Prop. 1979/80:152

om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

Prop. 1979/80: [5

Regeringens proposition 1979/80: 152

om vissa anslag ur kyrkofonden. m. m.:

beslutad den l3 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pa regeringens vägnar:

THORBJÖRN FÅLLDIN KARL BOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens första avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till nya stiftsadjunktstjänster i Linköpings, Lunds och Göteborgs stift samt till en kontraktsadjunktstjänst i llärnösands stift. Vidare föreslås anslag till ytterligare en tjänst som förste stiftsadjunkt för finskspråkiga. Uppräkning föreslås bl. a. av bidragen till svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete. svenska kyrkan i utlandet och svenska kyrkans diakoninämnd samt av anslagen till fortbild- ningskurser för präster och kyrkomusiker. Svenska kyrkan i utlandet föreslås få ett nytt lönebidrag för sin verksamhet med turistpräster och fem lönebidrag för tjänstebiträdcn åt sjömansprästcr. Slutligen föreslås att ur kyrkofondcn skall få bestridas kostnader för praktisk prästutbildning.

I det andra avsnittet framläggs förslag om viss ändring av organisationen för svenska kyrkans medverkan i den andliga vården vid sjukhus. Enligt förslaget skall i pastorat, där det finns en eller flera sjukvårdsinrättningar med tillhopa minst i 200 vårdplatser. kunna inrättas en komministertjänst. vars innehavare skall ha till huvudsaklig uppgift att svara för den andliga värden vid sjukhusen. Bidrag ur kyrkofonden föreslås utgä för sådan tjänst.

] Riksdagen l979/80. I sam/. Nr 152

Prop. l979/80: I52

l—J

Utdrag

KOMMUN DEPA RTEM L-"NTl-Z'l" PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980-03- I 3

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Mundebo. Wikström, Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Burenstam Linder, Johansson. Wirtén. llolm. Andersson. Boo. Wittberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

I. Vissa anslag ur kyrkofonden

] Inrättande av nya stifts- och kontraktsadjunktstjänster

Av de 62 1/2 stiftsadjunktstjänster som f. n. finns inrättade är sju avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige. De övriga stiftsadjunktstjän- sterna har av regeringen förtiden den 1 juli l979—den 30juni 1980 fördelats så att Uppsala stift erhållit sju. varav två med placering vid ärkebiskopens kansli. Lunds stift sex. Göteborgs. Luleå och Stockholms stift vartdera fem. Skara. Strängnäs. Västerås. Växjö och Härnösands stift vartdcra fyra. Linköpings och Karlstads stift vartdera tre samt Visby stift en och en halv.

Flertalet av de kontraktsadjunktstjänster som finns inrättade är avsedda för tjänstgöring bland finskspråkiga. Utöver dessa finns f. n. endast kontraktsadjunktstjänster i Luleå stift.

Dornkapit/cn [ Linköping och Lund anhåller att få inrätta en ny stiftsadjunktstjänst i resp. stift och domkapitlet i Göteborg att få inrätta två sådana tjänster. Den föreslagna tjänsten i Linköpings stift är avsedd för evangelisationsarbete. verksamhet inom fritidskyrkan och arbetslivsfrågor. Innehavaren av tjänsten i Lunds stift skulle arbeta på sjömansgärden i Helsingborg. Av de föreslagna tjänsterna i Göteborgs stift är den ena avsedd

Prop. 1979/80:152

'.,J

för utbildningsfrägor rn. in. och den andra för arbete bland skolungdom och studenter.

Dmnkapitle't i Härnösand anhåller att en tjänst som kontraktsadjunkt för Sollefteå och Ådalens kontrakt skall inrättas och föreslår att kyrkoadjunkts- tjänsten i Boteå pastorat i Solleftcå kontrakt samtidigt skall dras in.

Kammarkollegiet framhåller att Linköpings. Lunds och Göteborgs stift i fråga om antalet stiftsadjunktstjänster i förhållande till folkmängden är missgynnade i jämförelse med andra stift. Kollegiet har inte något att erinra mot att de föreslagna stiftsadjunktjänsterna inrättas. Kollegiet tillstyrker vidare förslaget om utbyte av en kyrkoadjunktstjänsti Härnösands stift mot en kontraktsadjunktstjänst.

Fc'iredragandcn

Inrättandet av nya stiftsadjunktstjänster i Linköpings, Lunds och Göte- borgs stift skulle innebära ökade möjligheter att placera präster på viktiga arbetsuppgifter som inte är begränsade till ett visst pastorat. Jag tillstyrker att en ny stiftsadjunktstjänst får inrättas i vart och ett av nämnda tre stift. Vidare tillstyrker jag att en kyrkoadjunktstjänst i Härnösands stift får bytas ut mot en tjänst som kontraktsadjunkt.

2. Inrättande av en tjänst som förste stiftsadjunkt för finskspråkiga

För kyrklig verksamhet bland finskspråkiga personer i Sverige finns anställda sju förste stiftsadjunkter. En av dessa är anställd vid ärkebiskopens kansli och har ansvaret för den övergripande planeringen och samordningen av svenska kyrkans verksamhet bland finskspråkiga. Av de övriga är en anställd i Uppsala stift, en i Skara stift med skyldighet att tjänstgöra även i Karlstads stift. en i Strängnäs stift med skyldighet att tjänstgöra även i Linköpings stift. en i Västerås stift. en i Lunds stift med skyldighet att tjänstgöra även i Växjö stift och en i Göteborgs stift.

1979 års kyrkomöte har anhållit dels om inrättande av ytterligare tre förste stiftsadjunktstjänster att tilldelas Linköpings. Växjö och Karlstads stift, dels att kyrkofondsmedel anslås för inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor knuten till ärkebiskopens kansli (mot. 197952. 3 och 75. ZTU 5. kskr 15).

Förslagen tillstyrks av kammarkollegiet, statens invandrarverk, ärkebisko- pen samt domkapitlen i Linköping. Växjö och Karlstad. Svenska kyrkans ccntralråd för evangelisation och församlingsarbete understryker behovet av en samordnande funktion för invandrarfrågor inom svenska kyrkan. Riksförbundet för jinskspråkigt församlingxarbele i Sverige anser det nödvändigt att utöka antalet förste stiftsadjunkter för finskspråkiga så att varje stiftsadjunkt endast har ett stift som tjänstgöringsområde. Vidare anhåller domkapitlet i Strängnäs att den för Strängnäs och Linköpings stift

Prop. 1979/80: IS.! 4

gemensamma tjänsten som förste stiftsadjunkt för finskspråkiga ändras till en tjänst för enbart Strängnäs stift.

I'öredrtzgantlc'n

Med hänsyn till det stora antalet finskspråkiga invandrare tillstyrkerjag att ytterligare. en tjänst som förste stiftsadjunkt för finskspråkiga får inrättas. Det bör ankomma på regeringen att besluta om i vilket eller vilka stift denna tjänst skall placeras. Frågan om hur svenska kyrkans arbete. bland invandrare skall organiseras bör enligt min mening övervägas ytterligare. Jag är därför inte beredd att tillstyrka förslaget om inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrägor vid ärkebiskopens kansli.

