Prop. 1975:81

Regeringens proposition om ny organisation för luftfartsverket, m.m.

Regeringens proposition nr 81 Prop. 1975z8l

Nr 81

Regeringens proposition om ny organisation för luftfartsverket, m. m.;

beslutad den 20 mars 1975.

Regeringen Föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

GUNNAR STRÄNG BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen dras riktlinjerna upp för en ny organisation för luftfarts- verket. Verksamheten indelas på central nivå i sex huvudenheter för resp. llygplatstjänst, tlygtraliktjänst, llygsäkerhetsuppgifter( luftfartsinspektion), transport- och planeringsfrågor. ekonomifrågor och administrativa frågor. Under cheferna för huvudenheterna för flygplats- resp. flygtrafiktjänst fö- reslås de lokala llygplats- resp. llygtralikledningsorganen direkt sortera. ] fråga om vissa problem sammanhängande med ett gemensamt resursut- nyttjande i förhållandet mellan de lokala flygplatserna förutsätts visst ytter— ligare utredningsarbete inom luftfartsverket. De regionala besiktningskon— toren föreslås direkt underställda chefen lör luftlartsinspektionen.

[ propositionen behandlas vidare frågor som aktualiseras av den före- stående integrationen av de civila och militära flygtraftkledningsorganisa- tionerna samt överföringen till verket av nya arbetsuppgifter från televerket och försvarets materielverk.

Den nya organisationen avses genomförd i etapper med början den 1 juli 1975. Överföringen av den militära flygtrafikledningsorganisationen inkl. tillhörande teleteknisk tjänst avses påbörjad den 1 juli 1976.

1 Rikxdagen 1975. ] mm!. Nr SI

Prop. 1975:81 2

Utdrag KOMMUNIKATIONS- PROTOKOLL DEPARTEMENTET vid regeringssammanträde 1975-03-20

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande. och statsråden Johansson. Holm- qvist. Aspling. Geijer. Bengtsson, Norling. Lölberg. Lidbom. Carlsson, Feldt, Gustafsson, Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet No'rling

Proposition ont-ny organisation för luftfartsverket. m. m.

1. Inledning

1973 års riksdag beslöt (prop. 197327. TU l973:12. rskr 1973:l60) att de nuvarande civila och militära llygtraftkledningsorganisationerna skall sammanföras i en gemensam organisation. som inordnas i luftfartsverket. Till luftfartsvcrket skall också föras huvuddelen av den radiotekniska tjänst för civil luftfart som f. n. handhas av televerket och delar av motsvarande tjänst för militär luftfart som handhas av försvarets materielverk.

Vidare beslöt riksdagen att den fortsatta utvecklingen av tlygtrafrkled- ningssystemet skall inriktas på övergång till s.k. yttäckande tlygkontroll enligt den principmodell som presenterats av llygtrallkledningskommittén (betänkandet (DsK 197122) Flygtralikledning 1980. System och organisa- tion).

Enligt denna modell skall luftrummet. fullt utbyggt, organiseras som ett över en viss flyghöjd yttäckande llygkontrollområde. dvs. allt luftrum över en viss flyghöjd kommer att vara kontrollerat luftrum. Landet indelas på sikt i två llyginformationsregioner. en för landets södra och en för landets norra delar med områdeskontroller i Sturup (ACC-Syd) och i Luelå (ACC- Nord").

Riksdagen förutsatte att de närmare organisatoriska konsekvenserna av den nya integrerade llygtrafikledningsorganisationen skulle bli föremål för särskild utredning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för kom- munikationsdepartcmentet den Sjuli 1973 särskilda sakkunniga med uppgift att utarbeta förslag till ny organisation för luftfartsverket (luftfartsvcrksut- redningen)'.

lLedamöter överdirektören Gösta Bruno. tillika ordförande. ombudsmannen l-lans- Eric Ekelund, departementsrådet Bengt liurbäck. dril'tdircktören Folke Görs. kans— lirådet Alice Nilsson. ombudsmannen Gösta Södergren samt översten av ] gr. Wil- helm Wagner. Direktiv: se 1974 års riksdagsberiittelse s. 223. '

Prop. 1975:81 3

Utredningen avgav _i december 1974 betänkandet (DsK1974114) Luft- fartsverkets organisation.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren. fortifika- tionsförvaltningen. försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinsti- tut, Förenade fabriksverken. televerket. Sveriges meteorologiska och hydro- logiskainstitut(SMH1).luftfartsverket.chefen förluftfartsinspektionen.stats- kontoret. byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket, statens personalnämnd. Svenska kommunförbundet. Scandinavian Airlines System (SAS) och Lin- jeflyg AB ('LlN) gemensamt. Svensk pilotförening. Svenska allmänflygföre- ningen (SPAF). Kungl. svenska aeroklubben (KSAK). Statsanställdas för- bund (SF). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Centralorganisation SACO/SR, Handelstjänstemannaförbundet samt Svenska llygtraftkledare- föreningen.

2. Nuvarande organisatoriska förhållanden 2.1 Luftfartsverket 2.1 .] Arbetsuppgifter

Luftfartsverket svarar enligt sin instruktion för den civila luftfartens mark- organisation. i den mån denna ankommer på staten och inte anförtrotts annan statlig myndighet. samt handlägger ärenden om den civila luftfartcn.

Till verkets huvuduppgifter hör att driva och förvalta vissa flygplatser för civil luftfart. Detta innefattar, förutom att driva och förvalta de egna 13 trafikflygplatserna och småflygfält — f. n. tre till antal - att ansvara för driften av stationsområdena för den civila luftfartcn på de f. n. sex militära flygplatser som enligt avtal mellan verket och flygvapnet upplåtits för civil traftk.

En annan huvuduppgift är att svara för trafikledning för civil flygtrafik. dock inte "på ovannämnda militära flygplatser. där ansvaret åvilar flygvapnet. Till huv-uduppgifterna hör vidare att utöva överinseendet över flygsäker- heten för den civila luftfartcn. Slutligen har verket att handlägga vissa myn- dighetsuppgifter på trafikområdet.

Luftfartsverket är ett affärsdrivande verk. Som affärsverk har luftfarts- verket att uppfylla det av statsmakterna fastställda ekonomiska målet för sin verksamhet. innebärande att verket med sina intäkter skall täcka sina kostnader, inkl. avskrivningar. samt därutöver lämna viss fastställd avkast- ' ning på det disponerade statskapitalet.

2.1.2 Översikt/ig verksamhm_s—beskrivning

l uppgiften att driva och förvalta verkets flygplatser ingår att anlägga och hålla banor och övriga faltanläggningar samt passa- gerarterminaler och övriga byggnader för flygtrafikens behov. Vidare ingår

Prop. 1975:81 4

operativa' funktioner såsom brand- och räddningstjänst. ramptjänst och ex- peditionstjänst. Till de operativa funktionerna hör vidare trafikanttjänsten, som omfattar bl. a. allmän ordningstillsyn. effektförvaring, bilparkering, han- dikapp- och sjuktransporter samt bagageservice för avgående och ankom- mande passagerare.

Luftfartsverket svarar inte ensamt för alla de operativa aktiviteterna inom flygplatstjänsten. I enlighet med av verket utfärdade bestämmelser har så- lunda SAS och LlN f. n. tillstånd att utöva ramptjänst på vissa flygplatser. Luftfartsverket sköter självt ramptjänsten för all chartertrafik med undantag för trafiken vid Luleå flygplats. Verket sköter dessutom ramptjänsten för Iinjefarten vid Sturups. Jönköpings. Norrköping/Kungsängen öch Kiruna flygplatser.

Vad beträffar expeditionstjänsten har luftfartsverket medgett att sådan tjänst utövas av SAS och LlN på samtliga berörda flygplatser. Luftfartsverket handhar expeditionstjänst för chartertraftk på Arlanda. Sturup. Torslanda. Jönköping och Norrköping/Kungsängen flygplatser. På Arlanda har dess- utom ett utländskt charterföretag expeditionstjänst för egen räkning.

I anslutning till i det föregående nämnd trafikanttjänst bör också nämnas matservering. kioskverksamhet och tax-free-stores och som f. n. handhas enbart av externa intressenter.

Trafikledningstjänsten för civil flygtrafik omfattar ett antal operativa funktioner samt drift och förvaltning av flygtralikled- ningstekniska anläggningar och utrustningar. Den operativa verksamheten omfattar ett antal delfunktioner benämnda flygtrafikledningstjänst. infor- mationstjänst för luftfart. llygräddningstjänst. llygvädertjänst samt teletjänst för luftfart.

Luftfartsverket har ett samlat ansvar för dessa funktioner men utövar självt inte alla delfunktionerna. Sålunda svarar flygvapnet enligt ett särskilt avtal med luftfartsverket bl. a. för den centrala operativa ledningen av flyg- räddningstjänsten. Flygvädertjänsten handhas av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHl). Teletjänsten för luftfart handhas av te- lcverket som också som huvudentreprenör för luftfartsverket svarar för pro- jektering. anskaffning. teknisk drift och underhåll av den teletekniska ut- rustningen för llygtrafikledningstjänsten.

I fråga om delfunktioner som direkt handhas av luftfartsverket kan föl- jande nämnas. _

l"'lygtrafikledningstjänsten för civil luftfart indelas i llygkontrolltjänst. flyginformationstjänst och alarmcringstjänst. l-"lygkontrolltjänst utövas av organ (ATS-organ) för områdeskontrolltjänst. inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst, — lnllygningskontrolltjänsten utövas i allmänhet av organ för områdeskontroll eller flygplatskontroll.

lTermen operativ ges här och i det följande vid beskrivningar av luftfartsverkets verksamheten innebörd som avviker från vad som gäller inom försvarsmakten. Jämför not sid. 8.

Prop. 1975:81 5

Flyginformationstjänst avser viss bestämd information om väder- och trafikförhållanden som under pågående flygning skall lämnas trafikanterna av flygtrafikledningsorgan. Flyginformationstjänstcn ombesörjs f. 11. av flyg- kontrollorgan och s. k. AFIS-organ.

Alarmeringstjänst avser uppgiften att underrätta vederbörande räddnings- organ då flygplan behöver räddningstjänst och att i erforderlig grad bistå sådant organ. Alarmeringstjänst utövas av varje flygtrafikledningsorgan.

lnfbrmationstjänst för civil luftfart. AIS, har till uppgift att säkerställa det flöde av information och dokumentation, som är nödvändigt för luft- fartens säkerhet, regularitet och effektivitet. Hit hör bl. a. AIP-'Sverige som ges ut av luftfartsverket och som innehåller grunddata om inflygningSpro- cedurer, router. kartor 111. m. samt NOTAMZ. som innehåller uppgifter av tillfällig natur.

Luftfartsverkets instruktionsenliga ansvar för ö ve r i n s e e n det 6 v e r flygsäkerheten för den civila luftfartcn utövas genom luftfartsinspektionen. Dennas flygsäkerhetsuppgifter omfattar utfärdande av normer och anvisningar samt därtill hörande kontroll avseende den civila llygmaterielens luftvärdighet, flygföretagens tekniska och driftmässiga or- ganisation, flygverkstädernas behörighet. flygplatsers drift och underhåll, flygtrafikledningstjänstens organisation och drift. flygskoleverksamhet samt utbildning av flygande personal. Härtill kommer uppgiften att svara för luftfartygsregistret och att undersöka luftfartshaverier.

Till myndighetsuppgifterna på trafikområdet hör till- ståndsgivning med tillhörande fastställande av villkor för olika former av luftfartsverksamhet. prövning och godkännande av de reguljära flygföre- tagens trafikprogram. tidtabeller och taxor. frågor om utarbetande och till- lämpning av internationella luftfartsavtal samt uppföljning av och med- verkan i övriga internationella lufttransportpolitiska frågor inom ramen för lCAO:s” och l:”CAC:s' arbete. "fill de traftkala myndighetsuppgifterna hör också vissa begränsade tillståndsgivande uppgifter såvitt gäller inrättande av nya flygplatser.

2. 1.3 Olgt'misalion

Bestämmelser om verkets organisatoriska uppbyggnad återfinns i instruk- tionen (19671339) samt i arbetsordning fastställd av verket den 7 oktober 1971 med senare ändringar.

1 det följande redovisas kortfattat luftfartsverkets nuvarande organisation. En tablå över organisationen torde få fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

lAeronautical Information Publication 2Notices to Airmcn 'lnternational Civil Aviation Organization IEuropean Civil Aviation Conference

Prop. 1975:81 6

Luftfartsverket leds av en styrelse, som omfattar generaldirektören som styrelsens ordförande och fem andra av regeringen särskilt utsedda leda- möter. av vilka en skall utses bland företrädare för kommunala intressen.

Chef för luftfartsverket är en generaldirektör. Under verksledningen sor- terar fyra avdelningar. nämligen driftavdelningen. luftfartsinspektionen. ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. '

Drift avd eln i nge n svarar för planering. anläggning, drift och un- derhåll av verkets flygplatser med tillhörande anläggningar och utrustningar samt för planering och övergripande ledning av flygtraflkledningstjänsten.

L u ft fa r t 5 i n 5 p e kt io n e n_ svarar för frågor rörande flygsäkerheten för den civila luftfarten.

E k 0 n o m i av (] el n i n g e n är centralt organ för den ekonomiska för- valtningen. budget- och flnansärenden. taxe- och avgiftsärenden. inköps- administrativa ärenden. vissa kommersiella frågor och statistik samt svarar för trafikekonomiska utredningar och prognoser rörande den civila luftfartcn.

A (1 m i n ist rat i va a v (1 e 1 n i n g e n är centralt organ för lönefrågor. personaladministrativa frågor och utbildningsfrågor. rationaliserings- och or- ganisationsfrågor. allmänna förvaltningsuppgifter. juridiska ärenden samt extern och intern information. Avdelningen svarar för vissa trafikala myn- dighetsuppgifter samt har hand om beredskapsplanläggning för luftfarts- verket och den civila luftfartcn. 1 administrativt hänseende sorterar vidare under avdelningen utrikessektionen, informationschefen och revisionen. vil- ka dock i funktionellt avseende har ställning direkt under generaldirektören.

Under driftavdelningen finns för luftfartsverkets markorganisation av- seende flygplats- och flygtrafikledningstjänsterna m. m. fem flyg plats - förv altn i ngar. nämligen södra. västra, östra och norra flygplatsför- valtningarna samt Arlanda flygplatsförvaltning. Under de fyra förstnämnda förvaltningarna sorterar verkets 13 trallkflygplatser, sex civila flygstationer vid militära flottiljflygplatser samt tre smållygplatser.

Flygplansförvaltningen leds av en flygplatsdirektör. Förvaltningen är drift- organisation för den flygplats där den är lokaliserad och samordnande led- ningsorgan föri förvaltningen ingående flygplatser i avseende på förvaltning. drift och ekonomi.

Driften vid varje flygplats leds av en flygplatschef , som i vissa fall samtidigt är chef för trafikledningen på flygplatsen. Flygplatsdirektören är tillika chef för den flygplats där flygplatsförvaltningen är förlagd.

På flygstationerna. som finns vid de militära flygplatserna och som ingår i flygplatsförvaltningen. har luftfartsverket enbart tillsyningsman anställd. För flygplatstjänsten svarar den lokala lörbandschefen enligt ett mellan che- fen för flygvapnet och luftfartsverket träffat ramavtal.

För flygtrafikledningstjänsten gäller en regional indelning av luftrummet i fyra regioner. nämligen Sundsvall. Stockholm. Göteborg och Malmö flyg- informationsregioner (FIR). För resp. region finns en ansvarig cheftC FIR). som är underställd flygplatsdirektören. C FIR har ett samordnings- och upp- följningsansvar för flygtrafikledningstjänstcn inom regionen. Vid envar av

Prop. 1975:81 7

luftfartsverkets flygplatser med linjefart finns upprättat ett flygtrafikle'd- ningsorgan under en lokal trafikledningschcfs ledning. C FIR är tillika chef för sådant lokalt flygtrafikledningsorgan. Vid flygplatser med linjefart. där annan än luftfartsverket är huvudman. är tralikledningsorganet upprättat med personal som inte tillhör luftfartsverket. C l—"IR har ett Operativt sam- ordnings- och uppföljningsansvar också för sådana trafikledningsorgan. dock ej vad avser flygtrafikledningsorgan vid militära förband.

För den regionala besiktningsverksamheten finns under luftfartsinspek- tionen en bc si kt n i n g 5 o rg a n i s at io n uppdelad på fyra besiktnings- områden med lokalkontor vid östra. södra. västra och norra flygplatsför- valtningarna. Därjämte finns ett besiktningskontor för SAS” svenska region inrättat vid östra llygplatsförvaltningen. l administrativt hänseende är be— siktningschef knuten till resp. flygplatsförvaltning.

Utöver dessa organ finns ett särskilt gemensamt skandinaviskt tillsyns- kontor (STK) som handhar tillsynen av SAS underhållstjänst och som sorterar under det 5. k. OPS-utvalget.l Besiktningsorganisationen utför visst besiktningsarbete för STK.

Härtill kan nämnas den nya fl y g t ra fi k I c d a rs k ol a n i Sturup, som togs i bruk hösten 1974 och som svarar för utbildning av llygtrafikledare för Såväl flygvapnets som luftfartsverkets behov. Driftansvaret för skolan åvilar f. n. en särskild nämnd. nämnden för flygtraftkledarskolan i Sturup. sammansatt av företrädare för chefen för flygvapnet och luftfartsverket med en från parterna fristående ordförande. Nämnden har förutsatts bestå intill dess att permanent Iedningsorgan inrättats.

Det totala antalet anställda i luftfartsverket uppgick vid utgången av år 1974 till ca 1710. varav ca 370 i centralförvaltningen. 1200 i flygplats- organisationen. 20 i besiktningsorganisationen och 120 i llygtralikledarskolan i Sturup.

Slutligen bör nämnas delegationen'för samordning av det framtida llyg- kontrollsyStemet.dcn s. k. A T S - d e l e gat io n en. Denna hartill uppgift att som rådgivande och samordnande organ biträda luftfartsverket och che- fen för flygvapnet vid val av systemlösningar och utrustning av betydelse för det framtida llygkontrollsystemct.

2.2. TeleVerkets teletekniska tjänst

Televerket ombesörjer som luftfartsverkets huvudentreprenör den civila luftfartens teletekniska tjänst. Entreprenaden omfattar projektering. anskaff- ning och anläggning samt teknisk drift och underhåll av radio- och te- leanläggningar för kommunikation. navigation och trafikledning. Denna verksamhet Skall nu enligt statsmakternas beslut överföras till luftfärtsver-l ket. lEtt rådgiVande organ till de skandinaviska luftfartsmyndighcterna. bestående av che- ferna för resp. lands luftfartsinspektioner. Utvalget behandlar bl.a. frågor ang. den säkerhetsmässiga tillsynen av SAS och principiella frågor rörande de skandinaviska charterföretagens tekniska och operationella verksamhet.

Prop. 1975:81 _ 8

Televerkets luftfartskontor (Prl) inom projekteringsavdelningens radio- projekteringssektion är kontaktorgan gentemot luftfartsverket i frågor rö- rande luftfartsradiofrågor och samordnande instans lör televerkcts aktiviteter inom detta område.

Inom televerkcts centralförvaltning utförs uppgifter avseende den tele- tekniska tjänsten även av andra instanser än Prl. Tillsammans beräknas arbetsvolymen i central förvaltning (inkl. administrativa avdelningen och ekonomiavdelningen) omfatta 85 personår/år. varav 66 avser Prl.

Anläggningsverksamheten utförs av byggnadsavdelningen under drift- avdelningen. Omfattningen av verksamheten beräknas till ca 7 personår/år i stabs- och arbetsledande funktioner och 12—15 personår/år i regionalt mon- tagearbcte. I televerkets nya organisation avses montage av radioanlägg- ningar överföras till de sex radioområdena.

Den tekniska driften och underhållet ombesörjs av radioområdena (f. n. radiofjärrnätsområden). Inom dessa arbetar f.n. totalt ett 80-tal personer med uppgifter enbart för luftfartsverket. 115 personer utför ca 22 personår för luftfartsverket blandat med andra uppgifter inom radioområdena (f. n. radiofjärrnätsområden).

2.3. Den militära flygtrafikledningstjänstens organisation m. m. 2.3.1 Ansvars/örhå/Iandc'n i stort

Ansvaret för flygtraftkledningstjänsten inom försvarsmakten åvilar under överbefälhavaren chefen för flygvapnet [CFV]. Den operativa ledningenl utövas av överbefälhavaren och under denne av militärbclälhavarna och chefen för första flygeskadern. CVF biträder dessa chefer när det gäller den fackmässiga ledningen av flygtrafiktjänsten inom försvarsmakten. På CVF:s uppdrag ansvarar härvid ' —försvarets materielverk. huvudavdelningen för flygmateriel (FMV—F). lör projektering. anskaffning. anläggning. drift och underhåll av den radio- och teletekniska utrustning på marken som erfordras för llygtrallklcdnings- tjänsten och samhörande tjänster samt —fortilikationslörvaltningen (FortF) för byggnads- och fältarbeten på llyg- vapnets flygplatser.

