Prop. 1976/77:81

om bokhandelsstöd.

Prop. 1976/77: 81

Regeringens proposition 1976/77: 81

om bokhandelsstöd

beslutad den 3 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har tagits upp i . bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås olika stödåtgärder för bokhandeln under en för- söksperiod av tre år. Kreditstöd föreslås utgå till främst fullsorterade bok- lådor på mindre och medelstora orter. Stödet omfattar avskrivnings- och investeringslån för sammanlagt 1.4 milj. kr. budgetåret 1977/78 samt statli- ga kreditgarantier inom en ram av 1.5 milj. kr. Kreditstödct skall enligt för- slaget handläggas av Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag som ägs av Svenska bokförläggareföreningen. Det bokhandelsägda distribu- tionsföretaget Seelig föreslås vidare få 1.1. milj. kr. i stöd för sitt komplet- teringslager. Kompletteringslagrct underlättar för de mindre och medel-

stora boklädorna att hålla ett brett sortiment. Vidare föreslås statligt stöd till företagsledarutbildning inom bokhandelsbranschen. Möjligheterna att

utbilda bokhandelsmedhjälpare vid bibliotekshögskolan i Borås kommer att prövas. Slutligen föreslås att ett försök med postorderförsäljning av böcker genomförs i Norrbottens län.

Prop. 1976/77: 81 ' 2

Förslag till Lag om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbild- ningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrives följande.

15. Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regringen får Bokbran- schens finansieringsinstitut aktiebolag pröva frågor om kreditstöd av statli- ga medel till bokhandel. '

2 5 Den som hos Bokbranschens tinansieringsinstitut aktiebolag har tagit befattning med ärende enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han där- vid har erfarit om affars- eller driftsförhållanden.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1977 och gäller till utgången avjuni 1980.

Prop. 1976/77: 81 3 Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1977—03-03

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Ahlmark. Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson. Mogård. Olsson. Dahlgren. Åsling. Söder. Troedsson. Mundebo. Krönmark. Ullsten. Bu- renstam Linder. Wikström. Johansson. Friggebo

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om bokhandelsstöd

] Inledning

På uppdrag av chefen för utbildningsdepartementet har en särskild sak- kunnigl utrett bokhandelns situation och behovet av statligt stöd till bok- distributionen. Den sakkunnige har avgett betänkandet (Ds U 1976: 17) Stöd till bokhandeln.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av postverket. statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). statens kulturråd. skolövcrsty- relsen (SÖ). universitets- och högskolcämbetct (UHÄ) — som bifogat ytt- rande av styrelsen för bibliotekshögskolan —. näringsfrihetsombuds- mannen (NO). konsumentverket. statens industrivcrk. Bibliotekstjänst AB. Centralorganisationen SACO/SR. Författarförlaget. Institutet för företags- ledning. Kooperativa förbundct (KF). Kristna bokförläggareföreningen. Landsorganisationen i Sverige (LO). Pressbyråföretagen AB. AB Seclig & Co. (Seelig). Studieförbundet Vuxenskolan. Svenska antikvariatsförening- en. Svenska bokförläggareföreningen. Svenska bokhandlareförcningen. Svenska bokhandeIsmedhjälpareföreningen. Svenska kommunförbundet. Sveriges allmänna biblioteksförening. Sveriges B-bokhandlareförbund. Sveriges författarförbund. Sveriges grossistförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

' Gcneraldircktören Lars Ag 2+ Riksdagen 1976/77, ] saml. Nr 81

Prop. 1976/77: 81 4

2. Nuläge 2.1 Bakgrund

Före år 1970 skyddades handeln med böcker av "ett system av konkur- rensbegränsningar. Bokbranschen åtnjöt bl. a. dispens från brultoprisför- budet. vilket medförde att försäljningspriset på böcker fastställdes av för— läggarna och inte av återförsäljarna. Systemet innefattade vidare etable— ringskontroll och ensamrättsförsäljning. Svenska bokförläggareföreningen tillsatte kommissionärer för bokförsäljning. Dessa var uppdelade i tre klas- ser. nämligen A-kommissionärer. B-kommissionärer och lantbokhandlare. A-kommissionärerna erhöll i stort sett samtliga böcker i kommission från medlemsförlagen. De övriga kommissionärerna hade ett mera begränsat åtagande men kunde på kundernas begäran anskaffa alla slags böcker.

Ensamrättsförsäljningen innebar att endast kommissionärerna fick sälja läroböcker och andra böcker över en viss prisgräns. År 1970 var denna gräns satt till ett konsumenrpris av 19 kr.. exkl. varuskatt. Kommissionä- ren på en ort hade ensamrätt till försäljning till bl.a. ortens folkbibliotek och skolor.

Det dåvarande näringsfrihetsrådet beslöt år 1965 att dispensen från brut- toprisförbudet på böcker skulle upphöra fr.o.m. den 1 april 1970. Rådet motiverade sitt beslut bl. a. med att konkurrensbegränsningarna hämmade utvecklingen av nya former för spridning av böcker. Av ett friare system väntade man sig bl.a. att handeln med böcker skulle rationaliseras och att böcker skulle bli tillgängliga för försäljning på fler ställen än vad som blivit fallet genom kommissionärssystemet.

Enligt Svenska bokförläggareföreningens statistik över försäljning av allmänlitteratur (dvs. svensk litteratur utom massmarknadslitteratur och läroböcker.) uppgick medlemsförlagens totala fakturerade försäljning för redovisningsåret 1975/76 till ca 390 milj. kr.. motsvarande ett beräknat konsumentvärde av ca 535 milj. kr. Den totala försäljningen av allmänlitte- ratur uppskattas till ett konsumentvärde av 725 milj. kr.

Efter april 1970 säljs böcker till allmänheten i olika slag av detaljhandel vid sidan av fackbokhandeln. l ökande utsträckning förekommer också di- rektförsäljning från förlagen till allmänheten genom de s.k. bokklubbarna. 1 det följande redogörs för de olika kommersiella distributionskanalerna för böckeri grossist- och detaljistledet. Intresset koncentreras därvid till distributionen av allmänlitteratur.

2.2. Grossistledet

Allmänlitteraturen levereras antingen direkt av förlagen till återförsäljar- na eller också passerar den ett grossistled. Folkbibliotekens inköp sker nästan helt från Bibliotekstjänst AB som också handhar bindningen av bib- lioteksböcker.

'.Il

Prop. 1976/77: 81

Detaljhandeln med böcker anlitar i förekommande fall ett av de två gros- sistföretagen i branschen. nämligen Seelig och Pressens samdistribution AB (Presam). Seelig betjänar i huvudsak s.k. A- och B-boklådor medan Presams kunder utgörs av dels AB Svenska Pressbyråns egna kiosker och butiker. dels många andra försäljningsställen för tidningar. böcker och tidskrifter. bl. a. ett antal B-boklådor.

Seel ig brukar betecknas som bokhandelns grossiströrelse. Delägare i företaget är 160 av landets ca 300 A-boklådor. Bland de tio största aktie- ägarna återfinns Svenska bokhandlareföreningcn och dess Skånekrets. Seeligs ursprungliga uppgift var att förenkla bokhandelns arbetsrutiner ge- nom samordning av de enskilda boklådornas rekvisitioner och förlagens le- veranser. Vid sidan härav svarar Seelig numera också för distribution och lagerhållning för ett antal mindre och medelstora förlag. Vidare håller före- taget ett kompletteringslager av böcker från de förlag som inte överlåtit si- na lager i konsignation till Seelig utan håller eget centrallager och försälj- ningsorganisation. Genom konsignations- och kompletteringslagren har Seelig praktiskt taget alla tillgängliga titlar (utom läroböcker) från svenska förlag.

Till Seeligs lagerhållning är knutet ett reordersystem (SRO) som i första hand syftar till att underlätta för bokhandlarna att hålla ett brett sortiment.

Seeligs verksamhet omfattar också lager och distribution av utländska böcker. dataservice. framställning och distribution av kataloger samt upp— lysningstjänst för bokhandeln. Företaget erbjuder en särskild service som innebär att icke lagerförda böcker kan beställas i bokhandeln och sändas direkt hem till kunden.

Presam ingår i Pressbyråkoncernen som ägs av ett antal dags- och veckopressföretag. Av de böcker som distribueras genom Presam utgör. räknat i konsumentvärdet, ca 40 % pocketböeker av seriekaraktär och lik— nande massmarknadslitteratur. Presam har byggt upp ett mindre komplet- teringslager centralt. Genom återförsäljare som är anslutna till Presams distributionsapparat finns det också möjlighet att beställa böcker utanför detta sortiment. Företaget har också ett lager av utländsk litteratur.

Genom att en så stor andel av det av Presam förmedlade bokurvalet be- står av lågprisböcker. är försäljningen räknat i antalet volymer avsevärd. De till Presam anslutna försäljningsställena finns även på de allra minsta orterna. medan Seeligs kunder främst finns på större orter och orter ned till 1000 invånare. Som framgår av tabell 1 över inköpen av allmänlittera- tur vid olika slag av bokförsäljningsställen 1975/76 svarar A-boklådorna för den överväldigande delen av inköpen. Det framgår också att Presams kunder på ett par undantag när tillhör den lägsta inköpsklassen.

Prop. 1976/77: 81 6

Tabell 1: Bokförsäljningsställen — inköp av A-böcker (allmänlitteratur utgiven på svenska förlag, exkl. läroböc- ker och massmarknadslitteratur) 1975/76

A—bokhandel B-bokhandel som är Presam-kunder: - Totalt grossistkund hos B-bokhandel o. andra Seclig återförsäljare med

större bokurval

lnköpsklasser tusen kr. Antal milj. kr. Antal milj. kr. Antal milj. kr. Antal milj. kr.

— 9.9 48 3.0 161 4.2 387 6.2 596 13.4 100— 199 59 9.0 12 1.6 4 0.6 75 11.2 200—299 48 12.0 5 1.2 1 0.2 54 - 13.4 300— 161 1250 2 0.7 — — 163 125.7

316 149,0 180 7.7 392 7,0 - 888 163,7 Genomsnittsinköp 471000 kr. 43000 kr. 18000 kr. 193 000 kr.

2.3. Detaljistledet

Av allmänlitteraturen som säljs genom detaljhandeln går. som framgått av det föregående. den övervägande delen genom de s.k. A -boklåd or- na.

A-boklådornas verksamhet grundas på det s.k. fackbokhandelsavtalct som Svenska bokhandlareföreningen har ingått med Svenska bokförlägga- reföreningen. Tillträde till fackbokhandelsavtalet innebär att boklådan för- binder sig att lagerhålla minst 4000 titlar. Boklådan åtar sig vidare att ta in ett antal av de nyutkomna böckerna enligt ett differentierat system. Mind- re A-boklådor behöver t. ex. bara ta in en tredjedel eller hälften av de nya titlarna. Förlagen garanterar å sin sida returrätt och vissa rabatter. [ stort försöker man alltså upprätthålla ett system med fullsorterad bokhandel som motsvarar A-kommissionärer även om bokhandeln inte får böcker i kommission utan i stället abonnemangsexemplar i fast räkning. Förlagens finansiering av boklådornas lagerhållning har därmed minskat. Bokförläg- gareföreningen utövar inte heller. till skillnad från vad fallet var före år 1970. någon etableringskontroll för A-boklådor.

Antalet A-boklådor är f.n. drygt 300. vilket motsvarar ungefär antalet A-kommissionärer före år 1970. Under perioden 1971—75 har emellertid åtskilliga av de företag i gruppen som var verksamma år 1970 antingen agts ned eller minskat sitt boksortiment så kraftigt att de inte längre kan rppfylla åtagandena enligt fackbokhandelsavtalet. Å andra sidan har bort- 'allet av A-boklådor i stort kompenserats av nyetableringar. Många av de )oklädor som har upphört eller övergett sin ställning som fullsorterad bok- tandel har legat på mindre och medelstora tätorter som därigenom blivit rtan fullsorterad bokhandel. Nyetablering av A-boklådor har företrädesvis

Prop. 1976/77: 81 7

skett i storstadsområdena. Antalet nedlagda B-boklådor ökade kraftigt år 1976. Endast några få A-boklådor nyetablerades samma år.

