Prop. 1984/85:35

om styrelseordförande i affärsbank

Prop. 1984/85: 35

Regeringens proposition 1984/85 : 35

om styrelseordförande i affärsbank;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ordföranden i en affärsbanksstyrelse skall väljas av styrelsen och att detta val skall underställas regeringen för godkännande. Regeringens godkännande skall lämnas om den av styrelsen valde ordföranden kan förväntas verka för att såväl bankens som samhäl- lets intressen kommer att beaktas i bankens verksamhet. Om godkännande inte lämnas skall regeringen utse annan ledamot i bankens styrelse till ordförande. Lagändringen föreslås träda i kraft den ljanuari 1985.

] Riksdagen 1984/85 I saml. Nr 35

Prop. 1984/85: 35

Förslag till

|»)

Lag om ändring i lagen (1955: l83) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 77 5 lagen (1955: 183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

775

"Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Har bolagsstäm- man ej utsett ordförande eller skall, där en ellerjlera ledamöter tillsatts i annan ordning än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej enligt bolagsordningen tillika vara styrelsens ordförande, skall styrel- sen välja ordförande. Vid lika rös- tetal skall valet avgöras genom lott- ning. .

Verkställande direktör eller an- nan befattningshavare i banken må icke vara ordförande.

Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Denne väljs av styrelsen. om inte annat följer av andra stycket. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Verkställande direktör eller annan befattningshavare i banken får inte vara ordförande.

Styrelsens val av ordförande skall utan dröjsmål underställas re- geringen för godkännande. Rege- ringen skall godkänna styrelsens val, om den valde kan förväntas verka för att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i verk- samheten. Om valet inte godkänns skall regeringen istället utse en an- nan ledamat av styrelsen till ordfö- rande.

Regeringens godkännande enligt andra stycket gäller tills vidare. Vid omval av en ordförande som tidi- gare har godkänts av regeringen krävs inte ny underställning. Rege- ringen får återkalla sitt godkännan- de, om ordföranden inte längre uppfyller de villkorför godkännan- de av val som anges i andra stycket. Om regeringen har utsett ordföranden får uppdraget återkal- las när som helst.

Om ett godkännande har återkal- lats skall bestämmelserna i första stycket tillämpas. Detsamma gäller om ett uppdrag har återkallats eller av annat skäl upphört.

Intill dess att styrelsens val av ordförande har prövats av rege- ringen. skall den av styrelsen ut- sedde ledamoten vara ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och skall tillämpas vid val av ordförande som sker efter ikraftträdandet.

Prop. 1984/85: 35 '- 3

Utdrag HNANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-(19-13

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden ]. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Gustafsson. Leijon. Hjelm—Wallén. Peterson, Anders- son. Boström, Bodström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hell- ström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

1. Inledning

Affärsbankerna har genom sin kreditgivning och verksamhet i övrigt en central roll i samhället. Främst gäller detta inom näringslivets omräde. Samhällets behov av inflytande och kontroll över bankerna tillgodoses i vissa avseenden genom de befogenheter som tillagts riksbanken och batik- inspektioncn. År 1970 genomfördes en lagstiftning om offentliga ledamöter i affärsbankcrnas styrelser i syfte att skapa en form för samhällets medver- kan i och inflytande också över affärsbankernas beslut vad gäller finansie- ringsverksamhetens allmänna inriktning samt i enskilda kreditfrägor och andra från det allmännas synpunkt viktiga ärenden. Sedan 1976 har vidare kommunerna rätt att utse tvä ledamöter i de styrelser som en bank kan tillsätta för ett avdelningskontor eller ett lokalkontor.

I en departementspromemoria (Ds Fi 19845) angående styrelseordfö- rande i affärsbank har föreslagits att ytterligare ett steg nu bör tas för att tillförsäkra det allmänna insyn och inflytande i affärsbankernas verksam- het. Förslaget innebär i huvudsak att valet av ordförande. i en affärsbanks styrelse skall godkännas av regeringen. Promemorian har remissbehand- lats.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga / fogas promemorian. Som bilaga 2 till protokollet bör fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandcna.

En redogörelse för hur systemet med offentlig styrelserepresentation utvecklats samt för '.tffärsbankcrnas organisation och de olika bankorga- ncns arbetsuppgifter och ansvar finns i promemorian ( avsnitt 1 —3).

Rättelse: S 3. nuvarande text utgär. Omnumrering avs. 3— 12.

Prop. 1984/85: 35 4

Hänvisningar till S1

  • Prop. 1984/85:35: Avsnitt 1

2. F öredragandens överväganden

2.1. Allmänna utgångspunkter

Mot bakgrund av den betydelse som bankernas verksamhet har för den samhällsekonomiska utvecklingen har det från samhällets sida i olika av- scenden skapats medel för kontroll och styrning av verksamheten inom banksektorn. Riksbanken kan genom penningpolitiska åtgärder påverka bankernas kreditgivningsförmäga och placeringsinriktning. Vidare sker genom bankinspektionen en fortlöpande kontroll av att bankerna driver sin verksamhet inom de ramar som anges i banklagstiftningen.

Med hänsyn till affärsbankernas centrala roll inom näringslivet har det varit av särskilt intresse för samhället att få ett medinflytande över dessa bankers verksamhet. Affärsbankers beslut i viktiga kreditfrägor kan ha betydande återverkningar på sysselsättning. produktion. struktur- och branschutvcckling inom näringslivet samt på regionala förhållanden i öv- rigt. Ett system med offentlig styrelserepresentation har införts för att ge samhället bättre möjligheter att påverka beslutsfattandet i affärsbankerna såväl i fråga om ftnansieringsverksamhetens allmänna inriktning som en- skilda krcditfrägor eller andra från det allmännas synpunkt viktiga ären- den.

Den offentliga styrclserepresentationen innebär en rätt för det allmänna att tillsätta ledamöter både i en banks centrala styrelse och i dess regionala styrelser. En offentlig ledamot i en banks huvudstyrelse har också rätt att närvara när ett ärende behandlas i direktion eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken. såsom särskilt kreditutskott och utlands- förvaltning. För att ge samhället möjlighet att påverka besluten i enskilda kreditfrägor även på lokal nivå har vidare införts möjlighet för kommuner- na att utse ledamöter i affärsbankernas kontorsstyrelser. dvs. styrelser som är knutna till avdelningskontor och andra lokala kontor.

I promemorian beskrivs affärsbankernas roll och maktposition inom samhällsekonomin. Av beskrivningen framgår bl.a. att affärsbankerna alltmer kommit att tjäna som centra för de mäktigaste ägargrupperna i näringslivet. Tendenser till en uppdelning av näringslivet i "block" har därigenom kommit att framträda allt tydligare. Bankgruppernas inflytande baseras på bl.a. kontrollerande aktieinnehav i företagen. Visserligen får bankerna själva inte äga aktier i produktionsföretag men innehaven är placerade i bankernas pensionsstiftelser och i investmentbolag. som i stor utsträckning har samma aktieägare som bankerna. Bankernas inflytande över pcnsionsstiftelserna utövas t.ex. genom att styrelseledamöterna i Stiftelserna ofta hämtas bland bankernas chefstjänstemän. Bankerna är även i övrigt väl representerade i styrelserna i de företag — dock ej investmentbolagen som hör till resp. banks intressesfär. De stora företa- gen inklusive investmentföretagen är i sin tur ofta representerade i banker-

Prop. l984/85: 35

'Jl

nas styrelser. Det är således inom styrelserna som det faktiska inflytandet över näringslivet kommer till uttryck genom ett inbördes utbyte av leda- möter mellan banker. pensionsstiftelser och företag.

[ promemorian föreslås att systemet med offentliga ledamöter i affärs- bankernas styrelser nu kompletteras med en ordning där samhället fär inflytande över valet av ordförande i en affärsbanks styrelse. Detta sker genom att valet skall godkännas av regeringen.

Vid remissbehandlingen har. särskilt från bankhäll. hävdats att det inte finns skäl att vidga det statliga inflytandet i affärsbanksväsendet till att omfatta även valet av styrelscordförande. En positiv inställning har re- dovisats av bankmannaförbundet. TCO och LO. LO menar dock att försla- get inte går tillräckligt längt.

För egen del vill jag anföra följande. Systemet med offentlig representa- tion i affärshankernas styrelser har enligt min mening i stort sett fungerat tillfredsställande. Genom de offentliga ledamöterna har sålunda från sam- hällets sida skapats en viss insyn och medverkan i affärsbankernas verk- samhet. De offentliga ledamöterna har också kunnat tillföra bankstyrel- serna kunskap och information från sina intresseområden till gagn för bankernas verksamhet. Med hänsyn till den roll som affärsbankerna har inom samhällsekonomin anserjag emellertid att samhällets inflytande över styrelsernas sammansättning bör stärkas. Med hänsyn till den centrala ställning som ordföranden i en affärsbanksstyrelse har ligger det enligt min mening närmast till hands att detta sker genom att ge det allmänna inflytan- de över valet av ordförande. Jag förordar därför att förslaget i promemori- an läggs till grund för lagstiftning.

Under remissbehandlingen har bl.a. bankföreningen pekat på att ett genomförande av förslaget i fråga om affärsbankerna resulterar i en bris- tande likställighet av de olika bankgrupperna. Jag vill till detta säga att samhället redan nu har ett väl etablerat inflytande i sparbankernas styrel- ser genom att styrelsen utses av en huvudmannakår som till hälften är utsedd av kommuner eller landsting. Det finns därför. enligt min mening, inte skäl att nu vidga det samhälleliga inflytandet över sammansättningen av sparbanksstyrelscrna. Inte heller beträffande föreningbankerna med dess kooperativa karaktär finns anledning att f.n. överväga en sådan åtgärd. För den bankrörelse som bedrivs av Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank bör däremot samma regler gälla som för affärs- banker i allmänhet.

2.2. Ordföranden väljs av styrelsen

Mitt förslag: Bankens styrelse skall välja ordföranden.

Förslaget i departemenlspromemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Prop. l984/85135 h

Remissinstanserna: Av remissinstanserna är det endast bankföreningen som kommenterat förslaget. B(lllk/ÖI":”lif/'_L't'll konstaterar att det i samtliga affärsbankers bolagsordnittgar tagits in en föreskrift om att styrelsen tttser ordförande. Föreningen anser emellertid. med hänvisning till associations- rättsliga grundprinciper. att den föreslagna ändringen ar principiellt stö- tande.

Skäl för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser katt en styrelseord— förande i affärsbank utses pä olika sätt. (.)rdföranden. som alltid skall vara ledamot av styrelsen. kan utses av bolagsstämman. av styrelsen eller enligt särskild föreskrift i bolagsordningen. Samtliga affärsbanker har valt att läta styrelsen utse ordförande. Bol-.tgsstamman. dvs. aktieägarna. kan sägas utöva sitt inflytande över ordförandevalet genom valet av styrelseledamo- ter. För den av bankerna valda ordningen talat' redan nu praktiska skäl. Dessa skäl förstärks ytterligare av det förslag till ttnderställning av ordfö- randeval som jag nu avser att lägga fram. Att lagfästa en sädan ordning kan. enligt min tnening. inte anses strida mot principen om bolagsstäm- mans inflytande i fräga om styrelsens sammansattning. Jag föreslar alltsä att i banklagen förs in en föreskrift om att styrelsen utser ordföranden.

2.3 Styrelsens val av ordförande underställs regeringen Mitt förslag: Styrelsens val av ordft'irande skall underställas regeringen. Regeringen skall godkänna valet om den valde kan förväntas verka för att säväl bankens som samhällets intressen beaktas i verksamheten.

Om regeringen inte godkänner styrelsens val skall regeringen utse'an- nan ledamot i styrelsen att vara ordtörande. lntill dess att styrelsens val har prövats av regeringen skall den av styrelsen valde vara ordförande.

Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer i sak med mitt förslag. I mitt förslag har endast gjorts en smärre omformulering av det krav som ställs för godkännande.

Remissinstanserna: Utredningsförslaget har fätt ett blandat mottagande. Bankföreningen. ji'iruningsbun/t('rmu ji'ir'lmml. uklit'.vpurul'uu. _li'n't'lu- garejörbtmdel och en minoritet inom riks/ntnksjitllnn'iltlige motsatlet' sig förslaget. De anser bl. a. att bankerna redan är föremäl för tillräcklig insyn och tillsyn av samhället. Som skäl mot förslaget framhäller bankförenin- gen och aktiespararna vidare att förslaget inte omfattar sparbankerna och föreningsbankerna och att det är olämpligt att på detta sätt ha skilda regler för olika kategorier av banker. Bankföreningen understryker att en utvidg- ning av förslaget till att avse även sparbanker och föreningsbanker redan av administrativa skäl är orealistisk. Under hänvisning till föreningsbanks-

Prop. 1984/85: 35 . _ 7

rörelsens särskilda karaktär har l-"öreningsbankernas förbund hävdat att det i vart fall finns skäl att inte läta förslaget gälla Föreningsbankernas Bank;

Sparlmnksji'irt'ninge/t sotn ocksä motsätter sig förslaget anser att ett genomförande skulle ge allärsbankerna en sorts officiell legitimitet som visserligen är skenbar men som ändä kan skapa oklarhet i konkurrensen mellan de olika hankgruppcrna.

I..() anser att förslaget inte är tillräckligt längtgi'iende. l.() anser att regeringen bör utse ordförande.