Härtill kan läggas att luftfartsverket på civil sida svarar för samordning i sådana operativa frågor som är av gemensam natur för civil och militär flygtrafikledning.

' Med operativ ledning lörstås inom försvarsmakten bl. a. att ställa uppgifter. fördela resurser och att samordna stridande förbands verksamhet.

Prop. 1975:8l _ 9

2 . 3.2 Ch ellen . för . flvgvapnet

Ärenden rörande flygtrafikledningstjänsten m. m. handläggs dels på cen- tral nivå i försvarsstaben och flygstaben. dels på lokal nivå under resp. för- bandschef.

På central nivå ingår i försvarsstaben bl. a. en kommunikationsavdelning och i flygstaben sju enheter. nämligen chefsexpeditionen. centralplaneringen. sektion 1 (taktik, organisation. utrustning). sektion 2 (personal. utbildning m. m.). flygsäkerhetsinspektionen. systeminspektionen samt militära väder- tjänstens centralorgan. '

Då den militära flygtrafikledningstjänsten är starkt integrerad med den operativa flygtjänsten är de flesta avdelningar inom flygstaben i olika av- seende berörda av frågor som hör samman med flygtrafikledningstjänsten.

Inom sektion I är främst central-. organisations-. signaltjänst- och tra- fik-avdelningarna berörda. Av dessa har de tre förstnämnda ansvar för i huvudsak taktiska. operativa och tekniska frågor och trafikavdelningen di- rekt fackansvar för flygtrafikledning och flygräddning inom krigsmakten. Inom trafikavdelningen tjänstgör inalles 23 personer. varav f. n. 13 trafik- ledare. Inom sektion 2 har främst utbildnings- och pcrsonalavdelningarna kontakt med flygtrafikledningstjänsten. Av övriga enheter i flygstaben bör särskilt flygsäkerhetsinspektionen — med dess ansvar för flygsäkerheten i vid bemärkelse inom försvarsmakten framhållas.

Såvitt gäller organisationen på lokal nivå finns vid flygvapnets förband enligt gällande organisation en särskild trafikavdelning under förbandschefen omfattande flygplatskontroll och terminalkontroll. Regionalkontrollerna (REC) lyder under re5p. sektorflottiljchef. Särskilda lydningsförhällanden råder för traflkledningsfunktionerna vid Arméns helikopterskola. l:a he- likopterdivisionen (marinen) och I-örsöksplatsen i Vidsel.

Vid flygvapnets förband sker f. n. i organisatoriskt hänseende en successiv övergång till ny ltuvudstruktur som fastställts av 1974 års vårriksdag (prop. 1974150. FÖLJ 1974z25. rskr l974:270). Beslutet innebär att förbandet under förbandschefen organiseras i tre grupper av huvudenheter. nämligen led- nings- och stabsenheter. förbandsenheter samt förvaltning- och driftenhcter.

2.3.3. Försvaretsmurare/verk

Försvarets materielverk. huvudavdelningen för flygmatcriel (FMV—F). svarar på uppdrag av chefen för flygvapnet för bl.a.projektering.anskaffning och anläggning av de teletekniska och elektriska utrustningar på marken och i flygplan som erfordras för flygtrafiktjänsten och samhörande tjänster inom flygvapnet samt utövar den centrala ledningen av underhållet av dessa utrustningar.

För utrustningar för flygtrafiktjänsten svarar främst stridsledningsavdel- ningen. flygelektrobyrån inom flygplanavdclningen samt underhållsavdcl- ningen liksom de allmänna enheterna planeringsavdelningen. provnings- avdelningen. inköpsavdelningen och kontrollavdelningen.

Prop. 1975:81 10

Stridsledningsavdelningen och llygelektrobyrän omfattar efter materiel- verkets omorganisation den 1 april 1974 tillsammans ca 250 tjänster fördelade på 33 underenhcter. 20 av dessa underenheter berörs av ärenden rörande utrustningar på marken för flygtraflktjänsten förutom att de i likhet med resterande underenheter handlägger frågor avseende utrustningar ingående i flygvapnets stril-. bas- och sambandssystem på marken och teleutrustningar i flygplan. Dessa system omfattar bl. a. samma teknikområden som för flyg- trallktjänsten.

Samordningsansvaret för utbyggnaden av kompletta terminal- och flyg- platskontroller vid försvarets flygplatser ligger på baselsektionen inom strids- ledningsavdelningcn. Baselsektionen. som omfattar 12 tjänster. utför denna samordning med stöd av fem konsulttjänster och handlägger dessutom an- skaffning och anläggning av viss annan utrustning såsom vädertjänstutrust- ningar. fasta och mobila elkraftutrustningar vid flygvapnets stridslednings- och luftbevaktningscentraler och flygplatser m.m.

Underhållsavdelningen leder och följer upp underhållet av de utrustningar som anskaffas och överlämnas för drift till den lokala förvaltningsmyn- digheten. dvs. flottiljchefen i fråga om utrustningar för flygtrafiktjänsten. Underhållet sker genom flottiljchefs försorg enligt underhållsavdelningens fackanvisningar och beställs av flottiljchef hos bl. at. de organ för det verk— ställande underhållet av telemateriel. som ingår i teleservicebasorganisa- tionen.

3. Luftfartsverksutredningen 3.1 Faktorer av betydelse för luftfartsverkets organisatoriska utveckling

Luftfartsverksutredningen framhåller att den viktigaste konsekvensen för luftfartsverkets vidkommande när verket övertar de fredsmässiga flygtra- fikledningsuppgifterna från flygvapnet är behovet av uppbyggnad av er- forderlig kompetens med avseende på de specifika militära förhållandena inom flygtiallktjänstområdet. Kompetenskravet måste också kopplas sam- man mcd aktivt arbete för att skapa medvetenhet och förståelse för dessa förhållanden. Till detta kommer kraven på flygvapnets inflytande på olika nivåer i verkets organisation. en fråga som betonas i prop. 197327 och i direktiven till utredningen.

Med överförandet av vissa teletekniska arbetsuppgifter till luftfartsverket samt genom uppbyggandet av ett nytt trafikledningssystem sker en inte oväsentlig förskjutning mot en mer teknisk karaktär på verkets arbetsin- riktning och direkta ansvarsområde. Inte minst viktigt i detta sammanhang är därför att — i vad avser bl.a. verkets organisation och verksamhetsformer — man skapar en miljö som medger utveckling av verkets kompetens och produktion på det teletekniska omrädet.

Allmänt gäller med övertagandet av nämnda arbetsuppgifter från flyg- vapnet. försvarets materielverk och televerket att luftfartsverket. särskilt under de närmaste åren. ställs inför uppgiften att lösa mera omfattande

Prop. 1975:81 ll

samt delvis också nya personaladministrativa frågor. Detta understryker vik- ten av en utveckling av verkets personaladministrativa funktioner.

1 prop. l973:27 liksom i direktiven till utredningen har vissa organisa- toriska konsekvenser av den förestående integrationen av den civila och militära flygtrafiktjänsten förutsatts. Sålunda har förusatts att en särskild huvudenhet för flygtrafiktjänstfrågor skall tillskapas. Härav följer krav på samordning mellan flygtrafiktjänsten och de övriga produktionsfunktioner- na.

En ytterligare konsekvens av statsmakternas beslut är att i verket skall inordnas den nyinrättade flygtrafikledarskolan i Sturup. vilken enligt tidigare beslut skulle ges självständig ställning.

Utredningen lämnar en översiktlig redovisning av de olika komponenter. Vilka tillsammans bildar det civila flygtransportsystemet. och de olika roller luftfartsverket spelar däri. Det civila flygtransportsystemet kan sålunda be-' traktas som sammansatt av vissa p r o d u k tion s s y s t e m . nämligen flygdriftsystemet. fly-'gplatssystemet och luftrumssystemet. Luftfartsverket SVarar direkt för huvuddelen av två av de tre produktionsrområdena. näm- ligen flygplats- och luftrumssystemen. Däremot bedriver verket ingen egen llygtransportverksamhet. 1 flygdriftsystemet verkar transportföretag och andra enheter som bedriver flygverksamhet. Till dessa produktionssystem kan läggas två k va 1 i ta 1 i va d ( nte n s i o n e r. avseende dels flygsä- kerhet. dels transportförsörjningsstandard i systemet. Produktionssystemen måste sålunda verka inom ramen för fastställda flygsäkerhetsmässiga mål och med utgångspunkt i krav på transportförsörjningsstandarden (volymer. linjesträckningar. turtäthet. prisfrågor). För formulering av de kvalitativa kraven och för uppföljning genom kontroll i dessa avseenden svarar luft- fartsverket helt — såsom fallet är i fråga om flygsäkerhet för den civila luft- farten — eller delvis.

I anslutning till denna beskrivning av llygtransportsysternet konstaterar utredningen att verkets rörelsefrihet inom de olika delsystemen begränsas av vissa yttre grundläggande ramar som sätts av det internationella och skandinaviska luftfartssamarbetct samt av de tralikpolitiska principer och riktlinjer som vid varje tidpunkt gäller. Inom dessa ramar har luftfartsverket att söka utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med de riktlinjer och mål som statsmakterna fastställt för verket. Det är emellertid naturligt att Verket dels genom sitt engagemang på produktionssidan i flygtransport- Systemet. dels i egenskap av myndighet måste känna ansvar för att följa systemets utveckling och med utgångspunkt i utförda analyser och bedöm- ningar rörande flygtransportsystemet föreslå sådana ändringar av ramar och restriktioner som verket kan finna motiverade. Luftfartsverket kan således s_iälvt. beroende på typ och grad av ansvar för de olika delsystemen. i olika grad påverka flygtransportsystemets utveckling men är samtidigt beroende av de förändringar i systemet som betingas av andra förhållanden. Det är därför av stor vikt att verket inom sig bygger upp resurser för bedömningar om flygtransportsystemets långsiktiga utveckling. dels som grund för verkets

Prop. l975:81 l2

långsiktiga planering av driftfunktionerna (flygplats- och flygtrafiktjänst). dels som grund för verkets myndighetsutövning (trafikala frågor och sä- kerhetsfrågor).

De olika roller luftfartsverket har att spela inom flygtransportsystcmet får också organisatoriska konsekvenser när de relateras till den för verket gällande verksamhetsformen, affärsverksformen: Luftfartsverkcts verksam- het spelar över ett vidsträckt område. innefattande inte bara att driva llyg- plats- och luftrumssystemen utan även vissa renodlade myndighetsuppgiftcr flygsäkerhetsfrågor och traftkala myndighetsfrågor.

Det till de ekonomiSka målen relaterade affärsmässiga uppträdandet får naturligen ett mera framträdande uttryck beträffande flygplats- och flyg- tratiktjänsterna. ldcnna del uppträder verket som leverantöri flygplatsernas relationer till flygföretagen samt i vissa hänseenden som kund i avtals- förhållanden t.ex. med SMHI.

För myndighetsfunktionerna gäller andra förutsättningar. eftersom dessa väsentligen styrs genom överordnade författningar o.d. och har tillgång till legala sanktionsmedel.

[ verkets nuvarande organisation hör driftavdelningcns arbetsområde i huvudsak samman med aflärsdriften och luftfartsinspektionens arbetsom- råde med den flygsäkerhetsmässiga delen av myndighetsfunktionen. Ad- ministrativa avdelningens och ekonomiavdelningens arbetsuppgifter om- fattar förutom interna styr- och stödfunktioner också vissa myndighets- funktioner.

Det är enligt luftfartsverksutredningen angeläget att fördelarna med af- färsverksformen väl tillvaratas oaktat verket också har att svara för uppgifter av myndighetskaraktär. Detta kan tillgodoses om verkets organisation ger ett så klart utttryck som möjligt för de olika uppgifternas karaktär. syftande till att produktions- och m_vndighetsintressena skall kunna redovisas och ställas mot varandra på tillräckligt hög nivå i organisationen.

Utredningen redovisar också vissa bedömningar om den civila luftfartens utveckling. Flygtrafikens tillväxt innebär bl. a. krav på att landets samlade flygtransportsystem ges en häremot svarande rationell struktur. Den innebär vidare krav på ökning av luftrummets kapacitet och ändrade krav på flyg- platsernas service. utformning och dimensionering. Sett från luftfartsverkets synpunkt medför utvecklingen krav på anpassning av organisation. teknik och metodik i takt härmed. Att aktivt bevaka eventuella nya —eller ompröva hittills bestående — verksamhetsfält är uttryck för nödvändigheten av att dra nytta av den allmänna volymtillväxt och de eventuella strukturföränd- ringar inom luftfartcn som kan förutses. Med den ekonomiska belastning som följer framför allt med hittills gjorda åtaganden i stora flygplatsprojekt. är det angeläget att verket strävar efter att tillvarata de kommersiella möj- ligheter som de ökade trafikvolymerna erbjuder.

Utvecklingen på luftfartens område kännetecknas också av en snabb tek- nisk föränderlighet som förändrar luftfartens karaktär och hela områdets komplexitet. Flygmatcrielfrågor. flygoperativa frågor och frågor om flyg-

Prop. 1975:81 13

trafiktjänst. flygplatser, markanläggningar samt urval och utbildning av luft- fartspersonal får ses som ett allt mer integrerat system där de olika sy- stemkomponenterna i hög grad påverkar varandra. Detta förhållande har särskild betydelse för luftfartsverket i dess funktion som flygsäkerhets- kontrollerande myndighet men också såvitt gäller verkets ansvar för drift av flygplatser och av flygtraliktjänstsystem. I fråga om dessa verksamheter krävs allmänt sett att de kvantitativt och kvalitativt utvecklas i harmoni med den samlade utvecklingen inom luftfarten. Som tidigare berörts är det därför av vikt att man inom luftfartsverket gör mer långsiktiga be- dömningar avseende flygtransportsektorn i dess helhet.

För luftfartsverkets organisatoriska utveckling är också av betydelse att beakta de nya personalpolitiska mål och strävanden som gör sig gällande i samhället. Den snabbt föränderliga teknologiska miljö,som luftfartsverket verkar i. ställer särskilda krav på bl. a. utformning och utveckling av verkets personalpolitik och personaladministration. Överföringen av verksamheter från liygvapnet och tcleverket kommer också att ställa särskilda krav i per- sonaladministrativt hänseende.

3.2. Överväganden om huvuddragen i luftfartsverkets organisation

Luftfartsverksutredningen karaktäriserar luftfartsverket som en tjänste- producerande organisation med följande huvudområden för sin verksamhet

— drift och förvaltning av flygplatser (flygplatstjänst') — flygtraftkledningstjänst vid flygplatser och i luftrummet (flygtrafik- tjänst) — flygsäkerhetsuppgifter avseende den civila'luftfarten (luftfartsinspektio- nen)

— övriga myndighetsuppgifter.

Av dessa utgör de båda förstnämnda verkets produktionsuppgifter och de båda senare verkets myndighetsuppgifter. Härtill kommer administrativa funktioner av styrande och stödjande karaktär.

I fråga om de två p ro d u k t io n s 0 m r å d e n a — flygplatstjänst och flygtraliktjänst — anser utredningen att skillnaden i resp. verksamheters ka- raktär är sådan att de mindre väl lämpar sig för att — såsom fallet är f. n. — hållas samman i organisatoriskt hänseende, Flygtrafiktjänsten karakte- riseras av starka krav på enhetlighet och är förhållandevis hårt reglerad i operativt avseende. vilket i förening med starkt standardiserade tekniska system ger dess centralstyrda karaktär. Den operativa verksamheten handhas av en enhetlig personalkategori — trafikledare — för vilka verket svarar för såväl grund- som vidareutbildning. Flygplatstjänstcn utnyttjar ett väsentligt bredare register av materiella resurser. bestående av i huvudsak fält- och husbyggnadsanläggningar och elektro- och teletekniska anläggningar samt en omfattande uppsättning av utrustningar av skilda slag. De lokala för-

Prop. 1975:81 14

hållandena vad gäller trafikens omfattning och struktur m. in. har stor be- tydelse för tjänstens dimensionering och innehåll. I fråga om personalen gäller att i llygplatstjänsten arbetar många olika kategorier.

Utredningen framhåller att sambanden mellan förekommande funktioner i n o m resp. områden är starka. De två verksamhetsområdena kan var för sig betraktas som sammanhängande system.

Flygtrafiktjänsten kännetecknas av att de olika operativa funktionerna är starkt integrerade såväl sinsemellan som med flygverksamheten. Ilärtill kommer att de för tjänsten nödvändiga utrustningarna dels är sinsemellan integrerade till tekniska delsystem. dels i fråga om manöver- och presen- tationsorgan samt automation nära samverkar med människan/operatören i man-maskinsystem. Utvecklingen av tjänsten är därför beroende av ett intimt samspel mellan bl.a. tekniker och operatörer.

Flygplatstjänstcn bör också ses som ett sammanhängande system. i vilket ingår operativa funktioner. underhålls- samt anläggnings- och utrustnings- tckniska funktioner. För att en effektiv flygplatstjänst skall kunna uppnås är det angeläget att de olika operativa och tekniska delsystemen utvecklas i balans och att lösningar växer fram i ett väl fungerande samarbete mellan de berörda funktionerna.

Den sammanhållning som enligt det ovanstående är möjlig för flygplats- resp. flygtrafiktjänsten förutsätter emellertid att vardera verksamhetsgrenen kan utvecklas med beaktande av samtliga aspekter som är av betydelse för verksamhetsgrenen i fråga. dvs. avnämarnas eller intressenternas krav samt verksamhetsgrenens resurser av personal. anläggningar och utrustning och ekonomi. En sådan sammanhållning måste baseras på långsiktiga över- väganden med hänsyn till det tidsförlopp som åtgår_för förändring av resurser och system av olika slag.

Utredningen anser att ekonomiskt ansvar bör läggas ut i organisationen för verksamhetsgrenarna llygplatstjänst och flygtraliktjänst. Med ett sådant ansvar följer också ett avgörande inflytande inte endast över de löpande operativa funktionerna inom resp. verksamhetsgren utan även över övriga i densamma ingående funktioner avseende bl. a. planering. intressentkon- takter. marknadsföring samt anskaffning. vidmakthållandc och utveckling av de personella och materiella resurserna för verksamheten. Således bör i möjlig mån för de två verksamhetsgrenarna erforderliga resurser allokeras till motsvarande organisatoriska grupperingar. Detta bör gälla på såväl central som lokal nivå. Det är emellertid inte motiverat att driva resursallokeringen så långt att verksamhetsgrenarna disponerar egna resurser för samtliga funk- tioner. Det är nämligen angeläget att kompetens och resurser inte onödigtvis dubbleras inom luftfartsverkets organisation.

Utredningen har ansett det möjligt att på här nämnda två verksamhets- grenar fördela de tekniska fackområden som är aktuella för luftfartsverkets del. Till fly-'gplatstjänsten för utredningen sålunda de tekniska funktionerna för byggnader. fält. elektroteknik och utrustning. medanldc teletekniska

Prop. 1975:81 15

funktionerna förs till llygtrafiktjänsten. En sådan fördelning innebär att de två verksamhetsgrenarna i tekniskt hänseende i viss utsträckning kommer att repliera på varandra. Jämfört med ett alternativ att samla samtliga tek- niska funktioner i en särskild organisatorisk gruppering innebär en lösning enligt utredningens förslag att bättre organisatoriska R'Srutsättningar skapas för en Samlad prövning och avvägning av de tekniska frågorna i relation till resp. verksamhetsgrens operativa och ekonomiska Rirutsättningar.

I fråga om luftfartsverkets m y n d i g h e t 5 u p p g i ft e r har utredningen såvitt gäller fiygsäkerhetsuppgifterna inte funnit anledning överväga någon i princip ändrad organisatorisk lösning. Luftfartsinspektionen kvarstår så- lunda oförändrad som särskild organisatorisk gruppering. .

I fråga om de trafikala myndighetsfunktionerna konstaterar utredningen behov av att organisatoriskt samordna ifrågavarande funktioner. Därigenom förbättras möjligheterna att inom verket åstadkomma en mera samlad be- dömning av dessa frågor. I samband härmed bör också bedömas den organisatoriska placeringen av de planerings— och utredningsuppgifter rö- rande luftfartssektorns utveckling. för vilka uppgifter utredningen ansett luftfartsverket bör ta ett ökat ansvar. Utredningen har därvid bl.a. velat betona vikten av att luftfartsverket i sin utövning av de trafikala myn- dighetsfunktionerna har ingående kunskaper om flygtransportsektorns vill- kor och betingelser såväl i nuläget som i ett längre tidsperspektiv. Vid en samordning av de traftkala myndighetsuppgifterna med nyssnämnda pla- neringsuppgifter bör en särskild organisatorisk gruppering härför tillskapas. Vid en sådan organisatorisk lösning bör också de berettskapsplanläggnings- uppgifter avseende den civila luftfarten som luftfartsverket har samordnas med nyssnämnda funktioner.

Luftfartsverksutredningen har vid sin bedömning av organisationen för de centrala ad m i n i st ra t i v a funktionerna inte funnit anledning att fö- reslå någon principiell ändring. Med hänsyn till de ekonomiadministrativa och personaladministrativa funktionernas omfattning och artskildhet bör dessa. liksom nu är fallet. hållas åtskilda i organisatoriskt avseende.

