Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om ett förbättrat försäkringsskydd för de studerande som är sjuka eller föräldralediga under sommarferierna. För- slaget innebär att sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sådan ferietid skall beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan studierna påbörjades. om denna är högre än den sjukpen- ninggrundande inkomst som har fastställts under utbildningstiden.

Vidare föreslås att den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före studiernas början skall hållas vilande under den tid som den studerande bedriver studier och uppbär studiestöd. även om studierna beräknas pågå under kortare tid än sex månader. S. k. studietidssjukpenning skall således också vid sådan kortare utbildning kunna beräknas på grundval av den för- värvsinkomst som den studerande har under studietiden.

För de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studie- medel föreslås att kravet på sjukanmälan till försäkringskassan slopas och att kassan inte längre skall pröva om en sjukperiod skall godkännas. Det föreslås samtidigt att studiemedelsnämnden och skolan skall kunna kräva att studieoförmåga på grund av sjukdom styrks genom läkarintyg.

Vidare föreslås att uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstu- diestöd för arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de studieso- ciala myndigheterna.

Slutligen föreslås att reglerna i studiestödslagen (1973: 349) om försäk- ringskassans möjligheter att i vissa fall vägra godkänna studerandes sjuk- period anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter

• Sida 2
•  Original

att i motsvarande fall dra in eller sätta ned sjukpenning enligt lagen Prop. 1985/86: 128 (1962: 381) om allmän försäkring. De ändrade reglerna om sjukpenningberäkning under sommarferier och utbildning föreslås gälla från och med den 1 juni 1986. Övriga ändringar avses träda ikraft den ljuli 1986.

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 5 lagen (1962: 381) om allmän försäk- ringl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5 52

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäk— ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 5 skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan— den undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349). studiestöd en- ligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktoran- der,

2. bedriver studier, för vilka han uppbär timersättning enligt förordning- en (1976: 327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför.

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn. om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt l 5 lagen (1978: 410) om rätt till ledighet för vård av barn. m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade [ fall som För en försäkrad som avses i avses i tredje stycket 1) bedriver tredje stycket 1 skall försäkrings- studier som beräknas pågå mins! kassan, vid sjukdom under utbild-

_' Lagen omtryckt 1982: 120. * Senaste lydelse 1985: 87.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

sex månader. skall försäkringskas- san, vid sjukdom under utbildnings- tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

Föreslagen lydelse

ningstiden. beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande in- komst som har fastställts på grund- val av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan an- tas få under denna tid. Under stu- dieuppehåll mellan vår- och höst- termin. då den försäkrade inte upp- bär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1. skall dock sjuk- penningen beräknas på den sjuk- penninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om den blir högre än sjukpenning be- räknad enligt detta stycke.

Denna lag träderi kraft den ljuni 1986. Hittills gällande villkor beträffande studietidens längd skall tillämpas för studerande som vårterminen 1986 avslutar sin utbildning efter ikraftträdandet.

• Sida 5
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16—191235, 4 kap. 34 ä, 7 kap. 17 och 17 8 läs" samt 8 kap. 79å studiestödslagen (1973:349')l skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 16 sl

Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studie- hjälp.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studie- hjälp doek endast om den studeran- de ingett ansökan om denna studie- hjälp dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan en studerande beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studie- hjälp. Studiemedelsnärnnd ()(/1 [("i- roanstalt får i fråga om andra stu- diehjälpstagare än sådana som uppbär äterbetaIningspliktiga stu- diemedel kräva att studieaförmåga på grund av sjukdom skall styrkas genom läkarintyg enligt de före- skrifter som meddelas av regering- en eller den myndighet som rege- ringen bestämmer.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studie- hjälp iform av extra tillägg. inack- orderingstillägg och återbetal- ningspliktiga studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om denna studiehjälp dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger. kan en studerande beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu- dier som berättigar till studiehjälp utgår studiehjälp endast för sådan sjuk- period som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

lbaå3

En studerande har rätt till studie- hjälp endast för sådan sjukperiod eller del därav som har godkänts av den allmänna försäkringskassa. hos vilken den studerande är inskriven.

: Lagen omtryckt 1981: 579. * Senaste lydelse 1984: 313. 3 Senaste lydelse 1984: 313.

En studerande som uppbär stu- diehjälp iform av återbetalnings- pliktiga studiemedel har rätt till stu- diehjälp endast för sådan sjuk- period eller del därav som har god- känts av den allmänna försäkrings- kassa, hos vilken den studerande är inskriven.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l7 &

Blir en studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas- san. om han har beviljats studie- hjälp för kalenderhalväret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som medde- lats av riksförsäkringsverket.