Det stora flertalet A-boklådor har också sidosortiment (främst pappers- varor och kontorsmateriel). Boklådor utan sidosortiment finns numera en- dast i storstadsområdena.

Beträffande A-boklådornas företagsform kan följande konstateras. Hu- vuddelen av boklådoma är småföretag. ofta familjeföretag. Någon nämn- värd vertikal integration. dvs. ägarsamband mellan förlag och boklådor. förekommer inte. Under 1970-talet första hälft hardock bokhandelskedjor- na ökat antalet försäljningsställen och andelen av bokförsäljningen. Samti- digt har antalet A-boklådor i enskild ägo gått tillbaka. Kedjebildningarna inom bokhandeln är än så länge koncentrerade till storstadsområdena. Det, kan också noteras att ett antal varuhus numera har bokavdelningar som uppfyller A—boklådornas sortimentskrav. Detta gäller bl. a. ett tjugotal Do- musvaruhus och några NK-varuhus.

Bokförsäljningens omfattning varierar mycket från bokhandel till bok- handel. En betydande del av försäljningen av allmänlitteratur går genom relativt få boklådor. främst i storstadsområdena och på universitetsorter- na. Som en illustration härtill kan nämnas att värdet av inköpen från med- lemsförlagen i Svenska bokförläggareföreningen 1973/74 uppgick till ca 46 milj. kr. för de drygt 80 A-boklådor som ligger i storstadsområdena. För de ungefär lika många A-boklådor som under samma period fanns i mindre kommunblockscentra och lokala tätorter uppgick inköpsvärdet till endast ca 9 milj. kr.

Medan A-boklådornas sortimentsåtagande är fastställt och i stort mot- svarar vad som gällde för de s.k. A-kommissionärema under tiden före år 1970. finns numera inga motsvarande prestationsmått fastställda av den typ som tidigare gällde för kategorien B-kommissionärer. Begreppet B-bo klåda används dock alltjämt.

Det stora flertalet B-boklådor är f. d. B-kommissionärer. Den vanligaste typen av B-boklåda är pappers— eller tobakshandel som för ett begränsat boksortiment på ort som saknar A-boklåda. Omfattningen av bokförsälj- ningen varierar starkt. Enligt uppgift från B-bokhandlarnas egen intresse- organisation kan omsättningen av bokförsäljningen för medlemsföretagen variera mellan 20000 kr. och 500000 kr. per år.

Flertalet av de boklådor som brukar betecknas som B—boklådor anlitar Seclig som grossist. andra är kunder hos Presam eller hos båda företagen.

Antalet B-boklådor kan f. n. uppskattas till ca 150. Försäljning av allmänlitteratur sker också i växlande utsträckning ge- nom dcn övriga detaljhandeln. Många varuhus. utöver de som har fullsorterad bokavdelning. för ett begränsat sortiment av allrnänlittera- tur. Vissa får sina leveranser direkt från förlagen. andra anlitar Presam.

Det försäljningsnät av kiosker och andra försäljningsställen vars bokför- sörjning ombesörjs av Presam omfattar dels AB Svenska Pressbyråns ca

Prop. 1976/77: 81 8

800 egna försäljningsställen. dels ca" 16000 andra detaljister. Försäljnings- värdet av böcker förmedlade via Presam-dctaljistcrna uppskattas år 1976 till ca 79 milj. kr. (”114092- härav utgörs som nämnts av massmarknadslitte- ratur av olika slag. På ett begränsat antal tidningsförsäljningsställen (nu 393) tillhandahålls ett utökat sortiment av allmänlitteratur i de högre prislä- gena. Drygt 200 sådana försäljningsställen finns på orter utan fackbokhan- del. Försäljningsvärdet av böcker (exkl. moms) vid dessa försäljningsstäl- len uppskattades för år 1976 till drygt 13 milj. kr. Härav utgjordes 80 9?- av sådana böcker som säljs i bokhandeln och resten av massmarknadslittera- tur.

Vid sidan av A- och B-boklådor. som i princip saluför alla sorters allmän- litteratur i'varierande omfattning. finns en bokhandelsverksamhet som in- riktas på olika intressegrupper. Hit hör de s. k. mis s io n s bo k han d 1 a r- na som specialiserar sig på religiös litteratur o.dyl. Antalet missionsbok- lådor uppskattas till 60 varav 10 är anslutna till fackbokhandelsavtalet och sålunda har ställning som A-boklåda.

På senare år har också. delvis genom att ensamrättförsäljningen upp- hört. etablerats s. k. bo k e afee r som ofta är anknutna till politiska orga- nisationer och som specialiserar sig på olika slag av politisk litteratur.

Antikvariatbokhandeln skiljer sig från de tidigare nämnda for- merna för detaljhandel med böcker genom att den i första hand är inriktad på köp och försäljning av äldre böcker. ofta sådana böcker som inte längre finns tillgängliga på förlagen. Många antikvariat är specialiserade inom oli- ka fack. t. ex. konst. vetenskaplig litteratur etc. Säkra uppgifter om antik- variatbokhandelns omfattning saknas. Värdet av bokförsäljningen genom antikvariat kan uppskattas till högst 10 milj. kr. per är.

2.4. Förlagens direktförsäljning

Efter slopandet av bruttoprisförbudet år 1970 har många förlag ökat di- rektförsäljningen till konsumenterna av böcker. Perioden präglas av en kraftig frammarsch för b ok kl u b ba r na . Genom medlemskap i bokklubb kan konsumenten få främst nyutkomna böcker i regel till lägre pris än vid köp genom bokhandeln mot att han förbinder sig att beställa ett visst antal titlar. Böckerna distribueras vanligen genom posten. Det sortiment som sa- luförs genom förlagens bokklubbar omfattar huvudsakligen ett mindre an- tal populära titlar. Mer specialiserade bokklubbar för bl. a. lyrik har dock bildats.

Svenska bokförläggareföreningens branschstatistik visar att bokklub- barnas andel av försäljningen av allmänlitteratur har ökat kontinuerligt un- der senare år. samtidigt som fackbokhandelns andel har minskat. För 1975/76 svarade bokklubbarna för drygt 27 % av medlemsförlagens leve- ranser och bokhandeln för 38 %. Motsvarande procenttal var för 1973/74 19 resp. 44 $'"/. Samtidigt har en tillbakagång skett av den typ av direktför- säljning som förlagen tidigare hade.

Prop. 1976/77: 81 9

2.5. Utvecklingen efter avskaffandet av bruttoprisförbudet på böcker

Hävandet av konkurrensbegränsningarna på bokhandelsområdet år 1970 har medfört att de böcker som tidigare bara fanns tillgängliga i kommissio- närsbokhandeln nu kan säljas fritt. Framför allt den mer populära delen av allmänlitteraturen finns nu att köpa i t.ex. varuhus och annan detaljhandel samt pressbyråkiosker. Bokklubbarna har blivit en viktig distributionska- nal.

En viss priskonkurrens har uppstått kring främst de böcker som säljs i mycket stora upplagor de s. k. storsäljama. En mera konsekvent lågpris- linje tillämpas av vissa bokhandelskedjor. främst i storstadsområdena. [ övrigt tillämpar A- och B-boklådorna genomgående de av förlagen rekom- menderade cirkaprisema. även om enstaka "lockpriserbjudanden" före- kommer.

Genom att konkurrensbegränsningarna har upphört har således den lätt- sålda litteraturen blivit lättare tillgänglig genom att den säljs på fler försälj— ningsställen och genom direktförsäljning i bokklubbar. Den fria konkur- rensen har för denna litteratur också verkat i prissänkande riktning. För delar av den kulttirellt värdefulla men svårsålda litteraturen ter sig situatio- nen annorlunda. Det är alltjämt främst genom A-bokhandeln som denna litteratur kan köpas. Genom att A-boklådornas lagerhållning och sorti- mentsåtaganden har minskat eller differentierats har dessa böcker blivit svårare att få tag på än vad fallet var under kommissionssystemet.

A-boklådorna med sina stora sortimentsåtaganden och låga Iageromsätt- ning har fått vidkännas ökade problem i det nya läget med fri konkurrens.

] många kommuner har ortens bokhandel inte längre hand om skolboks- försäljningen. I andra fall har marginalenpå denna försäljning som tidigare var fast reglerad. sänkts genom konkurrens bokhandlare emellan. Inköpen till folkbiblioteken sker sedan år 1972 huvudsakligen direkt från förlagen genom Bibliotekstjänst AB. För många boklådor. främst på mindre orter. torde bortfallet av skol- och biblioteksleveranserna ha inneburit ett kraftigt avbräck.

För A-boklådorna på mindre och medelstora orter är ku ndunde rlaget be- gränsat. En utökning av sidosortimentet har ofta endast delvis kunnat av- hjälpa lönsamhetsproblemet. Det är framför allt på de mindre och medel- stora tätorterna som A-boklådor har lagts ned utan att nya boklådor kom- mit till. Enligt bedömningar inom bokbranschen går utvecklingen mot en ytterligare uttunning av beståndet av fullsorterade boklådor på dessa orter.

2.6. Bokbranschens finansieringsinstitut

Efter år 1970 har vissa initiativ tagits från branschhåll för att förbättra boklådornas kreditvillkor. främst genom bildandet. år 1974. av Bokbran-

Prop. 1976/77: 81 10

schens finansieringsinstitut AB. Samtliga aktier i bolaget ägs av Svenska bokförläggareföreningen. Bolaget har till uppgift att medverka till att bok- handlare och andra återförsäljare av böcker får långfristiga krediter för ny- etablering. övertagande och modernisering av sina butiksrörelser. Det kan också medverka till nyetableringar av boklådor. Därvid kan bolaget bidra med dels borgensåtaganden. dels direkta lån.

Som säkerhet för borgensåtagandena ligger reverser från de medverkan- deförlagen till ett totalt belopp av 1.8 milj. kr. Den direkta lånekapaciteten uppskattas till ca 1 milj. kr. Vid årsskiftet 1976/77 värderades institutets engagemang till sammanlagt ca 0.9 milj. kr.

Vid sidan av kreditverksamheten har Bokbranschens finansieringsinsti- tut bistått bokhandeln med rådgivning i frågor rörande lönsamhet. rationa- lisering etc. Rådgivningsverksamheten har hittills utnyttjats av ungefär en tredjedel av A-boklådorna i enskild ägo.

2.7. Bokhandelns internutbildning

Butikspersonalen inom A-bokhandeln. de s. k. bokhandelsmedhjälparna. har under den senaste tioårsperioden beretts utbildning organiserad av stif- telsen Bokhandelsskolan. Kursverksamheten finansieras genom bidrag från Bokhandlareföreningen och Bokförläggareföreningen samt genom del- tagaravgifter. Kursverksamheten åtnjuter vidare statsbidrag enligt bestäm- melserna i förordningen ( 1971:342 ) om enskilda yrkesskolor (ändrad se- nast l975:630).

Kursverksamheten för bokhandelsmedhjälparc har bestått av två två- veckorskurser varje år för ett tjugotal elever. Läroplanen har fastställts av skolöverstyrelsen. Undervisningen har ägt rum i Sveriges köpmannaför- bunds utbildningsinstitution. Köpmannainstitutet.

Branschorganisationerna har också tillsammans med Bokbranschens fi- nansieringsinstitut engagerat sig i andra utbildningsinsatser, bl. a. företags- ekonomiska seminarier för företagsledare och bokhandelsföreståndare.

3. Bokhandelsutredningen 3.1 Utgångspunkter för förslagen

Bokhandelsutredningens utgångspunkt har varit att detär ett kulturpoli- tiskt intresse att värna om handel med böcker från fasta försäljningsstäl- len. Bokhandelns situation har därvid analyserats främst med hänsyn till de problem som sammanhänger med A-boklådornas sortimentsåtaganden och lagerhållning.

