Prop. 1978/79:128

om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m.m.

Prop. 1978/79: 128 Regeringens proposition 1978/79: 128

om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m. m.: beslutad den 8 mars 1979;

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokollet.

På regeringens vägnar (_)LA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslas att en ny allmän folk- och bostadsräkning (FoB) genomförs under år l980. Undersökningen är begränsad i förhallande till l975 års FoB. En nyhet är att bostadsdata föreslås inhämtade i samband med att uppgifter under hösten l980 tas in till l98| års allmänna fastighets- taxering. Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning tas in via en blankett till allmänheten. På blanketten lämnas också uppgifter om sys- selsättning och arbetsplats. Arbetet med 1980 års FoB leds av statistiska centralbyrån (SCB). som för ändamålet föreslås få ett anslag av 1 l.3 milj. kr. till förfogande under nästa budgetår. Statens sammanlagda kostnader för undersökningen beräknas preliminärt uppgå till ca 57 milj. kr.

I propositionen framhålls att SCB avses få vissa tttredningsttppdrag som syftar till att i framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar titan insam— ling av uppgifter via blankett till allmänheten.

l Riksdagen 1978179. [ sum/. Nr [28

Prop. l978/79:128

I.)

Förslag till

Lag om allmän folk— och bostadsräkning är 1980

Härigenom föreskrivs följande. l & För framställning av statistik för samhälIsplanering. forskning och allmän information sann för kontroll av folkbokföringen äger allmän folk- och bostadsräkning rum ar ISM). Räkningen genomförs av statistiska cen- tralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.

'l ill folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift och bostadsupp- gift enligt denna lag. Uppgifterna skall lämnas vid den tidpunkt och avse förhållanden under den tidrymd som fastställs av statistiska centralbyrån. därvid i fråga om bostadsuppgift samråd skall äga rum med riksskattever- ket.

2 & Perstntllppglfl skall lämnas av den som är född år I9o4 eller tidigare och som är bosatt häri landet ttnder den tid undersökningen avser.

Bostadsuppgift skall lämnas av den som vid tiden för undersökningen äger här i landet belägen fastighet med byggnad i vilken finns bostadslä- genhet. l-lar flera byggnader som är belägna på en fastighet samma ägare som fastigheten. lämnas bostadstlppgift gemensamt för byggnaderna.

Vad som anges i andra stycket om ägare av byggnad gäller även den som arrenderar fastighet på vilken det finns byggnad med bostadslägenhet och den som innehar sadan fastighet med tomträtt.

3 & Personuppgift lämnas på personblankett. som jämte anvisningar". fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Staten tillhandahåller blanketterna samt portofria svarskuvert. Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensantt på en per- sonblankett. Uppgifterna skrivs under av den som lämnar uppgiften. Denne svarar för uppgifternas riktighet.

4. Q' Personttppgift skall innehålla följande uppgifter. nämligen

namn UCh personnummer.

församling och fastighetsbeteckning. utdelnings- och ortsadress. förvärvsarbete eller annan sysselsättning. namn på arbetsgivarens företag och huvudsaklig verksamhet vid arbets- platsen. arbetsplatsens adress och kommttntillhörighet.

innehavare av bostaden.

httshallets storlek och sammansättning.

5 & Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna fastighetstaxeringen l98]. För fastighet med en bostad lämnas uppgift på fastighetstaxerings- blankett och för fastighet med flera bostäder på särskild lägenhetsförteck- ning. Uppgifterna avser

A. förfastighet med byggnad som innehåller bostadslägenhet. uppgift om län. kommun och församling där fastigheten är belägen. fastighetens beteckning. ägarens namn och postadress samt ägarekt-uegori

Prop. l978/79: 128 3

B. för byggnad med bostadslägenhet. utöver uppgifterna under A.. upp- gift om

byggnadsnummer. fastighetstyp. hustyp.

huruvida mer än hälften av byggnadens våningsyta upptas av annat än bo- stad. byggnadsår och ombyggnadsår samt förekomst av vatten. avlopp och centralvärme

('. för varje bostadslägenhet. uppgift om upplåtelseform. antal bostadsrttm. antal rttm som används endast till annat än bostad. förekomsten av kök eller kokvrå. bad- eller duschrum och vattenklosett. lägenhetsinnchavarens nanm samt lägenhetsnttmmer

I). för ej upplatcn bostadslägenhet. uppgift om orsaken härtill.

6 & För folk— och bostadsräkningen får. förutom de uppgifter som avses i 4 och 5. så. inhämtas uppgifter om fastighets tätortstillht'irighet från länsstyrelsernas register över fastighets- taxering. koordinater för fastigheter från centralnämnden för fastighetsdata. personnummer. civilstånd. kyrkobokföringsort. kyrkobokföringsfastighct. utdelnings- och ortsadress. samhörighetsbeteckning. medborgarskap och födelseland fran statistiska centralbyråns register över totalbefolk- ningen. företags namn och form. antal arbetsställen och arbetsställenas namn. storlek. sektortillhörighet. belägenhet och näringsgrcnskod fran statis- tiska centralbyrans centrala företagsregister.

7 & Statistiska centralbyrån får med hjälp av automatisk databehandling använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk— och bostadsräkningen för sådana statistiska ändamål som anges i [ %$ endast en- ligt beslut eller tillstånd som avses i datalagcn (l9731289).

8 & Det åligger kommun att lämna information om folk- och bostadsräk- ningen. Kommunen skall också biträda vid distributionen av blanketterna för personllppgift och bostadsuppgift saint vid upprättandet och insamling- en av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas för fortsatt bearbetning till statistiska centralbyrån.

Kommunen skall uppdra åt särskilt granskningsorgan att handha de gö- romal som avses i denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller flera andra kommuner efter samråd med statistiska centralbyrån inrätta ett gemensamt granskningsorgan.

9 s'— Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne. Vidare skall kommunen sörja för att granskningspersonalcn ut— bildas för sina arbetsuppgifter.

Prop. 1978/79:128 4

10 å ("iranskningsledarcn eller den som utses av denne får av uppgifts- skyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av tipp— giftsskyldighetcn.

11 & Har personuppgift eller bostadsttppgift ej lämnats inom föreskriven tid eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt lt) & får gransk- ningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. '

Innan anmaning utfärdas. bör den uppgiftsskyldige. om detta kan ske utan olägenhet. på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna före- skrivna uppgifter och upplysningar.

(j)m anmaningen ej efterkoms. kan länsstyrelsen på granskningsledarens eller statistiska centrt'tlbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyl- dige att fullgöra sin skyldighet. Vite år ej bestämmas under etthundra kro- nor eller över ettusen kronor. Fråga om utdömande av vite avgörs av läns— rätten.

Beslut om vitesförcläggande och beslut om utdömande av vite överkla- gas genom besvär hos kammarrätten.

12 & Statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

13 ä' Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av personttppgift och lägenhetsförteck- ning för kontroll av folkbokföringen. Sådan kontroll får göras med hjälp av automatisk databehandling endast enligt beslut eller tillstånd enligt datala- gen (1973: 289).

14 & Den som tagit befattning med uppgifter som avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.

15 & Anvisningar om förfarandet vid folk— och bostadsräkningen lämnas av riksskatteverket och statistiska centralbyrån i vad anvisningarna rör länsstyrelserna. de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbetena sann i övrigt av statistiska centralbyrån.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1978/792128

'Jl

Utdrag EK( )NOM l leiPAR'l'l—ÄM HNTlf-I'l' PROTOKOLL vid regeringssammanträde l979—03-08

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande. och statsråden Sven Ro- manus. Mundebo. Wikström. Wirten. Huss. Rodhe. Wahlberg. Hansson. Enlund. Lindahl. Winther. Cars. Gabriel Romanus. Tham

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om en allmän folk- och bostadsräkning är 1980, m. m.

1. Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den ll november 1976 tillkalla- de chefen för ekonomidepartementet en kommitté1 för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Kommittén antog namcnt FoB— utredningen.

FoB-utredningen avlämnade den I december 1978 betänkandet (SOU l978:79) Förslag till undersökning om hushåll. bostäder och sysselsätt- ning l98t). Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I och 2 fogas ut- redningens sammanfattning och författningsförslag. Beträffande utredning- ens redovisning av erfarenheterna från tidigare folk- och bostadsräkningar samt tltredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av arbetsmarknads- styrelsen. bostadsstyrelsen. datainspektionen. delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU). 1976 års låstighetstaxeringskommitté (Fi l976205). justitiekanslern. kammarrätten i Jönköping. konjunkturinstitu— tet. Statens planverk. riksförsäkringsverket. riksrevisionsverket. riksskat- teverket. skolöverstyrelsen. socialstyrelsen. statskontoret. statistiska centralbyrån. sysselsättningsutredningen (A l974102). universitets- och högskolcämbetet (UHÄ). centralorganisationen SACO/SR. institutet för social forskning (SOFll.justitieombudsmannen. kulturgeografiska institu- tionen vid Göteborgs universitet. Stockholms kommun. Göteborgs kom- mun. Malmö kommun. Sundsvalls kommun. Örebro kommun. Luleå kom-

' Landshövdingen Mats Lemne. ordförande. generaldirektören Lennart Holm. de— partementsrådct Bengt Olof Karlsson. professorn Erik Ruist, avdelningschefen Klas Wallberg och direktören Lars Ågren.

Prop. 1978/79: 128 (»

mun. Kalmar kommun. Lindesbergs kommun. Stockholms läns landsting. Örebro läns landsting. länsstyrelsen i Kopparbergs län. länsstyrelsen i Örebro län. landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundct. Svenska Arbetsgivarelöreningen. tjänste-

mäuncns centralorganisation (TCO) samt tltredningen (U 1975: 14) om stu- diedokumentation och statistik för högskolan.

Därutövcr har yttranden kommit in från arbetarskyddsstyrelsen. cen— tralnämnden för fastighetsdata. föreningen för kommunal statistik och pla- nering. kulttu'geografiska institutionen vid Stockholm universitet. lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Lunds universitet. Länsplanc- rarnas Förening. miljödatanämndcn. statens institut för byggnadsforsk- ning. statens invandrarverk. statistiska institutionen vid Stockholms uni— versitet. Sveriges industriförbund. Sveriges Soeiologförbund samt Trans- portforskningsdelegationen.

U H Ä har till sitt remissvar fogat yttranden från regionstyrelserna för Stockholms. Uppsala. Göteborgs och Umeå högskoleregioner samt från nationalekonomiska institutionen vid universitetet i Lund. pedagogiska in- stittttionen vid universitetet i Uppsala och kulturgeografiska instittltionen vid universitetet i Umeå.

Reservation eller särskilt yttrande har anmälts till SCB:s remissvar av styrelseledamoten Bengt Andersson i fråga om möjlig-

heterna att på kontrolluppgiften ta med statistiska uppgifter. datainspcktitmens remissvar av styrelseledamoten P. G. Vinge i fråga om

utredningens förslag till ny metod för att ta fram sysselsättningsstatistik. DliFU:s remissvar av slyrelseledamoten Arne Myrbeck i fråga om bl.a. nödvändigheten av blankettutfrågning av allmänheten. SOFlzs remissvar av sty-'relseledamoten Karl-Olof Faxc'n i fråga om avsnit- ten "sysselsättning" och "yrke och utbildning". svenska kommunft'iirbumlets remissvar av lnge Hörle'n m.fl. socialdemo— kratiska ledamöter i fråga om vidgade möjligheter för kommunerna att få tillgång till uppgifter. Stockholms kommuns remissvar av borgarrådcn lngcr Båvner. lngrid Segerström och Lennart Lööfi fråga om belysning av yrkestillhörighe- ten och vidgade möjligheter för kommunerna att få tillgång till uppgifter. Till SCB:s remiss 'är har också fogats de synpunkter SACO/SR-för- eningen vid verket fört fram vid förhandlingar som förts enligt lagen

(l97o: 580) om medbestämmande i arbetslivet.

En sammanställning av remissyttrandena har upprättats. I fråga om re— missyttrandenas närmare innehåll får jag hänvisa till sammanställningcn. som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Prop. 1978/79: 128

——.I

2. Föredraganden

2.1. Inledning

liolk- och bostadsräkningar (FoB) har normalt ägt rum vart femte ar. Den senaste räkningen. l975 ars FoB. genomfördes med en delvis ny in— samlings- och bearbctningsteknik. Syftet var att begränsa allmänhetens medverkan och öka skyddet för den enskildes personliga integritet. l för— hållande till |97() ars l-"oB. som var den mest omfattande räkningen som ge- nomförts. var l975 års FoB begränsad i (lera avseenden.

lit'iB-materialet samlas in från hushållen och fastighetsägarna. I-anigt la— gen (l975: 55. ändrad senast I9751749) om folk-och bostadsräkning är 1975 alåg det komn'tunerna att medverka vid distribution och insamling av blan— ketter samt vid granskning och rättelse av uppgifterna. Uppgifter till FoB är skyddade enligt lagen (l937: 249) om inskränkningar i rätten att utbe- komtna allmänna handlingar (omtryckt l977: lt)29). den s. k. sekretessla- gen.

Materialet l'rän folk— och bostadsräkningarna används för manga olika ändamål och har sin särskilda betydelse för planerings— och utrednings- verksamhet på regional och kommunal nivå samt för forskning och allmän information. Resultaten har också kommit till användning i sadan central och regional planering som den fysiska riksplaneringen och länsplanering— en. Materialet har vidare använts för kontroll av folkbokföringens riktig— het.

Den | l november I97o bcmyndigades chefen för ckonomidepartementet att tillkalla "en kommitté (E I976:()2) för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Huvuduppgiften angaVs vara att undersöka behovet av kommande folk- och bostadsräkningar och visa hur samhälls- planeringens framtida behov av befolknings-. hushalls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Som huvudalternativ till särskilda l-'oll—undersök- ningar pekades på möjligheterna att utnyttja uppgifter som samlas in i olika administrativa verksamheter. bl. a. skatteadministrationcn och fastighets- registreringen. Särskilt borde kommitten närmare pröva vilka förutsätt- ningar som fanns att samordna uppgiftslämnandet för statistikändamål med den allmänna fastighetstaxcringen. Ett av syftena med att använda uppgifter som samlas in i skilda administrativa verksamheter var att i möj- ligaste mån begränsa allmänhetens uppgiftsskyldighet. Det ttnderströks att statistikens innehall och utformning så langt som möjligt borde anpassas till rimliga an ländarönskemäl. som närmare borde kartläggas. Vidare an- gavs kostnadssidan vara en viktig faktor vid ställningstagande till framtida undersökningar. l kommitténs uppdrag ingick att om möjligt göra en av- vägning mellan å ena sidan kostnaderna. å andra sidan värdet av den statis- tik som kommer fram vid framtida folk- och bostadsräkningar med nuva— randc eller annan utformning.

Prop. 1978/79: 128 ti

2.2 l..'tredningsl'örslaget

Kommittén. i det följande kallad FoB-utredningen. redovisade i decent- ber 1978 resultatet att sitt arbete i betänkandet (SOL? 1978179) Förslag till undersökning om hushall. bostäder och sysselsättning 1980. Utredningens förslag grundas pa erfarenheter och synpunkter från användare och andra intressenter. l_)atainsan'tlingsmöiligheter. framtida produktionsteknik och rena kostnadsaspekter har ocksa starkt påverkat utformningen av försla- get.

l_)en undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning. HBS 80. som FoB-utredningen förordar kan delas i två avsnitt. en sysselsi'tttningsdel samt en hushålls— och bostadsdel. Sysselsättningsdelcn är huvudsakligen baserad pa uppgifter fran företagen via den skatteadministrativa kontroll- ttppgiften (KU ). llushalls- och bostadsdelen grundas på uppgifter från all- mänheten via blankett och från fastighetsi'tgarna i samband med den all- männa fastighetstaxeringen.

Schematiskt kan de bada delarna beskrivas på följande sätt

_S'ysst'lxältill'/(g.s'tlz'lt'))

SKATTEADMINISTRA- TIONENS KONTROLL- UPPGIFT (KUl

CENTRALA FÖRETAGS- REGISTRET (CFR)

INKOMST- FlEGlSTRET (INKl

REGISTRET ÖVER TOTALBEFOLK- NINGEN (RTBl

SAMBEARBETNING SYSSELSÄTT- STATISTIK ÖVER NlNGSSTATISTIK PENDLING

Uppgifter om sysselsättning föreslås för anställda insamlas genom KU. lnkomstregistret. som ttpprättas vid statistiska centralbyrån (SCB") på grundval av taxeringsuppgifterna. föreslås använt bl.a. för att avgränsa fö- retagargrttppen. KU skall innehålla uppgifter om vid vilket arbetsställe den anställde är verksam och om arbetad tid. Sambearbetning av uppgifterna från KU med en uppdaterad och särskilt anpassad version av centrala före- tagsregistret (CFR) gör det möjligt att redovisa näringsgrensfördelad sys- selsättningsstatistik. CFR förutsätts efter uppdatering och komplettering innehålla ttppgifter om var arbetsställcna är belägna (län. kommun. tät- ort/glesbygd. nyekelkodområde). SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) skall efter uppdatering och komplettering på motsvarande sätt kun- na leverera uppgifter om var de anställda bor. Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör redovisning av pendlingsstatistik.

Prop. 1978/79: 128 ()

lim/mil.s- (N'/I lms'lmlstlt'lt'lt

PERSON- BLANKETT FRÅN ALLMANHETEN

FASTIGHETSTAXERINGS- BLANKETT FRÅN FASTIGHETSÄGARNA

SAMBEARBETNING

HUSHÅLLS- STATISTIK

KOMBINERAD HUSHÅLLS— OCH BOSTADS- STATISTIK

BOSTADS- STATISTIK

Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning föreslås insamlas med hjälp av blankett från allmänheten. En något utbyggd uppgiftsinsam- ling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering avses ge efterfrågade bostadsuppgifter. Hushällsstatistik och kombinerad statistik över hushall och bostäder föreslås framtagen genom sambearbet— ning av hushålls- och bostadsuppgifter.

Statens och kommunernas kostnader för HBS 80 beräknas av utred- ningen i pris— och löncläge den I jttli l977 till ca 73 milj. kr.. varav ca 5! milj.kr. avser hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder. Statens del av totalkostnaden skulle bli ca St.) milj. kr.

Utöver det här beskrivna huvudalternativet innehåller betänkandet två alternativa förslag med skilda ambitionsnivaer.

Det ena. som förordas av kommitténs ordförande Lemne och ledamoten Karlsson. innebär att blankettundersökningen slopas. Dessa ledamöter pe— kar på att av hela kostnaden för HBS 80 faller en mycket stor del (45 av 73 milj. kr.) på blankettdelen. Denna medför vidare att en stor börda läggs på allmänheten. som förorsakas besvär med att fylla i blanketten. I_)ärför mas- te det enligt dessa ledamöters mening finnas utomordentligt starka skäl för att genomföra denna del av undersökningen. Anledning finns att ytterliga- re överväga vilka alternativa metoder och modeller för bostadsförsörj- ningsplaneringen som kan finnas innan beslut tas om blankettdelen i HBS. Bl. a. bör prövas om blanket[undersökning i enbart vissa kommuner kan vara tillräckligt.

Det andra förslaget. bakom vilket står ledamöterna Ruist och Wallberg. innebär att i blankettttndersökningen också tas in ttppgiftcr om sysselsätt- ning. Det är enligt dessa ledamöter angeläget att samla in ett material som sa nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och därigenom möj- liggör bättre jämförbarhet med tidigare räkningar och som medger kom- pletteringar av sysselsättningsuppgifterna på låg regional nivå om Så be- döms nödvändigt. Mcrkostnaden för att samla in och behandla sysselsätt- '

Prop. 1978/79: I28 lt)

ningsuppgifterna beräknas till ca 5 ntilj. kr. i pris— och löneläge den I jttli l977. Ruist/Wallberg anser att det inte är i överensstämmelse med rimliga krav på en smidig övergång från ett redovisningssystem till ett nytt inte ti- digare prövat system att avhända sig den säkerhet saväl vad gäller mate- rialets fullständighet som jämförbarhet -- som vinns genom att inhämta sysselsättningsttppgifter även på pcrsonblankctten.

2.3. Rentissutfallet

Jag avser att i det följande kortfattat ange remisstttfallet i förslagets htt- vudfragor. Som jag förut har nämnt lämnas en tnera fullständig redovisning i bilaga 3.

De flesta remissinstanserna är positiva till utredningens ansats att i vid— gad omfattning utnyttja uppgifter som har lämnats i andra sammanhang. Fran flera håll pekas på de möjligheter som härigenom öppnas för att fa fratn mera frekvent statistik till lägre kostnad och med mindre besvär för allmänheten. Det framhålls emellertid i flera yttranden — även från remiss- instanser med en positiv inställning till förslagen att betänkandet är av principiell kart-tktär och att mycket av planering. samordning och praktiska övervå'tganden återstår. Från några håll är man tveksam till om den tid som står till förfogande är tillräcklig för det nödvändiga förberedelsearbetet. Dessa remissinstanser och även andra anser att man för säkerhets skttll bör komplettera blankettinsamlingen med uppgifter i enlighet med Ruist/Wallbergs förslag. Det förordade KU-systemet avstyrks av flera re— missinstanser och utredningens avvägning av antalet variabler möts också av invändingar. Särskilt har kritik riktats mot förslaget att utesluta yrkes- variabeln.

Med något enstaka undantag tillstyrks utredningens förslag att samla in bostad su p pgi ft er i samband med fastighetsägarnas uppgiftslämnande till den allmänna fastighetstaxeringen. Bade riksskatteverket (RSV) och I976 ars fastighetstaxeringskommitté ställer sig bakom förslaget men för- tttsättcr ett fortsatt samråd i frågor om t.ex. blankettutformning. distribu— tion och insamling av blanketterna samt organisation.

Behovet av h t) shål I sdat a betonas av ett flertal remissinstanser. Hus— hållsstatistik kan f. n. inte ställas samman på annat sätt än genom blankett- frägor till allmänheten. En alldeles klar majoritet av remissinstanserna för- ordar ocksa att satnkörningen av registren kompletteras med uppgiftsin— hämtande via blankett. Endast ett fåtal remissinstanser. däribland delega- tionen för företagens uppgiftslämnande (DEFU). ställer sig bakom det av Lemne/Karlsson förordade blankettfria alternativet. Från flera håll. bl. a. bostadsstyrelsen. SCB. statens institttt för byggnadsforskning och Hera kommuner. förs däremot fram önskemål om ytterligare variabler. t.ex. om uppvärmningssätt och skilda lägenhetsdata.

Prop. [978/79: l28 I I

flertalet remissinstanser är positiva till det föreslagtta systemet att ta fram sy ssel sätt nings— och pend l i ngsstatist ik. Härvid har -— särskilt från regionala och lokala planeringsorgan —- understrukits betydel— sen av att denna statistik blir arlig och inte som f. n. tillgänglig ettdast vart femte ar. lfran bl. a. kommunalt hall pekas på de avsevärda insatser som krävs —- inte minst fran kommunerna -- föratt datera ttpp det arbetsställe- register som förutsätts enligt förslaget. Dessa insatser är man cntellertid beredd att göra för att fa tillgang till årlig statistik. Metoderna för arbetet med uppdatering av registret möter invändningar fran bl. a. DEFU. Svens- ka Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbttnd (Sl ). Alter— nativa lösningar presenteras av saväl DliFU som SAF och Sl.

L.?tredningens förslag att ta fram sysselsättningsstatistik med utgångs- punkt i uppgifter om arbetad tid och arbetsställeidentifikation inlagda på den skatteadministrativa kontrolluppgiften avstyrks av RSV. Dl—ÅFU satnt SAI" och Sl. RSV uttalar mycket starka farhågor föratt förslaget kan kom- ma att innebära ej godtagbara störningar i skatteadministrationen och vid- håller den av verket tidigare redovisade uppfattningen att utnyttjande av KU—systentet tidigast kan övervägas till I982 års taxering. DEFU anser att utredningen borde ha utrett möjligheterna att genom ttrvalsttndersökningar fa fram vissa av de uppgifter som behövs. Enligt SAF och Sl är utrednings- förslaget utformat utan erforderlig analys av villkoren för en tillämpning av KU-ansatsen samt i övrigt alltför opraktiskt för att läggas till grttnd för en stttdie av sysselsättningen vid HBS 80 som ersättning för tidigare använda räkningsmett'uler. RSV. DFFU samt SAF och Sl har var för sig presente- rat alternativa lösningar för att med tttgangspunkt i en ol't'it'ändrad kontroll- uppgift ta fram erforderlig sysselsättningsstatistik. Även statskontoret är tveksamt till KLl-systemet och anser att en omsorgsfull provundersökning maste företas för att belysa skilda konsekvenser för berörda statliga och kommunala organ och för företagen.

fått stort antal remissinstanser. däribland SCB. sysselsättningsutred- ningen. llertalet kommuner. L(f), TCO och representanter för forsknings- och planeringsverksamhet. ställer sig bakom Ruist/Wallbergs förslag att även på blanketten ta med sysselsättningsuppgiftcr.

Somjag inledningsvis nämnde har förslaget att slopa y rk e s variabel n mött erinringar. Kritiken har framställts från skilda utgångspunkter. Bland de remissinstanser som förordat att uppgift om yrkestillhörighet tas med i undersökningen kan nämnas skolöverstyrelsen. universitets- och högsko— leämbetet. sysselsättningsutredningen. arbetsmarknadsstyrelsen. miljöda- tanämnden. arbetarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen. L(). SACO/S R. TCO och representanter för forsknings— och planeringsverksamhet. Flera av dessa instanser önskar också att uppgifter inhämtas om utbildning.

Prop. ]978/79: l28 (”

2.4. Överväganden

Som jag inledningsvis nämnde används uppgifter sotn samlats in vid folk- och bostadstäkningar inom skilda delar av samhällsplaneringen. Som exempel kan nätnnas näringslivs- och trafikprognoser. lokala och re— gionala sysselsättnittgs- och befolkningsprognoser. kommunala bostads- byggnadsprogram. planeringen av barnomsorgen. skolväsendet. aldrings- värden och annan social service. Resultatet av utredningens användaratut- lys. som far stöd av remissorganen. visar att viktiga delar av samhällspla— neringen förutsättcr uppgifter om befolkning. hushåll. sysselsättning och bostäder med möjligheter till långtgående uppdelning av materialet regio- nalt och lokalt. Utredningens majoritet och många remissinstanser fram- haller att detta krav inte kan tillgodoses på annat sätt än genom totalunder- sökningar. Bl. a. framhålls att ttrvalsundersökningar inte kan utgöra annat än komplement eftersom precisionen i resultaten blir för låg på regional och lokal niva. Med de planeringsmetoder som nu används finns enligt min mening inte något verkligt alternativ till totalttndersökning för att få in FoB-data. Jag finner därför att en totalttndersökning bör genomföras också år l98l). Härvid har jag också beaktat att om inte uppgifter i folk- och bo— stadsräkningens form samlas in. kommer säkerligen en rad kommunala och andra statistiska undersökningar av liknande typ att genomföras. Mot denna bakgrund förordar jag att en folk- och bostadsräkning genomförs år I98t).

Utredningen har visat att vissa uppgifter som ingått i tidigare folk- och bostadsräkningar haft en ringa användning i samhällsplaneringcn. Andra uppgifter har visat sig komma till användning på främst central myndig— hetsnivå. där man inte haft speciell nytta av de möjligheter till regional och lokal redovisning som FoB-statistiken erbjttder. Det är enligt min mening nödvändigt att fortlöpande pröva behovet av olika slag av statistik mot bakgrund av de förändringar i samhällsplaneringen sotn ständigt sker. Den information som krävs för samhällsplaneringen måste tas fram. Å andra si- dan är det en självklarhet att onödig statistik läggs ned. Jag kommcri det följande att redovisa den avvägning jag gjort i fråga om omfattningen av FoB 80.

I enlighet med sina direktiv har. som jag redan nämnt. utredningen ock- så övervägt alternativa sätt att ta fram de behövliga statistikttppgifterna. Det värdefulla arbete utredningen här utfört har mynnat ut i ett princip— förslag till förenklingar och rationaliseringar i fråga om inhämtande av upp- gifter om hushåll. bostäder och sysselsättning. Enligt min mening bör vissa av dessa förslag genomföras omedelbart. I andra fall bedömerjag. i likhet med många remissinstanser. att en betydande del av de förenklingar som utredningen pekat på bör kunna genomföras först efter närmare tekniska. organisatoriska och ekonomiska överväganden.

De krav på resurser som föranleds av samhällsplaneringcns önskemål

Prop. 1978/79: l28 l3

om statistikupppgifter maste sji'tlvfallet vägas mot andra faktorer. Det statsfinansiella läget gör det enligt min mening nödvändigt att besparings— möjligheter inom alla omraden tas till vara. lin strävan bör därför vara att begränsa kostnaderna för framsti'tllningen av li'ttB—slatistik sa lang som möj- ligt. En annan viktig faktor är att i görligaste man begränsa allmänhetens och företagens uppgiftslämnande. Jag vill här erinra om de förslag som förelades riksdagen i prop. 1976/771l15 och som ledde till inrättandet av ett särskilt organ —- Dl-ZFU -- med uppgift att lägga grunden till en fortlöpande bevakning av uppgiftslämnandet. Vidare vill jag nämna att frågan om be— gränsning av uppgiftslämnande berörts i prop. 1978/791lll om atgärder mot krångel och onödig byråkrati. m.m. De förenklingar i samband med inhämtandet av FoB-data som jag föreslar i det följande skall ses som ett led i regeringens arbete på detta omrade.

Ytterligare en faktor som aktualiseras i samband med folk- och bostads- räkningar är sarbarhets—. sekretess- och integritetsfrågorna. Ett framtida utnyttjande av skilda administrativa register för inhämtande av statistiskt material förutsätter självfallet att betryggande garantier kan ges för att den enskildes integritetskrav inte eftersätts.

Mot den bakgrund jag ntl har redovisat bör utgångspunkten vara att det efter år l980 inte skall behövas nägra blankettundersökningar titan att den statistik som behövs för samhällsplaneringen tas fram genom samutnytt- jande och sambearbetning av skilda administrativa register. De tekniska lösningarna för att med hjälp av sådana metoder få fram uppgifter om hus- håll. bostäder och sysselsättning är enligt vad flera remissorgan påpekat ännu inte tillräckligt utredda för att i full skala sättas i praktisk tillämpning. Jag delar denna bedömning. Det blir därmed nödvändigt att även är 1980 i viss utsträckning utnyttja blanketter till allmänheten för att samla in de uppgifter som behövs.

Det förslag till folk- och bostadsräkning som jag förordar i det följande innebär emellertid betydande förenklingar och rationaliseringar jämfört med FoB 75. Bostadsuppgifterna föresläs inhämtade i samband med fastig- hetstaxeringen och de frågor som ställs till allmänheten har begränsats. Förenklingarna medför betydande kostnadsbesparingar jämfört med tidi- gare undersökningar.

Vad först gäller frågan om behovet av uppgi/icr um husmdshesu'im/w vi- sar utredningens användaranalys enligt min mening att sådana uppgifter utgör ett viktigt underlag för de bostadsbyggnadsprogram som kommuner- na är skyldiga att upprätta varje ar. Denna bedömning görs också av de re— missinstanser som yttrat sig i frågan. Underlaget för bostadsbyggnads- programmen i fråga om lägenhetsbeståndets egenskaper baseras till större delen på uppgifter från folk- och bostadsräkningarna. Dessa uppgifter hari tidigare räkningar samlats in genom särskild blankett till allmänheten.

I enlighet med sina direktiv har utredningen undersökt alternativa sätt att samla in de uppgifter som behövs för planeringen. Enligt utredningens

l'rop. 1978/79: 128 14

förslag bör bostads— och lägenhetsuppgifter avseende ar 1981) tas in i sam- band med deklarationen till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (AFI 1981). För enfamiljshus skall uppgifter om lägenheten redovisas på fastig— hetstaseringsblanketteu medan uppgifter för flerfamiljshus lämnas på en särskild lägenhetsförteekning som bifogas fastighetstaxeringsblanketten. Frainställningen av statistik insamlad fran fastighetstaxeringen beräknas av utredningen kosta ca 5 milj. kr. i pris- och Iönelåge den ljuli 1977. Ut— redningens förslag i detta avseende tillstyrks med få reservationer av samt- liga remissinstanser.

L—Zn samordning av inhämtandet av bostadsuppgifter för FoB 80 nted tipp- giftsinhämtandet för den allmänna fastigltetstaxeringen 1981 i enlighet med utredningsförslaget innebär enligt min mening avsevärda förenklingar. l-"i'tt'sl;tget innebär att sådana uppgifter som efterfrågas för båda ändamålen

vilka klart bör anges - endast behöver lämnas vid ett och samma tillfälle och inte som tidigare vid två. Fördelarna i form av minskad uppgiftsläm— narbörda för alln'tänheten är således mycket påtagliga. De samhällsekono- miska vinster som följer av en minskad blankettmängd och en samordnad hantering väger enligt min mening tyngre än de av nagra remissinstanser påpekade nackdelarna i form av delvis minskade möjligheter tilljämförelse med uppgifter" som samlats in vid tidigare folk— och bostadsri'tkningar. Ut- redningens förslag i detta avseende bör därför enligt min mening genomfö- ras.

Jag går nu över till frågan om inhämtande av hus/u":Ilsnppgi/ivr. Utred— ningens användaranalys visar att uppgifterna om hushåll har en betydande användning inom samhällsplaneringen. Hushållsdata utnyttjas enligt ut- redningens kartläggningar framför allt i bostadsbyggnadsprogrammen vid beräkningen av det totala behovet av lägenheter och i kommunala delom- rådesprognoser. l viss utsträckning används dessa uppgifter även i sam- band med upprättande av bostadssaneringsprogram. Enligt utredningen är förfri'tgningar till allmänheten på totalbasis f. n. den enda metoden för att få in uppgifter" som ger möjlighet att beskriva utvecklingen av den faktiska hushallsbildningen för de områden som behövs i bostadsplancringen.

Utredningens slutsatser beträffande behovet av och sättet för att inhäm- ta uppgifter ont httshällen delas av flertalet remissorgan som yttrat sig i frå- gan. 'l'va remissinstanser ger stöd åt det av Lemne/Karlsson framförda al- ternativet med en undersökning utan hushållsdata. Flera avstyrker å andra sidan bestämt detta alternativ. Många remissorgan betonar vikten av kom- binerade hushålls- och lägenhetsdata.

lnsamlandet av uppgifter om hushållen via blankett innebär enligt min mening olägenheter för allmänheten. Kostnaderna för stat och kommun är också betydande. ca 45 milj. kr.. enligt de beräkningar utredningen låtit ut- föra. De trögheter i anpassningsproccsserna som är särskilt påtagliga på bostadsförsörjningens område gör det emellertid enligt min mening nöd- vändigt med en god framförhållning i fråga om bostadsplaneringen. Med de

Prop. 1978/79:128 15

planeringsmetoder som f. n. används på detta område är det nödvändigt med uppgifter om hushi'tllen. Dessa uppgifter är också av betydelse då det gäller att följa upp effekterna av gjorda bostadspolitiska insatser. Nagot annat sätt att samla in dessa uppgifter än genom blankett till allmänheten finns f. n. inte. 1 ett kort perspektiv är det inte heller realistiskt att räkna med sadana förändringar av metoder och modeller för bostadsplaneringen att hushallsuppgifter kan avvaras. Jag anser det därför nödvändigt att år 1981). trots de påtagliga olägenheter och kostnader detta innebär. inhämta uppgifter medelst blankett till hushållen. För att tillgodose planeringens behov av kombinerade Itushalls- och bostadsdata bör denna undersökning tidsmässigt samordnas med uppgiftsinhämtandet för fastighetstaxeringen 1981.

Jag anser att utgångspunkten för framtiden bör vara att göra insamlingen av såväl hushålls- som bostadsuppgifter registerbaserad. Allmänheten sktllle därmed slippa ifrån ett uppgiftslämnande samtidigt som det bety- dande gransknings- och kodningsarbete som kommunerna lägger ned på just denna del av folk- och bostadsräkningarna nedbringas. Under förttt- sättning att integritetskraven inte eftersätts skulle detta innebära betydan- de vinster. SC'B bör därför ges i uppdrag att i samråd med berörda parter utreda förutsättningarna att tillgodose samhällsplaneringens behov av hus- hallsuppgifter Via registerbearbetningar. Visar det sig inte möjigt att få fram de uppgifter som behövs med rimliga insatser. får det noga övervägas om alternativa metoder och modeller kan utformas för den samhällsplane- ring som i dag förutsätter tillgång till hushållsdata. Härigenom bör de fram- tida kostnadernaföratt ta fram ett tillräckligt beslutsunderlag kunna mins- kas.

Uppgifterna från folk- och bostadsräkningarna om .s'ysselsiil[ning och re- .wr mel/un Imslädcr ut'/t urhuls-plulu'r har hittills givit ett dominerande un- derlag för analyser av sysselsättningstttvecklingen i samband med regional och kommunal tltvecklingsplanering. Under senare tid har dock vissa be- gränsningar i användbarheten av dessa uppgifter främst på grund av det stora avståndet i tiden mellan mätningstillfällena påtalats.

l—lnligt FoB-utredningens förslag kan uppgifter om sysselsättningen tas fram genom sambearbetning av data från skatteadministrationens kontroll- uppgift. centrala företagsregistret samt inkomstrcgistret. Förslaget förut- sätter därvid att vissa kompletterande uppgifter förs in på kontrolluppgif- ten och att i företagsregistret tas in uppgifter som gör det möjligt att speci- ficera redovisningen på arbetsställenivå. Genom att i detta sammanhang även utnyttja registret över totalbefolkningen skulle det enligt utredning— ens mening ocksä vara möjligt att erhålla uppgifter över pendling. dvs. ar- betstagares resor mellan bostad och arbetsplats. Ett betydande antal re- missorgan intar allmänt sett en positiv ståndpunkt till utredningens förslag även om flera samtidigt påpekar att betydande tekniska och organisatoris- ka problem måste lösas innan denna metod kan användas.

Prop. 1978/79:128 16

l'inligt mitt mening är utredningens förslag att genom sambearbetning av olika register förse främst den regionala och lokala planeringen med sys— selsättningsuppgifter en i princip lämplig metod. Den kan tillgodose sam- hällsplaneringcns behov samtidigt som den innebär saväl förenklingar i fra- ga om ttppgiftslämnandet som stora kostnadsbesparingar för stat och kom— ntttn. Jag anser emellertid att man måste närmare studera förtttså'tttningar— na föratt i praktiken klara av satttbearbetningen av de mycket stora regis— ter det här är fraga om. ()cksa de synpunkter som DEFU. RSV. SAF m.fl. remissorgan lämnat i fraga om utnyttjandet av KU—systemet bör övervägas. Bl. a. bör undersökas möjligheterna att få fram en användbar s_vsselsättningsstatistik med utgångspunkt i en oförändrad Kil-uppgift. Som jag nämnt förut är det också en självklar förutsättning att skyddet av den enskildes personliga integritet inte eftersätts. Dessa fragor är av sadan art och omfattning att det inte är realistiskt att räkna med att använda re- gistermetoder för att ta fram sysselsättningsuppgifter för ar 1980. (.)cksa med tanke pa det beslut beträffande sysselsättningsplaneringens framtida utformning. som kan väntas efter det att sysselsättningsutredningen läm— nat sitt hnvttdbetänkandc i vår. är det olämpligt att nu binda sig för en lös- ning beträffande tttetod för att ta fram sysselsättningsstatistik. .lag avser emellertid att senare föresla regeringen att ge SCB i ttppdrag att närmare undersöka hur det framtida behovet av sysselsättnings- och pendlingssta- tistik skall kttnna tillgodoses genom bl.a. sambearbetning av olika register.

Det är enligt min mening nödvändigt att också i samband nted 1980 års FoB ta fram ttnderlag för sysselsättnings- och pendlingsstatistik. De uppgif- ter som behövs bör hämtas in via blanketten till allmänheten och ligga till grund för näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik och statistik över den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter arbetsplatsens belä— genhet och mantalsskrivningsort. Med utgångspunkt i dessa uppgifter bör också kttnna tas fram statistik över pendling. dock inte i fråga om färdsätt. Jag förutsätter att uppgiftsinhämtandet begränsas till vad som oundgängli- gen behövs och att vunna erfarenheter från tidigare undersökningar utnytt- jas fullt ut. Det av mig förordade förslaget innebär att jämförelser kan gö- ras bakåt i tiden. vilket förts fram som angeläget av llera remissinstanser. Vidare öppnas möjligheter att i samband med 1980 års FoB genom begrän- sad provverksamhet studera resultaten av skilda ttndersökningsmetoder.

På basis av genomförda användaranalyser drar FoB-utredningen slutsat- sen att de uppgifter om yrke och utbildning som samlats in i samband med tidigare folk— och bostadsräkningar inte utnyttjats i sådan utsträckning att de bör finnas med i en undersökning är 1980. Somjag redan framhållit har särskilt förslaget att slopa yrkessuppgiften mött erinringar från åtskilliga remissorgan.

Önskemålet om att ha tillgång till yrkes- och utbildningsuppgifter i sam- hällsplanering och annan verksamhet måste vägas mot andra faktorer. Bc- hovet av en totalundersökning beträffande befolkningens yrkes- och ut—

Prop. 1978/79:128 17

bildningsförhz'tIlanden i landet är enligt ntin mening inte övertygande påvi- sat. Allmänheten har visat en viss motvilja att lämna uppgifter särskilt om utbildning i samband med folk- och bostadsräkningar. Kvalitetsundersök- ningar har visat att den statistik över yrke och framför allt utbildning som framställts med utgangspunkt i dessa uppgifter varit behäftad med relativt stora fel.

Enligt min mening är uppgifter om yrke och utbildning emellertid nöd- vändiga i flera sammanhang. Jag kan här peka pa de undersökningar av skaderisker som olika kategorier av anställda utsätts för på sina arbetsplat- ser. andra miljöstudier och de behov som har anmälts fran utbildningshftll och från arbetsmarknadens parter. Alternativ till att genom folk- och bo- stadsräkningar ta fram den statistik över utbildning och yrke som kan be- hövas bör dätför enligt min mening närmare utredas av SCB.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anserjag i likhet med utredningen att uppgifter om yrke och utbildning inte bör ingå i FoB 80.

l likhet med vad som gjordes vid den senaste folk— och bostadsräkningen bör reglerna för undersökningen föras samman i en lag. Det av mig föror- dade lagförslaget bygger på lagen (1975: 55) om folk- och bostadsräkning är 1975. Detta innebär bl.a. att organisationen och förfarandet i allt väsentligt följer den ordning som gällde för 1975. års undersökning. De jttsteringar som har gjorts föranleds i huvudsak av att bostadsttppgifterna enligt mitt förslag skall inhämtas i samband med den allmänna fastighetstaxeringcn. FoB-utredningens författningsförslag och remissbehandlingen av det har därvid beaktats.

Vad avser utredningens förslag till regel om SCB:s rätt att lämna ut FoB- uppgifter till annan myndighet (17 Så utredningens författningsförslag) vill jag erinra om att samma fråga behandlades i samband med 1975 års FoB ( prop. 1975: 5 sid. 37—38). Jag anslttter mig till den bedömning som då gjor- des. nämligcn att något behov inte föreligger för en bestämmelse om ut- lämnande av uppgift till annan myndighet. I fråga om utlämnande av per- sonttppgifter som har getts in till folk- och bostadsräkning gäller nämligen redan enligt nuvarande regler och praxis största restriktivitet. Den av ut- redningen föreslagna bestämmelsen skulle inte medföra någon ändring i detta förhållande. Frågan om utlämnande av handling till annan myndighet bör alltså t.v. bedömas enligt gällande regler och praxis. Den nuvarande sekretesslagen gäller Visserligen endast i fråga om utlämnande av handling till enskild. Myndighet som förvarar handlingen beaktar dock vid utläm- nandct till annan myndighet de intressen som utgör grunden för bestäm- melserna i sekretesslagen. Kan myndigheterna inte enas. ligger det slutliga avgörandet hos regeringen. De synpunkter FoB-utredningen fört fram fär beaktas vid denna prövning.

Jag vill emellertid i detta sammanhang nämna att förslag till ny sekre- tesslag har remitterats till lagrådet den 7 december 1978. En av nyheterna i detta förslag är att sekretessen mellan myndigheterna också regleras. Så- 2 Riksdagen [978/79. ! saml. Nr 128 ' " '

Prop. 1978/79:128 18

vitt gäller förevarande omrade. innebär förslaget att den nuvarande sekre- tessnivän upprätthålls. Den nya sekretesslagstiftningen beräknas träda i kraft den [januari 1980.

I fråga om integritetsskyddet i övrigt får det som datainspektionen an- märkt i sitt remissyttrande iden man datalagen (1973: 289) blir tillämplig ankomma på inspektionen att pröva vilka närmare föreskrifter sotn behövs för att kravet på integritetsskydd skall uppfyllas. 1 sammanhanget vill jag nämna att jag har samrått med datainspektionen i fråga om det förslag till undersökning som jag förordat i det föregående.

Jag vill avslutningsvis ytterligare kommentera det utredningsuppdrag som avses lämnas till SCB. Som utgångspunkt för arbetet bör gälla att det framdeles skall bli möjligt ta fram de för samhällsplaneringen nödvändiga uppgifterna utan särskild blankett till allmänheten. Det torde komma att krävas samutnyttjande och sambearbetning av mycket stora register. vil- ket erfarenhetsmässigt är förenat med betydande svårigheter. SCB bör un— dersöka de tekniska. organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för sådana samkörningar. Vidare bör möjligheterna att genom urvalsun- dersökningar tillgodose delar av informationsbehovet prövas. Garantier bör ställas upp för att den enskildes integritetsintresse inte eftersätts. Möj— ligheterna att genomföra nya system bör undersökas genom provverksam- het. Arbetet bör bedrivas i nära samråd med beröra myndigheter och in- tressenter.

I fråga om sysselsättningsstatistiken bör SCB närmare utreda möjlighe- terna att som utgångspunkt ha de uppgifter KU-systemet erbjuder utan att ytterligare uppgifter tas in på kontrolluppgifterna. En för regionala och lo- kala behov meningsfull registersamkörning förutsätter ett register över ar- betsställen. Centrala företagsregistret (CFR) innehåller f. n. inte alla tipp- gifter som behövs. Det torde vara förenat med avsevärt arbete att förse CFR med de kompletteringar som behövs. Med hänsyn till angelägenheten av att ha tillgång till dessa data har emellertid bl. a. manga kommuneri sina remissyttranden förklarat sig villiga att aktivt biträda i detta arbete. Det får ankomma på SCB att i samråd med kommunerna och övriga intressenter pröva lämplig metod för att få fram ett godtagbart register över arbetsstäl- len.