Blir en studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas- san. om han har beviljats studie- hjälp iform av återbetalningsplik- tiga studiemedel för kalenderhalv- året eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelats av riksförsäkrings- verket.

18%

Finner den allmänna försäkrings- kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be- driva sina studier, skall kassan god- känna sjukperiodcn. om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner den allmänna försäkrings- kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be- driva sina studier, skall kassan god- känna sjukperioden. om ej annat följer av andra—fjärde styckena.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 17 &. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

l. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl förelig-

ger,

2. underlåter att. på begäran av kassan. genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,

3 . vägrar att laga emot besök av person som fått i uppdrag av kas- san att verkställa sjukkontroll.

4. under sjukperiod ändrar vis- telseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgi- vande av kassan.

5. ådragit sig sjukdomen vid för- övande av handling för vilken an- svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig un- dersökning av läkare eller under- låter att följa läkares föreskrift.

7. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil- seledande uppgift angående förhål- lande som är av betydelse för till-

4 Senaste lydelse 1984: 313.

3. under sjukperiod reser till ut- landet utan medgivande av kassan.

4. ådragit sig sjukdomen vid för- övande av handling för vilken an- svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

5. vägrar att underkasta sig un- dersökning av läkare eller under- låter att följa läkares föreskrift.

6. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil- seledande uppgift angående förhål- lande som är av betydelse för till-

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

lämpningen av bestämmelserna om återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

Föreslagen lydelse

lämpningen av bestämmelserna om återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

Den allmänna jörsäkringskaswn får även, om omständigheterna motiverar det. vägra att godkänna sjukperiod eller del därav. om den studerande

I. vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av för- säkringskassan att utreda studie- förmågan eller behovet av rehabili- teringsåtgärd.

2. underlåter att meddela för- säkringskassan sin viste/seadress när han under sjukperiod vistas an- nat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.

19s5

Om en studerande som har bevil- jats studiehjälp på grund av sjuk- dom har varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller om det föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närma- re bestämmelser som riksförsäk- ringsverket meddelar, undersöka om skäl föreligger att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjuk- domstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmå- gan.

Om en studerande som har bevil- jats studiehjälp iform av återbetal- ningspliktiga studiemedel på grund av sjukdom har varit helt oförmö- gen att bedriva studier under 90 da- gar i följd eller om det föreligger annat särskilt skäl. skall den all- männa försäkringskassan. enligt de närmare bestämmelser som riksför- säkringsverket meddelar. undersö- ka om skäl föreligger att vidta åt- gärd som är ägnad att förkorta sjuk- domstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmå- gan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs. skall den underrätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans beslut. ] underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

4 kap. 34%

Finner den allmänna försäkrings- kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be- driva sina studier, skall kassan god- känna sjukperioden. om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

5 Senaste lydelse 1984: 313.

Finner den allmänna försäkrings- kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be— driva sina studier, skall kassan god- känna sjukperioden, om ej annat följer av andra—Hårde styckena.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 33%. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl förelig-

ger, ')

2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kas- san att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistel- seort utan att underrätta kassan el- ler reser till utlandet utan medgi- vande av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid för- övande av handling för vilken an- svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig under- sökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift.

7. uppsåtligen eller av grov vårds- löshet lämnar oriktig eller vilsele- dande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpning- en av bestämmelserna om studie- medel för sjukperiod.

3. under sjukperiod reser till utlan- det utan medgivande av kassan.

4. ådragit sig sjukdomen vid för- övande av handling för vilken an- svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

5. vägrar att underkasta sig under- sökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift,

6. uppsåtligen eller av grov vårds- löshet lämnar oriktig eller vilsele- dande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpning- en av bestämmelserna om studie- medel för sjukperiod.

Den allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motiverar det. vägra att godkänna sjukperiod eller del därav. om den studerande

I. vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av för- säkringskassan att utreda studie- förmågan eller behovet av rehabili- teringsåtgärd,

2. underlåter att meddela för- säkringskassan sin vistelseadress när han under sjukperiod vistas an- nat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1756 För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmö- gen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalnings- pliktiga studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd.

Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 3l —35 5.5 skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu— dier som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjuk- period som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmänförsäk- ring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid un- der vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag. skall vuxenstu- diebidraget minskas med det be- lopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i sjukpenning enligt 3 kap. 55fjärde stycket lagen om all- män försäkring.

