Prop. 1980/81:75

om fortsatt giltighet av lagen (1977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun

Prop.

Regeringens proposition 1980/81 : 75

om fortsatt giltighet av lagen (l977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun;

beslutad den 4 december 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tngits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN KARLBOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1977le94) om skatteutjämning i Stockholms läns lundstingskommun skall få fortsatt giltighet till utgången av år 1984.

[ Riksdagen I 98058] . I saml. .Vr 75

Prop. HSO/81:75

|.)

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1977: 1094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun

l-lärigenoni föreskrivs att lagen (1977: 1094) om skatteutjiimning i Stock— holms läns landstingskounnun. som giiller till utgången av är 1981. skall ha fortsatt giltighet till utgången av år l984.

Prop. l980/8l :75 3

Utdrag

KO MMUNDL—"PARTEMENTE'I' PR(')'1'OK(_')1__1. vid regeringssamtmtnträde 1980-124.”

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Söder. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. llolm. Andersson. Boo. Winberg. Danell. Petri. Eliasson.

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1977: 1094) om skatteutjäm- ning i Stockholms läns landstingskommun

] Inledning

Den 1 januari 1978 trädde lagen (1977110941 om skatteutjämning i Stockholms läns lanclstingskommun i kraft. Lagen ger landstingskommunen befogenhet att lämna bidrag och lim till kommun inom landstingsomrädet. i den man det behövs för att främja skatteutjämning mellan kommunerna. Lagen gäller till utgången av år 1981.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 april 1981) fick en särskild utredare i uppdrag att pröva dels frågan om en mera permanent möjlighet till inomregitmal skatteutjämning i Stockholms län. dels frågan om en motsva- rande möjlighet bör införas för andra län.

Utredaren' överlämnade i september 1980 promemorian (Ds Kn 19807) Fortsatt giltighet av lagen om skt'ttteutjämning i Stockholms läns landstings— kommun. Prmnemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Promemorian har remissbehandlats. En inom kommtuidepartementet upprättad satnmanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

2. F öredragandens överväganden

Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun trädde i kraft den 1. januari 1978. Orsaken till att lagen infördes var den svära ekonomiska situation som hade uppstått för vissa kommttner i Stockholms

1 Landshövdingen Johannes Antonsson

Prop. 1980/8 I :75 _t

län. Det fanns betydande skillnader mellan länets kommuner i fraga om skattekraft och utdcbitering.

Landstingskommunen har utnyttjat lagens möjligheter till skattcutjäm- ning under säväl är 1979 som är 1980. Betydande belopp har under dessa är fördelats till ungefär hälften av kommunerna.

Utredaren har visat att det fortfarande kvarstår stora skillnader i skattekraft och utdcbitering mellan kt'mtmunerna. Enligt hans mening är det angeläget att inomregit'mal skt'tttcutjänming inom Stockholms län blir möjlig även i fortsättningen. Han anser sig emellertid ännu inte ha tillräcklig grund för att föreslå en tnera permanent möjlighet till skatteutjämning mellan länets kommuner. Utredaren begränsar därför sitt förslag till att avse en förlängning av den nuvarande lagen med tre är. Tiden är vald med hänsyn till att landstingsktmtmuncn och ktmtmunerna skall få ett tillräckligt planerings- perspektiv.

Remissinstanserna ansluter sig allmänt till förslaget att förlänga lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommtm. Även jag anser att det fortfarande finns ett behov av inomregional skattcutjämning mellan kom- munerna i Stockholms län. l.agen bör alltsä enligt min mening förlängas.

De flesta retnissinstanscr tillstyrker utredarens förslag att lagen förlängs med tre är. Ett par kommuner har dock uttalat sig för förlängning under längre tid. En kommun anser att en f("örlängning med två är ger tillräcklig erfarenhet för att en mera permanent ordning skall kunna genomföras. l-"ör egen del finner jag utredarens förslag väl avvägt. .lag föreslär alltsä att lagen om skattetttjämning i Stocklmlms läns landstingsktnnmun skall ha fortsatt giltighet till utgängen av är 1984. I

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen '

att anta det inom kommundepartcntentet upprättade förslaget till

lag om fortsatt giltighet av lagen (l$)77:l(lk)—l) om skattcutjäm— ning i Stockholms läns landstingskomtntm.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens (zh-'crväganden och beslutar att genom proposition föresla riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1980/81 :75 5

FORTSATT GILTIGHET AV LAGEN OM SKATTE- UTJÄMNING 1 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSKOMMUN

Promemoria upprättad av utredningen om inomregional skatteutjämning

Ds Kn 19807

1* Riksdagen I 98018] . 1 saml. Nr 75

Prop. 1980/81z75 6 Till statsrådet och chefen för kommundepartemcntet

Regeringen bemyndigade den 10 april 1980 citeten för kommundeparte- mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva dels frågan om en tncra permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning i Stock— holms län. dels frågan om en motsvarande möjlighet bör införas för andra län. Med stöd av bemyndigandet tillkallade departementschefen den 21 april 1980 sotn utredare landshövdingen Johannes Antonsson.

