Prop. 1978/79:71

om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan

Prop. 378,79: 71 Regeringens proposition

1978/79: 71

om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan

beslutad den 23 november 1978

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en reformerad utbildning av sjöbefäl samt drifts- och underhållsteknisk personal. Förslaget innebär att de utbildningar till styrman och sjökapten. maskintekniker och sjöingen- jör, driftingenjör samt radiotelegrafist vilka anordnas vid landets fem sjöbefälsskolor skall inordnas i organisationen av statliga högskoleenhe- ter. Den kommunala högskolcutbildningen till drifttekniker föreslås också bli inordnad i denna organisation. Propositionen innehåller vidare förslag om riktlinjer för ändrad studieorganisation. Fyra nya allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjcr för utbildning av sjöbefäl, drift- och underhållsteknisk personal samt radiotelegrafister föreslås bli inrättade. Utbildningen till styrman, maskintekniker och drifttekniker skall enligt förslaget förlängas från ett till två år. Enligt förslaget skall den nya utbildningen starta läsåret 1980/81.

Prop. 1978/79: 71

|.)

Utdrag UTBlLDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträdc 1978-11-23

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Ro- manus, Mundcbo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahl- berg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winter, De Geer, Gabriel Romanus, Tham och Bondestam

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan.

1. Inledning

! prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 205) angav dåvarande chefen för utbildnings- departementct vissa riktlinjer för en av skolöverstyrelsen (SÖ) planerad utredning om utbildning för all slags sjöpersonal. Den 25 februari 197] tillsatte SÖ utredningen som antog benämningen Utredningen sjöperso- nalens utbildning (UTSJÖ). UTSJÖ avgav följande rapporter. UTSJÖ [ utbildningsgång — 1973, UTSJÖ ll —— sjöutbildningen i gymnasie- skolan och högskolan 1975 och UTSJÖ Ill — lokaliseringen och lärarutbildningcn m. m. —— 1976.

UTSJÖ:s rapporter remissbehandlades av SÖ. SÖ överlämnade till regeringen med skrivelse den 1 december 1976 rapporterna jämte remiss- yttranden och remissammanställning. Sedan regeringen remitterat SÖ:s skrivelse den 1 december 1976 överlämnade regeringen skrivelsen jämte remissvar till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för att beaktas i samband med utarbetande av förslag om utbildning av sjöbef'a'l samt drifts- och underhållsteknisk personal i högskolan.

SÖ tillsatte den 10 september 1973 en teknisk arbetsgrupp för behovs- analys och planering av utbildning av driftpersonal inom områdena värme- och kraftvärmeanläggningar, reningsanläggningar för vatten och avlopp, fastighetsanläggningar, processindustriella anläggningar m.m. Arbetsgruppen antog benämningen DRIFT 73. Arbetsgruppen avgav i juni 1976 en delrapport med förslag om grundläggande gymnasial drift- personalutbildning samt vissa riktlinjer för sådan utbildning på högskole- nivå. Arbetsgruppen avgav i juni 1977 en slutrapport som behandlade

Prop. 1978/79: 71 3

dels vissa frågor angående den gymnasiala utbildningen och dels den högre utbildningens utformning och innehåll. Rapporterna remissbehand- lades av SÖ.

SÖ överlämnade till UHÄ i januari 1978 ett förslag om samordnad drift- och sjöpersonalutbildning i högskolan. Förslaget utgick från UT- Slözs och DRIFT 73:s rapporter samt DRIFT 73:s slutrapport med remissyttranden.

UHÄ överlämnade i maj 1978 till regeringen förslag om inrättande av en drift- och sjötcknisk linje i högskolan jämte Sözs till UHÄ ingivna förslag om samordnad drift- och sjöpersonalutbildning i högskolan samt DRIFT 73:s slutrapport med remissyttranden.

En sammanfattning av utredningsförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

2. Nuvarande ordning 2.1 Sjöpersonal

Den högre utbildningen av sjöpersonal sker vid sjöbefälsskolor. Sjö- befälsskolorna är statliga enheter och står under Söcs tillsyn. Kommu- nernas skolstyrelser utövar den lokala tillsynen.

Sjöbefälsskolor finns i Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg och Härnösand. Vid samtliga skolor anordnas utbildning till styrman och sjökapten på nautisk linje och utbildning till maskintekniker och sjö- ingenjör på maskinteknisk linje. Dessa utbildningar räknas från den 1 juli 1977 som högskoleutbildningar. Vid skolorna i Stockholm, Kalmar, Göteborg och Härnösand utbildas även radiotelegrafister.

Såväl den nautiska som den maskintekniska utbildningen omfattar en längre utbildning om tre läsår och en kortare utbildning om lO—lö studieveekor. Den längre utbildningen omfattar sjökaptens- och sjöingen- jörskurser om vardera två år som bygger på styrmans- resp. maskintek- nikerkurserna som är ettåriga. För tillträde till utbildningarna fordras grundskolekompctens. För tillträde till styrmanskursen krävs 27 måna- ders praktik till sjöss. Även för tillträde till— maskinteknikerkursen krävs 27 månaders praktik, varav större delen till sjöss. Styrmans- och maskin- teknikerkurserna är i sig avgångsetapper och fullständiga kurser utgör i teoretiskt avseende grund för styrmans- resp. maskinteknikerbrev. Sjö- kaptens- och sjöingenjörskurserna avslutas med examen som jämte viss praktik utgör grund för sjökaptens- resp. sjöingenjörsbrev _ de nuva- rande högsta nautiska och maskintekniska behörigheterna för sjötjänst.

Den kortare utbildningen omfattar dels en skepparkurs av l:a klass om 16 veckor som anordnas i Göteborg och Härnösand, dels en fartygs- mckanikerkurs om 10 veckor som anordnas i Malmö, Göteborg och

Prop. 1978/79: 71 4

Härnösand. Hit hör också skepparexamen för vilken utbildning endast själva examinationen är förlagd till sjöhefälsskolorna.

Radiotelegrafistutbildningen omfattar tre terminer. Antalet antagningsplatser vid sjöhefälsskolorna är f.n. ca 240 för vardera av styrmans- och maskinteknikerutbildningarna och ca 180 för vardera av sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna. De studerande är fördelade på klasser om 24 elever. Av platserna i sjöingenjörsutbild- ningen är 48 reserverade för utbildning av driftingenjörer. För radio- telegrafistuthildningcn finns 60 antagningsplatser.

Även fortbildnings- och vidareutbildningsvcrksamhct för aktivt sjö- befäl förekommer vid sjöbefälsskolorna.

2.2. Drift- och underhållsteknisk personal

Den grundläggande utbildningen av drift- och underhållsteknisk per- sonal är förlagd till gymnasieskolan. Den drift- och underhållstekniska linje som är anordnad som försöksvcrksamhct från den 1 juli 1978 er- sätter en tidigare tvåårig specialkurs, driftmaskinistkurs.

Den högre utbildningen omfattar en ettårig driftteknikerlinjc i kom- munal högskola och en tvåårig utbildning till driftingenjör vid de fem sjöbefälsskolorna.