Utgår sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk- ring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid un- der vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu- diebidraget minskas med det be- lopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid. Sådan minskning skall dock inte göras för sjukpenning som har utgått enligt lagen (1962:38l) om allmän försäkring.

l7aä7 Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalnings- pliktiga studiemedel vid

]. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10—1255 lagen (19621381) om allmän försäkring gäller för rätt till

föräldrapenning.

2. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under samman- lagt högst tio dagar under ett kalenderår och 3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt. Utgår föräldrapenning enligt la- gen (1962:381) om allmän försäk- ring för tid under vilken den stude- rande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått [ föräldrapenning för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i föräldrapenning enligt 3 kap. 55 fjärde stycket lagen om allmän försäkring.

*” Senaste lydelse [9851 89. 7 Lydelse enligt prop, 1985/86: 100. bil 10.

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 7958

Har studerande för sådan dag un- der en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78.5 första stycket uppburit sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäk- ring och överstiger denna sjukpen- ning 25 kronor, skall vid tillämp- ning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivil- lig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjuk- penningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt an- nan författning eller på grund av re- geringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsska- deförsäkring.

Sådan sjukpenning som har be— räknats enligt 3 kap. 59" fjärde stycket lagen om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid tillämpning av bestänunelsertm i detta kapitel om äterbetalningsbe- lopp ellerf'rivillig återbetalning.

Har studerande för sådan dag un- der en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 785 första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (19761380) om arbetsskado— försäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor. skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp el- ler frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalnings- pliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp var- med sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med an- ledning av sin sjukdom får ersätt- ning enligt annan författning eller på grund av regeringens förord- nande eller enligt utländsk lagstift- ning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning av bestäm- melserna i detta kapitel om återbe- talningsbelopp eller frivillig återbe- talning.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1986.

” Senaste lydelse 1985: 89.

• Sida 11
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Härigenom föreskrivs att 3. 4 och (såå lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35

Särskilt vuxenstudiestöd för ar- Särskilt vuxenstudiestöd för ar- betslösa beviljas av vuxenutbild— betslösa beviljas efteransökan.An- ningsnämnden efter ansökan. An— sökan ges in inom den tid och i den sökan ges in inom den tid och i den ordning som regeringen bestäm- ordning som regeringen bestäm— mer. mer.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för högst två kalen- derhalvår i sänder.

4.5

Allmän försäkringskassa skall Särskilt vuxenstudiestöd för ar- beräkna storleken av särskilt betslösa handhas av centrala stu- vuxenstudiestöd för arbetslösa diestödsnämnden och vuxenutbild- samt betala ut sådant stöd. ningsnämtulerna. 65 Ett beslut av vuxenutbildning» Ett beslut att avslå en ansökan nämnd om särskilt vuxenstudiestöd om särskilt vuxenstudiestöd för ar- för arbetslösa får inte överklagas. betslösa får inte överklagas.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1986.

• Sida 12
•  Original

Soeialdepartementet Prop. 1985/86: 128

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986

Närvarande: statsrådet Thage G Peterson. ordförande, och statsråden Bodström, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson.

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande

2.1. Studiestödet under sjukdom samt sjukpenning och föräldrapenningförmåner för studerande

Studerande som uppbär studiehjälp. studiemedel eller särskilt vuxenstu- diestöd enligt studiestödslagen (1973z349). SsL. studiestöd enligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktorander får behålla beviljat studiestöd under sjukdom när den studerande är oförmögen att bedriva sina studier. Den studerande skall göra sjukanmälan till försäk- ringskassan som har att pröva om sjukperioden skall godkännas för rätt till studiestöd.

Den obligatoriska sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar även stude- rande om de är inskrivna hos försäkringskassan. Under studietiden gäller dock särskilda regler för rätten till ersättning. Dessa regler innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) inte får sänkas för de studerande som enligt vad tidigare sagts får behålla sitt studiestöd vid sjukdom (3 kap. Så tredje stycket 1 lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL). Regeln om att SGI inte får sänkas är kombinerad med en annan regel enligt vilken sjukpenning under studietiden inte får beräknas på denna SGI om stu- dierna avses pågå minst sex månader. Vid sjukdom under sådan längre utbildningstid skall försäkringskassan i stället beräkna sjukpenningen på en SGI som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den studerande kan antas få under utbildningstiden. studietids- SGI (3 kap. 5 Et tjärde stycket AFL). En SGI som grundas på förvärvsin- komster från tiden före utbildningens början är således vilande under utbildningstiden. Den är vilande också under den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning för vilken studiestöd utges. En vilande SGI blir åter gällande först när den utbildning för vilken studiestö- det utges är avslutad eller när ett definitivt studieavbrott görs. Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI omfattar även föräldrapenningförmånerna enligt AFL.

