Prop. 1976/77:28

om ändring i tulltaxan (1971:920), m.m.

Prop. 1976,!77: 28 Regeringens proposition 1976/77: 28 om ändring i tulltaxan (1971: 920), m. m.;

beslutad den 28 oktober 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås tullfrihet för ytterligare ett antal varor, bl. a. kaffe, till förmån för u-ländcrna. Vidare förordas att vissa nya länder får möjlighet att. åtnjuta den särskilda tullfriheten för u-landsprodukter. Slutligen framläggs förslag om höjning av utjämningsskatten på vissa choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers från 60 till 90 öre per kilo.

Prop. 1976/77: 28

2 1 Förslag till Lag om ändring i tulltaxan (1971: 920) Härigenom föreskrives att; tulltaxenr 09.01, 18.03, 20.06, 20.07, 57.06, 59.04 och 62.03 skall han. nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 09.01 Kaffe, även rostat eller be- 09.01 Kaffe, även rostat eller be- friat från koffein; skal och friat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurro- hinnor av kaffe; kaffesurro- gat innehållande kaffe, oav- gat innehållande kaffe, oav- sett mängden: sett mängden ............ fri A. orostat kaffe .. 100 kg 20:— B. rostat kaffe; kaffesurro- gat innehållande kaffe .............. 100 kg 25:— C. skal och hinnor av kaffe fri 18.031 Kakaomassa (i bulk eller i 18.031 Kakaomassa (i bulk eller i block), även avfettad 100 kg 10:— block), även avfettad fri 20.06 Frukter, beredda eller kon- 20.06 Frukter, beredda eller kon- serverade på annat sätt, med serverade på annat sätt, eller utan tillsats av socker med eller utan tillsats av soc- eller sprit: ker eller sprit: A. kasjunötter, jordnötter, A. kasjunötter, jordnötter, kokosnötter och paranöt- kokosnötter och para- ter samt nötter och lik- nötter samt nötter och nande frukter av de slag liknande frukter av de som avses i nr 0805 .. fri slag som avses i nr 08.05 ................ fri B. ananas, aprikoser, persi- B. ananas .............. fri kor och blandade fruk- C. aprikoser, persikor och ter (fruktsallad) ...... blandade frukter (frukt- .............. 100 kg2 12:50 sallad) 100 kg2 12: 50 C. andra ........ 1.00 kg2 15:— D. andra ........ 100 kg”-' 15:— 20.07 Fruktsaft (inbegripet druv- 20.07 Fruktsaft (inbegripet druv- must) och köksväxtsaft, även must) och köksväxtsaft, även med tillsats av socker men med tillsats av socker men ojäst och ej innehållande ojäst och ej innehållande sprit; Sprit: A. osockrad, på kärl vägan- A. osockrad, på kärl vägan- de brutto: de brutto: 1. över 3 kg: 1. över 3 kg: a. av passionsfrukt, mango eller guava fri

1 Senaste lydelse 1972: 801. . ' _ _ . * Tullen beräknas efter varornas Vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med Vilket varor av ifragava- rande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

a. av citrusfrukter ..

Föreslagen lydelse

b. av citrusfrukter . . . .

b.)