Samma dag förordnades som sakkutmiga i utredningen departementsrå- dcn Rune Bergsten och Ingvar lljelmqvist. direktören Harry Lindström. finansdirektören lvar Skilje och avdelningschefen Walter Slttnge samt som sekreterare civiljägtnästaren l..ennart Rydberg.

Utredningen får härmed överlämna promemoria i fråga om fortsatt giltighet av lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskom- mun.

Stockholm den 3 september 1980 Johannes Antonsson

Lennart Rydberg

Prop. l980/8lz75 7 lnnehållsförteckning 1 Inledning .............................................. 8 2 Bakgrund till gällande bestämmelser ...................... I 9 3 Landstingskommunens tillämpning av lagstiftningen ......... ' 12 3.1 1978 års beslut .................................... 12 3.2 1979 och 1980 års beslut ........................... 12 4 Kommttnalekonomiska förhållanden i Stockholms län ....... 15 4.1 Skattekraft . . . . .' .................................. 15 4.2 Utdebitering.................._ ....... ' ............. 17 5 Utredningens överväganden och förslag ................... 18

Bilaga 1. Lag (1977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns

landstingskommun.

Bilaga 2. Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1977:1094) om

skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun.

Prop. 1980/81:75 8

l . Inledning

I denna PM behandlas frågan om fortsatt giltighet av lagen ( 1977: 1094) om skatteutjämning i Stockholms läns Iandstingskommun.

Direktiv för utredningen (Dir 198026) meddelades i beslut vid regerings- sammanträdet den 10 april 1980. Departementschefen. statsrådet Boo. anförde bl. a. följande.

Oavsett de överväganden som utredaren kommer att redovisa bör som ett alternativ utarbetas ett förslag till regler som ger fortsatta möjligheter till inomregional skatteutjämning i Stockholms län.

Utredningsarbetct bör bedrivas skyndsamt. Delförslag för Stockholms lätt bör redovisas i början av hösten 1980. Om det blir nödvändigt av utredningstekniska skäl. bör utredaren kttnna begränsa delförslaget till att avse en förlängning av nu 'arande lagstiftning i avvaktan på resultatet av det fortsatta Utredningsarbetct.

1 skrivelse den 13 augusti 1980 till kommunministern hemställer Center- partiet i Stockholms län om besked att den inomregionala skatteutjämningen kan fortsätta hela perioden för långtidsbudgeten. Regeringen har den 21 augusti 1980 beslutat att överlämna framställningen till utredningen om inomregional skatteutjämning.

Prop. 1980/81 :75 9

2. Bakgrund till gällande bestämmelser

Olika former för att utjämna den ekonomiska obalansen mellan kommun- erna i Stockholms län har diskuterats under lång tid. I mitten av 1970-talet fick frågan om inomregional skatteutjämning en framskjuten plats i den kommunalekonomiska debatten i Stockholms län och ledde då till olika initiativ.

Med anledning av mot. 1975/76:940 begärde riksdagen den 20 maj 1976 (FiU 1975/76139, rskr 1975/76:364) att regeringen skulle ge 1976 års skatteutjämningsutredningi uppdrag att skyndsamt pröva möjligheterna att lagstiftningsvägen skapa förutsättningar för en inomregional skatteutjäm- ning.

Frågan om inomregional skatteutjämning aktualiserades också på andra sätt. Stockholms läns landstings förvaltningsutskott och Stockholms kom- munstyrelse hemställde i skrivelser till regeringen den 5 maj 1976 att 1976 års skatteutjätnningsutredning skulle få i uppdrag att lägga fram förslag som möjliggör en utjämning av de ekonomiska och sociala villkoren för medborgarna i de olika kommunerna i Stockholms län. Det angavs att förslag borde läggas fram i så god tid att den önskvärda omfördelningen kunde genomföras under år 1977.

Motionen. finansutskottets betänkande samt de båda framställningarna överlämnades till skatteutjämningsutredningen genom regeringsbeslut den 10 juni 1976.

Centerorganisationerna i Stockholms län hemställde i skrivelse den 28 februari 1977 att regeringen måtte vidta provisoriska lagstiftningsåtgärder så att inomregional skatteutjämning kunde införas redan under år 1978. '

l Skrivelse till regeringen den 18 maj 1977 hemställde Botkyrka. Haninge. Huddinge. Nynäshamns och Tyresö kommuner att regeringen snarast skulle vidta erforderliga åtgärder för att möjliggöra inomregional skatteutjämning. De båda skrivelserna överlämnades genom regeringsbeslut den 10 mars resp den 30 juni 1977 till 1976 års kommunalekonomiska utredning. Denna utredning hade hösten 1976 ersatt bl. a. den ovan nämnda skatteutjämnings- utredningen. .

Regeringen beslöt vid sammanträde den 3 november 1977 att föreslå en ' särskild lag om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun (prop. 1977/78:48). Propositionen lades alltså fram innan 1976 års kommunaleko- nomiska utredning slutfört sitt arbete.

Riksdagen antog förslaget (KU 1977/78:21. rskr 1977/78:104) till lag om skatteutjämningi Stockholms läns landstingskommun. Lagtexten framgår av bilaga ].

Landstingskommunen får härigenom lämna bidrag och lån till kommun i landstingskommunen i den mån det är påkallat för att främja skatteutjäm- ning. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1978 och gäller till utgången av år 1981. Den innebär att landstingskommunen själv bestämmer om inomregio-

Prop. 1980/81:75 lt)

nal skatteutjämning skall införas och hur den skall utformas.