Driftteknikerlinjcn är förlagd till Stockholm, Kalmar, Göteborg, Här- nösand, Örebro och Västerås. Antalet antagningsplatser är 330. De stu- derande är fördelade på klasser om 30 elever.

För utbildningen av driftingenjörer finns 48 platser reserverade på sjöingenjörskurserna vid sjöbefäISSkolorna.

3. Föredragandens överväganden

3.1. Allmänna synpunkter

Frågan om reformering av den högre utbildningen av sjöbefäl samt drift— och underhållsteknisk personal har varit föremål för en omfat- tande beredning. Ett flertal intressenter, däribland arbetsgivar- och ar- betstagarorganisationer samt sjöbefälsskolornas studerandeorganisatio- ner, har visat frågan stor uppmärksamhet.

Jag anser att tillräckligt underlag nu föreligger för att förslag skall kunna förelägnas riksdagen om reformering av utbildningen av sjö- befäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Samtidigt tar jag också upp frågan om hur denna utbildning skall inordnas i högskoleorganisa— tionen.

Vid mina överväganden har jag i huvudsak utgått från UHÄ:s förslag till regeringen om inrättande av en drift- och sjötcknisk linje i hög- skolan.

Prop. 1978/79: 71 5

Jag har samrått i de frågor som berör kommunikationsdepartemcntets verksamhet med chefen för detta departement och i de frågor som berör gymnasieskolan med statsrådet Rodhe.

För överblickens och sammanhangets skull behandlar jag i det föl- jande åtskilliga frågor i vilka det ankommer på regeringen eller berörda myndigheter att besluta.

3.2. Studieorganisation

Genom högskolereformen har utbildningen av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal kommit att tillhöra den grupp av utbild- ningar som bör inordnas i högskolans organisations bl. a. av det skälet att de för de studerande utgör alternativ till annan högskoleutbildning.

Sjöbefäl utbildas i dag vid statliga sjöbefälsskolor som står under Sözs tillsyn. Vid sjöbefälsskolorna utbildas även driftingenjörer och radiotele- grafister. Driftteknikerutbildningen är kommunal högskoleutbildning.

Frågan om dessa utbildningars inordnande i den nya statliga högsko- leorganisationcn behandlades först av 1968 års utbildningsutredning (U 68). U 68 förde i sitt förslag upp sjökaptens-, sjöingenjörs- och drifttek- nikerlinjerna bland allmänna utbildningslinjer i den framtida högskolan. Enligt beslut av riksdagen vid 1976/77 års riksmöte räknas utbildning- arna till drifttekniker, sjökapten och sjöingenjör fr. o. m. den 1 juli 1977 som högskoleutbildning och finns upptagna i förteckning över allmänna utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för tekniska yrken (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr ]975: 179 samt prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

Fr. o. m. den 1 juli 1978 pågår försöksvcrksamhet med en tvåårig linje i gymnasieskolan för gemensam utbildning av sjö- och driftpersonal be- nämnd drift- och underhållsteknisk linje. Denna gymnasieskoleutbildning är avsedd att ersätta flertalet av de nuvarande grundutbildningarna för sjö- och driftpersonal och skall om den permanentas bli en grund för högskoleutbildningen för dessa kategorier. Till grund för försöksverk- samheten ligger ett förslag från SÖ. Förslaget innebär i huvudsak föl— jande. I årskurs 1 är utbildningen till stor del gemensam för sjö- och driftpersonalen. 1 årskurs ?. inriktas utbildningen mot respektive sektor och delas därför på tre grenar, nämligen en gren för energiteknik, en gren för fartygsteknik och en gren för eldriftsteknik. Inom varje gren skall möjlighet ges till ytterligare yrkesprofilering.

UHÄ har föreslagit en allmän utbildningslinje i högskolan benämnd drift— och sjöteknisk linje. Ämbetet avser att i beslut om utbildningsplan för en sådan linje inrätta fyra grenar nämligen drift- och underhållsteknisk gren (leder till driftteknikcr- och driftingen- jörskompetens)

'l'l Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 71

Prop. 1978/79: 71 6

maskinteknisk gren (leder till maskintekniker- och sjöingenjörskompe- tens) nautisk gren (leder till styrmans- och sjökaptenskompetens) radiotelegrafistgren (leder till radiotelegrafistkompetens).

UHÄ:s förslag innebär att de tre förstnämnda grenarna skall omfatta 120 poäng exklusive praktik. UHÄ avser att i utbildningsplan senare fastställa styrmans- och sjökaptens- resp. maskintekniker- och sjöingen- jörsutbildningarnas längd. Radiotclegrafistutbildningen omfattar enligt förslaget 80 poäng. UHÄ föreslår att utbildningarna skall grundas på genomgången minst tvåårig gymnasieskola.

I förslaget påpekar UHÄ att UTSJÖ tagit upp frågan om inrättande av en allmän utbildningslinje för sjöintendenter i högskolan. Denna fråga bör enligt UHÄ utredas ytterligare innan beslut kan fattas.

För egen del får jag anföra följande. Kraven på säkerhet inom sjöfartens område har skärpts och en tydlig utveckling mot ytterligare skärpta säkerhetskrav kan skönjas i det inter- nationella samarbetet mellan sjöfartsnationerna. Sjösäkerhetsfrågorna måste därför ges ökad vikt i utbildningen. Därav följer t. ex. att maskin- befälsutbildningen — med vilken jag avser utbildning till maskintekniker och sjöingenjör —— såsom jag senare kommer att förorda bör få en ut- formning som mer än hittills skiljer denna utbildning från driftutbild- ningen. Vissa delar av utbildningen av sjöbefäl samt drift- och under- hållsteknisk personal — bl. a. de rent maskintekniska — kommer allt- jämt att ligga nära varandra och möjliggöra ett gemensamt utnyttjande av lärare, lokaler och utrustning. De krav som dessa yrken ställer kom- mer däremot att vara sådana att utbildningarna får anses syfta till skilda arbetsmarknader. Driftteknikerutbildningcn kommer att sakna sådana moment som skulle göra det möjligt för drifttekniker att söka arbete även till sjöss. Maskintekniker däremot kommer att kunna utnyttja arbets- marknaden bådc på land och till sjöss.

Utbildningarna till sjökapten, sjöingenjör och driftingenjör utgör en påbyggnad på resp. styrmans-, maskintekniker- och driftteknikerutbild- ningarna. Dessa påbyggnadsutbildningar leder till en snävare arbets— marknad än de underliggande utbildningarna varför de förstnämnda måste ha en lägre antagningskapacitct. Så är redan nu fallet. Detta leder till att utbildningarna inom sjö- och driftområdet måste planeras var för sig ifråga om studietidens längd, dimensionering, lokalisering och behov av resurser. Enligt riksdagens beslut om högskolereformen ankommer det på riksdagen att inrätta allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer, att ange deras längd och dimensionering samt i fråga om flertalet av de allmänna utbildningslinjerna att besluta om linjernas lokalisering. Be- träffande dimensioneringen bör dessa linjer enligt min mening hänföras till den grupp av utbildningslinjer för vilka riksdagen fastställer antag- ningstalen.