Som jag tidigare framhållit anserjag en belysning av befolkningens yr- kestillhörighct nödvändig i skilda sammanhang. Av de skäl jag redan nämnt anserjag dock ett uppgiftsinhämtande i samband med FoB 80 mind- re lämpligt. Det får ankomma pa SCB att utreda möjligheterna till en belys- ning av yrkestillhörigheten genom att använda befintliga registeruppgifter eller data som samlas in på annat sätt än genom totalundersökningar.

Hushållsuppgifter kan f. n. endast erhållas genom blankettförfrågan hos allmänheten. Som FoB-utredningen framhållit torde avsevärda svårigheter möta när det gäller att på annat sätt få fram dessa uppgifter. 1 SCB:s utred' ningsuppdrag bör emellertid ingå att pröva de hinder som förts fram när

Prop. l978/79:128 19

det gäller att på detta område utnyttja folkbokföringen och de möjligheter som kan ligga i någon form av Iägenhetsregister eller annan metod.

.lag avser i annat sammanhang att föresla regeringen att till SCB lämna ett uppdrag i huvudsak efter de riktlinjerjag nu har angivit.

Enligt SCB kommar statens och kommunernas kostnader för 1980 års folk- och bostadsräkning i prisläge den ljanuari 1979 att sammanlagt upp- gå till ca 93 milj. kr.. varav ca 36 milj. kr. faller på kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader för FoB 75 av utredning— en beräknades till ca 150 milj. kr. i pris- och löneläge den ljuli 1977. Ge- nom en delvis förändrad ttndcrsökningsmetod. ctt utnyttjande av erfaren- heter fran tidigare undersökningar och en begränsning av variabelinnehal- let har kostnaderna för FoB 80 pressats avsevärt utan att angelägna behov har eftersatts.

Beträffande kommunermts kostnader för det av mig förordade förslaget vill jag erinra om att kommunernas uttalade behov av FoB—statstik har starkt bidragit till att jag stannat för att föreslå att en undersökning genom- förs. (lenom undersökningen kan kostsamma urvalsundersökningari kom— munal regi som jag tidigare nämnt undvaras och vissa kvalitetsmässi- ga fördelar vinnas. l—"ör företagen innebär förslaget en väsentlig minskning i uppgiftslämnandet jämfört med utredningsförslaget.

Jag hc'mstt'i/lcr att regeringen föreslär riksdagen att antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om all— män folk- och bostadsräkning år 1980.

2.5. Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80 Driftbudgeten 5.1 U NDE H U VUDY I TEL N

[ prop. 1978/79: 100 (bil. 10 sid. 44) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. till Statistiska centralbyrån: l—"olk- och bostadsräkning 1975/1980 för budgetåret 1979/80 beräkna ett för- slagsanslag av 200000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

B 3 Folk- och bostadsräkning 1980

l977/78 Utgift 10 262 000' 1978/79 Anslag 300000' 1979/80 Förslag ] | 300000

' Anslaget Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning I975l1980.

Prop. l978/79:128 20

Som jag tidigare redovisat har SCB beräknat totalkostnaden för FoB 80 till ca 93 milj. kr.. varav ca 57 milj. kr. beräknas falla på SCB. SCB:s kost- nader fördelar sig i huvudsak på budgetåren 1979/80—1981/82. För budget- året 1979/80 beräknas kostnaden till 11.3 milj. kr. För de två följande bud— getåren beräknas kostnaderna komma att uppgå till 34 resp. 12 milj. kr. FoB 80 innebär sålunda att åren 1980— 1982 blir en mycket arbetsintensiv period för SCB. Det är angeläget att SCB noga ttppmärksammar detta i sin personalplanering så att inte övertalighetsproblem uppkommer när arbetet med FoB 80 är avslutat. Jag vill särskilt betona detta eftersom avsikten är att FoB 80 inte skall följas av en ny folk- och bostadsräkning med denna uppläggning.

Jag hemställer att regeringen föreslar riksdagen

att till Fal/t- ot'li bostadsräkning [980 för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 11 300000 kr.

B 4 Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag) 1000

Materialet i folk- och bostadsräkningen ger SCB underlag för uppdrags- verksamhet av inte oväsentlig omfattning. ()mslutningen i uppdragsverk- samheten i anslutning till FoB 75 beräknas till sammanlagt 5 milj. kr. Som jag tidigare nämnt bör FoB 80 bl. a. leda till att kommunernas behov av att genom särskilda statistiska undersökningar ta fram beslutsunderlag mins- kar. Det är därför angeläget att SCB aktivt verkar för att produkter och ser- vice i anslutning till FoB 80 används.

Inkomster från och utgifter för den uppdragsverksamhet som hänger samman med FoB 80 bör redovisas under ett särskilt anslag. För verksam- heten bör få disponeras den rörliga kredit i riskgäldskontoret som står till SCB:s förfogande för uppdragsverksamheten i övrigt.

Jag Immställcr att regeringen föreslår riksdagen

att till FOI/v och lmsludsräkning I98(): Uppu'rugst'erksmnhcl för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Prop. l978/79:128 - 0]

Utredningens sammanfattning

Sammanfattning

Utredningens uppgift har varit att undersöka behovet av folk- och bo- stadsri'tkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av be- lolkningsv. sysselsättnings—. pendlings-. hush. ills- och bostadsuppgifter skall kunna tillgodoses. l direktiven framhålls vikten av att utredningen ge- ||on'|1'ör en förutsättningslös konsumentanalys och prövar alternativa data- l".|ngstmöjligheter. Utredningsarbetet redovisas i sin helhet i föreliggande betänkande med bilagor.

Folk- och bostz-idsräkningar i Sverige har sedan lång tid tillbaka varit komplicerade tot'.ilundersökningar omfattande ett stort antal variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter om antalet personer. hushall. lägenheter etc.. med en långtgående regional för- delning. Detta inslag av räkning har efter hand fått en mindre betydelse vil- ket innebär att benämningen "folk- och bostadsräkning" nttmera inte ger en |iktig uppfattning om ändamålet med och inneh å'tllet | undersökningen. Med hänsyn till de ändrade förhallandena bör benämningen tolk- och bo- stadsräkning inte längre användas. Utredningen föreslår i stället namnet hushälIs-. bostads— och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunkten i undersökningen.

Utredningens förslag till framställning av befolknings-. sysselsättnings-. pendlings-. hushalls— och bostadsdata 1980 och i ett längre tidsperspektiv har grundats på erfarenheter och synpunkter från användare och andra in- tressenter. Datainsamlingsmöjligheter. framtida produktionstekniska möj- ligheter och rena kostnadsöverväganden har starkt påverkat utformning- en.

Kostnaden för den undersökning (hushålls-. bostads- och sysselsätt- ningsundersökning ar 1980. HBS 80) som utredningen föreslår är ungefär hälften så stor som kostnaden för FoB 75.

llBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsättningsdelen som hu- vudsakligen är baserad på uppgiftslämnande från företagen med hjälp av kontrolluppgiften. dels hushålls- och bostadsdelen baserad på blanketter som insamlas från allmänheten och vissa uppgifter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen 1981. Utredning- en vill genom uppdelningen peka på att dessa två delar är oberoende av varandra och att de i det mer långsiktiga perspektivet inte behöver genom- föras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av praktiska och ekonomiska skäl organisatoriskt sammanhållen.

Analysen av användningen av data från folk- och bostadsräkningarna vi- sar att llera etablerade planeringsmodeller och rutiner. inom ramen för samhällsplaneringen i vid mening. har behov av befolknings-. sysselsätt- nings-. pendlings-. hushålls- och bostadsuppgifter med möjligheter till ångtgående regional och lokal redovisning. Ett antal i tidigare räkningar inkluderade variabler har haft en liten om ens någon användning för sam- hällsplaneringen. Andra uppgifter har visat sig främst komma till använd- ning pä central myndighetsnivå där man inte haft speciell nytta av de detal- jerade redovisningsmöjligheter på kommunal och regional nivå som tidiga- re främst ansetts motivera en totalundersökning av konventionell FoB typ.

Prop. l978/79:128 22

En bakgrund vid utformningen av förslaget till en undersökning 1980 har varit genomgången av" motsvarz-tnde räkningar under perioden 1950— 1970 och den särskilda utvärdering av FoB 75 som företagits. ijtvänlcringen. som till stor del genomförts inom SCB. har visat att väsentliga rationalise- ringar gar att genomföra i framtida undersökningar.

Grannländerna Danmark. l'inland och Norge planerar att genomföra folk- och bostadsri'ikningar 1980--81 men på olika sätt. Det längst drivna försöket att rationalisera folk— och bostadsri'tkningen pågar i Danmark. där man 1981 satsar på en "uppgörelse" huvudsakligen baserad på olika admi- nistrativa register. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den re— gistersamordning som förberetts i Danmark har stött på flera praktiska problem i genomförandeskedet. I både Finland och Norge ingåri planerna att folk- och bostadsräkningen 1980 till stor del skall baseras på uppgifter insamlade med blankett från allmänheten. Vissa uppgifter avses dock bli inhämtade från olika befintliga register. Erfarenheterna från grannländerna torde främst komma att få betydelse för svenskt vidkommande i de mer långsiktiga övervägandcna och utvecklingsarbetet inför 1980—talets databe- hov.

Sverige har inte iklätt sig några bindande förpliktelser att i internationel- la sammanhang redovisa den statistik som konventionellt förknippas med en folk- och bostadsräkning. Om och hur en undersökning skall genomfö- ras 1980 kan således beslutas utifrån nationella överväganden.

Betydelsen av folk- och bostadsräkningar för kontroll av den löpande folkbokföringen har efter hörande av riksskatteverkct (RSV) kunnat konstateras endast vara marginell. RSV anser att folk- och bostadsräk- ningar är ett bra hjälpmedel. att de dock inte kan motiveras av RSV:s kon- trollbehov och att RSV vid en ev. utebliven folk- och bostadsräkning kan utveckla alternativa kontrollmctoder. Eftersom FoB-utredningen lämnar ett förslag till undersökning 1980 föreslås RSV få rätt ta del av innehållet för kontroll av den löpande folkbokföringen.

Det finns ett llertal datakällor som i nuvarande skick eller efter viss ut- veckling skttlle kunna utgöra grund för befolknings-. sysselsättnings-. pendlings-. hushålls— och bostadsstatistik. De datakällor --- direkta såväl som indirekta som har övervägts är följande

Datakällor där allmänheten är uppgiftslämnare:

särskild enkät

den löpande folkbokföringen

fastighetstaxcringen —- allmänna självdeklarationen

riksförsäkringsverkcts register Datakällor där företagen är uppgiftslämnare: — skatteadministrationens kontrolluppgift SCB:s centrala företagsregister

— lönestatistik

indttstristatistiken och lantbruksrcgistret vid SCB Vissa andra källor:

arbetskraftsundersökningen — inkomstfördelningsundersökningen

— företagsenkäter inom informationssystemet företag samhälle bostads- och hyresundersökningcn.

Flera av de angivna källorna kan emellertid — i varje fall på kort sikt inte komma i fråga. Detta gäller den allmänna självdeklarationen och riks- försäkringsverkets register.

Prop. 1978/79:128 23

De urvalsundersökningar som nämnts kan inte utgöra annat än komple- ment till en särskild undersökning 1980. eftersom precisionen blir för låg på regional och lokal nivå. Vissa av' de angivna datafångstmöjligheterna har en ofullständig täckning för de populationer och uppgifter som är av in- tresse i detta sammanhang. Tiden är också för kort för att planera för och genomföra en sadan utbyggnad av dessa källor att de skulle kttnna ersätta annan uppgiftsinsamling för samhällsplaneringens ändamål.

De källor som svarar mot innehållsmässiga. kostnadsmässiga och prak- tiska krav på en undersökning 1980 framgår av nedanstående sammanfatt- ning av utredningens förslag till undersökning av hushåll. bostäder och sysselsättning 1980, 1188 80.

S_vssclsättningsdelen

Utredningen föreslår att sysselsättnings— och pendlingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av nedanstående källor.

5)er . 'In)(”threat/('It'n

SKATTEADMINISTRA- CENTRALA INKOMST- REGlSTRET ÖVER TIONENS KONTROLL- FORETAGS- REGISTRET TOTALBEFOLK- UPFGIFT (KU) REGISTRET (INK) NlNGEN (RTB)

(CFR) SAMBEARBETNING

SYSSELSÄTT- STATlSTlK ÖVER NINGSSTATISTIK PENDLING

Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom kontrollttppgiften för gruppen anställda. Inkomstregistrct. som upprättas vid SCB på grund- val av taxeringsuppgifterna. föreslås använt bl. a. för att avgränsa företa- gargruppen. Dessa två källor kommer att ge underlag till redovisning av sysselsättningsstatistik. Sambearbetning av uppgifterna från kontrollupp- gifterna (KU) nted en uppdaterad och särskilt anpassad version av CFR (fortsättningsvis benämnt arbetssti'illeregistret) möjliggör redovisning av näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. Arbetsställeregistret förut- sätts efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var (län. kommun. tätort/glesbygd. nyckelkodområde) arbetsstället är beläget.

R'l B skall efter uppdatering och komplettering kttnna leverera uppgifter om var den anställde bor (län. kommun. tätort/glesbygd. nyckelkodområ- de). Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belä— genhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redovisas. Sysselsättningsdelen i detta utförande beräknas kosta ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för uppgiftslämnandet. Tidsåtgången för företagens uppgiftslämnande har uppskattats till ca 100000 tim. förutom viss insats för förberedelser.

Hushålls- och bostadsdelen

Utredningen föreslår att httshålls- och bostadsstatistik i HBS 80 fram- ställs enligt nedanståendc principiella modell.

Prop. 1978/79:128 34

Iqu/m/It— m '/| hus Iudxdt'lt'n

FASTIGHETSTAXERINGS— BLANKETT FRÅN FASTIGHETSAGARNA

PERSON- BLANKETT FRÅN ALLMÄNHETEN

SAMBEARBETNING

BOSTADS- STATISTIK

KOMBINERAD HUSHÅLLS- OCH BOSTADS- STATISTIK

HUSHÅLLS- STATISTIK

Med hjälp av pcrsonblankettcn insamlas från allmänheten uppgifter som ger underlag för att framställa statistik över hushållens storlek (antal per- soner) och deras sammansättning (hushållsställning). En något utbyggd upgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med förega- ende taxering ger efterfrågade bostadsuppgifter. Framställningen av en- bart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hus- hållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt föreslagen metod endast göras genom en sambearbetning av person- och bostadsuppgifter och leder därför till en så hög kostnad som 45 milj. kr. Ut- redningen föreslår av denna anledning att andra metoder studeras. så att man i framtiden ev. skall kttnna framställa hushållsstatistik och kombine— rad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kostnad.

Utöver det här beskrivna huvudalternativet framläggs också två andra alternativ som vartcra förordas av två av utredningens ledamöter. Idet ena fallet föreslås att ingen blankettundersökning görs. i det andra fallet att blankettundersökningen också omfattar sysselsättningsfrågor.

Utredningen föreslår att materialet från HBS 80 skall göras mer tillgäng- ligt för samhällsplaneringen än vad som varit fallet vid FoB 70 och FoB 75. En förutsättning är därvid att uppgiftslämnarna prövas inte kunna komma till skada och att den av forsknings- och planeringsorganens tilltänkta an- vändning står i överensstämmelse med det lagstadgade syftet för HBS 80.

Utredningen har utformat ett författningsförslag. förslag till lag om hus- hålls—. bostads- och sysselsät(ningsundersökning 1980. I lagförslaget regle- ras innehåll. datafångst och samverkan mellan SCB. andra myndigheter och kommunerna. Vidare regleras den föreslagna uppgiftsplikten och där- med sammanhängande sanktionsregler. Bestämmelser om sekretess- och utlämnande av material från HBS 80 har även infogats i lagen.

Prop. 1978/79:128

IJ Jl

[fi/ugn 3 Utredningens förlät t ningsl'örslag

Lag om hushålls-. bostads— och sysselsättningsu||dersök||i||g ur 1980 Enligt riksdagens beslut föreskriv's följande.

l & För framställning av statistik för samhällsplanering. forskning och allmän information samt för kontroll av folklwkföringeu genomfi'ir statis- tiska centralbyrån allmän hushålls-. bostads- och sysselsättningsunder- Sökning år 1980. Undersökningen sker med hjälp av automatisk databe- handling.

Till undersökningen lämnas enligt denna lag hushåIls—. bostads— och sys- sclsättningsuppgift samt ttppgift för '.u'betsställeidentificring.

Hushållsuppgift skall lämnas av den som är född år 1964 eller tidigare och som är bosatt och/eller kyrkobokförd här i riket under den tidsrymd som undersökningen avser.

Bostadsttppgift skall lämnas i samband med uppgiftslåmnandet till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 av den som är ägare av fastighet å vil- ken finns bt.)stadslägenhet.

Sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall läm- nas av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift för annans taxering en— ligt 37 5 1 mom. 1 och 2 taxeringslagen (1956: 623) avseende inkomståret 1980.

Uppgift skall lämnas vid tidpunkt och avse förhållzuiden under tidsrymd som fastställs av statistiska centralbyrån i samråd med riksskatteverkct.

2 & Hushållsuppgift lämnas på blankett. som. jämte anvisningar. fast- ställs av centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Statsverket till— handahåller uppgiftslämnarna blanketter samt portofria svarskuvert.

Uppgiftslämnande enligt föregaende stycke innefattar även kontroll och beriktigande av maskinellt förhandsifyllda uppgifter.

Sammanboende makar får lämna hushallsuppgifter gemensamt på en blankett. Sådan blankett får även omfatta barn i hushållet födda 1962 eller senare.

Blanketten underskrivs av den som lämnar uppgiften. Denna svarar för uppgifternas riktighet.

3 & Hushållsuppgift lämnas senast vid tidpunkt som fastställs enligt 1 & sjätte stycket till insamlingsställe. som sägs i 10 & tredje stycket.

45. Hushållsuppgift skall innehålla följande uppgifter. dels för innehava- re av bostaden

namn och personnummer

församling och fastighetens beteckning utdelnings- och ortsadress samt hushållsställning

dels för annan boende i hushållet namn. personnummer och hushållsställning Uppgifter om de boendes namn. personnummer och hushållsställning enligt första stycket behöver endast lämnas av den som under tidsrymd som fastställs enligt 1 & sjätte stycket innehar och stadigvarande bebor bo- stadslägenhet här i riket. Med innehavare av bostadslägenhet avses den

Prop. 1978/79:128 26

som på grund av äganderätt. bostadsrätt. hyresrätt eller annat avtal förfo- gar över lägenheten.

5 & Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna fastighetstaxcringcn 1981. för fastighet med en bostad lämnas uppgift på fastighetstaxerings- blankett och för fastighet med flera bostäder lämnas uppgifterna på sär- skild lägenhetsförteckning. Uppgifterna avser A. för fastighet. pa vilken byggnad innehällande bostadslägenhet är belä— gen. uppgift om län. kommun och församling där fastigheten är belägen. fastighetens beteckning ägarens namn och postadress samt ägarekatcgori 13. för byggnad. i vilken finns bostadslägenhet. utöver uppgifterna Linder A.. uppgift om byggnadsnuminer. fastighetstyp. hustyp. huruvida mer än hälften av husets våningsyta upptas av annat än bo- stad. byggnadsar och ombyggnadsår samt förekomst av vatten. avlopp och centralvärme (.". för varje bostadslägenhet. uppgift om upplatelseform. antal bostadsrttm. antal rum som används endast till annat än bostad. förekomsten av kök eller kokvra. bad- eller duschrum och vattenklo- SCll. lägenhetsinnelntvarens nanm samt lägenhetsnummer l.). för ej upplåten bostadslägenhet uppgift om orsaken härtill.

6 & Sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall lämnas i samband med att kontrolluppgift lämnas avseende tid som be- stäms enligt 1 && sjätte stycket.

Sysselsättningsuppgift skall avse arbetstidsmatt som fastställs av statis— tiska centralbyrån.

7 5 För undersökningen inhämtas från sådan kontrolluppgift som avses i 1 & femte stycket upgifter som avses i 6 &. uppgifter om personnummer/or- ganisationsnummer. och beträffande inkomst uppgift om förmånen för an- ställd avser inkomstaret eller del av ar.

8 & Uppgift om personnumer. civilstånd. församling och fastighetsbe- teckning. utdelnings- och ortsadress, samhörighctsbeteckning. medbor— garskap samt födelseland inhämtas från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen. Uppgifter om inkomst inhämtas frän centralbyråns taxeringsband och uppgifter om företags namn och form. antal arbetsstäl- len samt arbetsställets namn. storlek. sektortillbörighet. belägenhet och näringsgrenskod frän centralbyråns centrala företagsregister.

Vidare inhämtas uppgifter om tätortstillhörighet för fastigheter från läns- styrelsernas ft-tstighetsband samt uppgifter om koordinater för fastigheter fran centralnämnden för fastighetsdata.

Prop. l978/79:128 27

9 s' Önskar statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databe— handling använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för undersökningen för sådana statistiska ändamål som anges i l lå. fordras be— slut eller tillstånd som avses i datalagcn (1973: 289).

10 .s Det åligger kommun att lämna information om hushaIIs—. bostads— och sysselsättningsttndersökningen. Kommunen skall också biträda vid di— stributionen av blanketterna för hushallsuppgift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.

Konununcn och lokal skattemyndighet skall vid gemensamt insamlings— ställe mottaga och vidarebefordra blanketterna för hushallsuppgift samt blanketterna för allmän fastighetstaxering ar 1981.

Kommunen skall vidare uppdraga att särskilt granskningsorgan att hand- ha de göromål. som avses i första och andra stycket i denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller flera andra kommuner inrätta ett gemensamt granskningsrn'gan. lnnan gemensamt granskningsorgan inrät— tas skall samrad ske med statistiska centralbyrån.

11 s Det åligger kommun och länsstyrelse att biträda statistiska central— byran med att upprätta ett arbetsställeregister för undersökningen. lnnehallet i arbetsställeregistret fastställs av centralbyrån.

12 # Konnnnn skall utse granskningsledare och ställlöreträdare för den— ne. Kommun skall vidare sörja föratt granskningspersonal utbildas för si— na arbetsuppgifter.

13 & Granskningsledaren eller den han utser får av uppgiftsskyldig enligt denna lag inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.

14 & Har hushallsuppgift eller uppgift enligt 5 och 6 ss ej lämnats vid fö- reskriven tidpunkt eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 13 s'. får granskningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

lnnan anmaning utfärdas. bör den uppgiftsskyldige. om detta kan ske utan olägenhet för undersökningens planenliga genomförande. på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplys- ningar.

()m anmaningen ej efterkoms. kan länsstyrelsen på granskningsledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyl— dige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under etthundra kro- nor eller över ett tusen kronor. Försuttet vite utdöms av länsrätten.

Besvär över beslut om vitesföreläggande och beslut om vite föres hos kammarrätt.

15 & Statistiska centralbyrån och kommuns granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

16 & Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av hushållsuppgift och lägenhetsför- teckning för kontroll av folkbokföringen.

Prop. l978/79:128 :s

17 å Uppgift hos statistiska centralbyrån som avses i denna lag far läm- nas till annan myndighet efter medgivande av centralb) ran. Medgivande får lämnas endast om uppgiften skall användas för sådana ändamål som angesi 1 s.

Första stycket gäller ej tillhandahållande av uppgift efter framstt'lllning av riksdagens ombudsmän. justitiekanslern eller domstol. Utan hinder av första stycket får vidare regeringen för särskilt fall medge att uppgift läm- nas ut till annan myndighet.

18 & Den som tagit befattning med uppgift som avses i denna lag far ej obehörigen yppa dess innehåll.

19 & Anvisningar om förfarandet vid undersökningen lämnas i vad sada— na rör länsstyrelserna. de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbete— na av riksskatteverkct och statistiska centralbyrån samt i övrigt av statis— tiska centralbyrån.

För utnyttjande av uppgifter enligt 5—7 äs" i undersökningen sker sam— råd mellan statistiska centralbyrån och riksskatteverkct.

Blankett. eller annat dylikt underlag. för lämnande av kontrolluppgift skall innehålla upplysning om vilka uppgifter som endast insamlas för de ändamål som anges i denna lag.

Denna lag träder i kraft 14 dagar efter det att den utkommit från trycket.

l'rop . l978/79: 128 29

Sammanställning av remissyttrandena

Allmänt

AMS: Styrelsen vill understryka utredningens ttttalanden om angelägenhe- ten av att finna sadana former för uppgiftsinsamlingen att produktionspro- cessen kan förkortas. Detta är särskilt viktigt som kraven på ökad aktuali- tet i planeringen blir allt starkare.

Utredningens förslag att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja exis- terande administrativa register och andra källor innebär därför enligt ar- betsmarknadsstyrelsens uppfattning en väsentlig förbättring jämfört med tidigare folk- och bostadsräkningar. Resultaten kan komma fram snabbare och möjligheter finns att senare återkomma med årliga undersökningar. lirfarenhetsmässigt gäller dock att uppläggning och samkörning av regis- terdata är en mera arbetskrävande och komplicerad verksamhet än vad som kan överblickas i introduktionsskedet. Styrelsen förutsätter därför att tillräckliga resurser avdelas för att l—l BS 80 skall kunna genomföras enligt förslagen.

Btt.vtud.v.vtyrc'lu'n: FoB—data om bostäder och bostadshushåll ger grund- läggande information otn befolkningens bostadsförhållanden och om för- ändringar av dessa. De är den viktigaste källan för analys av befolkningens bostadsförhallanden och bostadspolitikens resultat och utgör underlag för bostat'lspolitiska atgärder. De är också ett viktigt underlag för prognoser och planering av bostadsförsörjningen. Utredningen har i alltför hög grad begränsat sin behovsanalys till det sistnämnda motivet vilket kan leda till en underskattning av undersökningarnas betydelse.

Statsmakterna skttlle knappast kunna föra en effektiv bostadspolitik utan att ha de informationer sotn traditionellt erhålls ur FoB. På riksnivå skulle uppgifter i och för sig kunna tillgodoses av urvalsundersökningar. Genomförande. lokal uppföljning och planering av bostadsförsörjningen är emellertid kommunala uppgifter. De kräver en långtgående lokal redovis- ning av grunddata om bostäder och bostz-tt'lshushåll samt möjlighet att kom- binera hushälls- och bostadsuppgifter. För att tillgodose kommunernas be- hov måste ttppgiftcr framställas genom totalräkning.

Från bostadsförsörjningens synpunkt är det väsentliga värdet med FoB att den vid ett och samtna tillfälle redovisar uppgifter om både lägenheter- nu och om btt.v/(ids/inslznIle/1 samt att dessa uppgifter kan kombineras. Om dessa krav tillgodoses och den statistiska kvaliteten blir bra är formen för ttppgiftsinsamling en undertnxlnad fraga.

DuluinxpcÅtio/tvn: Inspektionen finner att FoB-utredningen i allt väsent- ligt har beaktat de synpunkter som datainspektionen funnit anledning att föra fram beträffande tidigare folk- och bostadsräkningar. Datainspektio- nen anser att en hushålls-. bostads- och sysselsättningsundersökning bör kttnna genomföras 1981) enligt FoB-utredningens principiella uppläggning. Förslaget är dock inte så utförligt att detta uttalande kan. beträffande en- skilda delar. betraktas som ett yttrande enligt 2 & andra stycket i datala- gen.

DEFU: Med utgångspunkt i de redovisade behoven tillstyrker DEFU ansatsen i förslaget till HBS-80 som alternativ till folk- och bostadsräkning- arna i traditionell bemärkelse. Det är mycket tillfredsställande att utred- ningen genom avvägningar av behov. uppgiftslämnarinsatser. samord-

Prop. 1978/79:128 3t)

ningsmöilighcter. administrativa konsekvenser och konstnadcr föreslär ett begränsat totalt uppgiftsinhåmtandejämfört med tidigare genomförda folk— och bostadsräkningar. Förslaget innebär emellertid att en viss övervältring av trppgiftslärnnarbördan från individer till företag sker. ('.)mfattningen och kostnaderna som en följd av detta har dock endast översiktligt belysts av utredningen.

./Ix'.' Den föreslagna uppläggningen av undersökningen visar att utred— ningen strävat efter att nedbringa de olägenheter som ett trppgiftslätnnartde fran allmänheten innebär. Detta kommer bl.a. till ttttryck genom de förslag om inhämtande av uppgifter från redan befintliga källor som betänkandet innehaller. Mot detta har jag naturligtvis inga invändningar. Utan att vara expert på omradet vill jag emellertid ifrågasätta om det inte är möjligt att helt slopa ett ttppgiftslämnande från allmänheten. Jag hänvisar härvid till vad bl. a. utredningens ordförande anfört (s. 189).

KtuljlllllxIIII'fllA'I/IIIIt'lI Den föreslagna hushålls—. bostads- och sysselsätt- ningsundersökningen (HBS 80) är upplagd på ett helt nytt sätt och innebär en ökad registersamordning och ökat utnyttjande av administrativa materi— al jämsides med en minskning av de direkt infordradc uppgifterna på per- sonblanketten jämfört med tidigare genomförda motsvarande folk— och bo- stadsräkningar. lnstittrtet finner uppläggningen tilltalande och det är värt att notera. att utredningens förslag samtidigt innebär att kostnaderna för denna nya räkning beräknas bli avsevärt lägre än för de tidigare folk- och bostådsräkningarna. Som utredningen framhåller. kan visserligen de tipp- gifter som det här rör sig om i den mån syftet är att inhämta information för landet som helhet i stor utsträckning med fördel insamlas med hjälp av rtr- valsrtndersökningar till avsevärt lägre kostnader. Totaltrndersökningar av denna typ är sålunda motiverade främst av behovet att erhålla lokal och re- gional statistik. Om de av dessa skäl — som utredningen föreslar ändå görs. är det emellertid önskvärt att de också utnyttjas för att täcka infor- mationsbehov. som för närvarande är svåra att tillgodose på annat sätt.

'1 ill övervägande delen är de uppgifter. som erhålles via totalräkningar av den här aktuella typen. primärt av marginellt intresse i den löpande verksamheten vid institutet. En annan sak är att uppgifter som insamlas på detta sätt ger bättre underlag för statistik. som institutet kan ha intresse av dels i samband med den löpande konjtrnkttrrbevakningen. dels för allmän- na utrednings- och forskningsändamål. Detta gäller t.ex. i de fall sådana data användes för avstämning och samordning inom nationalräkenskaper- na. som utgör en grttnd för institutets konjunkturanalys— och prognosverk- samhet. Från de synpunkter som här angetts är det av stor vikt att uppgif- terna är jämförbara med varandra i de olika räkningarna.

Stamn- plalll'l'l'k: För att kartlägga behovet av FoB—data har utredningen genomfört en konsumentanalys som visar hur och i vilken omfattning det insamlade materialet används. I likhet med utredningen bedömer planver- ket att den genomförda analysen gett betydande kunskaper om använd- ningen såväl av statistik i allmänhet som av FoB-data. Allmänt måste den slutsatsen dras. att FoB fyller en viktig funktion genom att resultatet ger jå'tmförlmrhet mellan olika delar av landet och ger basdata för planeringen på lokal och regional nivå. Den återkommer regelbundet och medger jäm- förelser över tiden. Genom anslagsfrnansieringsformen ger FoB för små kommuner med begränsade egna utredningsrestrrser ett hyggligt underlag för planeringsarbetet.

HBS 81) föreslås bli delad i två relativt oberoende delar. Dels en syssel- sättningsdel som huvudsakligen är baserad på företagens uppgiftslämnan-

Prop. l978/79:128 3!

de till taxeringsmyndigheterna nted hjälp av kotttrollttppgifter. dels htts- halls- och bostadsdelen baserad pa blankett till allmänheten och visst ma— terial som avses insamlas via fastighetstaxeringen. Verket anser att tiden nu är lämplig att göra avsteg fran den traditionella uppläggningen av folk- och bostadsräkningar.

l'lanverket tillstyrker utredningens förslag som innebär att materialet i stor utsträckning ltämtas fran administrativa register. Konsumentanalysen har visat att omläggningen inte innebär bortfall av data av betydelse i pla- neringen. Förslaget ligger i linje med strävanden ttnder senare är i sain— hällsliv och förvaltning som syftar till förenkling och samverkan för ökad effektivitet. samt att i möjligaste man -— tltan att för den skttll försvara pla- neringens väsentligare syften nedbringa allmänhetens uppgiftsli'unnar- börda som kan upplevas som onödigt byrakratiskt krängel. De erfarenhe- ter som kommit fram ttnder utredningens arbete bör kttnna ligga till grttnd för fortsatta överväganden med detta syfte.

För att tillgodose behovet av data för planeringen av bostadsförsöijning- en föreselar utredningen att data över hushåll och hushällens bostäder in— hämtas via blankettinsamling frän allmänheten. Planverket delar utred— ningens upplättning i denna fråga. eftersom det inte är utrett om bostads- försörjningen kan planeras och genomföras med hjälp av andra metoder än de hittills använda. Kostnaden för denna särskilda insamling och sambear- betning är emellertid så hög att det finns anledning att studera andra meto- der. sa att man i framtiden skall kttnna framställa hushällsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kostnad.

Konsumentanalysen visar att behovet av aktuell sysselsättningsstatistik är stort och att sadan basinformation behöver insamlas arligen för mänga verksamheter. lin löpande sysselsättningsstatistik baserad på kontrollttpp- gifterna och inkontstregistret bör säledes ytterligare övervägas beträffande ambitionsnivä i framtida redtwisningar. Planverket anser för sin del syssel— sättningsstatistiken så viktig att den bör ges högsta prioritet inom ramen för statistiska centralbyrt'tns anslagsfinansierade verksamhet.

Om statsmakterna besltttar i enlighet med utredningens förslag. kvarstär ett omfattande utvecklingsarbete. Samordningen med fastighetstaxeringen för insamling av bostadsuppgifter och utnyttjande av det nya skattesyste- mets kontrolluppgiftcr för insamling av- sysselsättningsuppgifter innebär att föri'tndringar mäste vidtas i dessa verksamheter. Relativt stora föränd- ringar krävs ocksä för att anpassa företagsregistret vid SCB till förtttsätt- ningarna i HBS 80. Planverket vill därför understryka vikten av att stats- makterna fattar erforderliga beslttt i sådan tid att schemat för ett genomfö— rande av HBS 80 katt upprätthållas.

Riksji'irxt'i/tringst'c'r/wt.' Verket har inget att erinra om den föreslagna övergangen från en folk- och bostadsräkning till en hushalls-. bostads- och sysselsättningsttndersökning för vilken uppgifter från befintliga register ut— nyttjas i större utsträckning än som tidigare skett.

Sue-iul.vi_rrcl.swz: I likhet med kommittén anser socialstyrelsen att en hel- täckande undersökning av det slag kommittén föreslar skall genomföras l980. Styrelsen anser dock att variabelantalet bör utvidgas på det sätt som anges i det följande.

Utredningens förslag beträffande insamling och sammanställning av in- formation synes vara ändamålsenligt. Relativt stora ändringar krävs i vissa av de administrativa register som avses komma att utnyttjas för HBS 80. Styrelsen förutsätter därför att beslut om HBS 80 fattas i så god tid att nöd— vändiga förberedelser kan göras för att möjliggöra ett snabbt och friktions—

Prop. 1978/79: 128

'.)J |.)

fritt genomförande av |9Xt) ars undersökning.

Sram-Anumret: Enligt givna direktiv har tttrcdningens huvuduppgift varit att undersöka behovet av kommande folk- och bostadsräknittgar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-. httshälls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Det framhälls att huvudalternativet till särskilda folk- och bostadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas i olika administrativa verksamheter.

Utredningen hari sitt arbete belyst olika datakällor och insamlingsvägar för befolknings—. sysselsättnings-. pendlings— och hushällsstatistik. Utnytt- jande av allmän självdeklaration. riksförsäkringsverkets register. företags- baserad lönestatistik och indttstristatistik m.m. har diskuterats. Det fram- hälls att det i ett fortsatt tttredningensarbete bör klargöras i vilken ut- sträckning de alternativa källorna kan anpassas till olika modeller för att ttnder 1980—talet tillgodose samhällsplaneringen med erforderligt informa- tionsttnderlag. Härvid -- framhälls det -— bör närmare prövas till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende pä innehåll. täckning och tillgänglighet.

Statskontoret anser att frägan om behovet av framtida folk- och bostads- räkningar i stort är obesvarad av utredningen. FoB-utredningen visar på en rad områden som kan behöva särskilt utredas. Mälet maste härvid vara att samhällsplaneringens inforntationsbchov tillgodoses genom utnyttjande av data i administrativa system och att uppgiftsinsamlingar från företag och enskilda begränsas. Statskontoret har i olika sammanhang gett tlttryck för den uppfattningen.

Utredningen har konstaterat att det längst drivna försöket att förändra uppläggningen och genomförandet av folk- och bostadsrå'tkningar pägär i Danmark. För den planerade undersökningen l98l skall statistiken htt- vudsakligen baseras på registersammanställningar. En sådan ttndersök- ning bör kttnna ge värdefulla erfarenheter ocksä för svenskt vidkommande och för frågan om httr informationsförsöriningen kan utformas på längre sikt.

Statskontoret vill sammanfattningsvis framhålla att det torde krävas ett fortsatt och omfattande utredningsarbete för att ta om hand de frågor och utvecklingsförslag som FoB-utredningen har behandlat och för att få lln- derlag för statsmakternas beslttt avseende samhällsplaneringcns informa- tionsförsörjning och metoderna härför i framtiden.

SlutlslisÅa centralbyrån: SCB stödjer den ansats till registerutnyttjande för undersökning om hushall. bostäder och sysselsättning l980 (HBS 80) som förslaget innebär. Vid denna bedömning väger tungt att förslaget ock- så erbjttder möjligheter i fortsättningen för ärlig regional sysslsättningssta- tistik och till årlig uppdatering av SCBs arbetsställeregister. Förslaget inne- bär vidare att ttppgiftslämnarinsatserna och kostnaderna för HBS är lägre än för en traditionellt utformad folk- och bostadsräkning (FoB). Enligt SCBs mening erfordras dock att förslaget kompletteras i vissa punkter.

Datainsamlingen till HBS 80 föreslås till övervägande del baseras på samutnyttjande av olika material av bl. a. administrativ karaktär. Föränd- ringar krävs säväl i dessa material som i berörda administrativa myndighe- ters verksamhet för att HBS 80 skall kttnna genomföras enligt förslaget. Som kommitten framhåller innebär det redovisade förslaget en principiell lösning som kräver vidareutveckling i sina olika detaljer samt samrad och samverkan med berörda parter i bl. a. ett planeringsarbete som måste vara avslutat hösten I98().

Utredningen har bedömt tiden fram till dess tillräcklig för att en väl fun-

Prop. l978/79: [28

.». '.oJ

gerande undersökning skall kunna genomft'tras. SCB anser ocksa det möj— ligt att förverkliga detta förutsatt att de av utredningen gjorda bedömning- arna haller. Verket kan samtidigt inte underlätta att peka pa de risker som finns för förseningar i planeringsprocesscn till följd av komplexitet. oklar- heter och osäkerhct beträffande tlatalangst. Bl. a. är det nödvändigt att de av utredningen föreslagna förändringarna i det skatteadministrativa syste— met och fastighetstaxeringsarbetet genomförs i sadan tid att den eftersträ- vade informationen erhalls enligt tidsplanen för H BS XU.

För att HBS 80 ska kttnna genomföras erfordras enligt SCB bl.a. utnyttjande av det nya skattesystemets kontrolluppgifter (KU) för in— samling av sysselsättningsuppgifter anpassning av ett arbetsställeregister (CFR) till förutsättningari HBS R(t samordning med fastighetstaxeringen för insamling av bostadsuppgifter.

Den föreslagna ansatsen kommer att kräva omfattande samarbete med andra myndigheter. Ytterligare gäller att det registcrutnyttjandc som anvi— sats ännu inte praktiskt utprovats. Vissa förbercdelscatgärder är vidare av sadan art att de maste pabörjas innan formella beslut i HBS Stl—frägan före— ligger.

För att genomföra utredningens förslag att utnyttja kontrolluppgiften (KU) I9ts't) krävs ett omfattande planeringsarbete genom samverkan mel— lan SCB. RSV_ SAF och andra företagart'n'ganisationer. länsstytelser. kommuner och enskilda företag. Konkreta rcsttltat av detta planeringsar— bete mäste nas redan under 1979. Det viktigaste och samtidigt frän tidssyn- punkt känsligaste momentet utgör upprättandet av det arlfietsställcregistcr sotn skall ligga till grund för företagens koppling av enskilda personers kontrolluppgifter till arbetsställe.

Förutsättningarna för att i det ovannämnda samarbetet fa tillräckligt gensvar från de tnedverkande parterna förbättras enligt SCBs uppfattning väsentligt om arbetsställeregistret från början kan läggas tipp med inrikt- ning pä att vara ett permanent arbetsställeregister för samhällsplanering. SCB delar utredningens uppfattning att förberedelser för arbetsställeregist- ret vid SCB skall igängsättas tidigt under varen l979 och slutföras under hösten l98ll till de delar som är nödvändiga för utnyttjande i HBS 80.

Även ifraga om samordningen med allmänna fastighetstaxeringen (AFT) l98l krävs förberedelser tidigt under 1979. Här gäller det i första hand samverkan tncllan fastighetstaxcringskommitten. RSV och SCB för att Ill— reda oklara frägor sann detaljutforma blankett. organisation etc. SCB vill understryka vikten av att de förutsättningar för samordning som utred— ningsförslagct bygger på uppfylls. (')m t. ex. en samdistribution till smähus— ägarna totalt sett skulle bedömas motiverad vilket verket anser tvek— samt -- ärdet enligt SCBs uppfattning nödvändigt att personblankettcn för— printas och att denna görs optiskt läsbar.

De risker som berörts och de kvalitetsproblem som SCB ser i det fram- lagda förslaget är långtifrån negligerbara. Med i det föregaende angivna justeringar och kompletteringar kan verket dock tillstyrka den principlös- ning sorti utredningen lagt fram. Detta gäller även det föreslagna utnyttjan- det av registret över totalbefolkningen (RTB) vid SCB i undersökningen.

Utredningen redovisar utöver förslaget tva ambitionsniväer i en under— sökning 1980. SCB delar här utredningens bedömning att en personblankett behövs 1980. Skälen till detta är främst följande.

Personblanketten är den enda till buds stäende datakällan för informa- tion om bostadshushållets sammanfattning och bostadsförhallanden. Den är ocksa den hittills enda tillgängliga källan för att beskriva det faktiska 3 Riksdagen l978/79. I _t'uml. Nr [28

Prop. 1978/79:128 34

sarnboentlet. Uppgifter fran FoB 75 visar att av samtliga samboende tipp— giek andelen icke gifta till ca l(l'?r'. l aldersklassen ltt—24 är var motsva- rande siffra ca 7(t'."; för män och ca ot)"; för kvinnor med variationer mel— lan olika regioner.

Andra alternativ föratt crhalla denna hushallsuppgift finns f. n. cj därest inte redovisningen begränsas till att enbart omfatta personer sotn p. g. a. civilstand eller föräldraskap (barn under IK är) sammanförts till familjccn— het. Sistnämnda enhet som kan crhällas ur R'l B skiljer sig. som l'ramgar av uppgifter frän FoB 75. betydligt frän den faktiska hushallshildningen i de yngre äldrarna. lckc minst inom bostadsplaneringens och familjctmlitikens omrade är uppgifter om lmstadshushallct avgränsat utifrän det faktiska samboendet av stor vikt.

Genom personalblanketten kan ocksä erhällas uppgifter om medhjälpan— de familjcmcdlemmar och studerande. Dessa uppgifter används bl.a. inom jordbrukets regionala planering och inotn barnomsorgsplaneringen. Andra informalionskällor härom finns ej att tillgä.

SCB delar i övrigt i fraga om personalblankctten helt det synsätt som re— dovisas pa sid. l90 i betänkandet av ledamöterna Ruist och Wallberg.

Sys-.telsli/litium"[mlningen: FoB—utredningen har baserat en del av sys— selsättningsstatistikcn pa skatteadministrationens kontrollttppgil'ter. Sys— selsättningsutredningen önskar pä nytt deklararera sin positiva inställning till denna typ av statistikinsamling.

l-"oB-utredningens förslag innebär att uppgiftsinsamlingen frän allmänhe- ten blir mycket begränsad. l huvudsak efterfrägas uppgifter om hushallens storlek och sammansättning. Enligt sysselsättningsutredningens uppfatt- ning gar samhället miste om väsentligt planeringsundcrlag om uppgiftsin- samlingen utförs pä det sätt som FoB-utredningen föreslar. lnformationen om befolkningens yrkestillhörighet bortfalleri förhållande till tidigare folk— räkningar. lnformation om utbildning konuner ocksä att saknas. För att nä dc sysselsättningspolitiska mälen ställs allt större krav pa planeringsunder- laget. Kraven pa förbättringar och utbyggnader är stora. f—"oB-utredningcns ft'firslag gar i motsatt riktning. l)e kostnadsminskningar som förslaget inne— bär i förhallande till kostnaderna för FoB 75 mäste ställas mot den minska- de effektivitet som kan uppstä i sysselsättningspolitiken om beslutsunder- laget försvagas.

Även om sysselsättningsulredningen ställer sig positiv till insamling av statistik via skatteadministrationcns kontrollttppgifter är det tveksamt att enbart satsa pä detta system är l981). Vissa uppgifter om för sysselsätt- ningspolitiken viktiga förhällanden bör insamlas direkt frän allmänheten.

Ett första skäl till detta är att systemet med kontrollttppgifter ännu inte är utprovat. Under är l98() borde därför säväl statistik via kontrolluppgif- ter insamlas som uppgifter direkt från allmänheten om sysselsättningsför- hällandcna. Uppgifterna skulle då kunnajå'tmft'iras och eventuella brister i kontrolluppgiftssystemet upptäckas. vilket kan bli av värde i det fortsatta arbetet. Jämförelser med tidigare folkräkningar underlättas. Uppgifterna frän allmänheten mäste klara de kvalitetskrav som hittills ställts pä folk— räkningar. Det innebär att de uppgifter om näringsgrcnstillhörighet som bör inhämtas direkt frän allmänheten bör ktinna kontrolleras mot informa— tion av arbetsplatsernas näringsgrenstillhörighet. Information om arbets- tid bör ocksä tas in.

En andra skäl är att det för sysselsättningsplaneringen är angeläget att komplettera den information som kommer in via kontrolluppgifterna. l)et- . ta gäller främst information om befolkningens yrkestillhörighet. FoB—utred—

Prop. I978/79: 128 35

ningen n'totiverar strykningen av yrkesinformationen med att hittills in- samlade uppgifteranvänts i mycket begränsad utsträckning av kommuner och länsstyrelser. Bearbetningarna av materialet har ocksä varit tidskrä— vande och försenat publiceringen av FoB—materialet.

