Prop. 1983/84:19
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
Prop. 1983/84: 19
Regeringens proposition ] 983/84: 19
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge;
beslutad den 22 september l983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av rcgeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om dubbelbeskatt— ningsavtal mellan Sverige, Danmark. Finland. Island och Norge. Avtalet och ett till avtalet fogat protokoll har tagits in i lagen som bilaga.
Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga på inkomst som förvärvas efter utgången av det är då avtalet och protokollet träder i kraft samt på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandct eller senare. Avtalet och protokollet ersätter gällande internordiska dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögen- het.
Prop. 1983/84: 19
IJ
Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
Härigenom föreskrivs följande.
1 & Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall tillsammans med det proto- koll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 & Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 så Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestäm- melserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskatteverket.
4 .b" Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige. skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. [ anslutning härtill bestämmer regeringen från vilken tidpunkt lagen skall tillämpas på inkomst och förmögenhet som omfattas av lagen och fram till vilken tidpunkt äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas.
Prop. 1983/84: 19
OVERENSKOMST mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige til undgåelse al' dobbeltbeskat- ning for så vidt angår ind- komst- og formueskatter
Regeringerne i Danmark. Finland. Island. Norge og Sverige,
der (onsker at indgä en overenskomst til undgäelse af dohbeltbeskatning for så vidt angår indkomst- og for- mueskatter,
er blevet enige om fol- gende:
Artikel 1 De af (.)verensktmtsten ()m- fattede personer
Denne overenskomst skal finde anvendelse på perso- ner. der er hjemmehorende i en eller flere af de kontrahe- rende stater.
Artikel 2
De af overenskomsten om- fattede skuller
l. Denne overenskomst skal ftnde anvendelse pä ind- komst- og formueskatter. der pålignes på en kontraherende stats. dens politiske underaf- delingcrs eller dens lokale myndigheders vegne. uden hensyn til hvorledes de op- krzeves.
2. Som indkomst- og for- mueskatter skal anses alle skatter. der pålignes hele indkomsten. hele formucn el- ler dele af indkomsten eller formuen. herunder skatter af fortjeneste ved afhaendelsc af rörlig formue eller fast ejen- dom, samt skatter pä for- mueforogelse.
Suomen, Islannin. Norjan. Ruotsin ja Tanskan välinen SOPIMUS tulo- ja varallisuusveroja kos- kevan kaksinkertaisen vero- tuksen välttämiseksi
Suomen. Islannin. Norjan. Ruotsin ja Tanskan hallituk- set.
haluten tehdä sopimuksen tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi.
ovat sopineet seuraavasta:
l artikla Hen/(flöt, ju!/tin .wpimusta .tovelletaun
Tätä sopimusta sovellc— taan hcnkilöihin. jotka 'asu- vat sopimusvaltiossa tai useissa sopimusvaltioissa.
2 artikla Sapimuksen piiriin kuuluvat vera!
1. Tätä sopimusta sovellc- taan veroihin. jotka määrä- tään kunkin sopimusvaltion. sen valtiollisen osan tai pai- kallisviranomaisen lukuun tulon ja varallisuuden perus- teella. verojen kantotavasta riippumatta.
2. Tulon ja varallisuuden perusteella suoritettavina vcroina pidetään kaikkia ko- konaistulon tai kokonaisva- rallisuuden taikka tulon tai varallisuuden osan perus- teella suoritettavia veroja. niihin luettuina irtaimen tai kiinteän omaisuuden luovu- tuksesta saadun voiton pe- rusteella suoritcttavat verot sekä arvonnousun perus- teella suoritettavat verot.
4 Bila ga
AVTAL mellan Finland, Danmark. Is- land. Norge och Sverige för undvikande av dubbelbe- skattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
Regeringarna i Finland. Danmark. Island. Norge och Sverige har.
föranledda av önskan att ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträf— fande skatter på inkomst och förmögenhet.
överenskommit jande:
om föl—
Artikel 1
Personer på vilka uvlalel till— lämpas
Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de avtalsslu- tande staterna.
Artikel 2
Skatter som arri/lutas (11' av— talet
1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och för— mögenhet. som påförs för en- var av de avtalsslutande sta- ternas. dess politiska under- avdelningars eller lokala myndigheters räkning. obe- roende av det sätt på vilket skatterna uttages.
2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter. som utgår på in- komst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet. däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.
Prop. 1983/84: 19
SAMNINGUR milli Islands. Danmerkur. Finnlands, Noregs og
Svipjööar til aö komast hjå tvisköttun aö pvi er varöar skatta a tekjur og eignir
Rikisstjörnir Islands. Dan- merkur. Finnlands. Noregs og Svibjoöar.
sem teskja pess aö gera samning til aö koinast hja tvisköttun aö bvi er varöar skatta a tekjur og eignir.
hafa oröiö asättar um eftir- farandi:
]. gr.
AÖiIar sem
tekur til Samningur pessi tekur til
aöila sem eru heimilisfastir i
einu eöa fleiri aöildarrt'kj-
anna.
samningurinn
2. gr. Skattar sem .s'anzningm'inn tekur til
]. Samningur bessi tekur til skatta af tekjum og eignum sem eru älagöir vegna aöild— arrfkis, opinbers aöila eöa sveitarstjornar i pvi än tillits til bess a hvern hätt bcir eru alagöir.
2. Til skatta af tekjum og eignum teljast allir skattar sem lagöir eru ä heildartekj- ur. heildareignir eöa a peetti tekna og eigna. par meö tald- ir skattar af ägööa af sölu lausaijar eöa fasteigna. svo og skattar af verömaetis- aukningu.
OVERENSKOMST mellom Norge, Danmark, Finland. Island og Sverige til unngåelse av dohbeltheskat- ning med hensyn til skatter av inntekt og formue
Regieringene i Norge. Danmark. Finland. Island og Sverige.
som önsker ä inngä en overenskomst om unngäelse av dobbeltbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue,
er blitt enige om folgende:
Artikkel [ [)C personer SUI" UI'PFPIIS- kmnsten gielder'
Denne overenskomst får anvendelse på personer som er bosatt i en eller flere av de kontraherende stater.
Artikkel 2 De skatter som overenskom- sten gjelder
1. Denne overenskomst får anvendelse pä skatter av inntekt og formue som ut- skrives for regning av enhver av de kontraherende stater eller dcres regionale eller 10- kale tbrvaltningsmyndig- heter. uten hensyn til på hvil- ken måtc de utskrives.
2. Som skatter av inntekt og formue anses alle skatter som utskrives av den sam- lede inntekt, av den samlede formue, eller av deler av inn- tekten eller formucn, her- under skattcr av gevinst ved avhendelse av losore eller fast eiendom samt skatter av verdistigning.
AVTAL mellan Sverige. Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbe— skattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
Regeringarna i Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge har.
föranledda av önskan att ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträf- fande skatter pä inkomst och förmögenhet.
överenskommit om föl- jande:
Artikel 1 Personer på vilka avtalet till- lämpas
Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de avtalsslu- tande staterna.
Artikel 2 Skatter som omfattas av av- talet
1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och för- mögenhet. som påförs för en— varav de avtalsslutande sta- ternas. dess politiska under- avdelningars eller lokala myndigheters räkning. obe- roende av det sätt på vilket skatterna uttages.
2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter. som utgår på in- komst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet. däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.
Prop. 1983/84: 19
3. De gzeldende skatter, på hvilke overenskomsten skal finde anvendelse. er:
a) I Danmark:
1) indkomstskatten til sta- ten;
2) folkepensionsbidraget: 3) det sterlige folkepen- sionsbidrag;
4) bidraget til dagpengev fonden;
5) somandsskatten: 6) den saerlige indkomst- skat;
7) udbytteskatten: 8) den kommunale ind- komstskat;
9) kirkeskatten; 10) den amtskommunale indkomstskat; og
ll) formueskatten til sta- ten:
(herefter omtalt som "dansk skat”).
b) I Finland: I) den statslige indkomst- og formueskat;
2) kommunalskatten: 3) kirkeskatten: 4) somandsskatten; og 5) kildeskatten: (herefter omtalt som "finsk skat”).
c) I Island: 1) den statslige ind- komstskat:
2) den kommunale ind- komstskat; og
3) den statslige formue- skat;
(herefter omtalt som "is- landsk skat”).
d) 1 Norge: I) indkomst- og formue- skatten til staten;
2) indkomst- og formue— skatten til kommunerne;
3) indkomstskatten til fyl- kene:
4) ftellesskatten til skatte- fordelingsfonden;
3. Tällä hetkellä suoritet— tavat verot. joihin sopimusta sovelletaan. ovat:
a) Tanskassa: I) valtiontulovero:
2) kansaneläkemaksu; 3) erityinen kansaneläke- maksu:
4) päiväraharahastolle suoritettava maksu;
5) merimiesvero: 6) erityinen tulovero;
7) osinkovero; 8) kunnan tulovero;
9) kirkollisvero; 10) maakunnan tulovero; ja
11) valtion varallisuus- vero;
(jäljempänä "Tanskan vero").
b) Suomessa: I) valtion tulo- ja varalli- suusvero;
2) kunnallisvero; 3) kirkollisvero; 4) merimiesvero;ja 5) lähdevero: Gäljempänä vero”).
c) Islannissa:
[) valtiontulovero;
”Suomen
2) kunnan tulovero:ja
3) valtion varallisuusvero; Gäljempänä "Islannin vero").
d) Norjassa:
I) valtion tulo— ja varalli- suusvero:
2) kunnan tulo- ja varalli— suusvero;
3) maakunnan tulovero;
4) verojenjakorahastolle suoritettava yhteinen vero;
6
3. De för närvarande ut- gående skatter på vilka avta- let tillämpas är:
a) IDanmark: I) inkomstskatten till sta- ten;
2) folkpensionsbidraget; 3) det särskilda folkpen- sionsbidraget:
4) bidraget till ningfonden;
5) sjömansskatten: 6) den särskilda inkomst- skatten;
7) utdelningsskatten; 8) den kommunala in- komstskatten;
9) kyrkoskatten; 10) den amtskommunala inkomstskatten; och
11) förmögenhetsskatten till staten;
(i det följande benämnda "dansk skatt”).
b) I Finland: I) den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten;
2) kommunalskatten; 3) kyrkoskatten'. 4) sjömansskatten: och 5) källskatten: (i det följande benämnda "finsk skatt").
c) 1 Island: 1) den statliga inkomst- skatten:
2) den kommunala in- komstskatten: och
3) den statliga förmögen- hetsskatten:
(i det följande benämnda ”isländsk skatt").
d) 1 Norge: I) inkomst- och förmögen— hetsskattcn till staten;
2) inkomst- och förmögen- hetsskatten till kommunerna:
3) inkomstskatten till fyl- kena:
4) den gemensamma skat- ten till skattefördelningsfon— den;
dagpen-
Prop. 1983/84: 19
3. Gildandi skattar sem samningurinn tekur til eru bessir:
a) IDanmörku: 1) tekjuskattur til rikisins;
2) ellilifeyristrygginga- giald;
3) se'rstakt tryggingagjald;
4) sjukradagpeningasjöös- gjald;
5) sjömannaskattur; 6) sérstakur tekjuskattur;
ellilifeyris-
7) ägööahlutaskattur; 8) tekjut'ttsvar til sveitarfé- laga;
9) kirkjuskattur; 10) tekjuutsvar til amta; Og
11) eignarskattur til rikis- ins; (hér eftir nefndir ”danskur skattur”).
b) IFinnlandi:
I) tckju— og eignarskattur til rikisins;
2) utsvar til sveitarfélaga; 3) kirkjuskattur:
4) sjömannaskattur; og '
5) afdråttarskattur; (hér eftir nefndir "finnskur skatt- ur").
C) A Islandi:
]) tekjuskattur til rtkisins:
2) tekjudtsvar til sveitarfé- laga; og
3) eignarskattur til rikis- ins: (hér eftir nefndir "islenskur skattur").
d) INoregi: 1) tekju- og eignarskattur til rikisins:
2) tekju- og eignarutsvar til svcitarfélaga:
3) tekjuskattur til fylkja;
4) tekjuskattur til skatta- jöfnunarsjöös;
3. De skatter som for ti-
den utskrives og kommer inn under overenskomsten er:
a) IDanmark:
l) inntektsskatten til sta- ten;
2) folkepensjonsbidraget;
3) det saerskilte folkepen- sjonsbidraget;
4) bidraget til dagpenge- fondet;
5) sjömansskatten: 6) den szerskilte inntekts- skatten:
7) utbytteskatten; 8) den kommunale inn— tektsskatten;
9) kirkeskatten; 10) den amtskommunale inntektsskatten: og
11) formueskatten til sta- ten; (i det folgende kalt "dansk skatt").
b) I Finland: ]) inntekts- og formues- skatten til staten;
2) kommuneskatten; 3") kirkeskatten; 4) sjömannskatten: og 5) kildeskatten: (i det fel- gende kalt "finsk skatt”).
c) IIsland: 1) inntektsskatten til sta- ten:
2) inntektsskatten til kom- munene;og
3) formuesskatten til sta— ten; (i det falgende kalt "is- landsk skatt").
d) 1 Norge: I) inntekts- og formues— skatten til staten;
2) inntekts- og formues- skatten til kommunene;
3) inntektsskatten til fyl- kene:
4) fellesskatten til Skatte- fordelingsfondet;
7
3. De för närvarande ut- gående skatter på vilka avta- let tillämpas är:
a) I Danmark: 1) inkomstskatten till sta- ten:
2) folkpensionsbidraget;
3) det särskilda folkpen- sionsbidraget:
4) bidraget till ningfonden;
5) sjömansskatten;
6) den särskilda inkomst- skatten;
7) utdelningsskatten; 8) den kommunala in- komstskatten:
9) kyrkoskatten: 10) den amtskommunala inkomstskatten; och
11) förmögenhetsskatten
till staten; (i det följande be- nämnda "dansk skatt").
dagpen—
b) I Finland: I) den statliga inkomst— och förmögenhetsskatten;
2) kommunalskatten; 3) kyrkoskatten: 4) sjömansskatten; och 5) källskatten; (i det föl- jande benämnda "finsk skatt").
c) ] Island: 1) den statliga inkomst- skatten:
2) den kommunala in- komstskatten: oeh
3) den statliga förmögen- hetsskatten; (i det följande benämnda "isländsk skatt").
d) [Norge: I) inkomst- och förmögen- hetsskatten till staten;
2) inkomst— och förmögen- hetsskatten till kommunerna;
3) inkomstskatten till fyl- kena;
4) den gemensamma skat- ten till skattefördelningsfon- den:
Prop. 1983/84: 19
5) afgiften til staten af honorarcr til udenlandske kunstnere: og
6) somandsskatten:
(herefter omtalt som "norsk skat").
e) I Sverige: ]) indkomstskatten til sta- ten. herunder somandsskat- tcn og kuponskatten:
2) bevillingsafgiften for visse offentlige forestillingcr:
3) "ersättningsskatten": 4) "utskiftningsskatten"; 5) den kommunale ind- komstskat: og 6) formueskatten til sta- ten: '
(herefter omtalt som "svensk skat").
4. Overenskomsten skal også ftnde anvendclse på alle skatter af samme eller va:- sentlig samme art. der efter denne overenskomsts un- derskrivelse pålignes som til- laeg til eller i stedet for de gaeldende skatter. De kompe- tente myndigheder i de kon- traherende stater skal give hinanden under—retning om vacsentlige Lendringer. som er företaget i deres respektive skattelove.
5. Overenskomsten finder ikke for nogen af de kontra- herende staters vedkom- mende anvendelse på szerlige skatter af gevinster ved Iot- teri og vaeddemäl eller på arve- og gaveskatter.
Artikel 3 Almindelige definitioner
I. Medmindre andet frem- går af sammenhangen, har i denne overenskomst fol- gende udtryk den nedenfor angivne betydning:
5) ulkomaisille taiteilijoillc maksettavista hyvityksistä suoritettava maksu valtiolle'. ja
6) merimiesvero; (jäljcmpänä vero").
e) Ruotsissa: ]) valtion tulovero. siihen luettuina merimiesveroja ku- ponkivero;
"Norjan
2) eräistä julkisista esityk- sistä suoritettava suostunta- maksu;
3) korvausvero; 4) jakovero;
5) kunnan tulovero;ja
6) valtion varallisuusvero: (jäljempänä "Ruotsin vero").
4. Tätä sopimusta sovelle- taan myös kaikkiin samanlai- siin tai pääasialliscsti saman- luonteisiin veroihin. joita on sopimuksen allekirjoitta- misen jälkeen suoritettava tällä hetkellä suoritettavien verojen ohella tai asemesta. Sopimusvaltioiden toimival- taisten viranomaisten on il— moitettava toisilleen vero- lainsäädäntöönsä tehdyistä olennaisista muutoksista.
5. Sopimusta ei missään sopimusvaltiossa sovellcta erityiseen arpajaisista ja ve- donlyönnistä saadun voiton verottamiseen eikä perinnön ja Iahjan verottamiseen.
3 artikla Yleiset määritelmät 1. Jollei asiayhteydestä muuta johdu. on täta sopi- musta sovellettaessa seuraa- villa sanonnoilla jäljempänä mainittu merkitys:
8
5) avgiften till staten på ersättningar till utländska ar- tister: och
6) sjömansskatten: (i det följande benämnda "norsk skatt”).
e) I Sverige: I) den statliga inkomst- skatten. däri inbegripna sjö- mansskatten och kupong- skatten:
2) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställning- ar;
3) crsättningsskatten: 4) utskiftningsskatten; 5) den kommunala in- komstskatten; och
6) den statliga förmögen- hetsskatten:
(i det följande benämnda "svensk skatt").
4. Detta avtal tillämpas även på skatter av samma el- ler i huvudsak likartat slag. som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närva- rande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skatte- lagstiftning.
5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslu- tande stat på särskild be- skattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på be- skattning av arv och gåva.
Artikel 3 Allmänna definitioner
1. Om inte sammanhanget föranleder annat. har vid till- lämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angi- ven betydelse:
Prop. 1983/84: 19
5.) gjald til rikisins af bokn- un til erlendra listamanna: og
6) sjömannaskattur: the'r eftir nefndir "norskur skatt- ur").
e) lSvrbjöö:
I) tekjuskattur til rikisins. bar med talinn sjömanna- skattur og agööahlutaskatt- ur:
2) "bevillingsavgiften för vissa offentliga föreställning- ar":
3) "ersättningsskatten"; 4) "utskiftningsskatten"; 5) tekjutitsvar til sveitarfé- laga;og
6) eignarskattur til rikis— ins: (hér eftir nefndir "sanskur skattur”). 4. Samningurinn tekur einnig til skatta sömu eöa svipaörar tegundar sem lagö- ir veröa ä eftir undirritun samnings bessa til viöbötar eöa i staöinn fyn'r gildandi skatta. Baer stjörnvöld i aöildarrtkjunum skulu gefa hvert ööru upplysingar um meiri hattar breytingar sem geröar veröa & skattalögum hvers aöildarrikis um sig.
5. Samningurinn tekur ekki. aö bvi er neitt aöild- amkjanna varöar. til sér- stakra skatta af ågööa af happdraetti og veömälum eöa skatta af arft eöa giöfum.
3. gr. Almennar skilgreiningar
1. I samningi bessum merkja neöangreind hugtök eftirfarandi. nema annaö leiöi af samhenginu:
5) avgiften til staten på honorarer til utenlandske kunstnere m.v.: og
6) sjömansskatten: (i det folgcnde kalt "norsk skatt").
e) lSverige:
I) inntektsskatten til sta- ten. herunder sjomannsskat- ten og kupongskatten:
2) bevillingsavgiften for visse offentlige forestillingcr:
3) ersatningsskatten: 4) utskiftningsskatten;
5) inntektsskatten til kom- munene;og
6) formuesskatten til sta- ten; (i det folgende kalt "svensk skatt").
4. Denne overenskomst gjelder også skatter av sam- me eller vesentlig lignende an som etter undertegning av overenskomsten utskrives i tillegg til eller i stedet for de gjeldende skatter. De kom- petente myndigheter i de kontraherende stater skal un- derrctte hverandre om ve- sentlige endringer som blir foretatt i de respektive staters skattelovgivning.
5. Overenskomsten får ikke i noen av de kontrahe- rende stater anvendclse på sacrskilte skatter av gevinster ved lotterier og veddcmål. el- ler på skatter av arv og gaver.
Artikkel 3 Alminnelige definisjoner
1. När ikke annet fremgår av sammenhengen, har fol- gende uttrykk i overenskom- sten denne betydning:
9
5) avgiften till staten på ersättningar till utländska ar- tister: och
6) sjömansskatten: (i det följande benämnda "norsk skatt").
e) I Sverige: 1) den statliga inkomst— skatten. däri inbegripna sjö- mansskatten och kupong- skatten:
2) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställning- ar;
3) ersättningsskatten: 4) utskiftningsskatten; 5) den kommunala in- komstskatten; och
6) den statliga förmögen- hetsskatten: (i det följande benämnda "svensk skatt").
4. Detta avtal tillämpas även på skatter av samma el- ler i huvudsak likanat slag. som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närva- rande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skatte- lagstiftning.
5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslu- tande stat på särskild be- skattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på be- skattning av arv och gåva.
Artikel 3 Allmänna definitioner
1. Om inte sammanhanget föranleder annat. har vid till- lämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angi- ven betydelse:
Prop. 1983/84: 19
a) "Danmark" betyder Kongeriget Danmark; ”Fin- land" betyder Republikken Finland; "Island" betyder Republikken Island; "Norge" betyder Kongeri- get Norge; "Sverige" bety- der Kongen'get Sverige;
Udtrykket omfatter også ethvert område beliggende udenfor de respektive landes territorialfarvande, indenfor hvilket denne stat ifolge sin lovgivning og i overensstem- melse'med folkeretten har rettigheder med hensyn til udforskning og udnyttelse af naturforekomster på havbun- den eller i dennes under- grund (sådant område be- nzevnes i denne overens- komst ”kontinentalsokkel”);
Udtrykket ”Danmark" omfatter ikke Faraerne og Grönland; udtrykket "Fin- land” omfatter for så vidt an- går den finske kommunalskat ikke landskabet Åland; ud- trykket "Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Bjornpen). Jan Mayen og de norske områder (”bilande”) udenfor Europa:
b) "person" omfatter en fysisk person, et selskab og enhver anden sammenslut- ning af personer;
c) "selskab” betyder enhver juridisk person eller enhver sammenslutning. der i skattemaessig henseende behandles som en juridisk person;
d) ”foretagende i en kon- traherende stat" og "foreta- gende i en anden kontrahe- rende stat" betyder hen- holdsvis et foretagende, som drives af en person. det er hjemmehorende i en kontra-
a) "Suomi" tarkoittaa Suomen Tasavaltaa: "ls- lanti” tarkoittaa Islannin Ta— savaltaa; ”Nerja” tarkoittaa Norjan Kuningaskuntaa: "Ruotsi” tarkoittaa Ruotsin Kuningaskuntaa; "Tanska" tarkoittaa Tanskan Kunin-
gaskuntaa:
sanonta käsittää myös kunkin valtion aluevesien ul- kopuolella olevat alueet, joilla tällä valtiolla lainsää- däntönsä mukaan ja kansain- välisen oikeuden mukaisesti on oikeuksia merenpohjan ja sen sisustan luonnonvarojen tutkimiseen ja hyväksikäyt- töön (tällaista aluetta kutsu- taan tässä sopimuksessa ”mannerjalustaksi”);
sanonta ”Tanska" ei kä- sitä Färsaaria eikä Grönlan- tia; sanonta ”Suomi" ei Suo- men kunnallisveron osalta käsitä Ahvenanmaan maa- kuntaa: sanonta "Norja" ei käsitä Huippuvuoria (jolla tarkoitetaan myös Karhu- saarta). Jan Mayenia eikä Euroopan ulkopuolella ole- via Norjan alueita ("bi- land"): b) "henkilö" käsittää luonnollisen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliittymän;
c) ”yhtiö” tarkoittaa oi- keushenkilöä tai muuta, jota verotuksessa käsitellään oi- keushenkilönä;
d) ”sopimusvaltiossa oleva yritys”ja "toisessa so- pimusvaltiossa oleva yritys" tarkoittaa yn'tystä, jota sopi- musvaltiossa asuva henkilö harjoittaa. ja vastaavasti yri- tystä, jota toisessa sopimus-
10
3) ”Danmark” åsyftar Konungariket Danmark: ”Finland" åsyftar Republi- ken Finland; "Island” åsyf- tar Republiken Island; "Norge" åsyftar Konungari- ket Norge; "Sverige" åsyf- tar Konungariket Sverige:
uttrycket omfattar även varje utanför respektive stats territorialvatten beläget om- råde. inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med in- ternationell rätt har rättighe- ter med avseende på ut- forskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbott- nen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinental- sockel");
uttrycket "Danmark" in- begriper inte Färöarna och Grönland: uttrycket "Fin- land" inbegriper inte land- skapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; ut- trycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön). Jan Mayen och de norska omrä- dena ("biland") utanför Eu- ropa;
b) ”person" inbegriper fysisk person, bolag och an- nan sammanslutning;
c) "bolag" åsyftar juri- disk person eller annan som i beskattningshänseende be- handlas såsom juridisk per- son;
(1) "företag i en avtalsslu- tande stat" och "företag i annan avtalsslutande stat” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat. respekti- ve företag som bedrivs av
Prop. 1983/84: 19
merkir Danmörk; merkir) Lyö- veldiö Finnland; "Island" merkir Lyöveldiö Island: "Noregur" merkir Konungs- rr'kiö Noreg; ”Svr'pjöö" merk- ir Konungsrikiö Svrbjöö;
a) "Danmörk” Konungsrr'kiö ” Finnland"
hugtakiö tekur einnig til sérhvers svaeöis utan land- helgi hvers rikis par sem rrkiö samkvzemt löggjöf sinni og i samraemi vii) pjööarétt å rétt til rannsöknar og hagnytingar & natturuauölindum å hafs- botni eöa i honum (slfkt svaöi er ( samningi bessum nefnt "Iandgrunn”);
hugtakiö ”Danmörk” tek- ur ekki til Faereyja og Green- lands; hugtakiö "Finnland" tekur ekki til landsvazöisins Ålands aö bvr' er varöar finnskt utsvar til sveitar- fe'laga; hugtakiö "Noregur" tekur ekki til Svalbaröa (p.m.t. Bjarnarey), Jan Mayen og norskra svazöa ("biland") utan Evröpu;
b) "aöili" merkir mann. félag og hvers konar önnur samtök;
c) '”fe'lag" merkir lögaöila eöa hvern bann annan sem talinn er lögaöili aö pvi er skatta varöar;
d) "fyrirtaeki ( aöildarrfki" og "fyrirt'ceki t' ööru aöild- arrt'ki'" merkir annars vegar fyrirtzeki sem rekiö er af aöila. heimilisföstum 1' einu aöildarrtki og hins vegar fyr— irt'ceki sem rekiö er af aöila
a) "Danmark" betyr Kon- geriket Danmark; "Finland” betyr Republikken Finland; "Island” betyr Republikken Island; "Norge" betyr Kon- geriket Norge; ”Sverige" betyr Kongeriket Sverige;
uttrykket omfatter også ethvert område utenfor ved- kommende stats territorial- farvann, der denne stat i samsvar med sin lovgivning og folkeretten har rettigheter med hensyn til undersökelse og utnyttelse av naturföre- komster på havbunnen eller i dens undergrunn (slikt områ- de kalles i denne overens- komst "kontinentalsokkel");
uttrykket "Danmark" om- fatter ikke Faerpene og Gron- land; uttrykket "Finland”
omfatter ikke landområdet Aland for så vidt angår den
finske kommuneskatten; ut- trykket ”Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Björnsbya). Jan Mayen og de norske biland utenfor Euro- pa:
b) "person" omfatter en fysisk person. et selskap og enhver annen sammenslut- ning;
c) "selskap" betyr enhver juridisk person eller enhver enhet som i skattemessig henseende blir behandlet som en juridisk person:
d) "foretagende i en kon- traherende stat" og "foreta- gende i en annen kontrahe- rende stat" betyr henholds- vis et foretagende som drives av en person bosatt i en kon- traherende stat og et foreta-
|]
&) "Danmark" åsyftar Konungariket Danmark; "Finland” åsyftar Republi- ken Finland; "Island" åsyf- tar Republiken Island; "Norge" åsyftar Konungari- ket Norge; "Sverige" åsyf- tar Konungariket Sverige;
uttrycket omfattar även varje utanför respektive stats territorialvatten beläget om- råde. inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med in- ternationell rätt har rättighe- ter med avseende på ut- forskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbott- nen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinental- sockel”);
uttrycket "Danmark” in- begriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Fin- land” inbegriper inte land- skapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten: ut- trycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön). Jan Mayen och de norska områ- dena ("biland") utanför Eu- ropa;
b) "person" inbegriper fysisk person, bolag eller an- nan sammanslutning;
c') "bolag" åsyftar juri- disk person eller annan som i beskattningshänseende be— handlas såsom juridisk per- son;
d) "företag i en avtalsslu- tande stat” och "företag i annan avtalsslutande stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respekti- ve företag som bedrivs av
Prop. 1983/84: 19
herende stat. og et foreta- gendc. som drives af en per- son. der er hjemmehetrende i en anden kontraherende stat:
e) "statsborger" betyder fysiske personer. der har ind- fodsret i en kontraherende stat ogjuridiske personer el- ler andre sammenslutninger. der består i kraft af gwldendc lovgivning i en kontraheren- de stat;
f) "international trafik" betyder ved anvendelsen af overenskomsten i en kontra- herende stat enhver trans- port med et skib eller luftfar- toj. der anvendes af et foreta- gende. hvis virkelige ledelse har sit sade i en anden kon- traherende stat. bortset fra tilfzelde. hvor skibet eller luftfartojet udelukkende an- vendes mellem pladser i den forstnaevnte stat;
g) "kompetente dighed" betyder:
l) i Danmark: ministeren for skatter og afgifter:
2) i Finland: finansmini- steriet;
myn-
3) i Island: finansmini- steren;
4) i Norge: linans- og told- departementet:
5) i Sverige: finansmini- steren;
eller den myndighed i enhver af disse stater. til hvilken det overdrages at be- handle sporgsmål vedroren- de denne overenskomst.
2. Ved anvendelse af den- ne overenskomst i en kontra- herende stat skal, med- mindre andet folger af sam- menhzengcn. ethvert udtryk. som ikke er defineret deri, till:egges den betydning, som det har i denne stats lovgiv- ning om de skatter, hvorpå overenskomsten finder an- vendelse.
valtiossa asuva henkilö har- joittaa:
e) "kansalainen" tarkoit- taa luonnollista henkilöä. jolla on sopimusvaltion kan- salaisuus. sekä oikeushenki- löä. yhtymää tai muuta yh- tecnliittymää. joka on muo- dostettu sopimusvaltiossa voimassa olevan lainsäädän- nön mukaan:
f) "kansainvälinen lii- kenne" tarkoittaa sopimusta sopimusvaltiossa sovellet- taessa kuljetusta laivalla tai ilma-aluksella, jota käyttä- vän yrityksen tosiasiallinen johto on toisessa sopimus- valtiossa. paitsi milloin lai- vaa tai ilma-alusta käytetään ainoastaan ensiksi maini- tussa valtiossa olevien paik- kojen välillä:
g) ”toimivaltainen viran- omainen" tarkoittaa:
I) Tanskassa: vero- ja maksuministeriä; 2) Suomessa: valtio- varainministeriötä;
3) Islannissa: varainministeriä:
4) Norjassa: valtiovarain- ja tullidepartementtiä;
5) Ruotsissa: valtiovarain- ministeriä:
tai sitä kunkin valtion vira- nomaista. jolle annetaan teh- täväksi hoitaa tätä sopimusta koskevia kysymyksiä.
valtio-
2. Kun sopimusvaltio so- veltaa tätä sopimusta. katso- taan jokaisella sanonnalla. jota ei olc sopimuksessa määritelty ja jonka osalta asiayhteydestä ei muuta johdu. olevan se merkitys. joka sillä on tämän valtion sopimuksessa tarkoitettuihin veroihin sovellettavan lain- säädännön mukaan.
l') person med hemvist i annan avtalsslutande stat;
e) "medborgare" åsyftar fysisk person som har med- borgarskap i en avtalsslu- tandc stat och juridisk per- son eller annan sammanslut— ning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutandc stat:
f) "internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp el- ler luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslu- tande stat. utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten:
g") "behörig myndighet" åsyftar:
[) i Danmark: ministern för skatter och avgifter:
2) i Finland: finansminis- teriet:
3) i Island: finansminis- tern:
4) i Norge: finans- och tulldepartemcntet:
5) i Sverige: finansminis- tern;
eller den myndighet i en- var av dessa stater åt vilken uppdrages att handha frågor rörande detta avtal.
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses. såvida inte samman- hanget föranleder annat. var- je uttryek som inte definie- rats i avtalet, ha den betydel- se som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rö- rande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.
Prop. [983/84: 19
heimilisföstum ( ööru aöild- arriki:
e) "rrkisborgari" merkir mann sem a rtkisfang i aöild- arrr'ki. svo og lögaöila eöa önnur samtök sem stofnaö er til samkvacml lögum sem gilda r' aöildarrikinu:
f) "flutningar a albjööa- leiöum" merkir i samningi bessum flutninga meö skipi cöa loftfari sem notaö er af fyrirtwki sem hefur raun- verulega framkvaemdastjörn t' ööru aöildarrtki. nema pvr' aöeins aö skipiö eöa loftfariö sé eingöngu notaö r' förum milli staöa t' fyrrnefnda rr'kinu:
g) "baer stjörnvöld" merkir:
l)i Danmörku: skatta- mälaraöherra:
2)i Finnlandi: tjårmåla- räöuneytiö:
3)ä Islandi: fjärmåla- räöherra;
4) r' Noregi: fjärmala— og tollaräöuneytiö;
5) t' Svfbjöö: raöherra;
eöa bao stjörnvald [ hverju bessara rikja sem faliö er aö annast malet—ni varöandi samning pennan.
fjärmala-
2. Viö beitingu aöildar- rr'kis a samningi pessum skal. nema annaö leiöi af sam- henginu. sérhvert hugtak sem ekki er skilgreint i samningnum hafa på merkingu sem hugtakiö hefur samkvzemt löggiöf hlutaö- eigandi rrkis varöandi på skatta sem samningurinn tek- urtil.
gende som drives av en per- son bosatt i en annen kontra- herende stat:
e) "statsborger" betyr enhver fysisk person som er borger av en kontraherende stat og enhver juridisk per- son eller annen sammen-
slutning som erverver sin status som sådan i henhold til gjeldende lovgivning i en kontraherende stat:
f) "internasjonal fart" be- tyr ved anvendelsc av over- enskomsten i en kontrahe- rende stat transport med skip eller luftfartoy som drives av et foretagende som har sin virkeligc ledelse i en annen kontraherende stat. unntatt när skipet eller luftliartoyet gåri fart utelukkende mellom steder i den forstnevnte stat”.
g) "kompetent myndig- het" betyr:
]) i Danmark: ministeren for skatter og avgifter:
2)i Finland: finansmini- steriet;
3) i Island: finansmini- steren;
4) i Norge: finans- og toll- departementet;
5)i Sverige: finansmini- steren.
eller den myndighet i enhver av disse stater som har fullmakt til å behandle spörsmål vedrmrende denne overenskomst.
2. Ved en kontraherende stats anvendelsc av denne overenskomst skal ethvert uttrykk som ikke er definert i overenskomsten. när ikke annet fremgår av sammen- hengen. ha den betydning som folger av lovgivningen i vedkommende stat med hen- syn til de skatter som over- enskomsten får anvendelsc
I3 person med hemvist i annan avtalsslutande stat;
e) "medborgare” åsyftar fysisk person som har med- borgarskap i en avtalsslu- tande stat och juridisk per- son eller annan sammanslut- ning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat:
i) "internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp el- ler luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslu— tande stat. utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten;
g) "behörig myndighet" åsyftar:
]) i Danmark: ministern för skatter och avgifter:
2) i Finland: finansminis- teriet:
3) i Island: finansminis- tern;
4) i Norge: linans- och tulldepanementet;
5) i Sverige: tinansminis- tern:
eller den myndighet i en— var av dessa stater åt vilken uppdragcs att handha frågor rörande detta avtal.
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte samman- hanget föranleder annat. var— je uttryck som inte definie- rats i avtalet. ha den betydel- se som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rö- rande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.
Prop. 1983/84: 19
Artikel 4 Skattema'ssigt hjemsted
I. I denne overenskomst betyder udtrykket "en per- son. der er hjemmehorende i en kontraherende stat" enhver person. som i hen- hold til lovgivningen i denne stat er skattepligtig der på grund af hjemsted. bopz-el. le- delsens saede eller ethvert andet lignende kriterium. Dette udtryk omfatter dog ikke en person. hvis skatte- pligt i denne stat er begravn- set til indkomst fra kilder i denne stat eller der beroende formue.
2. I tilfzeldc. hvor en fysisk person efter bestem- melserne i stykke l er hjem- mehorende i flere kontrahe- rende stater. bestemmes hans status efter folgende regler:
a) I—Ian skal anses for at vazre hjemmehorende i den stat. i hvilken han har en fast bolig til sin rådighed: hvis han har en fast bolig til sin rådighed i flere stater, skal han anses för at vaere hjern- mehorende i den stat. med hvilken han har de stafrkeste personlige og ökonomiske forbindelser (midtpunkt for sine Iivsinteresser):
b) hvis det ikke kan af- göres. i hvilken stat han har midtpunkt for sine livsinter- esser. eller hvis han ikke har en fast bolig til sin rådighed i nogen af staterne. skal han anses for at vaere hjemme- horende i den stat. i hvilken han saadvanligvis har ophold;
c) hvis han swdvanligvis har ophold i flere stater. eller hvis han ikke har sådant ophold i nogen af dem. skal han anses for at vzere hjem- mehorende i den stat. i hvil- ken han er statsborger:
4 artikla Kotipaikka
l. Tätä sopimusta sovel- lettaessa sanonnalla ”sopi- musvaltiossa asuva henkilö” tarkoitetaan henkilöä. joka tämän valtion lainsäädännön mukaan on siellä verovelvol- linen kotipaikan. asumisen. liikkcen johtopaikan tai muun sellaisen seikan no- jalla. Sanonta ei kuitenkaan käsitä henkilöä.joka on tässä valtiossa verovelvollinen vain tässä valtiossa olevista lähteistä saadun tulon tai siellä olevan varallisuuden perusteella.
2. Milloin luonnollinen henkilö on I kappaleen mää- räysten mukaan useassa so- pimusvaltiossa asuva. määri- tetään hänen kotipaikkansa seuraavasti:
a) hänen katsotaan asuvan siinä valtiossa, jossa hänen käytettävänään on vakinai— nen asunto;jos hänen käytet- tävänään on vakinainen asunto useassa valtiossa. katsotaan hänen asuvan siinä valtiossa.johon hänen henki- Iökohtaisct ja taloudelliset suhteensa ovat kiinteimmät (elinetujen keskus);
b) jos ei voida ratkaista. missä valtiossa hänen elin— etujensa keskus on. tai jos hänen käytettävänään ei ole vakinaista asuntoa missään valtiossa. katsotaan hänen asuvan siinä valtiossa. jossa hän oleskelee pysyvästi:
c) jos hän oleskelee pysy— västi useassa valtiossa tai ei oleskele pysyvästi missään niistä. katsotaan hänen asu- van siinä valtiossa, jonka kansalainen hän on:
14
Artikel4 Hemvisr
I. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist. bo- sättning. plats för företags- ledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket in- begriper emellertid inte per- son som är skattskyldig i denna stat endast för in- komst från källa i denna stat eller för förmögenhet belä- gen där.
2. Dä på grund av bestäm- melserna i stycke l fysisk person har hemvist i flera av- talsslutande stater. bestäms hans hemvist på följande sätt:
a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bo— stad som stadigvarande står till hans förfogande: om han har en sådan bostad i flera stater. anses han ha hemvist i den stat med vilken hans per- sonliga och ekonomiska för- bindelser är starkast (cent- rum för levnadsintressena):
b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina Ievnadsintressen el- ler om han inte i någon stat har en bostad som stadigva- rande står till hans förfogan- de. anses han ha hemvist i den stat där han stadigvaran- de vistas;
c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem. anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;
Prop. 1983/84: 19
4. gr. Heimilisfesti
I. I samningi bessum merkir hugtakiö "aÖili heim- ilisfastur 1' aöildarrfki" aöila sem aö lögum bess rr'kis er skattskyldur par vegna heim- ilisfesti. busetu, stjörnar— aöseturs eöa af öörum svip- uöum astaeöum. Hugtakiö tekur bö ekki til aöila sem er skattskyldur 1' bessu rrki ein- ungis af tekjum sem eiga uppruna sinn bar eöa af eign- um sem par cm.
2. Pegar maöur telst heimilisfastur ifleiri en "einu aöildam'ki samkvaemt ]. tl.- skal urskuröa um heimilis- festi hans eftir neöangreind- um reglum:
a) Maöur telst heimilis- fastur '1' bvi r1'ki bar sem hann ä fast heimili: eigi hann fast heimili 1' fleiri rr'kjum telst hann heimilisfastur 1' pvr' rrki sem hann er nånast tengdur persönulega og tjär- hagslega (miöstöö personu- hagsmuna);
b) ef ekki er unnt aö å- kvaröa 1' hvaöa rfki maöur hefur miöstöö personu- hagsmuna sinna eöa ef hann a ekki fast heimili 1' neinu rfkjanna telst hann heimilis- fastur i pvi rr'ki bar sem hann dvelst aö jafnaöi;
c) ef maöur dvelst aö jafnaöi 1' fleiri en einu nkj- anna eöa dvelst ekki aö jafnaöi i neinu beirra telst hann heimilisfastur i pvi r1'ki bar sem hann & rfkisfang;
Artikkel 4 Skattemessig hope!
]. I denne overenskomst betyr uttrykket ”person bo- satt i en kontraherende stat" enhver person som i henhold til lovgivningen i denne stat er skattepliktig der på grunn- lag av domisil. bopel. sete for foretagendets ledelse, eller ethvert annet lignende krite- rium. Uttrykket omfatter imidlertid ikke noen person som er skattepliktig i denne stat bare på grunnlag av inn- tekt fra kilderi denne stat el- ler formue som befinner seg der.
2. När en fysisk person et- ter bestemmelsene i punkt 1 har bopel i flere kontrahe- rende stater. skal hans status avgjores etter folgende regler:
a) han skal anses for bo- satt i den stat hvor han dis- ponerer fast bolig. Hvis han disponerer fast bolig i flere stater. skal han anses for bo- satt i den stat hvor han har de sterkeste personlige og oko- nomiske förbindelser (sen- trum for livsinteressene):
b) hvis det ikke kan bringes på det rene i hvilken stat han har sentrum for livs- interessene. eller hvis han ikke har en fast bolig i noen av de kontraherende stater. ska] han anses for bosatt i den stat hvor han har vanlig opphold;
c) hvis han har vanlig opp- hold i flere stater eller ikke i noen av dem, skal han anses for bosatt i den stat i hvilken han er statsborger;
IS
Artikel 4
Hemvist
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist. bo- sättning. plats för företags- ledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket in- begriper emellertid inte per- son som är skattskyldig i denna stat endast för in- komst från källa i denna stat eller för förmögenhet belä- gen där.
2. Då på grund av bestäm- melserna i punkt 1 fysisk per- son har hemvist i flera av- talsslutande stater. bestäms hans hemvist på följande sätt:
a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bo- stad som stadigvarande står till hans förfogande: om han har en sådan bostad i flera stater. anses han ha hemvist i den stat med vilken hans per- sonliga och ekonomiska för- bindelser är starkast (eentv rum för levnadsintressena);
b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen el- ler om han inte i någon stat har en bostad som stadigva- rande står till hans förfogan- de. anses han ha hemvist i den stat där han stadigvaran- de vistas;
c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem. anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare:
Prop. 1983/84: 19
d) er han statsborger i flere stater. eller er han ikke statsborger i nogen af dem. skal de kompetente myn— digheder i de pågreldende kontraherende stater afgere sporgsmålet ved gensidig af- tale.
3. I tilfaelde. hvor en ikke- fysisk person efter bestem- melserne i stykke l er hjem- mehorende i flere kontrahe- rende stater. skal den anses for at vzere hjemmehorende i den stat. i hvilken dens vir- kelige ledelse har sit saede.
Artikel 5 Fast driftsxted
1. I denne overenskomst betyder udtrykket "fast driftssted" et fast forret- ningssted. gennem hvilket et foretagendes virksomhed helt eller delvis udoves.
2. Udtrykket "fast drifts- sted" omfatter navnlig:
a) et sted, hvorfra et fore- tagende ledes:
b) en filial;
c) et kontor:
d) en fabrik;
e) et vaerksted: og I) en grube. en olie- eller gaskilde. et stenbrud eller ethvert andet sted. hvor na- turforekomster udvindes.
3. Et bygnings-. anlaegs- eller monteringsarbejde ud- gar kun et fast driftssted. hvis det varer mere end l2 måneder.
4. Uanset de foranstående bestemmelser i denne artikel skal udtrykket "fast drifts- sted" anses for ikke at om- fatte:
d) jos hän on usean val- tion kansalainen tai ei ole minkään valtion kansalainen. on asianomaisten sopimus- valtioiden toimivaltaisten viranomaisten ratkaistava asia keskinäisin sopimuksin.
3. Milloin muu kuin luon- nollinen henkilö on I kappa- leen määräysten mukaan useassa sopimusvaltiossa asuva. katsotaan henkilön asuvan siinä valtiossa. jossa sen tosiasiallinen johto on.
5 artikla Kiinteä toimipaikka
I. Tätä sopimusta sovel- lettaessa sanonnalla "kiinteä toimipaikka" tarkoitetaan kiinteää liikepaikkaa. josta yrityksen toimintaa koko- naan tai osaksi harjoitetaan.
2. Sanonta "kiinteä toimi- paikka" käsittää erityisesti: a) yrityksenjohtopaikan:
b) sivuliikkeen:
c) toimiston:
d) tehtaan;
e) työpajan;ja D kaivoksen. öljy- tai kaa- sulähteen. louhoksen tai muun paikan. jossa luonnon- varoja Iouhitaan.
3. Paikka. jossa harjoite- taan rakennus- tai asennus- toimintaa. muodostaa kiin- teän toimipaikan vain. jos toiminta kestää yli kahden- toista kuukauden ajan.
4. Tämän artiklan edellä olevien määräysten estä- mättä sanonnan "kiinteä toi— mipaikka" ei katsota käsittä- vän:
lf)
d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem. avgör de behöriga myndigheterna i berörda av- talsslutande stater frägan ge- nom ömsesidig överenskom- melse.
3. Då på grund av bestäm- melserna i stycke ] annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater. anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.
Artikel 5 Fast driftställe
I. ' Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadig- varande plats för affärsverk- samhet. från vilken ett före- tags verksamhet helt eller delvis bedrivs.
2. Uttrycket "fast drift- ställe" innefattar särskilt:
a) plats för företagsled- ning;
b) filial:
e) kontor:
d) fabrik:
e) verkstadzoch
f) gruva. olje- eller gas- källa. stenbrott eller annan plats för utvinning av natur- tillgångar.
3. Plats för byggnads-. an- läggnings- eller installations- arbete utgör fast driftställe endast om verksamheten på- går mer än tolv månader.
4. Utan hinder av föregå- ende bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:
Prop. 1983/84: 19
d) ef maöur a rrkisfang 1' fleiri en einu rr'kjanna eöa 1' engu peirra skulu ba'r stjörn— völd hlutaöeigandi aöild- arrrkja leysa maliö meö gagnkvaemu samkomulagi.
3. Pegar aöili. annat en maöur, telst heimilisfastur 1' fleiri en einu aöildarrfki samkvazmt !. tl. telst hann heimilisfastur 1' bvr' r1'ki bar sem raunveruleg fram- kvaemdastjörn hans hefur aösetur.
5.gr. Fäst atvinnustöö
|. I samningi pessum merkir hugtakiö "föst at- vinnustöö" fasta atvinnu- stofnun bar sem starfsemi fyrinxkis fer aö nokkru eöa öllu leyti fram.
2. Hugtakiö "föst at- vinnustöö" merkir einkum:
a) aösetur framkvzemda- stjörnar;
b) utibu;
c) skrifstofu;
d) verksmiöju:
e) verkstaeöi:
f) namu. olr'u- eöa gaslind. grjötnåmu eöa annan staö par sem nättt'lruauöaefi eru nytt.
3. Athafnasveeöi fyrir byggingarframkvaemdir. mannvirkjagerö eöa uppsetn— ingarvinnu telst pvi aöeins föst atvinnustöö aö starfsem- in vari lengur en tölf manuöi.
4. Pratt fyrir framangreind akvaeöi pessarar greinar tekur hugtakiö ”föst atvinnustöö" ekki til:
2 Riksdagen I983l84. I saml. Nr [9
d) hvis han er statsborgeri flere stater eller ikke i noen av dem, skal de kompetente myndigheter i de angjeldende kontraherende stater avgjore sporsmålet ved gjensidig av- tale.
3. Når en annen person enn en fysisk person ifolge bestemmelsen i punkt ]. anses for bosatt (hjemmehe- rende) i flere kontraherende stater, skal den anses for hjemmehorende i den stat hvor setet for den virkeligc ledelse befinner seg.
Artikkel 5 F ast driftssted
]. Uttrykket "fast drifts- sted" betyr i denne overens- komst et fast forretningssted gjennom hvilket et foreta- gendes virksomhet helt eller delvis blir udvet.
2. Uttrykket "fast drifts- sted" omfatter sarlig:
a) et sted hvor foretagen- det har sin ledelse;
b) en filial;
c) et kontor; d) en fabrikk;
e) et verksted; og
f) et bergverk. en olje- el— ler gasskilde. et stenbrudd el- ler ethvert annet sted hvor naturforekomster utvinnes.
3. Stedet for et bygnings- arbeid eller anleggs- eller monteringsprosjekt utgjor et fast driftssted bare hvis virk- somheten pågår i mer enn tolv måneder.
4. Uansett de foregående bestemmelser i denne artik- kel skal uttrykket ”fast driftssted" ikke anses å om- fatte:
I7
d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem. avgör de behöriga myndigheterna i berörda av— talsslutande stater frågan ge- nom ömsesidig överenskom- melse.
3. Då på grund av bestäm- melserna i punkt ] annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.
Artikel 5
Fast driftställe
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadig- varande plats för affärsverk- samhet. från vilken ett före- tags verksamhet helt eller delvis bedrivs.
2. Uttrycket "fast drift- ställe" innefattar särskilt:
a) plats för företagsled- ning:
b) filial;
c) kontor:
d) fabrik;
e) verkstad: och
f) gruva. olje- eller gas- källa. stenbrott eller annan plats för utvinning av natur- tillgångar.
3. Plats för byggnads—. an- läggnings- eller installations- arbete utgör fast driftställe endast om verksamheten på- går mer än tolv månader.
4. Utan hinder av föregå- ende bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe” inte innefatta:
Prop. 1983/84: 19
a) anvendelsen af indret- ninger udelukkende til oplagring. udstilling eller ud- levering af varer tilhorende foretagendet;
b) opretholdelsen af et varelager. tilhdrende foreta- gendet. udelukkende til oplagring. udstilling eller ud- levering;
c) opretholdelsen af et varelager. tilhorende foreta- gendet. udelukkende til bear- bejdelse hos et andet foreta- gende;
d) opretholdelsen af et fast forretningssted udeluk- kende for at foretage indkpb af varer eller indsamle oplys- ninger til foretagendet;
e) opretholdelsen af et fast forretningssted udelukkende for at udove enhver anden virksomhed for foretagendet, der er af forberedende eller hjaelpende karakter;
f) Opretholdelsen af et fast forretningssted udelukkende til samtidig udpvelse af flere af de i litra a)—e) navnte virksomheder. forudsat at det faste forretningssteds samlede virksomhed. der er et resultat heraf. er af forbe- redende eller hjaelpende ka- rakter.
5. Uanset bestemmel- serne i stykke ] og 2 skal et foretagende, i tilfaelde. hvor en person. der ikke er en så- dan uafheengig reprxsentant. som omhandles i stykke 6, handler på foretagendets vegne og har og saedvanligvis udpver i en kontraherende stat en fuldmagt til at indgå aftaler i foretagendets navn.
a) järjestelyjä, jotka on tarkoitettu ainoastaan yrityk- selle kuuluvien tavaroiden varastoimista. näytteillä pitä- mistä tai luovuttamista var- ten;
b) yritykselle kuuluvan ta- varavaraston pitämistä ai- noastaan varastoimista. näytteillä pitämistä tai luo- vuttamista vatten;
c) yritykselle kuuluvan ta- varavaraston pitämistä ai- noastaan toisen yrityksen toimesta tapahtuvaa muok- kaamista tai jalostamista var- ten;
d) kiinteän liikepaikan pi- tämistä ainoastaan tavaroi- den ostamiseksi tai tietojen keräämiseksi yritykselle;
e) kiinteän liikepaikan pi- tämistä ainoastaan muun luonteeltaan valmistelevan tai avustavan toiminnan har- joittamiseksi yritykselle;
f) kiinteän liikepaikan pi- tämistä ainoastaan a)—e) kohdassa mainittujen toimin- tojen yhdistämiseksi. edel- lyttäen että koko se kiin- teästä liikepaikasta harjoitet- tava toiminta. joka perustuu tähän yhdistämiseen. on luonteeltaan valmistelevaa tai avustavaa.
5. Jos henkilö. olematta it- senäinen edustaja. johon 6 kappaletta sovelletaan. toi- mii yrityksen puolesta sekä hänellä on sopimusvaltiossa valtuus tehdä sopimuksia yrityksen nimissä ja hän val- tuuttan siellä tavanomaisesti käyttää. katsotaan tällä yri- tyksellä ] ja 2 kappaleen määräysten estämättä olevan
18
a) användningen av an- ordningar uteslutande för lagring. utställning eller ut- lämnande av företaget till- höriga varor;
b,) innehavet av ett företa— get tillhörigt varulager ute- slutande för lagring. utställ- ning eller utlämnande;
c) innehavet av ett företa- get tillhörigt varulager ute- slutande för bearbetning eller förädling genom annat före- tags försorg;
d) innehavet av stadigva- rande plats för affärsverk- samhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företa- get;
e) innehavet av stadigva- rande plats för affärsverk- samhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;
0 innehavet av stadigva- rande plats för affärsverk- samhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)—e). under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande plat- sen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller bi- trädande art.
5. Om person. som inte är sådan oberoende represen- tant på vilken stycke 6 tilläm- pas. är verksam för ett före- tag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn. anses detta företag — utan hinder av bestämmelserna i styckena ] och 2 - ha fast
Prop. 1983/84: 19
a) nytingar aöstööu sem einskoröuö er viö geymslu. syningu eöa afhendingu a vörum teigu fyrirtt-ekisins;
b) birgöahalds a vörum 1' eigu fyrirtzekisins sem ein- göngu eru astlaöar til geymslu. syningar eöa afhendingar:
c) birgöahalds a vörum 1' eigu fyrirtazkisins sem ein- göngu eru tetlaöar til vinnslu hja ööru fyrirtzeki;
d) fastrar atvinnustofn- unar sem eingöngu er notuö vii) vörukaup eöa öflun upp- lysinga fyrir fyrirtaekiö:
e) fastrar atvinnustofn- unar sem eingöngu er notuö til aö annast sérhverja aöra undirbunings- eöa aöstoöar- starfsemi fyrir fyrirtaekiö;
f) fastrar atvinnustofn- unar sem nytt er eingöngu til aö samhzefa starfsemi sem fellur undir stafliöi a)—e). enda felist ("111 så starfsemi sem fram fer 1' pessari föstu atvinnustofnun vegna bess- arar samhafingar f undirbun- ings eöa aöstoöarstörfum.
5. Ef aöili, sem ekki er öhåöur umboösaöili sam- kvaemt äkvaeöum 6. tl.. hefur a hendi starfsemi fyrir fyrir- taeki og hefur heimild 1' aöild- arriki til aö gera samninga fyrir fyrirtzekiö og notar hana reglulega er fyrirtaeki petta — brått fyrir akvzeöi ]. og 2. tl. — taliö hafa fasta atvinnustöö 1' pvi rr'ki vegna hvers konar
a) bruk av innretninger ute— lukkende til lagring. utstilling eller utlevering av varer som tilhprer foretagendet;
b) opprcttholdelsen av varelager som tilhprer foreta- gendet. utelukkende for lag- ring. utstilling eller utleve- ring;
c) opprcttholdelsen av et varelager som tilhprer foreta- gendet. utelukkende for bearbeidelse ved et annet foretagende :
d) opprcttholdelsen av et fast forretningssted uteluk- kende for innkjop av varer eller til innsamling av opplys- ninger for foretagendet;
e) opprettholdelsen av et fast forretningssted uteluk- kende for å drive annen virk- somhet som for foretagendet er av forberedende art eller har karakteren av en hjelpe- virksomhet;
f) opprettholdelsen av et fast forretningssted uteluk- kende for en kombinasjon av slike aktiviteter som nevnt i underpunktene a)—e'). forut- satt at resultatet av det faste forretnignssteds samlede virksomhet som skriver seg fra denne kombinasjon. er av forberedende art eller har karakteren av en hjelpevirk- somhet.
5. När en person. med unntagelse av en uavhengig representant som omhandlet i punkt 6, opptrer på vegne av et foretagende og har. og vanligvis utpver. i en kontra- herende stat fullmakt til å slutte kontrakter i foretagen- dets navn. skal foretagendet uansett bestemmelsene i punktene l og 2 anses for å
19
a) användningen av anord- ningar uteslutande för lag- ring. utställning eller utläm- nande av företaget tillhöriga varor:
b) innehavet av ett företa- get tillhörigt varulager ute- slutande för lagring. utställ- ning ellcr utlämnande:
c) innehavet av ett företa- get tillhörigt varulager ute- slutande för bearbetning eller förädling genom annat före- tags försorg;
d) innehavet av stadigva- rande plats för affärsverk- samhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företa- get:
e) innehavet av stadigva- rande plats för affärsverk— samhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;
f) innehavet av stadigva- rande plats för affärsverk- samhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)—e). under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande plat- sen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller bi- trädande art.
5. Om person. som inte är sådan oberoende represen- tant på vilken punkt 6 tilläm- pas. är verksam för ett före- tag samt i en avtaISSIutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn. anses detta företag —— utan hinder av bestämmelserna i punkterna ] och 2 — ha fast
Prop. 1983/84: 19
anses for at have et fast driftssted i denne stat med hensyn til hele den virk- somhed. som denne person påtager sig for foretagendet. medmindre denne persons virksomhed er begrzrnset til sådanne forhold. som er nervnt i stykke 4. og som. hvis de var udovet gennem et fast forretningssted. ikke ville gore dette faste forret- ningssted til et fast driftssted efter bestemmelserne i naevnte stykke.
6. Et foretagende skal ikke anses for at have et fast driftssted i en kontraherende stat, blot fordi det driver er- hvervsvirksomhed i "denne stat gennem en mzegler. kom- missionaer eller anden uaf- haengig repraesentant. forud— sat at disse personer handler inden for deres saedvanlige erhvervsvirksomheds ram- mer.
7. Den omstamdighed. at et selskab. der er hjemmehp- rende i en kontraherende stat. behersker eller be- herskes af et selskab. der er hjemmehdrende i en anden kontraherende stat. eller som (enten gennem et fast driftssted eller på anden måde) udpver erhvervsvirk- somhed i en anden kontra- herende stat. skal ikke i sig selv medfpre. at et af de to selskaber anses för et fast driftssted for det andet.
Artikel 6 Indkomst af fast ejendom
l. Indkomst. som en per- son. der er hjemmehdrende i en kontraherende stat, oppe- baerer af fast ejendom (her- under indkomst af land- eller
kiinteä toimipaikka tässä val- tiossa jokaisen toiminnan osalta. jota tämä henkilö har- joittaa yrityksen lukuun. Tätä ei kuitenkaan nouda- teta. jos tämän henkilön toi- minta rajoittutt sellaiseen. joka mainitaan 4 kappaleessa ja joka. jos sitä harjoitcttai- siin kiinteästä liikepaikasta. ei tekisi tätä kiinteää liike- paikkaa kiinteäksi toimipai- kaksi mainitun kappaleen määräysten mukaan.
6. Yrityksellä ei katsota olevan kiinteää toimipaikkaa sopimusvaltiossa pelkästään sen vuoksi. että se harjoittaa liiketoimintaa siinä valtiossa välittäjän. komissionäärin tai muun itsenäisen edustajan välityksellä.jos tämä henkilö toimii säännönmukaisen lii- ketoimintansa rajoissa.
7. Se seikka. että sopi- musvaltiossa asuvalla yh- tiöllä on määräämisvalta yh- tiössä — tai siinä on määrää- misvalta yhtiöllä —— joka on toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka joka toisessa sopimusvaltiossa harjoittaa liiketoimintaa (ioko kiin- teästä toimipaikasta tai muulla tavoin). ei itsestään tee kumpaakaan yhtiötä toi- sen kiinteäksi toimipaikaksi.
6 artikla K iinteästä saatu Ill/()
omaisuudesta
l. Tulosta. jonka sopi- musvaltiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusval- tiossa olevasta kiinteästä omaisuudesta (siihen luet-
20
driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för fö- retaget. Detta gäller dock inte. om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som — om den bedrevs från en sta- digvarande plats för affärs- verksamhet — inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt be— stämmelserna i nämnda styc- ke.
6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslu- tande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare. kommissionär eller annan oberoende represen— tant. om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga af- färsverksamhet.
7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrol- lerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat eller ett bolag som bedriver affärs- verksamhet i annan avtals- slutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt). medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.
Artikel 6 Inkomst av fux! egendom
l. Inkomst. som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen in- komst av lantbruk och skogs-
Prop. 1983/84: 19
starfsemi sem hann gegnir fyrir fyrirtzekiö. Petta ä bö ekki viö ef starfsemi sem bessi aöili annast fellur undir og takmarkast af äkvzeöum 4. tl. og mundi ekki gera bessa föstu atvinnustofnun aö fastri atvinnustöö samkvtemt akvazöum téös töluliöar bott hun vaeri innt af hendi ä fastri atvinnustofnun.
6. Fyrirtatki telst ekki hafa fasta atvinnustöö 1' aöildarriki bott paö reki par viöskipti fyrir milligöngu miölara. um- boösmanns eöa annars öhäös umboösaöila. svo framarlega sem pessir aöilar koma fram innan marka venjulegs atvinnurekstrar beirra.
7. Ilött félag sem er heimilisfast ( aöildarrrki stjörni eöa se stjörnaö af fé- lagi sem er heimilisfast i ööru aöildarrfki eöa félagi sem stundar atvinnurekstur 1' ööru aöildarrfki (annaöhvort fra fastri atvinnustöö eöa ä annan hatt) leiöir baö eitt sér ekki til bess aö annaö hvort félagiö se föst atvinnu- stöö hins.
6. gr. Tekjur uffasteign
1. Tekjur sem aöili heimil- isfastur 1' aöildarrlki hefur af fasteign (par meö taldar tekj- ur af landbunaöi og nytingu skogar) iööru aöildarrr'ki må
ha et fast driftssted i denne stat for enhver virksomhet som denne person påtar seg for foretagendet. Dette gjclder dog ikke hvis virk- somheten er begrenset til å omfatte aktiviteter nevnt i punkt 4 og som. hvis de uteves gjennom ct fast for- retningssted. ikke ville ha gjort dette faste forret- ningssted til et fast driftssted etter bestemmelsene i nevntc punkt.
6. Et foretagende skal ikke anses for å ha fast driftssted i en kontraherende stat bare av den grunn at det driver forretningsvirksomhet i denne stat gjennom en megler. kommisjonaer eller annen uavhengig mellom- mann. såfremt disse perso- ner opptrer innenfor rammen av sin ordinzere forretnings- virksomhet.
7. Den omstendighet at et selskap hjemmchOrende i en kontraherende stat kontrol- lerer. eller blir kontrollert av. et selskap hjemmehprende i en annen kontraherende stat. eller som utöver forretnings- virksomhet i en annen kon- traherende stat (enten gjen- nom ct fast driftssted eller på armen måte). medforer ikke i seg selv at noen av disse sels- kaper skal anses å utgjtöre et fast driftssted for det annet.
Artikkel 6
lnntekt avfust ('iendom
]. lnntekt som en person bosatt i en kontraherende stat oppebatrer av fast eien- dom (herunder inntekt av jordbruk og skogbruk). som
21
driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för fö- retaget. Detta gäller dock inte. om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som —- om den bedrevs från en sta- digvarande plats för affärs— verksamhet — inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt be- stämmelserna i nämnda punkt.
6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslu- tande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare. kommissionär eller annan oberoende represen- tant. om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga af- färsverksamhet.
7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrol— lerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat eller ett bolag som bedriver affärs- verksamhet i annan avtals- slutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt). medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.
Artikel 6
Inkomst rit-fast egendom
l. Inkomst. som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen in- komst av lantbruk och skogs-
Prop. 1983/84: 19
skovbrug). der er beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat.
2. a) Udtrykket "fast ejendom" har — medmindre bestemmelserne i punkt b) medfprer andet — den be- tydning. som udtrykket har i lovgivningen i den kontra- herende stat. hvori ejendom- men er beliggende.
b) Udtrykket ”fast ejen- dom" skal dog i alle tilfzelde omfatte tilbehpr til fast ejen- dom. besaetning og redska- ber.der anvendes i land- og skovbrug. rettigheder på hvilke civilretten om fast ejendom finder anvendelsc. brugsrettigheder til fast ejen- dom. samt rettigheder til va- rierende eller faste ydelser. der betales for udnyttelsen af eller retten til at udnytte mi- neralforekomster. kilder el- ler andre naturforekomster.
3. Bestemmelsen i stykke ] skal finde anvendelsc på indkomst. der hidrorer fra di- rekte brug. udlejning eller enhver anden form for benyt- telsc af fast ejendom.
4. Såfremt besiddelse af aktier eller andre andele i et selskab. hvis vzrsentligste formål er at eje fast ejendom. berettiger indehaveren af ak- tierne eller andelene til at benytte fast ejendom. der ejes af selskabet. kan ind— komst. som oppebaeres ved direkte brug. ved udleje eller ved enhver anden anven- delsc af sådan brugsret. be- skattes i den kontraherende stat. hvori den faste ejendom er beliggende.
tuna maataloudestaja metsä- taloudesta saattt tulo). voi- daan verotta tässä toisessa valtiossa. .