Förslaget tillstyrks eller lämnas tttan erinran av l'iÅ'X/HlllÅ'S/llf/leiÅ'lfyt' (majoriteten). bunÅmm:litt/i'il'luunlt'l och 'I'('(). llankinspektionen har läm— nat en redogörelse för sina erfarenheter av systemet med oll—entliga styrel- seledamötcr. m.m.

Skäl för mitt förslag: [ de allmänna utgängspunktcrna harjag redogiort för affärsbankernas ställning och inflytande i samhällsekonomin. Av redogö- relsen framgär ocksä att det är motiverat med ett ökat inflytande för det allmänna. Till skillnad frän bankernas branschorganisationer m. ll. anser jag inte att de nuvarande bestämmelserna om beviljande av oktroj. om offentlig tillsyn och om offentlig styrelsereprescntation är tillräckliga för att. i överensstämmelse med vad som anförts i det föregående. ge samhäl- let ett rimligt mätt av inflytande över affi'trsbankernas verksamhet.

Bankföreningen har framhållit att det bör beaktas att tttländska banker kan komma att tillätas verka i Sverige. Denna fräga utreds f.n. av kredit— marknadskommitten (Fi l983:tl6l. Det förhällandet att utländska banker kan komma att tillätas etablera sig i Sverige hindrar inte att man nu tar ställning till frägan om ett ökat inflytande över bankernas verksamhet för samhället. [ den män utlandsägda affärsbanker etableras i Sverige finns det sävitt jag nu kan se inte skäl att tillämpa andra regler än de som gäller för andra affärsbanker häri landet.

] affärsbankernas styrelser har ordföranden en central roll. Detta gäller oavsett om han är ”arbetande" styrelscordförandc eller ej. dvs. oavsett om han mer eller mindre pä heltid tar del i skötseln av banken eller ej. Ett lämpligt sätt att vidga det allmännas insyn och inflytande i affärsbankernas verksamhet är att det allmänna fär en bestämmande roll vid val av ordfö- rande i alTärsbankernas styrelser. Av vadjag tidigare har anfört framgär att syftet med en sädan ätgärd är att skapa garantier för att till ordförande utses en person som kan förväntas verka för att också samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet.

l promemorian diskuteras en lösning som innebär att regeringen utser ordförandena i affärsbankernas styrelser. Härigenom skulle det allmänna fä möjlighet att pä ett direkt sätt tillse att ordförandeposterna i affärsban- kerna ges till personer som kan förväntas i tillräcklig grad beakta samhäl- lets intressen. Med hänvisning till att en rad problem är förknippade med

Prop. 1984/85: 35 8

en sådan lösning avvisas denna i promemorian. Jag har för egen del inte heller funnit att det finns tillräckligt underlag för att föreslå en sä ingripan- de ätgärd.

Promemorieförslaget innebär att det allmänna ändå får inflytande och kontroll över val av styrelseordförande genom att regeringen skall godkän- na valet. Om godkännade inte lämnas, skall regeringen utse annan styrel- seledamot till ordförande. Enligt min mening bör denna ordning införas. Jag anser att det finns goda utsikter att den nämnda lösningen i praktiken tillförsäkrar det allmänna det medinllytande över ordförandevalen som samhället enligt min mening bör ha.

I detta sammanhang kan det påpekas att för en offentlig styrelseledamot gäller samma regleri fråga om ansvar. sekretess och lojalitet som för de av bolagsstämman valda ledamöterna. En arbetstagarledamot kan däremot inte utses till ordförande eftersom dessa ledamöter inte tillsätts enligt banklagens bestämmelser.

En ordning där regeringen prövar styrelsens val av ordförande bör utformas på följande sätt.

I 77 5 lagen (l955: 183) om bankrörelse. han/(lagen. föreskrivs att styrel- sens val av ordförande omedelbart ska underställas regeringen för godkän- nande. För att styrelsen inte skall vara utan ordförande fram till dess att frågan om godkännande har prövats av regeringen bör den av styrelsen utsedde ledamoten vara ordförande fram till denna tidpunkt. Vid sin pröv- ning av valet skall regeringen bedöma huruvida den av styrelsen valde kan förväntas verka för att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet. Den nu angivna förutsättningen för godkännande knyter an till vad som i 7l åhrmklagen föreskrivits om offentlig styrelsele- damots uppgift. Om regeringen inte anser att den av styrelsen utsedde ordföranden uppfyller nyss angivna krav skall regeringen i stället utse en annan ordförande. Även i sådant fall bör bestämmelsen i ban/(lagen om att ordföranden skall vara ledamot av styrelsen tillämpas. Regeringen bör således. om den inte kan godkänna styrelsens val av ordförande. ha möjlig- het att utse någon av de andra styrelseledamöterna till ordförande. Detta innebär att även en offentlig styrelseledamot kan utses till ordförande.

I samband med att systemet med offentliga styrelserepresentanter i affärsbankernas styrelser infördes uttalade departementschefen tprop. l970:l4l s. 13) att beslut om tillsättande av offentlig ledamot bör fattas först efter det att ifrågavarande bank under hand beretts tillfz'ille att framfö- ra sina synpunkter i fråga om personvalet. Ett sådant förfarande skulle enligt departementschefens mening bidra till att skapa förutsättningar för det förtroendefulla och konstruktiva samarbete mellan den offentliga sty— relseledamoten och bankstyrelsen i övrigt som förslaget syftade till. Någon reglering av samrådsförfarandet ansågs inte nödvändig utan detta borde ske helt formlöst.

Prop. 1984/85: 35 _ 9

På motsvarande sätt bör man. när det gäller val av ordförande i affärs- bankernas styrelser. utgä från att sådana kontakter mellan banken och regeringen kommer att föregå valet att detta normalt inte senare kommer att underkännas av regeringen. Om det skulle inträffa att regeringen tving- as vägra att godkänna styrelsens val och i stället får utse någon annan ledamot bör strävan självfallet ändå vara att till ordförande utse någon som de övriga styrelseledamöterna kan ha förtroende för. Eftersom alla parter är betjänta av att banken har en ordförande som har allas förtroende kan man utgå från att enighet praktiskt taget alltid kan nås vid det förordade samrådet. De fall då regeringen får utse ordförande torde därför bli ytterst sällsynta. Liksom vid förordnande av offentliga ledamöter bör samrådsför- farandet inte lagregleras utan ske formlöst.

Som bankinspektionen framhållit i sitt remissyttrande råder sedan länge den praxis att de större affärsbankerna inför ett val av ny styrelseordfö- rande ger bankinspektionen tillfälle att. mot bakgrund av inspektionens uppgift som tillsynsmyndighet. framföra synpunkter på den tilltänkte ord- föranden. Den ordning som nu föreslås bör inte föranleda ändring av denna praxis.

2.4. Regeringens godkännande gäller tills vidare

Mitt förslag: Regeringens godkännande av styrelsens val av ordförande skall gälla tills vidare. Vid omval av en tidigare godkänd ordförande behöver inte ny underställning ske. Om regeringen har utsett ordföran- de gäller uppdraget tills det återkallas.

Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. ! promemorian föreslås dock att också omval skall understäl- las regeringen för godkännande samt att. i de fall regeringen har utsett ordförande. tiden för uppdraget skall sammanfalla med mandatperioden.

Remissinstanserna: Bankföreningen anser att underställning av omval är en onödig omgång. De övriga remissinstanserna har inte kommenterat försla- get.

Skäl för mitt förslag: l likhet med bankföreningen finnerjag övervägande praktiska skäl tala för att ett godkännande bör gälla tills vidare. Om styrelsens val av ordförande har godkänts av regeringen behövs alltså inte ny underställning vid omval av en tidigare godkänd ordförande. Om rege- ringen utser ordförande gäller uppdraget tills det återkallas. dock naturligt- vis längst under den tid ordföranden är ledamot i styrelsen. En ordförande som utsetts på detta sätt kan inte entledigas av styrelsen. Däremot kan bolagsstämman. om ordföranden inte är offentlig styrelseledamot. få ho- H RfÅ_NIlI_l,'L'I| IOS-litt.? [ .s'uml. tv,-35

Prop. 1984/85: 35 l()

nom ersatt genom att välja in en annan person på hans plats i styrelsen. i sådant fall skall styrelsen välja ny ordförande. vilket val därefter prövas av regeringen i den ordning som föreslås i avsnitt 2.3 .

Hänvisningar till S2-4

2.5. Regeringens godkännande eller uppdrag kan återkallas

Mitt förslag: Regeringens godkännande får återkallas. om ordföranden inte längre uppfyller de krav som ställs för godkännandet. Om regering— en utsett ordförande kan uppdraget när som helst återkallas.

Förslaget i departementspromemorian: Enligt promemorieförslaget kan ett godkännande eller uppdrag återkallas endast om ordföranden visar sig uppenbart olämplig.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.

Skäl för mitt förslag: Det bör finnas en möjlighet för regeringen att upphäva ett godkännande. om ordföranden inte längre uppfyller de krav som ställs för godkännande. dvs. att ordföranden verkar för att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i verksamheten. Om ett godkännande återkal- las skall styrelscn välja en ny ordförande. Valet skall därefter underställas regeringen för godkännande.

Ett av regeringen givet uppdrag som Styrelseordförande bör kunna åter- kallas när regeringen så finner lämpligt. Även i detta fall ankommer det på styrelsen att välja ny ordförande. Valet skall underställas regeringen för godkännande. Detsamma gäller om ordföranden av annat skäl frånträder som ordförande.

2.6. Ikraftträdande

Mitt förslag: De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den ljanuari l985.

Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1955: l83) om bankrörelse. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Prop. 1984/85: 35

4. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

5. Beslut

Regeringen beslutari enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1984/85: 35 _ 13

å Bilaga [

%& FINANS- & DEPARTEMENTET

PROMEMORIA ANGAENDE STYRELSE- ORDFÖRANDE 1 AFFARSBANK

Ds Fi 1984:5

Prop. 1984/85: 35 14

1 Inledning

År 1971 infördes möjlighet för regeringen att tillsätta offentliga styrelse- ledamöter i affärsbankernas styrelser (prop. 1970: 141, BaU 64. rskr 395. SFS 1970: 666). Reformen innebar att högst tre offentliga styrelseledamö- ter fick tillsättas i varje bank. Med anledning av sammanslagningen av Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank vidgades år 1972 rätten att utse offentliga styrelseledamöter till att avse högst fem sådana ledamöter i varje bank (prop. 1971: 166. NU 51. rskr 324. SFS 1971: 1032).

Genom ett beslut vid 1975/76 års riksmöte byggdes systemet med offent- lig styrelserepresentation ut ytterligare (prop. 1975/76: 53. NU 37. rskr 200. SFS 1976: 107). För det första fick sålunda regeringen rätt att tillsätta offentliga styrelseledamöter i de privata storbankernas regionala styrelser i den mån så inte redan kunde ske. För det andra vidgades rätten för en offentlig ledamot i en banks huvudstyrelse att närvara när ett ärende behandlas i direktion eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken.

Offentlig ledamot fick sålunda möjlighet att delta i sammanträden även inom t.ex. särskilt kreditutskott och utlandsförvaltning inom banken. när där behandlas ärende som det finns anledning att bevaka därför att sam- hällsintressen berörs.

För det tredje infördes regler om kommunal representation i affärsban- kernas lokala kontorsstyrelser. Kommunerna får själva bestämma om de vill utnyttja denna rätt. Antalet kommunvalda ledamöter i varje kontors- styrelsc bestämdes till två. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige.

] denna promemoria läggs fram förslag som ger samhället möjlighet att påverka valet av ordförande i affärsbankernas styrelser. Därigenom kom- mer samhällets inflytande över bankerna och näringslivet i övrigt att öka.

2 Nuvarande ordning

Enligt 71 5 lagen (1955: 183) om bankrörelse (banklagen) skall för bank- aktiebolag finnas en styrelse som består av minst fem och högst tjugotre ledamöter. Regeringen har rätt att utse högst fem ledamöter i styrelsen, offentliga styrelseledamöter. Övriga styrelseledamöter. högst aderton. väljs på bolagsstämma. Enligt bestämmelser. som tagits in i bolagsordning- en. kan dock en eller flera av dessa ledamöter tillsättas i annan ordning. Förutom styrelseledamöter utsedda enligt 71 å banklagen kan i styrelsen ingå två arbetstagarledamöter som utsetts med tillämpning av lagen (1976: 355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag. Arbetstagarledamöterna skall inte räknas in i det antal styrelseledamöter som utses enligt 71 s'.

Prop. 1984/85: 35 17

Styrelseledamot skall vara myndig och här i riket bosatt svensk medbor- gare. Av styrelseledamöterna får inte flera än en för varje påbörjat femtal vara bcfattningshavare i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till offentlig styrelseledamot (72 & banklagen) och inte heller till arbetsta- garrepresentant enligt den förut nämnda lagen.

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör och ställföreträdare för denne. Om det behövs kan flera verkställande direktörer utses. Verk- ställande direktör skall under styrelsens överinseende leda bankens verk- samhet och i dcn utsträckning som styrelsen bestämmer avgöra ärenden som det annars ankommer på styrelsen att pröva. Styrelsen kan också uppdra åt annan person, s.k. delegat. att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden för styrelsens räkning (74.5 första och andra styckena banklagen).