I sammanfattning innebär sålunda utredningens förslag i fråga om or- ganisationsstrukturen att luftfartsverkets huvut'lfunktioner grupperas i sex organisatoriska block. nämligen

O Flygplatstjänst O Flygtrafiktjänst O Flygsäkerhetsuppgifter O Trafikala myndighetsuppgifter. övergripande planering O Ekonomiadministration m. m.

0 Personaladministration m.m.

Prop. 1975:81 16

3.3. Vissa administrativa system

Luftfartsverksutredningen framhåller att luftfartsverkets möjligheter att fungera bl. a. är beroende av de administrativa system som finns för verk- samheten. Utredningen tar därför i sammanhanget upp sådana administra- - tiva funktioner som är av särskild betydelse för organisationen i dess helhet. nämligen planering, ekonomiadministration och personaladministration.

[ fråga om pl a n e ri n g e n framhåller utredningen att denna måste ses som en i verksamheten integrerad del och därför måste genomsyra orga- nisationen i dess helhet. Detta är väsentligt mot bakgrund av den syn be- träffande delegering som utredningen vill betona. vilket främst har betydelse för den lokala organisationens planeringsarbete men även för enheter inom den centrala organisationen. Luftfartsverkets totala planeringssystem måste således vara förgrenat i organisationen och till sin struktur överensstämma med det organisatoriska mönstret.

] sammanhanget konstaterar utredningen. att utbyggnaden av flygplats- och trafikledningsanläggningar genom investeringarnas livslängd skapar långsiktiga bindningar av betydelse för flygtransportsystemets struktur och för verkets egen ekonomiska utveckling. Av vikt är att verkets interna pla- nering relateras till den planering och de bedömningar som görs i fråga om luftfartssektorns framtida utveckling. Ett planeringssystem i verket mås- te därför bygga på ett långsiktigt perspektiv. Planeringen måste också sam- ordnas för verket i dess helhet och omfatta planering för såväl aktiviteter och resurser som ekonomi. Inte minst viktigt i sammanhanget är att den personaladministrativa planeringen integreras i planeringsverksamheten to- talt sett.

Vad gäller 0 k on 0 m i a d m i n i st rat io n e n tar utredningen upp vis- sa faktorer som man menar att luftfartsverket bör beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet.

En väl utvecklad ekonomifunktion måste baseras på dels en bred spridning av ekonomiskt ansvar och ekonomiarbete i organisationen. dels en central ekonomifunktion med styrande. utvecklande och för organisationen i övrigt stödjande funktioner. Det bör eftersträvas att på de olika verksamhetsgre- narna i ökad utsträckning lägga ut ett ansvar för såväl kostnader som intäkter. För att ett sådant ansvar skall kunna läggas ut i organisationen måste med utgångspunkt i den av statsmakterna fastställda ekonomiska målsätt- ningen — ekonomiska mål formuleras för olika verksamhetsgrenar och funk- tioner inom verket.

Utredningen anser det vara väsentligt. att de pe rs o n a l- a d m i n i s t r a t i v a frå g 0 r na i största möjliga utsträckning dele- geras till de olika nivåer inom verket som har att besluta i avseende på verksamheten inom de olika verksamhetsgrenarna. För att en delegering på detta område skall få avsedda effekter är det väsentligt att man beaktar behovet av utbildning av personal i arbetsledande ställning.

Prop. 1975:81 17

En fortsatt utveckling av personaladministrationen måste också ta sikte på att de personaladministrativa funktionerna utvecklas integrerat med pro- duktionssystemen inom de olika verksamhetsgrenarna. Det är bl. a. därför angeläget att utvecklingen av verkets personaladministrativa planering inordnas i utvecklingen av luftfartsverkets planeringsfunktion.

3.4. Organisationsförslag 3.4.1 A llmänt

I sina bedömningar av resp. verksamhetsgrens organisation har utred- ningen eftersträvat att nå sådana lösningar som medger en så långtgående delegering/decentralisering av arbetsuppgifter som möjligt. Utredningen ser detta som ett verksamt medel att åstadkomma smidig anpassning till ändrade förhållanden inom resp. verksamhetsgren. Förutsättningarna för decen- tralisering till lokal nivå skiljer sig emellertid åt mellan de olika verksam- hetsgrenarna främst med hänsyn till skillnaden i arbetsmetodik och behov av regelstyrning.

I fråga om luftfartsinspektionens interna organisation har utredningen i huvudsak grundat sina bedömningar på en inom luftfartsverket utförd utredning. Luftfartsverket har också utfört vissa andra organisationsutred- ningar, vilka utredningen kunnat ta del av, bl. a. avseende de trafikala myn- dighetsfunktionerna och inköpsverksamheten.

I det följande lämnas en kortfattad beskrivning av den föreslagna or- ganisationen. En tablå över organisationsförslaget torde få fogas till pro- tokollet i detta ärende som bilaga 2.

3.4.2 lf'erkets ledning

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå någon ändring i sty— relsens sammansättning och fördelningen av arbetsuppgifter mellan styrelsen och verkets generaldirektör. I styrelsen finns f. n. en ledamot från flygvapnet. Med anledning av den beslutade integrationen mellan militär och civil flyg- traftkledning bör det dock i instruktionen anges att en av ledamöterna skall företräda chefen för flygvapnet.

3.4.3. Vissa samverkans- och srabsw'gan

Inom luftfartsverket är företagsnämndsverksamheten orga- niserad med en för verket i dess helhet central företagsnämnd samt lokala nämnder för centralförvaltningen och för varje flygplatsförvaltning. Utred- ningen har inte funnit anledning att föreslå ändring i den principiella upp- byggnaden av företagsnämndsverksamheten med en central nämnd och 10- kala nämnder. En anpassning av antalet lokala nämnder kan emellertid

2 Riksdagen 1975. I saml. Nr Sl

Prop. 1975:81 18

behöva ske med [hänsyn till llygtraflktjänstens vidgade omfattning.

Luftfartsverksutredningen har - i avvaktan på bl.a. resultaten från på- gående försök inom statsförvaltningen avseende vidgad företagsdemokrati under medverkan av delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) — inte funnit anledning att gå in på dessa frågor.

Så som fallet f. n. är bör generaldirektören och cheferna för huvuden- heternatillsammans bilda en (1 i r e k t io n. Direktionen bör vara ett forum för överläggningar och utbyte av information mellan de berörda för att nå önskvärd samordning inom verket.

Enheten för intern re v i s io n inom verket bör ha ställning som stabs- organ direkt under generaldirektören. På revisionsenheten bör huvudsak- ligen ankomma att utföra förvaltnings- och redovisningsrevision inom verket i dess helhet.

Till generaldirektörens förfogande föreslås stå ett se k reta riat som . svarar för sedvanligt förekommande sekreterargöromål och som biträder i fråga om arbetet i direktion och styrelse.

För samverkan och samordning mellan verket och försvarsmakten i to- talförsvarsfrågor förutsätter utredningen att liksom hittills en m i l i t ä ras - sistent skall tjänstgöra vid verket.

Luftfartsverket har behov av kontakter och samverkan med avnämare såsom flygbolag. organisationer m. fl. Utredningen understryker betydelsen av samverkan med dessa och andra intressenter. inte bara med avseende på i särskilt fall uppkommande frågor utan också beträffande policyfrågor och övriga frågor av mera allmän natur. Utredningen framlägger inte särskilt förslag rörande formerna för här berört samarbete utan förutsätter att dessa närmare övervägs av verket självt.

3.4.4. Organisationsstruktur

Under generaldirektören organiseras luftfartsverket på sex centrala hu- vudenheter med tillhörande lokala/regionala organ, nämligen

O huvudenheten för flygplatstjänst undervarschefdirekt sorterar lokala flygplatser O huvudenheten för flygtrafiktjänst under vars chef di- rekt sorterar lokala ATS-organ

Oluftfartsinspektionen under vars chef direkt sorterar regionkontor Ohuvudenheten för transport- och planerings- frågor

Ohuvudenheten för ekonomifrågor Ohuvudenheten för aministrativa frågor

Prop. 1975:81 19

3 . 4. 5 Organ/sadun för . ll t;g/)I(11.s'[,iäu.smn

Fördelningen av arbetsuppgifter m. m.- och organisationen för flygplats- tjänsten bör enligt utredningen naturligen byggas upp med utgångspunkt i att fly-'gplatstjänstproduktionen med förvaltning av tillhörande materiella och personella resurser är förlagd till den lokala verksamhetsnivån. Om- fattningen och inriktningen av fly-'gplatstjt-insten varierar starkt mellan olika flygplatser. Dessa variationer i dimensionering och inriktning är uttryck för lokalt skilda förutsättningar i fråga om trafikens omfattning och struktur etc. samt även tillgång till olika typer av serviceutbud i flygplatsens när- het. Enligt utredningen ger de olika förutsättningarna för llygplatstjänsten betydande utrymme för lokalt agerande.

Ett annat viktigt förhållande att ta fasta på är att den lokala organisationen har en naturlig närhet till olika intressenter. kunder. leverantörer m.fl.

F. n. sorterar de lokala 19 flygplatserna under fem llygplatsförvaltningar. Resp. förvaltning leds av en fly-'gplatsdirektör som i sin tur är underställd chefen för driftavdelningen. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid envar flygplats sortera direkt under den centrala förvaltningen. Vid en sådan lösning skapas enklare ordervägar i organisationen. I vissa avseenden skapas därmed också bättre förutsättningar att lägga ut ett ökat ansvar på flyg- platscheferna. De fördelar som nuvarande organisation kan anses innebära framför här angiven lösning torde i huvudsak gälla möjligheterna att i vissa avseenden kunna utnyttja gemensamma resurser. Dessa fördelar torde dock i praktiken vara förhållandevis begränsade. bl. a. med hänsyn till de olika flygplatsernas geografiska belägenhet inom resp. flygplatsförvaltning. Ett sådant gemensamt resursutnyttjande torde kunna uppnås även med den lösning utredningen förordar i den mån så visar sig ändamålsenligt. Ut- redningens förslag innebär således att nuvarande flygplatsförvaltningar under ledning av tlygplatsdirektör upphör som särskild organisatorisk nivå.

Utredningens förslag beträffande den vertikala arbetsfördelningen inom fly-'gplatstjänsten innebär att den lokala organisationen ges vidgade befo- genheter inom områdena marknadsföring. information. underhålls- och an- läggningsarbete samt inom personaladministration. För att åStadkomma en bättre framförhållning i verksamheten föreslås en utvidgad planering och uppföljning på lokal nivå.

För den centrala nivån innebär förslaget en starkare inriktning mot lång- siktig planering och utveckling. framför allt av system samt materiella och personella resurser. Till flygplatstjänsten har också förts därtill hörande mark- nadsföringsfrågor.

Med utgångspunkt i den angivna inriktningen av arbetsuppgifterna bör flygplatstjänsten organiseras på en central huvudenhet och lokala flygplatser direkt underställda chefen för huvudenheten.

På huvudenheten för flygplatstjänsten ankommer att svara för verksam- hetsgrenens långsiktiga planering och systemutvecklingsfunktioner. vissa

Prop. 1975:81 20

frågor avseende anläggande. drift och underhåll av byggnader. fältanlägg- ningar och elektroteknisk_utrustning. vissa frågor avseende anskaffning. drift och underhåll av fordon. maskiner och redskap. vissa operativa frågor. personalfrågor och kommersiella frågor rörande binäringsverksamheten.

Huvudenheten föreslås organiserad på fem enheter. nämligen planerings- och systemutvecklingsenheten. anläggningsenheten. elektrotekniska enhe- ten. utrustningsenheten samt allmänna enheten.

3.4.6. Organisationför_flvgtrq/iktiänslcn

Den operativa verksamheten inom flygtrafiktjänsten med förvaltning av tillhörande materiella och personella resurser är förlagd på lokal/regional verksamhetsnivå. För den operativa flygtrafiktjänsten gäller starka krav på enhetlighet. vilket leder till en hårt regelstyrd arbetsmetodik. Utformning av luftrumsorganisationen och procedurer för flygtrafikledningen skapar över vidsträckta geografiska områden en stark koppling mellan olika ATS-organ. Dessa omständigheter begränsar i viss mån möjligheterna att föra ut ar- betsuppgifter till den lokala nivån.

I övervägandena om fördelningen av arbetsuppgifter mellan central och lokal nivå har utredningen inte behandlat de teletekniska drift- och un- derhållsfrågorna. l prop. l973:27 har således förutsatts att luftfartsverket självt. med utgångspunkt i företagsekonomiska bedömningar. skall avgöra i vilka former drift och underhåll bör ske.

I dagens organisation förekommer på den civila sidan en regional funktion genom landets indelning i fyra llyginformationsregioner. var och en med en s.k. C FIR.

Frågan om antalet nivåer i flygtraftktjänstorganisationen samt den lämp- ligaste arbetsfördelningen mellan olika nivåer måste bedömas med särskilt beaktande av den förestående utvecklingen av flygtrafikledningssystemet. Denna utveckling tar sikte på en successiv övergång till yttäckande flyg- kontroll. Antalet flyginformationsregioner kommer därvid att enligt luft- fartsverkets föreliggande planer successivt minska från nuvarande fyra re- gioner till tre vid slutet av 70-talet och vidare till två under senare hälften av 80-talet.

C FIR uppgifter är av begränsad omfattning och avser vissa samordnings- och uppföljningsfunktioner av administrativ natur. Med hänsyn till kraven på flygtrafiktjänstens enhetlighet. vilka växer sig allt starkare i takt med utvecklingen mot ett komplexare och större sammanhängande tekniskt- Operativt system. bör dessa samordningsfunktioner lämpligen skötas på central nivå. Utredningen anser således att C FIR kan avskaffas. Detta in- nebär att de lokala ATS-organen vid civila flygplatser i alla avseenden direkt underställs den centrala organisationen.

Utredningens förslag i fråga om arbetsfördelningen inom flygtrafiktjänsten innebär i fråga om verksamheten på central nivå en starkare inriktning mot

Prop. 1975:81 21

långsiktig planering och systemutveckling. I operativa frågor överensstäm- mer förslaget i stort med vad nu gäller. Verksamheten föreslås väsentligt utvidgad vad avser teletekniska frågor och utbildningsfrågor. vilket närmast är en konsekvens av de tidigare fattade besluten om att tillföra verket upp- gifter inom bl. a. dessa områden. Utredningen förutsätter att. när integre- ringen av den civila och militära trafikledningen har genomförts. luftfarts- verket i takt med utvecklingen av det nya flygkontrollsystemet beaktar möjligheterna till ytterligare decentralisering av funktioner till lokala organ.

Utredningen föreslår att flygtrafiktjänsten organiseras på en central hu- Vudenhct samt lokala ATS-organ direkt underställda chefen för huvuden- heten.

På huvudenheten för flygtrafiktjänsten ankommer att svara för verksam- hetsgrenens långsiktiga planerings- och systemutvecklingsfunktioner. vissa drift- och ledningsuppgifter avseende den operativa flygtrafiktjänsten, vissa personalfrågor. verkets teletekniska frågor samt frågor rörande utbildning av flygtrafikledningspersonal.

Huvudenheten föreslås organiserad på följande fyra enheter. nämligen planerings- och systemutvecklingsenheten. operativa enheten. teletekniska enheten och flygtrafikledarskolan. '

3.4.7. L ull/farlsinspekrionen

Luftfartsverksutredningens förslag i denna del bygger på resultatet av en utredning inom luftfartsverket avseende inspektionens målsättning. ar- betsmetodik och organisation.

I fråga om arbetsuppgifternas fördelning inom inspektionen har luftfarts- verket funnit det nödvändigt att utveckla luftfartsinspektionens regionala organisation till ett organ med bredare kompetens omfattande inte bara materielfrågor utan även flygoperativa frågor. frågor om utbildning. viss kontroll av flygplatser samt medverkan i haveriutredningar. I konsekvens härmed måste den regionala organisationen ges vidgade beslutsbefogenheter i löpande tillsyns- och kontrollfrågor.

Luftfartsinspektionens centrala organ bör inrikta sin verksamhet på ut- veckling och på stödjande funktioner men med bibehållande av den nöd- vändiga fältkontakten.

Vissa aktiviteter som rör sport- och hobbyverksamhet — dvs. icke flyg- transportsysteminriktade ärenden kräver betydande resursinsatser utan att ge motsvarande kostnadstäckning. Dessa arbetsuppgifter anser verket därför böra i möjligaste mån delegeras till marknadens intressentorgani- sationer.

Luftfartsinspektionens sätt att arbeta bör karaktäriseras av s_vstemkontroll och en strävan till ökad egen-kontroll hos marknaden. En väl fungerande egen-kontroll medför att inspektionen primärt kan inrikta sitt arbete på kon- troll av systemet som sådant. Kontroll av detaljer kan ske Stickprovsvis.

Prop. 1975:81 22

Ett sådant arbetssätt förutsätter viss analysverksamhet. Syftet med ana- lyserna är att dels identifiera risker och bristområden till grund för förslag till konkreta flygsäkerhetsåtgärder. dels värdera dessa åtgärdsförslag och prio- ritera dem med hänsyn till deras kostnader och effektivitet från flygsä- kerhetssynpunkl.

Även om luftfartsinspektionen har ett samlat ansvar för flygsäkerhets- arbetet för den civila luftfarten och har att svara för utgivande av normer är det inte självklart att inspektionen inom den egna organisationen skall ha en fullständig uppsättning av resurser för att utföra erforderligt arbete. Exempelvis bör. i fråga om bestämmelser för flygtrafiktjänsten och flyg- vädertjänsten, kapacitet från bl. a. andra delar av verket kunna utnyttjas.

Luftfartsverksutredningen har i huvudsak ansett sig kunna biträda de bedömningar som luftfartsverket gjort och särskilt betonat betydelsen av samverkan med intressenterna och strävandena att hos de företag. luft- fartsverkets driftfunktioner m. fl.. vilka är föremål för luftfartsinspcktionens kontroll. utveckla egna interna kontrollsystem. Detta bör kunna leda till ett totalt sett bättre resursutnyttjande. En sådan utveckling skapar också förutsättningar för de berörda intressenterna att bygga in säkerhetskraven i egna normer och anvisningar för sin verksamhet. Öppenheten i relationerna till intressenterna och åtgärder för att stärka kontakterna med dessa anser utredningen vara ett effektivt sätt att främja säkerhetsarbetet.

Vad gäller arbetsfördelningen mellan central och regional nivå har ut- redningen konstaterat att denna ligger i linje med strävandena beträffande organisationslösningen i stort för verket.

Luftfartsverksutredningens organisationsförslag innebär följande. Under chefen för luftfartsinspektionen organiseras verksamheten på en central hu- vudenhet samt regionkontor.

På den centrala huvudenheten ankommer att svara för frågor rörande säkerhetsmålsäitning. analys- och systemvärdering samt bestämmelse- och informationsarbcte avseende flygoperativ verksamhet. titbildning och cer- tifiering av luftfartspcrsonal. flygtekniska och underhållstekniska frågor samt flygplatser. Vidare ingår undersökning av vissa luftfartsolyckor samt förande av certifikat- och luftfartygsregistren.

Huvudenheten föreslås organiserad på sex enheter. nämligen analys- och systeminspektionsenheten. haveriutredningsenheten. fly-'goperativa enhe- ten. materielenheten. utbildningsenheten och kanslienheten.

Utredningen hari sitt förslag avvikit från det av verket förordade genom att i en och samma enhet sammanföra såväl analysverksamheten som be- stämmelsearbetet. Verket föreslog för sin del arbetsuppgifterna fördelade på två enheter.

Luftf'artsvcrksutredningen har också behandlat vissa frågor avseende de befogenheter som bör förknippas med det självständiga ansvar i flygsäker- hetsfrågor som ligger på chefen för luftfartsinspektionen.

En sådan befogenhetsfråga gäller de möjligheter denne har att besluta

Prop. l975:81 23

om att föra fråga om brott mot flygsäkerhetsföreskrifter till åtalsprövning. F. n. gäller att sådant beslut fattas av generaldirektören. Enligt utredningens mening torde det bättre överensstämma med det flygsäkerhetsansvar chefen för luftfartsinspektionen har att dylika åtalsfrågor handläggs av denne. Möj- ligheten att driva en flygsäkerhetsfråga till åtalsprövning bör sålunda ses som ett av de medel som står till förfogande för vidtagande av relevanta sanktioner vid brott mot säkerhetsföreskrifter. Policyn i åtalsärenden måste vara integrerad med policyn i fråga om administrativa sanktioner t. ex. indragande av certifikat och tillstånd — och ingå i den flygsäkerhetssystemets helhetssyn. för vilken chefen för luftfartsinspektionen ansvarar.

3.4.8. Organisation för liiii'iidcn/ieienför franspari- och planerings/higor

Huvudenheten för transport- och planeringsfrågor skall svara för över- gripande planering avseende flygtransportsektorn och luftfartsverkets egen verksamhet. statistikfrågor avseende flygtransportsektorn. trafikala myndig- hetsf'rågor och beredskapsplanläggningsfrågor.

Utredningen föreslår att verksamheten organiseras på tre enheter nämligen planeringsenheten. transportenheten och försvarsenheten.