Med tanke pa att strukturomvandlingen ocksä fortsättningsvis kan kom- ma att kräva en stor yrkesmässig rörlighet är det motiverat att insamla in- formation om framför allt yrkesförhällanden. även om det ocksä är motive- rat att fa tttbildningsförhälIandena belysta.

Stora insatser behöver göras för att astadkomma en ömsesidig anpass— ning mellan den enskildes krav pä arbete och arbetsmarknzulens behov av utbildad arbetskraft. Utbildningen mäste anpassas till detta. Detta gäller bäde i ungdomsskolan och i vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbild— ning. Beslutsunderlaget är emellertid redan nu bristfälligt och kommer att ytterligare tttnnas ut om uppgifter om yrke kommer att falla bort. Syssel— sältningsutredningen f("u'eslär därför att uppgifter om yrke insamlas via personblanketter.

_S'AC'O/SR: (_)rganisationen noterar med tillfredsställelse att man i det re— dovisade förslaget i sin stor utsträckning sotn möjligt har sökt utnyttja in— formationen i befintliga register. Detta torde ha flera fördelar. bl.a. för— enklat ttppgiftslämnande och mer rationell produktion.

lus/inner _lö'r sur-inl_liu'xAui/ig (SO/"'It har hänvisat till en av docenten Robert Iirikson upprättad forskarprometnoria vari lämnas följande sam- manfattning.

FoB—utredningen har lämnat förslag till en undersökning. HBS-80. som i väsentliga avseenden skiljer sig frän tidigare folk— och bostadsrå'tkningar. Grundansatsen. att utnyttja existerande register och att i ett sammanhang samla in data för IIera ändamal. är sund och kan antas leda till väsentliga kostnadsbesparingar. Att samla in sysselsättningsttppgifter via skatteadmi- nistrationcns kontrolluppgifter möjliggör en ärlig sysselsättningsstatistik. nagot som är mycket eftersträvansvi'u't. Utredningen förordar att de insam- lade uppgifterna görs tillgängliga för forskningen. vilket bör höja avkast- ningen av undersökningen. Utredningsförslaget bör dock inte till sin helhet accepteras.

Förslaget bör utökas eller ändras på följande punkter:

De sysselsättningsuppgifter företagen skall lämna bör avse faktiskt ar- betad tid under ett kalenderår. Uppgifter om antal sjukdagar bör samlas in frän Riksförsäkringsverkets sjukförsäkringsregister. Särskilda insatser bör göras för att mäta arbetsvolymen för egna företa- gare och hos medhjälpande familjemedlemmar. Yrkesuppgifter bör samlas in och kodas efter bransch och yrkesfamilj samt efter yrkesskikt. På sikt bör även uppgifter om anställdas befattning inhämtas frän ar- betsgivarna. Hushälls- och bostadsundersökningen bör utvidgas till att få ungefär samma omfattning som FoB-75. I samband därmed bör eventuellt ett lä- genhetsregister inrättas. Särskilda atgärder bör vidtagas för att ge kvantitativa mätt pä precisio- nen i uppgifterna i HBS—80. Kulmrgeugrq/isku fll.t'IiIlllf0IIt'H vid Göteborgs universitet: Institutionen framhäller mycket starkt forskningens och samhällsplaneringens behov av kontinuerlig statistik på detaljerad geografisk niva. Denna utgör ett värde— fullt bakgrundsmaterial i mänga undersökningar. t.ex. i fråga om värdering

Prop. 1978/79:128 %

av forskningsrestlltatens rimlighet. Utan statistik kommer man att till stor del famla i blindo i beslutsfattamlet. En nedrustning av statistikens omfatt- ning och kvalitet kommer titan tvivel att medföra en försämring av möjlig- heterna att föra en framsynt politik.

Institutionen är fullt införsti'idd med att folk- och bostad.sräkningar är dy- ra men varnar för att lata kortsiktiga kostnadshänsyn ta överhanden över det längsiktiga behovet av statistik för forskning och planering. 'Iotalun- dersökningar av befolkningen med jämna tidsintervall maste därför före- komma i en eller annan form.

I-"olk— och bostadsräkningar (FoB) är f. n. det enda sättet att erhälla Itel- täckande statistik pa detaljerad nivä. Manga problem är uppenbarligen för- knippade med dessa. litt är kostnaderna. Ett annat är de integritetspro- blem som kan uppkomma. Ytterligare ett problem är att publiceringen sker med relativt länga tidsintervall. ()fta mäste forskare och planerare arbeta med uppgifter som kan vara upptill atta är gamla. Detta är högst otillfreds- ställande. Institutionen delar därför utredningens uppfattning att det pä sikt är önskvärt att skapa insamlingsrutiner som medger en publicering med tätare intervaller. Därmed stöds tanken pä en övergang till registerba- serad informationsinsamling. En sadan skulle medge ärlig publicering av t.ex. sysselsättningsstatistik. vilket vore synnerligen eftersträvansvärt.

En nackdel med register - förutom integritetsaspekten är att fel med säkerhet kommer att smyga sig in och ackumuleras i systemet. Med tiden kan därför registren komma att fjärma sig alltmer frän verkligheten. Insti— tutionen vill därför föra fram tanken på en regelbunden avstämning av re- gisteruppgifterna med hjälp av en traditionell FoB. Dessa avstämningar skulle emellertid kunna företas med glesare intervall än f. n.. t.ex. vart tionde är. Om det visar sig att registren häller god kvalitet kan man möjli- gen inskränka kvalitetskontrollen till stickprov.

.S'tm'klmlms kmumtut: Kommittén med uppdrag att utreda frägan om bc- hovet av framtida folk— och bostadsräkningar har framlagt förslag till un- dersökning om hushall. bostäder och sysselsättning i ett betänkande. SOU l978: 79. De tidigare folk- och bostadsräkningarna (FoBzarna) skall ersättas med delvis nya datainsamlingsmetoder i en undersökning som givits be- teckningen IIBS 80. Uppgiftsinsamlingett från allmänheten minskas och omfattar enligt huvudförslaget endast en ganska enkel uppgift om boende i hushället. Bostadsuppgifter insamlas i samband med den allmänna fastig— hetstaxeringen och sysselsättningsuppgifter tas in pä arbetsgivarnas kon- trolluppgiftsblanketter till skattemyndigheterna.

Stockholms kommun kan i allt väsentigt tillstyrka förslaget. Därvid görs dock ett IIertaI angelägna päpekanden och framförs en del tilläggsförslag av vikt för kommunen som resultatanvändare och även med äläggande att sörja för materialinsamling och granskning.

Det konstateras att kommunens statistikbehov endast delvis tillgodoses av HBS 80. Den utvärdering av användningen av tidigare FoB-material sotn utredningen gjort är törtjänstfull pä sitt sätt men den missar det över tiden föränderliga behovet med hänsyn till utvecklingen av nya tekniker och analysmetoder.

Kommunens arbetsuppgifter i samband med HBS 80 blir i huvudsak av samma karaktär som i tidigare FoBzar. En nytillkommande uppgift blir att medverka vid upprättandet av ett arbetsställeregister för sysselsättningsre- dovisningen. Kostnaderna för kommunens medverkan torde kunna bli läg- re än vid en uppgiftsinsamling av tidigare FoB-modell.

Göteborgs kommun: Uppgifter om hushäll. bostäder. sysselsättning. ar-

Prop. I978/79:128 37

betstillfällen och pendling utgör en viktig basinfortnation för kommunernas planering. Hittills har folk- och bostadsräkningarna utgjort den enda källan för flertalet av dessa uppgifter. Till räkningarnas stora brister har hört den långa periodiciteten och resultatens ofta däliga aktualitet. Vidare har räk- ningarna varit kostnadsktävande. saväl för S('B som för kommunerna.

Redan inför FoB 75 fick SCB i uppdrag att pröva möjligheten att erhälla erforderlig information pa annat sätt än genom totalräkning via blankettin— samling frän allmänheten. Beträffande registerutnyttjande fann SCB att det till FoB 75 ej var möjligt att den vägen erhalla uppgifter om lägenheter. hus- hall och sysselsättning.

Göteborgs kommun anser den principiella ansats som görs i utrednings- förslaget för l-I BS 80 vara riktig. GrundinstälIningen bör vara att tttan i sa stor utsträckning som möjligt bör tillgodose samhällsplaneringens behov av basinformation genom uttag frän olika tulministrativa register. Härige- nom kan kraven pä löpande aktuell statistik tillgodoses till relativt lag kost- nad tttatt att uppgiftslämnarbördan ökas. För detta ändamäl krävs anpass- ning av innehäll i olika administrativa register. Likasa krävs rutiner för att tillförsäkra registerinformationen hög kvalitet.

Utredningen föreslar ett betydande registerutnyttjandc redan vid under- sökningen hösten l98tl. Detta kräver ett betydande förberedelsearbete fran berörda myndigheters och kommunernas sida. eftersom Utredningsförsla- get i stor utsträckning saknar detaljerade problemlösningar. Göteborgs kommun är därför tveksam till om förberedelsetiden är tillräcklig föratt fä fram registerinformation som ger kvalitetsmässigt godtagbara resultat. För att säkerställa att undersökningsresultaten vid HBS titt motsvarar rimliga kvalitetskrav samt för att ge underlag även för framtida registeranpass- ningar. föreslär Göteborgs kommun emellertid att data om sysselsi'tttning inhämtas även pä personblankettcn.

Under förutsättning att kommunerna kan garanteras en ärlig statistik över sysselsättning. arbetstillfällen och pendling. kan Göteborgs kommun tillstyrka ett genomförande enligt utredningens förslag. dock med ovan nämnda komplettering. ()m HBS 80 enbart skall syfta till en engängsredo- visning analog med tidigare folk- och bostadsräkningar. förordar Göte— borgs kommun en replikation av FoB 75.

Malmö kommun: Behovet av beslutsunderlag i samhällsplaneringen har ökat mycket kraftigt under 1970-talet. Kravet pä aktualitet och redovis- ningsni 'är har gjort att detta behov inom mänga omraden inte kunnat till- godoses genom centralt producerad statistik. Det är endast inom befolk- ningsstatistikens omräde vi idag har möjlighet att erhälla en löpande. aktu- ell statistik för valfria omrädesniväer. Detta sammanhänger med de rutiner för registeruppbyggnad och ajourföring som finns inom tolkbokföringen.

För övriga vitala planeringsdata säsom sysselsättning. bostäder och hus— häll saknas kontinuerligt förda register som skulle kunna ligga till grund för en löpande statistik över struktur och förändringar inom dessa omräden. Följden har blivit att nödlösningar med bristfälliga kompletteringar av in- aktuella FoB-data har tillgripits för att astadkomma ett aktuellt beslutsun— derlag. Förtitt erhälla aktuella data krävs en ökad registersamordning och ett ökat utnyttjande av befintliga. förändrade och nya administrativa ruti- ner.

Det förslag som föreligger om ett ökat registerutnyttjande fär ur sam- hällsplaneringcns synpunkt anses tillfredsställande. Det mäste dock beto— nas att det inte är tillfyllest att enbart se denna registerbearbetning som en engangsföretcclsc i samband med HBS 80. Det mäste finnas register som

Prop. 1978/79;128 ts

kontinuerligt a_jourförs och som det gär att bearbeta sä att statistiska tipp— gifter om struktur" och förändringar för valfria geografiska omraden regel- bttndet kan erhallas. Under WRG-talet bör statistiken över sysselsättning och pendling kttnna erhällas arligen. Det är ocksä angeläget att det pä bo- stads- och hushällssidan tillskapas system som kan ge samma goda löpan- dc statistik som nu gäller för befolkningen.

.S'umlxru/ls Åmmnmr: Kommunen anser i likhet med ovan angivna re— missinstanser att utredningens förslag till undersökning om hushäll. bostä— der och sysselsättning Il)th (HBS 80) bör genomföras. Genomfört-mdet skulle enligt kommunens mening böra ske i överensstämmelse med kom- mittens förslag vad gäller hushälls— och bostadsdelen. medan man för sys— selsättningsdelen skulle — ätminstone för är l980 föratt kttnna erhalla en lämpligt avpassad övergang fa en komplettering med uppgifter som in- samlas via blanketter. l)ä det föreliggande förslaget innebär att kommuner- na kan fä en snabb. arlig sysselsättningsstatistik samt i övrigt nägot snab— bare statistiska uppgifter i hushälls— och bostadsdelen. allt till lägre kostna- der även om kompletterande uppgifter insamlas via blanketter än vid folk- och bostadsräkningen l975. syns en ordning för undersökning om hushall. bostäder och sysselsättning [980 enligt kommitteft'irslaget innebä— ra cnbart fördelar för kommunerna.

Örebro Ånnmum: Behovet av statistik har ökat mycket kraftigt ttnder l97(l-talet. Krav pä aktttalitct och pä uppgifter för laga regionala niväer har ständigt ökat. Denna efterfrägan möttes av SCB med införande av olika är- liga statistikpaket av vilka kan nämnas demopak och avipak (befolkning). inkopak (inkomster) och bilpak (bilinnehavl. De olika statistikpaketen bygger pä en kontinuerlig ajourhållning av olika register. med vars hjälp anVändarna kan erhälla information med kort periodicitet. För övriga vita- la planeringsdata säsom sysselsättning. bostäder. hushåll och pendling saknas kontinuerligt förda registersystem. som skulle kunna ligga till grund för löpande statistik över struktur och förändringar inom dessa områden. Sadan statistik är nödvändig för modern samhällsplanering.

För att erhälla uppgifter om dessa data har plancrande myndigheter tidi- gare varit hänvisade till de vart femte är äterkommande folk— och bostads- räkningarna. Resultatet har mänga ganger blivit att planerarna tvingats an- vända inaktuell information.

l'.)et förslag som föreligger om ökat registerutnyttjande far därför ur sam- hällsplaneringssynpttnkt anses tillfredsställande. Emellertid fär den ökade registerbearbctningen inte enbart ses som en tillfällig hjälp för HBS I980. Det mäste finnas register som kontinuerligt ajourförs och som det gär att bearbeta sä att statistiska uppgifter om struktur och förändringar för val- fria omraden regelbundet kan erhällas. Under |98ll-talet bör statistiken över sysselsättning och pendling kttnna erhällas ärligen.

Kommunen föreslar således en övergång till ett större utnyttjande av re- gister och ansluter sig därför i princip till de tankegångar som kommer fram i kommitténs arbete. Dock vill Örebro kommun uttrycka farhägor för att sysselsättningsfragorna helt slopas frän personblanketten redan 1980. varför vi i denna fråga ansluter oss till alternativ 2.

Lii/wi [mmm/llt har hänvisat till yttrande från sitt planeringskontor. Kon- toret anser att den föreslagna hushälls-. bostads- och sysselsättningsunder- sökningen 1980 kommer att underlätta arbetet för det kommunala gransk- ningsorganet. men beklagar samtidigt att det inte varit möjligt att helt tind- vika enkäter med allmänheten. Det är naturligtvis svårt att beräkna värdet av de statistikuppgifter som HBS frambringar men planeringskontoret an-

Prop. l978/79: 128 39

scr dock. att kostnaden för att ta in uppgifterna helt borde avila staten. Kontmuncn maste ju dessutom köpa in resultatet av undersökningen fran S("B för S(ltltltl— ltlfltltltl kronor. De flesta planeringssystern som komma— nerna är skyldiga att redovisa för staten använder data fran FoB och det kommande HBS sa kommunen har i praktiken inte möjlighet att aVsla fran att köpa in statistikpaketen.

Kit/mur Ånnmrmr: Kommunen anser utredningen grundlig och väl ge- nomarbetad. Som en följd av ambitionen att dra ned pa kostnader och ar- bete har flera strykningar föreslagits. Detta kan i och för sig vara lovvärt när det är fraga om onödiga kostnader. särskilt när det förklaras av det tranga statsfinansiella läget. Det är dock viktigt att inte skjuta servicelan- ken i bakgrunden. vare sig det gäller det aktuella eller det framtida belto- vet. Mot denna bakgrund ställer sig kommunen avvisande till att slopa vis- sa grundläggande variabler som exempelvis yrkestillhörighet och färdsätt mellan bostad och arbetsplats.

Lim/('.vhcres Aunt/um): Enligt förslaget skall en folk- och bostadsräkrting (FoB) I9Xfl ersättas av en hushälls-. bostads— och sy'ssclsättningsunder- sökning (HBS). Förslaget har bl. a. f'öregätts av en bred anvämlaranalys vid vilken kommunen har haft möjlighet att framft")ra sina synpunkter.

Kommunen stödjer i princip förslaget. Huvudsyftet med folk- och bo- sttalsräkningen idag är att förse samhällsplaneringen med grundläggande data. De centrala och absolut nödvändiga i detta avseende och som inte tillgodoses pä nagot annat sätt är uppgifter om bostäder. hushall och sys— selsättning. En mindre kommun har därcntot varken tid eller resurser att tillvarata det omfattande material som en hel folk- och bostadsri'tkning medför.

Vad det gäller sysselsättningsdata behövs betydligt bättre och mer aktu- ellt material än vad nuvarande statistikkällor medger. Kommunen anser det därför av stort värde med en metod att ta fram sysselsättningsdata som ger en ärlig uppföljning. Viktigt är dock att tillräckliga resurser sätts in sa att ett tillförlitligt material kan erhällas redan vid undersökningen l98fl. Kommunen är beredd att bistä vid upprättandet av behövligt arbetsställe- register.

För sin planering behöver kommunerna i allmänhet ett mer detaljerat material om befintliga bostäder än vad folk— och bostadsräkningen ger. Särskilt mindre kommuner har sällan de resurser som behövs för att ta fram uppgifter ur svz'trtillgängliga källor. Kommunen stödjer i konsekvens med detta utredningens förslag att HBS-materialet i vissa fall skall kunna göras mer tillgängligt för sarnhällsplaneringen än som varit fallet med folk- och bosttalsräkningen.

Stark/minn läns landsting har som svar pä remissen överlämnat re- gionplanskontorcts tji'instetttlatande. Kontoret anser att Utredningsförsla- get innebär en rationalisering av datafängsten och medger samtidigt att da- ta kan fas arligen. Det är högst besvärande att vissa data. främst sysselsätt- nings— och pendlingsdata. hittills erhällits med sä länga intervall och stor eftersläpning. Exempelvis var de förslag till regionplan som remissbehand- lades sommaren 1978 delvis baserade pä FoB-data frän l97tl. Även annan verksamhet inom kontoret som behandlar arbetsmarknad och näringsliv har starka behov av aktuell sysselsättningsstatistik.

Kontoret vill därför uttala sin stora tillfredsställelse med den principiella förändring utredningsförslaget innebär. l detta sammanhang bör noteras att förslaget har konsekvenser för landstinget som arbetsgivare. Bl.a. skall landstinget pä kontrolluppgifterna för de anställda ange var arbetsplatsen är belägen.

Prop. l978/79:128 40

[Jims/vn'In-'n i Ivo/.l/wrlwrus It'iu: Ett skäl enligt länsstyrelsens mening för att inte genomföra en folk- och bostadsräkning av traditionellt slag är 1980. är att komma ifran ett krävande insamlings— och granskningsarbete och att över huvud taget förenkla statistikbearbetningen. Det nu framlagda förslaget innebär betydligt mindre insatser bl. a. fran kommunalt häll. S_vf— te! med ör ergangcrr till annan form av statistikinsamling än Ifoli är därvid uppnalt.

[.fi/LHHTC/St'II i Orebro Ir'in: Ndi—utredningen har lagt ett principförslag som i stort tillgodoser slatistikbehovet rörande hushäll. bostäder och s_vs— selsättning pa den regionala och lokala nivan. Förslaget är principiellt mycket viktigt eftersom det innebär ett första steg mot undersökningar med statistikinformation som baseras pa register.

I den regionalpolitiska planeringen har s_vsselsättnings- och näringslivs- fragorna kommit att spela en allt större roll. ('.)cksa i den kommunala plaite— ringen har s_vsselsätlningsl'ragorna fatt ett allt större utr_v mme. Genom riksdagens beslut |*)7(r och förordningen om länsplaneringen uppdelas länsplaneringen i fullständig länsplanering samt arlig rapport med uppfölj— ning och utvärdering av planeringen. l länsplaneringen upprättas ett plane- ringsundcrlag för länet och dess kommuner innefattande nulägesbeskriv- ningar. prognoser och problembeskrivningar. ! den fullständiga länsplane- ringen redovisas utvecklingen under en IS ärs period medan rapporten re- dovisar utvecklingen under de närmaste aren.

fin av förutsättningar—na för att den arliga uppföljningen av länsplane- ringen skulle införas var att arlig sysselsättningsstatistik kttnde erhallas. Årlig s_v sselsättnings—. pendlings-. bostads- och hushallsstatistik finns för närvarande inte titan det enda statistikunderlag som finns att tillga är de vart femte är atcrkommande 'folk- och bostadsräkningarna. lntermittcnta umlersökningars värde minskar ju längre frän trndersökningstillfallet man kommer. lin punktskattning vart femte är kan för mänga näringsgrenar och lu'anschcr ge en felaktig bild av svsselsättningsutvecklingen genom att konjunkturläget inverkar pa punktskattningen. Bedömningar av sysselsätt- ningsutvecklingen bör i stället baseras pa tidsserier avseende är eller delar av är. Andra nackdelar med l—"oB är de höga kostnaderna för datainsamling och bearbetning samt den länga produktionstiden. Nya metoder bör sale— des användas för datainsamling och bearbetning i syfte att begränsa kost- naderna.

Lula/siu-guuisminnen i Sverige (1.0): l.(') hyser förstäelse för en del av direktiven. t. ex. ambitionen att begränsa allmänhetens uppgiftslänmande. Genom att kostnadsaspekterna pa undersökningarna har betonats sä hart i direktiven har konunitten dock förletts att ga för längt i detta avseende. Resultatet har blivit att kommitten har lämnat ett förslag som framstar som helt otillräckligt i vissa avseenden och ganska betänkligt i andra avseen- den.

De tidigare folk— och bosttalräkningarna har använts och används fort- farande som ett mycket viktigt underlag för samhällsplaneringen. Detta gäller centralt tundervisningssystemets planering). i länsplaneringen och landstingen tsjukvardens planering) samt i kommunernas planering (bo— st;alsb_x-'ggande. barnomsorg m.m.). Prognosinstitutet vid Statistiska een— tralb_v ran har levererat viktigt underlag till bl. a. langtidsutredningarna samt utbildningsplaneringen och studie- och yrkesorienteringen. Dessa prognoser är till stor del baserade pa folkräkningsuppgifter. l de svenska nationalräkenskaperna är lolkräkningarna ett viktigt inslag för beräkning av bade den totala sysselsättningen och för produktionen i smäföretag som

Prop. I978/79: l28 41

inte är belysta av annan statistik. Samtliga nämnda användare av folkräk— ningsuppgifter är beroende av att uppgifterna i HBS Nt) är jämförbara nred tidigare lolkräkningar.

l.('.) finner därför kommittens förslag att insamla sysselsättningsuppgif— ter enbart via KU—registret starkt betänkligt. Därigenom är det helt klart att man inte far samma uppdelning av företagare och anställda som i tidiga— re folkräkningar. Dessutom verkar det högst sannolikt att näringsgrens- klassificeringen ocksa förändras. Förutom ovan patalade nackdelar med brott i de statistiska tidsserier som berörs kan vissa effekter uppkomma som direkt berör l.(). En viktig del av underlaget för förhandlingarna mel- lan arbetsmarknadens parter rörande lönehöjningar hämtas fran national— räkenskaperna. Med den föreslagna utformningen av HBS Xl) verkar det mycket troligt att beräkningarna av löne- respektive driftsöverskottsandel kommer att paverkas. Detsamma gäller beräkningarna av produktivitets- ökningen i olika branscher. l_,() ställer sig därför bakom förslaget av leda- möterna Ruist och Wallberg att sysselsättningsuppgifter inhämtas via per— sonblankett i HBS 80. Därigenom kan ovannämnda olägenheter kringgäs.

Lam/s1ings/i'ir/nuult'!: l direktiven till FoB-utredningen har framhällits att huvuduppgiften är att undersöka behovet av framtida folk- och bostads— räkningar sarnt visa hur samhällsplaneringens behov av befolknings-. hus- halls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Landstingsförbundet finner det förtjänstfullt att utredningen till skillnad mot tidigare am'ändaranaly'- ser valt metoden att fran ett ttrval av användare insamla rapporter och PM där FoB-data utnyttjats. Analysen ger i första hand svar pä vilka vari- abler som bör inga i l98t) ars undersökning. Däremot fordras ytterligare kontakter med konsumenterna för att utforma de olika tabellprogrammen.

Landstingens dominerande verksanthet är hälso— och s_jukvard. lnom sjukväulsplaneringen har FoB-data inte kommit till någon större använd- ning. Landstingen har under senare tid fätt nya verksamhetsomräden som kollektiv/trafiken och (le regionala utvecklingsfondcrna. Landstingens medverkan i länsplaneringen bör ocksä nämnas. Dessa nya uppgifter för landstingen kommer att medföra en ökad användning av s. k. FoB-data. Allmänt kan dock sägas att landstingens behov av data inte blir större än kommunniväns. Det förekommer ocksä redan i dag ett informalionsutbyte mellan kommuner. länsstyrelse och landsting.

Komiii/iij/i'ii'lmmlc/: Styrelsen tillstyrker i stort föreliggande förslag till undersökning om hushall. bostäder och sysselsättning (HBS 80). Förslaget är principiellt utformat innebärande att detaljerade problemlösningar i stor utsträckning saknas. Mycket arbete aterstar alltsa innan en slutlig utform- ning och förutsättningar för genomförandet föreligger.

Folk- och bostadsräkningarna är en av de kommunala planeringens vik- tigaste källor för basinlormation om hushall. bostäder och sysselsättning. 'l'ill räkningarnas stora brister hör den länga periodiciteten och resultatens ofta däliga aktualitet. Styrelsen anser det viktigt med en utveckling som eliminerar dessa brister och ser därför utredningens förslag som ett viktigt steg mot ett ökat registertllnyttjandc som borde medföra fördelar i form av minskat uppgiftslämnande. möjligheter till löpande aktuell information och lägre produktionskostnader.

Förslaget innebär delvis helt nya ansatser vilka kommer att ställa stora krav pä berörda organ om förutsättningar för undersökningens genomfö- rande verkligen skall föreligga i tid. Det är därför av största vikt att förbe— redande arbete. där sä är möjligt. snarast kommer igäng.

Styrelsen avstyrker FoB-utredningens namnförslag Hushälls-. bostads—

Prop. l978/79:128 43

och sysselsättningstmdersökningen HBS och föreslar att undersökningen oavsett om folk- och bostadsundersökningen kvarblir i sin nuvarande form eller ej i framtiden benämns Folk. Arbete. Bostad FAB.

Svens/tu urholsgit'urq/i'irt'ninge/t (SA Fl nell .S't'w'iyi'x llt(lllvlri/i'irbmtd (SI): Vi har frän organisationerna sida inga principiella erinringar att rikta mot utredningens ansats till ökat registerutnyttjande för att minska beho- vet av direkt uppgiftsinhämtande frän allmänheten för framställning av hushalls-. bostads- och sysselså'ittningsstatistik med innehäll i huvudsak enligt tidigare FoB-modell. Enligt var uppfattning förutsätteremellertid an— vändningen av administrativa registermaterial härvidlag att utnyttjandet sker i sa restriktiva former. att samutnyttjandet inte skapar onödiga belast— ningar pä berörda administrativa verksamheter inklusive här förekomman- de uppgiftslämnande samt inte förhindrar nödvändiga förämlringar eller minskar flexibiliteten hos berörda system eller medför andra betydande nackdelar. som exempelvis försvagat sekretess- eller integritetsskydd eller liknande.

()rganisationerna begränsar sitt yttrande huvudsakligen till de delar av förslaget. som berör sysselsättningsstatistiken och kraven pä arbetsgivar- nas medverkan i undersökningen l98ll. l samband därmed behandlas ock- sä utredningens förslag sett ur sekretess— och integritetssynpunkt. Vi av- styrker FoB-utredningens principförslag beträffande sysselsättningsdelen i HBS till vad avser uppgiftskravet om tilläggsfrägor pa kontrolluppgiften. Vi framlägger som alternativ ett eget förslag. som kan ses som en modifiering av utredningens undersökningsplan. (i)!"ganisationerna tillstyrker utred- ningens förslag till undersökning om hushåll och bostäder vid l98tl ärs räk- ning.

7('(): 'l'CO ser positivt pä utredningens strävan till ökat utnyttjande av administrativa material och till ökad registersamordning. Betydande förde— lar kan uppnäs genom en sadan omläggning. En snabbare redovisning av resultat blir möjlig samtidigt som stora besparingar kan göras och allmän- hetens ttppgiftslämnarskyldighet minskas. Genom det nya insamlingsförfa- randet skapas möjligheter att i framtiden bl. a. astadkomma ärliga syssel— sättningsredovisningar.

För att erhälla möjlighet att utvärdera kvalitet ochjämft'irbarhet med ti— digare undersökningar vid inhämtande av sysselsättningsuppgifter via kon— trolluppgiften och för att säkra uppgifter även om denna insamlingstnetod inte skttllc fungera l98tl. bör uppgifter om sysselsättningen samlas in ocksä genom hushällsenkäten. Denna bör utnyttjas till mer än uppgifter om hus- hällens storlek och sammansättning.

Att sasom tvä ledamöter föreslär helt avstä frän att samla in uppgifter om hushällen skulle fä allvarliga konsekvenser främst inom bostadspoliti- kens omräde. Planeringen av bostadsförsörjningen skulle allvarligt försva— ras. Nagot för detta ändamål användbart register över hushällen finns inte idag och kommer heller inte att finnas när HBS-80 skall genomföras. Där- för anser TCO att en hushällsenkät bör genomföras. Inför kommande lln— dersökningar bör emellertid strävan vara att även hushällsdata skall kttnna inhämtas via registret.

Föreningen.l'ör Åuntmmta/ .s'IuIt'inÅ och planering (KSF): Kravet pä ak- tuella och ändamälsenliga uppgifter för samhällsplaneringen har ökat starkt under senare är. Det har varit klart otillfredsställande att uppgifter om sysselsättning. hushall och bostäder endast erhalles vart femte är sam— tidigt som kraven pä ändamålsenligt planeringsunderlag växer.

Föreningen anser att utredningen presenterat en intressant modell för att

Prop. l978/79: [28 43

inhämta berörda uppgifter. Man har anvisat vägar för att genomföra en nu— dersökning med anlitande av olika dataregister sa att betydande samord— ningsvinster erhalles tttan att därför förlora den väsentligaste informatio— nen. Kostnaden blir ungefär halveradjämfört med FoB 75 och uppgiftsläm— nandet för allmänheten blir avsevärt mindre. Däremot sker en ökning av företagens uppgiftslämnarinsats som dock kommitten bedömer som mind- re betungande.

Etl ökat registertttnyttjande har salunda klara fördelar men det maste betonas att registerbearbctningen inte fär ses sotn en engängsföreteelse i samband med H BS Xl). Genom ärligt ajourhallande av register bör det vara möjligt att i fortsättningen erhalla sysselsättnings— och pendlingsstatistik för valfria geografiska omrädcn. Även pa bostads— och hushallssidan är det angeläget att system tillskapas som kan ge ärlig löpande statistik i likhet med vad som nu är fallet beträffande befolkningsstatistiken.

Utredningen har gjort en stttdic hos ett rätt stort antal användare av sta— tistik frän tidigare folk- och bostadsräkningar. Därvid har man tagit fasta pa hur den tillgängliga informationen faktiskt utnyttjats bl. a. iden kommtt- nala planeringen. Man anser sig därav kttnna dra slutsatser om de olika variablernas relativa nytta för samhällsplaneringen. Studien har gjorts pa ett ambitiöst sätt och ger ett bra bidrag till bedömningen av pä vilka omrä— den FoB-statistik kommer till användning. Man far pä ett klarare sätt än ti- digare belagt httr nödvändiga de tunga och unika informalionsdelarna i FoB-informalionen är för planeringen av bostadsbyggandet. social service. trafik och näringslivslokalisering.

Man anser sig fran utredningens sida kttnna dra slutsatsen. att vissa va— riabler. som yrke. utbildning och färdsätt till och fran arbetet. kan undva- ras i en kommande "räkning” därför att de utnyttjas i relativt liten lll- sträckning av de studerade any-'ändarna. Föreningen vill för sin del ifraga— sätta om denna slutsats är berättigad i den grad utredningen vill göra gäl— lande. Delvis kan detta ha berott pä att kvaliten och aktualiteten pä de nyssnämnda variablerna varit mindre goda särskilt gäller detta utbild— ningen. lcke desto mindre torde variablerna ha använts som viktig delin- forntation i mänga utredningssammanhang som i och för sig inte givit upp- hov till nagra egentliga rapporter. promemorior eller andra skriftliga fram— ställningar av det slag. sotn bildat det huvudsakliga underlaget för utred- ningens studie.

Även om den gjorda användaranalysen har sina förtjänster vill förening— en peka pa att den är ofullständig därigenom att den ger en i allt väsentligt statisk bild av informalionsbehovet. Visserligen är hela förslaget framät— blickande när det gäller datafangstmetoderna. vilket noteras med tillfreds- ställclse. men variabelinnehallet relateras inte till uttalade statistikbehov utöver den tillgäng som redan finns. Nu syftarju i och för sig inte HBS— förslaget till att lösa tner än en del av det totala informationsbehovet för samhällsplaneringen - den del man hittills försökt klara med hjälp av folk- och bostadsräkningarna.

HBS 80 ger emellertid en "snäl" lösning där själva sparsamheten med pengar synes vara den dominerande aspekten snarare än ett aktivt försök att tillgodose angelägna informalionsbehov. Man försöker att till nöds kla- ra det viktigaste av den information som blivit ett etablerat och välkänt ar— betsmaterial för alla samhällsplanerare. Man bör dock observera risken för att en knapp satsning. som ändå kostar en betydande summa pengar. kan ge ett resttltat som inte är värt dessa pengar medan en nägot generösare satsning gör att hela projektet blir klart lönsamt. Utvecklingen av teknik

Prop. l978/79: l28 4.1

och metoder i samhällsplaneringen gär ocksa framat och detta ställer änd- rade krav pa den basstatistik som ingar i beräkningsiinderlaget. l allmi'inhet torde detta innebära att man kan utnyttja data pä ett effektivare sätt men ocksä att man fär behov av nya data. Kostnaderna härför bör ställas i rela- tion till de mycket stora belopp som investeras i samhället för bostäder. kommunikationei'. service osv. Mot bakgrund härav förefaller kostnaden för varje hittills känt informalionsbchov som mycket mättliga.

l-"öreningen vill med dessa synpunkter framföra den förhoppningen att man i den fortsatta planeringen för statens ätgärder att ge underlag för samhällsplaneringcn. inte överdriver sparsamhetsaspekten titan mer ser till vilken samlad nytta som olika statistiska informalionsdelar kan ha för att ge bättre samhällsekonomiskt utbyte av gjorda investeringar.

En ökad flexibilitet vid tabelluttagen bör i framtiden kunna ske bl.a. ge— nom cn ökad användning av dataterminaler där resultaten hämtas frän den regionalstatistiska databasen (RSDB). Denna databas bör ge användarna möjlighet att ta ut den information som kräVs vid varje uttagstilllälle till en sä läg kostnad som möjligt. Arbetet med att vidareutveckla RSl)B—syste- met anser föreningen bör vara en högprioriterad uppgift för SCB. För att till fullo kunna utnyttja systemet bör även nyckelkodindelad redovisning kunna ske via RSDB.

Kommittén har även diskuterat olika ambitionsnivi'ier vid en tindersök- ning l980. Ett alternativ skulle 'ara en undersökning utan blankettinsam- ling. För detta talar kostnadsaspekten da inte mindre än 46 milj. kronor fal- ler pä blankettdelen. De krav som idag ställs pä underlagsdata för bostads— försörjningsplaneringen är dock sä klart uttalat att kommittén ända före- slär att gä ut till allmänheten med en blankett.

Ett annat alternativ skulle vara att man i H BS 80 dessutom har med frä- gor om sysselsättningen pä personblankettcn. Det sktille fördyra under- sökningen med 5.5 milj. kronorjämfört med huvudalternativet.

Föreningen avstyrker bestämt det första alternativet att i HBS 80 slopa personblankettcn.

Länsplancrm—nusji'irciiing: l länsplaneringen är län och kommuner pla- neringsenheter. Även delar av kommuner är aktuella vid analyser av loka- la arbetsmarknader. På dessa niväer erfordras statistik avseende i första hand befolkning. sysselsättning och pendling. Statistikbehovet över be- folkningen är numera väl tillgodosett genom SCB:s Demopak. Förhållan- det är däremot det rakt motsatta när det gäller sy'sselsättnings- och pend- lingsdata. Här föreligger enbart uppgifter från folk— och bostadsräkningar- na vad avser pendling och heltäckande sysselsättningsstatistik för samtliga näringsgrenar. Intermittenta undersökningar för variabeln sysselsättning är i regel av begränsat värde. Enbart uppgifter om sysselsättningen vart femte är kan för mänga näringsgrenar ge en felaktig bild av utvecklingsten- denserna pä grund av konjunkturlägets inverkan pa sysselsättningsnivfm.

För länsplaneringen är det nödvändigt med arlig statistik över sysselsätt— ningen pä lag regional nivå. Data måste finnas om säväl antalet arbetsplat- ser (dagbefölkningen) som antalet förvärvsarbetande (nattbefolkning). FoB-utredningen har ocksä visat pä att det finns ett stort behov av ärlig sysselsättningsstatistik.

Kii/I//r_i_u'0gr(i_/i.rka institutionen vid Stockholms imii'ersilcl anser att HBS 80 nr forskningens aspekt kan göras så liten som möjligt förslagsvis i form av riks- och länstabeller för primära demografiska data. Institutio- nen anser att de resurser som därigenom frigöres skall användas till använ- daranpassning av olika för forskningen aktuella register pä länsniva. Malet

Prop. l978/79:128 45

här bör vara att kunna utforma regional eller lokal statistik efter respektive '.utvändares önskemal. och att ge vetenskapliga institutioner tillgäng till sä— dana register. Detta är fullt möjligt med ett interaktivt terminalsystem till de olika länsstyrelsernas datorregister över befolkning etc. Eventuella sek— retessaspektcr bör ktinna lösas. Vid utformningen av ett sädant interaktivt system anser institutionen att lägesaspekten speciellt bör beaktas genom att fastighctslägeskoordinater successivt päföres personbanden.

Institutionens undervisning är utpräglat laborativ. I samhällsplanerarut— bildningen fär studenterna själva ta fram olika typer av utredningsunder- lag. göra upp förslag till kommun- och länsplaner etc. Sädana övningsmo— ment kräver en detaljerad statistik av tvärsnittstyp pä läg (lokal) niva. och för ett antal tidpunkter. I-"olk— och Bostadsräkningar med mera har här an— vänts i viss utsträckning. för att göra realistiska övningar vore aktuellare och med individuell användaraccess tillgänglig statistik mera lämplig. ln— stitutionen anser ej att RSDB i sin nuvarande utformning med ett antal fixa tabeller är särskilt väl anpassad till dessa önskemal. Vi föreslär häri stället en omformning sä att RSI)B innehaller en databas där invidider och ej ta— beller utgör byggstenar. Därigenom ges möjligheter till länkning av olika variabler till samma individer för att bättre beskriva en komplex verklig— het. Pa vilken ni 'a sedan uttag skall göras torde snarast bli en förhand- lingsfräga mellan SCB och Datainspektionen. Institutionen vill dock här anföra att det vore fullt godtagbart ur var synvinkel att här fä fram aviden- tifierade data för mindre omraden. Det väsentliga är att länkningar kan gö- ras inom databasen. Institutionen anser det lämpligt att ett antal kommu— ner eller motsvarande omräden (regioner. län) väljes ut som "intcnsivdata- omraden" för RSL)B och att ett system med lägesbestämda individdata byggs tipp. Därigenom faller även här kravet pä en detaljerad folkräkning av sedvanlig typ och HBS 80 kan i stället fa den utformning som föreslogs i föregaende avsnitt. Vi vill dock betona att vart förslag ej är att se som ett totalt besparingsförslag utan att alla eventuellt frigjorda resurser skall läg- gas pä de förslag som givits här.

("t'/iIra/m'imm/wi_lö'rjävlig/1i'm/alu (CI-'D): Utredningens förslag ligger i linje med det senaste decenniets diskussioner att för samhi'illsplanering i större utsträckning än hittills utnyttja administrativa register. I"astighctsre— gisterutredningen (S('.)U 1966: 63) var pä denna punkt särskilt framsynt och framhöll fastighetsregistrets inklusive koordinatregistrets stora betydelse som ett av de basregister som efter sambearbetning med andra basmaterial skulle utgöra grundvalen i samhi-illsplaneringens informationsförsörjning.

CFDs utvecklingsenhet har i sitt arbete inom delprogrammet registrens innehåll och användning inriktat sig på användning av administrativa data för samhi'illsplanering. Därvid har data ur fastighetsdatasystemet sambear- betäts med data ur främst ADB—systemet för folkbokföring och beskattning med syfte att framställa lägesredovisat planeringsundcrlag. Det finns där- för inom (”FD en förhållandevis stor erfarenhet av sambearbetning av data frän olika register. Den principiella utformningen av utredningens förslag är ett betydelsefullt stegi riktning mot ett större utnyttjande av administra- tiva data för samhällsplanering och även ett steg mot en samordning av ad- ministration och planering. I Storbritannien har Department of the Envi- ronment sedan flera är lett cn sädan utveckling genom att ge ut föreskrifter om hur de lokala myndigheterna med hjälp av s. k. management informa- tion systems (MIS) kan fullgöra sina uppgiftsskyldigheter gentemot centra- la myndigheter samtidigt som man på lokal nivå kan effektivisera sin admi- nistration och planering.

Prop. l978/79:128 40

De säkerhets-. sekretess— och integritetsproblem som är förenade med utredningens förslag bör kunna lösas. särskilt vid beaktande av den stora medvetenhet om dessa problem som inblandade parter nu fält.

Sysselsättningsdelen

[Malins/mAtionen: Insamling av sysselsättningsuppgifter avses enligt förslaget ske via KU. Datainspektionen förutsätter att detta uppgiftsläm- nande sker pa sädant sätt att den enskilde ges mt'jjligheter att fa del av de lämnade uppgifterna och anföra erinringar mot eventuella felaktigheter i dessa. Det ankommer inte pa datainspektionen att ta ställning till datakva- liten i annat avseende än dess betydelse för den personliga integriteten. Flnligt inspektioneus mening är förutsättningarna att upprätthalla en god datakvalite' bättre om sysselsättningsuppgifterna insamlas via personupp— gifter än via KU. Inspektionen vill därför peka pa den betydelse som da- takvaliten kan ha för den enskildes personliga integritet särskilt vid sam- körning mellan olika register. Förslaget synes kunna medföra ett större be- hov av olika evalveringsundersökningar än som skedde t. ex. vid FoB 75.

I)]iFU: Den föreslagna användningen av KU innebär att kt'vntrolluppgif- ten byggs ut till att även omfatta uppgifter om arbetad tid och en identitet för arbetsstället. I sammanhanget kan noteras att utredningens ledamöter Ruist och Wallberg ocksa för fram förslaget att insamla sysselsättningsupp- gifter med hjälp av en utökad insamlingsblankett från allmänheten utan att för den skull minska arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet om arbetad tid. DEFU anser en dubbelinsamling av sysselsättningsuppgifterna vara omo- tiverad. (.)m insamling av s_vsselsättningsuppgifter via KU skulle vara allt- för osäker finns det. menar DEF-LE. anledning att ompröva förslagets in- samlingsteknik i dessa stycken. I nuläget är det svart att avgöra uppgifter- nas kvalitet eftersom KU ej tidigare har använts som statistikkälla. Vidare har utredningen. enligt Dlil-"Us mening. genomfört sa begränsade lältstu- dier (nio företag). att dessa inte kan utgöra tillräckligt underlag för utred— ningens bedömning om förslagets praktiska genomförbarhet. Av de ca sju miljoner KU fran t-u'betsgivare som skall framställas varje är. manuellt eller via ADB. torde ett betydande antal (åtskilliga hundratusen) avse ersätt- ningar för uppdrag. arvoden eller liknande. I dessa fall är det förenat med betydande arbete att uppskatta arbetad tid. Hur dessa KU skall behandlas har utredningen inte berört. De anförda skälen talar för att ett försök i mindre skala bör genomft'äras. varefter ställning kan tas till om metoden är användbar.

Beträffande utvidgningen av KU med uppgifter om arbetad tid. avstyr- ker DF.l'-'U det föreslagna förfaringssättet. DEFU saknar i utredningens betänkande alternativ till den föreslagna KU—ansatsen. DEFU finner det inte belagt i betänkandet att KU är det bästa och mest rationella sättet att ra sysselsättningsuppgifter. Enligt DEFUs uppfattning ger KU även utan arbetstidsuppgifter värdefull information om arbetsmarknaden pä regional och lokal niva dit ett arbetsställeregister utvecklats. Uppgiften om arbets- tid är inte heller nödvändig för identifiering av förekomst av förvärvsakti- vitet. eftersom denna tillfredsställande bör kunna skattas via inkomstupp- gifterna. och behöver följaktligen inte av detta skäl infordras frän arbetsgi- varna. Det bör vidare uppmärksammas att utredningen inte klarlagt nöd- vändigheten av ärlig statistik med den detaljeringsgrad som föreslagits och att arbetad tid av detta skäl skall tas in på KU.

Prop. l978/79:128 47

l_'l|ctlningen borde ha tttrett möjligheterna att genom urvalsundersök- ningar fa fram erforderliga statistikuppgifter. Som alternativ till den av ut— redningen föreslagna tuetoden att fa in uppgifter om arbetad tid och syssel— sättning vill l)I-ll-_Lf presentera följande förslag. Detta kan enligt DEFUs uppfattning ge motsvarande resultat som utredningens tillvägagi'tngssätt men till lägre kostnader och med mycket mindre besvär för uppgiftsläm- narua. Förslagets huvudtanke är att sysselsättningsberäkningar i HBS 80 kan göras utifran de inkomstuppgifter som lämnas pa KU.

För att fa till stand en enligt Dlil-Us mening nt'fidvändig n'tetodutvärde— ring bör HBS Xl) i denna del genomföras enligt nedanstaende modell och med :va testpopulationer.