Affärsbankstyrelsernas delegering av den egna beslutanderätten är myc- ket omfattande. Det åligger styrelsen att ange delegeringens omfattning i en årlig instruktion. Om uppdraget avser beviljande av kredit eller garanti, skall grunderna härför anges i instruktionen. Uppdrag kan när som helst återkallas och styrelsen kan också oavsett lämnat uppdrag avgöra ärende av varje slag. Vissa ärenden får styrelsen inte delegera. Förbtldct omfattar ärenden om inrättande eller indragning av avdelningskontor eller överta- gande av annan bankrörelse. om förvärv eller försäljning av bankfastighet. om beviljande av kredit eller garanti till vissa befattningshavare. delegat. styrelseledamot och sådan person närstående sammanslutning och vissa andra personer, om förvärv av aktie och förlagsbevis i andra fall än där fråga är om att skydda fordran samt ärenden om fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning och utgivande av obligationer med längre löptid än ett år. Styrelsen kan dock i fråga om "rörelsekredit" till delegater m.fl. fastställa vissa gränser inom vilka underordnat organ kan besluta i styrelsens ställe. Vidare kan delegat besluta om ändrade räntesatser för tiden intill nästa styrelsesammanträde. om det är påkallat av allmän ränte— förändring (74 & tredje—sjätte styckena banklagen).

Enligt 74a 5 första stycket första meningen banklagen äger regeringen förordna att delegatuppdrag enligt 74% andra stycket. som avser flera personer. skall omfatta också offentlig styrelseledamot. Bestämmelsen tillkom för att lösa problemen med samhällsrepresentation i Skandinaviska Enskilda Bankens centralkontorsstyrclser. som består av ledamöter som ingår i centralstyrelsen. Den kan också tillämpas på andra delegatgrupper som helt eller delvis består av styrelseledamöter. ] andra meningen finns en bestämmelse som ger regeringen rätt att tillsätta en särskild samhällsre- presentant i delegatgrupp som utgör regionstyrelse eller annat högsta or— gan för ett större geografiskt område. Bestämmelsen tar närmast sikte på de regionstyrelser som finns i Svenska Handelsbanken. Götabanken och PK-banken samt på de regiondirektioner som finns i Götabanken. Enligt tredje stycket äger offentlig styrelseledamot närvara och delta i överlägg-

TZ Riksdagen l984/85. ! saml. Nr 35

Prop. 1984/85: 35 18

ningar när ärende som senare skall avgöras av styrelsen förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Därmed avses organ som direktion. kreditutskott och liknande. Med tanke på Skandinaviska Enskilda Bankens organisation har bestämmelsen for- mulerats så att den ger utrymme för regeringen att bestämma att de offentliga styrelseledamöter som förordnats att ingå i var sin centralkon- torsstyrelse också får delta i arbetet inom den direktion och andra perso- nalgrupper som är knutna till resp. centralkontorsstyrelse.

Offentlig styrelseledamot är underkastad de kvalifikationskrav och be- stämmelser i övrigt som gäller styrelseledamöter utsedda av banks bolags- stämma.

Offentliga styrelseledamöter finns numera i samtliga affärsbanker utom den nybildade Sveabanken. Antalet styrelseledamöter inklusive offentliga ledamöter och personalrepresentanter framgår av tabell I.

Tabell ]: Antalet styrelseledamöter i affärsbankerna (källa: Bankinspektionen. no- vember 1982).

Styr. ledamöter Offentliga Personal- ledamöter representanter

Namn ordf) suppl.*) ord. suppleanter Bohusbanken 8 2 l — — Götabanken 14 4 2 2 2 Jämtlands Folkbank 9 5 1 2 2 Skaraborgsbanken 10 3 1 2 2 Skånska Banken 11 6 l 2 2 Sparbankernas Bank 12 6 1 2 2 Sundsvallsbanken 8 16 1 2 2 Svenska Handelsbanken 16 5 2 -— PK—banken 14 4 — 2 2 Uplandsbanken 12 3 1 2 2 Wermlandsbanken 10 2 1 2 2 Ostgötabanken 10 2 1 2 1 Föreningsb. Bank 12 8 l 2 2 Skand. Ensk. Banken 18 20 3 2 2 Sveabanken 6 2 — — —

*) andra än offentliga ledamöter och av personalen utsedda

Offentlig styrelserepresentation i regionala styrelser fanns den 1 januari 1984 i Götabanken (tre ledamöter). PK-banken (fem ledamöter) och Svens- ka Handelsbanken (åtta ledamöter). l Skandinaviska Enskilda Banken har

de tre offentliga ledamöterna förordnats att vara ledamot i var sin central- kontorsstyrelse.

Som förut antytts delegerar bankernas styrelser i stor omfattning sin beslutanderätt. Sådan delegation kan ske till kontorsstyrelser. dvs. styrel- ser som är knutna till avdelningskontor och andra lokala kontor. Antalet

Prop. 1984/85: 35 19

sådana styrelser uppgick enligt bankinspektionen år 1982 till ca 850. Enligt 74 a & andra stycket banklagen äger kommunfullmäktige i den kommun där kontoret är beläget förordna högst två ledamöter i kontorsstyrelsen. Dessa ledamöter har. liksom offentliga ledamöter i en banks huvudstyrelse, till uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamhe— ten.

1 de fall då kontorsstyrelse är gemensam för kontor i två kommuner skall kommunfullmäktige i varje kommun utse en ledamot i styrelsen. Om kontorsstyrelscn är gemensam för kontor i tre eller flera kommuner är rätten att utse ledamöter begränsad till de två till invånarantalet största kommunerna. Antalet kommunvalda ledamöter kan därigenom aldrig överstiga två. '

2.3. Styrelseordförande

1 77 & banklagen stadgas att inom styrelsen en ledamot skall vara ordfö- rande. Om bolagsstämman inte har utsett ordförande väljs ordföranden av styrelsen. Tillsätts en eller flera ledamöter i styrelsen i annan ordning än genom val på bolagsstämman kan i bolagsordningen föreskrivas att sådan ledamot skall vara ordförande. Fråga om val av ordförande avgörs vid lika röstetal genom lottning.

] andra stycket i nyss nämnda lagrum stadgas vidare att verkställande direktör eller annan befattningshavare i banken inte får vara ordförande. Skälet härtill är att styrelsen har att utöva tillsyn över bankens befattnings- havare. Den bör därför inte ledas av någon av dessa.

De särskilda arbetsuppgifter som ankommer på styrelsens ordförande anges i 78 & banklagen. Enligt första stycket åligger det ordförande att tillse att sammanträden hålls. Så skall ske så ofta bolagsordningen föreskri- ver och eljest då så erfordras. Ordföranden skall vidare jämte annan ledamot bestyrka riktigheten av de protokoll som skall föras över styrel— sens sammanträden.

Bestämmelserna i 78 Gå banklagen är jämförliga med de bestämmelser som fanns i 84 å andra och tredje styckena 1944 års aktiebolagslag. Vid tillkomsten av sistnämnda lag gjordes i vederbörande riksdagsutskott ett uttalande om styrelseordförandens uppgifter vilket. enligt Westerlinds kommentar till banklagen (s. 267). förtjänar uppmärksamhet även i fråga om bankaktiebolagen. Utskottet anförde (jfr NJA 11 1945 s. 473).

lnom utskottet har framhållits som önskvärt. att ordförandens ställning och hans skyldighet att följa bolagets verksamhet kommit till uttryck i lagtexten. För en närmare reglering av detta ämne möta betydande svårig- heter. Utskottet vill som sin mening framhålla. att uppdraget såsom styrel- sens ordförande innebär cj allenast ordförandeskapet vid styrelsens sam- manträden utan också skyldighet att följa bolagets verksamhet och. då så erfordras. göra denna till föremål för överväganden inom styrelsen. Ordfö-

Prop. 1984/85: 35 20

randen bör övervaka, att styrelsens tillsynsplikt — utövad genom styrelse- ledamöternas personliga insatser eller genom ett efter förhållandena läm- pat rapportsystem icke eftersättes. Ordföranden bör över huvud taget så handhava sitt uppdrag. att han intager en samlande ställning och med sin personliga mellankomst. där det kräves för ett enande av stridiga uppfatt- ningar om vad som är till bolagets bästa. åstadkommer en verklig effektivi- tct i styrelsens förvaltning av bolagets angelägenheter.

Finns inte föreskrifter om särskild röstpluralitet i bolagsordningen har ordföranden enligt 79 å andra stycket banklagen utslagsröst vid lika röste- tal.

Också när det gäller aktiebolag i allmänhet torde styrelsens ordförande böra tillse att styrelsen verkligen utövar en effektiv förvaltning av företa- get. Nial påpekar i Svensk associationsrätt (s. 89) att ordförandens skyldig- het att tillse att erforderliga styrelsesammanträden äger rum förutsätter att han håller sig väl underrättad om associationens verksamhet. Detta sker vanligen genom ett system av regelbundna och tillräckligt täta rapporter från verkställande direktören och/eller andra personer inom förvaltnings- organisationcn. För att kunna uppfylla denna och andra skyldigheter har ordföranden rätt att av verkställande direktören och annan personal in- fordra de upplysningar han finner erforderliga. En sådan rätt tillkommer i allmänhet ej annan enskild styrelseledamot utan särskilt uppdrag av styrel- sen.

Det har på senare tid i såväl banker som andra aktiebolag blivit allt vanligare att en styrelseordförande mer eller mindre på heltid medverkar i bolagets skötsel. Några särskilda regler om sådana "arbetande" styrel- seordförande finns varken i banklagen eller i aktiebolagslagen. Kedner- Roos påpekar i sin kommentar till aktiebolagslagen (del 1. andra upplagan 1982 s. 178) att det i sådana fall är viktigt att arbetsfördelningen i förhållan- de till verkställande direktören övervägs. Verkställande direktörens för- valtningsrätt får inte beskäras i så hög grad att det kommer att strida mot grunderna för aktiebolagslagen. Detsamma kan förmodas gälla också i förhållande till banklagen. ] kommentaren framhålls vidare att förekoms- ten av en heltidsarbetande ordförande inte i någon väsentlig utsträckning påverkar de skyldigheter och det ansvar som åligger övriga styrelseleda- möter. 1 det fall en särskild arbetsrutin införs för en styrelse med arbetande ordförande, jourhavande ledamot eller arbetsutskott sägs det vidare vara lämpligt att en arbetsordning som kompletterar lagens och bolagsordning-

- ens bestämmelser fastställs av styrelsen.

Prop. 1984/85: 35 . - 21

Hänvisningar till S2-3

3 Affärsbankernas beslutsorgan enligt nuvarande organisation

3.1 Allmänt

Det ankommer på bankens styrelse att förvalta banks angelägenheter och fatta därav påkallade beslut. Allt beslutsfattande under bankstyrelsen grundas på delegering från styrelsen med tillämpning av 74 & banklagen. Som förut nämnts skall styrelsen utfärda föreskrifter angående delegering av befogenheter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Med delege- ring från styrelsen till viss instans i banken följer således inte rätt för denna instans att föra befogenhet vidare till underställt organ, om inte detta föreskrivits i instruktionen. Banklagen ger möjlighet att delegera personlig beslutanderätt till verkställande direktör eller annan befattningshavare. Detta förekommer i mera betydande utsträckning i en bank, Svenska Handelsbanken, men i övrig i mindre utsträckning. Beslutanderätt har i andra banker dock delegerats i högre grad till verkställande direktör än till andra befattningshavare. Som regel utövas den delegerande beslutanderät- ten kollegialt i direktioner och motsvarande organ samt i regionala och lokala styrelser (kontorsstyrelser). Dessa slag av styrelser har inte någon associationsrättslig grund i banklagen eller annan lagstiftning. Termen styrelse är därför något vilseledande. I själva verket är det fråga om delegationer, som utrustats med en från bankstyrelsen överlåten beslutan- derätt och som kännetecknas av att delegaterna, vilka utses av bankens styrelse. så gott som helt utgörs av personer utanför banken. Ett undantag är de tre styrelser för de centrala enheterna som finns inom Skandinaviska Enskilda Banken. Ledamöterna i dessa rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda ledamöter och har därmed också ett egentligt styrelseansvar.

Av det sagda följer att det definitiva ansvaret för banks förvaltning ligger hos den centrala bankstyrelsen. således även i den mån beslutanderätten har delegerats. På grund härav krävs en omfattande rapportering till styrel- sen. Periodisk rapportering sker i princip till närmast överordnad instans och vidare till styrelsen. varvid styrelsen får möjlighet att granska i vart fall de väsentligaste besluten och den inriktning verksamheten får på grund av skilda instansers beslutsfattande. Genom att bankstyrelsen årligen har att ta ställning till instruktionen kan styrelsen fortlöpande ompröva delege- ringen på basis av vunna erfarenheter. ändra densamma eller komplettera sina riktlinjer.

Heltidsarbetande styrelseordförande finns i fyra av affärsbankerna — Skandinaviska Enskilda Banken. Svenska Handelsbanken, Götabanken och Wermlandsbanken. Det är i samtliga fall fråga om ordföranden i centralstyrelsen. Någon heltidsarbetande ordförande finns således inte i regionstyrelserna eller motsvarande. Några särskilda instruktioner för des- sa styrelseordförande finns inte hos bankinspektionen. Därav kan man dra slutsatsen att någon delegation till ordförandena inte förekommer.

Prop. 1984/85: 35

Kontorsstyrelserna har i princip samma funktion och uppgifter i samtliga affärsbanker. Delegerade befogenheter tar sikte på kreditärenden. Kredit- limiten är avpassad efter rörelsen omfattning men varierar också från bank till bank.

Ett stort antal kontor (expeditionskontor) saknar kontorsstyrelse. Anta- let bankkontor i affärsbankerna var vid 1982 års utgång 1468 och antalet lokala kontorsstyrelser var cirka 850. Kontorsstyrelse förekom alltså vid drygt hälften av bankkontoren.