3. Bidrag till svenska kyrkans centralråd

I en gemensam skrivelse anhåller svenska kyrkans centra/räd. styrelsen/"(ir svenska kyrkan i utlandet. St'c'nska kyrkans tllakonint'imnd. rikskommiltén för stith'tingan och Svenska kyrkansförsamlings- oclt pastaratsjörbttntl bl. a. om ökade anslag ur kyrkofonden till centralrädet. svenska kyrkan i utlandet och diakoninämnden. Förslagen redovisas i det följande för vart och ett av dessa ändamål.

Verksamheten vid dessa tre rikskyrkliga organ bekostas i dag i stor utsträckning genom bidrag från Stiftelsen Rikskyrklig finansiering. kollekt- medel och andra insamlade medel. Stiftelsen Rikskyrklig finansiering bildades år 1975 för att i en krissituation underlätta finansieringen av de kyrkliga riksorganen. Genom stiftelsen insamlas medel från kyrkokommu- nerna. vilka medel sedan fördelas till rikskyrkliga ändamål.

Som skäl för ökade anslag ur kyrkofonden till de tre kyrkliga riksorganen framhålls bl. a. att systemet med riksfinansiering var avsett som en provisorisk lösning i en krissituation och att en finansiering via kyrkofonden skulle. jämförd med det nuvarande frivilliga systemet. ha den fördelen att alla pastorat får bidra.

Till eentralrädet utgår f. n. bidrag ur kyrkofonden för avlönande av sju tjänstemän. Bidragen utgår med belopp som motsvarar hälften av stiftsad- junkts löni näst högsta älderstilläggsklass och viss reseersättning. Som villkor för bidrag gäller i princip att innehavaren av tjänsten är präst i svenska kyrkan. Regeringen kan dock medge att bidrag får utgå även om innehavaren av en tjänst inte är präst.

] den gemensamma skrivelsen anhålls att kyrkofondsbidraget räknas upp till 100 %- av stiftsadjunkts lön och att hittillsvarande inskränkning att vederbörande skall vara prästvigd upphävs. Prästutbildning anses inte alltid vara den lämpligaste utbildningen.

Kammarkollegiet framhåller att kollegiet i allt väsentligt delar de synpunkter på finansieringsproblemen som kommit till uttryck i skrivelsen.

Prop. [979/80:152

'Jt

Kollegiet tillstyrker därför att kyrkofonden i ökad utsträckning tas i ansprak för finansiering av de kyrkliga riksorganens verksamhet. Beträffande centralräclet tillstyrker kollegiet att bidrag fär utgä dels för avlönande av sju tjänstemän — oavsett om de är präster i svenska kyrkan eller ej — med belopp som för varje tjänsteman motsvarar stiftsadjunkts lön i näst högsta löneklassen inkl. lönekostnadspälägg. dels till resor som hittills.

Föredragande/1

Verksamheten vid de kyrkliga riksorganen är av värde för samtliga församlingar. ] princip delar jag därför uppfattningen att denna verksamhet inte i så stor utsträckning som f. n. bör vara beroende av frivilliga bidrag. Jag tillstyrker att till centralrädct får utgå bidrag ur kyrkofonden för sju tjänstemän med belopp som för varje tjänst motsvarar 70 % av stiftsadjunkts lön i näst högsta ålderstilläggsklassen och viss reseersättning. Bidrag bör få utgå även om innehavaren av tjänsten inte är präst. Mina ställningstaganden till övriga i den gemensamma skrivelsen framförda förslag redovisas under följande anslagspunkter.

4. Bidrag till svenska kyrkan i utlandet

Ur kyrkofonden utgår f. n. till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet 22 bidrag om vartdcra 76 700 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet. Två av dessa bidrag är avsedda för turistpräster. Vidare utgår bidrag till bestridande av löne- och resekostnader för två sekreterare hos styrelsen. beräknade på samma sätt som bidragen för sju tjänstemän hos svenska kyrkans centralråd.

[ den under p. 3 redovisade skrivelsen från svenska kyrkans centra/råd m.fl. föreslås

a) att ytterligare ett lönebidrag fär utgå för verksamheten med turistpräs- ter.

b) att ett åkningsbidrag på 6 000 kr. får läggas till vart och ett av lönebidragen.

c) att löne- och resebidrag får utgå för ytterligare en sekreterare hos styrelsen.

(1) att lönebidragen för de tre sekreterarna får utgå med 100 % av stiftsadjunkts lön och

e) att bidrag får utgå för utlandsprästernas biträdespersonal. Styrelsen försvenska kyrkan itu/andet anhåller vidare i en särskild skrivelse om lönebidrag för fem tjänstebiträden vid utlandsstationerna. Som motive- ring för detta yrkande anförs att predikoverksamhetcn vid flera stationer är av sådan omfattning att pastor inte kan utföra den utan hjälp av tjänstebiträde.

Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden får till styrelsen för svenska

l*" Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 152

Prop. 1979/80:152 6

kyrkan i utlandet utgå

dels 23 bidrag om vartdcra i avrundat belopp 85 500 kr. för budgetår— däri inräknat ett bostadstillägg om 6 000 kr. och ett åkningstillägg om likaledes 6 000 kr. — för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.

dels löne- och resebidrag för tre hos styrelsen anställda sekreterare enligt samma grunder som föreslagits för sju av tjänstemännen hos centralrå- det.

dels fem bidrag om vartdcra 36 100 kr. för budgetår för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandsstationerna.

Fc'ircdraganden

De ökade lönekostnaderna motiverar en uppräkning av vart och ett av bidragen för avlöning av styrelsens präster i utlandet med 7 900 kr. till 84 600 kr. Jag har därvid inte räknat med något åkningsbidrag. För tiden den 1 januari 1979—den 30 juni 1980 bör utgå retroaktivt tillägg med 102 000 kr.

Erfarenheterna av verksamheten med turistpräster har varit mycket positiva. Jag tillstyrker därför att bidrag fär utgå för ytterligare en turistpräst. Fr. o. m. den 1 juli 1980 bör alltså t. v. till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet utgå 23 bidrag om vartdcra 84 600 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.

Vid några av utlandsstationerna har assistenterna sådana arbetsuppgifter att de kan betraktas som tjänstebiträden åt sjömansprästerna. Kostnaderna för ersättning till icke prästvigt tjänstebiträde åt präst i Sverige bestrids ur kyrkofonden. Jag tillstyrker att till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå fem bidrag om vartdcra 53 000 kr. för budgetår för avlöning av tjänstebiträden.

Under föregående anslagspunkt har-jag förordat att bidrag får utgå för sju tjänstemän hos centralrådet med belopp som motsvarar 70 % av stiftsad- junkts lön i näst högsta ålderstilläggsklassen och viss reseersättning. Bidrag för två tjänstemän hos styrelsen för svenska kyrkan i utlandet bör utgå enligt samma grunder. Förslaget om bidrag för ytterligare en sekreterare är jag inte beredd att biträda.

5. Bidrag till svenska kyrkans diakoninämnd

Ur kyrkofonden utgår f.n. bidrag till löne— och resekostnader för en sekreterare (generalsekreteraren) hos svenska kyrkans diakoninämnd. Bidraget beräknas efter samma grunder som bidragen för tjänstemän hos svenska kyrkans eentralråd och hos styrelsen för svenska kyrkan i utlan- det.

I den under p. 3 redovisade skrivelsen från svenska kyrkans centra/råd m. fl. anhålls om bidrag med 100 % av stiftsadjunkts lön för generalsekre- tcrartjänsten och fyra tjänster som innehas av icke prästvigda personer.

x]

Prop. 1979/80:152

Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden fär utgä löne- och resebidrag för ifrågavarant'le fem tjänster hos diakoninämnden enligt samma grunder som föreslagits för motsvarande tjänster hos centralrådet och styrelsen för svenska kyrkan i utlandet.