Den svära ekonomiska situationen för vissa kommuner i Stockholms län var anledningen till att den nya lagen kom till. Dessa kommuner hade på grund av den snabba. expansionen fått svårigheter att finansiera en kommunal service av acceptabel standard. Skillnaderna mellan länets kommuner i fråga om skattekraft och utdebitering var betydande. Särskilda åtgärder hade krävts. Utvecklingen hade lett framtill att mer än hälften av det statliga extra skatteutjämningsbidragct för både är 1977 och år 1978 gick till kommuner i Stockholms län. Den-na utväg hade måst tillgripas trots att kommunerna i länet hade den i genomsnitt högsta skattekraft'en i landet.

Enligt prop. 1977/78:48 var-de kommunalekonomiska problemen i Stockholmsområdet så stora att landstingskommunen under begränsad tid borde få möjlighet att lämna lån och bidrag till kommunerna i skatteutjäm- ningssyfte. I propositionen framhölls bl. a. att möjligheten för landstings- kommunen att lämna lån och bidrag inte får ändra den gällande' ordningen med kommunen och landstingskommunen som två likställda kommuntyper. Det uttalades dock att ett skatteutjämningssystem som endast innebär att landstingskommunen skjuter till skattettndcrlagjför att kommunen skall kunna uppnå en viss garanterad skattekraft eller lämnar lån med fördelaktiga lånevillkor till en kommun med särskilda ekonomiska problem inte medför nagra sadana risker. '

I propositionen betonades att landstingskommunen inte får Ställa upp villkor som inskränker den kommunala självstyrelscn tnedan landstingskom- munen däremot naturligtvis kan ställa upp-lånevillkor och andra villkor av teknisk natur. Det uttalades vidare att landstingskommunens handlingsfrihet i fråga om skatteutjämningen begränsas av bl. a. den kommunala likställig- hetsprincipen. .

1 ett yttrande till konstitutiOnsutskottet tillstyrkte finansutskottet (FiU 1977/78: 2y) propositionen. Konstitutionsutskottet instämde i de nyss. åter- givna uttalandena | propositionen. Utskottet betonade s.irskilt att ett system för inomregional skatteutjämning med landstingskommunen som låne- och bidragsgivare inte får utformas så att vare Sig låne- eller bidragsgivningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på principen om landstings- kommun och komun som två jämställda kommuntyper. Lagen om skatteut- jämning i Stocholtns läns landstingskOmmun borde enligt utskottet ses som ett provisorium. Riksdagen biföll propositionen.

Frågan om inomregional skatteutjämning berördes också i prop. (1978/ 79:95) om den kommunala ekonomin. Det uttalades att erfarenheterna från . den verksamhet sotn får bedrivas under åren 1978—1981 med stöd av lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun bör avvaktas innan ställning tas till den inomregionala skatteutjämningen på längre sikt. Vid riksdagsbehandlingen lämnades detta uttalande utan erinran (FiU 1978/' 79:35). '

De bestämmelser om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskom-

Prop. 1980/81:75 ||

mun som infördes genom 1977 års lag innehåller inte mer än vad som behövs för att landstingskommunen skall få befogenhet att befatta sig med sådan utjämning. Enligt vad föredraganden anförde i propositionen borde lands- tinget på egen hand få bestämma hur skatteutjämningssystemet skulle - utformas. Anledning saknades för staten att närmare reglera detta område eller att ange bestämda gränser för landstingskommunens rätt att engagera sig i skatteutjämningen.

Föredraganden anförde att den inomregionala skatteutjämningen inte borde ersätta den statliga skatteutjämningen utan utgöra ett komplement till denna. Statliga skatteutjämningsbidrag borde utgå oberoende av om landstingskommunen utnyttjar sin befogenhet att vidta skatteutjämnande åtgärder eller ej. Några särskilda bestämmelser i lag om hur den inomregio- nala skatteutjämningen skall förhålla sig till den statliga behövdes inte. När statlig skatteutjämning förekommer. ligger den enligt föredraganden alltid i . botten. Det blir sedan landstingets sak att avgöra om landstingskommunala skatteutjämningsbidrag dessutom skall utgå. Effekterna av det statliga skatteutjämningssystemet i länet blir med andra ord av betydelse för landstingets ställningstagande i frågan om inomregional utjämning.

Prop. l980/81z75 .12

3. Landstingskommunens tillämpning av lagstiftningen

3.1 1978 års beslut

Med stöd av den nya lagen beslöt Stockholms läns landsting den 11 september 1978 om inomregional skatteutjämning från och med år l979. Vid denna tidpunkt garanterade det statliga skatteutjämningssystemet kommun- erna i Stockholms län en skattekraft motsvarande 95 % av rikets meclelskat- tekraft. Detta tal motsvarade då 78 % av medelskattekraften i länet. Landstingets beslut innebar att vid den inomregionala skatteutjämningen skulle skattekraften utgöra fördelningsgrund och justeras för skillnader i underskott i förvärvskälla. inkomststruktur och socialhjälpskostnader. Skatteutjämningsnivån skulle för år 1979 vara 86 % av medelskattekraften i länet räknat före justering med de nyss nämnda faktorerna. Utjämningsbe- loppen skulle utgå i form av bidrag.