Population l avgränsas enligt följande modell . Stickprov av arbetsgivare dras

— urvalet arbetsgivare dras sa att det totalt motsvarar ett tillräckligt stort

antal arbetstagare för att tjäna som h_jå'tlpinformation vid sysselsätt- ningsberäkningar via inkomstdata

— urvalet av arbetsgivare maste vidare vara sä avvägt att det möjliggör

viss redovisning efter säväl geografisk fördelning som branschfördel- ning. . De i arbetsgivarurvalet berörda arbetstagarna far hösten l980 en enkät med uppgifter om sysselsättning enligt Ruist—Wa|lberg—modellen. . litt urval av nämnda arbetsgivare fär i särskild ordning lämna uppgifter om arbetad tid förde anställda den aktuella mätveckan. .'l"ilIvägagangssättct enligt ovan används för att få en utvärdering och kvalitetsjämförelse mellan de bada insamlingsförfarandena. Konsekven- serna för uppgiftslätnnarna kan också studeras noga. Population ll utgöres av övriga individer. Dessa far inte någon blankett alls. För dem tas inte heller nägra extra uppgifter via KU. Över denna po— pulation far man följaktligen inga explicita sysselsättningsuppgifter vare sig genom uppgiftsinhämtande fran företag eller allmänhet. I stället görs sysselsättningsbetäkningar utifran inkomstuppgifter och med hjälp av be- räknade relationer mellan lön och arbetad tid från population [.

DEFUs förslag innebär följaktligen att man, i stället för att ta in syssel— sättningsuppgifter generellt via KU. använder inkomstuppgifter och en kontrollgrupp.

DEFU är medveten om att den föreslagna modellen kräver ett stort ur- val för att klara användarnas krav pä detaljerad redovisning. men menar att vid jämförelsen med en totalundersökning innebär förslaget betydande besparingar för uppgiftslämnarna. Vidare har förslaget den fördelen att förberedelser. genomförande och resultatredtwisning kan ske snabbt jäm- fört med en totalundersökning.

lvlt'ijligheterna att genomföra ovan skisserade modell eller nagon lik- nande ansats byggd pä stickprov och särskilda riktade urval — bör mot bakgrund av dessa klara administrativa fördelar snabbutredas.

Vad gäller utvidgningen av ('_'FR till att omfatta ett totalt arbetsställere- gister sä ser DEFU detta som ett positivt förslag. En förutsättning vid ut- formningen av ett arbetsställeregister är emellertid att de registerarbeten som nu fortgär framför allt på regional och lokal nivå hos ett flertal myn- digheter och organisationer kan upphöra och ersättas med arbetsställere- gistret. Behovet av att bygga upp lokala och regionala register t.ex. hos länsstyrelser. _vrkesinspektioner och på: enskilda kommunala förvaltningar minskar när data finns tillgängliga i ett fullständigt arbetsställeregister. Detta innebär att företagens uppgiftslämnande pä sikt kan begränsas i dessa avseenden. '

Prop. l978/79:128 _lts'

Utredningens ft'ftrslag för registrering av arbetsställeidentifiering bör en- ligt DliliUs uppfattning ytterligare utredas. lin arbetsställenttmrering av varje enskild KU-blankett fran flerarbetssti'tlleföretag kan vara oralionellt. Arbctsställeredovisningen berör en mycket begränsad del av arbetsgivarv na. lin metod maste därför eftersträvas sotn anpassas till enbart dessa och som inte belastar övriga arbetsgivare i något avseende. En praktisk förut- sättning för företagens vidkommande är vidare att de föreslagna identitets- ttppgiftcrna far lämnas i ett arbetsmoment som inte stör företagens ordina- rie KU—rutiner. DET-"L? presenterar ett alternativ till utredningens förslag om registrering av arbetsställeidentificring och väcker också fragan om möjligheterna att införa en gräns som befriar de mindre företagen fran att dela ttpp de anställda på arbetsställe.

Kmtilm/t[urin.vlimlet: Det förslag till uppläggning av sysselsättningsde- Ien. som utredningen har gjort. finner institutet värdefull. Under förutsätt- ning att de i MBS 80 föreslagna tilläggsttppgifterna om arbetstillfälle fär kvarstt't i systemet även efter l98l) erhålles en kvalitetsförbättring i syssel— sättningsstatistikcn inte endast för l980 tttan även för framtiden. lndirekt sktllle detta kttnna leda till betydligt säkrare beräkningar av den utbetalda lönesumman och därmed bättre underlag för bedömningar av utvecklingen av skatte— och konsttmtionsposterna. sotn utgör tttnga och viktiga kompo- nenter i BNP—berå'tkningarna.

Med hänsyn till att man avser att använda en helt ny metod för att erhål- la de önskade sysselsättningsttppgifterna kan stora problem komma att ttppstå vad gällerjämfi'irbarheten med tidigare folk— och bostadsräkningar. Sålunda torde den föreslagna metoden att ta fram uppgifter om sysselsätt- ningen via KU-blankettcn otvivelaktigt innebära att sysselsättningsvaria- beln. jämfört med tidigare folk- och bostadsräkningar kommer att få något ändrad innebörd i åtskilliga hänseenden. En systematisk genomgång av konsekvenserna av omläggningen i detta avseende hade därmed varit av intresse. lin sädan genomgång saknas dock i tttredningen. vilket gör beho— vet av en kontrollundcrsökning för sysselsättningsvariabeln än mer ttttalat. För att få jämförbara sysselsättningsdata och en möjlighet att kontrollera det nya materialets fullständighet har ledamöterna Rttist och Wallberg lagt fratn ett förslag om kompletterande uppgiftsinsamling vad avser sysselsätt- ningen. l')enna komplettering skulle kttnna göras till relativt begränsade merkostnader. Med hänsyn till den vikt som bör tillmätas frågan om jäm- förbarhet. vill institutet tillstyrka detta förslag att insamla sysselsättnings— ttppgifter även på personblanketten.

Utredningens förslag om att kontrolluppgiften (KUt skall innehålla en arbetsställekod är i huvudsak betingad av de uppgiftskrav som önskemålen om god sysselsättningsstatistik på regional nivå samt pendlingsstatistik ställer. Ur konjttnktttrinstittttets synvinkel är det däremot främst i sam- band tned en annan variabel. lönesumman. som en arbetssti'tllekod pä KU är av intresse. och detta förutsatt att den bibchålles även efter l980. De lö- nesummeelement som redovisas på KU torde därigenom ge en betydligt säkrare beräkningsgrund för de olika komponenterna i den totala utbetalda lönesumman. Ett önskemål beträffande denna statistik är vidare att löne— sttmman skall kunna näringsgrcnfördelas och för detta krävs uppgifter om arbetsställebransch. Det vore sålunda för institutets vidkommande olyck- ligt om delar av KU-materialet saknade arbetsställeuppgift.

RSV: Beträffande förslaget i betänkandet ts l57— lb7') att via KU kräva in HBS-uppgifter vill RSV anföra följande. KU skall avlämnas till ledning vid inkomsttaxering. Enligt RSVs mening bör KU endast innehålla infor-

Prop. l978/79:128 49

mation som är nödvändig för taxeringen och krediteringen av källskatt. Att på KU kräva in andra uppgifter är riskabelt bl. a. av följande skäl. Dels för- svåras arbetsgivarnas arbete med KU. vilket kan innebära förseningar av inlätnnadet. Dels kan det befaras att jtt flera uppgifter KU innehaller desto sämre fylls blanketten i av arbetsgivarna. Skulle kvaliteten på uppgifterna försämras är det mycket allvarligt eftersom KU skall ligga till grund både för taxeringen och för krediteringen av källskatt. RSV anser alltsa inte att KU är rätt väg för att kräva in andra uppgifter än sådana som är avsedda för skatteadministrationen.

KU skall lämnas till skattemyndigheterna senast den 3! januari ttnder taxeringsåret. Sedan skall alla KU som avfattats på blankett dataregistre— ras. Antalet KU som skall registreras uppgår till ca 6 milj. Registreringsar- betet skall klaras av under februari månad för att taxeringen skall kttttna påbörjas under mars. Detta innebär att KU-registreringen är mycket tids- pressad.

RSV har beräknat att varje tecken som skall registreras från KU kräver 5 stycken registreringsutrustningar med personal. Registreringav veckoar— betstid (3 tecken) och arbetsställenummer (8 tecken) skttlle motsvara ca 40—50 registreringsutrustningar med personal. Dessa resurser i form av personal och utrustning saknas för närvarande inom skatteadntinistratio- nen. Denna dataregistrering skulle dessutom drabba en redan tidigare be— svärlig arbetstopp.

RSV vill även peka på svårigheterna i att redan efter två år ändra i de nya KU—rutinerna. Såväl blanketter som magnetbandsbeskrivningar måste modifieras om nya uppgifter kommer till. Erfarenhetsmässigt är det mye- ket svårt att påverka samtliga arbetsgivare till sådana förändringar.

Under år l98l) genomförs ändringar i rutiner för uppbörd av skatt. Det är därför mycket svart resursmässigt hos RSV att genomföra föri'tndringar i KU-systemct samtidigt som utveckling av nya rutiner pågår ittom andra områden.

Såvitt RSV kan finna är utredningens mening att HBS-uppgifterna och KU för beskattningså'tndamål enligt taxeringslagen skall lämnas på en och samma blankett. En sadan ordning medför ide fall KU inte avlämnas el- ler på KU utelämnas såväl någon uppgift av betydelse för beskattningen som någon HBS-uppgift — att både taxeringslagens bestämmelser (45. 51—55 sta om anmaning och vitesförcläggande beträffande kontrolluppgif- terna och utredningens föreslagna motsvarande bestämmelser (14 å) be- träffande HBS-uppgifterna blir tillämpliga. Även om RSV därvid förutsät- ter att det av KU klart framgår vilka uppgifter som skall lämnas med stöd av taxeringslagen eller HBS-lagstiftningen. måste ett sådant förfarande en- ligt RSVs mening uppenbarligen innebära risk för missförstånd av anma- ning och vitesföreläggande. Samordningen kan härigenom få oönskade ef- fekter för taxeringsarbetet och medföra rättsosäkerhct.

RSV vill i detta sammanhang understryka att någon samordning i den meningen att skattemyndigheterna skall medverka vid anmaning och vites- föreläggande av HBS-uppgifter inte får förekomma. En klar gränsdragning mellan skattemyndigheternas och statistiska centralbyråns kompetensom- råden måste upprätthållas.

Utredningen hari motiveringen till förslaget inte berört skattemyndighe- ternas rätt att ta del av de HBS-uppgifter som föreslås lämnas på KU. Ge- nom den utformning l7 & i lagförslaget fått kan dock tveksamhet föreligga om skattemyndigheterna skttlle äga rätt att ta del av dessa uppgifter. Efter— som gemensam blankett föreslås bli använd — och det är såvitt RSV kan 4 Riksdagen [978/79, ! saml. Nr l28

Prop. l978/79:128 St)

finna en förutsättning för att den föreslagna lösningen skall ha någon fördel gentemot uppgiftsinsamling utan samband med KU torde det däremot praktiskt inte kunna undvikas att skattemyndigheterna ocksä far del av sysselsättningsuppgifterna.

Sammanfattningsvis vill RSV uttala mycket starka farhagor för att den föreslagna samordningen med HBS-uppgifter pä KU kan komma att inne— bära ej godtagbara störningar i skatteadministrationen. RSV avstyrker där- för förslaget i denna del och vidhåller den tidigare av RS-projektet uttalade äsiktcn att en samordning i vart fall tidigast kan övervägas till [982 års taxering. Verket förordar i stället att uppgift om arbetad tid inhämtas fran httshällsuppgifter och att ett arbetsställeregister läggs upp med hjälp av an- nan metod än via KU.

Statskontoret: Statskontoret anser att formerna för hur sysselsättnings— statistiken i framtiden skall insamlas bör ytterligare övervägas. SCB bör fa i ttppdrag att i samarbete med RSV genom särskild provttndcrsökning när- mare pröva förutsättningarna för att via KU insamla sysselsättningsuppgif— terna fran företagen och visa httr en samordning av statistikbehandlingen med skattcadministrationen kan ske. Vid HBS 80 bör enligt statskontoret sysselsättningsuppgifter inhämtas från allmänheten på individblanketterna i likhet med vad som skedde i FoB 70 och FoB 75. SCBs centrala företagsre- gister har härvid tidigare utnyttjats som ett hjälpmedel för att tillsammans med blankettuppgifter ge information sotn möjliggjort en redovisning av de sysselsatta efter näringsgren. Man borde därför också i HBS 80 kunna fin- na aeeeptabla lösningar vid redovisning av sysselsättningsstatistik baserad på uppgifter från allmänheten vid ytterligare ett tillfälle i avvaktan på att fragan om sysselsättningsstatistiken kan få en mer långsiktig lösning. Det framstår självklart som angeläget att begränsa ocksa allmänhetens tipp- giftslämnande. Tas sysselsättningsuppgifterna med på individblanketten för HBS 80 får dock allmänheten likafttllt en kraftig reducering av uppgifts— lämnandet jämfört med F03 75. Allmänhetens merarbete fär vägas mot statliga. kommunala och privata organs kostnader i HBS-alternativet.

Statistiska centralbyrån: Det förändrade sätt att insamla uppgifter om sysselsättning som utredningsförslaget innebär. ger enligt SCBs uppfatt- ning en god grund för en årligen återkommande regional sysselsättnings- statistik med start l980. Verket anser emellertid att det är otillräckligt att l980 enbart insamla sysselsättningsuppgifter från KU och stöder därför den av Ruist-Wallberg framförda ambitionsnivån. Skälen till att insamla sysselsättningsuppgift även på personblanketten är enligt verkets uppfatt- ning främst följande: . Kvalitetsmotiv l98t) är första gången som en utbyggd KU kommer att finnas och stor osäkerhet råder om httr denna insamling i praktiken kommer att fungera och därmed kvaliteten i uppgifterna på KU populationsavgränsningar som skall göras kräver nya kriterier som bc- höver kontrolleras — vid avsaknad av sysselsättningsuppgift pa KU finns ett statistikunderlag tillgängligt . Kontinuitetsmotiv — underlag behövs för att skapa för statistikens användning erforderlig jämförbarhet med tidigare erhållna uppgifter. SCB anser därför att sysselsättningsuppgifter maste insamlas även på personblanketten l980.

Stockholms kommun: Sysselsättningsdata skall insamlas på helt nytt

Prop. 1978/79:128 Sl

sätt. nämligen via arbetsgivarna i stället för fran enskilda arbetstagare. förslaget är i princip acceptabelt men tveksamhet räder om möjligheterna att klara av förberedelserna i tid. Bl. a. därför föreslås att statistiska cen— tralbyran ges större resurser än i förslaget för att göra cvalveringsunder- sökningar äVen för olika kommuntyper och inte bara pa riksnivä. Detta be- hövs föratt hjälpligt kunna bedöma den nya metodens resultatjämfört med de tidigare undersökningarnas.

Göteborgs kmnttttttt: Utredningen föreslär att sysselsättnings— och pend- lingsstatistik framställs genom tttnyttjande av ett antal administrativa re- tliSler. Metoden förutsätter att ett betydande registerutvecklingsarbete kan utföras före ttndersökningstillfället.

En förutsättning är att det nuvarande centrala företagsregistret kan ut- vecklas till ett heltäckande arbetsställeregister. Huvuddelen av detta arbe- te kommer att avila kommunerna. Med insats av betydande personalresur- ser bedömer Göteborgs kommun arbetsuppgiften som fullt möjlig att ge- nomföra. Arbetsuppgiften kräver dock att organisation och arbetsfördel- ning mellan SCB. kommunerna och länsstyrelserna klarläggs med det sna- raste och att underlag kan distribtteras till komtntlnerna under innevarande v'at'.

Uppgift om sysselsättning föreslas för anställda inhämtas via en nägot utökad kontrolluppgift och för företagare via inkomstregistret. Utredning— en har inte haft möjlighet att utföra provundersökningar för att mäta kvali- teten i de sysselsättningsuppgifter som den föreslagna metoden ger.

Göteborgs kommun anser att metoden enligt det förslag utredningen skisserat. ger väsentligt lägre kvalitet än en uppgiftsinsamling pa traditio- nellt sätt. Metoden innebär flera täckningsproblem jämfört med tidigare undersökningsförfarande.

Medhjälpande familjemedlemmar samt fria yrkesutövare kommer över- huvudtaget inte att kunna räknas sotn sysselsatta da dessa varken är före— tagare eller anställda. Den förstnämnda gruppen har utredningen uppskat- tat till ] procent av samtliga yrkesverksamma. l enskilda kommuner torde den vara väsentligt högre. Den sistnämnda gruppens storlek finns ingen uppskattning av.

Antalet Sysselsatta bland de som under ärel haft tillfälliga anställningar eller varit tjänstlediga under del av året kommer att överskattas. Enligt ut— redningsförslaget skall en anställd räknas som sysselsatt om uppgiften om anställningstid pa kontrollttppgiften omfattar oktober manad. För det stora flertalet personer som innehaft sporadisk anställning under året torde ar- betsgivare ange hela aret som ansti-illningstid. Detsamma torde vara fallet med de som varit tjänstlediga under del av året.

Utredningen föreslar också att de sysselsatta. liksom vid tidigare räk— ningar. skall redovisas efter veckoarbetstid. Uppgiften skall inhämtas ge- nom att arbetsgivare pa kontrolluppgift för anställda skall ange överens- kommen veckoarbetstid. Uppgiften kommer att innebära stora mätprob- lem för alla de som saknar överenskommen veckoarbetstid. tillfälligt an— ställda. vikarier m.m.

För företagare skall gruppen anställda avgränsas med hjälp av inkomst— registret. Utredningen föreslår att dessa ej skall redovisas efter veckoar- betstid. Gruppen omfattar totalt ca 100000 sysselsatta.

Utredningens förslag av metod för att inhämta uppgifter om sysselsätt- ning innebär en helt ny teknikjämfört med tidigare. Detta kan förväntas in- nebära betydande svarigheter i samband med uppgiftsinsamling. kontroll. och bearbetning. Mot bakgrund av detta och de kvalitetsproblem sotn an—

Prop. l978/79: 128 52

förts ovan anser Göteborgs kommun att uppgifter om sysselsättning bör in— hämtas även på personblankettcn. Därmed säkerställs undersökningsre— sultatens kvalitet samtidigt som man vinner erfarenheter för fortsatt ut- veckling av den nya tekniken. Merkostnaden för denna komplettering ut- gör endast 5 Mkr.

.l-Iulmö komm/m.- Utredningen föreslår att uppgifter om sysselsättning i ökad utsträckning skall baseras på administrativa rutiner och ej längre ge— nom frågor till den enskilde. Det förslag som skisseras meden bearbetning av kontrolluppgifter som statistikunderlag synes vara en i princip riktig lösning. Samtidigt skall betonas att en rad praktiska problem måste över- vinnas föratt den erhållna statistiken skall bli användbar.

Pa kontrolluppgiften avses att markera arbetsstället för den enskilde ar— betstagaren. Begreppet arbetsställe skall enligt utredningen preciseras ge- nom överenskommelser mellan SAF. andra arbetsmarknadsorganisa— tioner. SCB och RSV. Att öronmärka varje kontrolluppgift med arbetsstäl— leidetttitet innebär en ökad arbetsbelastning för företagaren. Det ligger där- för sannolikt i dennes intresse att redovisa så få arbetsställen som möjligt. Att aggregera geografiskt skilda enheter för att uppnå förenklade adminiv strativa rutiner är dock helt oacceptabelt ltr statistikanvändarsynpunkt. Varje arbetsställe mäste särredovisas för att statistiken skall bli menings- fttll.

Kontrolluppgiften avseende sysselsättning föreslås avse oktober manad samtidigt som arbetsställe-markeringen avser december mänad. En mängd arbetstagare kan antas byta arbetsplats under en månad. Tidsdif'fcrensen mellan de tva uppgifterna bör därför minimeras. I sammanhanget bör ock— sa påpekas de problem som uppstår för arbetstagare som kan erhålla mer än en kontrolluppgift. Utredningen har inte haft möjlighet att praktiskt pro- va kontrolluppgiften som statistikkälla. En sådan prövning bör snarast ske. så att erhållen statistik kan bedömas till kvalitet.

Det nya statistiksystcmet ger sannolikt ett resultat som till innehåll inte överensstämmer med resultaten från tidigare folk- och bostadsräkningar. Da tidsjämförelser är ett av räkningarnas viktigaste moment bör noggranna bedömningar ske av blir HBS 80 kan jämföras med tidigare räkningar. Av denna anledning bör också prövas om inte en komplettering mäste ske ge- nom vissa sysselsättningsfrägori samband med frågeformuläret. Det är yt— terst väsentligt att statisttkkonsumenten. när resultaten från HBS 80 erhäl- les. ges upplysning om jämförbarheten med tidigare räkningar.

Att förslaget innebär möjligheter till årlig sysselsättningsstatistik hälsas med tillfredsställelse. Att dessutom som biprodukt kan erhållas ett fortsätt- rat företagsregister (CFR) är ett gammalt kommunalt önskemål som kan förverkligas. Det arbetsställeregister som föreslås inga som en väsentlig del vid framtagandet av sysselsättningstatistiken kräver emellertid att CFR i sitt nuvarande skick avsevärt förbättras. Kommuner tillsammans med länsstyrelser föreslås få en lagstadgad roll vid upprättandet av ett förbätt- rat arbetsställeregister. I vilka avseenden kommunen skall medverka har inte preciserats. Det är angeläget att kommunens roll snarast klargörs.

Det arbetsställeregister som skapas bör inte bli en engangsföreteelse in- för HBS 80. utan möjligheter bör finnas för kommunen att varje är få till- gång till registerinnchållet vad avser inte bara statistikbearbetningar utan även Iistningar där arbetsställets namn. adress. näringsgren m.m. framgår. Kunskap om vilka arbetsställen som finns i kommunen blir framledes allt viktigare i den aktivare roll som kommunen kan förväntas spela i samband med näringslivsplanering.

Prop. l978/79: [28 53

Sysselsättningsdelens variabelinnehall tillmötesgar i stort ställda önske— mal. undantaget två punkter. I samband med pendlingsdata kommer inte längre uppgift om färdmedel att kunna erhållas. Ur trafikplaneringssyn— pttnkt är detta otillfredsställande. lcke minst för planeringen av den regio- nala kollektivtrafiken är ett heltäckande material av stort värde. Alternati— vet är att kommunen gör egna resvanettndersöknigar nted de kostnader som är förknippade därmed.

Uppgifter om yrke planeras inte heller ingå i H BS 80. Anledningen är att konsumentanalyser pekat på att materialet inte används i tillräcklig omfatt- ning. l)et finns nu anledning att tro att utnyttjandet av yrkesvariabeln kom- mer att vidgas i framtiden. Som exempel katt pekas på kommunens enga- gemang i sysselsättnings- och näringslivsfrågor. Mot bakgrund härav bör det övervägas om inte yrkesvariabeln bör kvarstå och ingä antingen som en del av fi*ägef'ormuläret eller redovisas från annan källa.

Örebro kotnmttn: l HBS 80 försvinner möjligheten att få med medhjäl- pande familjemedlemmar samtidigt som kompletteringar krävs för att man klart skall kunna avgränsa företagarna. Tillsammans svarar dessa katego- rier för ca 8 '7-2 av de sysselsatta. Även näringsgrensredovisningen påver- kas. dä medhjälpande familjemedlemmar är en stor andel inom näringsgre- nen jordbruk.

[ den nya insamlingstekniken finns vidare ett flertal osäkra faktorer. Det centrala företagsregistret har under en följd av år kritiserats frän kommu- nalt håll för att vara ofullständigt och i vissa fall felaktigt. Man kan fråga sig om den korta tid som står till buds fram till l980 räcker för att åstad- komma en upprustning av CFR.

Kontrolluppgiften avseende sysselsättningen föreslås avse oktober mä— nad medan arbetsställeredovisningen avser december månad. Mellan dessa tidpunkter byter säkert många sysselsatta arbetsplats. Det är därför av största vikt att tidsskillnaden görs så liten som möjligt. Det framgår hel- ler inte hur man skall förfara med arbetstagare som får flera kontrolluppgif- ter från olika företag.

Tillsammans talar detta för att HBS 80 bör kompletteras med uppgifter om sysselsättningen direkt från blanketterna. Detta bör göras för att möj- liggörajämförelsen med tidigare räkningar och som en säkerhet för att kva- litetsmässigt acceptabla uppgifter om sysselsättningen skall komma fram ur 1980-års räkning.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: I arbetet med länsplaneringen ska länsstyrelserna nttmera årligen enligt anvisningar följa sysselsättningsut- vecklingen i länen och kommunerna. För detta saknas dock en heltäckan- de årlig sysselsättningsstatistik vilket gör det svårt att på ett tillfredsstäl- lande sätt fullfölja uppdraget. Det är en allvarlig brist i planeringssystemet.

Det för5lag till framställning av sysselsättningsstatistik som läggs fram i betänkandet kan. om det fullföljs. sannolikt innebära lösningen på proble- met. Förutsättningen är dock att det inte stannar vid en enstaka undersök- ning. HBS 80. utan att en årlig sysselsättningsstatistik framställs. Såvitt länsstyrelsen kan bedöma blir kostnaden och därmed arbetsinsatsen för uppgiftslämnarna liten att årligen uppdatera uppgifterna. då systemet en gång är infört.

Länsstyrelsen är således positiv till att sysselsättningsuppgifter tas fram på det sätt som föreslås men vill framhålla att fördelen med det nya syste— met går förlorad om det inte fullföljs så att årlig statistik tas fram.

Av betänkandet framgår att arbetet med framställning av riktiga och ak- tuella register delvis ska göras av kommunerna och länsstyrelsen. Det är

Prop. 1978/79:128 54

känt att det centrala företagsregistret (CFR) för närvarande har ojämn kva— litet.

För att kunna användas i det här sammanhanget fordras en ordentlig ge- nomgang av registret. Med hänsyn till den arbetsbelastning som rader pa regionalekonontiska enheten under arbetet med länsplanering 1980. är det knappast möjligt att några resttrser kan avsättas för ett sådant arbete. vil- kct bör uppmärksammas.

Länsstyru/sen i Örebro län: Det principförslag som kommitten lägger fram innebär ett väsentligt steg på vägen från kostnadskri'tvande intermit— tenta datainsamlingsmetoder till registerbaserade system som ger möjlig- het till dataredovisning av variabler av väsentlig betydelse för lokal och re- gional planering. Med hänsyn till det stora databehov som föreligger är det ni'idvändigt att det föreslagna systemet med sambearbetning av Uppgifter fran kontrolluppgiften (KU) och uppdaterad och särskilt anpassad version av centrala företagsregistret (CFR) utnyttjas kontinuerligt för framställ- ning av årlig sysselsättningsstatistik. Denna statistik måste innefatta såväl antalet arbetsplatser (dagbefolkning) som antalet i respektive kommun boende sysselsatta (nattbefolkningl samt pendling.

För att minska uppgiftslämnandet från allmänheten är det rimligt att KLF-systemet används för att framställa ärlig sysselsättningsstatistik. Re- gistret måste innehålla ttppgifter om antalet anställda. var dessa varit an- ställda dvs. arbetsställe. hur länge och vilken arbetstid de anställda haft.

Enligt förslaget kommer ett arbetsställeregister att upprättas ur CFR. Behovet av ett sädant register är mycket stort hos flera organ på central. regional och lokal niva. Länsstyrelsen anser att uppdateringen av registret skall göras kontinuerligt i samråd mellan länsstyrelser. kommuner och SCB.

Lant/stings/i'irbtt/tz/et: Förbundet finner det värdefullt att utredningen i stor utsträckning sökt finna metoder att erhålla statistiken från administra- tiva register och på så sätt minska undersökningens kostnader och allmän- hetens deltagande.

Förbundet har inte under den korta remisstiden haft möjlighet att göra någon beräkning på vad systemet med sysselsättnings- och arbetsställe- uppgifter på kontrolluppgifter innebär i kostnader för landstingen. Även om kostnaderna i inledningsskedet skttlle bli relativt höga ser förbundssty- relsen på sikt enbart fördelar med förslaget. Med dessa rutiner skttlle exempelvis årligen en näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik per kommun kttnna tas fram. Denna statistik skulle då kunna ersätta en del av den statistik som nu regelbundet produceras på central såväl som lokal ni- va. Med hänsyn till de svårigheter som bl.a. föreligger inom landstingen vill förbundsstyrelsen peka på vikten av att uppdateringen av det s.k. ar- betsställeregistrct påbörjas snarast möjligt.

Komnttttt/örbttndet: Den metod för insamling av sysselsättningsuppgif- ter som föreslås i HBS 80 ger i princip möjlighet till årlig näringsgrensförde- lad sysselsättningsstatistik. En förutsättning är att det nttvarandc centrala företagsregistret utvecklas till ett heltäckande arbetsställeregister. l detta arbete kommer stora insatser att krävas av kommunerna. Det är därför en— ligt styrelsens mening angelägct att kommunernas ansvar och uppgifter lik- som arbetets uppläggning snarast klaras ut i samråd mellan kommunerna. SCB och länsstyrelserna. Ett speciellt problem som rör kommunerna i det- ta sammanhang är att det nuvarande registret för närvarande helt saknar arbetsställeregistrering av den kommunala verksamheten. Här måste alltså ett arbete mycket snart påbörjas för att utreda på vilket sätt och med vil- ken ambitionsnivå en sådan registrering skall genomföras.

Prop. l978/79: US 55

En annan mycket viktig förutsättning för sysselsättningsdelens genom— förande är att utnyttjandet av en nagot utbyggd kontrolluppgift kan för— verkligas såsom avsetts. llär förefaller en del praktiska problem återstå att lösa sammanhängande bl. a. med httr man med ett någorlunda enhetligt ar- betstidsbegrepp skall lyckas fånga in alla grupper av löntagare med olika typer av anställningsförhallanden.

Arbetsgivarna kommer att åsamkas ett merarbete genom komplettering— en av krmtrolluppgiften. Styrelsen anser emellertid att detta merarbete är motiverat med hänsyn till de vinster en förbättrad sysselsättningsstatistik kan ge och vill samtidigt understryka vikten av ett nära samarbete mellan berörda statliga myndigheter och mellan dessa och företrädare för arbets- givarna föratt förslaget skall kunna genomföras.

St't'nx/(u (tr/n'lsgit'urq/Firt'ningen (SAF) och Sveriges Industri:/Firm!nd (SI): Uppgifter om sysselsättningen föreslås av FoB-utredningen bli insam- lade vid HBS Xl) vad gäller gruppen anställda genom den kontrolluppgift som arbetsgivare har att lämna för anställda enligt taxeringslagen. Det s. k. inkomstregistret hos SCB. som upprättas årligen på grundval av taxerings- tlppgifterna. föreslas använt bl.a. för att avgränsa företagargruppen. Vida- re föreslår utredningen en sambearbetning av KU med en ny version av SCB:s centrala företagsregister (kallat arbetsställeregistret) och förutskic- kar att man därmed kan framställa näringsgrensfördelad sysselsättnings- statistik. En ytterligare sambearbetning av folkbokföringens uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör en redovisning av statistik över den s. k. dagbefolkningen samt pendlingsstatistik.

De uppgifter. som arbetsgivarna skttlle ange på KU. är "antal arbetade timmar per vecka" samt i det fallet företag har flera arbetsställen också särskild "uppgift om arbetsställe" i 8-ställig kod.

Det principförslag som FoB-utredningen i denna del framlagt är enligt vår bedömning utformat titan erforderlig analys av villkoren för en tillämp- ning av KLF—ansatsen samt i övrigt alltför opraktiskt föratt läggas till grund för en studie av sysselsättningen vid HBS 80 som ersättning för tidigare räkningsmetoder. Våra erinringar mot Utredningsförslaget i denna del kan anges främst i följande avseenden:

Po pulat ion sav g rä n s n i n gar. Vid användningen av KU-materialet kan sysselsättningsuppgifter erhållas endast för anställda och ej för företa- gare och självständiga yrkesutövare. Utredningen föreslår att gruppen fö— retagare skall avgränsas med hjälp av inkomstregistret. "vilket kommer att kunna ge en redovisning av gruppens storlek". (Se betänkandet. sid 158.) Utredningen har emellertid inte anvisat någon metod för httr grttppen före- tagare skall identifieras i registret och avgränsas gentemot gruppen anställ- da. Har utredningen tänkt sig att gruppen företagare i inkomstregistret kan avgränsas som den restgrupp. som vid en satnkörning med KU-posterna saknar make i KU—materialet: dvs. skall företagare definieras som de in- komsttagare. för vilka det inte föreligger någon KU ?

Sysselsättningsuppgiften i tidigare folkräkningar har normalt avsett en mätvecka i oktober. Utredningen föreslår. att oktober månad väljs vid HBS Xl) som närmast likvärdig mätperiod (månad är minsta tidsenhet. som registreras på KU). Utredningen har inte angivit. vilka kriterier som skall indikera förvärvsarbete. Avgränsningen skall emellertid baseras på okto- ber-förhållandena. men arbetsställeredovisningen för llerarbetsställeföre- tag och arbetstidsuppgifter skall avse december månad. Att de olika mät- tidpunkterna skapar osäkerhet beträffande precisionen i mätningen är helt uppenbart.

Prop. l978/79: [28 56

Beträffande arbetsstälIeredtwisning konstaterar utredningen att för vissa anställda med exempelvis "ambulerande arbetsuppgifter. eller för vilka ar— betsstället varierar över tiden" specialregler måste utformas för vart dessa personer skall hänföras. Utredningen påpekar att sådana regler funnits även i tidigare folk- och bostadsräkningar. men underlåter att klargöra. att det är i grunden skilda problem att utforma regler för och organisera en central och en kommunvis eller förelagsvis kodning. Särbehandlingen skulle komma att gälla stora grupper av anställda inom många olika bran— scher. men främst inom byggnads- och angläggningsverksamhet samt transport och handel.

FoB-utredningen har för övrigt förbisell. att frågan om hur berörda grup- per av anställda skall identifieras närmast ttlgör ett systemtekniskt pro- blem. Frågan står exempelvis helt öppen hur ttllandsanställda. resande med växlande arbetsplats. anställda i sjöfart. s.k. hemarbelande m.fl. grupper anställda skall kttnna identifieras i enarbelsställeföretag. Skulle ut- redningens systemförslag vinna tillämpning. kommer berörda anställda au- tomatiskt att tilldelas företagets arbetsplatskod. Vi har inte något färdigt förslag till hur de angivna problemen med arbetsplatskodifieringen bäst kan lösas inom ramen för KU-ansatsen.

Möjligheten att med krav på acceptabel kvalitet kunna avgränsa olika populationer av den förvärvsarbetande dagbefolkningen för redovisning av pendlingen och för belysningen av näringsverksamheten på låg regional ni- vå. tycks förutsätta en specialkodning och alltså en ytterligare tilläggsupp- gift för avgränsningen av ovan berörda grupper "icke pendlare” bland de förvärvsarbetande. Detta förhållande har utredningen förbisett eller under- låtit att redovisa i sitt förslag.

Beträffande mätförfarandet i övrigt och frågan om avgränsnlngen av po- pulationen förvärvsarbetande finner vi. att utredningen systematiskt un- der-värderar förekomst av förvärvsarbete genom att helt onödigt begränsa mätningen till oktoberförhållandena. Vidare har utredningen inte diskute- rat hehovet av kriterier för prioritering för de fall en och samma person representeras i KU-materialet av flera KU. Det torde vara tämligen van- ligt. att en inkomsttagare under visst inkomstår (och även viss månad) in- nehar flera anställningar. dvs. antingen utövar flera anställ'ningar parallellt eller byter arbetsgivare. Vidare förekommer. som tidigare nämnts. också anställning i kombination med eget företagande. För HBS:s vidkommande blir det således nödvändigt att kunna prioritera den KU. som härrör från den förvärvsarbetandes huvudarbetsgivare eller endera av dessa vid före- komst av flera huvudarbetsgivare under året (för näringsklassificeringen samt för dagbefolknings- och pendlingsstatistiken). Motsvarande priorite— ringar blir nödvändiga även i fall man vill utnyttja materialet för studium av förekomst av biyrken m.m. Det förefaller naturligt att inkomstbeloppet i KU används för nämnda prioriteringsändamål.

FoB—utredningen har således inte berört nämnda problemställningar be- träffande förekomst av flera KU per förvärvsarbetande men har i det fram- lagda lagförslaget förutskiekat. att HBS 80 skall kunna genomföras utan stöd av KU—materialets inkomstdata.

Variabelinnehåll. HBS 8t):s sysselsättningsdel skulle enligt utred— ningens förslag innehålla variablerna sysselsättning (förvärvsarbetande. antal timmar: ej förvärvsarbetande) och näringsgren. Uppgifterna om sys- selsättningsförhå'illandena hämtas från KU-systemet (för anställda) och SCBs inkomstregister (beträffande företagare). Omfattningen av förvärv- sarbetet har beträffande anställda föreslagits av utredningen skall anges

Prop. l978/79:128 57

som ”överenskommen veckoarbetstid enligt anställningsavtal'". Utred- ningen förutsätter tttt de grupper som saknar ett anställningsavtal om veckoarbetstid. måste särbehandlas. "lill bilden hör att inkomstregistret saknar uppgift om arbetstider. och utredningen klargör också att man inte har något färdigt förslag till httr uppgifter om företagarnas arbetstid skall erhallas.

l-"oB-utredningen har sökt anpassa definitionen av begreppet "förvärvs— arbetande" till det begrepp som tillämpats i tidigare folkräkningar inom den ram. som KU-ansatsen med tilläggsuppgifter om arbetstid kan medge. Uppgiftsinhämtande avseende förhållandena en viss mätvecka i tidigare räkningar torde ha motiverats av mättekniska skäl. (Vid FoB (ut) insamlades också uppgifter från allmänheten om ärssysselsättningen. men uppgifterna led av uppenbara kValitetsbrister.) FoB-utredningens förslag att välja en viss månad som mätperiod förefaller inte särskilt väl genomtänkt: förslaget torde snarast vara ett uttryck för försök till formell anpassning till tidigare tillämpade mätlörlaranden.

[ Utredningsförslaget utgår man saledes vid mätningen av förvärvsaktivi— teten från KU-systemets registrering av anställningsförhallandena en viss månad (oktober). För att underlätta uppgiftslämnandet föreslås företagen emellertid få lämna arbetstidsuppgifter avseende redovisningsårets senas- te löneperiod. dvs. december. Kvaliteten i mätresultaten blir vid den valda definitionen beroende av dels företagens registreringi KU av relevanta an— ställningsförhållanden avseende oktober. och dels riktiga arbetstidsuppgif- ter. Vad gäller Uppgifter om arbetstider torde mätförfarandet kunna bli be— svärligt inte bara beträffande de grupper. som har oreglerade arbetstider. Även inom ramen för anställningar med reglerad arbetstid förekommer variationer i utläggningen av arbetstider och en vandring mellan arbetsom- raden med olika arbetstider samt förändringar i förvärvsaktivitet på den anställdes egna initiativ etc.. vilket kan komplicera redovisningen och även i hög grad tolkningen av givna mätresultat.

[ principförslaget anges ingen lägsta veckoarbetstid som gräns mellan "förvärvsarbete" och "ej förvärvsarbete". men veckoarbetstiden synes komma att användas för vissa populationsavgränsningar. ehuru något för- slag eller behov inte presenterats.

Enligt förslaget kommer vidare som nämnts gruppen företagare att av- gränsas ur inkomststatistikens register efter principer. som FoB-utredning— en inte övervägt eller tillkännagivit. Gruppen kommer emellertid att klassi- ficeras som förvärvsarbetande enligt en schablon som helt avviker från den definition. som Skall tillämpas för övriga förvärvsarbetande.

Sammanfattningsvis katt sägas. att FoB-utredningen med sin definition av "förvärvsarbetande" introducerar en betydande osäkerhet i mätförfa- rande och i statistikresultaten.

U p pgift sl ä m nand et. Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 3l januari under taxeringsårct till den skattskyldige respektive till lo— kal skattemyndighet (LSM).

FoB-utredningens slutsatser beträffande förutsättningarna för uppgifts- lämnadet är enligt vår uppfattning inte trovärdiga. SAF har under hösten 1978 genomfört en egen snabbstudie i ärendet. som berört ett betydligt större antal företag. och därvid funnit. att företagen bedömer de aktualise- rade uppgiftskraven som synnerligen besvärliga. Man anser dessutom att utredningens förslag till mätningsförfarande är i princip felaktigt. då det in- te går att fastställa ett för alla arbetstagare enhetligt arbetstidsbcgrepp. Den helt avgörande invändningen mot FoB-utredningens systemförslag av-

Prop. l978/79:128 itt

ser det förhållandet. att tillkomna uppgiftskrav pa ett allvarligt sätt skulle komma att störa företagens rutiner i samband med KU—t"apporteringen till skattemyndigheter och anställda. vilket arbetsmoment i dagsläget anges vara ett av företagens största administrativa problem. Rutinerna maste sa- ledes i regel utföras under en sådan tids- och kapacitetspress. att ytterliga» re arbetsmoment bedöms sotn uteslutna.

Kommunernas arbetsinsatser i en H BS Xl). Förutsatt att den lokala planeringen ställerde krav på HBS Xt). som FoB-utredningen presen- terat. skulle det. utöver de arbetsinsatser utredningen angivit. ocksa er- fordras omfattandc assistans från kommunens sida till uppgiftslämnande företag. då utredningsplanen skulle crfordra specialregler för kodning av näringsgren och arbetsplats för stora grupper av anställda. som tidigare diskuterats. Vi ifrågasätter starkt om en sadan utredningsplan. trots extra- ordinära insatser av kommunerna. ändå skttllc kunna garantera godtagbar kvalitet i statistiken över dagbefolkning och pendling. om den skall redovi- sas också på unde-renheter av kommun.

FoB-utredningen föreslår att näringsgrenskodningen av främst vissa fö- retagare (ca )()()()()0) sker via en särskild uppdateringsrtttin av lokal skatte- myndighet tl.SM) eller taxeringsnämnd (TN) i samarbete med kontakt— männen i kommunerna. Utredningen nänmeri sitt systemförslag inte något om behovet av att engagera LSM. TN och/eller de kommunala gransk— ningsorganen för arbetsuppgiften att beträffande gruppen företagare ut- över näringsgren ocksa komplettera personuppgifterna med uppgift om Io- kaliseringskod. Kan utredningen ha tänkt sig att populationen företagare generellt skall redovisas som '"hemarbetare" eller att grttppen eventuellt helt skall utgå ur dagbefolkningsstatistiken och pendlingsstatistiken')

Kvalitet. FoB—utredningen säger sig inte ha haft möjlighet att prak- tiskt pröva KU som statistikkälla. men vågar göra den bedömningen. att företagen har goda förutsättningar att kunna lämna efterfrågade statistik- ttppgifter. Av redan anförda erinringar mot Utredningsförslaget framgår att vi från vår sida funnit ett llertal inslag i undersökningsplanen bristfälliga sett ur kvalitets— och an 'ändarsynpunkt.

S e k re t e s s - oc h i n tegrit e t sfrågo r. Organisationerna vill först erinra om det sekretesskydd. som jämlikt 19 å & sekretesslagen gäller för uppgifter ur SCB:s centrala företagsregister (CFR) om antalet anställda el- ler arbetstimmar hos ett företag visst år. Med den konstruktion utredning— en givit åt sitt system— respektive lagförslag blir i praktiken detta sekretess- skydd verkningslöst. Vi förutsätter emellertid att det av utredningen före- slagna särskilda arbctsställeregistret skall likställas med (TFR i sekretessla- gens mening. om den nya varianten av företagsregistret överhuvud taget är nödvändig att lägga upp och organisera som ett från CFR fristående regis- ter.

FoB-utredningen föreslår ocksa en användning av fastighetskoordinater för den rumsliga redovisningen av HBS-resultaten (se 8 &. andra stycket. lagförslaget). Utredningen förordar att SCB. för de län där fastighetskoor— dinater kommer att finnas (980. ges rätt att tillhandahålla sådan statistik på uppdragsbasis. ()rganisationerna avstyrker utredningens förslag i denna del och hänvisar därvid till vårt gemensamma yttrande till justitiedepartev mentet. 1977—tll-l4. över FABAK (SOU 1976157). där vi bl.a. anförde följande:

"De integritetsproblem. som av många upplevs som allvarliga i och med tillkomsten av de stora centrala registren. har för fastighetsdatasystemets del ännu inte behandlats på ett slutligt. godtagbart sätt. Särskilt gäller detta

Prop. l978/79:128 59

det koordinatsatta personbandet. dvs. det med stöd av fastighetsregisler- kungörelsen upprättade koordinatrcgistret över landets fastigheter och länsstyrelsens pcrsonband över totalbefolkningen bildade särskilda regist- ret med syfte att utnyttjas för samhällsplancring. Bortsett från att ett så vagt och allmänt registcrämlamal från rättsliga och principiella synpunkter inte kan godtagas. kan tillskapandet av det register över totalbefolkningen som det här gäller inte accepteras från integritetssynpunkt. Ett sådant re- gister är dessutom icke godtagbart av det skälet. att de uppgifter som an- setts ingå i det koordinatsatta personbandet i väsentlig man insamlats för bestämda administrativa ändamål trtan angivande av det nu tänkta register- ändamålet.

Genom anvi'tndning av lägesbestämda koordinater för varje särskild fas- lighet pa personuppgifter av olika slag skapas förutsättningar. som datain- spektionen beskrivit på följande sätt i skrivelse l975-(l9-ll till justitiede- parternentet.

"l)atainspektionens erfarenhet visar att. även om en prövning av sant- körning mellan olika register skall ske från fall till fall. innebär existensen av ett basregister av detta slag att — av ekonomiska och rationella skäl starka krav kommer att ställas på att få utnyttja registret för samhällspla— neringsändamål. som kräver samkörning.'

Organisationerna anser för sin del mot denna bakgrund att de personsat— ta koordinatband som upprättats försöksvis för tre län inte bör tillåtas."

Sett ur integritetsskyddssynpunkt innebär trtredningsförslagct väsentli- ga nyheterjämlört med i tidigare folkräkningssammanhang tillämpad prax- is. Utöver det att personuppgifter skall lämnas av den enskilde själv skall uppgifter om honom/henne enligt förslaget nu också lämnas av annan. nämligen i förekommande fall av arbetsgivaren på KU. Innebörden av denna speciella nyhet har emellertid inte analyserats närmare av utred- ningen. Detta är så mycket mer anmå'trkningsvärt som de nya personupp— gifterna är oprecisa och följaktligen inte svarar mot grtrndläggandc krav på bl.a. kvalitet.

I--"oB-utredningcn har inte diskuterat möjligheten att anställd — med led— ning av eget KU—exemplar — kan komma att ha erinringar att anföra mot innehållet i exempelvis lämnade uppgifter. Vi förutsätter att arbetsgivare blir skyldiga att — i efterhand — ktrnna informera den anställde om inne- börden av lämnade arbetstidsuppgifter och i förekommande fall även be— träffande innebörden av uppgivet arbetsställentrmmer. Frågan om — och hur den anställde skall få sina eventttella rättelsekrav tillgodosedda gent- emot de register—ansvariga. dvs. RSV och SCB samt eventuellt även arbets- givaren. har utredningen följaktligen inte heller övervägt.