............ 100kg 5:— 100kg 5:— b. annan 100 kg 10:— c. annan 100 kg 10:— 2. 3 kg eller därunder: 2. 3 kg eller därunder: a. av passionsfrukt, mango eller guava fri a. av citrusfrukter .. b. av citrusfrukter .. ............ 100kg-": 7:50 100kg3 7:50 b. av köksväxter c. av köksväxter ............ 100kg310:— 100kg3 10:— c. annan 100 kg3 12: 50 d. annan 100 kg3 12: 50 B. sockrad ...... 100 kg3 30:— B. sockrad: ]. av passionsfrukt, mango eller guava . . fri 2. annan ...... 100 kg3 30. 57.06 Garn av jute eller av and- 57.06 Garn av jute eller av and- ra bastlibrer för textilt än— ra bastfibrcr för textilt än- damål enligt nr 57.03 8 % damål enligt nr 57.03 fri 59.04 Bind- och segelgarn, tågvir- 59.04 Bind- och segelgarn, tågvir- ke och linor, även flätade: ke och linor, även flätade: A. av ändlösa syntetiska fib- A. av ändlösa syntetiska fib- rer .................. 13 % rer .................. 13 % B. av ändlösa regenererade B. av ändlösa regenererade fibrer ................ 16 % fibrer .............. 16 % C. av inte .............. fri C. av annat textilmaterial 8 % D. av annat textilmaterial .. 8 % 62.03 Säckar och påsar av sådana 62.03 Säckar och påsar av sådana slag som användes för för- slag som användes för för- packning av varor: packning av varor: A. synbarligen begagnade.. fri A. synbarligen begagnade.. fri B. andra slag: ' B. andra slag: 1.tillverkade av juteväv 1.tillverkade av juteväv fri vägande per m2 310 g eller däröver ...... 8 % 2 andra .............. 10 % 2 andra .............. 10 %

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

3 Tullen beräknas. efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1976/77: 28

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives att 45 lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4?

För choklad- och konfektyrva- ror som avses i Zäa samt för biscuits och wafers utgår skatten med 60 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i de- taljhandeln.

För choklad- och konfektyrva- ror som avses i Zäa samt för biscuits och waters utgår skatten med 90 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i de- taljhandeln.

För öl av typ B utgår skatten med 4 öre för liter och för starköl med 5 öre för liter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 918. 2 Senaste lydelse 1976: 418.

Prop. 1976/77: 28 5

Utdrag FI NANSDEPARTEMEN TET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-28

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändring i tulltaxan (1971: 920), m. m.

1. Inledning

Vid pågående multilaterala handelsförhandlingar inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har ett antal länder, främst utvecklingsländer (u-ländcr) framställt önskemål till Sverige och öv- riga industriländer (i-länder) om förbättrade avsättningsvillkor för främst tropiska produkter. Yttrande i frågan har avgetts av kom- merskollegium, som har inhämtat yttranden från generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd samt närmast berörda näringslivsorganisationer nämligen Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, T rädgårdsnäringens riksförbund, Lantbrukarnas riks- förbund, Sverigcs must- och fruktindustriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Svenska garveriidkareföreningen, Svenska sågverks- och trävaruexportföreningen, Svenska plywoodföreningen, Träindustrins branschorganisation, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningcn samt Svenska skofabrikantföreningen.

Sedan det svenska systemet med tullpreferenser för varor från ut- vecklingsländer trädde i kraft har u-landskretsen vidgats med ett antal nya länder. Några av dessa länder har anhållit om att få åtnjuta tull- preferenser vid import till Sverige. Yttrande i frågan har avgetts av kommerskollegium efter samråd med generaltullstyrelsen.

Riksskatteverket har efter hörande av statens jordbruksnämnd inkom- mit till finansdepartementet med förslag angående storleken på utjäm- ningsskattcn för choklad- och konfektyrvaror, biseuits och waters samt för öl av typ B (mellanöl) och starköl. Yttrande över förslaget har av- givits av kommerskollegium.

Prop. 1976/77: 28 5

2 Tullfrihet för ytterligare "varor från utvecklingsländerna

2.1. Förslag och yttranden

De pågående multilaterala handelsförhandlingarna inom det allmän- na tull- och handelsavtalet (GATT) inleddes officiellt vid ett minister- möte i Tokio i september 1973. Enligt den vid detta möte antagna s. k. Tokiodeklarationen behandlas tropiska produkter nu liksom under före- gående handelsförhandling inom GATT (Kennedy—ronden) med' prio- ritet. Frågor som rör dessa produkter diskuteras i en särskild arbets- grupp (den tropiska gruppen) och en strävan är att resultatet skall sättas i kraft på ett tidigt stadium i förhandlingsomgången.