Man kan beskriva justeringsfaktorerna på följande sätt. Har invånarna i en kommun i medeltal högre avdrag för underskott i förvärvskälla (främst ränteavdrag för fastigheter) än genomsnittet i länet, minskar landstingskom- munens bidrag till kommunen har invånarna lägre avdrag än genomsnittet. ökar bidraget. Har inkomsttagarna i en kommun i medeltal högre inkomster än genomsnittet i länet. minskar landstingskommuncns bidrag till kommu— nen — är förhållandet det omvända ökar bidraget. Har en kommun högre socialhjälpskostnader per invånare än genomsnittet. ökar landstingskom- munens bidrag är förhållandet det omvända minskar bidraget.

Det med hänsyn till justeringsfaktorerna framräknade tillskottet uttrycks i skattekronor. Bidragsbeloppet beräknas genom att antalet tillskjutna skattekronor multipliceras med kommunens skattesats för året före bidrags- året. Landstinget beslöt också att kommuner som är 1979 fick inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle kunna få bidrag för att täcka viss del av sina kostnader för hyresförlustlån.

År 1979 fick 13 av länets 23 kommuner inomregionala skatteutjämnings- bidrag av varierande storlek. från drygt 47 milj. kr. (Botkyrka) till 3 milj. kr. (Huddinge). Totalt fördelade landstingskommunen för detta är sådana bidrag med l78.7 milj. kr. För år 1979 utbetalades dessutom bidrag för kostnader för hyresförlustlån med 9.8 milj. kr.

3.2 1979 och 1980 års beslut

Riksdagen beslöt våren 1979 (_prop. 1978/79:95. FiU 1978/79:35. rskr 1978/79:335) om en omfattande reformering av det statliga skatteutjämnings- systemet med början år1980. Den grundgaranti som tillförsäkras kommuner och landstingskommuner enligt den i lagen (1979z362) om skatteutjämnings- bidrag gjorda inplaceringen i skattekraftsklasser kompletteras med tillägg eller avdrag på grund av åldersstrukturens inverkan på kostnaderna i kommunerna resp. landstingskommunerna. Dessutom utgår tillägg till

Prop. 1980/81:75 13

kommuner med snabb befolkningsminskning. En spärregel garanterar att avdrag för gynnsam åldersstruktur inte får medföra att den tillförsäkrade skattekraften i något fall kommer att understiga 100 % av medelskattckraf— ten när reformen är fullt genomförd. Enligt en annan spärregel får inte heller den tillförsäkrade skattekraften när reformen är fullt genomförd understiga , den garanti som gällde för år 1979. ökad med tre procentenheter.

Det inomregionala skatteutjämningssystemet för år 1980 har anpassats till det reformerade statliga systemet. De regler sotn Stockholms läns landsting antog den 3 september 1979 innebär i huvudsak följande. Vid beräkning av inomregionalt skatteutjämningsbidrag skall utgångspunkten vara den statli- ga grundgarantin. Den av landstingskommunen garanterade skatteutjäm- ningsnivän för år 1980 ökar till 88 % av medelskattekraften i länet. Detta räknat före hänsynstagande till de av landstinget den 11 september 1978 beslutade justeringsfaktorerna (underskott i förvärvskälla. inkomststruktur och socialhjz'ilpskostnader). Åldersstrukturfaktorn i det nya statliga skatte- utjämningssystemet inverkar alltså inte på det inomregionala systemet. [ sammanhanget beslöt landstinget att kommuner som är 1980 erhåller inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle få bidrag för att täcka viss del av sina kostnader för hyresförlustlän. Landstinget beslöt också att i flerårsbudget 1980—1984 för år 1980 uppföra anslag för den inomregionala skatteutjämningen samt uppdrog åt förvaltningsutskottet att utvärdera reformen.

År 1980 får 13 av länets 23 kommuner enligt landstingets beslut inomregionalt skatteutjämningsbidrag av varierande storlek. från drygt 48 milj. kr. (Botkyrka) till 4 milj. kr. (Vallentuna). Totalt fördelar landstings- kommunen för detta år sådana bidrag med 193.6 milj. kr. För år 1981) har landstinget dessutom fattat beslut om medel för avskrivning av hyresförlust- lån.

Förvaltningsutskottet beslöt på uppdrag av landstinget den 22 januari 1980 att låta utvärdera reformen om inomregional skatteutjämning. Utvärdering- en skall utgå från förutsättningcn att inomregional skatteutjämning skall fortsätta efter år 1981. Förvaltningsutskottet förutsätter alltså att riksdagen genom ny lagstiftning medger detta.

Landstingets finanskontor har den 18 juni 1980 genom tjänsteutlåtande redovisat genomförd utvärdering av reformen om inomregional skatteutjäm- ning. Utvärderingen kommer att behandlas av landstinget under hösten 1980.

Det inotnregionala skatteutjämningsbidraget har för åren 1979 och 1980 fördelat sig på de olika kommunerna enligt tabell 3.1.

Prop. 1980/81:75 14

Tabell 3.l lnomregionalt skatteutjämningsbidrag 1979 och 1980

Kommun _ Bidrag 1979 Bidrag 1980 tusen kr, tusen kr.