Utöver nämnda mycket viktiga principiella respektive systemtekniska problem inrymmer KU-ansatsen i FoB—utredningens förslag ocksä viktiga frågor som rör de rättsliga grunderna för uppgiftslämnandet. Företagens uppgiftsplikt beträffande anställd personal måste kunna avvägas och utfor- mas så att företag inte belastas med trppgiftskrav. som kan leda till tvist mellan arbetsgivaren (uppgiftslämnaren) och den anställde om vad som är riktig uppgift. Kombinationen uppgiftskrav av mjukdata-karaktär beträf- fande anställda och straffsanktionerad uppgiftsplikt skulle företag/arbets- givare för egen del ktrnna uppleva som ett reellt integritetshot.

Det ovan sagda skall ses mot bakgrunden av att de av utredningen före- slagna variabelbegreppen vad gäller sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentiliering ännu inte är bestämda vare sig till tidsrymd eller innehåll. (Se utredningens lagförslag. ! &. sista stycket.)

Prop. l978/79:128 60

(_)rganisationerna kan givetvis inte tillstyrka förslag till nya uppgiftskrav och nya statliga informalionssystem i de delar rättssäkerhetsrisker för tipp- giftslämnare eller "tredje part" kan förekomma (explicit eller implicit).

[ andra sammanhang har man -- främst frän datainspektionens sida till skydd för den enskildes personliga integritet krävt att personuppgifter. som viss myndighet insamlat. avidentifieras före utlämnande till annan myndighet. (')rganisationerna finner det erforderligt av såväl integritets- som sekretesskäl att föreslå. att det i förutsättningen för företagens med- verkan i uppgiftslämnandet i anslutning till HBS su skall ingå. att person- uppgifter. som utlämnas av arbetsgivare avseende anställda till RSV för överlänmandc till SCB avidentifieras av RSV vid utlämnandet.

(.)rganisationerna vill i detta sammanhang göra det principiella påpekan- det att det ur integritetsskyddssynpunkt vore ändamålsenligt om det bland villkoren för överföring av personuppgifter myndigheter emellan generellt ingick kravet på avidentifiering. i de fall personuppgifterna härrör ur före— tagens uppgiftslämnande beträffande anställd personal. Om denna regel in- te kan ges generell giltighet vore det en alternativ väg att gå att tillämpa den ordningen. att allt externt registerutnyttjande av en myndighets per- sonregister endast fick äga rum under denna myndighets ansvarighet.

Förekommande sambearbetningar i HSB 80 mellan det 5. k. inkomstre- gistret (eller dess källregister inom det skatteadministrativa systemet) och KU-beståndet för genomförandet av sysselsättningsundersökningen bör enligt vår uppfattning följaktligen arrangeras i skatteverkets regi.

Sam m a n fa t t an d e s y n pun k t e r. Sammanfattningsvis vill vi från organisationernas sida framhålla. att vi finner FoB-utredningens plan för sysselsättningsdelen i HBS 80 vara varken väl underbyggd eller ändamals- enlig. Enligt vår bedömning skulle den framlagda planen inte medge en ut- formning av rationella systemlösningar och inte sådana kvalitativt godtag- bara mätningar. som bör kunna förutskiekas ske i en totalundersökning av sysselsättningen. Vi anser vidare att utredningen lämnat helt orealistiska beskrivningar av lörutsättningarna för det särskilda uppgiftslämnande. som utredningen föreslår skall åläggas företag och andra arbetsgivare. och vill uttala farhågor för att den föreslagna samordningen med statistikupp- gifter på KU kan komma att medföra ej acceptabla störningar i företagens uppbördsrutincr. Vi avstyrker därför utredningens förslag i denna del.

Vi vill i detta sammanhang tillägga. att utredningen enligt vår bedömning valt en mindre lämplig metod för mätningen av sysselsättningen. eftersom den ställer onödigt stora anspråk på uppgiftslämnandet. Utredningen har vidare inte ägnat frågorna om integritets- och sekretesskyddsbehovet för person- och företagsuppgifter den behandling och omsorg. som ärendet en— ligt vår uppfattning kräver. Nedan lämnar vi ett eget förslag till alternativa rutiner för en motsvarande studie vid HBS 80. där KU inte behöver belas-_ tas med särskilda statistikuppgifter.

Alternativ plan för sysselsättningsundersökningen vid HBS 80

Här framlagda förslag kan ses som en modifiering av FoB-utredningens plan och utgår från samma principlösning som skisserats av utredningen vad gäller anlitat källmaterial. Alternativet skiljer sig däremot i följande avseenden:

Po pu lat i o n sav g rä n s nin ga r. Mätperioden föreslås utsträckt till att avse hela inkomstäret (1980). Populationen förvärvsarbetandc avgrän- sas primärt ur inkomstregistret. Som förvärvsarbetande i HBS 80 föreslas

Prop. l978/79:128 61

att varje inkomsttagare räknas. sotn har en taxerad inkomst uppgående till minst ett basbelopp.

Som företagare och självständiga yrkesutövare avgränsas den popula— tion bland de förvärvsarbetande. som har en anställningsinkomst enligt KLF—materialet. som är lägre än hälften av den taxerade inkomsten. Övriga förvärvsarbetande klassificeras som anställda.

Med ledning av inkomstuppgiften kan vid behöv de för en analys av s_vsv selsättningsförhållandena mera intressanta delpopulationer med låg årsin— komst avgränsas. exempelvis grupper i inkomstintervallet l—Z basbelopp respektive intervallet 2—3 basbelopp.

Genom att välja inkomstbelopp som underlag för fastställande av för- vi'trvsverksamhet (eller viss ekonomisk aktivitet). erhålles en systematisk grttnd och en enhetlighet för olika slags tvärsnittsstudier och för framtida längdsnittsstudier.

Genom det material som framställts av SCB i det s. k. Sl'lNKvprojektet (sysselsättningsstatistik baserad på inkomststatistikens material) torde det bli möjligt att på ett godtagbart sätt länka tidigare FoB-data med framtida sysselsättningsdata framtagna enligt här förordade modell av KU-ansat— sen. Enligt FoB—utredningen levereras fr. o. m. hösten I978 successivt upp— gifter frå'in SPlNK-projektet till länsstyrelserna "om förändringar i för— värvsintensiteter avseende åren 1975 och framåt" (sid. 199).

V ariabcl i n nehål l. Sysselsättningsdelen i en modifierad HBS 80 föreslås omfatta följande särskilda variabler: — inkomstttppgift enligt inkomstregistret förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande (härledd uppgift ur föregående variabel) — inkomstttppgift enligt respektive förekommande KU — arbetsplatsens belägenhet enligt SCB:s arbetsställeregister per respekti- ve KU (företagsvis registrering erfordras vid flerarbetsställeföretag) — näringsgren (enligt arbetsställeregistret) per KU.

Enligt det här framlagda förslaget erfordrar en HBS 80 således inte att uppgifter inhämtas i särskild ordning från arbetsgivarna om förvärvsarbe— tets omfattning beträffande varje anställd (eller annan för vilken KU skall lämnas). utan frågan om graden av förvärvst'tktivitet härleds direkt ur in— komstregistrets uppgifter.

Up pgi ft s l ä m nand e t. Som framgått av det ovan sagda kan HBS 80 genomföras titan att uppgift om veckoarbetstid eller motsvarande arbets— tidsttppgifter infordras på KU. Uppgiften om arbetstid är onödig för identi— fiering av förekomst av förvärvsaktivitet och bör därför inte infordras från arbetsgivarna.

FoB-utredningen utgår ifrån att SCB:s arbetsställeregister kommer att kttnna samköras mcd KU-beståndet via organisationsnttmmeridentiteten för paföring av uppgifter om arbetsplatsens belägenhet och näringsgrens— kod. Denna rutin kan gälla beträffande företag med ett arbetsställe. För flerarbetsställeföretag föreslås att arbetsställeidentiteterna påföres berör— da KU individuellt företagsvis.

Det är nödvändigt att finna andra och mer rationella former för registre— ring av arbetsställeidentiteterna än de FoB—utredningen föreslagit. Angi— vande av arbetsställenummer på varje enskild KU-blankett måste betrak— tas som ett helt orealistiskt systemförslag. Om det överhuvud taget skall bli möjligt för företagen att rapportera de begärda identitelsuppgifterna. bör uppgiftslämnandet få ske i ett arbetsmoment. som inte stör företagens. ordinarie KU-rutiner. som redan nu regelmässigt torde få lov att utföras under stark tidspress.

Prop. l978/79:128 62

SCB:s arbetsställeregister (dvs. nuvarant'le CFR) är ett statistikregister. där lörekommande tlnderindelningar för bestämning av arbetsställeenhcter sker enligt viss schablon. lirhållna enhetsuppdelningar lorde ofta vara sva— ra att identifiera för de berörda företagen. när de skall betraktas som sär- skilda funktionellt (bransehspecifikt) och geografiskt klart avgränsade en— heter. Vidare gäller beträffande här aktuella llerarbetsställeföretag att ('FR regelmässigt inte är uppdaterad med informationer om aktuella orga- nisationsförhållamlen vid det tilllälle KU skall lämnas. Därtill kommer svårigheten att knyta varje anställd (eller KU) till visst sädant "arbetsstäl- le". Oklarheter torde bli legio. Tidsutrymme för specialutredningar torde saknas i anslutning till KU—rapporteringcn. varför riskerna kan förutses vara stora för omfattande partiella bortfall av arbetsstället)ppgil'ter.

Anförda omständigheter päfordrar ett alternativt f("irfarande. om företa- gens medverkan överhuvud taget skall påfordras.

Vi föreslår att uppgifter om arbetsställe -- som är ett ttppgiftskrav som enbart berör llerarbetsställeföretag — insamlas i särskild ordning och fri- stående från KU-rapporteringen. Denna särskilda arbetsställerapportering kan då begränsas till att avse en personnummerförteekning över anställda (inkl. övriga. för vilka KU skall lämnas) med förekommande arbetsställe— identiteter markerade. Rutinen bör tidsmässigt inplaneras efter KU-rap- porteringen.

Alternativet innebär att arbetsställeuppgifterna kan lämnas titan att man riskerar att skapa nagra störningar i den för företagen mycket känsliga KU-proceduren. För manga företag torde detta vara ett villkor för att överhuvud taget kunna medverka i en arbetssti'tllerapportering enligt HBS—modellen och att praktiskt kunna effektuera uppgiftsplikten i fråga.

Vi ifrågasätter i detta sammanhang om FoB-utredningen på ett godtag- bart sätt kunnat avväga kostnaderna för framställningen av statistik över dagbefolkningen och pendling på lägsta regionala nivå (s. k. nyckelkodom- råden) mot behovet eller värdet av denna statistik. Kostnaderna för fram- ställning av en kvalitativt acceptabel statistik stiger här mycket brant vid en ökning av detaljeringsgraden i statistiken. Vi förordar att det ordinarie programmet i HBS Xl.) begränsas till framställning av statistik avseende pendling över kommungräns och till statistik över dagbefolkning på lägst kommunnivå. För flerarbetssti'illeföretagens vidkommande skulle förslaget innebära att arbetsställeredovisningen enligt det obligatoriska programmet kttnde begränsas till företag med branschskiljande verksamhet (för SNI- kodningen) och/eller med arbetsplatser i flera kommuner. Vi föreslår att enskilda kommuner ges möjlighet att välja att på egen bekostnad och under berörda företags frivilliga medverkan lata framställa motsvarande statistik på lägre regional niva.

De centrala bearbetningsrutinerna. De centrala bearbetning- arna skulle sannolikt komma att skilja sig åt i ett flertal avseenden för de

åda alternativen. dvs. för FoB-utredningens programförslag respektive här framlagda variant av mätförfarandet.

Den viktigaste avvikelsen torde gälla belastningen på det skatteadmini- strativa systemet. FoB-utredningens förslag förutsätter att KU komplette— ras med uppgifter om både "arbetad tid" och "arbetsställenummer". vil- ket innebär krav pa ändring av KU-blanketten och rutinerna för indataregi— strering. indatakontroll m.m. Vårt förslag skulle kunna genomföras med bibehållande av den ordinarie KU och med registreringsrutinerna för KU helt intakta.

Det tillkommer i vårt alternativ en registrering av arbesställeidcntiteter

Prop. l978/79: 128 63

för anställda i flerarbetsställeföretag. men denna registrering bör ktlnna ske avgränsat från KU-rapporteringen. Det föreligger därvid goda möjlig- heter att rationalisera denna registrering enligt olika modeller. så att arbe— tet med hade uppgiftslämnandet och den centrala registreringen begränsas.

[ övrigt saknas underlag för en jämförelse mellan de bada alternativen beträffande vilka olika slags bearbetningsprocesser som de skulle kunna initiera.

Alternativet sett ur konsumentsynpunkt. Den grundläggan- de skillnadcn mellan utredningens förslag och här förordat alternativ gäller valet av definition av begreppet "'förvärvsarbetande". Det är dätför av av- görande betydelse vilken definition och vilket mätförfarande som är mest ändamålsenligt sett ur statistikkonsumenternas synvinkel.

Vi har föreslagit att mätperioden för samtliga förvärvsarbetande ut- sträcks till hela inkomståret samt att frågan om graden av förvärvsaktivitet härleds direkt ur inkomstregistrets inkomstdata. Förfarandet att bestämma förekomst av förvärvsarbete av viss omfattning direkt på basis av register- data som anger aktiviteter i ekonomiska termer ger inte bara en praktisk. operationell definition av begreppet '"ft'irvärvst'trbete" utan också en defi- nition som är mycket ändamålsenlig sett ur olika användningssynpttnktcr. Den främsta fördelen med den valda definitionen är att den inte erfordrar särskilt uppgiftslämnande och därigenom inför onödig osäkerhet i mätför- farandet.

Här föreslagen definition har vidare delvis prövats i det s. k. SPlNK- projektet inom SCB. KU—ansatsen i HBS Xl) medger dessutom att SPlNK- modellen för sysselsättningsstudier kan utvecklas och byggas ut med hän- syn till just KU—materialets detaljeringsnivå — förekomst av flera syssel- sättningar kan fångas tipp i KU-beståndet — samt också medge framställ- ning av både näringsgrensfördelad statistik samt dagbefolknings- och pendlingsstatistik.

Det skall vidare fastslås. att det väsentliga konsttmentintresset för av- gränsning av populationen förvärvsarbetande inte torde vara att mäta ar- betstider eller ”veckoarbetstider som hör samman med anställningen" el- ler motsvarande data för den stora statistikgruppen heltids- och deltidsar- bctande. Det centrala intresset inför en sysselsättningsstudie och det egentliga mätproblemet i en sysselsättningsttndersökning är att finna ett entydigt sätt och en bra metod för att fånga upp de samhällsgrupper. som har att leva med de mera instabila sysselsältningsförhållandena. Dessa grupper blir felaktigt eller oklart representerade i räkningar baserade på specificerade arbetstidsuppgifter enligt FoB-utredningens förslag och en- ligt tidigarc tilllämpade räkningsmetoder. Väljer man i stället inkomstupp- gifter på årsbasis som kriterium för förvärvsverksamheten kan berörda gränspopulationer avgränsas på det mest adekvata och effektiva sättet bland de alternativ som erbjuds. när KU-materialet och inkomstregistret svarar för källinformationen.

Vid en replikation av HBS 80 och vid framtida längdsnittsstudier av för- värvsverksamhetens utveckling torde fördelarna med här given definition av förvärvsarbete bli ännu mer markanta och självklara vägda mot FoB- tttredningens Osäkra och oklara arbetstidsskalor.

Som tidigare berörts har FoB-utredningen ansett inkomstuppgiften på KU så ointressant. att informationen inte ens skall kopieras ur KU för HBS 8(l:s räkning (se lagförslaget. 7 s'l. Med det givna systemförslaget avhänder man sig också möjligheterna att för förvärvsarbetande med flera KU ut— nyttja inkomstdata per KU som prioriteringsgrund för bestämning av "hu—

Prop. l978/79:128 64

vudsysselsättning" (dvs. viss arbetsplats och bransch vid flera sysselsätt- ningar). respektive gradera övriga anställningar på ett systematiskt sätt och för exempelvis en särredtwisning vid HBS 80 av förekomst av bisyss— lor. yrkesbyten etc.

Vid en tillämpning av FoB-utredningens systemförslag för HBS X() kan det förutsättas. att man tvingas utforma vissa prioriteringsregler för val av huvudssysselsättning på basis av uppgifterna om anställningsperiod och arbetade timmar i respektive KU. Det kan emellertid också förutskiekas att valet av viss KU att representera huvudsysselsättningen kommer att göras tämligen ”slumpmässigt". vilket självfallet kommer att återspeglas i statistikens kvalitet. Det sagda skall ses mot bakgrunden av att det är en stor andel av de förvärvsarbetande som har två eller flera KU. att redovis- ningen av data om anställningsperiod på KU torde generellt sett. bli myc- ket ojämn och ofullständig och att arbetstidsuppgifter för stora grupper av anställda kan bli tämligen osäkra eller godtyckliga.

På liknande sätt som beträffande val av metod för bestämning av "hu- vudsysselsättning" kan vårt förslag anvisa en entydig metod för avgräns- ning av gruppen företagare ur inkomstregistret genom att ställa KU-mate- rialets inkomstbelopp mot inkomstregistrets uppgift om taxerad inkomst. FoB-utredningen ger däremot ingen antydan om httr motsvarande popula- tionsavgränsning skall utföras. Vad som här kan förutsättas är att utred— ningen inte räknat med att utnyttja KU-materialets inkomstdata.

Vad i övrigt gäller skillnaderna mellan här diskuterade varianter av KU— ansatsen kan det för resultatredovisningens vidkommande särskilt fram— hållas. att vår modell genom att välja hela inkomståret som mätperiod tit- nyttjar KU-materialets samlade information. vilket medger en väsentligt mer fyllig och mer allsidig statistik. Utöver "huvudsysselsättningen" (de- finierad enligt huvudinkomstkriteriet) kan nämligen övrigt förvärvsarbete också mätas. branschbestämmas och lokaliseras geografiskt på individnivå (den förvärvsarbetande knyts till visst företag och arbetsställe efter relativ inkomststorlek per deltjänst eller företagande). KU-materialet inklusive inkomstregistret kan således om hela inkomståret väljs som mätperiod ge väsentligt fylligare underlag för HBS än FoB-utredningen och än vad tidi— gare folkräkningar kunnat tillhandahålla. Möjligheterna att ha tillgång till uppgifter för ett helt är bör självfallet utnyttjas för en allsidig och mera komplett beskrivning av både befolkningens förvärvsaktiviteter och för en fylligare beskrivning av näringsverksamheten på regional nivå uttryckt i HBS-termer.

Sekretess— och integritetsaspekter. Vi hartidigare i detta ytt- rande framhållit. att vi sett det motiverat av sekretess- och integritetsskäl att förorda. att personuppgifter som skall tillhandahållas HBS 80 och som härrör ur företagens ttppgiftslämnande avidentifieras av RSV före utläm- nandet. Givetvis bör liknande principer och förfaranden tillämpas också ifall HBS 80 skulle baseras på en modifierad undersökningsplan enligt ex- empelvis den modell vi här förordat.

K os t nad sbed öm ningar. En kalkyl av kostnaderna för alternativet måste givetvis utarbetas i särskild ordning och för jämförbarhet enligt de principer som legat till grund för FoB-utredningens kalkyler.

Här kan emellertid noteras några förhållanden som bidrar till att minska respektive öka kostnaderna om alternativet skttlle ersätta FoB-utredning- ens plan för HBS 80.

Beträffande uppgiftslämnarkostnaderna har FoBvutredningen uppskattat företagens uppgiftslämnarinsats till ca l00 000 arbetstimmar. Säkerheten i

Prop. l978/79:128 (vi

denna skattning får diskuteras i annat sammanhang. Här skall endast konstateras. att vi med värt här fratnlagda ändringsförslag begränsar upp— giftskravet på företagen till en bråkdel (kanske en tiondel) av den uppgifts- börda som utredningens alternativ skttlle innebära (vilket alternativ emel- lertid med säkerhet skulle bli betydligt mer arbetskrävande i realiteten än vad FoB—utredningen beräknat —- förutsatt det överhuvud taget vore ge- nomf't')rbart). Vid en tillämpning av vårt ändringsfi'h'slag försvinner nämli- gen kravet på att redovisa "arbetad tid" eller motsvarande. som i utred— ningens alternativ skall anges på varje KU—blankett. Vidare föreslas ar- betsställeidentiteterna för anställda i llerarbetsställcföretag i var modell bli rapporterade i en särskild rutin. sotn syftar till att minimera uppgiftsläm- narbt'jrdan för de ca 8000 llerarbetsställeföretagen. Begränsas programmet avseende pendling och förvärvsarbctandc dagbefolkning till statistik på kommunnivå. skulle uppgiftskravet beröra uppskattningsvis högst 5000 företag.

Vad gäller de centrala bearbetningskostnaderna utgår i vart ändrings- för'slag de extra besvär och kostnader. som en undersökning enligt FoB— utredningens förslag skulle komma att åsamka den skatteadministrativa verksamheten och vilka kostnader l-"oB-utredningen inte redovisat.

Genom vårt förslag minskas också kraven på den kommunala gransk- ningen. vad gäller behovet av kontroll och komplettering av sysselsätt- ningsuppgiftcr. liksom också behovet av centrala kontrollinsatser.

Nackdelen med det av oss framlagda systemalternativct är att det er- fordrar en stansning och en extra uppdateringsrutin för komplettering av HBS:s KU-bestånd med arbetsställeidentiteter för flcrarbetsställeföreta- gens KU.

Vad gäller kostnader för registerbearbetningari övrigt och för resultatre— dovisningarna baserade på de respektive alternativens olika bestånd sak- nas underlag för särskilda kostnadsbedömningar.

["t'il't'ningcn _li'ir komm/mal stulit-tilt (a'/i planering (KS/'): Utredningen föreslår. att uppgifterna om sysselsättningen skall hämtas in via olika re- gister i stället för som tidigare med hjälp av blanketter från allmänheten. Utredningens förslag får delvis betraktas som ett principförslag. Förening- en ansluter sig till detta principförslag. Förslaget ligger helt i linje med de tankar som under senare år framförts om nödvändigheten av att i ökad ut- sträckning använda den information som finns i olika administrativa regis- ter som underlag i samhällsplaneringen.

En betydande fördel med den föreslagna metoden är. att den ger möjlig- heter till en årlig n'z'u'ingsgrcnsfördelad sysselsättningsstatistik. l utredning- en framgår. att behovet av en sådan årlig statistik växer sig allt starkare i takt med att samhällets ansvar för sysselsättningsfragorna ökar. Utan till- gång till ett aktuellt underlag försvåras i hög grad samhällets möjligheter att bedriva en aktiv sysselsättningsplanering. Men det ärinte bara i sysselv sättningsplaneringen som det är nödvändigt med aktuella uppgifter om sys- selsättning och näringsliv. Sådana data är viktiga underlag i många plane- ringssammanhang. inte minst på det kommunala planet. Att det nu kan skapas möjligheter att erhålla årlig sy sclsättnings- och näringslivsstatistik måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.

Som tidigare framhållits är en mycket viktig förutsättning för genomfö- randet att ett fungerande arbetsställeregister kan byggas upp. Det krävs ett stort arbete innan det nuvarande CFR kan utgöra bas för ett sådant arbets— ställeregister. Det är därför nödvändigt. att tillräckliga resurser avdelas för detta arbete både inom SCB och hos kommuner och länsstyrelser. Det är 5 Riksdagen l978/79. I .vuml. Nr [28

Prop. l978/79. l28 ()(!

även viktigt. att ett samarbete snarast kan komma igang mellan S("B. läns— styrelserna och kommunerna när det gäller uppbyggnaden av arbetsställe- registrct. Kommunernas ansvar och roll i detta samarbete maste ocksä klarläggas sä fort som möjligt.

Föreningen vill framlialla. att ett arbetsställeregister inte inskränker sig till att vara ett hjälpmedel för HBS 80 och en därefter ärlig sysselsättnings- statistik. Registret kommer att vara ett viktigt informationsunderlag för t.ex. rumsliga analyser av servicebehov och lokaliseringsöverväganden. Det bör gälla även pä högre geografiska nivaet' än den kommunala.

I.("in.vplrmcrurvrux _lå'irt'ning: Det principft'jrslag som l-"oB-utredningen framlägger är ett väsentligt steg pä vägen fran kostnadskrävande datain— samling via blanketter till registerbaserade system. Förslaget mäste dock fullföljas sa att alla dessa fördelar kan utnyttjas. En självklar konsekvens. med hänsyn till det stora behov som föreligger. är att det system med kon— trolluppgifter (KU) och arbetsställcregister (Cl-"R) som skall upprättas för HBS 80 utnyttjas kontinuerligt för att framställa ärlig sysselsättningsstati- stik.

När företagen en gang i samband med HBS 80 pa KU har infört uppgifter om arbetad tid per vecka och om arbetsställe torde. enligt vad utredning- ens undersökning visar. ocksa kostnaderna för att varje är uppdatera dessa rutiner vara marginella. Här bör saledes inget hinder föreligga för att fa fram en ärlig sysselsättuingsstatistik.

När det gäller arbetsställeregistret. som är den andra grundförutsätt- ningen för sysselsättningsdelen i l—l BS 80. sägs i förslaget att förberedelser- na maste starta tidigt under varen I979 med insatser för att utveckla cen- trala företagsregistret till ett arbetsställeregister. Länsstyrelserna bör en- ligt utredningsförslaget samordna registerarbetet inom länen. Hur denna samordning skall organiseras har utredningen inte närmare preciserat. Med kännedom om centrala företagsregistrets nuvarande innehäll och kva— litet kommer det att krävas stora arbetsinsatser för länsstyrelserna och kommunerna att fa fram ett fullgott arbetsställeregister för HBS 80. Läns- planerarnas Förening vill med skärpa framhålla att de personella resurser- na pä länsstyrelsernas regionalekonomjska enheter inte räcker till för nag— ra större insatser i detta sammanhang. Registerarbetet förutsätts nämligen äga rum samtidigt med det omfattande arbetet med Länsplanering 1980.

Enligt Länsplanerarnas Förening är det nu rätt tillfälle att ta ett ordenligt grepp om företagsregisterfrägan. Det arbetsställeregister som fordras för HBS 80 ger ett unikt tillfälle att lösa problemet med det omfattande dubbel- arbete som sker genom att kommuner. länsstyrelser och andra länsorgan upprättar egna företagsregister. Stora kostnadsbesparingar finns här att göra för samhället totalt. FoB-utredningen har inte redovisat nägon kost- nad i sin kalkyl för arbetet med arbetsställeregistret. Det beror givetvis på att man vill presentera en sa tilltalande kalkyl som möjligt. Statistiska cen- tralbyrån bör enligt Länsplanerarnas Förening se till att medel ställs till förfogande för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med arbetsställe- registret. Den insatsen ger en mängdubbel utdelning för samhället som hel- het.

Resurser mäste säkras så att arbetsställeregistret ärligen kan uppdate— ras. På så sätt kan registret ersätta många liknande företagsregister som nu förs på lokal och regional nivå samt dessutom användas för framställning av ärlig sysselsättningsstatistik. Kostnaderna för att producera ärlig stati- stik över sysselsättning och pendling är enligt FoB-utredningen begränsade (ca 2—3 milj. kr. per är).

Prop. l978/79: 128 (»7

Kvalitetsaspekterna på sysselsättningsuppgifterna i HBS 80 har enligt Länsplanerarnas Förening inte tillräckligt seriöst behandlats av utredning— en. Dct är mer tro än vetskap som kotnrner till uttryck här. Med hänsyn till att en ny och obeprövad metod enligt förslaget skall utnyttjasi HBS 80. vo- re det tillrådligt att parallellt inhämta sysselsättningstlppgifter via person— blanketter som i FoB 75. Härigenom skulle det bli möjligt att kunna göra jämförelser med FoB 75. Utan en sädan möjlighet tilljämförelse bakåt i ti- den är uppgifternai HBS 80 av begränsat värde åtminstone till dess att upp- gifter frän en ärlig sysselsättningsstatistik erhållits för ett antal år.

Hushålls- och bostadsdelen

Bt).s'ladsslyrclscu: Bostadsstyrelsen tillstyrker att FoB 1980 genomförs i huvudsak efter de riktlinjer och med den samordning med fastighetstaxe— ringen som utredningen föreslär.

Frågan om hur bostadsdata skall samlas in för flerbostadshus m.fl. — från fastighetsägare eller på de blanketter som hushållen ändä måste lämna — bör prövas närmare vid detaljplaneringen. Insamling från hushåll kan vara en fördel m. h. t. jämförbarth med FoB 75.

Kraven på jämförbarhet med tidigare FoBzar måste ställas högt m. h. t. att sådana jämförelser är ett av de viktigaste underlagen då det gäller att bedöma utfallet av bostadspolitiken.

Utredningen föreslår att uppgifter om inkomst inte ska kombineras med bostadsuppgifter l980. Bostadsstyrelsen anser att den fortsatta planeringen bör innefatta en prövning av möjligheterna att från FoB-uppgifter och olika befintliga register göra analyser av bostadsförhällanden för olika inkomst- grupper. Sådana analyser kan eventuellt göras för ett urval av hushåll. Möjligheterna till en samordning med inkomstfördelningsundersökningen genom en tillfällig utbyggnad av denna bör särskilt prövas.

DEFU: Utredningens förslag innebär att bostads- och lägenhetsuppgif- ter till HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen l98l insamlas på ge- mensamma blanketter. Samordningen är möjlig genom att i stort sett sam- ma uppgifter tidigare efterfrågats för de båda ändamålen men vid olika tid- punkter. Förslaget till samordning har enligt DEFUs uppfattning stora för- delar med hänsyn taget till det totala uppgiftslämnandet och de samhälls- ekonomiska vinster som följer av minskad blankettmängd och en samord- nad hantering. Dct är därför mycket tillfredsställande att denna samord- ning nu realiseras. DEFU vill emellertid i sammanhanget peka på riskerna för dubbelförfrågningar till uppgiftslämnarna vid gransknings- och kom— pletteringsförfarandet. Dessa kan uppstä om inte de kommunala gransk- ningsorganens insatser sker samordnat med kontrollen vid fastighetstaxe— ringen.

! förslaget till HBS 80 redovisas tre alternativa ambitionsnivåer vad gäl- ler den del som kan kräva blankettinsamling från allmänheten. DEFU för- ordar det alternativ som innebär en undersökning l980 utan generell blan- kettinsamling från allmänheten. Som skäl för sitt ställningstagande anför DEFU såväl uppgiftslämnarmässiga som kostnadsmässiga konsekvenser i relation till de uttalade behoven så som de framställs i utredningens använ- daranalys. DEFU ansluter sig i övrigt till de synpunkter som framförs av utredningsledamöterna Lemne och Karlsson i denna fråga.

1976 årsfaslig/tetstaxeringskammitlé: FoB-utredningen har under olika skeden av utredningsarbetet haft ett flertal överläggningar och under- handskontakter med fastighetstaxeringskommittén. Kommittén har därvid

Prop. !()78/79: 128 . 68

ställt sig positiv till ett gemensamt |:ppgiftslän'tnande med hänsyn till de fördelar en sadan samordning måste innebära. lin utgångspunkt för kom- ntittctts bedömning har emellertid varit att samordningen sker så att några mer påtagliga negativa konsekvenser för fastighetstaxeringen inte tipp- kommer. [ remissvaret lämnar kommitten synpunkter på blankettinnehi'il- let i skilda detaljfragm.

Beträffande distribution och insamling framhåller fastighetstaxerings— kommitten att den inte har nagot att erinra mot en portofri samdistribution av personblankettcn och fastiuhetstaseringsblanketten för småhusägare under förutsi'tttning att portot'rihet kan införas även för övriga fastighets- deklarationcr. Konuuitten har ännu itue tagit definitiv ställning i demta fra- ga. men savitt nu kan bedömas bör nagot hinder för ca sådan ordning inte föreligga.

Vid det gemensamma insamlingsstället skall enligt koll-utredningen ge- nomföras en kontroll av att lägenhetsförteckningarna har lämnats och att numrering av byggnader har skett på samma sätt i fastighctsdekla-u'atio- nerna och lägenhets'förteckningarna. Fastighetstaxeringsblankcttcrna skickas vidare till lokal skattem) ndighet (!.SM). medan lägenhetsförteck- ningarna för flerfamiljshus och personblanketterna sänds till de kommuna— la granskningsorgauen. ()m lägetthetsförteckningarna ej kan avvaras i taxeringsarbetet blir ett kopicringsförfarat'tdc aktuellt.

Fastighetstaseringskommitten anser att åtskilliga fördelar står att vinna med att materialet till Alf'l' 8] och HBS 80 insamlas på samma ställe. Där— cmot motsätter sig kommitten att ett gemensamt insamlingsställe upprättas särskilt för detta ändamål. Kommittén anser i stället att det insamlingsstäl- le för fastighetsdeklarationer sotn redan finns. dvs. LSM. bör kunna ut— nyttjas även för insamling av uppgifterna till HBS 80. De uppgifter som skall lämnas pa personblankettcn angående hushållens storlek och sam- mansättning kan knappast från integritetssynpunkt vara av så känslig natur att det enbart av denna anledning är motiverat att inrätta ett särskilt insam- lingsställe. Vidare gäller att sorteringsarbetct tlnder alla omständigheter kommer att utföras av personal från LSM. vilket även förutsätts av utred- ningen. Dct bör framhållas att denna personal har genom sitt arbete med självdeklarationer och liknande handlingar stor vana att handha sekretess- skyddat material. Ett särskilt gemensamt insamlingsställe medför även att fastighetstaxeringsnämnderna får deklarationsmaterial nagot senare än om LSM är insamlingsställe. Detta utgör en påtaglig nackdel från skattesyn- punkt med hänsyn till den korta tiden för taxeringsarbetet.

Utredningens organisationsförslag bygger på att insamlade data i möjlig tnån registreras av fastighetstaseringsorganisationen samt att HBS-data i deklaratitmen granskas och kompletteras utöver vad som tidigare ansetts behövas i taxeringen. Härigenom skulle bl.a. uppgiftslämnarna i flertalet fall ej behöva belastas med ett flertal förfrågningar för komplettering. Ut- redningen tar inte slutlig ställning till utformningen av den med fastighets- taxeringen samordnade granskningsorganisationen utan detta föreslås ske i samarbete mellan kommunerna. SCB och RSV.

Fastighetstaxeringskommitte'n kan i princip godta det organisationsför- slag som framlagts av utredningen.

Kommittén vill dock betona att det vid AFT 75 rådde en synnerligen pressad arbetssituation inom taxeringsorganisationen. framför allt vid LSM. Det är angeläget att detta undviks vid AFT Sl. Det arbete med granskning. kontroll och registrering av HBS-variabler som föreslås utfö- ras av taxeringsmyndigheterna kommer enligt kommitténs bedömning att

Prop. l978/79:128 (sti

medföra ett väsentligt merarbete jämfört med Al-"l 75. Vidare torde den granskning av HBS-variabler som föreslas äga rtun innan malct'iulcl sänds till fastighetstaxeringsnämndcrna komma att fördröja nämtulernas arbete i icke obetydlig utsträckning.

linligt utredningen har vid tidigare l-'()B relativt liten del av (_i( )s arbete åtgatl för att komplettera variabler som ej är tillfredsställande ifyllda. inte heller vid fastighetstaxeringen inhämtas kompletterande uppgifter fran fas- tighetsägarna i någon större utsträckning. De fall där såväl. llBS- som fås— tighctstaxeringsuppgifter kan behöva kompletteras torde därför bli relativt sällsynta.

Mot bakgrund härav ifri'tgasättcr kommitten orn fördelen med att nästan all kompletterande inft'irmatitm kan insamlas vid ett tillfälle är så stor att den uppväger den betydande nackdel en försening av fastighetstaxerings-- nämndernas arbete innebär. Kommitten föreslår i stället att deklarations- materialet sänds direkt till nämnderna utatt förhandsgranskning av HHS- Variablerna. Det kan eventuellt övervägas om nämnderna i de fall komplet- terande uppgifter för fastighetstaxeringen måste inhämtas fran fastighets— ägaren även åläggs att granska lämnade HBS—uppgifter och i förekomman- de fall infordra felande sådana. Härigenom uppnås för HBSs del samma t'c— sultat i fråga om komplettering av uppgifter som om HBS—variablerna granskas innan materialet sänds till fastighetstaxcringsnämnderna.

Kammarrt'itlt'u i.l('iltÅt'i/)iitg: En principiell nyhet i förslaget jämfört med 1975 års lag är att samordning på visst sätt föreslås beträffande allmänhe— tens uppgiftslämnande och myndighets bearbetning av uppgifterna mellan l980 års undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning samt 1981 års allmänna fastighetstaxering. Förslaget framstår ur uppgiftslämnarens synvinkel som praktiskt. Vissa organisatoriska problem uppkommer dock hos berörda myndigheter. vilket kommitten varit väl medveten om. De för— slag till lösning av dessa problem som kommitten lämnar katt inrymma fara för att taxeringsarbetet blir ej endast mera tungrott titan även fördröjt. Kammarrätten vill ej avstyrka en samordning av angivet slag — med hän- syn till allmänhetens befogade intresse av att ej betungas onödigt med tipp- giftsskyldighet — men vill framhålla att samordningen enligt kammarrät- tens mening endast är möjlig under förutsättning att garantier skapas för att taxeringsarbetet kan fortga utan störningar. Behov av personalförstärk— ningar kommer säkert att uppstå.

I detta sammanhang kan en fråga som kommitten inte behandlat berö- ras. Det föreslagna systemet innebär att uppgifter som enbart har statistik- intresse och som dessutom otvetydigt faller under lo s* sekretesslagen skul— le komma att hanteras av personal på de lokala skattemyndigheterna. vil— ken i och för sig icke har anledning att ta befattning med sådana uppgifter. Personalen i fråga är visserligen underkastad den tystnadsplikt som är fö— reskriven i 18? lagförslaget. Men förslaget innebär ändå på denna punkt ett spridande av hemlig information som kan medföra risker för den personli- ga integriteten. Skulle sådan uppgift begäras utlämnad torde framställning— en böra avslås under hänvisning till loä sekretesslagen. men vem är behö— rig att fatta beslutet? Lokal skattemyndighet. där uppgiften i detta skede finns. lokalt granskningsorgan. vars personal i detta sammanhang samar- betar med lokala skattemyndigheten. eller SCB? Svaret är grundlagsenligt den myndighet. där uppgiften finns. det vill säga lokala skattemyndighe— ten. Kammarrätten vill ej hävda att det nu anförda är en avgörande invänd- ning mot den föreslagna samordningen. men det innefattar aspekter som bör beaktas vid det slutliga ställningstagandet.

Prop. 1978/79:128 70

lx'unjun/ttur—institutet: Samordningen av uppgifterna i fastighetstaxering— en och de direkt från allmänheten insamlade uppgifterna i hushålls— och bo- stadsdelen. som det framlagda förslaget innebär. har obestridligen stora fördelar främst ur den synpunkten att fastighetsägarna ej belastas med att lämna i stort sett samma uppgifter till såväl HBS 80 som till fastighetstaxe- ringen. De nackdelar som förfarandet eventuellt kan föra med sig är emel— lertid svära att bedöma framför allt med hänsyn till att utformningen av de framtida fastighetstaxeringarna är en öppen fråga men också med hänsyn till att förslaget vad gäller l98l års fastighetstaxering ännu inte är utformat i alla detaljer. Det måste uppmärksammas. att man genom detta nya förfa— rande kan få problem vad gällerjämförbarheten med de tidigare folk— och bostadsräkningarna.

RRV: Av de beräknade kostnaderna för HBS 80 faller en så stor del som 45 Mkr på framställningen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder. Härtill kommer den belastning på allmänheten som uppgiftsinsamlandet innebär.

Med hänsyn bl.a. till de stora kostnaderna för insamling och bearbet— ning av uppgifter på särskild personblankett förordar RRV således att yt- terligare undersökning sker av möjligheterna att redan i HBS 80 genomföra något alternativ för att i administrativ ordning insamla hushållsdata.

RRV har med intresse tagit del av ett inom lokal skattemyndighet i Stockholm närmare utvecklat förslag som bygger på sambearbetning av folkbokföringens individuppgifter med fastighetsägarens lägenhetsft'irteek- ning. som för ändamålet förses med särskild registerbeteekning för varje lägenhet. Det skulle ankomma på lokal skattemyndighet att engångsvis hänföra på fastigheten kyrkobt'tkförda personer utöver den av fastighets- ägaren uppgivna l'z'tgenhetsinnehavaren till resp. lägenhet. En stor del av de boende skulle kunna hänföras till rätt lägenhet/hushåll enbart med ledning av befolkningsregistrets personuppgifter. För övriga skulle uppgift om hushållstillhörighet infordras skriftligt. Förändringar i hushållstillhörighe- ten skulle därefter fortlöpande anges på flyttningsanmälan.

RSV: Utredningens förslag innebär att bostads- och lägenhetsuppgifter till HBS 1980 och den allmänna fastighetstaxeringen |98l (AFT l981) in— samlas på gemensamma blanketter tdeklarationsblanketter och lägenhets- förteckningart. Förslaget medför att berörda uppgifter endast behöver lämnas vid ett tillfälle mot som tidigare varit fallet vid två skilda tillfällen. Samordningen är möjlig genom att i stort sett samma uppgifter tidigare ef- terfrågats för de båda ändamålen.

En grundläggande förutsättning för en samordning måste vara att den kan åstadkommas titan negativa effekter för fastighetstaxeringen. Försla- get mcdför att lokala skattemyndigheter (LSMl oeh fastighetstaxerings- nämnder (FTN) åläggs att tillämpa flera nya arbetsrutiner jämfört med se- naste allmänna fastighetstaxering. För både LSM och F'l'N kommer ar- betsuppgifterna att öka. I samband med uppföljning av 1975 års allmänna fastighetstaxering har från både länsstyrelserna och LSMs sida med skår- pa framhållits att den synnerligen pressade arbetssituationen som då rådde inte får upprepas vid nästa allmänna fastighetstaxering. _

Även om utformningen av AFT l98l ännu inte är färdig ( l976 års fastig- hetstaxeringskommitté har ännu ej avgett betänkande: proposition om fas- tighetstaxeringen är aviserad till maj/juni 1979) kan förutses att genomfö- randet kommer att kräva minst samma insatser av FTN som vid AFT l975. Utrymmet för att på grttnd av samordningen utföra andra arbetsupp- gifter ån de som krävs för åsättande av taxeringsvärden är således synner-

Prop. l978/79: l28 7I

ligen begränsat. l)et merarbete bl.a. i form av kotnplettering av vissa för IIBS specifika uppgifter och redovisning av dessa på beslutsunderlag. som enligt förslaget skall utföras av l-"l'N. katt mot bakgrund härav få konse- kvenser som påverkar tascringsresultatet på ett icke acceptabelt sätt. litt genomförande av utredttittgsförslaget i detta avseende förutsätter därför kompletterande atgärder.

l—ln tänkbar åtgärd skttlle vara att förlåttga taseringsperioden. RSV anser emellertid att en sadan utväg inte bör tillgripas både av hänsyn till uppgifts- lämnartta och av fiskala intressen. Det är salttnda angeläget att fastighets— taxeringen hinner avslutas före det krävande arbetet med registrering av kontrolluppgifter och deklarationer för inkotttsttaxeringen. Enligt RSVs mening maste [SM för uppgiftsinsamlingen. särskiljandet och registrering- en av H BS-uppgifterna tillföras tillräckliga resurser från kommunernas granskningsorgan så att överlämnandet av taxeringsmaterialet till l'i'l'N in— te försenas och störningar i fastighetstaseringen inte orsakas. Formerna för samarbetet mellan AF'l och [1135 enligt utredningens förslag kräver närmare utredning. fin tttgangspttnkt bör därvid vara att förstärkningen från kommunernas gtanskningsorgan dimensioneras så att något merarbe- te för dett statistiska behandlingen inte uppkommer för LSM och FTN. FTN bör därför inte belastas med granskning. komplettering eller redovis- ning av HBS-uppgifter. Även från statistisk synpunkt ärdet principiellt rik- tigare att bedömningen. beredningen och eventuell komplettering av HBS- ttppgifterna handhas av speciellt utbildad personal som är anställd för detta ändamål.

Santmanfattningsvis anser RSV att förslaget till samordning har övervä- gande fördelar med hänsyn till det minskade arbetet för allmänheten och de samhällsekonomiska vinsterna som följer av minskad blankettmängd och en satt'tordnad hantering. RSV tillstyrker sålunda förslaget med tidiga- re redovisade reservationer.

Utredningen har föreslagit att ett gemensamt insatnlingsställe anordnas i anslutning till LSM. Enligt förslaget till organisation skulle sorteringsarbe- tet och vissa kontrt'tllatgå'trder i samband därmed verkställas av LSM med biträde av personal fran granskningsorgattisationen för HBS. Mot bak— grund härav och då personttppgiften inte innehåller HBS-uppgifter som ur integritetsskäl katt anses känsliga. bör samtliga blanketter insamlas hos LSM. Detta i synnerhet sotn sorteringsarbetet oavsett insamlingsadressen

.S'tulsltmtlort't: Statskontoret tillstyrker i princip en samordning mellan HBS 80 och fastighetstaxeringen enligt utredningens förslag. l'—'örutsätt- ningen för en samordning är dock att fastighetstaxeringskommittens för- slag och senare statsmaktsbeslttt avseende fastighetstaxeringen inte inne- bär föri'tndringar som rttbbar förtttsättningarna för FoB-utredningens för- slag. En annan förutsättning är vidare att man lyckas lösa de administrati- va och organisatoriska problem avseende blankettutformning. rutiner. an- svarsfördelning. resttrstttnyttjande m.m. som utredningen har berört. Jäm- fört nted fastigltetstaseringen |975 kommer man vid l98l års fastighets— taxering att arbeta med en ny ADB—teknik och ttnder nya organisatoriska former. Med utgångspunkt i FoB—utredningens förslag bör man dock kttntta finna tillfredsställande lösningar på berörda administrativa och organisato- riska frågor i samband med en samordning mellan HBS 80 och fastighets- taxeringen. Det bör enligt statskontoret -— ienlighet med utredningens för- slag —- ankomma på SCB. RSV och konttnttnerna att i samarbete redovisa detaljerat förslag avseende organisationen för en samordnad uppgiftsin- samling för HBS 80 och fastighetstaxeringen.