2. a) Sanonnalla "kiinteä omaisuus" on. jollei b) koh- dan määräyksistä muuta johdu. sen sopimusvaltion lainsäädännön mukainen merkitys. jossa omaisuus on.
b) Sanonta "kiinteä omai- suus” käsittää kuitenkin aina kiinteän omaisuuden tarpeis- ton. maataloudessaja metsä- taluodessa käytetyn elävän ja elottoman irtaimiston. oi- keudet, joihin sovelletaan yksityisoikeuden kiinteää omaisuutta koskevia mää- räyksiä. kiinteän omaisuu- den käyttöoikeuden sekä oi- keudet määrältään muuttu- viin tai kiinteisiin korvauk- siin. jotka saadaan kiven- näiscsiintymien, lähteiden ja muiden luonnonvarojen hy- väksikäytöstä tai oikeudesta niiden hyväksikäyttöön.
3. Tämän artiklan 1 kap- paleen määräyksiä sovelle- taan tuloon. joka saadaan kiinteän omaisuuden välittö- mästä käytöstä. sen vuok- ralle antamisesta tai muusta käytöstä.
4. Jos sellaisen yhtiön. jonka pääasiallisena tarkoi- tuksena on omistaa kiinteää omaisutrtta. osakkeiden tai muiden osuuksien omistus oikeuttaa osakkeiden tai osuuksien omistajan käyttä- mään yhtiölle kuuluvaa kiin— teää omaisuutta. voidaan tu- losta. joka saadaan tällaisen käyttöoikeuden välittömästa käytöstä. sen vuokralle anta- misesta tai muusta käytöstä. verottaa siinä sopimusval- tiossa. jossa kiinteä omai- suus on.
22
bruk) belägen i annan av- talsslutande stat. får beskat- tas i denna andra stat.
2. a) Om inte bestämmel- serna i punkt b) föranleder annat. har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lag- stiftningen i den avtalsslu- tande stat där egendomen är belägen.
b) Uttrycket "fast egen- dom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom. le- vande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk. rät- tigheter på vilka bestämmel- serna i privaträtten om fast egendom tillämpas. nyttjan- derätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fas- ta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mi- neralförekomst. källa eller annan naturtillgång.
3. Bestämmelserna i styc- ke l tillämpas på inkomst som förvärvas genom ome- delbart brukande. genom ut- hyrning eller annan använd- ning av fast egendom.
4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag. vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom. berättigar innehavaren av ak- tierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom. får inkomst. som förvärvas genom omedelbart brukande. genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt. beskat- tas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.
Prop. 1983/84: 19
skattleggja i siöarnefnda rfkinu.
2. a) Hugtakiö "fasteign" hefur. nema annaö leiöi af akvaöum stafliöar b). sömu merkingu og hugtakiö hefur samkvazmt Iögum bess aöild- arrfkis par sem fasteignin er.
b) Hugtakiö "fasteign" felur bö iöllum tilvikum ( ser fylgifé meö fasteign, åhöfn og tzeki sem notuö eru i land- bunaöi og viö skogarnytingu. réttindi varöandi landeignir samkvaemt reglum ein- kamalaréttarins. afnotarétt af fasteign og rétt til breyti- legrar eöa fastrar pöknunar sem endurgjald fyrir hagnyt- ingu a eöa rétt til hagnyt- ingar a namum. lindum eöa öörum nätturuauözefum.
3. Attmar 1. tl. gilda um tekjur af beinni hagnytingu. leigu eöa hvers konar öörum afnotum fasteignar.
4. Ef hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign r' félagi. sem hefur aö höfuömarkmiöi aö eiga fasteign, veitir eiganda hlutabréfanna eöa hlutanna re'tt til aö nyta fasteign i eigu félagsins ma skattleggja tekj- ur af beinum notum. leigu eöa annarri hagnytingu afnotaréttar i bvi aöildarriki par sem fasteignin er.
ligger i en annen kontrahe- rende stat. kan skattlegges i denne annen stat.
2. &) Uttrykket ”fast eiendom" skal når ikke noe annet fremgår av bestemmel- sen i underpunkt b). ha den betydning som det har etter lovgivningen i den kontra- herende stat hvor ciendom- men ligger.
b) Uttrykket ”fast eien- dom" omfatter imidlertid all- tid tilbehtbr til fast eiendom. besetning og redskaper som anvendes i jordbruk og skog- bruk. rettigheter som er un- dergitt privatrettens regler om fast eiendom. bruksrett til fast eiendom og rett til varierende eller faste ytelser som vederlag for utnyttelse av eller retten til å utnytte mineralforekomster, kilder eller andre naturforekoms- ter.
3. Bestemmelsenipunktl får anvendelse på inntekt som oppebaeres ved direkte bruk. utleie eller ved enhver annen form for utnyttelse av fast eiendom.
4. När besittelse av aksjer eller andeler i et selskap. hvis hovedsakelige formål er å eie fast eiendom. gir inne- haveren av aksjene eller an- delene rett til å bruke fast eiendom som tilhorer selska- pet, kan inntekt som oppe- bäres ved direkte bruk. ved utleie eller ved enhver annen utnyttelse av slik bruksrett. skattlegges i den stat hvor den fastc eiendom ligger.
23
bruk") belägen i annan av- talsslutande stat. får beskat- tas i denna andra stat.
2. a) Om inte bestämmel- serna i punkt b) föranleder annat. har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lag- stiftningen i den avtalsslu- tande stat där egendomen är belägen.
b) Uttrycket "fast egen- dom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom. le- vande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rät- tigheter på vilka bestämmel- serna i privaträtten om fast egendom tillämpas. nyttjan- derätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fas- ta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mi- neralförekomst, källa eller annan natunillgång.
3. Bestämmelsernaipunkt ) tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.
4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom. berättigar innehavaren av ak— tierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom. får inkomst. som förvärvas genom omedelbart brukande. genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt. beskat- tas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.
Prop. 1983/84: 19
5. Bestemmelserne i stykke ] og 3 skal også finde anvendelsc på indkomst af fast ejendom. dcr tilhorer et foretagende, og på indkomst af fast ejendom. der an- vendes ved udovelsen af frit erhverv.
6. Bestemmelserne i stykke 4 skal også fmdc an- vendelse på indkomst på grundlag af en brugsret. der tillkommer et foretagende. eller som anvendes ved ud- sovelsen af frit erhverv.
Artikel 7 Forljeneste ved erhvervsvirk- somhed
]. Fortjeneste indvundet af et foretagende i en kontra- herende stat kan kun be- skattes i denne stat. med- mindre foretagendet driver erhvervsvirksomhed i den anden kontraherende stat gennem et der beliggende fast driftssted. Såfremt fore- tagendet driver en sådan virksomhed. kan dets for- tjeneste beskattes i den an- den stat. men dog kun for så vidt angår den del deraf. som kan henfores til dette faste driftssted.
2. Under iagttagelse af bestemmelserne i stykke 3 skal der i tilfaslde, hvor et foretagende i en kontrahe- rende stat driver erhvervs- virksomhed i den anden kon- traherende stat gennem et der beliggende fast drifts- sted. i hver kontraherende stat til dette faste driftssted henfpres den fortjeneste, som det kunne forventes at ville have opnået. hvis det havde vatret et frit og uaf- hazngigt foretagende, som udovede den samme eller lig-
5. Tämän aniklan ] ja 3 kappaleen määräyksiä sovel- letaan myös yrityksen omis- tamasta kiinteästä omaisuu- desta saatuun tuloon ja itse- näisessä ammatinharjoitta- misessa käytetystä kiinteästä omaisuudesta saatuun tu- loon.
6. Tämän artiklan 4 kap- paleen määräyksiä sovelle- taan myös yrityksen omista- masta tai itsenäisessä amma- tinharjoittamisessa käyte- tystä käyttöoikeudesta saa- tuun tuloon.
7 artikla Liiketulo
[. Tulosta, jonka sopi- musvaltiossa oleva yritys saa. verotetaan vain siinä valtiossa. jollei yritys har- joita liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä ole- vasta kiinteästä toimipai- kasta. Jos yritys harjoittaa liiketoimintaa tällä tavalla. voidaan tässä toisessa val- tiossa verottaa yrityksen saa- masta tulosta. mutta vain niin suuresta tulon osasta. joka on luettava kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi.
2. Jos sopimusvaltiossa oleva yritys harjoittaa liike- toimintaa toisessa sopimus- valtiossa siellä olevasta kiin- teästä toimipaikasta, lue- taan. jolrei 3 kappaleen mää- räyksistä muuta johdu. kus- sakin sopimusvaltiossa. jota asia koskee. kiinteään toimi- paikkaan kuuluvaksi se tulo. jonka toimipaikan olisi voitu olettaa tuottavan. jos se olisi ollut erillinen yritys. joka harjoittaa samaa tai saman- luonteista toimintaa samojen tai samanluonteisten edelly-
24
5. Bestämmelserna i styc- kena ] och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på in- komst av fast egendom som används vid självständig yr- kesutövning.
6. Bestämmelserna i styc- ke 4 tillämpas även på in- komst på grund av nyttjan- derätt som innehas av före- tag eller som används vid självständig yrkesutövning.
Artikel 7 Inkomst av rörelse
]. lnkomst av rörelse. som företag i en avtalsslu- tande stat förvärvar. beskat- tas endast i denna stat. såvi- da inte företaget bedriver rö- relse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget be- driver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst be— skattas i denna andra stat. men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.
2. Om företag i en avtals- slutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast drift- ställe. hänförs, om inte be- stämmelserna i stycke 3 för- anleder annat. i envar av de berörda avtalsslutande sta- terna till det fasta driftstället den inkomst som det kan an- tagas att driftstället skulle ha förvärvat. om det varit ett fristående företag. som be- drivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor
Prop. 1983/84: 19
5. Akvwöi 1. og 3. tl. gilda einnig um tekjur af fasteign i eigu fyrirtzekis og um tekjur af fasteign sem hagnytt er viö själfstasöa starfsemi.
6. Åkvwöi 4. n. gilda einn- ig um tekjur af afnotare'tti i eigu fyrirtzekis eöa hagnyt- ingu hans viö själfstaöa starfsemi.
7. gr. Hagnaöur af atvinnurekslri
). Hagnaöur af atvinnu- rekstri fyrirtmkis i aöildamki er einungis skattskyldur i pvi rrki nema fyrirtaekiö haf] meö höndum atvinnurekstur [ ööru aöildarrr'ki frå fastri atvinnustöö bar. Ef fyrir- taekiö hefur slfkan atvinnu- rekstur meö höndum ma leggja skatt ä hagnaö fyrir- taekisins ( siöarnefnda rikinu. en bö einungis bann hluta hans sem stafar fra hinni föstu atvinnustöö.
2. Pegar fyrirtzeki i aöild— arriiki hefur meö höndum at- vinnurekstur i ööru aöild- arriki frå fastri atvinnustöö bar skal hvert aöildarriki. nema annaö leiöi af a- kvaröum 3. tl.. åkvaröa föstu atvinnustööinni pann hagnaö sem aetla mä aö falliö heföi i hennar hlut ef hl'Jn heföi veriö sérstakt og själfstzett fyrir- tteki sem heföi meö höndum sams konar eöa svipaöan at- vinnurekstur viö sömu eöa svipaöar aöstaeöur og kasmi själfstaett fram i skiptum viö
5. Bestemmelsene i punk- tene l og 3 får også anven- delsc på inntekt av fast eien- dom som tilhorer et foreta- - gende. og på inntekt av fast eiendom som anvendes ved utovelse av fritt yrke.
6. Bestemmelsene i punkt 4 får også anvendelsc på inn- tekt på grunnlag av bruksrett som tilkommer et foreta- gende eller som anvendes ved utpvelsen av fritt yrke.
Artikkel 7
Fortjeneste ved forretnings- virksomhet
]. Fortjeneste som oppe- barres av et foretagende i en kontraherende stat skal bare kunne skattlegges i denne stat. med mindre foretagen- det utpver forretnignsvirk— somhet i en annen kontrahe- rende stat gjennom et fast driftssted der. Hvis foreta- gendet utpver slik forret- ningsvirksomhet. kan dets fortjeneste skattlegges i den— ne annen stat. men bare så meget av den som kan til- skrives det faste driftssted.
2. Når et foretagende i en kontraherende stat utöver forretningsvirksomhet i en annen kontraherende stat gjennom et fast driftssted der. skal det. med forbehold av bestemmelsen i punkt 3. i hver av de kontraherende stater tilskrives det faste driftssted den fortjeneste som det ventelig ville ha er- vervet hvis det hadde vart et safrskilt og selvstendig fore- tagende som utpvet samme eller lignende virksomhet un- der samme eller lignende vil-
25
5. Bestämmelsernaipunk- terna I och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på in- komst av fast egendom som används vid självständig yr- kesutövning.
6. Bestämmelserna i punkt 4 tillämpas även på in- komst på grund av nyttjan- derätt som innehas av före- tag eller som används vid självständig yrkesutövning.
Artikel 7 Inkomst av rörelse
]. Inkomst av rörelse. som företag i en avtalsslu- tande stat förvärvar. beskat- tas endast i denna stat. såvi- da inte företaget bedriver rö- relse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget be- driver rörelse på sådant sätt. får företagets inkomst be— skattas i denna andra stat. men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.
2. Om företag i en avtals- slutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast drift- ställe. hänförs, om inte be- stämmelserna i punkt 3 för- anleder annat, i envar av de berörda avtalsslutande sta- terna till det fasta driftstället den inkomst som det kan an- tagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag. som be- drivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor
Prop. 1983/84: 19
nende virksomhed på samme eller lignende Vilkår. og som under fuldstaendig frie for- hold afsluttede forretninger med det foretagende. hvis faste driftssted det er.
3. Ved fastszettelsen af et fast driftssteds fortjeneste skal det vaere tilladt at fra- drage omkostninger. som er afholdt for det faste drifts- sted. herunder generalom- kostninger til ledelse og ad- ministration. hvad enten de er afholdt i den stat. hvori det faste driftssted er belig— gende, eller andre steder.
4. Såfremt det har vaeret stedvane i en kontraherende stat at fastsatte den fortje- neste. der kan henfpres til et fast driftssted. på grundlag af en fordeling af foretagendets samlede fortjeneste mellem dets forskellige afdelinger. skal intet i stykke 2 udelukke denne kontraherende stat fra at fastsatte den skatteplig- tige fortjeneste på grundlag af en sådan s&dvanemazssig fordeling; den valgte forde- lingsmetode skal imidlertid vaere sådan. at resultatet bliver i overensstemmelse med de principper. der er fastlagt i denne artikel.
5. Ingen fortjeneste skal kunne henfores til et fast driftssted. blot fordi dette faste driftssted har företaget indkob af varer for foreta— gendet.
6. Ved anvendelsen af de foranstående stykker skal den fortjeneste. der henfores til det faste driftssted, fast- saettes efter samme metode hvert år. medmindre der er god og fyldestgorende grund til at anvende en anden frem- gangsmåde.
tysten vallitessa ja itsenäi- sesti päättää liiketoimista sen yrityksen kanssa. jonka kiin- teä toimipaikka se on.
3. Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäessä on vähen- nykseksi hyväksyttävä kiin— teästä toimipaikasta johtu- neet menot. niihin luettuina yrityksen johtamisesta ja yleisestä hallinnosta johtu- neet menot riippumatta siitä. ovatko ne symyneet siinä valtiossa. jossa kiinteä toimi- paikka on. vai muualla.
4. Mikäli sopimusval- tiossa noudatetun käytännön mukaan kiinteään toimipaik- kan kuuluvaksi luettava tulo määrätään jakamalla yrityk- sen kokonaistulo yrityksen eri osien kesken. eivät 2 kap- paleen määräykset estä tätä sopimusvaltiota määrää- mästä verotettavaa tuloa täl- laista jakamismenettelyä noudattaen. Käytettävän ja- kamismenetelmän on kuiten- kin johdettava tässä artik- lassa ilmaistujen periaattei- dcn mukaiseen tulokseen.
5. Tuloa ei lueta kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perusteella. että kiinteä toimipaikka os— taa tavaroita yrityksen lu- kuun.
6. Sovellettaessa edellä olevia kappaleita on kiin- teään toimipaikkaan kuulu- vaksi luettava tulo vuodesta toiseen määrättävä samaa menetelmää noudattaen. jol- lei pätevistä ja riittävistä syistä muuta johdu.
26
och självständigt avslutat af- färer med det företag till vil- ket driftstället hör.
3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället. härunder inbe- gripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvalt— ning. oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget el- ler annorstädes.
4. I den mån inkomst hän- förlig till fast driftställe bru- kat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika de- larna av företaget, skall be- stämmelserna i stycke 2 inte hindra att i denna avtalsslu- tande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den för- delningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna arti- kel.
5. Inkomst anses inte hän- förlig till fast driftställe en— dast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för före- taget.
6. Vid tillämpningen av föregående stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år. såvida inte goda och tillräck- liga skäl föranleder annat.
Prop. 1983/84: 19
fyrirtteki baö sem hän er föst atvinnustöö fyrir.
3. Viö akvöröun hagnaöar fastrar atvinnustöövar skal” leyfa sem fradratt utgjöld sem leiöir af bvr' aö hun er föst atvinnustöö. bar meö talinn kostnaöur viö fram- kvzemdastjörn og venjulegur stjörnunarkostnaöur. hvort heldur kostnaöurinn er til oröinn [ pvi rr'ki bar sem fasta atvinnustööin er eöa annars staöar.
4. Aö pvi leyti sem venja hefur veriö ( aöildamki aö äkvaröa hagnaö fastrar atvinnustöövar å grundvelli skiptingar heildarhagnaöar fyrirttekisins ä hina ymsu hluta pess, skal ekkert i a- kvaeöum 2. tl. utiloka baö aöildarrfki frå bvr' aö akvaröa skattskyldan hagnaö meö beim haetti. Aöferö sti sem notuö er viö skiptinguna skal samt sem äöur vera slik aö niöurstaöan veröi i samraemi viö meginreglur bessarar greinar.
5. Engan hagnaö skal telja fastri atvinnustöö eingöngu vegna vörukaupa hennar fyrir fyrirtafkiö.
6. Viö beitingu äkvaöa framangreindra töluliöa skal hagnaöur sem talinn er fastri atvinnustöö akvaröast eftir sömu reglum fra ari til ärs nema fullntegjandi åstzröa se' til annars.
kår og opptrådte helt uav- hengig i forhold til det foreta- gende hvis faste drifssted det er.
3. Ved beregningcn av et fast driftssteds fortjeneste skal det innrommes fradrag for utgifter som er pålopt i förbindelse med det faste driftssted. herunder direk- sjons- og alminnelige admi— nistrasjonsutgifter. uansett om de er pålopt i den kontraherende stat hvor det faste driftssted ligger eller andre steder.
4. Hvis det har vaert vanlig praksis i en kontraherende stat å fastsette den fortje— neste som skal tilskrives et fast driftssted på grunnlag av en fordeling av foretagendets samlede fortjeneste på dets forskjellige avdelinger. skal regelcn i punkt 2 ikke V&re til hinder for at denne kontra— herende stat fastsetter den skattbare fortjeneste på den— ne måte. Den fremgangsmåte som anvendes. skal imidler— tid va:re slik at resultatet blir overensstemmende med de prinsipper som er fastsatt i denne artikkel.
5. Ingen fortjeneste skal henfores til et fast driftssted utelukkende i anledning av dettes innkjop av varer eller ting for foretagendet.
6. Ved anvendelsc av de foranstående punkter. skal den fortjeneste som til— skrives det faste driftssted fastsettes etter den samme fremgangsmåte hvert år. med mindre det er god og fyl- destgjorende grunn for noe annet.
27
och självständigt avslutat af- färer med det företag till vil- ket driftstället hör.
3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället. härunder inbe- gripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvalt- ning. oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget el- ler annorstädes.
4. Iden mån inkomst hän- förlig till fast driftställe bru- kat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika de- larna av företaget. skall be- stämmelserna i punkt 2 inte hindra att i denna avtalsslu- tande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den för- delningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna arti- kel.
5. Inkomst anses inte hän- förlig till fast driftställe en- dast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för före- taget.
6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från är. såvida inte goda och tillräck- liga skäl föranleder annat.
Prop. 1983/84: 19
7. I tilfaelde. hvor en for- tjeneste omfatter indkom- ster. som er omhandlet ster- skilt i andre artikler i denne overenskomst. skal bestem- melserne i disse andre ar- tikler ikke beröres af bestem- melserne i denne artikel.
Artikel 8 Skibs- og luftfart
]. Indkomst ved skibs- el- ler luftfartsvirksomhed i in- ternational trafik kan kun beskattes i den kontrahe- rende stat. i hvilken foreta- gendets virkelige ledelse har sit saedc. I det omfang denne stat ifolge sin lovgivning ikke kan beskatte hele indkom- sten. kan indkomsten kun beskattes i den stat. i hvilken foretagendet er hjemmehp- rende.
2. Såfremt den virkeligc ledelse for ct foretagende. der driver skibsfartsvirk- somhed. har sit szede om bord på et skib. skal foreta- gendet anses for at havc sit sade i den kontraherende stat. i hvilken skibets reder er hjemmehorende.
3. Bestemmelserne i styk- ke l skal også finde anven- delse på fortjeneste. som op- peba—zres ved deltagelse i en pool. i et konsortium eller i en international driftsorgani- sation.
Artikel 9 lndbyrdes forbundne foreta- gender
1. I tilfaelde. hvor
a) et foretagende i en kon- traherende stat direkte eller indirekte deltager i ledelsen af. kontrollen af eller kapita- len i et foretagende i en an- den kontraherende stat. eller
7. Milloin liiketuloon si- sältyy tulolajeja. joita käsi- tellään erikseen tämän sopi- muksen muissa artikloissa. tämän artiklan määräykset eivät vaikuta sanottujen ar- tiklojen määräyksiin.
8 artikla Meri- ja ilmukuljetus
]. Tulosta. joka saadaan laivan tai ilma-aluksen käyt- tämisestä kansainväliseen lii- kenteeseen. verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa. jossa yrityksen tosiasiallinenjohto on. Mikäli tämä valtio lain- säädäntönsä johdosta ei voi verottaa koko tulosta. vero- tetaan tulosla vain siinä val— tiossa, jossa asuva yritys on.
2. Jos merikuljctusta har- joittavan yrityksen tosiasial- linen johto on laivassa. joh- don katsotaan olevan siinä sopimusvaltiossa. jossa lai- vanisäntä asuu.
3. Tämän artiklan ] kap- paleen määräyksiä sovelle- taan myös tuloon. joka saa- daan osallistumisesta poo- liin. yhteisecn liiketoimin— taan tai kansainväliseen kul- jetusjärjestöön.
9 artikla Etuvhteydessä keskenään olevat yritykset
]. Milloin
a) sopimusvaltiossa oleva yritys välittömästi tai välilli- sesti osallistuu toisessa sopi- musvaltiossa olevan yrityk- sen johtoon tai valvontaan tahi omistaa osan sen pää- omasta. taikka
28
7. Ingår i inkomst av rö- relse inkomstslag som be- handlas särskilt i andra artik- lar av detta avtal. berörs be- stämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.
Artikel 8 Sjt'ifart och luftfart l. Inkomst genom an- vändningen av skepp eller luftfartyg i internationell tra- fik beskattas endast i den av- talsslutande stat där företa- get har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela inkomsten. bc- skattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist.
2. Om företag som bedri- ver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp. anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.
3. Bestämmelserna i styc- ke l tillämpas även på in- komst som förvärvas genom deltagande i en pool. ett ge- mensamt företag eller en in- ternationell driftsorganisa- tion.
Artikel9
Företag med intressegr- menskup
]. Ifall då
a) ett företag i en avtals— slutande stat direkt eller indi- rekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i annan avtalSSlutande stat eller äger del i detta företags kapital. eller
Prop. 1983/84: 19
7. Pegar hagnaöur af at- vinnurekstri felur i sér tekjur sem sérstök åkvzeöi eru um i öörum greinum samnings bessa skulu tikvaföi bessarar greinar ekki hafa åhrif ti gildi beirra akvaöa.
8. gr. S iglingar og loftferöir
I. Hagnaöur af rekstri skipa eöa loftfara ä albjööa- leiöum skal einungis skatt— lagöur i bvi aöildarrfki bar sem raunveruleg fram- kvazmdastjörn fyrirtzekisins hefur aösetur. Geti betta rrki ekki samkvamt eigin löggjöf skattlagt allan hagnaöinn skal einungis skattleggja hann r' bvf rti-ti par sem fyrir- tzekiö er heimilisfast.
2. Ef aösetur raunveru- legrar framkvaemdastjörnar atgeröarfyrirtazkis er um borö i skipi skal telja aö- setur hennar vera i pvr' aöild- arrrki par sem atgeröarmaöur skipsins er heimilisfastur.
3. Akvaöi l. tl. eiga einn- ig viö um hagnaö sem hlyst af påttöku [ rekstrarsamvinnu ("pool"). sameiginlegu fyrir- taeki eöa alpjöölegum rekst- rarsamtökum.
9. gr. Tengdfvrirtzeki
l. Pegar:
a) fyrirtaeki i aöildarrfki tekur beinan eöa öbeinan patt |” stjörn eöa yfirraöum fyrirtzekis i ööru aöildarrrki eöa a hluta af fjärmagni pess. eöa
7. Hvor fortjenesten om- fatter inntekter som er sar- skilt omhandlet i andre ar- tikler i denne overenskomst. skal bestemmelsene i disse artikler ikke beröres av reg- lene i ntrrvatrende artikkel.
Artikkel 8 Skipsfart og luftfart
l. Fortjeneste ved driften av skip eller luftfartsäycr i in- ternasjonal fart skal bare kunne skattlegges i den kon- traherende stat hvor den vir- kelige ledelse for foretagen- det har sitt sete. I den ut- strekning denne stat ikke kan skattlegge hele foretagendets fortjeneste. skal inntekten bare kunne skattlegges i den stat hvor foretagendet er hjemmeho'rende.
2. När et foretagende som driver skipsfart. har sin vir- kelige ledelse ombord i et skip. anses foretagendet for å ha setet for sin virkelige le- delse i den kontraherende stat. hvor skipets reder er bosatt (hjemmehorende).
3. Bestemmelsene i punkt I får også anvendelsc på for- tjeneste oppebåret ved delta- gelse i en "pool". et felles forretningsforetagende eller i en internasjonal driftsorgani- sasjon.
Artikkel 9 Faretagender med fast til- knytning til hverandre
]. I tilfelle hvor
a) et foretagende i en kon- traherende stat deltar direkte eller indirekte i ledelsen. kontrollen eller kapitalen i et foretagende i en annen kon— traherende stat. eller
29
7. Ingår i inkomst av rö- relse inkomstslag som be- handlas särskilt i andra artik- lar av detta avtal. berörs be- stämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.
Artikel8 Sjöfart och luftfart l. Inkomst genom an- vändningen av skepp eller luftfartyg i internationell tra- fik beskattas endast i den av- talsslutande stat där företa- get har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela inkomsten. be- skattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist.
2. Om företag som bedri- ver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp. anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.
3. Bestämmelsernaipunkt ] tillämpas även på inkomst som förvärvas genom delta- gande i en pool, ett gemen— samt företag eller en interna- tionell driftsorganisation.
Artikel 9
Företag med intresse- gemenskap
l. [ fall då
a) ett företag i en avtals- slutande stat direkt eller indi- rekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital. eller
Prop. 1983/84: 19
b) samme personer direk- te eller indirekte har del i le- delscn af, kontrollen af eller kapitalen i såvel et foreta- gende i en kontraherende stat som et foretagende i en anden kontraherende stat. skal folgende iagttages.
Såfremt der mellem de på- gazldende foretagender er af- talt eller fastsat Vilkår ved- rorende deres kommercielle eller finansielle forbindelser, der afviger fra de Vilkår. som ville vzere blevet aftalt mel- lem uafhtengige foreta- gender. kan enhver fortje- neste. som. hvis disse vilkår * ikke havde foreligget, ville vaere tilfaldet et af disse fore- tagender. men som på grund af disse Vilkår ikke er tilfal- det dette. medregnes til dette foretagendes fortjeneste og beskattes i overensstem— melse hermed.
2. Opstår der i en kontra- herende stat spprgsmål som omhandlet i stykke 1. skal den kompetente myndighed i en anden kontraherende stat. som berores af sporgsmålet, underrettes med henblik på af overveje en regulering vedrprende opgprelsen af fortjenesten for det foreta- gende, der er hjemmehp- rende i sådan anden stat. Så- fremt der er anledning hertil. kan de kompetente myndig- heder traeffe seerlig aftale om fortjenestens fordeling.
Artikel 10 Udbytte
l. Udbytte. som udbetales af et selskab, der er hjemme- horende i en kontraherende stat, til en person. der er hjemmehorende i en anden
b) samat henkilöt välittö- mästi tai välillisesti osallistu- vat sekä sopimusvaltiossa olevan yrityksen että toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistavat osan niiden pääomasta. noudatetaan seuraavaa.
Jos jommassakummassa tapauksessa yritysten välillä kaupallisissa tai rahoitussuh— teissa sovitaan ehdoista tai määrätään ehoja. jotka poik- keavat siitä mistä riippumat- tomien yritysten välillä olisi sovittu. voidaan kaikki tulo. joka ilman näitä ehtoja olisi kertynyt toiselle näistä yri- tyksistä. mutta näiden ehto- jen vuoksi ei ole kertynyt yri- tykselle, lukea tämän yrityk- sen tuloon ja verottaa siitä tämän mukaisesti.
2. Jos sopimusvaltiossa syntyy ] kappaleessa tarkoi- tettu kysymys. on tästä il- moitettava toisen sopimus- valtion. jota asia koskee. toi- mivaltaiselle viranomaiselle siinä tarkoituksessa, että voi- taisiin harkita tällaisessa toisessa valtiossa asuvan yri- tyksen tuloa koskevan las- kelman tarkistamista. Mil- loin syytä on. toimivaltaiset viranomaiset voivat koh- tuullisella tavalla sopia kes- kenään tulon jakamisesta.
10 artikla Osinko
]. Osingosta. jonka sopi- musvaltiossa asuva yhtiö maksaa toisessa sopimusval- tiossa asuvalle henkilölle. voidaan verottaa tässä
30
b) samma personer direkt eller indirekt deltager i led- ningen eller övervakningen av såväl ett företag i en av- talsslutande stat som ett fö- retag i annan avtalsslutande stat eller äger del i dessa fö- retags kapital. iakttages följande.
Om mellan företagen i frå- ga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs vill- kor. som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende före- tag. får all inkomst. som utan sådana villkor skulle ha till- kommit det ena företaget men som på grund av vill- koren i fråga inte tillkommit detta företag. inräknas i detta företags inkomst och beskat- tas i överensstämmelse där- med.
2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i stycke ]. skall behö- rig myndighet i annan av- talsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkoms- ten för det företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill förelig- ger. kan de behöriga myndig- heterna träffa skäligt avgö- rande om inkomstens fördel- ning.
Artikel 10- Dividend
l. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslu- tande stat till person med hemvist i annan avtalsslu- tande stat får beskattas i den-
Prop. 1983/84: 19
b) sömu aöilar taka beinan eöa öbeinan på" i stjörn eöa yfirraöum fyrirmkis i aöild- arri'ki, svo og fyrirtzekis i” ööru aöildarrfki. eöa eiga hluta af ljärmagni peirra
skulu eftirfarandi äkt/&Öi gilda:
Ef hlutaöeigandi fyrirtaeki semja eöa åkveöa skilmala um innbyröis samband sitt a viöskipta eöa fjärmala— sviöinu sem eru frabrugönir bvi sem vzeri ef fyrirtaekin vat-ru hvort ööru öhäö mä telja allan hagnaö. sem än bessara skilmala heföi runniö til annars fyrirt'cekisins en rennur ekki til pess vegna skilmälanna. sem hagnaö bess fyrirtaekis og skatt- leggja hann t' samrzemi viö baö.
2. Risi upp mål i aöild- arriki sem åkvmöi ]. tl. taka til skal bmru stjönvaldi i ööru aöildarriki sem måliö varöar gert aövart svo aö bab megi i'huga hvort breyta skuli uppgjöri a hagnaöi fyrirtmkis sem heimilisfast er i pvi rfki. Ef svo ber undir geta barr stjörnvöld gert samkomulag um skiptingu hagnaöan'ns.
10. gr. Ågöåahlutir
l. Ågööahluti sem félag heimilisfast i aöildam'ki greiöir aöila heimilisföstum i ööru aöildamki mä skatt- leggja i siöamefnda nkinu.
b) samme personer deltar direkte eller indirekte i ledel- sen. kontrollen eller kapita- len i et foretagende i en kon- traherende stat og et foreta- gende i en annen kontrahe- rende stat,
skal folgende gjelde:
Hvis det mellom vedkom- mende foretagendcr blir av- talt eller pålagt vilkår i deres innbyrdes kommersielle eller finansielle samkvem. som avviker fra dem som ville ha vaert avtalt mellom uavhen- gige foretagender. kan enhver fortjeneste som uten slike vilkår ville ha tilfalt et av foretagendene. men i kraft av disse vilkår ikke har tilfalt dette. medregnes i og skatt- legges sammen med dette fonagendets fortjeneste.
2. Når det i en kontrahe- rende stat Oppstår spörsmål som omhandlet i punkt [, skal den kompetente myn- dighet i den annen kontrahe- rende stat som beröres av spörsmålet, underrettes med henblikk på å overveie juste- ring av inntektsberegningen for det foretagende som er hjemmehorende i denne an- nen stat. Når det foreligger grunn til det. kan de kompe- tente myndigheter treffe n'- melig avgjprelse om inntek- tens fordeling.
Artikkel 10 Dividender
]. Dividender som utdeles av et selskap hjemmehqziren- de i en kontraherende stat til
en person bosatt i en annen kontraherende stat. kan
31
b) samma personer direkt eller indirekt deltager i led— ningen eller övervakningen av såväl ett företag i en av— talsslutande stat som ett fö— retag i annan avtalsslutande stat eller äger del i dessa fö- retags kapital, iakttages följande.
Om mellan företagen i frå— ga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs vill- kor. som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende före- tag. får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha till— kommit det ena företaget men som på grund av vill- koren i fråga inte tillkommit detta företag. inräknas i detta företags inkomst och beskat- tas i överensstämmelse där- med.
2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i punkt 1, skall behörig myndighet i annan avtalsslu- tande stat som berörs av frå- gan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hem- vist i sådan annan stat. Når anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndighe- terna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning.
Artikel 10 Utdelning
1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslu- tande stat till person med hemvist i annan avtalsslu- tande stat får beskattas i den-
Prop. 1983/84: 19
kontraherende stat, kan be- skattes i denne anden stat.
2. Såfremt en udbytte- modtager, der er hjemmeho- rende i en kontraherende stat. har et fast driftsste'd el- ler ct fast sted i en anden kontraherende stat end den, i hvilken han er hjemmeho- rende. og den aktiebesid- delse. der ligger til grund for udlodningen, har direkte for- bindelse med erhvervsvirk- somhed, som drives fra det faste driftssted, respektive frit erhverv, som udoves fra det faste sted, skal. uanset bestemmelserne i stykke ] og 3, udbytte, der udbetales fra et selskab, der er hjemmeho- rende i en kontraherende stat, til en sådan modtager. beskattes i overensstem- melse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontrahe- rende stat. hvor det fäste driftssted, henholdsvis det faste sted, er beliggende.
3. Udbytte fra et selskab, der er hjemmehorende i en kontraherende stat. til en person. der er hjemmehp- rende i en anden kontrahe- rende stat. kan tillige be- skattes i den kontraherende stat, hvori det selskab. der betaler udbyttet. er hjemme- horende. og i henhold til lov- givningen i denne stat. men den skat, der pålignes. må ikke overstige:
a) 5 pet. af bruttobelobet af udbyttet. hvis modtageren er et selskab (bortset fra per- sonsammenslutninger og dodsboer). der direkte ejer mindst 25 pet. af kapitalen i det selskab. som udbetaler udbyttet:
toisessa valtiossa.
2. Milloin sopimusval- tiossa asuvalla osingon saa- jalla on kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka muussa so- pimusvaltiossa kuin siinä. jossa hän asuu. ja osingon maksamisen perusteena oleva osuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipai- kasta harjoitettuun liiketoi- mintaan tai kiinteästä pai- kasta haijoitettuun itsenäi- seen ammattitoimintaan, voi- daan, ] ja 3 kappaleen mää- räysten estämättä, osingosta. jonka sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa tällai- selle saajalle, verottaa 7 tai l4 artiklan määräysten mu- kaisesti siinä sopimusval- tiossa. jossa kiinteä toimi- paikka tai kiinteä paikka on.
3. ()singosta. jonka sopi- musvaltiossa asuva yhtiö maksaa toisessa sopimusval- tiossa asuvalle henkilölle. voidaan verottaa myös siinä sopimusvaltiossa, jossa asuva osingon maksava yhtiö on. tämän valtion lainsää- dännön mukaan. mutta siten määrättävä vero ei saa olla suurempi kuin:
a) 5 prosenttia osingon ko- konaismäärästä, jos saajana on yhtiö (lukuun ottamatta henkilöyhteenliittymää ja kuolinpesää), joka välittö- mästi hallitsee vähintään 25 prosenttia osingon maksavan yhtiön pääomasta:
na andra stat.
2. 1 fall då mottagare av dividend med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu- tande stat ån den där han har hemvist samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt sam- band med rörelse som be- drivs från det fasta driftstäl- let respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande an- ordningen. får, utan hinder av bestämmelserna i styck- ena 1 och 3. dividend från bolag med hemvist i en av- talsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlig- het med bestämmelserna i ar- tikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respekti- ve den stadigvarande anord- ningen finns.
3. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslu- tande stat till person med hemvist i annan avtalsslu— tande stat får beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar dividen- den har hemvist. enligt lag- stiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda påförs får inte överstiga:
a) 5 procent av dividen- dens bruttobelopp. om mot- tagaren är ett bolag (med un- dantag för personsamman- slutning och dödsbo) som di- rekt behärskar minst 25 pro- cent av det utbetalande bola- gets kapital:
Prop. 1983/84: 19
2. llegar viötakandi agoöa— hlutar er heimilisfastur i aöildarriki en hcfur fasta atvinnustöö eöa fasta stofn— un i' ööru aöildarriki en bar sem hann er heimilisfastur og hlutareignin sem afergreidd- ur ägööahluturinn er raun— verulega bundin viö atvinnu- rekstur sem rekinn er afhinni föstu atvinnustöö eöa viö själfstzeöa starfsemi sem stunduö er [ hinni föstu stofn- un. mega. bratt fyrir akvaröi 1. og 3. tl.. agööahlutir sem fe'lag heimilisfast i'aöildarn'ki greiöir slikum viötakanda skattleggjast samkvasmt a— kvaeöum 7. gr. eöa 14. gr.. eftir bvi sem viö a. i pvi aöildarrl'ki bar scm fasta atvinnustööin eöa fasta stofnunin er.
3. Ågööahluti sem fe'lag heimilisfast i aöildarrt'ki greiöir aöila heimilisföstum |' ööru aöildarriki ma einnig skattleggja i bvi aöildarriki par sem félagiö sem ägööa- hlutina greiöir er heimilisfast samkvaemt löggjöf bess rikis. en så skattur sem pannig er älagöur må aö hamarki vera:
a) 5 af hundraöi af vergri fjärhaeö ägööahlutanna ef viö- takandi er fe'lag (aö undan- skildum samtökum aöila og danarbuum) sem racöur beint yfir aö minnsta kosti 25 af hundraöi eignarhlutdeildar [ felaginu sem agööahlutina greiöir:
3 Riksdagl'n I 983.184 . I sum/. Nr I ()
skattlegges i denne annen stat.
2. Bestemmelsene i punk- tene 1 og 3 får ikke anven— delse når mottagcren av divi- dendene er bosatt i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraher- ende stat enn der hvor han er bosatt og de aksjer hvorav dividendene utdeles reelt er knyttet til naeringsvirksom- het som drives fra det faste driftssted eller til utovelse av fritt yrke fra et fast sted. 1 så tilfelle skattlegges dividen' dene etter bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraher- ende stat hvor henholdsvis det faste driftssted eller det fäste sted er beliggende.
3. Dividender fra et sel- skap hjemmehorende i en kontraherende stat til en per- son bosatt i en annen kontra- herende stat. kan også skatt- legges i den kontraherende stat hvor selskapet som ut- deler dividendene er hjem- mehorende og i henhold til lovgivningen i denne stat. Den skattesats som an- vendes må imidlertid ikke overstige:
a) 5 prosent av dividen- denes bruttobelmn hvis mot- tageren er et selskap (unntatt personsammenslutning og dödsbo) som direkte kontrol- lerer minst 25 prosent av det utdelende selskaps aksjeka— pital:
33 na andra stat.
2. 1 fall då mottagare av utdelning med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu- tande stat än den där han har hemvist samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt sam— band med rörelse som be— dn'vs från det fasta driftstäl- let respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande an— ordningen. får. utan hinder av bestämmelserna i punk- terna ] och 3. utdelning från bolag med hemvist i en av- talsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlig- het med bestämmelserna i ar- tikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respekti— vc den stadigvarande anord— ningen finns.
3. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslu— tande stat till person med hemvist i annan avtalsslu— tande stat får beskattas även där bolaget som betalar ut— delningen har hemvist. enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda påförs får inte överstiga:
a) 5 procent av utdelning- ens bruttobelopp. om motta— garen är ett bolag (med un— dantag för personsamman- slutning och dödsbo) som di- rekt behärskar minst 25 pro- cent av det utbetalande bola— gets kapital:
Prop. 1983/84: 19
b) 15 pet. af bruttobelobet af udbyttct i alle andre til- feeldc.
4. Uanset bestemmelserne i stykke 3a) kan islandsk skat på udbytte forhtbjes fra 5 pet. til hojst 15 pet. i det om— fang. sådant udbytte er fra- draget ved opgörelsen af det udbyttebetalende selskabs indkomst ved fastszettelsen af islandsk skal.,
5. Uanset bestemmelserne i stykke 3 a) kan norsk skat på udbytte forhojes til hojst 15 pet. Denne bestemmelse gzelder. så laznge norske sel- skaber er berettigede til fra- drag for udloddet udbytte ved statsskatteberegningen.
6. De kontraherende staters kompetente myndig- heder skal ved gensidig aftale fastszrtte dc nzermere regler for gennemforelsen af be- grzensningerne i henhold til stykke 3—5. Bestemmelserne i stykke 3—5 berorer ikke adgangen til at beskatte selskabet af den fortjeneste. hvoraf ud- byttet cr udbetalt.
7. Udtrykket "udbytte" betyder i denne artikel ind- komst af aktier. andelsbc— viser eller andre rettigheder. det ikke er gaeldsfordringer. og som giver ret til andel i fortjeneste. såvel som ind- komst fra andre selskabsret- tigheder. der er undergivet samme skattcmaessige be- handling som indkomst af ak- tier i henhold til lovgivningen i den stat. i hvilken det sel- skab. der foretager udlodnin- gen. er hjemmehorende.
8. Uanset bestemmelserne i stykke 1 skal udbytte fra et selskab. der er h_iemmeho-
b) 15 prosenttia osingon kokonaismäärästä muissa ta- pauksissa.
4. Tämän artiklan 3 kappa- leen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suoritettavaa Islannin veroa korottaa 5 prosentista enin- tään 15 prosenttiin. sikäli kuin tällaista osinkoa on vä- hennetty maksavan yhtiön tulosta Islannin veroa mää- rättäessä.
5. Tämän artiklan 3 kappa- leen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suoritettavaa Norjan veroa korottaa enintään 15 prosen- tiin. Tämä määräys on voi- massa niin kauan kuin norja- laisilla yhtiöllä on oikeus val- tionverotuksessa vähentää jaettua voittoa.
6. Sopimusvaltioiden toi- mivaltaiset viranomaiset so- pivat keskenään. miten 3—5 kappaleen mukaisia rajoituk- sia sovelletaan. Tämän artiklan 3—5 kap- paleen määräykset eivät vai- kuta yhtiön verottamiseen siitä voitosta. josta osinko maksetaan.
7. Sanonnalla "osinko" tarkoitetaan tässä artiklassa tuloa. joka on saatu osak- keista. osuustodistuksista tai muista voitto-osuuteen oi- keuttavista oikeuksista. jotka eivät ole saamisia. sa- moin kuin muista yhtiö- osuuksista saatua tuloa. jota sen valtion lainsäädännön mukaan. jossa asuva voiton jakava yhtiö on, kohdellaan verotuksellisesti samalla ta- voin kuin osakkeista saatua tuloa.
8. Tämän artiklan 1 kappa- leen määräysten estämättä vapautetaan osinko. jonka
34
b) 15 procent av dividen— dens bruttobelopp i övriga fall.
4. Utan hinder av bestäm- melserna i stycke 3 a) får is- ländsk skatt på dividend hö- jas från 5 procent till högst 15 procent i den mån sådan divi- dend dragits av från det utbe- talande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt.
5. Utan hinder av bestäm- melserna i stycke 3a) får norsk skatt på dividend höjas till högst 15 procent. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till avdrag vid statsbeskatt- ningen för utdelad vinst.
6. De behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta- terna skall träffa överens- kommelse om sättet att ge— nomföra begränsningarna en— ligt styckena 3—5. Bestämmelserna i styc- kena 3—5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vil- ken dividcnden betalas.
7. Med uttrycket "divi- dend" förstås i denna artikel inkomst av aktier. andelsbe- vis eller andra rättigheter. som inte är fordringar. med rätt till andel i vinst. samt in- komst av andra andelar i bo- lag. som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skatte- hänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.
8. Utan hinder av bestäm- melserna i stycke 1 skall divi- dend från bolag med hemvist
Prop. 1983/84: 19
b) 15 af hundraöi af vergri ljärlltrö agööahlutanna i öörum tilvikum.
4. Pratt fyrir akvaeöi staf— liöar a) i 3. tl. må hafkka islenskan skatt af agoöahluta år 5 af hundraöi i aö håmarki 15 af hundraöi. HÖ svo miklu leyti sem slikur ägoöahlutur hefur vcriö dreginn frå tekj— um fe'lagsins. sem ägööahiut— inn greiddi. viö alagningu islensks skatts.
5. Pratt fyrir akvaeöi staf— liÖar a) i 3. tl. ma hzekka norskan skatt af ägoöahluta [ aö hamarki 15 af hundraöi. Pctta akvaeöi gildir meöan norskum félögum er heimill fradrattur vegna t'ithlutaös ägööa viö älagningu skatta til rikisins.
6. bzer stjörnvöld i aöild- arri'kjunum skulu gera meö ser samkomulag um hvernig beita skuli takmörkunum samkvzemt 3.—5. tl.
Åkvzeöi 3.—5. tl. eru öviö- komandi skattlagningu félags af ägoöa sem agoöahluturinn er greiddur af.
7.1-1ugtakiö "agööahlut- ur” merkir i bessari grein tekjur af hlutabrefum. hlut- deildarskineinum eöa öörum réttindum sem ekki eru skuldakröfur en vcita rétt til hlutdeildar i ägööa. svo og tekjur af öörum félagsréttind- um sem viö skattlagningu er fariö meö ä sama hätt og tekj- ur af hlutabrc'fum sam- kvasmt löggjöf bess rikis har som fe'lagiö sem tithlutunina framkvcemir er heimilisfast.
8. Prätt fyrir akvaeöi 1. tl. skal ägoöahlutur greiddur af félagi heimilisföstu i' aöild-
b) 15 prosent av dividen- denes bruttobelop i alle and- re tilfelle.
4. Uansett bestemmelsene i punkt 3 a) kan islandsk skatt av dividender forhoyes fra 5 prosent til hoyst 15 pro- sent i den utstrekning slike dividender er fratrukket i det utdelende selskaps inntekt ved fastsettclsen av islandsk skatt.
5. Uansett bestemmelsene i punkt 3 a) kan norsk skatt av dividender forhoyes til hoyst 15 prosent. Denne bc- stemmclse gjelder så lenge norske selskaper ved stats— skatteligningen er berettiget til fradrag i inntekten for ut- delte dividenter.
6. De kompetente myn— digheter i de kontraherende stater skal treffe avtale om fremgangsmåten for gjen— nomforingen av begrensnin- gene i henhold til punktene 3—5. Bestemmelsene i punktene 3—5 berorer ikke skattleggin- gen av selskapet for så vidt angår den fortjeneste hvorav dividendene utdeles.
7. Uttrykket "dividen— der" betyr i denne artikkel inntekt av aksjer. andelsbc— vis eller andre rettigheter. som ikke er gieldsfordringcr. med rett til andel i over— skudd. samt inntekt av andre selskapsrettigheler som etter lovgivningen i den stat hvor det utdelende selskap er hjemmcho'rende er undergitt den samme skattemessige behandling som inntekt av aksjer.
8. Uansett bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra et selskap hjemmchtbende i
35
b) 15 procent av utdel— ningens bruttobelopp i övriga fall.
4. Utan hinder av bestäm- melserna i punkt 3 a) får is- ländsk skatt på utdelning hö- jas från 5 procent till högst 15 procent i den mån sådan ut- delning dragits av från det ut- betalande bolagets inkomst vid bestämmandet av is- ländsk skatt.
5. Utan hinder av bestäm- melserna i punkt 3 a) får norsk skatt på utdelning hö- jas till högst 15 procent. Den— na bestämmelse gäller så länge norska bolag är berätti- gade till avdrag vid statsbe- skattningcn för utdelad vinst.
6. De behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta— terna skall träffa överens- kommelse om sättet att ge- nomföra begränsningarna en- ligt punkterna 3—5.
Bestämmelserna i punk- terna 3—5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vil- ken utdelningen betalas.
7. Med uttrycket "utdel— ning" förstås i denna artikel inkomst av aktier. andelsbe- vis eller andra rättigheter. som inte är fordringar. med rätt till andel i vinst. samt in— komst av andra andelar i bo- lag. som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skatte- hänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.
8. Utan hinder av bestäm- melserna i punkt 1 skall ut- delning frän bolag med hem-
Prop. 1983/84: 19
rende i en kontraherende stat. til et selskab. der er hjemmehorendc i en anden kontraherende stat end Dan- mark. i denne anden stat Vtere fritaget for beskatning i det omfang. dette ville have vzeret tilfa'ldet ifolge lovgiv- ningen i denne anden stat. såfremt begge selskaber havde vwret hjemmehorende der.
Uanset bestemmelserne i
' stykke 1 skal udbytte fra et selskab. der er hjemmeho- rende i en anden kontrahe- rende stat end Danmark. til et selskab. der er hjemmeho- rende i Danmark. vzere frita— get for beskatning i Danmark i overensstemmelse med dansk lovgivning.
1 det omfang udbyttebelo- bet. der udbetales for et ind- komstår af et selskab. der er hjemmehtlrende i Danmark. til et selskab. der er hjemme- horende i en anden kontra- herende stat, modsvares af udbytte. som det först- nzevnte selskab. direkte eller gennem formidling afenjuri- disk person. i samme eller tidligere indkomstår har op- pebåret af aktier eller andre andele i et selskab. der er hjemmehorende i en tredje stat. indrommes imidlertid fritagelse for skat i en anden kontraherende stat i henhold til forste afsnit kun. såfremt
a) det udbytte. som er op- pebårct af aktierne eller an— delene i selskabet. der er hjemmehorcnde i en tredie stat. er undergivet beskat- ning i Danmark. eller.
b) hvis dette ikke er tilfzrl- det. udbyttet ville have vaeret fritaget for skat i en anden kontraherende stat. såfremt aktierne eller andelene i sel- skabet. der er h_iemmeho-
sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa muussa sopimusval- tiossa kuin Tanskassa asu— valle yhtiölle. verosta tässä toisessa valtiossa sikäli kuin vapautus olisi myönnctty tä— män toisen valtion lainsää— dännön mukaan. jos molem- mat yhtiöt olisivat olleet siellä asuvia.
Tämän artiklan l kappa- leen määräysten estämättä vapautetaan osinko. jonka muussa sopimusvaltiossa kuin Tanskassa asuva yhtiö maksaa Tanskassa asuvalle yhtiölle. verosta Tanskassa Tanskan lainsäädännön mu- kaan.
Sikäli kuin osinko. jonka Tanskassa asuva yhtiö vero- vuodelta maksaa toisessa so- pimusvaltiossa asuvalle yh- tiölle. vastaa osinkoa. jonka ensiksi mainittu yhtiö välittö- mästi tai oikeushenkilön väli- tyksellä on samana tai sitä ai- kaisempina verovuosina nos- tanut kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeiden tai maiden osuuksien perus- teella. myönnetään kuitenkin ensimmäisen alakappalecn mukainen vapautus verosta toisessa sopimusvaltiossa vain. jos
a) osinko. joka on nostettu kolmannessa valtiossa asu- van yhtiön osakkeiden tai osuuksien perusteella. on vcrotettu Tanskassa tai.
b) jollei näin olc. osinko olisi ollut vapaa verosta toisessa sopimusvaltiossa. jos kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkcet tai osuudet olisivat olleet
36
i en avtalsslutande stat till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Dan- mark i denna andra stat vara undantagen från beskattning iden mån detta skulle ha va- rit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat. om båda bolagen hade varit hemma- hörande där.
Utan hinder av bestäm- melserna i stycke 1 skall divi- dend från bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark till bolag med hem- vist i Danmark vara undanta- gen från beskattning i Dan- mark enligt dansk lagstift- ning.
1 den mån beloppet av di— vidend. som för ett skatteår utbetalas av bolag med hem- vist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslu- tande stat. motsvaras av di- vidend. som det förstnämnda bolaget. direkt eller genom förmedling av juridisk pcr- son. under samma eller tidi- gare skatteår uppburit på ak- tier eller andra andelar i bo- lag med hemvist i tredje stat. gäller emellertid undantag från skatt i annan avtalsslu- tande stat enligt första av- snittet endast om
a) den dividend. som upp- burits på aktierna eller ande- larna i bolaget med hemvist i tredje stat. underkastats be- skattning i Danmmark eller.
h.) om så inte är fallet. divi- denden skulle ha varit un- dantagen från skatt i annan avtalsslutande stat. om ak- tierna eller andelarna i bola— get med hemvist i tredje stat
Prop. 1983/84: l9
arri'ki til félags heimilisfasts i ööru aöildarri'ki en Dan- mörku vera undanbeginn skattlagningu i siöarnefnda rikinu aö svo miklu leyti sem hann heföi veriö baö sam- kva:mt löggjöf bess ri'kis hetöu bacöi felögin veriö heimilisföst bar.
Pratt fyrir akvaeöi |. tl. skal agööahlutur greiddur af felagi heimilisföstu i' ööru aöildarriki en Danmörku til fe'lags heimilisfasts 1” Dan- mörku vera undanbeginn skattlagningu i' Danmörku samkvaemt danskri löggjöt'.
l beim maeli sem ägööa- hlutur. sem félag heimilis- fast i Danmörku hefur greitt a tekjuari til félags heimilis- fasts i ö'öru aöildarrfki. svar- ar til ägööahlutar, sem fyrr- nefnda felagiö hefur hlotiö beint eöa fyrir milligöngu lögaöila a sama tekjuari eöa fyrri. af hlutabréfum eöa öörum félagsréttindum i' t'e'- lagi heimilist'östu [ briöja riki. gildir undanbaga fra skatt- lagningu i ööru aöildarriki samkvaemt ]. mgr. pvt aöeins:
a) aö sa agööahlutur sem myndaöist af hlutabréfum eöa félagsréttindum f felagi heimilisföstu [ briöja riki se skattlagöur [ Danmörku eöa;
b) ef svo er ekki. aö agööahlutun'nn tetti aö vera undanbeginn skatti f ööru aöildarriki ef hlutabréfin e'öa félagsréttindin i' fe'lagi heimil- isföstu ( briöja ri'ki vgeru (
en kontraherende stat til et selskap hjemmehorende i en annen kontraherende stat enn Danmark. i denne annen stat vafre unntatt fra beskat- ning i den utstrekning dette ville ha vaert tilfelle etter lov- givningen i denne annen stat om begge selskaper hadde vzert hjemmehdrende der.
Uansett bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra et selskap hjemmehorende i en annen kontraherende stat enn Danmark. til et selskap h_iemmehorende i Danmark. vacre unntatt fra beskatning i Danmark i overensstem- melse med dansk lovgivning.
I den utstrekning dividen- debelopet. som for et inn- tektsär utbetales av et scl- skap hjemmeho'rende i Dan- mark til et selskap hjemme- horende i en annen kontra— herende stat. svarer til divi- dender som det förstnevnte selskap direkte eller gjennom formidling av en juridisk per- son. i samme eller tidligere inntektsär oppebar av aksjer eller andre andeler i et sel— skap hjemmehatrende i en tredje stat. gjelder imidlertid fritagelsen for skatt i den an- nen kontraherende stat i hen- hold til forste ledd under dette punkt bare for sä vidt
11) de dividender som er oppebäret av aksjer eller an- deler fra selskap hjemmeho- rende i en tredje stat, blir un- dergitt beskatning i Dan- mark. eller
b) om så ikke cr tilfelle. dividendene ville ha vaert unntatt fra skatt i en annen kontraherende stat. om ak- sjene eller andelene i selska- pet hjemmehorende i den
37
vist i en avtalsslutande stat till bolag med hemvist i an- nan avtalsslutande stat än Danmark i denna andra stat vara undantagen frän be- skattning i den mån detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat. om häda bolagen hade varit hemmahörande där.
Utan hinder av bestäm- melserna i punkt l skall ut- delning från bolag med hem- vist i annan avtalsslutande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lag- stiftning.
1 den mån beloppet av ut— delning. som för ett beskatt- ningsär utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat. motsva- ras av utdelning. som det förstnämnda bolaget. direkt eller genom förmedling avju- ridisk person. under samma eller tidigare beskattningsår uppburit på aktier eller andra andelari bolag med hemvist i tredje stat. gäller emellertid undantag från skatt i annan avtalsslutande stat enligt första stycket endast om
a) den utdelning. som uppburits på aktierna eller andelarna i bolaget med hem- vist i tredje stat. underkas- tats beskattning i Danmark eller.
b) om så inte är fallet. ut- delningen skulle ha varit un- dantagen från skatt i annan avtalsslutande stat. om ak- tierna eller andelarna i bola- get med hemvist i tredje stat
Prop. l983/84: l9
rende i en tredie stat. ejedes direkte af selskabet. der er hjemmehorende i den anden kontraherende stat.
For sä vidt angår udbytte fra et selskab. der er hjem- mehorende i Island. til et selskab. der er hjemmeho- rende i en anden kontrahe- rende stat. gaelder fritagelsen for beskattning i en anden kontraherende stat i henhold til förste afsnit kun i det om- fang. udbyttet ved beregning af islandsk skat ikke mä fra- drages i det islandske sel- skabs indkomst.
9. Uanset bestemmelserne i stykke 3—5 kan de kompe- tente myndigheder i de kon- traherende stater aftale. at udbytte. som tilfalder en i af- talen navngivcn institution med almcnt velgorende eller andet almennyttigt formål. der i medför aflovgivningen i den kontraherende stat. i hvilken institutionen er hjemmehorende. er fritaget for beskatning af udbytte. skal vgere fritaget for den i en anden kontraherende stat gatldende beskatning af ud- bytte fra selskaber i denne anden stat. lt). [ tilfalde. hvor et sel- skab. der er hjemmehtbrende i en kontraherende stat. op- pebaerer fortjeneste eller ind- komst fra en anden kontra- herende stat. må denne an- den stat ikke påligne nogen skat på udbytte. som udbe— tales af selskabet. med- mindre udbyttet udbetales til en person. der er hjemme- horende i denne anden stat. eller den aktiebesiddelse. som ligger til grund for ud- lodningen af udbyttet. har di- rekte förbindelse med et fast driftssted eller et fast sted. der er beliggende i denne an-
toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön välittömässä omistuksessa.
lslannissa asuvan yhtiön toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle maksaman osingon osalta myönnetään ensimmäisen alakappaleen mukainen vapautus verosta toisessa sopimusvaltiossa vain sikäli kuin osinkoa ei saa vähentää islantilaisen yh- tiön tulosta Islannin veroa laskettaessa.
9. Tämän artiklan 3—5 kappaleen estämättä voivat sopimusvaltioiden toimival- taiset viranomaiset sopia keskenään, että osinko. jonka sopimuksessa nimetty. tarkoitukseltaan yleisesti hy- vää tckevä tai muutoin yleis- hyödyllinen laitos. joka on vapaa osingosta suoritetta- vasta verosta sen sopimus- valtion lainsäädännön mu- kaan. jossa laitos on asuva, vapautetaan toisessa sopi- musvaltiossa tässä toisessa valtiossa olevalta yhtiöllä saadusta osingosta suoritet- tavasta verosta. lt). los sopimusvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa toisesta sopimusvaltiosta. ei tämä toinen valtio saa verottaa yh- tiön maksamasta osingosta. paitsi mikäli osinko makse- taan tässä toisessa valtiossa asuvalle hekilölle tai mikäli osingon maksamisen perus- teena oleva osuus tosiasialli- sesti liittyy tässä toisessa valtiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan. eikä myöskään verottaa yhtiön jakamatto- masta voitosta. vaikka mak- settu osinko tai jakamaton voitto kokonaan tai osaksi
38
innehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtals— slutande stat.
] fråga om dividend frän bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i an— nan avtalsslutande stat gäller undantag från beskattning i annan avtalsslutande stat en- ligt första avsnittet endast i den mån dividenden vid be- räkning av isländsk skatt inte får avdragas från det is- ländska bolagets inkomst.
9. Utan hinder av bestäm- melsernai styckena 3—5 kan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna komma överens om att divi- dend. som tillfaller i överens- kommelsen namngiven insti- tution med allmänt välgöran- de eller annat allmännyttigt ändamäl. vilken enligt lag- stiftningen i den avtalsslu- tande stat där institutionen har hemvist är undantagen från skatt på dividend. skall i annan avtalsslutande stat vara befriad från skatt pä di- vidend frän bolag i denna andra stat. 10. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar inkomst från annan avtalsslutande stat. får denna andra stat inte beskatta divi- dend som bolaget betalar. utom i den mån dividenden betalas till person med hem- vist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigva- rande anordning i denna and- ra stat. och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst. även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt el-
Prop. 1983/84: 19
beinni eigu félagsins i' fyrr- nefnda aöildarrikinu.
Um ägööahlut fra félagi heimilisföstu & lslandi til fé- lags heimilisfasts i' ööru aöildarri'ki gildir undanbaga fra skattlagningu i ööru aöild- arriki samkvzemt ]. mgr. aöeins aö bvi leyti sem ägööahluturinn er ekki fra- drättarbacr fra tekjum islenska félagsins viö ä- kvöröun islensks skatts.
9. Från fyrir akvatöin ( 3.—5. tl. geta brer stjörnvöld ( aöildarri'kjunum gen samkomulag um aö ägööa- hlutur. sem fellur til stofn- unar. nafngreindrar i sam- komulaginu. sem hefur liknarstarfsemi eöa önnur almannaheill aö markmiöi sem undanbegin er skatti af agööahlutum samkvaemt löggiöf bess aöildarrikis bar sem stofnunin er heimilis- föst. skuli i'ööru aöildarri'ki vera undanbegin skatti af agoöahlutum fra felagi i bvi riki.
lO. Ef félag heimilisfast ( aöildarriki faer tekjur fra ööru aöildarriki getur siöarnefnda rikiö hvorki skattlagt agööa- hlut sem fe'lagiö greiöir nema aö bvr' leyti sem ägööahlutur- inn er greiddur aöila heimil- isföstum ]” siöarnefnda rr'kinu eöa aö bvi leyti sem hlutar- eignin sem af er greiddur ägööahluturinn er raunveru- lega bundin viö fasta atvinnustöö eöa fasta stofn- un i stöarnefnda rfkinu né heldur skattlagt öt'rthlutaöan hagnaö félagsins. Pctta gildir jafnt bott ägööahlutirnir eöa outhlutaöi hagnaöurinn se'u
tredje stat var direkte eiet av selskapet hjemmehorende i den annen kontraherende stat.
Hva angår dividender fra selskap hjemmehorende i ls- land til selskap hjemmeho- rende i en annen kontrahe- rende stat. gjelder fritagelsen for skatt i den annen kontra- herende stat etter förste ledd bare i den utstrekning divi- dendene ved bercgningen av islandsk skatt ikke kommer til fradrag i det islandske selskaps inntekt.
9. Uansett bestemmelsene i punktene 3—5 kan de kom- petente myndigheter i de kontraherende stater avtale at dividender. som tilfaller en i avtalen navngitt institusjon med alment. veldedig eller annet almennyttig formäl. som etter lovgivningen i den kontraherende stat der insti— tusjonen er hjemmehtrlrende er fritatt for skatt av divi- dender. skal vzere fritatt i en annen kontraherende stat for skatt av dividender fra sel- skap i denne annen stat.
10. När et selskap hjern- mehorende i en kontrahe— rende stat oppebaerer inntekt fra en annen kontraherende stat. kan denne annen stat ikke skattlegge dividender utdelt av selskapet. med- mindre dividendene er utdelt til en person bosatt i denne annen stat. eller de aksjer hvorav dividendene utdeles reelt er knyttet til et fast driftssted eller et fast sted i denne annen stat. og kan hel- ler ikke skattlegge selskapets ikke—utdelte overskudd. selv- om de utdelte dividender el- ler det ikke-utdelte over-
39
innehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtals— slutande stat.
I fråga om utdelning från bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i an- nan avtalsslutande stat gäller undantag från beskattning i annan avtalsslutande stat en- ligt första stycket endast i den mån utdelningen vid be- räkning av isländsk skatt inte tar avdragas från det is- ländska bolagets inkomst.
9. Utan hinder av bestäm- melserna i punkterna 3—5 kan de behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta- terna komma överens om att utdelning. som tillfaller i överenskommelsen namngi- ven institution med allmänt välgörande eller annat all- männyttigt ändamäl. vilken enligt lagstiftningen i den av- talsslutande stat där institu- tionen har hemvist är undan- tagen från skatt på utdelning. skall i annan avtalsslutande stat vara befriad från skatt på utdelning från bolag i denna andra stat. lt). Om bolag med hem- vist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från annan avtalsslutande stat. får denna andra stat inte beskatta ut- delning som bolaget betalar. utom i den mån utdelningen betalas till person med hem- vist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigva- rande anordning i denna and- ra stat. och ej hcller beskatta bolagets icke utdelade vinst. även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten
Prop. 1983/84: 19
den stat. eller undergive sel- skabets ikke-udloddede for- tjeneste nogen skat pä ikke- udloddet fortjeneste. selv om det udbetalte udbytte eller den ikke-udloddede fortje- neste helt eller delvis består af fortjeneste eller indkomst hidrorende fra denne anden stat.
ll. Udtrykket "person- sammenslutning" i denne ar— tikel betyder:
a) for så vidt angår Dan- mark: interesscntskab. kom- manditselskab og partreden';
b) for så vidt angår Fin- land: "öppet bolag". ”kom- manditbolag". "partrederi- bolag" og anden sammen- slutning, som omhandles i 4 ä 2 mom. i lov om skat på indkomst og formue (l043/ 74) og som ikke beskattes . som selvstaendigt skattesub-
jekt:
c) for så vidt angår Island: "sameignarfélög" og "sam- lög". som ikke beskattes som selvsttendigt skattesub— jekt:
d) for sä vidt angär Norge: enhver sammenslutning med undtagelse af "aksjesel- skap" og "kommandittaksje- selskap":
e) for sä vidt angär Sveri- ge: "handelsbolag". "kom- manditbolag" og "enkelt bo- lag".