Botkyrka 47 339 — 48 545 Danderyd — Ekerö _ Haninge 33 248 29 238 [ luddinge 3 020 . 6 059 Järfälla - Lidingö - ' — Nacka - ' — Norrtälje 20 863 19 392 Nynäshamn 5 183 6 864 Sigtuna 7 5.32 10 154 Sollentuna -— Solna . - . Stockholm —- Sundbyberg —— Södertälje 13 985 31 577 'l'yresö 12 574 12 200 Täby — — Upplands—Bro 8 870 7 485 Upplands-Väsby 5 439 6 545 Vallentuna 6 043 4 025 Vaxholm 10 320 6 917 Värmdö 4 269 4 643 Summa bidrag 178 685 193 644

För landstingskommunen motsvarar bidraget en utdebitering om ca 0.37 kr./skattekrona båda åren.

Prop. 1980/81:75 15

4. Kommunalekonomiska förhållanden i Stockholms län

4.1 Skattekraft

Skattekraftcn utgör ett visst mått på en kommuns ekonomiska styrka. I genomsnitt har kommunerna i Stockholms län en hög skattekraft. År 1980 är medelskattekraften i Stockholms län 128 % av mcdelskattekraften i riket. Variationerna mellan de olika kommunerna är dock mycket stora.

Kommunernas skattekraft före tillskott av skatteunderlag enligt lagen om skatteutjämningsbidrag är för år 1980 i procent av rikets medelskatte- kraft:

Danderyd 160_07 Solna 153.83 Lidingö 149.46 Stockholm 146.39 Sundbyberg 134.75 Järfälla 126.06 Nacka 123,74 Sollentuna 122.16 'l'äby 122.02 Huddinge 109.72 Ekerö 107.99 Södertälje 104.12 Upplands-Väsby 103.92 Sigtuna 103.75 Värmdö 101 .99 Nynäshamn 101.86 Tyresö 100.85 Vaxholm 95.26 Botkyrka 95.01 Vallentuna 93.28 Haninge 92.50 Upplands-Bro 89.97 Norrtälje 89.43

Skatteutjämningsbidragen (såväl de statliga sotn de inomregionala) har dock medfört att de svagaste kommunerna har fått sin skattekraft höjd i väsentlig utsträckning.

1 tabell 4.1 nedan redovisas kommunernas relativa skattekraft i förhållan- de till rikets medelskattekraft åren 1975. 1978. 1979 och 1.980eftertillskott av skatteutjämningsbidrag från staten och för år 1979 och 1980 även från landstingskommunen. Kommunerna har grupperats så att i den övre avdelningen redovisas de kommuner som inte får skatteutjämningsbidrag och i den nedre avdelningen redtwisas de kommuner som i någon form för år 1980 uppbär skatteutjämningsbidrag. Det bör anmärkas att för "år 1980 får Ekerö statligt skatteutjämningsbidrag men inte inomregionalt medan förhållandet är det motsatta för lluddinge kommun.

Prop. 1980/81:75 16

Tabell 4.1 Egen eller garanterad relativ skattekraft för kommunerna i Stockholms län

Kommun Egen eller garanterar! relativ! skalle/(mfl 1975 1978 1979 1980

Danderyd 164,59 161 .35 162.03 160.07 Solna 152.03 159.32 154.69 153,83 Lidingö 160.45 154.76 151 .25 149.46 Stockholm 154,02 145,86 145.62 146.39 Sundbyberg 144.99 135,34 138,63 134,75 Järfälla 124.97 125,25 122,87 126,06 Nacka 133.11 127.22 125.40 123.74 Sollentuna 124.63 123,96 121.78 122.16 'l'äby 126.70 121,04 119.85 122.02 Botkyrka 95.26 97.07 110.74 119.05 Haninge 97.50 95.68 111.63 117.08 Tyresö [04.41 100.00 109,36 116,83 Norrtälje 97.13 97.24 1 10.83 115.90 Södertälje 107,23 104 .91 110.39 115,65 Sigtuna 105,12 104,12 109.011 115.110 Upplands-Bro 97.21 95.43 108.64 113.94 Nynäshamn 101.91 99.77 109,74 113.67 Värmdö 101.80 110.65 107.33 113.53 Upplands Väsby 96.16 100.53 106.89 113.03 Ekerö 106.58 104.16 107.26 112.50 Vaxholm 97.67 96.88 105.44 112,27 Huddinge 107.79 108.67 110,76 111.76 Vallentuna 95.65 95.53 105.74 110.86

Skillnad mellan högsta och lägsta talen 69.33 65.92 56.59 49.21

I Kommunens egen eller— om högre av staten och landstinget garanterad skattekraft relaterad till mede—[skattekraften i riket.

Prop. 1980/81:75 17

4.2 Utdebitering

Av tabell 4.3 framgår skattesatserna i kommunerna i Stockholms län för åren 1971. 1975. 1978. 1979 och 1980.

