Prop. 1980/81:26
om överenskommelse angående Sölvbackaströmmarna
Prop. 1980/81: 26
Regeringens proposition 1980/81: 26
om överenskommelse angående Sölvbackaströmmarna;
beslutad den 2 oktober 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN ANDERS DAHLGREN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas förhandlingsresultat angående utnyttjande av Sölvbackaströmmarna samt lämnas förslag till uppgörelse med Trångfors AB.
Prop. 1980/81: 26 2
Utdrag JORDBRU KSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-02
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Wikström. Friggebo. Mogård, Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm. Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om överenskommelse angående Sölvbackaströmmarna
1. Inledning
Genom beslut den 8 mars 1979 medgav regeringen enligt 4 kap. [85 tredje stycket vattenlagen att tillstånd lämnades att bygga ut Sölvbacka- strömmarna i Övre Ljungan och där anlägga och bibehålla ett kraftverk. Sölvbacka kraftverk. enligt ett av sökanden. Trångfors AB, modifierat förslag. Medgivandet omfattade även tillstånd att till förmån för kraftver- ket leda vatten från Ljungan och korttidsreglera vattenståndet i Storsjön. Vatten från Storsjön skulle intill en mängd av 30 m3/s ledas genom en i berg utsprängd tunnel till den i berget anlagda kraftstationen och därifrån till sjön Övre Grucken. Sölvbackaströmmarna kallas den ca 6.5 km långa del av Ljungan som ligger mellan Storsjön i Härjedalen och Grucken- sjöama (Övre och Nedre Grucken) på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland. Medelvattenfön'ngen i strömmarna uppgår till 21 m3/s. Normal högvattenföring i oreglerat tillstånd anges till 152 m3/s, medan normal lågvattenföring är 1.6 m3/s. Storsjön, vars yta är ca 20 km2, regleras emellertid sedan år 1964. Regleringsamplituden uppgår till 4,4 m. Enligt vattenhushållningsbestämmelserna skall ständigt släppas fram minst 1,6 m3/s. Regleringen innebär att i första hand vårfloden men också större flöden på sensommaren och hösten magasineras i Storsjön för att nyttig- göras i nedströms belägna kraftverk under vintern. Dammen i Storsjöns utlopp har en längd av ca 60 m och är försedd med två utskov. Regleringen sker huvudsakligen genom ett bottenutskov. Älvsträckan har tidigare varit allmän flottled.
Den modifiering av det ursprungliga förslaget till utbyggnad som anges i regeringens beslut den 8 mars 1979 innebar bl.a. att fallhöjden mellan
Prop. 1980/81: 26 3
sjöarna Övre och Nedre Grucken inte skulle tas i anspråk och att rensning- arna i det s. k. Ljunghålet mellan dem inte skulle genomföras. Energipro- duktionen skulle genom modifieringen minska från 77 till ca 71 GWh/år. Regeringen uttalade i sitt beslut att företaget fick anses ha synnerlig bety— delse från energiförsörjningssynpunkt och att det därför borde få komma till stånd trots inverkan på fisket och miljön. Som särskilda villkor för det lovgivna företaget föreskrev regeringen bl. a. att Trångfors AB skulle inbetala 2 milj. kr. till länsstyrelsen i Jämtlands län att användas till främjande av näringslivet inom Bergs kommun samt att bolaget skulle bekosta de åtgärder och undersökningar som regeringen på förslag av fiskeristyrelsen. naturvårdsverket och kammarkollegiet kunde finna skäl att bestämma.
Fullmäktige i Bergs kommun beslöt den 28 maj 1979 att. med upphävan- de av tidigare beslut. dels förorda att Sölvbackaströmmarna bevaras, dels vädja till regeringen att upphäva sitt medgivande till utbyggnad. Regering- en förklarade emellertid i beslut den 5ju1i 1979 att lagliga förutsättningar saknades för ändring av beslutet den 8 mars 1979.
1 deldom den 4 oktober 1979 konstaterade Jämtbygdens tingsrätt. vat- tendomstolen, att frågan om företagets tillåtlighet slutligt hade avgjorts av regeringen samt lämnade bolaget tillstånd att bygga kraftverket. Medde- lade tillstånd frck tas i anspråk utan hinder av att beslutet inte ägde laga kraft. Vissa sakägare överklagade deldomen hos vattendomstolen och yrkade inhibition av sistnämnda beslut i vad det avser åtgärder som kunde påverka Övre Grucken. Vattenöverdomstolen fann den 27 december 1979 inte skäl att förordna om inhibition.
I anledning av motionerna 1978/79: 2406 och 2705 vid 1978/79 år riks- möte rörande utbyggnaden av Sölvbackaströmmarna konstaterade civil- utskottet att frågan om företagets tillåtlighet slutligt avgjorts genom rege- ringens beslut den 8 mars 1979. dvs. innan motionerna väcktes. Varken ett uttalande av riksdagen eller ett beslut om ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen kunde därigenom påverka regeringens avgörande av tillåt- 1ighetsfrågan. Efter förslag av utskottet begärde riksdagen emellertid i beslut den 21 november 1979 (CU 1979/80: 5 , rskr 1979/80: 16) att regering- en vidtar åtgärder för att nå en överenskommelse med Trångfors AB om att arbetena avbryts och bolaget avstår från sin rätt.
Regeringen uppdrog den 29 november 1979 åt justitiekanslern att för- handla med Trångfors AB i syfte att nå en överenskommelse med bolaget i enlighet med riksdagens beslut.
Regeringen har senare förordnat numera landshövdingen Ingvar Gullnäs att fullgöra på justitiekanslern ankommande göromål såvitt avser bl.a. det särskilda uppdraget att förhandla med Trångfors AB.
Uppdraget redovisades den 9 juli 1980. Redovisningen bör bifogas proto- kollet i detta ärende som bilaga.
Efter remiss har yttrande över redovisningen avgctts av fiskeristyrelsen.
Prop. 1980/81: 26 4
Dessutom har skrivelser kommit in från Storsjö byalag. Miljöförbundet och Älvräddarnas samorganisation.
Sedermera har också överläggningar bl. a. förevarit mellan företrädare för jordbruks- och industridepartementen och statens vattenfallsverk.
2. Justitiekanslern
Trångfors AB avbröt de pågående arbetena redan innan förhandlingarna inleddes. Bolaget tillkännagav dock att man inte var beredd att förhandla utan att få skadestånd för de förluster som ett uppskov med byggandet under förhandlingstiden skulle medföra. Underhandskontakter med rege- ringen Iedde till att en sådan försäkran kunde ges. Bolaget framhöll från början att ändamålet med den verksamhet som bolaget och dess moderbo- lag (Sydkraft AB) driver är att producera och leverera elektrisk energi. Bolaget hade därför inte något intresse av en uppgörelse om ersättning i pengar. Gottgörelse borde i stället utgå i form av realvärden. Möjligheterna för bolaget att överta ett befintligt kraftverk eller förvärva en fallrätt som tillhörde staten eller att erhålla ersättningskraft underströks särskilt. Justi- tiekanslern fann dock inte någon möjlighet att förhandla med Trångfors AB om en ersättning i realvärden och ansåg det inte heller falla inom uppdraget att inleda förhandlingar med statens vattenfallsverk i detta syfte.
Under förhandlingarna om en totalavveckling väcktes också tanken om att företaget trots allt skulle kunna komma till utförande. men därvid begränsas på ett sådant sätt att naturvårdens intressen kunde tillgodoses och ett meningsfullt fiske i Sölvbackaströmmarna bibehållas samtidigt som företaget ändå framstod som lönsamt. Vissa försök med provtappningar genomfördes för att klarlägga effekten av olika vattenföringar i ström— marna. Fiskeriintendenten i nedre norra distriktet deltog vid en del av dessa försök. Fiskeriintendenten anförde i utlåtande den 19 maj 1980 bl.a.
För att i stort sett bibehålla nuvarande fiske med konventionell minimi- tappning bedömes att det erfordras en sommartappning av 10—15 mils och en vintertappning av 2—3 m3/s. Lägre tappningar är emellertid möjliga vid målsättningen att bibehålla ett meningsfullt fiske under vissa förutsättning- ar. Genom att anpassa tappningarna efter ett naturligt vattendrags rytm torde kunna upprätthållas en fiskproduktion och möjligheter till fiske som ej drastiskt skiljer sig från nuvarande förhållanden. En sådan tappnings- plan skulle preliminärt ha följande steg under året:
jan—april 1.6 m3/s (4 mån) 1—14 maj 3,0 m3/s (1/2 mån) 15—31 maj 8,0 m3/s (1/2 mån) ljuni—Sl juli 15,0 m3/s (2 mån) 1—31 aug. 8,0 m3/s (1 mån) 1 sept.—14 okt. 3,0 m3/s (1 1/2 mån) 15 okt.—dec. 1,6 m—Vs (2 1/2 mån)
Prop. 1980/81: 26 5
Ovanstående tappningsplan är som nämnts preliminär och utgör ett försök att optimera förutsättningarna för produktion av tisknäringsorga- nismer och fisk. Avkortning av tiden för den högsta tappningen (15 m3/s) kan möjligen diskuteras. Viktigast är härvidlag månaden juni. Vidare kan avvikelser för "perioden augusti—september under extrema torrår visa sig ofrånkomliga.