Förhandlingarna om tropiska produkter inleddes våren 1975 med att önskemål framfördes till i-läzndcma om förbättrade avsättningsvillkor. Sverige har mottagit sådana önskemål från Argentina, Bangladesh, Bo- livia, Burundi, Colombia, Ecuador, Egypten, Elfenbenskusten, Filippi- nerna, Ghana, Indien, lran, Israel, Kenya, Republiken Korea, Malaysia, Mali, Mexico, Nigeria, Pakistan, Peru, Rumänien, Senegal, Singapore, Spanien, Sri Lanka, Turkiet, Uganda, Zaire och medlemsländerna i den central-amerikanska gemensamma marknaden (CACM). Önskemålen av— ser, förutom rent tropiska råvaror som kaffe och en del .oljeväxtfrön, även varor som utgör bearbetning-ar eller beredningar av produkter, vilk-a produceras såväl i tropiska som i tempererade områden, t. ex. socker. I flera fall är det fråga om industrivaror utan direkt anknytning till tropiska produkter såsom gummidäck, tex-til- och konfektionsvaror, lädervaror, skor och vissa kemiska produkter.

De handelshinder som man önskar få avskaffade är framför allt tullar, där man begär antingen bunden tullfrihet på mest gynnad nations basis (MGN) eller tullfrihet inom :ramen för det allmänna preferenssystemet för 11—landsprodukter (GSP). Vissa länder har uttryckt önskemål om en fastare bindning av GSP-förmånerna i någon form. Vidare begärs att mervärdeskatten slopas för bl. a. vissa frukter, kaffe, te, oljeväxtfrön, oljor, oljekakor och kakaoprodukter och att avgifter för vissa varor så- som fettvaru- och växtskyddsavgifter avskaffas.

Det bör i detta sammanhang erinras om att Sverige tidigare har slopat tullarna på praktiskt taget alla tropiska produkter. Den 1 juli 1966 avskaffades sålunda tullen på dadlar, bananer, ananas och vissa andra frukter, alla slags kryddor, kakaobönor samt kaffe- och teextrakt. Sam- tidigt sänktes tullarna på kaffe och vissa kakaoprodukter. Den 1 juli 1968 avskaffades tullen på ytterligare ett antal varor av intresse för u-länder-na, bl. a. citroner, fikon, mandlar och nötter.

I enlighet med förhandlingsproceduren i GATT har bilaterala kon- sultationer hållits mellan berörda u-länder och i-länder. Härvid har de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige uppträtt gemensamt.

Prop. 1976/77: 28 7

Vid dessa konsultationer, som i huvudsak har varit av teknisk och klar- läggande natur, har en preliminär reaktion på önskemålen lämnats. Från svensk sida har framhållits att ett borttagande av mervärdeskatten på enskilda produkter skulle förorsaka stora tekniska svårigheter och inte ligga i linje med principerna för varubeskattningen i Sverige. Även svårigheten att ge medgivanden i fråga om rörliga avgifter på jord- bruksregleradc varor har understrukits.

Inför övervägandena om vilka erbjudanden som skulle kunna lämnas på u-ländernas önskemål har ett omfattande utredningsmaterial tagits fram av jordbruksnämnden och kommerskollegium. Kollegiet har in- hämtat yttranden från flera myndigheter och ett stort antal organisa- tioner.

I utredningsarbetet har det, med hänsyn till karaktären på u-lands- önskemålen, ansetts lämpligt att avgränsa det varuområde som rim- ligen kan anses falla inom begreppet tropiska produkter. Jordbruksnämn- den och kommerskollegium förordar att erbjudanden lämnas på MGN- basis för rent tropiska produkter, dvs. råvaror som produceras endast i tropiska områden. Sådana erbjudanden bör om möjligt ges även för vissa bearbetade eller beredda tropiska produkter som direkt kan här- ledas till respektive råvara. Exempel på sådana varor är kakaomassa, rostat kaffe och konserver av tropiska frukter.