Prop. 1978/79: 71 7

UHÄ:s förslag om att all sjö— och driftpersonalutbildning skall sam- ordnas inom en allmän utbildningslinje med olika grenar är ett uttryck för strävandena att inom högskolan forma allmänna utbildningslinjer som täcker breda arbetsmarknadsscktorer. Detta synsätt stämmer väl överens med intentionerna bakom högskolereformen och delas självfallet av mig. Men det bör enligt min mening normalt inte få till följd att inom en allmän utbildningslinje fogas samman utbildningsinriktningar som redan i inledningsskedet måste präglas av yrkesspecifika krav och som leder till arbetsuppgifter som inte kan fullgöras av personer med annan utbildningsinriktning inom linjen. Beteckningen allmän utbild— ningslinje får då endast en formell innebörd som snarare försvårar än underlättar information till de utbildningssökande om utbildningens mål och innehåll. Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört om behovet av särplanering för de olika utbildningarna är jag således inte nu beredd att biträda UHÄzs förslag. Jag förordar därför att fyra allmänna ut- bildningslinjer och tre päby gnadslinjer inrättas för utbildning av sjö- befäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Mot bakgrund av att styrmän, maskintekniker och drifttekniker har det största utbildnings- behovet och en större arbetsmarknad förordar jag att utbildningarna till sådan personal skall vara längre och ha större antagningskapacitet än de därpå byggda utbildningarna till sjökapten, sjöingenjör och drift- ingenjör. Jag återkommer i det följande till detta.

Följande allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer bör således enligt min mening inrättas i högskolan.

Allmän utbildningslinje Påbyggnadslinje styrmanslinjen sjökaptenslinjen maskinteknikerlinjcn sjöingenjörslinjen driftteknikerlinjen driftingenjörslinjen radiotelegrafistlinjen

Liksom UHÄ anser jag att högskoleutbildningen för sjöbefäl samt drift- oeh underhållsteknisk personal bör grundas på kunskaper som motsvarar slutförd lärokurs på den för närvarande som försöksverksam- het inrättade tvååriga drift- och underhållstekniska linjen i gymnasie- skolan. De som utan att ha gått igenom denna linje har kunskaper som motsvarar slutförd lärokurs på linjen skall också i enlighet med den ord- ning som gäller för högskolan ha tillträde till utbildningen.

Det ankommer på UHÄ att bestämma de särskilda förkunskapskrav som skall gälla för tillträde till de allmänna utbildningslinjer som jag nu har föreslagit. De särskilda förkunskapskraven måste enligt min mening vara uppfyllda innan de studerande antas till högskoleutbildningen. Jag avser att föreslå regeringen att ge SÖ direktiv att inom ramen för de resurser som finns tillgängliga för kommunal vuxenutbildning inrymma

Prop. 1978/79: 71 g

medel för de kompletteringskurscr som kan bli erforderliga bl. a. för de studerande som inte har genomgått den drift- och underhållstekniska gymnasieskolelinjen.

Jag biträder UHÄ:s förslag att utbildningarna till driftingenjör, sjö- kapten och sjöingenjör skall jämte underliggande utbildningar till drift- tekniker, styrman och maskintekniker totalt omfatta 120 poäng exklu- sive praktik.

Ul—lÄ har föreslagit att den drift- och underhållstekniska utbildningen skall bestå av en första etapp om 80 poäng varav 40 poäng föreslås ut- göra inledande praktik. Denna första etapp skall leda till drifttekniker- kompetens. Den andra etappen skall också bestå av 80 poäng och leda till driftingenjörskompetens. UHÄ har vidare föreslagit att utbildningar- na till styrman och sjökapten resp. till maskintekniker och sjöingenjör skall delas i två etapper där den första etappen skall leda till styrmans- resp. maskinteknikerkompetens och den andra etappen till sjökaptens- resp. sjöingenjörskompetens. Bestämmandet av utbildningsetappernas längd bör enligt UHÄ anstå till dess att arbetet med utbildningsplaner har påbörjats.

Jag har nyss förordat att sjöbefälsutbildningen skall anordnas på all- männa utbildningslinjer och påbyggnadslinjer. Riksdagen skall besluta om linjernas längd. De starkt ökande krav på kunskaper i Sjösäkerhet som i dag ställs på kategorin styrmän nödvändiggör enligt min mening en förlängning av sådan personals utbildning. Samma förhållande gäller maskintekniker såsom ansvariga för den numera mycket komplicerade tekniska utrustningen ombord.

Jag förordar därför att styrmans- och maskinteknikerlinjerna skall omfatta 80 poäng. Detta innebär en förlängning med 40 poäng i förhål- lande till nuvarande utbildning. Samtidigt bör behörighetskraven höjas från grundskoleutbildning till gymnasieskoleutbildning. Mitt förslag in- nebär följaktligen en betydande förbättring av dessa utbildningar.

De studerande som har genomgått den nu föreslagna styrmans- och maskinteknikerutbildningen kommer att ha väsentligt förbättrade för- kunskaper då de söker till påbyggnadslinjcr för utbildning till sjökapten eller sjöingenjör. Med hänsyn härtill anser jag att påbyggnadslinjerna till sjökapten och sjöingenjör bör begränsas till vardera 40 poäng. Den nuvarande utbildningen till sjökapten resp. sjöingenjör bör dock finnas kvar övergångsvis.

Jag biträder UHÄzs förslag i fråga om längden av utbildningen till drifttekniker/driftingenjör och förordar att driftteknikcrlinjen skall om— fatta 80 poäng, varvid jag förutsätter att 40 poäng skall utgöra inbyggd praktikutbildning, och att påbyggnadslinjen till driftingenjör likaledes skall omfatta 80 poäng.

Utbildningarna till maskintekniker/sjöingenjör och drifttekniker/drift- ingenjör har, som jag nyss har nämnt, i många delar ett innehållsmäs-

Prop. 1978/79: 71 9

sigt nära samband. Vissa kurser torde därför kunna ges samma inne- håll så att samläsning kan komma till stånd. Det ankommer på UHÄ att utarbeta utbildningsplaner och på högskoleenheterna att inom ramen för dessa utforma lokala planer och kursplaner. Jag utgår från att be- rörda myndigheter kommer att ta till vara de möjligheter som finns till gemensamt utnyttjande av resurserna för utbildning på de olika lin- jerna. .

Utbildningen till radiotelegrafist kräver ytterligare översyn bl. a. i frå- ga om innehåll och längd. Åt UHÄ bör uppdras att se över radiotele- grafistutbildningen i samverkan med berörda myndigheter och organi- sationer. l avvaktan på resultatet av en sådan översyn bör utbildningen behålla nuvarande längd, dvs. tre terminer. Jag förordar att en allmän utbildningslinje benämnd radiotelegrafistlinjen inrättas. Linjen bör tills vidare omfatta 60 poäng. Jag avser även att föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att se över frågan om utbildning av sjöintendenter inom ramen för högskolan.