• Sida 14
•  Original

2.2. Olika former av studiestöd

För dem som bedriver studier finns olika former av studiestöd. bl.a. studiehjälp. studiemedel. särskilt vuxenstudiestöd. särskilt vuxenstudie- stöd för arbetslösa och utbildningsbidrag för doktorander.

Reglerna för beräkning av den tid som berättigar till studiestöd skiljer sig mellan de olika studiestödsformerna.

Studie/zjälp utges till elever mellan 16 och 20 år i gymnasieskolan och i annan utbildning på gymnasial nivå. Studiehjälp består av studiebidrag. extra tillägg. inackorderingstillägg och återbetalningspliktiga studiemedel. Stödet utges endast för studier under terminstid och beviljas vanligen för ett läsår som avser nio månader. Studiehjälp fördelas vanligen på en hösttermin som är fyra månader och en vårtermin som omfattar fem månader. Höstterminen påbörjas som regel omkring den 20 augusti och avslutas strax före jul. Vårterminen påbörjas omkring den leanuari och pågår till omkring den 10juni.

För ett stort antal fall beviljas emellertid studiehjälp för kortare eller längre del av läsåret. Som exempel kan nämnas specialkurser i gymnasie- skolan som ofta pågår under en termin eller endast en del av terminen.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att före- slå regeringen att i en proposition till riksdagen förorda att studiebidrag och extra tillägg inom studiehjälpen skall kunna utges för 12 månader under ett år.

Studiemedel utges till den som studerar på såväl gymnasial som efter- gymnasial nivå. Till studerande på gymnasial nivå kan studiemedel utges fr.o.m. höstterminen det år eleven fyller 20 år. För studerande på efter— gymnasial nivå finns inte någon motsvarande åldersgräns. Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Stödet utges endast för terminstid och beviljas vanligen för ett läsår som avser nio månader. Höstterminen påbörjas vanligen i månadsskiftet augusti-septem- ber och pågår till omkring den 19januari. Vårterminen påbörjas därefter omgående utan något uppehåll i studierna och sträcker sig till början av juni månad.

Vid vissa utbildningar t.ex. inom områdena lantbruk och teknik före- kommer utbildning under sommarferierna. Sådana studier berättigar till studiemedel.

Särskilt vuxenstudiestöd är i första hand avsett för arbetstagare med kort utbildning som tar ledigt för att studera och då går miste om sin lön.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är främst avsett för långvarigt arbetslösa som påbörjar studier.

Båda formerna av vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

Vuxenstudiestöden utges under terminstid men också under julferier. Stödet utges således för ytterligare den tid som motsvararjullovets längd.

Utbildningsbidrag för doktorander kan utges till den som bedriver fors- karutbildning vid högskola. Bidraget beviljas för högst 12 månaderi sänder och är vanligen inte terminsbundet.

• Sida 15
•  Original

Som framgår av det nu redovisade har det övervägande flertalet stude- rande sommarferier som pågår från början av juni till slutet av augusti månad.

2.3. Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/ föräldrapenning

Vuxenstudiebidraget skall minskas med belopp som för samma tid har utgetts i sjukpenning enligt 3 kap. AFL eller motsvarande ersättning enligt annan författning (7 kap. 17 &? SsL och 2 5 lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa). Vuxenstudiebidraget minskas dock inte med sjukpenning som har beräknats på studietids—SGI. En samordnings- regel gäller också i fråga om vuxenstudiebidrag och föräldrapenning (7 kap. 17 a & SsL).

I prop. 1985/86: 100, bil. 10 (s. 371 f) har lagts fram förslag om en ändring med innebörden att en studerande som uppbär föräldrapenning på grund- val av en studietids-SGI inte skall få sitt vuxenstudiebidrag reducerat med hänsyn till föräldrapenningen.

Beträffande övriga studiestödsformer finns inte motsvarande regler om samordning av bidrag och sjukpenning/föräldrapenning. Däremot redu- ceras den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen som har undanta- gits från återbetalning enligt 8 kap. 78 & SsL, om sjukpenning har utgetts med mer än 25 kr. per dag under aktuell sjukperiod (8 kap. 79 äSsL). Även i dessa fall undantas sjukpenning som har beräknats på grundval av studie- tids-SGI.

3.1. Aktivering av vilande SGI under sommarferierna

Mitt förslag: För en studerande som är sjuk eller föräldraledig under sommarferier — och inte uppbär studiestöd under dessa ferier — skall sjukpenning och föräldrapenningförmåner beräknas på grund- val av vilande SGI. om denna SGI är högre än studietids-SGI. Detta gäller för alla försäkrade som omfattas av reglerna om vilande SGI och studietids-SGI.