Fiskeriintendenten framhöll också att omfattande åtgärder beträffande strömsträckans bottentopografi varken är behövliga eller önskvärda och att en viktig förutsättning för optimering av förhållandena på sträckan är att relativt stabila vintervattenföringar kan hållas, dvs. att tappning utöver minimivattenföringen normalt inte görs. Intendenten framhöll vidare att det från biologiska synpunkter är fördelaktigt om en tappning av ytvatten kan ske sommartid. '
Vid överläggningar med bolaget om en lösning enligt detta s.k. minimi- tappningsalternativ har enighet nåtts om "att beräkna produktionsbortfallet med utgångspunkt i att nettovärdet av den totala produktionen under kraftverkets beräknade livslängd 40 år är 256 milj. kr. Bruttovärdet per den 1 november 1980 av den totala produktionen vid en utbyggnad enligt regeringens beslut har med en kalkylränta av 4% beräknats till 370 milj. kr., varifrån skall dras anläggningskostnaderna samt kostnaderna för drift och underhåll med sammanlagt 114 milj. kr. Till nettovärdet 256 milj. kr. kommer ersättning för redan nedlagda men vid en totalavveckling onyttiga kostnader. Dessa kostnader inkl. skadestånd till leverantörer vid annulle- ring av kontrakt har bedömts vara av storleksordningen 30 milj. kr.
Bolaget har förklarat sig berett godta minimitappningsalternativet med den ändringen att tappningen under juli månad begränsas till 8 m3/s i stället för 15 m3/s. I detta alternativ har produktionsbortfallet beräknats till 11.9 GWh/år eller ca 16.8% av det planerade verkets produktion. Värdet av detta produktionsbortfall har beräknats till 52 milj. kr. Härtill kommer ersättningar av olika slag till följd av att arbetena har avbrutits under den tid förhandlingar förs. Det sammanlagda ersättningsbeloppet härför anges till 15,7 milj. kr. Den totala kostnaden för staten vid en uppgörelse enligt detta alternativ blir således 67,7 milj. kr. Detta gäller under förutsättning att arbetena med att bygga kraftverket kan upptas i full utsträckning och under normala förhållanden i början av november 1980. Kraftverket kan i detta alternativ byggas enligt de uppgjorda ritningarna samt med den utrustning som beställts och delvis redan tillverkats.
Justitiekanslern har för sin del funnit att minimitappningsalternativet har så stora fördelar att det bör läggas till grund för en uppgörelse med Trångfors AB. Fördelarna med alternativet är enligt rapporten:
— de väsentligt lägre kostnaderna — att fisket bevaras i stort sett oförändrat
-— att landskapsbilden. de levande forsarna, bevaras — att ett antal nya arbetstillfällen skapas i bygden
Prop. 1980/81: 26 6
— att bygden får behålla de 2 milj. kr. som tillerkändes enligt regeringens tidigare beslut — att landet får ett visst energitillskott.
Vidare framhåller justitiekanslern att det skulle vara värdefullt om det redan i detta ärende fastslogs att någon exploatering av vattendragen uppströms Sölvbacka inte kommer i fråga. Med hänsyn bl. a. till de effek- ter den förordade lösningen kan få för fisket föreslår justitiekanslern slutli- gen att ett belopp på förslagsvis 2 milj. kr. avsätts för fiskevårdande åtgärder inom Bergs kommun.
3. Yttrandena
Fiskeristyrelsen framhåller att den föreslagna tappningsplanen är myc- ket preliminär. Erfarenheterna visar att det vid regleringsingrepp alltid uppstår skador på fisket i form av produktionsbortfall genom t. ex. föränd- rad näringstillgång och sämre lekbetingelser. Styrelsen påpekar också det avsteg som gjorts i den av fiskeriintendenten föreslagna tappningsplanen för juli månad. Jämfört med tidigare förslag anses det nu framlagda vara gynnsammare för fisket. Enligt styrelsen torde vissa biologiska skador eller andra olägenheter komma att uppstå. Fiskeristyrelsen framhåller också att särskilda medel måste avsättas för fritids- och fiskevårdsfräm- jande insatser inom området. Fiskeristyrelsen förklarar sig i övrigt inte ha någon erinran mot förslaget.
Storsjö byalag, Miljöförbundet och Älvräddarnas samorganisation har framfört kritik mot justitiekanslerns utredning och yrkat att Sölvbacka- strömmarna inte byggs ut. Miljöförbundet anser att Sölvbackaströmmar- nas värde för energiproduktionen kraftigt överdrivits och redovisar vissa alternativa beräkningar.
4. Överläggningar med statens vattenfallsverk m. m.
Som komplettering till justitiekanslerns rapport har jordbruks- och in- dustridepartementen haft överläggningar med statens vattenfallsverk om möjligheter till ersättning i realvärden. De alternativ som därvid diskute- rats är värdesäkrad kraftleverans. överlåtelse av outbyggd fallsträcka eller att bolaget helt eller delvis får överta en redan utbyggd krafttillgång.
Det enda ännu inte utbyggda projekt där regeringen givit klartecken som skulle kunna komma i fråga för överlåtelse är Sädva kraftstation i Skellef- teälven. Regeringen har medgett att tillstånd lämnas till detta företag. som beräknas ge en produktion av 126 GWh/år. Vattenfallsverkets andel i projektet är 20 megawatt och en elproduktion av 52 GWh/år. Denna produktion är mindre än i Sölvbacka och måste därför kompletteras.
Prop. 1980/81: 26 7
Kostnaderna för Sädva bedöms dessutom bli betydligt högre än för Sölv- backa.
Vad gäller möjligheten att nå en uppgörelse genom att överlåta vatten- fallsverkets redan utbyggda krafttillgångar erbjuder sig flera alternativ. Sålunda finns i Lagan två kraftverk (Karsefors och Laholm) som f.n. är utarrenderade till Sydkraft till år 1992 med uppsägning senast fem år i förväg. Kraftverken kan inte ge något nytt bidrag till Sydkrafts råkraftför- sörjning förrän år 1992. En överenskommelse torde kräva tidsödande utredningar och förhandlingar. Ytterligare projekt kan övervägas men olikheterna är ofta stora beträffande utnyttjandetid och regleringsmöjlig- heter. En annan möjlighet är att Trångfors AB går in som delägare i ett större kraftföretag som vattenfallsverket nu äger. Anläggningar som då skulle kunna bli aktuella är bl. a. Järpströmmen. Sällsjö och Torpshammar. Enligt vattenfallsverket måste dock verket ges kompensation som motsva- rar skillnaden mellan kostnaden för ersättande kraftproduktion och kost- naden för den tänkta kraftproduktionen från Sölvbacka. Dessutom förut- sätts att fallrättigheterna i Sölvbackaströmmarna överförs i statens ägo.
En värdesäkrad kraftleverans bör enligt vattenfallsverket motsvara Sölvbacka beträffande effekt- och energiproduktionen och dess fördelning i tiden samt kraftöverföringsförhållandena. En lösning med kraftleverans skulle vara att bolaget till vattenfallsverket erlägger ett årligt belopp som motsvarar vad som inbesparats i fråga om drift- och kapitalkostnader för en utbyggnad av Sölvbacka kraftverk. Detta ändrar dock inte bolagets ägande till vattenrätten i Sölvbackaströmmarna. I detta fall kan bolaget hållas skadeslöst genom att vattenfall åtar sig en leverans med samma kostnadskarakteristik som den bolaget skulle fått vid utbyggnad av Sölv- backa.
Vattenfallsverket framhåller också att man måste hållas skadeslöst om någon av dessa lösningar kommer att tillämpas. Detta kan ske genom nedskrivning av verkets förräntningspliktiga kapital. vilket innebär mot- svarande intäktsbortfall för statsverket.
Företrädare för jordbruksdepartementet har även haft överläggningar med Trångfors AB och dess moderbolag. Bolaget har därvid framhållit att man står fast vid den ersättning om 52 milj. kr. för produktionsbortfall och 15,7 milj. kr. i stilleståndsersättning som redovisats i minimitappningsal- ternativet. En förutsättning är att byggnadsarbetena kan igångsättas i början av november 1980. Uppstår ytterligare dröjsmål kommer ersätt- ningsbeloppet att bli högre. Bolaget vitsordar att den beräkning av brutto- värdet, 370 milj. kr., som gjorts i fråga om kraftproduktionen vid kraftver- ket är korrekt med de förutsättningar som angetts i rapporten. Motsvaran- de gäller även beräkningen av nettovärdet 256 milj. kr. Bolaget vidhåller att vid beslut om nedläggning bör ersättning ske i form av en ersättande kraftleverans eller i form av befintlig vattenkraft. Vilka värden som därvid tillämpas vid en eventuell framtida förhandling är beroende av då gällande
Prop. 1980/81: 26 3
kostnader för alternativ kraftproduktion. Beräkningen av den särskilda ersättningen av 29,6 milj. kr.. om bolaget helt skall avstå från att bygga Sölvbacka kraftverk, har genomförts utan förhandlingar med berörda mot- parter ("leverantören entreprenörer osv.). Ersättningsbeloppet är därför osäkert och ökar om ytterligare dröjsmål uppstår med beslut i ärendet.
Vid överläggningarna med bolaget har också diskuterats vilka effekter, ' som en ändring av den av justitiekanslern förordade tappningsplanen skul- le få. Därvid har framgått att om tappningen underjuli månad ökas från 8 m3/s till 15 m3/s blir produktionsbortfallet 2,2 GWh/år. Med de beräknings- principer som tillämpats blir värdet av detta produktionsbortfall 7,3 milj. kr.
5. Föredragandens överväganden
Regeringen medgav i mars 1979 enligt 4 kap. 18 & tredje stycket vattenla- gen att tillstånd lämnas att för kraftproduktion bygga ut Sölvbackaström- marna och där anlägga ett kraftverk. Sedan vederbörande vattendomstol lämnat tillstånd att bygga kraftverket, har Trångfors AB påbörjat bygg- nadsarbetena. Bergs kommun har därefter vädjat till regeringen att upphä- va sitt medgivande till utbyggnaden. [ beslut i juli 1979 uttalade regeringen att lagliga förutsättningar att ändra regeringens beslut i tillståndsfrågan inte förelåg.