Huvudenheten för transport- och planeringsfrågor bör enligt utredningen i resurshänseende kunna byggas upp med den personal som i nuvarande organisation handhar de funktioner som skall ankomma på enheten. Här- utöver krävs en förstärkning med hänsyn till föreslagen vidgad omfattning av planeringsfunktionerna.

3.4.9. Organisation för huvuden/term för ekonomi/'ra'gor

Utredningen anser det viktigt att det centrala ekonomiarbetet inriktas på för verket i sin helhet övergripande frågor avseende ekonomisk styrning. budgetering samt allmänt stöd åt organisationen i ekonomifrågor. t. ex. an- visningar och handledningar i ekonomiska kalkylfrågor.

En sådan renodling av arbetsuppgifterna motiverar att vissa arbetsupp- gifter som i dag handläggs inom ekonomiavdelningen överförs till annan enhet. Således bör prövning av inrikes befordringstaxor. utarbetande av prog- noser för luftfartcn. trafikekonomiska utredningar. normer och anvisningar för flygplatsverksamhet berörande kommuner samt frågor avseende verkets medverkan i den regionala trafikplaneringen överföras till huvudenheten för transport- och planeringsfrågor. Frågor om samordning av ADB-verk- samheten samt utveckling och drift av ADB-rutiner inom andra områden än ekonomiområdet hänförs till den administrativa huvudenheten. Sta- tistiska metodfrågor inom andra områden än driftekonomisk statistik bör föras till huvudenheten för tranSport— och planeringsfrågor.

Huvudenheten för ekonomifrågor bör sålunda svara för övergripande ekonomisk styrning. budgetering. ekonomisk statistik. ekonomisk redovis-

Prop. 1975:81 24

ning. likviditetsfrågor samt vissa inköpsadministrativa uppgifter.

Huvudenheten bör enligt utredningen organiseras på tre enheter. nämligen enheten för ekonomisk planering och kontroll. redovisningsenheten och inköpsenheten.

3.4. 10 Organisation för huvudenheten _ för administrativa _ frågor

Huvudenheten för administrativa frågor föreslås svara för verkets över- gripande personaladministrativa frågor, löne- och avtalsfrågor. verkets in- terna och externa information. juridiska frågor, frågor om verkets admi- nistrativa rationalisering och utveckling samt kontorsservice.

Huvudenheten föreslås organiserad på fem enheter. nämligen personal- enheten. informationsenheten. juridiska enheten, organisationsenheten och kontorsserviceenheten.

I förhållande till dagens organisation innebär förslaget framför allt att frågor om beredskapsplanläggning samt de trafikala myndighetsfrågorna överförts till huvudenheten för transport- och planeringsfrågor. Vidare har revisionsenheten inordnats direkt under generaldirektören. Till huvuden- heten har förts ökade uppgifter avseende samordning av verkets ADB-verk- samhet.

3.5. Vissa särskilda frågor

] prop. l973227 och i direktiven till utredningen har stor vikt lagts vid att chefens för flygvapnet (CFV') inflytande blir säkerställt i den nya or- ganisationen. Detta sammanhänger med det ansvar som enligt instruktionen åvilar CFV i fråga om flygvapnets beredskap. krigsduglighet och tjänstbarhet iövrigt. inom ramen för detta totalansvar är flygtraftktjänsten en delfunktion som i olika avseenden är starkt kopplad till den övriga verksamheten.

Luftfärtsverksutredningen anser att erforderligt inflytande för CFV i den nya organisationen bör tryggas genom en överenskommelse mellan luft- fartsverket och chefen för flygvapnet, vari de grundläggande ansvars-och befogenhetsförhållandena vad avser flygtrafiktjänstfrågorna redovisas. Ut- redningen presenterar förslag till lösningar av vissa principfrågor som bör regleras i en sådan överenskommelse.

3.5. 1 Vissa allmänna . frågor

] prop. 1973z27 har uttryckligen förutsatts att den närmare utformningen av flygkontrollsystemet. dess metoder och tekniska system bör utarbetas av luftfartsverket i samråd med chefen för flygvapnet. Överenskommelsen bör ge uttryck för denna grundläggande samverkansfråga. Även i övrigt bör frågor av principiell natur rörande flygtrafiktjänsten behandlas under

Prop. 1975:81 25

erforderlig samverkan mellan de båda myndigheterna. Detta gäller t. ex. flygtrafiktjänstens planering på kort och lång sikt med därvid uppkommande frågor rörande bl. a. krigsmaktens behov av flygtraflkledningspersonal, möj- ligheterna att tillgodose dessa behov samt principerna för den prioritering som därvid kan behöva komma i fråga.

SåVitt gäller bestämmelser för flygtrafiktjänst avseende militär luftfart — bl.a. reglerade i BEFYL — förutsätts att dessa utfärdas i samråd med CFV.

Till de frågor av mera allmän natur som också bör regleras i överens- kommelsen hör de speciella krav som måste ställas på den flygtraflkled- ningspersonal som avses tjänstgöra vid militärt förband. Den nuvarande militära flygtrafikledningspersonalen med civilmilitär ställning utför i dag vid sidan av de mera löpande direkta traftkledningsuppgifterna vid förbandet också uppgifter på krigsbaser och ledningscentraler vid s.k. tillämpnings- övningar samt uppgifter avseende mobiliseringsplanering. Härtill kommer tjänstgöring i fredstid i krigsbefattning enligt krigsorganisationen. Utred- ningen anser att flygvapnet även fortsättningsvis skall kunna använda tra- llkledningspersonal för dylika uppgifter även om personalen kommer att vara anställd i luftfartsverket och vara civil. Det bör vara möjligt att betrakta såväl tjänstgöring på krigsbas vid tillämpningsövningar som uppgifter rö- rande mobiliseringsplanering som led i den dagliga tjänsten i ATS-organet vid förbandet. För att trafikledare vid sådant organ i fredstid skall kunna tjänstgöra i krigshefattning torde krävas att vederbörande innehar särskild militär tjänsteställning. Detta krav kan tillgodoses genom anställning i flyg- vapnets reserv. Sådan tjänstgöring skulle i fredstid kunna fullgöras av tra- ftkledaren inom ramen för tjänstgöringsskyldigheten som reservofficer.

Antalet trallkledare med sådan reservanställning måste bedömas med ut- gångSpunkt i krigsorganisationens behov.

Ett grundläggande krav är att flygtrafikledningspersonal som kan komma i beröring med sekretessbelagd information skall ha erforderlig skyddsklass. Vidare måste för trafikledningspersonal som tjänstgör vid militär enhet all- mänt gälla kravet på skyldighet att iaktta gällande säkerhets- och ordnings- löreskrifter vid förbandet.

Slutligen bör i en överenskommelse även regleras vissa administrativa frågor avseende bl.a. personal och ekonomiska mellanhavanden.

3.5.2 .S'amvw'kan på ran/ml organisationsnivå

I verkets instruktion bör skrivas in att en av ledamöterna i styrelsen skall företräda CFV intressen.

CFV inflytande i övrigt på central nivå — avseende bl. a. planeringen och utbyggnaden av flygtraftkledningssystemet — bör tillgodoses primärt på sätt som förutsatts i prop. l973:27 genom att luftfartsverket till sig knyter den speciella militära erfarenhetskompetensen, dvs. flygtraftkledare med erfa-

Prop. l975:81 26

renhet av militär trafikledning samt militär personal ur flygvapnet.

Behovet av.flygIra/ik/er/ara med speciell kunskap och erfarenhet av militär fly-'gtrafikledning och dess resurser bör enligt utredningens mening i ini- tialskedet säkerställas genom överföring till luftfartsverket av personal från bl. a. flygstabens trafikavdelning. Av vikt är emellertid att den här avsedda kompetensen och erfarenheten i rimlig omfattning successivt lönyas. Ett åtagande från luftfartsverkets sida att trygga sådan kompetensförnyelse bör kunna ingå i överenskommelsen mellan verket och flygvapnet.

Som framhållits i propositionen bör också i luftfartsverkets centrala hu- vudenhet för flygtraflktjänstfrågor ingå erforderlig personal med flyg 0 p e rat iv e r fa re n h e t . Detta kan lösas genom att sådan per- sonal av CFV ställs till luftfartsverkets förfogande att ingå i verkets or- ganisation för medverkan i sådana ärenden inom flygtafiktjänsten som er- fordrar tnilitär kompetens. Tjänstgöringen vid verket förutsätts ske på viss tid. som i normalfallet bör avse ca tre år. Utredningen bedömer behovet av sådan personal till tre befattningshavare.

l direktiven till luftfartsverksutredningen har slagits fast att CFV måste bibehålla erforderlig fackkunskap i flygtraftkledningsfrågor. Utredningen an- ser att detta krav kan tillgodoses genom att flygtrafikledare ur luftfartsverket ställs till CFV förfogande att ingå i flygstabens organisation för medverkan i sådana ärenden som erfordrar flygtrafikledarkompetens. På motsvarande sätt som föreslås gälla för den militära personalen i luftfartsverket bör dessa trafikledare tjänstgöra på viss tid. förslagsvis normalt tre år. i flygstaben. Den föreslagna tjänstgöringen av militär personal i luftfärtsverket resp. flyg- traftkledate i flygstaben bör närmare regleras i överenskommelse mellan parterna. Därvid bör också slås fast att angiven tjänstgöring från merit- synpunkt är likvärdig med tjänstgöringen inom den egna organisationen.

3.5.3. Sunn'erkan på lokal nivå

Med hänsyn till flygtraflkledningstjänstens starka teknisk-operativa in- tegration med den militära flygtjänsten. stridsledningen. bastjänstcn och tekniska tjänsten är det nödvändigt att en sammanhållande ledning av verk- samheten på lokal förbandsnivå kan tryggas och att förbandsorganisationen är så uppbyggd att den skapar enkla och snabba ordervägar. För ledningen av samordningen av verksamheten vid förbandet. syftande ytterst till att skapa krigsdugliga förband. är lörbandschefen ansvarig. Förbandschefen är vidare ansvarig för flygsäkerheten vad avser flygning med militära flygplan. [ verksamheten måste lörbandschefen kunna disponera trafikledningsper- sonalen i den utsträckning och på det sätt som behövs med hänsyn till förbandets beredskaps-. utbildnings- och övningsverksamhet. Detta innebär att trafikledningspersonalen behöver disponeras. förutom för löpande tra- ftkledningsuppgifter enligt de krav som följer av förbandets normala öv-

Prop. 1975:81 27

ningsverksamhet. för uppgifter vilka kräver trafikledarkompetens. bl.a. tjänstgöring på krigsbas vid tillämpningsövningar. mobiliseringsplanlägg- ningsuppgifter och tjänstgöring i krigsbefattning.

Utredningen har sett det möjligt att tillgodose dessa krav med en lösning som innebär att luftfartsverket ställer trafikledare till lörbandschefens för- fogande att ingå i förbandets organisation. Förbandschefen förutsätts i sin tur direkt sortera under chefen för luftfartsverkets centrala huvudenhet för llygtrafiktjänstfrågor på motsvarande sätt som gäller för chef för flygtra- fikledningsorgan vid civil anläggning.

Utredningen anser det nödvändigt att i en sådan organisatorisk lösning även inom förbandet tillgodose de krav som för flygtrafikledningstjänsten måste ställas på enkla kontakt- och ordervägar. Härav följer att ATS-organet vid militära anläggningar skall lyda direkt under lörbandschefen. Med hän- syn till flygtrafikledningstjänstens karaktär har utredningen funnit det na- turligt att förutsätta att i den praktiska verksamheten frågor rörande tjänsten i hög grad delegeras till chefen för ATS-organet vid förbandet.

[ den överenskommelse som upprättas mellan verket och CFV bör också närmare anges arten av den verksamhet för vilken trafikledningspersonalen vid sidan av de löpande trafikledningsuppgifterna primärt bör kunna an- vändas i samband med tjänstgöring vid militärt förband.

Överenskommelsen i denna del bör i princip kunna begränsas till att avse följande två punkter.

l. Förbandschef disponerar viss trafikledningspersonal för tjänsteutöv- ning från krigsuppehållsplats samt för utbildning och förberedelser för sådana uppgifter liksom — vad gäller trafikledare med anställning i flygvapnets reserv — för tjänstgöring i krigsbefattning.

2. Förbandschef" disponerar trafikledningspersonal för sådant stabsarbete där flygtrafikledningskompetens erfordras eller som i övrigt har nära sam- band med utövandet av flygtrafikledningsfunktionen. Hit räknas även ut- bildning av militär personal inom ämnesområden som berör trafikledningens kompetensområde. Utredningen anser att angivna förslag bör gälla ATS-organ vid militära enheter med undantag för Östgöta kontrollcentral. ÖKC. som i alla av- seenden bör vara underordnad luftfartsverket. ÖKC är förlagd till flygflot- tiljen i Norrköping. F 13. och svarar för inflygningskontroll för F 13. Malm- slätt. F ll Nyköping samt de civila flygplatserna Norrköping/Kungsängen och Linköping/Saab. Denna terminalkontroll spelar en central roll också för avvecklingen av den växande civila trafiken i området och har redan i dag en nära samverkan med Arlanda ACC. Av samma skäl bör Luleå TCC i alla avseenden vara underordnad luftfartsverket senast då kontroll- centralen (ACC-Nord) inrättas i Luleå.

Den särskilda militära organisatoriska enhet. som vid Arlanda flygplats svarar för terminal- och inflygningskontrolltjänst för F [6 i Uppsala. F 18

Prop. 1975:81 28

i Tullinge och Barkarby flygplats (Svea kontroll). bör upphöra och inordnas iden civila terminalkontrollen vid Arlanda. Motsvarande lösning bör genom- föras i fråga om terminalkontrollen vid FS Ljungbyhed (Skåne kontroll). vilken inordnas i terminalkontrollen vid Sturups flygplats (enligt nuvarande planer år 1978).

Den organisation för flygtrafikledningstjänsten vid militära förband ut- redningen här förordat innebär inte en så långtgående integration som prop. 1973z27 ger förutsättningar för. Förslaget får därför ses som ett första steg i en utveckling mot en totalt sammanhållen organisation. I det framtida flygtrafikledningssystemet. som bygger på en integration av de civila och militära operativa och tekniska funktionerna. kan endast ett organ ha an- svaret för verksamheten i fråga. De tekniska och operativa kraven på och förutsättningarna för detta totalt sammanhållna ansvar utvecklas dock först successivt. En sådan successiv utveckling kräver därför att de organisatoriska formerna prövas i takt med förändringarna i verksamhetens krav. En översyn av flygtrafikledningstjänstens organisation vid militära förband bör därför göras inom loppet av en femårsperiod. varvid syftet bör vara att klarlägga möjligheterna att uppnå en för flygtrafiktjänsten i dess helhet enhetlig or- ganisation. Det bör därvid naturligen vara luftfartsverkets och CFV uppgift att i samråd genomföra översynen.

3 . 5 .4 Personalkonsekvanser

Inom flygstaben tjänstgör f.n. inom trafikavdelningen totalt ca 23 per- soner. varav 13 med trafikledarkompetens. Den personal som i initialskedet bör överföras till verket uppgår till tio trafikledare. varav fyra tjänstgörande vid flygräddningsenheten. RCC. Återstående tre trafikledare innehar tjänster som enligt flygstabens bedömningar på sikt kan ersättas med militär personal. Flygstaben önskar behålla nuvarande befattningshavare och avser att vidta lämpliga övergångsvisa åtgärder härför.

Vissa uppgifter av flygtrafiktjänstkaraktär måste även fortsättningsvis lig- ga kvar inom flygstabens ansvarsområde. Det gäller bl.a. frågor om flyg- vapnets krigsmässiga krav på trafikledningsanläggningar och materiel samt frågor om luftrumsorganisation. För att handlägga dessa arbetsuppgifter be- hövs tre trafikledare. Som framgått av det föregående föreslås behovet till- godoses genom att luftfartsverket ställer dessa trafikledare till flygstabens förfogande.

Enligt statsmakternas beslut med anledning av prop. l973227 skall den operativa driften av den s. k. flygräddningscentralen överföras till luftfarts— verket och förläggas till de nya områdeskontrollcentralerna. RCC är f. n. förlagd till centrala flygledningen. CEFYL. inom flygstabens lokaler. Denna lokalisering bör av praktiska och ekonomiska skäl bibehållas tills vidare och i samråd mellan luftfartsverket och CFV prövas bl.a. mot bakgrund

Prop. 1975:81 29

av tidsplanen för uppbyggnaden av de nya områdeskontrollcentralerna.

Förändringarna av fly-'gtrafiktjänstens organisation innebär enligt utred- ningens beräkningar att till luftfartsverket överförs totalt ca 185 tjänster. Härav är ca 20 tjänster f.n. inte besatta.

3.5.5. Över/öring av teleteknisk matrlricili'a'njörsvarats materia/verk

Utredningen har också särskilt behandlat vissa frågor i anslutning till överföringen till luftfartsverket av viss teleteknisk tjänst från försvarets materielverk (FMV). Utredningen har därvid dragit upp riktlinjer för ar- betsfördelning mellan FMV och luftfartsverket till grund för en överens- kommelse mellan de båda verken.

Utredningen erinrar'om att det i enlighet med prop. 197327 har beslutats att till luftfartsverket skall föras den tekniska tjänst hos FMV som gäller planering. projektering, anskaffning och ledning av anläggningsverksam- heten för sådana anläggningar som i fredstid ingår i det integrerade flyg- trafikledningssystemet och som inte är specifika för militär flygverksamhet eller krävs för krigsfunktion i flygbas eller luftförsvarscentral. Överföringen förutsätts av praktiska skäl ske i takt med att pågående projekt avslutas. För nya projekt av gemensam art förutsätts luftfartsverket ta ansvar. såvida inte de militära kraven är dimensionerande. då ansvaret i stället bör åvila CFV och FMV.

i fråga om drift och underhåll hari propositionen uttalats att luftfartsverket bör ges frihet att från företagsekonomiska synpunkter självt avgöra i vilka former detta bör ske. i sammanhanget framhålls det som naturligt att samråd sker med FMV angående materiel som utnyttjas gemensamt med krigs- makten.

Utredningen föreslår att berörd utrustning fördelas mellan FMV och luft- fartsverket enligt följande.

1. För befintlig utrustning nu tillhörande krigsmakten samt i PUFYLl ingående utrustning. som på CFV uppdrag projekterats och anskaffats av FMV och som enbart eller primärt används för flygtrafikledningstjänst. bör FMV även i fortsättningen ha förvaltningsansvar. FMV bör därvid svara för kompletteringar. modifieringar. underhåll och drift. Luftfartsverket bör därvid sluta någon form av hyresavtal med FMV. vari regleras såväl luftfartsverkets operativa krav på tillgänglighet och stan- dard som ekonomiska frågor.

2. För militär utrustning. som främst är till för annan verksamhet än flygtrafikledningstjänst eller har väsentlig funktion i krigsorganisationen. bör FMV även i fortsättningen ha förvaltningsansvar. Luftfartsverket har att på denna utrustning ställa flygtrafikledningssys- temets operativa krav på tillgänglighet och standard.

'Plan för utbyggnad av flygtrafiklcdningstjänsten inom krigsmakten.

Prop. 1975:81 30

3. För befintlig utrustning. som tillkommit för den civila luftfärtens behov och endast i ringa utsträckning används av militära flygplan. bör även i fortsättningen luftfartsverket svara för kompletteringar. modifieringar. un- derhåll och drift. Detsamma bör gälla för nyanskaffning av framtida ut- rustning av denna art.

4. För i framtiden tillkommande utrustning. som i fredstid enbart eller primärt skall användas för flygtrafikledningstjänst. bör luftfartsverket ha förvaltningsansvar och således svara för såväl anskaffning som underhåll. För flygplatskontroller och terminalkontroller på militära flygplatser för- utsätts att fortifikationsförvaltningen uppför och förvaltar byggnader och kraftförsörjning. medan luftfartsverket fastställer lokalprogram och operativa krav på dessa lokaler. ] ekonomiskt hänseende är luftfartsverket att betrakta som hyresgäst i lokalerna. Den föreslagna fördelningen av arbetsuppgifter mellan FMV och luft- fartsverket innebär en viss minskning i omfattningen av FMV arbetsupp- gifter inom det teletekniska området motsvarande ett fåtal personår. Ifrå- gavarande arbetsuppgifter är f.n. fördelade på ett stort antal befattnings- havare inom organisationen. En reduktion av FMV personal i anledning av den något minskade arbetsvolymen torde därför kunna realiseras först genom en omfördelning av arbetsuppgifter i organisationen. Såvitt gäller luftfartsverkets behov av resurser för ifrågavarande arbets- uppgifter bör verket självt göra bedömningar i samband med uppbyggandet av verkets organisation för den teletekniska tjänsten.

3.5.6 Vissa konsekvenser av överfört/lingen av den teletekniska tir'instr'nji'ån te- lever/('t)!

Överföringen till luftfartsverket från tcleverket av den teletekniska tjäns- ten omfattar i första hand den verksamhet avseende planering. projektering och anskaffning som f. n. är samlad i luftfartsradiokontoret. Antalet tjänster vid kontoret uppgår f.n. till 66. Utredningen har inte funnit anledning. mot bakgrundav att verksamhetsinriktningen inte förändrats. att nu närmare pröva personaldimensioneringen och förutsätter därför att tjänsterna överförs till luftfartsverket.