Artikel ] l Reuter
l. Renter. der hidrorer fra en kontraherende stat. og som betales til en i en anden kontraherende stat hjemme- horende person. kan kun beskattes i denne anden stat.
2. Såfremt en rentemod- tager. der er hjemmehorende
koostuisi tässä toisessa val- tiossa kertyneestä tulosta.
ll. Sanonta ”henkilöyh- teenliittymä" tässä artiklassa tarkoittaa:
a) Tanskan osalta: "in- teressentskab". "komman- ditselskab" ja '”partrederi” nimisiä yhtcenliittymiä:
b,) Suomen osalta: avointa yhtiötä. kommandiittiyh- tiötä. |aivanisz'innistöyhtiötä ja muuta tulo— ja varallisuus- verolain (l043/74) 4 äzn 2 momentissa tarkoitettua yh- teenliittymää. milloin niitä ei veroteta itsenäisinä verosub- jekteina;
c) Islannin osalta: "sam- eignarfe'lög"ja "samlög" ni- misiä yhteenliittymiä. milloin niitä ei veroteta itsenäisinä verosubjekteina;
d.) Norjan osalta: kaikkia yhteenliittymiä. lukuun otta- matta "aksjeselskap" ja "kommandittaksjeselskap"' nimisiä yhtecnliittymiä;
e) Ruotsin osalta: kaup- payhtiötä. kommandiittiyh- tiötä ja siviiliyhtiötä.
llanikla Kor/(a
]. Korosta. joka kertyy sopimusvaltiosta ja makse— taan toisessa sopimusval- tiossa asuvalle henkilölle. verotetaan vain tässä toisessa valtiossa. 2. Milloin sopimusval- tiossa asuvalla koron saajalla
40
ler delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna and- ra stat.
ll. Uttrycket "person— sammanslutning” i denna ar- tikel avser:
a)i fråga om Danmark: "interessentskab”. "kom- manditselskab" och ”partrc- deri":
b) i fråga om Finland: öp— pet bolag, kommanditbolag. partrcderibolag och annan sammanslutning som avses i 4 52 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (ltl43/74) och som inte be— skattas såsom självständigt skattesubjekt;
e) i fråga om Island: "sa- meignarfélög" och "sam- lög" som inte beskattas så- som självständiga skattesub- jekt:
d) i fråga om Norge: varje sammanslutning utom "aks- jeselskap” och ”komman- dittaksjeselskap":
e) i fråga om Sverige: han- delsbolag. kommanditbolag och enkelt bolag.
Artikel 1 I
Ränta
l. Ränta. som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslu- tande stat. beskattas endast i denna andra stat.
2. I fall då mottagare av ränta med hemvist i en av-
Prop. 1983/84: 19
aö öllu eöa nokkru leyti tekjur sem hafa myndast i st'öarnefnda rt'kinu.
ll. IIugtakiö "samtök aöila" 1 bessari grein merkir:
a) varöandi Danmörku: "interessentskab". "kom— manditselskab" og "partrc— deri":
b) varöandi Finnland: "öppet bolag”, "komman— ditbolag", "partrcderibo— lag" og önnur samtök sern getiö er t' 2. mgr. 4 gr. laga um skatt at" tekjum og eignum (1043/74) og ekki eru skatt- lögö sem sjålfstaeöir skatt— aöilar:
c) varöandi Island: sam- eignatfélög og samlög sem ekki cru skattlögö sem själf- stazöir skattaöilar:
d) varöandi Noreg: hvers konar samtök önnur en "ak— sjeselskap" og "komman— dittaksjeselskap":
e) varöandi Svrbjöö: ”handelsbolag". "komman- ditbolag" og "enkelt bolag".
II. gr. Vextir
]. Vexti sem myndast [ aöildarrfki og greiddir eru aöila heimilisföstum [ ööru aöildarrt'ki skal einungis skattleggja i siöarnefnda rfkinu.
2. Pegar viötakandi vaxta er heimilisfastur |” aöildarrl'ki
skudd bestär helt eller delvis av inntekt som skriver seg fra denne annen stat.
ll. Uttrykket "person- sammenslutning" i denne ar- tikkel betyr:
a) for så vidt angår Dan- mark: '"intcressentskab". "kommanditselskab" og ”panrederi":
b) for så vidt angår Fin— land: "öppet bolag". "kom- manditbolag". "partrcderi- bolag". og annen sammen- slutning som omhandles i 4 %$ 2 mom. i loven om skatt på inntekt og formue (1043/74) og som ikke skattlegges som selvstendig skattesubjekt:
e) for så vidt angår Island: "sameignarfélög" og "sam- lög” som ikke skattlegges som selvstendige skattesub- jekter;
(1) for så vidt angår Norge: enhver sammenslutning utenom "aksjeselskap" og "kommandittaksjeselskap":
el for sä vidt angår Sveri- ge: "handelsbolag". ”'kom- manditbolag". og "enkelt bolag".
Artikkel I I Renter.
l. Renter som skriver seg fra en kontraherende stat og utbetales til en person bosatt i en annen kontraherende stat. skal bare kunne skatt- legges i denne annen stat.
2. Bestemmelsene i punkt ] fär ikke anvendelsc när
41
helt eller delvis utgörs av in- komst som uppkommit iden- na andra stat.
ll. Uttrycket "person— sammanslutning" i denna ar- tikel avser:
a)i fråga om Danmark: "interessentskab", "kom- manditselskab” och "partre- deri":
bl i fråga om Finland: öp- pet bolag. kommanditbolag. partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 4 sz mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet t'lO43/74) och som inte be- skattas såsom självständigt skattesubjekt:
e) i fråga om Island: "'sameignarfe'lög" och "sam- lög" som inte beskattas så- som självständiga skattesub- jekt:
d) i fråga om Norge: varje sammanslutning utom ”ak- sjeselskap" och "komman- dittaksjeselskap”;
e) ifråga om Sverige: han— delsbolag. kommanditbolag och enkelt bolag.
Artikel 11 Ränta
I. Ränta. som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslu- tande stat, beskatttas endast i denna andra stat.
2. I fall då mottagare av ränta med hemvist i en av-
Prop. ]983/84: 19
i en kontraherende stat. har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontrahe- rende stat end den. i hvilken han er hjemmehtbrende. og den fordring. der ligger til grund for den udbetalte rente. har direkte forbindclse med erhvervsvirksomhed. som drives fra det fäste driftssted. respektive frit erhverv. som udoves fra det faste sted. skal. uanset be— stemmelserne i stykke l. renter. som hidrorer fra en kontraherende stat og be- tales til en sådan modtager. beskattes i overensstem- melse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontrahe- rende stat. hvor det fastc drifssted. henholdsvis det faste sted, er beliggende.
3. Udtrykket "rente" be- tyder i denne artikel ind- komst af gteldsfordringer af enhver art. hvad enten de er sikrede ved pant i fast ejen- dom eller ikke. og hvad en- ten de indeholder en ret til andel i skyldnerens fortje- neste eller ikke. Udtrykket omfatter isaer indkomst af statsgaeldsbeviser og ind- komst af obligationer eller forskrivninger. herunder agiobelob og gevinster. der knytter sig til sådanne gzelds- beviser. obligationer eller forskrivninger. Straftillatg som folge af for sen betaling skal ikke anses for renter i denne artikel.
4. I tilfaelde. hvor en s:er- lig forbindelse mellem den. der betaler. og den. der mod- tager. eller mellem disse og en tredje person. har bevir- ket, at renten set i forhold til den gaeldsfordring. for hvil- ken den er betalt, overstiger
on kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka mtlussa sopi- musvaltiossa kuin siinä. jossa hän asuu. ja koron maksamisen perusteena oleva saaminen tosiasialli- sesti liittyy kiinteästä toimi- paikasta harjoitettuun liike- toimintaan tai kiinteästä pai- kasta harjoitettuun itsenäi- seen ammattitoimintaan. voi- daan. ] kappaleen määräys- ten estämättä. korosta joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaiselle saa- jalle, verottaa 7 tai l4 artik- lan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa.jossa kiinteä toimipaikka tai kiin- teä paikka on.
3. Sanonnalla "korko" tarkoitetaan tässä artiklassa tuloa. joka saadaan kaiken- laatuisista saamisista riippu- matta siitä. onko ne turvattu kiinteistökiinnityksellä vai ei. ja liittyykö niihin oikeus osuuteen velallisen voitosta vai ei. Sanonnalla tarkoite- taan erityisesti tuloa. joka saadaan valtion antamista ar- vopapereista. ja tuloa. joka saadaan obligaatioista tai de- bentuureista. siihen luettuina tällaisiin arvopapereihin. ob- ligaatioihin tai debentuurei- hin liittyvät agiomäärät ja voitot. Maksun viivästy- misen johdosta suoritettavaa sakkomakstta ei tätä artiklaa sovellettaessa pidetä kor- kona.
4. Jos koron määrä mak- sajanja saajan tai heidän mo- lempien ja muun henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylittää koron maksa- misen perusteena olevaan velkaan nähden määrän. josta maksajaja saaja olisivat
42
talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu— tande stat än den där han har hemvist samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörel- se som bedrivs från det fasta driftstället respektive själv- ständig yrkesverksamhet som utövas från den stadig- varande anordningen. får, utan hinder av bestämmel— serna i stycke l. ränta som hän'ör från en avtalsslutande stat och som betalas till så- dan mottagare beskattas i en- lighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respekti- ve den stadigvarande anord- ningen finns.
3. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel in- komst av varje slags fordran, antingen den säkerställts ge— nom inteckning i fast egen— dom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt in— komst av värdepapper. som utfärdats av staten. och in- komst av obligationer eller debenturcs. däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värde- papper. obligationer eller de- bentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämp- ningen av denna artikel.
4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalarcn och mot- tagaren eller mellan dem båda och annan person för— anleder att räntebeloppet. med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas. över-
Prop. l983/84: 19
en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun t' ööru aöildarri'ki en bar sem hann er heimilisfastur og krafan sem vextirnir eru greiddir af er raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfstaeöa starfsemi sem stunduö er ä hinni föstu stofnun. mega. brått fyrir a- kvaeöi ]. tl.. vextir sem myndast t' aöildarriki og greiddir eru slt'kum viö- takanda skattleggiast sam- kvzemt akvzeöum 7. gr. eöa 14. gr.. eftir pvi sem viö a. t' pvi aöildarrtki har sem fasta atvinnustööin eöa fasta stofnunin er.
3. Hugtakiö "vextir" merkir t' pessari grein tekjur af hvers konar kröfu än tillits til pess hvort htin er tryggö meö veöi i fasteign eöa ekki eÖa hvort ht'in felur f ser rett til hlutdeildar [ hagnaöi skuldunautar eöa ekki. Hug- takiö tekur sérstaklega til tekna af rt'kisskulda- bréfum og tekna af öörum skuldabrefum eöa skuldar- viöurkenningum. bar meö talinn gengismunur og ågööi tengdur slfkum veröbréfum. skuldabre'fum eöa skuldar- viöurkenningum. Drättar- vextir vegna vanskila teljast ekki vextir samkvaemt bess- ari grein.
4. Pegar serstakt samband milli greiöanda og viötak- anda eöa milli beirra beggja og priöja aöila leiöir til bess aö vaxtafjårhzeöin er luerri. miöaö viö ba skuldarkröfu sem hun er greidd af. en sti vaxtatjarha-ö sem greiöandi
mottagercn av rentene er bo- satt i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en annen kontra— herende stat enn der han er bosatt. og den fordring som foranlediger rentebetalingen reelt er knyttet til den na:— ringsvirksomhet som drives fra det faste driftssted eller til utytvelse av fritt yrke fra det faste sted. I så fall skatt— legges mottagercn etter be— stemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel l4 i den kontraherende stat hvor henholdsvis det faste driftssted eller det faste sted er beliggende.
3. Med uttrykket "ren— ter" i denne artikkel forstås inntekt av fordringer av enhver art uansett om de er sikret ved pant i fast eiendom eller medforer rctt til andel i skyldnerens overskudd. Ut- trykket omfatter sasrlig inn- tekt av statsobligasjoner. andre obligasjoner eller gieldsbrev, herunder agiobe- lop og overskudd som skriver seg fra slike obliga- sjoner eller gieldsbrev. Mo- rarenter som folge av for sen betaling skal ikke anses som renter i denne artikkel.
4. När det betalte rcntebe- lop pä grunn av et saerlig for- hold mellom skyldneren og fordringshaveren. eller mel- lom begge og tredjemann. og sett i relasjon til den gjeld som det erlegges for. over- stiger det belop som ville ha
43
talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu- tande stat än den där han har hemvist samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörel- se som bedrivs från det fasta driftstället respektive själv- ständig yrkesverksamhet som utövas från den stadig— varande anordningen. får. utan hinder av bestämmel- serna i punkt I. ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till Så- dan mottagare beskattas i en- lighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel [4 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respekti- ve den stadigvarande anord- ningen finns.
3. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel in- komst av varje slags fordran. antingen den säkerställts ge— nom inteckning i fast egen- dom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt in- komst av värdepapper. som utfärdats av staten. och in- komst av obligationer eller debentures. däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värde— papper. obligationer eller de- bentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämp- ningen av denna artikel.
4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mot- tagaren eller mellan dem båda och annan person för- anleder att räntebeloppet. med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas. över-
Prop. 1983/84: 19
det belob. som ville va.-re ble- vet aftalt mellem skyldneren og modtageren. sälremt den ntevnte forbindelse ikke havde foreligget. skal be- stemmelserne i denne artikel alene finde anvendelsc på det sidstnzevnte belob. [ så fald skal det overskydende belob kunne beskattes i overens- stemmelse med lovgivningen i hver af de berorte kontra- herende stater under hensyn- tagen til de ovrigc bestem— melser i denne overens- komst.
Artikel 12 Rnyalties
l. Royalties. der hidrerer fra en kontraherende stat og betales til en person. der er hjemmehorende i en anden kontraherende stat. kan kan beskattes i denne anden stat.
2. Såfremt en royaltymod- tager. der er hjemmehorende i en kontraherende stat. har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontrahe- rende stat end den. hvori han er hjemmehorende. og den rettighed eller ejendom. som ligger til grund for de udbe— talte royalties. har direkte förbindelse med erhvervs- virksomhed. som drives fra det faste driftssted. respekti- ve frit erhverv. som udoves fra det faste sted, skal. uar.- set bestemmelserne i stykke !. royalties. som hidrorer fra en kontraherende stat og be- tales til en sådan modtager. beskattes i overensstem- melse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontrahe- rende stat. i hvilken det faste driftssted. henholdsvis det faste sted. er beliggende.
sopineet. jollei tällaista suh- detta olisi. sovelletaan tämän artiklan määräyksiä vain vii- meksi manittuun määrään. Tässä tapauksessa verote- taan tämän määrän ylittä- västä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusval— tion lainsäädännön mukaan. ottaen huomioon tämän sopi- muksen muut määräykset.
12 anikla Roja/ti
[. Rojaltista. joka kertyy sopimusvaltiosta ja makse- taan toisessa sopimusval- tiossa asuvalle henkilölle. verotetaan vain tässä toisessa valtiossa.
2. Milloin sopimusval- tiossa asuvalla rojaltin saa- jalla on kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka muussa so- pimusvaltiossa kuin siinä. jossa hän asuu. ja rojaltin maksamisen perusteena oleva oikeus tai omaisuus to- siasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasta harjoitettuun liiketoimintaan tai kiinteästä paikasta harjoitettuun itse- näiscen ammattitoimintaan. voidaan. ! kappaleen mää- räysten estämättä. rojaltista. joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaiselle saa- jalle. verottaa 7 tai 14 artik- lan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa. jossa kiinteä toimipaikka tai kiin- teä paikka on.
44
stiger det belopp som skttlle ha avtalats mellan utbeta- laren och mottagaren om så- dana förbindelser inte förele- gat. tillämpas bestämmelser- na i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtals— slutande staterna med iaktta- gande av övriga bestämmel- ser i detta avtal.
Artikel 13 Royalty
l. Royalty. som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtals- slutande stat. beskattas en- dast i denna andra stat.
2. I fall då mottagare av royalty med hemvist i en av- talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu- tande stat än den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om vil- ken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörel- se som bedrivs från det fasta driftstället respektive själv- ständig yrkesverksamhet som utövas från den stadig- varande anordningen. får. utan hinder av bestämmel- serna i stycke 1. royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till så- dan mottagare beskattas i en- lighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respekti- ve den stadigvarande anord— ningen finns.
Prop. 1983/84: 19
og viötakandi heföu samiö um ef betta se'rstaka sam- band heföi ekki veriö fyrir hendi. på skulu äkva-öi bessarar greinar einungis gilda um siöarnefndu ljar- ha'öina. Pegar pannig stend- ur :i skal skattleggja fjär- haeöina sctn uml'ram er samkvzemt löggjöf hvers hlutaöeigandi aöildarrt'kis aö teknu tilliti til annarra åkvaeöa samnings pessa.
12 . gr. PÖknun
l. Pöknun sem myndast t' aöildarrt'ki og greidd er aöila heimilisföstum :” ööru aöild- arrt'ki skal einungis skatt- leggja i siöarnefnda rikinu.
2. Pegar viötakandi bokn- unar er heimilisfastur i aöild- arriki en hefur fasta atvinnu- stöö eöa fasta stofnun t' öÖru aöildarrfki en bar sem hann er heimilisfastur og réttindin eöa eignin sem pöknunin stafar frå eru rattnverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själf- staeöa starfsemi sem stunduö er 21 hinni föstu stofnun. ma. brått fyrir akvaeöi l. tl.. böknun sem myndast f aöildarrt'ki og greidd cr slikum viötakanda skatt- leggiast samkvaemt åkvaföum 7 gr. eöa 14. gr.. eftir bvi sem viö ä ibvi aöildarrtki bar sem fasta atvinnustööin eöa fasta stofnunin er.
vzert avtalt mellom skyld- neren og fordringshaveren hvis det sterlige forhold ikke hadde foreligget. skal be- stemmelsene i denne artikkel bare få anvendelsc på det sistnevnte belop. I sa fall skal den overskytende del av betalingen kunne skattlegges i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under hensyntagen til denne overenskomsts ovrige bestemmelser.
Artikkel 12 Royalty
[. Royalty som skriver seg fra en kontraherende stat og utbetales til en person bo- satt i en annen kontraheren- de stat. skal bare kunne skattlegges i denne annen stat.
2. Bestemmelsene i punkt 1 får ikke anvendelsc när mottagercn av royaltyen er bosatt i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraherende stat enn der han er bosatt. og den ret- tighet eller eiendom som for- anlediger betalingen av royalty reelt er knyttet til den nzeringsvirksomhet som drives fra det faste driftssted eller til utovelse av fritt yrke fra det faste sted. I så fall skattlegges mottagercn etter bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stat hvor henholdsvis det faste drift- sted eller det faste sted er be— liggende.
43
stiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbeta— laren och mottagaren om så— dana förbindelser inte förele— gat. tillämpas bestämmelser— na i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtals— slutande staterna med iaktta- gande av övriga bestämmel- ser i detta avtal.
Artikel 12 Royalty
1. Royalty. som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtals- slutande stat. beskattas en- dast i denna andra stat.
2. I fall då mottagare av royalty med hemvist i en av- talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu- tande stat än den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om vil- ken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörel- se som bedrivs från det fasta driftstället respektive själv- ständig yrkesverksamhet som utövas från den stadig- varande anordningen. får. utan hinder av bestämmel- serna i punkt 1, royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till så- dan mottagare beskattas i en- lighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respekti- ve den stadigvarande anord- ningen finns.
Prop. 1983/84: 19
3. Udtrykket "royalties" betyder i denne artikel beta- linger af cnhvert art. der modtages som vederlag for anvendelsen af eller retten til at anvende enhver ophavsret til et litteraert. kunstnen'sk el- ler videnskabeligt arbejde (herunder biografftlm samt film og bånd til radio- og fjernsynsudsendelser). et» hvert patent. varemaerke. monster eller model. tegning. hemmelig formel eller frem- stillingsmetode. eller for an- vendelsen af eller retten til at anvende industn'elt. kom— mercielt eller videnskabeligt udstyr eller for oplysninger om industrielle. kommer- cielle eller videnskabelige er- faringer.
4. I tilfaelde. hvor en szer- lig forbindelse mellem den. der betaler. og den. der mod- tager. eller mellem disse og en tredie person. har bevir- ket. at de betalte royalties. när hensyn tages til den an- vendelsc. rettighed eller op- lysning. for hvilken de er be- talt. overstiger det beloh. som ville vzere blevet aftalt mellem den. der betaler. og modtageren. såfremt den ntevnte forbindelse ikke havde foreligget. skal be- stemmelserne i denne artikel alene finde anvendelsc på det sidstnavnte belob. I så fald skal det overskydende belab kunne beskattes i overens- stemmelse med lovgivningen i hver af de bertone kontrahe- rende stater under hensynta— gen til de Ovrigc bestem- melser i denne overens- komst.
3. Sanonnalla "rojalti" tarkoitetaan tässä artiklassa kaikkia suorituksia. jotka saadaan korvauksena kirjalli- sen. taiteellisen tai tieteelli- sen teoksen (siihen luettuina elokuvaftlmi sekä radio- ja televisiolähetyksessä käytet— tävä ftlmija nauha) tekijänoi- keuden. patentin. tavaramer- kin. mallin tai muotin. piirus- tuksen. salaisen kaavan tai valmistusmenetelmän käyt- tämisestä tai käyttöoikeu- desta sekä teollisen. kau- pallisen tai tieteellisen väli- neistön käyttämisestä tai käyttöoikeudesta tahi teolli— sia. kaupallisia tai tieteellisiä kokemuksia koskevista tiedoista.
4. .los rojaltin määrä mak- sajanja saajan tai heidän mo- lempien ja muun henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylittää rojaltin maksa- misen perusteena olevaan käyttöön. oikeuteen tai tie- toon nähden määrän. josta maksaja ja saaja olisivat so- pineet. jollei tällaista suh- detta olisi. sovelletaan tämän artiklan määräyksiä vain vii- meksi mainittuun määrään. Tässä tapauksessa verote- taan tämän määrän ylittä- västä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusval- tion lainsäädännön mukaan. ottaen huomioon tämän sopi- muksen muut määräykset.
46
3. Med uttrycket "royal- ty” förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rät- ten att nyttja upphovsrätt till litterärt. konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograf— ftlm samt film och band för radio- och televisionssänd- ning häri inbegripna). patent. varumärke. mönster eller modell. ritning. hemligt re- cept eller hemlig tillverk- ningsmetod samt för nyttjan- det av eller för rätten att nyttja industriell. kommersi- ell eller vetenskaplig utrust- ning eller för upplysning om ert'arenhetsrön av industriell. kommersiell eller vetenskap- lig natur.
4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mot- tagaren eller mellan dem båda och annan person för- anleder att royaltybeloppet. med hänsyn till det nytt- jande. den rätt eller den upp- lysning för vilken royaltyn betalas. överstiger det be- lopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mot- tagaren om sådana förbin- delser inte förelegat. tilläm- pas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskat- tas överskjutande belopp en- ligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.
Prop. 1983/84: 19
3. Hugtakiö "böknun" merkir i' bessari grein hvers konar greiöslu sem tekiö er viö sem endurgjaldi fyrir af- not eöa re'tt til aö hagnyta hvers konar höfundarrétt a bökmennta-, lista- eöa visindasviöinu (bar meö tald- ar kvikmyndir og mynd- og hljöösegulbönd fyrir hljöö- varps— og sjönvarpssending- ar). einkaleyli. vörumerki. mynstur eöa li'kön. äaetlanir, leynilega formtilu e'öa fram- Ieiösluaöferö. og fyrir afnot eöa re'tt til aö hagnyta iönaö- ar-. viöskipta- eöa visinda— banaö eöa fyrir upplysingar um reynslu ä sviöi iönaöar, viöskipta eöa vfsinda.
4. Pegar sérstakt samband milli greiöanda og viötak- anda eöa milli beirra beggia og briöja aöila leiöir til bess aö Ijarhzeö böknunarinnar er haerri. miöaö viö pau afnot. réttindi eöa upplysingar sem hun er greiösla fyrir. en sti fjärhacö sem greiöandi og viö— takandi heföu samiö um ef betta sérstaka samband hetöi ekki veriö fyrir hendi. på skulti äkvzeöi bessarar greinar einungis gilda um siöarnefndu fjarhzeöina. Pegar bannig stendur ä skal skattleggja tjärhxöina sem umfram er samkvzemt löggjöf hvers hlutaöeigandi aöildar— rikis aö teknu tilliti til ann— arra åkvzeöa samnings bessa.
3. Med uttrykket "royal— ty" i denne artikkel forstås betaling av enhver art som mottas som vederlag for bru- ken av. eller retten til å bruke. enhver opphavsrett til verker av litteraer. kunstne— risk eller vitenskapelig ka— rakter (herunder kinemato- grafiske filmer og filmer og bånd for radio- eller tjern- synsutsendelse). patenter. varemerker. manster eller modeller. tegninger. hemme- lige formler eller fremstil- lingsmåter. eller for bruken av eller retten til å bruke. in- dustriell. kommersiell eller vitenskapelig utstyr. eller for opplysninger om industrielle. kommersielle eller vitenska— pelige erfaringer.
4. När det betalte royalty- beletp på grunn av et s:erlig forhold mellom betaleren og mottagercn eller mellom begge og tredjemann. og sett i relasjon til den bruk. ret- tighet eller opplysning som det er vederlag for. over- stiger det belop som ville ha vzert avtalt mellom betalercn og mottagercn hvis det ster— lige forhold ikke hadde forc- ligget. skal bestemmelsene i denne artikkel bare få anven— delsc på det sistnevnte be- lop. I så fall skal den over- skytende del av betalingen vzere skattbar i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under hensyntagen til denne over— enskomsts ovrige bestem— melser.
47
3. Med uttrycket "royal- ty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rät- ten att nyttja upphovsrätt till litterärt. konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograf- film samt film och band för radio- och televisionssänd- ning häri inbegripna). patent. varumärke. mönster eller modell. ritning. hemligt re— cept eller hemlig tillverk- ningsrnetod samt för nyttjan- det av eller för rätten att nyttja industriell. kommersi- ell eller vetenskaplig utrust- ning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell. kommersiell eller vetenskap- lig natur.
4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mot- tagaren eller mellan dem båda och annan person för- anleder att royaltybeloppet. med hänsyn till det nytt- jande. den rätt eller den upp- lysning för vilken royaltyn betalas. överstiger det be- lopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mot- tagaren om sådana förbin- delser inte förelegat. tilläm- pas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskat- tas överskjutande belopp en- ligt lagstiftningen i envar av de. berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.
Prop. 1983/84: 19
Artikel 13 Kapitalgevinster
1. Fortjeneste. som en person. der er hjemmehp- rende i en kontraherende stat. erhverver ved afhaen- delse af fast ejendom som omhandlet i artikel 6. stykke 2. og som er beliggende i en anden kontraherende stat. kan beskattes i denne anden stat.
2. Fortjeneste. som en person. det er hjemmeho- rende i en kontraherende stat. erhverver ved afha-m- delse af aktie eller anden an- del. som omhandlet i artikel 6. stykke 4. kan beskattes i den kontraherende stat. hvori den faste ejendom er beliggende.
3. Fortjeneste ved afhten- delse af rorlig formue. der udgo'r en del af erhvervsfor- muen i et fast driftssted. som et foretagende i en kontra- herende stat har i en anden kontraherende stat. eller ved afhaendelse af rorlig formue. der horer til et fast sted. som en person. der er hjemme- horende i en kontraherende stat. har til rådighed til udo— velse af frit erhverv i en an- den kontraherende stat. her— under også fortjeneste ved afhtendelse af et sådant fast driftssted (sterskilt eller sam- men med hele foretagendet). eller af et sådant fast sted. kan beskattes i denne anden stat.
4. Fortjeneste ved afhafn- delse af skibe eller luftfar- töjer. der anvendes i interna- tional trafik. samt af rprlig formue. som er knyttet til driften af sådanne skibe eller luftfartojer. kan kun bc- skattes i den kontraherende stat. hvori foretagendets vir— kelige ledelse har sit safde. I det omfang denne stat på
13 artikla A'Iyyntii'oitto
]. Voitosta. jonka sopi- musvaltiossa asuva henkilö saa 6 artiklan 2 kappaleessa tarkoitetun ja toisessa sopi— musvaltiossa olevan kiinteän omaisuuden luovutuksesta. voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
2. Voitosta. jonka sopi— musvaltiossa asuva henkilö saa 6 aniklan 4 kappaleessa tarkoitetun osakkeen tai muun osutiden luovutuk- sesta. voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa. jossa kiin- teä omaisuus on.
3. Voitosta. joka saadaan sopimusvaltiossa olevan yri- tyksen toisessa sopimusval- tiossa olevan kiinteän toi— mipaikan liikeomaisuuteen kuuluvan irtaimen omaisuu- den tai sopimusvaltiossa asu- van henkilön toisessa sopi- musvaltiossa itsenäistä am- matinharjoittamista varten käytettävänä olevaan kiin- teään paikkaan kuuluvan ir- taimen omaisuuden luovu- tuksesta. voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. Sama koskee voittoa. joka saadaan tällaisen kiinteän toimipaikan (erillisenä tai koko yrityksen mukana) tai kiinteän paikan luovutuk- sesta.
4. Voitosta. joka saadaan kansainväliseen liikentee- seen käytetyn laivan tai ilma- aluksen taikka tällaisen lai- van sekä ilma-aluksen käyt- tämiseen liittyvän irtaimen omaisuuden luovutuksesta. verotetaan vain siinä sopi- musvaltiossa. jossa yrityk— sen tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lainsää-
48
Artikel 13 Realiationsvinst
l. Vinst. som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belä- gen i annan avtalsslutande stat. får beskattas i denna andra stat.
2. Vinst. som person med hemvist i en avtalssltttande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller an- nan andel som avses i artikel 6 stycke 4. får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.
3. Vinst på grund av över- låtelse av lös egendom. som utgör del av rörelsetillgång- arna i fast driftställe. vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslu- tande stat. eller av lös egen- dom hänförlig till stadigva- rande anordning för att utöva självständig yrkesverksam- het. som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av så- dant fast driftställe tför sig el- ler tillsammans med hela fö- retaget) eller av sådan stadig- varande anordning.
4. Vinst på grund av över- låtelse av skepp eller luftfar- tyg som används i internatio- nell trafik samt lös egendom som är hänförlig till använd- ningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga led- ning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte
Prop. 1983/84: 19
13. gr. .S'ölrlhagnaöur uf Ngn/mi
l. Hagnaö sem aöili heim- ilisfastur r' aöildarri'ki hlytur af sölu fasteignar sem nänar cr skilgreind t'2. tl. 6. gr. sem er i ööru aöildarrrki. må skattleggja f st'öarnefnda rikinu.
2. Hagnaö sem aöili heim- ilisfastur i' aöildarri'ki hlytur af söltr hlutabréfa eöa ann- arra hlutareigna. sbr. 4. tl. 6. gr.. mä skattleggia ( bvr' aöildarrr'ki bar sem fasteignin er.
3.1—Iagnaö sem hlyst af sölu lausatjär sem er hluti at— vinnurekstrareigna fastrar at- vinnustöövar sem fyrirta'ki [ aöildan'r'ki hcfur tööru aöild- arriki. eöa lausaljär sem til- heyrir fastri stofnun sem aöili heimilisfastur f aöildarrt'ki hefur til bess aö leysa af hendi sjålfstaeöa starfsemi i ööru aöildarriki. mä skatt— leggja t' st'öarnefnda rikinu. Sama gildir um hagnaö af sölu å slt'kri fastri atvinnu- stöö (einni ser eöa asamt fyr- irtaekinu f heildl eöa slr'kri fastri stofnun.
4. Hagnaö sem hlyst af sölu skips eöa loftfars sem notaö er är albjööaleiöum. svo og lausafjår sem tengt er notkun slt'ks skips eöa loft- fars. skal einungis skattleggia ( pvi aöildarrfki bar sem raunveruleg framkvzemda- stjorn fyrirtaekisins hefur aö— setur. Geti hetta riki ekki samkvafmt eigin löggjöf skattlagt allan hagnaöinn
4 Riku/tiger! 1983f84. I .tmnl. Nr /9
Artikkel 13 Furmuesgevinst
1. Gevinst som en person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer ved avhen— delse av fast eiendom som omhandlet i artikkel 6 punkt 2. og som ligger i en annen kontraherende stat. kan skattlegges i denne annen stat.
2. Gevinst som en person bosatt i en kontraherende stat oppebterer ved avhen- delse av aksje eller annen an- del som omhandlet i artikkel 6 punkt 4. kan skattlegges i den kontraherende stat hvor den fäste eiendom ligger.
3. Gevinst ved avhendelse av leisure som utgitzir drifts- midler knyttet til et fast driftssted som et foretagende i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat. kan skattlegges i denne an- nen stat. Dette gjelder også gevinst ved avhendelse av läsare knyttet til et fast sted som en person bosatt i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat for utovelse av fritt yrke. Det samme gjelder gevinst ved avhcndelse av slikt fast driftssted (alene eller sam- men med hele foretagendet). eller av fast sted som nevnt.
4. Gevinst ved avhendelse av skip eller luftfartoy i inter- nasjonal fart samt lastare knyttet til driften av slike skip eller luftfartoyer skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkeligc ledelse for foreta- gendet har sitt sete. Iden ut- strekning denne stat på grunn av sin lovgivning ikke kan beskatte hele gevinsten.
49
Artikel 13 Rt'tilimtionsvinst
1. Vinst. som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 och som är belägen i annan avtalssltttande stat. fär beskattas i denna andra stat.
2. Vinst. som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller an- nan andel som avses i artikel 6 punkt 4. får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.
3. Vinst på grund av över— låtelse av lös egendom. som utgör del av rörelsetillgång- arna i fast driftställe. vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalssltr- tande stat. eller av lös egen- dom hänförlig till stadigva- rande anordning föratt utöva självständig yrkesverksam- het. som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grirnd av överlåtelse av så- dant fast driftställe (för sig el- ler tillsammans med hela fö- retaget) eller av sådan stadig- varande anordning.
4. Vinst pågrund av över- låtelse av skepp eller luftfar- tyg som används i internatio- nell trafik samt lös egendom som är hänförlig till använd- ningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga led— ning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela vinsten.
Prop. 198'3/84: l9
grttnd af sin lovgivning ikke kan beskatte hele fortjene- sten. kan fortjenesten kun beskattes i den stat. hvor fo- retagendet er hjemmehoren- de.
5. Fortjeneste ved afhten— delse af andre aktiver end de i stykke l—4 omhandlede kan kun beskattes i den kon- traherende stat. hvori afhten- deren er hjemmeho'rende.
6. Bestemmelserne i styk- ke 5 berorer ikke Norges ret til i henhold til sin egen lov- givning at beskatte for— tjeneste ved afhafndelse af aktier i et norsk selskab. när aktierne tilhorer en person, der er hjemmehorende i en anden kontraherende stat. og som inden for de sidste 5 är for athtendelsen af aktierne har V&ret hjemmehttrende i Norge.
7. Bestemmelserne i styk- ke 5 berorer ikke Sveriges ret til i henhold til sin egen lov- givning at beskatte fortje- neste. som en person. der er hjemmeho'rende i en anden kontraherende stat. er- hverver ved afhtendelse af aktier eller andele i sel- skaber. hvis vzesentlige ak- tiver består i fast ejendom. såfremt den omhandlede per- son har vaeret hjemmehoren- de i Sverige inden for de sidste 5 år for afhzendelsen.
Artikel 14
Frit erhverv
l. Indkomst ved frit er- hverv eller ved andet selv- stwndigt arbejde af lignende karakter oppebäret af en per- sot.. der er hjemmeho'rcnde i en kontraherende stat. kan kun beskattes i denne stat.
däntönsä johdosta ci voi ve- rottaa koko voitosta. verote- taan voitosta vain siinä val- tiossa. jossa asuva yritys on.
5. Voitosta. joka saadaan muun kuin l—4 kappaleessa tarkoitetun omaisuuden luo- vutuksesta. verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa.jossa luovuttaja asuu.
6. Tämän artiklan 5 kap- paleen määräykset eivät vai- kuta Norjan oikeuteen oman lainsäädäntönsä mukaan ve- rottaa voitosta.joka saadaan norjalaisen yhtiön osakkei- den luovutuksesta. kun osak- keet omistaa toisessa sopi- musvaltiossa asuva henkilö. jokajonakin ajanjaksona vii- meisten viidcn vuoden ai- kana ennen luovutusta on asunut Norjassa.
7. Tämän artiklan 5 kap- paleen määräykset eivät vai- kuta Ruotsin oikeuteen oman lainsäädäntönsä mukaan ve- rottaa voitosta. jonka toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö saa sellaisen yhtiön osakkeiden tai osuuk- sien luovutuksesta. jonka varoista olennaisen osan muodostaa kiinteä omaisuus. edellyttäen että henkilö on asunut Ruotsissa jonakin ajanjaksona viimeisten vii- den vuoden aikana ennen luovuttlsta.
l4artikla Ilsenäinen ammatinharjoit- taminen
l. Tulosta. jonka sopi- musvaltiossa asuva henkilö saa vapaan ammatin tai muun itsenäisen toiminnan harjoittamisesta. verotetaan vain tässä valtiossa. jollei hänellä ole toisessa sopimus-
50
kan beskatta hela vinsten. beskattas vinsten endast i den stat där företaget har hemvist.
5. Vinst på grund av över- låtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena l—4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där över- låtaren har hemvist.
6. Bestämmelserna i styc- ke 5 berör inte Norges rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör per- son som har hemvist i annan avtalsslutande stat och som under någon del av de senas- te fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge.
7. Bestämmelserna i styc- ke 5 berör inte Sveriges rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan avtals- slutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av ak- tier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgörs av fast egendom. under för- utsättning att personen i frä- ga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senas- te fem åren före överlåtelsen.
Artikel 14 Självständig yrkesutövning
]. Inkomst. som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller an- nan självständig verksamhet. beskattas endast i denna stat om han inte i annan avtals-
Prop. 1983/84: l9
skal einungis skattleggja hagnaöinn i bvi riki bar sem fyrirttekiö er heimilisfast.
5. Hagnaö sem hly'st af sölu annarra eigna en getiö er i l.—4. tl. skal einungis skatt- leggia i bvi aöildarriki par sem seljandinn er heimilis- fastur.
6. Akvzeöi 5. tl. raska ekki rétti Noregs til bess aö skatt- Ieggja samkvaemt eigin lög— gjöf hagnaö af sölu hluta- bréfa i norsku fe'lagi begar hlutabréftn tilheyra aöila heimilisföstum i ööru aöild- arrfki og hann hefur veriö heimilisfastur i Noregi um eitthven skeiö a siöustu fimm arum fyrir sölu hluta- bréfanna.
7. Åkvzeöi 5. u. raska ekki rétti Svipjööar til pess aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf hagnaö sem aöili heimilisfastur i ööru aöild- arrfki bly/tur af sölu hluta- bréfa eöa hlutareigna i félagi sem a megin-hluta eigna sinna ifasteignum. enda haft hlutaöeigandi aöili veriö heimilisfastur i Svibjöö um eitthven skeiö a siöustu l'tmm ärum fyrir söluna.
14. gr. S jälfym'ö starfsemi
l. Tckjur sem aöili heimil- isfastur i aöildarriki hefur af själfstteöri starfsemi eöa ööru själfstaeöu starft skal einungis skattleggja i bvi riki nema hann haft fasta stofnun i ööru aöildamki par sem
skal den bare kunne skatt- legges i den stat foretagendet er hjemmehörende.
5. Gevinst ved avhendelse av enhver annen formues— gjenstand enn omhandlet i punktene I—4 skal bare kunne skatteleggcs i den kontraherende stat hvor av- henderen er bosatt.
6. Bestemmelsene i punkt 5 påvirker ikke Norges rett til i henhold til sin egen lov- givning å skattlegge gevinst ved avhendelse av aksjer i et norsk selskap. när aksjene tilhorer en person som er bo- satt i en annen kontraheren— de stat. og som i noen del av de siste fem år for avhendel- sen av aksjene har hatt bopel i Norge.
7. Bestemmelsene i punkt 5 påvirker ikke Sveriges rett til i henhold til sin egen lov- givning ä skattlegge gevinst ved avhendelse av aksjer el- ler andeler i selskap hvis ve- sentlige eiendeler består av fast eiendom som en person bosatt i en annen kontrahe— rende stat oppebcerer. så- fremt den omhandlede per- son har hatt bopel i Sverige i noen del av de siste fem år for avhendelsen.
Artikkel I4 Selvsrendigt' personlige lju— nestcr (_ fritt _vrke )
l. lnntekt som en person bosatt i en kontraherende stat erverver gjennom ut- ovelse av et fritt yrke eller annen selvstendig virksom- het. skal bare kunne skatt- legges i denne stat. med-
5l
beskattas vinsten endast i den stat där företaget har hemvist.
5. Vinst pågrund av över- låtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna l—4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där över- låtaren har hemvist.
6. Bestämmelserna i punkt 5 berör inte Norges rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör per- son som har hemvist i annan avtalsslutande stat och som under någon del av de senas- te fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge.
7. Bestämmelserna i punkt 5 berör inte Sveriges rätt att enligt sin egen lag- stiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar ut— görs av fast egendom. under förutsättning att personen i fråga har haft hemvist i Sve— rige under någon del av de senaste fem åren före överlåv telsen.
Artikel [4
Självständig _vrkesult'ivning
l. Inkomst. som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar genom att utöva fn'tt yrke eller an- nan självständig verksamhet. beskattas endast i denna stat om han inte i annan avtals-
Prop. 1983/84: 19
medmindre han har et fast sted. som til stadighed står til rådighed for ham i en anden kontraherende stat med henblik på udovclse af hans virksomhed. Såfremt han har et sådant fast sted. kan ind- komsten beskattes i denne anden stat. men kun i det omfang den kan henfores til dette faste sted.
2. Udtrykket "frit er- hverv" omfatter ister selv- stasndig videnskabelig. litte— rrer. kunstnerisk. uddan- nende eller undervisende virksomhed samt selvstten— dig virksomhed som laege. advokat. ingenior. arkitekt. tandltege og revisor.
Artikel 15 Persunligc tienestevdelswr
l. Såfremt bestemmel- serne i artiklerne 16. 18. 19. 20 og 21 ikke medfprer an- det. kan gage. Ion og andet lignende vederlag for person- ligt arbejde i tjenesteforhold. oppebåret af en person. der er hjemmeho'rende i en kon- traherende stat. kun be— skattes i denne stat. med- mindre arbejdet er udfort i en anden kontraherende stat. Er arbejdet udfo'rt i denne anden stat. kan det vederlag. som oppebaeres herfor. beskattes der.
2. Uanset bestemmel- serne i srk. 1 kan vederlag. som en person. der er hjem- mehorende i en kontrahe- rende stat. oppbebaerer for personligt arbejde i tjeneste- forhold. udfort i en anden kontraherende stat. kun be— skattes i den forstnaevnte stat, såfremt:
a) modtageren opholder sig i denne anden stat i en
valtiossa kiinteää paikkaa. joka on vakinaisesti hänen käytettåvänään toiminnan harjoittamista vartcn. Jos hänellä on tällainen kiinteä paikka. voidaan tulosta ve- rottaa tässä toisessa val— tiossa. mtrtta vain niin sutt- resta tulon osasta. joka on ltrettava kiinteään paikkaan kuuluvaksi.
2. Sanonta "vapaa am- matti" käsittää erityisesti it- senäisen tieteellisen. kirjalli- sen ja taiteellisen toiminnan. kasvatus—ja opetustoiminnan sekä sen itsenäisen toimin- nan. jota lääkäri. asianajaja. insinööri. arkkitehti. ham- maslääkäri ja tilintarkastaja harjoittavat.
15 artikla Yksityinen palvelut
l. Jollei 16. 18.19. 2(1jaZl artiklan määräyksistä muuta johdu. verotetaan paikasta. palkkiosta ja muusta sellai- sesta hyvitykscstä. jonka so- pimtrsvaltiossa asuva henkilö saa epäitsenäisestä työstä. vain tässä valtiossa. jollei työtå tehdä toisessa sopi— mtrsvaltiossa. Jos työ teh— dään tässä toisessa valtiossa. voidaan työstä saadusta hy- vityksestä verottaa siellä.
2. Tämän artiklan 1 kap- paleen määräysten estämättä verotetaan hyvitykscstä. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa tekemäs- tään epäitsenäiscstä työstä. vain ensiksi mainitussa val- tiossa. jos:
a) saaja oleskelee tässä toisessa valtiossa yhdessä tai
'Jl (J
slutande stat har stadigva- rande anordning. som regel- mässigt står till hans förfo- gande föratt utöva verksam- heten. Om han har sådan sta- digvarande anordning. får in- komsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del därav som är hänförlig till denna stadigvarande anord- ning.
2. Uttrycket "fn'tt yrke" inbegriper särskilt självstän- dig vetenskaplig. litterär och konstnärlig verksamhet. uppfostrings- och undervis- ningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare. advokat. ingenjör. ar- kitekt. tandläkare och revi- sor utövar.
Artikel 15 Enskild tjänst
|. Om inte bestämmelser- na i artiklarna 16. 18. 19. 20 och 21 föranleder annat. be— skattas lön. arvode och an- nan liknande ersättning. som person med hemvist i en av- talsslutande stat uppbär på grund av anställning. endast i denna stat. såvida inte arbe- tet utförs i annan avtalsslu— tande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat. får ersätt- ning som uppbärs för arbetet beskattas där.
2. Utan hinder av bestäm- melserna i stycke ] beskattas ersättning. som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat. endast i den förstnämn- da staten. om
a) mottagaren vistas i den- na andra stat under tidrymd
Prop. 1983/84: 19
hann getur stundaö starfsemi sina reglulega. Haft hann slrka fasta stofnun mä skatt— leggia tekjurnar r' siöarnefnda rikinu en bö einungis pann hluta beirra sern stafa fra hinni föstu stofnttn.
2. Hugtakiö "själfstafö starfsemi" merkir einkum själfstaföa starfsemi ä sviöi visinda. bökmennta. lista. uppeldis- og kennslumala. svo og själfstzeö störf lazkna. lögfraeöinga. verkfraöinga, arkitekta. tannlaekna og end- urskoöcnda.
15. gr. Launuö .vtarf
l. Meö peim undantekn- ingum sem um raeöir i 16.. 18.. 19.. 20. og 21 gr. skultr starfslaun. vinnulaun og annaö svipaö endurgjald sem aöili heimilisfastur i aöild- arrrki fter fyrir starf sitt. ein- ungis skattlögö [ pvr' riki, nema starliö sé innt af hendi i ööru aöildarrr'ki. Ef starfrö er innt af hendi i ööru aöild- arriki ma skattleggja par endurgjaldiö fyrir starfrö.
2. Pratt fyrir äkvaeöi 1. tl. skal endurgjald sem aöila heimilisföstum i aöildarriki hlotnast fyrir starf sem hann innir af höndum iööru aöild- arriki einungis skattlagt ( fyrrnefnda rikinu ef:
a) viötakandinn dvelur i hinu rikinu i eitt eöa fleiri
mindre han i en annen kont- raherende stat har et fast sted som regelmessig står til hans rådighet for utovelsen av hans virksomhet. Hvis han räder over slikt sted. kan inntekten skattlegges i denne annen stat. men bare så me- get av den som kan tilskrives dette faste sted.
2. Uttrykket "fritt yrke" omfatter saerlig selvstendig virksomhet av vitenskapelig. litteraer. kunstnerisk. peda- gogisk eller undervis- ningsmessig art. så vel som selvstendig virksomhet som lege. advokat. ingenior. arki- tekt. tannlege og revisor.
Artikkel 15 Privat tjeneste tlonnsarheitl)
1. Med forbehold av be- stemmelsene i artiklene 16. 18. 19. 20 og 21 skal lönn og annen lignende godtgjerelse som en person bosatt i en kontraherende stat mottar i anledning av lönnsarbeid. bare kunne skattlegges i den— ne stat. med mindre arbeidet er utfart i en annen kontra- herende stat. Hvis arbeidet er utfart i denne annen stat. kan godtgjorelse for dette skattlegges der.
2. Uansett bestemmelsene i punkt 1. kan godtgjOrelse som en person bosatt i en kontraherende stat. mottar i anledning av lonnsarbeid ut— fort i en annen kontraheren— de stat. bare skattlegges i den forstnevnte stat. forutsatt at:
a) mottagercn oppholder seg i denne annen stat i ett
51
slutande stat har stadigva- rande anordning. som regel- mässigt står till hans förfo- gande för att utöva verksam- heten. Om han har sådan sta- digvarande anordning. får in— komsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del därav som är hänförlig till denna stadigvarande anord- ning.
2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självstän- dig vetenskaplig. litterär och konstnärlig verksamhet. upp- fostrings- och undervisnings- verksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare. advokat. ingenjör. ar- kitekt. tandläkare och revi- sor utövar.
Artikel 15 Enskild tjänst
1. Om inte bestämmelser- na i artiklarna 16. 18. 19. 20 och 21 föranleder annat. be- skattas lön. arvode och an- nan liknande ersättning. som person med hemvist i en av- talsslutande stat uppbär på grund av anställning. endast i denna stat. såvida inte arbe- tet utförs i annan avtalsslu- tande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat. får ersätt- ning som uppbärs för arbetet beskattas där.
2. Utan hinder av bestäm- melserna i punkt [ beskattas ersättning. som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat. endast i den förstnämn— da staten. om
a) mottagaren vistas i den- na andra stat under tidrymd
Prop. 1983/84: 19
eller flere perioder. der til- sammen ikke overstiger 183 dage i det pågzeldende kalen- derår. og
b) vederlaget betales af el- ler for en arbejdsgiver. der ikke er hjemmehorende i denne anden stat. og
c) vederlaget ikke trdredes af et fast driftssted eller et fast sted. som arbejdsgiveren har i denne anden stat.
3. Uanset de foranstående bestemmelser i denne artikel kan vederlag for arbejde. som udfores om bord på et
al dansk. finsk. islandsk. norsk eller svensk skib kun beskattes i den kontrahe- rende stat. hvis nationalitet skibet har; ved anvendelsen af denne bestemmelse side- stilles trdenlandsk skib. som befragtes på såkaldt bare— boat-basis af et foretagende i en kontraherende stat. med dansk. finsk. islandsk. norsk eller svensk skib:
b) luftfartoj i international trafik kun beskattes i den kontraherende stat. hvori den. som oppebrerer arbejds- indkomsten. er hjemmeho— rende:
c) fiske-. stelfangst- eller hvalfangstfartdi ktm be- skattes i den kontraherende stat. hvori den. som er- hverver arbejdsindkomsten. er hjemmehorende. også i til- faelde. hvor vederlaget for ar- bejdet erltegges i form af en vis part eller andel af over- sktrddet af fiskeri—. sacl- fangst- eller hvalfangstvirk- somheden.
useammassa jaksossa yh- teensä enintään 183 päivää kalenterivuoden aikana. _ia
bl hyvityksen maksaa työnantaja tai se maksetaan työnantajan puolesta. joka ei ole tässä toisessa valtiossa asuva. sekä
c) hyvityksellä ei rasiteta kiint*ää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa. joka työn- antajalla on tässä toisessa valtiossa.
3. Edellä tässä artiklassa olevien määräysten estä- mättä verotetaan ttrlosta. joka saadaan epäitsenäi stå työstä. milloin työ tehdaan:
a) stromalaisessa. islanti- laisessa. norjalaisessa. ruot- salaisessa tai tanskalaisessa laivassa. vain siinä sopimus- valtiossa. jonka kansallisuus laivalla on: sopimusvaltiossa olevan yrityksen niin sano- tuin bareboat ehdoin rah— taama ulkornainen laiva rin- nastetaan tätä määräystä so- vellettaessa vastaavasti suo- malaisecn. islantilaiseen. norjalaiseen. ruotsalaiseen tai tanskalaiseen laivaan:
b) kansainvälisesså liiken- teessä olevassa ilma- aluksessa. vain siinä sopi- musvaltiossa. jossa työtulon saaja asuu:
c) kalastus-. hylkeen— pyynti- tai valaanpyynti- aluksessa. vain siinä sopi- musvaltiossa. jossa työttrlon saaja asuu. myös silloin kun tulo työstä saadaan tiettynä osuutena tai osana kalastus-. hylkeenpyynti- tai valaan- pyyntitoiminnan voitosta.
54
eller tidrymder som samman- lagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga. och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat el— ler på dennes vägnar. samt
c) ersättningen inte belas- tar fast driftställe eller stadig- varande anordning som ar- betsgivaren har i denna and- ra stat.
3. Utan hinder av föregå- ende bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på
a) danskt. finskt. is- ländskt. norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslu— tande stat vars nationalitet skeppet har: vid tillämpning- en av denna bestämmelse lik- ställs utländskt skepp. som befraktas på så kallad bare- boat basis av ett företag i en avtalsslutande stat. med danskt. finskt. isländskt. norskt respektive svenskt skepp:
b) luftfartyg i internatio- nell trafrk endast i den av- talsslutande stat där den som förvi'trvar arbetsinkomsten har hemvist:
c) fiske—. sälfängst— eller valfångstfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar arbetsinkoms- ten har hemvist. även då in- komsten för arbetet utgår i form av viss lott eller andel av vinsten av fiske-. säl- fångst- eller valfångstverk- samheten.
Prop. 1983/84: 19
skipti. bö ekki lengur en i 183 daga samtals ä viökomandi almanaksäri. og
b) endurgjaldiö er innt af höndtrm af eöa fyrir hönd vinnuveitanda sem ekki er heimilisfastur i hinu rikinu og
c.) endurgjaldiö er ekki gjaldftert hjä fastri atvinnu- stöö eöa fastri stofnun sem vinnuveitandinn rekur i hinu rikinu.
3. Pratt fyrir framangreind åkvzeöi bessarar greinar skal skattleggja endurgiald fyrir störf unnin um borö [:
a) dönsku. finnsku. islcnsku. norsku eöa s&nsku skipi einungis i bvi aöild- arriki bar sem skipiö er skråö: viö beitingtr pessa ä- kvzeöis er erlent skip sem fyrirtzrki iaÖildarrfki tekur a leigu an ahafnar ("bareboat basis") lagt aö jöfnu viÖ danskt. finnskt. islenskt. norskt eöa svenskt skip:
b) loftfari a alpjööaleiöum einungis i pvi aöildarriki bar sem sa er allar endurgjalds- ins er heimilisfastur;
c) fiskveiöi—. selveiöi— e'öa hvalveiöiskipi einungis r' bvi aöildarriki bar sem så er aflar endurgjaldsins er heim- ilisfastur. einnig bott end- urgjaldiö miöist viö äkveöinn aflahlut eöa agooahlut af fisk-. sel- eöa hvalveiöum.
eller flere tidsrom som til sammen ikke overstiger 183 dager i köpet av vedkom- mende kalenderår. og
b) godtgjorelsen er betalt av. eller på vegne av. en ar- beidsgiver som ikke er bosatt i denne annen stat. og
c) godtgjorelsen ikke be- lastes et fast driftssted eller et fast sted som arbeidsgi- veren har i denne annen stat.
3. Uansett de foran- stående bestemmelser i den- ne artikkel skattlegges lonns- arbeid utfort ombord på:
a) dansk. finsk. islandsk. norsk eller svensk skip bare i den kontraherende stat hvis nasjonalitet skipet har: ved anvendelsen av denne be- stemmelse skal utenlandsk skip. som befraktes på såkalt bareboat basis av er foreta- gende i en kontraherende stat. likestilles med ben- holdsvis dansk. finsk. is- landsk. norsk eller svensk skip:
b) luftfartoy i internasjo- nal fart bare i den kontrahe- rende stat hvor den som op- pebterer godtgjorelsen for lonnsarbeidet er bosatt:
c) fiske-. selfangst- eller hvalfangstfartoy bare i den kontraherende stat hvor den som oppbterer lonnsgodtgio- relsen er bosatt, også när godtgjorelsen for lonnsarbei- det utredes i form av en viss lott eller part av utbyttet av fiske-. selfangst- eller hval- fangstvirksomheten.
'_h 'Jr
eller tidrymder som samman— lagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga. och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat el- ler på dennes vägnar. samt
c) ersättningen inte belas- tar fast driftställe eller stadig- varande anordning som ar- betsgivaren har i denna and- ra stat.
3. Utan hinder av föregå— ende bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på
a) danskt. finskt. is— ländskt. norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslu- tande stat vars nationalitet skeppet har: vid tillämpning- en av denna bestämmelse lik- ställs utländskt skepp. som befraktas på så kallad bare- boat basis av ett företag i en avtalsslutande stat. med danskt. finskt. isländskt. norskt respektive svenskt skepp:
bl luftfartyg i internatio- nell trafik endast i den av- talsslutande stat där den som fört-':'irvar arbetsinkomsten har hemvist:
c) fiske-. sälfångst- eller valfångstfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som förvi'trvar arbetsinkoms- ten har hemvist. även då in- komsten för arbetet utgår i form av viss lott eller andel av vinsten av fiske—. sälv fångst- eller valfångstverkv samheten.
Prop. 1983/84: 19
Artikel 16 Bcstyrvlseslrmwrurpr
Bestyrelseshonorarer og lignende vederlag. som oppe- bzeres af en person. der er hjemmeho'rende i en kontra— herende stat. i hans egenskab af medlem af bcstyrelsen el- ler andet lignende organ i et selskab. der er hjemmeho- rende i en anden kontrahe- rende stat. kan beskattes i denne anden stat.
Artikel 17 Kunstnere ng spurtsfolk
1. Uanset bestemmel- serne i artiklerne 14 og 15. kan indkomst. som en per— son. der er hjemmehorende i en kontraherende stat. oppe- baerer som optrzrdende kunstner. såsom teater-. film-. radio- eller fjernsyns- kunstner. eller musiker. eller som sportsmand. ved hans i denne egenskab i den anden kontraherende stat udovede virksomhed. beskattes i den- ne anden stat.
2. I tilfzrldc. hvor ind- komst vcd den Virksomhed. som udoves af en optrzev dende kunstncr eller en sportsmand i hans egenskab som sådan. ikke tilfalder kunstneren eller sportsman— den selv. men en anden per- son. kan denne indkomst. uanset bestemmelserne i ar- tiklerne 7. 14 og 15. beskat- tes i den kontraherende stat. i hvilken kunstnerens eller sportsmandens virksomhed udoves.
3. Såfremt den kontrahe- rende stat. hvori den i stykke ] og 2 omhandlede virk- somhed udoves. på grund af sin lovgivning ikke kan be- skatte den der omtalte ind- komst, kan indkomsten kun
16 artikla Jolitujunpulkkio
Johtajanpalkkiosta ja mtiusta sellaisesta suorituk- sesta. jonka sopimusval- tiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön johtokunnan tai muun sellaisen elimen jä- senenä. voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
17 artikla Taiteilijatja urheilija!
1. Tämän sopimuksen 14 ja 15 artiklan määräysten es- tämättä voidaan tulosta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa taiteili- jana. kuten teatteri- tai elokuvanäyttelijänä. radio- tai televisiotaiteilijana tahi muusikkona. taikka urheili- jana. toisessa sopimusval- tiossa harjoittamastaan hen- kilökohtaisesta toiminnasta. verottaa tässä toiseessa val- tiossa.
2. Milloin tulo. joka saa- daan taiteilijan tai urheilijan tässä ominaisuudessaan har- joittamasta toiminnasta. ei tule taiteilijalle tai urheilijalle itsclleen vaan toiselle henki- lölle. voidaan tästä tulosta. 7. 14ja 15 artiklan määräys- ten estämättä. verottaa siinä sopimusvaltiossa. jossa tai- teilija tai urheilija harjoittaa toimintaansa.
3. Jos sopimusvaltio. jossa 1 ja 2 kappaleessa tar- koitettua toimintaa harjoite- taan. ei verolainsäädäntönsä mukaan voi verottaa siellä mainitusta tulosta. verote- taan tulosta vain siinä sopi-
56
Artikel 16 Sryrelsearvmlu Styrelsearvodc och annan liknande ersättning. som per- son med hemvist i en avtals- slutande stat uppbär i egen- skap av medlem i styrelse el- ler annat liknande organ i bo- lag med hemvist i annan av- talsslutande stat. får beskat- tas i denna andra stat.
Artikel 17 Artister och idrottsmän
1. Utan hinder av bestäm— melserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst. som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande stat i egenskap av artist. såsom te- atcr- eller filmskådespelare. radio- eller televisionsartist eller ' musiker. eller av idrottsman. beskattas i den- na andra stat.
2. 1 fall då inkomst genom verksamhet. som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap. inte tillfaller artis- ten eller idrottsmannen själv utan annan person. får denna inkomst. titan hinder av be- stämmelserna i artiklarna 7. 14 och 15. beskattas i den av— talsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.
3. (_)m den avtalsslutande stat. där verksamhet som avses i styckena 1 och 2 ut- övas. enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven inkomst. beskattas inkoms— ten endast i den avtalsslu-
Prop. 1983/84: 19
16. gr. Stjoriiarlaun
Stjörnarlaun og annaö svipaö endurgjald sem aöila heimilisföstum i aöildarriki hlotnast vegna setu i stjörn cöa stjörnari'gildi i' felagi heimilisföstu i ööru aöild- arriki mä skattleggia i si'öar- nefnda ri'kinu.
17. gr. Listamenn O_tJ ihröttamt'nn
1. Pratt fyrir akvaeöi 14. og 15. gr. mä skattleggja aöila heimilisfastan 1 aöild- arri'ki af tekjum sem hann aflar i ööru aöildarriki af per— sönulegum stört—um sem lista- maöur. svo sem leikht'is- eöa kvikmyndaleikari. lista- maöur i hljöövarpi eöa sjön- varpi eöa tonlistarmaöur. eöa sem ipröttamaöur. i' siöarnefnda rikinu.
2. Pegar tekjur af starfi. sem framkvaemt er af lista- manni eöa i'bröttamanni sem slikum. renna ekki til lista- mannsins eöa fpröttamanns- ins själfs heldur til annars aöila mä brått fyrir akvteöi 7.. 14. og 15. gr. skattleggja tekjurnar i pvi aöildarriki bar sem starfsemi listamannsins eöa ibröttamannsins fer fram.
3. Ef aöildarriki. bar sem starfsemi su sem um rzeöir i 1. og 2. tl. fer fram. gctur ekki samkvaemt eigin löggjöf skattlagt tekjur brer sem bar um raeöir skal einungis skatt- leggja tekjurnar i pvi aöild-
Artikkel 16 Styregodtgipre[se m. v.
Styregodtgjorelse og annet lignende vederlag som oppe- ba-res av en person bosatt i en kontraherende stat. i egenskap av medlem av styret eller annet lignende or- gan i et selskap hjemmeho- rende i en annen kontrahe- rende stat. kan skattlegges i denne annen stat.
Artikkel 17 Artister og idrettsuttbvere
1. Uansett bestemmelsene i artiklene 14 og 15. kan inn- tekt som en person bosatt i en kontraherende stat oppe- baercr ved personlig virksom- het i en annen kontraherende stat som artist. såsom skue- spiller. filmskuespiller. ra- dio- eller fjernsynsartist. mu- siker eller idrettsutpver. skattlegges i denne annen stat.
2. När inntekt som skriver seg fra personlig virksomhet utrövet av artist eller idretts- utöver i denne egenskap. ikke tilfaller artisten eller idrettsutpveren selv. men en annen person. kan denne inntekt uansett bestemmel- sene i artiklene 7. 14 og 15. skattlegges i den kontrahe- rende stat hvor artisten eller idrettsutoveren utover virk- somheten.
3. Hvis den kontraheren- de stat der virksomhet som omhandlet i punktene l og 2 utoves. på grunn av sin lov- givning ikke kan skattlegge den der omhandlede inntekt. skal den bare kunne skatt-
57
Artikel 16 Styrelsearvodv Styrelsearvode och annan liknande ersättning. som per- son med hemvist i en avtals— slutande stat uppbär i egen- skap av medlem i styrelse el- ler annat liknande organ i bo- lag med hemvist i annan av- talsslutande stat. får beskat- tas i denna andra stat.
Artikel 17 Artister och idrottsmän
1. Utan hinder av bestäm- melserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst. som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande stat i egenskap av artist. såsom te- ater- eller filmskådespelare. radio- eller televisionsartist eller musiker. eller av idrottsman. beskattas i den- na andra stat.
2. 1 fall då inkomst genom verksamhet. som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap. inte tillfaller artis- ten eller idrottsmannen själv utan annan person. får denna inkomst. utan hinder av be- stämmelserna i artiklarna 7. 14 och 15. beskattas i den av- talsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.
3. Om den avtalsslutande stat. där verksamhet som avses i punkterna 1 och 2 ut- övas. enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven inkomst. beskattas inkoms- ten endast i den avtalsslu-
Prop. 1983/84: 19
beskattes i den kontrahe- rende stat. hvori modtageren er hjemmehorende.
Artikel 18
Pension. livrcntt' ();: udbeta- ling i henhold til .s'tnfiulluv- givningen
1. Pension og livrente. som udbetales fra en kontra- herende stat. samt udbeta- ling i henhold til sociallovgiv- ningen i en kontraherende stat. kan kun beskattes i den- ne stat.
2. Ved udtrykket "liv- rente" forstås et fastsat be- lab. som skäl udbetales peri— odisk til fastsatte tider enten for den pågaeldendes livstid. for et bestemt tidsrum eller for et tidsrum. der lader sig bestemme. og som erlaegges pä grundlag af en forpligtelse til at pratstere disse udbeta- linger som modydelse for dertil svarende fuldt vederlag i penge eller penges vaerdi.
Artikel 19 Offentliga hverv
1. Vederlag (undtagen pensioner). der udbetales af en kontraherende stat. dens politiske underafdelinger. lo- kale myndigheder eller of- fentligretlige institutioner til en fysisk person for udforel- se af hverv for denne stat. dens politiske underafde- linger. lokale myndigheder eller offentligretlige institu- tioner. kan ktm beskattes i denne stat.