Riksdagen begärde i november 1979 att regeringen skulle söka få till stånd en överenskommelse med Trångfors AB om att arbetena avbryts och att bolaget avstår från sin rätt.
Regeringen uppdrog åt justitiekanslern att förhandla med Trångfors AB i syfte att nå en överenskommelse med bolaget i enlighet med riksdagens beslut. Bolaget avbröt arbetena och förklarade sig berett att förhandla under förutsättning att skadestånd utgick för de förluster som ett uppskov under förhandlingstiden skulle medföra. Efter underhandskontakter med regeringen kunde justitiekanslern meddela bolaget att sådan ersättning skulle kunna utgå.
Av justitiekanslerns rapport framgår att bolaget inte önskat förhandla om ersättning i pengar vid en totalavveckling av Sölvbackaprojektet. Bola- get har i stället önskat ersättning i realvärden. Justitiekanslern har beräk- nat att en totalavveckling skulle kosta staten ca 286 milj. kr. Beräkningarna grundas på i stort sett samma material som det minimitappningsalternativ som redovisas i det följande. Vid kontakter som förevarit mellan företräda- re för jordbruksdepartementet och bolaget har vitsordats att den av justi- tiekanslern utförda beräkningen var korrekt med de förutsättningar som uppställts. Beloppet får dock betraktas som preliminärt bl. a. med hänsyn till skadeståndsansvar som kan komma att ställas på bolaget av underleve- rantörer.
Prop. 1980/81: 26 9
I justitiekanslerns uppdrag ingick inte att förhandla med statens vatten- fallsverk. Överläggningar har därför senare förts mellan jordbruksdeparte- mentet och vattenfallsverket om ersättning i realvärden. Av dessa kon- takter framgår att det f.n. inte är möjligt att garantera vattenrätt i någon outbyggd fallsträcka. En annan möjlighet som diskuterats är att bolaget av vattenfallsverket övertar ett befintligt kraftverk som i produktion m.m. motsvarar Sölvbacka kraftverk eller att bolaget går in som delägare i ett större kraftverk som vattenfallsverket äger. Under överläggningarna har därvid olika alternativ redovisats. En ytterligare möjlighet är att bolaget erhåller ersättningskraft. Dessa alternativ kräver emellertid ingående för- handlingar. Dessutom har vattenfallsverket framhållit att verket i så fall måste kompenseras på lämpligt sätt, exempelvis genom nedskrivning av det förräntningspliktiga kapitalet.
Justitiekanslern har i sin rapport redovisat ett förslag till överenskom- melse med bolaget som innebär att bolaget vid kraftproduktion i Sölvbacka avstår från en så stor vattenmängd som enligt rapporten behövs för att behålla ett i stort sett oförändrat fiske i Sölvbackaströmmarna (det s.k. minimitappningsalternativet). Ersättningen till bolaget för detta alternativ är enligt förslaget 67,7 milj. kr. under förutsättning att byggnadsarbetena vid kraftverket kan påbörjas i början av november 1980. Justitiekanslern förordar detta alternativ.
Fiskeristyrelsen har i yttrande över rapporten inte motsatt sig förslaget till minimitappning men pekat på att vissa skador på fisket ändå torde bli oundvikliga.
Sedan justitiekanslern redovisat sitt förhandlingsuppdrag och överlägg- ningar förts mellan företrädare för jordbruksdepartementet och bolaget samt vattenfallsverket finns tre alternativ beträffande Sölvbackaström- marna.
a) Regeringens tidigare beslut står fast. Detta innebär en kostnad av 15.7 milj. kr., dvs. den ersättning som stilleståndet hittills beräknats kosta.
b) Minimitappningsaltemativet som enligt den överenskommelse. som justitiekanslern träffat med Trångfors AB, innebär en kostnad av 67,7 milj. kr.
c) Totalavvecklingsalternativet, som enligt justitiekanslern beräknas kosta staten ca 286 milj. kr. Bolaget har vitsordat att beräkningen är korrekt utförd. Ytterligare förhandlingar måste i detta alternativ genomfö- ras för att dels precisera ersättningsbeloppet med hänsyn till de skade- ståndsanspråk som kan komma att ställas på bolaget från underleverantö- rer, dels pröva frågan om vilken ersättning i realvärden som skulle utgå.
Vid prövning av projekt för utbyggnad av vattenkraft skall en avvägning ske mellan olika intressen. Regeringsbeslutet angående Sölvbackaström- marna tillkom efter en sådan prövning. Några nya omständigheter, som väsentligt påverkar förutsättningama för beslutet. har inte tillkommit.
Enligt min mening bör ställningstagandet till vilket av ovan angivna
Prop. 1980/81: 26 _ 10
alternativ som bör väljas ske med beaktande såväl av vad som tidigare förekommit i ärendet som av kostnaderna för staten. Sådana kostnader uppstår oavsett om ersättning utgår i pengar eller i reala värden. Mot denna bakgrund biträder jag justitiekanslerns förslag att Sölvbacka kraft- verk får byggas och att det av honom framlagda minimitappningsförslaget godtas, vilket bl.a. medför att Trångfors AB skall ersättas med samman- lagt 67,7 milj. kr. Jag vill särskilt framhålla att justitiekanslerns kostnads- beräkningar är resultatet av förhandlingar med de speciella förutsättningar som gällt i detta ärende. Enligt det av mig förordade minimitappningsalter- nativet kan bolagets produktionsintressen i huvudsak tillgodoses samtidigt som detta alternativ innebär väsentliga förbättringar från naturvårdssyn- punkt och för fisket i strömmarna i jämförelse med tidigare beslut. Påver- kan på sjöarna Övre och Nedre Grucken blir med detta alternativ begrän- sad.
Jag förordar vidare att ett belopp på 2 milj. kr. skall avsättas för utveck- ling av turismen och för fritids- och fiskevårdsfrämjande insatser inom området. Medlen bör ställas till länsstyrelsens i Jämtlands län förfogande. Användningen av dessa medel bör ske efter samråd med kommunen samt bl. a. lokala och regionala organisationer inom berörda intresseområden.
För ändamålet bör på tilläggsbudget [ till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av 69,7 milj. kr. Jag vill här fram- hålla att det belopp på 2 milj. kr. som enligt regeringens tidigare beslut om s.k. särskilda villkorsmedel skall tillföras Bergs kommun för bl.a. närings- främjande åtgärder kvarstår.
Jag förordar vidare att utbyggnad för vattenkraftsändamål av vattensy- stemet uppströms Storsjön inte bör få ske.
6. Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna en överenskommelse med Trångfors AB om en begränsad utbyggnad av Sölvbackaström- marna enligt det av justitiekanslern framlagda minimitappnings- alternativet med de justeringar som kan bli erforderliga vid den fortsatta behandlingen av vattenmålet,
2. till Ersättning till Trångfors AB m.m. under tionde huvudtiteln på tilläggsbudget [ till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvi- sa ett reservationsanslag av 69 700000 kr.,
3. godkänna de riktlinjer beträffande vattenkraftutbyggnad i Ljung- ans vattensystem uppströms Storsjön som jag här förordat.
Med hänsyn till att ärendet bör avgöras skyndsamt bör regeringen vidare föreslå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till tio dagar.
Prop. 1980/81: 26 1 1
7. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Prop. 1980/81: 26 12
jUSTITIEKANSLERN Bilaga
Datu- Dnr
1980-07-09 3219-79-20
Till regeringen (jordbruksdepartementet)
Redovisning av uppdraget att förhandla med Trångfors AB om Sölvbackaströmmarna
Härmed får jag lämna följande redovisning av mitt uppdrag i
rubricerade ärende.
INLEDNING
==
Sölvbackaströmmarna kallas den ca 6,5 km långa del av
Ljungan, som är belägen mellan Storsjön i Härjedalen och Gruckensjöarna på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland. Fallhöjden på sträckan är ca 64 m. Älvens bredd varierar mellan 20 och 100 m. Forssträckor omväxlar med lugnvatten (s.k.
håar och edor). Den omgivande skogen består väsentligen av
gran och tall. Forssträckornas botten och stränder är täckta med grova stenar.
Medelvattenföringen i strömmarna uppgår till 21 kubikmeter per sekund (m3/5)_ Normal högvattenföring, som inträffar i samband med vårfloden i maj—juni, anges till 152 m3/s medan den normala lågvattenföringen är 1,6 m3/s. Värdena avser oreg— lerat tillstånd.
Storsjön har en yta av ca 20 km2. Sjön regleras sedan år 1964 med en damm i utloppet mellan höjderna +561,6 och +566,0 m, dvs med en amplitud av 4,4 m. Enligt vattenhus- hållningsbestämmelserna skall i vad på dammens skötsel beror ständigt framsläppas minst 1,6 m3/s. Regleringen innebär väsentligen att i första hand vårfloden men också större flöden på sensommaren och hösten magasineras i Storsjön
för att nyttiggöras i nedströms belägna kraftverk under
Prop. 1980/81: 26 ' l3
vintern. Den reglerade vattenföringen torde relativt sällan hedgå till 1.6 m3/s.
Älvsträckan har varit allmän flottled. Botten och stränderna har under tidernas lopp rensats vid ett flertal tillfällen för att underlätta timrets framfärd. Sista rensningen på 1950 eller 1960-talet gjordes med maskiner. Flottningen har numera upphört.
Närmaste bebyggelse är Storsjö by, som ligger på västra
sidan av Storsjön, fågelvägen ca 8 km från dammen. Skogs— bilvägar löper på vardera sidan om Sölvbackaströmmarna. Vattendraget är mest lättillgängligt från den södra av dessa vägar, varifrån man flerstädes skymtar vattnet. På ett ställe är avståndet mellan vägen och vattnet ca 20 m. I övrigt varierar avståndet mellan 100 och 250 m.