En stor del av u-ländemas önskemål till Sverige avser jordbrukspro- dukter som produceras även utanför tropiska områden samt förädlade industrivaror. Ett tillmötesgående av önskemålen för sådana varor ge- nom medgivanden på MGN-basis bör enligt kommerskollegiets mening undvikas. eftersom detta skulle innebära att Sverige lämnade ensidiga eftergifter, som med nuv-arande handelsmönster främst skulle gagna i-länderna. Möjligheterna till tullsänkningar på MGN-basis för sådana varor bör i stället prövas i de förhandlingsgrupper som särskilt behand- lar jordbruksvaror och tullättnader på industrivaruområdet. Kollegiet anser det däremot lämpligt att erbjuda tullfrihet inom ramen för GSP för vissa varor som inte redan nu omfattas av det svenska tullpreferens- systemet för u-landsprodukter.

Krav på förbättringar av i-ländernas olika GSP-system har framförts såväl i GATT som i andra organisationer. Mot bakgrund härav har kollegiet gjort en allmän översyn av det svenska GSP-systemet i syfte att utröna möjligheterna att utvidga varuområdet. Härvid har fram- kommit att ytterligare varor som inte kan sägas ha anknytning till ar- betet i den tropiska gruppen bör kunna tas in i preferenssystemet. Detta gäller bl. a. vissa bakverk för vilka tullförmåncr medges vid im- port från EFTA- och EG-länder.

I enlighet med förhandlingsproceduren lämnade Sverige, liksom fler- talet övriga i-länder, den 1 mars 1976 preliminära erbjudanden om tullsänkningar i den tropiska gruppen. Som ett resultat av bl. a. genom-

Prop. 1976/77: 28 g förda konsultationer avser Sverige att under den närmaste tiden lämna slutliga erbjudanden. De erbjudanden som övervägs överensstämmer i stora drag med vad som har föreslagits av berörda myndigheter och omfattar såväl bindningar av tullfrihet på MGN-basis som tullfrihet inom ramen för preferenssystemet för u-landsprodukter. MGN-erbju- dandena avser tullfrihet för ytterligare ett antal tropiska produkter och enklare beredningar därav såsom kaffe, kakaomassa, ananaskonserver och safter av tropiska frukter. De svenska erbjudandena innebär dess- utom bindning av nu gällande tullfrihet för akvariefisk. GSP-tullfrihet erbjuds för bl. a. vissa livsmedelsprodukter för vilka manufakturerings- skyddet har tagits bort i EFTA-handeln och kommer att slopas vid im— port från EG-länderna. Erbjudandena får ses mot bakgrund av att prak- tiskt taget alla tropiska råvaror: redan är tullfria på MGN-basis och bund- na vid tullfrihet som resultat av tidigare GATT-förhandlingar. Det enda undantaget av betydelse är kaffe. För svenskt vidkommande innebär er- bjudandena att alla varor som kan anses utgöra tropiska produkter blir tullfria.

Utöver Sverige har Finland, Norge, EG, USA, Canada, Japan, Schweiz, Österrike, Australien och Nya Zeeland lagt fram erbjudanden i den tropiska gruppen. Med få undantag har även dessa erbjudanden begränsats till att avse tullar och innebär tullättnader både på MGN- basis och inom ramen för respektive lands tullpreferenssystem för 11- landsprodukter. EG, Schweiz, Österrike och, med undantag för ett fåtal varor, Finland och Norge har begränsat sina erbjudanden om tullsänk- ningar i den tropiska gruppen till jordbruks- och livsmedelsområdet. Däremot har USA, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland tagit med även vissa varor inom industrivaruområdet, t.ex. gummi och gum- mivaror, trävaror samt olika textilvaror, företrädesvis av jute eller andra vegetabiliska fibrer eller av silke. Inget av de i-länder som har lagt fram erbjudanden i den tropiska gruppen har emellertid begränsat sig till det rent tropiska varuområdet. Tullsänkningarna varierar mellan olika län- der. Sålunda erbjuder de nordiska länderna i samtliga fall tullfrihet (med undantag av kaffe i Finlands erbjudande). En stor del av erbjudan- dena från USA, Canada, Schweiz och Australien avser också tullfrihet. De tre nordiska länderna har liksom flera andra länder lämnat sina er- bjudanden utan krav på motprestationer från u-ländernas sida. Från EG:s sida har uppgivits att man inte väntar sig någon strikt reciprocitet i den tropiska gruppen men man förbehåller sig rätten att senare i för- handlingsomgången i lämpliga sammanhang begära sådana medgivanden från u-länderna som inte strider mot den individuella utvecklingssitua— tionen samt de finansiella och. handelsmässiga behoven. Även Japan vän- tar sig vissa bidrag från u-ländernas sida. USA intar i denna fråga en särställning genom att dess erbjudanden har gjorts avhängiga av med- givanden från länder som kommer att få en väsentlig fördel av erbju- dandena.