De nuvarande kortare utbildningarna skepparkurs av l:a klass och fartygsmekanikcrkurs av l:a klass bör även fortsättningsvis anordnas i anslutning till berörda högskoleutbildningar. Jag avser att senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att i samråd med SÖ lämna förslag om ur vilket anslag kostnaderna för dessa kurser skall bestridas. UHÄ bör därvid också utreda om dessa utbildningar skall höra till grundsko- lans kompetensområde eller utgöra högskoleutbildningar.

Behovet av fortbildning och vidareutbildning för de nu aktuella perso- nalkategorierna kommer att vara betydande även i framtiden. Sådan utbildning bör kunna ordnas vid berörda högskoleenheter. Jag förutsät— ter att högskolemyndigheterna uppmärksammar de behov av fortbildning och vidareutbildning som kan finnas för sjöbefäl samt drift- och under- hållsteknisk personal.

3.3. Dimensionering och lokalisering

Utbildningarna av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk perso- nal har f. n. följande ungefärliga antal antagningsplatser. Antalet varierar vid olika antagningstillfällen.

Utbildning till Antngningsplalser styrman 240 sjökapten ] 80 maskintekniker 240 sjöingenjör 132 drifttekniker 330 driftingenjör 48 radiotelegrafist 60

Prop. 1978/79: 71 10

De studerande som genomgår utbildning till styrman/sjökapten och maskintekniker/sjöingcnjör är fördelade på klasser om 24 studerande. Driftteknikcrna är fördelade på klasser om 30 studerande.

UHÄ har föreslagit en ökning med 60 antagningsplatser för drifttek- nikerutbildningen. I övrigt föreslår UHÄ oförändrad dimensionering.

Frågor om encrgiförsörjning och energihushållning blir allt väsent- ligare. Av utredningar och myndighetsförslag framgår att behovet av ut- bildad drift- och underhållsteknisk personal bedöms öka. Jag delar den- na bedömning.

UHÄ:s förslag innebär en försiktig ökning av driftteknikerutbildning- ens kapacitet. Med hänsyn till det underlag för bedömningen av det framtida behovet av drifttekniker som UHÄ har haft att utgå från kan en sådan försiktighet vara befogad. Behovet av drifttekniker påverkas bl. a. av de former för energiproduktion som kan komma att väljas för framtiden och av utbudet av maskintekniker. När det gäller energipro- duktionen kommer regeringen att under 1978/79 års riksmöte bereda riksdagen tillfälle att ange riktlinjer för utvecklingen under 1980-talet. Maskinteknikerna har till lands i stort sett en gemensam arbetsmarknad med driftteknikerna. För maskinteknikerutbildningen kommer jag i det följande att förorda en minskad utbildningskapacitet. Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör det enligt min mening beträffande utbild- ningen av drifttekniker vara möjligt att inför antagningen till läsåret 1980/81 pröva möjligheten att öka antagningstalet för denna kategori. Driftingenjörsutbildningen påverkas av motsvarande faktorer varför en utvidgning av dess kapacitet också bör prövas. Det ankommer på UHÄ att i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1980/81 lägga fram förslag i dessa frågor.

Den ekonomiska utvecklingen under de senare åren har lett till påtag- liga svårigheter för sjöfartsnäringen. En följd härav har blivit att den svenska handelsflottan har minskat. Den svenska sjöfartsnäringens efter- frågan på sjöbefäl kommer därmed med stor sannolikhet att minska. Samtidigt har, såsom jag har påpekat i det föregående, kraven på sjösä- kerhet höjts, vilket ställer ökade krav på kvaliteten i utbildningen. UHÄzs förslag om en oförändrad kapacitet inom sjöbefälsutbildningen utgår från UTSJÖ:s och Sözs bedömningar, vilka ligger ett antal år tillbaka i tiden. Någon ny prognos över utvecklingen inom sjöbefälens arbets- marknad har inte kunnat göras. Den pågående förändringen inom sjö- fartens område bör enligt min mening föranleda att sjöbefälsutbildning- ens kapacitet minskas. Den fortsatta planeringen bör därför utgå från ett lägre antagningstal för sjöbefälsutbildningarna än det som gäller idag. Jag har nyss förordat en förnyad prövning av utbildningskapaciteten för utbildning av drift- och underhållsteknisk personal bl. a. med hänsyn till att maskinbcfälspersonal samt drift- och underhållsteknisk personal har en i huvudsak gemensam arbetsmarknad till lands. Jag avser föreslå rege-

Prop. 1978/79: 71 11

ringen att ge UHÄ i uppdrag att med utgångspunkt i vad jag här har anfört göra en samlad bedömning av utbildningskapaciteten när det gäl- ler utbildning av såväl sjöbefäl som drift- och underhållsteknisk per- sonal. Jag utgår från att UHÄ i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1980/81 lägger fram förslag även i dessa frågor.

Styrmans- och sjökaptensutbildningen samt maskintekniker- och sjö- ingenjörsutbildningen anordnas vid sjöbefälsskolorna i Stockholm, Kal- mar, Malmö, Göteborg och Härnösand. Radiotelegrafistutbildning an- ordnas vid alla sjöbefälsskolor utom vid den i Malmö. Drifttekniker— utbildningen finns på de orter dit sjöbefälsskolorna är lokaliserade, för- utom Malmö, samt i Västerås och Örebro.

UHÄ har föreslagit oförändrad lokalisering. Sveriges fartygsbefälsförening har i skrivelse till regeringen föresla- git att den nautiska utbildningen skall i sin helhet förläggas till Göte- borg. Enligt föreningens mening skulle man kunna minska investerings- kostnaderna för utbildningen genom att koncentrera den till en enda ort. Föreningen har vidare framhållit att den anser att man måste sätta utbildningens kvalitet högst och att man av det skälet föreslår en lokali- sering av utbildningen till Göteborg.

Jag har förordat att den fortsatta planeringen grundas på en minsk- ning av antalet antagningsplatser för sjöbefälsutbildningen samtidigt som jag också har förordat att möjligheten att höja antagningstalen för drift- tekniker- och driftingenjörsutbildningen ånyo prövas. De resurser som därvid kan komma att friställas bör användas för att bekosta den höj- ning av kvaliteten i sjöbefälsutbildningen som de föreslagna studieorga- nisatoriska förändringarna syftar till. En god kvalitet i utbildningen ford- rar dessutom tillgång till dyrbar utrustning. För att nå en sådan kvalitet är det därför angeläget att skapa en utbildningsorganisation där såväl personal som tekniska resurser kan utnyttjas effektivt. Sjöbefälsutbild- ningarna har vad gäller studerandeantal en jämförelsevis liten omfatt- ning. Från de utgångspunkter som jag nyss har angett blir därmed en bibehållen lokalisering av dessa utbildningar till fem orter en ur utbild- ningsekonomisk synvinkel mycket dyrbar lösning. Tillgängliga resurser måste enligt min mening koncentreras på att ge utbildningarna en inter- nationellt godtagbar standard. Mina överväganden leder sålunda till slut- satsen att sjöbefälsutbildningen bör anordnas på färre orter, förslagsvis på tre av de nuvarande sjöbefälsskoleorterna. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att i samband med ämbetets prövning av dimensioneringen av utbildningarna också föreslå till vilka orter sjöbe- fälsutbildningen bör koncentreras. I uppdraget bör också ingå att UHÄ vid sin prövning av möjligheten att höja planeringstalcn för drifttekni- ker- och driftingenjörsutbildningen skall undersöka möjligheten att för- lägga utbildningsplatserna till de orter där sjöbefälsutbildningen kan komma att läggas ner. Jag utgår från att i första hand en utbyggd utbild-

Prop. 1978/79: 71 12 ning för drift- och underhållsteknisk personal bör komma ifråga. Jag har tidigare angett att jag räknar med att förslag skall kunna lämnas i sådan tid att de kan beredas i budgetbehandlingen inför budgetåret 1980/81.