Dammen i Storsjöns utlopp har en längd av ca 60 m. Den är byggd i betong och försedd med en körbana på krönet. Dammen har två utskov. Regleringen av Storsjön sker väsentligen
genom ett bottenutskov.
FÖRBEREDELSERNA FÖR BYGGANDET AV SÖLVBACKA KRAFTVERK
Trångfors AB (Trångfors), som är ett helägt dotterbolag till Sydkraft AB,ansökte 1972 om tillstånd att anlägga Sölvbacka kraftverk. Enligt ansökningen skulle vatten från Storsjön intill 30 m3/s ledas genom en i berg utsprängd tunnel till en i berget anlagd kraftstation och därifrån till sjön Övre Grucken. Ansökningen innebar alltså att av- tappningen genom den i Storsjöns utlopp befintliga dammen skulle upphöra. Detta skulle — bortsett från vårflod eller andra perioder med mycket hög vattenföring - medföra en total torrläggning av Sölvbackaströmmarna åtminstone på den översta sträckan. Genom tillflödet från några små bivatten— drag skulle en viss vattenomsättning ske i de nedre delarna. Vattnet i håarna och edorna skulle emellertid bli mer eller mindre stillastående. Det nuvarande fiskbeståndet skulle bli totalförstört.
Prop. 1980/81: 26 14
Ansökningen omfattade också bl.a. rätt att utöva korttids- reglering varigenom vattenståndet i Storsjön skulle variera maximalt 4 om under vardagsdygn, 2 dm under veckoslut och
3 dm under långhelger.
Sökanden bedömde i ansökningen, att skadan på fisket i ström? marna och Storsjön på grund av företaget kunde värderas till sammanlagt 90 000 kr i kapitaliserat värde, varav ca 75 000 kr. för fisket i Sölvbackaströmmarna. Fiskeriintendenten angav skadans kapitaliserade värde till ca 140 000 kr. I denna
summa ingick emellertid även skador på fisket i Övre Grucken och Ljunghålet, som berördes av den ursprungliga ansökningen men som sedermera uteslutits.
Vattendomstolen hänsköt 1974 frågan om tillåtligheten av före— taget till Kungl Maj:t. Domstolen uttalade därvid, att dom- stolen ansåg hinder mot det begärda företaget möta jämlikt
2 kap 3 5 andra stycket vattenlagen. Genom företaget skulle nämligen enligt domstolens mening förorsakas sådan bestående ändring av naturförhållandena, varigenom betydande förlust från naturskyddssynpunkt är att befara. Domstolen uttalade
bl a att den begärda torrläggningen av älvsträckan och sänk— ningen av övre Grucken med tillhörande bortrensning av fors- nätet i Ljunghålet utan tvekan skulle innebära en förlust från naturskyddssynpunkt. Domstolen beaktade då. utom de
rent estetiska värdena, även de_socia1a och ekonomiska värden - betydelse för fiske, turism, rekreation - som är knutna till naturen i området och som i hög grad framhållits från företrädarna för intressen som var motstående sökandens.
Inför regeringen, som numera verkställer den prövning som tidigare ankom på Kungl Maj:t, redovisade bolaget i en skrivelse år 1976 en modifierad utformning av projektet. Modifieringen innebar bl a att rensningarna nedströms kraft- verket utelämnades .
Regeringen beslöt den 8 mars 1979 ge Trångfors tillstånd att anlägga ett kraftverk enligt det modifierade förslaget. I be- slutet föreskrev regeringen såsom särskilda villkor bl a att
Prop. 1980/81: 26 15
bolaget skulle utge 2 miljoner kr (Mkr) till främjande av näringslivet inom Bergs kommun samt bekosta de åtgärder och undersökningar som regeringen på förslag av fiskeristyrelsen, naturvårdsverket och kammarkollegiet kunde finna skäl att bestämma.
I deldom den 4 oktober 1979 lämnade vattendomstolen bolaget tillstånd att bygga kraftverket.
Bolaget har påbörjat byggnadsarbetena. Sålunda har en kraft— ledningsgata (efter erforderlig koncession) röjts och stolpar— na för kraftledningen rests. Bolaget har vidare träffat bindan— de avtal med en finsk leverantör om leverans av en transforma— tor, med ASEA om tillverkning av generatorn, med KMw—Nohab om tillverkning av turbinen och med Skånska Cementgjuteriet om byggnadsarbetena på platsen. Också dessa leverantörer har på- börjat sina arbeten. Transformatorn är t o m färdig. Enligt den ursprungliga planen skulle byggnadsarbetena med det egent— liga kraftverket påbörjas senhösten 1979 och verket tagas i drift den 1 december 1981.
MOTSTÅNDET MOT KRAFTVERKSPROJEKTET
Sedan regeringen lämnat sitt tillstånd till företaget och bolaget börjat förberedelserna för bygget uppstod efterhand en allt starkare opinion mot det tilltänkta kraftverket. Delar av lokalbefolkningen och företrädare för "Älvräddarna" m fl krävde vid demonstrationer och på namnlistor att arbetena på kraftverket skulle avbrytas. Bergs kommun, som i oktober 1977 avstyrkt och i december samma år tillstyrkt företaget, vädjade i juni 1979 till regeringen att regeringen skulle upphäva sitt medgivande till utbyggnaden av Sölvbackaström— marna. I beslut den 5 juli 1979 uttalade regeringen att lag- liga förutsättningar saknades för en ändring av regeringens beslut den 8 mars samma år. Regeringen lämnade därför kommu— nens framställning utan åtgärd.
Motståndet mot utbyggnaden grundar sig framför allt på att
fisket skulle totalförstöras i älvfåran, som enligt ansökan
Prop. 1980/81: 26 16
skulle torrläggas. Det uteblivna fisket skulle i sin tur medföra ett avsevärt avbräck för turismen. Man hänvisade till den förfulning av landskapsbilden, som en torrläggning skulle medföra. Det yppades också farhågor för att nu orörda fjällsjöar uppströms Storsjön i en framtid skulle tagas i anspråk för kraftproduktion.
RIKSDAGENS BEHANDLING I NOVEMBER 1979 AV FRÅGAN OM EN UTBYGGNAF
AV SÖLVBACKASTRÖMMARNA
Med anledning av motioner som väckts under våren 1979 behand- lade riksdagen under hösten 1979 frågan om en utbyggnad
av Sölvbackaströmmarna. I sitt den 15 november 1979 avgivna betänkande (1979/80:5) konstaterade civilutskottet att frågan om företagets tillåtlighet slutligt avgjorts genom regeringens beslut den 8 mars 1979. Utskottet konstaterade emellertid också att regeringen ansett att den medgivna utbyggnaden inte var tillåtlig enligt vattenlagens grundläggande tillåtlighets- regler och att regeringen därför tillämpat dispensregeln i
4 kap 18 5 tredje stycket vattenlagen, varvid hänsyn möjligen tagits till förslag till riktlinjer för energipolitiken som då ännu inte godkänts av riksdagen.
Utskottets slutsats uttrycks i betänkandet på detta sätt.
Det anförda har lett till att inom utskottet övervägts extra— ordinära åtgärder för detta undantagsfall. Inom utskottet har förts fram ett konkret förslag om att riksdagen skulle påkalla att regeringen snarast sökte få till stånd en överenskommelse med Trångfors AB om att arbetena avbryts och bolaget avstår från sin rätt. Utskottet har kommit till den slutsatsen att det enda sätt som snabbt kan ge resultat är att följa detta förslag. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att så bör ske.
Sju av utskottets ledamöter reserverade sig och ansåg att motionerna borde avslås.
Betänkandet behandlades i kammaren den 21 november 1979 och vållade en livlig debatt men utskottets hemställan godkändes.
Prop. 1980/81: 26 17
REGERINGENS UPPDRAG ATT FÖRHANDLA MED TRÅNGFORS
Genom beslut den 29 november 1979 uppdrog regeringen åt justitiekanslern att förhandla med Trångfors i syfte att nå en överenskommelse med bolaget i enlighet med riksdagens beslut.
Regeringen har sedermera uppdragit åt mig att utan hinder av min utnämning till landshövding fullgöra på justitiekanslern ankommande göromål bl a såvitt avser uppdraget att förhandla med Trångfors.
UTREDNINGENS BEDRIVANDE m
Jag har vid fullgörandet av mitt uppdrag biträtts av revi— sionssekreteraren Ulf af Klintberg. Vattenrättsrådet Per Ivan Jönsson har i slutskedet granskat det tekniska och ekonomiska materialet. Samråd har dessutom ägt rum med fiskeriintendenten i Nedre Norra distriktet, Sten Andreasson.
Förhandlingarna inleddes i december 1979. Parterna enades i ett tidigt skede om att resultatet av kärnkraftsomröstningen den 23 mars 1980 borde avvaktas innan överläggningarna slut-
fördes.
I en första utredningsfas ägnades uppmärksamhet åt vilka eko— nomiska konsekvenser som den av förhandlingarna förorsakade förseningen skulle få om kraftverket trots allt så småningom kom till stånd. Det visade sig därvid, att ett uppskov till den 1 juni 1980 skulle medföra produktionsförluster och för— seningskostnader m m till ett sammanlagt belopp av storleks- ordningen 10 Mkr.