Prop. 1976/77: 28 9

2.2. Föredraganden

Liksom under föregående multilaterala handelsförhandling inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) särbehandlas tropiska pro- dukter även i nu pågående förhandlingsomgång. Ett stort antal länder, främst u-länder har inom ramen för den procedur som har fastställts i GATT riktat önskemål till industriländerna angående tullättnader och avveckling av vissa s.k. icke tariffära handelshinder samt avskaffande av varuskatter av olika slag. De önskemål som har riktats mot Sverige- innefattar förutom rent tropiska råvaror som kaffe, även vissa bearbet— ningar eller beredningar av sådana råvaror. Många önskemål avser dock varor som inte kan anses utgöra tropiska produkter, t. ex. gummidäck, lädervaror, textil— och konfektionsvaror, skor samt vissa kemiska pro- dukter.

Kommerskollegium har, efter hörande av berörda myndigheter och Organisationer, avgett yttrande över de framförda önskemålen. I yttran- det, som behandlar medgivanden endast avseende tullar, föreslås att kvar- varande tullar på orostat och rostat kaffe om 20 resp. 25 öre för kilo- gram och på vissa bearbetade tropiska produkter avskaffas. Härutöver förordas att ytterligare ett antal varor görs tullfria inom ramen för det svenska preferenssystemet för u-landsprodukter. Några av dessa varor har ingen anknytning till arbetet i den tropiska gruppen.

För egen del finner jag, liksom bl. a. kommerskollegium, att medgi- Vanden inom ramen för de särskilda förhandlingarna i den tropiska grup- pen i GATT i allt väsentligt bör avse tropiska produkter och varor som' har framställts genom en begränsad bearbetning av sådana produkter. I likhet med vad som sker i andra industriländer bör medgivanden läm- nas endast på tullområdet och inte på mervärdeskatte— och punktskatte- områdena. Jag föreslår, i likhet med vad kommerskollegium m.fl. har förordat, att nu utgående tullar slopas på kaffe, kakaomassa, beredd el- ler konserverad ananas, saft av passionsfrukt, mango och guava, garn av jute eller andra bastfibrcr, bind— och segelgarn, tågvirke och linor av jute samt icke begagnade säckar av jute. De varor för vilka jag här före- slår tullfrihet har upptagits i ett inom finansdepartementet upprättat för- slag till lag om ändring i tulltaxan (1971:920, ändrad senast 1975: 1182). Jag föreslår vidare att det svenska tullpreferenssystemet till för- män för u-länderna utvidgas med ytterligare några varor. Förteckning över dessa varor bör fogas till regeringsprotokollct i detta ärende som bilaga. Svenska skyddsintressen är endast i ringa mån berörda av de föreslagna tullmedgivandena, vilka leder till ett bortfall av tullintäkter om ca 23 milj. kr. per år. Av detta belopp svarar kaffe och kaffeproduk- ter för drygt 22 milj. kr.