2. Et sådant vederlag kan imidlertid kun beskattes i den kontraherende stat. i hvilken hvervet udfores. sä- fremt modtageren er en i denne stat hjemmeho'rende person. og
musvaltiossa. asuu.
jossa saaja
18 artikla Eläke. alinkorko sekä smida- lilainsäädännt'in mukaan ta- pahtuvu stmritus
l. Eläkkeestä ja elinko- rosta. joka maksetaan sopi- musvaltiosta. sekä sopimus— valtion sosiaalilainsäi-idi'in- nön mukaan tapahtuvasta suorituksesta verotetaan vain tässä valtiossa.
2. Sanonnalla "elin- korko" tarkoitetaan vahvis- tettua rahamäärää. joka määrättyinä ajankohtinajoko asianomaisen elinkautena tai yksilöitynä taikka tiettynä ai- kana toistuvasti maksetaan ja joka pertistuu velvoituk- seen toimeenpanna maksut täyden raha- tai rahanarvoi- sen suorituksen vastik- keeksi
19 artikla Julkinen palvelus
1. Hyvityksestä (eläkcttå lukuun ottamatta). jonka so- pimusvaltio. sen valtiollinen osa. paikallisviranomainen tai julkisoikeudellinen laitos maksaa luonnolliselle henki- lölle työstä. joka tehdään tä- män valtion. sen valtiollisen osan. paikallisviranomaisen tai julkisoikeudellisen laitok- sen palveluksessa. verote- taan vain tässä valtiossa.
2. Tällaisesta hyvityk- sestä verotetaan kuitenkin vain siinä sopimusvaltiossa. jossa työ tehdään. jos saaja on henkilö. joka asuu tässä valtiossaja
58
tande stat där mottagaren har hemvist.
Artikel 18
Pension. livränta och utbe- talning enligt .wn'iallagstift- ningen
1. Pension och livränta som betalas från en avtals— slutande stat samt utbetal— ning enligt sociallagstiftning- en i en avtalsslutande stat be- skattas endast i denna stat.
2. Med uttrycket "livrän- ta” förstås ett fastställt be- lopp. som betalas periodiskt på fastställda tider under ve- derbörandes livstid eller un- der angiven eller fastställbar tidrymd och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalning- ar såsom ersättning för där— emot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.
Artikel 19 Offentlig tjänst
1. Ersättning (_med undan- tag för pension). som betalas av en avtalsslutande stat. dess politiska underavdel- ningar. lokala myndigheter eller offentligrättsliga institu- tioner till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats. dess politiska underavdelningars. lokala myndigheters eller offentlig- rättsliga institutioners tjänst. beskattas endast i denna stat.
2. Sådan ersättning be- skattas emellertid cndast i den avtalsslutande stat där arbetet utförs. om motta- garen är person med hemvist i denna stat och
Prop. 1983/84: 19
arriki bar sem viötakandi beirra er heimilisfastur.
18. gr. Eftirlaun. [t'/"U_vrir ng grt'iäsl- ur alma/mutrytht'injgu
l. Eftirlaun og li'feyri sem greiddur er fra aöildarri'ki. svo og grciöslur almanna- trygginga [ aöildarri'ki. skal einungis skattleggja i bvt' rt'ki.
2. Hugtakiö "lifeyrir" merkir tiltekna ljärhaeö sem greidd er manni meö vissu millibili a tilteknum timum i' lifanda lift. eöa um tiltekiö ti'mabil. eöa timabil sem htegt er aö äkvaröa. og greidd er samkvzemt skuldbindingu tim aö inna bessar greiöslur af hendi gegn fullntegiandi eöa fullu endurgialdi i' peningum eöa peningaigildi.
19. gr. (.)pinhert stuff
]. Endurgjald (aö undan- teknum eftirlaunum) sem greitt er af aöildarriki. opin- berutn aöila. sveitarstjorn eöa opinhcrri stofnun i bvi til manns fyrir starf hans ibjön- ustu pessa rikis. opinbcrs aöila sveitarstjornar eöa opinberrar stofnunar bess skal einttngis skattleggja i' bvi riki.
2. Slikt endurgjald skal bo einungis skattleggja i' bvi aöildarrtki har sem starfiö er innt af hendi aö viötakandinn se aöili heimilisfastur f pvi riki og
legges i den krmtraherende stat der mottagercn er bo- sittt.
Artikkel 18
Pension. lll'l't'lllt' ut: utbyta- lt'ny [ lu'n/mlu' til .vmiällmqtgiiu ningen
1. Pension og livrente. som utbetales fra en kontra- herende stat. samt utbetaling i henhold til sosialltwgivnin- gen i en kontraherende stat skal bare kunne skattlegges i denne stat.
2. Uttrykket "livrente" betyr et fastsatt belop. som betales periodisk til fastsatte tider. på livstid eller i lapet av et bestemt eller konstater- bar1 tidsrom, og som er- legges i henhold til en for- pliktelse til a foreta disse 111- betalinger som motytelse for denil svarande fullt vederlag i penger eller pengers verdi.
Artikkel 19 Offentlig tjeneste
1. Godtgjtbrelse (unntatt pensjon) som utredcs av en kontraherende stat eller en av dens regionale eller lokale forvaltningsmyndigheter el- ler offcntligrettslige institu- sjoner til en fysisk person i anledning av tjenester som er ytet denne stat eller nevnte lorvaltningsmyndigheter og institusjoner. skal bare kunne skattlegges i denne stat.
2. Slik godtgerelse skal imidlertid bare kunne skatt- legges i den kontraherende stat der arbeidet utfores hvis mottagercn er en person som er bosatt i denne stat og
59
tande stat där mottagaren har hemvist.
Artikel 18 Pension. lii'räntu och utbe- talning ('n/it:! .Yur'iu/lttgsli/l- ningen
1. Pension och livränta som betalas från en avtals- slutande stat samt utbetal- ning enligt sociallagstiftning- en i en avtalsslutande stat be- skattas endast i denna stat.
2. Med uttrycket "livrän- ta" förstås ett fastställt be- lopp. som betalas periodiskt pa fastställda tider under ve- derbörandes livstid eller un- der angiven eller fastställbar tidrymd och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalning- ar sftsom ersättning för där- emot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.
Artikel 19 Offer/itll): tjänst
1. Ersättning (med undan- tag för pension). som betalas av en avtalsslutande stat. dess politiska underavdel- ningar. lokala myndigheter eller offentligrättsliga institu- tioner till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats. dess politiska underavdelningars. lokala myndigheters eller offentlig— rättsliga institutioners tjänst. beskattas endast i denna stat.
2. Sådan ersättning be- skattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där arbetet utförs. om motta- garen är person med hemvist i denna stat och
Prop. 1983/84: 19
a) er statsborger i denne stat; eller
b) ikke blev hjemmeho- rende i denne stat alene med det förmål at udfore hvervet; eller
c) ikke kan beskattes af vederlaget i den stat. fra hvil- ken dette udbetales.
Artikel 20 Studerende og praktikanter
1. En person. som be- soger en kontraherende stat udelukkende med henblik på
a) studier ved et universi— tet eller anden undervis- ningsanstalt i denne kontra- herende stat. eller
b) forretnings-. industri-. landbrugs- eller skovbrugs- praktik i denne kontraheren- de stat.
og som er eller umiddelbart for bestiget var hjemmcho- rende i en anden kontrahe- rende stat. beskattes ikke i den forstnafvnte stat af be- lob. som han oppebaerer fra kilder uden for denne stat til sit underhold. sit studium el- ler sin uddannelse.
2. En person. som stu- derer ved universitet eller anden undervisningsanstalt i en kontraherende stat. og som under midlcrtidigt ophold i en anden kontrahe- rende stat har beskreftigelse i denne anden stat i hojst 100 dage inden for samme kalen- derår for at opnå praktisk er- faring i tilslutning til stu- dierne. beskattes i sidst- naevnte kontraherende stat kun af den del af indkomsten ved beskacftigelsen. som overstiger en gennemsnitlig mänedsindkomst på 2000
a) on tämän valtion kansa- lainen; tai
b) hänestä ei tullut tässä valtiossa asuvaa ainoastaan tämän työn tekemiseksi; tai
c) häntä ei voida verottaa hyvitykscstä siinä valtiossa. josta se maksetaan.
20 artikla ()pi.s'kelijatja harioittelijat
1. Henkilöä. joka oleske- lee sopimusvaltiossa ainoas- taan a') tässä sopimusvaltiossa olevassa yliopistossa tai muussa opetuslaitoksessa harjoitettavia opintoja var- ten. tai
b) tässä sopimusvaltiossa tapahtuvaa liikealan. teolli- suuden. maatalouden tai metsätalouden harjoittelua varten ja joka asuu tai välittömästi ennen tätä oleskelua asui toisessa sopimusvaltiossa. ei ensiksi mainitussa valtiossa veroteta rahamääristä. jotka hän saa tämän valtion ulko- puolella olevasta lähteestä elatustaan. koulutustaan tai hatjoitteluaan varten.
2. Henkilö.joka opiskelee sopimusvaltiossa olevassa yliopistossajajoka tilapäiscn oleskelun aikana toisessa so- pimusvaltiossa työskentelee tässä toisessa valtiossa enin— tään 100 päivää saman kalen- terivuoden aikana saadak- seen opintoihin liityvää käy- tännön kokemusta. verote- taan viimeksi mainitussa val- tiossa vain työstä saadun tu- lon siitä osasta. joka ylittää 2000 Ruotsin kruunun surui- sen keskimääräisen kuukau- situlon tai sen vasta-arvon Suomen. Islannin. Norjan tai
()( l
a) är medborgare i denna stat; eller
b) inte fick hemvist i den- na stat uteslutande föratt ut- föra arbetet: eller
e) inte kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.
Artikel 20 Studerande och praktikanter
1. Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutan- de för
a) studier vid universitet eller annan undervisningsan- stalt i denna avtalsslutande stat. eller
b) affärs-. industri-. lant- bruks— eller skogsbruksprak— tik i denna avtalsslutande stat.
och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i en annan avtalsslutande stat. beskattas inte i den först- nämnda staten lör belopp som han erhåller frän källa utanför denna stat för sitt tip— pehälle. sin undervisning el- ler utbildning.
2. Person som studerar vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en av- talsslutande stat och som un- der tillfällig vistelse i annan avtalsslutande stat har an- ställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfaren— het i anslutning till studierna. beskattas i sistnämnda av- talsslutande stat endast för den del av inkomsten av an- ställningen som överstiger en genomsnittlig mänadsin- komst av 2000 svenska kro-
Prop. 1983/84: 19
a) så rikis: eöa
b) haft ekki oröiö heimilis- fastur i bessu rt'ki eingöngu i pvi skyni aö inna hetta starf af hendi: eöa
c) ekki sé tinnt aö skatt— leggja hann vegna endur- gialdsins f pvi ri'ki sem greiddi endurgjaldiö.
rikisborgari pess
20. gr. Namxmenn og neniar
]. Aöili sem dvelur t' aöild- arriki einungis i peim til- gangi:
a) aö nerna VlÖ hasköla eöa aöra menntastofnun i aöildarri'kinu eöa
b) aö ncma viöskipta-. iönaöar-. landbt'inaöar eöa skogarnytingarstörf i aöild— arrt'kinu og er eöa si'Öast var fyrir dvölina heimilisfastur i ööru aöildarriki. er ekki skatt- skyldur t' fyrrnefnda rikinu af tjärhaeö sem upprunnin er utan bess rikis sem hann fa—r til at") standa straum af fram- fzerslu sinni. nami eÖa bjälf— un.
2. Aöila. sem stundar nam viö häsköla eöa aöra mennta— stofnun i aöildarriki og sem dvelst um stundarsakir i'ööru aöildarri'ki og starfar ( bvi ri'ki aö hamarki i 100 daga a sama almanaksän' til aö alla ser hagnS/trar reynslu i tengslum viö nämiö. skal einungis skattleggja i siöarnefnda aöildarrikinu af beim hluta tekna vegna starfsins sem er umfram 2000 stenskar krönur aö meöaltali & mänuöi cöa jafnviröi bcirrar tjär- hatöar i dönskum. finnskum islenskum eöa norskttm
a) er statsborger av denne stat: eller
b) ikke bosatte seg der tttelukkende for å utfore de nevntc tjenestcr: eller
e) ikke kan skattlegges for godtgjprelsen i den stat fra hvilken denne utbetales.
Artikkel 20 Studenter og praktikanter
1. En person som opphol— der seg i en kontraherende stat utelukkende for
a) studier ved et universi- tet eller annen undervis- ningsanstalt i denne kontra- herende stat. eller
b) å få forretnings-. indti- stri-. landbruks- eller skogs- brukspraksis i denne kontra- herende stat. og som har eller timiddelbart for oppholdet hadde bopel i en annen kontraherende stat. skal i farstnevnte stat ikke undergis beskatning av belop som han oppebaercr fra kilder utenfor denne forstnevnte stat til sitt opphold. sin un- dervisning eller utdannelse.
2. En person som studerer ved universitet eller annen undervisningsanstalt i en kontraherende stat. og som under midlertidig opphold i en annen kontraherende stat er ansatt i denne annen stat i hoyst 100 dager innenfor ett og samme kalenderår for it oppnå praktisk erfaring i til- slutning til studiene. skal i den sistnevnte kontrahe- rende stat bare skattlegges av den del av inntekten ved ansettelsen som overstiger en gjennomsnittlig måned- sinntekt på 2000 svenske
61
a) är medborgare i denna stat: eller
b) inte fick hemvist i den- na stat uteslutande för att ut- föra arbetet: eller
e) inte kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.
Artikel 20 .Situderande och praktikanter
1. Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutan— de för
a) studier vid universitet eller annan undervisningsan- stalt i denna avtalsslutande stat. eller
b) affärs-. industri-. lant— bruks- eller skogsbruksprak- tik i denna avtalsslutande stat. och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i annan avtalsslutande stat. beskattas inte i den först- nämnda staten för belopp som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt up— pehälle. sin undervisning el— ler utbildning.
2. Person som studerar vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en av- talsslutande stat och som un- der tillfällig vistelse i annan avtalsslutande stat har an— ställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfaren- het i anslutning till studierna. beskattas i sistnämnda av- talsslutande stat endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig mänadsin- komst av 2000 svenska kro-
Prop. 1983/84: 19
svenske kroner eller mod— vterdien i dansk. finsk. is— landsk eller norsk valuta. Fra beskattning undtages ifolge dette stykke dog sammenlagt hojst 6000 svenske kroner pr. kalenderår eller modwer— dicn i dansk. Finsk. islandsk eller norsk valuta. For— nzevnte belob omfatter det for det pågasldende kalen- derår gteldendc personfra- drag.
3. De kompetente myn- digheder i de kontraherende stater trzeffer aftale om an- vendelsen af bestemmel- serne i stykke 2. De kompe- tente myndigheder kan ogsä trteffe aftale om sådan afn— dring af de der ntevnte belob. som findes rimelig under hensyn til forandring i penge- vaerdi. tendrct lovgivning i nogen af de kontraherende stater eller anden lignende ärsag.
Artikel 21 Forretningsvirksomhed og personlige tjenesteytlelser talen fur ("I kontraherende stats kyst
1. Medmindre bestemmel- serne i stykke 2 og 3 med- forer andet. skal en person. der er hjemmehorende i en kontraherende stat. og som uden for en anden kontrahe- rende stats RYst driver forret- ningsvirksomhed. der har forbindelse med udforskning eller udnyttelse af naturfore- komster på denne anden stats havbundsområde. an- ses for at have et fast drifts— sted eller et fast sted i denne anden stat.
2. Bestemmelserne i stykke 1 finder ikke anven- delsc. hvis virksomheden
'l'anskan rahana. Tämän koh- dan mukaisesti vapautetaan verotuksesta ktiitcnkin yh— teensä enintään 6000 Ruot- sin kruunua kalenterivuotta kohti tai sen vasta—arvo Suo— men. lslannin. Norjan tai Tanskan rahana. F.dellä mainittuun määrään sisältyy kysymyksessä olevalta ka- lenterivuodelta myönnettävä henkilökohtainen vähennys.
3. Sopimusvaltioiden toi- mivaltaiset viranomaiset so- pivat keskenään 2 kappaleen määräysten soveltamisesta. 'l'oimivaltaiset viranomaiset voivat myös sopia sellaisesta muutoksesta siinä mainittui— hin rahamääriin. joka rahan arvon muuttumiseen. jonkin sopimusvaltion muuttunee— seen lainsäädäntöön tai muu- hun sellaiseen seikkaan näh- den katsotaan kohtuulliseksi.
21 artikla Sopimustaltion rannikon nl- kopuolella tapahtuva liike- toiminta tai tvä
[. .lollei 2 ja 3 kappaleen määräyksistä muuta johdu. katsotaan sopimusvzdtiossa asuvalla henkilöllä. joka toi- sen sopimusvaltion rannikon ulkopuolella harjoittaa tämän toisen valtion merenpohja- altteen luonnonvarojen tutki- miseen tai hyväksikäyttöön liittyvää liiketoimintaa. ole— van kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka tässä toisessa valtiossa.
2. Tämän artiklan 1 kap- paleen määräyksiä ei sovel- leta. jos toiminta kestää
()Z
nor eller inotvärdet i danskt. finskt. isländskt eller norskt myntslag. Frän beskattning enligt denna punkt undan- tages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per ka- lenderär eller motvärdet i danskt. linskt. isländskt eller norskt inyntslag. Förenämn— da belopp innefattar person- ligt avdrag för kalenderåret i fråga.
3. De behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta- terna träffar överenskom— melse om tillämpningen av bestämmelserna i stycke 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överens- kotnmelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med hän- syn till förändring i penning- värde. ändrad lagstiftning i nägon av de avtalssltttande staterna eller annan liknande omständighet.
Artikel 21
Ajfärsverksamhet och an- ställning utan/'är en avtals- slutande stats kust
1. Om inte bestämmelser- na i styckena 2 och 3 föranle- der annat. anses sådan per- son med hemvist i en avtals— slutande stat. som utanför annan avtalsslutande stats kust bedriver affärsverksam— het som har samband med ut- forskning eller utnyttjande av naturtillgångar på denna andra stats havsbottenom- råde. ha fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat.
2. Bestämmelserna i styc- ke I tillämpas inte. om verk- samheten pägär under tid-
Prop. 1983/84: 19
gialdmiöli. Undanbegnar skattskyldu samkvwmt bess- um töluliö eru po aö hämarki 6000 stenskar krönur ä almanaksäri eöa jafnviröi peirrar ljärhteöar i dönskum. finnskum. islenskum eöa norskum gialdmiöli. Framan— greind fjärhazö felur i ser gild- andi persönufrädrt'itt fyrir viökomandi almanaksär.
3. Baer stjörnvöld i aöild- arrikjunum sktilu gera sam- komulag um framkvasmd ä- kvaeöa 2. tl. Bzer stjörnvöld geta einnig gert samkomulag um bter breytingar (1 par greindum fjarhteöum. sem sanngjarnar bykja. meö hliösjön af breytingum ä pen- ingagildi. breyttri löggjöf t' einhverju aöildarri'kjanna eöa öörum svipuöum ästaeöum.
21. gr. Atvinnurekstur og larmat) starfundun strändum aäild- arri'kis
l. Leiöi ekki annaö af ä- kvaeöum 2. og 3. tl. skal telja aö aöili heimilisfastur i aöild- arri'ki. sem stundar atvinnu- rekstur undan ströndttm annarsaöildarrätissemtengd- ur er rannsöknum eöa hag- nytingu nättt'truauötefa ä hafsbotnssvtröi siöarnefnda rikisins. hali fasta atvinnu- SlÖÖ eöa fasta stofntln i siöarnefnda rikinu.
2. Akvaeöi 1. tl. eiga ekki viö ef starfsemin fer fram ä einu eöa fleiri timabilum sem
kroner eller motverdien herav i dansk. finsk. islandsk eller norsk valuta. Fra bes- katning i henhold til dette punkt unntas dog sammen- lagt hoyst 6000 svenske kro- ner pr. kalenderär eller mot- verdien i dansk. finsk. is- landsk eller norsk valuta. Forannevnte belop omfatter det for angjeldendc kalen- derär gjeldende personfra- drag.
3. De kompetente myn- digheter i de kontraherende stater treffer avtale om an- vendelsen av bestemmelsene i punkt 2. De kompetente myndigheter kan også treffe avtale om slik endring av de der nevntc belop som finnes rimelig under hensyn til for- andring i pengeverdi. endret lovgivning i noen av de kon- traherende stater eller annen lignende omstendighet.
Artikkel 21 Virksmnhet og launsarheid uten/"or en kontraherende stats kyst
1. När ikke annet fremgär av bestetnmelsene i punk- tene 2 og 3. skal en person bosatt i en kontraherende stat som utenfor en annen kontraherende stats kyst driver virksomhet knyttet til tindersokelse eller utnyttelse av naturforekomster på den- ne annen stats havbunnsom- räde. anses for a ha fast driftssted eller fast sted i denne annen stat.
2. Bestemmelsene i punkt 1 får ikke anvendelsc dersom virksomheten pågår i en eller
(13
nor eller motvärdet i danskt. finskt. isländskt eller norskt myntslag. lirän beskattning enligt denna punkt undan- tages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per ka- lenderår eller motvärdet i danskt. finskt. isländskt eller norskt myntslag. Förenämn- da belopp innefattar person- ligt avdrag för kalenderåret i fråga.
3. De behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta- terna träffar överenskom- melse om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överens— kommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med hän- syn till förändring i penning- värde. ändrad Iagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.
Artikel 21
Ajfärsverksamhet och an— ställning utanfär en tn'tals— slutande stats kust
l. Om inte bestämmelser— na i punkterna 2 och 3 föran— leder annat. anses sädan per- son med hemvist i en avtals— slutande stat. som utanför annan avtalsslutande stats ktist bedriver affärsverksam— het som har samband med tit- forskning eller utnyttjande av naturtillgångar på denna andra stats havsbottenom— råde. ha fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte. om verksamheten pågår under
Prop. 1983/84: 19
finder sted i en eller flere pc- rioder. som sammenlagt ikke overstiger 30 dage inden for en 12 mäneders periode.
3. Ved anvendelsen af stykke 2 gzelder. att en virk- somhed. som drives af et fo- retagende. sotn er indbyrdes forbundet med et andet fore- tagende. anses drevet af det f orstntevnte foretagende . hvis virksomhedcn i vzesent- lig grad er den samme som den. der drives af dette andet foretagende. Foretagender anses for at va're indbyrdes forbundne. hvis det ene fore- tagende direkte eller indirek- te deltager i ledelsen af eller kontrollen af det andet fore— tagende eller deltager i kapi- talen i dette foretagende. el- ler hvis samme personer di- rekte eller indirekte deltager i ledelsen af eller kontrollen af begge foretagender eller deltager i kapitalen i disse foretagender.
4. Bestemmelserne i arti- kel 8. stykke l. finder anven- delse på indkomst ved trans- port af personcl og materiel med skib eller luftfartoj til et havbundsområde som om- handlet i stykke 1. eller ved drift af bugserbäde. forsy— ningsskibe og andre fartojer. som anvendes i lignende ojemed i forbindelse med virksomhed. som omhandlet i naevnte stykke.
5. Bestemmelserne i arti- kel 13. stykke 4. og artikel 23. stykke 3_ finder anven- delsc henholdsvis pä fortje- neste ved afhasndelse af skibe, både og luftfartojer. som omhandlet i stykke 4. og på formue bestående af så- danne skibe. både og luftfar- töjer.
yhdessä tai useammassajak— sossa yhteensä enintään 30 päivää kahdentoista kuukau- den aikana.
3. 'l'ämän artiklan 2 kap- paletta sovellettaessa pide- tään toisen yrityksen kanssa etuyhteydessä olevan yrityk- sen harjoittamaa toimintaa viimeksi mainitun yrityksen harjoittamana. jos toiminta on olennaisesti samaa kuin tämän toisen yrityksen har- joittama toiminta. Yritysten katsotaan olevan etuyh- teydessä keskenään. jos yri- tys välittömästi tai välillisesti osallistuu toisen yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistaa osan tämän yrityk- sen pääomasta taikka jos sa- mat henkilöt välittömästi tai välillisesti osallistuvat mo- lempien yritysten johtoon tai valvontaan tahi omistavat osan näiden yritysten pää- omasta.
4. Tämän sopimuksen 8 artiklan ] kappaleen määv räyksiä sovelletaan tuloon. joka saadaan laivalla tai ilma— aluksella tapahtuvasta henki- löiden ja tarvikkeiden kul- jetuksesta l kappaleessa tarkoitetulle merenpohja- alueelle tahi hinaajien. huol— toalusten ja muiden saman- kaltaisiin tchtäviin käytetty- jen alusten käyttämisestä mainitussa kappaleessa tar- koitetun toiminnan yh- teydessä.
5. Tämän sopimuksen 13 artiklan 4 kappaleen ja 23 ar- tiklan 3 kappaleen määräyk- siä sovelletaan voittoon.joka saadaan 4 kappaleessa tar- koitettujen laivojen. venei- denja ilma-alusten luovutuk- sesta. _ia varallisuuteen. joka koostuu tällaisista laivoista. veneistäja ilma-aluksista.
64
rymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader.
3. Vid tillämpningen av stycke 2 gäller. att verksam- het. som bedrivs av ett före— tag som har intressegemen- skap med annat företag. anses bedriven av det först- nämnda företaget. om verk- samheten i väsentlig grad är densamma som den som be- drivs av detta andra företag. Företag anses ha intressege- menskap. om det ena företa- get direkt eller indirekt del- tager i ledningen eller över- vakningen av det andra före- taget eller äger del i detta fö— retags kapital eller om sam- ma personer direkt eller indi- rekt deltager i ledningcn eller övervakningen av båda före- tagen eller äger del i dessa företags kapital.
4. Bestämmelserna i arti- kel 8 stycke ] tillämpas på inkomst av transport av per- sonal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbot- tenområdc som avses i styc- ke 1 eller av drift av bogser— båtar. försötjningsfartyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i nämnda stycke.
5. Bestämmelserna i arti— kel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp. båtar och luftfartyg som avses i stycke 4 respek- tive förmögenhet bestående av sådana skepp. båtar och luftfartyg.
Prop. 1983/84: 19
samtals vara ekki lengur en 30 daga innan 12 manaöa timabils.
3. Vid beitingu 2. tl. telst starfsemi. sem fyrirta'ki tengt ööru fyrirtzrki rekur. rekin af fyrrnefnda fyrirtaek- inu ef starfsemin er aö veru- legu leyti hin sama og siöar- nefnda fyrirtzekiö rekur. Fyr- irtaki teljast tengd pegar annaö fyrirtaekiö tekur beinan eöa öbeinan bått i stjörn eöa ylirräöum hins fyrirtzrkisins. eöa ä hluta af fjärmagni pess. eöa sömu aöilar taka beinan eöa obeinan pau i stjörn eöa ylirraöum beggja fyrir- tackjanna eöa eiga hluta_ af fjärmagni peirra.
4. Akvaeöi l. tl. 8. gr. eiga viö um hagnaö af flutningi starfsmanna og varnings meö skipum og loftförum til hafs- botnssvaöis. sbr. [. t1.. eöa af rekstri dråttarbåta. birgöa- skipa og annarra skipa sem notuö eru til svipaöra verk- efna i sambandi vid starfsemi samkvzrmt nefndum töluliö.
5. Åkvaeöi 4. tl. 13. gr. og 3. tl. 23. gr. eiga vid um hagnaö af sölu beirra skipa, bäta og lof'tfara sem um er rzett i4. tl.. svo og afeignum sem fölgnar eru i slikum skip- um. båtum og loftförum.
D Riksdagen [98.3l84. I saml. Nr 19
flere perioder som sammen- lagt ikke overstiger 30 (lager i lopet av en 12 måneders peri— ode.
3. Ved anvendelsen av punkt 2 skal virksomhet som drives av et foretagende som har interessefellesskap med et annet foretagende. anses drevet av det forstnevnte fo- retagende. hvis virksomhe- ten i vesentlig grad er den samme som den som drives av det annet foretagende. Foretagendet' anses å ha in- teressefellsskap. hvis det ene foretagende direkte eller in- direkte deltar i ledelsen eller kontrollen av det annet fore- tagende eller eier andel i dette foretagendets kapital. eller om samme personer di- rekte eller indirekte deltar i ledelsen eller kontrollen av begge foretagender eller eier andel i disse foretagenders kapnal
4. Bestemmelsene i artik- kel 8 punkt 1 får anvendelse på inntekt av transport av personell og forsyninger med skip eller luftfartoy til hav- bunnsområdc som omhand- let i punkt 1. eller ved drift av taubåter. forsyningsfartoyer og andre fanoyer som an- vendes for lignende formål i forbindelse med virksomhet som omhandlet i nevnte punkL
5. Bestemmelsene i artik- kel 13 punkt 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelsc på ge- vinst ved avhendelse av skip. båter og luftfartoycr som om- handlet i punkt 4. respektive formue i slike skip. båter og luftfartoyer.
6)
tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader.
3. Vid tillämpningen av punkt 2 gäller. att verksam— het. som bedrivs av ett före- tag som har intressegemcnv skap med annat företag. anses bedriven av det först- nämnda företaget. om verk- samheten i väsentlig grad är densamma som den sotn be- drivs av detta andra företag. Företag anses ha intressege- menskap. om det ena företa- get direkt eller indirekt del- tager i ledningen eller över- vakningen av det andra före- taget eller äger del i detta fö- retags kapital eller om sam- ma personer direkt eller indi- rekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda före- tagen eller äger del i dessa företags kapital.
4. Bestämmelserna i arti- ke18 punkt 1 tillämpas på in- komst av transport av perso- nal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbot- tenområde som avses i punkt 1 eller av drift av bogserbå- tar. försörjningsfartyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i nämnda punkt.
5. Bestämmelserna i arti- kel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp. båtar och luftfartyg som avses i punkt 4 respekti- ve förmögenhet bestående av sådana skepp. båtar och luft- fartyg.
Prop. 1983/84: 19
6. Uanset andre bestem- melser i denne overenskomst gaelder folgende om beskat- ningen af lön og andre lig- nende vederlag. som en per- son. der er hjemmehörendc i en kontraherende stat. er- hverver ved arbejde. som ud- feres uden for en anden kon- traherende stats kyst for en arbejdsgiver. som driver så- dan virksomhed. som om— handlet i stykke 1:
a) Medmindre bestemmel- serne under b)—d) medforer andet. kan sådant vederlag beskattes i denne anden stat. men kun hvis arbejdet finder sted der i mere end 30 dage inden for en tolv-måneders periode.
b) Sådant vederlag kan kun beskattes i den forst— natvnte kontraherende stat. såfremt
]) arbejdet har forbindelse med udnyttelsen af oliefore- komster. som befinder sig på midtlinien mellem en kontra- herende stat og en anden stat,
2) der foreligger aftale mellem disse stater om fzelles udnyttelse af forekomsterne. og
3) udnyttelsen sker samti- dig på begge sider af midtlini- en.
Bestemmelserne i dette afsnit finder kun anvendelsc efter aftale herom mellem de kompetente myndigheder i de kontraherende stater.
c) Sådant vederlag beskat- tes i overensstemmelse med bestemmelserne i artikel 15. stykke 3 a). hvis arbejdet ud- feres om bord på en båd eller et skib. som omhandlet i stykke 4 i denne artikel.
6. Tämän sopimuksen muiden määräysten estä- mättä noudatetaan seuraavia määräyksiä sellaisen tulon ja muttn samankaltaisen hyvi- tyksen verotuksessa. jonka sopimusvaltiossa asuva hen- kilö saa toisen sopimusval- tion rannikon ulkopuolella tehdystä työstä työnantajan lukuun. joka siellä harjoittaa l kappaleessa tarkoitettua toimintaa:
a) Jollei b)—d) kohdan määräyksistä muuta johdu. voidaan tällaisesta hyvityk- scstä verottaa tässä toisessa valtiossa vain. jos työ kestää siellä yhdessä tai useam- massa jaksossa yhteensä yli 30 päivää kahdentoista kuu- kauden aikana.
b) Tällaisesta hyvityk- sestä verotetaan vain ensiksi mainitussa sopimusvalticssa jos
l) työ liittyy öljyesiinty- män hyväksikäyttöön. joka sijaitsee sopimusvaltion ja toisen valtion välisellä keski- viivalla.
2) näiden valtioiden välillä on sopimus. joka koskee esiintymien yhteistä hyväksi- käyttöä. ja
3) hyväksikäyttö tapahtuu samanaikaisesti keskiviivan molemmilla puolilla.
Tämän kohdan määräyksiä sovelletaan vain. milloin so- pimusvaltioiden toimivaltai- set viranomaiset ovat teh- nect asiasta sopimuksen.
c) Tällaisesta hyvityk— sestä verotetaan 15 artiklan 3 kappaleen a) kohdan mää- räysten mukaan. jos työ teh— dään tämän artiklan 4 kappa- leessa tarkoitetttssa veneessä tai laivassa.
(>()
6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal gäller följande om beskatt- ningen av lön och annan lik- nande ersättning som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat uppbär pä grund av arbete vilket utförs utan— för annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verk- samhet där som avses i styc- ke l:
a) Om inte bestämmelser- na i punkterna bt—d) föranle- der annat. får sådan ersätt- ning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tid— rymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader.
b) Sådan ersättning be- skattas endast i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten om
I) arbetet har samband med utnyttjandet av oljeföre— komster som befinner sig på mittlinjen mellan en avtals- slutande stat och annan stat.
2) avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomster- na. och
3) utnyttjandet sker samti- digt på båda sidor om mittlin-
jen.
Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter överenskommelse därom mellan de behöriga myndig- heterna i dc avtalsslutande staterna.
c) Sådan ersättning be- skattas enligt bestämmelser- na i artikcl 15 stycke 3 a). om arbetet utförs ombord på båt eller skepp som avses i styc- ke 4 av denna artikel.
Prop. 1983/84: 19
6. Från fyn'r önnur ä- kvze'öi samnings pessa gildir eftirfarandi um skattlagningu launa og annars svipaös end- urgjalds sem aöili heimilis- fastur i aöildarriki hly'tur fyn'r vinnu sem innt er af hendi undan ströndum ann— ars aöildarrikis fyrir atvinnu- rekanda sem rekur starfsemi sem fellur undir 1. d.:
a) Leiöi ekki åkvzeöi staf- liöa b)—d) til annars getur Slfkl endurgjald pvi aöeins vet—lö skattlagt i siöarnefnda rikinu aö vinnan sé innt af hendi å einu eöa fleiri timabilum sem samtals vara lengur en i 30 daga innan 12 mänaöa timabils.
b) Slikt endurgiald skal einungis skattleggja i fyrr- nefnda aöildarrikinu cf:
1) vinnan tengist hagnyt- ingu oliulinda sem eru a skiptilinu milli aöildarrtkis og annars rikis.
2) samningur er til milli bessara rikja um sameigin- lega hagnytingu lindanna og
3) hagnyting fer fram samtimis bäöum megin skiptilinu. Akvzeöi bessa staliiöar koma ekki til framkvaemda fyrr en beer stjörnvöld iaöild- arrtkjunum hafa gert sam- komulag par um.
c) Slikt endurgjald skal skattleggja samkvaemt ä- kvaröum stalliöar a) i 3. tl. 15. gr. ef vinnan er innt af hendi um borö i bäti eöa skipi. sbr. 4. tl. pessarar greinar.
6. Uansett andre bestem— melser i denne overenskomst skal felgende bestemmelser gjelde for beskatningen av lonn og annen lignende godtgjorelse sotn en person bosatt i en kontraherende stat mottar i anledning av lonnsarbeid sotn utföres utenfor en annen kontrahe- rende stats kyst for arbeids- giver som driver slik virk- somhet der som nevnt i punkt 1:
a) Når ikke noe annet fremgår av bestemmelsene i underpunktene |”de kan slik godtgjorelse skattlegges i denne annen stat bare hvis arbeidet pågår der i en eller flere perioder som tilsammen overstiger 30 dager i lopet av en 12 mänedcrs periode.
b) Slik godtgjo'relse skatt- legges bare i den förstnevnte kontraherende stat dersom
]) arbeidet er knyttet til utnyttelsen av petroleums- förekomster som ligger på midtlinjcn mellom en kontra- herende stat og annen stat.
2) overenskomst forelig- ger mellom disse stater om felles utnyttelse av forekom- stene. og
3) utnyttelsen skjer samti- dig på begge sider av midtlin- jen.
Bestemmelsene i dette un— derpunkt får bare anvendelsc etter avtale derom mellom de kompetente myndighetene i de kontraherende stater.
c) Slik godtgjorelse skatt— legges etter bestemmelsene i artikkel 15 punkt 3 a). der- som arbcidet utföres ombord i båt eller skip som omhand- let i punkt 4 i denne artikkel.
67
6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal gäller följande om beskatt- ningen av lön och annan lik- nande ersättning som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat uppbär på grund av arbete vilket utförs utan- för annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verk- samhet där som avses i punkt 1:
a) Om inte bestämmelser- na i punkterna bJ—d) föranle- der annat. får sådan ersätt- ning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tid- rymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader.
b) Sådan ersättning be— skattas endast i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten om
1) arbetet har samband med utnyttjandet av oljeföre- komster som befinner sig på mittlinjen mellan en avtals- slutande stat och annan stat.
2) avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomster- na. och
3) utnyttjandet sker satnti- digt på båda sidor om mittlin- jen.
Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter överenskommelse därom mellan de behöriga myndig- heterna i de avtalsslutande staterna.
c) Sådan ersättning be— skattas enligt bestämmelser- na i artikel 15 punkt 3 a). om arbetet utförs ombord på båt eller skepp som avses i punkt 4 av denna artikel.
Prop. 1983/84: 19
d) Sådant vederlag kan kun beskattes i den stat. hvori foretagendets virkeligc ledelse har sit sa.-dc. hvis ar- bejdet udfores om bord på et luftfartdj, som omhandlet i stykke 4 i denne artikel.
7. Med udtrykket "hav- bundsomräde" forstås i den- ne artikel havbttnden og dens undergrttnd inden for en kon- traherende stats territorial— farvand samt denne stats kontinentalsokkel.
Artikel 22 Andre ind/(master
!. lndkomster. der oppe- bazres af en i en kontrahe- rende stat h_iemmeherende person. og som ikke er be- handlet i de foranstäcnde ar- tikler i denne overenskomst. kan. uanset hvorfra de hid- rorer. kun beskattes i denne stat.
2. Bestemmelserne i stykke l skal ikke finde an- vendelsc. såfremt erhver- vcren afindkomsten cr hjem— mehörende i en kontrahe- rende stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontraherende stat. og den rettighed eller ejen- dom. hvorfra indkomsten hidrorer. har direkte forbin- delse med (len virksomhed. som drives fra det faste driftssted. henholdsvis det frie erhverv. som udöves fra det faste sted. [ sådanne til- ftelde skal bestemmelserne i artikel 7. henholdsvis artikel 14. finde anvendelse. ] til- faflde. hvor der til et fast driftssted eller et fast sted herer en fast ejendom. som omhandlet i artikel 6. stykke 2. eller en aktie eller anden andel, som omhandlet i arti- joka saadaan
d) Tällaisesta hyvityk- sestä verotetaan vain siinä valtiossa. jossa yrityksen to- siasiallinen johto on. jos työ tehdään tämän artiklan 4 kappaleessa tarkoitetussa ilma-aluksessa.
7. Sanonnalla "meren- pohja-alue" tarkoitetaan tässä artiklassa sopimusval- tion aluevcsien merenpohjaa ja sen sisustaa sekä tämän valtion mannerialustaa.
22 artikla Muu lula
|. 'l'ulosta. jonka sopi- musvaltiossa asuva henkilö saa ja jota ei käsitellä tämän sopimuksen edellä olevissa artikloissa. verotetaan vain tässä valtiossa riippumatta siitä. mistä tulo kertyy.
2. Tämän artiklan 1 kap- paleen määräyksiä ei sovel- leta. jos tulon saaja asuu so- pimusvaltiossa ja hänellä on toisessa sopimusvaltiossa kiinteä toimipaikka tai kiin- teä paikka. sekä tttlon mak- samisen perusteena oleva oi- keus tai omaisuus tosiasialli- sesti liittyy kiinteästä toimi- paikasta harjoitettuun liike- toimintaan tai kiinteästä pai- kasta harjoitettuun itsenäi- seen ammatitoimintaan. Tässä tapauksessa sovelle- taan 7 artiklan tai 14 artiklan määräyksiä. Jos kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan kuuluu 6 artiklan 2 kappaleessa tarkoitettua kiinteää omaisuutta tahi 6 ar- tiklan 4 kappaleessa tarkoi- tettu osake tai muu osuus. verotetaan kuitenkin tulosta. tällaisesta
68
d) Sådan ersättning be- skattas endast i den stat där företaget har sin verkliga led- ning. om arbetet utförs om- bord pa luftfartyg som avses i stycke 4 av denna artikel.
7. Med uttrycket "havs— bottenomräde" förstås i den- na anikel havsbottnen och dennas underlag inom en av- talssltttande stats territorial- vatten samt denna stats kon- tinentalsoekel.
Artikel 22 Annan inkmnxt
]. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal beskat- tas endast i denna stat. oav- sett varifrän inkomsten här- rör.
2. Bestämmelserna i styc— ke l tillämpas inte om in- komsttagaren har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe eller sta— digvarande anordning i an- nan avtalsslutande stat samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt sam- band med rörelse som be- drivs från det fasta driftstäl- let respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande an- ordningen. ] sådant fall till- lämpas bestämmelserna i ar— tikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast driftstställe eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 eller aktier eller annan andel som avses i atti- kel 6 stycke 4 beskattas emellertid inkomst av sådan
Prop. 1983/84: 19
d) Slikt endurgjald skal einungis skattleggja t' pvt' aöildarriki par sem raunveru- leg framkvaemdastjörn fyrir- ttekisins er ef vinnan er innt af hendi um borö i loftfari. sbr. 4. tl. bessarar greinar.
7. Hugtakiö "hafsbotns- svzröi" merkir i bessari grein hafsbotninn innan landhelgi aöildarrikis og baö sem undir honum er. svo og landgrunn pess rikis.
22. gr. AÖrar tekjur
l. 'l'ekjur sem aöili heimil— isfastur i aöildarriki allar og ekki er ljallaö um he'r aö framan skal einungis skatt— leggia i pvi riki og skiptir ekki mali hvar beirra er allaö.
2. Att-wear ]. tl. eiga ekki viö ef sa er teknanna atlar er heimilisfastur i aöildarriki og hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun i ööru aöild- arrtki og réttindin eöa eignin sem tekjurnar stafa fra eru raunverulega bundin viö at— vinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfstzeöa starfsemi sem stunduö er 21 hinni föstu stofnun. 1 slikum tilvikttm gilda akvaöi 7. gr. eöa 14. gr. eftir pvi sem viö ä. Ef fast- eign. sbr. 2. tl. 6. gr.. eöa hlutabréfaeign cöa önnur hlutareign ife'lagi. sbr. 4. tl. 6. gr.. tilheyrir fastri atvinnu- stöö eöa fastri stofnun skal hins vegar skattleggja tekjur af slikri eign eöa eign- arhlutum samkvzemt ä- kvzeöum 6. gr.
d) Slik godtgiorelse skatt— legges bare i den stat hvor foretagendets virkelige le- delse har sitt sete. dersom ar- beidet utföres ombord i et luftfartoy som omhandlet i punkt 4 i denne artikkel.
7. Uttrykket "havsbunns— område" betyr i denne artik- kel havbunnen og dens un- dergrunn innenfor en kontra- herende stats territorialfar- vann samt denne stats kon— tinentalsokkel.
Artikkel 22 Anm-n inntekt
l. lnntekter som tilfaller en person bosatt i en kontra- herende stat. og som ikke er omhandlet i de foranstående artikler i denne overens- komst. skal uansett hvor de skriver seg fra. bare kunne skattlegges i denne stat.
2. Bestemmelene i punkt 1 får ikke anvendelse, när mot— tagercn er bosatt i en kontra— herende stat og har fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraherende stat, og den rettighct eller eien- dom som inntekten skriver seg fra har direkte tilknyt- ning til den virksomhet som drives fra det faste driftssted. henholdsvis det frie yrke som uttn'ves fra det faste sted. ] så fall får bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 anvendelse. 1 til— felle hvor det til et fast driftssted eller et fast sted horer fast eiendom som om— handlet i artikkel 6 punkt 2. eller aksje eller annen andel som omhandlet i artikkel 6 punkt 4. skal imidlertid inn- tekt av slik eiendom. eller andel skattlegges i henhold
69
d) Sådan ersättning be- skattas endast i den stal där företaget har sin verkliga led- ning. om arbetet utförs om- bord på luftfartyg som avses i punkt 4 av denna artikel.
7. Med uttrycket "haVs- bottenomräde" förstås i den- na artikel havsbottnen och dennas underlag inom en av- talsslutande stats territorial- vatten samt denna stats kon— tinentalsoekel.
Artikel 22 Annan inkomst
). lnkomst som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal beskat- tas endast i denna stat. oav- sett varifrän inkomsten här- rör.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte om inkomst- tagaren har hemvist i en av— talsslutande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslu- tande stat samt den rättighet eller egendom i fråga om vil- ken inkomsten betalas äger verkligt samband med rörel- se som bedrivs från det fasta driftstället respektive själv- ständig yrkesverksamhet som utövas från den stadig- varande anordningen. I så- dant fall tilllämpas bestäm— melserna i artikel 7 respekti- ve artikel 14. Ingår i fast driftställe eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 eller aktier eller annan andel som avses i artikel 6 punkt 4 be- skattas emellertid inkomst av sådan egendom eller andel
l'rop. 1983/84: 19
kel 6. stykke 4. beskattes indkomst af sådan ejendom eller andel dog i overens- stemmelse med bestemmel- serne i artikel 6. '
Artikel 23 F urmue
1. Fast ejendom, omhand- let i artikel 6, stykke 2. som ejes af en person. der er hjemmehorende i en kontra- herende stat. og som er belig— gende i en anden kontrahe— rende stat. kan beskattes i denne anden stat.
2. Aktier eller andre an- dele i et selskab. som_om- handlet i artikel 6. stykke 4. og som ejes afen person. der er hjemmehtbrende i en konv traherende stat. kan be- skattes i den kontraherende stat. i hvilken den fastc ejen- dom er beliggende.
3. Skibe og luftfartoicr. der anvendes i international trafik. samt rorlig formue. som knyttes til driften af så— danne skibe og luftfarttbjer. kan kttn beskattes i den kon- traherende stat. hvori foreta- gendets virkeligc. ledelse har sit Stede. 1 det omfang en stat på grund af sin lovgivning ikke kan beskatte hele for- mucn. kan formucn kun be— skattes i den stat. i hvilken foretagendet er hjcmmeho— rende.
4. Al anden formue. til- hprende en person. der er hjemmehorende i en kontra- herende stat. kan. uanset hvor den foretindes. kttn be- skattes i denne stat. 5. Uanset bestemmel— serne i stykke 4 kan rörlig formtre. som udgtbr en del af erhvervsformuen i et fast
omaisuudesta tai osuudesta. 6 artiklan määräysten mukai— sesti.
23 artikla Vurallisuus
]. Varallisuudesta. koostttu sopimttsvaltiossa asuvan henkilön omista- masta 6 artiklan 2 kappa- leessa tarkoitetusta ja toisessa sopimusvaltiossa olevasta kiinteästä omaisuu- desta. voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
"2. Sopimusvaltiossa asu- van henkilön omistamasta 6 artiklan 4 kappaleessa tarkoi- tetusta osakkeesta tai muusta yhtiöosuudcsta voi- daan verottaa siinä sopimus— valtiossa. jossa kiinteä omai- suus on.
joka
3, Varallisuudesta. joka koostuu kansainväliseen lii- kenteeseen käytetystä Iai- vasta ja ilma-aluksesta sekä tällaisen laivan ja ilma-aluk- sen käyttämiseen liittyvästä irtaimesta omaisuudesta. verotetaan vain siinä sopi- musvaltiossa. jossa yrityk- sen tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lainsää- däntönsä johdosta ei voi ve- rottaa koko varallisuudesta. verotetaan varallisuudesta vain siinä valtiossa. jossa asuva _vritys on.
4. Muusta sopimusval- tiossa asuvan henkilön va- rallisuudesta verotetaan vain tä ä valtiossa riippumatta siitä. missä varallisuus on.
5. Tämän artiklan 4 kap— paleen määräysten estämättä voidan kuitenkin varallisuu- desta.joka koostttu sopimus-
70
egendom eller andel med tillämpning av bestämmel— serna i artikel 6.
Artikel 23 Förmågan/ret
l. Förmögenhet beståen- de av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat inne- har och vilken är belägen i annan avtalssltltandc stat. får beskattas i denna andra stat.
2. Aktie eller annan andel i bolag. som avses i artikel 6 stycke 4. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar. får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belä- gen.
3. Förmögenhet beståen- de av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till använd- ningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga led- ning. 1 den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela förmögen- heten. beskattas förmögen- heten endast i den stat där företaget har hemvist.
4. All annan förmögenhet. oavsett var denna är belägen. som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar. beskattas endast i denna stat.
5. Utan hinder av bestäm- melserna i stycke 4 får emel- lertid förmögenhet bestående av lös egendom. som utgör
Prop. 1983/84: 19
23. gr. Eignir
[. Eign sem folgin er |" fasteign samkva'mt skilgrein- ingu 2. tl. 6. gr. sem er i eigu aöila heimilisfasts [ aöild- arriki og sem er iööru aöild- arriki. ma skattleggja i siöar- nefnda rikinu.
2. Hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign ifélagi. sem um er ram i4. tl. 6. gr.. ieigu aöila heimilisfasts i aöild— arriki ma skattleggja i bvi aöildarrrki har sem fasteignin er.
3. Eign sem fölgin er i skipum og loftförum sem notuö eru a alpjööaleiöum. svo og lausafé sem tengt er notkun slikra skipa og loft— fara. skal einungis skatt— leggja i bvi aöildarriki par sem raunveruleg framkvzem- dastjörn fyrirtzekisins hefur aösetur. Geti hetta riki ekki samkvaemt eigin löggjöf skattlagt alla eignina skal ein- ungis skattleggja hana i pvi riki par sem fyrirtackiö er heimilisfast.
4. Allar aörar eignir aöila heimilisfasts iaöildarriki skal einungis skattleggja i pvi rrki og skiptir ekki mali hvar brer eru staösettar.
5. Pratt fyrir akvzeöi 4. tl. må skattleggja eign i lausafc' sem er hluti atvinnurekstrar- eignar fastrar atvinnustöövar
til bestemmelsene i artikkel 6.
Artikkel 23 Formue
l. Formue i fast eiendom omhandlet i artikkel 6 punkt 2. som eies av en person bo- satt i en kontraherende stat. og som ligger i en annen kon- traherende stat. kan skatt- legges i denne annen stat.
2. Aksje eller annen andel i selskap som omhandlet i ar- tikkel 6 punkt 4. som eies av en person bosatt i en kontra- herende stat. kan skattlegges i den kontraherende stat der den faste eiendom ligger.
3. Formue i skip og luft- fartoyer som går i interna- sjonal fart. og lösare knyttet til driften av slike skip og luftfartoyer, skal bare kunne skattlegges i den kontrahe- rende stat hvor foretagendets virkeligc ledelse har sitt sete. ] den tttstrekning denne stat på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge hele for- muen. skattlegges formucn bare i den stat der foretagen- det er hjemmehorende.
4. All annen formue som tilhtbrer en person bosatt i en kontraherende stat. skal, uansett hvor den befinner seg bare kunne skattlegges i denne stat.
5. Uansettbestemmelsene i punkt 4 kan imidlertid for— mue bestående av losore, som utgjör driftsmidler knyt—
7)
med tillämpning av bestäm- melserna i artikel 6.
Artikel 23 Förmögenhet
l. Förmögenhet beståen- de av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat inne- har och vilken är belägen i annan avtalsslutande stat. får beskattas i denna andra stat.
2. Aktie eller annan andel i bolag. som avses i artikel 6 punkt 4. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belä- gen.
3. Förmögenhet beståen- de av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till använd- ningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga led- ning. 1 den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela förmögen- heten. beskattas förmögen- heten endast i den stat där företaget har hemvist.
4. All annan förmögenhet. oavsett var denna är belägen. som person med hemvist ien avtalsslutande stat innehar. beskattas endast i denna stat.
5. Utan hinder av bestäm- melserna i punkt 4 får emel- lertid förmögenhet bestående av lös egendom. som utgör
Prop. 1983/84: 19
driftssted. som et foreta- gende i en kontraherende stat har i en anden kontrahe- rende stat. eller rörlig for— mue. som beror til et fast sted. som en person. der er hjemmehorende i en kontra- herende stat. har i en anden kontraherende stat med henblik på udövelse af frit erhverv. beskattes i denne anden stat.
Artikel 24 Dödsbo
Indkomst eller formue. som beskattes hos et dödsbo. der er hjemmehorende i en kontraherende stat. kan ikke beskattes hos personer. der er berettigede til anpart i boet. og som er hjemmchto- rende i en anden kontrahe- rende stat.
Artikel 25
Ophrevelse skalning
af dubba/rhe-
1. Danmark:
a) Såfremt en person. der er hjemmeherende i Dan- mark. oppebaerer indkomst eller ejer formue, som ifölge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Danmark. med- mindre bestemmelserne i ar- tikel 10. stykke 8. andet af- snit. eller punkt b). medforer andet.
1) indrtttmme fradrag i denne persons danske ind- komstskat med et belab. svarende til den indkomst- skat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat;
2) indromme fradrag i denne persons danske for- mueskat med et belob sva-
valtiossa olevan yrityksen toisessa sopimttsvaltiossa olevan kiinteän toimipaikan liikeomaisutrteen kuuluvasta irtaimesta omaisuudesta tai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimus- valtiossa itsenäistä ammatin- harjoittamista varten käytet- tävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvasta irtai- mesta omaisuudesta. verot- taa tässä toisessa valtiossa.
24 artikla Kuolinpesä
Tulosta tai varallisuu- desta.josta sopimusvaltiossa asuvaa kuolinpesää verote- taan. ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa kuolinpesän osakasta.
ZiSUVilll
25 artikla
Kaksinkermisen verotuksen poistaminen
1. Tzuzska
a) Milloin Tanskassa astr- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän so- pimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimus- valtiossa. Tanskan on. jollei IO artiklan 8 kappaleen toi- sen alakappaleen tai b) koh- dan määräyksistä muuta johdu: I) vähennettävä tämän henkilön Tanskan tulove- rosta tässä toisessa sopimus- valtiossa maksettua tulo- veroa vastaava määrä:
2) vähennettävä tämän henkilön 'I'anskan varalli- suusverosta tässä toisessa
72
del av rörelsetillgångarna i fast driftställe. vilket ett före- tag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. eller av lös egendom. som är hänförlig till stadigva- rande anordning för att utöva självständig yrkesverksam- het. som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. beskattas i denna andra stat.
Artikel 24 Dödsbo
Inkomst eller förmögen- het. som beskattas hos dödsbo med hemvist i en av- talsslutande stat. får inte be- skattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtals- slutande stat.
Artikel 25
Undanräiande av dubbelha- skattning
1. Danmark
a) Om person med hem- vist i Danmark förvärvar in- komst eller innchar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Danmark. såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 andra av- snittet eller punkt b) föranle- der annat.
1) från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande
stat: 2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva-
Prop. 1983/84: 19
sem fyrirtteki i aöildarriki hefur i ööru aöildarriki. eöa lausaljäreign sem tengd er fastri stofnun til at") stunda själfstzeöa starfsemi. sem aöili heimilisfastur i' aöild- arriki hefur 1 ööru aöildarriki. i siöarnefnda rikinu.
24. gr. Dlinarbti
Tekjur eöa eignir sem skattlagöar eru hja danarbi'ii heimilisföstu i aöildarriki mä ekki skattleggja hja aöila sem a rétt til hlutdeildar i bt'iinu og er heimilisfastur i ööru aöildarriki.
25. gr. Aöferö til ar) komast lijzi tvisköttun
l. Danniörk:
a) Hati aöili heimilisfastur i Danmörku tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja ma samkvaemt äkvzeöum bessa samnings i ööru aöildarriki skal Danmörk. nema akvaeöi 2. mgr. 8. tl. 10. gr. eöa staf- liöar b) leiöi til annars:
1) veita sem fradratt fra dönskum tekjuskatti bessa aöila tjärhaeö sem svarar til bess tekjuskatts sem greidd- ur hefur ven'ö i siöarnefnda aöildarrikinu;
2) veita sem fradratt fra dönskum eignarskatti bessa aöila tjarhaeö sem svarar til
tet til et fast driftssted som et foretagende i en kontrahe- rende stat har i en annen kontraherende stat. eller av lösare knyttet til et fast sted som en person bosatt i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat for utövelsen av et fritt yrke. skattlegges i denne annen stat.
Artikkel 24 Dödsbo
lnntekt eller formue. som skattelegges hos dödsbo hjemmehe'rende i en kontra- herende stat. kan ikke skatt- legges hos loddeier eller lega- tar som er bosatt i en annen kontraherende stat.
Artikkel 25 Fremgungsmåte til rutn- gåelse av (labbe/[beska[ning
1. Danmark
a) När en person bosatt i Danmark oppebzerer inntekt eller eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst kan skatt- legges i en annen kontrahe- rende stat. skal Danmark. medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 annet ledd eller underpunkt b) ne— denfor medforer noc annet.
1) innrömme fradrag i denne persons danske inn- tektsskatt med et belop som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.
2) innromme fradrag i denne persons danske formuesskatt med et belop
73
del av rörelsctillgi'ingarna i fast driftställe. vilket ett före- tag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. eller av lös egendom. som är hänförlig till stadigva- rande anordning för att utöva sjå-'ilvständig yrkesverksam- het. som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. beskattas i denna andra stat.
Artikel 24 Döda/)()
Inkomst eller förmögen- het. som beskattas hos dödsbo med hemvist i en av- talsslutande stat. får inte be- skattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtals- slutande stat.
Artikel 25
Undztnräiandy av dubbelha— skattning
1. Danmark
a) Om person med hem— vist i Danmark förvärvar in— komst eller innehar förmö— genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be— skattas i annan avtalsslu— tande stat. skall Danmark. såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 andra stycket eller punkt b) föran- leder annat.
1) från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;
2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva-
Prop. 1983/84: 19
rende til den formueskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat.
Fradragsbelttbet skal imid- lertid ikke i noget tilfzelde kunne overstige den del af den danske indkomstskat el- ler formueskat. beregnet for sådant fradrag. der svares af den indkomst eller formue. som kan beskattes i denne anden stat.
b) Såfremt en person. der er hjemmehtbrende i Dan- mark. oppebaerer indkomst eller ejer formue. som ifolge bestemmelserne i denne overenskomst kun kan be- skattes i en anden kontrahe- rende stat. kan Danmark medregne indkomsten eller formucn i beskatningsgrund- laget. mcn skal i den danske skat af indkomsten eller for- muen fradrage den del af ind- komstskatten. respektive formueskatten. der svares af den indkomst. som hidrorer fra denne anden stat. respek- tive den formue. som ejes der.
2. Finland
a) Såfremt en person. der er hjemmehörende i Finland. oppebaerer indkomst eller ejer formue. som ifölge be- stemmelserne i denne over- enskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Finland. medmindre bestemmelserne i anikel 10. stykke 8. förste afsnit. eller punkt b). medforer andet.
1) indrtttmmc fradrag i denne persons finske ind- komstskat med et belob. svarende til den indkomst- skat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat;
2) indmmme fradrag i denne persons finske for- mueskat med et belob. sva-
sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava måårä.
Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Tanskan tuloveron tai varallisuus- veron osa.jokajakautuu sille tulolle tai sille varallisuu— delle. josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
b) Milloin Tanskassa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta.josta tämän so- pimuksen määräysten mu- kaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa. Tanska voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotuspe- rusteeseen. mutta sen on vä- hennettävä tulon tai varalli- suuden perusteella suoritet— tavasta Tanskan verosta se tuloveron tai varallisusveron osa. joka jakautuu tästä toi- sesta valtiosta saadulle tu- lolle tai siellä olevalle varalli- suudelle.
2. Suomi
a) Milloin Suomessa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta.josta tämän so- pimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimus- valtiossa. Suomen on. jollei 10 artiklan 8 kappaleen en- simmäisen alakappaleen tai
b) kohdan määräyksistä" muutajohdu:
1) vähennettävä tämän henkilön Suomen tulove- rosta tässä toisessa sopimus- valtiossa maksettua tulo- veroa vastaava määrä:
2) vähennettävä tämän henkilön Suomen varalli- suusverosta tässa toisessa
74
rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad utan sådana avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem— vist i Danmark förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat— tas endast i annan avtalsslu— tande stat. får Danmark in- räkna inkomsten eller förmö- genheten i beskattningsun- derlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhets- skatten som bclöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne— has där.
2. Finland
a) Om person med hem- vist i Finland förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu— tande stat. skall Finland. så- vida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första av- snittet eller punkt b) föranle- der annat.
1) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande stat:
2) från denna persons finska förmögenhetsskatt av- räkna ett belopp motsvaran-
Prop. 1983/84: 19
bess eignarskatts sem greidd- ur hefur veriö t' st'öarnef'nda aöildarrikinu.
Frädrattur bessi mä bo i cngu tilviki vera hLerri en sä hluti danska tekjuskattsins eöa eignarskattsins. reiknaös än sltks frädrättar. sem er af beim tekjum eöa beirri eign sem skattleggja mä i slöar- nefnda rikinu.
b) Hafi aöili heimilisfastur l Danmörku tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skattleggia samkvaemt a- kvaeöum samnings pessa i ööru aöildarrtki. getur Dan- mörk taliö tekjurnar eöa eignina meö i skattstofni. en fra dönskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af tekjuskattinum eöa eignarskattinum. eftir pvi sem viö a. sem er af beim tekjum sem stafa fra siöar- nefnda rikinu eöa af eign sem er ieigu hans bar.
2. Finnland:
a) Hali aöili heimilisfastur i Finnlandi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja ma samkveemt akvaeöum bessa samnings [' ööru aöildarriki skal Finnland. nema äkvaeöi l. mgr. 8. tl. [(). gr. eöa staf- liöar b) leiöi til annars:
]) veita sem frädrätt fra finnskum tekjuskatti bessa aöila fjärhzeö sem svarar til bess tekjuskatts sem greidd- ur hefur veriö [ st'öarnefnda aöildarrikinu:
2) veita sem fradratt fra finnskum eignarskatti bessa aöila tjtirhacö sem svarar til
som tilsvarer den formues— skatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.
Fradragsbelppet skal imid- lertid ikke i noen tilfelle overstige den del av den danske inntektsskatt eller formuesskatt. beregnet for slikt fradrag er gitt. som svarer til den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen kontraherende stat.
b) När en person bosatt i Danmark oppebterer inntekt eller eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat. kan Dan- mark medregne inntekten el- ler l'ormuen i beskatnings- grunnlaget. men skäl i den danske inntekts- eller för- muesskatt gi fradrag for den del av henholdsvis inntekts- eller formuesskatten som faller på inntekt som skriver seg fra denne annen stat eller formue som eies der.
2. Finland
a) När en person bosatt i Finland oppebterer inntekt eller eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst kan skatt- legges i en annen kontrahe- rende stat. skal Finland. medmindre bestemmelsene i artikkel IO punkt 8 förste ledd eller underpunkt b) ne- denfor medforer noe annet.
)) innromme fradrag i denne persons finske inn— tektsskatt med et belap som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat".
2) innromme fradrag i denne persons finske for— muesskatt med et belap som
75
rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk— nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem- vist i Danmark förvärvar in- komst eller innehar förmö— genhet som enligt bestäm— melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Danmark in- räkna inkomsten eller förmö- genheten i beskattningsun- derlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhets- skatten som belöpcr på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där.
2. Finland
a) Om person med hem- vist i Finland förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm— melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Finland. sä- vida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket eller punkt b) föran- leder annat.
I) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat:
2) från denna persons finska förmögenhetsskatt av- räkna ett belopp motsvaran-
Prop. 1983/84: [9
rende til den formueskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbelobet skal imid- lertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den finske indkomstskat eller formueskat. beregnet for sa- dant fradrag. der svares af den indkomst eller formue. som kan beskattes i denne anden kontraherende stat.
b) Såfremt en person. der er hjemmehorende i Finland. oppebaerer indkomst eller ejer formue. som ifolge be- stemmelserne i denne over- enskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat. kan Finland medregne ind- komsten eller formuen i be- skatningsgrundlaget. men skal i den finske skat af ind- komsten eller formucn fra- drage den del af indkomst- skatten. respektive formue- skatten. som svares af den indkomst. der hidrörer fra denne anden kontraherende stat. respektive den formue. der ejes der.
3. Island:
a) Såfremt en person. der er hjemmehtårende i Island. oppebwrer indkomst eller ejer formue. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Island. medmindre bestemmelserne i punkt b) eller c) medfarer andet. fri- tage sådan indkomst eller formue fra beskatning.
b) Såfremt en person. der er h_iemmehorende i Island. oppebzerer indkomst. som i henhold til bestemmelserne i artikel lt) kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Island. medmindre be- stemmelserne i stykke 8. for-
sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa määrä.
Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Suomen tuloveron tai varallisuus- veron osa.jokajakautttu sille tulolle tai sille varallisuu— delle. josta voidan verottaa tässä toisessa valtiossa.
b) Milloin Suomessa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa. Suomi voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotuspe- rusteeseen. mutta sen on vä- hennettävä tulon tai varalli- suuden perusteella suoritet- tavasta Suomen verosta se tuloveron tai varallisuus— veron osa. joka jakautuu tästä toisesta valtiosta saa- dulle tulolle tai siellä olevalle varallisuudelle.
vastaava
3. Islunti
a) Milloin Islannissa asu— valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän so- pimuksen määräysten mtl- kaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa. Islannin on. jollei b) tai c) kohdan määräyksistä muuta johdu. vapautcttava tällainen tulo tai varallisuus verosta.
b) Milloin Islannissa asu- valla henkilöllä on tuloa. josta 10 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa. Islannin on. jollei mainitun artiklan 8 kappaleen ensim- mäisen alakappalecn mää-
76
de den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad titan sådan avräkning. som belöpcr på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) ()m person med hem- vist i Finland förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm— melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Finland in- räkna inkomsten eller förmö- genheten i beskattningsun- derlaget men skall från den finska skatten pä inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhets- skatten som bclöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där.