Trångfors framhöll redan från början att ändamålet med den verksamhet som bolaget och dess moderbolag driver är att pro— ducera och leverera elektrisk energi. Bolaget hade därför inte något intresse av en ersättning i pengar. Gottgörelse borde i stället utgå i form av realvärden. Utredningen in- riktades därför till en början på frågan om det var möjligt
2 Rikxdagen [980/81. ! saml. Nr 26
Prop. 1980/81: 26 18
att finna några former för en ersättning av detta slag. Särskilt undersöktes möjligheterna för bolaget att överta ett befintligt kraftverk eller förvärva en fallrätt som till- hörde staten eller att erhålla ersättningskraft. Även om det vid utredningen i denna del framkom vissa uppslag fann jag inte någon möjlighet att - inom ramen för det förhandlings- uppdrag som regeringen lämnat mig — förhandla med Trångfors om en ersättning i realvärden.
Under de fortsatta överläggningarna om ett skadestånd i pengar till bolaget vid en totalavveckling, uppkom tanken huruvida företaget trots allt kunde komma till utförande men därvid 'begränsas till sin omfattning på ett sådant sätt att natur- vårdens intressen tillgodosågs och ett meningsfullt fiske
i Sölvbackaströmmarna bibehölls samtidigt som företaget ändå
framstod som lönsamt.
I samråd med bolaget genomfördes i början av maj 1980 prov- tappningar för att klarlägga effekten av olika vattenföringar i strömmarna. Sålunda verkställdes den 10 maj ett försök med en stabil vattenföring av 8 m3/s. Effekten på strömmarna studerades ingående vid ett besök i vilket bl a fiskeriinten— denten och fiskeexpertis från Trångforsbolaget deltog. Efter önskemål från fiskeriintendenten verkställdes några dagar senare en tappning av 1,8 m3/s, vilken studerades av fiskeri- intendenten.
I utlåtande den 19 maj anför fiskeriintendenten bl a.
För att i stort sett bibehålla nuvarande fiske med konventio- nell minimitappning bedömes att det erfordras en sommartapp- ning av 10-15 m3/s och en vintertappning av 2—3 m3/s. Lägre tappningar är emellertid möjliga vid målsättningen att bibe- hålla ett meningsfullt fiske under vissa förutsättningar. Genom att anpassa tappningarna efter ett naturligt vattendrags rytm torde kunna upprätthållas en fiskproduktion och möjlig- heter till fiske som ej drastiskt skiljer sig från nuvarande förhållanden. En sådan tappningsplan skulle preliminärt ha följande steg under året:
Prop.19smB1:26 19
jan — april 1,6 m3/s (4 mån) 1 — 14 maj 3,0 m3/s (1/2 mån) 15 - 31 maj 8,0 m3/s (1/2 mån) 1 juni - 31 juli 15,0 m3/s (2 mån) 1 — 31 aug 8,0 m3/s (1 mån) 1 sept - 14 okt 3,0 m3/s (1 1/2 mån) 15 okt - dec 1,6 m3/s (2 1/2 mån)
Ovanstående tappningsplan är som nämnts preliminär och utgör ett försök att optimera förutsättningarna för produktion av fisknäringsorganismer och fisk. Avkortning av tiden för den högsta tappningen (15 m3/s) kan möjligen diskuteras. Viktigast är härvidlag månaden juni. vidare kan avvikelser för perioden augusti — september under extrema torrår visa sig ofrånkomliga.
Fiskeriintendenten framhåller också att omfattande åtgärder beträffande strömsträckans bottentopografi varken är behövliga eller önskvärda och att en viktig förutsättning för optimering av förhållandena på sträckan är att relativt stabila vinter— vattenföringar kan hållas, d v s att tappning utöver minimi— vattenföringen normalt ej görs.
Både i sitt yttrande och vid den överläggning som ägde rum den 10 maj har fiskeriintendenten framhållit att det från biologiska synpunkter är fördelaktigt om en tappning av yt- vatten kan ske sommartid.
VID FÖRHANDLINGARNA DISKUTERADE ALTERNATIV
I. En total avveckling av kraftverksprojektet
Trångfors har vid våra överläggningar varit berett att träffa en uppgörelse om en total avveckling av planerna på ett kraft— verk vid Sölvbackaströmmarna under förutsättning att bolaget får ersättning i realvärden, d v e ett annat kraftverk, en fellrått eller leverans av ersättningskraft.
Bolaget har däremot inte velat - på nuvarande stadium - träffa en uppgörelse om ersättning i pengar.
Prop. 1980/81: 26 20
En ersättning i realvärden synes inte möjlig utan medverkan av statens vattenfallsverk. Jag har inte ansett det falla inom mitt uppdrag att inleda förhandlingar med detta verk i syfte att bereda Trångfors ersättning i realvärden.
Även om Trångfors inte velat medverka till en uppgörelse där ersättning utgår i pengar har bolaget tillhandahållit visst material som gör det möjligt att beräkna åtminstone vissa av de ersättningskrav som det kan bli fråga om.
Det största kravet kommer naturligtvis att avse förlusten av produktionen i det planerade kraftverket. Vid mina överlägg- ningar med bolaget om en lösning enligt det 5 k minimitapp- ningsalternativet har enighet nåtts om att beräkna produktions— bortfallet med utgångspunkt från att nettovärdet av den totala produktionen under kraftverkets beräknade livslängd - 40 år — är 256 Mkr. Detta belopp kan tjäna som ledning även i ett alternativ med en totalavveckling av projektet. Vid beräk- ningen har kostnaderna för byggande, drift och underhåll av kraftverket upptagits med 114 Mkr. Beräkningarna av produk— tionens storlek redovisas i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas hur värdet beräknats.
Det andra stora kravet gäller ersättning för redan nedlagda men vid en totalavveckling onyttiga kostnader. Eftersom bola- get inte velat i egentlig mening förhandla, d v s träffa en överenskommelse om ersättning vid en totalavveckling, har jag inte i detalj granskat de ungefärliga siffror som bolaget lagt fram. Beloppen avser dessutom delvis krav som bolaget självt saknar ett direkt intresse av, nämligen krav från leverantörer med vilka bolaget träffat avtal om vissa leveran- ser m m. Om en totalavveckling blir aktuell, bör staten för- handla med dessa underleverantörer.
även om jag alltså inte i detalj granskat yrkandena i denna del och inte själv fört några förhandlingar med leverantörerna har jag ansett nödvändigt att här uttala en uppfattning om de
Prop. 1980/Sl: 26 Zl
ungefärliga kostnader det kan röra sig om. Jag har därvid kommit till den slutsatsen att det gäller belopp i storleks- ordningen 30 Mkr. En sammanställning som visar hur beloppet
framkommit finns i bilaga 3.
Jag räknar alltså med att en totalavveckling av Sölvbacka- projektet kostar staten ca 286 Mkr i form av ersättningar till Trångfors. Härtill kommer att Bergs kommun går miste om det belopp å 2 Mkr som bolaget enligt regeringens beslut utbetalat till länsstyrelsen i Jämtlands län.
2. Ett s k minimitappningsalternativ
Trångfors har vid mina överläggningar förklarat sig berett att diskutera en lösning som innebär att fisket i Sölvbacka- strömmarna räddas, om lösningen kan förenas med en acceptabel lönsamhet hos kraftverket. Bolaget har därför noga studerat fiskeriintendentens tappningsplan och beräknat vilka förluster planen skulle resultera 1.
Resultat av bolagets överväganden är att man i princip godtar tappningsplanen, d v 5 man är beredd att bygga kraftverket men samtidigt garantera att vattenföringen i Sölvbackaströmmarna motsvarar vad fiskeriintendenten angivit. Det enda mer väsent— liga avsteg bolaget önskar göra gäller juli månad. Under denna månad vill bolaget begränsa tappningen till 8 m3/s.
I övrigt önskar man bara några små justeringar i fråga om tid— punkterna.
Från statens sida har bolagets beräkningar av produktionsbort- fallet vid en tappning enligt bolagets önskemål granskats av främst vattenrättsrådet Jönsson.
Vi-har vid de ekonomiska beräkningarna konstaterat att produk- tionsbortfallet utgör 11,9 GWh, d v s 16,8 & av det planerade kraftverkets produktion. Utgångspunkten är då fiskeriinten- dentens plan med den jämkning i fråga om juli månad som bolaget föreslagit. Beräkningarna redovisas i bilaga 1.
Prop. 1980/81: 26
I”») L)
Värdet av den bortfallna produktionen påverkas av bl a den tid på året då bortfallet sker. Värdet har, på sätt som framgår av bilaga 2 beräknats till 52 Mkr, vilket motsvarar 20,3 % av nettovärdet på den totala produktionen.
Också vid en lösning enligt detta alternativ tillkommer vissa ersättningar utöver de som avser den bortfallna produktionen.
Som redan framgått påbörjades arbetena med kraftverket somma- ren och hösten 1979 och avsikten var att de egentliga bygg- nadsarbetena — tunnelsprängningen m m - skulle utföras under vintern 1979/80. På grund av riksdagens beslut och regeringens uppdrag till mig avbröts arbetena. Bolaget har ända sedan mina överläggningar inleddes intagit den ståndpunkten att
man är berättigad till ersättning för de kostnader m m som är en följd av att man avbrutit arbetena och gett sig in i för- handlingarna.
Jag har på ett tidigt stadium i princip anslutit mig till bolagets ståndpunkt. Efter kontakter med företrädare för regeringen har jag också sagt att förhandlingarna förs med utgångspunkt från att bolaget har rätt till ersättning för de kostnader m m det här kan röra sig om.
Med hänsyn till arten av de uppgifter det här är fråga om redovisar jag här inte alla detaljer. De större posterna gäller ersättningar till Skånska Cementgjuteriet, KHH—Nohab och ASEA m.fl. och avser merkostnader som är en direkt följd av en senareläggning med ett år av hela kraftverksprojektet. En annan stor post är räntor & redan nedlagda kostnader.