Endast ett fåtal industriländer har avskaffat alla tullar inom det tro- piska varuområdet. Om förslagen genomförs blir alla tropiska varor

Prop. 1976/77: 28 10

tullfria vid import till Sverige. Av den totala importen från alla u-länder tillsammantagna blir 90 % tullfri. Importen från de minst utvecklade länderna blir tullfri till 99 %. Av u-landsimporten är det i huvudsak endast vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter och varor inom bekläd- nadsområdet som fortfarande blir tullbelagda.

De föreslagna tullättnaderna bör genomföras den 1 januari 1977.

3. Ytterligare preferensberättigade utvecklingsländer

3.1. Förslag och yttrande

Det svenska preferenssystemet, som trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet vid import från u-länderna av flertalet indu- striella hel- och halvfabrikat och vissa livsmedel. Liksom i praktiskt taget alla i-ländcr har undantag gjorts för varor som är särskilt utsatta för lågpriskonkurrcns, t. ex. kläder, handskar och skor. De svenska pre- ferenserna avser länderna i den s. k. 77-gruppen, som vid tiden för ikraft- trädandet av systemet innefattade 90 utomeuropeiska länder samt Jugo- slavien och Cypern. Preferensberättigade är vidare Israel, Cuba, Mon- goliska Folkrepubliken, Västra Samoa, Demokratiska Folkrepubliken Korea, Socialistiska Republiken Vietnam samt vissa utomeuropeiska om- råden som står under preferensgivande länders överhöghet, bl. a. Hong- kong, och länder för vilka i-länder ansvarar. Dessutom medges Malta och i särskild ordning Bulgarien och Rumänien tullpreferenser.

Sedan det svenska preferenssystemet trädde i kraft har 77-gruppen fått nya medlemmar. Bland dessa återfinns Cuba samt de nu självstän- diga länderna Bahamas, Bahrain, Qatar och Förenade Arabemiraten, vilka tidigare har varit preferensberättigade i Sverige i egenskap av om- råden, för vilkas utrikesförbindelser annat industriland (Storbritannien) har svarat. Även Bhutan och Oman, som redan är preferensberättigade i Sverige, tillhör numera 77-gruppen.

Angola, Guinea-Bissau, Kap Verde, Mocambique, Säo Tomé och Principe, Nauru samt Tonga som ingår i u-landskretsen är inte prefe— rensberättigade liksom inte heller det portugisiska området Macao. EG, USA, Schweiz, Österrike och Australien medger dessa länder och Macao rätt till preferenser. Guinea-Bissau, Tonga och Macao har ansökt om preferensbehandling i Sverige.

Yttrande i frågan har avgetts av kommerskollegium efter samråd med generaltullstyrelsen. Remissinstanserna har härvid inte haft något att invända mot att det svenska preferenssystcmct utvidgas till att omfatta även ovannämnda länder och Macao.

Importen från berörda länder och Macao är relativt obetydlig. Av en sammanlagd import år 1975 till ett värde av 49 milj. kr. var drygt

Prop. 1976/77: 28 ]]

hälften tullbelagd. Den tullbelagda importen bestod till övervägande delen av kläder vilka inte är preferensberättigade vid import till Sverige samt av kaffe. Den import som skulle bli preferensberättigad om de be- rörda länderna och Macao inkluderades i preferenssystemct uppgår till ett värde av ca 0,7 milj. kr. per år (beräknat med utgångspunkt i 1975 års import).

3.2. Föredraganden

De svenska tullpreferenserna för u-länderna, som trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet för flertalet industriella hel- och halv- fabrikat och för vissa livsmedel. Preferenserna avser ett stort antal län- der och områden. Sedan ikraftträdandet har nya länder bildats. Guinea- Bissau, Tonga och Macao har ansökt om preferenser i Sverige. Dessa förhållanden aktualiserar frågan om Sverige nu bör utvidga systemet med tullpreferenser till vissa ytterligare länder och områden.