Anläggningsverksamheten eller montageverksamhcten — avseende den teletekniska tjänsten ombesörjs av annan organisatorisk enhet inom tele- verket. nämligen byggnadsavdelningen. Montagearbetet är en viktig länk i den verksamhet som leder fram till idrifttagande av de teletekniska ut- rustningarna. Frågan om i vilken omfattning luftfartsverket bör hålla sig med egna resurser för montagearbetet bör bedömas utifrån företagsekono- miska utgångspunkter. varvid också bör beaktas den lösning som luftfarts- verket kan komma att välja i fråga om lämpligaste organisatoriska form för drift- och underhållstjänsten.

Prop. 1975z8l 31

3.5.7. Frågan om lokalisering till Sturup av viss personal i t'et7tt'ttl/ötwltningen

i PTOP- i973:27 uttalades att för att i det fortsatta systemuppbyggnads- arbetet ta till vara möjligheterna att mera direkt utnyttja den kunskap och erfarenhet som finns företrädd hos personalen i ACC. TCC och flygtra- fikledarskolan det eventuellt kunde vara motiverat att i Sturup stationerat ett begränsat antal befattningshavare från huvudenheten. Frågan togs också upp i direktiven till utredningen.

Den successiva utvecklingen av flygkontrollsystemet gör det enligt ut- redningens mening inte praktiskt möjligt eller lämpligt att nu föranstalta om någon stationering av viss personal från centralförvaltningen till Sturup. Att luftfartsverket tar till vara den operativa personalens erfarenheter och kunnande i det fortsatta systemuppbyggnadsarbetet är angeläget. Det bör dock även kUnna ske på annat sätt än genom stationering av personal till Sturup. t. ex. genom att den operativa personalen deltar i projektgrupper och genom andra former för återmatning av erfarenheter från utvecklings- arbetet. Under överskådlig tid torde nämligen tillgång på kunnig operativ personal. väl förtrogen med den praktiska verksamheten. för centralförvalt- ningens utvecklingsarbete även finnas på annat håll än i Sturup. exempelvis i ÖKC och Arlanda ATS-organ.

3.5.8. Över/Firande av|flygtrafik/editingstjänstan till krigsmakten vid barer/skaps- oclr krigstillstånd

Ansvaret för flygtrafikledningstjänsten kommer enligt vad som förutsatts i prop. 1973:27 att överföras till krigsmakten vid allmän mobilisering eller annan tidpunkt som Kungl. Maj:t anger. Denna förutsättning gäller också under nuvarande organisatoriska förhållanden. varvid frågorna regleras i en Preliminär överenskommelse mellan överbefälhavaren och luftfartsver- ket.

På uppdrag av överbefälhavaren utreder f.n. chefen för flygvapnet de frågor som sammanhänger med övergång till krigsorganisation m. m. Ut- redningen har informerats om det pågående arbetet och de huvudproblem som aktualiserats i samband därmed. Härvid har utredningen funnit att frågorna inte är av sådan natur att de i avgörande grad påverkar den or- ganisatoriska lösning för flygtrafiktjänsten som utredningen förordat. Med hänsyn härtill och till att frågorna ännu inte slutbehandlats på militär sida har utredningen inte funnit anledning att lämna egna förslag härvidlag.

3.6. Genomförande

Genomförandet av den nya organisationen bör anpassas till den tidsgräns som sätts av beslutad utflyttning av verkets centralförvaltning till Norr- köping i november 1976. Utredningen har därför bedömt att den nya or-

Prop. 1975:81 32

ganisationen bör successivt genomföras med början under andra halvåret 1975, dock senast den I januari 1976. I ett första skede bör den nya or- ganisationen byggas upp för den centrala förvaltningen och för de verk- samheter som f. n. ankommer på nuvarande civila lokala/regionala organ. Häri inräknas även de funktioner som överförs från televerket. Ett andra skede bör avse överföringen av flygtrafikIedningstjänsten från försvaret — såväl på central som lokal nivå — och den teletekniska tjänsten från FMV. Denna överföring bör ske per den l juli 1976.

4. Remissyttrandena

Den föreslagnaorganisationsstrukturen i stort och de prin- cipiella synsätten till grund härför har tillstyrkts av tcleverket, Iu/t/artsverket. chefen/ör ln/i/artsinspektionen, statskontoret. riksrevisionsverkat och Svensk pi- (uttömning. Detta torde också gälla TCO-S, som förklarat sig ha varit re- presenterade i utredningsarbetet och därför begränsar sitt yttrande till vissa personalfrågor. Såvitt gäller fackmässiga frågor om flygtrafikledningens or- ganisation förklarar sig TCO-S i allt väsentligt dela de uppfattningar som framförts av Svenska llygtraflkledareföreningen i särskilt yttrande.

Organisationens horisontella ind el nin g på central n i v å i de föreslagna sex avdelningarna har tillstyrkts av tcleverket. lu/"t/ärtsverket. ('he- _/2>n./ör ltitilärtsinspektionen. statskontoret och riksrevisionsverket. Härvid har den nyinrättade transport- och planeringsavdelningen rönt särskilt intresse.

Lun/amma; framhåller att den civila luftfartens ökningstakt, jämfört med tidigare förhållanden, kommer att bli lägre på grund av att det reguljära linjenätet blivit alltmera fullständigt utbyggt, att flygets penetration i yt- transportmedfens traditionella marknad på många sträckor nått maximal omfattning samt att kostnadsrelationerna mellan flyg och andra transport- medel inte kommer att visa lika gynnsam utveckling i framtiden som i det förflutna. Utan en insiktsfull och noggrann planering av flygtransport- systemets framtida utveckling ökar riskerna för felinvesteringar. vilka inte lika snabbt som tidigare kan korrigeras tack vare traftkökningen.

Riksrevisinnsverket anser att på denna huvudenhet bör åläggas ansvaret för planering av flygtransportsektorns utveckling med inriktning på att aktivt påverka sektorn. Enligt riksrevisionsverkets mening bör planeringsenhetens arbetsuppgifter bl. a. inriktas på att utarbeta planer, syftande till att förändra flygtransportsektorn på sätt som luftfartsverket bedömer önskvärt för att statsmakternas intentioner på detta område skall fullföljas. Vidare bör bl. a. riktlinjer och mål för luftfartsverkets verksamhet utarbetas så att den kon- sekvent utformas med tanke på att flygtransportsektorn utvecklas gynnsamt. Till den externa planeringen hör enligt riksrevisionsverket också den lång- siktiga (strategiska) marknadsplancringen och marknadsföringen. Frågor inom detta arbetsområde är bl.a. att utreda effekterna av information till

Prop. 1975:81 33

och påverkan på flygtransportsystemets intressenter samt att föreslå och planera aktiviteter sammanhängande med dessa problemområden.

Även kommun/örhundet understryker vikten av att den långsiktiga pla- neringen rörande fuftfartssektorns utveckling ägnas särskild uppmärksam- het. Detta är till fördel för såväl luftfartsverket som övriga intressenter. bl.a. kommunerna. Kommunförbundet tar dock inte upp den organisa- toriska placeringen av funktionen.

Svenska .flygtra/iklm/arc/öreningen ifrågasätter Om inte arbetsuppgifterna kan organiseras inom t. ex. administrativa avdelningen eller inordnas 'under en särskilt] stabsfunktion.

Inrättandet av transport- och planeringsavdelningen har avstyrkts av SAS/LIN. SAS/LIN är av den uppfattningen att transportförsörjningsfrå- gorna är av så direkt politisk natur att de — i den mån de inte avgörs av riksdagen — bör behandlas inom kommunikationsdepartementet i intim sam- verkan med de berörda flygföretagen.

Synpunkter på övriga avdelningar har i allmänhet tagit sikte på arbets- fördelningen enheterna emellan. Dessa frågor behandlas i det följande under Särskilt avsnitt.

Ett par remissinstanser har föreslagit inrättande av ytterligare en huvud- enhet. Sålunda anser statens persona/nämnd (SPN ) och Statsanstä/ldas.förbund att en huvudenhet borde inrättas för de centrala personaladministrativa ar- betsuppgifterna. SPN framhåller bl. a. att omorganisationen, omlokalisering- en och den förväntade personella expansionen under 70-talet medför att kraven på den personaladministrativa funktionen kommer att växa. Per- sonalfunktionen bör också ges en organisatorisk ställning som ger den för- utsättningar att dels samordna PA-planeringsfrågorna inom hela myndig- heten. dels samordna myndighetens PA-planering med övrig planering. Till personalenheten bör också föras uppgifter rörande utbildningsverksamheten. bl. a. llygtrafikfedarskolan. inom verket. Detta innebär ytterligare samord- ningsansvar som också motiverar att personalenheten i den nya organi- sationen ges ställning som huvudenhet.

Statsanställdasförbund framhåller att den organisation som nu skall fast- ställas för luftfartsverket sannolikt kommer att bestå in på f980-talct. och under de närmaste åren kommer antalet sysselsatta inom verket att öka väsentligt. Av dessa skäl vill förbundet föreslå att en särskild huvudenhet bildas för de personaladministrativa frågorna.

Frågan om personalenhetens ställning i organisationen berörs också av Inti/artsrvrket. Verket förklarar sig ha förståelse för de synpunkter som in- nebär att de personaladministrativa frågorna bör renodlas till en huvudenhet men anser att stor vikt också måste fästas vid det samband som råder mellan PA-funktionen. AR-funktionen och den interna informationsfunktionen. Detta samband gör det önskvärt att funktionerna om möjligt ingår i samma organisatoriska gruppering varigenom. enligt verkets mening. miljö och för- utsättningar blir gynnsamma för PA-funktionens möjligheter att verka och

3 Riksdagen 1975. I .ru/nl. Nr 8]

Prop. 1975:81 34

vidareutvecklas.

Frågan berörs också av SACO/SR. som betonar det värdefulla i att AR- cnheten och personalenheten hålls ihop.

Den av luftfartsverksutredningen föreslagna a r b e l s fö r d e 1 n i n g e n mellan h uv u d e n h e t e r na på central nivå har föranlett närmare kommentarer från några remissinstanser.

Den teletekniska tjänsten. som av utredningen förts till huvudenheten för flygtrafiktjänsten. anser SACO/SR i stället bör föras till huvudenheten för flygplatstjänst. SACO/SR menar att utredningen inte beaktat den tek- niska utvecklingen på området. vilken i hög grad kommer att beröra flyg- platssidan. i synnerhet vad gäller passagerarbehandlingen.

Lii/llartsverkw anser att de statistikfrågor avseende flygtransportsystemet som utredningen fört till transport- och planeringsavdefningen i stället bör ankomma på ekonomiavdelningen där f.n. finns ett statistikkontor. Ut- redningens förslag att till den administrativa avdelningen föra frågor om samordning av ADB-verksamheten inom verket m.m. anser verket inte utan närmare analyser av sambanden mellan AR-arbetet och övriga funk- tioner kunna läggas till grund för beslut. Den sistnämnda frågan tas upp också av starskmztoret. som emellertid ansluter sig till utredningens förslag och konstaterar att systemutveckling avseende ADB för t. ex. statistikpro- duktion och administrativa tillämpningar lämpligen torde kunna förläggas till huvudenheten för administrativa frågor och vara ett serviceorgan mot övriga enheter i verket.

Statskontoret. som ställer sig positivt till inrättande av transport- och pla- neringsltuvudenhcten med av utredningen föreslagna arbetsuppgifter. anför dock att det möjligen kan övervägas att förlägga försvars- och beredskaps- frågorna. liksom de trafikala myndighetsfunktionerna. till ekonomihuvud- enheten eller den administrativa httvudenheten.

l konsekvens med uppfattningen att transport- och planeringshuvuden- heten inte bör inrättas och vissa arbetsuppgifter läggas på kommunikations- departementet och flygföretagen anser SAS/LIN att resterande arbetsupp- gifter bör läggas på den administrativa huvudenheten.

l fråga om organisationen på lokal/regional nivå fö- reslår luftfartsverksutredningen vissa ändringarjämfört med nuvarande för- hållanden. Såvitt gäller llygplatstjänstcn föreslås sålunda att nttvarande re- gionala nivå — flygplatsförvaltningarna — slopas och att d e lo kala flyg - p 1 a t 5 e r n a ställs direkt underchefen för huvudenheten. Förslaget tillstyrks i princip eller lämnas utan erinran av ring/'en I/ör it4/2t'artsins/wktinnen. statskontoret. riksravisionsvwket, S.=f("()/SR och .S',—-lS/I.IN.

(”hc/bnjör Itt/'t/artsinspektionen finner motiv för en dylik organisations- lösning bl. a. i fl)-'gsäkerhetens krav. lnom allt llygsäkerhetsarbete ingår som en väsentlig princip att ansvarsförhållandena för alla de funktioner som i något avseende har relevans för flygsäkerheten skall vara otvetydigt fast- lagda och dokumenterade. I fråga om driften av flygplatser återspeglas detta

Prop. 1975:81 3 'Jt

synsätt i bestämmelser för civil luftfart. BCL-F 3. genom att ett preciserat ansvar i en rad frågor lagts på flygplatschefen. ] luftfartsverkets nuvarande organisation kan emellertid de lokala fl)-'gplatscheferna — med hänsyn till- förekomsten av den regionala beslutsnivån — inte anses ha alla de besluts- befogenheter som förutsätts för ett ansvarstagande jämlikt BCL-F 3. Detta är otillfredSställande och luftfartsinspektionen anser det därför angeläget att beslut snarast fattas i enlighet med luftfärtsverksutredningens förslag.

.S'mfsknnmm/ ansluter sig till utredningens tankegångar men rekommen- derar att man vid omorganisationen ingående studerar de konsekvenser som avskaffandet av fl)-'gplatsförvaltningarna och decentraliseringen av ar- betsuppgifter för med sig ur personalhänseende.

Riksrf't'isionsver/tm. som pekar på att utnyttjandet av gemensamma re- surser kan inverka menligt på den självständighet för mindre flygplatser som utredningen eftersträvat. har dock inga principiella invändningar mot utredningens förslag och ställer sig därför positivt till förslaget. Riksrevi- sionsverket vill dock peka på att ett genomförande av förslaget förutsätter dels ett väl fungerande ekonomiadministrativt styrsystem. dels en fast ord- ning för gemensamt resursutnyttjande på lokal nivå. dels också att per— sonalresurserna på lokal nivå inte behöver förstärkas med anledning av de ökade arbetsuppgifterna.

Resursfrågorna berörs också av SACO/SR och .S'AS/LIN. Lilli/'al'rsvcrkm anser det nödvändigt att närmare utreda konsekvenserna av ett slopande av den regionala nivån innan något beslut fattas och att under tiden gå fram på ett mera pragmatiskt sätt. Luftfartsverket avser att decentralisera arbetsuppgifter och delegera befogenheter och ansvar som i dag vilar på förvaltningscheferna till resp. flygplatschefer i all den tit- sträckning som vid närmare utredning och samråd med berörd personal kan visa sig praktiskt och ekonomiskt lämpligt och i övrigt ägnat att befrämja utvecklande av initiativ och ansvarskännande hos berörd personal. Resul- tatet av dessa överväganden behöver inte nödvändigtvis bli att den regionala nivån i beslutshänseende helt försvinner och att alla flygplatser blir direkt underställda chefen för flygplatsavdelningen.

lnvändningarna från resurssynpunkt mot utredningens förslag tas särskilt upp av du:/im jär lt(fi/(irrsinspekrionm. vilken enligt vad som framgått av det föregående ställer sig positiv till förslaget. Chefen för luftfartsinspek- tionen flnner att det bör vara fullt möjligt att genomföra utredningens förslag utan att thta totalt sett behöver medföra behov av resursförstärkningar i organisationen. De lokala flygplatschef'erna kan och bör ges befögenheter OCh ansvar att direkt under verksamhetsgrenschefen för fl)-'gplatstjänsten fatta alla operativa beslut rörande flygplatsen med frihet att anskaffa och disponera resurser inom fastställd budget. Cheferna för de mindre flyg- platserna. som i dag sorterar under norra och östra flygplatsförvaltningarna. bör emellertid med avseende på administrativa stödfunktioner och vissa tekniska specialistfunktioner repliera på de resurser som i dag finns vid

Prop. 1975:81 . 36

Bromma och Umeå flygplatser och som bör bibehållas och lyda under che- ferna för de båda sistnämnda flygplatserna. Det katt därvid vara praktiskt att dessa chefer ges befogenheter att fatta formella beslut i vissa ärendetyper av administrativ karaktär på grundval av ställningstagande i sakfrågorna av lokal flygplatschef.

RSA/s" avstyrker förändringen som enligt föreningens uppfattning leder till en stark koncentration till den centrala förvaltningen av de ärenden som berör verksamheten på flygplz-itserna.

Svensk pilar/öroning. som allmänt tillstyrkt utredningens förslag. pekar på att en delegering av ansvaret till lokal nivå. när det gäller fl_vgplatstjänsten. inom vissa områden fordrar starka centralstyrda direktiv. Ett sådant område är skyddet mot kapning och sabotage.

"Såvitt gäller den lokala fl_vgplatsorganisationen har utredningen framfört , att det bör övervägas om inte luftfartsverkets fö r val t n i ng a v d e s s tillhöriga fastigheter vid militär flygplats i vissa fall kunde övertas av militär fastighetsförvaltningsorganisation. Förslaget till- styrks av_Huai/ikalions/älva!”ringe/z och./örsrarms rarionaliseri/Les/nsli/u/. Öre/'- bc/ä/hat'arwi kan inte nu ta ställning i frågan eftersom den lokala orga- nisationen för lörtilikations- och byggnadsförvaltningen ännu inte är fast- ställd av statsmakterna.

] fråga om flygtrafiktjänstens organisation föreslår luftfartsverksutredning- en att nuvarande regionala organisatoriska mellannivå. dvs. chefen för flyg- informationsregionen. C FIR. slopas och att de lokala fl _v g 1 ra fi k le d - n i n g 5 o rg a n e n ställs direkt under chefen för huvudenheten. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av Itr/f/ärlsverkel. che/cliff)":- lir/i/iu'lsin- s/w/t'lirmwz. Sia/skommv'l. SACO/SR. SAS/LIN samt .S'w'nsku_fltgtra/ik/er/a- rq/r'irvni/zgcn. De speciella frågor som avser nuvarande militära ATS-organs organisatoriska placering behandlas för sig i det följande under särskilt av- snitt.

Med den angivna organisationslösningen kom mer på lokal nivå nuvarande gemensamma fl_t-gplatsorganisation att ersättas med två organisationer för flygplats- resp. flygtrafiktjänsten. De sam o r d n i n g sp r o ble m som uppkommer därvid tas tipp av några remissinstanser. .S'rarskonrm'cl anser att de konsekvenser som förslaget får för den lokala räddningstjänsten inte har blivit tillräckligt belysta i utredningen. Svensk pi/(n/örwzing anser att klara direktiv beträffande samordningen på det lokala planet måste gälla. framför allt avseende mätning av bromsvärden. bankonditioner etc.. vilka uppgifter utförs av flygplatstjänsten och skall rapporteras till och behandlas av flyg- trafiktjänsten.

Luftfartsverksutredningen har behandlat vissa administrativa funktioner. vilka utredningen anser vara av särskild betydelse för organisationens möj- ligheter att fungera. nämligen planering. ekonomiadtninistration och per- sonaladministration.

Vad utredningen anfört om uppbyggnaden av luftfartsverkets

Prop. 1975:81 ' 37

p [ a n e r i n g s s y 5 t e m godtas i sina huvuddrag av In/i/arrsrwkcl. cliff/en för lir/ffa!'rsinslmkthmen och Svenskafligiraff/(ledarc/örcwingvn. som emellertid anför synpunkter på den närmare fördelningen av planeriitgsansvaret inom organisationen. Också riksrevisimtsrer/rel framhåller att ntan med tillfreds- _ ställelse noterar den vikt utredningen tillntätt planeringsfunktionen i sitt organisationsförslag. Riksrevisionsverket tar också upp rollfördelningen i planeringsarbetet och framhåller bl.a. att såvitt gäller den interna verks- planeringen denna bör hanteras av resp. berörd enhet inom organisationen och sammanställas av ekonomienheten som underlag för det slutliga av- görandet.

Liknande synpunkter på planeringens olika syften och därvid bl. a. eko— nomienhetens roll i den interna verksamhetsplaneringen framför även lli/i- j'arrsrm'kel och che/bnjör Ii(ff/"(Irishispekrioncr1. Överbe/Zi/havaren och Svenska _tågtrafik/cdare/öreningen finner uppgiftsfördelningen mellan transport- och planeringsenheten och övriga huvudenheter oklar.

] anslutning till vad luftfartsverksutredningen anfört om det ekonomiad- ministrativa Systemet tar några remissinstanser upp frågan om möjligheten att lägga ut ett ökat ekonomiskt ansvar i organisationen. Li(ji/ertsvw'kcrs förklarar sig dela vad utredningen framfört i dettna del. Såvitt gäller de ekonomiska ntål som katt komma till användning pekar verket på betydelsen av att arbeta nted mål som uttrycker produktivitet och effektivitet. Också riksrevisirmsverkar. som tolkar utredningens uttalande som att luftfartsverkets organisationsenheters verksamhet skall styras via ekonomiska resultatmål och med hjälp av ett väl utvecklat bttdget- och uppföljningssystem. har intet att invända mot ett sådant ekonontiadmi- nistrativt styrsyStem.