I de största bankerna behandlas i bankstyrelsen främst policybetonade frågor och enskilda ärenden av särskilt stor betydelse, medan i de mindre bankerna även ärenden som hör till den löpande förvaltningen i betydande utsträckning handläggs av bankstyrelsen. Idet följande lämnas en översikt i stora drag över de nuvarande beslutsorganen i de olika affärsbankerna.

3.2. De privata storbankerna

Skandinaviska Enskilda Banken är uppdelad på fem centrala enheter Huvudkontoret. SEB International samt centralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Huvudkontoret, SEB International och centralkon- toret i Stockholm har en gemensam styrelse, medan centralkontoren i Göteborg och Malmö har var sin styrelse under den centrala styrelsen. Under den centrala styrelsens inseende utövas ledningen av bankens verk- samhet av en verkställande ledning som består av fem likställda verkstäl- lande direktörer med gemensamt ansvar inför styrelsen. Styrelsen har möjlighet att besluta att vissa koncernfrågor skall handläggas av styrelsele- damot som inte ingår i verkställande ledningen. Var och en av verkstäl— lande ledningens ledamöter skall av styrelsen förordnas att under verkstäl- lande ledningcn vara chef för en av bankernas centrala enheter. Deras överläggningar skall ledas av en av dem. som utses av styrelsen. Styrelser- na för Skandinaviska Enskilda Bankens centrala enheter består av perso- ner som är ledamöter i bankens centralstyrelse — därav en offentlig styrel- seledamot samt verkställande direktören för enheten jämte ersättare. Verkställande direktören är tillika suppleant i centralstyrelsen. Ordföran- den utses av centralstyrelsen. Under varje enhetsstyrelse finns en direk- tion bestående av verkställande direktören. hans ställföreträdare och de ytterligare ledamöter som styrelsen utser. lnom banken finns också sär- skilda kreditkommittéer bestående av befattningshavare i banken.

1 Svenska Handelsbanken finns under den centrala bankstyrelsen åtta regionala enheter regionbanker med stor självständighet. Regionban- kerna omfattar Stor-Stockholm. Stockholms city. Södra Sverige, Västra Sverige. Östra Sverige, Mellansverige, Södra Norrland resp. Norra Norr- land. För varje regionbank finns en regionbanksstyrelse som består av regionbankschefen och de andra personer som centralstyrelsen utser samt en offentlig ledamot. Ordföranden utses av centralstyrelsen. Under varje

Prop. 1984/85 : 35 _ 23

regionbanksstyrelse finns en direktion bestående av regionbankschefen och vissa andra befattningshavare i chefsställning.

De kreditärenden och andra viktigare ärenden som skall behandlas av Svenska Handelsbankens centralstyrelse förbereds av centralstyrelsens beredning. Denna består av styrelsens ordförande. de båda vice ordföran- dena. de båda verkställande direktörerna samt ytterligare högst fyra styrel- seledamöter.

Verksamheten i Götabanken är inte i lika hög grad som i övriga privata storbanker decentraliserad till regionala förvaltningar. Närmast under cen- tralstyrelsen finns ett arbetsutskott som består av styrelsens ordförande. styrelsens förste vice ordförande. en av styrelsen utsedd styrelseledamot och verkställande direktören. l Götabanken finns tre regionala styrelser, nämligen för Östra regionen i Jönköping, för Västra regionen i Göteborg och för Norra regionen i Stockholm. Styrelserna består av ledamöter som huvudstyrelsen utser, en offentlig ledamot och regionchef—en. Ordförande utses av centralstyrelsen. Under regionstyrelsen finns en direktion bestå- ende av befattningshavare i banken. — Antalet regioner i Götabanken utökades från årsskiftet 1983/84 till fem.

Hänvisningar till S3-2

  • Prop. 1984/85:35: Avsnitt 3.4

3.3. Övriga privata affärsbanker

l provins/mnkerna förekommer under bankstyrelsen huvudsakligen en- dast två beslutsnivåer. nämligen en eller flera direktioner samt kontorssty- relser. Delegeringen gäller så gott som helt" kreditgivningsfrågor och där- med sammanhängande ärenden. Allmänt kan sägas att provinsbankstyrel- serna har bättre möjligheter att följa den löpande verksamheten än stor- bankernas styrelser beroende på att de enskilda ärendena i större utsträck- ning kommer under styrelsens prövning och att kontaktvägarna till verk— samheten på fältet är kortare.

I flera provinsbanker saknas krav på att direktionen skall ha andra medlemmar än befattningshavare i banken. ] några av direktionerna skall dock ingå styrelseledamot som inte är befattningshavare i banken. Några av provinsbankerna har även speciella kreditdirektioner eller liknande organ, vari ingår befattningshavare.

Sparbankernas Bank och Fåreningsbankernas Bank är affärsbanker av speciell karaktär genom att utgöra centralbank för sparbanksrörclsen resp. föreningsbanksrörelsen. ] organisatoriskt avseende skiljer de sig främst från övriga större affärsbanker genom att båda saknar kontorsorganisation på lokal nivå.

Sparbankernas Bank har under bankstyrelsen dels ett arbetsutskott, dels en direktion och dels en särskild kreditdelegation. Vidare finns en kon- cerndirektion, som är ett forum för samråd och informationsutbyte i för banken och dess dotterbolag väsentliga frågor. 1 arbetsutskottet ingår styrelsens ordförande och fyra av styrelsen inom sig utsedda ledamöter,

Prop. [984/85: 35 24

varav högst en befattningshavare i banken. Direktionerna liksom kreditde- legationen består endast av befattningshavare i banken.

[ Föreningsbankernas Bank finns förutom styrelsen en direktion, en ledningsgrupp och en direktionens kreditdelegation. Direktionen består av styrelsens ordförande, verkställande direktören och hans ställföreträdare. verkställande direktören i Sveriges Föreningsbankers Förbund och en femte ledamot som utses av styrelsen. Ledningsgruppen består av verk- ställande direktören. vice verkställande direktören. cheferna för finans/ fondsektionen. utlandsscktionen och administrativa sektionen. Kreditde- legationen består av vice verkställande direktören. kreditchefen, dennes ställföreträdare och chefen för bankens kontor.

Bohusbanken och Jämtlands Folkbank är två små affärsbanker. I båda bankerna sammanträder styrelserna i regel en gång i månaden. Som be— slutsorgan under styrelsen finns i båda bankerna direktioner. Den särskilda kreditdirektionen i Jämtlands Folkbank består av verkställande direktören och två tjänstemän. ] Bohusbankens direktion ingår förutom verkställande direktören två av styrelsen utsedda ledamöter som skall vara styrelseleda- möter eller befattningshavare i banken. Till skillnad från Jämtlands Folk- bank och övriga affärsbanker har Bohusbanken inte några avdelningskon- tor och därmed ej heller några kontorsstyrelser.

Sveabanken. som endast har ett kontor, har som beslutsorgan under styrelsen ett kreditutskott. ] utskottet ingår tre av bankens styrelseledamö- ter samt verkställande direktören och dennes ställföreträdare.

Hänvisningar till S3-3

  • Prop. 1984/85:35: Avsnitt 3.4

3.4. Delegationsbeslutens gränser

Vid delegation av beslutanderätt från centralstyrelsen anges inom vilka gränser olika delegater eller delegatgrupper får bevilja kredit eller garanti. Dessa gränser — kreditlimiter finns angivna i de enskilda bankernas instruktioner. Som framgått av avsnitt 3.2 och 3.3 varierar organisationen och beslutsdelegeringens omfattning mellan de olika bankerna. Det gör också kreditlimiterna för olika typer av delegationer. Rent allmänt kan sägas att kreditlimiten är högre ju närmare en banks centrala styrelse delegatgruppen är placerad. Kreditlimiterna sträcker sig från 100 milj. kr. ned till 2 milj. kr.

Hänvisningar till S3-4

3.5. Ansvar, sekretess och lojalitet

I samband med att systemet med offentliga styrelseledamöter infördes år 1971 tog departementschefen i prop. 1970: 141 s. 13 fbl. a. upp frågan om vilka kvalifrkationskrav och bestämmelser i övrigt som skulle gälla för dem. Han anförde därvid:

Prop. 1984/85: 35 25

Offentlig styrelseledamot bör vara underkastad de kvalifikationskrav och bestämmelser i övrigt som gäller styrelseledamöter utsedda av banks bolagsstämma. Det sagda innebär bl.a. att offentlig styrelseledamot blir underkastad inte bara banklagens skadestånds- och straffbestämmelser utan också dess sekretessbestämmelse i 192 15. Bestämmelserna bör givet- vis också gcs samma tolkning vare sig det gäller en offentlig styrelseleda- mot eller en av bolagsstämman utsedd ledamot. Detta betyder i fråga om den nämnda sekretessbestämmelsen. enligt vilken enskildas förhållanden till bankaktiebolag inte får "i oträngt mål yppas". att offentlig ledamot inte har rätt att meddela sin uppdragsgivare vad han i bankstyrelsen erfarit om kunds förhållanden till banken. Däremot torde bestämmelsen inte kunna tolkas så att offentlig ledamot skulle vara förhindrad att. utan angivande av enskilda kunders förhållanden. delge Kungl. Maj:t synpunkter och erfaren- het beträffande sitt uppdrag som samhällsrepresentant i bankstyrelsen.

Svenska bankföreningen tog i skrivelser till bankoutskottet bl.a. upp frågan om vilka sekretess- och lojalitetskrav som skulle ställas på de offentliga styrelseledamöterna (BaU 1970:64). Bankföreningen uttryckte därvid oro över att de offentliga styrelseledamöterna skulle kunna medver- ka till en kunskapsöverföring till staten såsom konkurrent innebärande skada för banken. ] skrivelserna underströks vidare att banklagens regler om ansvar och sekretess måste gälla i lika mån för alla styrelseledamöter.

] sitt utlåtande fann bankoutskottet det angeläget att understryka att departementschefens uttalande i prop. angående sekretessbestämmelserna i 192 & banklagen inte innebar att de offentliga styrelseledamöterna avsågs bedriva någon rapportering som skulle komma i konflikt med de krav som ledamotskap i en bankstyrelse medför. Utskottet fann det klart att departe- mentschefen enbart velat peka på det rimliga i att den som förordnas att vara offentlig styrelseledamot i en bank kan med uppdragsgivaren utbyta synpunkter beträffande de allmänna förutsättningarna för fullgörandet av uppdraget.

Frågan synes därefter inte ytterligare ha belysts i de förarbeten som legat till grund för 1972 och 1976 års utvidgningar av den offentliga repre- sentationen i bankernas styrelser. (_l samband med den nya sekretesslagens tillkomst år 1980 ändrades sekretessbestämmelsen i banklagen. Ändringen var dock bara av terminologisk natur. prop. 1979/80: 80 s. 45 f.)

Hänvisningar till S3-5

  • Prop. 1984/85:35: Avsnitt 2

4 Överväganden och förslag

Affärsbankerna har genom sin kreditgivning och övriga verksamhet en central roll i näringspolitiken. Deras beslut i viktiga kreditfrågor kan ha betydande återverkningar på sysselsättning. produktion. struktur- och branschutveckling samt regionala förhållanden. Systemet med offentlig styrelserepresentation infördes för att ge samhället bättre möjligheter att

Prop. 1984/85: 35 26

påverka beslutsfattandet i affärsbankerna vare sig det gäller finansierings- verksamhetens allmänna inriktning. enskilda kreditfrågor eller andra från det allmännas synpunkt viktiga ärenden.

Den offentliga styrelserepresentationen innebär en rätt för det allmänna att tillsätta ledamöter inte bara i en banks centrala styrelse utan även i regionala styrelser. Förutom att delta i styrelsearbetet äger dessutom en offentlig ledamot i en banks huvudstyrelse rätt att närvara när ett ärende behandlas i direktion eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken såsom särskilt kreditutskott och utlandsförvaltning. För att ge samhället möjlighet att påverka besluten i kreditfrågor även på lokal nivå har vidare införts möjlighet för kommunerna att utse ledamöter i affärsbankernas kontorsstyrelser. dvs. styrelser som är knutna till avdel- ningskontor och andra lokala kontor.

Affärsbankernas inflytande över näringslivet grundas inte bara på deras kreditgivning på olika nivåer. Tvärtom har bankernas roll som finansiärer av industrin successivt minskat under senare år. Bankernas tidigare domi- nerande roll som långivare har tagits över av allmänna pensionsfonden genom s.k. återlån. olika kapitalmarknadsinstitut genom reverslån och staten genom specialkrediter. Det är emellertid inte bara volymmässigt som affärsbankernas roll minskat. Samhället har också i stor utsträckning tagit över risktagandet. Utvecklingen av företagens finansiering känne- tecknas vidare av den ökade betydelse som s.k. rörelsegenererade kredi- ter har fått i form av handelskrediter, pensionsskulder och skatteskulder. De större företagen har genom denna utveckling i betydande grad blivit oberoende av affärsbankerna och uppträder genom sina finansavdelningar och finansieringsbolag själva som kreditgivare på en växande marknad utanför banksystemet.