Prop. 1978/79:128 7:

Stadsliv/tu (wu/rullarna: Även insamlingen av bostadsuppgifter till en undersökning 19th görs enligt nya och ej praktiserade metoder. SL'B anser det därför angeläget att kvalitetsfragorna behandlas i detta material. Detta innebär bl.a. att den gemensamma insamlingen och granskningen av bo- stadsvariablerna mäste ske pa sadant sätt att dessa far en för avsedda an- vändt'tingar godtagbar kvalitet. Vidare innebär detta att verket till skill— nad fran utredningen —- anser det nödvändigt att kvalitetsstndier och kon— troller av produktionsntoment görs även i hushälls- och bostadsdelen. Kvalitetsstudierna skall bland annat syfta till att ge underlag för bedöm- ning av täckningsfötändringar och systetnatiska klassifikationsföt'i'tnd- ringar mellan undersökningen 1980 och FoB 75. Kontrollerna skall bland annat syfta till att uppna godtagbar kvalitet i olika beat—betningsmoment.

.S'Im'Å/m/mx Aunt/mm: Hushalls— och bostadsdata behövs i manga sattt- tnanhang i kommunens planering. En koppling mellan hushallet och bosta— den är nödvändig. Därför avstyrks det nivaalternativ som vill helt slopa personblankett i HBS RU. ty det är genom uppgifter pa en sadan blankett som den nödvändiga kopplingen kan göras. Vidare framförs önskemal att utreda förutsättningarna för införandet av ett lägenhetsregister. som fram- deles kan tillgodose behovet av httshalls—hostadsinformationen utan sär— skild uppgiftsinsamling av FoB/HBS-typ. Ett sadant register bör ocksa fä stor användning i administrativa rutiner bl.a. inom l'olkbokfi'trings— och skatteväsendet.

(':'(ilz'hnrgs Awa/mm: Utredningen föreslar att hushalls- och bostadsde- len skall innehalla i stort sett samma variabler som vid den senaste folk- och bostadsräkningen. Utredningen anser sig ej ha funnit anledning att föresla nagra nya bostads- och hushallsuppgifter jämfört med de sotn itt- satnlades vid FoB 75..

Utredningens uppräkning av förslag till 'ariabelinnehall saknar vissa vä- sentliga lägenhetsvariabler. vilka ingick i FoB 75. Sälunda saknas variab- lerna hustyp och ägarkategori. Bada dessa grundläggande lägenhetsdata maste givetvis inga i H BS 80.

Vidare anser Göteborgs kommun det vara önskvärt med viss utökning av variabelinnehället. Enligt tltredningsförslaget skall Iägenhetsuppgifter hämtas fran den allmänna fastighetstaxeringen. ! denna inhämtas för taxe- ringsi'tndatnäl bl. a. uppgifter om uppvärmningssätt. Kommunerna har un- der senare ar engagerats alltmer i energihushallningen. lnom Göteborgs kommun pagar utarbetande av energisparprogram. Uppgifter om lägen- hetsbestandets fördelning efter uppvärmningssätt skulle därvid utgöra ett värdefullt planeringsunderlag. Göteborgs kommun vill därför förorda att lägenhetsuppgifterna i HBS 80 utökas med uppgift om uppvärmningssätt.

Utredningen har ej uppmärksammat att sambearbetning givetvis maste ske av hushallsuppgifter med sysselsättningsuppgifter. Socialstyrelsens vägledning för kommunernas barnomsorgsplaner utgär för närvarande från dessa uppgifter hämtade från FoB 75. varefter framräknittg sker till aktuellt basar. För att förbättra underlaget för barnomsorgsplanerna är det angelä- get att motsvarande uppgifter tas fram i HBS St).

.-'l-Iulntö Amunt/m: Förslaget till HBS 80 ger i allt väsentligt de uppgifter om bostäder och hushall som kommunerna behöver i sin planering. Det är angeläget att päpeka att kombinerade hushälls- och bostadsdata är ytterst väsentliga i planeringsarbetet. De analyser av boendestrukturen i lägenhe- ter av olika storlek som erhallits genom tidigare räkningar är nödvändiga även i framtiden. Dessa analyser bildar grundval för bl. a. befolkningsprog- noser och bostadsbehovsbedötnningar. Det utvecklingsarbete som nu be-

Prop. l978/79:128 73

drives för att erhälla säkrare bedömningar av framtida befolkningsstrukttt— rer i olika delomraden bygger till stor del pä tillgangen till sadan statistik. Det är därför nödVändigt med blankettinsamlingen fran '.tlltnänheten.

Den samordning som planeras ske mellan uppgifter insamlade genom den allmänna fastighetstaxeringen och den särskilda enkäten fran allmän- heten har avgjorda fördelar. Den dubbla uppgiftsinsamlingen otn lägen— hetsbestandet frangas. Allmänheten besväras endast i ringa utsträckning och den blankett som skall fyllas i blir relativt enkel. Dock föreligger risker för att kvaliten kan bli nägot sämre genom sambearbetningen av tva olika källor. 'l'illvägagangssättet kräver tillräckliga personella resurser hade vid komtnttnens granskningsorgan och vid den lokala skattemyndigheten. Samarbetet mellan de bada organen maste pa alla sätt underlättas.

'l'idpunkten för undersökningen har föreslagits bli september 1980. 'l'idi— gare räkningar har avsett förhallandena den 1 november. Ur användarsyn- punkt skulle tidpunkten ljattttat'i l98l vara den bästa. Man kan da fit en normal anknytning till övrig statistik pä befolknings— och bostadssidan.

Undersökningen om hushall och bostäder omfattar i stort sett samma variabelinnehall som vid FoB 75. Förjämförelser i tiden är det naturligtvis angeläget att definitioner etc. fran FoB 75 i största möjliga utsträckning bi— behalls.

Vissa utökningar av innehallet i HBS 80 är önskvärda. Det gäller i första hand uppgifter om at'tvändningen av de lägenheter sotn redovisas som ut— hyrda men tttan mantalsskriven boende. Dessa lägenheter utgör en allt större grupp. främst i större kommuner. Vid bedömningar av det framtida bostadsbyggntulsbehovet behövs en bättre kartläggning av användningen av dessa lägenheter.

Under senare är har behovet av data pa energihushallningens omrade accentuerats. Bl.a. behövs detaljerade uppgifter om på vilket sätt bostads- husen uppvärms. SCB bör därför undersöka om möjligheter finns att i HBS 80 ta med uppgifter om bostädernas uppvärmningsform.

Örebro Aunt/rum: Förslaget till HBS 80 ger vad gäller hushall och bostä— der i allt väsentligt de uppgifter som samhälIsplanerarna behöver. Dessa uppgifter är synnerligen värdefulla för kommunens arbete med bl. a. be— folkningsprognoser och bostadsbyggnadsprogram.

Genom den samordning som planeras mellan uppgiftslämnandet till HBS 80 och den allmänna lastighetstaxeringen kan betydande rationaliserings- vinster göras. samtidigt som allmänheten besväras i mindre omfattning.

'l'idpunkten för undersökningen föreslas bli september tnänad istället för som tidigare november manad. F.nligt kommunens uppfattning är tidsgrän— ser mitt i kalenderar av ondo. Vid bearbetningar av uppgifter om lfoB- materialet och den löpande arliga statistiken maste hela tiden korrigeringar göras för manaderna november och december. Efter HBS 80 kommer dessa justeringar att behöva göras för ytterligare manader. Det bör därför prövas om uppgifterna i stället kunde avse arsskiftet WRG/Sl.

Beträffande variabelinnehallet vill kommunen framhalla behovet av de— taljerade uppgifter om lägenheternas standard m.m. ner pä enskild fastig- hetsniva. För bl. a. upprättande av bostadsprogrant är dessa uppgifter yt— terligt angelägna.

Under senare är har behovet av data pa energihushallningens omrade ökat. Salunda behövs uppgifter om uppvärmningssätt m.m. Vidare har fran stadsbyggnadshall i kotnmunen ttnder flera är framhallits behovet av uppgifter om lägenhetsytor. SCB bör pröva möjligheterna att utöka -'a|'ia— belinnehallet med dessa uppgifter inför HBS 80.

Prop. FHS/79:12); 74

[vu/mur ÅUHIIHIIH: Lägenhetstabellcr bör finnas med i minst lika stor ut- sträckning som l975. Kommunen önskar dessutom ytterligare hushalls— och lägenhetsdata belysta. Betr. hushi'illsstatistiken och kopplingen husv hall—bostad pekar kommunen pä att hushalls- och samboendebcgreppen Ö" viktiga framöver. För att vissa FoB—tabeller skall kunna ersättas med är— Iiga statistiska paket sasom Dcmopak. Inkopak och Bilpak krävs att man där även redovisar ick gifta sammanboende. vilket f. n. ej är fallet.

[.fi/t.s's'lyrulxrlt i Ix'u/tltrtrlu'rgs län: Bristen pä aktuella data gäller även inom hushalls— och lägenhetssektorn. Länsstyrelsen upplever dock inte den bristen som sa pätaglig med hänsyn till att sy "selsättningsfragorna och därmed data om sysselsättningen är mer väsentliga i länsplaneringsarbetet. För underlaget i de artiga kommunala bostadsprogramn'ten (RBP) är det dock angeläget med aktuellare statistik än för närvarande.

Länsstyrelsen är i princip positiv till att en hushälls- och bostadsräkning genomförs enligt förslag. men vill allvarligt ifrägasätta om den del som be- rör samordningen med fastighetstaxeringen är möjlig att genomföra i Kop— parbergs län. Utan stora extra insatser kan i vart fall resultatet bli sadant att kvaliten inte blir acceptabel.

Utredningen föreslar. ttnder äberopande av en expertgrupps promemo— ria. att H BS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen |98l skall samord— nas. Vid bedömningen av samordningskonsekvenser gör länsstyrelsen först en äterblick pa I975 ars allmänna fastighetstaxering.

l Kopparbergs län finns totalt cirka 293 000 redovisningsenheter. varav 157000 förjordbrttksfastighet och l3h000 för annan fastighet. Dessa redo— visningsenheter sammanfördes vid l975 ars allmänna fastighetstaxering till "Bl 872 taxeringsenheter avseende jordbrukslastighet och 92 284 taxerings- enheter avseende annan fastighet. l länet finns i procent av beständet i hela landet 18 procent avjordbruksredovisningsenheterna och 10 procent av de taxeringsenheter som är taxerade som jordbruksfastighet.

Den stora mängden av redovisningsenheter. som är en följd av de "röri- ga" fastighets— och ägoförhallandena i länet. gör att fastighetstaxeringarna har varit och även under överskädlig framtid kommer att vara bade kont- plicerade och synnerligen tungarbetade. Detta har medfört att de lokala skatten'tyndighetcrna i länet vid l975 ars allmänna lästighetstaxering hade en mycket pressad arbetssituation med ett stort uttag av övertid trots att personalen hade utökats ijämförelse med de ordinarie ärliga fastighets- taxeringarna.

Med ovanstaende äterblick pä l975 ars allmänna fastighetstaxering vill länsstyrelsen framhalla att en normal allmän fastighetstaxering i detta län är väldigt resurskrävande. Den i betänkandet föreslagna samordningen av HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen l98l kommer att innebära en inte oväsenlig utökning av det material som lokala skattemyndigheterna skall sortera och komplettera. Därtill kommer att kontrollen och bered- ningen av HBS-variablerna kommer att bli tidskrävande arbetsmon'tent. Vidare kommer förslaget att innebära utökat beredningsarbete. Samman— taget anser länsstyrelsen att den föreslagna samordningen sälunda konuner att bli än mer resurskrävande.

Utredningen. som är medveten om det ökade resurskravet. har inte när- mare redovisat hur en utökning av resurserna skall ske titan anser endast att denna fräga mäste närmare utredas genom kontakter mellan riksskatte- verket oeh HBS-organisationen. Sä länge resursfragan inte har lösts pa ett för lokala skattemyndigheterna tillfredsställande sätt har länsstyrelsen far- hägor för att kvalitén pa HBS respektive fastighetstaxeringen kommer att

Prop. l978/79:128 75

bli lägre än vad som katt förväntas. För länsstyrelsens del medför en sam- ordning jämfört med 1975 ars allmänna fastighetstaxering inte oväsentligt utökade arbetsuppgifter för dataenheten. bl.a. för stansning av dels värde- faktorer för samtliga bostz-alsbyggnader oberoende av antal bostadsbygg- nader per taxeringsenhet. dels ett antal variabler som tidigare endast re— gistrerats i FoB. länsstyrelsen anser sig därför för närvarande inte kttnna tillstyrka utredningens förslag om samordning.

En samordning av HBS och fastighetstaxcringen förutsätter att kvaliten pä statistikmaterialet blir lika hög som vid senaste folk- och bostadsräk— ningen. Ledamöterna i l975 ärs fastighetstaxeringsnämnder var emellertid genomgaende mycket negativa till de statistikuppgifter som skttlle anges vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. lin samordningförutsätterdärför att ledamöterna i nän'tnderna far en ordenlig och meningsfull utbildning i den del av taxeringsarbetet som kommer att avse HBS-variabler. placering av byggnader pä rätt fastighet m. m. Länsstyrelsen befarar annars att kva- liten pä HBS—arbetet kan bli lag om inte ledamöterna är tillräckligt motive- rade för arbetet med statistikttppgifterna.

Liinsstyrelsw: i Örebro län: Hittills har de flesta av de för sz'tmhällsplane- ringen intressanta variablerna i fastighetsregistret varit av dalig kvalitet. Registret har därför knappast kunnat användas som källa för bostads-. sa— nerings— eller energiplaneringen i kommunerna ttnder de är FoB-data varit inaktuella. Definitionsskillnaderna mellan FoB och fastighetsregistret har ytterligare utgjort ett osäkerhetsmoment. När nu lägenhetsuppgifter in- samlas via enkät i llBS 80 anser länsstyrelsen att ttppgifter om lägenhetsda- ta respektive uppvärmningssätt bör finnas med som ttnderlag för energipla- neringen.

Länsstyrelsen anser det vidare otillfredsställande att kostnaderna för in- samling av hushäll- och bostadsdata svarar för 70 ':? av de totala kostnader- na i HBS 80. Länsstyrelsen delar därför utredningens standpunkt att andra metoder hör studeras. sä att man i framtiden skall kunna framställa hushällsstatistik och kombinerad statistik över bostäder och hushåll till en lägre kostnad.

Det framlagda förslaget innebär också en betydande belastning för de myndigheter och taxeringsnämnder. som är engagerade i den allmänna fas- tighetstaxeringen.

Under pttnkt 6.2.5 talar utredningen pä olika ställen om "ett visst merar— bete" för fastighetstaxeringsnämnden (FTN) och "nagot fler” uppgifter eller kompletteringar. Man tycks vilja ge sken av att det endast är fråga om ett obetydligt tillskott till det arbete. som behövs för äsättande av taxe- ringsvärden. I samma andetag säger man att "stor noggrannhet" bör ned- läggas på kontroll av HBS-variabler "även om dessa inte har betydelse för värdering av fastigheter".

Den tid FTN har fatt sig tilldelad för sin egentliga uppgift — att asätta en i möjligaste matto likformig och rättvis taxering har hittills visat sig vara i knappaste laget. Att fä tid över för att inhämta och kontrollera uppgifter. som är av ingen eller ringa betydelse i taxeringsarbetet. torde inte vara möjligt.

Av flera skäl är det inte möjligt eller önskvärt att i någon nämnvärd om- fattning utöka antalet distrikt för att minska antalet fastigheter per distrikt eller att förlänga taxeringsperioden.

Med utgångspunkt fran beskattningsarbetet saknas utrymme för utred- ning av annat än för fastighetstaxeringen nödvändiga uppgifter ttnder den egentliga taxeringsperioden oktober l980—januari l98l. Från planerings-

Prop. l978/79: 128 76

synpunkter föreligger emellertid behov av att nödvändig data för samhälls— planeringen inte onödigtvis försenas. l)e samordningsproblem som förelig— ger mellan fastighetstaxeringen och HBS-undersökuingen mäste därför närmare utredas i det fortsatta arbetet.

Komn:!ru/i'irImm/el.' Den planerade sambearbetningen av uppgifter fran personblanketten och fastighetstaxeringsblanketten skall i princip ge mot— svarande uppgifter om hushall och bostäder liksom kombinerade hushalls- och bostadsdata som tidigare räkningar har gett. Dessa uppgifter är av stor betydelse för bostadslk'jrsörjningsplaneringen i kommunerna liksom för möjligheterna att genomföra prognoser för befolkningsutvecklingen i kom— munerna och dess delomraden. Det är därför styrelsens uppfattning att det även denna gäng är nödvändigt att inhämta hushallsuppgifter via blankett eftersom för närvarande inga andra möjligheter star till bilds.

Mälsättningen bör dock vara att om möjligt göra även hela hushalls- och bostadsdelen registerbaserad för att komma ifran allmänhetens uppgifts- lämnande men ocksä för att nedbringa kommunernas gransknings- och kodningsarbete som till stor del berör just denna del. llänsyn mäste därvid tas till problem sammanhängande med kostnader för kontinuerlig register- föriug och integritet. Styrelsen anser det angeläget att se över vilka alter- nativ som för framtiden kan finnas till det nu föreslagna tillvägagangssättet och närmare utreda dessa.

Utredningen har i sina överväganden rörande framtida hushalls-. bo- stads— och sy "selsättningsundcrsökningar ocksa skisserat nagra alternativa förslag till lösningar pa genomförandet av hushälls— och bostadsdelen. Sty- relsen vill förorda att man närmare stttderar det alternativ som innebär att man genom en förändring av folkbokföringen far möjlighet att kontinuer— ligt uppdatera ett hushällsregister som initialt byggs tipp utifrån hushalls- bestandet i HSB 80.

Svens/ru urbet.vgit'arq/öruningen (SAF) och Sveriges lmluxli'i/i'il'lwlllltl (SI): Utredningen redovisar utöver huvudförslaget till en undersökning om hushall. bostäder och sysselsättning 1980 (H BS 80) ocksä ett par alternati- va planerinnefattande tva ambitionsnivaerför HBS 80. Enligt var uppfatt- ning torde det vara motiverat att fortsätta med en kontroll av mantalsskriv- ningen. som lolkräkningar genomförda med 5-arsintervall medger. Även uppgifter om hushallens storlek och sammansättning samt uppgifter om boendet bör framställas 1980 som basinformation. Vi delar därför utred— ningens bedömning att det är nödvändigt med en personblankett l980.

FoB-utredningen har i enlighet med sina direktiv tagit upp fragan om samordningen av HBS 80 med fastighetstaxeringen l98l. Vi tillstyrker att statistiken över bostäder i HBS 80. dvs. bostadsri'tkningen l980. gentmifö— res enligt FoB-utredningens förslag och baseras pa uppgifterna till fastig- hetstaxeringen. Vi har inga yrkanden beträffande populationsavgränsning- arna i bostadsräkningsdelen och inga erinringar mot valet av variabler.

Som utredningen papekar finns det knappast andra vägar att producera statistik per hushåll än som skett i tidigare folk- och bostadsräkningar. nämligen genom att de enskilda själva lämnar uppgifter som möjliggör att de kan sammanföras till ett hushäll. FoB-utredningen har nu framkastat tanken att man skulle i folkbokft'jringen tillämpa en samhörighetskod som gör det möjligt att knyta alla personer i en lägenhet till ett hushall oavsett personernas civilstand och relationer i övrigt. Som ett alternativ har det ifrågasatts att i folkbokföringen bygga in en möjlighet till en permanent re- dovisning pä hushäll genom att tillskapa ett lägenhetsnummer som korn— plement till fastighetsbeteckningen.

Prop. l978/79:128 77

Beträffamle det första alternativet nöjer vi oss nted att hänvisa till de in— tegritetsskäl sotn talar mot ett genomförande av förslaget. Sädana skäl gäl- ler även det andra alternativet men där bör ocksä beaktas nagra ytterligare synpunkter.

Det är visserligen möjligt att lästighetsägaren asätter lägenheterna num- mer enligt ett system sotn m_x ndigheterna föreskriver -— detta förekommer redan nu hos större fastighetsägare. l.)ärmed är emellertid endast en förbe— redande atgärd vidtagen. För att insamlingen skall kunna göras menings- fllll miiSlC UCI-4531 lill varje lägenhet hänföras. vilka personer sotn bor där. Av fastighetsägaren kan knappast begäras annat än att han uppger till vem han upplatit lägenheten. Däremot kan det rimligen inte aläggas honom att hälla reda pa de personer sotn bor i lägenheten och deras inbördes relatio- ner. llärför krävs uppgifter fran de enskilda hushällsmedlemmarna. eller fran den som är ansvarig för lägenheten. Vi betvivlar att det är praktiskt möjligt att titan ytterst omfattande ttppgiftsskyldighet riktad mot allmänhe- tett och fastighetsägarna klara denna insamling. Än mindre torde det bli möjligt att hälla de insamlade ttppgifterna ä jour med rimliga kostnader.

Vi vill därför ifragasätta om uppgifter av denna art bör tynga fastighets- deklarationerna och om insamlingen bör kompliceras meden mängfald nya uppgifter som skttlle krävas. I vart fall kan vi inte finna att utredningen vi- sat att behovet av en allmän sadan hushallsindelning är sa stort att det motsvarar rimliga kostnader för insamling och vidmakthällande.

l'Tirt-wiltlet-rt _lör ÅUHIIHHIHII .vlulisliÅ ut'/t planering (KSF): KSP vill re- kommendera att pa personblanketten införs en fraga om bostadens storlek mätt i antal rum och kök,/kokvra. Uppgiften är främst avsedd att underlätta eller i mänga fall rent av möjliggöra en identifiering av ett hushäll frän per- sonblankettcn till lägenhetsförteckningen. I stora bostadshus gäller det att kunna skilja hushall med samma namn åt och även för nyss flyttade hushäll kan uppgiften behövas för identifikation.

För att ytterligare underlätta identifiering och sammankoppling av lä— genheter och boende tt. ex. da Hera bostadsinnehavare i en fastighet har samma namn) föreslar föreningen att fastighetsägarna pä lägenhetsförteck- ningarna skall ange gatuadress för varje hus eller ingäng.

Genom den samordning som planeras mellan ttppgiftslämnandet till HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen kan betydande rationaliserings— vinster göras satntidigt som allmänheten besväras i mindre omfattning. Föreningen vill dock uppmärksamma det faktum att kontrollen av fastig— hetstaxeringsuppgifterna. bortsett frän de rent fiskala. har varit tämligen dalig tidigare. Sälunda kunde inte fastighetslistorna frän förra fastighets- taxeringen användas vid FoB 75 pa grttnd av bristande kvalitet. Det är följ- aktligen viktigt att dessa problem uppmärksammas i HBS 80.

Tidpunkten för undersökningen föresläs till september månad i stället för som tidigare november manad. Enligt föreningens uppfattning är tids— gränser mitt i kalenderär av ondo. Vid användning av uppgifter från FoB- material och löpande arlig statistik maste korrigeringar göras för månader- na november och december. l'-'rän HBS 80 kommer dessajusteringar att be- höva göras för ytterligare manader. Det bör därför prövas om uppgifterna i stället kttnde avse ärsskiftet l980/8l.

Variabelinnehället i HBS 80 är i stort samma som vid FoB 75. Det är där- för angeläget för jämförelser att definitionerna pa variablerna stämmer överens.

Beträffande variabelinnehallet vill föreningen betona behovet av tillgäng till detaljerade uppgifter om lägenheternas standard m. m. ned pä fastig-

Prop. l978/79:128 78

hctsniva. Detta behövs bl.a. för upprättande av bostadsförsörjnings— program.

Under senare är har behovet av data på energihushällningens omrade ökat. Uppgifter om uppvärmningssätt komtner att efterfrt'tgas. en variabel som skulle kttnna hämtas fran fastighetstaxeringsmaterialet. Detta är även fallet vad gäller bostädernas yta. en uppgift som fran stt-ulsplanerarht'tll krävts ttnder mänga är. Man bör pröva möjligheterna att utöka variabelin— nehället med dessa uppgifter inför HBS 80.

Statens institut för byggnads/'ttrsÅning (SIBJ: l'lushalls— och bostadsun— dersökningen skall sotn underlag ha dels en enkät till hushallen med frågor om storlek och sammansättning (hushallsdata). dels en partiellt utbyggd ft'tstighetstaxering med data om bostäders storlek. standard och alder. Uti- frän dessa uppgifter skall en kombinerad hushälls— och bostadsstatistik tas fram och redovisas i enlighet med tidigare folk- och bostadsräkningar.

SlB stöder i stort utredningens förslag men vill anföra följande synpunk- ter:

Innebörden av kopplingen mellan hushälls- och lägenhetsttppgifter och det sätt pa vilket denna koppling skall genomföras är oklara i betänkandet. Som det förefaller tänker sig tttredningen att sammankopplingen skall grttndas åt ena sidan pä hushällsföreständarens uppgifter om i vilken fastig— het httshället bor och åt andra sidan pä fastighetsägamas uppgifter om lä- genheterna och deras innehavare i det ägda beständet.

Risken för att granskningsorganen kan få svårigheter att pä ett tillfreds- ställande sätt genomföra denna sammankoppling är uppenbar. Det mäste speciellt gälla fastigheter med många lägenheter och flera trappttppgängar eller fastigheter med många byggnader.

För att underlätta granskningsorganens arbete och samtidigt höja eller åtminstone bevara precisionen hos materialet vore det önskvärt att hushäl- len anmodas att på hushallsblanketten även lämna uppgifter om storleken i antal rttm och kök pa den lägenhet som de bebor. Vad angär merarbete för hushällen maste åtgärden betraktas som obetydlig även om den strider mot utredningens princip om att dttbbelttppgifter inte bör förekomma i HBS. Den ömsesidiga kontroll som de dttbbla uppgiftslämnarna tttövar på var— andra tjänar dock i detta fall det goda ändamålet att öka uppgifternas till— förlitlighet.

CallII'tI/IIä/HIIU'UII _liir fastig/tetsdala (CFD): Samordningen med AFT stöds helt av CFD. Sambearbetningsproblemen bör vara lättare att lösa här än i sysselsättningsdelen eftersom man kan utga frän blanketter med förtryckta identiteter.

Önskan att på sikt erhalla ett lägenhetsregister bör gä via ett byggnadsre- gister. CFD har som framgär av betänkandet bedrivit utredningsarbete med syfte att belysa identifterings—. innehalls- och datainsamIingsfragor i samband med eventuellt inrättande av byggnadsregister. En ny etapp i det- ta utredningsarbete har diskuterats. Denna planeras innehålla frågor som rör samordning av koordinatregistreringen av byggnader med a_jourhall— ningen av byggnadsbeständet pa ekonomiska kartan samt den fysiska pla- neringens behov av kartläggning av byggnadsbeståndet.

Behovsenkäten visar att hushällsdata behöver finnas med i HBS 80 och att uppgifterna i den kombinerade hushålls- och bostadsstatistiken är utomordentligt viktiga för den kommunala planeringen av bostadsbyggan- de och annan kommunal service.

I framtiden borde även hushallsuppgifter insamlas registervägen. En framkomlig väg därvidlag torde vara att i princip återinföra mantalsskriv-

Prop. l978/79: !?.8 ' 79

ningen via den allmänna s_it'ilvdeklarattonen. Kombit'terad hushalls— och bo- statlxstatistik kräver dock ett lägenhetsregister. som vilket papekades i föregaende avsnitt bör föregäs av ett bygguadsregister.

Med tattkc pa kostnaderna bade för hushz'tllscnkäten i HBS 80 och för uppbyggnad och uuderhall av ett Iägeultetsregister borde man överväga om inte bostatlshyggnt-tdsprogt'ammen fran och med HKS kunde utformas nted hjälp av nagot t-tnnorlunda datattnderlag. litt utökad bostadsstatistik skttlle därvidlag vara betydelsefull. l)enna skulle kttnna baseras pä fastig— hetstaseringsregistret om detta innehöll en för statistiskt brttk godtagbar redovisning av bostadslägenheter i olika storleksklasscr. Vid senaste AFT insamlades dessa uppgifter men överft'irdcs inte till ADB-medium.

Kombinerade uppgifter borde kunna inhämtas med hjälp av urvalsun— dersökningar.

Sekretess och integritet

l)(ll(lfll.s'/)r*klft”it"/'I har pekat pa vikten av restriktivitet när det gäller sam- körning och annat samutnyttiande av data som ursprungligen samlats in för olika ändantal. även om det enligt inspektionens mening kan finnas an- ledning att vara mindre restriktiv da samkörning planeras för vetenskapli- ga forskningsändamäl. samhällsplanering och statistikproduktion än för allmänna eller enskilda administrativa ändamal. Inspektionen har ocksä ta- git upp fragan om information till uppgiftslämnarna om syftet med upp- giftsinsamlingen och bl.a. framhallit att sädan information även bör omfat- ta upplysningar om fran vilka myndighetsregister. eller pä vilket annat sätt. de uppgifter inhämtas som den enskilde inte lämnar själv.

DEFU.- Utredningen anser att det inte föreligger nägot behov av att ut- nyttja samtyckesinstitutet — dvs. att efter samtycke från den som avses med viss uppgift kunna lämna ut uppgiften — och har i förslaget uteslutit möjligheten att utnyttja detta. DEFU delar inte denna uppfattning. Även om det endast kan vara aktuellt för en mycket begränsad grupp mäste det finnas möjlighet att än fända satntyckesinstitutet t. ex. för att undvika dub- belinsamlingar.

Dl.—IFU delar utredningens uttalanden att angelägna syften kan motivera uttag på individnivä.

JK: En viktig fråga när det gäller skyddet för den enskildes integritet är under vilka förutsättningar uppgifter som insamlats vid undersökningen far utlämnas till enskild eller myndighet. En bedömning av förslaget i denna del försväras av det pägaende reformt'trbetet pa sekretessomrädet. En ny sekretesslag avses träda i kraft innan den nu aktuella undersökningen ge- nomförs. Vad gäller utlämnande till enskild ger säväl bestämmelsen i den gällande Ihs sekretesslagen som motsvarande tilltänkta bestämmelse i den nya lagen ett tillfredsställande skydd. Bestämmelsen i lö äsekretessla- gen har visserligen inte avseende pa utlämnande till myndighet. Bestäm- melsen synes dock ha tillämpats analogt i dessa fall. Den nya lagen avses innehålla mer utförliga bestämmelser även om utlämnande till myndighe- ter. (')m den nya lagens bestämmelser kommer att gälla även utlämnande myndigheter emellan. bortfaller naturligtvis behovet av att särskilt reglera frågan om utlämnande till myndighet pä sätt som skett i l7 s'- iden av utred- ningen föreslagna Iagen. Skulle den nya sekretesslagen. liksom den nuva- rande. komma att sakna regler om sekretess myndigheter emellan. bör frl- gan om tttlämnandc till myndighet regleras pa samma sätt som enligt lb s i den nu gällande sekretesslagen. Detta innebär att utlämnande inte får ske

Prop. 1978/79:128 so

annat än efter samt) cke eller skadept'övning. Vidare bör utlämnandet ktm- na förbindas med erforderliga förbehall. Mitt ställningstagamle i denna del grundar sig pa den uppfattningen att skjddsintresset för den enskilde är li- ka stort vid utlämnande till myndighet som till enskild.

()m den föreslagna 17 & behälls oförändrad. synes i vart fall andra styc- ket p. 3 böra ändras att avse uppgift som lämnas lll till myndighet för annat ändamal än som anges i l s".

Kummurrt'i/n"i Litar/dining: Vad gäller förslaget sett ur sekretess— och integritetssynvinkel finns med nedannämnt. mindre undantag — intet att erinra. Förslaget uppfyller i stort sett de krav som rimligen kan ställas i detta avseende. i synnerhet om man beaktar den förstärkta sekretess som lh s sekretesslagen innefattar i sin lydelse fr.o.m. den ljantlari l978.

l—"i'trhallandet myndigheter emellan i sekretesshänseende regleras i för- slagets l7 &. lylotsvarighet härtill finnes ej i 1975 ars lag. ehuru förslag där- till förelag. Kritik mot detta förslag riktades under remissft'irlarandet från flera instanser. och departen'ientschefen föreslog ej nagon bestämmelse av innebörd motsvarande nu föreliggande l7 & under hänvisning till gällande regler och praxis pa omradet. Dessa regler och praxis har ej ändrats sedan dess. Det enda i förslaget som är nytt i förhi'tllande till vad som ända redan gäller är att SCB endast skulle fa medge utlämnande till annan myndighet av uppgift som avses i lagförslaget om uppgiften hos den andra myndighe— ten skall användas för statistiskt ändamal. SCB kan tillämpa och gör det också veterligt — en dylik praxis redan inom ramen för gällande regler. Kammarrätten kan därför ej se att förslagets l7 & fyller nagot behov. Den torde kunna utga.

Sta/mm plum'crlt: Utredningen pekar pa att flera användare är kritiska mot gällande sekretessbestämmelser och mot statistiska centralbyrans sekretesspolicy. Verket anser liksom utredningen att saväl samhällsplane— ringens sotn forskningens databehov bör tillgodoses genom dels tabeller med information pa detaljerad nivä. dels avperstiinifierat material. Härtill kommer att vissa angelägna syften ocksä katt motivera uttag av primärma— terial. Inte heller för sädana uttag bör enligt planverket restriktiviteten va- ra absolut. Den nyansering i paxis som utredningen förordar kan uppen- barligen tillämpas inom ramen för gällande lagstiftning.

RSV: Utredningen föreslar genom lf) och 17 ss författningsförslaget en uttrycklig reglering av de fall när annan myndighet skall fä tillgäng till de uppgifter som samlas in genom H BS 80, Den föreslagna regleringen inne- bär. sävitt RSV kan finna. en viss inskränkning av statistiska centralby- rans nuvarande möjligheter att lämna ut sädana uppgifter till annan myn- dighet tjfr bl.a. prop. 1975: 160 sid. lll och betänkandet SOU l975:22. Lag om allmänna handlingar sid. IIS f). Den av utredningen föreslagna regleringen ger inte SCB möjlighet att. ens efter medgivande fran den som avses i uppgiften. utlämna uppgift för annat ändamål än de i I & författ- ningsförslaget upptagna. Förslaget synes i nu berörd del vara utformat med tanke på att den i departementspromemorian Ds .la l977: ! l. Handels— sekretess och tystnadsplikt. föreslagna regleringen av sekretessen myndig— heter emellan genomförs. RSV utgär därför fråm att resultatet av det inom justitiedepartetnentet pägäende arbetet med en ny sekretesslagstiftning be— aktas vid utformningen av utredningens förslag i denna del.

Sm'ialstj'rlewi: Redan genomförda ändringar i statistiksekretessen gör det enklare för forskningen och samhällsplaneringen att i ökad utsträckv ning utnyttja materialet. Utredningen uttalar att man även i övrigt bör ge dessa användningsgrupper ökade möjligheter att ta del av undersökning-

Prop. l978/79: 128 st

ens material. Socialstyrelsen anser att dessa atgärder i hög grad kommer att bidra till att materialet far ett betydligt ökat utnyttjande inotn socialsek— torn. Som utredningen papekar mäste en förutsättning för utlämnande av data vara att utlämnande ej medför nagon skaderisk för dem sotn ingar i materialet.

Statistiska centra/hyran: S(Ä'B delar i princip utredningens syn pa sekre— tessfragorna vid en undersökning I9Xt). Förslaget om en mer nyanserad tillämpning av gällande sekretessregler tillstyrks salunda. bl.a. mot bak- grund av att de legala förtttsättningarna förbättrats genom en lagändring i statistiksekretessen förra aret. SCB får ocksa i detta sammanhang nämna att verket nyligen tillsatt en samrådsgrupp med representanter fran data— inspektionen. riksarkivet. forskningen och SCB för att se över möjligheter- na att i ökad utsträckning tillhandahalla avidentifierat primi'trmaterial för forskningsändamal.

! 17 s*" andra stycket författningsförslaget anges att utlämnande till bl.a. domstol sker tttan det medgivande fran centralbyri'tn sotn stipuleras enligt huvudregeln i paragrafens första stycke. SCB anser att denna möjlighet för domstol att ta del av sekretesskyddade uppgifter allmänt sett strider mot det intresse som sekretessen skall skydda. | den man det pägaende arbetet med en revidering av offentlighets- och sekretesslagstiftningen täpper till den lucka i sekretessen som editionsplikten till domstol enligt SCB innebär. förutsätter verket att författningsförslaget anpassas i enlighet härmed.

SCB tillstyrker vidare den generella tankegangen att regler med anknyt— ning till datalagstiftningen intas i HBS RO—Iagen.

Ur sekretessynvinkel tillstyrker SCB vidare ttppgiftspliktens och sank- tionssystemets utformning satnt formerna för insamlingsförfarandet i öv- rigt.

Riku/agens amkm/smärt: De uppgifter som samlas in skall användas för framställning av statistik för samhällsplanering m.m. Av förslaget till lag i ämnet framgär (] och lö så) att även folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av hushalls- uppgift och lägenhetsförteckning för kontroll av folkbokföringen. Pa de förslag till blanketter som kommitten har utarbetat har detta syfte med folk- och bostadsräkningen ocksä angivits. Jag anser det viktigt att denna upplysning inte utesluts när den blanketten får sin slutliga utformning.

! lagen beskrivs (17 åt att statistiska centralbyrån får lämna ut uppgifter som avses i lagen endast om dessa skall användas för sädana ändamål som anges i l &. dvs. för framställning av statistik för samhällsplanering m. m. 1 andra stycket i paragrafen sägs vidare att första stycket inte gäller när riks- dagens ombudsmän.justitiekanslern eller domstol begär att fä ta del av sä- dan uppgift. Att J() och JK har rätt att ta del av handlingar och andra upp- gifter hos myndigheterna framgår av regeringsformen. Det förefaller onö- digt med en särskild föreskrift om detta. Materiella bestämmelser om dom- stolars rätt att ta del av handlingar och andra uppgifter från myndigheter och befattningshavt'tre hos dessa regleras av rättegångsbalken. förvalt- ningsprocesslagen och sekretesslagen och bör enligt min mening inte pla— ceras i den föreslagna lagen. Det bör vara tillräckligt med en erinran om el- ler hänvisning till den särskilda reglering som jag har nämnt här. Jag vill i sammanhanget papeka att en regel att statistiskt primärmaterial får utläm- nas till domstol synes strida mot förslaget till ny sekretesslag (se Ds JU I977: I] del ] sid. 84 och 86).

Pa sid. 150 i betänkandet behandlar kommitten förfarandet i samband . med vitesföreläggande. Kommittén anser att hänsynen till rättssäkerheten 6 Riksdagen l978/79. I .raml. Nr I28

Prop. l978/79: 128 N:

talar för att anmaning till den uppgiftsskyldige bör föregä ett vitesföreläg— gande. Kommitten menar emellertid inte att anmaningen tnastc sändas som rek. l-'öt'tttsättningarna för föreläggande och utdömande om vite prö— vas enligt förslaget av länsstyrelsen och länsrätten. Utan att närmare ga in pä fragan om vitesföreläggande vill jag dock framhalla att förslaget i detta avseende knappast skiljer sig fran den tidigare lagen om folk- och bostads— räkning ( l975: Sis l3t.

Bedömningen av fragor som rör tystnadsplikt och sekretess försvaras av att uppgifterna förmodligen kommer att skyddas av bestämmelserna i den planerade nya sekretesslagen. lnnehallet i den nya lagett är ännu sa länge okänt. l'-"örslaget till ny sekretesslag innebär dock att tystnadsplikt och handlingssekretess skall rymmas inom samma lagstiftning. Besltttar stats— makterna enligt förslaget kan det bli aktuellt att upphäva lx ; i det nuvav rande lagförslaget som innehaller tystnadspliktsbestämmelser.

.lag vill slutligen lästa uppmärksamhet pä vad JO Leif Ekberg i ett tidiga— re beslut anfört om förfarandet vid utsändande av frageblanketter till äkta tnakar. Bcsltttet är atergivet i _|O:s ämbetsbcrättelse l977/78 sid. 405 ff.

("finfina-gt Åaminmt: l FoB 70 och FoB 75 har SCB tillämpat en total rc— striktivitet vad gäller tttlämnandc av primärmaterial till enskilda och till andra myndigheter. SCB har dessutom tillämpat vissa sekretessrestriklio- ner i de tabellredovisningar som utförts. vilket försvarat kommunernas an— vändning av tabellinformationen sotn planeringsundcrlag.

Kommunerna har behov av detaljerad information. pä kvarters- och fas— tighetsniva. framför allt i planfrägor inom stadsbyggandet. Den informa- tion som efterfrägas är i första hand uppgifter om arbetsplatser. hushåll och lägenheter. Med hittills tillämpade sekretessregler har statistikbehovct ej kunnat tillgodoses via folk— och bostadsräkningsmaterial. Kommunerna har i stället tvingats till kostsamma egna kartläggningar för att ta fram i stort sett samma information som folk— och bostadsräkningarna innehällit.

Göteborgs kommun hälsar därför med tillfredsställelse utredningens för— slag att dels tabeller med information pä detaljerad nivä. dels avpersonifie- rat material skall kunna utlämnas till kommunerna.

Malm/i Ammann: l redovisningen av resultaten av F08 7() och FoB 75 har de sekretessregler som gällt för vissa tabeller visat sig ha en mycket ogynn- sam inverkan pa användningen av tabellerna. I vissa fall har tabellerna bli- vit praktiskt taget oanvändbara. l förslaget till HBS 80 anges att sekretess- lagen inte gäller myndigheter cmellan tttan endast ifräga om utlämnande till enskild. Resultatredovisningen för kommunala behov bör därför kunna ske utan sekretessregler. Även individdata kan enligt utredningen utläm— nas till kommunerna för angelägna syften och efter prövning. Malmö kom— mun hälsar denna förändring med tillfredsställelse.

Ft'irt'itingt'it för Åanmtmta/ stativ/ik ut'/t planeri/tg (KS/'): SCB:s sekre- tessbestämmelser vid redovisningen frän tidigare räkningar har varit hind- rande föratt erhälla adekvata uppgifter pä läg regional niva. l vissa fall har tabellerna blivit praktiskt taget oanvändbara. Den nya utformningen av statistiksekretessen bör göra det möjligt för kommunerna att få detaljerade tabeller och avidentifierat material som statistikunderlag i den egna verk— samheten. En sadan ökad informationstillgang skulle hälsas med tillfreds- ställelse fran de kommunala planerarnas sida. Det är viktigt att HBS 80 i si— na olika delar och stadier utformats sä att informationen kan göras tillgäng— lig pa ett enkelt och praktiskt sätt.

Slull'llX institut ji'ir byggaads/brx/tning (SIBl: Den kombinerade hus- hälls- och bostadsstatistikens anknytning till fastighetstaxeringen bör öka

Prop. 1978/79:128 83 förutsättningarna att fa data om hushall och bostäder pä fastighetsniva. Ut- redrtingerrs förslag om ändrade sekretessbestämmelser blir därmed bety- delsefullt. lin förändring av dessa regler eller tillämpningen av dern är av största vikt för dem som i sitt arbete använder FoB— eller HBS-uppgifter. Det gäller speciellt möjligheten att för särskilda och angelägna forsknings- ändantal fä tillgang till pr'in'rärmaterial.

Rasdata om httshall och lägenheter underlättar stratifieringar vid urval. l')ärigcnom kan man göra planlösningsstudier'. relaterade till hushallsstor— lekar. och bostadsvaneundersökningar som mer nyanserat än hittills klar— lägger boendeförhallanden.

Det förtjänar även att papekas att med ändrade sekretessbestämmelser blir man inte längre enbart hänvisad till nyckelkodomräden som lägsta re- dt'n'isningsniva i undersökningar. Möjligheter öppnas att via fastigheten formera rcdovisningsomräden med det innehäll och av den storlek som är önskvärd utifrän arbetsuppgiften. Detta skttlle vara en klar förbättring för forskningsverksamheten.

Övriga frågor

[Mil-"U: Resultatet av l—"oB-utrcdningens arbete har presenterats i så nära anslutning till förslagets genomförande att en mycket pressad tidsplan krävs om HBS skall genomföras i sin helhet l98t). DEFU kan inte accepte- ra att tnart nu beslutar om att genomföra H BS 80 enligt utredningens förslag under hänvisning till att tid saknas för ytterligare överväganden. I ett så- dant läge maste det ur samhällets synpunkt vara bättre att l980 endast ge- nomföra de delar av förslaget sotn är genomarbetade tfastighetsdelen) och följaktligen skjuta sysselsättningsdelen ett år framåt i tiden. Ett urvalsför- farande enligt DEFUs förslag skulle då kunna genomföras l980. varefter ett avsevärt bättre underlag föreligger för att ta ställning till hur eventuellt ytterligare datainsamling bör organiseras.

JK: I anslutning till föreskrifterna i 10 & lagförslaget om kommuns infor- mationsäliggande vill jag på samma sätt som i mitt remissvar över FoB 75 ifrägasätta om inte allmänheten på lämpligt sätt bör upplysas om de tilläm- nade samkörningarna med redan befintliga register. ävensom att ytterliga- re samkörningar kan komma att äga rum efter tillstånd av datainspektio- nen.

Möjligheterna att friktionsfritt genomföra en undersökning av den före- slagna beskaffenheten och kvalitén på de lämnade uppgifterna blir enligt min mening beroende pä den förståelse för uppgiftsinsamlingen som kan bibringas alla dem som skall fylla i blanketter m. m. Eftersom syftet med och värdet av undersökningen ingalunda är lätt att förstå. bör det vara en strävan att genom nägra fä enkla exempel e. d. belysa hur materialet kan komma medborgarna till godo.

Kammarrärtwt iJr'in/u't'ping: [ fråga om vitesförfarandet föreslär kom- mitten (förslagets l4 &) att en uppgiftsskyldig som inte fullgör sin skyldig- het. skall anmanas att fullgöra denna. Anmaningen behöver enligt uttalan- de i bilaga 7 (s. 448) icke sändas med rekommenderad försändelse. Efter- kommes ej anmaningen kan länsstyrelsen förelägga vite. Det förutsätts därvid att nagot bevis inte skall företes om att anmaningen kommit den uppgiftsskyldige till del utan att bevis härom skall anses föreligga när brev avsänts till honom. Kammarrätten delar uppfattningen att anmaning alltid skall utsändas och att den ej behöver sändas i rekommenderad försändel- se. För att undvika diskussioner om huruvida anmaningen kommit fram el-

Prop. l978/79:128 84

lcr inte anser kammarrätten att det inte bör göras till en absolut förutsätt- ning för vitesföreli'tggande att anmaningen bevisligen ej efterkommits. Det— ta torde kttnna ske tttan att rättssäkerhetssynpunkter äsidosätts.

Rättssäkerhetssynpttnkter talar knappast heller för att besvär särskilt skall fä föras mot vitesföreläggande. I viss analogi med l25 & taxeringsla- gen lorde kttnna stadgas att beslut om föreläggande av vite ej fär överkla- gas. Rättssäkerhetssynpunkter blirjtr tillgodosedda vid den prövning som sker i samband med ett eventuellt utdömande av vitet.