SAS/LIN förklarar att endast genom ett ökat ekonomiskt ansvar kost- nadsntedvetenhet kan komma att genomsyra hela organisationen. Lftlägg- ningen av kostnadsansvar på de olika delarna i organisationen får dock inte ske på sådant sätt att behov av nya befattningshavare uppstår.

Utredningens uttalanden om det pe rs o n a ] ad m i n i s t ra t i v a ar- betets principiella inriktning i organisationen. bl. a. dess spridning i orga- nisationen. vinner uttryckligt gillande hos Inti/mlsrcrkel. statens persona/- nämnd och TCO-S. T("O-S framhåller att nted den föreslagna organisationen och det därmed förenade rollspelet uppfylls ur organisationens synpunkt väsentliga krav vad gäller den personaladntinistrativa funktionen. TCO-S menar emellertid att ett säkerställande av personalinflytande utgör ett för- utsättning föratt personalfunktionen i dess policyskapande roll får genomslag inom hela luftfartsverket.

Sålunda föreslås att frågor om tillsättning av tjänst. best-*ärsärent'len i per- sonaladministrativa frågor. omplacering av personal samt uppsägning av personal beslutas i verkets centrala företagsnäntnd. lämpligen i form av att ett särskilt pCl'SOIlttfthfl'llfllfSlf'tlthl utskott till denna inrättas. På mot- svarande sätt skulle den beslutsbefogenhet som tillkomnter lokala förvalt-

4 It'ikxtlugr'n lll/:?. [ vant/. Nr Nl

Prop. l975:81 38'

rtingschefer i personaladntinistrativa ärenden. utövas av den lokala före- tagsnämndett eller utskott till dennaf Det bör uppdras åt luftfartsverket att inkomma till regeringen nted förslag till preciseringar av hur ittllytande- organen skall fungera.

! sammanhanget tar TCO-S också upp utbildningsfunktionen och un- derstryker därvid vikten av att det sker en rejäl upprustning av utbild- ningsfunktionen för personal med arbetsuppgifter inom marktjänstorgani- sationen såsom terminaltjänst. räddningstjänst och teknisk tjänst. Det bör allvarligt prövas om inte underlag föreligger för att etablera en skola. där ju även utanför verket stående företag kan utgöra avnämare.

Personalinflytandefrågorna tas också upp av SACO/SR. som förutsätter” att luftfartsverket i samband med omorganisationen skall initiera utform- ningen av lösningar till ökat personalinflytande.

Svenska_/l_t*glrafik/wfarq/öreninng anser att personalen bör försäkras infly- tande/ medverkan genom representation i styrelsen. representation i direk- tionen. representation vid exempelvis chefens för huvudenheten "rådgi- vande" sammanträden med sina sektionschefer i ärenden rörande avdel- ningens verksamhet santt. vid lokala enheter. samrådsrätt i personal- och verksamhetsplaneringsfrågor. Föreningen tar också upp frågor om företags- nämndsverksamheten. [ anslutning härtill framhåller man att det bör till- skapas en funktion inom vissa företagsnämnder avsedda för beredning av personal- och tillsättningsärenden. Vid tillsättningsärenden skall represen- tant ur aktuellt kompetensområde delta.

Luftfartsverksutredningen har också i enlighet med sina direktiv tagit upp vissa frågor rörande c h e fe n fö r lu ft fa rt s i n spe kt io n en sj äl v s ( ä n d i ga a n 5 var. i flygsäkerhetsfrågor. bl.a. såvitt avser'den- nes möjligheter att besluta om att föra fråga om brott mot flygsäkerhets— föreskrifter till åtalsprövning.

Lu/i/är/sverker och thc/bn för lir/i/errsins/wktionen ansluter sig till utred- ningens synpunkter. Verket har utvecklat sin syn på handläggningsord- ningen i en till yttrandet fogad promemoria.

SACO/SR ställer sig tveksam till förslaget och anser att nuvarande ordning bör bestå. dvs. att verkets ombudsman skall vara föredragande i disciplin- ärenden. Diseiplinärenden bör enligt organisationens mening få en enhetlig juridisk och objektiv bedömning. Chefen för luftfartsinspektionen måste anses ha ett starkt intresse att reagera mot varje brott mot säkerhetsfö- reskrifterna och denne. företräder därigenom ett partsintresse. Ur personalens synvinkel måste givetvis en objektiv bedömning vara ett krav.

Svenska .flygtrafikledare/öreningen finner inte ändringen motiverad. Mot bakgrund av verksledningens gättgse befogenheter beträffande disciplinära åtgärder bör särskild ändring inte föreskrivas.

Några rentissorgan tar också upp frågor rörande inriktningen av luftfarts- inspektionens verksamhet liksom finansieringen av dess verksamhet.

Med utgångspunkt i sina direktiv har utredningen övervägt ett antal frå-

Prop. 1975:81 39

geställningar som aktualiseras av den av statsmakterna redan beslutade i n - tegrationen av nuvarande civila och militära flyg- trafikledningsorganisationer.

Såvitt gäller frågan om fö r s va re ts m y nd ig hc te rs i n fl ytan - d e i den integrerade flygtraflktjänstorganisationen tar ('iverba/Zilla]varan upp som en allmän utgångspunkt för sina redovisade synpunkter de specifika problem som sammanhänger med de försvarsmakten åvilande beredskaps- uppgifterna och förberedelserna för uppgifter i krig. Överbefälhavaren anser att utredningen på ett otillfredsställande sätt redovisat de organisatoriska konsekvenserna av den beslutade integrationen men kan godta den före— slagna organisationsstrukturen med de preciseringar av lydnadsförhållanden som betingas av det ansvar som åvilar försvarets myndigheter. Beredskaps- uppgifterna i fred och förberedelser för uppgifter i krig måste enligt över- befälhavaren kunna fullgöras i samma utsträckning som nu. Flygtrafikled- ningens organisation i fred måste därför vara så utformad och ha sådana lydnadsförltållanden att den är lätt omställbar till krigsorganisation och att den kan lösa de flygtrafikledningsuppgifter som tillkommer vid en höjd beredskap vid llygförbanden i fred. Militära operativa chefer måste därför i fred inom ramen för sitt ansvar — kunna ge erforderliga anvisnittgar rörande uppgifter och personalutnyttjande vid beredskap. krigs- och [110- biliseringsförberedelser samt operativa order till de organisationsenheter inom flygtrafiktjänsten som är underställda dessa i krig. Överbefälhavaren föreslår att ansvarsfördelningen regleras så att de militära operativa cheferna och chefen för flygvapnet i resp. instruktion ges erforderlig attvisnings- och direktivrättgententot luftfartsverket i dessa frågor.

Frågan om övergång från t'reds- till krigsorganisation berörs också av./ör- svarcls rarional/"serifzgsinsrinn. F.n bedömning utifrån institutets allmänna kätt- nedom om de organisatoriska förutsättningarna talar för att kraven på en snabb och smidig övergång till krigsorganisationcn katt tillgodoses i den föreslagna organisationen. En förutsättning är dock att persottalrekrytering m.m. sker med utgångspunkt i de beredskapskrav som ställs på organi- sationen.

[ fråga om den ö v e r e ns k om mel s e som enligt utredningens förslag bör träffas mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet för att trygga erforderlig samverkan framhåller iiiwire/Zilla:varen att överenskommelsen måste grundas på förhållandet att övergripande militära krav måste ställas på flygtrafiktjänsten och luftfartsverkets organisation. Chefen för flygvapnet måste. som försvarsmaktens företrädare för fly-'gtrafiktjänsten. tillförsäkras inflytande över beslut som berör dennes ansvarsområde i fråga om orga- nisation. utrustning. personal och utbildning.

Luft fartsverksutrct'l ningens förslag vad gäller förstärkning av luftfartsver- ket med militär p e r s 0 nal ur flyg v a p 11 e t att ingå i verkets or- ganisation biträds av överbrfii'lhavai-vn. som dock inte vill ta ställning i an- talsfrägan. Dettna föreslås närmare penetreras i samband med utformning

Prop. 1975:81 40

av detaljorganisation och uppgifter och senare kunna prövas med hänsyn till vunna erfarenheter. Liknande synpunkter framförs av försvarets ratio- rraliseringsirrst/'Itn. Motsvarande synpunkter framförs av de båda rentissin- stanserna vad gäller utredningens förslag i fråga om fl y g t r a fi k l 0 dar e i tjänstgöring vid flygstaben.

Svenskarllt"giraff/(lalarti/öreningen ifrågasätter chefens för flygvapnet behov av att ha officerskompetcns företrädd vid luftfartsverket.

Försvarets raIimra/iswr'ngsr'rrsfinn tar upp militärassistenterts roll och menar att denne bör ges vidgade uppgifter och befogenheter. Det synes lämpligt att han permanent ingår i luftfartsverkets direktion.

Utredningens förslag i fråga om det lokala fly g t ra f'i k- le (1 n i n g 5 o rg a n e t 5 ställning vid militär enhet. som förutsatts gälla under en försöksperiod. tillstyrks av ltt/f/éirrsrvrkw. ('qu/e/rför lli/flårr'lsins/wk- fia/ren, sralskwrrort'r och .S'vcnska.flygrrq/ik/erlare/öreningwr. Luftfartsverket utgår ifrån att den föreslagna organisationslösrtittgen inte kommer att med- föra ingripanden från lörbandschefens sida i flygtrafiklednittgstjänstens fack- tnässiga utövande och att oavsett de' formella lydnadsförhållandena — öppna kontaktvägar katt hållas mellan luftfartsverket och dess ATS-personal på militära flygplatser.

Liknande synpunkter framförs också av che/en för lrr/l/ärrsinspeklinnen, som ltärutöver tillägger att ordningen inte ltittdrar att militär chef via tra- fikledaren katt framföra sina order till militära flygförare. så länge den be- ltörige trafikledaren genom meddelade färdtillstånd säkerställer stadgad se- paration till andra luftfartyg.

Slalskmrmrcr har förståelse för att en avvikelse från grundprincipen om det lokala .fXTS-organcts ställning gentemot huvudenheten över'gångsvis kan vara befogad men anser. att man senast inom den föreslagna femt'irspcrioden hör uppnå den enhetlighet för fly'gtraflktjänsten. som utgör" konsekvensen av en total ittordning under luftfartsverket.

.S't'L'IlS/y'a|ff)f_t![I'd/ikIPLf(I/"(flört)"ing?” kan som organisatorisk principlösning inte acceptera en '.tnnorlunt'la organisation för trafikledning vid militär an— läggning ärt den som allmänt avses gälla för förhållandet mellan lokal chef och huvudenhetens chef'. Förbant'lschefens behov av påverkan kan tillgo- doses genom direktivrätt i de frågor som utredningen angivit. Föreningen är emellertid tveksam om alla övergångsfrågor hinner lösas på ett tillfreds- ställande sätt. För att erhålla en lugnare integreringsfas kan därför den fö— reslagna orgartisationsformett godtas under en övergångstid. F.tt villkor här- för är att trafikledningen organiseras direkt uttder lörbandschefen utan mel- lartliggande nivåer.

Även i'i_i'w'hc/ZiI/ruvaren och .fii/tst'c'irc/s ruliontil/serifrgsinsrinn tillstyrker Lll- redningens förslag. De båda remissinstanserna anser dock att det lokala ATS-organet bör inordnas under fl y g che fe n i den s. k. flygettheten vid förbandet.

Över-hi:läi/Imrr'rrwr motsätter sig att nu tidsmässigt fastslå en ö v e rs y n

Prop. 1975:81 4l

av den lokala organisationen. Översyn av organisationen måste kunna ske i takt med vunna erfarenheter på såväl civil som militär sida samt med beaktande av förändringar irtom försvarsmaktens freds- och krigsorgani- sation.

Försvarets rurinna/ist'ringsinstinn finner för sin del att om påtagliga skäl härför föreligger. en allmän uppföljtting av organisationen bör kunna komma till stånd. Organisationens ändamålsenlighet i bl. a. effektivitets- och kost- nadshänsccnde såväl på central som lokal nivå bör härvid kunna prövas.

Litredningen har avsett att den föreslagna organisationen bör gälla samtliga korttrollorgan vid militära enheter utom Östgöta te rm i nal ko n- troll.ÖKC och—på sikt— Luleå terminalkontroll. Förslaget tillstyrks av che/en för ltt/i/itrrsins/raktionen.

.S'vensku./l_t'gtr'tt/ik/wt'at'e/ört'ningen anser. i konsekvens med sitt ställnings— tagande till en övergångsvis lösning enligt utredningens modell för de övriga flygtrafiklcdningsorganen vid militär enhet. att även ÖKC ttnder en över— gångSperiod bör kunna sortera ttrtder lörbandschefen. Skulle ändå fastläggas ett avsteg från principen. vilket utredningen gjort. måste jämväl flygplats- kontrollen vid F 13 innefattas.

(l)-verbefii/ltcn'uren och försvarets rurinna/ist'ri/tgsinstintt avvisar förslaget. Överbefällravaren framhåller att ÖKC är uppbyggd och huvudsakligen di- mensionerad för att den militära flygverksamheten i området skall kunna bedrivas rationellt och nted säkerhet. Den löpande trafikledningstekniska samverkan mellan ÖKC och ACC Arlanda avviker inte principiellt från förhållandet mellan övriga militära terminalkontroller och ACC. Utredning— ens förslag skulle försvåra det samutnyttjande av personal mellan olika ATS— fttttktioner inortt östgötaområdet som i dag sker. ÖKC föreslås därför ingå i flottiljorganisationen (F l3) i likhet med övriga ATS-organ vid militära förband. för detta talar även betydelsen av personalens samhörighetskänsla med förbandet.

Överhe/Zr'lltaturen. . försvarets ratio)taliseringsinstittn och Svenskaflygtrafikle- (lare/iircningtvr tar upp utredningens uttalanden om de militära kontroll- organcn vid Arlanda flygplats (Svea kontroll) och — på sikt vid Sturups flygplats (Skärte kontroll). Överbefälhavaren uttalar att förslaget godtas under förutsättning att de uppgifter som i dag åvilar de båda kontrollerna i fram- tiden åläggs och katt lösas under chefen för flygtrafikledningen vid Arlanda resp. Sturup. Terminalkorttrollerna föreslås i princip organiseras i en civil och en militär del. där personalen i den praktiska tjänsten kan sartttttnyttjas. Militärbcfälhavare och flottiljchefer måste kunna ge chefen för ATS-organet operativa order rörande insatsberedskap samt anvisttingar i fråga om be- redskap och krigsförberedclser vad gäller de enheter vilka är underställt'fa dessa i krig. Chefen för ATS—organet föreslås även ges i uppgift att medverka i lörbandsproduktionen enligt flottiljchefs (eller motsvarande) anvisningar för förbandens utbildning.

Överbefälhavaren anser att vad ovan framförts även skall gälla Landvetter

Prop. 1975:81 42

terminalkontroll då denna upprättats (enligt nuvarande planer 1978).

De militära r 0 g i o n k 0 nt rol le r n a s (REC) organisatoriska inord- nande berörs av överbefälhavaren och ltt/f/arrsverker som båda konstaterar att organen kommer att överföras till kontrollcentralerna i samband med den s.k. ATCAS-uppbyggnaden. Överbefälhavaren anser att militärbefäl- havare och sektorchef måste få anvisningsrätt gentemot dessa regionala funktioner.

Överbe/Ei/Itavaren tar också upp frågan om den organisatoriska ställning som bör gälla för lärarpersonalen vid den s. k förberedande flygtrafikledar- utbildningen vid krigsflygskolan (F 5). Överbefälhavaren förutsätter att dessa llygtrafikledare underställs chefen för krigsflygskolan och att denne i sin tur lyder under luftfartsverket i fackmässiga frågor rörande fredsmässig flyg- trafikledning. l denna fråga uttalar Svenskafli;grr'tt/ik/edareförent'ngen att man inte ser något som hindrar att den "förberedande flygtrafikledarskolan" organiseras som en enhet under chefen för flygtrafikledarskolan i Sturup.

Vad utredningen anfört om flygtrafi kledarnas reserv- a n s t ä ! 1 n i n g biträds av överbe/äliravaren och Svenska_flvgtrafikleder/är- eningen.

Försvarets rationaliseringsinstittrt anser inte att utredningen gjort det san- nolikt att en sådan lösning är godtagbar. Institutet anser att krigsorga- nisationens liksom flygvapnets fredsorganisations behov i huvudsak måste tillgodose-s av personal som i fred är anställd som civil i luftfartsverket. Den bör i krig kunna åläggas att tjänstgöra i militärt förband. t. ex. med stöd av lagen den 30 maj l952 om skyldighet för civilförsvarspliktigu att tjänstgöra vid krigsmakten. Institutet anser att härmed sammanhängande frågor bör studeras ytterligare.

[ fråga om överföringen av personal till lu ftfarts- v 0 r k et framhåller överbefälhavaren att. i enlighet med chefens för flyg- vapnet förslag till personaluppsättning i den nya fredsorganisationen. i vissa fall värnpliktiga trafikledarbiträden kommer att ersättas med fast anställda assistenter. Överbefälhavaren förutsätter att även dessa tjänster överförs till luftfarsverket.

Utredningens förslag att överföringen till luftlartsverket skall omfatta även trafikledningspersonalen vid den flygplatskontroll som SAAB/Scania har i Linköping finner försvarets materielverk inte tillräckligt motiverat.

Luftfartsverksutredningen har dragit upp vissa riktlinjer när det gäller arbetsfördelningen mellan försvarets materielverk 0 c h [ u ft fa r t s ve r k et i fråga om den teletekniska tjänsten. Televerket anser förslaget vara i linje med prop. 197327.

Överbe/ä/havaren ocltförsvar'ers maler/"elverk kan inte biträda utredningens uppfattning i dessa avseenden.

Försvarets materielverk kan inte annat än i undantagsfall biträda upp- fattningen att materiel för flygtrafikledning entydigt kan avgränsas och vara ett rent fredsmässigt civilt intresseområde. Materielverket anser att ledning

Prop. 1975:81 43

av berörd materielanskaffning samt av drift och underhåll bör utföras av materielverket med utgångspunkt i av luftfartsverket i samråd med CFV utarbetade specifikationer och direktiv.

I fråga om drift- och underhåll bör totalansvaret ligga på den myndighet som har underhållsansvaret för huvuddelen av övrig materiel ingående i samma funktionskedjor och som har erforderliga tekniska kunskaper och resurser. Mot den bakgrunden finns det endast en tänkbar leverantör av verkställande underhåll av all teleteknisk materiel på försvarets flygplatser. nämligen enheter ur telcservicebasorganisationen. Detta gäller även för Öst göta kontrollcentral.

l fråga om de ekonomiska konsekvenserna av en arbetsfördelning mellan de båda verken uttalar materielverket att för den integrerade flygtrafikled- ningen och dess stödfunktioner en samhällsekonomisk helhetssyn också bör kunna tillämpas.

försvarets raIr'ona/rserr'rtgsinstt'rtrt anser att i fråga om principiell ansvars- och utrustningsfördelning bör den myndighet. som har störst materielstock och därjämte ett operativt ansvar för materielens funktion i fred. jämväl ha förvaltnings— och typansvar. I huvudsak synes denna princip ha följts av utredningen. De praktiska-ekonomiska konsekvenserna kan dock i vissa fall motivera avsteg från denna princip. Institutet betonar vikten av att en dubblering av förvaltningsfunktioner hos de båda myndigheterna und- viks. Det förhållandet att luftfartsverket enligt riksdagsbeslut skall vara cent- ral förvaltningsmyndighet för viss materiel bör enligt institutets uppfattning inte utesluta att luftfartsverket uppdrar åt försvarets materielverk att hand- lägga vissa typer av förvaltningsärenden. I praktiken skulle det innebära att luftfartsverket köper tjänster från bl.a. försvarets materielverk.

I fråga om drift och underhåll anser institutet. att rationella. ekonomiska och praktiska skäl talar för att nuvarande underhållsorganisation bör ut- nyttjas. För detta talar även beredskapsskå'il och krigsorganisatoriska skäl. Institutet utgår från att i en ramöverenskommelse angående ekono- miska frågor bl. a. bör regleras att försvarsmakten inte åsamkas merkostnader för drift- och underhållsorganisationen vid flottiljerna.

förenadefabriksverken framhåller att förslaget skulle försämra möjlighC_ terna att uppfylla operativa och ekonomiska krav likväl som att hålla an- befalld krigsbercdskap. Förslaget torde också innebära en dubbeletablering inom vissa materielområden. Den för civil flygtrafikledning tillkommande materielen torde mycket väl kunna inlemmas inom redan etablerad un- derhållsvcrksamhet för civil/militär materiel.