Bankernas inflytande över näringslivet kan därför sägas endast delvis grunda sig på en kontroll över dess finansiering. ] stället har vissa av bankerna kommit att tjäna som centra för de mäktigaste ägargrupperna i näringslivet. Tendenserna till en uppdelning av näringslivet i "block" har därigenom kommit att framstå allt tydligare. Bankgruppernas inflytande baseras på ett kontrollerande aktieinnehav i företagen. Visserligen får bankerna själva inte äga aktier i produktionsföretag. lnnehavcn är emeller- tid placerade i bankernas pensionsstiftelser och i investmentbolag som i stor utsträckning har samma aktieägare som bankerna. Bankernas infly- tande utövas genom att styrelserepresentanterna i investmentbolagen och Stiftelserna ofta hämtas bland bankernas chefstjänstemän. Bankerna och investmentbolagen är också väl representerade i styrelserna för de företag som hör till bankernas intressesfär. Det är således inom styrelserna som det faktiska inflytandet över företagen kommer till uttryck genom ett inbördes utbyte av ledamöter mellan banker. investmentbolag. pensions- stiftelser och företag.

Prop. 1984/85: 35 37

Det system med offentliga ledamöter i bankernas styrelser som finns sedan åtskilliga år har i och för sig fungerat tillfredsställande och varit till nytta både för bankerna och det allmänna. Systemet har dock knappast gett det allmänna den insyn och det inflytande som är befogat med hänsyn till affärsbankernas i dag dominerande och strategiska ställning i samhället. Tiden är därför mogen för att ta ytterligare ett steg för att tillförsäkra det allmänna ett rimligt mått av insyn och inflytande inom affärsbankernas område.

] affärsbankernas styrelser har ordföranden en central roll. Detta gäller oavsett om han är "arbetande" styrelseordförande eller ej. dvs. oavsett om han mer eller mindre på heltid tar del i skötseln av banken eller ej. Ett lämpligt sätt att uppnå ytterligare insyn och inflytande för det allmänna är att det allmänna får en bestämmande roll vid utseendet av ordförande i affärsbankernas styrelser.

Närmast till hands ligger att föreskriva att regeringen utser ordförandena i affärsbankernas styrelser. Härigenom kan till ordförande direkt utses personer som kan förväntas verka för att samhällets intresse beaktas i bankens verksamhet. En regel om att regeringen direkt tillsätter ordföran- dena medför dock vissa problem. För att arbetet inom styrelsen skall fungera på bästa sätt är det för det första viktigt att till ordförande utses en person som bankens aktieägare och de övriga styrelseledamöterna har fullt förtroende för. En garanti för detta har man. om de deltar i tillsättandet av ordförande såsom sker när bolagsstämman väljer styrelsen och denna inom sig utser ordförande. Någon motsvarande garanti finns inte. om ordföranden skall utses direkt av regeringen. För det andra torde det vara oklart i vart fall om ordförande hämtas utanför styrelsekretsen vilket ansvar en sålunda utsedd ordförande associationsrättsligt skulle få gent- emot bankens aktieägare och bolagsstämman. Det är för det tredje önsk- värt att ordföranden i sin erfarenhetsbakgrund också har god kännedom om sådan verksamhet som drivs av banker. Därigenom underlättas i hög grad hans möjligheter att göra sig gällande inom styrelsen och i förhållande till den övriga bankledningen. Därmed blir det också lättare för honom att verka för att samhällets intressen tillgodoses i verksamheten. Att finna lämpliga personer med dessa kvalifikationer kan erbjuda svårigheter. såvi- da valet skall träffas av någon som står utanför bankernas krets även om visst samråd med bankledningen i frågan skulle förekomma.

De svårigheter som sålunda är förknippade med en ordning där regering- en direkt utser ordförandena är naturligtvis inte något avgörande hinder mot densamma. Det väsentliga i sammanhanget är dock att det allmänna ges kontroll över tillsättande och entledigande av styrelseordförandena. Är detta fallet kan man utgå ifrån att de som utses till ordförande kommer atti möjligaste mån verka för att samhällets intresse tillvaratas i bankverksam- heten. En ordning som ger nämnda kontroll utan att ha de förut berörda nackdelarna är att banken väljer ordförande och underställer regeringen valet för godkännande.

Prop. 1984/85: 35 28

Som framgått av avsnitt 2.3 kan ordföranden i en banks styrelse utses på tre sätt. Ordföranden. som skall vara ledamot av styrelsen. kan sålunda utses antingen av bolagsstämman eller av styrelsen eller bli särskilt utsedd enligt föreskrift i bolagsordningen. [ samtliga affärsbanker torde f.n. ord- föranden väljas av styrelsen. En smidig och praktisk lösning är därför att ordföranden alltid skall väljas av styrelsen samt att valet skall underställas regeringen för godkännande. Samhället skulle därigenom få möjlighet att bedöma om den person som utsetts till ordförande är lämplig ur samhällets synpunkt. För att ett sådant system skall bli effektivt måste det dock kombineras med en möjlighet för regeringen att utse en annan person till ordförande. om den ordförande styrelsen utsett inte anses lämplig ur samhällets synpunkt.

En ordning där regeringen prövar styrelsens val av ordförande kan utformas på följande sätt.

I 775 banklagen bör föreskrivas att ordförande skall väljas av styrelsen. Valet skall omedelbart underställas regeringen för godkännande. För att styrelsen inte skall vara utan ordförande fram till dess frågan om godkän- nande prövats av regeringen bör föreskrivas att den av styrelsen utsedde ledamoten skall vara ordförande fram till denna tidpunkt. Vid sin prövning av valet skall regeringen bedöma huruvida den av styrelsen valde kan förväntas verka för att inte bara bankens utan också samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet. Den nu angivna förutsättningen för godkän- nande knyter an till vad som i 715 banklagen föreskrivits om offentlig ledamots uppgift. Om regeringen inte anser att den av styrelsen utsedde ordföranden uppfyller det nyss angivna kravet skall regeringen i stället utse en annan ordförande. Även i sådant fall bör bestämmelsen i banklagen att ordföranden skall vara ledamot av styrelsen tillämpas. Regeringen bör således om den inte kan godkänna styrelsens val av ordförande ha möjlig- het att utse någon av de andra styrelseledamöterna. Detta innebär att även offentlig styrelseledamot kan utses till ordförande. En arbetstagarledamot kan däremot inte utses eftersom dessa ledamöter inte tillsätts enligt bank- lagens bestämmelser.

Det synes vara mest praktiskt att ett godkännande gäller tills vidare. Detta innebär att om styrelsens val av ordförande godkänts av regeringen ny underställning inte behövs förrän styrelsen nästa gång väljer ordföran- de. Därav följer att även omval av en tidigare godkänd ordförande skall godkännas av regeringen. Om regeringen inte godkänner styrelsens val av ordförande utan i stället utser annan ledamot av styrelsen till ordförande bör tiden för ordförandeuppdraget sammanfalla med mandattiden för leda- motskapet. En ordförande som utsetts på detta sätt kan inte entledigas av styrelsen. När mandattiden går ut har styrelsen i sådant fall möjlighet att välja ny ordförande. vilket val därefter prövas av regeringen i nyss angiven ordning.

Prop. 1984/85: 35 39

Det bör också finnas möjlighet för regeringen att upphäva ett godkän- nande eller återkalla ett uppdrag. om ordföranden visar sig uppenbart olämplig. Upphävs ett godkännande eller återkallas ett uppdrag skall sty- relsen välja en ny ordförande. Valet skall underställas regeringen för godkännande.

I samband med att systemet med offentliga styrelserepresentanter i affärsbankernas styrelser infördes uttalade departementschefen (prop. 1970: 141 s. 13) att beslut om tillsättande av offentlig ledamot bör fattas först efter det att ifrågavarande bank under hand beretts tillfälle att framfö- ra sina synpunkter i fråga om personvalet. Detta skulle enligt departe- mentschefens mening bidra till att skapa förutsättningar för det förtroende- fulla och konstruktiva samarbete mellan den offentliga styrelseledamoten och bankstyrelsen i övrigt som förslaget syftade till. Någon reglering av samrådsförfarandet ansågs inte nödvändigt utan detta borde ske helt form- löst.

På motsvarande sätt bör man när det gäller val av ordförande i banker- nas styrelser kunna utgå från att sådana kontakter mellan banken och regeringen kommer att föregå valet att detta normalt inte senare kommer att underkännas av regeringen. Skulle likväl den osannolika situationen uppstå att regeringen tvingas vägra att godkänna styrelsens val och utse någon annan ledamot. bör man givetvis även då sträva efter att till ordfö- rande utse någon som de övriga styrelseledamöterna kan ha ett förtroende för. 1 annat fall skulle grunden för ett fruktbart samarbete inom styrelsen bli mindre god. Eftersom alla parter är betjänta av att banken har en ordförande som har allas förtroende kan man utgå från att enighet praktiskt taget alltid kan nås vid det förordade samrådet. Uppdragsfallen torde därför bli ytterst sällsynta. Liksom vid förordnande av offentliga leda- möter bör samrådsförfarandet inte lagregleras utan bör ske helt formlöst.

Sedan länge råder den praxis att de större affärsbankerna inför ett val av ny styrelseordförande har gett bankinspektionen tillfälle att mot bakgrund av inspektionens uppgift som tillsynsmyndighet framföra synpunkter på den tilltänkte nye ordföranden. Den ordning som nu föreslås införd bör ej föranleda ändring av denna praxis.

När det gäller ikraftträdandet bör de nya bestämmelserna om val av ordförande tillämpas så att styrelsen vid det styrelsesammanträde som sker närmast efter den första ordinarie bolagsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande utser ordförande enligt de här föreslagna reglerna.

Prop. 1984/85: 35 30

Sammanställning av remissyttranden

Yttranden över departementspromcmorian har efter remiss avgetts av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska bankförening- en. Svenska sparbanksföreningen. Sveriges föreningsbankers förbund. Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska bankmannaförbundet. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges aktiesparares riks- förbund och Svenska företagarcs riksförbund (SFR).

Remissutfallet är i korthet följande. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av riksbanksfullmäktige (majoriteten). bankmannaförbundet och TCO. LO anser att förslaget inte är tillräckligt långtgående. Riksbanksfull- mäktiges minoritet. branschorganisationer. aktiespararna och företagare- förbundet avstyrker förslaget. Bankinspektionen har inte tagit ställning.

Ur remissyttrandena återges följande.

1 Bankinspektionen

Förslagen i promemorian och de motiveringar som där framförs är av övervägande politisk natur. och saken är av sådan beskaffenhet att det ligger utanför bankinspektionens uppgifter som tillsynsmyndighet över kreditinstituten att ta ställning därtill. Inspektionen begränsar sitt yttrande till att utifrån sina erfarenheter och i anslutning till framställningen i pro- memorian peka på vissa faktiska förhållanden som kan vara av värde som underlag för statsmakternas slutliga ställningstagande i frågan.

I promemorian pekar man på att bankernas inflytande över näringslivet endast delvis grundar sig på en kontroll över dess finansiering. Samtidigt framhålles. att samhället i stor utsträckning tagit över risktagandet.

Bankinspektionen kan i och för sig vitsorda riktigheten av att bankernas relativa roll som kreditgivare har minskat. Kreditmarknadskommitténs arbete kan emellertid leda till att detta förhållande ändras.

Vad angår risktagandet hänför sig uttalandet i promemorian till den industripolitik som tidigare förts och som enligt uttalanden av statsmak- terna inte skall upprepas. Under 1982 och 1983 har också bankerna haft högst betydande förluster på krediter till det svenska näringslivet. under 1982 ca en miljard kr. och under 1983 lika mycket. Härtill kommer avskriv- ningar på utländska fordringar i regel med anknytning till svenskt närings- liv. på ca 1 miljard kr. under vardera året.

[ promemorian framhålles vidare. att det är inom styrelserna som han- kernas faktiska inflytande kommer till uttryck genom ett inbördes utbyte av ledamöter mellan banker. investmentbolag. pensionsstiftelser och före- tag.

Prop. 1984/85: 35 31

Uttalandet innebär. såvitt inspektionen kunnat finna. en betydande överdrift. 1 och för sig förekommer sådant inbördes utbyte. Många bank- män har också viktiga poster inom industriföretags styrelser. Det skall å andra sidan erinras om att verkställande direktöri bank och befattningsha- vare som är s.k. delegat enligt 75.5 banklagen är förhindrade att vara styrelseledamöter i investmentbolag. Oberoende härav är det obestridligt. att ett betydande inflytande över det ekonomiska livet finns hos personer som sitter i de stora affärsbankernas styrelser. Detta inflytande utövas dock knappast kollektivt från bankernas styrelserum utan i huvudsak individuellt. Det är således den enskilde styrelsemedlemmens ställning i övrigt som företagsledare eller finansman eller aktieägare eller som förval- tare av fonder eller stiftelser som är avgörande för hans inflytande utanför banken, inte hans ställning som styrelseledamot i denna. Han har vidare att iaktta lojalitet inte bara mot banken utan. såvitt det nu gäller. också mot de intressen han i övrigt företräder. Man kan tala om ett inflytande korsvis. men inte heller det bör överdrivas. Vad särskilt angår bankernas pensions- stiftelser skall erinras om att inspektionen såsom övervakare av dessa har den praxis. att aktieinnehavet i ett och samma företag inte får överskrida 5 procent av aktierna i bolaget. Det är en strängare begränsning än som gäller för försäkringsbolagen. där femprocentsgränsen gäller enbart röst- rätten. Vidare får det hållas i minne att placeringarna inte får bestämmas av "maktintressen" eller ens bankens intresse av att förvärva ett företag som kund. Placeringarna skall bestämmas av syftet att säkerställa bankens pensionsförpliktelser genom att åstadkomma så god långsiktig avkastning som möjligt.