Utredningen konstaterar att A-bokhandeln under 1970-talet har fått öka- de lönsamhetsproblem. delvis troligen beroende på att den har haft svårt att hävda sig i ett läge med fri konkurrens. Utredningen bedömer det som

Prop. 1976/77: 81 11

sannolikt att beståndet av A-boklådor. främst på de mindre orterna. kom- mer att minska ytterligare om inte upprustningsåtgärder vidtas omgående. Det innebär inte att utredningen förbiser de stora boklådornas speciella- problem. Åtgärder för att motverka ytterligare nedläggning bör dock prio- riteras nu.

Utredningen anger som motiv för bokhandelsstöd att de välsorterade boklådorna vid sidan av biblioteksväsendet spelar en stor roll för att vid- makthålla och stärka litteraturintresset. Bl.a. understryks värdet av bok- samlingar i hemmen som ger tillfälle till ett mera intensivt och fördjupat studium. Ett annat viktigt motiv för stöd till bokhandeln är att den utgör en effektiv försäljningskanal för den litteratur- som stöds inom ramen för det statliga litteraturstödet. Det är enligt utredningen vid sidan av biblioteken. främst genom den välsorterade bokhandeln som den kulturellt värdefulla men svårsålda litteraturen har möjlighet att nå sin publik.

Förslagen är utformade som en försöksverksamhet. Tidsperspektivet är därför begränsat till tre år. Förslagen syftari första hand till att stödja A- boklådor på mindre eller medelstora orter. l undantagsfall bör det dock va- ra möjligt att låta stödåtgärderna omfatta även andra återförsäljningsstäl- len. t.ex. B-boklådor. som på sikt kan utvecklas till A-boklådor. och antik- variat.

De föreslagna åtgärderna är av selektiv natur. Utredningen har inte an— sett generella åtgärder motiverade. dels av kostnadsskäl. dels med hänsyn till att stöd i så fall skulle komma att utgå även till boklådor som inte behö- ver stöd.

Utredningen betonar kommunernas ansvar för den lokala boklådan. Kommunal upphandling av skolböcker direkt från förlagen kan försämra lönsamheten för den lokala boklådan och i vissa fall medföra att den måste läggas ned. Vad som sålunda ter sig ekonomiskt fördelaktigt för kommu- nen från strikt ekonomisk synpunkt kan innebära att kommunens invånare mister sin boklåda.

Utredningen finner det angeläget att en effektiv kommunal varuförsörj- ningsplanering kommer till stånd så snart som möjligt. som omfattar inte endast livsmedelshandeln — såsom distributionsutredningen (H 1970: 14) föreslagit i sitt betänkande (SOU 1975: 69) Samhället och distributionen -— utan all fackhandel. En sådan planering. omfattande även bokhandeln. skulle enligt utredningens mening befordra ett ökat kommunalt ansvarsta- gande för den lokala boklådan.

3.2. Kreditstöd

Utredningen konstaterar att bristen på kreditrnedel är ett av de stora problemen för A-bt')klådorna. Detta gäller i synnerhet boklådor med lön- samhetsproblem. Ett typfall är ägarbyte. Den som då vill ta över rörelsen måste ikläda sig avsevärda risker för modernisering. lager etc. Ett annat 3i Riksdagen [976/77. ] saml. Nr 8]

Prop. 1976/77: 81 12

typfall kan vara när innehavaren av en krisdrabbad boklåda önskar få före- taget på fötter genom modernisering av butikslokalema o.dyl. Det förlags— ägda Bokbranschens finansieringsinstitut har. konstaterar utredningen. in- te kunnat engagera sig i alltför riskfyllda projekt.

Det finns f. n. inget statligt kreditstöd till fackhandeln. Det enda statliga stödet över huvud taget till detaljhandeln är det stöd till dagligvaruhandel i glesbygd som utgår enligt förordningen (1973: 608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd (ändrad senast 1975: 189).

Utredningen finner det av kulturpolitiska skäl motiverat att särskilda statliga insatser görs för att — i samspel med bokbranschens eget kreditin- stitut — underlätta kreditläget för boklådorna. Utredningen föreslår som modell det nyssnämnda stödet till dagligvaruhandeln i glesbygd. Sålunda skall tre olika låneformcr kunna praktiseras. nämligen avskrivningslån. in- vesteringslån och kreditgarantier för lån i affärsbank eller annan kreditin- rättning.

Enligt förslaget skall avskrivningslån och investeringslån kunna lämnas för ny-. till- eller ombyggnad av al'lärslokal eller för inredning av affärslo- kal. Kreditgaranti skall bl. a. kunna lämnas för lån vid övertagande av la- ger vid byte av ägare till bokhandelsrörelse.

Det statliga tillskottet bör motsvara högst två tredjedelar av den sam- manlagda investeringskostnaden. Branschens finansieringsinstitut förut- sätts kompletterade statliga insatserna.

Utredningen betonar att de boklådor som får kreditstöd får förutsättas fungera kommersiellt även framgent. Kreditstödet bör därför inte ha ka- raktären av förtäckt driftbidrag. En strikt kreditvärdighetsbedörnning bör sålunda ligga till grund för prövningen av varje stödärende och endast så- dana företag bör få stöd som bedöms kunna överleva på sikt.

Beträffande ad ministrationen av stödet har utredningen skisserat två alternativ. nämligen antingen att stödet kanaliseras genom Bokbran- schens finansieringsinstitut. eller att en särskild statlig lånenämnd inrättas för ändamålet. Utredningen tar för egen del inte ställning utan rekommen- derar att administrt'ttionsfrågan bedöms mot bakgrund av hur det föreslag- na bokhandelsstödet i övrigt utformas.

Utredningen föreslår att 1.3 milj. kr. anslås årligen under en treårsperiod för avskrivnings- och investeringslån. Kreditgarantier bör vidare ges inom en ram av 2 milj. kr.

3.3. Stöd till kompletteringslager

Ett av grundelementen i bokhandelssystemet under komrnissionärssys- temet var att kommissionärerna skulle hålla fler titlar i lager än vad som var motiverat strikt ekonomiskt. Det nu gällande fackbokhandelsavtalet bygger också på denna förutsättning — för att komma i åtnjutande av ra-

Prop. 1976/77: 81 13

batter och returrätt m.m. måste A-boklådorna ha minst 4000 titlari lager. Lagerhållningcn utgör ett problem för många A-boklådor. Det gäller att finna den rätta avvägningen mellan bredd (dvs. antal titlar) och djup (dvs. antal exemplar av varje titel). Det kan ofta ligga nära till hands att hålla alltför många exemplar av lågfrekventa titlar eftersom efterfrågan är svår att uppskatta. För att underlätta främst de små A—boklådornas ekonomi har Seclig & Co utvecklat ett reordersystem som är knutet till företagets praktiskt taget kompletta lagerhållning av allmänlitteratur. det s. k. SRO- systemet. Systemet göt det möjligt för resp. boklåda att hålla lagret aktu- ellt utan tidsödande dagliga inventeringar och beställningar från olika för- lag. Till SRO-systemet är nu anslutna ett hundratal A-boklådor och många B-boklådor.

Seeligs kompletteringslager är inte sji'ilvfinansierande. utan förlusttäck- ningsbidrag från övriga rörelsegrenar inom företaget är nödvändiga. En av orsakerna till detta är att de förlag som har egna centrallager kan erbjuda förmånliga rabatter till bokhandeln vid direktköp.

Utredningen föreslår att statligt bidrag skall utgå till Seeligs komplette- ringslager för att trygga dess existens och för att stimulera ytterligare bok- lådor att ansluta sig. Härigenom skulle både främst de mindre boklådornas lagerekonomi förbättras och tillgängligheten av kulturellt värdefulla men svårsålda böcker komma att öka.

Det statliga bidraget. som totalt beräknas till 1.1 milj. kr.. skall dels täc- ka komplctteringslagrets nuvarande förlust. dels medge att en viss rabatt kan lämnas vid köp från kompletteringslagret. .

Den rabatt som kompletteringslagret skall kunna lämna bör dock enligt utredningens förslag vara lägre än den rabatt som lämnas vid direktköp från de förlag som har egna centrallager. Utredningen anser inte att kon- kurrcnsförutsättningarna mellan Seclig och bokförlagcns egen centraldi- stribution ändras genom det föreslagna stödet. Marknadsandelarna mellan Seelig och Presam torde inte heller komma att ändras på ett avgörande sätt.

3.4 Fraktstöd

Utredningen har analyserat bokhandelns fraktkostnader med hjälp av material från Seclig. I regel har boklådorna på långt avstånd från Stock- holm betydligt högre fraktkostnader än genomsnittet. Undantag förekom- mer dock. Ett exempel härpå är vissa boklådor som genom stora skolboks- leveranser kan tillgodogöra sig fraktrabatter. varigenom fraktpriset per ki- lo blir relativt lågt.

Utredningen anser att det linns en risk för att främst små boklådor på stort avstånd från Stockholm på grund av fraktkostnaderna kan komma att minska sortimentet av mindre efterfrågad men kulturellt värdefull littera- tur. Mot denna bakgrund föreslås att fraktstöd skall utgå till A- och B-bok-

Prop. 1976/77: 81 14

lådor inom det allmänna stödområdet. Stödet föreslås konstruerat så att de boklådor som har en fraktkostnad per kilo som är högre än riksgenomsnit- tet för bokhandeln får ersättning för det överskjutande beloppet.

Stödet bör enligt utredningen administreras av Seelig. Medelsbehovet uppskattas till 150 000 kr. per år.

3.5. Utbildningsinsatser

Utredningen har i samarbete med företrädare för bokhandelsbranschen inventerat utbildningsbehov av olika slag. Särskilda insatser har ansetts nödvändiga för utbildning av företagsledare. dvs. bokhandlare. förestån- dare och blivande bokhandlare. Bakgrunden är främst att många av de nu- varande A-boklådeinnehavarna har haft sin huvudsakliga yrkeserfarenhet under kommissionärssystemet och nu behöver komplettera sitta kunska- per i företagsledning. ekonomisk analys etc. i ett läge med fri konkurrens. Medelåldern är hög inom bokhandlarekaren och många boklådor kan vän— tas byta ägare under de närmaste åren. Det är enligt utredningen angeläget att de blivande bokhandlarna får tillräcklig företagsledarutbildning med tonvikt på bokhandelns speciella problem.

Med hänsyn till det kulturpolitiska intresset av att bevara en välsorterad bokhandel finner utredningen det vidare motiverat med statligt bidrag till utbildningsinsatserna i initialskedet.

Utredningen har i samarbete med branschföretrå'tdare undersökt olika möjligheter att arrangera en företags Iedarutbi ld n i n g av åsyftat slag. Bl. a. har det till Handelshögskolan i Stockholm knutna Institutet för före- tagsledning konsulterats. Under hösten 1976 har institutet på försök anord— nat enkurs för en grupp bokhandlare.

Om enighet kan uppnås om ett konkret kursprogram anser utredningen .ttt statligt bidrag bör utgå för att täcka hälften av kostnaderna i initialske- Jet. Återstoden bör tillskjutas av branschorganisationerna eller deltagar- na. Sammanlagt hör av statliga medel anslås 300000 kr. under en treårspe- riod.

Vid sidan av företagsIedarutbildningen bör. enligt utredningen. på längre sikt en anknytning av utbildning av bokhandelsverksamma till biblio— te k shögs kolan övervägas. Eventuella insatser inom högskolans ram bör i första hand ha karaktär av fortbildning. Bibliotekshögskolans utbild- ningsorganisation ses f.n. över och utredningen föreslår. att i detta sam- manhang även de bokhandelsvcrksammas utbildningsbehov beaktas.