3.4. Praktikfrågan

UHÄ har föreslagit att driftteknikerutbildningen skall inledas med 40 poäng inbyggd utbildning (praktik).

Som jag tidigare har nämnt biträder jag UHÄ:s förslag i denna del. Statens förhandlingsnämnd bör få i uppdrag att förhandla med berörda kommuner om de ekonomiska villkoren för denna praktik.

För tillträde till sjöbefälsutbildningarna krävs f.n. 27 månaders för- praktik varav större delen till sjöss.

Beträffande sjöbefälsutbildningen påpekar UHÄ att det är svårt att nu lägga praktiken inom utbildningslinjen. Anledningen till detta är att de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ordning ej är utredda och att berörda parter i UTSJÖ har slutit upp bakom kravet på förpraktik. UHÄ anser dock att möjligheterna att förlägga handledd praktik inom linjen bör utredas. UHÄ föreslår att kravet på förpraktik tills vidare skall. stå kvar.

Även jag anser att kravet på 27 månaders förpraktik för tillträde till styrmans- och maskinteknikerutbildningarna tills vidare bör behållas. Det bör ankomma på UHÄ att uppmärksamt följa denna fråga och komma med förslag till ändringar om behov skulle föreligga.

3.5. Antagning

Antagning till här berörda allmänna utbildningslinjer bör göras cen- tralt vid UHÄ. Det bör ankomma på UHÄ att besluta om antagningen till påbyggnadslinjerna skall ske centralt vid UHÄ eller lokalt vid hög- skoleenhetcrna. Vad gäller antagning till utbildning för sjöbefäl utgår jag från att UHÄ uppmärksammar de särskilda problem bl. a. rörande ansökningstider och informationen om dessa som orsakas av att många av de sökande befinner sig till sjöss.

3.6. Institutionen organisation

Sjöbefälsskolorna är som jag förut har nämnt statliga och står under Sözs tillsyn. Driftteknikerlinjen är en kommunal högskoleutbildning.

Ett av syftena med den reform jag nu förordar är att inordna sjö- och driftutbildningen i den statliga högskoleorganisationen. Vid 1976/77 års riksmöte uttalade riksdagen att sjöbefälsutbildningen borde räknas som högskoleutbildning fr.o.m. den 1 juli 1977 men att man i avvaktan på

Prop. 1978/79: 71 13

resultatet av den pågående översynen av utbildningen inte borde ändra dess organisation (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

UHÄ har föreslagit statligt huvudmannaskap för de nya högskoleut- bildningarna. Utbildningen av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal bör enligt förslaget inordnas i de statliga högskoleenheterna enligt följande.

Ort Högskolan/ret

Stockholm Tekniska högskolan i Stockholm Kalmar Högskolan i Kalmar Malmö Universitetet i Lund Göteborg Chalmers tekniska högskola Härnösand Högskolan i Sundsvall/Härnösand Örebro1 Högskolan i Örebro Västerås1 Högskolan i Eskilstuna/Västerås

Jag biträder UHÄ:s förslag i denna fråga. Jag erinrar i detta samman- hang om det uppdrag jag avser föreslå regeringen att ge UHÄ angående utbildningens lokalisering till färre orter.

Mitt ställningstagande innebär att den kommunala högskoleutbild- ningen av drifttekniker skall förstatligas. Ett villkor för ett förstatligan— de måste dock vara att en godtagbar ekonomisk överenskommelse kan träffas med huvudmännen för den nuvarande driftteknikerutbildningen. Jag avser att senare föreslå regeringen att ge statens förhandlingsnämnd i uppdrag att förhandla med berörda kommuner om villkoren för ett förstatligande. Under förutsättning av att godtagbara överenskommelser kan träffas i denna fråga avser jag att återkomma till regeringen i sådan tid att förslag kan föreläggas riksdagen vid 1979/80 års riksmöte. En organisation i enlighet med UHÄ:s förslag bör då kunna träda i kraft den 1 juli 1980.

Från myndigheters och olika organisationers sida har påpekats vikten av att utbildningen av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk perso- nal samordnas.

Från vissa håll har krav förts fram på en integration av utbildningar- na av maskinbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Ett viktigt motiv för en samordning av utbildningarna är —— vilket bl. a. SÖ har framhållit i samband med överlämnande av UTSJÖ:s förslag _— att lo- kaler och utrustning då kan utnyttjas gemensamt.

Redan i dag sker på många håll ett omfattande sambruk av lokaler och utrustning. Enligt min mening finns inte nu något omedelbart behov att närmare samordna utbildningarna än det som ett gemensamt resurs- utnyttjande innebär. Jag erinrar om vad jag tidigare har anfört om möj- ligheten av att ordna gemensamma kurser.

UTSJÖ föreslog att ett centralt organ för sjöbefälsutbildningen skulle

1 Avser driftteknikerutbildningen.

Prop. 1978/79: 71 14

inrättas. Där skulle berörda parter kunna behandla olika frågor gemen- samma för sjöbefälsutbildningen. UHÄ har anmält sin avsikt att inrätta ett till planeringsberedningen för sektorn för utbildning för tekniska yrken m.m. knutet rådgivande organ för utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan.

Även jag är övertygad om att ett sådant organ fyller en viktig funk- tion och att det därför bör inrättas i sådan tid att det kan medverka i planeringen av de nya utbildningarna. Det ankommer på UHÄ att be— sluta i denna fråga.

Det ankommer på UHÄ att lägga fram förslag till regeringen om de förändringar av administrativ natur som inordnandet av berörd utbild- ning i dc statliga högskoleenheterna kan komma att innebära.

3.7. Lärare och läromedel

Jag avser att senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att ut- reda vilket behov av ny lärarutbildning och vidareutbildning av nu yrkes— verksamma lärare som kan finnas för att tillgodose de krav den nya hög- skoleutbildningen ställer samt att lämna förslag om hur detta bör ske. Jag avser även att föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att se över vilket behov av fortbildning som kan finnas för dessa lärare.

Jag har från skilda häll bl.a. från studerandeorganisationerna vid sjöbefälsskolorna _- erfarit att det råder stor brist på lämpliga läromedel främst för sjöbefälsutbildningen. Det är av vikt att högskolemyndighe- terna beaktar dessa behov i det fortsatta plancringsarbetet.