Utredningen förutsätter. såvitt gäller b y g g n a d e r 0 c h k r a ft fö rs ö rj nin g fö r k 0 n t r 0 l l 0 rg a n vid militära flygplatser. att fortifikationsförvaltningen bör svara för anläggande och förvaltning här— av. Förslaget tillstyrks av _fortf/ikaMons/örtalt/tingen och försvarets rationa- Iiseringsinstittrt. Fortifikationsförvaltningen anser att förslaget bör vidgas till att fortifikationsförvaltningen skall handha all verksamhet i fråga om fas-

Prop. 1975:81 44

tigheters anskaffning. underhåll. drift och vård vad gäller militära flygplatser. medan luftfartsverket fastställer lokalprogram och operativa krav på lokalerna och i ekonomiskt hänseende är att anse som hyresgäst till fortifikationsförvaltningen.

Ifrågaontöverföringen av den teletekniska tjänsten fr å n tel e v e r k et tar televerket upp de funktioner som i dag handläggs inom andra delar av organisationen än inom luftfartsradiokontoret. Tele- verket understryker bl.a. det intima sambandet mellan drift och underhåll av anläggningar och fysiskt anläggnings- (montage-) arbete. Det är därför ändamålsenligt. i första hand med hänsyn till den teletekniska underhålls- organisafionens driftansvar. att en och samma organisation utför både drift och underhåll samt förekommande montagearbeten på anläggningar och utrustningar. Undantag gäller givetvis för utrustningsleverantörers instal- lationsåtaganden.

För helt nya anläggningar råder ofta motsvarande förhållanden. Det na— turliga sambandet mellan montagearbetets detaljutförande och den senare tekniska driften måste dessutom starkt poängteras i detta sammanhang.

Televerket upplyser också om att luftfartsverket indikerat möjligheterna att även i fortsättningen anlita tcleverket för drift och underhåll av luft- fartsradioanläggningarna. Televerket. som i dag har en utbyggd organisation för ändamålet. ställer sig givetvis positiv till att fortsätta med denna verk- samhet. liksom till fortsatt montageverksamhet.

Vad utredningen anfört om eventuell stat ion e ri n g i St u r up av viss personal från flygtrafiktjänstens huvudenhet biträdes av lir/f/artsverket som emellertid framhåller att utvecklingsarbete tills vidare kan bedrivas genom att personalresurscr tillfälligt förstärker flygtrafikledarskolans resurser inom utvecklingsfunktionen. Liknande synpunkter fram förs av Svenska/lvg— tra/ikler/.frre/örwringen.

Frågan om sammansättningen av v e r k e ts s t _v r e l s C har berörts av ett par remissinstanser.

Utredningens förslag i fråga om tid pu n k te r för g en om fö ra n- d e a v 0 rg a n i s a t i o n s fö r slag e t berörs av ett antal remisssinstan- ser. Televerket ansluter sig till förslaget med hänsyn till sambandet med tiden för luftfartsverkets utflyttning till Norrköping november 1976. SACO/SR framhåller att det är av största betydelse. att omorganisationen och de därav föranledda AB-förhandlingarna snarast genomförs. ()rgani- sationen förutsätts i allt väsentligt vara genomförd vid kommande årsskifte. SACO/SR anser det vara ett högst rimligt krav. att de anställda i så god tid som möjligt får besked om vad deras arbete kommer att bestå av och på vilka ekonomiska villkor detta skall utföras. Det är många tjänstemän. som f. n. tvekar beträffande flyttningen till Norrköping. Deras beslut skulle underlättas av klara besked inom rimlig tid beträffande verkets organisation och arbetsuppgifter.

Överbe/Zilhavaren ifrågasätter om tidpunkten den I juli 1976 för över-

Prop. 1975:81 . 45

förandet till luftfartsverket av den nuvarande militära delen av flygtrafik- tjänsten är rimlig med hänsyn till den stora arbetsinsats som dessförinnan behövs. Det synes mindre framsynt att nu utan en fast plan för överförandet av försvarsmaktens flygtrafiktjänst till luftfartsverket — fastställa en sådan tidpunkt. Denna plan bör utarbetats av luftfarsverket i samråd med chefen för flygvapnet. Också/broman ral/'(ma/isw'ifrgsins/iml anser att det bör över- vägas att något senarelägga överförandet.

TCO-S understryker att vissa grundläggande förutsättningar bör vara upp- fyllda innan omorganisationen påbörjas. Som sådana förutsättningar räknar TCO-S att avtal träffats om tjänsternas lönegradsplacering i den nya or— ganisationen. att avtal träffats mellan å ena sidan luftfartsverket och å andra sidan chefen för flygvapnet och televerket i väsentliga samordningsfrågor och att för berörd personal grundläggande förmånsfrågor lösts på ett till- fredsställande sätt.

Svenska.lli*.errq/iklc'darc/örwlingen anser att omorganisationens första etapp bör frainllyttas till den l juli 1976. Som en konsekvens härav bör också genomförandet av den andra etappen kunna anstå till den 1 juli 1977.

5. Föredraganden

Luftlärtsverket svarar enligt sin instruktion för den civila luftfartens mark- organisation. i den mån denna ankommer på staten och inte anförtrotts annan statlig myndighet. samt handlägger ärenden om den civila luftfartcn. Luftfartsverket bedriver sin verksamhet i affärsverkets form.

Till verkets huvuduppgifter hör att driva och förvalta vissa flygplatser för civil luftfart. Detta innefattar f.n. — förutom att driva och förvalta 13 egna trafikflygplatser och tre småflygfält — att ansvara för driften av sta- tionsområdena för den civila luftfarten på sex militära flygplatser som enligt avtal mellan verket och flygvapnet upplåtits för civil trafik. En annan hu- vuduppgift är att svara för trafikledning för civil flygtrafik. dock inte på ovannämnda militära flygplatser. där ansvaret åvilar flygvapnet. Till hu- vttduppgifterna hör vidare att utöva överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfartcn. Slutligen har verket som ytterligare en huvuduppgift att handlägga vissa myndighetsuppgifter på trallkområdet. Häri ingår bl. a. tillståndsgivning förolika formerav luftfart samt prövning och godkännande av de reguljära llygföretagens trafikprogram. tidtabeller och taxor.

Luftfartsverket leds av en styrelse. Styrelsen utgörs av generaldirektören som styrelsens ordförande och fem andra av regeringen särskilt utsedda ledamöter. Chef för luftfartsverket är en generaldirektör. Under verksled- ningen är verksamheten uppdelad på fyra avdelningar. nämligen driftav- delningen. luftfartsinspektionen. ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. ' '

Under driftavdelningen finns för luftfartsverkets markorganisation av- seende flygplats- och flygtrafikledningstjänstcrna m.m. fem flygplatsför-

5 Riksdagen ”75. i sam/. Nrå'l

Prop. 1975:81 . 46

valtningar. under vilka de i det föregående nämnda flygplatserna sorterar. Speciellt för flygtraflkledningstjänsten gäller en regional indelning av luft- rummet i fyra flyginformationsregioner. För resp. region finns en ansvarig chefsom har ett samordnings- och uppföljningsansvar för flygtrafiklednings- tjänsten inom regionen.

För den regionala verksamheten under luftfartsinspektionen finns en be- siktningsorganisation uppdelad på fyra besiktningsområden. Därjämte finns ett besiktningskontor för SAS svenska region. 1 administrativt hänseende är besiktningschef knuten till resp. flygplatsförvaltning.

Genom de beslut som fattades av 1975 års riksdag (prop. 1973z27. TU 1973212. rSkr 197321601 kommer luftfartsverket att tillföras nya arbetsupp- gifter. Därmed kommer också vissa ändrade förutsättningar att gälla för verkets organisation. Besluten innebär att de nuvarande civila och militära flygtrafikledningsorganisationerna skall sammanföras i en gemensam or- ganisation. som inordnas i luftfartsverket. Till luftfartsverket skall också föras huvuddelen av den teletekniska tjänst för civil luftfart som f.n. handhas av tcleverket och delar av motsvarande tjänst för militär luftfart som handhas av försvarets materielverk.

Som en utgångspunkt för besluten i dessa organisatoriska hänseenden låg riksdagens principiella ställningstaganden i fråga om det framtida flyg- trafikledningssystemets struktur. Sålunda beslöt 1973 års riksdag också att den fortsatta utvecklingen av flygtrafikledningssystemet skall inriktas på övergång till s. k. yttäckande flygkontroll enligt den principmodell som pre- senterats av flygtralikledningskommitten (betänkandet Flygtrafikledning 1980. System och Organisation. Ds K 197l:2).

Enligt denna modell skall luftrummet organiseras som ett över en viss flyghöjd yttäckande fly-'gkontrollmnråde. dvs. allt luftrum över en viss flyghöjd kommer att vara kontrollerat luftrum. Landet indelas på sikt i två flyginformationsregioner. en för landets södra och en för landets norra delar med områdeskontroller i Sturup (ACC-Syd) och i Luleå (ACC- Nord). Med hänsyn till de olikartade trafikmönstren i landets södra resp. norra delar har det förutsatts att kravet på yttäckande kontroll främst ak- tualiseras i den södra delen. i norr begränsat av (wliN. dvs. i höjd med Mora.

Riksdagen förutsatte vidare att de närmare organisatoriska konsekven- serna av den nya integrerade flygtrafikledningsorganisationen skulle bli fö- remål för särskild utredning. ] propositionen angavs vissa grundläggande frågor m.m. som en sådan utredning borde behandla.

Den utredning som mot denna bakgrund tillkallades luftfartsverks- utredningen » har lagt fram förslag till ny organisation för luftfartsverket samt i anslutning härtill speciellt behandlat de organisatoriska frågor som sammanhänger med integrationen av de nuvarande civila och militära flyg- trafikledningsorganisationerna samt överförandet till verket av nya arbets- uppgifter från llygvapnet. försvarets materielverk och televerket.

1 sin analys av luftfartsverkets verksamhet har utredningen funnit att

Prop. l975:81 47

denna kan indelas i produktionsfunktioner. myndighetsfunktioner och ad- ministrativa funktioner. För dessa funktioner gäller olika förutsättningar som ger vägledning för organisationens uppbyggnad och inriktning i stort. Det till luftfartsverkets ekonomiska mål relaterade affärsmässiga uppträ- dandet får sålunda ett mera framträdande uttryck beträffande llygplats- och fly-'gtraflktjänsterna. vilka områden utgör verkets egentliga produktionsfunk- tioner. För myndighetsfunktionerna — flygsäkerhetsuppgifterna och myndig- hetsu ppgifterna på trafikom rådet —gäller andra förutsättningar. eftersom dessa väsentligen styrs genom överordnade författningar o.d. Och är förenade med legala sanktionsmedel. De administrativa funktionerna slutligen verkar internt för organisationen i dess helhet med uppgifter av styrande och stöd- jande karaktär.

Utredningen har byggt upp organisationsförslagct med utgångspunkt i de olika slag av tjänster luftfartsverket producerar. Den organisatoriska lös- ningen har tagit sikte på att samla verksamheter med gemensamma mål. Utredningens förslag bygger på principen om ett långt drivet verksamhets- grensansvar i förening med delegering där så är möjligt till lokal nivå i organisationen. Mot denna bakgrund har utredningen föreslagit. att pla- nerings- och ekonomiarbete samt personaladministration skall i största möj- liga utsträckning spridas i organisationcn på såväl central som lokal nivå.

De centrala administrativa enheterna ges i förslaget ansvar för verks- öVergripande målfrågor. styrningssystem. samordning och stöd inom or- ganisationen.

Utredningen föreslår att verkets båda egentliga produktionsområden. flyg- plats- resp. flygtrafiktjänst. samlas i var sin organisatoriska gruppering. lnom llygplatstjänstcn föreslås en långtgående delegering till lokal verksamhets- nivå. Nuvarande regionala mellannivå — fly-'gplatsförvaltningarna — föreslås utgå. lnom flygtrafiktjänsten anser utredningen"förutsättningarna för en delegering inte vara lika stora. Den nuvarande regionala mellannivå som representeras av cheferna för flyginformationsregionerna. C FIR. föreslås d0ck utgå. Också inom den organisatoriska gruppering som handhar verkets öVergripande flygsäkerhetsfunktioner. luftfartsinspektionen. förutsätts ökad delegering från central nivå till de regionala organen.

Utredningens organisationslörslag innebär att verksamheten indelas i sex organisatoriska block. nämligen på central nivå huvudenheter för flygplats- tjänst. flygtrafiktjänst. flygsäkerhetsuppgifter (luftfartsinspektion). transport- och planeringsfrågor. ekonomifrågor och administrativa frågor. De lokala flygplatserna resp. lokala flygtrafikledningsorganen föreslås sortera direkt under cheferna för huvudenheterna lör flygplats- resp. flygtrafiktjänst. På samma sätt föreslås de regionala besiktningskontoren direkt underställda chefen för luftfartsinspektionen. Flygtrafikledarskolan i Sturup föreslås ingå i huvudenheten för flygtrafiktjänsten. lin tablå över organisationen återfinns i bilaga 2 till detta regeringsprotokoll.

Vad gäller de speciella frågor som sammanhänger med flygvapnets in-

Prop. 1975:81. 48

flytande i verkets nya organisation och formerna för fortsatt samverkan i den integrerade flygtrafiktjänsten anger luftfartsverksutredningen huvud- dragen i en överenskommelse som bör träffas mellan parterna för reglering av berörda frågor. På lokal nivå föreslås under en övergångstid de lokala flygtrafikIedningsorganen [ATS-organen] vid militära enheter vara under- ställda flottiljchefen som i sin tur i fredsmässiga. fackmässiga trafikled- ningsfrågor förutsätts lyda under luftfartsverket.

Utredningen anger också riktlinjer för fördelningen av arbetsuppgifter mel- lan försvarets materielverk och luftfartsverket med avseende på den s.k. teletekniska tjänsten.

Genomförandet av den nya organisationen föreslår utredningen ske i två etapper. den ena med början under senare halvåret 1975. den andra — av- seende överföringen till luftfartsverket av flygtrafikledningstjänsten från för- svaret — per den 1 juli 1976.

Luftfartsverksutredningens förslag i fråga om luftfartsverkets nya orga- nisation har i sina huvuddrag godtagits av flertalet av remissinstanserna. Synpunkter på detaljer i organisationens uppbyggnad och arbetsfördelning mellan olika organisatoriska enheter liksom på vissa frågor rörande de ad- ministrativa systemen har framförts från en del håll. De frågor som avser konsekvenserna av integrationen av den civila och militära flygtrafikled- ningstjänsten har likaledes berörts. framför allt av de myndigheter som re- presenterar försvaret.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag mig kunna tillstyrka den organisationsstruktur utredningen föreslagit. Den föreslagna i n de l- ningen i huvudenheter med tillhörande lokala/re- g i o na la organ skapar. enligt min bedömning. förutsättningar för en klar ' fördelning av ansvar och befogenheter inom organisationen och befrämjar därmed dess effektivitet. De principer i fråga om rollfördelningen inom organisationen som utredningen har förordat bör enligt min mening med fördel kunna läggas till grund för organisationens vidareutveckling. Jag vill också tillägga att organisationsstrukturens klara återspegling av de olika upp- gifter verket har att fullgöra inom ramen för det övergripande flygtrans- portsystemet bör främja en ändamålsenlig utveckling av luftfartsverkets verksamhet.

Förslaget om inrättande av en särskild h u v ud e n h et fö r transport- och planeringsfrågor har ägnats betydande tipp- märksamhet bland remissinstanserna. av vilka flertalet ställt sig positiva till förslaget. Jag delar utredningens uppfattning om behovet av att på angivet sätt organisatoriskt sammanföra verkets olika myndighetsuppgifter på tra- fikområdet i en huvudenhet och att till denna föra förutom beredskaps- planläggningsfrågor — även övergripande planeringsfrågor avseende flyg- transportsektorn i dess helhet. De närmare sambanden mellan planeringen inom den nya huvudenheten och övrig planering inom verket får det an- komma på luftfartsverkct att klarlägga i det fortsatta arbetet med enskild— heterna i den nya organisationen.

Prop. 1975:81 49

Statens pcrsonalnämnd och Statsanställdas förbund anser att-— förutom föreslagna sex huvudenheter en särskild huvudenhet bör inrättas för de centrala personaladministrativa funktionerna. Även jag vill på det sätt dessa remissinstanser har gjort understryka den betydelsefulla roll de persona- ladministrativa frågorna måste få i den nya organisationen. I en samlad värdering av den centrala personalfunktionens roll och dess samband med andra funktioner anser jag dock för min del att utredningens förslag väl bör kunna tillgodose kraven på en aktiv personaladministrativ funktion i verket. Inte minst viktigt därvid är den möjlighet som organisationslös- ningen ger för en nära samverkan mellan PA-funktionen och verkets ad- ministrativa rationaliserings- och organisationsutveckIingsarbete. Jag finner sålunda avgörande skäl tala för att biträda utredningens förslag om en hu- vudenhet med samlat ansvar för angivna frågor.

Utredningens förslag till a rbe t 5 fö rd e 1 n i n g mellan h u v u d- e n hete rn a anserjag väl ägnat att ligga till grund för den närmare ut- formningen av organisationen. l arbetet härmed. vilket det ankommer på luftfartsverket självt att utföra. bör dock praktiskt motiverade mindre av- vikelser från förslaget kunna medges. Det ankommer på luftfartsverket att i förekommande fall efter samråd med chefen för flygvapnet — utforma deta lj o r ga n i sa t ion e n. Härvidlag synes utredningens förslag i stort utgöra en god grttnd.

Luftfartsverksutredningen har eftersträvat organisationslösningar som medger en så långtgående dele g e ri n g av beslutsfattandet som möjligt. Jag anser att förslaget bl. a. genom den organisatoriska indelningen i verk- samhetsgrenar — skapar sådana möjligheter och vill betona angelägenheten av att verket i sitt fortsatta organisations-arbete nted kraft inriktar sitt arbete på att förverkliga intentionerna bakom förslaget. Luftfartsverket har också i sitt remissyttrande förklarat att förslaget och intentionerna överensstämmer med den grundsyn som verket nyligen dokumenterat i en intern promemoria avseende verkets organisationspolicy.

Förslaget att för llygplatstjänstcn slopa n u va ra nde re g i o n a l a mellan nivå flygplatsförvaltningarna —och i stället låta de lokala flygplatserna vara direkt underställda chefen för huvudenheten har i princip godtagits av flertalet remissinstanser. Emellertid anses i all— mänth att de resursmässiga konsekvenserna av förslaget måste beaktas. Bl. a. har statskontoret menat att vid omorganisationen ingående studier måste ägnas dessa. Det är också närmast den osäkra resursaspekten som har föranlett luftfartsverket att föreslå vissa kompletterande utredningar in— nan beslut fattas. Under tiden anser verket det möjligt att bygga vidare på en delegering från den regionala nivån till den lokala.

Jag vill för egen del framhålla att förslaget totalt sett inte får leda till ökat resursbehov. Jag anser emellertid att den angivna principen om de lokala fly-'gplatsernas ställning bäst svarar mot den grundläggande syn på delegering av ansvar och befogenheter i organisationen. varpå det lö—

Prop. 1975:81 50

religgande organisationsförslaget vilar.

Det bör enligt min mening finnas möjlighet att med bibehållande av fördelarna i dagens organisation såvitt gäller gemensamt resursutnyttjande uppnå den eftersträvade förstärkningen av de lokala llygplatsernas ställning vad avser ansvar och befogenheter. Dessa möjligheter måste emellertid när- mare klargöras. vilket bör ankomma på luftfartsverket i det fortsatta arbetet. Först därefter kan den regionala organisationen slutligt avvecklas. Under förutsättning att riksdagen inte har något att erinra häremot bör det få an- komma på regeringen att efter fortsatt utredningsarbete inom luftfarts- verket — ta slutlig ställning till härmed sammanhängande frågor.

Vad utredningen anfört om fl y gt ra fi k tj ä n ste n s 10 kala organisation och luftfartsinspektionens regionala b e s i k t n i n g 5 o r ga n i sat i o n — och som remissinstanserna i allmän- het inte haft något att erinra mot — anslttter jag mig till.

Jag övergår så till att behandla de frågor som utredningen aktualiserat med anledning av den förestående integrationen av de civila och militära flygtrafikledningsorganisa- tio n e r na. Jag får därvid erinra om att frågan om riktlinjerna för samverkan och ansvarsfördelning mellan dels luftfartsverket och chefen för flygvapnet. dels luftfartsverket och försvarets materielverk ingående be- handlades i prop. 1973127. [ förstnämnda hänseende framhöll jag. att ett säkerställande av chefens för flygvapnet inflytande borde kunna ske genom representation i luftfartsverkets styrelse och genom fasta regler i grunden bestämda av regeringen för samarbetet mellan luftfartsverket och flyg- vapnet. En viktig förutsättning var härvid. att flygtrafiktjänsten på central nivå handhas av en särskild huvudenhet. skild från verkets marktjänstfrågor. Av väsentlig betydelse ansåg jag också vara att det på ledande och hand- läggande nivåer i denna huvudenhet finns personal med fackkunskap om flygvapnets speciella förhållanden. När frågor rörande flygtrafiktjänsten be- handlas på direktionsnivå borde också sådan fackkunskap finnas företrädd. 1 övrigt borde flygoperativ personal ur försvarsmakten kunna avdelas för tjänstgöring vid verket. Ansvaret för fly-'gtraflktjänsten förutsatte jag böra överföras till försvarsmakten vid allmän mobilisering eller annan tidpunkt som anges av regeringen.