Föredraganden

Bidrag för en sekreterare hos diakoninämnden hör. i enlighet med vad jag förordat beträffande bidragen till tjänstemän hos centralrådet och styrelsen för svenska kyrkan i utlandet. utgå med belopp som motsvarar 70 (3-2; av stiftsadjunkts lön i näst högsta äldcrstilläggsklassen och viss reseersättning. Förslaget om bidrag för ytterligare sekreterare hos diakoninämnden är jag inte beredd att tillstyrka.

6. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

För innevarande budgetär har anvisats ett anslag av högst 580 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinsti- tutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet anhåller dels om ett anslag för budgetåret 1980/81 på 781 894 kr. _ dels om ett enligt principen för statsbidrag till den sociala utbildningen vid Sköndalsinstitutet beräknat tilläggsanslag när de löne- och arvodeskostnader som föranleds av ändrade avtal kan framräknas. Av de beräknade kostnaderna för budgetåret 1980/81 avser 697 302 kr. avlöningskostnader för lärare. 30 000 kr. kostnader för utbyte av delar av instrumentariet och 148 575 kr. övriga driftkostnader. Inkomsterna i form av elevavgifter, rikskollekter och kyrkorådsanslag beräknas till 93 933 kr.

Kammarkollegiet tillstyrker att bidrag fär utgå dels med högst 90 % av beräknade avlöningskostnader för lärare. dels med 30 000 kr. till utbyte av delar av instrumentariet. Kollegiet avstyrker däremot bidrag för övriga driftkostnader och retroaktivt tilläggsanslag för avlöningskostnaderna.

Föredraganden

Utbildningsmöjligheterna för kyrkomusiker är mycket begränsade. Utbildningen vid Sköndalsinstitutet fyller därför en viktig uppgift och jag finner det angeläget att stödja denna utbildning. Bidraget har under senare år räknats upp avsevärt. Genom att lönekostnaderna samtidigt ökat mycket kraftigt har emellertid bidraget inte kommit att täcka så stor del av kostnaderna för utbildningen som avsetts. Jag föreslär att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att fr. o. m. nästa budgetår räkna upp bidraget till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet med belopp

Prop. 1979/80: 152 8

som motsvarar de ökade lönekostnaderna pä grund av träffade avtal vid oförändrat antal undervisningstimmar och elever. Något tilläggsanslag är jag däremot inte beredd att tillstyrka.

7. Biträdeshjälp åt biskoparna

För innevarande budgetär har anvisats ett anslag av högst 340 (100 kr. för biträdcshjälp ät biskoparna.

Svenska kyrkans persona/förblir:a' anhåller att biskoparna skall få heltids- anställda sekreterare.

Föredragande"

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 90 000 kr. till 430 000 kr. för att göra det möjligt för ytterligare några av de mest arbetstyngda biskoparna att anställa biträden på halvtid.

8. Anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden

Med stöd av 12 5 lagen (1970:940') om kyrkliga kostnader (ändrad 1975:1323) utgär ur kyrkofonden anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement. Anslaget är sedan budgetåret 1965/66 uppfört med 80 000 kr. Samtidigt som lönekostnaderna ökat har handläggningen av kyrkliga ärenden under senare år kommit att kräva allt större arbetsinsatser. För nästa budgetår räknar jag därför med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 140 000 kr.

9. Anslag för anordnande av fortbildningskurser för präster

Sedan budgetåret 1953/54 utgår ett årligt änslag ur kyrkofonden för studiebidrag ät präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids fr.o.m. budgetåret 1978/79 även kostnader för anordnande av kurscri arbetsledning för kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 265 000 kr. För nästa budgetår föreslår jag att anslaget räknas upp med 20000 kr. till 285 000 kr.

10. Anslag för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusi- ker

Sedan budgetåret'1976/77 utgår ett årligt anslag ur kyrkofonden för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget är inneva- rande år uppfört med 110 000 kr. Jag föreslår att anslaget fr. o. m. nästa budgetår räknas upp med 15 000 kr. till 125 000 kr.

Prop. 1979/80: l52 &)

ll Praktisk prästutbildning

Enligt beslut av riksdagen skall svenska kyrkan fr. o. m. den l juli l98t) överta huvudansvaret för den praktiska prästutbildningen fran universiteten (prop. l978/79:15l, KrU 1978/79228, rskr 1978/79z350). Utbildningen förlängs till två terminer. varav en halv termin för en inom högskolan anordnad kurs i Människosyn och människovård. ! övrigt skall utbildningen meddelas i svenska kyrkans egen regi och förläggas till två pastoralinstitut. ett i Uppsala och ett i Lund.

[ prop. 1978/79:151. som låg till grund för riksdagens beslut. förklarade föredraganden att frågan om utbildningens administration borde utredas ytterligare. Han framhöll att starka skäl talade för att svenska kyrkans utbildningsnämnd övertog huvudansvaret för den praktiska utbildningen. Nämndens ställning och sammansättning borde emellertid ses över innan man slutligt kunde bedöma om det var lämpligt att nämnden blev huvudman för den nya utbildningen.

Genom beslut den 21 juni 1979 uppdrog regeringen ät utbildningsnämnden att vidareutveckla det i propositionen framlagda förslaget till praktisk prästutbildning och i övrigt förbereda den nya utbildningen.

Svenska kyrkans utbildningsnämnd har nu avlämnat en plan angående utformningen av den praktiska prästutbildningen och redogörelse för vidtagna förberedelseätgärder.

Enligt planen omfattar den första hälften av första terminen tre block. ett med församlingen som huvudtema. ett med samhället som huvudtema och ett bermeneutiskt block. dvs. ett block som skall syssla med tolkningsfrå- gorna kring "församlingen i samhället" (hermeneutik = läran om texttolk- ning). Andra hälften av första terminen utgörs av en 10-poängskurs i Människosyn och människovård inom högskolan.

Under andra terminen förekommer tvä internatveckor. varav den ena omfattar utbildning tillsammans med blivande församlingssekreterare. församlingsassistenter. diakoniarbetare och kyrkomusiker. Dessutom före- kommer tvä treveckorsperioder med församlingspraktik i de studerandes framtida tjänstgöringsstift. Merparten av terminen ägnas åt pastoralteologi. undervisning i församlingsprästens arbetsuppgifter i det arbetslag som en församling utgör.

Förutom stiftspraktik förekommer s. k. närförsamlingspraktik, vilket innebär att de studerande under hela utbildningstiden är församlingsanknut- na och har att fullgöra arbetsuppgifter i en församling som ett led i utbildningen.

För att kunna överta uppgiften att vara huvudman för den praktiska prästutbildningen har utbildningsnämnden ombildats till en stiftelse med ärkebiskopsz'imbetet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund som stiftare. l styrelsen för stiftelsen kommer att ingå företrädare för berörda personalorganisationer och de studerande.

Prop. 1979/80:152 10

Under förberedelsearbetet har utbildningsnämnden till sin hjälp haft en lokal organisationskommitté i Lund och en i Uppsala samt en central arbetsgrupp. Fr. o. m. den 1 april 1980 kommer de lokala organisations- kommitte'erna att ombildas till lokala styrelser för respektive pastoralinstitut. Samtidigt kommer den centrala arbetsgruppens arbete att vara slutfört. varefter de centrala frågorna kommer att behandlas i ett utskott för prästutbildning under utbildningsnämnden. En sekreterare för prästutbild- ningsfrågor beräknas komma att ägna ungefär halva sin arbetstid ät frågor som berör den praktiska prästutbildningen.

