjutande skatt under det att den andre kan få kvarskatt. Genom att utnyttja reglerna om jämkning. fyllnadsinbetalning m. m. kan makarna i stor utsträckning und- vika olägenheter i detta hänseende.

Genom särskilda övergt'ingsbestämmelser till 1973 års lagstiftning (SFS 19732374—375). då avdragsrätten för premier på makeägd pensionsför- säkring slopades. öppnades en möjlighet för gift skattskyldig att med verkan i slx'attehänseende överlåta pensionsförsäkring på maken. Skatteutredningen har uttalat att det kan finnas anledning att nu. då en särbeskattning införs. ge de makar som begagnade sig härav möjlighet att återföra försäkringen till den ursprunglige ägaren. Jag delar denna uppfattning och föreslår att

Prop. 1975/76:77 71

så får ske. Återföringen bör dock ske under år 1976. Reglerna härom bör tas in i övergångsbestämrnelserna.

6.6 Föräldrar och barn

Skatteutredningen har föreslagit att avdragsmöjligheterna för lön till den skattskyldiges barn begränsas. Förslagen går här längre än vad företags- skatteberedningen har förordat för fåmansbolagens vidkommande. Skatte- utredningens förslag innebär att avdrag inte skall medges för lön till stu- derande barn över 16 år utom såvitt avser arbete som utförts under sotn- marferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Förslaget i detta hänseende avser givetvis även barn som passerat lS-årsgränsen. För barn mellan l6 och 18 år föreslås vidare att avdrag endast skall medges om barnets inkomst av arbete hos föräldrarna är så stor att den föranleder skatteplikt. Avdragsförbudet har föreslagits omfatta även barn som inte är hemmavarande.

f_ltredningsförslaget har kritiserats starkt. inte minst av företrädare för näringslivet. Kritik har även framförts från andra remissinstanser och då främst i fråga om äldre studerande barn.

De föreslagna begränsningarna innebär en avvägning mellan å ena sidan kravet på avdragsrätt för lön i de fall barn verkligen har utfört en betydande arbetsinsats i föräldrarnas förvärvsverksamhet och å andra sidan kravet på en sådan utformning av reglerna att obehöriga inkomstuppdelningar hindras. Man kan i detta hänseende peka på en rad fall där föräldrar genom att avlöna barn försökt få avdrag för periodiska understöd. som annars inte skulle ha varit avdragsgilla. Riskerna för missbruk är givetvis störst i fråga om studerande barn och de framlagda förslagen har utformats mot denna bakgrund. Enligt min mening innebär skatteutredningens förslag en rimlig avvägning i fråga om kravet på avdragsrätt och riskerna för missbruk. I fråga om yrkesverksamma barn innebär förslagen knappast någon förändring i förhållande till vad som nu gäller. i vart fall inte om barnet har fyllt 18 år. Även studerande barn kan enligt förslaget uppbära lön med avdragsrätt för föräldrarna så fort arbetsinsatsen har varit av påtaglig omfattning.

Avdragsrätten bör. som skatteutredningen har föreslagit. begränsas även såvitt avser icke hemmavarande barn. Förslaget i denna del bör kompletteras på så sätt att arbetsgivaravgifter inte skall tas ut med mindre avdragsrätt för lönen föreligger vid taxeringen. Så är fallet redan nu men i de för- fattningar. som reglerar arbetsgivares skyldighet att erlägga sådana avgifter. bör ordet "hemmavarande" utgå. förslag till ändringar i dessa delar har utarbetats i samråd med cheferna för socialdepartementet. kommunikations- departcmentet. trtbildningsdepartementet. arbetsmarknadsdepartementet och btzrstadsdepartementet.

Jag föreslår att skattetttredningens förslag genomförs även på denna punkt. Avsikten är att senare föreslå att motsvarande regler skall gälla även för fåmansbolag.

Prop. l975/76z77 72

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om ett par mindre änd- ringar i UBL. Det gäller möjligheten för folkpensionär med preliminär B-skatt att betala denna skatt med utfallande pension. prpbördstermin sltttar nor- malt den 13 i uppbördsmånaden (23 & UBL) medan pensionen blir tillgänglig för lyftning först den 15. Riksdagen (SkU 107457. rskr l974:360) har uttalat att det här gäller en fråga av begränsad räckvidd men att den inte vill motsätta sig ändrade bestämmelser i syfte att få till stånd en samordning. Lösningen bör enligt riksdagen sökas på trppbördssida n genom ändrade regler för respitavgift.