3. Island
a) Om person med hem- vist i Island förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be— skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Island. såvi- da inte bestämmelserna i punkterna b) eller e) föranle- der annat. undantaga sådan inkomst eller förmögenhet frän beskattning.
b) ()m person med hem- vist i Island förvärvar in- komst som enligt bestämmel- serna i artikel lt) får beskat- tas i annan avtalsslutande stat. skall Island. såvida inte bestämmelserna i stycke 8 första avsnittet av nämnda
I'rop. I983/84: I9
hess eignarskatts sem greidd- ur hefur veriö [ sföarnefnda aöildarrikinu.
Fradrattur bessi mä hö i engu tilviki vera hterri en sä hluti finnska tekjuskattsins eöa eignarskattsins. reiknaös an sliks fradrättar. sem er af beim tekjum eöa beirri eign sem skattleggia ma 'i siöar- nefnda rikinu.
b) Hafi aöili heimilisfastur t' Finnlandi tekjur cÖa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt a- kvaeöum samnings pessa i ööru aöildarrfki. getur Finn- land taliö tekjurnar eöa eign- ina meö i skattstofni. en fr:-'t finnskum skatti af tekjum eöa eign skal pa draga pann hluta af tekjuskattinum eöa eignarskattinum. eftir pvi sem viö il. sem er af beim tekjum sem stafa frä siöar- nefnda rikinu eöa afeign sem eri eigu hans bar.
3. island:
a) I-iafi aöili heimilisfastur a Islandi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja ma samkvzemt akvaeöum bessa samnings i ööru aöildarrt'ki skal Island undanpiggja slfkar tekjur eöa eign skatt- lagningu. nema äkvaeöi staf- Iiöa b) eöa e) leiöi til annars.
b) Hafi aöili heimilisfastur ä Islandi tekjur sem skatt- leggja ma ( ööru aöildarriki samkvaemt lt). gr. skal Island draga fra islenskum tekju- skatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til greidds tekju- skatts t' siöarnefnda rikinu.
tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.
Fradragsbelöpet skal imid- lertid ikke i noe tilfelle over- stige den del av den finske inntektsskatt eller formues— skatt. beregnet for slikt fra- drag er gitt, som svarer til den inntekt eller formue som katt skattlegges i denne an- nen stat.
b) När en person bosatt i Finland oppebzrrer inntekt eller eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat. kan Fin- land medregne inntekten el- ler formuen i beskatnings— grunnlaget. men skal i den finske inntekts- eller for— mueskatt gi fradrag for den del av henholdsvis inntekts- eIIcr formueskatten. som faller på den inntekt som skriver seg fra denne annen stat eller den formue som eies der.
3. Island
a) När en person bosatt i Island oppebzerer inntekt el- ler eierformue som i henhold til bestemmelsene i denne overkomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat. skal Island. medmindre be- stemmelsene i underpunk- tene b) eller e) medforer noe annet. unnta slik inntekt eller formue fra beskatning.
b) Når en person bosatt i Island oppebwrcr inntekt som i henhold til bestemmel- sene i artikkel It) kan skatt- legges i en annen kontraher- ende stat. skal Island. med- mindre bestemmelsen i sam- me artikkel punkt 8 förste
77
de den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutt'tnde stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskattett. beräk— nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem- vist i Finland förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. fär Finland in- räkna inkomsten eller förmö- genhetcn i beskattningsun- derlaget men skall från den finska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhets- skatten som bclöper på den inkomst som uppburits frän denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där.
3. Irland
a) Om person med hem- vist i Island förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Island. sävi- da inte bestämmelserna i punkterna b) eller c) föranle— der annat. undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.
b) Om person med hem- vist i lsland förvärvar in- komst som enligt bestämmel- serna i artikel l() får beskat- tas i annan avtalsslutande stat. skall Island. såvida inte bestämmelserna i punkt 8 första stycket av nämnda ar—
Prop. 1983/84: 19
ste afsnit. i nacvnte artikel medforer andet. i den is- landske indkomstskat fra- drage et belob. svarende til den indkomstskat. som er er— lagt i denne anden kontrahe— rende stal. Fradrz-tgsbelobet skal dog ikke kunne over- stige den del afden islandske skat. beregnet for sådant fra— drag. der svares af den ind- komst. som kan beskattes i denne anden stat.
e) Såfremt indkomst. der oppebzeres. eller formue. som ejes af en person. der er hjemmeherende i Island. i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst er und- taget fra beskatning der. katt Island dog ved faststettelsen af den islandske skat af den- ne persons ovrige indkomst eller formue medregne den indkomst eller formue. der er fritaget for skat.
4. Norge
a) Såfremt en person. der er hjemmehdrende i Norge. oppebmrer indkomst eller cjer formue. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Norge. medmindre bestemmelserne i punkterne b). c) eller d) medfdrer andet. fritage sådan indkomst eller formue for beskatning.
b) Såfremt en person. der er hjemmehorende i Norge. oppebafrer indkomst. som i henhold til bestemmelserne i artikel lt) eller artikel Zl kan beskattes i en anden kontra- herende stat. skal Norge. medmindre bestemmelserne i artikel IO. stykke 8. förste afsnit. medfttrer andet. i den- ne persons norske ind- komstskat fradrage et beldb
räyksistä muuta johdu. vä- hennettävä tämän henkilön Islannin tuloverosta tässä toisessa valtiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kui- tenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Islannin veron osa.jokajakautuu sille tulolle. josta voidaan verot- taa tässä toisessa valtiossa.
e) Jos Islannissa asuvan henkilön tulo tai varallisuus on sopimuksen määräysten mukaan vapautettu verosta siellä. Islanti voi kuitenkin määrätessään tämän henki- lön muusta tulosta tai varalli- suudesta suoritettavan Islan- nin veron määrää ottaa Iu- kuun sen tulon tai varallisuu- den.joka on vapauetettu ve- rosta.
4. Norja
a) Milloin Norjassa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. jota tämän so- pimuksen määräysten mu- kaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa. Norjan on. jollei b). c) tai d) kohdan määräyksistä muuta johdu. vapautettava tällainen tulo tai varallisuus verosta.
b) los Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa. josta I() artiklan tai Zl artiklan mää- räysten mukaan voidaan ve- rottaa toisessa sopimusval- tiossa. Norjan on. jollei lt) artiklan tl kappaleen ensim- mäisen alakappalecn määrä- yksistä muuta johdu. vähen- nettävä tämän henkilön Nor- jan tuloverosta tässä toisessa valtiossa maksettua tulo-
78
artikel föranleder annat. från denna persons isländska in- komstskatt avräkna ett be- lopp motsvarandc den in- komstskatt som betalats i denna andra stat". Avräk- ningsbeloppet skall emeller- tid inte överstiga den del av den isländska skatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som bclöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.
e) Om inkomst. som per- son med hemvist i Island för- värvar eller förmögenhet som sådan person innehar. enligt bestämmelserna i avta- let är undantagen från be- skattning där. får Island lik- väl vid bestämmandet av be- loppet av den isländska skat- ten på denna persons äter- stående inkomst eller förmö- genhet beakta den inkomst eller förmögenhet som un- dantagits_frän skatt.
4. Norge
a) Om person med hem- vist i Norge förvärvar in— komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Norge. såvi- da inte bestämmelserna i punkterna b). c) eller d) för- anleder annat. undantaga så- dan inkomst eller förmögen- het från beskattning.
b) ()m person med hem- vist i Norge förvärvar in- komst som enligt bestämmel- serna i artikel 10 eller artikel Zl får beskattas i annan av- talsslutande stat. skall Norge. såvida inte bestäm- melserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet föranleder annat. från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den
Prop. 1983/84: l9
nema akvaröi [. mgr. 8. tl. IO. gr. leiöi til annars. Frä- drättur bessi mä bö ekki vera hterTi en så hluti islenska skattsins. reiknaös än sliks fradrättar. sem er af beim tekjum sem skattleggja mä t' siöarnefnda rikinu.
e) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur ä Islandi hefur eöa eignir sem hann ä eru undanbegnar skattlagningu bar samkvzemt äkvzeöum samningsins er Islandi samt heimilt vid akvöröun skatta bessa aöila af öörum tekjum eöa eignum aö taka tillit til bcirra tekna eöa eigna sem undanbegnar eru skatti.
4. Naregur:
a) I—Iali aöili heimilisfastur t' Noregi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvzemt äkvaeöum bessa samnings t' ööru aöildarrtki skal Noregur undanbiggja slikar tekjur eöa eign skatt- lagningu. nema akvaföi staf- liöa b). c) eöa d) leiöi til ann— ars.
b) I-Iaft aöili heimilisfastur I Noregi tekjur sem skatt— leggia mä i ööru aöildarriki samkvaemt lt). gr. eöa 21. gr. skal Norcgur draga fra norskum tekjuskatti bessa aöila fjärhzeö sem svarar til greidds tekjuskatts t' siöar- nefnda rikinu. nema äkvaeöi ]. mgr. X. tl. lt). gr. Ieiöi til annars. Fradrättur bessi mä bö ekki vera hzerri en så hluti
ledd medforer noe annet. innromme fradrag i denne persons islandske inntekts- skatt med et bele'p som til- svarer den inntektsskatt som er betalt i den annen kontra- herende stat. Fradragsbelo- pet skal imidlertid ikke over- stige den del av den is- landske skatten. beregnet fer slikt fradrag er gitt. som faller pä den inntekt som kan skattlegges i denne annen stat.
e) Når inntekt som opp— bafres eller formue som eies av en person bosatt i Island. i henhold til noen bestem- melse i denne overenskomst er unntatt fra beskatning der. kan Island likevel ved bereg- ningen av skatten på denne persons gjenvzerende inntekt eller formue ta i betraktning den unntatte inntekt eller for- mue.
4. Norge
a) När en person bosatt i Norge. oppebzerer inntekt elle eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst kan skatt— legges i en annen kontrahe— rende stat. skal Norge. med— mindre bestemmelsene i un- derpunktene b). c) eller d) medferer noe annet. unnta slik inntekt eller formue fra beskatning.
b) När en person bosatt i Norge oppebrerer inntekt som i henhold til bestemmel- sene i anikkel lt) eller2l kan skattlegges i en annen kon- traherende stat. skal Norge. medmindre bestemmelsene i artikkel lt) punkt 8 förste ledd medftårer noe annet. innrpmme fradrag i denne persons norske inntektsskatt med et belop som tilsvarer
79 tikel föranleder annat. från denna persons isländska in— komstskatt avräkna ett be- lopp motsvarande den in- komstskatt som betalats i denna andra stat. Avräk- ningsbeloppet skall emeller- tid inte överstiga den del av den isländska skatten. beräk— nad utan sådan avräkning. som bclöper pä den inkomst som får beskattas i denna andra stat.
e) Om inkomst. som per- son med hemvist i Island för- värvar eller förmögenhet som sådan person innehar. enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från beskatt- ning där. får Island likväl vid bestämmandet av beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller för- mögenhet som undantagits frän skatt.
4. Norge
a) Om person med hem- vist i Norge förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Norge. sävi- da inte bestämmelserna i punkterna b). c) eller d) för- anleder annat. undantaga sä- dan inkomst eller förmögen- het frän beskattning.
b) Om person med hem- vist i Norge förvärvar in- komst som enligt bestämmel- serna i artikel lt) eller artikel Zl fär beskattas i annan av- talsslutande stat. skall Norge. såvida inte bestäm- melserna i artikel 10 punkt 8 första stycket föranleder an— nat. från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den
Prop. [983/84: 19
svarende til den indkomst- skat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbelobet skal dog ikke kunne overstige den del af den norske skat. beregnet för sådant fradrag. der svares afden indkomst. som kan be- skattes i denne anden stat.
e) Såfremt indkomst. der oppebzeres. eller formue. som ejes af en person. der er hjemmehtörende i Norge. i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst er und- taget fra beskatning der. kan Norge dog ved fastsaettelsen af den norske skat af denne persons övr—ige indkomst el- ler formue medregne den indkomst eller formue. der er fritaget for skat.
d) Såfremt en person. der er hjemmehorende i en kon- traherende stat. oppebarer fortjeneste som omhandlet i artikel 13. stykke 6. og som kan beskattes i Norge. skal Norge i denne persons norske indkomstskat fra- traekke et belob. svarende til den skat. som i den anden kontraherende stat er betalt af fortjenesten. Fradragsbe— lebet skal imidlertid ikke kunne overstige den del af den norske skat. beregnet for sådant fradrag. som svares af fortjenesten.
5. Sverige:
a) Såfremt en person. der er hjemmehorende i Sverige. oppebzerer indkomst eller ejer formue. som ifolge be- stemmelserne i denne over- enskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Sverige. medmindre bestemmelserne i artikel IO. stykke 8. förste afsnit. eller punkt b). c") eller d). med- forer andet.
veroa vastaava määrä. Vä- bennyksen määrä ei kuiten- kaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen teke- mistä lasketun Norjan veron osa. joka jakautuu sille tu- lolle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
c) Jos Norjassa asuvan henkilön tulo tai varallisuus on sopimuksen määräysten mukaan vapautettu verosta siellä. Norja voi kuitenkin määrätessään tämän henki- lön muusta tulosta tai varalli- suudesta suoritettavan Nor- jan veron määrää ottaa Iu- kuun sen tulon tai varallisuu- den. joka on vapautettu ve- rosta.
d) Milloin sopimusval- tiossa asuva henkilö saa l3 artiklan 6 kappaleessa tarkoi- tettua voittoa. josta voidaan verottaa Norjassa. Norjan on vähennettävä tämän henki- lön Norjan tuloverosta toisessa sopimusvaltiossa
voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyk- sen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä las- ketun Norjan veron osa.joka jakautuu voitolle.
5. Ruotsi
a) Milloin Ruotsissa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta.josta tämän so- pimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimus- valtiossa. Ruotsin on. jollei IO artiklan 8 kappaleen en- simmäisen alakappalecn tai b). c) tai d) kohdan määräyk- sistä muuta johdu:
XI)
inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräk- ningsbeloppet skall emeller- tid inte överstiga den del av den norska skatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som bclöper på den inkomst som fär beskattas i denna andra stat.
c) Om inkomst. som per- son med hemvist i Norge för- värvar eller förmögenhet. som sådan person innehar. enligt bestämmelserna i avta— let är undantagen från be- skattning där. får Norge lik- väl vid bestämmandet av be- loppet av den norska skatten på denna persons äter- stäende inkomst eller förmö- genhet beakta den inkomst eller förmögenhet som un- dantagits från skatt.
d) Om person med hem- vist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel [3 stycke 6 och som får beskattas i Norge. skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra av— talsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbe- loppet skall emellenid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper pä vinsten.
5. Sverige"
a) Om person med hem— vist i Sverige förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Sverige, så- vida inte bestämmelserna i artikel lt) stycke 8 första av- snittet eller punkterna b). c) eller d) föranleder annat.
Prop. 1983/84: 19
norska skattsins. reiknaös än sliks frädrättar. sem er af beim tekjum sem skattleggja ma i siöarnefnda rikinu.
e) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur i Noregi hefur eöa eignir sem hann ä eru undanbegnar skattlagningu bar samkveemt äkvteöum samningsins er Noregi samt heimilt viö akvöröun skatta bessa aöila af öörum tekjum eöa eignum aö taka tillit til beirra tekna eöa eigna sem undanbegnar eru skatti.
d) Ef aöili heimilisfastur i aöildarriki bly/tur hagnaö sem um er reett i6. tl. l3. gr. og sem skattleggja mä i Noregi. skal Noregur draga fra norskum tckjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess skatts sem greiddur er af hagnaöinum i fyrrnefnda aöildarrtkinu. Frädrättur bessi ma bö ekki vera basrri en så hluti norska skattsins. reiknaös än sliks frädrättar. sem er af hagnaöinum.
5. St'ibjöö:
a) Hafi aöili heimilisfastur i Svfbjöö tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggia ma samkvzemt äkvzeöum bessa samnings i ööru aöildarriki skal Svibjoö. nema akvaeöi l. mgr. 8. tl. 10. gr. eöa stafliöa b). c) eöa d) leiöi til annars:
6 Riksdagen [983181 ] .t'mnl. Nr 10
den inntektsskatt som er be- talt i den annen kontrahe- rende stat. Fradragsbelöpet skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skat— ten. beregnet for slikt fra- dragt er gitt. som svarer til den inntekt som kan skatt- legges i denne annen stat.
e) När inntekt som oppe- bzeres eller formue som eies av en person bosatt i Norge. i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst er unn— tatt fra beskatning der. kan Norge likevel ved beregning- en av den norske skatten på denne persons gjenvaerende inntekt eller formue ta i be- traktning den unntatte inn- tekt eller formue.
d) När en person bosatt i en kontraherende stat oppe- baerer gevinst som omhand- let i artikkcl l3 punkt 6 og som kan skattlegges i Norge. skal Norge i denne persons norske inntektsskatt inn- remme fradrag med ct belop som tilsvarer den skatt som i den annen kontraherende stat er betalt av gevinsten. Fradragsbelepet skal imid- lertid ikke overstige den del av den norske skatten. ber- egnet for fradraget gis. som faller på gevinsten.
5. Sverige
a) När en person bosatt i Sverige oppebaerer inntekt eller eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst kan skatt- legges i en annen kontrahe— rende stat. skal Sverige. medmindre bestemmelsene i artikkel IO punkt 8 förste ledd eller underpunktene b). c) eller d) medforer noe an- net.
Xl
inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräk- ningsbeloppet skall emeller- tid inte överstiga den del av den norska skatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.
e) Om inkomst. som per- son med hemvist i Norge för- värvar eller förmögenhet som sådan person innehar. enligt bestämmelserna i avta- let är undantagen från be- skattning där. får Norge lik- väl vid bestämmandet av be- loppet av den norska skatten på denna persons åter- stående inkomst eller förmö- genhet beakta den inkomst eller förmögenhet som un- dantagits från skatt.
d) Om person med hem- vist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 punkt 6 och som får beskattas i Norge. skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra av- talsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbe- loppet skall cmellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som bclöper på vinsten.
5. Sverige
a) Om person med hem- vist i Sverige förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be— skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Sverige. så- vida inte bestämmelserna i artikel IO punkt 8 första stycket eller punkterna b). c) eller d) föranleder annat.
Prop. l983/84: 19
l) indremme fradrag i denne persons svenske ind- komstskat med et belob. svarende til den indkomst— skat. sotn er erlagt i denne anden kontraherende stat:
2) indremme fradrag i denne persons svenske for- mueskat med et belsåb. sva— rende til den formueskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat.
Fradragsbelysbet skal imid- lertid ikke i noget tilftelde kunne overstige den del af den svenske indkomstskat eller formueskat. beregnet for sådant fradrag. der svares af den indkomst eller for- mue. som kan beskattes i denne anden kontraherende stat.
b) Ved anvendelsen af punkt a) skal. i tilfaelde hvor lempelse i henhold til s:erlig lovgivning er indrommet ved finsk indkomst- eller formue- beskatning af et svensk fore- tagendes faste driftssted i Finland. i svensk skat af fo- retagendets indkomst eller formue fradrages den ind- komstskat. henholdsvis for- mueskat. som skttlle have vzeret pålignet i Finland. sa- fremt sådan skattelempelse ikke var indrommet.
c) Såfremt en person. der er hjemmherende i Sverige. oppebaerer indkomst eller ejer formue. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan be- skattes i en anden kontrahe- rende stat. kan Sverige medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgrund- laget. men skal i den svenske skat af indkomsten eller for- muen fradrage den del afind- komstskatten. respektive
]) vähennettävä tämän henkilön Ruotsin tuloverosta tässä toisessa sopimusval- tiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä;
2) vähennettävä tämän henkilön Ruotsin varallisuus- verosta tässä toisessa so- pimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.
Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin sc ennen vähennyksen tekemistä lasketun Ruotsin tuloveron tai varallisuus- veron osa.jokajakautuu sille tulolle tai sille varallisuu— delle. josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
b) Sovellettaessa a) koh- taa on. kun ruotsalaisen yri- tyksen Suomessa olevan kiinteän toimipaikan tulo- tai varallisuusverotuksessa Suomessa on erityisen lain- säädännön nojalla myön- nctty huojennus. yrityksen saaman tulon tai varallisuu— den perusteella suoritetta- vasta Ruotsin verosta vähen- nettävä se tulovero tai va- rallisuusvero. joka olisi ollut suoritettava Suomessa. jos sellaista veronhuojennusta ei olisi myönnctty.
c) Milloin Ruotsissa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän so- pimuksen määräysten mu- kaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa. Ruotsi voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotusper- usteeseen. mutta sen on vä- hennettävä tulon tai varalli- suuden perusteella suoritet- tavasta Ruotsin verosta se tuloveron tai varallisuus- veron osa. joka jakautuu
82 I) från denna persons svenska inkomstskatt av— räkna ett belopp motsvaran- de den inkomstskatt som be— talats i denna andra avtals- slutande stat: 2) från denna persons svenska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva- rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Vid tillämpningen av punkt a) skall. då enligt sär- skild lagstiftning lättnad medgivits vid linsk inkomst- eller förmögenhetsbeskatt- ning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland. från svensk skatt på företa- gets inkomst eller förmögen- het avräknas den inkomst- skatt respektive förmögen- hetsskatt som skulle ha ut- gått i Finland om sådan skat- telättnad inte hade medgi- vits.
c) (_)m person med hem- vist i Sverige förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Sverige in- räkna inkomsten eller förmö— genheten i beskattningsun— derlaget men skall från den svenska skatten på inkoms- ten eller förmögenheten av- räkna den del av inkomst- skatten respektive förmögen—
Prop. 1983/84: 19
l) veita sem frädrått frå s:enskum tekjuskatti bessa aöila ljärhzrö sem svarar til bess tekjuskatts sem greidd- ur hefur veriö i siöarnefnda aöildarrikinu:
2) veita sem frådrätt frä stenskum eignarskatti bessa aÖila fjärhteö sem svarar til bess eignarskatts sem greidd- ur hefur veriö i siöarnefnda aöildarrikinu.
Frädrättur bessi mä bo i engu tilviki vera ha'rri en så hluti szenska tekjuskattsins eöa eignarskattsins. reiknaös än slfks frädråttar. sem er af beim tekjum eöa beirri eign sem skattleggia mä i slöar- nefnda rikinu.
b) Viö. beitingu stalliöar a) skal. begar s:ensku fyrirtzeki meö fasta atvinnustöö i Finn- landi hefur veriö veitt ivilnun viö älagningu tinnsks tekju- skatts cöa eignarskatts meö sérstökum Iögum. draga fra sacnskum skatti af tekjum eöa eignum fyrirtzekisins tekjuskatt og eignarskatt. eftir bvi sem viö a. sem heföu veriö lagöir ä i Finn- landi ef slik skattaivilnun heföi ekki veriö veitt.
e) Hafi aöili heimilisfastur iSvibjöö tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skatt- leggja samkvafmt äkvaeöum samnings bessa i ööru adild- arriki. getur Svtbjöö taliö tekjurnar eöa eignina meö i skattstofni. en fra stenskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af tekju- skattinum eöa eignarskatt- inum. eftir bvi sem viö ä. sem er af beim tekjum sem stafa frä siöarnefnda rikinu eöa af eign sem er i eigu hans
]) innromme fradrag i denne persons svenske inn— tektsskatt med et beldp som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat:
2) innromme fradrag i denne persons svenske l'or- muesskatt med et belob som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.
Fradragsbelopet skal imid- lertid ikke i noe tilfelle over— stige den del av den svenske inntektsskatten eller for— muesskatten. beregnet for slikt fradrag er gitt. som svarer til den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen stat.
b) När det i henhold til szerskilt lovbestemmelse inn— rommes lempning i finsk inn- tekts- eller formuesbeskat— ning av et svensk foreta— gendes fastc driftssted i Fin— land. skal det ved anvendel— sen av underpunkt a) foran ved beregningen av svensk skatt av foretagendets inn— tekt eller formue innremmes fradrag for henholdsvis den inntekts-. eller formuesskatt. som skulle ha vzert utskrevet i Finland om slik skattelemp- ning ikke hadde vsert innrtbm- met.
c) När en person bosatt i Sverige. oppebterer inntekt eller eier formue som i hen- hold til bestemmelsene i den- ne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat. kan Sve- rige medregne inntekten eller formuen i beskatningsgrunn— laget. men skal i den svenske skatten av inntekten eller formucn innromme fradrag for den del av henholdsvis inntekts- eller formuesskat- ten. som faller på den inntekt
83
I) från denna persons svenska inkomstskatt av— räkna ett belopp motsvaran- de den inkomstskatt som be— talats i denna andra avtals- slutande stat:
2) från denna persons svenska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva— rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Vid tillämpningen av punkt a) skall. då enligt sär skild lagstiftning lättnad medgivits vid finsk inkomst— eller förmögenhetsbeskatt- ning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland. från svensk skatt på företa- gets inkomst eller förmögen— het avräknas den inkomst- skatt respektive förmögen- hetsskatt som skulle ha ut- gått i Finland om sådan skat- telättnad inte hade medgi— vits.
e) Om person med hem— vist i Sverige förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu— tande stat. får Sverige in- räkna inkomsten eller förmö- genheten i beskattningsun- derlaget men skall från den svenska skatten på inkoms- ten eller förmögenhetcn av- räkna den del av inkomst— skatten respektive förmögen- hetsskatten som belöper på
Prop. 1983/84: [9
formueskatten. som svares af den indkomst. der hidrorer fra denne anden stat. eller af den formue. der ejes der.
d) Såfremt en person. der er hjemmchwrende i en kon- traherende stat. oppebasrer fortjeneste som omhandlet i artikel 13. stykke 7. og som kan beskattes i Sverige. skal Sverige fra denne persons svenske indkomstskat fra- traekke et belob. svarende til den skat. som i denne anden kontraherende stat er betalt af fortjenesten. Fradragsbe- lpbet skal imidlertid ikke kunne overstige den del af den svenske skat. beregnet for sådant fradrag. som svares af fortjenesten.
Artikel 26 Begrwnsning afheskntnings- retten
Indkomst. som oppebzeres af en person. der er hjemme- horende i en kontraherende stat. eller formue. som ejes af en sådan person. kan ikke beskattes i en anden kontra- herende stat. medmindre beskatning udtrykkelig er til- ladt i henhold til denne over- enskomst.
Artikel 27 F arbud mod diskriminering7
l. Statsborgere i en kon— traherende stat skal ikke i en anden kontraherende stat kunne undergives nogen be— skatning eller dermed for- bundne krav. som er ander- ledes eller mere byrdefulde end den beskatning og dermed forbundne krav. som statsborgere i denne anden stat under samme forhold er eller måtte blive undergivet.
tästä toisesta valtiosta saa- dulle tulolle tai siellä olevalle varallisuudelle.
d) Milloin sopimusval- tiossa asuva henkilö saa l3 artiklan 7 kappaleessa tarkoi- tettua voittoa. josta voidaan verottaa Ruotsissa. Ruotsin on vähennettävä tämän hen- kilön Ruotsin tuloverosta toisessa sopimusvaltiossa voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyk- sen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä las- ketun Ruotsin veron osa. joka jakautuu voitolle.
26 artikla Verolusoikeuden minen
Tulosta. jonka sopimus- valtiossa asuva henkilö saa. tai varallisuudesta. joka täl- laisella henkilöllä on. ei saa verottaa toisessa sopimus— valtiossa. jollei verotus ole nimenomaisesti sallittu tä- män sopimuksen mukaan.
rajoittu-
27 artikla S_vrjintäkielm
[. Sopimusvaltion kansa- lainen ei toisessa sopimus- valtiossa saajoutua sellaisen verotuksen tai siihen liitty- vän velvoituksen kohteeksi. joka on muunlainen tai ras- kaampi kuin verotus tai sii- hen liittyvä velvoitus. jonka kohteeksi tämän toisen val- tion kansalainen samoissa olosuhteissa joututl tai saat- taa jouttta. Tämän sopimuk-
84
hetsskatten som bclöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respek- tive den förmögenhet som in- nehas där.
d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat för- 'årvar vinst som avses i arti- kel 13 stycke 7 och som får beskattas i Sverige. skall Sverige från denna persons svenska inkomstskatt av- räkna ett belopp motsvaran— de den skatt som i den andra avtalsslutande staten beta- lats pä vinsten. Avräknings- beloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som bclöper på vinsten.
Artikel 26
Begränsning av ningsrätten
Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmö- genhet som sådan person in- nehar får inte beskattas i an— nan avtalsslutande stat. såvi- da inte beskattning uttryckli- gen är tillåten enligt detta av- tal.
beskatt-
Artikel 27 Förbud mot diskriminering l. Medborgare i en avtals- slutande stat skall inte i an- nan avtalsslutande stat bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag el- ler mer tyngande än den be- skattning och därmed sam- manhängande krav som med- borgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.
Prop. 1983/84: 19
ba r.
d) Ef aöili heimilisfastur i aöildarriki hlytur hagnai.) sem um er rtett i7. tl. 13. gr. og sem skattleggja mä i Svrbjöö skal Sthjöö draga frå stensk- um tekjuskatti bessa aöila fjärhteö sem svarar til bess skatts sem greiddur er af hagnaöinum i fyrrnefnda aöildarrikinu. Frädrättur bessi mä bö ekki vera haerri en så hluti szenska skattsins. reiknaös än sltks frädrättar. sem er af hagnaöinum.
26. gr. Tukmörkan (i retri til skatt- lagningar
Tckjur sem aöili heimilis- fastur i aöildarriki hefur eöa eign sem hann ä mä ekki skattleggja i ööru aöildarriki nema skattlagning se sky— laust heimil samkvatmt sanmingi bessum. 27. gr. Jufnretli l. Rikisborgari aöildar- rikis skal ekki sana annarri eöa byngri skattlagningu eöa kröfum i bvi sambandi iööru aöildarriki en rikisborgarar bess rikis szeta eöa gzetu szett viö sömu aöstteöur. Pratt fyriräkva'öi ]. gr. gildir betta äkvzröi einnig um aöila sem ekki er heimilisfastur i einu aöildarriki eöa fleirum.
som skriver seg fra denne an- nen stat eller den formue som eies der.
(1) När en person bosatt i en kontraherende stat oppe- bterer gevinst som omhand— let i aitikkel l3 punkt 7 og som kan skattlegges i Sveri- ge. skal Sverige i denne per- sons svenske inntektsskatt innromme fradrag med et be- löp som tilsvarer den skatt som i den annen kontrahe- rende stat cr betalt av gevin- sten. Fradragsbelopet skal imidlertid ikke overstige den del av den svenske skatten. beregnet for fradraget gis. sotn faller på gevinsten.
Artikkel 26 Begrensning [ beskatnings- retten
lnntekt som oppebacres av en person bosatt i en kontra- herende stat. eller formue som eies av en slik person. kan ikke skattlegges i en an- nen kontraherende stat. medmindre skattlegging ut- trykkelig er tillatt etter denne overenskotnst.
Artikkel 27 Ikke-diskriminering
]. Statsborgere av en kon- traherende stat skal ikke i en annen kontraherende stat vafre undergitt noen beskat- ning eller forpliktelse i sam- menheng hermed. som er an- nerledes eller mer tyngende enn den som statsborgere av denne annen stat under sam- me forhold er eller måtte bli pålagt. Denne bestemmelse skal uansett bestemmelsene i
83
den inkomst som uppburits från denna andra stat respek— tive den ft'trmögenhet som in— nehas där.
d) ()m person med hem— vist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel l3 punkt 7 och som får beskattas i Sverige. skall Sverige från denna persons svenska inkomstskatt av— räkna ett belopp motsvaran- de den skatt som i den andra avtalsslutande staten beta- lats på vinsten. Avräknings- beloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som bclöper på vinsten.
Artikel 26 Begränsning av ningsränen
beskuri-
Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmö- genhet som sådan person in- nehar får inte beskattas i an- nan avtalsslutande stat. såvi- da inte beskattning uttryckli- gen är tillåten enligt detta av- tal.
Artikel 27 Förbud mot diskriminering
l. Medborgare i en av- talsslutande stat skall inte i annan avtalsslutande stat bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag el- ler mer tyngande än den be- skattning och därmed sam- manhängande krav som med- borgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.
Prop. [983/84: 19
Uanset bestemmelserne i ar- tikel l skal denne bestem- melse ogsä linde anvendelsc pä personer. der ikke er hjemmehorende i en eller flere af de kontraherende stater.
2. Beskatningen af et fast driftssted eller et fast sted. som et foretagende eller en person. hjemmehorende i en af de kontraherende stater. har i en anden kontraherende stat. mä ikke vaere mindre fordelagtig i (lenne anden stat end beskatningen af foreta- gender eller personer. hjem- mehorende i denne anden stat. der driver samme virk— somhed. Denne bestemmelse skal ikke kunne fortolkes som forpligtende en kontrahe- rende stat til at indromme personer. der er hjemmeho— rende i en anden kontrahe- rende stat. de personlige skattemtessige begunsti- gclscr, lempelser og nedsaat- telser, som den som fplge af :egteskabelig stilling eller for- sorgerpligt over for familie indrommer personer. der er hjemmehorende inden for dens eget område. Bestem- melsen medftbrer ej heller ret til i en kontraherende stat at opnä fradrag ved beskatnin- gen eller fritagelse for be- skatning af udbytte eller an- dre udbetalinger til et sel- skab. der er hjemmehprende i en anden kontraherende stal. Bestemmelsen i ]. afsnit hindrer ej heller en kontra- herende stat i at beskatte ind- komst. der oppebaeres af et fast driftssted. i overens— stemmelse med reglerne i denne stats egen lovgivning,
sen ] artiklan määräysten estämättä sovelletaan tätä määräystä myös hcnkilöön. joka ei asu sopimusvaltiossa tai useissa sopimusval- tioissa.
2. Verotus.joka kohdistuu sopimusvaltiossa asuvan yri- tyksen tai henkilön toisessa sopimusvaltiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan. ei tässä toisessa valtiossa saa olla epäedullisempi kuin verotus, joka kohdistuu tässä toisessa valtiossa asuvaan saman- laista toimintaa harjoittavaan _vritykseen tai henkilöön.
Tämän määräyksen ei kat- sota vclvoittavan sopimus- valtiota myöntämään toi- sessa sopimusvaltiossa asu- valle henkilölle sellaista hen— kilökohtaista vähennystä verotuksessa. vapautusta verosta tai alennusta veroon siviilisäädyn taikka perheen huoltovelvollisuuden joh- dosta, joka myönnetään en- siksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle. Määräys ei myöskään tuota oikeutta saada sopimusvaltiossa toi- mitettavassa verotuksessa vähennystä tai oikeutta saada siellä vapautusta vc- rosta toisessa sopimusval- tiossa asuvalle yhtiölle suori- tetun osingon tai muun mak- sun perusteella.
Ensimmäisen alakappa- leen määräys ei myöskään estä sopimusvaltiota verotta- masta tuloa. jonka kiinteä toimipaikka saa. tämän val- tion oman lainsäädännön mukaan. jos kiinteä toimi-
Xh
Utan hinder av bestämmel- serna i artikel I tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en eller flera av de avtalsslu- tande staterna.
2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning. som företag eller person med hemvist i en av- talsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än be- skattningen av företag eller person med hemvist i denna andra stat. som bedriver verksamhet av samma slag.
Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtalsslutande stat sä- dant personligt avdrag vid beskattningen. sådan skatte- befrielse eller skattened- sättning pä Igrund av civil- stånd eller försörjningsplikt mot familj som medges per- son med hemvist i den först- nämnda staten. Bestämmel- sen medför inte heller rätt att i en avtalsslutande stat erhål- la avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för divi- dend eller annan utbetalning till bolag med hemvist i an- nan avtalsslutandc stat.
Bestämmelsen i första av- snittet hindrar inte heller en avtalsslutande stat att be- skatta inkomst. som fast driftställe förvärvar. enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning. om det fasta
Prop. [983/84: 19
2. Skattlagning fastrar at— vinnustöövar eöa fastrar stofnunar. sem fyrinzeki eöa aöili heimilisfastur i aöild— arriki rekur i ööru aöild- arriki. skal ekki vera öhag- stwöari i siöarnefnda rikinu en skattlagning fyrirtatkis eöa aöila heimilisfasts isiöar- nefnda rikinu sem hefur sams konar starfsemi meö hönd- um.
Petta äkvzeöi skal pö ekki sky/ra bannig aö paö skyldi aöildarriki til aö veita aöila heimilisföstum i ööru aöild- arriki nokkurn bann personu- t'radratt. ivilnun eöa lzekkun skatta vegna hjtiskaparstööu eöa ljölskylduframfterslu- skyldu sem bao veitir aöila sem er heimilisfastur i fyrr- nefnda rikinu. i akvazöinu felst heldur ekki re'ttur til bess i aöildarriki aö fä frä— dratt viö skattlagningu eöa aö vera undanpeginn skatt- lagningu af ägööahlut eöa annarri Utborgun til félags heimilisfasts i ööru aöild- arriki.
Åkveeöi l. mgr. hamla heldur ekki aöildarriki aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf tekjur sem föst atvinnustöö hefur ef fasta atvinnustööin tilheyrir hluta- felagi eöa hliöstzeöu félagi
artikkel ]. ogsä fä anven- delse på personer som ikke er bosatt i en eller flere av de kontraherende stater.
2. Beskatningen av et fast driftssted eller et fast sted. som et foretagende eller en person bosatt (hjemmeho- rende) i en kontraherende stat har i en annen kt'mtraher- ende stat. skal i denne annen stat ikke vazre mindre gunstig enn beskatningen av foretagender eller personer bosatt (hjemmeharendel i denne annen stat. som ut- aver samme virksomhet. Denne bestemmelse skal ikke tolkes slik at den for- plikter en kontraherende stat til å innrelmme personer bo- satt i en annen kontrahe- rende stat, slike personlige fradrag. fritagelser og ned- settelser ved beskatningen. som den på grunn av sivil- stand eller forsprgelsesbyrde innrdmmer personer som er bosatt på dens eget område. Bestemmelsen medforer hel- ler ikke rett til i en kontrahe- rende stat å oppnä fradrag ved beskatningen eller frita- gelse for beskatning av divi- dende eller annen utbetaling til et selskap hjemmehorende i en annen kontraherende stat.
Bestemmelsen i förste ledd hindrer heller ikke en kontra- herende stat i å skattlegge inntekt som oppebzeres av et fast driftssted etter reglene i denne stats egen lovgivning. när det faste driftssted til-
87
Utan hinder av bestämmel- serna i artikel I tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en eller flera av de avtalsslu- tande staterna.
2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning. som företag eller person med hemvist i en av- talsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än be- skattningen av företag eller person med hemvist i denna andra stat. som bedriver verksamhet av samma slag.
Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtalsslutande stat så- dant personligt avdrag vid beskattningen. sädan skatte- befrielse eller skattened- sättning på grund av civil- stånd eller försörjningsplikt mot familj som medges per- son med hemvist i den först- nämnda staten. Bestämmel- sen medför inte hellcr rätt att i en avtalsslutande stat erhål- la avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för ut— delning eller annan utbetal- ning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat.
Bestämmelsen i första stycket hindrar inte heller en avtalsslutande stat att be- skatta inkomst som fast drift- ställe förvärvar. enligt regler- na i denna stats egen lagstift- ning. om det fasta driftstället
Prop. 1983/84: 19
såfremt det faste driftssted tilhorer et aktieselskab eller dermed ligestillet selskab i en anden kontraherende stat. Bcskatningen skal dog svarc til den beskatning. som an- vendes over for aktiesel— skaber og dermed Iigestillede selskaber. der er hjemmeha- rende i den forstnaevnte kon- traherende stat. for så vidt angår deres indkomst. bereg- net uden fradrag for udloddet fortjeneste.
3. Medmindre bestemmel- serne i artikel 9. stykke ]. artikel 11. stykke 4. eller arti- kel 12. stykke 4. finder an- vendelse. skal renter. royal- ties og andre betalinger. der udredes af et foretagende i en kontraherende stat til en per- son. hjemmehprende i en an- den kontraherende stat. kunne fratraekkes ved opgtö- relsen af et sådant foreta- gendes skattepligtige ind- komst under sa'nme betin- gelser. som hvis betalingerne var sket til en person. hjem- mehorende i den forstnazvnte stat. På samme måde skal enhver gzeld. som et foreta- gende i en kontraherende stat har til en person. hjem- meherende i en anden kon- traherende stat. kunne fra- trtekkes ved opgtorelsen af et sådant forctagendes skatte- pligtige formue under samme betingelser. som hvis gaelden var blevet stiftet over for en person hjemmehtörende i den forstnaavnte stat.
4. Foretagender i en kon- traherende stat. hvis formue helt eller delvis ejes eller kontrolleres. direkte eller in- direkte. af en eller flere per- soner. der er hjemmeho- rende i en eller flere af de andre kontraherende stater. skal ikke i den förstnwvnte
paikka kuuluu toisessa sopi- musvaltiossa olevalle osa- keyhtiölle tai siihen verratta- valle yhtiölle. Verotuksen on kuitenkin vastattava vero- tusta._ioka kohdistuu ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa asuvan osakeyhtiön tai sii- hen verrattavan yhtiön en- nenjaetun voiton perusteella myönnettävän vähennyksen tekemistä laskettuun tuloon.
3. Muussa kuin sellaisessa tapauksessa. jossa 9 artiklan l kappaleen. 11 artiklan 4 kappaleen tai 12 aniklan 4 kappaleen määräyksiä sovel- letaan. ovat korko. rojalti ja muu maksu. jotka sopimus- valtiossa oleva yritys suorit- taa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle. vähen- nyskelpoisia tämän yrityksen verotettavaa tuloa määrät- täessä samoin ehdoin kuin maksu ensiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle. Samoin on sopimusvaltiossa olevan yn'tyksen velka toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle vähen- nyskelpoinen tämän yrityk- sen verotettavaa varalli- suutta määrättäessä samoin ehdoin kuin velka ensiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle.
4. Sopimusvaltiossa oleva yn'tys. jonka pääoman toisessa sopimusvaltiossa tai useissa toisissa sopimusval- tioissa asuva henkilö tai siellä asuvat henkilöt välittö- mästi tai välillisesti joko ko- konaan tai osaksi omistavat tai josta he tällä tavoin mää-
88
driftstället tillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten pä dess inkomst. beräk- nad utan avdrag för utdelad vinst.
3. Utom i de fall då be- stämmelserna i artikel 9 styc- ke 1. artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 4 tillämpas. är ränta. royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtals- slutande stat avdragsgilla vid bestämmandct av den be- skattningsbara inkomsten för sådant företag på samma vill- kor som betalning till person med hemvist i den först- nämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdrags- gill vid bestämmandet av så— dant företags beskattnings- bara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den först- nämnda staten.
4. Företag i en avtalsslu- tande stat. vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrol- leras. direkt eller indirekt. av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslutande sta- terna. skall inte i den först- nämnda staten bli föremål för
Prop. 1983/84: 19
i ööru aöildarriki. Skatt- lagningin skal bö samsvara gildandi skattlagningu å heimilisföst hlutafélög eöa hliöstzeö félög i fyrrnefnda aöildarrikinu af tekjum beirra. reiknuöum än frädrättar uthlutaös hägn- aöar.
3. Eigi äkvacöi. l. tl 9. gr.. 4. tl. 11. gr eöa 4. tl. 12. gr. ekki viö skulu vextir. böknun og aörar greiöslur frä fyrir- taeki i aöildarriki til aöila heimilisfasts i ööru aöild- arriki vera fradrattarbaerar viö äkvöröun skattskyldra tekna sliks fyrirtzekis eftir sömu reglum og grciöslur til aÖila heimilsfasts i fyrr- nefnda rikinu. Å sama hatt er skuld fyrirtaekis i aöildarriki viö aöila heimilisfastan iööru aöildarriki frädrättarbaer viö äkvöröun skattskyldrar eign- ar fyn'nackisins eftir sömu reglum og skuld viö aöila heimilsfastan i fyrrnefnda rikinu.
4. pott fjärmagn fyrirtakis i aöildarriki se' aö öllu eöa nokkru leyti. beint cöa öbeint. ieigu eöa stjörnaö af einum eöa fleiri aöilum heim- ilisföstum i einu eöa flein' öörum aöildarrikjum. skal baö ekki saeta annarri eöa byngn' skattlagningu eöa
hörer et aksjeselskap eller dermed likestillet selskap i en annen kontraherende stat. Bcskatningen skal dog svare til den beskatning som an— vendes for aksjeselskaper og dermed likestilte selskaper hjemmehtorende i den först- nevnte kontraherende stat. for så vidt angår deres inn- tekt. beregnet uten fradrag for utdelt utbytte.
3. Med mindre bestem- melsene i artikkel 9 punkt 1. artikkel 1] punkt 4 eller ar- tikkel 12 punkt 4 kommer til anvendelsc. skal renter. royalties og andre utbeta- linger fra et fortagende i en kontraherende stat til motta- ger i en annen kontraherende stat. kunne fratrekkes ved beregningen av den skattbare inntekt for slikt foretagende på samme Vilkår som tilsva- rende utbetalinger til perso- ner hjemmehprende i den forstnevnte stat. På samme måte skal gjcld som et foreta- gende i en kontraherende stat har til en person bosatt (hjemmehdrende) i en annen kontraherende stat. ved be— regningen av foretagendets skattepliktige formue vaere fradragsberettiget på samme Vilkår som gield til personer som er bosatt (hjemmehoren- de) i den förstnevnte stat.
4. Foretagender i en kon- traherende stat. hvis formue. helt eller delvis. eies eller kontrolleres direkte eller in- direkte av en eller flere per- soner som er hjemmeheren- de i en eller flere av de andre kontraherende stater. skal ikke i den forstnevnte stat
89
tillhör aktiebolag eller där- med jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskatt- ningen skall dock motsvara den beskattning som tilläm— pas för aktiebolag eller där- med jämförligt bolag med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst. beräknad utan av- drag för utdelad vinst.
3. Utom i de fall då be— stämmelserna i artikel 9 punkt 1. anikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 4 tilläm- pas. är ränta. royalty och an- nan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till per- son med hemvist i annan av— talsslutande stat avdragsgilla vid bestämmandet av den be- skattningsbara inkomsten för sådant företag på samma vill- kor som betalning till person med hemvist i den först- nämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdrags— gill vid bestämmandet av så- dant företags beskattnings- bara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den först— nämnda staten.
4. Företag i en avtalsslu- tande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrol- leras. direkt eller indirekt. av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslutande sta- terna. skall inte i den först- nämnda staten bli föremål för
Prop. 1983/84: 19
stat kunne underkastes no- gen beskatning eller dermed forbundne krav. som er an— derledes eller mere byrdefuld end den beskatning og dermed forbundne krav. som andre tilsvarende foreta- gender i den forstnzevnte stat er eller mätte blive undergi- vet.
5. Bestemmelserne i denne artikel anses ikke at medfore forpligtelse for Norge til at indromme statsborgere i en anden kontraherende stat. som ikke er fodt i Norge af norske foraeldre. de saerlige skattefordcle. som i henhold til & 22 i skatteloven af 18. august 1911 indrtommes norske statsborgere og per- soner. fvtdt i Norge af norske foraeldre (personer med norsk "indfödsret").
6. Uanset bestemmelserne i artikel 2 skal bestemmel- serne i denne artikel finde anvendelsc pä skatter af enhver art og betegnelse.
Artikel 28 Fremgungsmåden ved ind- gåelse al'gcnsidigc ujialer
1. I tilftelde. hvor en per- son mener. at der i en eller flere af de kontraherende stater er truffet foranstalt- ninger. som for ham med- fprer eller vil medfore en beskatning. som ikke er i overensstemmelse med be- stemmelserne i denne over- enskomst. kan han. uden at det pävirker hans ret til at anvende de retsmidler. som står til hans rädighed ifalge disse staters interne lovgiv— ning. indbringe sin sag for den kompetente myndighed i
räävät. ei ensiksi mainitussa valtiossa saa _ioutua sellaisen verotuksen tai siihen liitty- vän velvoituksen kohteeksi. joka on muunlainen tai ras— kaampi kuin vcrotus tai sii— hen liittyvä velvoitus. jonka kohteeksi ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa oleva muu samanluonteinen yritys jou- tuu tai saattaajouta.
5. Tämän artiklan mää- räysten ei katsota velvoitta- van Norjaa myöntämään toi- sen sopimusvaltion kansalai- sclle. joka ei ole syntynyt Norjassa norjalaisista van- hemmista. niitä erityisiä ve- ronhuojennuksia. jotka 18 päivänä elokuuta 1911 anne- tun verolain 22.5:n mukaan myönnetään Norjan kansa- laiselle ja henkilölle. joka on syntynyt Norjassa norjalai- sista vanhemmista (henkilö. jolla on Norjan "infods- rett").
6. 'l'ämän sopimuksen 2 ar- tiklan estämättä sovelletaan tämän artiklan määräyksiä kaikenlaatuisiin veroihin.
28artikla Keskinäinen supimusrncm't- 1er
1. Jos henkilö katsoo. että sopimusvaltion tai useiden sopimusvaltioiden toimenpi- teet ovat johtaneet tai johta- vat hänen osaltaan verotuk- seen. joka on tämän sopi- muksen määräysten vas- tainen. hän voi saattaa asiansa sen sopimusvaltion toimivaltaisen viranomaisen käsiteltäväksi. jossa hän asuu tai. jos kysymyksessä on 27 artiklan [ kappaleen soveltaminen. jonka kansa- lainen hän on, ilman että tämä vaikuttaa hänen oikeu-
91)
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängan— de krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli under- kastat.
5. Bestämmelserna i denna artikel anses inte medföra förpliktelse för Norge att medge medborgare i annan avtalsslutande stat. som inte är född i Norge av norska föräldrar. de särskilda skat- teförmäner som enligt zzs skattelagen den 18 augusti 1911 medges norsk medbor- gare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "inf—ödsrett”).
6. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i föreva- rande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.
Artikel 28 Förfarandet vid ömsesidig ö"verenskommelse
1. Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslu- tande staterna vidtagits åt- gärder som för honom med- för eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal. kan han. utan att detta päver- kar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rätts- ordning. framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller. om fråga är om tillämpningen av
Prop. 1983/84: 19
kröfum ilwi sambandi ifyrr- nefnda aöildarrikinu en annaö svipaö fyrirtteki szetir eöa gteti stelt i bvi riki.
5. Åkvreöi pessarar grein- ar skal ekki skyra bannig aö Noregi beri skylda til aö veita rikisborgara annars aöildarrikis. sem ekki er faeddur ( Noregi af norska foreldri. [mer sérstöku skattaivilnanir samkvaemt 22. gr. norska skattlaganna fra 18. ägtist 1911. sem veitt- ar cru norskum rikisborgara og aöila. faeddum 'i Noregi af norska foreldri (menn meö norskan "fmöingatTétt").
6. Pratt fyrir akvacöi 2. gr. gilda akvaröi bessarar greinar um hvers konar skatta. hverju nal—ni sem peir nefn- ast.
28 gr. Framkwrmd gagrtkrwrrts samkomulugs
I. Pegar aöili telur aö eitt eöa fleiri aöildarrikjanna geri raöstafanir sem leiöi til eöa muni leiöa til skattlagningar ao bvi er hann varöar sem ekki er i samracmi viö akvasöi samnings bessa. getur hann. än bess aö baö raski re'tti hans til ao feera sér i nyt rett- arvernd sem Iöggjöf bessara rikja kveöur a um. lagt mäli'ö fyrir bam stjörnvald i pvi aöildarriki har sem hann er heimilisfastur eöa. svo fram- arlega sem maliö fellur innan äkvzeöa 1. tl. 27. gr.. i bvi
kunne anderkastes noen be- skatning eller dermed for- bundne skattekrav. som er annerledes eller mer tyn- gende enn den beskatning el- ler dermed forbundne krav som andre tilsvarende foreta- gender i den forstnevnte stat er eller mätte bli undergitt.
5. Bestemmelseneidenne artikkel skal ikke tolkes slik at de forplikter Norge til ä innromme statsborgere av en annen kontraherende stat. som ikke er fodt i Norge av norske foreldre. de sterskilte skattelettelser som i henhold til & 22 i den norske skatte- lov av 18. august 1911 tilstås norske statsborgere og per- soner som er faldt i Norge av norske foreldre (personer med norsk innfodsrett).
6. Bestemmelsene i denne artikkel skal. uansett be- stemmelsene i artikkel 2. fä anvendelse pä skatter av enhver art og betegnelse.
Artikkel 28 Frt'mgungsmåle vad inn- gäelse ur gjensidige avtalar 1. När en person mener at tiltak som er truffet i en eller flere kontraherende stater i forhold til ham medförer. el- ler vil medfore en beskatning som avviker fra bestemmel- sene i denne overenskomst. kan han legge sin sak frem for den kompetente myndig- het i den kontraherende stat hvor han er bosatt. eller hvis saken faller inn under artik- kel 27 punkt 1. i den kontra- herende stat hvor han er statsborger. Dette kan gittres uten at det pävirker hans rett
9l
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängan— de krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli under- kastat.
5. Bestämmelserna i den- na artikel anses inte medföra förpliktelse för Norge att medge medborgare i annan avtalsslutande stat. som inte är född i Norge av norska föräldrar. de särskilda skat- teförmäner som enligt 22 å skattelagen den 18 augusti 1911 medges norsk medbor- gare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "infyt'dsrett").
6. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevaran- de artikel pä skatter av varje slag och beskaffenhet.
Artikel 28 Ft'ir/klrana'el rid ömsesidig ö"t'erenskommelse
|. Om en person anser att i en eller flera av de avtals- slutande staterna vidtagits ätgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal. kan han. utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters in- terna rättsordning. framlägga saken för den behöriga myn- digheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist el- ler. om fråga är om tillämp-
Prop. 1983/84: 19
den kontraherende stat. hvori han er hjemmchorende eller. såfremt tilfazldet er om- fattct af artikel 27. stykke l. i den kontraherende stat. i hvilken han er statsborger.
2. Den kompetente myn- dighed skal. hvis indsigelsen synes at va're begrundet. og hvis (len ikke selv kan nå til en rimelig losning. soge at lose sagen ved gensidig aftale med den kompetente myn- dighed i sådan anden kontra- herende stat. som bcrpres af sporgsmålet. med henblik på at undgå en beskatning. der ikke er i overensstemmelse med overenskomsten. Hvis den stat. overfor hvis kom- petente myndighed den på- gzeldende person har forelagt sagen. ikke selv beröres af spargsmålet. skal denne kompetente myndighed overlade sagen til den kom- petente myndighed i en afde stater. som berores af sporgsmålet.
3. [ tilfzelde. hvor vanske- ligheder eller tvivlssporgs- mål opstär mellem kontra- herende stater vedrorende fortolkningen eller anvendel- sen af denne overenskomst. skal de kompetente myn— digheder i disse stater for- handle for at soge at lose spdrgsmälet ved saerlig af- tale. De kompetente myn- digheder i de kontraherende stater kan tillige forhandle for at undgä dobbeltbeskat— ning i sädanne tilfzelde. som ikke omfattes af denne over- enskomst eller for. ved ster- 1ig aftale. at lose sporgsmål. som — uden at vare regule- rede af overenskomsten — som f'qblge af aligheder i de pågazldende staters princip- per for skattens beregning cl-
teensa käyttää näiden valtioi- den sisäisissä oikeusjärjcs- tyksissä olevia oikeussuoja— keinoja.
2. .los toimivaltainen vi— ranomaincn havaitsee huo- mautuksen perustelluksi. mutta ei itse voi saada aikaan tyydyttävää ratkaisua. viran- omaisen on pyrittävä toisen sopimusvaltion toimivaltai- sen viranomaisen kanssa. jota asia koskee. keskinäisin sopimuksin ratkaisemaan asia siinä tarkoituksessa. että verotus. joka on tämän sopi- muksen vastainen. vältetään. Jollei asia koske sitä valtiota. jonka toimivaltaisen viran- omaisen käsiteltäväksi asian- omainen henkilö on saat- tanut asian. tämän toimival- taisen viranomaisen on siir- rcttävä asia sellaisen valtion toimivaltaiselle viranomai- selle. jota asia koskee.
3. Jos sopimusvaltioiden välillä syntyy vaikeuksia tai epätietoisuutta tämän sopi— muksen tulkinnassa tai so- veltamisessa. näiden valtioi- den toimivaltaisten viran- omaisten on neuvoteltava keskenään kysymyksen rat- kaisemiseksi erityisin sopi- muksin. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset voivat myös neuvotella keskenään kaksinkertaisen verotuksen poistamiseksi sellaisissa tapauksissa. joita tämä sopimus ei käsitä. tai sellaisten kysymysten ratkai- semiseksi erityisin sopimuk- sin. jotka. olematta säännel- tyjä sopimuksessa. voivat veron laskemisessa asian- omaisissa valtioissa nouda- tettujen periaatteiden erilai—
93
artikel 27 stycke l. i den av- talsslutande stat där han är medborgare.
2. Om den behöriga myn- digheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning. skall myndigheten söka lösa frågan genom öm- sesidig överenskommelse med behörig myndighet i an- nan avtalsslutande stat. som berörs av frågan. i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Om den stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv berörs av frågan. skall denna behöriga myndighet över- lämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan.
3. Om svårigheter eller tvi- velsmäl uppkommer mellan avtalsslutande stater beträf- fande tolkningen eller till- lämpningen av detta avtal. skall de behöriga myndighe- terna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan ge- nom särskild överenskom— melse. De behöriga myndig— heterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbe- skattning i sådana fall som inte omfattas av detta avtal eller för att genom särskild överenskommelse lösa frå— gor som. utan att vara regle- rade i avtalet. pä grund av olikhet i vederbörande staters principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de
Prop. 1983/84: 19
aöildarriki par sem hann er ri kisborgari .
2. Ef hvert stjörnvald telur aö motmtelin seu ä rökum reist en getur po ekki själft leyst mäliö a viöunandi hatt skal baö Ieitast viö aö leysa mäliö meö gagnkvaemu sam- komulagi viö basrt stjörnvald i ööru aöildarriki sem rnaliö varöar. ibvi skyni aö komist veröi hjä skattlagningu sem ekki er i samrtemi viö samn- ing pennan. Hafi mötmaeli veriö borin fram viö baert stjörnvald i rfki sem ekki er själft mälsaöili skal baö brera stjörnvald framsenda mäliö til bters stjörnvalds i ein— hverju beirra rikja sem mäliö varöar.
3. i pvi tilviki aö upp risi erfiöleikar eöa vandamäl milli aöildarrikja varöandi tt'ilkun eöa beitingu akvzröa bessa samnings skulu bzer stjörnvöld i beim rikjum räögast sin i milli til bess aö reyna aö leysa maliö meö sérstöku samkomulagi. Baer stjörnvöld i aöildarrikjunum geta einnig råögast sin i milli til aö komast hjä tvisköttun i tilvikum sem samningur bessi narr ekki til eöa til aö leysa meö sérstöku samkomulagi atriöi sem ekki eru fastar reglur um i samningnum en geta komiö upp i sambandi viö skatta samkvazmt 2. gr. vegna mis- munandi grundvallarreglna hlutaöeigandi rikja viö utreikning skatta eöa af
til a anvende de rettsmidler som finnes i de kontraheren- de staters interne lovgivning.
2. Hvis den kompetente myndighet finner at innven- dingen synes begrunnet. men ikke selv eri stand til å finne en tilfrcdsstillende losning. skal den sake å få saken av- gjort ved giensidig avtale med den kompetente myn- dighet i vedkommende annen kontraherende stat. som be- röres av sporsmälet. med sikte på å unngå beskatning som ikke er overensstem- mende med denne overens- komst. Hvis den stat hvis kompetente myndighet ved- kommende person har lagt saken frem for ikke selv be- röres av spörsmålet. skal denne kompetente myndig- het overlate saken til den kompetente myndighet i en av de stater som beröres av spörsmålet.
3. Dersom vanskeligheter eller tvil oppstär mellom kontraherende stater vedro- rende fortolkningen eller an- vendelsen av denne overens- komst. skal de kompetente myndigheter i disse stater forhandle for å sake spors— målet lost ved saerskilt av- tale. De kompetente myndig— heter i de kontraherende stater kan også forhandle for å unngå dobbeltbeskatning i tilfelle som ikke omfattes av overenskomsten. eller for ved safrskilt avtale ä lose spörsmål som uten ä vzere re- gulert i overenskomsten. kan oppstå på grunn av ulikhct i vedkommende staters prin- sipper for skattens bereg- ning. eller av andre grunner for sa vidt angår de skatter
93
ningen av artikel 27 punkt 1. i den avtalsslutande stat där han är medborgare.
2. ()m den behöriga myn- digheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning. skall myndigheten söka lösa frågan genom öm- sesidig överenskommelse med behörig myndighet i an- nan avtalsslutande stat. som berörs av frågan. i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. (.)m den stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv berörs av frågan. skall denna behöriga myndighet över- lämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan.
3. Om svårigheter eller tvivelsmål uppkommer mel- lan avtalsslutande stater be- träffande tolkningen eller till- lämpningen av detta avtal. skall de behöriga myndighe- terna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan ge- nom särskild överenskom- melse. De behöriga m_vndig- heterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskatt- ning i sådana fall som inte omfattas av detta avtal eller för att genom särskild över- enskommelse lösa frågor som. utan att vara reglerade i avtalet. på grund av olikhet i vederbörande staters prin— ciper för skattens beräkning eller av andra skäl kan upp- komma i fråga om de skatter
Prop. 1983/84: 19
ler af andre grunde. kan op— stå for sä vidt angår de skat- ter. som omhandles i artikel .,
lnden afgorelse trteffes i sporgsmäl. som omhandlet i förste afsnit. skal resultatet af de der omhandlede for— handlinger snarest meddeles til de kompetente myndig- heder i dc ovrige kontrahe- rende stater. Såfremt den kompetente myndighed i en kontraherende stat finder. at forhandlinger bor finde sted mellem de kompetente myn— digheder i samtlige kontra— herende stater. skal på be— gatn'ng af den kompetente myndighed i den forstnaevnte kontraherende stat sådanne forhandlinger finde sted snarest muligt.
Artikel 2.9
Personer ansa! ved diploma- tiske og kansli/(rrc repra'xcn- tationer
Bestemmelserne i denne overenskomst berwrer ikke de skattemtessigc begunsti- gelser. som ansatte ved di- plomatiske eller konsultere reprwsentationer mätte nyde i kraft af folkerettens almin— delige regler eller sterlige af- taler.
Artikel 30 "Territorial udvidelse
l. Denne overenskomst kan enten i sin helhed eller med de nödvendige zen- dringer udvidcs til at omfatte de omräder. som i henhold til bestemmelserne i artikel 3. stykke 1 a). er undtaget fra overenskomstens anvendel- sesomräde. under forudsaet- ning af. at der pälaegges skat- ter af vzesentlig samme art
suuden johdosta tai muista syistä ilmaantua 2 artiklassa tarkoitettujen verojen osalta.
Ennen kuin tehdään pää- tös kysymyksessä. jota en- simmäisessä alakappaleessa tarkoitetaan. on siinä tarkoi- tettujen neuvottelujen tulok- set mahdollisimman pian an— nettava tiedoksi maiden so- pimusvaltioiden toimivaltai- sille viranomaisille. Jos sopi- musvaltion toimivaltainen viranomainen katsoo. että kaikkien sopimusvaltioiden toimivaltaisten viranomais- ten on neuvoteltava keske- nään. on ensiksi mainitun so- pimusvaltion toimivaltaisen viranomaisen pyynnöstä täl- laiset neuvottelut käytävä viivytyksettä.
29 artikla Diplomaattiset edustujm ju konsulivirkmnieliet
'lämä sopimus ei vaikuta niihin verotuksellisiin erioi- keuksiin. jotka kansainväli- sen oikeuden yleisten sään- töjen tai erityisten sopimus- ten määräysten mukaan myönnetään diplomaattisille cdustajille tai konsulivirka- miehille.
30 artikla Alueellinen lait/"entaminen
l. Tämä sopimus voidaan ulottaa. joko sellaisenaan tai tarpeellisin muutoksin. käsit- tämään ne alueet. jotka on 3 artiklan l kappaleen a) koh- dan määräysten mukaan jä- tetty sopimuksen soveltamis- alan ulkopuolelle. edellyt- täen että siellä kannetaan sa- manlaisia tai pääsiallisesti sa- manluonteisia veroja kuin
94
skatter som avses i artikel 2.
innan beslut fattas i fråga som aVses i första avsnittet. skall resultatet av överlägg— ningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande sta- ter. Finner behörig myndig- het i en avtalsslutande stat att överläggningar bör äga rum mellan de behöriga myn- digheterna i samtliga avtals- slutande stater. skall pä be- gäran av den behöriga myn— digheten i den förstnämnda avtalsslutande staten sådana överläggningar äga rum utan dröjsmål.
Artikel 29
Diplomatiska ji'jrpträdart' och konsulära tjänstemän
Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskil- da överenskommelser till- kommer diplomatiska före- trädare eller konsulära tjäns- temän.
Artikel 30
Territoriell utvidgning
]. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erfor- derliga ändringar utvidgas till att omfatta de områden som undantagits från avtalets till- lämpningsområde enligt be— stämmelserna i artikel 3 styc- ke 1 a). under förutsättning att där påförs skatter av sam- ma eller i huvudsak likartat slag som de som avses i detta
Prop. 1983/84: 19
öörum ästzeöum.
Aöur en akvöröun er tekin imali sem fellur Undir l. mgr. skal tilkynna baerum stjörn- völdum i öörum aöildarrikj- um sem fyrst niöurstööur mälsumleitana sem par um rzeöir. Telji bien stjörnvald i aöildarriki aö samningnum- leitanir skuli fara fram milli bafrra stjörnvalda i öllum aöildarrikjunum skulu slikar umleitanir fara fram än tafar aö beiöni bzers stjörnvalds i bvi aöildarriki.
29. gr. Sendierindrekar og rlröix- erindrekor
Akvaeöi samnings bessa skulu ekki hafa ährif ä skatta- ivilnanir sem sendierindrekar eöa raeöiserindrekar njöta samkvzemt almennum bjoo- réttarreglum cöa akvaföum sérstakra samninga.
30. gr. Landfrwöileg rvmkun
1. RYmka mä gildissviö samnings bessa. annaöhvort i heild eöa meö nattösynleg- um breytingum. bannig aö hann näi til svacöa sem und- anpegin eru gildissviöi samn- ingsins samkvtemt akvazöum stafliöar a) i ]. tl. 3. gr. a peim grundvelli aö har seu lagöir a skattar sem era sams konar eöa i meginatriöum
som er omhandlet i artikkel ')
...
lnnen avgjorelse treffes i spörsmål som omhandlet i foregäende ledd. skal resul- tatet av forhandlingene som der omhandlet snarest med- deles til de kompetente myn- digheter i de evrige kontra- herende stater. Finner den kompetente myndighet i en kontraherende stat at for- handlinger bor finne sted mellom de kompetente myn- digheter i samtlige kontra- herende stater. skal på be- gjacring fra den kompetente myndighet i den farstnevnte kontraherende stat slike for— handlinger linne sted snarest mulig.