Vid vart och ett av pastoralinstituten har tre lärartjänster tillsatts och en kontoristtjänst kommer att tillsättas fr. 0. m. den 1 april 1980. Utbildnings- nämnden föreslår att därutöver skall inrättas en tjänst som terapeut/kaplan i Uppsala och en halv sådan tjänst i Lund samt en halv amanuenstjänst i Uppsala.

För praktikens genomförande har kontakt tagits med ett antal församling- ar i Uppsala- och Lundaregionerna. Handledarutbildning för närförsam- lingspraktiken kommer att äga rum i maj 1980. För stiftspraktiken har motsvarande kontakter. efter samråd med biskopsmötet. tagits med domkapitlen. F. n. pågår i stiften utväljandet av praktikförsamlingar och handledare. Utbildning av dessa handledare kommer att äga rum vid pastoralinstituten i november 1980 med en uppföljning på stiftsnivå under januari—februari 1981. alldeles före den första stiftspraktikperiodens bör- jan.

Beträffande lokalfrågan har slutgiltiga beslut ännu ej kunnat fattas. Utbildningsnämnden räknar emellertid med att utbildningen i Lund skall kunna förläggas till en fastighet som ägs av Lunds kyrkliga samfällighet. För Uppsalas vidkommande är Fjellstedtska skolan det enda alternativ som diskuterats. I båda fallen krävs omfattande ombyggnads- och renoverings- arbeten, varför man inte kan räkna med inflyttning förrän vid årsskiftet 1981—82. Detta innebär att verksamheten under ca ett och ett halvt är kommer att bedrivas i provisoriska lokaler.

Kostnaderna för den praktiska prästutbildningen beräknas till ca 4,8 milj. kr. per år i 1979 års prisläge. när nya lokaler tagits i bruk. För budgetåret "1980/81 beräknas medelsbehovet till ca 3.4 milj. kr. Det lägre medelsbehovet sistnämnda budgetår beror dels på att verksamheten detta budgetår kommer att bedrivas i provisoriska lokaler. dels på att under höstterminen endast en grupp kommer att undervisas mot normalt tvä varje termin.

Utbildningsnämnden hemställer att medel anvisas till den föreslagna utbildningen.

Föredraganden

Riksdagen har vid 1978/79 ärs riksmöte godkänt riktlinjerna för en ny praktisk prästutbildning fr. o. m. den 1 juli "1980. Jag har inte något att erinra

Prop. 1979/80:152 1 1

mot det förslag som nu har lagts fram angående den närmare utformningen av ifrågavarande utbildning. Jag har inte heller något att erinra mot utbildningsnämndens bedömning av personalbehovet.

Beträffande utbildningens administration tillstyrker jag att utbildnings— nämnden blir huvudman för utbildningen.

Det av utbilt'lningsnämnden redovisade medelsbehovet är drygt två milj. kr. högre än vad som tidigare beräknats. Merkostnaderna beror bl. a. på att utbildningsnämnden tagit med kostnader för praktiktjänstgöring och att lokalkostnaderna blir betydligt högre än man tidigare har angett.

Av det beräknade medelsbehovet på cal-1,8 milj. kr. avser ca 0.7 milj. kr. kostnader för praktik. Enligt beslut av riksdagen får ur kyrkofonden bestridas kostnader för ersättning till handledare och praktikanter vid obligatorisk praktiktjänstgöring för blivande präster (prop. 1978/79:151 5. Ö. KrU 1978s'79128. rskr '1978/79:350). Detta bör gälla såväl den praktik som krävs för tillträde till den praktiska prästutbildningen som den praktik som ingår i utbildningen vid pastoralinstituten.

Lokalkostnaderna beräknas till 1.2 milj. kr. Anledningen till de höga lokalkostnaderna är att det krävs omfattande ombyggnads- och renoverings- arbeten innan de avsedda lokalerna kan tasi bruk. Jag föreslår att lokalbehov och lokalkostnader får prövas av regeringen sedan byggnadsstyrelsen yttrat sigi frågan. Jämförelse bör därvid göras med lokalkostnaderna för liknande utbildning vid universiteten.

I övrigt har jag inte något att erinra mot den nu gjorda kostnadsberäk- ningen,

Jag tillstyrker att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för praktisk prästutbildning i enlighet med vad jag nu har förordat. Anslag för ifrågavarande ändamål bör utgå med det belopp som regeringen bestämmer för varje budgetår.

12. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ur kyrkofonden fr. o. rn. den 1 juli 19801. v. får bestridas kostnaderna för ytterligare tre stiftsadjunktstjänster och en kontraktsad- junktstjänst.

2. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får bestridas kostnaderna för ytterligare en förste stiftsadjunktstjänst för finskspråkiga.

3. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå bidrag för avlöning av sju tjänstemän hos svenska kyrkans centralråd för evange- lisation och församlingsarbete enligt de grunder som jag har förordat.

4. medge att ur kyrkofonden till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet får utgå

dels för tiden den 1 januari 1979—den 30 juni 1980 ytterligare avlönings-

Prop. 1979/802152 12

bidrag med 102 000 kr.,

dels fr. o. m. den 1 juli 1980 t.v. 23 bidrag om vartdcra 84 600 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.

dels fr. o. m. den 1 juli 1980 (. v. fem bidrag om vartdera 53 000 kr. för avlöning av tjänstebiträden.

dels fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. bidrag för avlöning av två tjänstemän hos styrelsen enligt de grunder som jag har förordat,

5. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå bidrag för avlöning av en tjänsteman hos svenska kyrkans diakoninämnd enligt de grunder som jag har förordat.

6, medge att ur kyrkofonden fr. 0. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå bidrag till Svenska diakonsällskapet enligt vad jag har förordat för bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet.

7. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1980/81 får utgå anslag med högst 430 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna,

8. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1980/81 fär utgå anslag med högst 140 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement.

9. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå anslag med högst 285 000 kr. för budgetår för studiebidrag ät präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa fortbildningskurser för präster.

10. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1980 t. v. får utgå anslag med högst 125 000 kr. för budgetår för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker.

11. medge att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för praktisk prästutbildning enligt vad jag har förordat.

Il Den andliga vården vid sjukhusen

] Nuvarande organisation

1 prop. 1958 A:67 och Bz21 föreslogs vissa åtgärder i syfte att ge den del av svenska kyrkans verksamhet som avser den andliga vården vid sjukhusen m. fl. sjukvårdsanstalter en fastare organisation. De riktlinjer och normer som där föreslogs och som antogs av riksdagen (SU 1958 8:91; rskr 1958 B:121') innebar i huvudsak följande.