Katrina/(tro—institutet: Utredningens förslag innebär. att man inte insam- lar uppgifter om yrke och trtbildning. dä dessa anses ha använts i mycket begränsad utsträckning och dessutom föranleder speciellt svara problem vid insamlingen. Beträffande yrkesuppgifterna hänvisas i stället till de lö— nestatistiska materialen. som emellertid i nuvarande skick inte ger under- lag för en enhetlig och heltäckande yrkesklassiftccring. Något konkret för- slag till lösning finns heller inte. utan utredningen hänvisar till en utredning om dessa problem.

Den huvudsakliga användningen av yrkesuppgiften har hittills varit de långsiktiga prognoser för näringsgren och yrken som görs av SCB och som användes bl.a. för den centrala utbildningsplaneringen. Hanteringen av detta prognosmaterial har institutet haft anledning att granska i samband med remisser rörande högskoleutbildning. Att insamla yrkesuppgifter av detta skäl finner inte heller institutet för sin del särdeles motiverat. dä dessa prognoser och deras hittillsvarande användning är av tvivelaktigt värde. Däremot bör de historiska uppgiftema vara av betydande värde för utbildningsmyndighetema speciellt i kombination med information om at— bildning. Med hänsyn till den framtida ekonomiska tillväxten har man inte bara i Sverige utan även internationellt börjat lägga allt större vikt vid ut- bildningsfrägoma. Statistik på detta område kommer därmed att efterfrä- gas i allt högre grad och det blir då inte tillfyllest endast med uppgifter om utflödet från trndervisningsväsendet titan man kommer även att behöva uppgifter över hela befolkningens utbildning (utbildningens nivå och inrikt- ning). bl.a. för forsknings- och utredningsändamäl. Uppgifter om utbild- ning har inte insamlats sedan folk— och bostadsräkningen 1970. vilket gör det desto mera angeläget att inhämta sådana i HBS 80.

Eftersom dessutom uppgifter om yrke i ökad utsträckning börjar efter- frågas även från annat hall än från utbildningsmyndigheterna och då infor- mation om både yrke och utbildning är mycket svåra att erhålla på annat sätt än genom en undersökning av den här aktuella typen. anser institutet att man borde försöka få med dessa uppgifter på personblankettcn. Utbild- ningsuppgiften borde därvid kttnna ges en avsevärt enklare utformning än vid folk- och bostadsräkningen l970. Merkostnaden för detta förefaller in- te avskräckande hög.

Riks/örsäkringsverket: En uppgift som har ingått i folk- och bostadsräk- ningen men som nu föresläs slopad är yrkesvariabeln. Riksförsäkringsver— ket har använt yrkesuppgifter från folk- och bostadsräkningen för sin sta- tistik om yrkesskador inom serien Sveriges officiella statistik (SOS). Hu- vudmannaskapet för yrkesskadestatistiken har numera flyttats över till ar- betarskyddsstyrelsen. som ansvarar för statistik över arbetsskador frän och med är 1979.

Utredningen konstaterar att riksförsäkringsverkets register av olika skäl inte kan utnyttjas för insamling av data vid en särskild undersökning är 1980. Däremot anser utredningen att det i ett fortsatt utredningsarbete bör klargöras i vilken utsträckning olika register kan anpassas till olika model-

Prop. l978/79:128 85

ler för att under l980-talet tillgodose samhällsplaneringen med erforderligt informationsunderlag. Enligt utredningen bör det dä vara av särskilt intres— se att följa utvecklingen av bl.a. riksförsäkringsverkets register och när- mare pröva till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende på innehall. täckning och tillgänglighet. De uppgifter utredningen diskute— rat i detta sammanhang är framför allt yrke/sysselsättning. sysselsättning- ens omfattning samt arbetsgivarens nanm och adress.

RiksförsäkringsVerket finner liksom utredningen det vara väsentligt att allmänhetens och företagens uppgiftslämnande begränsas och samordnas. så att inte likartade uppgifter krävs av samma eller olika representanter för stat och kommun. Verkets register är föremål för fortlöpande ändringar med avseende pa bl. a. innehall och tillgänglighet. Dessa har föranletts dels av ändrade administrativa rutiner. dels av ändringar i och utökning av verkets anst-'arsomrade. Riksförsäkringsverket förutsätter att ett even— tuellt fortsatt utredningsarbete. som syftar till att klargöra htlr verkets re- gister skall ktlnna utnyttjas som informationsunderlag i enlighet med FoB- utredningens förslag. sker i nära samarbete med verket.

AMS: Beträffande utredningens förslag om att slopa yrkesuppgifter vill styrelsen framhålla att sädana uppgifter är av väsentlig betydelse för ett flertal av styrelsens verksamhetsomraden. Den enskilda individen är all- mänt sett starkare knuten till yrket än till näringsgrenen. Yrkesuppgifterna utgör därför en viktig grund för arbetskraftsplaneringen och därmed sam- manhängande planering. exempelvis av yrkesutbildning. För yrkesvägled- ningsverksamheten är uppgifter om arbetskraftens yrkesfördelning av stor betydelse och anVänds bl. a. som underlag för en rad publikationer. som svenskt yrkeslexikon och yrkesupplysningar. Även för försvarsplancring- en fordras yrkesuppgifter. Styrelsen vill vidare peka på behovet av yrkes— uppgifter för den inomregionala sysselsättningsplaneringen. För dessa än- damål ger inte arbetskraftsundersökningarna tillräckligt differentierade uppgifter.

Med hänsyn till den betydelse yrkesuppgifter har inom flera delar av ar- betsmarknadsstyrelsens verksamhetsomräden finner styrelsen det angelä- get att förutsi'tttningarna ytterligare prövas för att ta fram uppgifter om yr- ke i anslutning till ett genomförande av HBS 1980. Styrelsen vill emellertid samtidigt äterigen betona betydelsen av att finna sädana former för upp- giftsinsamlingen att kraven på aktualitet i planeringen tillgodoses.

Arbelarskyddsstyrelsen: Både vid undersökningar av den allmänna mil- jön och arbetsmiljön är behovet av uppgifter om bakgrunden stort. En indi- vidanknuten yrkesuppgift är härvid väsentlig. Inom det arbetsmedicinska omrädet har. som utredningen påpekar. behovet av yrkesdata under de se- nare ären vuxit. Uppgifter om yrke bör därför erhållas vid totala tvärsnitts- undersökningar. typ folk- och bostadsräkningarna.

Uppgift om näringsgren. säsom föreslås i betänkandet. är inte tillräck- ligt. Det krävs möjligheter att kombinera både näringsgren. yrke och re- gion. Ett exempel på detta utgör det nystartade informationssystemet för arbetsskador (ISA). där man efter krav från arbetsmarknadens parter fun- nit det nötJVändigt att. förutom redovisning på näringsgrenarna lämna sä- dan också för yrke varje är. Detta innebär en skärpning av kraven på yr- kesuppgift. Yrkestillhörighet har tidigare endast redovisats vart 5:e år. För att kunna på ett meningsfullt sätt redovisa dessa yrkesrelaterade tal krävs att antalet personer inom ett yrke (riskpopulationen') är känd. åtminstone för S-ärsperioder. Denna uppgift kan enbart erhållas genom folk- och bo- stadsräkningen.

Prop . l978/79: 128 st»

litt annat exempel utgör de exponeringsregister som är under uppbygg- nad pa arbetarskyddsstyrelsen. Uppgift om yrke mäste inga för att möjlig— göra jämförelser mellan personer exponerade för olika ämnen och mellan olika register. liksom jämförelser över tid och mellan olika regioner och länder. Återigen ger yrkesuppgifterna vid folk- och bostadsräkningarna den enda möjliga bakgrunden.

Arbetarskyddsstyrelsen förväntar sig stor hjälp i arbetet med att upptäc— ka och förebygga olika typer av arbetsmiljörisker genom andra informa- tionssystem som för närvarande är under uppbyggnad. som t. ex. cancer- miljöregistret och dödsfallsregistret. Detta gäller speciellt beträffande sjukdomar med langa latenstider. För dessa system gäller att misstanke om möjlig orsaksfaktor bland annat kan erhällas med hjälp av uppgifter om yr- ke. näringsgren och region.

För arbetarskyddsstyrelsen har det varit till hjälp vid prioritering av fö- reskriftsarbetet att yrkesuppgifterna givit en uppfattning om olika riskpo- pulationers storlek. För epidemiologisk forskning är sädan kännedom nöd- vändig.

Som man päpekar i utredningen sker det kontinuerligt en förskjutning i definitionen av yrke. De hittillsvarande folk- och bostadsräkningarna har tagit hänsyn till dessa förändringar samtidigt som man redovisat material sä att en uppföljning över tid varit möjlig att göra. Detta innebär att de yr- kesuppgifter som funnits i folk— och bostadsräkningen fungerat som en ge- mensam nomenklatur och som referens vid all registeruppbyggnad inom landet och övriga nordiska länder.

Med hänvisning till vad ovan anförts vill arbetarskyddsstyrelsen be- stämt förorda att uppgift om yrke ingar även i framtida tvärsnittsundersök- ningar av typ folk— och bostadsräkning säsom HBS 80.

RSV: Enligt förslaget till HBS l980 ( lo & lagförslaget och kommentaren s. 40) skall folkbokföringsmyndigheterna också fa tillgång till den lägen— hetsförteckning som skall avlämnas för flerfamiljshus vid fastighetstaxe- ringen. Det skulle därigenom bli möjligt att se i vad mån bostadsinnehava- re är kyrkobokförda på fastigheten ifråga liksom det motsatta förhållandet att någon är kyrkobokförd där han ej disponerar bostad.

RSV hälsar med stor tillfredsställelse denna möjlighet enligt förslaget till HBS 1980 vilken inte fanns vid FoB 1975. Om lägenhetsförteckningarna kan utnyttjas effektivt. torde HBS l98() komma att innebära en behövlig och väsentlig rättning av den aktuella folkbokföringen.

FoB-utredningen har (5. l08 ff) påvisat att det för närvarande inte finns andra vägar att producera statistik per hushåll på annat sätt än det vid FoB 1970 och 1975 använda. nämligen att de enskilda själva har att lämna upp- gifter som gör det möjligt att sammanföra dem som har hushällsgemen- skap. Det framgår också att framställningen av hushällsstatistik och kom- binerad statistik över hushåll och bostäder är kostsam vilket liggeri sakens natur dä särskilda begrepp enkom för statistiska ändamål mäste tillskapas genom kodning och annan manuell hantering.

För att söka underlätta den framtida statistikproduktionen har utred- ningen fört fram två alternativ som kräver ändringar i folkbokföringen.

Ett av alternativen innebär att i folkbokföringen skall finnas en samhö- righetskod som gör det möjligt att knyta alla personer i en lägenhet till ett hushäll oavsett personernas civilstånd och relationer i övrigt. Systemet skulle förutsätta att personnummer eller annan samhörighetskod med hus- hallsförestandaren angavs vid alla Hyllningar. En första uppläggning kun-_ de lämpligen ske i samband med FoB. I sitt remissvar utvecklar verket in-

Prop. 1978/7'):128 . . 87

gacnde sin syn pa detta alternativ. som verket bestämt avstyrker bade av integritetsskäl och med hänsyn till tekniskt/administrativa olägenheter.

Det andra alternativet för att i folkbokföringen bygga in en möjlighet till en permanent redovisning pä hushall. dvs. boende i samma lägenhet. är att tillskapa ett lägenhetsnun'tmer som komplement till fastighetsbeteckning- en.

RSV delar FoB-utredningens uppfattning (s. 139) att alternativet med lä- genhetsnumrcring kan bli aktuellt för en närmare prövning pä lang sikt. Det kan erbjuda vissa fördelar även för folkbokförings- och skattekontrol— len. litt huvudproblem av praktisk art torde — säsom antytts i promemori— an bli hur en till fastighetsbeteckning knuten byggnads— och lägenhets- identifiering skall kunna hällas ä jour vid flyttningar. Sannolikt blir det nödvändigt att vid varje tillfälle inhämta uppgiften frän fastighetsi'tgaren via bostadsantnälan eller på annat sätt. eftersom de enskilda knappast kan förutsättas kunna hälla reda på dessa beteckningar. Av stor betydelse är ocksä integritets— och kostnadsf'rägorna i sammanhanget. RSV har emel— lertid ingen erinran mot att en utredning kommer till stånd i samarbete titel— lan statistiska centralbyrån. centralnämnden för fastighetsdata och RSV.

Det av utredningen föreslagna sanktionssystemet (14 s') är i stort sett identiskt hade med 13 & lagen 1.975: 55 om FoB 1975 och med 10 & lagen 1970: 74 om FoB 1970. Denna lösning ledde beträffande FoB 197() och 1975 till att vitesföreläggande inte kunde ske i de fall det inte visats att anmaning mottagits av den uppgiftsskyldigc (se bl. a. RÅ 1972 Fi 503). Utredningen uttalar ts. 150) emellertid att den nu föreslagna regleringen skall tolkas pa sä sätt att det för att föreläggande skall kunna ske vid vite är tillräckligt att det kan visas att anmaning avsänts till den uppgiftsskyldige i vanligt brev.

Med den utformning lagtexten fatt ifrägasätter RSV — mot bakgrunden av bl. a. regeringsrättens avgörande — om den av utredningen angivna tolkningen är hällbar. Vad som utredningen avser med "visas" är ocksä oklart. F.nligt RSVs mening kan de vid FoB 1970 och 1975 framkomna pro- blemen undvikas exempelvis genom en reglering med förebild i 53 ?; taxe- ringslagen.

SÖ: Enligt kommitténs förslag skall variablerna yrke och utbildning icke ingä i HBS 80. För utbildningsväsendets del kommer detta att medföra all- varliga konsekvenser.

Studie— och yrkesvägledningen till skolans elever kommer att försämra-ts. Vid fortbildning av personal. som handhar nämnda vägledning. utnyttjas nämligen material sammanställd av data (inkl. variablerna yrke och utbild— ning) frän tidigare folk- och bostadsräkningar.

En allvarlig konsekvens torde också vara att flera prognoser kommer att bli begränsade. Nyrekryteringsprognosen t. ex. som redovisar nyrekryte- ringsbehovet till olika yrken (utbildning) och uppgifter om yrkesbyten inom och mellan olika näringsgrenar i framtiden blir svar att utföra pä det heltäckande sätt som hittills varit möjligt. Denna prognos kräver data för variablerna sysselsättning. näringsgren. yrke och utbildning.

Resultaten från nyrekryteringsprognosen används inom SÖ huvudsakli- gen som underlag vid utbildningsplanering men även vid planering av pe— dagogiskt utvecklingsarbete och fortbildning.

Även lärarprognosernas resultat kommer att bli begränsande då ingen uppgift kommer att finnas för lärare som är utanför skolväsendet. dvs. ej med i lärarregistret.

SÖ anser vidare att det åtminstone för vart tionde är borde finnas en uppgift över svenska folkets utbildning endast för hela riket. SÖ föreslar

Prop. 1978/79:128 88

att rubricerade undersökning genomförcs är 1980 (H BS 80) och att variab- lerna yrke och utbildning medtages.

Sm'är/styrelsen: Redtwisningen av FoB-data har hittills skett successivt och under relativt lang tidsutdräkt. Det är som utredningen framhäller vik- tigt att redovisningar sker kort tid efter undersökningstillfället. Styrelsen har inget att erinra mot att man som utredningen föreslär minskar den om— fattande tabellredovisningen. Det fär dock inte innebära att HBS-materia- lets tillgänglighet begränsas. Styrelsen finner det angeläget att uppdragsfi— nansierade tabelluttag kan göras med största möjliga flexibilitet.

Utredningen föreslar att uppgifter om yrke. tltbildning och inkomst ej skall tas med i HBS 80. Dessa variabler används i sociologiska. medicinska och socialmedicinska undersökningar. Socialstyrelsen anser att ett uteläm- nande av dessa variabler — och dä i första hand yrkesvariabeln skulle i vä— sentlig grad minska undersökningens värde för socialsektorns del.

I detta sammanhang kan erinras om att hälso- och sjukvårdens statistik- beredning (HÄSST) i sitt principprogram för den framtida hälso- och sjuk- vardsstatistikcn i anslutning till en diskussion om en offensiv hälsopolitik och en därtill anpassad planering anfört: ”För de arbetsuppgifter plane- ringen har är det alltså betydelsefullt att hälso- och sjukvärdsstatistiken kan kopplas till vissa socio—ekonomiska uppgifter framför allt uppgifter om yrka. sysselsättningsgrad och liknande. men även uppgifter om t.ex. uf- hi/(luing. Iimini/[sinÅ'mnxl. hushällssammansättning och bostadsförhällan- den" (understruket här). De erfarenheter som finns talar inte för att i en re- guljär statistik frän hälso- och sjukvården insamla sädana data.

Under den senaste 2()-ärsperioden har socialstyrelsen byggt upp ett antal register med bl. a. uppgifter om sjukdom. Här kan nämnas cancerregistret (1958). missbildningsrcgistret (1965) och det medicinska födelseregistret (1973). Med början under 1960-talet har ett flertal sjukvårdshuvudmän in- fört patientadministrativa system vilka även innehåller vissa medicinska data. Dessa system har gjort det möjligt att bygga tipp en patientstatistik frän den slutna sjukvården innehållande sjukdomsuppgifter och med tit- nyttjandemöjligheter som i stor utsträckning liknar de övriga registrens.

Socialstyrelsen vill med bestämdhet hävda att yrkesuppgiften kommer att få allt större betydelse vid framtida epidemiologiska undersökningar av olika samband. där exponeringen är av intresse. Den epidemiologiska forskningen har först under de allra senaste åren fått till sitt förfogande in- strument med hjälp av vilka dessa undersökningar kan göras på allt mer meningsfyllt och bättre sätt.

För att räda bot på de bristfälliga yrkesuppgifterna i cancerregistret har styrelsen i samarbete med SCB kompletterat registret med yrkesuppgifter ur FoB (>(). 1 övrigt har frän FoB of) hämtats uppgifter om huvudsysselsätt- ning. näringsgren. yrkesställning. förvärvsarbete. hemort. arbetsplats. fö- delseland och utbildning. Denna sambearbetning. som nyligen avslutats. har resulterat i ett nytt register. cancermiljö-registret (CMR). Ett antal an- sökningar att fa utnyttja CMR har redan inkommit från olika forskningsin- stitutioner. Vidare testas f.n. möjligheten att få fram en modell för identi- fiering av bl.a. yrkesgrupper med olika cancerrisk. Resultat av denna stu- die väntas tidigast i maj —juni 1979.

Socialstyrelsens register har hittills inte utnyttjats i den omfattning som vore möjlig. Detta kan förklaras av den korta tid de flesta registren funnits. bristen pä epidemiologiskt skolade forskare och svårigheten att få utnyttja bl.a. FoB-material.

1 ett antal undersökningar. som gjorts de senare åren med hjälp av miss-

Prop. 1978/79:128 ..— -- Nl)

bildningsregistret och det medicinska födelseregistret har yrkesuppgifter varit av väsentlig betydelse. Som exempel kan nämnas en undersökning om misstänkt förhöjd frekvens av medfödda missbildningar hos en speciell yrkeskategori. nämligen sjukvi'trdspersonal. För närvarande planeras pä Medicinska forskningsrädets initiativ en studie av socioekonomiska bak- grundsfaktorers betydelse för barnadödligheten och andra komplikationer i samband med förlossning. Därvid planeras användning av flera variabler av socioekonomisk natur. vilka finns i FoB 75 (yrke. hushällsinkomst. bo- stadsförhallande m.m.).

Yrkesuppgiften har även en given roll i sysselsättningsplanering och ar— betsmarknadsplanering. I detta sammanhang är socialsektorn intressent dels direkt som stor arbetsgivare dels indirekt genom arbetslöshetens kon— sekvenser för framför allt socialvärden men även hälso-och s_jukvärden.

Det har hävdats att yrkesklassificeringen är behäftad med vissa brister. Detta förhällande fär dock inte undanskymnta det faktum att statistik byggd pa den. rätt utnyttjad. kan öka kunskaperna om nägot så viktigt som orsakerna till ohälsa.

Utbytet av merkostnaderna för att samla in och bearbeta yrkesuppgifter via personblanketter (ca 7 mkr.) synes i relation till de totala kostnaderna för blankettdelcn (ca 45 mkr.) vara mycket stor.

Socialstyrelsen anser att de yrkesuppgifter som för närvarande kan er- hallas ur FoB—data utgör en väsentlig förutsättning för en förebyggande och offensiv hälso- och sjttkvärdspolitik. Styrelsen vill därför bestämt förorda att 1980 ärs HBS-undersökning även innefattar yrkesuppgifter som säker- ställerji'tmförelser med tidigare FoB-material. Verket vill även understryka vikten av att möjligheterna undersöks att i framtiden insamla yrkesvaria— beln pä administrativ väg.

1 sociologiska och socialmedicinska undersökningar utnyttjas ofta flera bakgrundsvariabler. exempelvis uppgifter om utbildning. för att komplet- tera varandra. 1 hälso- och sjukvårdens personalplanering är ocksä uppgif- ter om utbildning av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen anser det därför finnas skäl att i 1980 ars undersökning även inkludera frågor om utbild- ning.

Uppgifterna om arbetstid är av stor betydelse för den modell. som ut- nyttjas inom planeringen av barnomsorgen. liksom för personalplanering- en inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen tillstyrker därför utred- ningens förslag att ta in uppgift om veckoarbetstid i 1980 års undersökning och föreslär vidare att alternativet att insamla sysselsättningsuppgift även pä personblanketten ytterligare övervägs.

.S'rulislisku centralbyrån: Utredningen har funnit att yrkesvariabeln har använts i huvudsak på riksnivå och framför allt för SCBs prognosverksam- het. SCB har i sin verksamhet även noterat att intresset för att använda yr- kesvariabeln i den regionala planeringen har ökat betydligt under senare är. SCB har framställt material analogt med det som finns pä riksnivä för att möjliggöra nyrekryteringsberäkningar till olika yrken även pä regional nivä utifrän en sambearbetning pä individnivä av den totala befolkningen i FoB 7(.) och FoB 75. Önskemål om att få bl. a. yrkesprognoser också pä re- gional nivä har framförts sedan länge frän olika konsumentgrupper. kanske främst frän studie- och yrkesorienteringsverksamheten.

SCB vill i detta sammanhang även uppmärksamma den användning som yrkesuppgifter i folkräkningarna fått under senare är vid studier av olika miljöbelastningars inverkan pä hälsan bl.a. inom arbetsmiljömedicinens omräde. Folk- och bostadsräkningsmaterialen har här erbjudit en unik da-

Prop. l978/79: 128 ()()

tabas för uttag av olika slag. Sambearbetningar med cancermiljöregistret samt uppbyggnaden av ett dödsfallsregister är exempel härpä.

Utredningen anser att behovet av statistik över yrke och utbildning (sid. 55 ff och sid. 194) inte är sä omfattande att det motiverar uppoffringarna att framställa sädan statistik för 1980. 1 fräga om yrke är det enligt SCBs uppfattning förvänande att utredningens användaranalys inte visat ett stör— re behov. lin av orsakerna till detta kan för yrkesvariabelns del vara att yr- ke i FoB 65 endast kodades för 3.39? av befolkningen. Denna variabel har därför inte kunnat utnyttjas i någon större utsträckning i den regionala pla- neringen.

Vad som kanske är än viktigare vid en bedömning av utredningens be- hovsanalys är att statistik över yrke i FoB 75 inte fanns tillgänglig eller nyli- gen hade utkommit pä regional nivä när utredningen samlade in sitt materi- al. Ett mycket litet antal användare torde ha haft möjligheten att göra och dokumentera särskilt ingäende analyser.

När utredningen föreslär att yrke inte skall tas med i HBS 80 sä hänvisas till andra källor. bl. a. de s. k. lönestatistiska materialen vilka i vissa fall an- vänts i analys- och prognosarbetet. men då för att hämta information på aggregerad nivä. Man kan hävda att dessa material i nägra avseenden är bättre än folkräkningsmaterialen. kvaliteten är bättre. informationen mer detaljerad. Detta gäller dä den information som föreligger för industritjäns— temännen. Men de kan inte användas som statistikkälla för den typ av in- formation som efterfrägas av konsumenter av SCBs prognoser.

Skälen till detta är främst följande. Materialen ärinte heltäckande. stora delar av arbetsmarknaden finns över huvud taget inte med. i vissa fall finns uppgifter endast för urval.

De olika materialen för skilda sektorer har olika utformning. vilket inte möjliggör en helhetssyn av arbetsmarknaden. Det största hindret är att man inte har en gemensam nomenklatur i dessa material.

Ytterligare kan nämnas att arbetskraftsundersökningarna som datakälla inte är en realistisk utväg. Pä grund av att yrke endast kodades för 3.3 (52- av befolkningen i FoB o5 (detta motsvarar ca 200 000 personer i vuxen ålder) finns erfarenhet av att arbeta med urvalsmaterial. Detta visade sig emeller- tid ge alltför osäkra skattningar för vissa grupper.

SCB har här framhållit nägra angelägna behov av yrkesredovisning. lnsamlas ej yrkesuppgifter i HBS 80 torde. som framgår av det föregaen- de. yrkesuppgifter ej kunna inhämtas frän annat material förrän efter om- fattande utvecklingsarbete. Detta kan få konsekvenser bl. a. för framtida miljöstudier.

Effekter av miljöbelastningars inverkan på hälsan visar sig i många fall först efter en flerårig exponeringstid eller längre period efter den ursprung— liga exponeringen. 1 detta tidsperspektiv har yrkesuppgifter från FoB er- bjudit goda möjligheter till relativt snabbt framtaget basmaterial i pågående forskningsverksamhet ijämförelse med alternativ som kräver att fleråriga framätblickande undersökningar genomförs.

Avsaknad av yrkesredovisning för 1980 kan här innebära allvarliga be- gränsningar i möjligheterna att genomföra tillbakablickande undersökning- ar.

SCB vill emellertid samtidigt även framhålla de produktionstekniska följ- derna av en yrkesuppgift i HBS 80. Det torde således inte vara möjligt att presentera resultat avseende yrke i samband med övrig resultatredovis- ning i HBS 80. Yrkesredovisning mäste här komma senare än övrig redo- visning. Ytterligare kommer gransknings-. kodnings- och bearbetningsmo-

l'rop. l978/79:128 t)l

mcnlcn att påverkas och innebära tillkon'tmande kostnader om 7-— I I milj. kr.. beroende på ambitionsnivå m.m.

Fran skilda konsumenthäll har till S("B framförts behov av data om upp- värmningssätt och bränsleslag i bostadshus. Den kommunala planeringen rörande energihushällningen och besparingsmöjligheterna i befintligt bo- stadsbestånd är exempel på användningsomräden.

I dessa sammanhang är det också väsentligt att få mätt på hur många personer som berörs. Detta ställer krav på sambearbetningar med redovis- ning avseende hushällens storlek och sammansättning. dvs. ttppgifter som i ntlläget endast kan inhämtas med hjälp av personblankett frän allmänhe— ten enligt kommitténs förslag.

SCB vill här peka på möjligheterna att erhålla ovan nämnda uppgifter om uppvärmningssätt och bränsleslag frän den allmänna fastighetstaxeringen samt angelägenheten av att införa denna redovisning i det s. k. fastighets— taxeringsregistret.

SCB stöder utredningens förslag att begränsa tabelluttaget pä pappers- medium vid en undersökning 1980 till ett antal bastabeller. men vill fram- hålla att detta kan medföra mindre information för t.ex. forskning om inte behövlig information i stället kan framställas som uppdrag.

Verket instämmer även i den av utredningen föreslagna ökade satsning- en på redovisning med analyserande inriktning.

Som ett led i den ökade flexibiliteten i tabelluttagen som utredningens användaranalys visat önskvärd. är det angeläget att data från undersök- ningen görs tillgängliga för kommuner. länsstyrelser och andra genom ut- nyttjande av SCBs lCl'mlnillbt'lSCl'ttdc regionalstatistiska databas (RSI)B). Därmed blir informationen inte bara lättare åtkomlig för användarna tttan medger även statistikuttag som till innehåll och presentationsform är an- passad till enskilda planerings- och utredningssituationer. Detta medför ocksa att man till skillnad från tidigare inte behöver fastställa så många en— skilda tabeller med fixerade variabelkombinationer.

Utredningen ser undersökningen 1980 som två oberoende delar som av praktiska och ekonomiska skäl är organisatoriskt sammanhållna. SCB vill dock understryka att en sammanhållen undersökning 1980 är minst lika motiverad av innehållsmässiga skäl som grund för stttdicr av individers so- ciala förhållanden i olika avseenden. t. ex. fruktsamhetsstudier och sociala kartcringar. SCB vill här speciellt framhålla den koppling som måste kttnna göras mellan hushåll/familj och sysselsättning. Verket anser därför att även denna typ av statistik bör framställas vid undersökningen 1980. Möj- ligen skulle denna delvis kunna finansieras som uppdrag.

Uuit'ers'ifcts- (N'/I högskoleämbvtet: Genom riksdagens beslut 1975 och 1977 om en ny högskola har fastslagits att högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och öns- kemål. Detta innebär att planeringen inom högskolan fortlöpande måste beakta bl.a. arbetsmarknaden för olika grupper av utbildade. Härtill kom- mer att de senaste årens ansträngda statsfinansiella läge medfört att en ökad vikt kommit att fästas vid prioriteringar inom och mellan olika slag av högskoletttbildning utifrån bl.a. bedömningar av samhällets behov.

Allt sedan tillkomsten av prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån (SCB) är l964 har en successiv metodutveckling skett som siktat till att för- bättra prognoser till grund för bl. a. utbildningsplaneringen. Den hittillsva- rande metodiken har byggts upp genom utnyttjandet av yrkesuppgifterna i folk- och bostadsräkningarna.

FoB-utredningen har vid sin konsumentanalys enligt UHÄ:s mening ta-

Prop. l978/79:128 92

git allt för lätt pit frågan om folkräkningsttppgifternas betydelse för utbild- ningsplaneringen. vari ingar planeringen av högskoletttbildningens dimen- sionering. Att prognosinstittttet är en av de fåtaliga httvudkonsumenterna till uppgifter om yrke och tttbildningsttppgifter från folkräkningarna får inte ttndanskymnta att i sin tur en hel stor samhällssektor för sin planering och sitta analyser är beroende av de uppgifter som prognosinstitutet samman— ställer och pttblicerar.

Enligt vad UHÄ inhämtat kan de av prognosinstitutet gjorda arbets— marknadsberäkningarna inte utföras tttan tillgång till folkräkningsuppgifter om yrke insamlade i princip vart femte år. Det är inte troligt att någon enk- lare och billigare metod finns för att samla in de behövliga uppgifterna än att tnedta detn i en folkräkning. Konsekvensen av att uppgifter i enlighet med utredningsförslt-tget utelämnas i I980 års folkräkning synes därför bli att ett av de viktigaste ttnderlagen för den kvantitativa högskoleplanering- en inte kan successivt aktttaliseras på det sätt som hittills förutsatts.

Uppgifterna om befolkningens utbildning utgör inte en absolut nödvän- dig del av prognosinstitutets hittillsvarande beräkningar. Uppgifterna ut- gör do'ck ett värdefullt komplement till bl. a. prognosinstitutets studier av yrkesbyten och nyrekrytering till olika yrken. För att utbildningsuppgifter— na skall vara av värde för utbildningsplaneringen behöver dessa uppgifter dock inte redovisas lika detaljerat som'i 1970 års folk- och bostadsräkning. Genom en enklare redovisning blir samtidigt de invändningar - höga kost- nader och kvalitetsproblem — som utredningen anfört mot en insamling av utbildningsuppgifter mindre relevanta.

Vid sidan av prognosinstitutets användning av yrkesuppgifterna kom- mer uppgifter om befolkningens fördelning på yrke och utbildning till an- vändning dels vid regional utbildningsplanering. dels vid forskning rörande väsentliga samhällsfrågor. Även om dessa användningar inte utgör tillräck— lig motivering att medta uppgifterna i en kommande folkräkning är det än- dock motiverat att notera dessa användningar. eftersom de inte tydligt framgår av utredningens konsumentredovisning.

Mot bakgrund av vad som anförts anser UHÄ det väsentligt för den fort— satta planeringen pä högskoleområdet att uppgifter om yrke medtas i 1980 års undersökning av hushäll. bostäder och sysselsättning. Därutöver bör övervägas om även en. i förhållande till 1970 års folk- och bostadsräkning. förenklad utbildningsuppgift kan medtas i 1980 års undersökning.

SACO/SR: När det gäller variabelinnehället föreslår utredningen att uppgifter om yrke och utbildning inte samlas in. Uppgifter om befolkning- ens yrke och utbildning är emellertid av stort intresse i flera olika samman- hang. När det gäller arbetsmarknadsplanering erfordras t. ex. uppgifter om befolkningens yrkessammansättning inom olika regioner och branscher. Även vid t. ex. stttdier av miljöns inverkan på hälsan är yrkesvariabeln av stort värde.

Vid utbildningsplanering. både vad avser dimensionering och inriktning av grundutbildning. vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning krävs grundkunskaper och befolkningens utbildningsstrttktur och yrkessamman- sättning. Även vid studie- och yrkesvägledningsverksamhet krävs sådana uppgifter.

Med hänsyn till ovan exemplifierade behov anser SACO/SR att utred- ningen allvarligt bör pröva möjligheterna att ta med yrkesvariabeln ] HBS 80. Även utbildningsvariabeln är självfallet av stort intresse men om utred- ningen inte finner det möjligt att denna variabel tas med i HBS 80 måste andra alternativ snarast utredas.

Prop. I978/79:128 93

Kull/Irgunfyra/iska imrilulimu'n vid (iölclmngs mtit't'rxitet: Uppgifter om yrke är synnerligen värdefulla för forskningen. Flera av de projekt som f.n. bedrivs vid institutionen hade varit omöjliga att genomföra om sädan statistik ej funnits att tillga. Att lä använder statistiken är inte ett skäl att ta bort den. särskilt inte som det. enligt utredningen. finns ett gryende intres— se för yrkesstatistik. Inom länsplaneringen pagär försök med kartläggning av lokala arbetsmarknader. där yrkesstatistiken är ytterst värdefull för att fä en uppfattning om arbetsmarknadens kvalitet. Näringsgrensstatistiken innehaller ju inga uppgifter om arbetsfunktionerna. vilket däremot yrkes- uppgifterna gör. I stället för att hänvisa till uppgifternas däliga kvalitet och ta bort dem. borde man sträva efter att förbättra variablernas kvalitet.

Yrkesuppgifter är ocksä nödvändiga för att kunna räkna fram riskmas— sor i arbets— och olycksfallsstatistik.

Statistik över pendling och färdsätt används både i planering och forsk- ning. Genom det allt starkare beroendet av persontransporter och den möj- liga energibristen i framtiden. behövs statistik för traftkplaneringen. Färd- sättsstatistiken kontmer därvid att bli allt viktigare. Utredningens förslag att ta bort denna variabel tillstyrks därför inte av institutionen. Färdsätts- statistiken bör istället byggas ut och klassindelningen förbättras.

Instittttionen delar utredningens uppfattning att det under är I980 inte gär att fä fram hushällsstatistik på annat sätt än genom en utfrågning av hushållen via blanketter. En sådan uppgiftsskyldighet för hushållen borde inte upplevas som betungande. särskilt inte om blankettema blir enklare än är 1975. Trots detta bör man pä sikt sträva efter att övergå till register- baserad intormation. med de förbehåll som tidigare nämnts. Det f. n. störs- ta hindret fören sädan övergång synes vara hushållsdata. där det idag inte finns nägra rutiner för insamling. annat än via allmänheten. Institutionen är inte främmande för tanken att bygga ett centralt lägenhetsregister. vari varje individ knyts till ett visst lägenhetsnummer. Institutionen stöder vidare utredningens förslag till nya redovisningsrutincr.

Slöt'Å/m/ms Åommim framhaller att variabeln yrke bortfaller genom det nya insamlingsförfarandet. Uppgifter om yrke har en stor användning vid olika planeringsaktiviteter i kommunen. där särskilt möjligheten att karak- terisera arbetsplatser med avseende på lokaltyper är av stort intresse. Re- surser bör avdelas för att äterinföra yrke i statistikredovisningen.

RestlItatredovisning och tillgång till uppgifter ur själva det insamlade materialet är fragor av stor betydelse för inställningen till en undersökning av ifragtwarande slag. Utredningen föreslar beträffande redovisningen att resultaten skall ges i en från början mindre uppbunden form än tidigare. vilket tillstyrks. Kommunen framför önskemålet att uppläggningen av grundinformationen för ADB sker pä ett sådant sätt som möjliggör flexibla bearbetningar pa valfri variabel- och delomrädesnivä. Beträffande tillgäng- ligheten till HBS-materialet finner utredningen att den bör kunna ökajäm— fört med tidigare p. g. a. ändrade regler för statistiksekretessen. Detaljera- de tabeller eller avidentificrat material bör kunna utlämnas till kommuner med bibehället sekretesskydd. Detta noteras med stort intresse inte minst om det kan möjliggöra för kommunen att i fortsättningen med HBS-materi- al uppdatera sitt byggnadsregister.

Mal/m") Armi/nun; 'fabellredm'isningen av HBS 80 föreslås få en minskad omfattningji'tmfört med tidigare räkningar. Det anges i utredningen att man därigenom bör kunna få ut resultaten snabbare. Detta är givetvis tillfreds- ställande. Samtidigt kan det medföra att användarna i framtiden får betala , för framställning av vissa tabeller som vid de tidigare räkningarna erhållits

Prop. 1978/79zl28 94

titan kostnad. Ur kommunal synvinkel är det angeläget att kostnader som tidigare belastat S(I'stbudget inte överföres till den kommunala budgeten.

Flexibiliteten vid tabelluttagen bör i framtiden kunna bli större trots en minskad tabellproduktion i maskinlistform. Detta sammanhänger med att resultaten kan erhällas via dataterminal från den regionalstatistiska data- basen (RSDB). Resultaten från HBS 80 bör med fördel kunna läggas i denna databas. Dock bör kostnaderna för användarna i möjligaste män hållas ne- rc.

.S'tuck/m/mx läns landsting: Utredningen har föreslagit att man ätminsto- ne i denna omgäng skall slopa angivelsett av yrke. Landstinget anser att yr— kesangivelsen bör bibehällas men att ändringar i klassificeringen kan gö- ras. Landstingets förvaltningar använder yrkesangivelsen väsentligen i fyra sammanhang. nämligen — vid arbetsmarknadsstudier och sysselsättningsplanering. både för hela

arbetsmarknaden och för landstingets egen arbetskraftsplanering tillsammans med näringsgren för bedömning av verksamhets- och lokal- typer vilka har olika anspräk pa läge och markyta för sociovekonomiska studier. exempelvis segregationsstudier för yrkesmedicinska studier.

Alla dessa typer av studier är viktiga i landstingets verksamhet. Någon annan källa än FoB/H BS finns för närvarande inte för denna typ av data på kommunnivå eller finare omrädesindelningar. Kontoret anser att det vore olyckligt om man avstod från detta dataunderlag för bl. a. kommunal sys- selsättningsplanering.

Även angivels' av färdsätt för resor bostad—arbete slopas enligt utred- ningsförslaget. Detta motiveras med att användningen av uppgiften är bc- gränsad och man anger också att vissa användare funnit kvaliteten på upp- giftema bristfällig. För regionplanekontoret och trafikkontoret gäller dock att angivelse av färdsätt för arbetsresoma är nödvändig för de utredningar om restider till arbetet och just lärdmedelsfördelning som är viktiga i re- gionplanearbetet och för landstingets trafikplanering. Vidare använder SL FoB-uppgifter om färdsätt för att utröna dels hur många pendlare som reser kollektivt. dels hur många potentiella kollektivpendlare det kan finnas i oli- ka områdesrelationer. Likaså använder många av länets kommuner FoB- uppgifter om färdsätt till arbetet i sina traftkutredningar. Man mäste därför räkna med att om färdsättsangivelsen i HBS slopas blir det nödvändigt för landstinget att genomföra egna undersökningar i Stockholms län. Lands- tinget kommer således att få ta på sig extra kostnader för detta. Beträffande kvaliteten tyder de kontroller som hunnits med på att totalbilden enligt FoB 75 är relativt korrekt men att lokala skillnader kan finnas vid jämförelse med trafikräkningar.

Säsom utredningen beskrivit leder hushållsbegrcppets bibehållande till att det blir nödvändigt att gå ut med en enkät till samtliga hushåll. en per- sonblankett. Utredningens huvudförslag innebär att personblankettcn en- bart används för att ge uppgift om vilka personer som ingår i hushållen. Landstinget anser att även fråga om lägenhetens storlek borde finnas på personblankettcn. Uppgiften skall ändå tas fram. men utredningens förslag att göra detta genom matchning mellan fastighetstaxeringens lägenhetsför- teckningar och personblanketterna medför ett större arbete. dvs. högre kostnader. för kommunerna såsom granskningsorgan och kan ändå väntas ge sämre kvalitet. Framför allt för områden med stora flerfamiljsfastighe- ter — en fastighet kan utgöra ett helt kvarter —— blir det nästan omöjligt att göra en korrekt fördelning av hushåll på lägenhetsstorlekar utan en direkt fråga på personblanketten.

Prop. I978/79:128 95

En av de väsentligaste fördelarna med HBS Xlljämförd med en konven- tionell FoB är att möjligheter öppnas till en aktuellare sysselsättningsstati- stik än den I-ioB—baserade vi nu har. Samtidigt äventyras emellertid t. o. m. den nuvarande nivån på sysselsättningsstatistik genom att man föreslär att ett nytt och oprövat förfarande genomförs på kort tid. Landstinget finner risken för försening eller dålig kvalitet i första omgången överhängande. ()nt jämförbarhet bakåt i tiden skall åstadkommas. vilket är ett starkt öns- kemål frän landstingets sida. krävs dessutom omfattande speciella evalve- ringsstudicr. Landstinget anser därför att HBS SOi princip bör genomföras vid utredningens alternativa högre ambitionsnivå med sysselsättningsfrä- gor pa personblz'mkettcn. utformade så att en beskrivning fås av främst för- värvsarbetande dagbefolkning medjämförbarhet bakåt i tiden. Beträffande kostnaderna kan följande anföras. En hushållsenkät enligt huvudförslaget. som således endast ger uppgift om hushåll. kostar ca 50 mkr. En komplet- tering med sysselsättningsfrägor kostar endast 5 mkr. Denna merkostnad uppvägs dessutom i stort sett av de kostnadsminskningar som fås om man för in en fråga om bostadens storlek på personblankettcn och dessutom kan minska omfattningen av evalveringsstudiema för sysselsättningsstati- stik.

Länssrvrelwn [ Örebro lim: Länsstyrelsen har ett övergripande samord- nings- och planeringsansvar för trafikplaneringen. som numera ingår som en väsentlig del av länsplaneringen. I arbetet med traftkplaneringen utnytt- jar länsstyrelsen pendlingsuppgifter kombinerade med färdsätt. FoB är det enda material som ger uppgift om pendling. Regeringen har vidare gett länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga lokala arbetsmarknader. [ anvis- ningama har bl. a. betonats hur resemöjligheterna påverkar möjligheten att arbeta. Länsstyrelsen anser därför att ökad satsning på kollektivtrafik medför efterfrågan på färdmedelsfördelad pendlingsstatistik och ifrågasät- ter därför om inte uppgift om färdsätt bör insamlas via enkät i HBS 80.

Yrkesvariabeln har enligt utredningen fått svagt stöd från konsumenter- na. Utbud och efterfrägan av arbetskraft uttrycks bl.a. hos arbetsförmed- lingen i yrkestermer. De fortlöpande förändringarna i produktionsmetoder medför dessutom att andelen sysselsatta i olika yrken förändras inom olika branscher. Utbildningsväsendet arbetar med yrkestermer. vilket innebär att för arbetet med utbildningslinjer bör den framtida efterfrågan uttryckas i yrkestermer. Yrkesvariabeln har aktualiserats under de senaste åren ge- nom den starka ökningen av ungdomsarbetslösheten. vilket har belyst be- hovet av att regionalt kunna göra prognoser för utbildning till olika yrken. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat har variabeln betydelse också inom om- rådena för yrkesmedicin/arbctarskydd. Under förutsättning att arbetet med att utveckla regionala yrkesprognoser skall fortsätta och bl. a. utgöra underlag i diskussioner med de samarbetsorgan som bildats mellan skola och arbetsliv (SSA-räd) ifrågasätter länsstyrelsen om inte yrkesuppgifter bör ingå i HBS 80.

I folk- och bostadsräkningama har alltid kravet på jämförbarhet varit framträdande. Länsstyrelsen anser det därför vara angeläget att samla in material som så nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och som möjliggörjämförbarhet med tidigare räkningar. När man nu överväger att övergå till ett tidigare inte prövat redovisningssystem med registerbase- rad information bör man inte avhända sig den säkerhet vad gäller materia- lets fullständighet och jämförbarhet som vinns genom att i HBS 80 inhämta sysselsättningsuppgifter också på personblankettcn.

LO: Med kommitténs förslag kommer uppgifter om yrkestillhörighet och

Prop. I978/79: 128 %

utbildning att uteslutas från H BS Stl. Därigenom försvinner Prognosinstitu— tets underlag för nyrekryteringsprognoser. för central utbildningsplane- ring. för utvärdering av utbildningsreformer och för skolornas yrkcsVäg- ledning. För länsplaneringen försämras möjligheterna att undersöka lokala arbetsmarknader. Regionala yrkes- och utbildningsprognoser omöjliggörs. )a det arbetsmedicinska omrädet kommer en stor del av det statistiska un- derlaget att försvinna om HBS tft") genomförs enligt utredningens förslag. dvs. rrtan att uppgifter om yrkestillhörighet inhämtas. Hittills har yrkes- uppgifter använts som grund för riskberäkningar i statistiken över yrkes- skador och olyc 'sfall. För att undersöka sambandet mellan olika sjukdo- mar och yrkesverksamhet har FoB ()() samkörts med både dödsorsakssta— tistiken för åren l96l — l97tl och med cancerregistret.

Det är därför enligt L()s mening helt oundgängligt att uppgifter om yr— kestillhörighet inkluderas i HBS 80 på ett sådant sätt att man kan görajäm- förelser med tidigare folkräkningar. L() ifrågasätter också det rimliga i att kommittén föreslår att uppgift om utbildning skall utelämnas rrtan att man redovisar vilka följderna blir på undervisningsplaneringens område.

l.tiirdx/i;res;/i'lr/mndcl: Förbundet delar utredningens uppfattning att uppgifter om förvärvsarbetande näringsgrensfördelad dag- och nattbefolk- ning har stor användning. Uppgifterna behövs på kommun— och ibland även kommundelsnivä. Likaså bör pendlingstrppgifter ingå i undersökning- en.