3.6. Postorderförsäljning via bibliotek

Med hänsyn till att den fullsorterade bokhandeln endast kan finnas på arter med ett tillräckligt kundunderlag bör enligt utredningen på sikt alter- tativa distributionsformer för litteratur övervägas i kommuner utan full-

Prop. 1976/77: 81 15

sorterad bokhandel. För att få underlag för framtida bedömningar bör där- för ett försök med postot'dctförsäljning genom bibliotek an'angeras i ett län under en treårsperiod. Försöksverksamheten skall innebära att folkbiblio- teken tillhandahåller rekvisitionsblanketter och katalogmaterial. Genom biblioteken förutsätts också kunden få hjälp vid bokvalet. Själva hante- ringen av beställningarna bör däremot överlåtas på i första hand länets A- boklådor.

För försöksverksamheten föreslås ett årligt bidrag om 75 000 kr. under tre år. Länsbiblioteket föreslås. under statens kulturråd. ha huvudansvaret för försöket.

Förslag frå n S verige s författarförbund. Sveriges författar- förbund har i en särskild skrivelse lagt fram ett eget förslag angående bok- handelsstöd. Generellt driftstöd föreslås utgå till samtliga A-boklådor och ett femtiotal B—boklådor. Driftstödet föreslås knutet till det statliga utgiv- ningsstödet. varvid bokhandlarnas motprestation skall bestå i försäljning av de stödda titlarna. Stödet är så konstruerat att stödsumman trappas upp med ett prestationsbelopp i takt med jämna hundratal titlar som av resp. bokhandel köpts in i minst två exemplar per titel. Därtill föreslås ett för- säljningsstöd utgå upp till fem sålda volymer per titel. Den föreslagna stöd- ordningen skall även innefatta krav på att de titlar för vilka bokhandeln får försäljningsstöd försäljs med ett maximerat påslag. Kostnaden för ett stöd enligt l—"örfattarförbundets modell uppskattas till 8.5 milj. kr. för år.

4. Remissyttranden

1 en rad remissvar uttrycks tillfredsställelse över att bokhandelns situa- tion har utretts. Utredningens behandling av frågan har enligt mångas me— ning skett på ett sådant sätt att de väsentliga problemen har blivit väl be- lysta. Utredningens slutsatser att statliga insatser behövs för att förbättra bokhandelns möjligheter att fungera på ett från kulturpolitisk synpunkt tiII- fredsställande sätt får ett allmänt stöd i yttrandena.

Svens/ta btrkj'örliiggareji'ireningen och .S'vens/ta holtlmndlar'tj/Yirt'lii/i_x:wt anser dock att det totalbelopp som utredningen har räknat med är otillräck- ligt och understryker att det föreslagna stödet endast kan betraktas som en etapplösning i avvaktan på ett mer genomgripande stöd. Enligt Bokhandla- reföreningen vore det rimligt att stödet till distributionsledet fick minst samma omfattning som det statliga stödet till produktionsledet för att det senare skulle kunna få effekt i konsumentledet. Båda organisationerna yr- kar på ytterligare utredning av distributionsfrågorna med sikte på att nå en totallösning av hur den kvalificerade litteraturen på bästa sätt skall göras tillgänglig för allmänheten. Liknande synpunkter framförs av Bokhandels- med/tjt'i/pare/öre;ring('n.

Prop. 1976/77: 81 16

Sveriges jl'irfatrarjörbund anser att de av utredningen föreslagna åtgär- lerna bör kompletteras med det prestationsstöd till bokhandeln som för- )undet i en särskild skrivelse föreslagit. Stöd enligt förbundets modell ;kulle vara kopplat till det statliga utgivningsstödet och bestå i driftbidrag ill boklådorna i proportion till deras inköp av de stödda titlarna.

Statens kulturråd framhåller att statliga insatser till bokhandeln bör ses ;om en uppföljning och konkretisering av målet att kulturpolitiken skall notverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. Rå- let finner att Författarförbundets förslag till prestationsstöd till bokhan- leln har stora förtjänster genom den direkta kopplingen till utgivningsstö- let. Förbundets stödmodell bör enligt rådet kunna utgöra en senare re- 'ormetapp i arbetet på ett effektivt stöd till bokdisttibutionen. I samma 'iktning uttalar sig I-"örfattarfå'irlugel och Sveriges (tl/männa biblioteks/Eir- 'ning.

LO finner det värdefullt om Författarförbundets förslag till prestations- ;töd kunde prövas i anslutning till de andra stödåtgärdema. På längre sikt )ör ett större samhälleligt engagemang övervägas. t.ex. i form av sam- tällsägda boklådor.

Även TCO uttalar sig för en komplettering av stödet som syftar till att :timulera bokhandeln till att bredda sortimentet och öka försäljningen av god litteratur.

KF understryker att effekten av ett litteraturstöd som syftar till att öka thivningen närmast blir en fara för bokbranschen och en kulturpolitisk 'elsatsning. om inte tillräckliga distributionsresurser finns till hands.

RRV understryker utredningens uppfattning att stödet bör ses som en tjälp till självhjälp i avvaktan på att branschen kan anpassa sig till det änd- "ade konkurrensläge som inträtt.

Fler motiv för en fungerande och väl spridd handel med böcker än de ;om utredningen angivit kan enligt SÖ anföras. Det är t.ex. ett jämlik- tetskrav att litteraturintresserade. oberoende av bostadsort. har möjlighet ttt beställa böcker de vill köpa. Det är också viktigt att god litteratur på så nånga platser som möjligt bjuds ut på ett sådant sätt att den kan tävla med nassmarknadsutbudet. Därigenom kan. enligt SÖ. läsintresset breddas )ch de läsvanor som skolan söker skapa vidmakthållas.

Utredningens synpunkter på kommunernas ansvar för bokhan- lelns fortbestånd och behovet av kommunal varuförsörjningsplanering in- 1efattande även bokhandeln vinner allmänt instämmande bland remissin- ;tanserna. Kommunernas inköpspolitik för skol- och biblioteksväsendet (ommenteras av branschorganisationcma.

Svens/ta bak/zarzdlarejb'reningen anser att det i de flesta fall skulle vara ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att anlita den lokala bokhandeln ”ör inköp av skolböcker. om alla kostnader inräknas. Därtill främjas boklå- lornas fortbestånd och försäljningen av allmänlitteratur till kommunens nvånare säkras. I samma riktning uttalar sig Sveriges grossistförbuml och

Prop. 1976/77: 81 17

Svenska bok;)?irläggardi'irenirzgen. SÖ framhåller att bokhandelns insatser i läromedelshanteringen består i samordning av beställningar. leveranser och fakturering men mera sällan i egen lagerhållning. Inköpen stimulerar således inte. enligt SÖ. bokhandeln till att hålla större sortiment eller på annat sätt förbättra sin service. Det skulle uppenbarligen vara bättre om det stöd en kommun ger kunde förknippas med utbyggd service som kan bli av stort värde även för skolan. Mot den bakgrunden föreslår SÖ att det statliga stödet till bokhandeln bör utformas så att det stimulerar till kom- munala insatser.

Svenska kommunförbundet understryker att kommunernas strävan mås- te vara att köpa böcker och läromedel till lägsta pris. Den lokala bokhan- deln kan givetvis alltjämt vara det bästa och billigaste alternativet på sina håll.

Statens kulturråd anför att kommunerna har ett stort ansvar för en väl utbyggd och fungerande kulturförsörjning. Dän' ingår bokdistributionen som ett viktigt led och bör därför beaktas i den kommunala kulturplane- ringen. vid sidan av den kommunala varuförsörjningsplaneringen. Enligt rådet torde något rättsligt hinder inte föreligga för ett mer direkt kommu- nalt engagemang också i själva bokhandelsledet. om bokförsörjningen i en kommun fungerar otillfredsställande. [ princip bör t. ex. kommunerna kun- na vidta åtgärder för att främja bokförsörjningen. om en lokal bokhandel saknas eller risk finns för att den lokala bokhandeln läggs ned. I sådana fall bör bl.a. bokförsäljning genom bibliotek kunna ordnas eller en regelrätt kommunal bokhandel kunna etableras. Mycket talar enligt rådet för att an- svaret för bokförsörjningen bör utvidgas till att omfatta andra medier. främst fonogrammen.

Remissinstanserna är i allmänhet eniga med utredningen i fråga om be— hovet av kreditstöd. Endast RRV anmäler en avvikande åsikt härvid- lag.

UtredningSförslaget tar sikte på att förbättra villkoren i första hand för A-bokhandeln på mindre och medelstora orter. I undantagsfall bör bl. a. B-boklåda som på sikt förväntas övergå till A-boklåda samt antikvariat kunna få stöd. Denna avgränsningsprincip kritiseras av vissa remissinstan- ser. Sveriges B-bokhandlareförbund anför att det är ett vitalt intresse att B-boklådorna får tillgång till alla stödformer. Härigenom skulle den mindre bokhandeln kunna radikalt förbättra sin service till allmänheten.

Svenska bok;/örliiggarqföreningen menar att det vore olyckligt om alltför rigorösa begränsningar gjordes bl. a. med hänsyn till att det på många orter finns underlag för en välskött B-boklåda som bör få statligt stöd. men inte för en fackbokhandel. Även Svenska kommunförbundet och SÖ uttalar sig för en mer generös behandling av B-bokhandlarna.

Svenska antikvariatsföreningen vitsordar att antikvariat i vissa fall kan behöva kreditstöd för t. ex. ombyggnad av affärslokaler.

Statens kulturråd anser att stödet i större utsträckning än vad utredning-

Prop. 1976/77: 81 18

m förutsatt bör gå till B-bokhandlare och antikvariat.

Svenska bok/imullurq/örcningen framhåller de problem sotn möter stor- ;tadsbokhandlarna och universitetsbokhandlarna. I ett senare skede är det enligt föreningen befogat att överväga särskilda stödformer för att främja len omfattande och kvalificerade service som dessa boklådor tillhandahål- er institutioner. forskare och allmänhet med spccialintressen.

Svenska In)kfi'irliiggarq/l'ireningen framhåller vidare att branschavtalet tå vilket A-bokhandeln grundas kan ändras. vatför en annan definition av .tödberättigade förefaller mer lämplig. Det avgörande bör vara att böcker ttgör ett väsentligt inslag i det stödda företagets sortiment. Föreningen på- )ekar. liksom KF. att situationer kan uppstå då stöd till boklåda är motive- at trots att den inte är ensam på orten.

Näringsjii/zet.vumbudsmunnen konstaterar att de föreslagna stödåtgär- lerna genom sin förhållandevis begränsade omfattning och genom sin ut- ormning inte i nämnvärd mån torde snedvrida konkurrensen mellan olika öretag.

Konsumeri/verket linner det från konsumentpolitisk synpunkt önskvärt .tt stödet i viss utsträckning används för nyetablering av boklådor eller lokavdelningar i varuhus på orter som saknar A- eller B-boklådor. Stödet >ör även kunna ges till kommuner som i egen regi vill etablera och driva boklådor.

Ifråga om administration e nav k red it stödet är meningarna de- .tde. Flera remissinstanser för fram andra alternativ än de lösningar som ttredntngen diskuterat.

För ett direkt statligt engagemang i Bokbranschens finansieringsinstitut BFI) uttalar sig Svenskt: bokfi'irliiggareflfirt'ningen. Svenska lmkhancllure- öreningcn. Seclig. [(I-" och RRV. Verket pekar på att adtninistrationen av tödet förenklas genom anknytningen till BFI. Bokförläggareföreningen är 'eredd att tillstyrka förslaget att statliga representanter ingåri BFlzs styrel- e och att även Bokhandlareföreningen blir representerad i styrelsen. Vida- e föreslår föreningen att styrelsen leds av en opartisk ordförande. KF an- er det viktigt att Svenska kommunförbundet blir representerat i styrelsen.

Utredningens alternativ med en särskild nämnd för ändamålet föresprå- as av statens iru/ustrivcrk och SÖ. lndustriverket föreslår att till nämn- en även flyttas handläggningen av det kreditgarantilånestöd till förlagen om nu handhas av verket.