Den andliga värden vid sjukhusen inordnades helt i församlingsvården och ingar i församlingspråsternas tjänsteuppgifter. Eftersom den prästerliga tjänsteorganisationen i pastoraten bestäms enligt normer som i huvudsak hänför sig till pastoratens folkmängdstal. har en anknytning skett till dessa normer när det gällt att avväga i vilken omfattning sjukhusarbetet skall påverka dimensioneringen av organisationen. Detta sker genom att antalet

Prop. 1979/80:152 13

vårdplatser vid sjukhus inom pastoratet områknas på så sätt att i F—pastorat (pastorat där tätortsbcfolkningens andel uppgår till minst ' 90 procent) värdplatsantalet multipliceras med tre och i övriga pastorat med siffran tvä. Beträffande "epidemi- och sinnessjukhus samt vårdanstalter för psykiskt efterblivna" skall dock före omräkningen en reduktion av vårdplatsantalet göras med en fjärdedel. Det sålunda omräknade vårdplatstalet läggs till pastoratets befolkningstal vid beräkningen av underlaget för församlings- prästerliga tjänster i pastoratet. Kostnaderna för den andliga vården vid sjukhusen bestrids i samma ordning som kostnader för den fi:”)rsamlingspräs- terliga verksamheten i övrigt.

De frikyrkliga samfunden skall beredas möjlighet att utöva andlig verksamhet vid sjukhusen. Deras insats får ske i helt fria former utan annan reglering från samhällets sida än vad som kan finnas påkallat av hänsyn till sjukvården.

2 Utredningen om andlig vård

Den på begäran av 1973 års riksdag i anslutning till förslag av 1968 års beredning om stat och kyrka tillsatta utredningen (U 1974: 10) om andlig värd har i januari 1979 avgett betänkandet (Ds Kn 197912) Andlig värd vid sjukhus. kriminaIVårdsanstalter m. m., vilket har remissbehandlats. 1 det följande behandlas endast utredningens förslag i den del som avser den andliga vården vid sjukhusen. Förslagen i denna del sammanfattas i betänkandet på följande sätt.

Ansvaret för andlig vård skall i princip vila på trossamfundcn. Samhällets organ skall bereda dem tillfälle att bedriva verksamheten och ställa resurser till förfogande för att göra den möjlig.

Utredningen framlägger förslag rörande organisationen av andlig vård vid sjukhus. kriminalvårdsanstalter och allmänna häkten samt vid omsorgsvår- dens institutioner. Förslagen bygger på en lika fördelning av ansvaret för verksamheten mellan svenska kyrkan och frikyrkosamfunden. företrädda av Sveriges frikyrkoråd.

När det gäller att beräkna omfattningen av de personella resurser som trossamfunden skall förväntas ställa till förfogande för den andliga vården vid sjukhusen. anser utredningen. att det vid ett sjukhus som har minst 1 200 vårdplatser finns underlag för heltidsanställning av en präst i svenska kyrkan och en frikyrkopastor. Detta innebär ett patientunderlag av ca 600 per präst eller pastor. Vid sjukhus med mindre än 1 200 vårdplatser får i motsvarande mån präster och pastorer tjänstgöra på deltid. Vid beräkningen skall vårdplatser inom olika vårdformer värderas lika. Utredningen vill inte inbördes gradera behovet av andlig vård hos olika grupper av patienter. Med anledning av framställningar om att bestämmelsen om en reducering av t-ärdplatsantalet vid psykiatriska sjukhus före omräkningen skall slopas uttalar utredningen. att många patienter inom denna värdsektor är i större

Prop. 1979/80:152 14

behov än åtskilliga inom kroppssjukvärden av att ha tillgång till sjukhus- prästens tjänster och att den nuvarande bestämmelsen speglar en föråldrad syn på den psykiatriska vården.

När det gäller svenska kyrkans insats av präster för andlig vård vid sjukhusen föreslår utredningen. att denna inte såsom nu skall vara ett åliggande för den församling i vilken sjukhuset är beläget. Vårdplatsantalet skall således inte inräknas i pastoratets folkmängdsunderlag för tilldelning av prästtjänster. 1 stället skall behovet av prästerliga arbetskrafter vid ett sjukhus beräknas uteslutande med hänsyn till dettas egen storlek. Domka- pitlen skall i samråd med sjukhushuvudmannen förordna präst med hel- eller dellidstjänstgöring där enligt den förut angivna beräkningsgrunden. Prästen skall till motsvarande del befrias från sin församlingstjänst. vilken i denna del får uppehållas med vikarie. Kostnaderna för sjukhuspri'isternas löner m. m. skall bestridas ur kyrkofonden och beräknas av utredningen till 10.3 milj. kr. I gengäld bortfaller vissa nuvarande lönekostnader som belastar fonden. Svenska kyrkans övriga insatser för sjukhusverksamheten — kyrkomusik. assistent åt Sjukhuspråsten etc. — bör alltjämt den lokala församling inom vilken sjukhuset är beläget svara för.

De fria trossamfundens insatser vid sjukhusen skall på motsvarande sätt organiseras av Sveriges frikyrkoråd i kontakt med samfunden. Utredningen föreslår. att deras kostnader härför till en del täcks genom statsbidrag inom ramen för det stöd som staten lämnar åt de fria trossamfunden. Med en Stl-procentig kostnadstiiickning skulle bidraget vid fullt utbyggd organisation uppgå till ca 4.25 milj. kr.

Språkliga och religiösa minoriteters behov av andlig värd skall tillgodoses genom att sjukhuspräst/pastor åläggs att förmedla kontakt med andra trOssamfund. när så önskas. De kostnader som härvid kan uppkomma skall ersättas genom Sveriges frikyrkoråd ur statsbidragsmedel.

3 Remissyttranden

Redovisningen begränsas här till yttrandcna rörande den del av betänkan- det som avser andlig värd vid sjukhusen. I denna del har yttranden avgctts av socialstyrelsen. kammarkollegiet. statcns invandrarverk. ärkebiskopen. samtliga domkapitel. svenska kyrkans diakoninämnd och utredningen (S 1974z09) rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede samt av Stockholms.Östergötlands och Västerbottens läns landstingskommuner. Malmö och Göteborgs kommuner jämte ett stort antal ("ganisationer som beretts tillfälle därtill.

Utredningens principuttalande om fördelningen av ansvaret för den andliga vården mel/un Imssmnfunrlw1 och sumhäl/stuganen tillstyrks eller lämnas utan erinran av ärkebiskopen. domkapitlet! i Sträng/iris. Lund. Karlstad och Härnösand, SA C ()./SR och Sveriges frikyrkoråd.

Endast S:t Lukassnfrelsen uttalar sig för att huvudmännen för de olika

Prop. 1979/80:152 lh

värdinstitutionerna skall åläggas att anställa personal för den andliga värden. En sådan organisation skulle klart visa att den andliga värden är en del av den totala värd som samhället erbjuder. Vidare skulle den ge de anställda en självklar ställning som medlemmar i institutionens värdteam. vilken en anställning i trossamfunden motverkar. Östergötlands läns landstingskmn- mun anser att det är synnerligen viktigt att finna ett sätt pa vilket sjukhusprästerna — bäde heltids och deltids — knyts starkare än f. n. samman med sjukvårdshuvudmannen. Ett led i denna strävan kan vara att domka- pitlet först efter hörande av företrädare för sjukvärdshuvudmannen (t. ex. genom sjukvärdsstyrelsc, direktion eller liknande) utser sjukhuspräst.

Utredningensjömlag om likajördelning av ansvarctför dm andliga värden vid sjukhusen mellan svenska kyrkan och de fria trossamfiutdmt. företrädda av Sveriges frikyrkoråd, tillstyrks eller accepteras av svenska kyrkans diakoninämnd, Stockholms läns landstingskommun. Sveriges _l'rikyrkoräd. Katolska biskopsämbetet och Sveriges kristna ungdomsråd.