3.8. Utrustning och lokaler

För att ge den som skall utbilda sig till styrman eller sjökapten en modern utbildning krävs att varje enhet med nautisk utbildning utrustas med s.k. navigeringssimulator. Radarsimulatorn i Härnösand måste inom kort ersättas och i Malmö uppstår samma situation om några år. I Kalmar och Stockholm har man under senare år börjat bygga upp moderna simulatorer men ingen av anläggningarna är fullt utbyggd. Behovet av att anskaffa navigeringssimulatorer blir beroende av de ställ- ningstagandcn som kommer att göras beträffande utbildningens lokali- sering och dimensionering i 1980 års budgetproposition.

Vad därefter gäller behovet av ersättningsanskaffning av generell ut- rustning för sjöbefälsutbildningen erinrar jag om att 1 milj. kr. har an- visats för detta ändamål budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 106, UbU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 288). Behovet av ny utrustning för sjö- och driftutbildningen får prövas på vanligt sätt i det årliga budgetarbetet. Behov av ersättning av försliten utrustning m.m. får bekostas inom kostnadsramen till UHÄ:s disposition i utrustningsplanen.

Prop. 1978/79: 71 15

Som jag tidigare har nämnt bedrivs sedan den 1 juli 1978 försöksverk- samhet med tvåårig drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan. I prop. "1977/78: 100 bil. 12 anförde dåvarande statsrådet Mogård att gymnasielinjen ställde mycket stora krav på utrustning. Hon räknade med en femårig uppbyggnadsperiod i fråga om utrustning för linjen med 6 milj. kr. i medelsbehov första året. Planeringen borde vidare utgå från att denna utrustning skulle sambrukas med högskolan. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338).

De nu angivna medlen står till Sözs förfogande. De är dock — som framgår av nämnda proposition — även avsedda för högskoleutbild- ningens behov. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ och SÖ att gemensamt planera hur dessa medel skall disponeras för gymnasieskole- och högskoleutbildningarna för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att befintlig utrustning redan i dag i stor utsträckning sambrukas inom gymnasieskole- och högskoleut- bildningen på sjö- och driftområdet.

3.9. Genomförande

Jag har i det föregående förutsatt att regeringen skall ge UHÄ i uppdrag att undersöka möjligheten att minska dimensioneringen av sjö- bcfälsutbildningarna. Jag förutsätter att UHÄ i detta sammanhang sär- skilt uppmärksammar om detta kan medföra övertalighetsproblem bland berörda arbetstagare och i vad mån dessa i så fall kan beredas annan anställning inom eller utom högskolan.

Högskolemyndigheterna behöver viss tid för att planera utbildningen enligt de riktlinjer som jag har förordat. En utgångspunkt vid plane- ringen bör därför enligt min mening vara att den nya utbildningen skall starta höstterminen 1980.

Som jag tidigare har påpekat är det väsentligt att studerandegrupper med annan behörighet än den som slutförd lärokurs på drift- och un- derhållsteknisk gymnasieskolelinje eller motsvarande ger får tillträde till utbildningarna för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan. I det uppdrag som jag avser föreslå regeringen att ge SÖ an— gående anordnande av kompletteringskurscr för dessa studerandegrup- per bör ingå att SÖ skall undersöka om dessa kurser kan anordnas re- dan under budgetåret 1979/80.

Det bör därför vara möjligt för dessa studerandegruppcr att påbörja den nya utbildningen höstterminen 1980.

Antagning till de nuvarande utbildningarna av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal bör ske sista gången inför läsåret 1979/80. Som framgår av vad jag nyss har anfört bör de av mig föreslagna all- männa utbildningslinjerna och påbyggnadslinjerna inrättas den 1 juli

Prop. 1978/79: 71 16

1980. Vissa övergångsanordningar kan givetvis behövas för dem som ge- nomgått nuvarande styrmans- eller maskinteknikerutbildning och som önskar fortsätta på nästa nivå.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att besluta om att inrätta de allmänna utbildningslinjer och påbygg- nadslinjer som jag har föreslagit och godkänna de riktlinjer för utbildningen av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal som jag har förordat i det föregående.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som före- draganden har lagt fram.

Prop. 1978/79: 71 17

Bilaga

Utredningsförslag UTSJözs förslag om utbildning av sjöpersonal i högskolan

UTSJÖ föreslår att de nautiska och maskintekniska utbildningarna och utbildningen av radiotelegrafister blir linjer i högskolan inom sek- torn för utbildning för tekniska yrken. UTSJÖ föreslår vidare att en ny utbildningslinje för sjöintendcntutbildning skall inrättas inom sektorn för utbildning för ekonomiska, administrativa och sociala yrken.

De nautiska och maskintekniska utbildningarna föreslås omfatta en s.k. allmän studiekurs om 80 poäng för vardera styrmän och maskin- tekniker som leder till styrmans- resp. maskinteknikerexamen samt en därpå följande s.k. högre studiekurs om 60 poäng som leder till sjö- kaptens- resp. sjöingenjörsexamen.

Sjöbefälsutbildningen förlängs enligt förslaget med en termin från tre till tre och ett halvt år. Förslaget innebär att styrmans- och maskintekni- kerutbildningarna förlängs från ett till två år och sjökaptens- och sjö- ingenjörskurserna kortas ned från två till ett och ett halvt år.

Som behörighetskrav för tillträde till utbildningen föreslås allmän be- hörighet för högskolestudier och särskild behörighet i matematik. För tillträde till nautisk och maskinteknisk linje föreslår UTSJÖ tolv måna- ders obligatorisk förpraktik vilket på grund av tjänstgöringsförhållan- dena till sjöss i realiteten innebär tjugofyra månaders praktik inklusive sjötjänst. För tillträde till de s.k. högre studiekurserna för utbildning till sjökapten och sjöingenjör föreslår UTSJÖ att styrmans- och maskin- teknikerbehörighet skall ha erhållits. Detta innebär att viss praktisk tjänstgöring skall fullgöras även mellan de högre och lägre studiekur- serna.

Radiotelegrafistlinjen föreslås omfatta 80 poäng innebärande en för- längning med en termin i förhållande till nuvarande utbildning.

UTSJÖ föreslår att en ny utbildning för chefspersonal inom intenden- turanelningcn, sjöintendcntlinjen, skall inrättas.

UTSJÖ framhåller att det finns ett nära samband mellan utbildning- arna av sjöbefäl samt högre drift- och underhållsteknisk personal. UTSJ Ö finner därför att en teknisk samverkan mellan dessa båda utbildningar är befogad men avstyrker en innehållsmässig integrering av utbildningarna. Den av UTSJÖ föreslagna samverkan skulle omfatta gemensamt utnytt- jande av kursmateriel, utrustning och i viss utsträckning även av lärare.

UTSJÖ föreslår statligt huvudmannaskap. UTSJÖ föreslår att styrmans- och maskinteknikerutbildningarna skall anordnas på samtliga nuvarande sjöbefälsskoleorter medan sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna enligt förslaget skall anordnas endast i Göteborg. Radiotelegrafistutbildningen föreslås få oförändrad lokalise- ring.