Artikkel 29 Diniplomutiske og ktmsula're tjeneste/nemi Bestemmelsene i denne overenskomst skal ikke be- rore de skatemessige privile- gier som tilkommer diploma— tiske og konsulzere tjeneste- menn i henhold til folkeret- tens alminnelige regler eller bestemmelser i sterlige av- taler.
Artikkel 30 Territorial utvidelse l. Denne overenskomst kan utvides. enten i sin hel- het eller med nadvendige endringer. til å omfatte de omräder som etter bestem- melsene i artikkel 3 punkt 1 a) er unntatt fra overenskom- stens anvendelsesomräde. under forutsetning av at det der utskrives skatter av sam- mc eller vesentlig lignende
95
som avses i artikel 2.
Innan beslut fattas i fråga som avses i första stycket. skall resultatet av överlägg- ningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande sta- ter. Finner behörig myndig- het i en avtalsslutande stat att överläggningar bör äga rum mellan de behöriga myn- digheterna i samtliga avtals- slutande stater. skall pä be- gäran av den behöriga myn- digheten i den förstnämnda avtalsslutande staten sådana överläggningar äga rum utan dröjsmål.
Artikel 29 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskil- da överenskommelser till- kommer diplomatiska före- trädare eller konsulära tjäns- temän.
Artikel 30 Territoriell utvidgning
i. Detta avtal kan anting- en i sin helhet eller med er- forderliga ändringar utvidgas till att omfatta de områden som undantagits från avtalets tillämpningsområde enligt bestämmelserna i artikel 3 punkt 1 a). under förutsätt- ning att där påförts skatter av samma elleri huvudsak likar- tat slag som de som avses i
Prop. 1983/84: 1.9
som de skatter. overenskom- sten finder anvendelsc på. Enhver sådan udvidelse skal have virkning fra det tids- punkt og vaere undergivet sä- danne tendringer og betingel- ser. herunder betingelser vedrarende opsigelse. som mätte blive fastsat mellem de kontraherende stateri noter. der skal udvekslcs ad diplo- matisk vej.
2. Såfremt denne overens- komst i henhold til artikel 32 ophorer at vazre gazldende. skal. såfremt anden aftale ikke trzrffes mellem de kon- traherende stater. overens- komsten ophore at vaere gal- dende også for ethvert områ- de. hvonil overenskomsten er udvidet i henhold til denne artikel.
Artikel 31 Ikrafttra'den
1. Denne overenskomst trzeder i kraft tredive dage efter den dag. da samtlige kontraherende stater har meddelt det finske uden- rigsministerium. at de för- anstaltninger. som er nod- vendige for ikrafttraeden i den pågwldende stat. er gen- nemfort. Det finske uden- rigsministerium underretter de. ovrige kontraherende stater om modtagelsen af disse meddelelscr.
2. Efter overenskomstens ikrafttrwdelse finder dens bestemmelser anvendelsc på indkomst. som oppebazres fra og med den l.januar. der falger naermest efter ikraft— trazdelsen. og pä formue. hvoraf skat pålignes på grundlag af en skatteanstet- tclse. foretaget i det andet kalenderår. som falger efter ikraf'ttraedelsen. eller senere.
ne. joita tässä sopimuksessa tarkoitetaan. Tällainen laa- jentaminen on voimassa siitä päivästä lukien sekä sellaisin muutoksin ja ehdoin. niihin luettuina lakkaamista koske- vat määräykset. kuin sopi- musvaltioiden välillä diplo- maattiteitse tapahtuvalla noottienvaihdolla erikseen sovitaan.
2. Jos tämä sopimus 32 ar- tiklan mukaan lakkaa ole- masta voimassa. lakkaa sopi- mus olemasta voimassa myös jokaisen alueen osalta. jota sopimus tämän artiklan perusteella on ulotettu kos- kemaan. jollei sopimusval- tioiden välillä toisin ole so- vittu.
31 artikla Voimuantulo
1. Sopimus tulee voimaan kolmantenakymmenentenä päivänä siitä päivästä. jona kaikki sopimusvaltiot ovat il- moittanect Suomen tilko- asiainministeriölle. että sopi- muksen voimaantulemiseksi kussakin valtiossa vaaditta- vat toimenpiteet on suori- tettu. Suomen ulkoasiain- ministeriö ilmoittaa muille sopimusvaltioille näiden il- moitusten vastaanottami- sesta.
2. Tämän sopimuksen voi- maantultua sovelletaan sen määräyksiä tuloon. joka saa- daan voimaantuloa lähinnä seuraavan tammikuun [ päi- västä alkaen. ja varallisuu- teen.josta veroa on suoritet- tava voimaantuloa toiseksi seuraavana kalenterivuotena tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perusteella.
96
avtal. Sådan utvidgning gäl- ler från den dag och med de ändringar och villkor. häri in- begripet bestämmelser om upphörande. som kan sär- skilt överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom diplomatisk noteväx- ling.
2. Om detta avtal enligt ar- tikel 32 upphör att gälla skall. såvida inte annat överens- kommits mellan de avtalsslu- tande staterna. avtalet upp- höra att gälla även beträffan- de varje område vartill avta- let utvidgats enligt denna ar- tikel.
Artikel 31 Ikraftträdande
1. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslu- tande stater meddelat det finska ministeriet för utrikes- ärendena. att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finska ministeriet för utrikesärendena under- rättar de övriga avtalsslu- tande staterna om mottagan- det av dessa meddelanden.
2. Sedan detta avtal trätt i kraft. tillämpas dess bestäm- melser på inkomst som för- värvas från och med den 1 januari närmast efter ikraft- trädandet och på förmögen- het på vilken skatt utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter ikraftträ- dandet eller senare.
Prop. 1983/84: 19
svipaöir beim sköttum sem samningurinn tekur til. Allar slikar rymkanir skulu gilda frå beim degi og meö beim breytingum og skilyröum. aö meötöldum uppsagnarä- kvzeöum. sem sérstaklega yröi samiö um milli aöild- amkjanna meö erinda- skiptum eftir diplömatiskum leiöum.
2. Veröi samningur bessi felldur iir gildi samkvamt 32. gr. skal hann einnig falla ar gildi varöandi hvert baö svazöi sem hann hefur veriö lätinn na til vegna rymkunar samkvaemt bessari grein nema aöildam'ki hafi komiö ser saman um annaö.
31 . gr Gildistaka
]. Samningur bessi öölast gildi brjätiu dögum eftir bann dag er öll aöildarrikin hafa tillkynnt finnska utanrikis- raöuneytinu aö nauösynlegar räöstafanir fyrir gildistöku hans hafi veriö geröar i viö- komandi riki. Finnska utan- rikisräöuneytiö skyrir öörum aöildarrikjum fra möttöku bessara tilkynninga.
2. Eftir aö samingurinn hefur öölast gildi. gilda å- kva:Öi hans um tekjur sem aflaö er frä og meö l. januar naestum ä eftir gildistöku aö telja og um eignir sem mynda eignarskattsstofn til å- lagningar a ööru almanaksäri eftir gildistöku eöa siöar.
karakter som denne overens- komsten gjelder. Enhver slik utvidelse skal ha virkning fra det tidspunkt og vaere gjen- stand for slike endringer og vilkår. herunder bestem- melser om opphor. som måtte bli sterskilt avtalt mel- lom de kontraherende stater ved noter som blir å utveksle på diplomatisk vei.
2. [ tilfelle av at overens- komsten oppharer å gielde i henhold til artikkel 32. skal den hvis ikke noe annet blir avtalt mellom de kontrahe- rende stater. også opphtöre å ha virkning for områder som den er blitt utvidet til å om- fatte etter bestemmelsene i denne artikkel.
Artikkel 31 Ikrafttredelse
]. Denne overenskomst trer i kraft tredve dager etter den dag. da samtlige kontra- herende stater har meddelt det finske utenriksministe- rium at de foranstaltninger som i vedkommende stat krevcs for å sette overens- komsten i kraft. er gjennom- fort. Det finske utenriksmini- sterium underretter de pvrige kontraherende stater om mottagelsen av disse medde- lelser.
2. Etter overenskomstens ikrafttredelse får dens be- stemmelser anvendelse på inntekt som oppebacres fra og med den 1. januar natr- mest etter ikrafttredelsen. og på formue som ilignes skatt i det annet kalenderår som falger etter ikrafttredelsen el— ler senere.
97
detta avtal. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor. häri inbegripet bestämmelser om upphörande. som kan sär- skilt överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom diplomatisk noteväx- ling.
2. Om detta avtal enligt artikel 32 upphör att gälla skall. såvida inte annat över- enskommits mellan de av- talsslutande staterna. avtalet upphöra att gälla även beträf- fande varje område vartill avtalet utvidgats enligt denna artikel.
Artikel 31 Ikraftträdande
1. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslu- tande stater meddelat det finska ministeriet för utrikes- ärendena. att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finske ministeriet för utrikesärendena under- rättar de övriga avtalsslu- tande staterna om mottagan- det av dessa meddelanden.
2. Sedan detta avtal trätt i kraft. tillämpas deSs bestäm- melser på inkomst som för- värvas från och med den 1 januari närmast efter ikraft- trädandet och på förmögen- het pä vilken skatt utgår på grund av taxering andra ka- lenderåret efter ikraftträdan- det eller senare.
Prop. 1983/84: 19
3. Nedennzevnte overens- komster skal ophore med at vzere gteldende og skal ikke Iaengere finde anvendelsc for så vidt angår indkomst eller formue. på hvilke nzervze- rende overenskomst skal an- vendes i henhold til stykke 2: Overcnskomst af 19. okto- ber 1925 mellem Kongeriget Danmark og Republikken Finland om fritagelse for kommuneskat for visse per- soner; Overenskomst af 22. fe- bruar 1957 mellem Kongeri- get Danmark og Kongeriget Norge til undgåelse af dob- beltbeskatning vedrorende skatter på indkomst og for- mue med senere zendringer:
Overenskomst af 23. ja- nuar 1964 mellem Republik- ken lsland og Kongeriget Sverige til undgåelse af dob- beltbeskatning vedrprende skatter på indkomst og for- mue:
Overenskomst af 7. april 1964 mellem Kongeriget Danmark og Republikken Finland til undgåelse af dob- beltbeskatning af indkomst og formue samt forhindring af beskatningsunddragelse med senere amdringer:
Overenskomst af 30. marts 1966 mellem Republikken ls- land og Kongeriget Norge til undgåelse af dobbeltbeskat- ning og forhindring af skat- teunddragelse vedrorende skatter pä indkomst og for- mue med senere afndringer:
Overenskomst af 21. maj 1970 mellem Kongeriget Danmark og Republikken ls- land til undgåclse af dobbelt-
3. Jäljempänä mainitut so- pimukset lakkaavat olemasta voimassa eikä niitä enää so- velleta tuloon tai varallisuu- teen, johon tätä sopimusta sovelletaan "2 kappaleen mu- kaan:
Suomen Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä erinäisten henkilöiden vapauttamiscsta kunnallis- veroista 19 päivänä loka- kuuta 1925 tehty sopimus;
Norjan Kuningaskunnanja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusve- roja koskevan kaksinkertai- sen verotuksen välttämiseksi 22 päivänä helmikuuta 1957 tehty sopimus siihen myö- hemmin tehtyine muutoksi— neen:
Islannin 'l'asavallan ja Ruotsin Kuningaskunnan vä- lillä tulo—ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaiscn verotuksen välttämiseksi 23 päivänä tammikuuta 1964 tehty sopimus;
Suomen Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulon ja omaisuuden kaksinkenaisen verotuksen sekä veron kiertämisen estä- miseksi 7 päivänä huhtikuuta 1.964 tehty sopimus siihen myöhemmin tehtyine muu- toksineen:
Islannin Tasavallan ja Norjan Kuningaskunnan vä— lillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkcrtaisen verotuksen välttämiseksi ja veron kicrtämisen estämi— seksi 30 päivänä maaliskuuta 1966 tehty sopimus siihen myöhemmin tehtyine muu- toksineen;
Islannin Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusve- roja koskevan kaksinkertai-
98
3. Nedanstående avtal skall upphöra att gälla och skall inte längre tillämpas i fråga om inkomst eller för- mögenhet på vilka föreva- rande avtal blir tillämpligt enligt stycke 2:
Överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Republi- ken Finland oeh Konungari- ket Danmark om befrielse från kommunalskatt för vissa personer:
Avtal den 22 februari 1957 mellan Konungariket Dan- mark och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffan- de skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar:
Avtal den 23 januari 1964 mellan Republiken Island och Konungariket Sverige för undvikande av dubbel- beskattning beträffande skat— ter å inkomst och förmögen- het;
Avtal den 7 april 1964 mel- lan Republiken Finland och Konungariket Danmark för undvikande av dubbelbe- skattning av inkomst och för- mögenhet samt förhindrande av kringgående av skatt. med senare ändringar;
Avtal den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbe— skattning och förhindrande av skattellykt beträffande skatter på inkomst och för- mögenhet. med senare änd- ringar:
Avtal den 21 maj 1970 mel- lan Konungariket Danmark och Republiken Island för undvikande av dubbelbe-
Prop. 1983/84: 19
3. Eftirfarandi samningar skulu falla tir gildi og skal ekki beitt framar varöandi tekjur og eignir sem samning- ur bessi tekur til samkvtemt 2. U.:
Samningur fra 19. oktober 1925 milli Konungsrikisins Danmerkur og l-j'löveldisins Finnlands um undanbagu fra alagningu titsvars fyrir til- tek_na aöila;
Samningur fra 22. febrt'tar 1957 milli Konungsrikisins Danmerkur og Konungsrikis- ins Noregs um aö komast hja tvisköttun viö skattlagningu & tekjur og eignir. meö siöari breytingum:
Samningur från 23. jant'rar 1964 milli Lyöveldisins fs- lands og Konungsrikisins Svfpjööar til bess aö koma i veg fyrir tviskötttm tekna og eigna:
Samningur fra 7. april 1964 milli Konungsrikisins Dan- merkur og Lylöveldisins Finnlands um aö komast hjä tvisköttun tekna og eigna og koma i veg fyrir undanskot fra skatti. meö siöari breytingum:
Samningur fra 30. mars 1966 milli Lyoveldisins fs- lands og Konungsrikisins Noregs um aö komast hja tvisköttun og koma i veg fyrir undanskot fra skattlagn- ingu ä tekjur og eignir, meö siöari breytingum:
Samningur fra 21: mai 1970 milli Lvöveldisins Islands og Konungsrfkisins Danmerkur til aö komast hja tvisköttun
3. Nedcnstäende overens- komster skal opphore a gjelde og skal ikke lenger an- vendes for så vidt angår inn- tekt eller formue, som mer— vafrende overenskomst får anvendelsc på i henhold til punkt 2: Overenskomst av 19. okto- ber 1925 mellom Kongeriket Danmark og Republikken Finland om fritagelse for kommuneskatt for visse per- soner: Avtale av 22. februar 1957 mellom Kongeriket Norge og Kongeriket Danmark for a forebygge dobbeltbeskatning for sä vidt angår skatter av inntekt og formue. med sene- re endringer;
Avtale av 23. januar 1964 mellom Republikken Island og Kongeriket Sverige til unngäelse av dobbeltbe- skatning for så vidt angår skatter av inntekt og formue;
Avtale av 7. april 1964 mellom Kongeriket Danmark og Republikken Finland til unngäelse av dobbeltbe- skatning av inntekt og for- mue samt forebyggelse av skatteomgåelse. med senere endringer:
Avtale av 30. mars 1966 mellom Kongeriket Norge og Republikken Island til tinn— gäelse av dobbeltbeskatning og fort-byggelse av skat— teunndragelse med hensyn til skatter av inntekt og formue. med senere endringer:
Avtale av 21. mai 1970 mellom Kongeriket "Danmark og Republikken lsland til unngäelse av dobbeltbe-
99
3. Nedanstående avtal skall upphöra att gälla och skall inte längre tillämpas i fråga om inkomst eller för— mögenhet på vilka föreva- rande avtal blir tillämpligt enligt punkt 2:
Överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Konungariket Danmark och Republiken Finland om be- frielse från kommunalskatt för vissa personer;
Avtal den 22 februari 1957 mellan Konungariket Dan— mark och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträlfan— de skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar;
Avtal den 23 januari 1964 mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbe- skattning beträffande skatter ä inkomst och förmögenhet;
Avtal den 7 april 1964 mel- lan Konungariket Danmark och Republiken Finland för undvikande av dubbelbe- skattning av inkomst och för- mögenhet samt förhindrande av kringgående av skatt, med senare ändringar:
Avtal den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbe- skattning och förhindrande av skatteilykt beträffande skatter på inkomst och för- mögenhet. med senare änd- ringar:
Avtal den 21 maj 1970 mel- lan Konungariket Danmark och Republiken lsland för undvikande av dubbelbe-
Prop. 1983/84: 19
beskatning og forhindring af skatteunddragelse vedro- rende skatter af indkomst og formue med senere aendringer:
Overenskomst af 1. no- vember 1971 mellem Kon- geriget Norge og Kongeriget Sverige til undgåelse af dob- beltbeskatning vedrorende skatter på indkomst og for- mue;
Overenskomst af 12. ja- nuar 1972 mellem Republik- ken Finland og Kongeriget Norge til undgåelse af dob- beltbeskatning og forhin- dring af skatteunddragelse vedrarende skatter på ind- komst og formue;
Overenskomst af 2. marts 1972 mellem Republikken Finland og Republikken ls- land til undgåelse af dobbelt- beskatning af indkomst og formue og forhindring af skatteunddrage lse'.
Overenskomst af 27. juni 1973 mellem Republikken Finlands regering og Konge- riget Sveriges regering til undgåelse af dobbeltbeskat- ning vedrelrende skatter på indkomst og formue med senere acndringer;
Overenskomst av 16. no- vember 1973 mellem Kon- geriget Danmarks regering og Kongeriget Sveriges rege- ring til undgåelse af dobbelt- beskatning vedrorende skat- ter på indkomst og formue.
Artikel 32 Opsigelse
Denne overenskomst skal forblive i kraft uden tidsbe- gratnsning. men en kontra-
sen verotuksen välttämiseksi ja veron kiertämisen estämi- seksi 21 päivånä toukokuuta 1970 tehty sopimus siihen myöhemmin tehtyine muu- toksineen;
Norjan Kuningaskunnan ja Ruotsin Kuningaskunnan vä- lillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 1 päivänä marraskuuta 1971 tehty sopimus;
Suomen Tasavallan ja Norjan Kuningaskunnan vä- lillä kaksinkertaisen verotuk— sen ehkäisemiseksi sekä veron kiertämisen estämi- seksi tulo- ja omaisuusvero- jen osalta 12 päivänä tammi- kuuta 1972 tehty sopimus:
Suomen Tasavallan ja ls- Iannin Tasavallan välillä tulo- ja omaisuusveroja kos- kevan kaksinkertaisen vero- tuksen välttåmiseksija veron kienämisen estämiseksi 2 päivänä maaliskuuta 1972 tehty sopimus;
Suomen Tasavallan halli- tuksen ja Ruotsin Kuningas- kunnan hallituksen välillä tulo- ja omaisuusveroja kos- kevan kaksinkertaisen vero- tuksen välttämiseksi 27 päi- vänä kesäkuuta 1973 tehty sopimus siihen myöhemmin tehtyine muutoksineen;
Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Tanskan Ku- ningaskunnan hallituksen vä- lillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 16 päiväna marraskuuta 1973 tehty sopimus.
32 artikla Päiittyminen
Tämä sopimus on voi- massa ilman aikarajoitusta, mutta sopimusvaltio voi nn-
1 00
skattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och för- mögenhet. med senare änd- ringar;
Avtal den 1 november 1971 mellan Konungariket Norge och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffan- de skatter på inkomst och förmögenhet:
Avtal den 12 januari 1972 mellan Republiken Finland och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbe- skattning och förhindrande av kringgående av skatt be- träffande skatter på inkomst och förmögenhet;
Avtal den 2 mars 1972 mel- lan Republiken Finland och Republiken Island för undvi- kande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kring- gående av skatt;
Avtal den 27juni 1973 mel— lan Republiken Finlands re— gering och Konungariket Sveriges regering för undvi- kande av dubbelbeskattning beträffande skatter på in- komst och förmögenhet, med senare ändringar;
Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Ko- nungariket Sveriges regering för undvikande av dubbel- beskattning beträffande skat- ter på inkomst och förmö- genhet.
Artikel 32 Upp/rörande
Detta avtal skall förbli i kraft titan tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan
Prop. 1983/84: 19
og koma i veg fyrir undan- skot frå skattlagningu a tekj— ur og eignir. meö siöari breytingum;
Samningur fra 1. novem- ber 1971 milli Konungsrikis- ins Noregs og Konungsrfkis- ins Svfbjööar um aö komast hja tvisköttun viö skattlagn- ingu å tekjur og eignir:
Samningur fra 12. jant'iar 1972 milli Lyöveldisins Finn- lands og Konungsnkisins Noregs um aö komast hja tvisköttun og koma ( veg fyrir undanskot fra skatti viö skattlagningu a tekjur. og eignir:
Samningur fra 2. mars 1972 milli ISS/öveldisins fs- lands og Lyöveldisins Finn- lands til aö komast hja tvisköttun og koma i veg fyrir undanskot fra skattlagn- ingu & tekjur og eignir:
Samningur fra 27. juni 1973 milli rikisstjornar Lyo- vcldisins Finnlands og rikisstjörnar Konungsrikisins Svibjoöar um aö komast hja tvisköttun viö skattlagningu a tekjur og eignir. meö siöari breytingum;
Samningur fra 16. novem- ber 1973 milli rrkisstjörnar Konungsrfkisins Danmerkur og rikisstjömar Konungs- rikisins Svibjoöar um aö komast hja tvisköttun viö skattlagningu ä tekjur og eignir.
32. gr. Uppsögn
Samningur bessi skal gilda än timatakmörkunar en hvert aöildarrfki getur sagt honum
skatning og forebyggelse av skatteunndragelse med hen- syn til skatter av inntekt og formue. med senere end- ringer;
Avtale av 1. november 1971 mellom Kongeriket Norge og Kongeriket Sverige til unngåelse av dobbclbe- skatning med hensyn til skat- ter av inntekt og formue:
Avtale av 12. januar 1972 mellom Kongeriket Norge og Republikken Finland til unn- gåelse av dobbeltbeskatning og forebyggelse av skat» teunndragelse med hensyn til skatter av inntekt og formue:
Avtale av 2. mars 1972 mellom Republikken Finland og Republikken Island til unngåelse av dobbeltbe- skatning av inntekt og for— mue og forebyggclse av skat- teomgåelse:
Avtale av 27. juni 1973 mellom Republikken Fin- lands regjering og Kongeri- ket Sveriges regjering til unn- gåelse av dobbeltbeskatning for så vidt angår skatter av inntekt og formue. med sene- re endringer;
Avtale av 16. november 1973 mellom Kongeriket Danmarks regiering og Kon- geriket Sveriges regjering til unngåelse av dobbeltbe- skatning med hensyn til skat- ter av inntekt og formue.
Artikkel 32 Opphytr
Denne overenskomst skal forbli i kraft uten tidsbe- grensning, men en kontra—
101
skattning och förhindrande av skattetlykt beträffande skatter på inkomst och för- mögenhet. med senare änd- ringar:
Avtal den 1 november 1971 mellan Konungariket Sverige och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffan- de skatter på inkomst och förmögenhet:
Avtal den 12 januari 1972 mellan Republiken Finland och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbe- skattning och förhindrande av kringgående av skatt be— träffande skatter på inkomst och förmögenhet;
Avtal den 2 mars 1972 mel- lan Republiken Finland och Republiken lsland för undvi- kande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kring- gående av skatt;
Avtal den 27juni 1973 mel- lan Konungariket Sveriges regering och Republikens Finlands regering för undvi- kande av dubbelbeskattning beträffande skatter på in- komst och förmögenhet. med senare ändringar;
Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Ko- nungariket Danmarks rege- ring för undvikande av dub- belbeskattning beträffande skatter på inkomst och för- mögenhet.
Artikel 32 Upphörande
Detta avtal skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan
Prop. 1983/84: 19
herende stat kan ad diploma- tisk vej opsige overenskom- sten ved underretning til enhver af de andre kontra- herende stater sencst seks måneder inden udgangen af et kalenderår. Såfremt opsi- gelscsfristen er iagttaget. opharer overenskomsten at vaere gäldende i forholdet mellem den stat, som har meddelt opsigelsen, og de ovrige kontraherende stater:
a) for så vidt angår ind- komst, som oppebzeres den 1. januar i det år, der folger nacrmest efter det, i hvilken opsigelsen har fundet sted. eller senere. samt
b) for så vidt angår for- mue. hvoraf skat pålignes på grundlag af en skatteanszrt- telse foretaget i det andet ka- lenderår, der folger natrmest efter det. i hvilket opsigelsen har fundet sted. eller senere.
Overenskomsten skal de- poneres i det finske udenrigs- ministerium og bekraeftede afskrifter skal af det finske udenrigsministerium tilstilles enhver af de andre kontra- herende staters regeringer.
Til bekräftelse heraf har undertegnede. dertil behörigt befuldmaegtigede. underteg- net denne overenskomst.
Udfaerdiget i Helsingfors den 22. marts 1983 i et ek- semplar på dansk, finsk. is- landsk. norsk og svensk. idet der på svensk udfaerdiges to tekstcr. en for Finland og en för Sverige. hvilke samtlige tekster har lige gyldighed.
Kjeld Mortensen
sanoa sopimuksen diplo- maattiteitse ilmoittamalla tästä muille sopimusvaltioille viimeistään kuusi kuukautta ennen kalenterivuoden päät- tymistå. Jos inisanomisaikaa on noudatettu. sopimus lak- kaa olemasta voimassa irti- sanomisen toimittaneen val- tion ja muiden sopimusval- tioiden välillä:
a) tulon osalta, joka saa- daan sitä vuotta. jona irti- sanominen tapahtui. lähinnä seuraavan vuoden tammi- kuun 1 päivänä tai sen jäl- keen. sekä
b) varallisuuden osalta, josta veroa on suoritettava sitä vuotta. jona irtisano- minen tapahtui. toiseksi lä- hinnä seuraavana kalenteri- vuotcna tai senjälkeen toimi- tettavan verotuksen perus- teella.
Sopimus talletetaan Suo- men ulkoasiainministeriöön ja Suomen ulkoasiainminis- teriö toimittaa oikeaksi todis- tctut jäljennökset siitä kun- kin sopimusvaltion hallituk— selle.
Tämän vakuudeksi ovat al- lekirjoittaneet. asianmukai- sesti siihen valtuutettuina, allekirjoittaneet tämän sopi- muksen.
Tehty Helsingissä 22 päi- vänä maaliskuuta 1983 yh- tenä suomen-. islannin—. nor- jan-. ruotsin-. ja tanskan- kielisenä kappaleena. jossa ruotsin kiclellä on kaksi tek- stiä. toinen Suomeaja toinen Ruotsia varten. kaikkien tekstien ollessa yhtä todis- tusvoimaiset.
Jermu Laine
102
på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse till envar av de andra avtals— slutande staterna senast sex månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsäg- ningstiden iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som verk- ställt uppsägningen och övri- ga avtalsslutande stater:
a) ifråga om inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då uppsäg- ningen skedde eller senare. samt
b) i fråga om förmögenhet för vilken skatt utgår på grund av beskattning andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.
Avtalet skall vara depo- nerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och be- styrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikes- ärcndena tillställas var och en av de andra avtalsslu- tande staternas regeringar.
Till bekräftelse härav har undertecknade. därtill veder- börligen bemyndigade. un- dertecknat detta avtal.
Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exem- plar på finska. danska. is- ländska. norska och svenska språken. varvid på svenska språket utfärdades två texter. en för Finland och en för Sverige. vilka samtliga texter har lika vitsord.
Jermu Laine
Prop. 1983/84: 19
upp eftir diplömatfskum leiöum meö tilkynningu til sérhvers hinna aöildarrikj- anna [ siöasta lagi sex mån— uöum fyrir lok almanaksårs. Hafi akvaöanna um upp- sagnartima veriö gaett fellur samningurinn (lr gildi i sam- skiptum milli bess rikis sem sagt hefur honum upp og annarra aöildam'kja:
a) varöandi tekjur sem aflaö er l.januar ä n&sta an' å eftir uppsögn eöa siöar og
b) varöandi eignir sem mynda eignarskattsstofn til älagningar ä ööru almanaks— ari eftir uppsögn eöa siöar.
Samningurinn skal varö- veittur i finnska utanri'kis- räöuneytinu og finnska utanrfkisräöuneytiö skal senda rikisstjöm hvers aöild- arrikis staöfest endurrit.
Til staöfestingar bessu hafa undirritaöir fulltruar. sem til bess hafa fullgilt umboö. rita?) undir pennan samning.
Gjört [ Helsinki hinn 22. mars 1983 i' einu eintaki ä hverju pessara mala: islensku. dönsku. finnsku. norsku og stensku og eru seensku textarnir tveir. annar fyrir Finnland og hinn fyrir Svfbjöö. og skulu allir textar jafngildir.
Sigurbjörn Porbjörnsson
herende stat kan på diploma— tisk vei si Opp overenskom- sten ved å gi underretning til hver av de andre kontrahe- rende stater senest 6 mån- eder fOr utlppet av et kalen- derår. Er oppsigelsestiden overholdt. oppharer over- enskomsten å gjelde i forhol- det mellom den stat som sier opp og de ovrige kontrahe- rende stater:
a) for så vidt angår inntekt som oppebzeres den 1. januar i det år som folger naermest etter det år oppsigelsen skjedde. eller senere. samt
b) for så vidt angår formue som ilignes skatt i det annet år som fälger narrmest etter det är da oppsigelsen skjedde. eller senere.
Overenskomsten skal de- poneres i det finske utenriks- ministerium. og bekreftede avskrifter skal av det finske utenriksministerium tilstilles hver av de andre kontrahe- rende staters regjeringer.
Til bekreftelse av foran- stående har de undertcgnede etter behörig fullmakt under- tegnel denne overenskomst.
Utferdiget i Helsingfors den 22. mars 1983 i ett ek- semplar på henholdsvis norsk. dansk. finsk. islandsk og svensk. i det det på svensk utfcrdiges to tekster. en for Finland og en för Sve- rige. slik at samtlige tekster har samme gyldighet.
O. Bueher-Johannessen
103
på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse till envar av de andra avtals- slutande staterna senast sex månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsäg- ningstiden iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som verk- ställt uppsägningcn och övri— ga avtalsslutande stater:
a) i fråga om inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter det då uppsäg- ningen skedde eller senare. samt
b) i fråga om förmögenhet för vilken skatt utgår på grund av taxering andra ka- lenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.
Avtalet skall vara depo- nerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och be- styrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikes- ärendena tillställas var och en av de andra avtalsslu- tande staternas regeringar.
Till bekräftelse härav har undertecknade, dänill veder- börligen bemyndigade. un- dertecknat detta avtal.
Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exem- plar på svenska. danska. finska. isländska och norska språken. varvid på svenska språket utfärdades två texter. en för Sverige och en för Finland. vilka samtliga texter har lika vitsord.
Kaj Sundberg
Prop. 1983/84: 19PROTOKOL
Ved undertegnelsen af den i dag mellem regeringerne i Danmark. Finland, Island, Norge og Sverige indgåede overenskomst til undgåelse af dobbeltbeskatning vedro- rende skatter af indkomst og formue er undertegnede ble- vet enige om folgende be- stemmelser. som udgor en integrerende del af overens- komsten:
[. Til artikel 5.
] tilfaflde. hvor et foreta- gende i en kontraherende stat samtidig har flere pladser for bygnings—. an- lzegs- eller monteringsar- bejder i en anden kontrahe- rende stat. og virksomhed ved nogen af disse pladser opretholdes i mere end 12 måneder. ska] de kompe— tente myndigheder i disse stater forsoge ved aftale at afgtbre. om sådanne pladser tilsammen udgor et fast driftssted i den anden kontra- herende stat.
Tilsvarende skal gälde, så- fremt et foretagende i en kontraherende stat har flere efter hinanden folgende pladser for bygning-. anlzegs- eller monteringsarbejder i den anden stat, og den sam- menlagte tid for virksomhe- den överstiger 12 måneder.
II. Til arrikleme 7 og 15.
1. Uanset bestemmel- serne i artikel 7 kan ind- komst. som oppebaeres af et foretagende i Norge eller Sverige gennem virksomhed. som drives i Sverige hen- holdsvis Norge, kun be- skattes i den stat, hvori fore- tagendet er hjemmehorende,
PÖYTÄKIRJA
Allekirjoitettaessa tänään Suomen. Islannin. Norjan. Tanskan ja Ruotsin hallitus- ten välillä tehtyä sopimusta tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi al— lekirjoittaneet ovat sopineet seuraavista määräyksistä. jotka ovat sopimuksen olen- nainen osa:
I. 5 artiklaan
Milloin sopimusvaltiossa olevalla yrityksellä samanai- kaisesti on toisessa sopimus- valtiossa useita paikkoja. joissa harjoitctaan rakennus- tai asennustoimintaa. ja toi- minta jossakin näistä pai- koista kestää yli kahden- toista kuukauden ajan, voi- vat näiden valtioiden toimi- valtaiset viranomaiset sopi- muksin pyrkiä ratkaisemaan. muodostavatko tällaiset pai- kat yhdessä kiinteän toimi- paikan toisessa sopimusval- tiossa. .
Mitä edellä on sanottu. on vastaavasti voimassa. jos so- pimusvaltiossa olevalla yri- tyksellä on toisessa valtiossa useita peräkkäisiä paikkoja. joissa harjoitetaan rakennus- tai asennustoimintaa. ja toi- minnan yhteenlaskettu aika on yli kaksitoista kuukautta.
ll. 7ja l5 artiklaan
1. Sopimuksen 7 artiklan määräysten estämättä vero- tetaan tulosta. jonka Nor- jassa tai Ruotsissa oleva yri- tys saa vastaavasti Ruotsissa tai Norjassa harjoitetusta toi- minnasta. vain siinä val- tiossa.jossa asuva yritys on. jos toiminta käsittää poroai-
104
PROTOKOLL
Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Finland. Danmark. Island, Norge och Sverige ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffan- de skattcr på inkomst och förmögenhet har underteck- nade överenskommit om föl- jande bestämmelser som ut- gör en integrerande del av avtalet:
!. Till artikel 5
1 fall då ett företag i en av- talsslutande stat samtidigt har flera platser för bygg- nads-. anläggnings- eller in- stallationsarbeten i annan av- talsslutande stat och verk- samheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv må- nader. kan de behöriga myn- digheterna i dessa stater ge- nom överenskommelse söka avgöra. om sådana platser tillsammans utgör fast drift- ställe i den andra avtalsslu- tande staten.
Motsvarande skall gälla. om ett företag i en avtalsslu- tande stat har flera på var- andra följande platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i den andra staten och den sam- manlagda tiden för verksam- heten överstiger 12 månader.
ll. Till artiklarna 7 och 15
1. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 7 beskattas inkomst. vilken företag i Norge eller Sverige förvär- var genom verksamhet som bedrivs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist. om verksamheten avser uppsätt-
Prop. 1983/84: 19 BÖKUN
Viö undirritun samnings bess sem i dag hefur veriö geröur milli rikisstjörna ls- lands. Danmerkur, Finn- lands. Noregs og Svipjööar til aö komast hjå tvisköttun aö pvi er varöar skatta ä tekj- ur og eignir hafa undirritaöir oröiö äsättir um eftirfarandi äkvreöi sem eru öskiptur hluti af samningnum:
1 Vid 5. gr.
Pegar fyrirtaeki i aöildarriki hefur samtimis mörg athafna- svaeöi fyrir byggingarfram- kvaemdir. mannvirkjagerö eöa uppsetningarvinnu iööru aöildarriki og starfsemin ä einhverju bessara svaeöa varir lengur en 12 månuöi geta baer stjörnvöld ibessum rikjum leitast viö aö titklja meö samkomulagi hvort slik athafnasvazöi myndi i heild fasta atvinnustöö i slöar- nefnda aöildarrrkinu.
Hiö sama ä viö ef fyrirtaeki r' aöildarrrki hefur mörg at- hafnasvazöi hvert ä faetur ööru fyrir byggingarfram- kvaemdir. mannvirkjagerö eöa uppsetningarvinnu i siöarnefnda rikinu og samanlagöur verktr'mi fer fram ur 12 manuöum.
11 Vid 7. og 15. gr.
1. Från fyrir akvaeöi 7. gr. skal einungis skattleggja hagnaö sem fyrirtaeki i Noregi eöa Svrbjöö aflar meö starf- semi sem stunduö er i Svfpjöö eöa Noregi. eftir pvr' sem viö a. i bvi rrki par sem fyrirta:kiö er heimilisfast. ef starfsemin felst iuppsetningu
PROTOKOLL
Ved undertegningen av den i dag inngåtte overens- komst mellom regieringene i Norge. Danmark. Finland, Island og Sverige til unn- gåelse av dobbeltbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue. er under- tegnede blitt enige om fal- gende bestemmelser som utgjor en integrerende del av overenskomsten:
1. Ti] artikkel 5
l tilfelle hvor et foreta- gende i en kontraherende stat samtidig har flere steder for bygnings-. anleggs- eller monteringsarbeider i en an- nen kontraherende stat. og virksomheten ved noen av disse steder pågår i mer en tolv måneder. kan de kompe- tente myndigheter i disse stater gjennom avtale stake å avgjpre om slike steder til sammen utgjar et fast driftssted i den annen kontra- herende stat.
Tilsvarende skal gjelde så- fremt et foretagende i en kontraherende stat har flere etter hverandre fälgende bygnings-, anleggs- eller monteringsarbeideri den an- nen stat. som tilsammen overstiger tolv måneder.
ll. Til artiklene 7 ag 15
1. Uansett bestemmelsene i artikkel 7 skal fortjeneste som oppebaeres av et foreta- gende i Norge eller Sverige ved virksomhet som utdves i henholdsvis Sverige eller Norge. bare kunne skatt- legges i den stat hvor foreta- gendet er hjemmehorende.
105
PROTOKOLL
Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Sverige. Danmark. Finland. lsland och Norge ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffan- de skatter på inkomst och förmögenhet har underteck- nade överenskommit om föl- jande bestämmelser som ut- gör en integrerande del av avtalet:
1. Till artikel 5
1 fall då ett företag i en av- talsslutande stat samtidigt har flera platser för bygg- nads-. anläggnings- eller in- stallationsarbeten i annan av- talsslutande stat och verk- samheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv må- nader. kan de behöriga myn- digheterna i dessa stater ge- nom överenskommelse söka avgöra. om sådana platser tillsammans utgör fast drift- ställe i den andra avtalsslu- tande staten.
Motsvarande skall gälla. om ett företag i en avtalsslu- tande stat har flera på var- andra följande platser för byggnads-. anläggnings- eller installationsarbeten i den andra staten och den sam- manlagda tiden för verksam- heten överstiger tolv måna- der.
11. Till artiklarna 7 och 15
1. Utan hinder av bestäm- melserna i anikel 7 beskattas inkomst. vilken företag i Norge eller Sverige förvär- var genom verksamhet som bedrivs i Sverige respektive Norge. endast i den stat där företaget har hemvist. om verksamheten avser uppsätt-
Prop. 1983/84: 19
såfremt virksomhedcn tager sigte på opszrtning og vedli- gcholdelse af spatrrehegn for rener på sådanne strzek- ninger langs den norsk- svenske rigsgrafnse. som an- gives i en aftale i henhold til stykke 4.
2. Uanset bestemmel- serne i artikel 15 kan ind- komst. som en person. der er hjemmehorende i Norge eller Sverige. oppebärer ved per- sonligt arbejde. som udfares i Sverige henholdsvis Norge. kun beskattes i den stat, hvori denne person er hjem- mehorende. såfremt arbejdet tager sigte på opsaetning og vedligeholdelsc af spzerre- hegn for rener på sådanne strakninger langs den norsk- svenske rigsgrzense. som an- gives i en aftale i henhold til stykke 4.
3. Bestemmelserne i stykke l og 2 vedrorende fo- retagender i. henholdsvis personer. der er hjemme- horende i Norge eller Sveri- ge. skal finde tilsvarende an- vendelse for så vidt angår foretagender i. henholdsvis personer. der er hjemmeha- rende i Finland eller Norge.
4. De kompetente myn- digheder i de berorte kontra- herende stater skal ved gen- sidig aftale fastsaette de streekninger langs de pågzrl- dende rigsgrzenser. for hvilke bestemmelserne i punkterne 1—3 skal finde anvendelse.
lll. Til artiklerne 7, 10— 15. 19. 20 og 23.
1. Uanset bestemmel- serne i artikel 7. anikel 10. stykke 2. anikel ll. stykke 2. og artikel 12, stykke 2. kan indkomst. som oppebares af et foretagende i Danmark el- ler Sverige i forbindelse med
tojen rakentamisen ja kun- nossapidon sellaisella Norjan ja Ruotsin välisen valtakun- nanrajan osuudella. joka mainitaan 4 kappaleen mu- kaisessa sopimuksessa.
2. Sopimuksen 15 artiklan määräysten estämättä vero- tetaan tulosta. jonka Nor- jassa tai Ruotsissa asuva henkilö saa vastaavasti Ruot- sissa tai Norjassa tehdystä henkilökohtaisesta työstä. vain siinä valtiossa. jossa henkilö asuu,jos työ käsittää poroaitojen rakentamisen ja kunnassapidon sellaisella Norjan ja Ruotsin välisen valtakunnanrajan osuudella. joka mainitaan 4 kappaleen mukaisessa sopimuksessa.
3. Norjassa tai Ruotsissa olevia yrityksiä tai asuvia henkilöitä koskevia 1 ja 2 kappaleen määräyksiä sovel- letaan vastaavasti Suomessa tai Norjassa olevaan yrityk- seen tai asuvaan henkilöön.
4. Asianomaisten sopi- musvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset vahvistavat keskinäisin sopimuksin ne asianomaisen valtakunnanra- jan osuudet.joihin 1—3 kap- paleen määräyksiä sovelle- taan.
Ill. 7. lO—l5. 19, 20 ja 23 artiklaan
]. Sopimuksen 7 artiklan. 10 artiklan 2 kappaleen. 11 artiklan 2 kappaleen ja 12 ar- tiklan 2 kappaleen määräys- ten estämättä verotetaan tu- losta. jonka Ruotsissa tai Tanskassa oleva yritys saa
106
ning och underhåll av spärr- stängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen. vilka sträckor anges i överenskommelse en- ligt styckc 4.
2. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 15 beskat- tas inkomst. vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge. endast i den stat där denna person har hemvist. om arbe- tet avser uppsättning och un- derhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen. vilka sträckor anges i över- enskommelse enligt stycke 4.
3. Bestämmelserna i styc- kena 1 och ?. beträffande fö- retag i. respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga motsvaran- de tillämpning beträffande företag i. respektive person med hemvist i Finland eller Norge.
4. De behöriga myndighe— terna i berörda avtalsslu- tande stater skall genom öm- sesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i styckena 1—3 skall tillämpas.
111. Till artiklarna 7, 10— l5.19, 20 och 23
1. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 7. artikel 10 stycke 2. artikel 11 stycke 2 och artikel 12 stycke 2 be- skattas inkomst. som företag i Danmark eller Sverige för- värvar i samband med byg-
Prop. 1983/84: 19
og viöhaldi a hreindyragirö— ingum ä svzeöum meöfram landamterum Noregs og Svrbjööar og svzeöanna er getiö i samkomulagi skv. 4. tl.
2. Från fyrir äkvzeöi 15. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aöili heimilisfast- ur i Noregi eöa Svfbjöö aflar meö persönulegu starfi sinu r' Svfpjöö eöa Noregi. eftir bvi sem viö ä. ipv'i riki bar sem bessi aöili er heimilisfastur ef vinnan felst i uppsetningu og viöhaldi å hreindyragiröing- um svaeöum meöfram landa- maerum Noregs og Svibjööar og svaäöanna er getiö i sam— komulagi skv. 4. tl.
3. Åkvaeöi r. og z. tl. varöandi fyrirtaeki eöa aöila. eftir pvi sem viö ä. sem heimilisfastir cm i Noregi eöa Svfpjöö skulu einnig gilda um fyrirtzeki eöa aöila. eftir bvi sem viö ä. sem heim- ilisfastir eru r' Finnlandi eöa Noregi.
4. Baer stjörnvöld i hlut- aöeigandi aöildarrikjum skulu akveöa meö gagn- kvaemu samkomulagi til hvaöa svaeöa meöfram viö- komandi landamaerum a- kvaeöi l.—3. tl. taka.
111 Vid 7.. [().—15.. 19., 20. og 23. gr.
1. Pratt fyrir äkvzeöi 7. gr.. 2. tl. 10 gr.. 2. tl. 11. gr. og 2. tl. 12. gr. skal einungis skattleggia tekjur sem fyrir— tatki r' Danmörku eöa Svipjöö aflar i sambandi viö byggingu a og rekstur fasts tengiliöar
for så vidt virksomheten gjelder oppsetting og vedli- kehold av sperregjerder for rein på slike strekninger langs den norsk-svenske riksgrensen som angitt i av- tale inngått i henhold til punkt4.
2. Uansett bestemmelsene i artikkel 15 skal inntekt som en person bosatt i Norge el- ler Sverige oppebacrer ved personlig arbeid som utfores i henholdsvis Sverige eller Norge. bare kunne skatt- legges i den stat der denne person er bosatt. for så vidt arbeidet gjelder oppsetting og vedlikehold av sperre- gierder for rein på slike strekninger langs den norsk- svenske riksgrense som an- gitt i avtale inngått i henhold til punkt4.
3. Bestemmelsene i punk- tene l og 2 om henholdsvis foretagender i eller personer bosatt i Norge eller Sverige. skal ha tilsvarende anven- delse på henholdsvis foreta- gender i. eller personer bo- satt i Finland eller Norge.
4. De kompetente myn- digheter i de berorte kontra- herende stater skal ved gjen- sidig avtale fastsettc de strekninger langs vedkom- mende riksgrense. som be- stemmelsene i punktene 1—3 får anvendelsc på.
111. Ti! artiklene 7. I0—I5. 19. 20 og 23
1. Uansett bestemmelsene i artikkel 7. artikkel 10 punkt 2, artikkel 11 punkt 2 og ar- tikkel 12 punkt 2. skal for- tjeneste som oppebarres av et foretagende i Danmark eller Sverige i forbindelse med
107
ning och underhåll av spärr- stängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen. vilka sträckor anges i överenskommelse en- ligt punkt 4.
2. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 15 beskat- tas inkomst. vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge. endast i den stat där denna person har hemvist. om arbe- tet avser uppsättning och un- derhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen. vilka sträckor anges i över- enskommelse enligt punkt 4.
3. Bestämmelserna i punkterna ] och 2 beträffan- de företag i. respektive per- son med hemvist i Norge el- ler Sverige skall äga motsva- rande tillämpning beträffan- de företag i. respektive per- son med hemvist i Finland el- ler Norge.
4. De behöriga myndighe- terna i berörda avtalsslu- tande stater skall genom öm- sesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i punk- terna 1—3 skall tillämpas.
111. Till artiklarna 7. 10—15. I9, 20 och 23
1. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 7. artikel 10 punkt 2, artikel 11 punkt 2 och artikel 12 punkt 2 beskat— tas inkomst. som företag i Danmark eller Sverige för- värvar i samband med byg-
Prop. 1983/84: 19
opfprelsen og driften af fäste forbindelser over Oresund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet er hjem- mehorende.
2. Uanset bestemmel- serne i artikel 13. stykke 3. kan fortjeneste. som er- hverves af et foretagende i, henholdsvis personer. der er hjemmehorende i Danmark eller Sverige, ved overdra- gelse af dér angiven ejen- dom, der anvendes ved op- forelsen og driften af faste forbindelser over Oresund. kun beskattes i den stat, hvori foretagendet henholds- vis personen er hjemmeho- rende.
3. Uanset bestemmel- serne i artikel 14, stykke 1. artikel 15. stykke 1. artikel 19 og artikel 20 kan ind- komst, som oppebaeres af en person, der er hjemmeho- rende i Danmark eller Sveri- ge. i forbindelse med opforel- sen og driften af faste forbin- delser over Oresund. kun beskattes i den stat. hvori personen er hjemmehtorende.
4. Uanset bestemmel- serne i artikel 23. stykke 5. kan den der omhandlede for- mue, som tilhorer et foreta- gende i. henholdsvis en per- son, der er hjemmehorende i Danmark eller Sverige. og som anvendes ved opforel- sen og driften af faste forbin- delser over Oresund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet henholdsvis personen er hjemmehorende.
IV. Til artiklerne 8. 13. I5 og 23.
1. Bestemmelserne i arti- kel 8, stykke 1. artikel 13. stykke 4. og artikel 23, stykke 3. anvendes i Dan- mark, Norge og Sverige for
J uutinrauman yli rakennetta- vien kiinteiden yhteyksicn rakentamisen ja käytön yh- teydessä. vain siinä val- tiossa.jossa asuva yritys on.
2. Sopimuksen 13 artiklan 3 kappaleen määräysten es- tämättä verotetaan voitosta. jonka Ruotsissa tai Tans- kassa oleva yritys tai asuva henkilö saa siinä mainitun. Juutinrauman yli rakennetta- vien kiinteiden yhteyksicn rakentamisessa ja käytössä käytetyn omaisuuden luovu- tuksesta. vain siinä valtiossa. jossa yritys tai henkilö asuu.
3. Sopimuksen 14 artiklan 1 kappaleen, 15 artiklan 1 kappaleen, 19 artiklan ja 20 artiklan määräysten estä- mättä verotetaan tulosta. jonka Ruotsissa tai Tans- kassa asuva henkilö saa Juu- tinrauman yli rakennettavien kiinteiden yhteyksien raken- tamisen ja käytön yh- teydessä. vain siinä val- tiossa. jossa henkilö asuu.
4. Sopimuksen 23 artiklan 5 kappaleen määräysten es- tämättä verotetaan siinä tar- koitetusta varallisuudesta. joka Ruotsissa tai Tanskassa asuvalla henkilöllä on ja jota käytetään Juutinrauman yli kiinteitä yhteyksiä rakennet- taessa ja käytettäessä. vain siinä valtiossa. jossa yritys tai henkilö asuu.
IV. 8. 13. I5ja 23 artikluan
1. Sopimuksen 8 artiklan 1 kappaleen. 13 artiklan 4 kap- paleen ja 23 artiklan 3 kappa- leen määräyksiä sovelletaan Norjassa, Ruotsissa ja Tans-
108
gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund. endast i den stat där företa- get har hemvist.
2. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 13 stycke 3 beskattas vinst. som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige för- värvar på grund av överlå- telse av där angiven egen- dom vilken används vid byg- gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund. endast i den stat där företa-
get respektive personen har hemvist.
3. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 14 stycke 1, artikel 15 stycke ]. artikel 19 och artikel 20 beskattas inkomst. som person med hemvist i Danmark eller Sve- rige förvärvar i samband med byggandet och driften av fas- ta förbindelser över Öre- sund. endast i den stat där personen har hemvist.
4. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 23 stycke 5 beskattas där angiven förmö- genhet. som företag i eller person med hemvist i Dan- mark eller Sverige innehar och som används vid byg- gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund. endast i den stat där företa- get respektive personen har hemvist.
IV. Till artiklarna 8. 13, 15 och 23
1. Bestämmelserna i arti- kel 8 stycke 1. artikel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas i Danmark. Norge och Sverige i fråga om
Prop. 1983/84: 19
yfir Eyrarsund i bvi rrki par sem fyrirtzekiö er heimilis-
fast.
2. Prätt fyrir åkvzeöi 3. tl. 13. gr. skal einungis skatt- leggja hagnaö sem fyrirtazki r' eöa aöili heimilisfastur i Dan- mörku eöa Svr'pjöö hlytur vegna sölu bar greindrar eignar sem notuö er viö byggingu ä eöa viö rekstur fasts tengiliöar yfir Eyrar- sund r' bvi rr'ki par sem fyrir- taekiö eöa aöilinn er heim- ilisfastur.
3. Pratt fyrir äkvazöi 1. tl. 14. gr.. 1. tl. 15 gr.. 19. gr. og 20. gr. skal einungis skatt- leggia tekjur sem aöili heimil- isfastur i Danmörku eöa Svrbjöö aflar r' sambandi viö byggingu ä eöa viö rekstur fasts tengiliöar yfir Eyrar- sund r'bvr' rr'ki bar sem aöilinn er heimilisfastur.
4. Pratt fyrir akvzröi 5. tl. 23. gr. skal einungis skatt- leggia par greindar eignir sem fyrinzeki i eöa aöili heimilis- fastur i Danmörku eöa Svfp- jöö & og notaöar eru viö byggingu ä eöa viÖ rekstur fasts tengiliöar yfir Eyrar- sund r' bvi rr'ki bar sem fyrir- taekiö eöa aöilinn er heimil- isfastur.
IV Viö &. 13.. l5. og 23. gr.
r. Åkvatöl | u. 8. gr.. 4. rr. 13. gr. og 3. tl. 23. gr. eiga viö ( Danmörku, Noregi og Svr'bjöö aö bvi er varöar hlut- areigendur i fyrirtzekjasam-
byggingen og driften av fastc forbindelser over Oresund, bare kunne skattlegges i den stat hvor foretagendet er hjemmehorende.
2. Uansett bestemmelsene i artikkel 13 punkt 3 skal ge- vinst som oppebaeres av et foretagende i eller person bo- satt i Danmark eller Sverige ved avhendelse av en der be- liggende fast eiendom som anvendes ved byggingen og driften av faste forbindelser over Oresund. bare kunne skattlegges i den stat der henholdsvis foretagendet el- ler personen er bosatt (hjem- mehorende).
3. Uansettbestemmelsene iartikkel 14 punkt 1. artikkel 15 punkt 1. artikkel 19 og ar- tikke120 skal inntekt som op- pebazres av person bosatt i Danmark eller Sverige i for- bindelse med byggingen og driften av faste forbindelser over Oresund. bare kunne skattlegges i den stat hvor personen er bosatt.
4. Uansettbestemmelsene i artikkel 23 punkt 5 skal der omhandlet formue som til- horer et foretagende i. eller en person bosatt i Danmark eller Sverige, og som an- vendes ved byggingen eller driften av faste forbindelser over Oresund. bare kunne skattlegges i den stat der henholdsvis foretagendet el- ler personen er bosatt (hjem- mehorende).
IV. Til artiklene 8. 13. I5 og 23
1. Bestemmelsene i artik- kel 8 punkt 1. artikkel 13 punkt 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelsc i Danmark, Norge og Sverige for så vidt
109
gandet och driften _av fasta förbindelser över Oresund, endast i den stat där företa- get har hemvist.
2. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 13 punkt 3 beskattas vinst. som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige för- värvar på grund av överlå- telse av där angiven egen- dom vilken används vid byg- gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företa- get respektive personen har hemvist.
3. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 14 punkt 1. artikel 15 punkt 1. artikel 19 och artikel 20 beskattas in- komst, som person med hemvist i Danmark eller Sve- rige förvärvar i samband med byggandet och driften av fas- ta förbindelser över Öre- sund. endast i den stat där personen har hemvist.
4. Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 23 punkt 5 beskattas där angiven förmö- genhet. som företag i eller person med hemvist i Dan- mark eller Sverige innehar och som används vid byg- gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företa- get respektive personen har hemvist.
IV. Till artiklarna 8. 13, 15 och 23
1. Bestämmelserna i arti- kel 8 punkt 1. artikel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas i Danmark. Norge och Sverige i fråga om
Prop. 1983/84: 19
så vidt angår andelshavere i konsortiet Scandinavian Air- lines System (SAS) på ind- komst eller fortjeneste ved afhaendelse af formuegen- standc. som oppebzeres. samt formue. som ejes af konsortiet. i forhold til den andel. som disse andelsha- vere besiddcr i konsortiet.
2. Bestemmelserne i arti— kel 15. stykke 3. litra b). finder tillige anvendelsc på indkomst ved arbejde, som udfores om bord på luftfar- tpjer. som anvendes i inden- rigstrafik af konsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS).
V. Til artiklcrnc 8. 13 og 23.
Andel i fortjeneste ved så- dan virksomhed. som om- handles i artikel 8. stykke 1. andel i fortjeneste ved af- hzendelse af formuegen- standc. som omhandles i arti- kel 13. stykke 4. samt andel i formue som omhandles i arti- kel 23. stykke 3. som en per- son. der er hjemmehorende i en kontraherende stat. er- hverver eller ejer som an- delshaver i et foretagende. kan kun beskattes i denne stat. såfremt
a) andelshaverne er hjem- mehorende i forskellige kon- traherende stater. og
b) foretagendet drives af et selskab eller anden sam- menslutning med solidarisk ansvarlige deltagere. hvoraf mindst en tillige er ubegrzen- set ansvarlig. samt
e) det ikke er åbenbart. at foretagendets virkelige lc— delse har sit saide alene i een kontraherende stat.
De kompetente myndig- heder i de kontraherende stater kan trasze aftale om
kassa Scandinavian Airlines System (SAS) nimisen yhty- män osakkaiden osalta tu- loon tai myyntivoittoon. jonka yhtymä saa, sekä va- rallisuuteen. joka yhtymällä on. niiden osuuksien suh- teessa.jotka näillä osakkailla on yhtymään.
2. Sopimuksen 15 artiklan 3 kappaleen b) kohdan mää- räyksiä sovelletaan myös tu- loon.joka saadaan Scandina- vian Airlines System (SAS) nimisen yhtymän kotimaan liikenteessä käyttämässä ilma—aluksessa tehdystä työstä.
V. 8. ljja 23 artiklaan
Sopimuksen 8 artiklan 1 kappaleessa tarkoitetusta toiminnasta saadun tulon osuudesta. 13 artiklan 4 kap- paleessa tarkoitetun omai- suuden luovutuksesta saa- dun voiton osuudesta. sekä 23 artiklan 3 kappaleessa tar- koitetun varallisuuden osuu- desta. jonka sopimusval- tiossa asuva henkilö saa tai omistaa yrityksen osakkuu- den perusteella. verotetaan vain tässä valtiossa. jos
a) osakkaat asuvat eri so- pimusvaltioissa. ja
b) yritystoimintaa harjoit— taa yhtiö tai muu yhteenliit— tymä. jossa on yhteisvas- tuullisia osakkaita. joista vä- hintään yhden vastuu lisäksi on rajoittamaton. sekä
c) ei ole ilmeistä. että yri— tyksen tosiasiallinen johto on vain yhdessä sopimusval- tiossa.
Sopimusvaltioiden toimi— valtaiset viranomaiset voivat sopia keskenään ensim—
110
delägarna i konsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS) på inkomst eller reali- sationsvinst som förvärvas samt förmögenhet som inne- has av konsortiet i förhållan- de till den andel dessa del- ägare innchar i konsortiet.
2. Bestämmelserna i arti- kel 15 stycke 3 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luft- fartyg som används i inri- kestrafik av konsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS).
V. Till artiklarna 8. I3 och 23
Andel i inkomst av verk- samhet som avses i artikel 8 stycke 1. andel i vinst på grund av överlåtelse av egen- dom som avses i anikel 13 stycke 4. samt andel i förmö- genhet som avses i artikel 23 stycke 3 som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap i fö- retag, beskattas endast i den— na stat. om
a) delägarna har hemvist i olika avtalsslutande stater. och
b) företaget drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare. av vilka minst en tillika är obegränsat ansva- rig. samt
e) det inte är uppenbart. att företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslu— tande stat.
De behöriga myndigheter- na i de avtalsslutande sta- terna kan träffa överenskom-
Prop. 1983/84: 19
steypunni Scandinavian Air- lines System (SAS) um hagnaö eöa söluhagnaö sem ht'Jn ber nr bytum. svo og um eignir i eigu samsteypunnar. i hlutfalli viÖ bann hlut sem hver hlutareigandi å i samsteypunni.
2. Akvazöi stafliöar b) i 3. tl. 15. gr. eiga einnig viö um tekjur af vinnu sem unnin cr um borö i loftförum sem fyrirtaekjasamsteypan Scan- dinavian Airlines System (SAS) notar i innanlands- flugi.
V Viö8..13.og 23. gr.
Hlutdeild [ hagnaöi af starfsemi sem um er rattt i 1. tl. 8. gr.. hlutdeild [ hagnaöi vegna sölu eigna sem um er ratt i4. tl. 13. gr.. svo og hlutdeild ieign sem um ratöir r'3. tl. 23. gr.. sem aöili heim- ilisfastur ( aöildarrr'ki aflar eöa ä vegna sameignar ifyrir- taeki skal einungis skattleggja ibvi rrki ef:
a) sameigendurnir eru heimilisfastir hver i sinu aöildarrr'ki og
b) fyrirtzekiö er rekiö af fé- lagi eöa öörum samtökum meö gagnkvaemri abyrgö sameigenda. bar sem aö minnsta kosti einn peirra ber auk bess ötakmarkaöa abyrgö. svo og
c) ekki er augljöst aö raun- veruleg framkvamdastjorn fyrirttekisins hafi aösetur ein- ungis i einu aöildarrrki.
Baer stjörnvöld i aöild- arrrkjunum geta gert sam- komulag um beitingu skatt-
angår deltagerene i konsor- tiet Scandinavian Airlines System (SAS) pä fortjeneste eller formuesgevinst som op- pebazres, samt formue som eies av konsortiet. i forhold til den andel som disse delta- gere har i konsortiet.
2. Bestemmelsen i artik- kel 15 punkt 3 b) får også an- vendelse på inntekt av lonns- arbeid utfart ombord i luft- fartoy som går i innenriksfart av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS).
V. Til artiklene 8. 13 og 23
Andel i fortjeneste ved virksomhet som omhandlet i artikkel 8 punkt 1. andel i formuesgevinst ved avhen- delse av eiendom som om- handlet i artikkel 13 punkt 4. samt andel i formue som om- handlet i artikkel 23 punkt 3. som en person bosatt i en kontraherende stat oppe— baerer eller eier som deltager i et foretagende. skattlegges bare i denne stat, såfremt
a) deltagerne er bosatt i forskjellige kontraherende stater. og
b) foretagendet drives av selskap eller annen sam- menslutning med solidarisk ansvarlige deltagere. hvorav minst en tillike har ubegren- set ansvar. og
e) det ikke er åpenbart at foretagendets virkeligc le— delse har sitt sete bare i en kontraherende stat.
De kompetente myndighe- ter i de kontraherende stater kan treffe avtale om anven-
delägarna i konsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS) på inkomst eller reali- sationsvinst som förvärvas samt förmögenhet som inne- has av konsortiet i förhållan- de till den andel dessa del- ägare innehar i konsortiet.
2. Bestämmelserna i arti- kel 15 punkt 3 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luft- fartyg som används i inrikes- trafik av konsortiet Scandi- navian Airlines System (SAS).
V. Till artiklarna 8. 13 och 23
Andel i inkomst av verk- samhet som avses i artikel 8 punkt 1. andel i vinst på grund av överlåtelse av egen- dom som avses i artikel 13 punkt 4. samt andel i förmö- genhet som avses i artikel 23 punkt 3 som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap i fö- retag, beskattas endast i den- na stat. om
a) delägarna har hemvist i olika avtalsslutande stater. och
b) företaget drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av vilka minst en tillika är obegränsat ansva- rig. samt
e) det inte är uppenbart. att företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslu- tande stat.
De behöriga myndigheter- na i de avtalsslutande sta— terna kan träffa överenskom-
Prop. 1983/84: "19
anvendelsen af de i forste stykke angivne beskatnings- principper også i tilfatlde. hvor de der angivne forud- szetninger ikke foreligger.
VI. Til artikel 12.
När en bestemmelse. som giver Finland ret til at be- skatte såkaldt irrdustriel royalty. som betales fra Fin- land. er optaget i de aftaler til undgåelse af dobbelbeskat- ning vedrorende skatter på indkomst og formue. som Finland har indgäet med fler- tallet af de industrialiserede medlemsstater i organisatio- nen for ekonomisk samar- bejde og uvikling (OECD). skal forhandlinger mellem de kontraherende stater snarest muligt indledes med henblik på at tilvejebringe en tilsva- rende ret for den kontrahe- rende stat. fra hvilken royal— tyen hidrorer, i forhold til de ovrige kontraherende stater.
Vll. Til artikel 15.
Uanset bestemmelserne i artikel 15. stykke 1 og 2. kan indkomst. som oppebaeres af en person. der er hjemme- hOrende i en kommune i Fin- land. Norge eller Sverige. som graenser til landegrafn- sen mellem Finland og Sveri- ge henholdsvis Finland og Norge. for personligt ar- bejde, som udfores i en så- dan kommune i en anden af disse stater. kun beskattes i den stat. hvori den omhand- lede person er hjemmeho- rende. under forudszetning af. at denne person regel- mressigt opholder sig på sin faste bopael i denne stat.
Med udtrykket "regel- maassigt opholder sig" for- stås. at den skattepligtige
mäisessä alakappaleessa mainittujen verotusperiaat- tciden soveltamisesta myös tapauksessa. jossa siinä mainittuja edellytyksiä ei ole.
VI . lZ artiklaa/r
Milloin Suomen ja useim- pien Taloudellisen yhteis- työn ja kehityksen järjestön (OECD) teollistuneiden jä- senvaltioiden välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi tehtyihin sopi- muksiin on otettu määräys. joka antaa Suomelle oikeu- den verottaa Suomesta mak- setusta ns. teollisuusrojal- tista. on sopimusvaltioiden välillä mahdollisimman pian aloitettava neuvottelut vas- taavan oikeuden aikaansaa- miseksi sille sopimusval- tiolle, josta rojalti kertyy, suhteessa muihin sopimus- valtioihin.
VII. 15 artiklaan
Sopimuksen 15 artiklan ] ja 2 kappaleen määräysten estämättä verotetaan Suo- menja Ruotsin tai Suomenja Norjan väliseen maarajaan rajoittuvassa Suomen. Nor- jan tai Ruotsin kunnassa asu- van henkilön tällaisessa kun- nassa toisessa näistä val- tioista tehdystä henkilökoh- taisesta työstä saamasta tu- losta vain siinä valtiossa. jossa kysymyksessä oleva henkilö asuu. edellyttäen että tämä henkilö säännölli- sesti oleskelee tässä val- tiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan.
Sanonnalla "säännöllisesti oleskelee” tarkoitetaan, että verovelvollinen normaalita-
112
melse om tillämpning av de i första avsnittet angivna be- skattningsprinciperna även i fall då där angivna förutsätt- ningar inte föreligger.
Vl. Till artikel 12
När en bestämmelse som medger Finland rätt att be- skatta s. k. industriell royalty som betalas från Finland in- tagits i de avtal för undvikan- de av dubbelbeskattning be— träffande skatter på inkomst och förmögenhet som Fin— land ingått med flertalet av de industrialiserade med- lemsstaterna i Organisatio- nen för ekonomiskt samarbe- te och utveckling (OECD). skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna sna- rast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslutande stat från vilken royaltyn här- rör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna.