Utredningen har såvitt gäller 5 a m v e r k a n m e l 1 an l u ft- fartsverket och chefen för flygvapnet på övergri- pa nd e och ce nt ral ni vå helt byggt sitta förslag på de riktlinjer. vilka jag här refererat och vilka riksdagen har anslutit sig till. Förutom vad som följer av nämnda ställningstagande har utredningen också föreslagit åtgärder för att säkra att chefen för flygvapnet bibehåller den fackompetens i flygtrafikledningsfrågor som behövs på central nivå. Utredningens förslag till organisation av flygtraflkledningstjänsten har i denna del godtagits av överbefälhavaren. som dock inte velat ta ställning i fråga om dimensioneringen av den personal som förutsattsavdelad förtjänstgöring vid luftfartsverket eller i flygstaben.

Prop. 1975:81 51

Även jag ansluter mig till utredningens förslag i denna del. Jag anser också att de förslag till disponering av militär personal och flygtrafikled- ningskompetent personal i luftfartsverket resp. flygstaben i princip är väl avvägda. Givetvis skall en omprövning kunna ske i ljuset av vunna er- farenheter av samverkan.

Vad gäller den 1 o kala v e r k sam h e t 5 n i v å n har utredningen fun- nit att flygtrafikledningstjänstens starka integration med bl. a. den militära flygtjänsten gör det nödvändigt att en sammanhållande ledning av flyg- förbandens verksamhet tryggas och att förbandsorganisationen utformas så att den skapar enkla och snabba ordervägar. Utredningen anser att kraven kan tillgodoses genom att luftfartsverkets trafikledningspersonal ställs till lörbandschel'ens förfogande att ingå i förbandets organisation. llärvid för- utsätts ATS-organet lyda direkt under lörbandschefen. Förbandschefen sor- terar i sin tur direkt under luftfartsverkets centrala organisation på mot- svarande sätt som gäller för chef för flygtrafikIedningsorgan vid civil an- läggning. Utredningen konstaterar-att förslaget inte innebär en så långtgående integration som prop. l973:27 ger förutsättningar för och att det därför får ses som ett första steg mot en totalt sammanhållen organisation för flyg- trafiktjänsten. En översyn av förslaget i denna del bör enligt utredningen göras inom en femårsperiod med syfte att klarlägga möjligheterna att uppnå en för fly-'gtraliktjänsten i dess helhet enhetlig organisation.

Förslaget har i princip godtagits av remissinstanserna. som emellertid har olika uppfattningar om dels ATS-organets ställning i förbandsorgani- sationen. dels den föreslagna översynens syfte. Överbefälhavaren och för- svarets rationaliseringsinstitut anser att ATS-organet bör sortera under flyg- chefen på förbandet. Överbefälhavaren anser för sin del dessutom att över- synen bör ske med beaktande av bl.a. förändringar inom försvarsmaktens freds- och krigsorganisation.

Jag anser att utredningen på ett klargörande sätt påvisat de speciella för- utsättningar som gäller för verksamheten på förbandsnivån och som moti- verar att flygtrafiktjänstens organisationsfråga därvid hanteras på ett något annorlunda sätt än vad som gäller för de nuvarande civila organen. Det är självfallet angeläget att inte sådana organisatoriska åtgärder vidtas som negativt påverkar flygvapnets möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Samtidigt bör det emellertid också erinras om att en totalt sett effektiv flygtrafiktjänst är en förutsättning för såväl den militära som den civila luftfartens möjligheter att i det gemensamma luftrummet operera på önsk- värt sätt. Enighet har rått om att integrationen av de nuvarande civila och militära trafikledningsorganisationerna skapar sådana förutsättningar. Där- med följer också att den för den integrerade flygtrafiktjänsten ansvariga myndigheten — luftfartsverket — måste ges befogenhet och kontaktmöjlig- heter i överensstämmelse med detta ansvar. Med hänsyn härtill finner jag vägande skäl tala för att flygtrafiklet'lningstjänsten på lokal nivå organiseras enligt utredningens förslag. Denna lösning bör även gälla lärt'lrpersonalen

'Jl N

Prop. 1975:8l

vid den förberedande flygtrafikledarutbildningen vid krigsskolan i Ljung- byhed [F 51 Jag förutsätter att tillfredsställande former kan skapas för att trygga nödvändig samordning med bl. a. flygtjänsten trots att ATS-organet sålunda kommer att sortera direkt under lörbandschefen.

Det är angeläget att erfarenheterna av föreslagen organisationslösning följs upp på sätt utredningen har förordat. I enlighet härmed föreslår jag att en översyn genom luftfartsverkets och chefens för flygvapnet gemensamma försorg kommer till stånd inom en femårsperiod från det att den nya or- ganisationen har trätt i kraft.

Utredningen har ansett. att den föreslagna organisationen skall gälla samt- liga kontrollorgan vid militära enheter utom Öst g ö t a te rm i- nal k 0 n t r of 1, ÖKC. och —- på sikt — Luleå terminalkontroll. De militära kontrollorgan som f. n. finns vid Arlanda flygplats (Svea kontroll) och vid F 5 (Skåne kontroll) förutsätts upphöra som särskilda organisatoriska enheter och inordnas i den nuvarande civila organisationen på Arlanda resp. Sturups flygplatser. Överbefälhavaren har med vissa preciseringari fråga om tjäns- tens organisation och militära myndigheters direktiv- och atwisningsrätt godtagit förslaget vad avser kontrollorganen vid Arlanda och Sturups flyg- platser. Till samma kategori räknaröverbefälhavaren också Göta kontroll vid den nya flygplatsen i Landvetter. Däremot har överbefälhavaren motsatt sig förslaget såvitt avser ÖKC.

Jag ansluter mig till förslaget att de militära terminalkontrollorganen vid Arlanda. Sturups och Landvetters flygplatser inordnas i alla avseenden direkt i luftfartsverkets organisation. I fråga om ÖKC, som till skillnad från här nämnda kontrollorgan är förlagd till militär flygplats och vars verksamhet f. n. domineras av den rent militära flygverksamheten i området. anser jag samma lösning bör väljas som för övriga r'tTS-organ förlagda till militära enheter. Frågan om ÖKC ställning får ånyo prövas i samband med den översyn av organisationslösningen vid militära enheter som jag i det fö- regående har nämnt.

Vad beträffar utredningens förslag i fråga om de vid militära enheter tjänstgörande fl yg t ra fi k [ ed a rn as rese rv a n ställ ning har försvarets rationaliseringsinstitut ifrågasatt om detta kan tillgodose den mi- litära organisationens behov av flygtrafikledare. Institutet anvisar en annan väg enligt vilken personalen bör kunna åläggas tjänstgöring i militärt förband enligt lagen den 30 maj 1952 om skyldighet för civilförvarspliktiga att tjänst- göra vid krigsmakten. Jag finner att denna fråga måste ytterligare övervägas innan slutlig ställning kan tas.

När det gäller de frågor som sammanhänger med fl y g t ra fi k 1 ed - ningstjänsten vid beredskaps- och krigstillstånd vill jag inledningsvis ta upp vad överbefälhavaren framfört i sitt yttrande. Överbefälhavaren framhåller sålunda att den operativa verksamheten i krig och vid beredskap i fred är en av de faktorer som måste beaktas vid över- väganden rörande flygtrafiktjänstens fredsorganisation. Jag delar denna upp-

Ut b.:

Prop. 1975:81

fattning och anseratt den operativa ledningen av beredskap och förberedelser för uppgifter i krig som utövas av militära operativa chefer måste säkerställas genom bestämmelser i berörda myndigheters instruktioner.

Vad sedan gäller frågan om överförande av flygtrafikledningstjänsten till försvarsmakten vid beredskaps- och krigstillstånd har utredningen hänvisat till det utredningsarbete som bedrivits inom flygstaben i ärendet. om vilket luftfärtsverksutredningen blivit informerad. Försvarets rationaliseringsin- stitut konstaterar i sitt yttrande att kraven på en snabb och smidig övergång till krigsorganisation kan tillgodoses i den av Iuftfartsverksutredningen fö- reslagna organisationslösningen.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet anser jag mig kunna konstatera, att krigsorganisationens behov av flygtrafikledning i huvudsak kan tillgodoses med den föreslagna organisationen. Den närmare utform- ningen av bestämmelserna för överförande av flygtrafikledningstjänsten till försvarsmakten vid beredskaps- och krigstillstånd får det ankomma på över- befälhavaren efter samråd med luftfartsverket att utforma.

Med anledning av vad överbefälhavaren har framhållit om om fatt- ningen av den flygtrafikledningspersonal som skall överföras till lu ft fa rt s ve r k et anser jag. att även innehavarna av de trafikledarassistenttjänster som i vissa fall- kan ha inrättats som er- sättning för nuvarande värnpliktiga traflkledarbiträden bör föras över. I en- lighet med utredningens förslag bör även flygtrafikledningspersonalen vid SAAB/Scanias flygplats i Linköping föras över till luftfärtsverket.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört har utredningen föreslagit. att de speciella frågor som sammanhänger med flygvapnets inflytande i luftfartsverkets nya organisation samt med formerna för fortsatt samverkan i den integrerade flygtrafiktjänsten. skall regleras i en särskild överenskom- melse mellan luftfärtsverket och chefen för flygvapnet. Med tills vidare undantag för frågan om trallkledningspersonalens eventuella anställning i flygvapnets reserv anser jag att utredningens förslag härvidlag kan utgöra grund för överläggningar om en sådan överenskommelse. Jag avser att föreslå regeringen att ge i uppdrag åt de båda myndigheterna att i samråd utarbeta förslag till en överenskommelse. som sedan skall underställas regeringen för gtxlkännande. l överenskommelsen bör även behandlas med den in- tegrerade traftkledningstjänsten sammanhängande kostnadsfördelningsfrå— gor.

Luftlärtsverksutredningen har behandlat vissa frågor avseende arbetsfördelningen mellan försvarets materielverk oc h i u ft fa rt s ve r k et i fråga om den teletekniska tjänsten. i denna fråga drogs de grundläggande riktlinjerna upp redan i prop. 197327. Sålunda uttalades att till luftfärtsverket skulle föras den tekniska tjänst hos försvarets materielverk som gäller planering. projektering. anskaffning och ledning av anläggningsverksamheten för sådana anläggningar som i fredstid ingår i det integrerade flygtrafikledningssystemet och som inte är specifika för mi-

'Jl &

Prop. 1975:81

litär flygverksamhet eller krävs för krigsfunktionen i flygbas eller luftför- svarscentral. Överföringen av den tekniska tjänsten från försvarets mate- rielverk förutsattes av praktiska skäl ske i takt med att vissa nu pågående projekt avslutas. Nya projekt av gemensam art borde dock luftlärtsverket ta ansvar för såvida inte de militära kraven är dimensionerande. i vilket fall ansvaret borde åvila chefen för flygvapnet och försvarets materielverk.

[ fråga om drift och underhåll av den teletekniska utrustning. som för- utsattes komma att överföras från televerket och försvarets materielverk, uttalade jag allmänt att luftfartsverket borde ges frihet att från företags- ekonomiska utgångspunkter självt avgöra formerna härför. Jag fann det naturligt att verket därvid samråder med försvarets materielverk när frågan gäller den materiel som utnyttjas gemensamt med försvarsmakten.

Enligt min uppfattning ansltrter utredningens förslag till de riktlinjer var- om beslut redan fattats. Jag förutsätter att luftfartsverket som måste ges det yttersta ansvaret för flygtrafiktjänsten och dess tekniska system — i fö- rekommande fall eftersträvar att så långt som möjligt och inom ramen för försvarets materielverks kompetensområde utnyttja de resurser som mate- rielverket kan erbjuda. i enlighet härmed anser jag att utredningens förslag bör kunna ligga till grund för den närmare överenskommelse i frågan som bör utarbetas. Jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt qutfärtsverket och materielverket att träffa en sådan överenskommelse.

l sammanhanget vill jag efter samråd med chefen för försvarsdepar- tementet förorda att liknande rarnöverenskommelse träffas mellan luft- fartsverket och fortil'rkationslörvaltningen i fråga om investeringar i bygg- nader för trallkledningsändamål på militärt område. Allmänt sett bör som utgångspunkt för samtliga här nämnda överenskommelser mellan verket och berörda myndigheter inom försvaret gälla ramneutralitet och ftrll kost- nadstäckning för ömsesidiga tjänster.

Till de frågor som togs upp i prop. 197327 och som utredningen sedan fick i uppdrag att överväga hörde frågan om lo kal is e r i n g t ill S t u - rup av viss personal från centralförvaltningen. Jag framhöll i det sammanhanget. att det eventuellt kunde vara motiverat att i Sturup stationera ett begränsat antal befattningshavare från centralförvalt- ningens huvudenhet för att i det fortsatta systemuppbyggnadsarbetet ta till vara möjligheterna att rnera direkt utnyttja den kunskap och erfarenhet som sktrlle komma att finnas företrädd hos personalen i ACC—Syd. ter- minalkontrollen Skåne TCC och flygtrafrkledarskolan.

Mot bakgrund av de planer för utbyggnaden av det yttäckande flygkon- trollsystemet. som numera föreligger och som visar att ett fullständigt ACC- Syd inte kommer att fullbordas förrän under senare hälften av 1980-talet. har utredningen funnit att det inte är praktiskt möjligt eller lämpligt att nu föranstalta om stationering av viss personal från centralförvaltningen till Sturup. Jag kan med hänsyn till angivna planer godta att man tills vidare avvaktar med en sådan stationering. Jag förutsätter emellertid att luftfarts-

'Ji (J]

Prop. 1975:81

verket aktualiserar frågan på nytt. när mera kvalificerade förutsättningar föreligger i Sturup. Jag vill också peka på de möjligheter som luftfärtsverket framhållit i sitt remissvar. nämligen att flygtraIlkledarskolans resurser för- stärks för det utvecklingsarbete som åvilar skolan. Allmänt vill jag också framhålla angelägenheten av att luftfartsverket i sitt utvecklingsarbete i all möjlig mån tar tillvara den erfarenhet och kompetens som finns företrädd hos personalen i den samlade flygtrafiktjänstorganisationen.

lfrågaom genomförandet av den nya organisationen finner jag i likhet med utredningen lämpligt. att detta sker etappvis. Med hänsyn till de många frågor rörande personalens anställningsförhållanden. arbetsrutiner m. m.. som återstår att klarlägga, är det lämpligt att över- föringen av personalen inom den nuvarande militära flygtrafiktjänstorgani- sationen sker i en senare etapp. Jag anser att omorganisationen i denna etapp bör genomföras med början den 1 juli l976. För organisationen i övrigt. innefattande bl.a. också övertagande av den teletekniska tjänsten från tcleverket. är det angeläget att omorganisationsarbetet kan påbörjas snarast möjligt. Förändringarna kommer att ske successivt. Inrättandet av de nya centrala huvudenheterna bör dock ske redan från den 1 juli 1975.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avserjag att i samråd med chefen för försvarsdepartementet ge statens avtalsverk det förhand- lingsuppdrag som behövs.

l anslutning till frågan om genomförandet av den nya organisationen vill jag framhålla angelägenheten av att organisationsarbetet bedrivs i nära samarbete med personalorganisationerna. Den förestående genomförande- processen ger också naturliga utgångspunkter för att initiera frågor om per- sonalens medinflytande i olika delar av organisationen. Allmänt gäller att det ankommer på berörda myndigheter och personalorganisationcr att inom ramen för av statsmakterna fattade beslut utarbeta lämpliga former för att lösa här angivna frågor.

Av den allmänna tidsplan för den nya organisationens genomförande som jag förordat i det föregående följer att såväl nämnden för flygtrafik- ledarskolan i Sturup som den särskilda s. k. ATS-delegationen tills vidare bör finnas kvar. närmare bestämt till den tidpunkt då den militära tra- fikledningspersonalen överförts till luftfärtsverket.

6. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag. att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen av ltift— fartsverket m. m.

Prop. 1975:81

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överv

att genom propOsition föreslå riksdagen att anta det ganden har lagt fram.

56

äganden och beslutar

förslag som föredra-

Prop. 1975:81 57

Bilaga /

Lilli/ärtsr'erkvis organisation I 974 -()7—0]

VERKSSTYRELSE _— Militärassistent [__G—Eäé_RÄESIEE—KLLÖR—d _ Scandicao Montreal

Administrativa avdelningeril

_ ___! Driftavdelningen &_] Ekonomiavdelningen

Luftfartsinspektionen

Sekretarfat _. J gaineringssektron ] Budgetsektion Sekretariat *— "f In—form_a_t_ionschef |__- 1 Telet-eknisk sektio-ri j_ Budgetkontor ]

Juridisk sektion; ---—___ __ _E: _——' "_ r—[Flygtrafikledningssektion ' Statistikkontor

Personalsöktion | å—L_ ——[Kommersiellt kontor F|Y9Ch9f _ Allmant kontor

- _Ötredningssektion -——;—I—f Driftsektion |'_

|Personafa—din. kontor "_J— Avtals- _och Iönekontor Marktizinstsektion _ Redovisnin_gssektion FIYQOP- kontor __ . i 9—4 _ Flygplatskomo—r"

__ ] .?_ ' [Rekryteringskontor Drifttjanstkontor —l____, Bokfermgskontor _ | . _ Utbildnin skontor __—_.____._. __ Materielsektion |— D— Ferminaltiänstkontor -—-— W —-- Trafiks_k_olan |— _'_____ ' [:| L ft ärd' h t k !

Räddningstjänstkontor |— Irlliopskontor u v—Ig & 5 en or Försvarssektion i --—- — ——-——— Underhåltskontor

_LAnläggningssektion |

Organisationssektion F Walås—Isti— Certifikatsektion

Flygläkare

Operativt kontor

[:e-u. —-—:| ___—_ ' fZ—H . k. 1 Kontorsdriftkontor [Husbvggnadskontor avarise tion Trycker—i och fötoanstalt CEIEklr—Gmo'

Ut—rikessektion Arbetsgrupp för större projekt _;

Ljievisionssektion l—f

l Lf." ...._ '— ' "L _1 Östra flygplats- 1 Södra flygplats. Västra flygplats- Norra flygpfais- Arlanda flygplats- förvaltningen _] förvaltningen förvaltningen förvaltningen förvaltning f

.m—__— —f— Sturup __J |__ Torslanda __] j_J Umeå AFlånda __ Jönköping 1 _ ("[—__ Kiruna _j 'L Karls-tö; _] Halmstad _ _ L_ " ' ' ': f—r—käL_I—e—fteå _. _ Norrköping—___] & '_'!SunrlsvalI/Härnösand _["55..—.r.7—"" ] [_j—_gmaoaaa _] | _ | | i |

Eslöv Backamo

Kalmar |

Ängelholm

L—--———.

[_l Chief—s_uöd—H—j

l i. _ _ _. _ _, _r_ | | ___—_j Besiktningskontor Besiktningskontor Besiktningskontor ( Besiktningskontor )

östra området "] ! södra området

_, Besiktningskont—drmftrf | [ ] Segrave-trion r' ' "” _ _

västra området norra omrädet

|__| . Styrelse Generaldirektör _]

__ _

|__ Sekreteriat ' | Revision-_ - ._1— '__

r"' .r

___ ___... ' ..... ,,

L

Halvtidenhetenför , f_Hiiv—u—den heten ldr | |

llvgplatstianst |

Planerings- och " ' ? | T_Planeiinlgj- oéh _ - svstemutvacklinqe '— svstemutvecklings-

enheten i_ enheten _J Eheten

| enheten ; | | . _ __ ' !

kolan

flygtrafiktjänst

'____ _.._. _. _. ... Anlaggningsenheten L iFeleteknlska

i . __. —.-—___————-_ r . _ Flektrotekmska .._' erativa enheten [_ .FIYQOPEVZUV? "__| ! Försvarsenheten

Flygtrafikledar-

Luttfansinspek- Huvdderiheten för tionen

Lring_sf_räg_or

Mil' 'arassistant

] Huvudenheten for

transport- och plane- I ekonomifrågor

'.' Huvudenheten for administrativa frågor

Analys- och system- ] ' inspektionsenheten —

'if—r '""—

Haverlutredmngs

] L. _ '.

, [enheten | _. __| L.

_____ :[. .___

| ; ' Matcrielenheten

Allmänna enheten i— | .

Lokal ATS i organisation

organiation

Regional organisation

!____

Enheten för ekonomisk plane- ring och kontroll

! Planeringsenheten ”dl—!

Hedowsnings enheten

' ' | Enheten !_ | Transportenheten .

i lnkopsenheten

' _! Personalenheten _j 1 _.._____..___= ; , Juridiska enheten i_l [ rOrqanisations- enheten

lnlormations- .

! enheten . , |__—_; '

|__—_ ! Kontorsservice-

enheten ,' |_ . . . _ ___l

Lll/l/ärlsvel'ltisuIra/ningens".förs/ag lill ny utmanat/anför lli/i/arlsverkar

Prop. 1975 81

58