I likhet med kommerskollegium och generaltullstyrelsen föreslår jag att Angola, Guinea-Bissau, Kap Verde, Mocambique, Säo Tomé och Principe, Nauru, Tonga och Macao inkluderas bland de preferensberät- tigade länderna och områdena i det svenska systemet med tullpreferenscr till förmån för u-länderna.

Möjlighet för de nämnda länderna och Macao att få tullpreferenscr bör gälla från den 1 januari 1977.

4. Utjämningsskatt 4.1 Förslag och yttranden

Enligt lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor (ändrad senast 1976: 418) utgår skatt för choklad- och konfektyrvaror (med vissa undantag), biseuits och wafers samt för öl av typ B (mellanöl) och stark- öl när varorna tillverkas yrkesmässigt för försäljning eller införs till lan- det.

Utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror samt biseuits och waters infördes år 1960 i syfte att täcka kostnaderna för den interna prisutjämning för vissa livsmedelsprodukter som då infördes. Genom prisutjämningen ges de inhemska producenterna tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris utan hinder av den högre pris- nivån i Svcrige som är en följd av jordbruksregleringen. Prisutjämningen avser råvarorna socker, glykos, fettvaror, mjöl, havregryn, ägg och ägg- albumin samt mjölk. Utjämningsskatten utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60 öre, sänktes den 1 april 1973 till 50 öre, den 1 januari 1974 till 40 öre, den 1 juli 1974 till 25 öre samt höjdes

Prop. 1976/77: 28 12 äter den 1 juni 1975 till 40 öre och den 1 juli 1976 till 60 öre för kilo- gram. Ändringarna berodde på utvecklingen av kostnaderna för utjäm- ningsbidragen.

För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatt den 1 januari 1967 om 3 resp. 4 öre för liter. För malt infördes samtidigt intern råvarupris- utjämning av samma typ som tillämpades inom bl. a. choklad- och kon- fektyrområdet. Utjämningsskatten för mellanöl och starköl höjdes den 1 januari 1970 till 5 resp. 6 öre för liter och sänktes den 1 april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter samt var suspenderad under åren 1974 och 1975. Även dessa åtgärder hängde samman med ändringar i kostnaderna för prisutjämningen.

Prisutjämningen omfattar även senap, såser, soppor, frukostflingor och fiskkonserver. För dessa varor uttas emellertid inte någon utjäm- ningsskatt. Dessutom förekommer extern prisutjämning i form av rör- liga avgifter vid gränsen för ett antal livsmedelsindustriprodukter.

Skattskyldig tillverkare skall månadsvis avge deklaration till riksskatte- verket om vissa leveranser av skattebelagda varor. I deklarationen yrkar tillverkaren samtidigt utjämningsbidrag för de råvaror som har använts vid tillverkningen och för vilka han är berättigad till bidrag. Jordbruks- nämnden tillställer riksskatteverket och berörda skattskyldiga månadsvis i förväg uppgifter om de prisutjämningsbelopp som skall gälla för när- mast följandc månad. Jordbruksnämnden utbetalar sedermera till riks— skatteverket vad som har tillgodoförts skattskyldiga i prisutjämnings- bidrag.

Kostnaderna för råvaruprisutjämningen utgår ur förslagsanslaget Pris- reglcrande åtgärder på jordbrukets område. Kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats till 120 milj. kr.

Beräkningar som har gjorts inom jordbruksnämnden visar att kost- naderna för prisutjämningen för choklad- och konfektyrvaror, biseuits och wafers har stigit som en följd av att världsmarknadspriserna på jordbruksråvaror har sjunkit. För att uppnå kostnadstäckning av bi- dragen krävs därför en höjning av utjämningsskatten till uppemot en krona för kilogram. Kommerskollegium har föreslagit att skatten nu höjs för berörda varor till 90 öre för kilogram. Riksskatteverket har däremot inte ansett sig kunna förorda någon väsentlig höjning mot bakgrund av det labila världsmarknadsläget för jordbruksråvaror.