Det sammanlagda beloppet är 15,7 Mkr. En sammanställning
av beloppen finns i bilaga 4.
Det angivna beloppet gäller under förutsättning att arbetena med att bygga kraftverket kan upptas i full utsträckning och under normala förhållanden i början av november 1980. Om någon av dessa förutsättningar brister måste beloppet höjas.
Prop. 1980/8]: 26 23
Statens totala kostnader vid en lösning enligt alternativet med en minimitappning blir alltså 67,7 Mkr. Eftersom detta belopp är resultatet av en förhandling, där båda parter tagit och givit, fordras inga ytterligare förhandlingar om denna lösning väljs.
FÖRSLAG
Inledning
Min uppgift har varit att söka få till stånd en överenskommel- se som innebär att Trångfors dels avbryter arbetena med att bygga det kraftverk vid Sölvbackaströmmarna som bolaget enligt regeringens tillstånd och vattendomstolens dom har tillstånd att bygga, dels avstår från sin rätt att bygga kraftverket.
Bolaget avbröt de pågående arbetena redan innan mina för- handlingar inleddes och de har ej senare återupptagits. Läget är alltså fortfarande detsamma som i november 1979. Detta gäller arbetena på platsen. När det gäller utrustning som beställts hos entreprenörer har bolaget inte haft samma möj— lighet att påverka arbetena.
Med hänsyn till sin juridiskt sett starka ställning har bolaget naturligtvis ingen anledning - knappast ens möjlighet - att avstå från sin rätt att bygga kraftverket utan att få full ersättning för de förluster detta innebär. Detta gäller såväl ersättning för redan nedlagda egna kostnader och eventuella ersättningar till entreprenörer som ersättning för värdet av den uteblivna energiproduktionen vid kraftverket. Bolaget tillkännagav också på ett tidigt stadium att man inte kunde ingå i några förhandlingar utan att få skadestånd för de för— luster som ett uppskov med byggandet under förhandlingstiden skulle medföra.
Mot den nu angivna bakgrunden har jag vid fullgörandet av mitt uppdrag i realiteten haft ett mycket begränsat förhand- lingsutrymme. Förhandlingarna har fått ske på bolagets vill— kor och min uppgift har i första hand bestått i att granska de beräkningar av olika ersättningar som bolaget begärt.
Prop. 1980/81: 26 24
När det gäller förlusterna under pågående förhandlingar har jag - efter kontakter med företrädare för regeringen — på ett tidigt stadium uttalat, att sådan ersättning givetvis måste utgå.
Som redan framgått har bolaget velat förhandla om endast två alternativ, nämligen en total avveckling av Sölvbackaprojektet mot ersättning i realvärden samt det s k minimitappningsalter— .nativet.
En lösning som innebär att Trångfors får ersättning i real- värden förutsätter, som jag redan nämnt, uppenbarligen en med— verkan av vattenfallsverket. Några realvärden - i den mening som här är aktuella, nämligen fallhöjd, kraftverk eller er— sättningskraft - som staten kan erbjuda bolaget torde inte finnas utanför vattenfallsverket. Vid mina överläggningar med bolaget har framkommit vissa uppslag till lösningar som enligt min mening är mycket tilltalande, bl a från juridisk synpunkt, men företrädare för bolaget har också upplyst att vattenfallsverket mycket bestämt motsätter sig att medverka genom att avstå från någon rättighet. Jag har därför inte an- sett mig böra gå närmare in på denna lösning.
Det andra alternativet, minimitappningsalternativet, har inte förutsetts i den allmänna debatten om Sölvbackaströmmarna, troligen därför att det inte ansetts möjligt att bygga kraft- verket men ändå behålla Sölvbackaströmmarna. Mitt uppdrag avser emellertid en förhandling med Trångfors om ett avstående från rätten att bygga ett kraftverk enligt vattendomstolens och regeringens beslut. Enligt vanligt juridiskt språkbruk måste häri ligga ett uppdrag att förhandla om alla lösningar som innebär ett mindre ingrepp i naturen än det som gällande tillstånd innebär. Härtill kommer att en total avveckling
av projektet blir mycket dyrbar för staten. Också av detta skäl har jag ansett det värdefullt för regeringen och riks- dagen att vid ställningstagandet till ersättningsfrågan ha möjlighet att överväga även ett alternativ.
Två saker har styrt utformningen av alternativet. Den ena är fisket i Sölvbackaströmmarna, den andra är dimensioneringen
I») (J]
Prop. 1980/81: 26 m m av kraftverket enligt det gällande tillståndet.
I fråga om fisket har utgångspunkten varit att ett fiske som är i allt väsentligt likvärdigt med det som nu bedrivs i Sölvbackaströmmarna skall vara möjligt även efter tillkomsten av kraftverket. Detta kräver att en väsentlig mängd vatten tappas i den naturliga fåran. Frågan vilken mängd som bör tappas denna väg har jag för min del ansett böra besvaras
av fiskeriintendenten. Resultatet har blivit den plan för tappningen som förut redovisats.
När det gäller dimensioneringen m m av kraftverket har utgångs- punkten varit att avtappningen i den naturliga fåran inte skulle få vara större än att verket kan byggas enligt de uppgjorda ritningarna samt med den utrustning som beställts och delvis redan tillverkats.
Det har som ett resultat av utredningen visat sig att de vill- kor som måste uppfyllas för att ett meningsfullt fiske skall kunna behållas kan förenas med ett bibehållande av kraft- verket i dess ursprungliga utformning. Detta beror på att verket anpassats till en vattenmängd som kommer att bli van—
lig även i det nu diskuterade alternativet.
Beträffande vattenmängden i den naturliga fåran bör tilläggas att den kommer att påverkas även av tillrinningen från de smärre biflödena till Sölvbackaströmmarna. Vattenföringen kommer alltså att bli något större än tappningsplanen visar.
Eget förord i principfrågan
Vad som främst föranledde debatten om ett bibehållande av Sölvbackaströmmarna var att kraftverket skulle innebära ett
i det närmaste totalt bortfall av fisket i strömmarna. Detta fiske ansågs värdefullt bl a som ett medel att locka turister till bygden. Också från mera allmänna naturskyddssynpunkter betonades värdet av att bibehålla strömmarna.
De sålunda anförda skälen bör inte förringas. Under debatten
3 Riksdagen 1980/81. [ saml. Nr 26
Prop. 1980/81: 26 26
har man emellertid inte haft tillgång till något material som belyst vad ett tillgodoseende av främst fiskeintresset kostar. Detta kan möjligen ha påverkat opinionsbildningen.
Genom den nu gjorda utredningen skapas enligt min mening klar- het på flera väsentliga punkter. Som de två viktigaste vill jag beteckna att det kostar staten ca 286 Mkr att helt bevara Sölvbackaströmmarna samtidigt som ett i stort sett bibehållet fiske — och ett bibehållande av landskapsbilden med levande forsar — kostar endast ca 68 Mkr.
Fördelarna med minimitappningsalternativet är sammanfattnings-
vis
— de väsentligt lägre kostnaderna, något som är särskilt vik— tigt i dagens ekonomiska läge
— fisket bevaras i stort sett oförändrat
- landskapsbilden, de levande forsarna, bevaras - ett antal nya arbetstillfällen skapas i bygden - bygden får behålla beloppet å 2 Mkr
— landet får ett visst energitillskott
Fördelarna med en total avveckling av kraftverksprojektet är naturligtvis att Sölvbackaströmmarna - och därmed såväl fisket som landskapsbilden - helt bevaras.
Det finns naturligtvis de som anser att ett belopp å 286 Mkr är ett lågt eller i varje fall acceptabelt pris för att be- vara Sölvbackaströmmarna. Om utgångspunkten därvid är rena miljöhänsyn, blir bedömningen beroende på det pris man åsätter en bevarad miljö, vilket i detta fall betyder en reglerad - dvs icke naturlig - ström. Är utgångspunkten däremot den att strömmarna bör bevaras för att genom fisket locka turister till bygden och därmed ge ett underlag för försörjningen, kan
Prop. 1980/81: 26 27
det naturligtvis ifrågasättas om priset är rimligt och om inte ett lika gott eller bättre resultat kan uppnås genom andra och billigare åtgärder. Det rör sig här om värderingar och bedömningar där olika meningar gör sig gällande.
För min egen del har jag kommit till den uppfattningen att minimitappningsalternativet har så stora fördelar att det bör läggas till grund för en uppgörelse med Trångfors. Jag har därvid fäst avgörande vikt vid fiskeriintendentens omdöme om konsekvenserna för fiske och fiskreproduktion. Den förordade tappningsplanen torde i själva verket innebära att fiskeintres- set delvis tillgodoses bättre än idag. Jag väger också in i min bedömning att Sölvbackaströmmarna redan idag är reglerade genom att Storsjön är reglerad och att den flottning som tidi- gare skett i strömmarna föranlett betydande ingrepp i naturen. Strömmarna är alltså inte en orörd del av Övre Ljungan.
En klar fördel med minimitappningsalternativet är också att det godtas av Trångfors. Om man i stället anser att en total— avveckling bör ske, återstår att på nytt ta upp förhandlingar med bolaget. Som redan framgått är bolaget därvid berett att utan vidare godtaga en ersättning i realvärden (fallhöjd, kraftverk, ersättningskraft). Hur bolaget i ett sådant läge ställer sig till en ersättning i pengar har jag ingen anled- ning att försöka förutse. Om en frivillig uppgörelse inte kommer till stånd torde emellertid endast återstå möjligheten att tillgripa lagstiftning av ett för svenska rättstraditioner helt unikt slag.