Sveriges frikyrkoråd framhåller. att principen att den andliga värden pä sjukhus och kriminalvärdsanstalter skall utövas i samma omfattning av svenska kyrkan och de fria trossamfunden är väsentlig för den kommande organisationen. Lokalt bör överenskommelser om annan fördelning vara möjliga att genomföra. Förutsättningen är en positiv ekumenisk samarbets- vilja från de berörda samfundens sida. svenska kyrkans lika väl som frikyrkornas. Det medlemstänkande som utredningen ger uttryck ät motsäger inte principen om lika fördelning av ansvaret mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden. ] fråga om religiös aktivitet inom lika omräden torde de senares insatser väl kunna jämföras med svenska kyrkans.

Förslaget om allmän likafördelning av verksamheten mellan svenska kyrkan och Sveriges frikyrkoräd har däremot mött stark kritik från ärkebiskopen. domkapitlen i Uppsala, Skara. Strängnäs. Västerås, Växjö. Lund, Göteborg. Karlstad. Härnösand. Luleå och Visby. Västerbottens läns Iandstingskommtut, Svenska kyrkans församlings- och pastaratsft'irbund. TCO samt Sveriges kyrkliga studieförbund. l yttrandena äberopas bl. a. att svenska kyrkan är företrädd på alla platser där sjukvärdsinrättningar finns och att det helt övervägande antalet patienter tillhör svenska kyrkan. Vidare framhålls att frikyrkorädct inte innefattar företrädare för pingströrelsen. Frälsningsarmén. den romersk—katolska eller de ortodoxa kyrkorna.

Domkapitlet i Strängnäs anser att principen klart strider mot grundupp- fattningen att varje samfund främst svarar för sina egna medlemmar. Domkapitlen i Skara. Växjö och Lund efterlyser en regional flexibilitet i fördelningen av ansvaret. Domkapitlen [ Lund. Göteborg och Luleå anser ocksä att Evangeliska fosterlands-stiftelsens medverkan i den andliga varden bör ske inom svenska kyrkans ram. Sveriges kommunaltjätistentunna/örlntnd erinrar om att i fråga om själavård frikyrkan ofta representerar en annan tradition än svenska kyrkan.

Prop. l979/80:152 16

Utredningensjär-slag till normml vid beräkning av patientunderlaget för inrättande av tjänster som sjukhuspräst godtas av kamnmrkul/egiw, ärkebis- kopen. domkapitlet! i bil)/mala. Strängnäs. Lund. Göteborg och Härnösand. svenska kyrkans (Iiakoniniirmul. Stockholms läns landstings/(onimun. Svens- ka kyrkans _församlings— och pasmratsförbund samt Sveriges frikyrkoråd.

Förslaget att slopa den skillnad vid beräkningen av vårdplatsunderlaget som nu görs beträffande bl. a. psykatriska sjukhus i förhållande till andra vårdenheter tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstan- ser.

I flera yttranden riktas kritik mot de normer för beräkning av personal- behovet som utredningen föreslår. Sålunda finner Östergötlands läns lana'stingskmnmun förslaget om ett patientunderlag av ca om per sjukhus- präst inte acceptabelt. Utredningens resonemang om rådande prästbrist är ohållbart. Vid utformande av en ny organisation för sjukhuskyrkan får inte nuvarande tillgång på präster vara bindande för framtiden. Också Evange- liska fosterlan(ls-stiftelsen anser att behovet och ej de ekonomiska och personella resurserna bör vara avgörande för ett organisationsförslag.

Malmö kmnmun kritiserar att förslaget bortser från de olikheter som olika typer av vårdinrättningar uppvisar. Särskilt framhålls akutsjukhuscts höga antal patienter och den därmed sammanhängande större personaltätheten. Också domkapitlet i Lund uttalar att betydande hänsyn måste tas till den olika personaltätheten vid sjukhusen.

Domkapitlct [ Karlstad anser att det bör finnas en präst eller pastor på 5.00 patienter. Dmnkupit/at i Visby motsätter sig en schablonmässig tudelning mellan å ena sidan svenska kyrkan och å andra sidan övriga samfund och föreslår att för heltidstjänst när det gäller präst inom svenska kyrkan skall krävas 400 vårdplatser. mot 800 för motsvarande frikyrkliga uppdrag.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillstyrker utredning- ens förslag såtillvida att målsättningen anges till en präst eller annan befattningshavare med motsvarande kompetens per 600 patienter. Man avser därvid sådan bcfattningshavare som kan utföra väsentligen alla de arbetsuppgifter som annars ankommer på sjukhuspräst. t. ex. församlings- sekreterare och sjukhusprästassistent.

Föreningen Svenska kyrkans _s'jiiklzu.s[.7rii.sler och assistenter anser, att 400—600 patienter är realistiskt som underlag för en heltidstjänst. På stora sjukhus får man på detta sätt ett team som kan specialisera sig på olika områden och kan ingå i vårdteamet på ett mer aktivt sätt än nu. — Utredningen har också på ett otillfredsställande sätt skildrat assistenternas situation och reducerat deras arbete till att bli en avlastning åt sjukhuspräs- ten. [ själva verket visar gjorda utredningar att assistenternas huvudsakliga arbetsuppgifter består i enskilda själavårdssamtal med patienter. anhöriga och personal. Prästens och assistentens arbetsuppgifter sammanfaller i praktiken i många avseenden.

När det gäller organisarimrwz av svenska kyrkans insatser inom sjukhus-

Prop. l979/8(l:l52 17

själavården har remissinstanserna allmänt accepterat principen att lösgöra beräkningen av underlaget för sjukhusprästtjiinster från befolkningsunder- laget i pastoratet där sjukhuset är beläget. Däremot har flera remissinstanser understrukit vikten av att sjukhuspriisten alltjämt får behålla församlingsan- knytningen. För en sådan uttalar sig ärkebiskopen. Vill man bryta den isolering som kan drabba den som tas in på sjukhus. är det ni'idvändigt att den andliga värden så långt möjligt har en relation till liknande verksamhet utanför sjukhuset.

Svenska kyrkans jörsumlings- och pastoratsförlmntl. som i det väsentliga biträder utredningens förslag i här behandlad del. anser dock att sjukhus— prästtjånsten formellt skall ingå i pastoratets tjänsteorganisation samt att pastoratet bör få kostnaderna för såväl sjukhusprästens lön som skäliga kostnader för övrig personal inom den andliga vården täckta av medel ur kyrkofonden.

Domkapit/et i Strängnäs finner med hänsyn till de praktiska och organisatoriska svårigheter som kan uppstå vid ett genomförande av utredningens förslag det lämpligt att avgränsa de självständiga tjänsterna så att enbart hel- och halvtidstjänster inrättas. Av stor vikt är härvidlag att innehavaren av dessa tjänster erhåller en formell anknytning till lokalför- samlingen. Samhörighet med kolleger och övriga församlingsanställda är ur skilda synpunkter viktig för den enskilde prästen. Lokalförsamlingens ekonomiska bidrag till verksamheten på sjukhuset underlättas också genom en sådan ordning liksom anskaffande av vikarier m. m. Liknande synpunkter anförs av Malmö kommun samt av domkapitlet i Göteborg, vilket därför anser att nuvarande organisation bör bevaras. Domkapit/eti Västerås uttalar betänkligheter mot att domkapitlet skall utse präst för de med sjukhuskyrkan förenade göromålen. De kommer i så fall att utföras helt utan anknytning till församlingens övriga verksamhet, vilket även står i strid mot bestämmelserna i 1 kap. Zä församlingsstyrelselagen.