Skälen för mitt förslag: Som en följd av att det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom studiestödssystemet förstärktes den 1 januari 1985 kombi- nerades rätten att behålla en tidigare SGI med att denna görs vilande under utbildningstiden om studierna beräknas pågå minst sex månader. Så länge som SGI vilar utbetalas ingen sjukpenning eller föräldrapenningförmån på grundval av den. Med utbildningstid avses förutom den tid för vilken Studiestödet utges. även den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning för vilken studiestödet har beviljats.

Många studerande förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under ferierna. För att bortfall av sådan arbetsinkomst skall kunna

• Sida 16
•  Original

kompenseras vid sjukdom infördes vid samma tid även regler om en studietids—SGI. På denna SGI beräknas sjukpenning och föräldrapenning- förmåner under utbildningstiden.

SGI utgör den försäkrades beräknade inkomst under en tolvmånaders- period framåt i tiden. För en studerande som förvärvsarbetar enbart under ferierna innebär detta vid sjukdom eller föräldraledighet under ferietid att ersättningen från försäkringskassan kan vara betydligt lägre än det aktuella inkomstbortfallet.

Många vuxenstuderande är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten under studietiden. Det finns ofta en överenskommelse om tjänstledighet för studier mellan arbetsgivaren och den anställde. som innebär att den senare återgår till sitt arbete under främst sommarferier. Åtskilliga vuxenstude- rande har riktat kritik mot den låga kompensation som studietidssjukpen- ningen geri förhållande till den faktiska inkomstförlust som sjukdom under ferierna leder till.

Jag anser att det är angeläget att de studerande har ett så bra försäkrings- skydd vid sjukdom och föräldraledighet som möjligt. Detta framför allt med tanke på att många studerande har bildat familj och har ett ansvar för familjens försörjning. De regler som gäller för olika former av ekonomiskt stöd under studietiden bör därför vara sådana att de inte skapar osäkerhet inför valet att ta steget till studier.

Jag föreslår därför att reglerna om beräkning av sjukpenning och föräld- rapenningförmåner ändras så att en vilande SGI åter blir gällande. akti- veras, under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin om denna SGI ger högre sjukpenning än studietids-SGI. Förändringen av de nuvarande reg- lerna bör omfatta alla studerande som uppbär studiestöd.

En aktiverad SGI bör gälla från och med dagen efter den period för vilken studiestödet har beviljats under vårterminen och bör åter bli vilande från och med den första dag på vilken studiestödet för höstterminen belöper eller beräknas komma att belöpa. Vid sjukdom eller föräldrale- dighet därefter under studietid beräknas ersättningen på grundval av even- tuell studietids-SGI. Övergångarna mellan de två typerna av SGI-beräk- ning bör således ske omedelbart vid vårterminens slut och höstterminens början. Någon särskild förhandsanmälan till försäkringskassan bör inte krävas.

För klarhetens skull bör det sägas att för studerande som under sommar- ferier uppbär studiestöd skall ingen aktivering ske av SGI.

När det gällerjulferierna föreslårjag ingen ändring av nuvarande regler. För den stora gruppen högskolestuderande sträcker sig höstterminen in i januari utan något uppehåll för julferier. Särskilt vuxenstudiestöd kan också utges under julferier. Någon ändring i sjukförsäkringsrcglerna är således inte påkallad för dessa grupper.

Jag är emellertid medveten om att det finns vissa grupper studerande. t. ex. studerande i komvux eller i den kommunala högskolan. som har ett studieuppehåll vidjul då studiemedel inte utges. De kan således hamna i en situation vid sjukdom där studiestöd inte utges och sjukpenningen endast kompenserar en mindre del av inkomstbortfallet. Det rör sig dock alltid om en förhållandevis kort period.

• Sida 17
•  Original

Det skulle vara förenat med betydande administrativa olägenheter att låta den vilande sjukpenningen träda i kraft också vid sådana mycket korta studieavbrott. Jag är därför inte beredd att låta de nya reglerna omfatta andra perioder än sommarferierna.

Sommarferierna börjar för flertalet studerande under juni månad. Änd- ringen i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör därför träda i kraft den 1 juni 1986.

3.2. Studietidssjukpenning vid studier som beräknas pågå kortare tid än sex månader

Mitt förslag: Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett utbildningstidens längd. Vidare upphör de regler om avräkning som innebär att vuxenstudie- bidraget och reduceringen av skulden för återbetalningspliktiga stu- diemedel skall minskas med det belopp som har utgetts i sjukpen- ning/föräldrapenning för samma tid.

Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för det förbättrade sjukförsäk- ringsskyddet för studerande som gäller sedan år 1985 är att det ekonomiska behovet i stort sett får anses vara lika under studier och sjukdom. Som en följd av förbättringen av det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom stu- diestödssystcmet gäller sålunda principen att studiestödet utges under sjukdomsperioder under studietiden jämsides med eventuell Studietids- sjukpenning.

Enligt 3 kap. 2 & AFL skall till grund för beräkning av SGI läggas den årsinkomst av förvärvsarbete som den försäkrade kan antas komma att ha tills vidare. Att inkomsten skall beräknas som årsinkomst innebär enligt gällande praxis att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer un- der olika delar av året inte skall påverka SGI. Sjukpenningen kan vid ett långvarigt sjukdomsfall utges under lång tid och det har då inte ansetts riktigt att en tillfälligt hög eller låg inkomst vid tiden för insjuknandet skall bestämma sjukpenningens storlek för hela sjukperioden.

Gällande praxis vid beräkning av SGI har kommit till uttryck i en av riksförsäkringsverket utfärdad kungörelse (RFFS 198115). I kungörelsen föreskrivs att endast sådan inkomst skall beaktas som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare av eget arbete under minst sex månader i följd.

När det nuvarande systemet med sjukpenningberäkning för studerande infördes undantogs mot bakgrund av den nyss redovisade tillämpningen de som studerar kortare tid än sex månader från de nya reglerna.

Studietidssjukpenning skall således f. n. inte beräknas för den som be- räknas studera kortare tid än sex månader. Sjukpenningen beräknas i stället på den förvärvsinkomst som den studerande hade före utbildningens början. För den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd finns avräknings- regler som innebär att vuxenstudiebidraget skall minskas med det belopp som har utgetts i sjukpenning. Sådana avräkningsregler som förhindrar

• Sida 18
•  Original

överkompensation finns inte för de studerandegrupper som har andra former av studiestöd. Dessa studerande blir således vid studier som under- stiger sex månader överkompenserade vid sjukdom eftersom de uppbär såväl oreducerat studiestöd som sjukpenning beräknad på tidigare förvärv5inkomst. För dem som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel påverkar dock uppburen sjukpenning skuldreduceringen vid längre sjuk- domsperioder.

Jag anser att de nu berörda olikheterna i behandlingen av de skilda studerandegrupperna bör undanröjas. Sociala förmåner bör inte utges på ett sådant sätt att en studerande får det ekonomiskt bättre ställt vid sjukdom än när han är frisk.

Jag föreslår därför att reglerna i 3 kap. 5 & fjärde stycket AFL om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett utbildningstidens längd. dvs. även om studierna beräknas pågå kortare tid än sex månader. En konsekvens härav blir att studietids-SGI. om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. skall beräknas även om förvärvsarbetet avses pågå kortare tid än sex månader.

Det bör påpekas att det fortfarande kommer att finnas en nedre gräns för hur stor inkomsten skall vara innan sjukpenning kan utges. Enligt 3 kap. 1 & AFL föreligger rätt till sjukpenning endast om den försäkrades SGI uppgår till minst 6000 kronor.

I 7 kap. 17 och 17 a åå SsL finns som jag tidigare nämnt regler om avräkning mellan vuxenstudiebidraget och sjukpenning/föräldrapenning enligt AFL. Enligt dessa regler skall för tid. under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, bidraget minskas med det belopp som har utgetts i sjukpenning eller föräldrapenning för samma tid.

Vidare finns i 8 kap. 79 & SsL regler om avräkning gentemot den skuld- reducering som sker om en studerande. som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel, är sjuk mer än 14 dagar.

Jag har nyss föreslagit att den SGI som gällde innan studierna påbörja- des skall hållas vilande från första dagen av en studieperiod. för vilken den studerande uppbär studiestöd, även om utbildningen beräknas pågå under kortare tid än sex månader. Det innebär att en sjukpenning enligt AFL som grundar sig på en vilande SGI inte kan utges parallellt med ett studiestöd. Under sådana omständigheter behövs inte några avräkningsregler gent- emot sjukpenning enligt AFL. De avräkningsregler som gäller föräldrapen- ning kan också tas bort.