Tabell 4.3 Skattesatser i Stockholms läns kommuner år 1971, 1975. 1978. 1979 och 1980

Kom m u n 1971 1975 1978 1979 1980 Botkyrka 13.64 15.30 16.50 16.50 16.50 Danderyd 10.10 10.10 10.60 10.60 10.60 Ekerö 11.25 12.75 14.50 14.50 15.00 Haninge 14.25 15.50 15.50 15.50 15.50 Huddinge 12.68 13.55 16.35 16.35 16.35 Järfälla 12.95 13.00 14.60 14.60 14.60 Lidingö 11.09 11.65 11.65 11.65 11.65 Nacka 12.20 13.80 15.00 15,00 15,00 Norrtälje 14.13 15,00 15.34 15.25 15.25 Nynäshamn 13.04 13.00 15.25 15.00 15.50 Sigtuna 13.00 13.90 15.95 15,95 16.55 Sollentuna 13.05 14.15 15.15 15.15 15.15 Solna 11.10 11.10 11.10 11.10 12.90 Stockholm 13.00 13.50 13.50 13.50 13.50 Sundbyberg 11.75 14.05 14.80 14.80 14.80 Södertälje 13.70 14.70 15.00 15.45 15.45 Tyresö 14.40 14.90 15.90 15.90 15.90 Täby 12.25 12.25 12.25 12.25 12.25 Upplands—Bro 14.10 15.10 16.00 16.00 16.00 Upplands-Väsby 12.50 13.50 15.00 15.00 15.00 Vallentuna 13.60 13.60 14.60 14.60 14.60 Vaxholm 13.91 15.20 15.70 15.70 15.70 Värmdö 12.59 13.00 16.00 16.00 16.00 Variationsbredd 4.30 5.40 5.90 5.90 5.95

Kommunerna i Stockholms län har under perioden 1975 till och med 1980i genomsnitt höjt utdebiteringen med ca 0.55 kr./skattekrona. Av denna höjning belöper sig 46 öre på perioden 1975-1978. medan resterande 9 öre faller på åren 1979 och 1980.

Vardera åren 1979 och 1980 erhöll 13 av länets 23 kommuner inomregio- nalt skatteutjämningsbidrag. Med utgångspunkt från denna gruppering. i bidrags- resp icke bidragskommuner. kan konstateras att bidragskommun- erna under perioden 1975 till och med 1978 höjde utdebiteringen med i medeltal 1.24 kr./skattekrona mot 0.22 kr./skattekrona för de kommuner som inte uppbar bidrag. Från år 1978 till och med år 1980 höjde däremot bidragskommuncrna sin genomsnittliga skattesats med endast 0.05 kr./ skattekrona. medan motsvarande höjning för icke- bidragskommunerna var 0.10 kr./skattekrona.

Enskilda kommuner avviker markant från genomsnittet. [ gruppen bidragskotnmuner finns fyra kommuner som under perioden 1975—1978 höjt utdebiteringen med mer än 2 kr./skattekrona. samtidigt som en kommun inte

Prop. 1980/81:75 18

alls höjde utdebiteringen. Bland de kommuner som icke erhållit bidrag har den högsta höjningen varit 1.75. medan majoriteten höjt med mindre än 1 kr./skattekrona. Från och med är 1978 är bilden delvis annorlunda genom att icke- bidragskommunerna har höjt utdebiteringen något mer än bidragskom- munerna. Det förtjänar att påpekas. att perioden endast omfattar två år och att skillnaderna är små.

5. Utredningens överväganden och förslag

Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun kom till för att ge landstingskommunen möjlighet att medverka till en utjämning av den stora ekonomiska obalansen mellan kommunerna i länet. Landstings- kommunen har utnyttjat denna möjlighet för såväl år 1979 som är 1980.

Sedan lagstiftningen om skatteutjämning i Stockholms läns landstings- kommun infördes har det statliga skatteutjämningssystemet reformerats. Reformen har medfört en ökning av den statliga garantin i länet. vilket tillför de kommuner som har låg skattekraft betydande belopp. '

I propositionen om den kommunala ekonomin (prop. 1978/79:95) beräknades att då det statliga skatteutjämningssystcmet är fullt genomfört kommer kommunerna i Stockholms län att tillföras skatteutjämningsbidrag (exklusive extra skatteutjämningsbidrag) om 271 milj. kr. jämfört med 46 milj. kr. år 1979. De statliga skatteutjämningsbidragen utgår till helt dominerande del till samma kommuner som erhåller inomregionala skatte- utjämningsbidrag. Därutöver har vissa kommuner erhållit extra skatteutjäm- ningsbidrag.

Det statliga skatteutjämningssystemet ger fullt utbyggt kommunerna i länet en grundgaranti som motsvarar 106 % av rikets medelskattekraft. Grundgarantin kompletteras med tillägg eller avdrag på grund av ålders- strukturen i respektive kommuner. Avdragen får dock aldrig bli så stora att den totala garantin understiger 100 % av medelskattekraften. Den får inte heller understiga den för år 1979 garanterade skattekraften ökad med tre procentenheter. Medelskattekraften i Stockholms län är dock betydligt högre än rikets medelskattekraft. År 1980 var medelskattekraften i Stockholms län således 128 % av medelskattekraften i riket.