UTSJÖ förutser att den föreslagna reformen kommer att medföra ett ökat lärarbehov. UTSJÖ anser att den nuvarande lärarutbildningen be- höver kompletteras i vissa ämnen.

UTSJÖ framhåller att det framtida behovet av utbildad sjöpersonal är svårt att bedöma. UTSJÖ föreslår därför oförändrad utbildningskapa- citet i vart fall t. o. 111. år 1980.

Prop. 1978/79: 71 18

DRIFT 73:s förslag om drift- och underhållsteknisk utbildning i hög- skolan

DRIFT 73 föreslår att den högre drift- och underhållstekniska utbild- ningen skall omfatta fyra år, 160 poäng. Utbildningen skall enligt för- slaget delas i två etapper. Etapp ett, driftteknikerutbildningen, skall in- ledas med 40 poäng inbyggd praktik följd av 40 poäng teoretisk utbild- ning. Etapp två, driftingenjörsutbildningen skall omfatta 80 poäng teo- retisk utbildning.

DRIFT 73 föreslår att en tvåårig drift- och underhållsteknisk gymna- siclinje inrättas. Linjen skall enligt förslaget ge direkt behörighet till motsvarande högskoleutbildning.

För tillträde till den högre utbildningen föreslår DRIFT 73 förutom allmän behörighet för högskolestudier särskild behörighet i matematik och i ämnet maskinteknik.

DRIFT 73 förordar en samordning av den maskintekniska utbildning- en för sjöpersonal och den mot kraft- och värmeproduktion inriktade drift- och underhållstekniska utbildningen.

DRIFT 73 anser det klarlagt att behovet av väl utbildad personal kommer att öka såväl för drift som för underhåll av energiproduceran- de. energikonsumerande och miljöförbättrande anläggningar. DRIFT 73 föreslår minst 390 intagningsplatscr för utbildning till drifttekniker och minst 150 platser för utbildning till driftingenjörer. En successiv ökning bör därefter enligt DRIFT 73 ske till dess balans nåtts mellan rekryte- ringsbchov och intagningsplatser.

DRIFT 73 föreslår att driftteknikerutbildningen behåller nuvarande lokalisering och förläggs till en ny ort, Malmö. Driftingenjörsutbildning- en bör enligt förslaget finnas vid de fem sjöbefälsskoleorterna och på en ny ort, Västerås samt senare även i Luleå.

DRIFT 73 framhåller vikten av att samordna utnyttjandet av utrust- ning för kraft- och värmeteknisk utbildning och maskinbcfälsutbildning- en vid sjöbefälsskolorna.

Sö:s skrivelse den 1 december 1976 i samband med överlämnande av UTSJÖ:s rapporter

SÖ framhåller att man inte ansett sig böra bearbeta UTSJÖ:s material för den del av sjöpersonalutbildningen som efter högskolereformens ge- nomförande skulle komma att tillhöra högskolan innan regeringen tagit ställning till den högre sjöpersonalutbildningens institutionella tillhörig- het. SÖ framför därför i skrivelsen endast synpunkter av principiell natur på denna del av utbildningen. SÖ framhåller bl. a. det nära sam- bandet mellan utbildningarna av sjöpersonal samt drift- och underhålls- teknisk personal och att en samordning mellan dessa båda utbildningar skulle innebära många fördelar i fråga om utnyttjande av lokaler, ut- rustning och lärare. Enligt Sözs mening borde därför frågan om en sam- ordning övervägas ytterligare och slutligt prövas i senare sammanhang.

UHÄ:s förslag om inrättande av en drift- och underhållsteknisk linje i högskolan

(Till UHÄ överlämnat förslag från SÖ om samordnad drift- och sjö- personalutbildning i högskolan överlämnades samtidigt till regeringen.) Förslaget innebär i huvudsak följande.

Prop. 1978/79: 71 19

Studicorganisution

UHÄ ansluter sig till Sözs förslag om att inrätta en ny allmän utbild- ningslinje i högskolan för utbildning av sjöbefäl samt drift- och under- hållsteknisk personal. SÖ föreslår att linjen skall kallas drift- och sjö- tekniklinjen. lnom linjen skall finnas fyra grenar:

drift- och underhållsteknisk gren (leder till drifttekniker- och drift- ingenjörskompetcns)

maskinteknisk gren (leder till maskintekniker- och sjöingenjörskompe- tens)

nautisk gren (leder till styrmans- och sjökaptenskompetens) radiotelegrafistgren (leder till radiotelegrafistkompetens). SÖ föreslår att de tre förstnämnda av grenarna skall omfatta 120 poäng exklusive praktik. Radiotelegrafistgrencn föreslås omfatta 80 poäng.

SÖ föreslår en förkortad studiegång för elever som genomgått fyra- årig teknisk linje i gymnasiet.

Ul—IÄ föreslår i enlighet med Sözs förslag att en drift- och sjöteknisk linje med fyra grenar med av SÖ angiven längd skall finnas i högskolan från och med budgetåret 1979/80 inom sektorn för utbildning för tek- niska yrken.

UHÄ anser att UTSJÖ:s förslag om särskild sjöintendcntutbildning i högskolan bör utredas ytterligare.

UHÄ föreslår att grenarna skall delas upp på etapper. Den drift- och underhållstekniska grenen bör —- enligt UHÄ -— delas i etapper på sätt som DRIFT 73 och SÖ föreslagit. Den första etappen skall bestå av 80 poäng med 40 poäng inledande praktik följd av 40 poäng teoretisk ut- bildning. Etappen skall leda till driftteknikerkompetens. Den andra etappen skall bestå av 80 poäng och leda till driftingenjörskompetens.

UHÄ föreslår att de nautiska och maskintekniska grenarna delas i två etapper där etapp ett leder till styrmans- resp. maskinteknikerexamen och etapp två till sjökaptens- resp. sjöingenjörsexamen. SÖ framhöll i sitt förslag, påpekar UHÄ, att utbildningsetappernas längd skulle be- stämmas först sedan bl. a. innehållet i utbildningen närmare preciserats. Enligt UHÄ bör etappuppdelningen av den nautiska och maskintekniska grenen lösas inom ramen för UHÄ:s utbildningsplanearbetc.

Behörighetsvillkor

UHÄ följer i vissa delar Söcs förslag om behörighetsvillkor. SÖ före- slår som behörighetskrav förutom allmän behörighet särskild behörighet i matematik två årskurser samt för tillträde till respektive gren av drift- och sjötekniklinjen särskild behörighet i följande ämnen från den som försöksverksamhet anordnade drift- och underhållstekniska gymnasie- linjen

gren för energiteknik: maskinteknik två årskurser, gren för fartygsteknik: maskinteknik en årskurs och fartygsteknik, gren för eldriftteknik: maskinteknik en årskurs och eldriftteknik. SÖ anser att den drift- och underhållstekniska linjen i gymnasieskolan bör bli den naturliga rekryteringsbasen för drift- och sjöteknisk utbild- ning i högskolan.

De clever som genomgått gymnasiclinjen uppfyller enligt SÖ:s förslag samtliga behörighetsvillkor för högskolclinjens olika grenar.