Om man väljer en lösning enligt minimitappningsalternativet,
är det nödvändigt att skapa garantier för att Trångfors också blir bundet av tappningsplanen. Detta kan i praktiken ordnas
genom att bolaget begränsar sin ansökan till vattendomstolen
i enlighet med vad planen förutsätter. Domstolen kan därefter besluta i enlighet därmed när domstolen fastställer villkoren för att ta'kraftverket i drift.
Prop. 1980/81: 26 28
Det har i debatten framskymtat att det i den närmast berörda bygden finns en stark oro för att det planerade kraftverket
vid Sölvbacka bara är början till ingrepp av mer allvarligt slag. Man befarar m.a.o. att om Sölvbackaverket får byggas kommer kraftverksintressena därefter att kräva tillstånd att
få ta i anspråk också vattendrag uppströms Sölvbacka. Absoluta garantier mot en dylik utveckling kan inte erhållas enligt svensk rätt men detta gäller oberoende av om Sölvbackaströmmar— na byggs ut. Även om regering och riksdag genom lagstiftning eller på annat sätt tar ställning mot en sådan utveckling,
d v s bestämmer sig för att bevara vissa vattendrag, kan man senare ompröva sin ståndpunkt. Enligt min mening skulle det emellertid vara värdefullt om det redan i detta ärende slogs fast att någon exploatering av vattendragen uppströms Sölv- backa inte kommer i fråga. [Jfr 3 kap 11 5 i förslaget till plan— och bygglag (SOU l979:65) ]
När det gäller Trångfors hör till det nyss sagda fogas att bolaget eller dess moderbolag enligt uppgift inte har några som helst ytterligare intressen — genom äganderätt eller på annat sätt - inom det aktuella området.
Några detaljanmärkningar till minimitappningsalternativet Betr tappningsplanen
Planen torde inte kräva några ytterligare kommentarer annat än på en punkt. Som redan framgått är Storsjön reglerad. Detta innebär att det finns bl a en bestämmelse om lägsta dämnings- nivå. För att inte riskera en konflikt med denna bestämmelse bör tappningsplanen förses med en spärr som hindrar att den nämnda nivån underskrids. Om Storsjön ligger på denna nivå
får tappningen alltså begränsas till vad som motsvarar till— rinningen till Storsjön.
Med anledning av fiskeriintendentens uttalande om värdet av en tappning av ytvatten från Storsjön sommartid har bolaget undersökt om det är möjligt att göra en sådan tappning och vad
Prop. 1980/81: 26 29
den kan kosta i form av åtgärder vid dammen. Undersökningarna har visat att det krävs ändringsarbeten till en beräknad kostnad av ca 250.000 kr. Bolaget har förklarat sig berett att hes vattendomstolen ansöka om tillstånd att utföra de ändringar som krävs för en tappning enligt fiskeriintendentens önskemål.
åe£r_bsråksisgsrna_az slike ersättningar
Beloppet å 52 Mkr är, som framgått, resultatet av en för- handling. Huvuddelen av de förutsättningar som ligger bakom överenskommelsen har redovisats i bilagorna 1 och 2. Olika uppfattningar har förelegat bl.a. i fråga om valet av kalkyl— ränta. Osäkerhet har förelegat i frågan huruvida vattendomsto— len vid en slutlig prövning av olika frågor i samband med kraftverket skulle ha föreskrivit en viss minimitappning i Sölvbackaströmmarna.
Angående de i bilaga 4 angivna merkostnaderna kan följande särskilda kommentarer göras.
Skånska Cementgjuteriet har påfört Trångfors vissa belopp
för bl.a. hyra av maskiner och manskapsbodar, som reserverats för arbetena vid Sölvbacka och hållits i beredskap för dessa arbeten men som - bortsett från en kort tid 1979 - ännu inte kunnat nyttiggöras för Trångfors' räkning. — Kostnaderna för inköp av turbin och generator blir högre genom att anskaff— ningen senareläggs. - Arbetena med ställverk och ledningar påbörjades 1979 men avbröts på grund av motståndet mot kraft- verket. Bl.a. åtgärder som vidtogs var att linorna till kraft- ledningen togs ned. Angivna belopp avser - utom fördyringar på grund av senareläggningen - bl.a. kostnader av detta slag.
Särskild ersättning till Bergs kommun
Om minimitappningsalternativet väljs bör Bergs kommun alltjämt få tillgång till det belopp å 2 Mkr som regeringen ålagt Trångfors att utge och som bolaget redan betalat till läns- styrelsen i Jämtlands län. Beloppet skall enligt regeringens
Prop. 1980/81: 26 30
beslut användas till främjande av näringslivet inom kommunen.
Under min utredning har framhållits — från kommunalmän i Bergs kommun och från fiskeriintendenten - att fiskevårdande åtgärder som kan förbättra fisket och därmed ge ökat underlag för turistnäringen, är möjliga att genomföra i andra vattendrag i kommunen. Det har t o m gjorts gällande att sådana åtgärder skulle ha bättre effekt än ett bevarande av Sölvbackaströmmar- na.
Med hänsyn härtill och till att den förordade lösningen med en minimitappning, inte helt saknar konsekvenser för fisket, bör en.lösning enligt den alternativa modellen förenas med av- sättandet av ett belopp å förslagsvis 2 Mkr för fiskevårdande åtgärder inom Bergs kommun. Beloppet bör utbetalas till kommu- nen samtidigt som skadeståndet till Trångfors. Jag förutsätter att hänsyn till denna avsättning kommer att tagas vid den fortsatta behandlingen i vattendomstol.
Utbetalningen av ersättningar enligt minimitappningsalterna- tivet
Beloppet å 15,7 Mkr bör utbetalas så snart uppgörelsen med Trång- fors kan anses slutlig. Detta torde innebära att riksdagens beslut måste föreligga. Vid förhandlingarna har förutsatts
att en utbetalning kan ske i november 1980.
Ersättningen å 52 Mkr för produktionsbortfallet är som framgår av bilaga 2 resultatet av en beräkning där värdet av det år- liga bortfallet under en 40-årsperiod diskonterats till den 1 november 1980. Vid diskonteringen har ingen hänsyn tagits till de skattemässiga konsekvenserna. En beskattning av den årliga vinsten under 40 år är emellertid en sak. En omedelbar beskattning det år ersättningen utbetalas av beloppet å 52 Mkr är en helt annan sak. Detta förhållande måste beaktas vid be- räkningen av ersättningen eller på annat sätt.
Prop. 1980/81: 26 31
Efter samråd med skatterättsliga experter har den mest till- talande lösningen funnits vara att betrakta ersättningen å
52 Mkr som ett bidrag till anläggningskostnaderna för Sölv- backa kraftverk, ett bidrag som avser att hålla bolaget skades— löst för den förlust som avtappningen genom den naturliga
fåran innebär. Eftersom ett sådant synsätt innebär att avskriv- ningsunderlaget för kraftverket — när detta färdigställts — minskar med ett belopp motsvarande bidraget, kommer beloppet förr eller senare att beskattas såsom vinst å produktionen
vid kraftverket.
Det nyss anförda innebär också att beloppet inte bör utbetalas förrän kraftverket har tagits i kommersiell drift. Om arbetena kan återupptagas i början av november 1980 beräknas driften kunna starta i slutet av 1982. För tiden fram till utbetal- ningen bör utgå ränta enligt allmänna diskontot.
överenskommelsen med Trångfors skall ses som villkorad även av det nu anförda. Om en skattemässig behandling på sätt här förutsatts eller en likvärdig behandling inte är möjlig måste alltså en omprövning ske i fråga om beloppet å 51 Mkr.
SAMMANFATTNING
Min uppgift har varit att söka få till stånd en överenskommel— se med Trångfors om att avbryta arbetena på Sölvbacka kraft- verk och att avstå från rätten att bygga kraftverket. Arbetena avbröts redan innan förhandlingarna inleddes och de har ej senare återupptagits. I denna del har alltså riksdagens önske- mål tillgodosetts.
Bolagets rätt att bygga kraftverket är obestridlig och bolaget har juridiskt sett ingen anledning att aVstå från sin rätt utan full ersättning för den skada och de förluster ett sådant avstående innebär. Den starka ställning bolaget har är ett faktum som inte kunnat undgå att påverka förhandlingarna. Hin uppgift har främst kommit att bestå i en granskning av skälig— heten i de krav som bolaget framställt.
Prop. 1980/81: 26 32
Förhandlingarna inriktades i ett tidigt skede på frågan huruvida det är möjligt att - om bolaget avstår från sin rätt att bygga Sölvbacka kraftverk - bereda bolaget ersätt- ning i realvärden, dvs. ett befintligt kraftverk, en fall— höjd eller en leverans av ersättningskraft. Bolaget för— klarade sig nämligen berett att träffa en uppgörelse,om er- sättning kunde lämnas i sådan form. Eftersom en ersättning
i realvärden uppenbarligen förutsätter en medverkan av vattenfallsverket och företrädare för verket, enligt uppgift av bolaget, bestämt motsatt sig att avstå från någon rättig- het till förmån för bolaget, har jag — trots vissa uppslag till en lösning - inte ansett mig kunna inom ramen för mitt uppdrag gå vidare med detta alternativ.
Bolaget har också varit berett att förhandla om ett alterna— tiv som innebär att bolaget avstår från en så stor vatten— mängd som behövs för att behålla ett i stort sett oförändrat fiske i Sölvbackaströmmarna (det 5 k minimitappningsalterna- tivet). Med utgångspunkt/från en av fiskeriintendenten upp- rättad plan — som i allt väsentligt godtagits av bolaget - angående den tappning av vatten i den naturliga fåran som behövs för ett meningsfullt fiske och fiskreproduktion, har produktionsbortfallet beräknats och förhandlingar förts om ersättningen till bolaget. Produktionsbortfallet har beräk- nats till 11,9 GWh motsvarande 16,8 % av produktionen i det planerade kraftverket. Den bortfallna produktionen har värde- rats till 52 Mkr.