Statskontoret förordar alternativet med en särskild nämnd men att den i dministrativt hänseende knyts till konsumentverket. Nämndens kanslire- urser och annan administrativ service bör med fördel kunna hämtas från onsumentverket mot ersättning baserad på självkostnadsprincipen. var- genom behovet av administrativa resurser begränsas.

Konsuntentverket anser för egen del att stödet till dagligvaruhandel och tckhandel bör samordnas på central nivå. Verket har som central förvalt- ingsmyndighet ett ansvar för samhällets åtgärder beträffande konsumen-

Prop. 1976/77: 81 19

ternas försörjning av varor och tjänster. Mot denna bakgrund förordas att konsumentverket får ansvaret för stödet till bokhandeln. I samma riktning uttalar sig näringsfrihetsombua'smannen.

Enligt statens kulturråd vore den rimligaste lösningen att administratio- nen av kreditstödet knyts till kulturrådet och handhas av en arbetsgrupp under rådets nämnd för litteratur och bibliotek. I en sådan arbetsgrupp bör expertis ingå från BFI och arbetet bör bedrivas i nära samarbete med insti- tutet. Däremot vore det enligt rådet olämpligt att inrätta ett nytt organ utanför rådet med mycket begränsade uppgifter.

Det stora flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker ut- redningens förslag angående stöd till Seeligs kompletteringsla- ge r. I många fall görs dock reservationer med hänsyn till de konkurrens- fördelar förslaget anses innebära för Seelig.

SÖ anser att uppläggningen av stödet inte garanterar sottimentsbredden hos de anslutna boklådorna. För att trygga lagrets fortbestånd är dock stöd motiverat enligt SÖ.

Sveriges B-bokhamllaref't'irbund understryker att kompletteringslagret har en avgörande betydelse för B-bokhandeln.

Svenska bokhandlardöreningen anser också att betydande fördelar för en stor del av landets boklådor uppnås om förslaget genomförs. Samtidigt påpekar föreningen att de stora boklådorna. bl. a. i universitetsstäderna. måste ha en omfattande egen lagerhållning. också av titlar som inte finns i Seeligs reordersystem.

Svenska bokförläggurtäiireningen anser att ett stöd enbart genom Seelig skulle verka diskriminerande mot Pressbyråns distributionsföretag Presam och de förlag som har egen distributionsorganisation. Utredningen har inte heller enligt föreningen gett tillräckligt underlag för en bedömning av om ett stöd till Seeligs kompletteringslager skulle ge optimal effekt. Förening- en efterlyser en samlad analys av distributionen i bokbranschen för att öppna möjligheter till nya samarbetsformer. Föreningen förordar emeller- tid att i avvaktan härpå utredningens förslag genomförs.

Även KF tillstyrker förslaget men förordar att parallellt en komplette— rande utredning görs för att eliminera den brist på konkurrensneutralitet som den nuvarande stödmodellen är behäftad med.

Bibliotekstjänst AB tillstyrker förslaget med den förhoppningen att det skall i framtiden bli möjligt att finna en form som stimulerar till samverkan. Liknande synpunkter förs fram av Sveriges allmänna biblioteksfirening.

Statens kulturråd reser principiella invändningar mot att stödet begrän- sas till Seelig. vilket enligt rådet kan bidra till monopolisering. Därför före- slår rådet att stödet utvidgas till att omfatta (. ex. förlag som går samman om distn'butionskanaler.

Statens imlustriverk anser det från konkurrenssynpunkt vara tveksamt att statligt stöd utgår till en av flera distributörer. även om en eftersträvad kulturpolitisk effekt uppnås. Mot bakgrund av att utredningen inte anser

”rop. 1976/77: 81 20

lll marknadsandelarna skulle ändras på ett avgörande sätt. tillstyrker 'erket förslaget. om en utvärdering görs av effekterna från konkurrenssyn- >unkt efter försökstidens utgång.

Pressbyrtij't'iretagen AB anser att stödmodellen medför en otillfredsstäl- ande diskriminering av de bokförsäljningsställen som inte är Seeligs kun- ler. Detta betecknas som särskilt allvarligt mot bakgrund av att flertalet av )resams återförsäljare. som speciellt marknadsför bokhandelsböcker. är 'erksamma på orter som saknar fackbokhandel.

RRV anser att orsakerna till det kraftiga underskott som Seclig har' för .itt kompletteringslager behöver närmare klarläggas innan något definitivt .tällningstagande görs. Mot denna bakgrund kan verket inte nu tillstyrka örslaget.

Näringsfrilzetso/nlJmls/nannen ställer sig tveksam till förslaget. För det "örsta är det oklart om Seclig gjort alla tänkbara insatser för att marknads- 'öra systemet. Vidare ifrågasätts om Seelig skulle lägga ned verksamheten tid uteblivet stöd. eftersom det torde ligga i bokhandelns eget intresse att lriva denna verksamhet och se till att den blir lönsam. Med hänsyn till att :n subventionering inte är konkurrensncutral bör förslaget inte genomfö- as utan att frågan närmare utretts. Det framhålls att en samordning av )rcsams och Seeligs verksamheter — utan att de båda företagens ställning .om inbördes konkurrenter rubbas — är att föredra framför det nu föreslag-- ta stödet till kompletteringslagret.

Utredningens förslag till fraktstöd tillstyrks av RRV. näringsfri/zets- nnhuclsmannen. SÖ. statens kulturråd. Svenska bokförläggare/Yirening- 'n. Svenska bok/zandlarejäreningen. Sveriges B-bukhantllardörbund. fee/ig. KF. Bibliotekstjänst AB och Sveriges allmänna bib/ioteks/i'irening. :'lera av remissinstanserna. däribland Bokförläggareföreningen och Biblio- ekstjänst. lägger dock in en viss reservation med hänvisning till att stödet nte är helt konkurrensneutralt i förhållande till andra distributionsorgan. [ ;tället borde ett stöd eftersträvas som stimulerar till distributionssamver- tan. KF och kulturrådet bedömer att det föreslagna stödet skulle få endast narginell effekt för berörda boklådors ekonomi. Rådet anser dock liksom SÖ. att det är positivt att stödet gäller alla återförsäljare. oavsett sorti- nentsbredd. B-bokhandlareförbundet framhåller att fraktkostnaderna ut- gör en stor belastning för de små boklådorna på stora avstånd från Stock- tolm.

Pressbyr-äjöretagen AB ställer sig kritiskt till förslaget. Stödet borde en- igt företaget inte omfattaendast Seeligs kunder. De bokåterförsäljare som tnlitar Pressbyråns distributionsföretag Presam skulle härigenom komma i :tt sämre konkurrensläge. Sett från denna synpunkt kan stödet inte betrak- :as som konkurrensncutralt. Väsentliga fördelar vore att vinna enligt Pressbyråföretagen AB om ett distributionssamarbete kunde etableras mcl- an Presam och Seelig.

Svenska antikvuriatsföreningen föreslår att portobestämmelserna för Jokförsändelser ändras.

Prop. 1976/77: 81 21

Utredningens förslag angående stöd till l'öretagsledarutbildning tillstyrks livligt av Svenska [)(lli/lllll(llartfföl'klllllyeli. Svenska bokförlägga- re i'ireningen och KF. Bokförläggareföreningen understryker att det före- slagna utbildningsstödct tillsammans med kreditstödet bör betraktas som det viktigaste inslaget i utredningens åtgärdspaket. bl.a. med hänsyn till att en upprustad utbildning inom bokhandeln är nödvändig för att övriga åtgärder skall lyckas. För att kreditstödet skall få bästa effekt måste man kunna räkna med att förbättra kunskaper vad avser ekonomisk kontroll och planering. personalledning. lörsäljningsteknik och marknadsföring. 'fill- sammans med Bokhandlareföreningen presenterar Bokförläggareförening- en ett förslag till närmare utformning och till kostnadsfördelning mellan branschorganisationcrna. staten och kursdeltagarna. Branschorganisatio- nerna framhåller också att det hittillsvarande samarbetet med Institutet för företagsledning övertygat om att institutet är väl skickat att anordna ett branschanpassat utbildningsprogram för bokhandeln. Beträffande valet av kursdeltagare framhåller Bokförläggareförcningen att man bör eftersträva spridning över hela bokhandeln. bl.a. för att säkerställa rekryteringen av nya ägare och föreståndare av boklådor på mindre och medelstora orter.

Statens kulturråd förutsätter att rådet får möjlighet till insyn i företagsle- dareutbildningen och påverkan av utformningen.

F.nligt statens imlustriverk bör man pröva om inte verkets enhet för före- tagsutveckling (SlFU) bör bli kursansvarigt organ.

Statskontoret finner det angeläget att företagsledarutbildning enligt ut- redningens modell verkligen kommer till stånd. I samma riktning uttalar sig näringsfrihetso/nbmlsntannen. enligt vilken Institutet för företagsled- ning förefaller vara ett lämpligt organ.

Förslaget om en utredning av förutsi'tttningarna för en anknytning till bibliotekshögskolan av utbildningen av bokhandels- vc rk samm a tillstyrks av alla remissinstanser som yttrat sig i frågan. Hit hör SACO/SR. [(I-'. Svenska kommun/örbmzdet. Sveriges allmänna biblio- teksfi'irening och Bibliotekstjänst. UHÄ anser att en samordning av grund- utbildning och fortbildning också bör övervägas. Den fortsatta utbildning— en bör enligt UHÄ göras i nära samverkan med berörda lokala och regio- nala högskoleorgan och med beaktande av den pågående översynen av ut- bildningen vid bibliotekshögskolan. ] samma riktning uttalar sig styrelsen för bib/intekshögskolan som föreslår att också företagsledarkurserna för- läggs till Borås.

Även statens imlustriverk förordar att förctagsledarutbildningen för- läggs till samma plats sotn den planerade fortbildningen av bokhandels- verksamma. I sammanhanget erinras om att delar av SlFU-enheten kom- mer att förläggas till Borås.

Även SÖ och statens kulturråd understryker fördelarna av samlokalise- ring av de båda föreslagna utbildningsinsatserna.

Svenska bokf'tf'irläegarti/"öreningen och Svenska bok/tandlarejöreningen

*rop. 1976/77: 81 22 äreslår att möjligheterna även övervägs att till bibliotekshögskolan knyta n utbildning för förlagsanställda.

Utredningens förslag om ett regionalt avgränsat försök med postor- erförsäljning av böcker via bibliotek mottas positivt av re- tissinstanserna. Beträffande den närmare utformningen av försöket fram- års en rad förslag och synpunkter. .

RRV föreslår att försöket utsträcks till att gälla flera län. I samma rikt- ing uttalar sig Svenska kommunförbuttdet. Sveriges _ft'irfattarft'irbund an— er att även postkontoren bör innefattas i försöken. eftersom man bara när e redan litteraturintresserade. om verksamheten begränsas till bibliote— en. Liknande synpunkter förs fram av postverket . som föreslår att ett för- ök görs även för postkontorens del i ett helt län.

Svenska bokförläggareft'ireningen. Svenska bok/tandlarefi'ireningen och ' TF förutsätter att en sådan konstruktion av försöksverksamheten kan stadkommas som bygger på bokhandeln i regionen. Det föreslagna stöd— eloppet är enligt KF otillräckligt.

Sveriges B-bokhandlareft'jrband anser inte att försöket bör anordnas på rter som redan har A- eller B-boklåda. Pressbyrå/?firemgen AB nämner om en möjlighet att Presams fria beställningsservice utnyttjas på så sätt ;t boken beställs genom biblioteken och levereras till den av Presams :erförsäljare som bäst passar kunden.

Enligt statens kulturråd är det inte givet att länsbiblioteket bör tilldelas en samordnande rollen för försöket. Detta understryks också av bl. a. venska kommunförbundet. Kulturrådet föreslår vidare att rådet får i upp- rag att närmare utreda fömtsättningarna. Enligt rådet behöver inte för- öksperioden omfatta mer än ett och ett halvt år (varav två höstar).