Det anförda leder fram till att ett utökat statligt inflytande över tillsätt- ningen av ordförandeposterna i affärsbankernas styrelser inte i någon större utsträckning kan föra med sig ett utökat inflytande över andra företag än banken. Det kan tilläggas. att vissa affärsbanker har eller har haft styrelseordförande som tillhör eller har stark anknytning till den offentliga sektorn. Dessa banker har i utövandet av sin rörelse och i sitt agerande i övrigt. enligt vad inspektionen kunnat se. inte avvikit från andra affärsbanker.

Bankinspektionen kan instämma i det allmänna omdömet i promemorian att det nuvarande systemet med offentliga styrelseledamöter i affärsban- kernas styrelser i och för sig fungerat tillfredsställande. Att det kan finnas skäl för en viss samhällsrepresentation i affärsbankernas styrelser synes ha blivit alltmer accepterat. Samhällsrepresentationen kan ha betydelse för bankerna när det gäller att utveckla sin verksamhet så att de också fram- gent omfattas av allmänhetens förtroende. vilket är grundläggande för ett väl fungerande bankväsende. 1 vilken mån bankstyrelserna genom offent- liga styrelseledamöter tillförs ökat kunnande och erfarenheter från andra områden. som kan vara till nytta i styrelsearbetet. beror givetvis på perso- nerna i fråga och går därför inte att bedöma generellt. Enligt bankinspek-

Prop. 1984/85: 35 32

tionens uppfattning har man emellertid i promemorian något underskattat betydelsen av de offentliga ledamöternas insatser.

Vidare kan givetvis diskuteras vad som ligger i att en offentlig styrelsele- damot skall särskilt verka för att inte bara bankens utan också samhällets intressen beaktas i verksamheten och vad som i olika konkreta fall är samhällets intressen. [ stadgandet ligger emellertid en i och för sig värde- full markering av bankernas samhällsansvar.

Förslaget i promemorian innebär att styrelsen skall välja ordförande bland sina ledamöter med undantag för arbetstagarledamöter och att beslu- tet skall underställas regeringen för godkännande. Om regeringen anser att den valde inte uppfyller det angivna kravet. dvs. om den valde inte kan förväntas verka för att inte bara bankens utan också samhällets intressen beaktas i verksamheten. kan regeringen i stället utse en annan ledamot av styrelsen till ordförande. däribland någon av de av regeringen förordnade. Å andra sidan kvarstår den av styrelsen valde såsom ledamot av styrelsen. Regeringens godkännande eller uppdrag får återkallas om ordförande visar sig vara uppenbart olämplig som ordförande.

] promemorian framhålls uttryckligen att man på motsvarande sätt som i fråga om utseende av offentlig styrelseledamot kan utgå från att styrelsens val av ordförande föregås av sådana kontakter mellan banken och rege- ringen att valet inte kommer att senare underkännas av regeringen. Med hänsyn till att alla parter är betjänta av att styrelseordföranden har de övriga styrelseledamöternas förtroende förutsätts att de fall där regeringen underkänner ett ordförandeval och utser ny ordförande blir ytterst sällsyn- ta.

Bankinspektionen anser sig kunna instämma i denna bedömning. Enligt en sedan länge etablerad praxis har inspektionen som ett led i sin tillsyns- verksamhet haft kontakter med de större affärsbankernas inför ett val av ny ordförande och därvid haft tillfälle att ge sina synpunkter till banken på den tilltänkte nye ordföranden eller på de aktuella kandidaterna. Genom denna praxis kan det allmänna genom tillsynsmyndigheten redan sägas ha ett informellt inflytande på ordförandefrågan. Någon ändring i denna prax- is föreslås inte. .

Det kan mot ovan angivna bakgrund synas som om den föreslagna ändringen i banklagen om regeringens godkännande av styrelseordförande och rätt att utse annan ordförande är av mer formell än praktisk betydelse. Huvudvikten kommer säkerligen. om förslaget genomförs. att ligga på det samråd som förutsätts ske inför ett val av styrelseordförande. Det är därvid en viktig utgångspunkt — som framhålls i promemorian att man oavsett hur ordförande väljs bör sträva efter att till ordförande utses någon som de övriga styrelseledamöterna kan ha förtroende för. Enligt inspektio— nens erfarenhet lägger bankerna ner mycken omsorg och möda i att finna en sådan person som har både styrelsens, bolagsstämmans och bankled— ningens förtroende och har den kompetens och erfarenhet som krävs för

Prop. 1984/85: 35 3 L).!

uppdraget. Även från bankens egen synpunkt är det av största vikt. att styrelsens ordförande åtnjuter allmänt förtroende och därmed kan stärka det förtroende hos allmänheten som är en oundgänglig förutsättning för att banken skall kunna driva sin verksamhet med framgång. Det allmännas intressen och bankens egna sammanfaller alltså i allt väsentligt.

[ detta sammanhang vill bankinspektionen peka på några omständighe- ter i fråga om en styrelseordförandes ställning och arbetsuppgifter som inte närmare berörts i promemorian.

Styrelseledamöterna i en bank väljs för att tillföra styrelsen och banken en kompetens på hög nivå både i fråga om allmän ekonomisk kunskap. bankkunnande. kännedom om kreditmarknaden och näringslivet samt er- farenhet från olika ekonomiska områden. ] bankstyrelserna ingår därför i allmänhet. förutom bankmän i traditionell mening. också representanter för olika delar av näringslivet såsom verkställande direktörer i industrifö- retag. investmentföretag osv. De stora affärsbankernas styrelser har här- igenom och genom bankernas centrala funktion för näringslivet kommit att bli något av maktcentra i det ekonomiska livet. låt vara att detta förhållan- de. såsom bankinspektionen tidigare framhållit. avser de individer som ingår i styrelsen. inte styrelsen som kollektiv. Det är givet att den som skall vara ordförande i en sådan krets av styrelseledamöter bör vara minst lika kompetent och erfaren som övriga ledamöter för att ha deras förtroende. kunna hävda styrelsens avgörande inflytande inom banken samt företräda banken i kontakter och förhandlingar med myndigheter. kunder och andra banker både inom och utom landet. En styrelseordförande har särskilda uppgifter utöver att leda styrelsens sammanträden. bl.a. att avgöra vilka frågor som är av den betydelse att de bör behandlas av styrelsen, att mera fortlöpande följa och begära rapportering av den verkställande bankled- ningen och utöva tillsyn över denna samt att föra bankens talan i olika sammanhang.

Styrelseordförandens uppgifter varierar beroende på bankens storlek och verksamhet. 1 de tre största affärsbankerna finns s.k. arbetande sty- relseordförande. vilket innebär att ordföranden ägnar hela eller större delen av sin arbetstid åt sitt uppdrag i banken. Arbetsuppgifterna innefat- tar då utöver sedvanliga ordförandeuppgifter ofta policyfrågor av större vikt. internationella förhandlingar och styrelseuppdrag o.dyl. 1 de mindre affärsbankerna däremot är styrelseordförandens arbete i regel närmare knutet till bankens löpande verksamhet.

] promemorian berörs inte närmare vad det i praktiken anses innebära att en styrelseordförande kan förväntas verka för att inte bara bankens utan också samhällets intressen beaktas i verksamheten. Även om samma oklarhet gäller i fråga om offentlig styrelseledamots uppgift är det mot bakgrund av vad ovan antytts om styrelseordförandens speciella och an- svarsfulla uppgifter särskilt känsligt för en ordförande att behöva göra en sådan avvägning mellan olika lojaliteter. Som tidigare antytts innebär

Prop. 1984/85: 35 34

stadgandet en markering av samhällsansvaret. Det åvilar samtliga leda- möter men särskilt de offentligt utsedda och. enligt promemorieförslagct. ordföranden. De fall där direkta intressekonflikter mellan bankens och samhällets intressen kan förekomma är enligt inspektionens erfarenhet sällsynta. Att en av regeringen godkänd eller utsedd styrelseordförande inte skall följa politiska direktiv är självklart. 1 ett fall där samhällets intresse kan vara t.ex. att undvika arbetslöshet och driva ett olönsamt företag vidare i avvaktan på alternativ sysselsättning eller annan lösning kan åtminstone teoretiskt en sådan konflikt uppkomma. Det bör då under- strykas. att samhällsansvaret inte får leda därhän. att banklagens regler överträdes. Dessa innebär både för bolagsstämman och ännu mer för styrelsen starka begränsningar i befogenheten att av andra än affärsmäs- siga skäl göra avkall frän bankens rätt gentemot olönsamma företag och att stödja dem med nya krediter.

Mot den formella utformningen av lagändringarna har bankinspektionen inget att erinra.

2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige anser sig inte ha anledning att mer i detalj granska de frågor om en bankordförandes ställning och uppgifter som berörs i promemorian. Från kreditpolitiska utgångspunkter. som fullmäktige främst har att beak- ta, möter nämligen förslaget inte några invändningar.

Den kreditpolitiska styrningen av bankernas verksamhet sker med in- riktning på aggregerade storheter och inte på villkoren för enskilda affärer. De bankinriktade instrumenten härför är t. ex. riktlinjer för utlåningstak- ten. kassakrav och genomsnittsräntor för utlåningsstocken. Tillämpningen av dessa instrument är likformig för affärsbankerna som grupp och är inte föremål för diskussioner med de individuella bankerna. De löpande över- läggningar som äger rum mellan riksbanken och bankerna gäller övergri- pande frågor och den aktuella utvecklingen på kredit- och valutamarkna- derna. Överläggningarna sker med bankernas verkställande ledningar och involverar sällan styrelseordförandena.

Fullmäktige har sålunda inte några invändningar mot det framlagda förslaget och finner att det från riksbankens synpunkt inte torde innebära någon förändring i relationen till bankerna.

En minoritet ifullmäktige har anfört följande: Bankerna är redan i exceptionellt hög grad föremål för insyn och tillsyn av det allmänna bl.a. genom bankinspektionen. riksbanken. konsument- verket. näringsfrihetsombudsmannen, datainspektionen samt offentliga styrelseledamöter. Som förutsättning för att oktroj skall meddelas stadgar banklagen att bankens rörelse skall vara "nyttig för det allmänna". Till detta kommer att bankinspektionen som ett led i tillsynsverksamheten redan ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter på förslag till ordförande.

Prop. 1984/85: 35 35 Varken ur de kreditpolitiska utgångspunkter som bankofttllmäktige har att beakta eller eljest av hänsyn till det allmänna finns något motiv för ytterligare statlig inblandning i bankernas verksamhet. Förslaget avstyrkes.

3 Bankföreningen

1. Behovet av ytterligare samhällsinflytande i affärsbankerna

Till förmån för samhället. "det allmänna" (och till förmån för de anställ- da) har i banklagen gjorts avsteg från de grundläggande bolagsrättsliga principen att det är bolagsstämman som råder över styrelsens sammansätt- ning.

Det nu aktuella förslaget bygger på uppfattningen att nuvarande system med offentliga styrelseledamöter "knappast gett det allmänna den insyn och det inflytande som är befogat med hänsyn till affärsbankernas i dag dominerande och strategiska ställning i samhället" (sid. 21). Tiden sägs därför nu vara mogen för att ta ytterligare steg för att tillförsäkra det allmänna ett "rimligt" mått av insyn och inflytande.

Bankföreningen konstaterar att det i promemorian inte framläggs något underlag för uppfattningen att nuvarande möjligheter till insyn och infly- tande för det allmänna inte skulle vara rimliga i meningen tillräckliga. Det välkända förhållandet är att affärsbankerna genom lagregler i rikt mått är underkastade samhällets tillsyn genom bankinspektionen. riksbanken. konsumentverket. näringsfrihetsombudsmannen och datainspektionen samt de nuvarande offentliga styrelseledamöterna. Därtill kommer att förutsättningen för att oktroj för en bank skall meddelas och efter hand förlängas enligt banklagen är att bankens rörelse finnes vara "nyttig för det allmänna". Häri ligger en skyldighet för banken och för alla dess styrelseledamöter att i sin verksamhet beakta samhällets intressen. I själva verket är inga andra privata näringsföretag underkastade så ingåen- de insyn och inflytande från det allmänna somjust bankerna.

De angivna förhållandena är i själva verket en mycket säker garanti för att bankerna i sin verksamhet redan nu på tillfredsställandc sätt beaktar samhällets intressen. Minst av allt finns därför på bankernas område grund för påståendet att ytterligare steg måste tas för att detta inflytande skall bli "rimligt". De långvariga praktiska erfarenheterna av de privata affärsban- kernas vilja och förmåga att ta hänsyn till samhällets intressen utgör i stället skäl för att helt avskaffa systemet med offentliga styrelseledamöter. Det saknas med andra ord enligt bankföreningens mening motiv för avsteg från de grundläggande principerna för ledning av aktiebolag. Av dessa skäl finner bankföreningen den föreslagna utvidgningen av det statliga inflytan- det till att omfatta ordförandevalet ogrundad.

Prop. 1984/85: 35 36

Enligt en sedan länge rådande praxis bereds bankinspektionen. som ett led i tillsynsverksamhet. tillfälle att ge sina synpunkter på ordförandekan- didater. Som inspektionen framhållit i sitt remissyttrande har det allmänna härigenom ett informellt inflytande på ordförandefrågan. Detta är enligt bankföreningen tillräckligt.

Den i promemorian föreslagna ordningen innebär att regeringen skall godkänna bankstyrelsens ordförandeval om den valde kan förväntas verka för att inte bara bankens utan också samhällets intressen beaktas. Efter- som ingen som helst ledning i lagtext eller motiv ges för denna prövning. möjliggörs helt skönsmässiga bedömningar av en viss persons lämplighet. En sådan ordning är inte godtagbar.