• Sida 19
•  Original

3.3. Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som inte har återbetalningspliktiga studiemedel

Mitt förslag: För studiehjälpstagare. som uppbär annan studiehjälp än återbetalningspliktiga studiemedel. slopas skyldigheten enligt 3 kap. 17% SsL att anmäla sjukdom till försäkringskassan. Kassans prövning av sjukperioder upphör för dessa studerande. ] stället skall studiemedelsnämnden och läroanstalten i enlighet med föreskrifter. som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, kunna fordra att eleven genom läkarintyg styrker stu- dieoförmåga på grund av sjukdom.

Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: För rätten att få behålla studiestödet under sjukpe- riod och få reducering av studieskuld (för återbetalningspliktiga studie- medel) på grund av sjukdom krävs att den studerande gör sjukanmälan till försäkringskassan. Har sådan anmälan gjorts skall försäkringskassan prö- va om hel studieoförmåga på grund av sjukdom föreligger och. om så bedöms vara fallet. godkänna sjukperioden.

När det gäller de studerande som uppbär studiehjälp har bestämmelser- na i SsL om sjukanmälan till försäkringskassan i praktiken kommit att tillämpas endast i fråga om studiehjälpstagare med återbetalningspliktiga studiemedel. En tillämpning av anmälningsskyldigheten för alla studie- hjälpstagare skulle innebära att 300000 gymnasiestuderande i förekom- mande fall skulle göra sjukanmälan till försäkringskassan som sedan har att pröva om studieoförmåga på grund av sjukdom föreligger. Den begränsade tillämpningen av sjukanmälningsregeln har enligt vad riksförsäkringsver- ket uppgivit inte haft några negativa effekter. Riksförsäkringsverket har därför i samråd med centrala studiestödsnämnden föreslagit att bestäm- melserna om anmälan och prövning av sjukdomsfall slopas för studie- hjälpstagare som uppbär enbart studiebidrag.

Jag vill erinra om att det huvudsakliga syftet med studiestödet är att de studerande skall ha ekonomisk möjlighet att bedriva studier. För att en studerande skall ha en ekonomisk trygghet även om han blir sjuk under studietiden har han tillförsäkrats rätt att behålla studiestödet under sjuk- dom.

Jag delar riksförsäkringsverkets uppfattning att det mot denna bakgrund och den hittillsvarande begränsade tillämpningen inte finns anledning att upprätthålla nuvarande krav på att försäkringskassan skall ta emot sjuk- anmälan och pröva varje kortare sjukperiod för de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studiemedel.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör skyldigheten att göra sjuk- anmälan till försäkringskassan slopas för studerande som har studiehjälp som inte omfattar återbetalningspliktiga studiemedel. För denna grupp bör i stället införas den ordningen att skolan och studiemedelsnämnden skall kunna fordra att eleven genom läkarintyg styrker oförmåga att bedriva sina

• Sida 20
•  Original

studier på grund av sjukdom. Behovet av läkarintyg torde främst föreligga vid längre studieavbrott eller i fall då upprepade korta studieavbrott före- kommer.

För klarhetens skull villjag framhålla att mitt förslag inte berör studeran- de som har beviljats studiemedel enligt 4 kap. SsL. För dem görs således ingen ändring av nuvarande anmälningsplikt och försäkringskassan skall även i fortsättningen pröva dessa studerandes sjukperioder. Riksför- säkringsverket avser dock att tillsammans med centrala studiestödsnämn- den granska erfarenheterna av nuvarande regler på dessa områden.

3.4. Administration av särskilt vuxenstudietöd för arbetslösa

Mitt förslag: Uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxen- studiestöd för arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de studiesociala myndigheterna.

Skälen för mitt förslag: 1 prop. 1984/85:184 om ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m. (SfU 25. rskr. 327) föreslogs att hela administrationen av vuxenstudiestöden den 1 juli 1986 skulle föras över till de studiesociala myndigheterna. Idag är det försäkringskassorna som svarar för beloppsberäkning och utbetalning av stöden.

1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100. bil. 10) har regeringen på föredragning av chefen för utbildningsdepartementet lagt fram förslag om ändringar i 1 kap. 6å SsL med innebörden att studiestödet skall handhas av centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Motsvarande ändring bör nu göras i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

3.5. Vissa följdändringar i studiestödslagen (1973z349)

Mitt förslag: Reglerna om försäkringskassans möjligheter att vägra godkänna studerandes sjukperiod eller del därav anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter att dra in eller sätta ned sjukpenning. Detta avser fall av vägran att ta emot besök från försäkringskassan och fall av underlåtenhet att underrätta för— säkringskassan om vistelseadressen vid bortovaro under sjukperiod. För vägran att godkänna sjukperiod eller del därav skall i dessa situationer också krävas att ett sådant beslut är motiverat vid en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 18é och 4 kap. 34.5 SsL anges att för- säkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav om den studerande vägrar att ta emot besök av person som fått i uppdrag av försäkringskassan att verkställa sjukkontroll. En motsvarande bestämmel-