VII. Till artikel 15
Utan hinder av bestäm- melserna i anikel 15 styc- kena 1 och 2 beskattas in- komst. vilken person med hemvist i kommun i Finland. Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mel- lan Finland och Sverige re- spektive Finland och Norge. förvärvar på grund av per- sonligt arbete som utförs i så- dan kommun i annan av des- sa stater. endast i den stat där personen i fråga har hem- vist. under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bo- stad i denna stat.
Med uttrycket "regelmäs- sigt uppehäller sig" avses att den skattskyldige i normal-
Prop. 1983/84: 19
lagningarreglna samkvzemt 1. mgr. jafnvel pott par greindar forsendur séu ekki fyrir hendi
VI Vid 12. gr.
Pegar akvaeöi sem heimilar Finnlandi aö skattleggja svonefnda framleiöslupökn- un ("industriell roalty"). sem greidd er fra Finnlandi. hefur veriö tekiö upp ( samn- inga til aö komast hjä tvisköttun viö skattlagningu ä tekjur og eignir, sem Finn- land hefur gert viö meirihluta iönvaeddra patttökurrkja Efnahags— og framfarastofn- unarinnar (OECD). skulu samningaumleitanir hafnar sem fyrst milli aöildarrrkj- anna i pvr' skyni aö koma a samsvarandi rétti fyrir aöild- arriki. sem böknun kemur frå. gagnvart öörum aöild- arrr'kjum.
VII Vid 15. gr.
Pratt fyrir äkvaeöi 1. og 2. tl. 15. gr. skal einungis skatt- leggja tekjur sem aöili heimil- isfastur i sveitarfélagi ( Finn— landi. Noregi eöa Svr'bjöö. sem liggur aö landamaarum Finnlands og Svfpjööar eöa Finnlands og Noregs. eftir bvi sem viö ä. aflar meö per- sönulegu starfr sem innt er af hendi ( slr'ku sveitarfelagi i ööru pessara rikja. ( bvi rrki bar sem aöilinn sem r' hlut ä er heimilisfastur. enda dvelji bessi aöili aö staöaldri i bvi rfki bar sem hann 21 fast heim- ili.
Meö oröunum "dvelji aö staöaldri" er att viö aö skattskyldi aöilinn dvelji af)
8 Riksdagen 1983184. ] .tarnl. Nr 19
delse av de i forste ledd an- gitte beskatningsprinsipper også i tilfelle hvor de der an- gitte forutsetninger ikke fore-
ligger.
VI. Til artikkel 12
Når en bestemmelse som gir Finland rett til å skatt- legge såkalt industriell royalty som betales fra Fin- land. er tatt inn i de avtaler til unngåelse av dobbeltbeskat- ning av inntekt og formue. som Finland har inngått med flertallet av de industraliserte medlemsstater i Organisa- sjonen for ekonomisk samar- beid og utvikling (OECD). skal forhandlinger mellom de kontraherende stater snarest mulig innledes med henblikk på å tilveibringe en tilsva- rende rett for den kontrahe- rende stat. fra hvilken royal- tyen skriver seg i forhold til de ovrige kontraherende stater.
VII. Til artikkel 15
Uansett bestemmelsene i artikkel 15 punktene l og 2 skal inntekt som oppebzeres av en person bosatt i en kom- mune i Finland. Norge eller Sverige. som grenser til lan- degrensen mellom Finland og Sverige, henholdsvis Fin- land og Norge. for personlig arbeid som utfores i en slik kommune i en annen av disse stater. bare kunne skatt- legges i den stat hvor den omhandlede person er bo- satt. under forutsetning av at denne person regelmessig oppholder seg på sitt faste hosted i denne stat.
Utrykket ”regelmessig oppholder seg" betyr at den skattepliktige som hovedre-
113
melse om tillämpning av de i första stycket angivna be— skattningsprinciperna även i fall då där angivna förutsätt— ningar inte föreligger.
VI. Till artikel 12
När en bestämmelse som medger Finland rätt att be- skatta s. k. industriell royalty som betalas från Finland in— tagits i de avtal för undvikan- de av dubbelbeskattning be- träffande skatter på inkomst och förmögenhet som Fin— land ingått med flertalet av de industrialiserade med— leistaterna i Organisatio— nen för ekonomiskt samarbe- te och utveckling (OECD). skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna sna- rast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslutande stat från vilken royaltyn här- rör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna.
VII. Till artikel 15
Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 15 punk- terna 1 och 2 beskattas in- komst. vilken person med hemvisti kommun i Finland. Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mel- lan Finland och Sverige re- spektive Finland och Norge. förvärvar på grund av per- sonligt arbete som utförs i så- dan kommun i annan av des- sa stater. endast i den stat där personen i fråga har hem- vist. under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bo- stad i denna stat.
Med uttrycket "regelmäs- sigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normal-
Prop. 1983/84: 19
som hovedregel mindst en gang om ugen opholder sig på sin fäste boprel i den kon- traherende stat, hvori han er hjemmehorende.
VIII. Til artikleme 15 og 19.
Uanset bestemmelserne i artikel 15, stykke 1 og 2, og artikel 19. stykke ], kan ind- komst. som oppebazres af en person, der er hjemmeha- rende i en kommune i Norge eller Sverige, som gränser til landegraensen mellem disse stater, for personligt arbejde. som udferes i en sådan kom- mune i den anden af disse stater. kun beskattes i den stat, hvori den pågmldende person er hjemmehorende. under fomdszetning af. at denne person regelmeessigt opholder sig på sin faste bo- pazl i denne stat.
Med udtrykket ”regel- mzessigt opholder sig” for- stås. at den skattepligtige som hovedregel mindst en gang om ugen opholder sig på sin faste bopael i den kon- traherende stat, hvori han er hjemmeharende.
IX. Til artikleme 18 og 19.
1 det omfang Norge på grund af sin lovgivning ikke kan beskatte indkomst som omhandlet i artikleme 18 og 19, kan indkomsten kun be- skattes i den stat, hvori mod- tageren er hjemmehdrende.
X. Til artikel 20.
1. En person. som ophol- der sig i en anden kontrahe- rende stat end lsland udeluk- kende med henblik på
a) studier ved et universi- tet eller anden undervis- ningsanstalt i denne anden
pauksessa vähintään kerran viikossa oleskelee siinä sopi— musvaltiossa olevassa vaki- naisessa asunnossaan. jossa hän asuu.
VIII. I5ja 19 artiklaan
Sopimuksen 15 artiklan ] ja 2 kappaleenja 19 artiklan 1 kappaleen määräysten estä- mättä verotetaan Norjan ja Ruotsin väliseen maarajaan rajoittuvassa jommankum- man valtion kunnassa asuvan henkilön tällaisessa kun— nassa toisessa näistä valti- oissa tehdystä henkilökohtai- sesta työstä saamasta tulosta vain siinä valtiossa,jossa ky- symyksessä oleva henkilö asuu, edellyttäen että tämä henkilö säännöllisesti oleske- lee tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan.
Sanonnalla "säännöllisesti oleskelee" tarkoitetaan, että verovelvollinen normaalita- pauksessa vähintään kerran viikossa oleskelee siinä sopi- musvaltiossa olevassa vaki- naisessa asunnossaan. jossa hän asuu.
IX. 18ja 19 artiklaan
Mikäli Norja lainsäädän- tönsä johdosta ei voi verot- ta 18 ja 19 artiklassa tarkoi- tetusta tulosta, verotetaan tulosta vain siinä valtiossa, jossa saaja asuu.
X. 20 artiklaan
1. Henkilö, joka oleskelee muussa sopimusvaltiossa kuin Islannissa ainoastaan
a) tässä muussa sopimus- valtiossa olevassa yliopis- tossa tai muussa opetuslai-
114
fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bo— stad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.
Vlll. Till artiklarna 15 och 19
Utan hinder av bestäm- melserna i artikel 15 styck- ena 1 och 2 och artikel 19 stycke 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sveri- ge som gränsar till landgrän- sen mellan dessa stater, för- värvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av des- sa stater. endast i den stat där personen i fråga har hem- vist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bo- stad i denna stat.
Med uttrycket "regelmäs- sigt uppehåller sig” avses att den skattskyldige i normal- fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bo- stad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.
IX. Till artiklarna 18 och 19
I den mån Norge på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomst som avses i artiklarna 18 och 19, beskat- tas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hem- vist.
X. Till artikel 20
1. Person som vistas i an- nan avtalsslutande stat än Is- land uteslutande för
a) studier vid universitet eller annan undervisningsan- stalt i denna andra avtalsslu-
Prop. 1983/84: 19
jafnaöi eigi sjaldnar en einu sinni ( viku a sr'nu fasta heim— ili ( aöildarrr'kinu bar sem hann er heimilisfastur.
VIII Vid 15. og 19. gr.
Pratt fyrir akvatöi 1. og 2. tl. 15. gr. og 1. 11. 19. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aöili heimilisfastur i sveitarfélagi i Noregi eöa Svipjöö. sem liggur aö landa— marum pessara rikja. aflar meö persönulegu starfi sem innt er af hendi ( slrku sveit— arfélagi i hinu aöildarrr'kinu. i bvi rr'ki par sem aöilinn sem i hlut a er heimilisfastur. enda dvelji bessi aöili aö staöaldri i bvi riki |:)ar sem hann ä fast heimili.
MeÖ oröunum "dvelji aö staöaldri” er att viö aö skattskyldi aöilinn dvelji aö jafnaöi eigi sjaldnar en einu sinni i viku a sinu fasta heim— ili i aöildarrrkinu bar sem hann er heimilisfastur.
IX Vid 18. og 19. gr.
Geti Noregur ekki sam- kvaemt eigin löggjöf skattlagt tekjur peer sem um raöiri 18. og 19. gr. skal einungis skatt- leggia tekjurnar i bvi riki par sem viötakandinn er heim- ilisfastur.
X Vid 20. gr.
l. Aöili serrr dvelur i ööru aöildarriki en Islandi einung- _ is ipeim tilgangi:
a) aö nema viö häsköla eöa aöra menntastofnun r' ööru aöildarnki eöa
gel minst en gangi ukcn opp- holder seg på sitt f'aste bo- sted i den kontraherende stat hvor han er bosatt.
VIII. Til artiklene 15 og 19
Uansett bestemmelsene i artikkel 15 punktene l og 2 og artikkel 19 punkt 1 skal inntekt som oppebatres av en person bosatt i en kommune i Norge eller Sverige som grenser til landegrensen mel- lom disse stater. for person- lig arbeid som utfo'res i slik kommune i den annen av disse stater. bare kunne skattlegges i den stat hvor den omhandlede person er bosatt. under forutsetning av at denne person regelmessig oppholder seg på sitt faste bosted i denne stat.
Uttrykket ”regelmessig oppholder seg" betyr at den skattepliktige som hovedre— gel minst en gang i uken opp— holder seg på sitt faste bo- sted i den kontraherende stat hvor han er bosatt.
IX. Til artiklene 18 og 19
I den utstrekning Norge på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge inntekt som omhandlet i artiklene 18 og 19, skal inntekten bare kunne skattlegges i den stat hvor mottageren er bosatt.
X. Til artikkel 20
1. En person som op- pholder seg i en annen kon- traherende stat enn lsland utelukkende for
a) studier ved et universi- tet eller annen undervis- ningsanstalt i denne annen
115
fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bo- stad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.
VIII. Till artiklarna 15 och [9
Utan hinder av bestäm- melserna i anikel 15 punk- terna ] och 2 och artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst. vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sveri- ge som gränsar till landgrän- sen mellan dessa stater. för- värvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av des- sa stater. endast i den stat där personen i fråga har hem- vist. under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bo- stad i denna stat.
Med uttrycket "regelmäs- sigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normal- fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bo- stad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.
IX. Till artiklarna 18 och 19
I den mån Norge på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomst som avses i artiklarna 18 och 19, beskat- tas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hem- vist.
X. Till artikel 20
1. Person som vistas i an- nan avtalsslutande stat än IS- land uteslutande för
a) studier vid universitet eller annan undervisningsan- stalt i denna andra avtalsslu-
Prop. 1983/84: 19
kontraherende stat. eller
b) forretnings-, industri-. landbrugs- eller skovbrugs- praktik i denne anden kon- traherende stat.
og som er eller umiddelbart for opholdet var hjemmeho- rende i Island, beskattes for så vidt angår indkomst ved beskteftigelse i den först- navnte kontraherende stat kun af den del af indkom- sten, som overstiger 20000 sv. kr. pr. kalenderår eller modvatrdien i dansk, finsk, islandsk eller norsk valuta. Det forannaevnte belob om- fatter under uddannelses- ophold i Finland. Norge eller Sverige det for det pågael- dende kalenderår galdende personfradrag.
Under uddannelsesophold i Danmark skal. såfremt et hpjere belob efter gaeldende bestemmelser anses for nöd- vendigt for den uddannelses- sogendes ophold. dette hö- jere belob fritages for dansk beskatning. Denne sidste bestemmelse skal dog ikke frnde anvendelse i tilfaflde. hvor studierne eller uddan- nelsen er af underordnet be— tydning i forhold til de tjene— steydelser, for hvilke de om- handlede vederlag er betalt.
2. Skattefrihed i henhold til stykke 1 indrommes kun for en periode. som med —rette eller efter s:edvane medgår til studierne eller praktiktjenesten. dog hojst for seks på hinanden frol- gende kalenderår.
3. De kompetente myn- digheder i de kontraherende stater traeffer aftale om gen- nemforelsen af bestemmel- serne i stykke 1 og 2. De
toksessa harjoitettavia opin- toja varten. tai
b) tässä muussa sopimus- valtiossa tapahtuvaa liike- alan. teollisuuden. maatalou- den tai metsätalouden har- joittelua vartcn. ja joka asuu tai välittömästi ennen tätä oleskelua asui Is- lannissa. verotetaan työstä saadusta tulosta ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa vain siitä tulon osasta. joka ylittää 20000 Ruotsin kruunua kalenterivuotta kohti tai sen vasta-arvon Suomen. Islannin, Norjan tai Tanskan rahana. Edellä mainittuun määrään sisältyy Suomen. Norjan tai Ruotsin oleskelun aikana kysy- myksessä olevalta kalenteri- vuodelta myönnettävä henki- lökohtainen vähennys.
Tanskassa harjoittelun vuoksi tapahtuvan oleskelun aikana on. jos voimassa ole- vien määräysten mukaan korkeampi määrä katsotaan tarpeelliseksi kysymyksessä olevan henkilön elatusta var- ten. tämä korkeampi määrä vapaa Tanskan verosta. Vii- meksi mainittua määräystä ei kuitenkaan sovelleta. milloin opiskelun tai harjoittelun merkitys on toisarvoinen sii- hen työhön nähden. josta mainittu hyvitys on mak- settu.
2. Verovapaus 1 kappa- leen mukaan myönnetään vain ajalta. jonka opiskelu tai harjoittelutyö kohtuudella tai tavanomaisesti kestää, kui- tenkin enintään kuudeksi pe- räkkäiseksi kalenterivuo- deksi
3. Sopimusvaltioiden toi- mivaltaiset viranomaiset so- pivat keskenään lja 2 kappa- leen määräysten soveltami- sesta. Toimivaltaiset viran-
116
tande stat. eller
b) affärs-. industri-, lant- bruks- eller skogsbruksprak- tik i denna andra avtalsslu- tande stat.
och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island. beskattas för inkomst av anställning i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten endast för den del av in- komsten som överstiger 20000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt. isländskt eller norskt myntslag. Före- nämnda belopp omfattar un- der vistelse i Finland. Norge eller Sverige personligt av- drag för kalenderåret i fråga.
Under vistelse för utbild- ning i Danmark skall. om ett högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erfor- derligt för ifrågavarande per- sons uppehälle. detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sist- nämnda bestämmelse skall dock inte tillämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställ- ning för vilken angivna er- sättning har utgått.
2. Skattefrihet enligt styc— ke l medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller prak- tiktjänstgöringen. dock högst för sex på varandra följande kalenderår.
3. De behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta- terna träffar överenskom- melse om tillämpningen av bestämmelsernai styckena 1
Prop. 1983/84: 19
b) aö nema viöskipta-. iönaöar—. landbtinaöar- eöa skogarnytingarstörf i ööru aöildarrrki og er. eöa siöast var fyrir dvölina, heimilisfastur ä ls- landi skattleggst einungis af peim hluta tekna vegna starfs i fyrrnefnda aöildarrikinu sem er umfram 20000 samsk- ar krönur a almanaksäri eöa jafnviröi heirrar fjärhaeöar r' dönskum. finnskum. islensk- um eÖa norskum gialdmiöli. Framangreind ijärhzeö felur r' ser gildandi persönufradratt fyrir viökomandi almanaksar ef dvaliö er i Finnlandi. Nor- egi eöa Svibjöö.
Ef dvaliö er og nam stundaö r'Danmörku skal. svo framar- lega sem hrerri ljårhzeö er talin narrösynleg samkvaemt gildandi reglum til fram- fatrslu namsmannsins. bessi haerri fjarhaeö undanpegin skattlagningu i Danmörku. Petta akvaeöi gildir bö ekki i beim tilvikum bar sem namiö eÖa bjalfunin er' veigalitiö r' samanburöi viö starf baö sem endurgjaldiö kemur fyrir.
2. Skattfrelsi samkvazmt ]. tl. veitist pö einungis fyrir baö timabil sem hzefrlegt eöa venjulegt telst fyrir nämiö eöa pjälfunina. bö ekki leng- ur en sex almanaksär i röö.
3. Barr stjörnvöld i aöild- arrikjunum skulu gera sam- komulag um framkvaemd ä- kvzeöa 1. og 2. tl. Baar stjörn- völd geta einnig gert sam-
kontraherende stat. eller
b) for å få forretnings-. in— dustri-. landbruks- eller skogsbrukspraksis i denne annen kontraherende stat. og som er eller umiddelbart for oppholdet var bosatt i ls— land. skattlegges for inntekt av ldnrrsarbeid i den forst- nevnte kontraherende stat bare for den del av inntekten som overstiger 20000 svenske kroner pr. kalen- derår eller motverdien i dansk. frnsk. islandsk eller norsk valuta. Forannevnte belop omfatter under utdan- nelsesopphold i Finland. Norge eller Sverige det for angjeldende kalenderår gjel- dende personfradrag.
Under utdannelsesopp— hold i Danmark skal. såfremt et hoyere belop etter gjel— dende bestemmelser anses nodvendig for angjeldcnde persons underhold. dette hoyere belöp unntas fra dansk beskatning. Sistnevnte bestemmelse får imidlertid ikke anvendelsc i tilfelle hvor studiene eller utdannelsen er av underordnet betydning i forhold til de tjenesteytelser for hvilke de omhandlede ve- derlag er betalt.
2. Skattefrihet i henhold til punkt 1 innrommcs bare for en periode. som med ri— melighet eller vanligvis med— går til studiene eller prakti- kanttjenesten. dog hoyst for seks på hverandre fplgende kalenderår.
3. De kompetente m_vn- digheter i de kontraherende stater treffer avtale om gjen- nomfo'ringen av bestemmel- sene i punktene 1 og 2. De
117
tande stat. eller
b) affärs-. industri—. lant- bruks- eller skogsbruksprak- tik i denna andra avtalsslu- tande stat. och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island. beskattas för" inkomst av anställning i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten endast för den del av in- komsten som överstiger 20000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt. finskt. isländskt eller norskt myntslag. Förenämn- da belopp omfattar under vistelse i Finland. Norge el- ler Sven'ge personligt avdrag för kalenderåret i fråga.
Under vistelse för utbild- ning i Danmark skall. om ett högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erfor- derligt för ifrågavarande per- sons uppehälle. detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sist- nämnda bestämmelse skall dock inte tilllämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställ- ning för vilken angivna cr- sättning har utgått.
2. Skattefrihetenligtpunkt ] medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller praktik- tjänstgöringen. dock högst för sex på varandra följande kalenderår.
3. De behöriga myndighe- terna i de avtalsslutande sta— terna träffar överenskom- melse om tillämpningen av bestämmelserna i punkterna
Prop. 1983/84: 19
kompetente myndigheder kan også traffe aftale om så- danne andringer af de der nmvnte belob. som findes ri— melige under hensyn til for- andringer i pengevardi, ten— dret lovgivning i nogen af de kontraherende stater eller andre lignende forhold.
XI. Til artikel 25.
1. Bestemmelserne i arti- kel 25. stykke 3. kan på be- gaen'ng af lsland aendres og erstattes af folgende tekst:
”a) Såfremt en person. der er hjemmehörende i Island. oppebterer indkomst eller ejer formue. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Island. med mindre bestemmelserne i artikel 10. stykke 8, 1. afsnit. eller stykke b) medforer andet,
1) fra denne persons is- landske indkomstskat fra- drage et belqob svarende til den indkomstskat. som er erlagt i denne anden kontra- herende stat;
2) fra denne persons is- landske formueskat fradrage et belöb svarende til den for- mueskat. som er erlagt i den- ne anden kontraherende stat.
Fradragsbelöbet skal imid- lertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den islandske indkomstskat eller formueskat. beregnet for sådant fradrag. som svares af den indkomst eller formue, som kan beskattes i denne anden stat.
b) Såfremt en person. der er hjemmehörende i Island. erhverver indkomst eller ejer
omaiset voivat myös sopia sellaisesta muutoksesta siinä mainittuun rahamäärään. joka rahan arvon muuttu- miseen, jonkin sopimusval- tion muuttuneeseen lainsää- däntöön tai muuhun sellai- seen seikkaan nähden katso- taan kohtuulliseksi.
XI. 25 artiklaan
1. Islannin pyynnöstä voi- daan sopimuksen 25 artiklan 3 kappaleen määräyksiä muuttaa ja ne korvata serr- raavalla tekstillä: "a) Milloin Islannissa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta.josta tämän so- pimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimus- valtiossa. Islannin on. jollei 10 artiklan 8 kappaleen en- simmäisen alakappalecn tai b) kohdan määräyksistä muutajohdu:
1) vähennettävä tämän henkilön Islannin tuloverosta tässä toisessa sopimusval- tiossa maksettua trrloveroa vastaava määrä:
2) vähennettävä tämän henkilön Islannin varalli— suusverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa makset- tua varallisuusveroa vas- taava määrä.
Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla surrrempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Islannin tuloveron tai varallisuus- veron osa. jokajakautuu sille tulolle tai sille varallisuu- delle. josta voidann verottaa tässä toisessa valtiossa.
b) Milloin Islannissa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän
118
och 2. De behöriga myndig- heterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt be- lopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i pen- ningvärde. ändrad lagstift- ning i någon av de avtalsslu- tande staterna eller annan liknande omständighet.
XI. Till artikel 25
]. Bestämmelserna i arti- kel 25 stycke 3 kan på begä- ran av Island ändras och er- sättas av följande text:
"a) Om person med hem- vist i Island förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Island. såvi- da inte bestämmelserna i ar- tikel 10 stycke 8 första av- snittet eller punkt b) föranle- der annat.
1) från denna persons is- ländska inkomstskatt av- räkna ett belopp motsvaran— de den inkomstskatt som be- talats i denna andra avtals- slutande stat;
2) från denna persons is- ländska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva- rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den is- ländska inkomstskatten eller förmögenhctsskatten. beräk- nad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem- vist i Island förvärvar in- komst eller innehar förmö-
Prop. 1983/84: 19
komulag um peer breytingar år har greindum tjarhaeöum sem sanngiarnar bykja meö hliö- sjön af breytingum ä peningagildi. breyttri löggjöf i einhverju aöildarrrkjanna eöa öörum svipuöum åstasö- um.
xr Vid 25 gr.
r. Aö ösk Islands må breyta åkvzeöum 3. tl. 25. gr. pannig aö i staö peirra komi svohljööandi texti:
"a) Hafi aöili heimilisfast- ur ä Islandi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggia mä samkvwmt äkvaeöum bessa samnings i ööru aöildarriki skal lsland. nema akvaeöi 1. mgr. 8. tl. 10. gr. eöa staf- liöar b) leiöi til annars:
1) veita sem fradrätt frå islenskum tekjuskatti bessa aöila ljärhmö sem svarar til bess tekjuskatts sem greidd— ur hefur veriö i siöarnefnda aöildarrr'kinu:
2) veita sem frådrätt fra islenskum eignarskatti bessa aöila tjärhaeö sem svarar til pess cignarskatts sem greidd- ur hefur veriö i siöarnefnda aöildarrrkinu.
Frådrättur bessi mä bo i engu tilviki vera haerri en så hluti islenska tekjuskattsins eöa eignarskattsins. rciknaös än sliks fradrättar. sem er af beim tekjum eöa beirri eign sem mä Skattleggja i sr'öar- nefnda rikinu.
_b) Hafi aöili heimilisfastur ä Islandi tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skatt-
kompetente myndigheter kan også treffe avtale om slike endringer i de der nevnte be- löp som finnes rimelige. un- der hensyn til forandringer i pengeverdi. endret lovgiv- ning i noen av de kontrahe- rende stater eller andre lig- nende forhold.
XI. Til artikkel 25
1. Bestemmelsene i artik- kel 25 punkt 3 kan på an- modning fra Island endres og erstattes med folgende tekst: "a) Når en person bosatt i Island öppebzerer inntekt el— ler eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skatt- legges i en annen kontrahe- rende stat. skal Island. med- mindre bestemmelsen i artik- kel 10 punkt 8 förste ledd el- ler underpunkt b) medforer noen annet.
l) i denne persons is- landske inntektsskatt in- romme fradrag med et belop som tilsvarer den inntekts- skatt som er betalt i denne annen kontraherende stat:
2) i denne persons is- landske formuesskatt inn- romme fradrag med et bclap som tilsvarer den formues- skatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.
Fradragsbelopet skal imid- lertid ikke i noen tilfelle overstige den del av den is- landske inntektsskatten hen- holdsvis formuesskatten. beregnet for fradraget gis. som faller på den inntekt el- ler formue. som kan skatt- legges i denne annen stat.
b) Når en person bosatt i Island oppebaerer inntekt el- ler eier formue som i henhold
119
1 och 2. De behöriga myndig- heterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt be- lopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i pen- ningvärde, ändrad lagstift- ning i någon av de avtalsslu- tande staterna eller annan liknande omständighet.
XI. Till artikel 25
1. Bestämmelserna i arti- kel 25 punkt 3 kan på begä- ran av Island ändras och er- sättas av följande text: "a) Om person med hem- vist i Island förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat. skall Island. såvi- da inte bestämmelserna i ar- tikel 10 punkt 8 första stycket eller punkt b) föran- leder annat,
1) från denna persons is- ländska inkomstskatt av- räkna ett belopp motsvaran- de den inkomstskatt som be- talats i denna andra avtals- slutande stat:
2) från denna persons is- ländska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva- rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den is- ländska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem- vist i lsland förvärvar in- komst eller innehar förmö-
Prop. 1983/84: 19
formue. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan be- skattes i en anden kontrahe- rende stat. kan Island med- regne indkomsten eller för- muen i beskatningsgrundla- get. men skal i den islandske skat på indkomsten eller for- muen fradrage den del afind- komstskatten henholdsvis formueskatten. som svares af den indkomst. som er op- pebåret fra denne anden stat. respektive den formue. som ejes der."
Anmodning om en sådan atndring fremswttes ad diplo- matisk vej ved underretning til enhver af de andre kontra- herende stater. fEndringen trader i kraft tredive dage ef- ter den dag. da samtlige an- dre kontraherende stater har modtaget sådan underret- ning. og dens bestemmelser anvendes
a) på skatter af indkomst. som erhverves den l.januar. der folger natrmest efter. at sådan underretning cr sket. eller senere. og
b) på skatter af formue. som pålignes på grundlag af en skatteanszettelsc (be- skatning) i det andet kalen- derår efter det år. i hvilken sådan underretning er sket. eller senere.
2. Bestemmelserne i arti- kel 25, stykke 4, kan på be- gzering af Norge :endres og erstattes af fölgende tekst:
”a) Såfremt en person. der er hjemmehorendc i Norge oppebarer indkomst eller ejer formrre. som i hen- hold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontra- herende stat. skal Norge.
sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa.
Islanti voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotuspe- r'usteeseen. mutta sen on vä- hennettävä tulon tai varalli- suuden perusteella suoritet- tavasta Islannin verosta se tuloveron tai varallisuus- veron osa. joka jakautuu tästä toisesta sopimusval- tiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuu- delle."
Tällaista muutosta kos— kcva pyyntö tehdään diplo- maattiteitse ilmoittamalla tästä kaikille muille sopimus- valtioille. Muutos tulee voi- maan kolmantenakymme- nentenä päivänä siitä. kun kaikki muut sopimusvaltiot ovat saaneet ilmoituksen ja sen määräyksiä sovelletaan
a) tulosta suoritettavan veron osalta. tuloon. joka saadaan ilmoitusta lähinnä seuraavana tammikuun 1 päivänä tai senjälkeen. ja
b) varallisuudesta suori— tettavan veron osalta. va- rallisuuteen. josta veroa on suoritettava sitä vuotta. jona ilmoitus tapahtui. toiseksi seuraavana kalenterivuonna tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perusteella.
2. Norjan pyynnöstä voi- daan sopimuksen 25 artiklan 4 kappaleen määräyksiä muuttaa ja ne korvata seu- raavalla tekstillä: ”a) Milloin Norjassa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän so- pimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimus- valtiossa. Norjan on,jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensim- mäisen alakappalecn tahi b)
120
genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Island inräkna inkomsten eller förmögenhe- ten i beskattningsunderlaget men skall från den isländska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten re- spektive förmögenhetsskat- ten som belöper på den in- komst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där."
Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg ge- nom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslu- tande stater erhållit sådan underrättelsc och dess be- stämmelser tillämpas
a) på skatt på inkomst. som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan un- derrättelse skett eller senare. och
b) på skatt på förmögen- het. som utgår på grund av beskattning andra kalender- året efter det sådan underrät- telse skett eller senare.
2. Bestämmelserna i arti- kel 25 stycke 4 kan på begä- ran av Norge ändras och er- sättas av följande text:
"a) Om person med hem- vist i Norge förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat, skall Norge. såvi- da inte bestämmelserna i är-
Prop. 1983/84: 19
leggia samkvzemt åkvzeöum samnings bessa r' ööru aöild- arriki. getur Island taliö tekj- urnar eöa eignina med i skattstofni. en frå islenskum skatti aftekjum eöa eign skal hä draga pann hluta af tekju- skattinum eöa eignarskatt- inum. eftir bvi sem viö ä. sem er af beim tekjum sem stafa fra siöarnefnda rikinu eöa af eign sem er i eigu hans par."
Ösk um slika breytingu skal komiö ä framfari eftir diplömatiskum leiöum meö tilkynningu til sérhvers hinna aöildarrikjanna. Breytingin öölast gildi prjåtiu dögum eft- ir aö öll hin aöildarrrkin hafa möttekiö slrka tilkynningu og äkvzeöi hennar taka til:
a) skatts af tekjum sem aflaö er 1. januar nsestan ä eftir slikri tilkynningu eöa siöar og
b) skatts af eignum sem mynda eignarskattsstofn til ålagningar ä ööru almanaks- äri eftir slrka tilkynningu eöa siöar.
2. Aö ösk Noregs mä breyta akvaeöum 4. tl. 25. gr. bannig aö i staö peirra komi svohljööandi texti:
"a) I—Iali aöili heimilisfast— ur i Noregi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggia mä samkvzemt äkvwöum bessa samnings i ööru aöildarriki skal Noregur. nema akvaeöi 1. mgr. 8 tl. 10. gr. eöa staf— liöa b) eöa c) leiöi til annars:
til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattelegges i en an— nen kontraherende stat. kan Island medregne inntekten eller formuen i beskatnings- grunnlaget, men skal iden is- landske skatten av inntekten eller formucn innrtzimme fra- drag i den del av inntektss— katten. henholdsvis formues- skatten. som faller på den inntekt som er oppebåret fra denne annen stat eller den formue som eies der.”
Begjwring om slik endring fremmcs på diplomatisk vei ved underretning til hver av de andre kontraherende stater. Endn'ngen treri kraft tredve dager etter den dag. da samtlige andre kontrahe- rende stater har mottatt slik underretning. og dens be- stemmelser får anvendelse
a) på skatt av inntekt som oppebares den 1. januar ncermest etter at slik under- retning er gitt. eller senere. Og
b) på skatt av formue som ilignes skatt det annet kalen- deråret etter at slik under— retning er gitt. eller senere.
2. Bestemmelsene i artik- kel 25 punkt 4 kan på an- modning fra Norge endres og erstattes med folgende tekst:
"a) När en person bosatt i Norge oppebzerer inntekt el- ler eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skatt— legges i en annen kontrahe— rende stat. skal Norge. med— mindre bestemmelsene i ar-
121
genhet som enligt bestäm— melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Island inräkna inkomsten eller förmögenhe— ten i beskattningsunderlaget men skall från den isländska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten re- spektive förmögenhetsskat- ten som belöper på den in- komst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där."
Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg ge- nom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslu- tande stater erhållit sådan underrättelse och dess be- stämmelser tillämpas
a) på skatt på inkomst. som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan un- derrättelse skett eller senare. och
b) på skatt på förmögen- het. som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare.
2. Bestämmelserna i arti- kel 25 punkt 4 kan på begä— ran av Norge ändras och er— sättas av följande text:
"a) Om person med hem— vist i Norge förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal får be- skattas i annan avtalsslu- tande stat, skall Norge. såvi- da inte bestämmelserna i ar-
Prop. 1983/84: 19
med mindre bestemmelserne i artikel 10. stykke 8, 1. af- snit. eller punkterne b) eller c) medfprer andet.
1) fra denne persons norske indkomstskat fra- drage et belöb svarende til den indkomstskat, som er er- lagt i denne anden kontrahe- rende stat;
2) fra denne persons norske formueskat fradrage et belpb svarende til den for- mueskat, som er erlagt i den- ne anden kontraherende stat.
Fradragsbelobet skal imid- lertid ikke i noget tilftelde kunne overstige den del af den norske indkomstskat el- ler formueskat. beregnet för sådant fradrag, som svares af den indkomst eller formue. som kan beskattes i denne anden stat.
b) Såfremt en person hjemmehtörende i Norge er- hverver indkomst eller ejer formue. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan be- skattes i en anden kontrahe- rende stat. kan Norge med- regne indkomsten eller for- muen i beskatningsgrundla- get, men skal i den norske skat på indkomsten eller för- muen fradrage den del af indkomstskatten. respektive formueskatten, som svares af den indkomst. som er op- pebåret fra denne anden stat. respektive den formue. som ejes der.
c) Såfremt en person hjemmehörende i en kontra- herende stat oppebmrer for- tjeneste som omhandlet i ar- tikel 13. stykke 6, og som kan beskattes i Norge. skal Norge fra denne persons norske indkomstskat fra-
tai c) kohdan määräyksistä muutajohdu:
1) vähennettävä tämän henkilön Norjan tuloverosta tässä toisessa sopimusval- tiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä;
2) vähennettävä tämän henkilön Norjan varallisuus- verosta tässä toisessa sopi- musvaltiossa maksettua va- rallisuusveroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Norjan tuloveron tai varallisuus- veron osa,jokajakautuu sille tulolle tai sille varallisuu- delle. josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
b) Milloin Norjassa asu- valla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän so- pimuksen määräysten mu- kaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa. Norja voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotusperus- teeseen. mutta sen on vähen- nettävä tulon tai varallisuu- den perusteella suoritetta- vasta Norjan verosta se tulo- veron tai varallisuusveron osa. joka jakautuu tästä toi- sesta sopimusvaltiosta saa- dulle tulolle tai siellä olevalle varallisuudelle.
c) Milloin sopimusval- tiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 6 kappaleessa tarkoi- tettua voittoa. josta voidaan verottaa Norjassa, Norjan on vähennettävä tämän henki- lön Norjan tuloverosta toisessa sopimusvaltiossa
122
tikel 10 stycke 8 första av- snittet eller punkt b) eller c) föranleder annat.
1) från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;
2) från denna persons norska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva- rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem- vist i Norge förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Norge inräkna inkomsten eller förmögenhe- ten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten re- spektive förmögenhetsskat- ten som bclöper på den in- komst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där.
e) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar vinst som avses i arti- kel 13 stycke 6 och som får beskattas i Norge. skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den
Prop. 1983/84: 19
1) veita sem fradrätt frå norskum tekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess tekjuskatts sem greidd- ur hefur veriö i siöarnefnda aöildarrr'kinu;
2) veita sem fradrätt frå norskum eignarskatti bessa aöila fjarhatö sem svarar til bess eignarskatts sem greidd- ur hefur veriö i siöarnefnda aöildarrikinu.
Frädrättur bessi må bö i engu tilviki vera haerri en så hluti norska tekjuskattsins eöa eignarskattsins. reiknaös än sliks frådrättar. sem er af beim tekjum eöa beirri eign sem må skattleggia i siöar- nefnda rikinu.
b) Hafi aöili heimilisfastur i Noregi tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skatt- leggia samkvaamt äkvaeöum samnings bessa i ööru aöild- arriki, getur Noregur taliö tekjurnar eöa eignina meö i skattstofni. en frå norskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af tekju- skattinum eöa eignarskatt- inum. eftir bvi sem viö ä. sem er af beim tekjum sem stafa frä siöarnefnda rrkinu eöa af eign sem er i eigu hans
bar.
c) Ef aöili heimilisfastur i aöildarriki hlytur hagnaö sem om er raett i 6. tl. 13. gr. og sem skattleggja må i Noregi skal Noregur draga frå norskum tekjuskatti bessa aöila fjårhaeö scm svarar til bess skatts sem greiddur er
tikkel 10 punkt 8 förste ledd. eller rrnderpunktene b) eller c) medforer noe annet.
]) i denne persons norske inntektsskatt innromme fra- drag med et belop som tils- varer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kon- traherende stat;
2) i denne persons norske formuesskatt innrömme fra- drag med et belop som tils- varer den formuesskatt som er betalt i denne annen kon- traherende stat.
Fradragsbelopet skal imid— lertid ikke i noe tilfelle over- stige den del av den norske inntektsskatten, henholdsvis formuesskatten. beregnet for fradraget gis. som faller på den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne an- nen stat.
b) Når en person bosatt i Norge oppebaerer inntekt el- ler eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat. kan Norge medregne inntekten eller formuen i beskatnings- grunnlaget. men skal i den norske skatten av inntekten eller formuen innrömme fra- drag for den del av inntekts- skatten. henholdsvis for- muesskatten. som faller på den inntekt som er oppebåret fra denne annen stat eller den formue som eies der.
c) Når en person bosatt i en kontraherende stat oppe— baerer gevinst som omhand- let i artikkel 13 punkt 6. og som kan skattlegges i Norge, skal Norge i denne persons norske inntektsskatt inn- romme fradrag med et belqsp
123
tikel 10 punkt 8 första stycket eller punkterna b) el— ler c) föranleder annat.
1) från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;
2) från denna persons norska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva- rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräk- nad utan sådan avräkning. som bclöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.
b) Om person med hem- vist i Norge förvärvar in- komst eller innehar förmö- genhet som enligt bestäm- melserna i detta avtal beskat- tas endast i annan avtalsslu- tande stat. får Norge inräkna inkomsten eller förmögenhe- ten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten re- spektive förmögenhetsskat- ten som belöper på den in- komst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som inne- has där.
e) Om person med hem- vist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 punkt 6 och som får beskattas i Norge. skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den
Prop. 1983/84: 19
drage et belpb svarende til den skat. som i den anden kontraherende stat er erlagt af fortjenesten. Fradragsbe— lobet skal imidlertid ikke kunne overstige den del af den norske skat. beregnet för sådant fradrag. som svares af fortjenesten."
Anmodning om en sådan aendring fremsrettes ad diplo- matisk vej ved underretning til enhver afde andre kontra- herende stater. ÄEndringen traeder i kraft tredive dage ef- ter den dag. da samtlige an- dre kontraherende stater har modtaget sådan underret- ning. og dens bestemmelser anvendes
a) på skatter af indkomst. som erhverves den l.januar. der folger naermest efter. at sådan underretning er sket. eller senere. og
b) på skatter af formue. som pålignes på grundlag af en skatteansafttelse (be- skatning) i det andet kalen- derår efter det år. i hvilken sådan underretning er sket. eller senere.
XII. Til artikel 31.
1. Uanset bestemmelser- ne i artikel 31. stykke 2 og 3. skal artikel 15. stykke 4. i den mellem Kongeriget Dan- marks regering og Kongeri- get Sveriges regering den 16. november 1973 indgåede overenskomst til undgåelse af dobbeltbeskatning for så vidt angår skatter på ind- komst og formue fortsat vzere gzeldende, og dens be- stemmelser skal finde anven- delse på indkomst. som er- hverves inden udgangen af det 3. kalenderår efter det. i hvilket naervafrende overens- komst er trådt i kraft.
voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyk- sen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä las- ketun Norjan veron osa.joka jakautuu tälle voitolle."
Tällaista muutosta kos- keva pyyntö tehdään diplo- maattiteitse ilmoittamalla tästä kaikille muille sopimus- valtioille. Muutos tulee voi- maan kolmantenakymme- nentenä päivänä siitä. kun kaikki muut sopimusvaltiot ovat saaneet ilmoituksen ja sen määräyksiä sovelletaan
a) tulosta suoritettavan veron osalta. tuloon. joka saadaan ilmoitusta lähinnä seuraavana tammikuun ] päi- vänä tai sen jälkeen. ja
b) varallisuudesta suori- tettavan veron osalta. va- rallisuuteen. josta veroa on suoritettava sitä vuotta.jona ilmoitus tapahtui. toiseksi seuraavana kalenterivuonna tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perusteella.
XII. 31 artiklaan
]. Sopimuksen 31 artiklan 2 ja 3 kappaleen määräysten estämättä on Ruotsin Kunin- gaskunnan hallituksen ja Tanskan Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 16 päivänä marraskuuta 1973 tehdyn so- pimrrksen 15 artiklan 4 kap- pale edelleen voimassaja sen määräyksiä sovelletaan tu- loon.joka saadaan ennen sitä vuotta. jona tämä sopimus on tullut voimaan. seuraavan kolmannen kalenterivuoden päättymistä.
124
skatt som i den andra av- talsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbe- loppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper på vinsten."
Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg ge- nom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslu- tande stater erhållit sådan underrättelse och dess be- stämmelser tillämpas
a) på skatt på inkomst. som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan un- derrättelse skett eller senare. och
b) på skatt på förmögen- het. som utgår på grund av beskattning andra kalender- året efter det sådan underrät- telse skett eller senare.
XII. Till artikel 31
1. Utan hinder av bestäm- melserna i anikel 31 styc- kena 2 och 3 skall artikel 15 stycke 4 i avtalet den 16 no— vember 1973 mellan Ko- nungariket Danmarks rege- ring och Konungariket Sveri- ges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträf- fande skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess bestämmelser till- lämpas på inkomst som för- värvas före utgången av tred- je kalenderåret efter det före- varande avtal trätt i kraft.
Prop. 1983/84: 19
af hagnaöinum i fyrrnefnda aöildarrr'kinu. Frädrättur bessi mä bö ekki vera hzerri en så hluti norska skattsins. reiknaös än SIka frådrättar. sem er af hagnaöinum."
Ösk um slika breytingu skal komiö a framfteri eftir diplömatiskum leiöum meö tilkynningu til sérhvers hinna aöildarrikjanna. Breytingin öölast gildi brjåtiu dögum eft- ir aö öll hin aöildarrrkin hafa möttekiö slika tilkynningu og åkvaöi hennar taka til:
a) skatts af tekjum sem aflaö er l.januar nzestan å eft- ir slrkri tilkynningu eöa siöar 08
b) skatts af eignum sem mynda eignarskattsstofn til älagningar ä ööru almanaks- äri eftir slika tilkynningu eöa siöar.
XII viö 31. gr.
]. Pratt fyrir åkvaeöi 2. og 3. tl. 31. gr. skal 4. tl. 15. gr. i samningi frå 16. november 1973 milli rikisstjörnar Kon- ungsrikisins Danmerkur og rikisstjörnar Konungsrrkisins Svibjööar um aö komast hjå tvisköttun viö skattlagningu ä tekjur og eignir gilda äfram og åkvteöi hans eiga viö um tekjur sem aflaö er äöur en briöja almanaksår frå gildis- töku samnings bessa er liöiö.
som tilsvarer den skatt som er betalt av gevinsten i den annen kontraherende stat. Fradragsbelppet skal imid- lertid ikke overstige den del av den norske skatten. be- regnet for fradraget gis. som faller på gevinsten."
Anmodning om slik end- ring fremmes på diplomatisk vei ved underretning til hver av de andre kontraherende stater. Endringen trer i kraft tredve dager etter den dag da samtlige andre kontrahe- rende stater har mottatt slik underretning. og dens be- stemmelser får anvendelse
a) på skatter av inntekt som oppebazres den l.januar nmrmest etter at slik under- retning er gitt. eller senere. Og
b) på skatter av formue som ilignes skatt i det annet kalenderåret etter at slik un— derretning er gitt. eller se— nere.
X 1 1. Ti! artikkel 31
1. Uansett bestemmelsene i artikkel 31 punktene 2 og 3 skal artikkel 15 punkt 4 i av— talen mellom Kongeriket Danmarks regiering og Kon— geriket Sveriges regiering av 16. november 1973 til unn— gåelse av dobbelbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue fortsatt Värre gieldende. og dens be— stemmelser skal få anven— delse på inntekt som opp- ba=res innen utgangen av tredje kalenderår etter det år hvori naervaerende overens- komst er trådt i kraft.
125
skatt som i den andra av- talsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbe- loppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper på vinsten."
Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg ge— nom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslu- tande stater erhållit sådan underrättelse och dess be— stämmelser tillämpas
a) på skatt på inkomst. som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan un- derrättelse skett eller senare. och
b) på skatt på förmögen- het, som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare.
XII. Till artikel 31
1. Utan hinder av bestäm— melserna i artikel 31 punk- terna 2 och 3 skall artikel 15 punkt 4 i avtalet den 16 no- vember 1973 mellan Ko- nungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffan- de skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess bestämmelser till- lämpas på inkomst som för- värvas före utgången av tred- je kalenderåret efter det före- varande avtal trätt i kraft.
Prop. 1983/84: 19
Efter udlobet af det i för- ste afsnit angivne tidsrum ophorer de der angivne bc— stemmelser i overenskom- sten af 16. november 1973 at vafre gteldende.
De i förste afsnit anforte bestemmelser i overenskom- sten af 16. november 1973 har folgende ordlyd:
"Uanset bestemmelserne i stykke ] og 2 beskattes ind- komst. som oppebaeres af så- kaldte graänsegaengere, der er hjemmehorende i en kontra- herende stat. for arbejde ud- fort i den anden kontrahe- rende stat. kun i den först- nxvnte stat. Ved anvendel- sen af denne bestemmelse anses som gransegaenger så- dan beskaeftiget person. som regelmazssigt opholder sig i sin faste bolig i den kontra- herende stat. hvori han er hjemmehorende. men som normalt udfarer sit arbejde i den anden kontraherende stat."
2. For så vidt angår skat- tefrihed i Finland og Sverige for flådningsforeninger. som er stiftede for at varetage flådningen i Torne og Muonio granseelves offent- lige flådningsveje. gzelder. hvad der derom er truffet s&rlig aftale.
3. For så vidt angår sporgsmålet om grundlaget for fordelingen af beskat- ningen i Norge og Sverige af Luossavaara-Kiirunavaara Aktieselskabs indkomster gaelder, hvad der derom er truffet sarlig aftale. Protokollen skal depo- neres i det finske udenrigsmi- nisterium og bekraeftede af- skrifter skal af det finske udenrigsministerium tilstilles hver og en af de andre
Ensimmäisessä alakappa- lessa mainitun ajan päätyttyä lakkaavat siinä mainitut 16 päivänä marraskuuta 1973 tehdyn sopimuksen mää- räykset olemasta voimassa.
Ensimmäisessä alakappa- leessa mainitut 16 päivänä marraskuuta 1973 tehdyn so- pimuksen määräykset ovat näin kuuluvat:
"Tämän artiklan ] ja 2 kappaleen määräysten estä- mättä verotetaan tulosta. jonka sopimusvaltiossa asuva ns. rajankävijä saa toisessa sopimusvaltiossa tehdystä työstä. vain ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa. Tätä määräystä sovellet- taessa pidetään rajankävi- jänä sellaista toisen palve— luksessa olevaa henkilöä. joka säännöllisesti oleskelee siinä sopimusvaltiossa ole- vassa vakinaisessa asunnos- saan. jossa hän asuu, mutta joka normaalitapauksessa te- kee työtään toisessa sopi- musvaltiossa.”
2. Tornion ja Muonion ra- jajokien uittoväylässä uittoa toimittamaan perustetun uit- toyhdistyksen verovapau' desta Suomessaja Ruotsissa on voimassa. mitä siitä erik- seen on sovittu.
3. Perusteista, joita nou- datetaan jaettaessa Luossa- vaara-Kiirunavaara Aktiebo- lag nimisen yhtiön tulojen verotusta Norjan ja Ruotsin kesken. on voimassa. mitä siitä erikseen on sovittu.
Pöytäkirja talletetaan Suo- men ulkoasiainministeriöön ja Suomen ulkoasiainminis- teriö toimittaa oikeaksi todis- tetut jäljennökset siitä kun- kin sopimusvaltion hallituk-
126
Efter utgången av den i första avsnittet angivna tiden upphör där angivna bestäm- melser i avtalet den 16 no- vember 1973 att gälla.
De i första avsnittet an- givna bestämmelserna i avta- let den 16 november 1973 har följande lydelse:
"Utan hinder av bestäm- melserna i punkterna 1 och 2 beskattas inkomst. vilken uppbäres av s.k. gränsgång- are med hemvist i en avtals- slutande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten. endast i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses så- som gränsgångare sådan an- ställd person. som regelmäs- sigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslutande staten."
2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flott- ningsförening, som bildats för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsäl- vars flottled, gäller vad där- om särskilt är överenskom- met.
3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av be- skattningen av Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolags in- komster gäller vad därom särskilt är överenskommet.
Protokollet skall vara de- ponerat i det finska ministe- riet för utrikcsärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utri- kesärendena tillställas var
Prop. 1983/84: 19
Pegar liöinn er så timi er um rzeöiri ]. mgr. gilda eigi lengur bar greind äkvzeöi samningsins frå 16. növem- ber 1973.
Akvasöi samningsins frå 16. november 1973 sem um raeöir i 1. mgr. hljööa svo:
"Pratt fyrir äkvaeöi 1. og 2. tl. skal einungis skattleggja tekjur. sem svonefndir landa- mzerafarar. heimilisfastir i aöildarrrki. hafa af starfi sem innt er af hendi i ööru aöild- arriki. i fyrrnefnda aöildar- rikinu. Viö beitingu bessa ä- kvzeöis telst sem landamazra- fari slikur starfandi aöili sem dvelst aö staöaldri bar sem hann 21 fast heimili ibvi aöild— arriki bar sem hann er heim- ilisfastur. en sem venjulega leysir starfiö af hendi i hinu aöildarrikinu."
2. Varöandi skattfrelsi i Finnland og Svibjöö fyrir fleytingarfyrirtaeki. sem stofnaö hefur veriö til aö ann- ast fleytingu ä fleytingar— leiöum landamaeraänna i Torne og Muonio. gildir sér— stakt samkomulag sem hefur veriö gert bar um.
3. Varöandi grundvöll aö skiptingu milli Noregs og Svibjööar ä skattlagningu tekna hlutafélagsins Luossa- vaara-Kiinrnavaara gildir sérstakt samkomulag sem hefur veriö gert bar um.
Bökunin skal varöveitt i finnska utanrrkisräöuneytinu og finnska utanrikisraöu- neytiö skal senda rikisstjörn hvers aöildarrikis staöfest endunit.
. '. .,-
Etter utgången av det i for- ste ledd angitte tidsrom opp- hprer de der angitte bestem- melser i avtalen av 16. no- vember 1973 å gjelde.
De i förste ledd angitte bestemmelser i avtalen av 16. november 1973 har fol- gende ordlyd (översatt til norsk):
Uansett bestemmelsene i punktene ] og 2 skal inntekt oppebåret av såkalte gren- segjengere som er bosatt i en kontraherende stat. for ar— beid utfört i den annen kon- traherende stat bare kunne skattlegges i den förstnevnte kontraherende stat. Ved an- vendelse av denne bestem- melsen anses som grense- gjenger slik ansatt person som regelmessig oppholder seg på sitt faste bosted i den kontraherende stat der han er bosatt. men som normalt utförer sitt arbeid i den an- nen kontraherende stat."
2. For så vidt angår skat— tefrihet i Finland og Sverige for fltötningsforeninger som er stiftet for å ivareta flätnin- gen i Torne og Muonio gren- seelvers flotningsled, gjelder hva derom er truffet szerskilt avtale.
3. For så vidt angår spors- målet om grunnlaget for for- delingen mellom Norge og Sverige av beskatningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter. gjelder hva derom er truffet sarskilt avtale. Protokollen skal depon— eres i det finske utenriksmi- nisterium og bekreftede av- skrifter skal av det finske utenriksministerium tilstilles hver av de andre kontrahe-
127
Efter utgången av den i första stycket angivna tiden upphör där angivna bestäm- melser i avtalet den 16 no- vember 1973 att gälla.
De i första stycket angivna bestämmelserna i avtalet den 16 november 1973 har föl- jande lydelse:
"Utan hinder av bestäm- melserna i punkterna 1 och 2 beskattas inkomst. vilken uppbäres av s.k. gränsgång- are med hemvist i en avtals- slutande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten. endast i den först- nämnda avtalsslutande sta- ten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses så- som gränsgångare sådan an- ställd person. som regelmäs- sigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslutande staten."
2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flott- ningsförening. som bildats för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsäl- vars flottled. gäller vad där- om särskilt är överenskom- met.
3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av be- skattningen av Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolags in- komster gäller vad därom särskilt är överenskommet.
Protokollet skall vara de- ponerat i det finska ministe- riet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utri- kesärendena tillställas var
Prop. 1983/84: 19
kontraherende staters rege- ringer.
Til bekräftelse heraf har undertegnede, dertil behörigt bemyndigede. undertegnet denne protokol.
Udfzerdiget i Helsingfors den 22. marts 1983 i et ek- semplar på dansk. finsk. is- landsk. norsk og svensk, idct der på svensk udfärdiges to tekster, en for Finland og en for Sverige, hvilke samtlige tekster har lige gyldighed.
Kjeld Mortensen
selle.
Tämän vakuudeksi ovat al- lekirjoittaneet. asianmukai- sesti siihen valtuutettuina. allekirjoittaneet tämän pöy- täkirjan.
Tehty Helsingissä 22 päi- vänä maaliskuuta 1983 yh- tenä suomen-. islannin-. nor- jan—. ruotsin-ja tanskankieli- senä kappaleena, jossa ruot— sin kielellä on kaksi tekstiä. toinen Suomea ja toinen Ruotsia varten. kaikkien tekstien ollessa yhtä todis- tusvoimaiset.
J ermu Laine
128
och en av de andra avtalsslu- tande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade. därtill veder- börligen bemyndigade. un- dertecknat detta protokoll.
Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exem- plar på finska. danska. is- ländska. norska och svenska språken. varvid på svenska språket utfärdades två texter. en för Finland och en för Sverige. vilka samtliga texter har lika vitsord.
Jermu Laine
Prop. ross/84: 19
Til staöfestingar hessu hafa undirritaöir fulltrtiar. sem til bess hafa l'ullgilt umboö. ritaö undir bokun bessa.
Gjört i Helsinki hinn 22. mars 1983 i einu eintaki a hverju pessara mala: islensku. dönsku. finnsku. norsku og szensku og cru sa:-nsku textarnir tveir. unnar fyrir Finnland og hinn fyrir Svibjöö. og skulu allir tcxtar jafngildir.
Sigurbjörn P()!"björnsst'in
9 Riksdagen 19851584. ] sum/. Nr 19
rende staters regieringer.
Til bekreftelse av foran— st'frende har de undertegnede etter behorig fullmakt under— tegnet denne protokoll.
Utfcrdiget i Helsingfors den 22. mars 1983 i ett ek— semplar pä henholdsvis norsk. dansk. finsk. islandsk og svensk. idel det på svensk utfcrdiges to tekster. en for Finland og en for Sverige. slik at samtlige tekster har samme gyldighet.
(_). Bucher-Johannessen
l29
och en av de andra avtalsslu- tande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade. danill veder- börligen bemyndigade. un- dertecknat detta protokoll.
Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exem- plar på svenska. danska. finska. isländska och norska språken. varvid på svenska språket utfärdades två texter. en för Sverige och en för Finland. vilka samtliga texter har lika vitsord.
Kaj Sundberg
Prop. 1983/84: 19 130
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1983-09-22
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden I. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. Andersson. Rainer. Boström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark. Finland. Island och Norge
1 Inledning
Bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska staterna beträf— fande inkomst och förmögenhet har funnits ända sedan 1930-talet. Det första svenska avtalet ingicks med Finland är 1931. Det följdes sedermera av avtal med Danmark är 1932. med Island är 1937 och med Norge är 1947. Med Norge hade emellertid redan år 1937 ingåtts ett specialavtal som reglerade grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) inkomster. Nuvarande svenska dubbel- beskattningsavtal med de övriga nordiska staterna beträffande inkomst och förmögenhet ingicks. med Island är 1964 (SFS 1964: 584). med Norge är 1971 (SFS 1972:35). med Finland är 1973 (SFS 19771812. ändr. 1981:116) och med Danmark likaledes år 1973 (SFS 1974:27). Samtliga dessa avtal. utom det med Island. är baserade på det modellavtal som organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekom- menderade år 1963 för bilaterala dubbelbeskattningsavtal.
Frågan om ett multilateralt dubbelbcskattningsavtal mellan de nordiska staterna diskuterades redan på 1960-talet. Sålunda hemställde nordiska rådet i rekommendation lO/1964 att regeringarna skulle undersöka möjlig- heterna att ingå ett multilateralt dubbelheskattningsavtal i huvudsaklig överensstämmelse med OECD:s modellavtal. Frågan om ett multilateralt avtal behandlades emellertid samtidigt även i ett vidare sammanhang. År 1964 beslöt nämligen den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka möjligheterna att ingå ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTA—staterna. Gruppens arbete pågick under åren 1965— 1969. I avvaktan på resultatet av
Prop. 1983/84: 19 131
gruppens arbete sköts frågan om ett multilateralt nordiskt avtal på framti- den. Samtliga nordiska stater utom Islanti ingick i EFTAzs arbetsgrupp. EF'TA-gruppens arbete resulterade i ett avtalsutkast men det ledde inte fram till ett multilateralt avtal. Gruppen uttalade i sin rapport i november 1969 att man visserligen funnit att ett multilateralt avtal är tekniskt möjligt men att ett sådant avtal kunde rekommenderas endast om det från alla synpunkter var bättre än de existerande bilaterala avtalen. Gruppen hade emellertid funnit att man inte lyckats uppnå det mått av enhetlighet i beskattningsreglerna som vore önskvärt och att man inte lyckats finna en tillfredsställande ordning för att lösa tvister som kunde uppkomma vid tolkningen och tillämpningen av avtalet.
Sedan arbetet inom EFTA-gruppen avslutats togs tanken på ett multila— tcralt avtal inom Norden åter upp. [ avvaktan på att EFTA—arbetet skulle slutföras hade emellertid diskussioner förts mellan de nordiska staternas finansministerier om möjligheten att utarbeta ett modellavtal för bilaterala handräckningsavtal och man beslöt att prioritera denna fråga. Jag får i denna del hänvisa till dåvarande departementschefens redogörelse i prop. 1972: 142 s. 2 — 3 . Sedan ett multilateralt nordiskt handräckningsavtal fär- digställts under år 1971 togs frågan om ett inkomst— och förmögenhetsskat- teavtal äter upp. Efter preliminära diskussioner beslöts under hösten 1972 att man skulle söka utarbeta ett multilateralt nordiskt avtal på detta områ- de. Som underlag för arbetet användes ett på svenska upprättat utkast som huvudsakligen baserats på OECD:s modellavtal från år 1963 men som också innehöll en rad bestämmelser som hämtats från existerande bilatera— la avtal mellan de nordiska staterna. De ändrade formuleringar som krävdes för att ge det bilaterala modellavtalet en multilateral form hämta- des från dct utkast till multilateralt avtal som utarbetats inom EI-"I'A. Sedan OECD år 1977 utarbetat ett nytt bilateralt modellavtal. omformule- rades det multilaterala avtalsutkastet i anslutning till det nya modellavta— let. Förhandlingarna om det multilaterala avtalet avslutades i Köpenhamn den 12—13juni 1980. Sistnämnda dag paraferades ett på svenska upprättat förslag till avtal mellan Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för- mögenhet samt ett till avtalet fogat protokoll. som utgör en integrerande del av avtalet. Texter på övriga nordiska språk har sedermera utarbetats i resp. land.
Avtalsförslagets svenska text remitterades till kammarrätten i Sim-k- lem och riksskattcverket. Remissinstanserna har haft vissa erinringar mot förslaget av både formell och materiell natur. En del av dessa erinringar har. efter diskussioner med de övriga avtalsstaterna. föranlett ändringar i texterna. Övriga erinringar kommerjag att beröra senare i samband med redogörelsen för avtalets innehåll.
Avtalet och protokollet undertecknades den 22 mars 1983.
Prop. 1983/84: 19 132 2 Lagförslaget
1 1 & föreskrivs att det till lagen som bilaga fogade avtalet och protokol— let. som utgör en integrerande del av avtalet. skall gälla för Sveriges del. I 2 & slås fast. att avtalets beskattningsreglcr skall tillämpas endast om de innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som skulle ha förelegat om avtal inte hade funnits. Vidare finns bestämmelser om hur den skattskyldige skall förfara om han blir beskattad i strid med avtalets bestämmelser (3 Ö). Slutligen görs det klart att skattskyldig skall lämna de uppgifter till ledning för taxering som han normalt är skyldig att lämna. även i det fall inkomst eller förmögenhet enligt avtalet undantagits från beskattning helt eller delvis (4 s).
Enligt art. 31 i avtalet träder detta i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i resp. stat. Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet skall träda i kraft. 1 förslaget till lag har därför föreskrivits. att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
3 Skattelagstiftningen i övriga nordiska stater
Danmark
Det danska skattesystemet bygger i huvudsak på samma grundprinciper som skattesystemet i de övriga nordiska länderna. ] Danmark tas ut t. ex. statlig och kommunal inkomstskatt. sjömansskatt samt statlig förmögen- hetsskatt. Härtill kommer särskild "inkomstskatt och amtskommunal in- komstskatt.
Juridiska och fysiska personer är obegränsat skattskyldiga om de har hemvist i Danmark. Obegränsat skattskyldig är också en person som stadigvarande vistas i landet. En person anses i allmänhet vistas stadigva- rande i Danmark om han uppehåller sig där sammanhängande i minst sex månader. Dansk medborgare som arbetar på danskt fartyg eller innehar statlig anställning är också obegränsat skattskyldig. Fysisk person. som efter att ha varit obegränsat skattskyldig under minst fyra år lämnar Dan- mark för att bosätta sig i annan stat. förblir obegränsat skattskyldig under fyra år efter utflyttningen. såvida han inte visar. att han är obegränsat skattskyldig i den nya bosättningsstaten enligt reglerna för där bosatta personer. För att den obegränsade skattskyldigheten till Danmark skall upphöra före fyraårsperiodens utgång. fordras dessutom att skattesyste- met i den nya bosättningsstaten inte i väsentlig grad avviker från det danska. En person som är obegränsat skattskyldig i Danmark beskattas där för all inkomst. oavsett om den härrör från Danmark eller från utlan- det. och för all förmögenhet. oavsett var denna är belägen. En person som
Prop. 1983/84: 19 133
inte har hemvist i Danmark är begränsat skattskyldig där. dvs. han beskat— tas endast för vissa inkomster som härrör från Danmark och för förmögen— het som är belägen där.
Skatt för fysiska personer uppbärs genom ett källskattesystem. Beroen— de på inkomstslag och inkomsttagare indelas inkomsten i A- och B—in— komst. Med A-inkomst avses lön och liknande ersättning utbetalad av arbetsgivare bosatt i Danmark. Lön eller liknande ersättning från andra arbetsgivare utgör B-inkomst. Till B-inkomst hänförs även t.ex. ränta. Anställd. som erhåller lön som är B-inkomst. erlägger skatt på grundval av en preliminär deklaration. Vissa inkomster av engångskaraktär. t. ex. reali- sationsvinst. avgångsvederlag etc. som uppbärs av fysisk person. är un- dantagna från vanlig inkomstskatt. De beskattas i stället med en särskild inkomstskatt efter en skattesats av 50% av den del av vinsten eller inkoms- ten som överstiger 6000 danska kronor.
Beskattningsårct överensstämmer normalt med kalenderåret. Den stat- liga inkomstskatten utgår efter en progressiv. skiktad grundskala. Skatten beräknas efter en uttagsprocent som bestäms för varje beskattningsår och som under är 1983 inte får överstiga 90%. Inkomstskalan är indexreglcrad och fastställs genom särskilt beslut för varje år. lnkomstskalor och skat- teuttag framgår av följande tabell (en dansk krona. dkr.. motsvarar ungefär 0.8 svenska kronor):
Inkomst Grundskala Skala för är 1983 Skatt uttas med
På grund- År 1983 skalan Upp till 87 200 dkr. 103 200 dkr. |4_4 c;, nästa 04 200 dkr. 68 800 dkr. 33,3 (;;. därutöver 39.6 (.,;
Den kommunala inkomstskatten är proportionell och utgår med procent- sats som beslutas av resp. kommun.
T.o.m. år 1982 var äkta makar i princip samtaxerade trtom i fråga om inkomst som hustrun uppbar på grtlnd av fritt yrke. på grund av tjänst hos annan än mannen samt egen pension. etc. Fr.o.m. år 1983 sär—taxeras äkta makar i princip för inkomst och förmögenhet. Särtaxeringen är dock inte fullständig. Om båda makarna i väsentlig omfattning deltagit i annans eller i egen gemensam förvärvsverksamhet. beskattas inkomst av denna verk— samhet hos den av makarna som huvudsakligen har drivit verksamheten. men till den andra maken kan hänföras högst 5()'.:'-"E.- dock högst 106200 dkr. av inkomsten i fråga.
Underåriga barn särtaxeras i regel. men samtaxeras med föräldrarna vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i fråga om inkomst på grund av avkastningsrätt samt förmögenhet. om avkastningsrätten eller förmögen- heten erhållits som gåva av föräldrarna.