Domkapit/et i Växjö förutser att svårigheter kan uppstå för de sjukhus- präster som på deltid frikopplas från församlingsprästtjänst och ställs direkt under domkapitlet. Det är alltid en svårighet att ha flera uppdragsgivare. Donikapitlet i Lund befarar. att det kan bli svårt att i sådana fall anskaffa vikarier på den del av församlingsprästtjänsten som blir ledig.

Domkapitle/ i Karlstad påpekar att den lokala församlingen måste rycka in och ställa ersättare till förfogande när sjukhuspräst skall ha semester. Även SA COt'SR efterlyser en modell för lösning av jourfrågan och vikariefrågan vid semester.

Föreningen Svenska kyrkans sjukltuspräster och assistenter redovisar däremot en enkät bland sina medlemmar av vilken framgår. att de som arbetade vid stora sjukhus i många fall föredrog en frikoppling från den nuvarande tjänsteorganisationen på lokalförsamlingsplanet och förordade stiftsadjunktstjänster. Denna lösning skulle öka möjligheterna för sjukhus— prästen att samarbeta med sina kolleger på kringliggande sjukhus i frågor

Prop. 1979/80:152 18

som rör den andliga vården. Vidare skulle en kontinuerlig rapportering ske till biskop och domkapitel om denna sektor av kyrkans arbete. Skulle heltidstjänsterna organiseras som stiftsadjunkturer skulle också tillsättnings- förfarandet kunna ske uteslutande efter lånthighetskritericr.

Kammarkollegiet föreslår för sin del en sådan ordning. att regeringen efter framställning från vederbörande domkapitel vid särskilt angivna sjukvårds- inrättningarinrättar hel- eller halvtidstjånster för sjukhuspräst att finansieras med kyrkofondsmedel enligt de normer som riksdagen godkänner. Fram- ställningen bör göras av domkapitlet i det stift där sjukhuset är beläget och föregås av samråd med sjukhusledningen. Tjänsten utlyses och tillsätts av domkapitlet efter samråd med sjukhusledningen och eventuellt även med kyrkorådet i det territoriella pastorat där sjukhuset ligger. Om detta pastorat alltjämt skall bära ett visst ekonomiskt och personellt ansvar för sjukhus— sjz'ilavz'trden är det av betydelse att samarbetet mellan sjukhusprästen och pastoratet underlättas. Domkapitlet skall ha arbetsgivaransvar och vara lönemyndighet. l samband med framställning om hel- eller halvtidstjänst för sjukhuspräst skall domkapitlet ha skyldighet att uttala sig om möjligheten att dra in en prästtjänst i det territoriella pastoratet och i förekommande fall lägga fram förslag därom. Vid alla sjukvårdsinrättningar där speciell sjukhusprästtjänst inte är inrättad skall den andliga värden som hittills — vad gäller svenska kyrkan — ombesörjas av prästerskapet i det territoriella pastoratet. Vårdplatserna skall på samma sätt som nu sker beaktas vid beräkning av antalet församlingsprästtjänster.

Utredningens förslag om en sådan kostnadsfördclning att kyrkofonden skall svara för lönekostnaderna för präster i svenska kyrkan. medan övriga kostnader för kyrkans sjukhusverksamhet får bestridas av den församling eller samfällighet där sjukhuset är beläget. samt att statsbidrag skall utgå till Sveriges frikyrkoråd för de fria samfundens insatser. har i remissyttrandena i huvudsak lämnats utan erinran.

Domkapitlett' Lund ifrågasätter dock om en lokal enhet bör belastas med de kostnader det här gäller. Man kan heller inte underskatta svårigheterna för t. ex. en sjukhuspräst. som ej är anställd i församlingen. att vinna församlingens gehör för de behov som den andliga vården vid sjukhuset enligt hans mening har och de krav de ställer på församlingens ekonomi. Domkapitlet :" Ht't'rnc'isand anför liknande synpunkter och anser även att kostnaderna för kyrkomusiker och assistenter bör kunna bestridas ur kyrkofonden. Även domkapitlet i Strängnäs anser att samtliga kostnader för svenska kyrkans verksamhet på sjukhus bör bestridas av kyrkofondsmedel med hänsyn till att verksamheten bör byggas upp likformigt oavsett lokalförsamlingarnas ekonomiska förmåga.

Prop. l979/801l52 19

4 Föredraganden

Nuvarande organisation av den andliga värden vid sjukhus och andra sjukvärdsinrättningar grundar sig pä det beslut av 1958 ärs riksdag. som har redovisats i det föregående och som har tillämpats sedan är 1962. Kritik har riktats mot (_)rganisationen bl. a. för att den inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser behovet av andlig vard. lnsatserna av personal bedöms vara för knappa inte minst vid jämförelse med förhållandena i andra länder. Krav har också framförts på särskild utbildning av den personal som är sysselsatt inom sjukhussjälavården. 1968 års beredning om stat och kyrka betonade. att den religiösa omvårdnaden av patienter på sjukhusen i ökad utsträckning förutsätter samarbete mellan olika kyrkor och bör vara ekumeniskt präglad. En samorganisation med andra trossamfund förutsätter enligt beredningen en annan organisationsbas än svenska kyrkans församlingar och en annan finansieringsform i framtiden.

Utredningen om andlig värd har lagt fram förslag om förstärkning av insatserna för den andliga värden vid sjukhusen som tillgodoser de refererade synpunkterna. Utredningens förslag innebär emellertid betydan- de kostnadsökningar saväl för kyrkofonden. när det gäller svenska kyrkans insatser. som för staten på grund av ökade statsbidrag till de fria trossamfunden. Förslagen förutsätter ocksä principiellt viktiga organisato- riska förändringar. som bl. a. berör det primära ansvar för kristen verksamhet bland sjuka som enligt lagen (Mtrl:—136) om församlingsstyrelse vilar på kyrkoförsamlingarna. Jag har inte i remissyttrandena från olika instanser inom svenska kyrkan funnit stöd för så genomgripande förändring- ar av kyrkans organisation för ändamålet som utredningen har föreslagit. Innan ställning har tagits till de framtida relationerna mellan svenska kyrkan och staten. bör man enligt min mening inte göra nägra sädana ändringar.

[ flera remissyttranden har vidare betonats värdet för den enskilde sjukhusprästen att ha en nära anknytning till den övriga församlingsverk- samheten. Detta fär särskild betydelse. om man i likhet med utredningen förutsätter. att den lokala församlingen. pastoratet eller samfälligheten alltjämt skall svara för vikarie för sjukhusprästcn och övriga insatser för den kyrkliga verksamheten vid sjukhusen. Även av detta skäl är jag inte beredd att framlägga förslag om så vittgäcndc reformer som betänkandet syftar till.

Jag anser det emellertid angeläget att inom ramarna för den nuvarande organisationen av den andliga värden genomföra ätgärder som kan avlägsna olägenheter i systemet och bidra till ökade insatser frän trossamfundens sida vid sjukhusen.

Jag har sålunda i prop. 1979/b'0: lfltl (bil. (8) vid min anmälan av anslaget Bidrag till trossamfund i likhet med utredningen förutsatt. att statsbidrag till de fria trossamfundens insatser för andlig värd bör utgå från nämnda anslag och har tagit hänsyn härtill vid den uppräkning av anslaget som jag föreslagit.