Om en uppgörelse träffas enligt dessa linjer och arbetena med att bygga kraftverket kan återupptagas i början av no— vember 1980 skall ersättning för de kostnadsfördyringar, som är en följd av arbetets avbrytande och förhandlingarna, en- ligt överenskommelse utgå med 15,7 Mkr.
Staten skall alltså vid en lösning enligt minimitappnings— alternativet utge ersättning till Trångfors med tillhopa 67,7 Mkr, räknat per den 1 november 1980.
Prop. 1980/81: 26 33
Bolaget har inte velat träffa någon överenskommelse om en ersättning i pengar vid en totalavveckling av Sölvbackapro- jektet. Huruvida bolaget är berett att ingå i förhandlingar om en sådan uppgörelse därest inget av de nyss nämnda alter- nativen kommer i fråga är en sak som jag ej har anledning att spekulera om.
Trots att bolaget inte önskat förhandla om en ersättning i pengar vid en totalavveckling har jag ansett nödvändigt att uttrycka en uppfattning om ersättningens storlek vid ett sådant alternativ. Bolaget har också tillhandahållit material för bedömningen. Materialet är f.ö. delvis detsamma som det som legat till grund för beräkningarna enligt minimitapp— ningsalternativet. Ersättningen för produktionsbortfallet kan enligt min bedömning beräknas till 256 Mkr. Bolaget måste dessutom få ersättning för kostnader som blir onyttiga vid en totalavveckling liksom för skadestånd m m som bolaget måste räkna med att få utge till entreprenörer m.fl. Med reservation för att jag inte fört några förhandlingar med entreprenörerna och över huvud taget — med hänsyn till bo- lagets inställning — saknat anledning och möjlighet att detaljgranska allt material, uppskattar jag ersättningen i denna del till ett belopp i storleksordningen 30 Mkr.
Jag räknar alltså med att en totalavveckling av planerna på Sölvbacka kraftverk skulle kosta staten ca 286 Mkr. Efter- som beloppet inte är resultatet av en förhandling kan högre
eller lägre belopp bli aktuella men min bedömning torde ändå ge underlag för en jämförelse mellan de olika alternativen.
Även om det inte är min uppgift att uttala någon mening om de två alternativen kan jag för min del inte avstå från att framhålla att jag vid en jämförelse funnit övervägande skäl tala för minimitappningsalternativet. Det avgörande för min bedömning har varit att detta alternativ dels ger möjlighet att tillgodose bygdens intresse av att behålla Sölvbacka-
Prop. 1980/81: 26 34
strömmarna i stort sett i deras nuvarande skick — vilket
dock inte är det ursprungliga - dels att detta sker
till ett visserligen högt men dock inte helt orimligt pris, dels att bolaget är berett att godtaga denna lösning.
En lösning enligt minimitappningsalternativet innebär att det belopp å 2 Mkr som bolaget enligt regeringens beslut betalat till länsstyrelsen för åtgärder som främjar närings— livet i Bergs kommun, fortfarande står till förfogande.
Vid en totalavveckling måste beloppet däremot återbetalas till Trångfors.
Med hänsyn till fiskets betydelse för den berörda bygden
och till att minimitappningsalternativet inte helt saknar konsekvenser för fisket har jag föreslagit att ytterligare ett belopp ä 2 Mkr skall utbetalas till Bergs kommun för att användas till fiskevårdande åtgärder i bygden.
Om regeringen så önskar är jag beredd att efter närmare direktiv fortsätta överläggningarna med bolaget.
”%%/”41%?
Ulf af Klintberg
Prop. 1980/81: 26
PRODUKTIONEN I KRAFTVERKET
Bilaga 1
35
Det hydrologiska underlaget utgörs av veckovärden för 40 år
i årsserien 1930—1970. Veckotappningen har därvid reglerats i enlighet med gällande årsregleringsdom och dygnstappningen korttidsreglerats intill den ansökta utbyggnadsvattenmängden 30 m3/s. Underlaget har sammanställts av Ljungans Vattenregle—
ringsföretag.
1. Bruttoproduktionens storlek/år vid en utbyggnad av Sölvbacka kraftverk i enlighet med
regeringens tillstånd den 8 mars 1979.
under vintern (vecka 37-16):
under sommaren (vecka 17—36):
dagtid 28,4 GWh övrig tid 3,6 GWh dagtid 19,4 GWh övri tid 19,6 GWh totalt GWh
Utbyggnadseffekten skulle bli 16,4 MW
2. Produktionsbortfallet vid viss minimitappning
EaEpåiägEPåaE
Vecka nr 1-17 18-19 20—21 22-25 26-35 36-41 42-52
ungefärlig tidsperiod
1 januari — 30 april
1 — 14 maj
15 — 28 maj
29 maj — 25 juni
26 juni — 31 augusti
1 september — 14 oktober 15 oktober - 31 december
Eredsksisnsférl'ustsnlär
beräknad vecka för vecka
Tappning 1,6 m3/s
3,0 8,0 15,0 8,0 3,0 1,6
Prop. 1980/81: 26
under vintern
under sommaren
36
dagtid 3,2 GWh övrig tid 1,3 GWh 4,5 GWh
dagtid 0,6 GWh övrig tid 6,8 GWh 7,4 GWh
totalt 1119 GWh
Prop. 1980/81: 26 37
Utgångspunkter
VÄRDET AV PRODUKTIONEN
1. Perioden
2. Perioden
1982/83 - 198940 (7 år)
Trångfors förutsätts köpa kraft motsvarande den som produceras i Sölvbacka. Gränskraftpriset på stamnätet under denna period har av vattenfalls— verket beräknats till:
- 138 kr/Mwh dagtid under vintern
- 114 kr/MWh övrig tid under vintern
- 108 kr/MWh dagtid under sommaren
- 96 kr/MWh övrig tid under sommaren
1989/90 - 2012/2013 (33 år) Trångfors förutsätts ersätta kraft motsvarande den som skulle ha producerats i Sölvbacka genom produk— tion i kolkondensverk. Kostnaderna för sådan kraft (inkl rökgasreningsutrustning) har av CDL i decem— ber 1979 angivits sålunda:
— anläggningskostnad 3.200 kr/kW — fast årskostnad exkl kapitalkostnad 70 kr/kw - bränslekostnad 92 kr/MWh — rörlig drift— och underhållskostnad 15 kr/th
Uppgifterna överensstämmer med motsvarande värden i konsekvensutredningen ( SOU 1979:83 ) med undantag av att CDL räknar med en fast årskostnad av
70 kr/kw i stället för 50 kr/kW. Som skäl för höj- ningen anger CDL att man bedömer personalbehovet vara-högre än konsekvensutredningen antagit.
3. Realprisökningarna förutsätts - i enlighet med de antagan-
den som konsekvensutredningen gjort - bli
— för anläggningskostnaderna 1 % per år - för bränslekostnaderna 3 % per år - för övriga kostnader 2 & per år
Prop. 1980/81: 26 38
4. Tidigare angivna priser och kostnader hänför sig till pris— nivån i juli 1979 (= konsumentprisindex 501). Beräkningarna avser prisnivån i november 1980. Konsumentprisindex antages då utgöra 590.
5. Konsekvensutredningen har tillämpat en kalkylränta å 4 &. Denna kalkylränta har ifrågasatts under våra överläggningar.
Bruttovärdet av den totala produktionen vid en utbyggnad enligt regeringens beslut.
Med ovan angivna utgångspunkter och en kalkylränta å 4 % kan värdet per den 1 november 1980 beräknas till 370 Mkr.
Anläggningskostnaderna samt kostnaderna för drift och underhåll har - med angivna förutsättningar — beräknats till 90 Mkr resp
24 Mkr.
Nettovärdet av den totala produktionen per den 1 november 1980 kan alltså beräknas till ca 370 —
(90+24) = 256 Mkr.
Värdet av den bortfallna produktionen enligt minimitappnings-
alternativet
Med tidigare angivna utgångspunkter för värderingen och i bilaga 1 angivna förutsättningar i fråga om produktionsbort— fallet har parterna enats om att den bortfallna produktionen per den 1 november 1980 skall åsättas ett värde av 52 Mkr.
Prop. 1980/81: 26 39
SÄRSKILDA KOSTNADER VID EN TOTAL AVVECKLING
Mkr Nedlagda kostnader före 1980-11-01 23,1 Avgår: återbetalning av det till länsstyrelsen i Jämtlands län erlagda beloppet 2,0 för värdet å strömfallsfastigheten, som behålls av bolaget 0,8 för erlagda förskott å utrustning m m till kraftverket 6,3 9,1 Återstår 14,0 Tillkommer: ränta å nedlagda kostnader 2,1 uppskattade belopp för skadestånd till KMW-Nohab, ASEA och Skånska Cement- gjuteriet vid annullering av kontrakt å tillhopa ca 47,3 Mkr 13,5 15,6
Summa 29,6
Prop. 1980/81: 26
40
0,7
HERKOSTNADER TILL FÖLJD AV SENARELÄGGNINGEN AV PROJEKTET
Skånska Cementgjuteriet, KHW-Nohab och ASEA (kontrakt å tillhopa 47,3 Mkr)
Transformator (för transporter och lag- ring), ställverk och ledningar, tele- anläggning samt lastbilscentralen i Åsarna
Div. merkostnader i den egna organisa- tionen (Åsarna, Umeå, Stockholm)
Index (för penningvärdeförsämring) ca 1 % per månad, beräknat på 30 Mkr
Ränta å nedlagda kostnader (ca 23 Mkr)
Norstedts Tryckeri, Slockholm 1500
Hkr 8,7
0,7