SACO/SR framhåller att utredningen inte tillräckligt beaktat de ökade rbetsuppgifterna för biblioteken i samband med det föreslagna försöket. )et gäller både hanteringen av katalogmaterial och informationsuppgifter i ammanhanget. Organisationen anser att om försöksverksamheten blir 'amgångsrik. garantier bör skapas för att samtliga kommuner deltar i erksamheten.

Även Bibliotekstjänst AB och Sveriges allmänna biblioleks/ärening 'amhåller att försöksverksamheten kan komma att kräva personalför- tärkning på berörda bibliotek. Man ställer sig också tveksam till förslaget tt litteratururvalet skall göras av länsbiblioteket. Även Svenska kommun- irbundet anför tveksamhet på denna punkt.

Föredraganden

Det råder en bred politisk enighet om att staten har ett ansvar för att kul- u'ellt värdefull litteratur kan framställas och spridas. Under senare år har 'betsvillkoren för litterära yrkesutövare successivt förbättrats. Det har (ett främst genom uppräkning av ersättningen till författare för utlåning

23

av deras verk genom bibliotek. den s.k. biblioteksersättningen. Sedan budgetåret 1975/76 finns också ett statligt litteraturstöd som avser att stöd- ja utgivningen av olika slags litteratur. Dessutom har verksamheten vid de kommunala folkbiblioteken expanderat och biblioteksutlåningen fortsätter att öka.

Vad gäller den kommersiella bokdistn'butionen skedde en viktig föränd- ring år 1970. Genom beslut av det dåvarande näringsfrihetsrädet slopades dispensen från bruttoprisförbudet på böcker och andra konkurrensbe- gränsningar som dessförinnan hade skyddat bokhandeln. Prissättningen på böcker blev fri och bokhandeln miste sin ensamrätt till försäljning av böc- ker över en viss prisgräns. Man väntade sig bl.a. att handeln med böcker till följd av det friare systemet skulle rationaliseras och att det skulle bli möjligt att köpa litteratur på fler försäljningsställen än tidigare.

Upphävandet av konkurrensbcgränsningarna för handeln med böcker har möjligen haft vissa positiva effekter. Åtminstone den mer lättsålda lit- teraturen är nu tillgänglig på många olika slag av försäljningsställen. Förla- gens direktförsäljning genom bokklubbar har också bidragit till att öka spridningen av god litteratur. Å andra sidan har det friare systemet innebu- rit att den mera udda men kulturellt värdefulla litteraturen har blivit svåra- re att få tag på för konsumenten. Detta hänger direkt samman med de änd- rade arbetsvillkoren för främst den fullsorterade bokhandeln. de s. k. A- boklådorna. Jag avser då sådan bokhandel som har anslutit sig till överens— kommelsen den l9januar1' l973 mellan företrädare för Svenska bokförläg- gareförcningen och Svenska bokhandlareföreningen. det s. k. fackbokhan- delsavtalet. Ökad konkurrens inom bokhandelsbranschen och från förla- gens direktförsäljning samt ökade personalkostnader har tvingat fram en strukturomvandling. Många A-boklådor. främst på mindre och medelstora orter. har fått vidkännas lönsamhetsprobletn och under senare tid har många nedläggningar skett.

Från kulturpolitisk utgångspunkt finns det anledning att se allvarligt på den nu antydda utvecklingen inom bokhandelsbranschen. En välsorterad boklåda har stor betydelse för litteraturintresset på den ort där den finns. En minskning av antalet boklådor med god sortering motverkar dessutom syftena med det statliga utgivningsstödet. Det framstår därför som angelä- get att staten jämsides med ett stöd till produktionen av böcker även för- stärker distributionsledet.

Det utredningsarbete som har bedrivits inom utbildningsdepartementet och som har presenterats i betänkandet (Ds U 1976: 17) Stöd till bokhan- deln utmynnar också i den slutsatsen att statliga insatser behövs för att så- kerställa en fungerande bokdistribution. Denna uppfattning har vunnit all- män anslutning bland remissinstanserna.

[ saväl betänkandet som remissvaren uppmärksammas kom muner- nas roll för att underlätta arbetvillkoren för bokhandeln. Så länge som systemet med konkurrensbegränsningar gällde. måste den kommunala

24

upphandlingen av skol- och biblioteksböckcri princip ske genom den loka- la bokhandeln. Numera väljer vissa kommuner i stället att köpa skolböc- ker direkt från förlagen eller från en större bokhandel utanför kommunen. Den lokala bokförsäljningen till folkbiblioteken har minskat avsevärt ge- nom att Bibliotekstjänst AB samordnar uppköp och bindning av biblioteks- böcker. I regel sker endast smärre kompletteringsköp genom ortens bok- handel.

För vissa boklådor har bortfallet av skolboksleveranserna radikalt på- verkat möjligheterna att leva vidare. Skolboksleveranserna har i regel skett under lågsäsong. vilket har inneburit att ledig kapacitet inom bokhan- deln har kunnat utnyttjas. Om totaleffekten blir försämrade arbetsmöjlig- heter för bokhandeln eller rent av nedläggning kan det ifrågasättas om resp. kommuns invånare är betjänta av att den egna bokhandeln inte anli- tas.

Det finns således enligt min mening starka skäl för kommunerna att noga väga för- och nackdelar av upphandling genom den lokala bokhandeln. Vissa kommuner har tagit initiativ till en planering av varuförsörjningen. [ sådana planer kan kommunens upphandling beaktas. Dessa frågor torde komma att närmare behandlas vid beredningen inom handelsdepartemen- tet av distributionsutredningens betänkande (SOU 1975169—70) Samhället och distributionen. där bl.a. kommunala varuförsöriningsplaner diskute- ras.

Sammanfattningsvis villjag. i likhet med statens kulturråd. understryka kommunernas stora ansvar för en väl utbyggd och fungerande kulturför- sörjning. På littet't-ttut'sidan gäller detta kommuninvånarnas möjligheter bå- de att låna och att köpa god litteratur. Det är viktigt och självklart att de statliga insatser som görs för att stödja en viss bokhandel står i samklang med resp. kommuns intressen. Till grund för prövningen av ansökningar om det statliga kreditstöd till bokhandeln som jag kommer att föreslå bör om möjligt ligga bl.a. en behovsbedömning från berörda kommuner.

Beträffande den allmänna inriktningen av mina förslag till statligt bokhandel sstöd vill jag anföra följande.

Som jag har nämnt inledningsvis har stora delar av den fullsorterade bokhandeln problem. Främst gäller detta för många fullsorterade boklådor på mindre och medelstora orter. Den omfattande lagerhållning. som är en förutsättning för tillträde till fackbokhandelsavtalet. kombinerat med låg omsättningshastighet. medför svårigheter för dessa boklådor. De stödåt- gärder som jag kommer att föreslå i det följande tar i första hand sikte på att underlätta för denna kategori av boklådor. Detta innebär inte attjag un- derskattar de speciella problem som möter många stora boklådor med om- fattande serviceåtaganden gentemot allmänhet och olika institutioner. Jag anser dock att statliga insatser är mer påkallade för att förbättra villkoren för boklådor på mindre orter och för att söka behålla den fullsorterade bok- handelns geografiska spridning.

25

I den allmänna debatten och i remissvaren på bokhandelsutredningens förslag har från många håll understrukits vikten av att till det nuvarande lit- teraturstödet foga åtgärder i distributionsledet, så att de stödda titlarna når läsama. Flera av de åtgärder som föreslås i det följande siktar till att under- lätta för bokhandeln att hålla ett brett sortiment. omfattande även udda men kulturellt värdefull litteratur. Någon direkt koppling till litteraturstö- det ärjag dock inte beredd att överväga i detta sammanhang. Jag vill erinra om att regeringen nyligen har beslutat om en översyn av litteraturstödet. Enligt direktiven (Dir 1977: 24) bör en framtida stödordning utformas så att den också innebär ett stöd åt spridningen av böckerna — i första hand ge- nom bibliotek och bokhandel.

De insatser för stöd till bokhandeln som jag kommer att föreslå i det föl- jande är nya i sitt slag och saknar motsvarighet inom andra typer av fack- handel. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att kunna harmoni- sera distributionsstödet med det utgivningsstöd som kommer att gälla i framtiden bör stödinsatserna till bokhandeln ha karaktär av försöksverk- samhet under tre år.

De föreslagna insatserna. som spänner över olika fält. präglas av den ge- mensamma grundsynen att den från kulturpolitisk synpunkt värdefulla bokhandeln skall få stöd för att kunna fylla sin viktiga uppgift genom att er- bjuda ett brett sortiment. De statliga insatserna skall ses som en hjälp till anpassning till de förändrade arbetsvillkor som har uppkommit under de senaste åren. och de boklådor som får stöd förutsätts fungera kommersi- ellt även i framtiden. Något generellt stöd till bokhandeln bör således en- ligt min mening inte införas.

Utredningen. som har bedrivits i nära samarbete med branschorganisa- tionerna. betonar det angelägna i att gemensamma ansträngningar görs för att behålla den välsorterade bokhandeln. Rem-issinstanserna ansluter sig till denna uppfattning. För egen del serjag det som en grundläggande för- utsättning för de statliga stödåtgärderna att de skeri samspel med insatser från bokbranschen.

Jag övergår nu till att redogöra för mina ställningstaganden i fråga om olika stödåtgärder till bokhandeln.

[ utredningens betänkande och remissbehandlingen omvittnas behovet av kreditstöd för boklådo rna främst på mindre och medelstora or- ter. Krediter behövs för modernisering av affärslokaler och för ometable- ring. Sådana åtgärder kan ofta vara helt nödvändiga för att ge resp. boklåda en ny start. Många boklådor drivs i orationella lokaler och har med tiden fått ett sämre affärsläge.. Behovet av krediter kan också vara stort vid över- låtelse av en boklåda. I många fall saknar den som skulle vara lämplig som ny innehavare tillräckligt kapital för både köpeskillingen och den moderni- sering som ofta är nödvändig. På grund av lmkhandelslagrets låga omsätt- ningshastighet måste ett stort kapital bindas i detta lager jämfört med många andra typer av detaljhandel. Investeringar i lager av så stort värde

26

utgör ett betydande hinder för etablering av en välsorterad bokhandel och gör projektet svårt att genomföra i framför allt mindre tätorter.

Kreditproblemen för bokhandeln har endast delvis kunnat avhjälpas av det finansieringsinstitut som Svenska bokförläggareföreningen etablerade år 1973. Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFl). Orsaken härtill är främst att tillräckligt lånekapital saknas. Till grund för bolagets verksam- het ligger främst reverser som har givits in av olika förlag. Vid sidan av lå- neverksamheten har BFl bedrivit en omfattande konsultverksamhet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att kreditstöd skall utgå till bok- handeln i form av avskrivningslån. investeringslån och kreditgarantier. I likhet med utredningen förutsätter jag därvid att de statliga insatserna kompletteras med lån eller borgensåtaganden från EF]. BFl:s egna insatser bör enligt min mening vara av ungefär samma omfattning som f.n.

Det statliga kreditstödet för bokhandeln skall i första hand utgå för att vidmakthålla fullsorterade boklådor på mindre och medelstora orter. l un- dantagsfall bör stödinsatserna kunna omfatta även andra återförsäljare av böcker. .lag avser därvid boklådor som har ett brett sortiment och sotn lig- ger på orter som saknar fullsorterad boklåda. [ undantagsfall bör även kre- ditstöd kunna utgå för nyetablering av fullsorterad boklåda på mindre eller medelstor ort. Även bokhandel som bedrivs i form av antikvariat bör kun- na komma i fråga i vissa fall. Avgörande bördärvid vara inte resp. antikva- riats belägenhet utan den geograliska spridningen av dess kundkrets.