Enligt bankföreningens uppfattning är likabehandling av alla banker i ordförandefrågan viktig. Redan av administrativa skäl är det emellertid orealistiskt med regeringsprövning av ordförandevalen i sparbanker och föreningsbanker. Förslagets bristande likställighet av de olika bankgrup- perna — som inte alls berörs i promemorian — talar mot dess genomföran- de.

Bankföreningen — som erinrar om att ordförandefrågan numera också torde böra bedömas med beaktande av att utlandsägda banker kommer att tillåtas verka i Sverige avstyrker det framlagda förslaget.

2. F örslagets utformning

För det fall förslaget, trots bankföreningens avstyrkande. skulle läggas till grund för lagstiftning. anför bankföreningen följande:

1 promemorian (sid. 21) anförs att bankernas inflytande över andra företag utövas genom att styrelserepresentanterna i investmentbolag ofta hämtas bland bankernas chefstjänstemän. Bankföreningen anmärker att sådana tjänstemän enligt 75.5 banklagen är ovillkorligen förhindrade att inneha styrelseposter i investmentbolag. Den i promemorian lämnade be— skrivningen av "bankernas inflytande över näringslivet" är alltså i denna del felaktig.

Bankföreningen vill anmärka på förslaget att i lag utesluta bolagsstäm- man från rätt att välja ordförande. Enligt associationsrättsliga grundprin- ciper har aktieägarna genom bolagsstämman det yttersta ansvaret för utseende av styrelse och dess ordförande. Även om i samtliga affärs- bankers bolagsordningar intagits föreskrift om att styrelsen inom sig utser ordföranden. år det principiellt stötande att skriva bort bolagsstämmans ansvar med promemorians ord (sid. 23) att det är en smidig och praktisk lösning att ordföranden alltid skall väljas av styrelsen.

Enligt den föreslagna lagtexten skall regeringen godkänna bankstyrel- sens ordförandeval. "om den valde kan förväntas verka för att inte bara bankens utan också samhällets intressen beaktas i verksamheten". Denna formulering ger uttryck för att en motsättning mellan dessa båda intressen

Prop. 1984/85: 35 37

sktlllc vara det vanliga i bankverksamhet. Som framgår av det föregående är detta inte och kan till följd av oktrojfi'u'utsättningen inte vara fallet. Detta insåg bankoutskottet. som vid ;ircndcts behandling är 1970 (llaU l970zö4 sid. 8) uttalade att uppgiften att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas viil låter sig förenas med strävan att verka för bankens utveckling och framgång. l lagtexten bör därför orden "inte bara bankens utan också samhällets" utbytas mot ”såväl bankens som samhällets".

Med hänsyn till de underhandskontakter med regeringen. vilka enligt promemorian (sid. 25) förutsätts förcga ordförandcvalel. är det. som fram- hålls i promemorian. högst osannolikt att regeringen tvingas underkänna valet och utse annan ledamot. Bankföreningen vill likväl påpeka att i denna situation och trots ytterligare underhandssunutid — de övriga av bolags- stämman valda stvrelsclcdamötcrna kan tänkas vilja ompröva sin ställning i styrelsen.

Av promemorian (sid. 24) framgår vidare att regeringen i nyssnämnda situation kan utse offentlig styrelseledamot till ordfi'irandc. Sådan ledamot har visserligen. som utvecklas i avsnitt 3.5 i promemorian. formellt samma ställning i fråga om ansvar. sekretess och lojalitet som stämmovald styrel- seledamot. Trots detta kan det uppstå lojalitetsproblcm för en ordförande som inte av stämman fått sin plats i styrelsen. I den här behandlade situationen bör regeringen till ordförande titsc någon av de av bolagsstäm- man valda styrelseledamöterna.

Den föreslagna lagtexten att "regeringens godkännande gäller tills vi- dare" skall enligt motiven (sid. 24) förstås så att även omval av godkänd ordförande skall godkännas av regeringen. Eftersom det inte bör antas att ens ett regeringsskifte föranleder att tidigare godkänd ordförande under- kännes. iir underställning av omval en onödig omgång. Den i lagtexten föreslagna möjligheten för regeringen att återkalla godkännande av uppen- bart olämplig ordförande är fullt tillräcklig. Lagen bör därför utformas så att omval inte kräver godkännande.

4 Sparbanksföreningen

De banker av skilda slag som finns i det svenska samhället sparban- ker. affärsbanker och föreningsbanker — har sinsemellan helt olika struk- tur och ägarfi'irhållanden. Mellan de olika bankgruppcringarna bedrivs en konkurrens inom de ramar som uppställs av banklagarna och annan för bankerna reglerande lagstiftning. Det är enligt sparbanksföreningens me- ning angeläget att denna konkurrens får bedrivas under sådana förhållan- den att de olika bankernas särart bevaras och görs tydlig.

På den svenska bankmarknaden återfinns idag privata affärsbanker. statens bank. PKbankcn. samt de folkligt förankrade föreningsbankerna och sparbankerna. Den effektiva konkurrensen förutsätter att varje bank-

Prop. 1984/85: 35 38

grupps särart är och förblir tydlig. Den föreslagna ordningen innebär att affärsbankerna får ett slags officiell legitimitet som visserligen är skenbar men som ändå kan skapa oklarhet i konkurrensen mellan de olika bank- grupperingarna. En officiell legitimitet av detta slag kan inte anses förenlig med vad affärsbankerna representerar och den roll som de spelar i kredit- väscndet och näringslivet i övrigt.

Med hänsyn till det sagda anser sparbanksföreningen att promemorie- förslaget inte bör genomföras. Det allmänna kan få Vidgande möjligheter till insyn i och inflytande över affärsbankerna på andra sätt som inte för med sig sådana negativa effekter som nyss berörts.

5 Sveriges föreningsbankers förbund

] PMn förs ett resonemang om affärsbankernas inflytande över näringsli- vet och framhålls att det nuvarande systemet med offentliga ledamöter i bankernas styrelser som i och för sig fungerat tillfredsställandc inte ger det allmänna den insyn och det inflytande som är befogat med hänsyn till affärsbankernas dominerande och strategiska ställning i samhället. Tiden är därför. sägs det i PMn. "mogen för att ta ytterligare ett steg för att tillförsäkra det allmänna ett rimligt mått av insyn och inflytande inom affärsbankernas område". Den närmast till hands liggande lösningen borde vara att föreskriva att regeringen utser ordförandena i affärsbankernas styrelser. Med hänsyn till de olika invändningar som kan resas mot en sådan ordning bl.a. vilket ansvar en sålunda utsedd ordförande associa- tionsrättsligt skulle få gentemot bankens aktieägare och bolagsstämman —- föreslås i stället en annan lösning. nämligen att regeringen skall få befogen- heter att godkänna den av banken utsedda ordföranden.

SFF aVstyrker bestämt förslaget om att regeringen skall godkänna val av ordförande i affärsbank. SFF vill anföra följande.

SFF har i och för sig svårt att tro att förslaget skulle kunna få någon stor praktisk betydelse med hänsyn till att det förefaller ytterst osannolikt att en person som utses till ordförande i en affärsbank är en person som inte skulle kunna accepteras av regeringen. oavsett vilket eller vilka politiska partier som sitter i regeringsställning. Det torde inte finnas något exempel på en affärsbanksordförande som kan anses i något avseende olämplig på sin post. SFF anser emellertid att även om ett godkännande av förslaget knappast skulle få så stora konsekvenser i praktiken. det ändå finns anled- ning att motsätta sig förslaget av principiella skäl.

Först och främst finns det anledning att erinra om att det inte torde finnas några företag i Sverige som är så hårt reglerade och styrda av det allmänna som bankerna. Dessa är också av tradition mycket lyhörda för och följsamma till myndigheternas krav och intentioner. Ur denna syn- punkt fmns inget — och har i PMn heller inte redovisats något — skäl för att

Prop. 1984/85: 35 39

tillförsäkra det allmänna ett större inflytande i syfte att möjliggöra större lyhördhet för statsmakternas intentioner.

Enligt förslaget skall regeringen godkänna ordföranden om han kan förväntas verka för att inte bara bankens utan även samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet. l PMn har inte klargjorts skillnaden mellan bankens och samhällets intressen. SFF kan inte se att det ligger någon motsatsskillnad mellan dessa intressen. Med hänsyn till att en affärsbank inte får ges tillstånd till att bedriva sin verksamhet ts. k. oktroj) om inte den tillämnade rörelsen befinnes vara nyttig för det allmänna vill SFF hävda att det inte kan finnas någon motsatsskillnad mellan bankens intressen och det allmännas intressen. (_)m regeringen skulle finna att någon affärsbank bedriver en verksamhet som inte är förenlig med samhällets intressen borde det legala remediet rätteligen vara att regeringen vägrade banken ny oktroj när tiden för denna utgått.

Det finns anledning att anta att om — mot förmodan en av bankstyrel- sen utsedd ordförande ej skulle godtas av regeringen det skulle bli stora svårigheter att få fram en ny ordförandekandidat inom samma styrelse- krets.

Med befogenheter följer normalt ett ansvar och vice versa. Något sär- skilt ansvar för regeringen för de åtgärder som ordföranden vidtar finns inte (och kan knappast heller tillskapas). De invändningar av associations- rättslig karaktär som kan riktas mot ett förslag om att regeringen skulle utse ordföranden i en affärsbank — och som även berörts i departements- promcmorian —- kan åberopas även mot förslaget om att regeringen skall godkänna en av banken utsedd ordförande.

SFF vill således helt avvisa departementsförslaget. SFFs avvisande inställning gäller generellt för samtliga affärsbanker. När det gäller För- eningsbankernas Bank (FBB) finns det —- enligt SFFs mening — ytterligare skäl för SFF att avvisa förslaget.

FBB har enligt sin bolagsordning till ändamål att "driva bankrörelse företrädesvis i anknytning till den verksamhet som bedrives av förenings- banksrörelsen". Trots att banken således till formen är likställd med övriga affärsbanker föreligger stora skillnader i övrigt. Banken domineras av den kooperativa föreningsbanksrörelsen genom de tolv regionala för- eningsbankernas innehav av aktierna i banken. vilket medför rösträttsma- joritet på bolagsstämma. De regionala föreningsbankerna är kooperativa banker. organiserade som ekonomiska föreningar. De lokala föreningsban- kerna är medlemmar i regionbankerna och utser på sina föreningsstämmor ombud till regionbankernas stämmor. Vid de lokala bankernas stämmor råder direkt representation, där varje medlem har en röst. FBB är på detta sätt en starkt integrerad del av föreningsbanksrörelsen med ett indirekt representativt inflytande för de lokala bankernas medlemmar. FBB fyller centrala serviceuppgifter för föreningsbanksrörelsen. FBB förvaltar re- gionbankernas överskottslikviditet. är föreningsbanksrörelsens valuta-

Prop. 1984/85: 35 40

bank och fullgör genom sin utlandssektion den utländska bankverksamhe— ten för föreningsbänkernäs kunder. Andra centrala servicefunktionet' hos FBB är fond—. kapitalmarknads- och notariatrörelserna. Litover den be- skrivna funktionen som centralbank har FBB hittills haft en begränsad egen traditionell bankverksamhet med t. ex. endast ett bankkontor.

FBBs kundkrets består till helt övervägande del av företag och organisa— tioner inom lantbrukskoopenttionen. Bankett verkar också aktivt för att knyta ytterligare producentkooperativa företag till sig som kunder och att förstärka redan etablerade affärsförhällanden inom denna sfär. l konkur— rensen med andra banker om dessa kunder åt' det av avgörande betydelse för FBB att banken i sin styrelse har personer med nära och mycket goda relationer med dessa presumtiva kundgrupper. Särskilt väsentligt är detta när det gäller styrelsens ordft'irande. Denna post har sedan bankens bildan- de innehafts av personer verksamma inom lantbrukskooperatiorten. perso— ner med betydande auktoritet och ett omfattande kontaktnät i dessa sattt- ntanhang. Av tradition är ordföranden i SFFs styrelse också ordförande i FBBs styrelse. Denna personunion på ordtl'irandeposten i föreningsbanks- rörelsens centrala organ anses som ytterst viktig föratt FBBs verksamhet skall integreras i föreningsbanksrörelsens verksamhet. SFF anser att det skulle vara principiellt stötande ur medlemsdentokratisk synpunkt om regeringen skulle ges rätt att avvisa den ordförande som utsetts som medlemmarnas — f.n. nästan 500000 — främste representant i rörelsen.

På anförda skäl vill SFF således avstyrka departementsför'slaget.

6LO

Promemorian beskriver utvecklingen av den offentliga representationen i affärsbankernas styrelser. Till att börja nted — 1970 — fick samhället tillsätta högst tre offentliga ledamöteri varje bank. vilket året därpå utöka- des till fem. År [976 fick regeringen rätt att tillsätta styrelseledamot i storbankernas regionala styrelser och offentlig ledamot fick också rätt att närvara när ett ärende behandlas i direktion eller liknande. Därutöver infördes också rätt till kommunal representation i affärsbankernas lokala kontorsstyrelser.

För närvarande finns l7 samhälleliga styrelseledamöter i l—l olika affärs- banker. Rätten till offentlig representation är således ingalunda uttöntd enligt nuvarande regler. Vidare beskrivs i promemorian den ställning sty— relseordföranden har i bankstyrelsen. Den innebär att ordföranden skall tillse att styrelsen verkligen utövar en effektiv förvaltning av företaget. Därutöver redogörs för affärsbankernas organisation som varierar mellan de olika bankerna, men i huvudsak innebär att en stor del av besluten har delegerats till olika delegationer inom banken.