10 Riksdagen 1983/84. I mm!. Nr [9
Prop. 1983/84: 19 134
Vid beräkning av skatt till staten medges personligt avdrag. s.k. ”per— sonfradrag". med f. n. 20000 dkr. och vid beräkning av kommunala skatter och avgifter till kyrkan med 18700 dkr. Vid beräkning av löneinkomst medges ett avdrag med S%- av lönen, dock högst med 3200 dkr. eller avdrag med de faktiska utgifter man haft för att förvärva inkomsten. Vid beräkning av beskattningsbar inkomst erhåller en person som uppbär bl. a. folkpension vissa tilläggsavdrag. Anställd som avser att börja egen rörelse fär skattefritt avsätta minst 500 dkr. dock högst 20%- av nettoinkomsten.
Kommunal inkomstskatt utgår för obegränsat skattskyldiga med den för varje kommun bestämda skatten medan kommunal inkomstskatt för be- gränsat skattskyldiga utgår med en enhetlig skattesats av 20%. Skattesat- sen för utdelning från danskt bolag är 30%. För begränsat skattskyldiga är detta en definitiv skatt medan obegränsat skattskyldiga endast tillgodoräk- nas denna som en preliminär skatt. Obegränsat skattskyldig erlägger för— mögenhetsskatt med 22% på den del av förmögenheten som överstiger 1 158 900 dkr.. oavsett om förmögenheten finns i Danmark eller utomlands. Om en person är begränsat skattskyldig, erlägger han skatt efter vanliga skattesatser. men amtskommunal inkomstskatt samt bidrag till bl. a. folk- pensioneringen utgår inte för sådan skattskyldig.
Beträffande både den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten finns begränsningsregler. Bl.a. sker nedsättning av statlig inkomstskatt med den del av summan av statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. kommunal skatt. amtskommunal skatt och folkpensionsavgift som över- stiger 73 %. av den beskattningsbara inkomsten. Slutligen medges nedsätt- ning av förmögenhetsskatten enligt vissa regler i fall då inkomsten är läg i förhållande till förmögenhetens storlek. Förmögenhetsskatten får dock nedsättas med högst 60 %
Inkomst av en- och tvåfamiljshus beräknas i regel efter 2.5 % på taxe- ringsvärde upp till 771 100 dkr. samt efter 7.5 % pä överskjutande taxe- ringsvärde.
Den statliga inkomstskatten för aktiebolag uppgår till 40% av den be— skattningsbara inkomsten. Moderbolag som innehar 25 % eller mer av aktiekapitalet i ett utländskt dotterbolag kan erhålla nedsättning med så stor del av skatten som mottagen utdelning från dotterbolaget utgör av hela den skattepliktiga inkomsten. Enligt särskilda regler om förlustutjämning kan förlust under ett ar kvittas mot vinst under upp till fem år efter förlustäret.
Avräkning medges för utländsk skatt på inkomsten. Detta gäller både för fysiska ochjuridiska personer. Sjöman. som tjänstgör på fartyg registrera- de i Danmark. påförs en särskild sjömansskatt i stället för statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensionszwgift. År 1983 uppgår sjömans- skatten till 41 '.'r- om månadslönen inte överstiger 10320 dkr.. till 60% för nästa 6880 dkr. och till 67 %- pä överskjutande belopp. "Personfradraget” är 1 920 dkr. för månad.
Prop. 1983/84: 19 135
Finland
Den finska inkomstbeskattningen grundas liksom den svenska på två allmänna inkomstskatter. nämligen den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten. Härtill kommer en allmän förmögenhetsskatt till staten. Den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten samt den kommunala inkomstskatten regleras i en gemensam lag om skatt på in- komst och förmögenhet från år 1974. Sjöman som arbetar ombord på finskt handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt enligt bestämmelserna i lagen om sjömansskatt från år 1958. Slutligen uttas. enligt i stort sett samma grunder som den kommunala inkomstskatten. en kyrkoskatt till förmån för de lokala församlingarna av den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet.
Fysiska personer bosatta i Finland samt finska bolag och andra samman— slutningar är i princip oinskränkt skattskyldiga. dvs. all inkomst som förvärvas av och all förmögenhet som innehas av sådana rättssubjekt är skattepliktiga. Fysiska personer som inte är bosatta i Finland samt utländs- ka bolag och andra sammanslutningar är begränsat skattskyldiga. dvs. skattskyldiga för inkomster — med vissa undantag — som härrör från Finland och för tillgångar som är belägna där. Fysisk person anses bosatt i Finland om han har sitt bo och hemvist där eller om han utan avbrott vistas i Finland under minst sex månader.
Statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt för fysiska personer bestäms enligt progressiva skatteskalor. Skattesatscrna fastställs årligen. Skattesatsen vid den statliga inkomstbeskattningen varierar från 6532. för inkomst mellan 12 501) och 17000 finska mark (FM) till 51 %.- för den del av inkomsten som överstiger 373000 FM ten FM motsvarar f.n. ca 1:40 svenska kronor). För bolag och sammanslutningar är den statliga inkomst- skatten proportionell. Skattesatsen är 43 %. Den kommunala inkomstskat- ten är proportionell. Den varierar mellan ca 12% och ca 19 % beroende på kommunal utdebitering. Kyrkoskatten utgår efter motsvarande grunder. Skattesatsen uppgår till mellan 1 och 291.
För äkta makar tillämpas i princip särbeskattning vid inkomstbeskatt— ningen. Beträffande den statliga inkomstbeskattningen gäller dock särbe— skattningen endast lörvärvsinkomstcr. Andra inkomster. t.ex. kapitalin- komster. sambeskattas. Sambeskattning gäller även i fråga om förmögen- hetsbeskattningen.
Aktiebolag är i princip underkastat s. k. ekonomisk dubbelbeskattning. dvs. den del av bolagets vinst som delas ut till aktieägare beskattas bade hos bolaget och aktieägaren. Den ekonomiska dubbelbeskattningen mild— ras dock i flera avseenden. Sålunda är finskt aktiebolag samt 1'tnsk koope— rativ förening (med undantag för penninginrättning. försäkrings- och pett- sionsanstalt samt fondhandlare) i allmänhet fritagna från både statlig och kommunal inkomstskatt på utdelning från annat linskt aktiebolag eller annan linsk kooperativ förening och sparbank. Om utdelningsmottagaren är fysisk person eller sådant inhemskt dödsbo som beskattas såsom sär-
Prop. 1983/84: 19 136
skilt skattesubjekt. fär denne vid både stats- och kommunalbeskattningen av utdelningen göra avdrag för mottagen utdelning. dock högst med 2750 FM. Slutligen har aktiebolag och kooperativ förening samt sparbank och andelsbank rätt att vid den statliga inkmnstbeskattningen dra av ett belopp motsvarande 60 % av utdelat] vinst. Under vissa förutsättningar kan avdra- get för en begränsad tid uppgå till 10092. 1 den män bolagets inkomst utgörs av utdelning. som enligt tidigare nämnda bestämmelser är skattefri hos bolaget. får avdraget beräknas endast på den del av den utdelade vinsten som överstiger mottagen skattefri utdelning.
Den statliga inkomstskatten för bolag är som jag tidigare nämnt propor- tionell och skattesatsen är 43 %. Härtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 16% samt kyrkoskatt med 197. sammanlagt således i genomsnitt 60 %. Effekten av de redovisade skattereglerna kan illustreras med följande exempel:
Rörelsevinst 400000 Mottagen skattefri utdelning 100000 Sammanlagd vinst 500000 Utdelning till aktieägarna 300000 Statlig inkomstskatt: Rörelsevinst enligt ovan 400 000 Avdrag: 60 % av (300 000— 100000) = 200000 120000 280 000 Statlig inkomstskatt 43 %- på 280000 120400 Kommunal inkomstskatt 16% på 400000 64000 Kyrkoskatt l %.- på 400 000 4000 188 400
Den effektiva skattesatsen pä rörelsevinsten blir således i exemplet 47.1%-.
[ fråga om vissa slag av inkomster. som uppbärs från Finland av person bosatt utomlands. sker beskattning i form av definitiv källskatt. dvs. skatt som dras av vid utbetalning av inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning. ränta. vissa slag av royalty. inkomst av anställning samt pension. livränta och vissa utbetalningar enligt sociallagstiftningen. Skat- tesatsen är 25 % för utdelning och 30 % för ränta och royalty samt 35 % för lön. pension och övriga nämnda inkomstslag. Övriga inkomster. som för- värvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland. beskattas fortfarande efter taxering. Detsamma gäller sådan utdelning. ränta eller royalty som förvärvas av ett utländskt företag genom ett fast driftställe som företaget hari Finland.
Den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer utgår efter en progressiv skiktskala med 0.8??- för nettoförmögenhet som överstiger 244 000 FM men inte 339000 FM och med 1.7 % för sådan förmögenhet som överstiger 1 016000 FM. För andra än fysiska personer är förmögen- hetsskatten proportionell. Skattesatsen är ICE-. Finska aktiebolag och ko- operativa föreningar samt vissa andra sammanslutningar är emellertid undantagna frän förmögenhetsskatt.
Prop. 1983/84: 19 137
Slutligen bör nämnas. att finsk lagstiftning innehåller regler om skatte- lättnader vid invcstering i de s. k. utvecklingsområdena. Lagstiftningen är temporär och tillämpas vid laxeringarna för åren 1982—1998 i fråga om skattskyldig som under åren 1982— 1989 grundar ny produktionsanläggning eller nytt turistföretag inom utvecklingsområde eller utvidgar där befintlig produktionsanläggning eller turistföretag eller förnyar sin maskinpark m. m. så att anläggningens produktionsförmåga eller produktionens föräd— lingsgrad väsentligt höjs. eller företagets kapacitet väsentligt ökas eller dess kvalitetsnivå stiger väsentligt. Skattelättnaderna utgörs av fri avskriv- ningsrätt pä anläggningstillgängarna. 1—4 % extra twskrivningsavdrag. för— bud mot s.k. prövningsbeskattning vid kommunaltaxeringen samt frihet
från f("u'mögenhetsskatt.
Island
[ lsland utgår inkomstskatt såväl till staten som till kommuner. Förmö- genhetsskatt utgår endast till staten. Fysiska personer bosatta i lsland och isländska bolag äri princip skattskyldiga för all inkomst och förmögenhet. I fråga om fysiska personer som inte har hemvist i lsland samt utländska bolag ft'areligger skyldighet att erlägga inkomstskatt för inkomst av fastig- het belägen i lsland samt av rörelse som bedrivs i eller från Island. Skattskyldighcten omfattar vidare inkomst från andra inkomstkällor i ls- land. t.ex. inkomst av arbete som utförs där. inkomst i form av lön. pension eller bidrag från isländska staten samt utdelning från isländska aktiebolag eller andra isländska företag. Skatten uttas. då så kan ske. genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten. Beträffande förmögenhets- beskattningen gäller i princip att fysiska personer som inte är bosatta i Island och utländska bolag erlägger skatt för i Island belägna förmögen- hetstillgångar som inbringar inkomst.
Fysiska personer erlägger inkomstskatt till staten enligt en progressiv skala. Skattesatsen uppgår till 25 % i lägsta skiktet och stiger till 50% för beskattningsbar inkomst som överstiger 205200 isländska kronor (en is- ländsk krona motsvarar f.n. ca 0:35 svenska kronor). Den sålunda uträk— nade inkomstskatten minskas med 17351 isländska kronor. Om detta be- lopp överstiger uträknad inkomstskatt minskas andra skatter med skillna- den. Eventuellt överskott utbetalas inte. Bolag beskattas efter en fast skattesats av 65 %. Såväl aktiebolag som annat bolag med begränsad ansvarighet får vid beräkningen av skattepliktig inkotnst avdrag för bidrag till reservfond. dock högst med ett belopp motsvarande 25% av nettoin- komsten. Aktiebolag får också göra avdrag för utdelad vinst. dock högst med ett belopp som motsvarar 5 % av aktiekapitalet.
Den kommunala inkomstskatten är proportionell. Skattesatsen varierar mellan olika kommuner men uppgår till högst 12.192. Skatten erläggs endast av fysiska personer. Den tlträknade skatten sätts ned med 1 159 isländska kronor för skattskyldig med hemvist i lsland samt med 223 isländska kronor för varje barn som den skattskyldige försörjer.
Prop. 1983/84: 19 138
Fysiska personer erlägger förmögenhetsskatt till staten med 1.2% på den del av den sammanlagda förmögenheten sotn överstiger 495900 is- ländska kronor. För bolag och andra juridiska personer är skattesatsen 1.2% på samtliga förmögenhetstillgångar.
Norge
Den norska inkomstbeskattningen bygger i huvudsak på två allmänna inkomstskatter. en statlig inkomstskatt och en kommunal inkomstskatt. Härtill kommer t. ex. förmögenhetsskatt och egendomsskatt.
Skattskyldighetsreglerna är i huvudsak gemensamma för de båda in- komstskattcrna. Fysisk person. som är bosatt i Norge. och norsk juridisk person är i princip skattskyldiga för inkomst som ft"')rvärvas såväl i Norge som utomlands. Med bosättning i Norge likställs i skattehänseende stadig- varande vistelse där. Stadigvarande vistelse anses föreligga när vistelsen varat minst sex månader. Från den generella skattskyldigheten föri Norge hemmahörande fysisk och juridisk person gäller vissa undantag. Sålunda är mottagare av utdelning från norska aktiebolag inte skattskyldig till kommunal inkomstskatt för utdelningen. Vidare gäller beträffande fast egendom och rörelsetillgångar i utlandet att sådan förmögenhet inte är skattepliktig i Norge. Slutligen stadgas visst undantag för norsk medborga- re och person med s.k. norsk innfödsrett. dvs. person född i Norge av norska föräldrar. som efter att ha bott utomlands bosätter sig i Norge. Sådan person åtnjuter skattefrihet i Norge för inkomst från utländsk källa vid de första två taxeringarna efter det att vederbörande blivit skattskyldig i Norge. Fysisk person som inte är bosatt i Norge och utländsk juridisk person är i princip skattskyldiga för inkomst från inkomstkällor i Norge. Ränta. royalty och hyresinkomst från norsk källa är dock skattepliktig endast om inkomsten är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivs vid fast driftställe i Norge. Utomlands bosatt person är alltså skattskyldig i Norge exempelvis för inkomst av fast egendom i Norge och rörelse som bedrivs där vid fast driftställe. Arvode till utomlands bosatt ledamot av styrelse eller s.k. representantskap i norskt bolag beskattas i Norge även om verksamheten utövats utomlands. Person som tillfälligtvis uppehåller sig i Norge och som uppbär lön eller annan ersättning från norsk källa för arbete inom landet beskattas i Norge för ersättningen. Beträffande inkomst som förvärvas av sjöman som tjänstgör på norskt fartyg och utomlands bosatt artist gäller dock särskilda regler.
Den statliga inkomstskatten utgår efter en progressiv skiktskala. Skatt- skyldiga indelas i två skatteklasser. klass 1 avseende ensamstående och gifta som särbeskattas samt klass 2 som omfattar gifta som sambeskattas och ensamstående med barn. Skattskyldig som tillhör klass 1 är vid den statliga beskattningen berättigad till "klassefradrag" med 34 000 n. kr. [en norsk krona tn. kr.) f.n. = ca 1:05 svenska kronor] medan avdraget för skattskyldig enligt klass 2 uppgår till 68000 n. kr. Skattesatsen för över— skjutande belopp varierar mellan 6 och 43 %.
Prop. 1983/84: 19 139
Kommunal inkomstskatt utgår efter proportionell skattesats som i hela landet är 21%. Klassindelningen är densamma som vid den statliga in— komstbeskattningen, Vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten är "klassefradragct" 11300 n. kr. i klass 1 och 22600 n. kr. i klass 2. På samma beskattningsunderlag som gäller för beräkning av kommunal itt- komstskatt utgår även en s. k. ”avgift till skattefördelningsfondcn" med 2970.
Vid bestämmandet av beskattningsunderlaget för statlig och kommunal inkomstskatt medges person bosatt i Norge bl.a. avdrag för kostnader i vissa förvärvskällor samt vissa personliga avdrag pågrund av försörjnings- plikt etc. Person bosatt utanför Norge ärinte berättigad till sådana avdrag.
Aktiebolag. kommanditaktiebolag eller sammanslutning med hemort i Norge beskattas i allmänhet såsom självständiga skattesubjekt. Avdrags— rätt för utdelning gäller för norska bolag vid beräkning av beskattningsbar vinst till statlig inkomstskatt i vissa fall. Utländska bolag har rätt till sådant avdrag, om det finns ett skatteavtal mellan staten i fråga som innehåller bestämmelser härom samt i vissa andra fall. Inhemska bolag m. 11. har rätt till avdrag till en skattefri fond och alla aktiebolag skall ha en reservfond. Den beskattningsbara bolagsvinst som uppkommer efter avdrag för utdel— ning beskattas till statlig inkomstskatt efter en skattesats av 27,8 % Aktie- bolag erlägger kommunal inkomstskatt för sin vinst samt också avgift till skattefördelningsfonden. sammanlagt högst 23 %. Norska aktieägare är fritagna från kommunal inkomstskatt på utdelningen. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsvinst har alltså upphävts. Utdelning från norskt aktiebolag till inhemska aktieägare beskattas endast i ett led. i aktieägarens hand med statlig inkomstskatt och hos det utdelande bolaget i form av kommunal inkomstskatt på bolagsvinsten. Vad gäller förmögen- hetsbeskattning betalar aktiebolag m. fl. 0.695.- som förmögenhetsskatt till staten. Norska aktiebolag är dock liksom fysiska personer skattskyldiga till en särskild kommunalskatt på fast egendom.
För utländsk aktieägare gäller. att källskatt tas ut med 25 % på bruttoutv delningen från norska bolag. om inte dubbelbeskattningsavtal föreskriver lägre skattesats. Utdelning från utländska bolag till mottagare i Norge är enligt norsk lag skattepliktig till såväl statlig som kommunal inkomstskatt.
Den kommunala lörmögenhetsskatten utgår efter en proportionell skat- tesats som kan variera mellan 0,4 och lå7'r. Skattskyldiga till den kommu- nala förmögenhetsskatten är endast fysiska personer och utländska bolag. Fysiska personer bosatta i Norge är i princip skattskyldiga för förmögen- hetstillgångar såväl inom landet som utomlands. Undantag gäller dock som jag nämnt tidigare för vissa tillgångar. t. ex. fastighet och rörelsetillgångari utlandet. Fysiska personer är skattskyldiga till staten för förmögenhelstill- gångar som överstiger 85000 n. kr. i skatteklass 0 och 1 samt 110000 n. kr. i skatteklass 2. Skatten är progressiv och skattesatsen uppgår i lägsta skiktet till 0.4 % och i högsta till Löf/iu
Prop. 1983/84: 19 140
Beträffande sjömän gäller en särskild sjömansskatt som påförs i stället för de statliga och kommunala inkomstskatterna och avgiften till skatteför— delningsfonden. Sjömansskatten är en definitiv källskatt som utgår på inkomst som förvärvas av sjömän genom tjänstgöring ombord på norskt fartyg. Lagstiftningen grundar sig på gemensamma nordiska principer och överensstämmer i stort sett med bestämmelserna om svensk sjömansskatt. Vidare kan nämnas att det finns en begränsad rätt att avräkna utländsk skatt på inkomst av personligt arbete utomlands från norsk skatt på samma inkomst. och rätt att vid beskattning i Norge av inkomst eller förmögenhet som omkostnad resp. skuld dra av utländsk skatt på samma inkomst eller förmögenhet. om skattelättnad inte kan ske på grund av andra interna regler eller enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.
4 Avtalets och protokollets innehåll
Avtalet är som jag nämnt tidigare uppbyggt på grundval av OECD:s modellavtal från år 1977. En rad avvikelser från modellavtalet förekommer emellertid. Dessa är av både formell och materiell natur. De formella avvikelserna är huvudsakligen betingade av att förevarande avtal är multi- lateralt medan OECD-avtalet är utformat som en modell för bilaterala avtal.
De materiella avvikelserna är i första hand föranledda av särdrag i de nordiska staternas skattelagstiftningar och i deras policy i fråga om dubbel- beskattningsavtal. Reglerna om beskattning av utdelning (art. 10). realisa- tionsvinst (art. 13) och pensioner (art. 18) utgör exempel på sådana avvi- kelser. Andra bestämmelser i förevarande avtal saknar motsvarighet i modellavtalet. t. ex. beskattningsreglerna i fråga om affärsverksamhet och anställning utanför en avtalsslutande stats kust (art. 21) samt om dödsbon (art. 24). Reglerna om begränsning av beskattningsrätten (art. 26) är föran- ledda av avtalets multilaterala karaktär och saknas därför givetvis i modell- avtalet. En särställning bland avvikelserna intar en del av bestämmelserna om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (art. 28). Även dessa bestämmelser får ses mot bakgrund av avtalets multilaterala karaktär. Slutligen har en del bestämmelser som finns i några av de nuvarande bilaterala avtalen införts i det multilaterala avtalet. t. ex. bestämmelser om möjlighet för de behöriga myndigheterna att i vissa fall ingå särskild över- enskommelse (art. 28 punkt 3). Avtalsbestämmelserna har införts dels i själva avtalet och dels i protokollet. Avtalet innehåller i princip de beskatt- ningsregler och andra bestämmelser som gäller mellan samtliga nordiska stater. medan i protokollet tagits in dels sadana bestämmelser som endast berör en del av staterna. t. ex. särregler som ansetts nödvändiga för att lösa skatteproblem som uppkommer mellan två stater på grund av att staterna har gemensam landgräns, och dels vissa tolkningsbestämmelser och andra
Prop. 1983/84: 19 141
bestämmelser som inte har den karaktär att de ansetts böra införas i själva avtalet.
Art. I anger på vilka personer avtalet tillämpas. Artikeln överensstäm— mer i sak med OECD:s modellavtal men har erhållit multilateral form. [ ur!. .? anges vilka skatter som omfattas av avtalet. Till skillnad från modell- avtalet omfattas inte skatter som utgår på sammanlagda beloppet av före- tags löneutbetalningar. Detta är i enlighet med praxis i gällande svenska bilaterala avtal. Uppräkningen i punkt 3 av de olika staternas skatter avser förhållandena vid avtalets undertecknande. Uppräkningen är uttömmande. Avtalet kan emellertid komma att gälla även senare införda skatter om dessa är av samma eller i huvudsak likartat slag som de uppräknade (punkt 4). Enligt pun/(1 5 tillämpas avtalet inte i något fall i fråga om särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning. Även skatter på arv och gåva ligger utanför avtalets tillämpningsområde. Sverige har emellertid särskilda bilaterala avtal för att undvika dubbelbeskattning av arv eller kvarlåtenskap med Danmark. Finland och Norge. Avtalet med Danmark kan tillämpas även beträffande gåva.
l art. 3 definieras vissa uttryck som förekommer i avtalet. Definitioner förekommer även i andra artiklar i avtalet. Sålunda definieras t.ex. uttryc- ket "fast driftställe" i art. 5 samt uttrycken "utdelning". "ränta" och "royalty" i de artiklar som behandlar beskattningen av dessa inkomstslag (art. 10. 11 och 12). Enligt art. 3 punkt I u) omfattar uttrycken "Dan- mark". "Finland". ”lsland". "Norge” och "Sverige" även det område utanför resp. stats territorialvatten som brukar betecknas "kontinental- sockeln". Beträffande Danmark. Finland och Norge utesluts vissa angivna områden. över vilka dessa stater har suveränitet. från avtalets tillämpning. Dessa bestämmelser överensstämmer med dem som gäller i nuvarande bilaterala svenska avtal med dessa stater. Förevarande avtal kan emeller- tid mcd stöd av bestämmelserna i art. 30 utvidgas till att omfatta även de undantagna områdena. Sådan utvidgning avses kunna göras genom diplo- matisk notväxling titan att avtalet behöver ändras. Beträffande det finska landskapet Åland förekommer motsvarande bestämmelser i nuvarande svensk—finska dubbelbeskattningsavtal ISFS 19771812. art. 3 punkt 1 a) och art. 28 punkt 1]. Bestämmelserna får ses mot bakgrund av de särskilda problem som uppkommit i fråga om beskattningen av åländska sjömän som är anställda ombord på svenska fartyg. Jag får i denna del hänvisa till det protokoll som upprättats mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall (SFS 1978: 698) och till vad dåvaran- de departementschefen anförde i samband med att protokollet förelades riksdagen för godkännande (prop. 1977f78: 18). Genom notväxling den 5 och den 21 oktober 1977 utvidgades det svensk—finska avtalet till att omfat— ta landskapet Åland beträffande den finska kommunalskatten. Meningen är att förevarande avtal skall utvidgas på motsvarande sätt sedan överens- kommelse träffats i de frågor som rör kommunalbeskattningen på Åland. ll Riksdagen ”83.584. ] sum/. Nr [9
Prop. [983/84: 19 142
Behörig myndighet i Sverige är enligt punkt I _q) finansministern eller den myndighet som får i uppdrag att handha frågor rörande avtalet. Frågor som rör tillämpningen av gällande bilaterala avtal och som enligt avtalen skall handläggas av behörig myndighet i Sverige, prövas av riksskatteverket. ()m ärendet emellertid bedöms vara av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen. skall dock riksskat- teverket med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Jag anser att motsvarande förfarande bör gälla vid tillämpningen av förevarande avtal.
Art. 4 ger regler för var en person skall anses ha hemvist i avtalets mening. Artikeln överensstämmeri sak helt med OECD:s modellavtal men har fått multilateral form.
En noggrann definition av uttrycket 'f/l'zst driftställe" är av avgörande betydelse för beskattningen av inkomst av rörelse. Ett företag i en stat som bedriver rörelse i en annan stat får beskattas i denna stat endast om företaget har fast driftställe där (art. 7). Innebörden av uttrycket fast driftställe har betydelse även för tillämpningen av den s. k. 183-dagarsre- geln i art. 15 punkt 2. En definition av uttrycket "fast driftställe" finns i art. 5. Artikeln följer helt motsvarande bestämmelser i modellavtalet.
Trots den mycket noggranna definitionen kommer artikeln erfarenhets- mässigt med all sannolikhet att ge upphov till ett stort antal tolkningstvis— ter. Det är naturligtvis inte möjligt att förutse och inom ramen för ett avtal reglera alla de situationer som kan uppkomma vid tillämpningen av arti- keln. Ett par fall som vållat svårigheter i praktiken har dock reglerats i punkt I av protokollet till avtalet. [ båda fallen gäller det tolkningen och tillämpningen av tolvmånadersregeln i art. 5 punkt 3. Det första fallet avser den situation då ett företag i en stat bedriver byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete i en annan stat på flera platser samtidigt och verksam- heten vid någon eller några av dessa platser. men inte alla. pågår mer än tolv månader. I det andra fallet gäller det ett företag i en stat som har flera på varandra följande byggnads-. anläggnings- eller installationsarbeten i en annan stat och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger tolv månader. l båda fallen kan de behöriga myndigheterna i de inblandade staterna försöka att genom överenskommelse avgöra om sådana platser tillsammans utgör fast driftställe i den andra staten. Bestämmelsen får ses som en utfyllnad av bestämmelserna om fast driftställe i art. 5. Liknande bestämmelser finns i det svenska avtalet med Spanien (SFS 1977: 75. punkt III i protokollet till avtalet).
Bestämmelser om beskattning av fast egendom har tagits in i art. 6. Punkterna 1—3 och 5 överensstämmer med OECD:s modellavtal men har fått multilateral form. Bestämmelserna lpllllk'lf'rllll 4 m-h .6 har införts pä finskt initiativ. De tar särskilt sikte på en i Finland vanlig form för disposi- tionsrätt till bostadslägenhet. nämligen innehav av aktie i bostadsaktiebo- lag. Liknande bestämmelser finns i gällande avtal mellan Sverige och Finland.
Prop. 1983/84: 19 143
Art. 7 reglerar beskattningen av rörelst'inkomst. Bortsett från den multi- laterala formen är artikeln identisk med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal. lnkotnst av rörelse som ett företag i en stat bedriver i en annan stat får beskattas i sistnämnda stat endast om rörelsen bedrivs från fast driftställe där. Beträffande uttrycket "fast driftställe" hänvisas till redogörelsen för art. 5.
I nuvarande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Norge finns särskilda bestämmelser om beskattning av rörelseinkomst för företag vars verksamhet avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar längs den svensk-norska riksgränsen (SFS 1972135. art. tass 2 och 3). Motsvarande bestämmelser har tagits in iprotnkollet till förevarande avtal. punkt II:! och 4. Samma regler gäller i förhållandet tnellan Finland och Norge (punkt 3).
l gällande svensk-danska dubbelbeskattningsavtal finns särskilda be- skattningsregler i fråga om rörelseinkomst som förvärvas i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund (SFS 1974: 27, art. 21 punkt 1). Motsvarande bestämmelser har tagits in lPI'OIUÅ'Hffl'l till förevarande avtal. punkt III: ].
Fast driftställe-principen i art. 7 vid beskattning av rörelseinkomst till- lämpas inte i fråga om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik. I enlighet med internationellt vedertagna regler. vilka återspeglas i OECD:s modellavtal. gäller här i stället att inkomsten beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning (art. 8). Förevarande avtal har emellertid ipunkt I försetts med en kompletterande beskattningsregel för det fall då den stat där företaget har sin verkliga ledning inte är företagets hemvist- stat. Regeln innebär i sådant fall att företagets vinst beskattas endast i företagets hemviststat i den mån den stat där den verkliga ledningen finns inte kan utnyttja beskattningsrätten enligt huvudregeln i punkt 1. Följande exempel kan illustret'a bestämmelserna. Ett rederi har hemvist i Norge men den verkliga ledningen finns i Sverige. Rederiet har även ett fast driftställe i Danmark. Enligt huvudregeln skall rederiets hela vinst beskat- tas i Sverige medan Norge och Danmark avstår från sin beskattningsrätt grundad på hemvist resp. fast driftställe. Sverige kan emellertid enligt intern skattelagstiftning endast beskatta den del av rederiets inkomst som är hänförlig till rörelse bedriven i Sverige. Huvudregeln innebär således att den inkomst sotn är hänförlig till verksamheten i Norge och Danmark blir obeskattad. Supplementärregeln innebär att Norge får beskatta den in- komst som är hänförlig till verksamheten i Norge och Danmark. Inkoms- ten får däremot inte till någon del beskattas i Danmark. 1 punkt ll-".'I i protokollet till avtalet ges särskilda regler för beskattningen i Danmark. Norge och Sverige av inkomst som förvärvas av Scandinavian Airlines Systetn (SAS). Punkt )” [protokollet innehåller ytterligare undantag från huvudregeln i art. 8 punkt 1. ()m sjöfarts- eller luftfartsföretag har flera delägare med hemvist i olika nordiska stater kan beskattningsrätten under vissa villkor delas upp mellan hemviststaterna.
Prop. 1983/84: 19 |44
Art. 9 ger myndigheterna möjlighet att ändra vinstfördelningen vid vissa transaktioner mellan företag med intressegemenskap. Artikeln överens- stämmer i princip med OECD:s modellavtal men utformningen av punkt 2 ansluter till nuvarande bilaterala avtal. Artikelns bestämmelser har för svensk del betydelse vid tillämpningen av 43å 1 mom. kommunalskattela- gen ( l928: 370).
Bestämmelserna om beskattning av utdelning i urt. l() ansluter till de principer som gäller enligt ()ECDzs modellavtal. Skattelagstiftningarna i de nordiska staterna är uppbyggda efter sinsemellan i stort sett enhetliga linjer. [ flera hänseenden föreligger dock viktiga nationella avvikelser. Detta gäller inte minst i fråga om principerna för beskattning av bolags- vinst och utdelning. Det har därför inte varit möjligt att uppnå enhetliga beskattningsregler i avtalet i fråga om utdelning. Beträffande skattesatsens höjd i källstaten gäller som huvudregel. i enlighet med OECD:s modellav- tal. att skatten inte får överstiga 15% eller. i vissa fall av utdelning mellan bolag. 5% av utdelningens bruttobelopp (punkt 3). Beträffande utdelning från bolag i Island får sistnämnda skattesats enligt punkt 4 höjas till 15 % i den mån utdelningen dragits av från det isländska bolagets inkomst vid beskattningen i Island. Som framgått av redovisningen för isländsk skatte- lagstiftning innehåller denna regler för att lindra den ekonomiska dubbel— beskattningen av utdelad bolagsvinst. Utdelad vinst får dras av vid bola- gets beskattning. dock högst med ett belopp motsvarande 5 (.:-72- av aktiekapi- talet. Liknande bestämmelser finns som jag nämnt tidigare i norsk skatte- lagstiftning. Avdragsrätten gäller emellertid här endast statsbeskattningen. Så länge denna avdragsrätt finns kvar. har Norge enligt punkt 5 rätt att ta ut källskatt på utdelningen med högst 15 % i stället för högst 5 %.
Enligt 54.5 kommunalskattelagen är utdelning mellan svenska bolag i regel undantagen från beskattning hos det mottagande bolaget. ] praktiskt taget samtliga svenska dubbelbeskattningsavtal har denna skattefrihet. med de villkor som gäller för skattefrihet för utdelning mellan svenska bolag. utvidgats till att avse även utdelning från bolag i den andra avtalsslu- tande staten. Liknande bestämmelser och avtalspraxis gäller även i några av de övriga nordiska staterna. [ punkt 8. första stycket. finns en sådan skattefrihetsregel. Eftersom bestämmelserna om skattefrihet i dansk skat- telagstiftning direkt avser även utdelning från utländska bolag. mäste be- stämmelsen utformas något annorlunda såvitt gäller utdelning till danskt bolag (punkt 8. andra stycket).
1 svenska dubbelbeskattningsavtal har reglerna om skattefrihet för utdel- ning ibland försetts med ytterligare villkor [se t. ex. avtalen med Schweiz (SFS l966:554). art. 2555. och med Nederländerna (SFS 1968z771). art. 2656]. Villkoren hänger samman med de holdingprivilegier och andra skattefrihetsregler som gäller enligt lagstiftningarna i dessa stater för bl.a. utdelning från utlandet. l förevarande avtal har skattefrihetsregeln inte försetts med sådana villkor. Undantag gäller dock i fråga om utdelning från
Prop. 1983/84: |9 145
danskt bolag (punkt 8. tredje stycket). Av redovisningen för dansk skatte- lagstiftning fratngär att utdelning från utlandet till ett danskt bolag i vissa fall inte blir beskattad i Danmark. I den mån detta är fallet och den mottagna utdelningen vidaretttdelas till annan stat föreligger inte sådan kedjebeskattning av bolagsvinsten som skattefrihetsregcln i punkt 8 avser att förhindra. I fråga om utdelning från danskt bolag till bolag i annan nordisk stat gäller därför. liksom enligt art. 1() pttnkt 4 i nuvarande avtal mellan Sverige och Danmark. ytterligare två alternativa villkor för skatte- friheten hos det mottagande bolaget i den tnän i denna utdelning ingår annan utdelning som det danska bolaget mottagit från bolag i stat utanför det nordiska avtalsområdet. Det första villkoret [punkt 8. tredje stycket a)] är att utdelningen från sistnämnda bolag beskattats i Danmark. I sådant fall gäller skattefrihetsregcln i första stycket. Har utdelningen från det icke- nordiska bolaget däremot inte beskattats i Danmark gäller skattefrihets— regeln för denna del endast om utdelningen från det icke-nordiska bola- get hade varit skattefri hos det mottagande bolaget om detta bolag direkt hade innehaft aktierna i det icke-nordiska bolaget [punkt 8. tredje stycket b)]. Situationen kan illustreras med följande exempel. Ett svenskt bolag har ett helägt dotterbolagi Danmark. Det danska bolaget har i sin tur ett dotterbolag i Storbritannien. Utdelningen från det brittiska bolaget till det danska beskattas inte i Danmark. Det mottagna beloppet vidareutdelas till det svenska moderbolaget. Det första villkoret i punkt 8. tredje stycket a) är alltså inte uppfyllt. Om emellertid aktierna i det brittiska avtalet innehafts direkt av det svenska bolaget och inte via det danska. kunde utdelningen från det brittiska bolaget ha varit skattefri i Sverige på grund av bestämmelserna i art. XXlll punkt (3) i det svensk-brittiska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1968: 769). Villkoret i punkt 8. tredje stycket b) för skattefrihet för utdelningen från det danska dotterbolaget är då uppfyllt. Om i exemplet det danska bolaget i stället har ett dotterbolag i en stat med vilken Sverige inte har dubbelbeskattningsavtal. t.ex. Venc- zucla. kan fråga uppkomma om villkoret i punkt 8. tredje stycket b) är uppfyllt om utdelning hade skett direkt från Venezuela till det svenska bolaget och i sådant fall hade förklarats vara skattefri efter ansökan om dispens enligt punkt 5 av anvisningarna till 54.51 kommunalskattelagen. Enligt min mening är villkoret inte uppfyllt i ett sådant fall. Frågan om skattefrihet skall kunna avgöras av bcskattningsmyndighet genom en di— rekt tillämpning av förevarande avtal eller med stöd av regler i annat dubbclbeskattningsavtal. En annan tolkning skulle innebära krav på pröv- ning av en hypotetisk ansökan om dispens. något som får anses uteslutet.
Även i fråga om tttdelning från isländskt bolag gäller visst undantag från bestämmelserna om skattefrihet för utdelning (punkt S.]j'iirdc stycket). Jag nämnde tidigare att isländskt bolag har rätt att vid inkomstbeskattningen i lsland göra avdrag för utdelad vinst med högst ett belopp motsvarande 5 C?- av aktiekapitalet. I den mån sådant avdrag skett och utdelningsmottagaren
Prop. 1983/84: 19 l46
har hemvist i annan nordisk stat behöver detma stat inte undanta denna del av utdelningen från beskattning. eftersom någon kedjebeskattningssitua- tion inte föreligger.
Enligt art. l() punkt 5 i gällande svensk-danska dubbelbeskattningsavtal kan de behöriga myndigheterna komma överens om att institutioner. som på grund av sitt ändamål är undantagna från skatt på utdelning i sitt hemland. skall vara fria från källskatt pä utdelning i den andra staten. Riksskatteverket har träffat en sådan överenskommelse med dansk myn- dighet i april ochjuni l975 avseende sex uppräknade danska institutioner. Motsvarande bestämmelser med bemyndigande finns intagna i punkt 9 i förevarande avtal.
Art. l() punkt 4 i OECD:s modellavtal föreskriver att de begränsningar i källstatens beskattningsrätt till 5 resp. 15% som gäller enligt punkt 2 i artikeln inte behöver iakttas om utdelningsmottagaren har ett fast drift- ställe eller en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke i källsta- ten och utdelningen har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från driftstället'eller anordningen. Motsvarande beståtnmelse finns i förevarande avtal ipunkt 2. Bestämmelsen har emellertid formulerats om med hänsyn till avtalets multilaterala form. Bestämmelserna i punkt III:! i pmtokollet kan bli tillämpliga på utdelning sotn beskattas enligt föreva- rande punkt. Punkten har berörts vid redogörelsen för art. 7.
Enligt punkt 3 (1) får källskattesatsen vid utdelning mellan bolag i regel inte överstiga 5 (::.-7 av tttdelningens brttttobelopp. Denna begränsning gäller dock inte om utdelningsmottagaren är t.ex. ""personsammanslutning"". Med hänsyn till att detta uttryck har olika innebörd i de olika staterna har uttrycket definierats i punkt II.
Beskattningen av ränta regleras i urt. /I. Sådan inkomst beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat (punkt 1) om inte den fordran för vilken räntan betalas har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttaga- ren har i källstaten (punkt 2). Beträffande utformningen av denna punkt får jag hänvisa till vad jag nyss anförde i fråga om motsvarande bestämmelse i art. lt") punkt 2. Bestämmelserna i punkt III.-I [protokollet kan bli tillämp- liga på ränta sotn beskattas enligt förevarande punkt. Jag får i denna del hänvisa till min redogörelse för art. 7. Art. ll överensstämmer i övrigt i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal.
Royalty beskattas enligt art. [2 endast i inkomsttagarens hemviststat (punkt I) om inte den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i källstaten (punkt 2). Beträffande utformningen av denna punkt får jag hänvisa till vad jag tidigare anfört i fråga om motsvarande bestämmelse i art. lO punkt 2. Bestämmelserna i punkt III.-I iprntukollct kan bli tillämp- liga på royalty som beskattas enligt förevarande punkt. Jag får hänvisa till
Prop. 1983/84: 19 147
min redogörelse för art. 7. Art. lZ överensstämmer i övrigt i sak med motsvarande bestämmelser i ()ECDzs modellavtal.
Från finsk sida framfördes under förhandlingarna önskemål om att avta- let borde medge källstaten rätt att ta ut skatt efter en begränsad skattesats på s. k. industriell royalty. De övriga staterna motsatte sig emellertid en sådan bestämmelse. Enighet nåddes om att förhandlingar i frågan skullle tas tipp om Finland enligt dubbelbeskattningsavtal med flertalet av de andra industrialiserade medlemsstaterna i OECD skulle tillerkännas rätt att ta ut skatt på industriell royalty som betalas från Finland. Föreskrift härom finns ipunkt VI iprotokullct.
l art. [3 finns regler om beskattning av realisatiansvinst. Vinst på grund av överlåtelse av fast egendom får i enlighet med OECD:s modellavtal beskattas i den stat där egendomen är belägen (punkt I). Bestämmelsen i punkt 2 har införts på begäran av Finland. Beträffande bakgrunden till bestämmelsen fårjag hänvisa till min redovisning av bestämmelserna i art. 6 punkterna 4 och 6. Punkt 3 överensstämmer i sak helt med motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal. Bestämmelserna i punkt Ill: 2 i proto- kollet kan bli tillämpliga på vinst som beskattas enligt förevarande punkt. Beträffande bakgrunden till bestämmelsen får jag hänvisa till min redogö- relse för art. 7. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg beskattas enligt punkt 4. första meningen. i avtalet endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Beträffande punktens andra maning får jag hänvisa till min tidigare redogörelse för motsvarande bestämmelse i art. 8 punkt l. Vid redogörelsen för reglerna om inkomstbeskattning av sjö- farts- och luftfartsft'iretag i art. 8 punkt ] nämnde jag även att vissa specialregler. innebärande uppdelning av beskattningsrätten. tagits in i avtalet för de fall då sådant företag har flera delägare med hemvist i olika stater (punkt V iprutokollct). Motsvarande uppdelning kan enligt samma punkt i protokollet ske vid realisationsvinstbeskattning. Beträffande be- skattning av SAS finns särskilda bestämmelser i punkt IV:] ipratakollct. Vinst vid överlåtelse av annan egendom beskattas i regel endast i överlå- tarens hemviststat (punkt 5). Undantag från denna regel föreskriVs i punk- terna () och 7 i avtalet. Dessa har oförändrade förts över från det svensk- norska dubbelbeskattningsavtalet (SFS l972: 35. art. 13 åå 5 och 6: se även prop. 197]: (72 s. 44—45). Bestämmelsen i punkt 7 har motsvarighet i tlera svenska dubbelbeskattningsavtal som ingåtts under senare år. Bestämmel- sen har betydelse för tillämpningen av 35s3 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen. Såsom riksskatteverket påpekat kan det undantags- vis förekomma att fall som omfattas av de särskilda bestämmelserna i punkterna () och 7 även täcks av den generella regeln i punkt 2. Denna situation är emellertid svår att undvika och bör accepteras om man vid sidan av en generell bestämmelse även vill ha särskilda regler för att tillgodose vissa nationella intressen.
Prop. 1983/84: 19 148
Bestämmelserna i art. 14 om beskattning av inkomst av självständig _vrkexutr'iming överensstämmer i sak helt med OECD:s modellavtal. De principer som enligt an. 7 tillämpas vid beskattning av inkomst av rörelse gäller även här. Bestämmelserna i punkt III.'3 [protokollet kan komma att beröra inkomst av förevarande slag.
Art. 15 reglerar beskattningen av inkomst av enskild tjänst. Artikeln följer de huvudprinciper som gäller enligt OECD:s modellavtal. lnkomsten får således i regel beskattas i den stat där arbetet uförs (punkt 1). Undantag gäller vid visst korttidsarbete enligt den s. k. l83-dagarsregcln. som tagits in ipunkt 2.
Mellan de nordiska staterna gäller enligt de nuvarande avtalen särskilda. från OECD-avtalet delvis avvikande beskattningsregler i fråga om perso- nal som är anställd ombord på skepp eller luftfartyg. Beträffande ombord- anställda på skepp är detta betingat av att i de nordiska staterna utom lsland speciella och sinsemellan likartade regler gäller i fråga om sjömans- bcskattningen. vilka tillkommit genom nordiskt samarbete. De nuvarande bilaterala bestämmelserna har i huvudsak oförändrade förts över till före- varande avtal (punkt 3).
I protokollet till avtalet har tagits in en rad särbcståmmelscr som berör tillämpningen av art. l5. Enligt punkt II:.” och 4 gäller särskilda regler för beskattningen av inkomst av arbete som avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar längs riksgränsen mellan Sverige och Norge. Motsvarande bestämmelser gäller i förhållandet mellan Finland och Norge (punkt II.'3). Som jag nämnt tidigare i samband med redogörelsen för art. 7 tillämpas här samma principer som vid beskattningen av de företag som är verksamma med uppsättning och underhåll av renstängsel (punkt 11: |). Jag har tidigare i samband med redogörelsen för bestämmelserna i art. 7 och It)—14 även redogjort för de särskilda beskattningsregler som avses bli tillämpade i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund. Sårbestämmelser i detta hänseende avses gälla även beträffande arbetsinkomst (punkt III.-3). Enligt punkt IV:.7 tillämpas bestämmelserna i art. l5 punkt 3 b) även i fråga om SAS.
! gällande svenska bilaterala avtal med Danmark. Finland och Norge har tagits in särskilda beskattningsregler i fråga om s. k. "gränsgängare". Sådana regler finns också i avtalet mellan Finland och Norge. Med gräns- gångare avses vanligen person som har hemvist och regelmässigt tippe- håller sig i sin fasta bostad i gränskommun i en stat och sotn utför arbete i sådan kommun i angränsande stat. Gränsgångare beskattas endast i hem- viststaten för inkomst av anställning i angränsande stat. Även förevarande avtal innehåller motsvarande regler för beskattning av gränsgångare (punk- tarna VII och VIII iprotoktdlat). De föreslagna reglerna avser emellertid endast förhållandet mellan Sverige och Finland. Sverige och Norge samt Finland och Norge. Avsaknaden av landgräns mellan Sverige och Dan— mark har medfört att nuvarande gränsgångarregel i Sveriges avtal med
Prop. l983/84: 19 149
Danmark fått en särskild utformning. Regeln har emellertid i praktiken fått en betydligt vidare innebörd än som var avsett. Både på svensk och dansk sida framfördes därför önskemål om att regeln borde formuleras om eller slopas. Det sistnämnda alternativet valdes. För att medge en skälig tid för anpassning till de nya reglerna har emellertid föreskrivits att nuvarande bestämmelser i avtalet mellan Sverige och Danmark tillämpas under en övergångstid av tre år (punkt XII.'I iprotuknllvt).
Enligt art. lö får .YIer/St'aFHM!!! och liknande ersättning. som betalas frän bolag med hemvist i en stat, beskattas i denna stat. Bestämmelsen överensstämmer helt med motsvarande regel i OECD:s modellavtal.
Ersättning som artister och idrottsmän förvärvar i denna egenskap får alltid beskattas i den stat där verksamheten bedrivs (art. I7punkt I). Detta gäller oavsett om inkomsttagaren är anställd eller är fri yrkesutövare. Bestämmelserna om stadigvarande anordning i art. 14 och 183-dagarsre- geln i art. 15 gäller alltså inte. Bestämmelserna i punkt 2 har till syfte att förhindra att beskattningsregeln i punkt [ kringgäs genom bildande av s.k. artistbolag e. d. Båda punkterna överensstämmer i sak med OECD:s mo- dellavtal. Bestämmelsen i punkt 3 avser att förhindra att ersättning helt undgår skatt om den stat där verksamheten utövas enligt sin lagstiftning inte kan beskatta ersättningen. Såsom riksskatteverket påpekat saknar bestämmelsen betydelse för svensk del eftersom Sverige tillämpar den s. k. credit of tax-(avräknings-tmetoden för att undanröja dubbelbeskattning. vilket innebär. att en artist eller idrottsman med hemvist i Sverige alltid beskattas för ersättningen. även om verksamheten utförs i annat nordiskt land. Jag återkommer senare till denna fråga i samband med redogörelsen för art. 25 i avtalet.
Beskattningen av pension. livränta och utbetalning enligt social/ug- stiftning behandlas i att 18. Sådan inkomst beskattas endast i den stat varifrån utbetalning sker. Artikeln omfattar även pension på grund av offentlig tjänst. Bestämmelsen innebär en ändring ijämförelse med flera av de nuvarande bilaterala avtalen och medför att de svenska interna reglerna om beskattning av sådana utbetalningar till person bosatt utomlands kan tillämpas till fullo.
Såsom riksskatteverket påpekat kan dock i vissa undantagsfall regelns utformning komma att medföra att pension på grund av enskild tjänst. som betalas från Sverige till person med hemvist i annat nordiskt land. undgår beskattning. Enligt punkt 2 av anvisningarna till 53 & kommunalskattela- gen kan pension pågrund av enskild tjänst. som betalas till person som är bosatt utomlands. beskattas i Sverige endast om den tidigare verksamhe- ten huvudsakligen utövats här. Om svensk pension, som utgår pågrund av enskild tjänst som huvudsakligen utövats utanför Sverige. betalas till per- son med hemvist i annat nordiskt land kan Sverige inte utnyttja sin beskatt- ningsrätt enligt art. 18 medan artikeln samtidigt förhindrar beskattning i den stat där pensionstagaren har hemvist. Det kan nämnas att motsvaran-
Prop. 1983/84: 19 150
de situation kan uppkomma även i Finland i fråga om finska pensioner. En sådan följd av en samtidig tillämpning av intern rätt och en avtalsbestäm- melse kan i vissa lägen vara svår att undgå men bör givetvis i möjligaste mån undvikas. Artikeln hade under ett tidigare skede av avtalsförhandling- arna en annan lydelse som inte medförde denna situation för Sverige och Finland men väl för Norge. Genom en särskild bestämmelse i punkt [X i protokollet kunde dock Norge förhindra att en sådan situation uppkom.
1 förhandlingarnas slutskede fick artikeln sin nuvarande lydelse. varvid den tidigare nämnda konsekvensen av artikelns utformning inte observera— des. När förslag till ändring sedermera lades fram från svensk och finsk sida kunde Danmark av konstitutionella skäl inte bifalla förslaget eftersom avtalet där redan hade godkänts. Vissa smärre ändringsförslag har efter paraferingen också aktualiserats av några av de andra staterna. För att inte ikraftträdandet av avtalet skulle fördröjas har man emellertid enats om att senare ta upp förhandlingar om dessa ändringsförslag. Sådana förhandling- ar kommer att påbörjas redan under hösten 1983. Därvid kommer givetvis även frågan om beskattningen av svenska och finska pensioner att tas upp. Det är därför sannolikt att avtalet inom en nära framtid kommer att få en tillfredsställande utformning när det gäller beskattningsrätten i den spe- ciella situation som här redogjorts för.
Art. 19 behandlar beskattningen av inkomst av offentlig tjänst. dock inte pension. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med motsvarande regel i OECD:s modellavtal. Bestämmelsen i punkt 2 r) har dock ingen motsvarighet i modellavtalet. Bestämmelsen. som avser att förhindra att inkomst av offentlig tjänst blir helt obeskattad. saknar materiell betydelse för svensk del. eftersom ersättning pågrund av svensk offentlig tjänst alltid kan beskattas i Sverige enligt kommunalskattelagen och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
[ samband med den tidigare redogörelsen för bestämmelserna i art. 15 om beskattning av inkomst av enskild tjänst nämnde jag att särskilda undantagsregler gäller för s.k. gränsgångare. dvs. en person som bor i en gränskommun i en stat och arbetar i sådan kommun i en angränsande stat. Enligt gällande bilaterala avtal mellan Sverige och Norge tillämpas gräns- gångarbestämmelserna endast i fråga om inkomst av enskild tjänst. I det nya avtalet avses bestämmelserna gälla även beträffande inkomst av of- fentlig tjänst (punkt VIII iprotokollt't). I förhållande till Finland avses dock gränsgångarbestämmelserna enligt finskt önskemål även i fortsättningen bli tillämpliga endast i fråga om inkomst av enskild tjänst (punkt VII i protokollet). — Bestämmelsen ipunktlll:3 iprotokollct gäller även beträf- fande offentlig tjänst. Jag får hänvisa till min redogörelse för art. 7.
Pension på grund av offentlig tjänst beskattas som jag tidigare nätnnt enligt art. 18. I detta hänseende avviker avtalet från OECD:s modellavtal. som tillämpar samma beskattningsprinciper för pension som för lön (art. 19 punkt 2 i modellavtalet).
Prop. 1983/84: 19 151
Gällande bilaterala internordiska avtal innehåller särskilda. gynnsamma beskattningsregler för studerande och praktikanter. Även i förevarande avtal finns sådana bestämmelser (ort. 20). Det har emellertid därutöver ansetts motiverat att medge studerande och praktikanter med hemvist i Island särskilt förmånlig skattebchandling vid arbete i annat nordiskt land. Regler härom har tagits in i punkt )( i protokollet. — De särskilda bestäm- melserna ipunkt III:3 iprotoko/lt't gäller även i fråga om studerande och praktikanter. Beträffande bakgrunden till bestämmelserna hänvisas till redovisningen för art. 7.
Under senare år har utforskning och utvinning av gas och olja utanför kusten ('"offshore-verksamhet”") fått en allt större betydelse för ekonomin. särskilt i Norge men även i Danmark. Utvinningen av dessa naturförekom— Ster har givetvis attraherat utländska företag och utländsk arbetskraft. Därvid har också skattefrågorna kommit i blickpunkten. De särskilda förhållanden under vilka denna verksamhet bedrivs har medfört att de regler som normalt gäller i dubbelbeskattningsavtal beträffande beskatt- ning av inkomst av rörelse. fritt yrke och tjänst endast i undantagsfall ger ett tillfredsställande resultat. I fråga om plats för utvinning av naturtill- gångar föreskrivs i urt. 5 punkt Zj) att sådan plats utgör fast driftställe. medan plats för utforskning av sådana tillgångar inte omfattas av bestäm- melsen. Problemet har observerats av OECD:s skattekommitte (punkt 14 i kommentaren till art. 5 i modellavtalet), som givit avtalsslutande stater stor frihet att bestämtna vilka avtalsregler sotn skall gälla för beskattningen av-sådan verksamhet. I förevarande avtal har samtliga regler om bcskatt- ning av inkomst av ((flärst'c'rksutn/tet (u'h anställning utan/iir kusten sam- manförts i ort. Zl. Bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande avtal. Bestämmelserna har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med de regler som finns i Norges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien. Företag som bedriver verksamhet av förevarande slag i annan stat anses ha fast driftställe där om inte verksamheten pågår högst 30 dagar under en tidrymd av 12 månader. Beträffande anställda gäller motsvarande regler för deras arbetsinkomst. Det hör påpekas. att bestämmelserna avser verk- samhet bäde på kontinentalsockcln och på den del av havsbotten sotn befinner sig inom en stats territorialvatten (punkt 7). Riksskatteverket förutser svårigheter med tolkningen av uttrycket "affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av tiatut'tillgåtigät"' i art. 21 punkt 1 och begär ett tolkningsuttalande i ett visst angivet exempel. "Det är emellertid enligt min mening inte lämpligt att i detta sammanhang bedöma hur en avtalsregcl skall tolkas och tillämpas i ett enskilt fall. Verksamhet av förevarande slag bedrivs i ett stort antal olika former och konstella- tioner. Frägan om tolkningen av artikeln i ett enskilt fall får behandlas av skattemyndigheter och domstolar på vanligt sätt. Uppkommer tvist med annan stat om tolkningen kan frågan lösas med hjälp av bestämmelserna i art. 28 om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse.
Prop. 1983/84: 19 157
Inkomst som inte har behandlats i art. (i—Zl. beskattas enligt art. 22 punkt I endast i inkomsttagarcns hemviststat. Undantag frän denna regel gäller i de fall som anges i art. 22 punkt 2. Bestämmelsen ansluteri princip till motsvarande regler i OECD:s modellavtal.
Förmögenhet beskattas enligt bestämmelserna i art. 23. Artikeln över— ensstätnmer i allt väsentligt med motsvarande bestämtnclscr i modellavta- let. Beträffande bestämmelsen i punkt 2 hänvisas till den tidigare redogö— relsen för art. 6 punkterna 4 och 6. Bestämmelsen ipunkt 3. andra mening— en. har införts av samma skäl som motsvarande bestämmelser i art. 8 punkt 1. första meningen. och art. 13 punkt 4. andra meningen. Jag får hänvisa till redogörelsen för dessa bestämmelser.
Även i fråga om förmögenhetsbeskattningen finns särskilda bestämmel- ser för SAS (punkt IV iprotokollet). Beträffande bestämmelserna i punkt )" iprotokollet får jag hänvisa till min redovisning vid art. 8 och 13. Vidare gäller de särskilda skattereglerna vid byggandet och driften av fasta förbin- delser över Öresund även vid förmögenhetsbeskattningen (punkt III.-4 i protokollet).
Bestämmelsen i art. 24 avser att förhindra att inkomst eller förmögenhet som förvärvas resp. innehas av dödsbo beskattas både hos dödsboet och hos dödsbodelägare. Motsvarande regel finns i nuvarande svenska avtal med Finland och Island.
Bestämmelserna om tmdanriiiande ar dubba/beskaltning finns i art. 25 (metodartikeln). Sverige. Danmark och Finland tillämpar i princip credit of tax-(avräknings-)metodcn (punkterna ]. 2 och 5) medan lsland och Norge tillämpar exempt—tundantagande-)metoden (punkterna 3 oe/t 4). Avtalet förutser emellertid att lsland och Norge senare kan kotnma att vilja ändra sina metodbestämmelser (punkt XI iprotokollet). Även Sverige tillämpar emellertid exempt-metoden i de fall då inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall beskattas endast i annan nordisk stat (punkt 5 ('). Vid tillämp- ningen av credit of tax-metoden i Sverige skall inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet fär beskattas i annan nordisk stat. medräknas i beskatt- ningsunderlaget i Sverige om inkomsttagaren resp. förmögenhetsinneha- varen har hemvist här. Dubbelbcskattning undanröjs genom att den ut- ländska skatten avräknas mot den svenska (punkt 5 (1). Vid avräkningen av utländsk inkomstskatt iakttas även de nya avräkningsreglerna i 24—26 se” lagen om statlig inkomstskatt. I fall som avses ipunkt 5 d) skall avräkning ske i Sverige även om inkomsttagaren inte har hemvist i Sverige utan i annan nordisk stat. Motsvarande regel finns i nuvarande svenska avtal med Danmark. Finland och Norge. ] punkt 5 b) föreskrivs att avräkning i Sverige av finsk skatt i Vissa fall skall ske även då den finska skatten helt eller delvis eftergivits. s.k. "matching credit". Motsvarande bestämmelse finns i gällande svensk-finska avtal (SFS 1977:812. art. 24 punkt 4: jfr prop. 1973: 179 s. 5 och 13). Jag får också hänvisa till min tidigare redogö— relse för finsk skattelagstiftning.
Prop. I983/84: 19 153
I vissa artiklar i avtalet föreskrivs att inkomst eller förmögenhet skall beskattas endast i en stat. Art. 11 föreskriver exempelvis. att ränta. som person med hemvist i en stat förvärvar från annan stat. beskattas endast i hemviststaten. Genom en sådan regel utesluts således samtliga andra av- talssltttandc stater från beskattningsrätt. I andra artiklar föreskrivs emel- lertid att en stat får beskatta viss inkomst. Art. 6 föreskriver sålunda att inkomst. som person med hemvist i en stat förvärvar av fast egendom belägen i annan stat. får beskattas i denna andra stat. En person. som är bosatt i staten A enligt dess lagstiftning men även bosatt i staten B enligt dess lagstiftning. innehar en fastighet belägen i staten C. Inkomsten av fastigheten får enligt art. 6 beskattas i C men varken A eller B utesluts från beskattningsrätt. (')m intern lagstiftning i A och B medger beskattning av inkomsten kan således beskattning i tre stater uppkomma. Avsikten med art. 26 om begränsning av heskattningsrätten är att förhindra sådan be- skattning. (.)m B är hemviststat enligt avtalet medför art. 26 att inkomsten får beskattas i C och B medan A utesluts från beskattningsrätt. B undanrö- jer dubbelbeskattning genom credit oftax eller exempt. En liknande situa- tion kan uppkomma om en person är medborgare i A och bosatt i B och A kan beskatta sina egna medborgare för all deras inkomst. Bestämmelsen i art. 26 förhindrar A från att utnyttja sitt beskattningsanspräk.
Sedvanliga regler om _fi'irbud mot diskriminering har tagits in i art. 27. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med motsvarande regler i OECD:s modellavtal. Bestämmelserna i punkt 2 andra .t't_t'('ket andra me- ningen orlt tredje stycket har dock överförts från de nuvarande svenska avtalen med Finland och Norge. I fråga om bakgrunden till dessa regler får jag hänvisa till vad dåvarande departementschefen anförde i samband med att avtalet med Norge förelades riksdagen för godkännande (prop. 1971: 172. s. 51). Även bestämmelsen i punkt 5 har motsvarighet i gällande svensk-norska avtal.
Art. 28 behandlat"_/?'ir_/hrandet vid t'intsw'sidig ("ii't'renskmnmelse. Bestäm— melserna i punkterna I och 2 överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Punkt .? första stycket. första me- ningen. hari huvudsak oförändrad överförts från det multilaterala nordis- ka handräckningstwtalet (SFS 1981909). Punkt _? första stycket. andra meningen. är hämtad från gällande bilaterala_svensk-ftnska avtal. Vid förhandlingarnt't har emellertid enighet rätt om att ett multilateralt avtal kräver ett tner utbyggt system för lösning av tolknings- och tillämpnings— tvister än ett bilateralt. Av särskild vikt är här att tolkning och tillämpning så längt möjligt blir enhetlig inom hela avtalsområdet. Bestämmelserna i punkt .? andra stycket har införts i detta syfte. Innehållet överensstämmeri huvudsak med motsvarande bestämmelser i art. 2() andra stycket. andra meningen. och tredje stycket i det multilaterala nordiska handräckningsav- talet.
.—1rtikel 29 innehäller sedvanliga regler om diplmnatiskafr.")retriitlart- oe/t konsulära tjänstemän.
Prop. 1983/84: 19 154
Enligt art. 3 punkt 1 a) tredje stycket i avtalet utesluts vissa danska. finska och norska områden från avtalets tillämplighetsomräde. Avtalet kan. som jag tidigare påpekat. enligt art. 30 genom diplomatisk notväxling utvidgas till dessa områden.
OECD:s modellavtal (art. 26) innehäller bestätnmelser om utbyte av upplysningar för taxeringsändamäl. Förevarande avtal saknar sådana be- stämmelser. Anledningen härtill är att det multilaterala nordiska handräck- ningsavtalet. som ingicks är 1972. innehäller bestämmelser om utbyte av sådana upplysningar och om annan administrativ handräckning i skatte- ärenden.
Avtalet träder enligt art. 31 i kraft 30 dagar efter den dag då samtliga stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena att de åtgärder vidtagits som krävs för ikraftträdande i resp. stat. Sedan avtalet trätt i kraft tillämpas det i fråga om inkomst som förvärvas fr.o.m. den 1 januari närmast efter ikraftträdandet och i fråga om förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. De nuvarande bilaterala avtal som räknas upp i art. 31 punkt 3 upphör att gälla i och med att förevarande avtal börjar tillämpas. Som jag tidigare påpekat i samband med redogörelsen för att. 15 i avtalet kotnmer dock den s. k. gränsgångarregeln i art. 15 punkt 4 i avtalet mellan Sverige och Danmark att gälla under en övergångstid av tre kalenderår efter det att förevarande avtal trätt i kraft (punkt XII."! iprotokollet).
Mellan Sverige och Finland gäller en överenskommelse om flottning i Torne och Muonio gränsälvar (SFS 1949: 183). ] överenskommelsen finns bestämmelser om bl.a. skattefrihet för llottningsföretag som bildats för att handha (lottningen i dessa älvars flottled. Förevarande avtal påverkar inte giltigheten av denna överenskommelse (punkt XII:2 iprotnkuliet). Mot- svarande gäller enligt punkt XII:3 iprotokollet beträffande avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av LKAB:s inkomster (SFS 1979: 26).
5 Föredragandens överväganden
Samarbetet mellan de nordiska staterna pä skatteområdet är av gammalt datum. De första fullständiga dubbelbeskattningsavtalen ingicks redan på 1930-talet. De nuvarande svenska avtalen med övriga nordiska stater utom lsland tillkom under åren 1971—1973. Sedan frågan om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EF'l'Azs medlemsstater fätt skjutas på framtiden beslöt de nordiska staterna att påbörja arbetet med ett nordiskt multilateralt avtal. Ett första steg togs genom det tidigare nämnda nordiska handräckningsavtalet är 1972. Arbetet med förevarande avtal påbörjades strax därefter.
De nordiska staternas skattelagstiftningar är i sina huvuddrag sinsemel-
Prop. 1983/84: 19 155
lan likartade. Väsentliga nationella avvikelser förekommer emellertid. Det är därför ett tidsödande och tekniskt komplicerat arbete som nu i princip avslutats även om vissa frågor kommer att tas upp till förnyade diskussio— ner. Avtalsförhandlingarna har utgått frän OECD:s modellavtal är 1977 och det färdiga avtalet anslttter i väsentliga delar till modellavtalet. Många av de avvikelser från modellavtalet som förekommer har sitt ttrsprttng i gällande bilaterala avtal.
Säsom framgår av 25 i den föreslagna lagen skall avtalet tillämpas endast i den mån det medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige sotn annars skulle föreligga. Lagen är vidare tämligen okomplicerad och ansluter tekniskt till andra. motsvarande lagar om dubbelbeskattningsav- tal. Jag anser pä grttnd härav att lagrådet inte behöver höras i detta ärende.
6. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att anta ett inom linansdeparte- mentet upprättat förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mel- lan Sverige. Danmark. Finland, lsland och Norge.
7. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Prop. 1983/84: 19 156
lnnehåH
Propositionen ................................................ l Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Propositionens lagförslag ...................................... 2 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1983—09—22 ......... 130 ) lnledning ................................................. 130 2 Lagförslaget .............................................. 132 3 Skattelagstiftningen i övriga nordiska stater .................. 132 4 Avtalets och protokollets innehäll ........................... 140 5 Föredraganden ............................................ 154 6 Hemställan ............................................... 155 7 Beslut ................................................... 155
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983