Överenskommelsen mellan Bokhandlareföreningen och Bokförläggare- föreningen blir således vägledande för stödet i den meningen att boklådor sotn har anslutit sig till avtalet anses vara fullsorterade. För den händelse överenskommelsen skulle sägas upp av Bokförläggareföreningen och Bok- handlareföreningen hindrar inte detta att den alltjämt kan användas som riktlinje när stödet skall fördelas.

Beträffande krcditstödets utformning bör föjandc riktlinjer gälla. Avskrivningslån bör vara amorterings- och räntefritt och a-erkrivas med en femtedel efter varje år som har förflutit sedan lånet utbetalades. Lånet hör till den del det inte har avskrivits kunna sägas upp till omedelbar betal- ning bl.a. om låntagaren använder lånet för annat ändamål än som har av— setts eller ändrar inriktning av företaget. lnvesteringslån bör lämnas mot säkerhet i företagsinteckning. fastighet e. d. Det bör löpa med ränta. som motsvarar räntan för industrigarantilån med rörlig räntefot. Lånet bör be- talas åter inom högst tio år. Längre återbetalningstid och anstånd med av- betalning samt räntefrihet bör kunna beviljas för viss tid. om särskilda skäl föreligger. Avskrivnings- och investeringslån samt kreditgarantier bör kunna beviljas för förbättring av affärslokaler. dvs. ny-. till- eller ombygg- nad samt inredning och för lager—investeringar.

Kreditgarantier bör få lämnas för lån i affärsbank eller annan kreditin- rättning. Staten ansvarar för kreditgaranti som för egen skuld till dess lånet har betalts åter.

27

Avskrivnings— och investeringslån bör tillsammans motsvara högst två tredjedelar av den sammanlagda investeringskostnaden. Statlig kreditga- ranti bör få avse belopp som motsvarar högst hälften av erforderligt kapi- taltillskott. Totalt bör statligt kreditstöd i form av lån och garantier få täc- ka högst två tredjedelar av investeringskostnaden.

Utredningen har föreslagit att den boklåda som skall få stöd måste vara ensam på resp. ort. Vissa remissinstanser pekar på att gränsfall kan före- komma som bör behandlas generöst. Näringsfrihetsombudsmannen fram- håller bl.a. att det i undantagsfall kan finnas två små boklådor på samma ort. För egen del ansluter jag mig till utredningens ståndpunkt. Undantag från regeln bör dock kunna förekomma exempelvis när fråga uppkommer om stöd till fullsorterad boklåda på ort där det också finns andra återförsäl- jare med mycket mindre sortiment av böcker. Det kan också bli tal om att göra undantag för sådana fall då orten i fråga saknar fullsorterad bokhandel men har två eller flera boklådor med brett sortiment. l det sistnämnda un- dantagsfallet bör enligt min mening näringsfrihetsrättsliga synpunkter för- anleda mycket stor försiktighet från prövningsorganets sida.

Beträffande handläggningen av statligt kreditstöd till bokhandel föreslår utredningen två altemativ. nämligen antingen att de statliga medlen kanali— seras via BFl eller att en särskild statlig lånenämnd upprättas för ändamå- let. Enligt bägge alternativen förutsätts beredningen av Iåneärenden skötas av BFI. med hänsyn till att de statliga insatserna skall göras i samspel med BFl:s egna. '

Remissopinionen är delad på denna punkt. Riksrevisionsverket och branschorganisationerna förordar utredningens alternativ med direkt ka- nalisering av de statliga medlen via BFI. Bl.a. pekar man på det värdefulla i att kunna anknyta till ett redan existerande organ för kreditstöd till bok- handeln. Andra remissinstanser har stannat för utredningens alternativ med en fristående nämnd. Åter andra förordar att stödet förankras i en ex- isterande myndighet. antingen konsumentverket eller statens kulturråd.

För egen del vill jag till en början framhålla att. som jag tidigare har för- ordat, kreditstödet till bokhandeln bör ha karaktär av treårig försöksverk- samhet. Formerna för ett eventuellt fortsatt statligt engagemang måste be- dömas mot bakgrund av erfarenheter som vinns under försöksperioden. Detta påverkar ställningstagandena i de organisatoriska delarna.

Konsumentverket administrerar det statliga stödet till dagligvaruhandel i glesbygd. som är den enda statliga stödfonnen till detaljhandel f.n. De er- farenheter som verket härvid tillgodogör sig skulle vara av värde vid han- teringen av det av mig förordade stödet. Verket skall dock i sitt arbete utgå från direkt konsumentpolitiska synpunkter medan det nu föreslagna stödet har en huvudsakligen kulturpolitisk inriktning. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet ftnnerjag det därför mindre lämpligt att förlägga handläggningen av stödet till konsumentverket.

Det förefaller däremot rationellt att. såsom utredningen har skisserat. anknyta försöksverksamheten till den enda existerande organisationen för

28

beredning av liknande frågor. nämligen BFI. BFl har stor sakkunskap om bokhandelns probletn genom sin kredit- och konsultverksamhet. Om de statliga insatsema kanaliseras genom BFl nås inte bara administrativa be- sparingar — utan en sådan ordning kan också utgöra en stimulans för bran- schen att engagera sig i de låneobjekt som får statligt stöd och därigenom komplettera de statliga insatserna.

När det gäller den närmare utformningen av en administrativ ordning av antytt slag har utredningen föreslagit att statliga representanter utrustade med vetorätt sätts in i BFl:s styrelse. Deras uppgift skulle vara att tillse att de statliga medlen används i linje med de föreskrifter som har utfärdats.

För egen del anserjag starka principiella skäl tala emot en sådan statlig representation i BFl:s styrelse som utredningen har föreslagit. Statlig insyn bör i stället ske dels genom att en av staten utsedd revisor granskar bola- gets förvaltning av de statliga medlen. dels genom att BFl varje år inger en verksamhetsberättelse till utbildningsdepartementet. Revisorns gransk- ning bör ske vid återkommande tillfällen under verksamhetsåret.

För att de kulturpolitiska synpunkterna skall bli tillgodosedda vid be- dömningen av ansökningar om stöd bör ett remissförfarande till kulturrå- det vara obligatoriskt innan BFI fattar beslut om lån med statliga medel el- ler statliga kreditgarantier. Det är därvid önskvärt att. jämte framställning- en, en bedömning av stödbehovet från berörd kommun överlämnas. De anslag som BFl disponerar för ändamålet bör hållas avskilt från BFl:s egna medel.

Jag avser senare att föreslå regeringen att utfärda föreskrifter om ut- formningen av det statliga stödet och om BFl:s handhavande av detta. Där- vid bör de riktlinjer gälla som jag tidigar har angett. Utöver nu nämnda fö- reskrifter behövs ett avtal mellan staten och BFI vilket bör innehålla bl. a. åtaganden av BFl att handha stödet. att hålla sin egen verksamhet på vä- sentligen oförändrad nivå samt att vidta de ändringar i bolagsordningen som är nödvändiga.

De förslag som jag här har lagt fram innebär att en förvaltningsuppgift anförtros åt ett enskilt organ. BFl. Myndighetsutövning kan överlämnas till enskilt organ endast med stöd av föreskrift i lag. Jag lägger därför nu också fram ett förslag till den lag som behövs för att prövningen av frågor om kre- ditstöd skall kunna överlämnas till BFl. Enligt min mening är det nödvän- digt att i lagen också ta in en bestämmelse om tystnadsplikt för den som hos BFl har tagit befattning med ärende rörande statligt kreditstöd. Tyst- nadsplikten bör gälla uppgifter om affars- eller driftsförhållanden. Jag vill erinra om att brott mot tystnadsplikt är straffsanktionerad i 20 kap. 3 å brottsbalken .

Genom remissförfarandet till kultun'ådet får rådet en central roll vid prövningen av ansökningar om statligt kreditstöd. Med hänsyn till ärende- nas ofta brådskande karaktär förutsätter jag att rådet söker åstadkomma en skyndsam handläggning av frågorna. För närvarande är det dock inte

29 möjligt med delegation av beslutsrätt inom någon av rådets nämnder. Om så befinns erforderligt ärjag beredd att föreslå regeringen att ändra rådets instruktion för att möjliggöra sådan delegation.

Bokft'rrli'tggareföreningen har förklarat sig beredd att. därest de statliga medlen skall kanaliseras genom BFl. inbjuda Bokhandlareföreningen att bli representerad i styrelsen för Bl—"l. Bokhandlarcföreningen harå sin sida för- klarat sig villig att inträda i bolagets styrelse. "Det bör vara en förutsättning för att de statliga medlen fördelas av BFl att bokhandlarnas organisation tillförsäkras inflytande på angivet sätt.

Jag kommer i det f(i'rljande att föreslå att en statlig lånefond inrättas för investeringar i bokhandel. För nästa budgetår föreslås fonden tillföras l.4 milj. kr. Jag har därvid utgått från att högst hälften av det anvisade bc- loppet skall användas för avskrivningslån och återstoden för investerings- lån. Ramen för de statliga kreditgarantier som skall kunna beviljas enligt mitt förslag bör sättas till l.5 milj. kr.

Distributionsföretaget Seelig brukar betecknas som bokhandelns gros— siströrclsc. Företaget ägs av ett antal bokhandlare samt Svenska bokhand- lareföreningen. Sedan gammalt sköter Seelig speditionen från förlagen till fackbokhandeln och samordnar frakter. returer samt bokhandelsbeställ- ningar till förlagen. Seelig har också övertagit lagerhållning och distribu- tion för ett antal mindre och medelstora förlags räkning. Vidare håller See- Iig ett s. k. kompletteringslager.

Seeligs kompletteri ngslager består av böcker inköpta i mindre kvantiteter främst från de förlag som inte har överlåtit sina lageri konsig- nation till företaget utan håller eget centrallager och försäljningsorganisa- tion. Från kompletteringslagret sker leveranserna av småorder till A-bok- lådorna och praktiskt taget alla order till de B-boklådor som begagnar sig av Seclig som grossist. Tillsammantagct omfattar Seeligs lagerhållning — konsignations- och kompletteringslagren — praktiskt taget alla tillgängliga titlar (utom läroböcker) från svenska förlag.

Till Seeligs lagerhållning är knutet ett reordersystem som introducera- des år l974. Systemet syftar till att hjälpa huvudsakligen mindre och me- delstora boklådor att hålla ett brett sortiment. Boklådor som är anslutna till systemet slipper de tidsödande inventeringar och kompletteringsbeställ- ningar till ett stort antal förlag som annars skulle krävas. Det blir genom systemet möjligt att hålla bredd i sortimentet men med färre exemplar per titel.

Seelig redovisar att kompletteringslagret går med förlust. vilket gör årli- ga täckningsbidrag från övriga rörelsegrenar inom företaget nödvändiga. Seclig kan inte erbjuda lika förmånliga rabattvillkor som de förlag som säl- jer direkt till bokhandeln. Vid sådana direktköp utgår bl.a. årsbonus. Det- ta har bidragit till att många boklådor har avstått från att gå med i reorder- systemet.

Utredningen finner det vara av stort värde om boklådorna i större ut-

30

sträckning än f.n. ansluter sig till reordersystemet. Därför föreslås en stat- ligt bidrag utgå till Seclig för täckande av företagets underskott av kom- pletteringslagret samt för att göra det möjligt för företaget att lämna viss rabatt vid köp från kompletteringslagret. _

Meningarna om utredningens förslag i denna del är delade bland remiss- instanscrna. även om det inte direkt avstyr—ks annat än i ett par fall. Från många håll framhålls att ett fungerande reordersystem utgör en viktig hjälp för främst mindre boklådor. Vad man är tveksam till är det föreslagna stö- dets konstruktion. Farhågor uttrycks för att Seclig genom stödet skulle få konkurrensfördelar i förhållande till dels de förlag som har egen lagerhåll- ning och försäljningsorganisation. dels 'Pressbyråföretagens distributions— företag Presam som via sitt eget centrallager betjänar ett stort antal åter- försäljare av bl.a. böcker.