I promemorian konstateras att "affärsbankerna har genom sin kredit- givning och övriga verksamhet en central roll i näringspolitiken". [ främsta

Prop. 1984/85: 35 4l

rummet sker påverkan på näringslivet inte genom den kreditgivning som förmedlas av bankerna. Viktigare är att "vissa av bankerna ltar kommit att tjäna som centra för de mäktigaste ägargrupperna i nå-iringslivet". Genom aktieägande. via pensionsstiftelser och investmentbolag. har personer knutna till bankerna stort och i många fall bestämmande inflytande över näringslivet.

Promemorians slutsats är att regeringen bör ges tillfälle att godgänna bankstyrelsens val av ordförande. Detta skall gå till sä att valet av ordfö- rande utan dröjsmål skall föreläggas regeringen för godkännande. vilket kommer att gälla tills vidare. Det förutsätts emellertid att valet skall ha föregåtts av samråd med såväl bankinspektionen. enligt nuvarande praxis. som med regeringen för att på ett tidigt stadium undanröja oenighet.

LO vill. för det första. understryka den centrala ställning som affärsban- kerna intar i de olika maktsfärer som dominerar svensk storföretagsamhet. Uppgiften att demokratisera näringslivet får därför särskild aktualitet när det gäller affärsbankerna. Det är svårt att se att den föreslagna förändring- en ens nämnvärt skulle bidra till ett ökat offentligt inflytande över affärs- bankerna.

LO anser för det andra det rimligt att samhället ges rätten att utse styrelsernas ordföranden. Därmed markeras bankernas roll som verkstäl- lare av en samhällsfunktion. vars inriktning skall bestämmas av riksdag och regering.

För det tredje är det angeläget att samhället utnyttjar sina möjligheter att utse styrelseledamöter i större utsträckning. Regeringen bör därför utse fler offentliga styrelserepresentanter i bankernas styrelser.

Regeringen måste emellertid ocksä konkretisera syftet med samhällsre- presentationen i bankernas styrelser. Allmänt är syftet givetvis att samhäl- let skall fä insytt i och inflytande över bankernas verksamhet. Då måste samhället utnyttja styrelserepresentationen mer aktivt. Regeringen borde tillse att de offentliga representanterna i bankernas styrelser regelbundet har sammankomster för utbyte av erfarenheter och för att samhället skall ges tillfälle att dra upp riktlinjerna för närings- och kreditpolitiken och hur styrelserepresentationen därvid kan vara ett medel. LO har tidigare i många sammanhang pekat på att det fordras en fast koppling mellan en konkret näringspolitisk planering och de offentliga representanterna i ban- kerna ifall detta system skall vara meningsfullt. Inte minst mot bakgrund av den senaste tidens händelser torde det framstå som uppenbart att det finns ett behov av samordning av de offentliga representanternas insatser i bankernas styrelser.

Prop. l984/85: 35 42

7 Bankmannaförbundet

Samhällets inflytande över bankernas kreditpolitik och verksamhet i övrigt är betydande. Sedan bankstyrelserna l97| kompletterats nted repre- sentanter för det allmänna byggdes systemet ut l97h. Regeringen fick då möjlighet utse ledantöteri storbankernas regionala styrelser samtidigt som offentlig ledamot i banks huvudstyrelse ftck rätt närvara vid ärendes be- handling i direktion eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken. Kommunerna gavs också möjlighet till kommunal representation i affärsbankernas lokala kontorsstyrelser.

Det allmännas inflytande och insyn i affärsbankerna är alltså inte ovä- sentligt. lnnan ytterligare steg tas skulle det vara värdefullt med en utvär— dering av vad hittillsvarande ordning givit för inflytande. Nägon sädan utvärdering redovisas beklagligtvis inte i promemorian.

Vid bedömningen av föreliggande förslag anser Bankmannaförbundct det angeläget understryka affärsbankernas och det övriga "kontrollerade" kreditväscndets roll som sparinstitutioner och förmedlare av kapital till olika sektorer i ekonomin. Bankerna har därmed en roll som ett slags samhällsorgan med speciellt ansvar och skyldigheter. Sett i detta samman- hang kan det finnas skäl för att val av ordförande i affärsbankernas styrel- ser ska godkännas av regeringen. I sammanhanget bör dock understrykas att ordföranden mäste ha säväl aktieägarnas som övriga styrelseleda- möters och personalens fulla förtroende. Ett gediget bankkunnande är därmed en förutsättning. Förbundet har med dessa påpekanden ingen erinran mot det förslag som framförs i promemorian.

En lagstiftning i frägan bör klart ange. att förslaget gäller alla affärs- banker. således även Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank. Vidare förutsätts att regler om godkännande av ordförande i affärsbank även ska tillämpas när frägan blir aktuell för utländska banker som fär etablera sig i Sverige. '

8 TCO

Som motiv för förändringarna anges att de ger samhället den insyn och det inflytande som är befogat med hänsyn till affärsbankernas dominerade och strategiska ställning.

TCO har ingen erinran mot de i promemorian föreslagna ändringarna i 77 & lagen om bankrörelse.

Sedan l97| finns möjlighet för regeringen att tillsätta offentliga styrelse- ledamöter i affärsbankernas styrelser. TCO saknar i föreliggande prome- moria en egentlig utvärdering av den nttvarandc offentliga representa- tionen i aflärsbankernas styrelser.

Prop. 1984/85: 35 43

9 Aktiespararna

Inledningsvis kan konstateras att nuvarande ordning innebär att samhäl- let har en mera långtgående insyn och inflytande i at'färsbankernz't än vad som normalt tillkommer enligt aktiebolagslagen eller vad som är fallet i vissa andra associationsrättsliga former av banker. Om en förändring i ena eller andra riktningen skall komma till stånd bör det enligt vår uppfattning finnas skäl som ligger bakom ett sådant steg.

I detta avseende är promemorian intetsägande. Det framkommer inga skäl som pekar pä att nuvarande ordning skulle vara till nackdel för medborgarna. Någon internationell belysning av problematiken har heller inte gjorts. Det finns dock skäl att anta att i västvärlden har få länder. om nägra. sädan långtgäende samliällsinsyn i affärsbankerna som i Sverige. Med tanke på detta kan det vara direkt skadligt för Sverige och dess anseende gentemot omvärlden att införa den ordning som föreslås i prome- morian.

Sparbanks- och föreningsbanksrörelserna berörs inte av promemorian. Det förefaller märkligt att dessa former av banker inte berörs av en i beaktande av aktiebolagslagenså genomgripande reform som föreslås i promemorian. Även detta visar att frågan är otillräckligt belyst.

Enligt värt förmenande är problemställningen således otillräckligt belyst och vår uppfattning är därtill att nuvarande ordning inte innebär nägra problem för medborgarna. utan forändringarna i enlighet med promemo- rians forslag kan tvärtom skada landets anseende. Av dessa skäl avstyrker Sveriges Aktiesparares Riksförbund promemorians förslag.

ll) SFR

Företagareförbundet finner det ytterligt anmärkningsvärt att ett ingrepp av den nu aktuella storleksordningen övervägs utan bättre förankring i ett faktaumlerlag.

Till detta kommer att formerna för ingreppet framstår som etiskt mindre tilltalande. Det kan visserligen sägas att regeringens godkännande av ett ordförandeval som beslutas av en bankstyrelse skall uppfattas som en mjukare ätgärd än att regeringen direkt utser bankens ordförande.

Samtidigt innebär förfarandet att sambandet mellan inflytande över ett beslut och ansvar för beslutet försvagas. Därmed ökar det inslag i politiken som bestar av osynligt och därmed okontrollerbart utövande av samhälls- makt.

Detta innebar inte enbart vad som i promemorian kallas "ytterligare ett steg for att tillförsäkra det allmänna ett rimligt mått av insyn och inflytan- de" titan också en ökad risk för påtryckningar i politiskt godtyckliga former.

Företagareförbundet vill därför bestämt avstyrka det framlagda försla- get.

Prop. 1984/85: 35

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

44

Lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 77 & lagen (1955: l83) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

77.5

lnom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Har bolagsstäm- man ej utsett ordförande eller skall . där en ellerflera ledamöter tillsatts [ annan ordning än genom val å bolagsstämma. sådan ledamot ej enligt bolagsordningen tillika vara styrelsens ord/örande. skall .slyrel- sen vian ordförande. Vid lika rös- tetal skall valet avgöras genom lott- ning.

Verkställande direktör eller an- nan befattningshavare i banken må icke vara ordförande.

lnom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Denne väljs av styrelsen om inte annat följer av andra styeket. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Verkställande direktör eller annan befattningshavare i bankenfår inte vara ordförande.

Styrelsens val av ordförande skall utan (lr-(U_sntål underställas re- geringen för godkännande. Rege- ringen skall godkänna styrelsens val. om den valde kan fifirväntas verka jo)" att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i verk— samheten. Ont valet inte godkänns skall regeringen istället utse en an- nan ledumot av styrelsen till ordfö- rande.

Regeringens godkännande enligt andra stycket gäller tills vidare. Vid omval av en ord/'i'irande som tidi- gare llul' godkänts av regeringen krävs inte ny underställning. Rege- ringen/'är återkalla sitt godkännan— de. om ordföranden inte längre uppfyller de villkor för godkännan- de av val som anges i andra stycket. Om regeringen ltar utsett ordf/Handen får uppdraget återkal- las när som helst.

Ont ett godkännande har återkal- lats skall hestäntmelserna i första

Prop. 1984/85: 35 45 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycket tillämpas. Detsamma gäller om ett uppdrag har återkallats eller av annat skäl upphört.

lntill dess att styrelsens val av ordförande har prövats av rege- ringen. skall den av styrelsen ut- sedde ledamoten vara ordförande.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och skall tillämpas vid val av ordförande som sker efter ikraftträdandet.

Prop. 1984/85: 35 46

Utdrag

LAGRADET PROTOKOLL vid sammanträde l98—l- ltt-05

Närvarande: f.d. regeringsrådet Patrlsson. regeringsrådet Mtreller. justi- tierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den l3 september t9s4 har regeringen på hemställan av statsrädct och chefen för linansdepartementet " Feldt beslutat inhämta lagrädets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse.

Förslaget har inför lagrädet föredragits av hovrättsassessorn Samuel Hermelin.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet: Enligt 77 5 andra stycket i det remitterade lagförslaget skall styrelsens underställda val av ordförande godkännas av regeringen om den valde kan förväntas verka för att "såväl bankens som samhällets intressen" beaktas i verksamheten. Regeringens prövning skall alltsä enligt lagtexten avse häda de angivna intressena. l remissprotokollet redovisas inte närmare vad som åsyftas med "bankens intressen" respektive "samhällets intressen". men av motsatsförhällandet synes kunna slutas att med "bankens intressen” i första hand avses det rent privatekonomiska intresset av att bankrörelsen bedrivs framgångsrikt. Med hänsyn inte minst till den i remissprotokollet angivna allmänna bakgrunden till förslaget vill Iagrädet ifrägasätta om en så långtgående prövning är avsedd med förslaget. Detta synes f. ö. i detta hänseende stå i viss motsättning till det förslag. som lades fram i den departementspromemoria som myndigheter och sammanslutningar har ytt- rat sig över. Det må tilläggas att frägan om prövningens omfattning har betydelse inte minst med hänsyn till spörsmälet trnder vilka förutsättningar regeringen skall få återkallat ett tidigare lämnat godkännande.

Om regeringens prövning av ordförandevalet inte avses skola omfatta annat än om den valde i sin bankverksamhet kan väntas beakta samhällets intressen bör detta konrma till tydligt uttryck i lagtexten. Detta kan tänkas ske exempelvis genom att berörda passtrs i andra stycket av paragrafen formuleras så att "den valde kan förväntas verkar också för att samhällets intressen i tillbörlig omfattning beaktas i verksamheten". Ändras andra stycket i detta hänseende börjämkning ske av den i tredje stycket angivna förutsättningen för återkallelse av ett godkännande.

Prop. 1984/85: 35 47

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson, Anders- son. Boström. Bodström, Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holm- berg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om styrelseordförande i affärsbank

] Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om änd- ring i lagen (l955: 183) om bankrörelse.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har konstaterat att regeringens prövning enligt lagtexten i det remitterade förslaget skall avse att den av styrelsen valde ordföranden kan förväntas verka för att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet. Lagrådet har ifrågasatt om en så långtgående pröv- ning är avsedd.

En väl fungerande ordförande bör verka för att båda de nämnda intres- sena blir tillvaratagna. Det föreligger inte. annat än i undantagsfall. någon motsättning mellan samhälls- och bankintressena. Jag anser att den i lagrådsremissen föreslagna lagtexten på ett riktigt sätt beskriver de krav som bör ställas på en ordförande. Enligt min mening är det lämpligt att understryka dessa förhållanden genom att utforma prövningen på det sätt som har skett i det remitterade förslaget. En annan sak är att tyngdpunkten i regeringens prövning av naturliga skäl kommer att koncentreras till frågan om den valde kan förväntas verka för att samhällets intressen kommer att beaktas i verksamheten. I de fall som regeringen skall utse ordförande måste regeringen dock göra en mer allsidig prövning. Något ytterligare förtydligande anserjag inte erforderligt.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den l3 september 1984.

Prop. 1984/85: 35 48

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslaget.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984