Prop. 1979/80: 152 20

I det följande framlägger jag förslag som avser svenska kyrkans verksamhet pa detta omräde.

Ansvaret för andlig värd vid sjukhus vilar säsom framgätt av det tidigare sagda f. n. pä den församling inom vilken sjukhuset är beläget och den prästerliga tjänstorganisationen i berörda pastorat är i princip dimensionerad med hänsyn härtill. Enligt gällande normer skall ett på visst sätt omräknat värdplatsantal läggas till befolkningstalet i pastoratet. Detta kan dä ge sädant utslag att ytterligare en prästtjänst fär inrättas. Det visar sig emellertid av räkneexempel i utredningens betänkande (s. 75 f. ) att det är längt ifrän säkert att ens ett ganska högt antal vårdplatser som omräknas fär en sådan verkan att befolkningsunderlaget kommer att väsentligen överstiga nagot av de gränstal som riksdagen har fastställt för tilldelning av en ytterligare tjänst. Om det inte sker. blir detta naturligtvis särskilt kännbart för den prästerliga tjiinstorganisationen när det rör sig om så stora värdenheter att de. enligt den avvägning sotn utredningen har gjort och som jag anser mig kunna biträda. redan i sig borde utgöra underlag fören heltidsanställd präst. För att råda bot pä denna olägenhet vill jag nu föreslä. att följande ändring sker i de f. n. tillämpade grunderna för inrättande av prästerliga tjänster i pastoraten.

Om det iett pastorat finns en eller flera sjukvärdsinrättningar med tillhopa minst 1 2(')tlvärdp1atser. skall regeringen på framställning av pastoratet (eller kyrklig samfällighet vari det ingår) kunna medge. att man — oberoende av bcfolkningsunderlaget i övrigt för prästtjänster i pastoratet enligt de i prop. 19571153 angivna grunderna — fär inrätta en heltidstjänst för präst med huvudsaklig uppgift att svara för den andliga värden vid sjukhusen. Uppgär värdplatsantalet i pastoratet till minst 2 400 bör två sådana prästtjänster kunna fä inrättas där. Beträffande det värdplatsantal som skall beräknas utgöra underlag för en heltidstjänst för präst har jag anslutit mig till utredningens bedömning. Jag har därvid bl. a. tagit hänsyn till vad som i remissyttrandena har upplysts om omfattningen och värdet av de insatser inom sjukhussjälavärden som görs av assistenter. som församlingarna eller samfälligheterna själva kan anställa för denna verksamhet.

Eftersom särskilda utbildnings- och lämplighetskrav bör ställas på innehavare av den föreslagna prästtjänsten och det är önskvärt att den kan tillsättas med någon som är beredd att mera varaktigt uppehälla den. vill jag föresla att den får inrättas som en ordinarie komministertjänst i pastora— tet.

()men sädan tjänst inrättas får sedan värdplatsantalet vid de sjukhus som prästen har att betjäna tillgodoräknas pastoratet vid beräkning av befolk- ningsunderlaget för övriga prästtjänster enligt prop. 1958 Azö7 endast i den del det överstiger 1 200 resp. 2 4110. När ett pastorat eller en samfällighet begär att fä inrätta en ny prästtjänst inhämtas yttranden av domkapitlet och kammarkollegiet. l ärenden rörande sädan tjänst som jag har föreslagit bör kammarkollegiet särskilt yttra sig om huruvida någon prästtjänst som kan

ana inrättad med hänsyn tagen till det omräknade vårdplatsantalet vid

Prop. 1979/80: 152 21

sjukhus i pastoratet bör dras in. om en särskild ktunministertjättst far inrättas.

Där underlag inte films för att inrätta sadana heltidstjänster som jag har föreslagit nu. skall nuvarande regler om inräknande av värdplalsantalet i underlaget för den prästerliga tjänstorganisationen i pastoratet tillämpas som hittills. Dock anser jagi likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig pä denna punkt. att den i prop. 1958 A:ö7 angivna regeln om en reducering av värdplatsantalet vid psykiatriska sjukhus och vissa andra slag av sjukvärdsinrättningar före omräkningen bör upphävas. Det finns inte anledning att anta att patienter vid dessa anstalter skulle kräva mindre insatser inom den andliga värden än andra kategorier av sjuka.

[ 12 5 lagen (.195757710111 prästval anges de befordringsgrunt'ler som skall beaktas vid tillsättning av prästerliga tjänster. Bland dessa anges ocksä hänsyn till tjänstens särskilda behov. Bestämmelsen fär anses inrymma de krav pä personlig lämplighet och särskild utbildning eller erfarenhet som bör ställas pa en sökande till komministertjänst av här avsett slag. Jag anser därför inte att några särskilda behörighetskrav skall behöva uppställas för innehavare av sädan tjänst.

Däremot förtjäntlr det att övervägas om inte. med hänsyn till de speciella lämplighetskrav som bör ställas pä tjänstinnehavaren. tillsättning av en sådan komministertji'inst varje gäng borde ske i den ordning som föreskrivs för s. k. tredjegängstil[sättning enligt 5 ;" första stycket prästvalslagen. Att införa en sädan särskild regel för tillsättningen av dessa komministertjänster förutsät- ter emellertid ändring i nämnda lag. Eftersom denna är av kyrkolags natur krävs kyrkomötets medverkan härtill. Da det är ovisst när nästa kyrkomöte kan komma att hällas. är jag inte beredd att nu förelägga riksdagen förslag till en sädan ändring av prästvalslagen utan anser att frägan bör få anstä till dess att ett förslag härom först har behandlats av ett kyrkomöte.

För att lämplighetskravct vid tillsättningen redan nu skall kunna tillgodo- ses bättre. vill jag f("iireslä att huvudman för sjukvärdsinrättning. till vilken prästens tjänstgöring avses bli knuten. bereds tillfälle att yttra sig över de sökande till tjänsten. Bestämmelser som älägger domkapitlet att i dessa fall inhämta sädant yttrande innan förslag upprättas eller kyrkoradet bereds tillfälle att avge sitt yttrande över de sökande bör införas i prästvalsftlirordv ningen (1958120l).

Det är ofrankomligt att ansvaret för andlig värd vid ett större sjukhus medför särskilda kostnader för en församling eller samfällighet inom vilket sjukhuset ligger. Detta kommer ju ocksä sadana patienter tillgodo som inte tillhör församlingen eller samfälligheten. eftersom de större sjukhusen i regel har upptagningsomraden som sträcker sig utöver församlingens eller samfällighetens gränser. Det är därför rimligt. att en viss kompensation kan ges för kostnaderna för andlig värd när denna uppgift ger underlag för en heltidstjänst. Jag föreslär därför att ett särskilt bidrag fär utga ur kyrkofon— den med belopp som motsvarar hälften av lön som betalas ut till innehavare av sadan särskilt inrättad komministertjänst som avses här.

Prop. 1979/80:152 ”

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

l. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för inrättande av prästerliga tjänster för den andliga värden vid sjukhusen.

2. medge att ur kyrkofonden fär utgft bidrag enligt av mig förordade grunder till pastorat där sädana tjänster är inrättade,

3. besluta om sädan ändring i övrigt av gällande grunder för beräkning av underlaget för inrättande av nya prästtjänster i pastoraten som jag har förordat.

Beslut

Regeringen anslttter sig till f("iredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslä riksdagen att antaga de förslag som föredragan- den har lagt fram.