För egen del får jag anföra följande. Som allmänt vitsordas av remissin- stanserna ligger det ett stort intresse i att bokdistributionen effektiviseras. Ett reordersystem av den typ som Seclig utvecklat har en stor funktion att fylla för främst de mindre A-boklådorna och kan på ett värdefullt sätt njälpa dessa boklådor att hålla ett brett sortiment. Därför kan. vilket också Bokhandlarcföreningen framhåller. betydande fördelar uppnås för en stor Jel av landets boklådor om Seeligs kompletteringslager får stöd.

Med hänsyn till den betydelse för bokhandelns lagerhållning som Seeligs (ompletteringslager och reordersystem kan ha vill jag förorda ett stöd till Seelig i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Företa— get skall alltså tillförsäkras ett förltrsttäckningsbidrag samt ett bidrag för ttt kunna erbjuda rabatter vid köp från kompletteringslagret. Dessa rabat- :cr bör emellertid vara lägre än de som förlag med egen försäljningsorgani- ;ation erbjuder. Mellan staten och Seelig bör ett avtal träffas som närmare 'cglerar användningen av de statliga medlen och garanterar statlig insyn genom en revisori skötseln av kompletteringslagret. Revisorns granskning )ör ske vid återkommande tillfällen under verksamhetsåret.

Vad jag förordat innebär att det även fortsättningsvis kan löna sig för vokhandcln att göra direktköp från förlagen. Seeligs rabatt skall vara så tnpassad till volymen av gjorda inköp att Seeligs kunder bland B-boklådor nte gynnas i förhållande till Presams kunder. Den enda konkurrensnack- lelcn från det senare företagets synvinkel blir i så fall att Seeligs komplet- eringslagers existens tryggas. Jag vill på den punkten erinra om att Seeligs ager rymmer många fler titlar än Presams.

Sammanfattningsvis vill jag beträffande det föreslagna stödet till Seeligs (ompletteringslager understryka att det inte heller framgent kommer att Jara förmånligare strikt ekonomiskt sett för boklådorna att gå via komplet- .eringslagret jämfört med att köpa direkt från vart och ett av de aktuella "'örlagen. Fördelen med ett stöd till lagret består i stället i att många bok- tandlare lättare kan upprätthålla en god sortimentsbredd.

Samtidigt står det klart att. som Bokhandlareföreningen också påpekar.

3.1 de största boklådoma knappast är betjänta av reordersystemet. De måste ha en omfattande lagerhållning också av titlar som inte omfattas av reor- dersystemet. Med den förordade utformningen av stödet har jag vidare grundad anledning utgå från att marknadsandelarna inte på ett avgörande sätt rubbas mellan de olika distributionsorganisationer som f. n. finns inom bokbranschen.

Från såväl branschorganisationerna som grossistföretagen Seclig och Presam uttalas en vilja att söka nya samarbetsformer och lösningar som förbättrar distributionen av böcker. Sådana strävanden bör välkomnas. Jag är beredd att överväga en omprövning av nuvarande stödord ning redan under försökstidens gång. om det inom ramen för en oförändrad medelstill— delning för ändamålet går att finna en bidragskonstruktion som underlättar sortimentsbredden för boklådorna och samtidigt främjar samarbete mellan olika distributörer. Jag har anledning utgå från att Seclig kommer att delta i sökandet av sådana gemensamma lösningar. För egen del ärjag vidare be- redd att om så befinns påkallat låta komplettera föreliggande utrednings- material med en skyndsam utredning av förhållandena inom bokdistribu- tionen.

Beträffande utredningens förslag till fraktstöd är remissinstanscrna i allmänhet positiva även om åtskilliga — i likhet med utredningen — under- stryker att det är svårt att konstruera ett från alla synpunkter rättvist frakt- stöd för böcker som distribueras till bokhandeln. Det framhålls också att begränsningen av stödet till boklådor i stödområdet inte är rättvis genom att det finns boklådor även utanför stödområdct som belastas med höga fraktkostnader. Ytterligare en invändning som rests går ut på att stödets konstruktion gynnar Seeligs kunder och missgynnar Presams. varav många säljer kvalitetsböcker i begränsad utsträckning på orter utan A-bok- låda och på långt avstånd från Stockholm. Jag delar den tveksamhet som uttryckts beträffande det föreslagna fraktstödet och är därför inte beredd att lämna förslag i frågan.

Rörande behovet av särskilda utbildningsinsatser råder allmän enighet bland remissinstanserna. En förbättrad utbildning på företagsle- darplanet anges som en huvudförutsättning för att övriga åtgärder skall lyckas. Från branschhåll framhålls att medelåldern är hög bland boklådein- nehavama. Många boklådor kommer att under den närmaste tioårsperio- den byta ägare. vilket ytterligare understryker behovet av en branschan- passad satsning på utbildning i sådana ämnen som priskalkylering, ekono- misk kontroll och planering, personalledning, försäljningsteknik och mark- nadsföring.

Även jag anser att en satsning på en för bokhandeln avpassad företagsle- darutbildning är mycket angelägen. En sådan satsning kan ses som en vik- tig grundförutsättning bl.a. för att många boklådeinnehavare skall kunna anpassa sig till det nya läget med fri konkurrens inom handeln med böcker. Utbildningen bör lämpligen ske i form av kurser. Det är motiverat med

32

statliga bidrag under försöksperioden för att underlätta för branschen att få igång en företagsledareutbildning av åsyftat slag. Jag kommer i det följan- de att föreslå ett bidrag för utformning och genomförande av ett kurspro- gram för företagsledarutbildning. En förutsättning bör vara att man från bransch och deltagare bidrar med minst lika mycket. Ett förslag till me- delsanvändning och kostnadsfördelning bör utarbetas av branschorganisa- tionerna. Det bör därefter ankomma på regeringen att närmare föreskriva htrr de statliga bidraget skall användas.

Utredningen föreslår också att möjligheterna undersöks att knyta i första hand fortbildning av bokhandelsrncdhjälpare till bi b I i ote k s h ög- skolan i Borås. Remissinstanserna ställer sig mycket positiva till försla— get.

Även jag anser att det är angeläget att pröva möjligheterna att förlägga viss fortbildning av bokhandelsmedhjälpare till bibliotekshögskolan. Den bör i första hand kunna ske i form av enstaka kurser. Förutsättningarna för att på längre sikt förlägga även en grundutbildning av i första hand bokhan- delsmedhjälpare till högskolan bör också prövas. Det ankommer på UHÄ och styrelsen för Göteborgs högskoleregion att uppmärksamma frågan. Det bör vara möjligt att redan i slutet av nästa budgetår försöksvis genom- föra en fortbildningskurs av angivet slag som enstaka kurs.

De förslag till bokhandelsstöd som jag har lagt fram tidigare tar i första hand sikte på att förbättra situationen för boklådor med ett brett sortiment. främst på mindre och medelstora orter. Det finns emellertid anledning att erinra om att många orter redan idag saknar en välsorterad boklåda. Upp— skattningsvis 1.3 miljoner av landets invånare bor t.ex. i kommuner som saknar A-boklåda.

Det framstår mot denna bakgrund som mycket angeläget att pröva alter- nativa former för distribution av böcker. Ett sådant alternativ är po sto r- d e rfö rs ä lj n i n g. Bokhandelsutredningen skisserar ett sådant avgränsat försök knutet till folkbiblioteken i en region. Norrbottens län anges som ett lämpligt först'iksområde. Remissopinionen inkl. branschorganisationcrna är övervägande positiva till idén. I fråga om den praktiska utfomrningen framförs en rad synpunkter och förslag.

För egen del finnerjag utredningens uppslag väl värt att pröva. Det bör ankomma på statens kulturråd att närmare utreda förtrtsättningarna och genomföra ett försök med postt'u'derförsi'iljning av böcker genom bibliotek. Försöket bör vara avgränsat till Norrbottens län och i första hand avse or- ter som saknar fullsorterad boklåda. Det bör vidare genomföras i nära samarbete med bokhandeln inom länet. Bibliotekens uppgift bör inskränka sig till att tillhandahålla beställningsblanketter och rådgivning. medan själva hanteringen av beställningarna bör skc i bokhandeln. Det bör an- komma på kulturrådet att i samråd med berörda bibliotek avgöra om hela bokhandelssortimentet skall tillhandahållas för beställning eller endast ett mindre urval. Beträffande priset på de böcker som beställs genom postor-

der via bibliotek bör det vara möjligt att nå en överenskommelse med bok- handeln som går ut på att priset inte skall vara högre än i bokhandeln.

Försöksperioden bör. som kulturrådet föreslår. vara ett och ett halvt år. Jag beräknar i det följande medel för försöket. Det statliga stödet bör avse dels kulturrådets utrednings- och utvärderingskostnader i samband med försöket. dels de kostnader för de informationsinsatser m. m. som kan visa sig erforderliga.

6. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartcmentet upprättats förslag till lag om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdcpartementets verksamhetsområde.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. antaga förslaget till lag om tillfälligt överlämnande av förvalt-

ningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsom- råde.

2. godkänna de riktlinjer för stöd till bokhandel som jag har föror- dat.

3. medge att statlig garanti för lån till investeringar i bokhandel be-

viljas intill ett belopp av l500000 kr.. 4. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat träffa avtal a) med Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag om bolagets handhavande av stödet till bokhandel. b) med Aktiebolaget Seclig & Co om an 'ändningen av stödet till bolagets kompletteringslager. 5. besluta om inrättande av en lånefond för investeringar i bokhan- del. l fråga om anslagsberäkningar för budgetåret 1977/78 återkommerjag i det följande.

8. Anslagsberäkningar DRIl—"TBUDGETEN Bokhandelsstöd

Nytt anslag (förslag,) ] 30000

"Jag har tidigare redogjort för mina ställningstaganden i fråga om olika stödinsatser för bokhandeln.

34

Min anslagsberäkning framgår av följande sammanställning.

Stöd till kompletteringslager .............................. l 100000 Utbildningsinsatser ...................................... 100000

Försök med postorderförsäljning

av böcker genom bibliotek ................................ l00 000 ' 1 300000

Eventuella kostnader för infriande av statliga kreditgarantier bör få be- lasta förevarande anslag. Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört hemställerjag att regering- en föreslår riksdagen . att till Bok/tandelsstöd för budgetåret 1977/78 under nionde huvud- titeln anvisa ett förslagsanslag av [ 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

E Fonden för låneunderstöd

Lån för investeringar i bokhandel Nytt anslag (förslag) 1 400000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående om en särskild lå- nefond för investeringar i bokhandel hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån för i/n'wteringar [ bokhandel för budgetåret 1977/78 an- visa ett investeringsansalg av 1 400000 kr.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

35

Innehåll Propositionen ............................................... | Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Förslag till lag om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ............. 2 1 Inledning ................................................. 3 2 Nuläge ................................................... 4 2.1 Bakgrund ............................................. 4 2.2 Grossistledet .......................................... 4 2.3 Detaljistledet .......................................... 6 2.4 Förlagens direktförsäljning .............................. 8 2.5 Utvecklingen efter avskaffandet av ' bruttoprisförbudet på böcker ........... ; ................ 9 2.6 Bokbranschens finansieringsinstitut ...................... 9 2.7 Bokhandelnsinternutbildning ............................ 10 3 Bokhandelsutredningen ..................................... 10 3.1 Utgångspunkter för förslagen ............................ 10 3.2 Kreditstöd ............................................ |] 3.3 Stöd till kompletteringslager ............................. 12 3.4 Fraktstöd ........................ - ..................... l3 3.5 Utbildningsinsatser ..................................... 14 3.6 Postorderförsäljning genom bibliotek ..................... 14 4 Remissyttranden ........................................... 15 5 Föredraganden ............................................ 22 6 Upprättat lagförslag ........................................ 33 7 Hemställan ............................................... 33 8 Anslagsberäkningar ........................................ 33 9 Beslut .................................................... 34

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977