Riksskatteverket förordar på grundval av de beräkningar som har ut- förts inom jordbruksnämnden en höjning av utjämningsskatten för mel- lanöl och starköl med 1 öre till 5 resp. 6 öre för liter. Kommerskollegium föreslår att prisutjämningssystemet för mellanöl och starköl slopas efter- som importen av mellanöl har minskat kraftigt under senare tid. En jus- tering av utjämningsskatten kan dock anstå tills mellanölct avskaffas den 1 juli 1977. Även riksskatteverket ifrågasätter om prisutjämningen i kom— bination med utjämningsskatt bör bibehållas.

Prop. 1976/77: 28 13

4.2. Föredraganden

Den nu gällande ordningen för intern råvaruprisutjåmning på vissa livsmedelsprodukter infördes vid EFTAzs upprättande och hänger sam- man med det förhållandet att tullarna på en rad manufakturerade livs- medel har avvecklats, medan skyddet för råvarorna inom ramen för jordbruksregleringen kvarstår. Genom prisutjämningen undanröjs den särskilda kostnadsbelastning på grund av jordbruksregleringen, som an- nars kunde missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska företag. Producenterna kompenseras genom kostnadsbidrag för skillna— den mellan den svenska prisnivån och världsmarknadspriserna. För fi— nansieringen av bidragen uttas en särskild utjämningsskatt som f. 11. upp- går till 60 öre för kilogram för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och waters samt 4 och 5 öre för liter för mellanöl resp. starköl.

Jag anser i likhet med kommerskollegium och jordbruksnämnden att utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror, biseuits och wafers nu bör höjas, eftersom kostnaderna för prisutjämningen inte kan täckas genom den nu gällande skattesatsen om 60 öre för kilogram. Med ut- gångspunkt i de världsmarknadspriser och de kostnader för prisutjäm- ningen som man nu kan förutse anser jag att en skattesats om 90 öre är motiverad. Jag förordar således att utjämningsskatten på dessa varor fr.o.m. den 1 januari 1977 tas ut med 90 öre för kilogram. Däremot finner jag det i likhet med kommerskollegium inte nödvändigt att nu ändra utjämningsskatten på maltdrycker. Jag torde få anledning att åter- komma till frågan om prisutjämning på mellanöl och starköl i samband med den lagreglering som kommer att vidtas i anledning av riksdagens principbeslut i våras om att mellanölct inte får säljas efter den 30 juni 1977 (SkU 1975/76: 64, rskr 1975/76: 384).

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i tulltaxan (1971: 920),

2. lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor,

dels att

3. bemyndiga regeringen att förordna om tullfrihet för ytterligare varor från utvecklingsländerna enligt vad jag har förordat i det föregående,

Prop. 1976/77: 28 14

4. godkänna att ytterligare ett antal utvecklingsländer får möjlig- het till preferensbehandling enligt vad jag har förordat i det föregående.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be- slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1976/77: 28 15

Bilaga

Tillägg till förteckning över preferensberättigade varor hänförliga till 1—24 kap. tulltaxan (1971: 920)

Tulltaxenr 06.01 A. 2. b.

06.02 C. och ur D. ur 06.03 A. 3. ur 17.04

ur 18.06

19.02 A. 19.07

ur 19.08

ur 20.01

ur 20.07 B. 2. ur 21.07 A.

Varuslag

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila el- ler under tillväxt, inkommande utan jord, blommor eller blomknoppar med undantag av gladiolus och liljekonvalje

Körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd Ginst

Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, i bulk

Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållan- de kakao med undantag av1 blockchoklad, choldad- kakor, konfekt och andra sötsaker av choklad eller överdragna med choklad, för direkt konsumtion

Produkter av till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis

Matbröd, Skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt

Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållan- de kakao (oavsett mängden) mcd undantag av1 bis- cuits och wafers

Köksväxter med undantag av gurkor, rödbetor, oliver1 och kaprisl, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap

Saft av ananas, sockrad

Icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker; glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver

! Tidigare preferensberättigade varor. NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I976 760604