Skattskyldig som har försummat att betala in skatt under rätt uppbörds- termin. men som erlagt skatten senast den 18 i den månad. under vilken terminen har infallit. är skyldig att erlägga en särskild avgift. den s.k. re- spit-avgiften (54 & UBL). Jag förordar mot bakgrund härav att folkpensionär. för vilken har utfärdats debetsedel på preliminär B-skatt. befrias från skyl- dighet att erlägga respitavgift för (len preliminära skatt som betalas senast den 18 i trppbördsmånad. Härigenom blir det möjligt för sådan pensionär att betala sin preliminärskatt med pensionen på den aktuella månaden.

Praktiskt avses systemet ftrngera så att pensionären vid inbetalningar av skatt styrker att han uppbär folkpension. Postfunktionären underlåter då att ta ut den eljest föreskrivna respitavgiften. För att göra det enklare för postpersonalen vid denna bedömning avses riksförsäkringsverket. i samråd med riksskatteverket. framställa en särskild handling varav framgår att den skattskyldige är folkpensionär med preliminär B-skatt eller på annat lämpligt sätt underlätta förfarandet.

Enligt 545 tredje stycket URL skall i samband med betalning av rc- spitavgift skatteamfisningen förses med frimärke till belopp som motsvarar den erlagda avgiften. Så sker numera inte i praxis. l stället anges avgiftens storlek på det postkvitto som den skattskyldige erhåller. Jag föreslår att lagtexten ändras i enlighet med det nu tillämpade förfaringssättet.

Mitt förslag i denna del föranleder ändring av 545. UBL.

6.7. Kostnadsfrågor och ikraftträdande

Skatteutredningen har uppskattat att skatteuttaget år 1976 (1977 års tax— ering) vid ett genomförande av utredningens förslag skulle bli ca 100 milj. kr. lägre än vid oförändrade regler. Av beloppet faller drygt hälften på kom- munerna. Det framhålls att underlaget för beräkningarna är mycket osäkert. Då återverkningar på kommunernas ekonomi först aktualiseras 1978 i sam- band med statens skatteutbetalning till kommunerna. bör den ekonomiska fördelningen mellan stat och kommun lämpligen bedömas i samband med kommunalekonomiska utredningens ställningstaganden. som beräknas slut- föras 1977. Jag avser att senare återkomma till denna fråga.

De nya reglerna föreslås träda i kraft omedelbart och tillämpas första

:

gangen vid 1077 års taxering eller för motsvarande period.

Prop. 1975/76:77 73

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

91-5ri—

16.

17. 18.

Beslut

lag om ändring i kommunalskattelagen (1928370). lag om ändring i lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt. lag om ändring i lagen ( 19471577lom statlig förmögenhetsskatt. lag om ändring i skogskontolagen (1954zl42). lag om ändring i lagen ( 1951:763 ) om beräkning av statlig in- komstskatt för ackumulerad inkomst. lag om ändring i ttppbördslagen (1953z272). lag om ändring i taxeringslagen (19561623). lag om ändring i lagen (19541243) om yrkesskadeförsäkring. lag om ändring i lagen ( 1960:77 ) om byggnadsforskningsavgift. lag om ändring i lagen (196113001 om avgift för sjöfolks pen— sionering. lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. lag om ändring i lagen ( 1968:419 ) om allmän arbetsgivaravgift. lag om ändring i lagen ("1970:742) om lönegarantiavgift. lag om ändring i lagen (19711282) om arbetarskyddsavgih. lag om ändring i lagen (1973z372) om arbetsgivaravgift till ar- betslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstö- det, lag om ändring i lagen ( 1975:335 ) om arbetsgivaravgift till ar- betsmarknadsutbildningen. lag om ändring i lagen ( 1975:358 ) om vuxenutbildningsavgift. lag om ändring i lagen (l975:380) om delpensionsförsäkring.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra—

ganden har lagt fram.