• Sida 21
•  Original

se finns i 3 kap. 17.5 AFL. som avser försäkringskassans möjlighet att dra in eller sätta ned sjukpenning i vissa fall. Denna bestämmelse har ändrats från och med den ljanuari 1986 (prop. 1985/86:38. SfU 3. rskr. 45). Därvid har begreppet sjukkontroll ersatts med en beskrivning som bättre täcker avsikten med åtgärden. Bestämmelsen i AFL gäller numera vid vägran att att ta emot besök av person från försäkringskassan som fått i uppdrag att utreda rätten till sjukpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd. Mot- svarande ändring bör göras i de nyssnämnda lagrummen i SsL.

Enligt samma bestämmelser i SsL får försäkringskassan vägra att god- känna sjukperiod eller del därav om den studerande under sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan. Den berörda ändringen i 3 kap. 17ä AFL innebar också att indragning eller nedsättning av sjuk- penning bara kan ske om den försäkrade underlåter att meddela försäk- ringskassan sin vistelseadress vid annan än tillfällig bortovaro. Underrät- telse om ändrad vistelseadress fordras därför inte längre vid tillfällig borto- varo under ett sjukdomsfall. Med tillfällig bortovaro'avscs enligt vad som uttalas i prop. 1985/86:38 (sid. 10) sådan bortovaro som varar högst tre dagar. Ändringar bör nu göras i SsL så att överensstämmelse uppnås med vad som gäller enligt 3 kap. 175 AFL.

Slutligen bör också en anpassning till AFL ske när det gäller en allmän förutsättning för att i de fall som nämnts i det föregående besluta att inte godkänna sjukperiod eller del därav. Genom den angivna ändringen i 3 kap. 17% AFL klargjordes att påföljd i form av indragning eller nedsättning av sjukpenning i där beskrivna situationer skall komma i fråga bara om det är motiverat vid en helhetsbedömning av omständigheterna. Jag förordar att motsvarande förtydligande görs i 3 kap. 18å och 4 kap. 345 SsL. Vägran att godkänna sjukperiod eller del därav bör alltså förutsätta att en sådan påföljd framstår som motiverad i det särskilda fallet av vägran ta emot besök från försäkringskassan eller av underlåtenhet att meddela försäkringskassan sin vistelseadress vid annan än tillfällig bortovaro. Vad som har uttalats i prop. 1985/86:38 om användning av den där behandlade påföljdsmöjlighcten bör kunna tjäna till vägledning för kassorna också när det gäller att pröva om sjukperiod skall godkännas eller ej.

3.6. Kostnader och finansiering

Förslaget att sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sommarfe- rierna skall utges på grundval av vilande SGI om den är högre än studie- tids-SGI beräknas öka sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättning- ar. Slopandet av sexmånadersgränsen. så att sjukpenning och föräldrapen- ningförmåner för de studerande som uppbär studiestöd beräknas på grund- val av studietids-SGI oavsett utbildningstidens längd. beräknas däremot minska sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättningar. Sammantaget beräknas dessa förändringar innebära oförändrade kostnader.

• Sida 22
•  Original

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).

3. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Förslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd med chefen för utbild- ningsdepartementet.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen. Vi- dare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till sju dagar.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propOSition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 23
•  Original

Innehållsförteckning Prop. 1985/86: 128

Sid. Regeringens proposition ..................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 Propositionens lagförslag .................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 . . . 12 1 Inledning ................................................ 12 2 Nuvarande ordning ....................................... 13 2.1 Studiestödet under sjukdom samt sjukpenning och föräldrapenningförmåner för studerande ................. 13 2.2 Olika former av studiestöd ............................. 14 2.3 Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/ föräldrapenning ....................................... 15 3 Föredragandens överväganden ............................. 15 3,1 Aktivering av vilande SGI under sommarferierna ......... 15 3.2 Studietidssjukpenning vid studier som beräknas pågå kortare tid än sex månader .................................... 17 3.3 Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som inte har återbetalningspliktiga studiemedel ............... 19 3,4 Administration av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa . . 20 3.5 Vissa följdändringar i studiestödslagen (1973z349) ......... 20 3.6 Kostnader och finansiering ............................. 21 4 Upprättade lagförslag ..................................... 22 5 Hemställan .............................................. 22 6 Beslut ................................................... 22

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 23

• Sida 24
•  Original