För exempelvis Botkyrka kommun ligger den statliga garantinivån för år 1980 på 105 % av rikets medelskattekraft vilket motsvarar 292.12 skattekro- nor/invånare. Det bör dock anmärkas att den statliga skatteutjämningsre- formen ännu inte är fullt genmnförd. Om den varit helt genomförd hade Botkyrkas garanti varit 1 l l (ii.-. motsvarande 308.81 skattekronor/invänare. Medelskattekraften i länet är 355,06 skattekronor/invånare. Danderyds kommun har den högsta skattekraften med 445.33 skattekronorl'invånare.

Stora skillnader i skattekraft kvarstår. följaktligen även sedan det nya statliga skatteutjämningssystemet har börjat tillämpas och redan detta faktum talar för att det bör finnas fortsatta möjligheter till inomregional skatteutjzfimning.

Prop. 1980/81:75 19

Skillnaderna i utdebitering tnellan länets kommuner är fortfarande mycket stora. Det nya statliga skatteutjämningssystemet och den inonn'egionala skatteutjz'imningen har inte inneburit att de betydande skillnaderna nämn- 'ärt kunnat reduceras. Däremot har kommuner "med svagare skattekraft i- stort sett kunnat hålla oförändrad utdebitering.

I prop. (1977/78:48) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskom- mun uttalas att erfarenheterna från försöksverksamheten i Stockholms län bör kunna ligga till grund för överväganden om en mera permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning i detta län. [ prop. (1978/79:95) om den kommunala ekonomin uttalades också att erfarenheterna från den verksam- het som får bedrivas under åren 1978—1981 med stöd av lagen om skatteutjätnning i Stockholms läns landstingskommun bör avvaktas innan ställning tas till den inomregionala skatteutjämningen på längre sikt.

Utredningen anser det angeläget att möjliggöra fortsatt inomregional skatteutjämning inom Stockholms län men har ännu inte tillräcklig grund för att lämna förslag om en mera permanent möjlighet bör införas. Det delförslag sont nu läggs fram måste därför begränsas till en förlängning av nu 'arande lagstiftning i avvaktan på resultatet av det fortsatta utrednings- arbetet.

För att ge landstingskommunen och kommunerna tillräckligt planerings- perspektiv föreslår utredningen att den gällande lagstiftningen om skatteut- jämning i Stockholms läns landstingskommun förlängs med tre år.

Utredningen föreslår därför att det föreskrivs att lagen (197711094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun skall äga fortsatt giltighet till utgången av är 1984. Förslag till lag härom redovisas i bilaga.?.

Prop. 1980/81:75 20

Bilaga 1

Lag (l977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun

utfärdad den 19 december 1977

Enligt riksdagens beslut föreskrives följande. Stockholms läns landstingskommun får lämna bidrag och lån till kommun inom lanclstingskommunen. i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och gäller till utgången av år 1981.

Förslag till Lag om fortsatt giltighet av lagen (1977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun

Härigenom föreskrivs att lagen (1977: 1094) om skatteutjämning i Stock- holms läns limdstingskommun. som gäller till utgången av år 1981 . skall äga fortsatt giltighet till utgången av år 1984.

Prop. 1980/81:75 ' 22

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Kn l980:7_) Fortsatt giltighet av lagen om skatteutjäm- ning i Stockholms läns landstingskommun

Efter remiss har yttranden över promemorian avgctts av länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholms läns landstingskommun. Botkyrka. Hanjnge. Järfälla. Lidingö. Norrtälje. Nynäshamns. Sigtuna. Solna. Stockholms. Sundbybergs. Södertälje. 'liyresö. Upplands-Bro. Upplands-Väsby. Vallen- tuna. Vaxholms och Värmdö kommuner samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundct.

Flera remissinstanser delar utredningens uppfattning att mycket talar för att det bör finnas fortsatta möjligheter till in(nnregional skatteutjämning med hänsyn till att stora skillnader i ekonomiska förutsättningar kvarstår även sedan det reformerade statliga skatteutjämningssystemct har börjat tilläm- pas. I.änssryrelswz i Stockholms län. I.antlsringsjörlmndet, Sigtuna kommun och .S'urulbylwrgs kommun delar denna bedömning. Botkyrka kommun anser det nödvändigt att behålla skatteutjämningen. Med de grundläggant'lc ekonomiska och sociala skillnader som råder i regionen finns det enligt kommunen inte något annat alternativ till den inomregionala utjämningcn än ett upphörande av den kommunala sjz'ilvstyrelsen. Nynäs/mums kommun framhåller att det alltjämt råder en obalans mellan kommunerna i Stockholms län. Kommunen anför att titan skattentjämningen skulle spännvidden mellan dessa kommuner ha ökat ytterligare. Söderut/je kom- mun understryker kraftigt vikten av att lagen om skatteutjämning får fortsatt giltighet. eftersom denna lag i hög grad motverkar en ökad skillnad i utdebitering mellan länets kommuner.

Stockholms kommun delar utredningens mening att en fortsättning av den inomregionala skatteutjämningen är nödvändig eftersom den statliga skatte- utjätnningen inte ger ett tillräckligt stöd till ekonomiskt eftersatta kommun- er. Men kommunen understryker samtidigt att den inomregionala skatteut- jämningen inte är en ersättning för en statlig sådan.