Variablerna yrke och utbildning kan med hänsyn till användning och svårigheter att få godtagbar kvalité utgå.

Beträffande Iägenhetsvariabler. hyresuppgifter samt hushålls- och famil- jeuppgifter har förbundet inga erinringar mot utredningens förslag.

Ix'mnmmrji'irbrutt/('I: Variabeln yrke ingår ej i förslaget till HBS 80. Erfa- renhetsmässigt är det svårt att få godtagbar kvalitet på denna uppgift bl. a. beroende på avsaknaden av ett lämpligt klassificeringsinstrument. Även om förutsättningar alltså inte föreligger denna gång att ta med uppgiften vill styrelsen framhålla att yrkesuppgiften är av så stort intresse för syssel— sättnings- och utbildningsplaneringen att det för framtiden bör prövas vilka förutsättningar som kan finnas att via administrativa källor få med den.

Utredningens förslag innebär enligt redovisade kalkyler väsentligt lägre kostnader än vad som gällt för närmast föregående räkningar. Styrelsen finner dock att vissa kostnader som bl. a. kommunerna kommer att åsam- kas inte har beaktats i kalkylen. En rättvisande jämförelse med övriga al- ternativ till en folk- och bostadsräkning l980 borde rimligen även ha inbe- gripit kommunernas kostnader. helt eller delvis. för att åstadkomma ett ar- betsställeregister. Denna kostnad kommer sannolikt att bli betydande.

. Under förutsättning att en årlig sysselsättningsstatistik kan erhållas med hjälp av detta register frnner styrelsen dock att kommunernas insatser i ini- tialskedet kan motiveras. Men det är då angeläget att finna en vettig orga— nisation för ajourhållning av registret och att därmed kommunemas arbets- belastning kan hållas på en rimlig nivå. T(O: Uppgifter om yrke bör enligt TCO ingå i HBS 80. Dessa uppgifter har många viktiga användningsområden. Prognoser över arbetsmarkna- dens nyrekrytering för planering inom utbildningssektom. på central och regional nivå. görs med t'olk- och bostadsräkningarnas yrkesredovisning som underlag. Den används också inom yrksvägledning. Inom det arbets- medicinska området har behovet av yrkesdata under senare år blivit allt större. Yrkesuppgifter som grund för riskberäkningar utnyttjas i arbets- och olycksfallsstatistiken. För att kunna relatera även annan sjukdom till

Prop. l978/79: 128 97

yrkesverksamhet har l—"pB 60 saml'tearbetats med dels dödsorsaksstatisti- ken l%l --7() och dels med cancerregistret.

Det förhållandet att yrkesvariabeln behöver förlftättras för att kunna an- vändas även för andra ändamål än de ovan nämnda utgör inget skäl för att helt utelämna yrkesuppgifter från HBS RU. Arbetet med att förbättra yrkes- redtwisningen bör påskyndas för att även andra avnämarkrav skall kunna tillgodoses i kommande undersökningar.

Linn/ningen om Nim/inl:)ltl/mmtluliun och statistik för ltiigx/mlan: lit- redningen föreslär att variablerna yrke och utbildning inte skall ingå i un- dersökningen l980. da behovet av statistik över yrke och utbildning inte anses vara så omfattande att det motiverar uppoffringarna att framställa denna statistik.

Uppoffringarna anges vara att bearbetningarna försenas. kostnaderna för yrkes- och utbildningsvariablema är höga. kvaliteten är låg och proble- men med att insamla utbildningsuppgifter kan antas ha ökat med tiden. Man pekar dessutom på att förslag till en ny. generell sysselsättningsno- menklatur kan föreligga 198] och att yrkesuppgifter kan insamlas via den s. k. lönestatistiken.

FoB-utredningen framhåller i övrigt att frågan om utbildningsstatistik bör lösas inom ramen för vår utredning.

Vi vill med anledning av den sist anförda punkten understryka att vårt uppdrag enbart avser högskolestatistiken. Vi har sålunda inte behandlat. och har heller ingen anledning att yttra oss om. det totala behovet av ut- bildningsstatistik. FoB-utredningen har heller inte samrått med oss om be- hovet av yrkes- och utbildningsuppgifter för den långsiktiga utbildnings- planeringen inom högskoleområdet och om konsekvenserna av att uteläm- na dessa uppgifteri 1980 års undersökning.

Vi anser för vår del att FoB-utredningen saknar en ordentlig behovsana- lys. och att man har försttwat uppoffringarna med att ta in uppgifter om yr- ke och utbildning. En redovisning av uppgiftemas användning i hittillsva- rande folk— och bostadsräkningar är inte en självklar utgångspunkt för en behovsanalys avseende framtida insamlingar. Det hade varit naturligare att försöka ta reda på vilken statistik som behövs för samhällsplaneringen i framtiden. dvs. vilka krav som ställs på utbildningsplaneringen Linder 1980-talet. vilket statistiskt underlag som då behövs och lämpligheten i att insamla det i folk- och bostadsräkningar. Även om man valt att ta sin ut- gångspunkt i en analys av den hittillsvarande användningen borde utred- ningen noggrannare ha studerat och belyst varför prognoser grundade på folk- och bostadsräkningamas yrkes- och utbildningsuppgifter används i utbildningsplaneringen samt redovisat vilka konsekvenserna blir om dessa uppgifter inte längre skulle samlas in.

Behovet av en väl underbyggd prognosverksamhet har understrukits av flera utredningar inom utbildningens område. Främst kan man här peka på 1955 års universitetsutrcdning (U 55) och 1968 års utbildningsutredning tU 68). Bristen på statistiskt underlag påpekades i flera utredningar vilkas upp— gift var att föreslå dimensionering av olika utbildningar. t. ex. lärarutbild- ningama och socionomutbildningen. Detta ledde under 1960-talet till en omfattande utbyggnad av utbildningsstatistiken. [ fråga om antaganden om yrkesverksamhetsgrad för olika utbildningsgrupper var underlaget dock fortfarande bristfälligt.

Från flera håll framfördes också behovet av prognoser avseende vida sektorer av utbildning och arbetsmarknad. Dylika prognoser blev möjliga i och med att data från l960 och l965 års folk— och bostadsräkningar förelåg. 7 Riku/agua IUM/79. I sum/. Nr 128

Prop. 1978/79: l28 98

När därför U (ss erhöll i direktiv att bedöma samhällets behov av utbildade pa lång sikt och pröva hur dessa behov förhöll sig till utbildningsväsendets din-iensionering. så kunde prognosinstitutet för U (385 räkning utveckla en beräkningsmodell baserad på FoB-data. och för första gången göra konsi- sienta och heltäckande prognoser.

l)c för U 68 framställda prognoserna hade förvisso stora brister. Bl. a. förelåg yrkesuppgifter Wei endast för ett urval av de förvärvsarbetande och utbildningsuppgifter fanns endast för vissa grupper med högre utbild- ning. Möjlighetema att göra prognoser har emellertid förbättrats genom att utbildningsiippgifter infördes i FoB 70 och genom att såväl FoB 70 som FoB 75 innehöll yrkesuppgifter för hela befolkningen. Man kan därför säga att förutsättningarna nu börjar skapas för en effektiv. rullande prognosverk- samhet för planering av den högre utbildningen på det sätt som redan U 55 efterlyste.

Angelägenheten i att vidareutveckla den för U 68 använda prognosmo- dellen och att foitlöpandc genomföra prognosbcräkningar samt komplette- rande analyser av t. ex. urvals- och anpassningsmekanismer framhölls i re- geringens proposition om högskolans reformering (prop. 1975: 9").

F.nligt vär bedömning kommer också behovet av arbetsmarknadsbe- dömningar och arbetsmarknadsprognoser att öka snarare än att minska. Prognoser avseende arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov från utbild- ningsväsendet kommer att behövas både som underlag för den centrala tit- bildningsplaneringen i stort och som ram för kartläggningar och prognos- beräkningar för enskilda yrken. yrkesutbildningssektorcr etc.

Särskilt vill vi framhålla behovet av underlag för den regionala utbild- ningsplaneringen. Den l977 genomförda decentraliseringen av högskolans planering kommer att öka behovet av material som belyser regionala för- hållanden. Det enda statistiska material som i dag kan ge underlag för hel- täckande regionala yrkesprognoser. liknande dem som görs på riksnivå. är folk- och bostadsräkningama.

En central fraga i detta läge blir därmed i vilken utsträckning likvärdigt prognosmatcrial går att få fram om uppgifterna om utbildning och yrke inte tas med i 1980 års undersökning. Vi har inte haft anledning att överväga denna fråga. då vi utgått från att den nuvarande verksamheten med total- prognoser baserade på folk- och bostadsräkningsdata skulle komma att fortsätta. då den är nödvändig för en planering enligt de riktlinjer riksdagen dragit upp för utbildningsplaneringen. Eftersom man inte kunnat påvisa att likvärdigt material kan framställas på basis av annat statistiskt underlag till lägre kostnad och inom rimlig tid. bör därför inte yrkesvariabeln slopas i 1980 års undersökning.

I samband med vår diskussion om statistiskt underlag för belysning av frågor kring relationen mellan utbildning och arbetsmarknad har vi i viss utsträckning studerat vilka möjligheter det finns att med befintlig statistik belysa utvecklingen för olika yrken och arbetsmarknaden för olika utbild- ningsgrupper. Därvid har vi studerat möjligheterna att använda den s.k. lönestatistiken. Dessa material täcker emellertid inte alla arbetsmarknads- sektorer och har dessutom sinsemellan helt olika yrkeskoder. som inte är jämförbara med varandra. Även om mycket för utbildningsplaneringen in- tressant information går att få fram ur dessa material så kan de inte ersätta yrkesuppgifter från folk- och bostadsräkningarna.

Vad beträffar de av FoB—utredningen påtalade uppoffringama i fråga om kostnader. kvalitet och svårigheter att insamla utbildningsuppgifter anser vi att dessa är överbetonade. När man pekar på felen i yrkes- och utbild-

Prop. l978/79: l28 . w

ningsvariablerna görs detta utifrän snävt yrkesstalistiskt perspektiv. Den faktiska kvaliteten pa data relativt den önskvärda kan emellertid inte utgö- ra enda grttnd för ett ställningstagande. Man mäste även. och kanske i första hand. bedöma vilket bidrag det statistiska materialet ger till besluts- processen och hur beslutssitttationcn skulle se ut om man inte hade tillgång till nägot underlag. Det är bedömningar av det slaget olika utredningar giort. när man hävdat att olika prognosmuterial trots alla brister givit vär- defullt beslutsunderlag.

På motsvarande sätt bör kostnaderna för att insamla uppgifter om yrke och utbildning inte enbart betraktas med hänsyn till sin absoluta storlek. Den relevanta utgångspunkten är naturligtvis attjämföra med de kostnader som uppstår om man inte får nägot beslutsunderlag för den långsiktiga tit- bildningsplaneringen; kostnader fört.ex. felaktig dimensionering som kan drabba saväl samhället som enskilda studerande. Kostnader av detta slag går i och för sig inte att bestämma. men måste ändä övervägas.

! fråga om SäVäl kostnaderna som kvalitetsproblemen utgar för övrigt FoB-utredningen från den ambitionsnivå som kännetecknat tidigare folk- och bostadsri'tkningar. Åtminstone i fräga om utbildningsuppgifter behöver inte enligt vår uppfattning uppgifter insamlas på den mycket detaljerade ni- vä som gjordes i FoB 70. En kartläggning torde ha gett vid handen att de flesta statistikkonsumenter skulle vara tillfreds med en relativt grov utbild- ningsgruppering. kanske två fasta frågor avseende utbildningsnivä och ut- bildningsinriktning. Man torde ocksä kunna utgä frän att såväl kostnader- na som kvalitetsprobletnen da skulle kunna reduceras väsentligt.

Sammanfattningsvis anser vi att ttppgifter om yrke bör samlas in i l98t) års undersökning på ungefär samma sätt som i tidigare (1970 och [975 års) folk— och bostadsräkningar. och att uppgifter om utbildning bör insamlas. men på en lägre ambitionsnivå än i 1970 års undersökning.

Miljt'idulunämmlen; Nämndens yttrande inskränker sig till vissa syn- punkter på en av de av utredningen diskuterade uppgiftsvariablerna. näm- ligen uppgift om yrke. FoB-utredningen föreslår att bl. a. variabeln yrke in- te skall ingä i undersökningen l98fi. ] betänkandet diskuteras denna fråga huvudsakligen på sid. 54—58 men delvis också på sid. ll9 (yrkesskadere- gistret) och sid. 194.

Miljödatanämnden leder utvecklingen av miljövärdens informationssy- stem (MI). Ml är en samlande beteckning för en rad rutiner vad gäller in- samling. lagring. bearbetning och tillhandahållande av information på mil- jt'ivärdsomrädet. Syftet med MDNs verksamhet (jfr prop. I974: 46) är att verka för en förbättrad information inom miljövårdsomrädet i vid bemär- kelse. Informationen behövs bl. a. för tillsyns- och kontrollarbctet hos an- svariga myndigheter och för att ge forskare. företag. organisationer och beslutande organ underlag för att bedöma hälsorisker för människan.

Ett område som under de senaste åren ägnats allt större uppmärksamhet är arbetsmiljön och de risker som är förknippade med vissa yrken eller ar- betsmiljöer. Asbest är exempel pa ett av de ämnen som nyligen på allvar uppmärksammats i samband med farliga arbetsmiljöer vad gäller kemiska hälsorisker. Buller. strålning. damm och psykisk stress är andra faktorer som utgör hälsorisker i arbetet. Särskilt beträffande farliga ämnen gäller att många sådana först upptäcks i arbetsmiljön. där ämnet i fråga kan före— komma i hög koncentration och något så när renodlat. dvs. utan en rad andra faktorer som annars försvårar tolkningen av ett ämnes effekter. Ef- ter det att effekterna av ett visst ämne sålunda upptäckts i en arbetsmiljö kan åtgärder vidtas även i andra sammanhang och i andra miljöer där äm- net i fråga förekOmmer.

Prop. l978/79: 128 too

Utredningen nämner att under senare är behovet av _vrkcsdata har ac— centtrerats inom det arbetsnredicinska omradet. Yrkesuppgifter som grund för riskberäkningar utnyttjas i arbets- och olycksfallsstatistiken. Som framgår av resonemanget ovan har dock riskberäkningarna tillämpning in- te bara inom arbetsmiljöomradet utan inom alla miljöer där människor" vis— tas.

Miljödatani'tmnden anser att uppgift om yrke är av stor betydelse och bör tas med i en ny hushalls-. bostads— och sysselsättningsundersökning (HBS 80). Det som framför allt gör yrkesuppgiften värdefull i undersök- ningar av typ H BS 80 är att uppgiften är indii.-'idrelaterad. Genom sambear- betning av yrkesuppgift och exempelvis dödsorsaksstatistik eller medi— cinsk vårdstatistik bör viktig ntiljöinformation kttnna går att fa fram. l första hand gäller detta information som gör det möjligt att fastställa arbetsmiljö- betingad ohälsa. Sambearbetning med catrcerregif-rtret har tidigare gjorts. Av intresse i sammanht-rnget bör även sambearbetning av yrkesuppgifter och statistik rörande förtidspensionering kunna vara.

Det som framför allt star att vinna genom att uppgift om yrke medtas är möjligheter till — viktiga bakgrundsuppgifter vid epidemiologiska undersökningar och

epidemiologisk forskning. framför allt avseende individrelt—rter:-td yrkes-

exponering — bedömning av olika rrkspopulationer och dessas storlek och utbredning — uppbyggnad av nya varnings- och informalionssystem avseende hälso- risker i arbetsmiljön.

Sammantaget är dessa användningsomraden angelägna för hela samhäl- let. Den information som kan erhållas genom att yrkesuppgift tas med i trn- dersökningen är ett mycket värdefttllt tillskott till informt-rtionen pa miljö— vårdsomrädet.

Utredningen anger att trppgiftcr om yrke skulle försena bearbetningen vid granskningsorganen av samtliga variabeluppgifter på blanketten. Ut- redningen tillägger dock att bearbetningen av yrkesuppgifter vid SCB skul- le kunna läggas efter bearbetningen av de andra uppgifterna för att inte nämnvärt försena publiceringen av dessa. Detta sktrlle innebära att stati- stik över yrke skulle redovisas ganska längt efter insamlingstillfället. Mot detta förfaringssätt har miljödatanämnden inget att invända.

Utredningen anför vidare att yrkesuppgifterna har kvalitativa brister. Benämningen pa yrken har enligt utredningen exempelvis under senare är gjorts mindre beskrivande i det allmänna språkbruket än tidigare. vilket har gjort det svårare att erhalla preciserade yrkesuppgifter fran allmänhe— ten. Även om så sktrlle vara fallet och möjligheten att ktrnna tolka en yr— kesuppgift ibland sktrlle vara svär överväger dock enligt miljt'frdatanämn- dens mening värdet av information i de fall yrkesuppgiften går att relatera till en viss sysselsättning. ett visst hantverk eller en viss miljö. I stället för att som utredningen föreslar slopa yrkesuppgift beroende på bl.a. kvalita- tiva brister hos uppgiften vill nämnden hävda att yrkesuppgift skall tas med i HBS 80 och att till kommande hushallsn bostads- och sysselsätt- ningsundersökningar möjligheten till utökning och precisering av denna uppgift utreds. Ett skäl att ha med en individrelaterad yrkestrppgift i HBS 80 är också att detta ger möjlighet till jämförelse med säväl tidigare som kommande undersökningar av liknande art.

Kostnaderna för den av utredningen föreslagna HBS 80 beräknas av trt- redningen till ca 73 miljoner kronor. 'filläggskostnaden för statistikproduk- tion av yrkesuppgift beräknas till ca 7 miljoner kronor. vartill kommer

Prop. l978/79:128 lt)!

kostnader för en anpassning av denna fråga till utredningens förslag till uppläggning av HBS Ht),

Mot denna kostnad vill miljödatani'urmden ställa kostnaderna för skador och olycksfall enbart pa arbetsplatser. Arbetsmiljt'rutredningen gjorde en totalkostnadsutredrtirrg om yrkesskadekostnader för är 1969 som finns re- dovisad i SOU l972: Rö. Bättre arbetsmiljö. l')e direkta kostr'raderna för re- gistrerade yrkesskador rrndcr ar l9o*) värderades till 330 miljoner kronor och de indirekta kostnaderna till 875 miljoner kronor. beräknade efter dä gällande penningvärde. Kan man minska dessa kostnader med endast ett par procent genom ökad kunskap om arbetsmiljörisker till följd av tillgäng till ttppgift om yrke i HBS-undersökningar har samhället gjort en avsevärd ekonomisk vinst. bortsett från de rent mänskliga aspekterna.

Sammanfattningsvis vill miljödatanämndcn förorda att i den av FoB- utredningen förslagna HBS 80 även uppgift om yrke medtas. Av de skäl som angetts ovan är den information som kan erhållas genom att yrkesupp- gift medtas ett värdefullt tillskott till informationen pä miljövärdsomradet.

I-"ört'ningen _li'ir kommunal statistik (N'/I planering (KSF): Den ökade satsningen på kollektivtrafiken kotnrner enligt mänga bedömare att innebä- ra en ökad efterfrågan pä tärdmedelsfördelad pendlingsstatistik. Frän tra— fikplancrarhäll ft'amhalls att dessa uppgifter idag används vid upprättandet av bl.a. trafikprognoser varför man anser att uppgifterna om färdmedel bör bibehållas i I980 ars undersökning.

Yrkesvariabeln har enligt utredningen hittills använts i ringa utsträck- ning i kommunal planering. Det finns dock anledning tro att användningen kommer att öka i framtiden. Detta kan gälla kommunernas engagemang i sysselsättnings- och näringslivsfrågor. arbetsmarknadsfragor etc. Nagot krav på att yrkesuppgiften finrts med i HBS 80 har föreningen inte men det är en angelägen uppgift att utreda hur uppgiften skall kunna inhämtas frän annan källa i fortsättningen.

Statens institut_/i'ir h_vggnadxjinkaning (SIB): Utredningen avvisar tan— ken på att låta HBS l980 upprätta ett lägenhetsregister. Även om detta inte är genomförbart till 1980 anser dock institutet att arbetet med att utreda förutsi'rttningarna för ett lägenhetsregister snarast skall påbörjas. Och detta av flera skäl.

litt lägenhetsregister skrrlle ge den kontinuerliga information om bo- stads-. boende- och hushällsstrukturen som nu saknas. Därigenom skulle behovet av kostsamma och inte helt tillförlitliga totalundersökningar där varje hushäll är uppgiftslämnare bortfalla. Eftersom ett sädant register en— dast behöver revideras med hänsyn till nyproduktion och rivning sktrlle det också ktrnna ge detaljerade uppgifter om lägenheterna beträffande exem- pelvis rumsstorlekar. ytor och hygienstandard. Önskvärdheten av sädana data har institutet tidigare framfört till utredningen. Lägenhetsregistret sktrlle vidare ktrnna samköras med Registret över totalbefolknirrgen (RTB) eller SCBs personregister. Den givna förtrtst'tttningen. att varje lägenhet i riket får en unik kodbeteckning. synes som principiellt problem betraktat var löst i betänkandets bilaga 3. Den närmare utforrrrningen av regler för hur lägenhetsnumreringen praktiskt skall ske. fär naturligtvis övervägas ytterligare. Erfarenheterna från förberedelserna och genomförandet av HBS 1980 borde. därvid vara av stor betydelse.

En svårighet är att registrera flyttningar. dvs. förändringar i relationen hushåll-lägenhet. Det finns olika sätt att lösa den. Ett alternativ är att kom- plettera flyttningsanmälan med uppgift som avser identiftkationskoden för såväl den lägenhet som den boende lämnar som den lägenhet som den

Prop. l978/79: l28 102

boende llvttar lill. Fastighetsförvalturen/ägaren kan dessutom åläggas an- mälningsplikt för av— och inflyttande hyresgäster. Principerna för ett sa- dant ajour-hållningssystem för ett lägenhetsregister böl' utredas ingaende.

Institutet är medvetet om de stora kostnader som genomförandet av HBS 80 kommer att medföra och att varje tillkommande. krav på uppgifter eller uppgiftslämnarmi maste övervägas ytterst noggrant. Även om ett lä— genhetsregister medför stora initialkostnader bedömer dock institutet att dessa snart skulle uppvägas av de långsiktiga vinsterna.

SINH'HA' im'umlrurvt'rk (SH-"): För samhällsplaneringen är det nödvändigt att tillförlitlig statistik över de växande invandrar- och minoritetsgrupper- nu finns att tillgå. SIV önskar därför göra följande påpekanden.

Samhällets behov av statistik över invandrare och minoriteter ökar i samma takt som riksdagen beslutar om olika politiska reformer för denna del av befolkningen. ! regeringens proposition (l975: 26) om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m.m. har riksdagen fastställt målen för invandrar— och minoritetspolitiken. Dessa mål har formulerats i begreppen jämlikhet. valfrihet och samverkan.

Valfrihetsmalet innebär bl. a.. att medlemmar av språkliga minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill behålla och utveckla sin ursprungliga kulturella och språkliga identitet. Som en konsekvens av detta har riksda- gen beslutat om flera reformer. En viktig sådan är im'andrarbarnens rätt till hemspräksundervisning (Sl-"S l977: 5 IH).

SlV har i flera sammanhang betonat behovet av statistik över invandrare efter medborgarskap och språktillhörighet. Statistiska centralbyrån redo- visar endast utländska medborgare titan spräktillhörighet.

] Sverige finns omkring en miljon invandrare. Av dessa är ca 425000 ut— ländska medborgare. ca 350000 naturaliserade svenskar och de övriga bam till dessa.

För att framgångsrikt kunna genomföra hemspråksreformen behöver olika samhällsorgan statistik över invandrarbarn och deras spraktillhörig- het. Detta behov har ökat genom de senaste årens stora invandring från länder. där olika språk används. t. ex. Turkiet. Enbart barnets medborgar- skapstillhörighet ger inte tillräcklig information om språktillhörigheten. Sådan information blir av allt större vikt för resursplaneringen av såväl barnomsorg som verksamheten inom det allmänna skolväsendet. Den skulle ge ett viktigt komplement till det uppgiftsinsamlande om hemspråk som för närvarande sker genuin olika klasslärares försorg.

l förordningen om åtgärder för invandrare (SFS 197613|0l har de statliga myndigheterna ålagts samma ansvar för invandrare och språkliga minorite- ter som för den övriga befolkningen. Samma ansvar torde i praktiken ligga på kommunala myndigheter. Myndigheterna behöver därför språkstatistik över invandrare och språkliga minoriteter för att t. ex. kunna planera infor- mationen till invandrare om deras rättigheter och skyldigheter. Statistiken måste vara individinriktad och ge de offentliga nyttjarna svar på frågan "Vem använder vilket språk?”.

lnvandrarverket får ofta förfrågningar om olika invandrares språktillhö- righet. Det är mycket otillfredsställande att en statlig myndighet med Sle uppgift att ge andra samhällsorgan råd om invandrarpolitiska insatser inte har tillgång till tillförlitliga uppgifter om språktillhörigheten bland landets en miljon invandrare. Flera invandrarorganisationer har även påpekat be- hovet av sådan statistik. Som jämförelse med andra länder kan nämnas. att Finlands folk- och bostadsräkning ger svar på frågan om språktillhörighet (modersmål).

Prop. 1978/79: [28 lt)?

Utredningen föreslar vidare. att yrkes— och utbildningsvariablerna bör utelämnas i undersökningen (HBS). De kostnadsbesparingar vid undersök- ningens genomlörande som kommitten anför som motiv för utelämnandet kan inte godtas. Betydligt större samhällsutgifter kan pä sikt bli följden av ett bristfälligt planeringsundcrlag för utbildnings- och sysselsättningspoliti— ken. Samhällsplanerare behöver t. ex. kontinuerliga kartläggningar av an— talet lågutbildade invandrare. ofta analfabeter. likaväl som av de invandl'av re som erhållit relativt god utbildning men har svart att f:. arbete motsva— rande sin utbildningsnivå.

Verket förutsi'uter vidare. att de uppgifter om faktiskt boende som in— samlas genom HBS 80 används till en korrigering av folkhokföringsuppgif— terna. Detta har skett vid tidigare FoB.

I.!ille/(HN'I'GI'llllA" _lört'ning: Via det system som utredningen föreslar skall användas för inhämtande av sysselsättningsuppgifter (KU/(TFR-sys- temet) kan yrkesuppgifter inte insamlas. Detta är givetvis att beklaga. ef- tersom länsstyrelserna inom ramen för länsplaneringen av regeringen fint i uppdrag att kontakta de planeringsrad som inrättats för fragor rörande övergangen frän skola till arbetsliv samt de planeringsorgan som upprät- tats för högskoleregionerna. Länsstyrelserna har härvid översatt närin 's— grensprognoserrw till yrkesprognoser pa grundval av yrkesuppgifterna i FoB 70 och FoB 75. Om yrkesvariabeln slopas i HBS 80 försvaras möjlighe- terna att förse utbildningsplanerarna mcd regionala yrkesprognoser. Läns- planerarnas Förening anser det dock vara så värdefullt att införa KU/CFR-systemet. som medger arlig sysselsättningsstatistik. att yrkesva— riabeln far offras. Statistiska centralbyrän bör fa i uppdrag att på sikt tll- veckla metoder för att via register eller befintlig statistikinsamling erhälla yrkesuppgifter.

.S'luliSIis/ta institutionen vid .S'rm'lt/ml/ns llllil'('l'Siit'l är kritisk till FoB- utredningens användaranalys. Institutionen tar upp fragan om variabeln yrke skall komma med i undersökning 1980. Denna fraga är central efter- som den enligt internationella rekommendationer bör tas med i folkräk— ningar oeh därför att den funnits med fr.o.m. l-"oB 60. Marginalkostnader för yrkesvariabeln har bedömts till ca 7 miljoner kronor i ett alternativ som utredningen ej förordar (dvs. en utförandemässigt förändrad FoB 75) plus en uppgiftslämnarinsats för alln'rälnheten. Någon marginalkostnadsbedöm- ning för alternativet HBS 80 (som utredningen förordar) synes ej ha gjorts. Till kostnaderna mäste också räknas att övriga data torde försenas p.g.a. att granskningsorganen behöver längre tid.

Bedömningen av marginalvärdet mäste utgfr från det altemativ som finns för att fa uppgifter om yrke dels genom särskilda undersökningar dels ge- nom att eventuellt komplette *a företagens uppgiftslämnande till lönestatis- tiken. Någon bedömning av kostnader och möjligheter för dessa alternativ finns inte. Som utredningen påpekar finns llera problem då det gäller ut— nyttjande av yrken men ändock maste utredningens bedömning av värdet av denna statistik ifrägt'rsättas.

Detta ifrågasättande hänger i stor utsträckning samman med den metod för användaranalys som utredningen utnyttjat. Denna har i stor utsträck— ning inriktats pfr tidigare användning och undertrycker därmed förändring- ar i behoven. Tidigare användaranalyser har kritiserats för att användare inte behövt ta hänsyn till kostnader (de har kunnat ange en läng rad önske- mål titan att tillräckligt värdera dem mot varandra). Utredningens metod innebär risk att man underskattar värdet av nytillkornmande behov. Be-I hov. som tidigare utnyttjats för större tyngd än framtida behov. som ännu

Prop. l978/79:128 (()—t

inte har" tarit aktuella. Vad gäller variabeln yrke saknar man darlör en lyl- lig diskussion ax dess betydelse — inom arbetsmedicinska omrädet. Man har t. ex. aldrig kontaktat Arben tarskyddsstyrelsen. Man har inte heller närmare diskuterat hur yrkes- uppgifterna kan utnyttjas inom detta område. Man har inte noterat att kombinationen av dödsorsak s-/cancer-register och yrkesuppgifter i FoB är i det närmaste internationellt unikt. vilket kan ha stor internationell betydelse. lylöiligheterna att fortsätta den just påbörjade forskningen inom omradet diskuteras inte. — inom sysselsättningsplanering på regional och speciellt lokal niva. Här har utxecklingen knappast kommit igång. men det är ändock möjligt att se s_vsselsättningsplancring. där yrke och utbildning för inom kommu- nen bosatta befolkningen spelar en betydelsefull roll. Med tanke på att kommunala näringsgrensprognoser behandlas utförligt i utredningen. borde denna fråga tas trpp.

En annan aspekt som är central vid frågan om värdet av en variabel är frågan hur man skall göra kvantitativ och kvalitativ bedömning av använd- ningen. l)et är naturligt att utredningen snarast fastnat för en kvantitativ bedömning. Man talar t. ex. om "att behovet av statistik över yrke och ut- bildning inte är så omfattande" (sid. 55). Det är givetvis svart att göra kva- litativa bedömningar. men en jämförelse mellan näringsgren och yrke visar på en fallgrop som utredningen kunnat undvika. Användningen av närings- gren är omfattande p.g. a. centrala anvisningar vilket innebär att manga kommuner utnyttjar den.

Variabeln yrke utnyttjas huvudsakligen pa central niva. t. ex. inom prog- nosinstitutet och inom arbetsmedicinska omradet. Inga centrala anvisning- ar anger att den bör utnyttjas (sid. 53-54 i betänkandet).

Det finns risker för att man underskattar värdet av variabeln yrke genom att man framhäver behov som ftrnnits tidigare mot kommande behov att man vid bedömning av utnyttjandet koncentrerar sig till antal använ-

dare. Inför l98t) vill vi rekommendera alternativet med en folk- och bostads- räkning motsvarande l975 med utnyttjande av de rationaliseringsvinster som är möjliga. (')m departementet trots detta fastnar för alternativet HBS xt) vill vi understryka att vi betraktar det som väsentligt att såväl variabeln sysselsättning liksom yrke ingar pa hushallsblanketten.

Variabeln sysselsättning spelar en central roll och det är ur statistisk synptrnkt viktigt att man — fär en koppling mellan tidigare beskrivning och den beskrivning som

man far genom att utnyttja kontrolluppgifter garderar sig mot de problem och kvalitetsbrister som kan uppsta da man första gangen utnyttjar kontrolltrppgifterna. Variabeln yrke har sedan 1960 funnits med i folk— och bostadsräkningar. Dess betydelse torde öka såväl inom planeringsområdet liksom inom det arbetsmedicinska området. Inom det arbetsmedicinska området har möj- ligheten att knyta yrkesvariabeln till dödsorsaker och sjuklighet (t.ex. i cancer) stort intemationellt intresse. De alternativa möjligheter. som ut- redningen hänvisar till kan inte utnyttjas inom den närmaste tiden. Skulle yrke inte tas med på hushållsblanketten torde det därför innebära att man efter [975 får en längre tidsperiod utan uppgifter än vad man haft tidigare. Från forskningssidan torde samtidigt behovet av kortare tidsintervall ac- centueras ännu mera än tidigare.

('entralnämnden för j'aslighetsdata (CFD): Inom ramen för CFDs ut-

Prop. l978/79: 128 IOS

vecklingsarbete har ett projekt benämnt bostad-arbete bedrivits i samarbe— te med regionalekont»miska enheten vid länsstyrelsen i Uppsala län. (Över projektet, som har nära samband med utredningens förslag om arbetsstäl— leregister. ges en sammanfattning i remissvaret.) Erfarenheterna frän pro- jektet visar att följande krav bör ställas på ett arbetsställeregister: — Det bör organiseras sä att uppgifterna om enskilda företag och dess ar- betsställen är åtkomliga via terminal för länsstyrelser och de kommuner som sä önskar samt att den registeransvarige kan införa ändringar on— line. -— Llppläggningen men framförallt underhållet kräver god kännedom om lokala förhållanden. varför underhållsansvaret bör läggas på kommunal nivå där så är möjligt och att rapporteringsrutiner utformas så att de lo- kala skattemyndighetemas arbete utnyttjas. — Arbetsställets läge bör anges med både postadress. belägenhetsadress och fastighetsbeteckning. I den män inte dessa uppgifter kan införas frän böljan skall det vara möjligt att införa dem senare. — Registret skall vara tillgängligt för sekvensiella bearbetningar för län och kommuner enligt erforderliga sekretessregler. Traris/u"(mrs/mirtgsdclcgutioncn (TI-'D): lnom TFD pågår ett flerårigt projekt som syftar till att utarbeta ett planeringssystem för kollektiv lokal— trafik som kan utnyttjas av trafikföretag. kommuner och landsting. l pro- jektet studeras och utarbetas bl.a. metoder för att ta fram underlag för tra- fikplaneringen såsom demografiska uppgifter m.m. Med anledning av ru- bricerade betänkande vill vi härmed framföra följande synpunkter. Dessa berör främst s)-'sselsättningstlelen i HBS 80.

Resor bostad-arbete utgör merparten av alla resor och skapar ett väsent- ligt underlag för. respektive behov av kollektivtrafik. Bristen på aktuella och lämpligt redovisade sysselsättnings- och pendlingsuppgifter försvårar idag tralikplaneringen avsevärt. Vi vill därför starkt understryka angelä- genheten av förbättrad statistik i detta avseende samt ser med tillfredsstäl- lelse pä FoB—utredningens förslag till förändrad datainsamlingsmetod (via RSV:s kontrolluppgifter). dock med vissa detaljsynpunkter enligt nedan.

Vi vill ocksa här nämna möjligheten. om föreslagen datainsamling via kontrolluppgifter ej genomförs. att insamla sysselsättningsuppgifter via da- taregistrering ax de anställningskort (anställnings påbörjande respektive upphörande) som arbetsgivare är skyldiga att lämna till allmän försäkrings- kassa (RFV).

l kollektivtrafikplaneringen föreligger behov av att kunna avgränsa lämpliga områden runt terminaler. hållplatser och linjer (zoner) samt att er- hälla bl. a. sysselsättnings- och pendlingsuppgifter för dessa. Även alterna- tiva omrt'tdesindelningar (lokaliseringar) behöver kunna analyseras i plane- ringen. l—"ör varje arbetsställe bör därför även fastighetsbeteckningsuppgift anges i primärmaterialet vilket tillgodoser nämnda behov av analysmöjlig- heter. Man kan da använda en teknik som nära ansluter till SCB:s nuvaran- de metod för onn'ftdesavgränsningarenligt nyckelkodssystemet. Vidare er- hälls också en direkt möjlighet att utnyttja Centralnämnden för Fastighets- datas (C FD) koordinater samt befintliga datorprogram för analys och geo- grafisk redovisning av informationen. Detta torde vara av stort intresse och värde även för flertalet övriga användarkategorier.

FoB-utredningens förslag innebär att uppgifter om huvudsakligt färdsätt till och från arbetet ej insamlas. Uppgiften har i sin hittillsvarande form som fristående uppgift (och låga aktualitet) använts i ringa omfattning. ln- samling av sysselsättningsdata via kontrolluppgifterna innebär att primär-

Prop. l978/79: 128 ltlb

material för beräkning av arbetspendling blir tillgängligt arligen. 'l'illsam- mans med en redovisning för lämpligt avgränsade omraden (jfr ovan) är färdsättsuppgiften som undervariabel till pendlingen mellan omraden av stort värde för den lokala och regionala trafikplaneringen. Som arlig upp— gift utgör sädan information ett utomordentligt värdefullt material för pla— nering. prioritering och uppföljning av förändringar i kollektivtrafiksyste- men. Behovet av särskilda trafikundersökningar kan antas minska. allema- tivt underlättas. om sådan information blir tillgänglig. Vi vill därför fram- hälla möjligheten och angelägenheten av en sådan vidareutveckling av fö- reslaget statistikproduktionssystem. Färdsättsuppgiften skulle kunna in— samlas via den allmänna självdeklarationsblankctten och ske som en enkel kryssmarkering av huvudsakligt färdsätt till och från arbetet.

Utredningens förslag innebär att redovisning av antal heltidsanställda respektive deltidsanställda kan göras. "Önskvärt vore ur trafikplaneringens synpunkt om primärmaterialet även medgav en uppdelning pä arbetarper- sonal respektive tjänstemän. Dessa grupper har bl. a. ofta olika arbetstider samt möjligheter att anpassa sitt dygnsprogram till trafikutbudet vilket har betydelse för kollektivtrafikplaneringen. En värdefull uppgift för den loka— la planeringen är förekomst av och fördelning på skiftgång.

Avslutningsvis bör också nämnas att föreslagen samordning och vidgad uppgiftsinhämtning via den allmänna fastighetstaxeringen är av intresse ur trafikplaneringssynpunkt. Uppgifter om lokalanvändning (lokalytor för bo— städer. kontor. handel. service) är av potentiellt intresse som komplement till demografiska data och som underlag för beräkning av resbehov. sär- skilt för icke arbetsresor eller kombinerade resor. Intresse för sådan inför- mation föreligger även frän andra planeringssektorer.

Lokala sku”omyndig/teten i Smek/tolum_lögderi: Enligt utredningen har det i samband med FoB 75 visats att 99.79"? av befolkningen var rätt kyrko- bokförd. Det skulle innebära att endast ca 24000 personer skulle vara fel- aktigt kyrkobokförda. LSMS har observerat stora differenser mellan folk- bokföring och verklig bosättning. Problemen berörs ien PM som fogats till remissvaret.

Det bör observeras att statistiska centralbyrån är 1975 tryckte namn och adress på folkräkningsblankettema med ledning av folkbokföringen. Per— soner som av olika skäl vill vara folkbokförda på annan fastighet än den verkliga bostaden anlitar postverkets tillfälliga eftersändning och ("är på så sätt officiella försändelser (folkräkningsblanketter. barnbidrag. skattsed- lar. bilskattcmärken etc.) till sin verkliga bostad. Man fullföljer då sken- manövern när man fått" folkräkningsblanketten och anger inte däri den verkliga bostadsadressen.

Det förefaller därför som om 99.7 % av befolkningen skulle vara rätt folkbokförd. Siffran 99.792 visar endast att så många människor är folk— bokförda där de själva vill vara skrivna.

] betänkandet (avsnitt 8.3.1) uppges att man i DEMoPAK har tabeller som redovisar gifta. samboende och ensamstående. Detta bör läsas så att DliMoPAK redovisar den som "bokförts" som ensamstående etc. Det är numera synnerligen vanligt att ogifta personer är sammanboende. Detta kan ej utläsas av folkbokföringen. LSMS hälsar därför med tillfredsställel- se det altemativförslag som innebär att folkräkningsuppgifter skall kunna hämtas från folkbokföringen. vilket kan ske genom ett lägenhetsregister.

För närvarande har LSMS ett folkregister bestående av kort för varje fa- milj eller ensamstående person över l8 år. Korten är— ordnade fastighetsvis inom varje församling. För varje fastighet finns ett fastighetsnummer. Det

Prop. 1978/79:128 l()7

innebär att htlshallssammansättningett omedelbart kan utläsas för enfa- tuiljslastigheter. Detta är helt omöjligt för l'lerfamiljsfastigheter. Om fastig— hetsnttntret i llcrfamiljsfastigheter kompletteras med lägenhetsnummer kan man fä fram hushi'tllssammansättningen även för sådana fastigheterom folkregisterkorten ordnas lägenhetsvis i flerfamiljsfastigheter.

Ett system med lägenhetsnummer skulle innebära stora lättnader för ha- de allmänheten. fastighetsägarna och myndigheterna samtidigt som det skttlle medföra en korrekt ft'tlkboklöring.

Ett sädant s_vstem bör kunna byggas tipp titan att samla in blanketter frän allmänheten l9lftl. Vid nästa fästighetstaxering bör fastighetsägarna aläggas att bifoga en lägenhetsförteckning i två exemplar. Fastighetsägarv na numrerar lägenhetema och uppger för varje lägenhet hyresgäst. Ett ex- emplar överlämnas till den lokala folkbokföringsmyndigheten. Med hjälp av förteckningen ordnas fölkrcgisterkorten lägenhetsvis. Därefter kommer att riterstit ett större antal kort som ej kan hänföras till särskild lägenhet. Med hjälp av uppgift om c/o-adrcss och kontakt med lägenhetsinnehava- ren hänförcs dessa kort till rätt lägenhet. Lägenhetsnummer för varje per- son aviseras till länsstyrelsen. Med hjälp av fastighetsnttmmer för enfa- miljshtts och lägenhetsnummer för flerfamiljshus kan man sedan få fram vilka personer som ingår i varje hushåll.

Genom en lägenhetsnumrering kan man få fram fördelar inte enbart för hushällsredovisningen i statistikproduktionen. Den medför en rad fördelar för den löpande folkbokföringen. När en person flyttar från en bostad och ny inflyttning inte anmäls kan man med hjälp av ADB efter viss tid fä auto- matisk utskrift av påminnelser att göra flyttningsanmälan och/eller bos- tadsanmälan (33 och 35 så folkbokföringsförordningen).

LSMS vill avräda från det alternativ som innebär en ny samhörighetsbe- teckning för hushåll. Lägenhetsnumret är mera lätthanterligt och blir be- stående i fastigheten. Utredningen anser att en bokföring pä lägenhets- nummer innebär mycket stora förändringar av folkbokföringssystemet och att prohletn kan uppstå vid delning eller sammanläggning av bostäder. LSMS kan inte finna att förändringarna blir stora. För enfamiljsfastighe- terna fungerar redan detta system. Även sådana delas och sammanlägges. Kommunernas fastighetsnämnder har rutiner för avisering härom till folk- bokföringsmyndigheterna. Betr. flerfamiljsfastigheter torde motsvarande bestämmelser kttnna införas för byggnadsnämnderna.

En fördel med det nuvarande folkregistret är att man med lätthet kan av- göra om en viss person är kyrkobokförd i fastigheten. Sedan riksskattever- ket numera installerat terminaler med bl. a. folkbokföringsttppgifter kan man därifrån söka viss person med ledning av adress och namn på ett en- kelt sätt.

Visserligen blir uppläggningen av lägenhetsnumreringen ett omfattande arbete. Men om kommuner och folkbokföringsmyndigheter samarbetar torde den kunna utföras för en betydligt lägre summa än vad det skulle kosta att administrera en totalundcrsökning med blanketter till alla hus- häll. [ en undersökning med blanketter måste även lokala skattemyndighe- ter och pastorsämbeten ta en aktiv del.

Med åberopande av det anförda föreslår LSMS att en snabbtttredning genomförs för att kartlägga de rutiner som behöver ändras i folkbokföring- en föratt införa lägenhetsnummer i samband med l980 års fastighetstaxe- ring. En provundersökning i någon församling i Stockholm skulle med för- del kunna genomföras.

Sum/tiil/svetenskapliga _l'aktiltetsuämmlert vid Lunds universitet: Utred-

Prop. l978/79:128 toa

ningens genomgäng av användare har en beklaglig övervikt till förmän för den fysiska samhällsplaneringen. Den allmänna samhällslorskningens ut— nyttjande och behov av det material som produceras i folk- och bostads— räkningar ägnas ytterst ringa intresse. Det framgår bl.a. tydligt i den inle- dande texten till avsnittet om universitets och andra forskningsinstitutio- ners behov av FoB (se avsnitt 3.4 i bilaga I sid. 266). För stora delar av samhällsforskningen är det ytterst viktigt att ha tillgäng till kontinuerliga tidserier för olika variabler. Detta påtalas inte på något ställe i utredning- en. HBS innebär i flera avseenden stora förändringar gentemot tidigare FoB:ar. Man har inte bemödat sig om en ordentlig genomgång av konse— kvenserna av en bristande eller omöjliggjord jämförelse över tiden.

Ur denna synvinkel kan utredningens förslag om slopande av _vrkes- och tttbildningsvariabeln inte accepteras. l bl.a. sociologisk. ekonomisk-histo- risk och nationalekonomisk forskning spelar dessa variabler en stor roll. De tillgodoses inte heller tillfredsställande i någon annan statistikgren. Det är ytterst otillf'ret'lsställande att. som utredningen gör. hänvisa till möjliga. icke beslutade. förbättringar av annan statistik som motiv för att utesluta variabler. t. ex. när man motiverar borttagandet av utbildning och yrke ge- nom att (sid. 58) löst hänvisa till möjliga förbättringar av lönestatistiken (kap. 8.9).

I stället för att negligera forskningens behov skulle man kunna tänka sig att utredningen ägnat visst intresse åt hur forskningens intresse av FoB- material bättre skttlle kunna tillgodoses. Ett exempel vore tillhandahållan- det av ett lättbearbetat ttrval. i stil med det amerikanska l/l 000 census sample. Detta skulle kttnna öka tillgängligheten och utnyttjandet frän forskarhäll av FoB-materialet.

Samh'zillsvetenskapliga fakultetsnämnden vill därför med skärpa under- stryka vikten av att denna utvidgning av undersökningen kommer till stånd.