Prop. 1978/7 9: 71 20

För den kompletteringsutbildning som kan behövas för att få behörig— het i ämnen på drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan avser SÖ att föreslå att särskilda kurser i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning ordnas på de orter där högskoleutbildningen kommer att finnas.

UHÄ anser att kraven för tillträde till högskoleutbildningen inte bör kopplas så hårt till en enda linje i gymnasieskolan. Således bör kravet på maskinteknik utgå som särskilt förkunskapskrav och i stället bör varianter inom grenarna inrättas för de elever som inte har genomgått drift- och underhållsteknisk linje i gymnasiet. Dessa varianter skulle i början innehålla de utbildningsmoment som behövs för de fortsatta stu- dierna inom linjen. Genom denna utformning öppnas fler vägar direkt till drift och sjötekniklinjen och rekryteringsbascn vidgas.

Praktik

UHÄ hänvisar till UTSJözs och DRIFT 73:s förslag om praktikens organisation.

UHÄ anser att arbetsmiljön på fartyg är så speciell att praktisk er- farenhet av denna är av stort värde för sjöbefälsutbildningen. UHÄ ifrågasätter dock om det av utbildningsskäl är nödvändigt med så lång praktik som UTSJÖ föreslagit dvs. i realiteten 24 månader inklusive sjötjänst.

För driftpersonalutbildningen (den drift- och underhållstekniska gre- nen) torde det vara möjligt, anser UHÄ, att i enlighet med DRIFT 7325 förslag placera praktiken inom ramen för utbildningslinjen.

För sjöbefälsutbildningen (nautisk och maskinteknisk gren) är det en- ligt UHÄ svårt att f.n. lägga praktiken inom utbildningslinjen. De eko- nomiska konsekvenserna av ett sådant arrangemang är inte utredda på- pekar UHÄ. Vidare har berörda parter (sjöfartsverket, redarna och per- sonalorganisationerna) i UTSJÖ, framhåller UHÄ, slutit upp bakom kravet på förpraktik. UHÄ anser dock att möjligheterna att även för sjöbefälsutbildningen förlägga styrd praktik inom utbildningslinjens ram bör utredas men i avvaktan på detta arbete bör nuvarande krav på för- praktik kvarstå.

Antagning

UHÄ anser att antagningen av elever till utbildningen i princip skall vara central. Med anledning av de speciella förhållanden som råder vid antagning av studerande som är till sjöss bör dock särskilda anordningar vidtagas för dessa menar UHÄ.

Fortbildning och vidareutbildning av aktiv sjöpersonal

UHÄ påpekar vikten av att den speciella säkerhetsutbildning som f. n. anordnas vid vissa sjöbefälsskolor får finnas även i fortsättningen. Be— hovet av fortbildning och vidareutbildning bör enligt UHÄ kunna till- godoses bl. a. genom uppdragsutbildning.

Forskningsan knytning

UHÄ framhåller att det är väsentligt att den drift- och sjötekniska utbildningen får nära kontakt med annan högre teknisk utbildning och med forskning och utvecklingsarbete inom området. Genom att delar av utbildningen knyts till de tekniska högskolorna skapas enligt UHÄ förutsättningar för ett ömsesidigt resursutnyttjande och erfarenhetsutbyte

Prop. 1978/79: 71 21

och härigenom får även den drift- och sjötekniska utbildningen möjlig- het att utveckla egen forskningsverksamhet.

Institutional! organisation

UHÄ föreslår statligt huvudmannaskap och att drift- och sjöperso- nalutbildningen inordnas i organisationen av statliga högskoleenheter enligt följande.

Ort Högskolan/let Stockholm tekniska högskolan i Stockholm Göteborg Chalmers tekniska högskola Malmö universitetet i Lund Kalmar högskolan i Kalmar Härnösand högskolan i Sundsvall/Härnösand Västerås1 högskolan i Eskilstuna/Västerås ÖrebroI högskolan i Örebro

Centralt rådgivande organ

UHÄ föreslår att ett centralt organ för sjöbefälsutbildningen skall in- rättas. Motivet härför är enligt UHÄ att tillgodose vissa normkrav på utbildningens innehåll grundat såväl på internationella som nationella krav. I ett sådant organ skulle. påpekar UHÄ. berörda parter kunna be— handla frågor om utbildningens innehåll och organisation, forskning inom området, läromedel, utrustning m.m. UHÄ avser därför att in- rätta ett till planeringsberedningen för sektorn för utbildning för tek- niska yrken m.m. knutet rådgivande organ för drift— och sjöpersonal- utbildning i högskolan.

Lärare

Behovet av utbildning och fortbildning av lärare får enligt UHÄ över- vägas i samband med att utbildningsplaner m. rn. utarbetas.

Dimensionering

Behovet av utbildning av drift- och underhållspersonal har, anser UHÄ, klart framkommit i olika utredningar. Utvecklingen av behovet av sjöbefäl är däremot enligt UHÄ osäker och det har, framhåller UHÄ, visat sig svårt att få fram tillförlitliga prognoser.

SÖ har föreslagit följande dimensionering.

lntagningskapaciret till drift- och sjötekniklinjen 1979/80

utbildning till antal platser styrman 240 sjökapten 180 maskintekniker 240 sjöingenjör 180 drifttekniker 390 driftingenjör 48 radiotelegrafist 60

Förslaget innebär oförändrad kapacitet utom för driftteknikerutbild- ningen som ökas med sextio platser.

' Avser driftteknikerutbildningcn

Prop. 1978/79: 71 '"

&—

SÖ har föreslagit en utbyggnad av driftingenjörsutbildningen till 150 platser budgetåret 1982/83. För sjöbefälsutbildningen föreslår SÖ oför- ändrad utbildningskapacitct de närmaste åren.

UHÄ anser att Sözs förslag kan ligga till grund för dimensioneringen av utbildningen budgetåret 1979/80. I likhet med vad som sker beträf- fande annan högskoleutbildning kommer utbildningskapaciteten på den drift- och sjötekniska linjen att årligen prövas. Enligt UHÄ:s mening bör man härvid överväga en snabbare utbyggnad av driftingenjörsut- bildningen än vad SÖ föreslagit. Även dimensioneringen av sjöbefäls- utbildningen kommer enligt UHÄ naturligtvis att prövas i detta sam- manhang.

Lokalisering

UHÄ föreslår att den nya högskolelinjen skall finnas på de orter som i dag har sjöbefälsutbildning och dessutom i Västerås och Örebro som i dag har driftteknikerutbildning.

UHÄ anser —— liksom SÖ i sitt förslag —— att den nautiska och den maskintekniska grenen inte bör förläggas till några nya orter. UHÄ är inte beredd att nu föreslå en förläggning av driftteknikerutbildningen till fler orter.

Driftingenjörsutbildningen bör enligt UHÄ i första hand finnas på samma orter som i dag dvs. sjöbefälsskoleorterna.

U I rustning

UHÄ understryker att behovet av resurser för utrustning är stort ef- tersom sjöbefälsskolorna under så gott som hela 1970-talet med hän- visning till pågående utredningsarbete blivit eftersatta i detta hänseende.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l978 780679