Norru'iljc kommun framhåller att den inomregionala skatteutjämningen utgör ett nödvändigt komplement till det statliga skatteutjämningssystemet. om kommunerna inom Stockholms län skall kunna få en någorlunda likvärdig standard och om skillnaderna i utdebitering och ekonomiska betingelser i ("övrigt inte skall fortsätta att öka i framtiden. (_.I'pp/ruuls-Bro kommun — som har vissa synpunkter på tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen framför liknande synpunkter. 'I'yrr'srfi kommun understryker att det är angeläget att principen om skatteutjämning mellan länets kommuner snarast omsätts i en praktisk konstruktion av varaktig karaktär. 1-'ärnulö kommun tillstyrker lagförslaget och uttalar i det sammanhanget att en förlängd giltighetstid av lagen är absolut nödvändig. Aven Solna och

|») .JJ

Prop. 1980/81:75

Lr'pplundx-Väx/ry kommuner tillstyrker förslaget om förlängning av lagstift- ningen. Vallentuna kommun anser att en lag som medger regionala. skatteutjämningar bör utformas så att utjämningcn inte-alltför kraftigt avviker från de regler som gäller för statlig skatteutjämning. Järfälla kommun tillstyrker också förslaget men anför vissa synpunkter på tillämp- ningen av den 1111Vl.11'llll(l€ lagstiftningen. Vaxholms kommun som är positiv till ett fortsatt utjämningssystem utvecklar också synpunkter på tillämpning- en av nuvarande system. . . _

Svenska kommtur/örbundct anser i likhet med utredningen att det ännu är för tidigt att utvärdera den på försök bedrivna itnnnregionala skattetttjäm- ningen i Stockholms läns landstingskommun. Den nu gällande lagen har tillätnpats under åren 1979 och |9Stloch erfarenheterna av systetnet är därför begränsade. . . .

Stockholms läns lanclslingskommun delar denna bedömning. . Enligt_ landstingskommunen är det ännu för tidigt att uttala sig om den inomregio- nala skattcutjämningens effekter på den ktnnmunala ekonomin. För detta behövs en längre tids försöksverksamhet än den som hittills har pågått. En förnyad utvärdering bör äga rum under våren 1982. vilket blir möjligt med den föreslagna förlängningen av lagstiftningen.

Även liinsstyrelsen i Stockholms län anser att mera tid behövs för att ta slutlig ställning till frågan om inomregional skatteutjämning. Den utvärde- ring som avses ligga till grund för ett permanent beslut får visa om de medel som kommunerna har fått genom skatteutjämningen har utjämnat de ekonomiska villkoren för berörda kommuner.

Nästan alla remissinstanser tillstyrker utredningens förslag att gällande lagstiftning förlängs med tre år för att ge landstingskomtnunen och kommunerna ett tillräckligt planeringsperspektiv. Sundirt-'in'vgs' kommun anser dock att en förlängning till utgången av år 1983 är tillräcklig för att en mera permanent ordning skall kunna genoml'ijiras. Haninge kommun framhåller att tre år är ett helt otillräckligt planeringsperspektiv med hänsyn till den grundläggande betydelse som det inomregionala skatteutjämnings- bidraget har för kt'nnmunen. lx'tinnmunen föreslår därför att den aktuella lagens giltighet förlängs t. v.. dvs. utan någon bestämd tidsbegränsning. Även Upplands-Bro kommun föreslår fortsatt giltighet av lagen efter utgången av år 1934. Nymix/mmns kommun tillstyrker att lagens giltighet förlängs till i första hand är 1984. Därefter bör enligt kommunen en tnera permanent lagstiftning införas.

Lidingö kommun delar uppfattningen. att det finns motiv för fortsatta insatser till stöd åt vissa ekonomiskt särskilt hårt ansträngda kommuner i länet. Kommunen tillstyrker en fortsatt giltighet av lagen om skatteutjäm- ning. Kommunen ger dock uttryck för uppfattningen. att ett lånestöd är att föredra framför en bidrz'tgsgivning. eftersom det bl. a. finns stora svårigheter att på längre sikt överblicka kommttncrnas och landstingets ekonomiska utveckling. I sammanhanget framhåller kommunen att det är en brist i

Prop. 1980/81:75 34

utredningens promemoria att skatteutjåmningssystemets konsekvenser på längre sikt inte har utretts närmare. Kommunen anser det angeläget att det i det fortsatta utredningsarbetet närmare analyseras vilka för- och nackdelar som är fi'ärknippade med bidragsgivning resp. lånestöd.

[ reser rationer till yttrandena från lli!t_rst_t-'relsen i Stockholms län. Stockholms läns lan(lstingskommun. Svenska kommunförburu'let och Lunds- tingsft'irbundet föreslär företrädare för moderata samlingspartiet att lagen förlängs endast under ett år med hänvisning till att ytterligare en treårsperiod inte behövs för en utvärdering av den inomregionala skatteutjämningens konsekvenser. Det är enligt reservanterna angeläget att systemet behålls '.ytterligare ett år för att man skall kunna utvärdera konsekvenserna för såväl bidragsberättigade som icke bidragsberättigade kommuner. Reservanterna framhåller bl. a. att frågan om en utjämning av skattekraft mellan kommunerna principiellt sett är en statlig angelägenhet.

tror.-m (51.53 Stockholm lust: