Prop. 1989/90:11

om stiftsledningen i Uppsala stift, m. m.

Regeringens proposition 1989/ 90: l 1

om stiftsledningen i Uppsala" stift, m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 28 september 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Margot Wallström .

Propositionens huvudsakliga innehåll

Ärkebiskopen avlastas för närvarande en stor del av arbetsuppgifterna som stiftschef i Uppsala stift genom att domprosten i Uppsala med 75 procents- befrielse från sin egen tjänst hjälper ärkebiskopen i stiftsledningcn. I propositionen föreslås att en ny tjänst som biträdande biskop får inrättas i Uppsala stift.

Innehavaren av tjänsten skall på heltid fullgöra de uppgifter i stiftet som ärkebiskopen delegerar till honom eller henne. Tjänsten föreslås bli knuten till ärkebiskopsänibetet. vid vars kansli också skall finnas en sekreterare åt den biträdande biskopen. En biträdande biskop, som inte på ärkebisko- pens uppdrag är ledamot och ordförande i domkapitlet eller stiftsstyrelsen, skall ha rätt att närvara vid deras sammanträden och delta i överläggning- arna men inte i besluten.

Tjänsten skall inrättas av regeringen och skall tillsättas i samma ordning som gäller för annan biskopstjänst än ärkebiskopstjänsten.

De av reformen föranledda lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

Kyrkomötet har yttrat sig Över förslag till ändringar i församlings- lagen. kyrkofondslagen och prästanställningslagen. Kyrkomötet har därjämte lagt fram förslag om ändringar i lagen om biskopsval och domkapitelslagen.

Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: —- regeringens skrivelse till kyrkomötet (s. 10) kyrkomötets yttrande (5. 17) — föredragande statsrådets ställningstagande till kyrkomötets syn- punkter och förslag (s. 42)

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

&

83559 333

Propositionens lagförslag

1. Förslag till Lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184)

Härigenom föreskrivs att 1, 13. 14, 19, 21. 22. 24. 33 och 42 55 prästan- ställningslagen (1988: 184) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag är tillämplig på bisko- par och andra präster i svenska kyr- kan som har anställning i territo- riella pastorat och stiftssamfällighe- ter.

Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig på bisko-

par, biträdande biskop och andra - präster i svenska kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter.

Bestämmelserna i 22. 23, 27—43 och 50—55 55 skall tillämpas också på sådana präster i svenska kyrkan som har anställning i andra icke-territo- riella pastorat än hovförsamlingen.

Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar fastställs under medver- kan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (stat/igt

reg/erade anställningar).

1355

I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. 1 Uppsala stift är ärkebiskopen biskop.

] varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. ] Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet/är det oeksåjinnas en tjänst som biträ— dande biskop.

1 en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt. kon-

traktsadjunkt och pastorsadjunkt.

145

Val av biskop förrättas enligt be- stämmelserna i lagcn (1963: 633) om biskopsval.

Enligt lagen (l982z942) om svenska kyrkan utnämner regering- en till biskop en av de tre som har föreslagits vid biskopsvalet.

Val av biskopar och av en biträ- dande biskop i Ltppsa/a sti/t förrät- tas enligt bestämmelserna i lagen (1963: 633) om biskopsval. .

Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan utnämner regering- en till biskop en av de tre som har föreslagits vid biskopsvalet. Det- samma skall gälla om utnämningen av en biträdande biskop i Uppsala

. stl/t.

195

Regeringen får meddela före- skrifter om de särskilda villkor som i övrigt skall gälla för behörighet till annan prästtjänst än biskopstjänst.

' Senaste lydelse 1988: 1554.

Regeringen får meddela före- skrifter om de särskilda villkor som i övrigt skall gälla för behörighet till en annan prästtjänst än'en bisköps- tjänst eller en tjänst som biträdande biskop.

Prop. 1989/90: 1 1

ro

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

21 & Prästtjänstcr och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet kungö- ras lediga till ansökan. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna skyldighet.

Ansökan skall ges in till domkapitlet inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl. får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet även beakta ansökningar som har kommit in för sent.

Har en tjänst som kyrkoherde. vilken skall tillsättas i den ordning som anges i 5 och 6 åå. eller en tjänst som komminister kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller tillsättningsnämn- den begär det.

Vad som nu har sagts gäller inte tjänst som biskop eller. såvitt avser första och andra styckena, tjänst som pastorsadjunkt.

Vad som nu har sagts gäller inte en tjänst som biskop eller biträdan- de biskop eller. såvitt avser första och andra styckena. en tjänst som pastorsadjunkt.

225

Tjänst s_om biskop tillsätts med fullmakt. Ovriga prästtjänster samt vikariat tillsätts mcd förordnande.

En tjänst som biskop eller biträ- dande biskop tillsätts med fullmakt. Övriga prästtjänster samt vikariat tillsätts med förordnande.

245

Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som biskop. biträdande biskop i Uppsala stil? och domprost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontrakts- adjunkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som regeringen meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift.

Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

335

Avskedande får inte grundas en- bart på omständigheter som sti/is— styre/sen har känt till mer än en må- nad före prövningen.

När frågan om avskedande prö- vas av ansvarsnämnden för bisko- par får avskedande inte grundas en- bart på en omständighet som den myndighet biskopen lyder under har känt till mer än två månader före prövningen.

Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.

När frågan om ett avskedande prövas av ansvarsnämnden för bis- kopar får avskedandet inte grundas enbart på en omständighet som den myndighet en biskop eller en biträ- dande biskop lyder under har känt till mer än två månader före pröv- ningen.

Prop. 1989/90: 11

'N

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträffat.

425

Frågor om disciplinansvar, avskedande. åtalsanmälan. avstängning och läkarundersökning prövas av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.

För biskopen prövas dock frågor- För en biskop eller en biträdande na av ansvarsnämnden för bisko- biskop prövas dock frågorna av än- par. svarsnämnden för biskopar.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1990.

Prop. 1989/90: 1 1

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19631633) om biskopsvall dels att i l 1. 13— 15 och 19 55 orden ”biskopsämbete" och "ärkebiskops- ämbete" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "biskopstjänst" respek- tive "ärkebiskopstjänst" i motsvarande form,

dels att 1 och 2 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

När ämbete såsom ärkebiskop el- ler biskop b/ir ledigt, skall efter re- geringens_ti'irordnande val anställas för upprättande av förslag till ämbe- tets besättande (biskopsval).

Föreslagen lydelse

Innan en tjänst som ärkebiskop. biskop eller biträdande biskop till- sätts. skall val anställas för att upp- rätta förslag till tjänsten.

När en sådan tjänst blir ledig skall regeringen förordna om bi- skopsval.

251

Val av andra biskopar än ärkebi- skopen skall förrättas av en valkor- poration som består av — domkapitlets ledamöter. präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som domprost, kyrko- herde. komminister, stiftsad- junkt eller kontraktsadjunkt el- ler enligt förordnande uppehål- ler obesatta sådana tjänster, — särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.

Val av andra biskopar än ärkebi- skopen och val av biträdande biskop i Uppsala sttfi skall förrättas av en valkorporation som består av — domkapitlets ledamöter. präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som domprost, kyrko- herde, komminister, stiftsad- junkt eller kontraktsadjunkt el- ler enligt förordnande uppehål- ler obesatta sådana tjänster.

särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.

l stift där det finns diakonianstalter, ingår i valkorporationen dessutom de präster som vid tidpunkten för valet är anställda som föreståndare för sådana anstalter.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1990.

' Senaste lydelse av 19 Q' 1975: 1324. -' Senaste lydelse 1983: 400.

Prop. 1989/90: 1 l

'.!!

3. Förslag till Prop. Lag om ändring i domkapitelslagen (1988: 181) 1989/903 11

Härigenom föreskrivs att 2 & domkapitelslagen (1988: 181) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 & Domkapitlet består av följande ledamöter: 1. biskopen som ordförande. 2. domprosten eller. där det inte finns någon domprost. en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordförande.

3. en präst vald av stiftets präster, 4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

] domkapitlet i Lt'ppsala stift jär ärkebiskopen i den utsträckning han _jinner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i sti/tet i sitt ställe som ledamot och ordförande.

För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid handläggning av de ärenden som enligt löé lagen (19821942) om svenska kyrkan och 42 5 första stycket prästanställningslagen (1988: 184) ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1990.

4. Förslag till Lag om ändring i församlingslagen (1988: 180)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 g”. 6 kap. 12 _ö och 9 kap. 6 och 7 55 församlingslagen (1988: 180) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 5.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i församling- ens kyrkoråd sarnt den som är an- ställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyr- korådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland för- samlingens tjänstemän är inte hel- ler valbar.

Den som innehar en tjänst som bis- kop eller biträdande biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som inne/tar en tjänst som kyr- koherde eller innehar ett långtidsvi- kariat på en sådan tjänst samt en präst som ert/igt 7lkap. 339 andra stycket harjörordnats att vara leda- mot i församlingens kyrkoråd är inte valbar. Den som är anställd hos församlingen och som i egenskap - av föredragande hos kyrkorådet el— ler på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria'en leda- mot eller en suppleant från uppdraget. om'han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det.

6 kap. 12 &

Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen. är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller annan kyrkoherde som är biskopens ersät- tare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av föredragan- de hos stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfallighctens tjänste- män är inte heller valbar.

Den som innehar en tjänst som bis- kop eller biträdande biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller någon annan kyr- ' koherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är an- ställd hos stiftssamfålligheten och som i egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjäns- ten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens tjänstemän är inte heller valbar.

[ fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 åtredje stycket om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige.

Prop. 1989/90: 1 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap.

6 & Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.

1 Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av de valda ledamöternas valperiod i sitt ställe som ledamot och ord/ö- rande sätta den biträdande bisko- pen i stiftet.

7 &

Beträli'ande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 g", 9 5 andra och tredje styckena, 1 1— 15 och 17—21 55 samt 22 5 första stycket om kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling. kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse stiftssamfälligheten. stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe- tens anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam— lingarnasoch de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, upp- dra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällig- het att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

5. Bestämmelserna om närvaro- 5. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherde el- och yttranderätt för kyrkoherden el- ler hans ersättare skall också avse ler hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. stiftsstyrelsen. ! stiftsstyrelsen och

andra nämnderi Uppsala stift gäller detsamma ocksä/ör den biträdande biskopen.

6. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna-lagträder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90: 11

5. Förslag till Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182)

Härigenom föreskrivs att 8 & kyrkofondslagen (1988: 182) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 & Ur kyrkofonden betalas 1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13— 16 åå, 2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 55,

3. kostnader för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför- måner till biskopar och sådana måner till biskopar. den biträdande präster som är anställda i de svens- biskopen i Uppsala stil? och sådana ka utlandsförsamlingarna, präster som är anställda i de svens-

ka utlandsförsamlingarna,

4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter enligt regeringens bestämmande,

6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supp- leanter i domkapitlen enligt regeringens bestämmande,

7. förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för ärkebi- skopsämbetet och departement eller myndigheter där kyrkliga frågor handläggs.

8. kostnader för verksamhet, som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt regeringens bestämmande,

9. andra kostnader för kyrkliga ändamål enligt regeringens bestämman- de,

10. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt- ning i övrigt.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90: 11

C ivildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1989

Närvarande: statsrådet Feldt. ordförande. och statsråden Hjelm-Wallén, Gradin. Carlsson. Hellström, Johansson, Lindqvist. Andersson. Lönnqvist. Thalén. Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström. Lööw, Persson.

Föredragande: statsrådet Wallström

Skrivelse till kyrkomötet om stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift, m.m.

I en till utskottet hänvisad skrivelse 198911 har regeringen förklarat sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande över tre upprättade lagförslag som syftar till en ändring av stiftsledningsfunktionens organisation i Uppsala stift m.m.. nämligen

1. lag om ändring i församlingslagen (1988: 180).

2. lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182),

3. lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184). Kyrkomötet har dessutom beretts tillfälle att ta del av föredragande statsrådets synpunkter i övrigt. De för yttrande överlämnade lagförslagen har följande lydelse.

Regeringsykri relsens lagförslag

Lag om ändring i församlingslagen (1988: 180)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 &. 6 kap. 12 å och 9 kap. 2 och 7 åå törsamlingslagen (1988: 180) skall ha följande lydelse.

Nuvarande l_1-'(]('l.YU F örat/agan lydelse

2 kap.

Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 &.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte Valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i församling— ens kyrkoråd samt den som är an— ställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyr— korådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland för— samlingens tjänstemän är inte hel— ler valbar.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som enligt 7 kap. 35 andra stycket har./örordnalx att vara leda- mot i församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos församling- en och som i egenskap av föredra- gande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställning- en bland församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en leda- mot eller en suppleant från uppdraget. om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det.

6 kap. 12 ;" Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen. är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den som innehar tjänst som bis- kop ärinte valbar till ledamot eller suppleant. Domprasrm eller annan kruka/tardy som är biskopens ersät- tare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamlällighcten och som i egenskap av föredragan- de hos stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens tjänste- män är inte heller valbar.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som enligt 9 kap. 2 ,Q' är biskopens ersättare i stiftssty- relsen samt den som är anställd hos stiftssamtälligheten och som i egen— skap av föredragande hos stiftssty- relsen eller på grund av andra upp- gifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssam- fallighetcns tjänstemän är inte hel- ler valbar.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 g'tredje stycket om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige.

9 kap.

Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Prop. 1989/90: 11

Nuvarande lydelse

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare.

Föreslagen lydelse

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare. [ ett sti/i där det finns inrättad en tjänst som stiftsprost skall dock denne i stället vara biskopens ersättare.

Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 5. 9 & andra och tredje styckena. 11— 15 och 17—21 55 samt 22 5 första stycket om kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om försam- ling. kyrkofullmäktige och kyr- koråd skall avse stiftssamfällighe- ten. stiftsfullmäktige och stiftssty- relsen.

l. Bestämmelserna om försam- ling. kyrkofullmäktige och kyr- koråd skall avse stiftssamfällighe- ten. stiftsfullmäktige och stiftssty- relsen. 1 ett stift där detjinns inrät- tad en tjänst som sti/isprosl får den- ne utan särskild kallelse närvara vid sammanträden med s!i/isstyre/sen och delta i Överläggningarna men inte i besluten. när stiftsprosten inte ersätter biskopen som ledarna! i sty- relsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe- tens anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam- lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd. när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftsstyrelsen får. om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat. uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta an- slag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt för- samlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

5. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrel— sen.

6. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv. om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90; 1 1

Härigenom föreskrivs att 8 & kyrkofondslagen (1988: 182) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse 3 &

Ur kyrkofonden betalas l. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13— 16 55. 2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 55.

3. kostnader för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför- måner till biskopar och sådana måner till biskopar. sti/isprostar präster som är anställda i de svens- och sådana präster som är anställda ka utlandslörsamlingarna, i de svenska utlandsförsamlingar-

na.

4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer.

5. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter enligt regeringens bestämmande. ' .

6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supp- leanter i domkapitlen enligt regeringens bestämmande.

7. förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för ärkebis- kopsämbetet och departement eller myndighet där kyrkliga frågor hand- läggs.

8. kostnader för verksamhet. som bedrivs av svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt regeringens bestämmande.

9. andra kostnader för kyrkliga ändamål enligt regeringens bestämmanå de

10. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt- ning i övrigt.

Denna lagträderi kraft den ljanuari 1990.

Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988: 184) dels att 13, 24 och 33 åå skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 5 I varje stift skall det finnas en I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. I Uppsala stift är tjänst som biskop. I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. ärkebiskopen biskop. I sti/ten får det också finnas en tjänst som slijtsprost.

1 en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt. kon- traktsadjunkt och pastoratsadjunkt.

l4aå

En tjänst som stiftsprost tillsätts av regeringen.

För upprättande av jörslag till till- sättande aven sådan tjänst skall val anställas i den ordning som är före- skriven i lagen (1963:633) om bis- kopsval ifråga om val av andra bis- kopar än ärkebiskopen.

24 å Frågor om inrättande av tjänster Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas som biskop, stiftsprost och dom- av regeringen. prost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontrakts- adjunkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som regeringen meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift.

Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastoratsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

33 &

Avskedande får inte grundas en- Avskedande får inte grundas en- bart på omständigheter som sti/ts- bart på omständigheter som dom- styrelsen har känt till mer än en må- kapitlet har känt till mer än en må- nad före prövningen. nad före prövningen.

När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får avskedande inte grundas enbart på en omständighet som den myndighet biskOpen lyder under har känt till mer än två månader före prövningen.

Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträffat.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1990.

Till utskottet har också hänvisats centralstyrelsens skrivelse 1989: 11 om biträdande biskop m.m. I skrivelsen hemställs att kyrkomötet beslutar anta ett förslag till kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986: 3) om antagande av ny kyrkohandbok för svenska kyrkan. Förslaget till kyrklig kungörelse har följande lydelse.

Prop. 1989/90: 1 1

Förslag till Kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986: 3) om antagande av ny kyrkohandbok för svenska

kyrkan

Härigenom föreskrivs med stöd av 7 5 3 lagen (1982:942) om svenska kyrkan i fråga om bilaga 2 till kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986:3) om antagande av ny kyrkohandbok för svenska kyrkan2

att avsnittet Kungörelsen vid avsnittet ll Vigningen i biskopsvignings- mässan skall ha följande lydelse. och

att den inledande anvisningen i ordningen för mottagande av biskop

skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse II Vigningen

Föreslagen lydelse

Kungörelsen

ÄB Efter val har NN utnämnts nu biskop i NN stift.

Fullmakten kommer nu att lä- sas upp.

Notarien läser fullmakten.

Electus går fram till altarringen.

Mottagande av biskop äger rum i stiftets domkyrka snarast efter bis- kopens vigning och tillträde. Mot- tagandet förläggs till tid som gör det möjligt för medarbetare och repre- sentanter från stiftets församlingar att delta. Mottagandet leds av dom- prosten (domkapitlets vice preses) eller. vid förfall för domprosten, av den prästerliga ledamoten av dom- kapitlet. Mottagandet följs av hög- mässa eller annan gudstjänst som leds av biskopen.

ÄB Efter val har NN utnämnts till biskop/biträdande biskop i NN stift. Fullmakten kommer nu att lä- sas upp.

Mottagande av biskop äger rum i stiftets domkyrka snarast efter bis- kopens vigning och tillträde. Mot- tagandet förläggs till tid som gör det möjligt för medarbetare och repre- sentanter från stiftets församlingar att delta. Mottagandet leds av dom- prosten (domkapitlets vice preses) eller. vid förfall för domprosten. av den prästerliga ledamoten av dom- kapitlet. Mottagandet följs av hög- mässa eller annan gudstjänst som leds av biskopen. Vid mottagande av biträdande biskop, vilket leds av stiftsbiskopen, kan denna ordning

följas med nödiga jämkningar.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1990.

2 Kungörelsen omtryckt SKFS 1987: 2

Prop..

Till utskottet har också hänvisats tre motioner med anknytning till rege- ringens och centralstyrelsens skrivelser.

] motion 1989: 67 av Hans Sjöström hemställs att kyrkomötet bifaller de förslag angående stiftsprosts/assisterande biskops ställning i domkapitel och stiftsstyrelse som redovisas i motionen. .

I motion l989:74 av Urban Gibson hemställs att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse föreslår att i de författningsförslag som regeringen framlägger i skrivelsen ordet ”stiftsprost” utbytes mot ”biträ- dande biskop”.

I motion 1989: 75 av Gunnar Blomgren hemställs att kyrkomötet avstyr- ker de i regeringens skrivelse föreslagna lagändringarna, samt att kyrkomö- tet begär att centralstyrelsen dels för kyrkomötet framlägger förslag om ny stiftsindelning. dels låter utreda den principiella frågan om biträdande biskopar. '

För motiveringarna hänvisas till motionerna.

Läronämnden har yttrat sig över regeringens och centralstyrelsens skrivel- ser samt över motion 1989: 75.

Läronämndens yttrande 198919 och 1989z29 fogas som bilaga 1 och 2 till detta betänkande.

Ärkebiskopens arbetsbörda är utgångspunkten för regeringsskrivelsen till årets kyrkomöte. liksom den helt eller delvis har varit det för ett antal

kyrkomötesärenden under 1980-talet. .. .

— 1982 års kyrkomöte behandlade frågan om en ändrad stiftsindelning 1984 års kyrkomöte behandlade dels frågan om en delning av Uppsala stift. dels frågan om ärkebiskopen kunde få ställningen som ärkebiskop utan stift ' — 1985 års kyrkomöte behandlade återigen frågan om delning av Uppsala stift samt därutöver frågan om en assisterande biskop i stiftet 1986 års kyrkomöte behandlade på nytt frågan omen ändrad stiftsin-

delning.

lnte något av de nämnda kyrkomötesärendena har lett till något resultat. En mer utförlig redogörelse för dessa kyrkomötesärenden återfinns i centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1989: 11 5. 2-5.

Ärkebiskopens alltmer ökande arbetsbörda sammanhänger främst med 1980-talets rikskyrkliga reformer och svenska kyrkans ökande engagemang i ekumeniska och internationella sammanhang. Som centralstyrelsens ord-

Prop. 1989/90: 11

["J 'Jl

förande. och i lika hög grad som dess arbetsutskottsordförande, har ärke- biskopen cn regelbundet återkommande. betungande uppgift. Med detta förenas ett beredningsarbete som innebär planeringsgenomgångar med de ledande befattningshavarna i den rikskyrkliga organisationen. Vid sidan av detta leder ärkebiskopen biskopsmötets och läronämndens sammanträ- den. Han är också visitator för utlandsförsamlingarna. På det internatio- nella planet är vår nuvarande ärkebiskop ledamot av Lutherska Världsför- bundets exekutiva kommitté i Geneve. Det nu nämnda är ärkebiskopens tyngsta uppgifter vid sidan av stiftschefskapet. men de är ändå bara en del av alla de uppgifter. plikter och framträdanden som är förenade med att vara ärkebiskop.

5.2. Regeringens förslag

1 regeringens skrivelse föreslås att en särskild prästtjänst inrättas i Uppsala stift. Den benämns stiftsprost och knyts till ärkebiskopsämbetet. Stifts- prosten skall fullgöra de uppgifter i stiftet som ärkebiskopen delegerar till honom. På det sättet avlastas ärkebiskopen en stor del av arbetsuppgifter- na som stiftschef.

Stiftsprosten skall enligt förslaget ha närvaro— och yttranderätt i domka- ' pitlet och vara ärkebiskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrelsen. Tjänsten inrättas av regeringen och tillsätts i samma ordning som gäller för annan biskopstjänst än ärkebiskopstjänsten.

Regeringens förslag har sin utgångspunkt i förhållandena i Uppsala stift men det är utformat så att stiftsprosttjänster kan inrättas också i andra stift. om regeringen beslutar det.

I frågan om assisterande biskopar har regeringen ställt sig neutral och anger att det från regeringens sida inte bör möta något hinder mot att benämningen "assisterande biskop” eller liknande förs in i lagtexten i stället för stiftsprost. om kyrkomötet gör den bedömningen.

5.3. Centralstyrelsens förslag

I centralstyrelsens skrivelse föreslås en ändring i ritualet för biskopsvig- ning och-ordningen för mottagande av biskop i syfte att göra det möjligt att biskopsviga innehavaren av en tjänst som biträdande biskop. Centralsty- relsen har sålunda tagit fasta på regeringens öppenhet för att benämna stiftsprosttjänsten någonting annat. t. ex. biträdande biskop.

l centralstyrelsens skrivelse. som beslutats före regeringens. finns inte något förslag om hur den ändrade tjänstebenämningen författningsmässigt skall regleras.

Skrivelsen upptas till huvuddelen av en teologisk redogörelse angående möjligheten att ha biträdande biskopar i en luthersk kyrka. I denna del hänvisas till skrivelsen.

Prop. 1989/90: 11

1. Inledning

1 regleringsbrev den 8juni 1978 föreskrev regeringen med stöd av riksda- gens beslut (prop. 1977/78: 120. KrU 21. rskr-. -262) att domkapitlet i Uppsala fick ur kyrkofonden betala kostnader för ersättning åt dompros- ten i Uppsala vid tjänstledighet för att biträda ärkebiskopen med stiftsar- betet. Med stöd härav beslöt domkapitlet att med giltighet fr.o.m. den 1 juli 1978 tills vidare bevilja domprosten tjänstledighet. motsvarande halva arbetstiden. för att hjälpa ärkebiskopen med stiftsarbetet.

1 skrivelse den 14 september 1983 anförde domkapitlet. att ärkebisko- pens arbetsuppgifter successivt hade ökat och att domkapitlet fann det angeläget att förordnandet för domprosten att assistera honom i stiftsarbe- tet utökades till två tredjedels tjänstgöring samt att tjänsten i samband därmed omformades till en assisterande biskopstjänst. Domkapitlet anhöll därför att regeringen skulle inrätta en tjänst som assisterande biskop i Uppsala stift med förordnande att med två tredjedels tjänstgöring hjälpa ärkebiskopen i hans stiftsuppgifter.

[ beslut den 19 januari 1984 uttalade regeringen att domkapitlet med stöd av regeringens beslut den 8 juni 1978 var oförhindrat att medge domprosten tjänstebefrielse i den utsträckning som hade föreslagits i skrivelsen. Huvudsyftet med domkapitlets framställning kunde därmed tillgodoses utan att det behövde inrättas en särskild tjänst som assisteran- de biskop i Uppsala stift.

Domkapitlet har sedermera den 17 september 1986 beslutat att ärkebi- skopen i större omfattning än tidigare skulle frigöras från stiftsgöromål för att få möjlighet att fullgöra alltmer ökande rikskyrkliga och internationella arbetsuppgifter. Samtidigt har domprosten förordnats att överta merpar- ten. 75 procent. av stiftslcdningsverksamheten.

För att utreda stiftsledningsfunktionens framtida organisation i ärkestif- tet efter den 1 oktober 1990, då den nuvarande innehavaren av domprost-

Prop. 1989/90: 1 1

tjänsten beräknades avgå från sin tjänst. tillsatte domkapitlet den 11 februari 1987 en kommitté med företrädare för olika stiftsorgan samt Uppsala domkyrkoförsamling. Kommittén avgav i maj 1988 sitt förslag i ämnet. Domkapitlet har med eget yttrande den 10 augusti 1988 överläm- nat utredningen till regeringen.

Civildepartementet har genom remiss inhämtat yttranden över utred- ningsförslaget från kammarkollegiet. kyrkofondens styrelse, Uppsala dom- kyrkoförsamling. Uppsala kyrkliga samfällighet, Häverö, Sigtuna. Hofors och Järvsö pastorat. Enköpings kyrkliga samfällighet, kontraktsprostarna i

Uppsala, Gästriklands östra och Voxnans kontrakt. svenska kyrkans cen- '

tralstyrelse. ärkestiftets stiftsråd. ärkestiftets organisationskommitté. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt Svenska kyrkans personalförbund. En inom Civildepartementet gjord sammanställning av utredningsförslagen och remissyttrandena över dem fogas till denna skri- velse som bilaga 1.

2. Föredraganden

2.1. Inrättande av en särskild prästtjänst i Uppsala stift

Mitt förslag: En särskild prästtjänst inrättas i Uppsala stift med uppgift att avlasta ärkebiskopen vissa av hans uppgifter som biskop i Uppsala stift.

Kommitténs förslag: Överensstämmcr med mitt. .

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker förslaget. Kammarkollegiet före- slår dock att det i stället inrättas en tjänst som' ärkebiskop utan' stiftsan- knytning och en särskild biskopstjänst för Uppsala stift.

Skälen för mitt förslag: Under senare år har kyrkomötet fått ta ställning till olika förslag till åtgärder som skulle kunna minska ärkebiskopens arbetsbörda. Den av kammarkollegiet föreslagna lösningen har avvisats av kyrkomötet åren 1984 och 1985 vid behandling av motioner med motsva- rande syfte. Den anses strida mot hävdvunnen svensk kyrkotradition. enligt vilken en biskop alltid är biskop i ett stift. Jag är därför inte beredd att förorda den av kammarkollegiet föreslagna lösningen av frågan om ärkebiskopens arbetsbörda. Olika förslag till delning av ärkestiftet har inte heller lett till något resultat. I stället har sedan en längre tid tillbaka den

anordningen prövats, att domprosten i Uppsala med befrielse från en ' betydande del av sina skyldigheter 1 domprosttjänsten'l har hjälpt ärkebi- skopen med stiftsgöromålen. Detta arrangemang har' visat sig fungera tillfredsställande från stiftets synpunkt. Däremot har den prövade lösning-'- ' en berövat domkyrkoförsamlingen en stor del av domprostens' insatser som kyrkoherde. '

Förslaget att inrätta en särskild prästtjänst 'för d'e_fui1ktioner'1 stiftet som" ' ärkebiskopen under senare år har uppdragit 'åt' domprosten utgör därför enligt min mening en god lösning på det aktuella problemet. Ärkebiskopen”

Prop. 1989/90: 1 1

behåller sin ställning som stiftschefi Uppsala stift, men kan genom att delegera arbetsuppgifter i stiftet till en prästerlig medhjälpare vinna den lättnad i arbetsbördan som behövs med hänsyn till hans ökade rikskyrkliga och internationella förpliktelser. Samtidigt får domprosten i Uppsala i fortsättningen möjlighet att fullt ut verka i sin tjänst som kyrkoherde i Uppsala domkyrkoförsamling. Till domprostens roll som vice ordförande i domkapitlet m. m. återkommer jag i avsnitt 2.4.

Hänvisningar till S2-1

2.2. Tjänstens placering och benämning

Mitt förslag: Tjänsten. vars innehavare bör benämnas stiftsprost. knyts till ärkebiskopsämbetet. Vid dess kansli skall även finnas inrättad en tjänst som sekreterare åt stiftsprosten.

Kommitténs förslag skiljer sig från mitt. Tjänstebcnänmingen föreslås vara stiftsdomprost och tjänstinnehavaren och dennes sekreterare skall organisatoriskt tillhöra stiftskansliet.

Remissinstanserna lämnar i flertalet fall kommitténs förslag utan erin- ran. Svcnska kyrkans centralstyrelse anser dock att stiftsdomprostens funktion i det nya stiftskansliet är oklar och kan inte acceptera en ordning där tjänsten i administrativt hänseende blir underordnad kanslichefen. — Häverö pastorat anser att domprosttiteln bör reserveras för domkyrkoför- samlingarnas kyrkoherdar och föreslår beteckningen stiftsprost för den nya tjänsten.

Skälen för mitt förslag: Jag delar kommitténs uppfattning att den nya tjänsten bör vara en heltidstjänst och inte möjlig att förena med någon annan prästtjänst i församling. stift eller något rikskyrkligt organ. Tjänsten avser att avlasta ärkebiskopen de arbetsuppgifter i stiftet som denne kan vilja delegera. Jag anser det därför inte heller lämpligt att -— som kommit- tén föreslår — inordna tjänsten under det nya stiftskanslict. som är stifts- samfällighetens organ. Den föreslagna nya tjänsten är avsedd utgöra en funktion av biskopsämbetet i Uppsala stift. Den bör därför enligt min mening knytas direkt till ärkebiskopsämbetet med placering vid ärkebisko- pens kansli. Dit bör också den sekreterare som behövs åt tjänstinnehava- ren knytas.

Vad beträffar tjänstebenämningen delar jag den uppfattning som utta- lats av Häverö pastorat. Någon sammanblandning med domprosttjänster- na i stiften bör inte komma i fråga. Prosttiteln har däremot av ålder använts i sammansättningen "kontraktsprost" för dem som, var och en inom sitt kontrakt. är biskopens medhjälpare i stiftsarbetet. För den som skall avlasta stiftschefen arbetsuppgifter inom hela stiftet förefaller då benämningen "stiftsprost" vara lämplig.

Mitt förslag innebär att prästanställningslagen ( 1988: 184) måste ändras. 1 13 5 första stycket bör införas ett tillägg av innebörd att det vid sidan av tjänsten som biskop kan finnas en tjänst som stiftsprost. Bestämmelsen bör enligt min mening ges en så allmän avfattning att en sådan tjänst vid framtida behov skulle kunna inrättas vid biskopsämbetet också i ett annat

Prop. 1989/90: 1 1

stift, där biskopen kan behöva avlastning i sitt arbete. Dock bör regeringen ha till uppgift att besluta om inrättande av en tjänst som stiftsprost. Föreskrifter om detta bör tas in i 24 å prästanställningslagen.

I samband med att ändringar görs i nämnda lag bör en rättelse ske i 33 å första stycket. Ordet ”stiftsstyrelsen" bör där utbytas mot "domkapitlet” eftersom det är denna myndighet som enligt 42 ålagen har att pröva frågor om avskedande av präster.

Jag vill beröra en annan fråga som har ett visst samband med den nya tjänstens benämning. Svenska kyrkans centralstyrelse har i sitt yttrande föreslagit. att den nya tjänsten skulle inrättas som en tjänst för "assisteran- de biskop". Liknande förslag förs fram i fiera remissyttranden från Uppsa— la stift.

Kyrkomötets läronämnd har i ett yttrande (1985: 2) till kyrkomötet med anledning av en väckt motion uttalat att frågan om assisterande biskop var av sådant slag att det krävdes en utredning av de principiella aspekterna. En sådan utredning bör enligt min mening kyrkans egna organ ha till uppgift att verkställa. Jag anser mig därför inte böra lägga fram något förslag av den innebörd som centralstyrelsen förordar. Jag vill emellertid erinra om att regeringen redan i sitt förutnämnda beslut den 19 januari 1984 uttalade att frågan om biskopsvigning av någon som inte är stiftschef förutsätter vissa avvikelser från kyrkohandbokens ordning för biskopsvig- ning. men att det är kyrkomötet som meddelar föreskrifter om det. Med hänsyn till vad jag i det följande kommer att förorda i fråga om den nya tjänstens tillsättning och de med tjänsten förenade uppgifterna kan beteck- ningen ”assisterande biskop" från de synpunkter jag har att företräda anses lika adekvat som benämningen stiftsprost. En sådan benämning torde dock förutsätta att innehavaren anses böra vigas till biskop för att bättre kunna fullgöra uppgifter som kan följa med tjänsten. Om kyrkomö- tet skulle göra en sådan bedömning, bör från regeringens sida inte möta något hinder mot att benämningen ”assisterande biskop” eller liknande i stället för "stiftsprost" förs in i lagtexten.

Hänvisningar till S2-2

2.3. Tillsättningsförfarandet

Mitt förslag: En tjänst som stiftsprost tillsätts i samma ordning som gäller för tillsättning av andra biskopar än ärkebiskopen enligt 2 & lagen (1963: 633) om biskopsval (ändrad senast 1988: 1550).

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot kommitténs förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: Stiftsprosten kommer att inom stiftet fullgöra betydande delar av de tjänsteåligganden som normalt biskopen utför i egenskap av stiftschef. Det får därför anses naturligt att stiftsprosten utses i samma ordning som gäller för val av biskop. Präster och lekmän i församlingarna får då möjlighet att påverka tillsättningen. För Uppsala

Prop. 1989/90: 1 1

stifts del innebär en sådan ordning också att stiftet — utan andra stifts inblandning — får välja den som till stor del kommer att fullgöra biskops- funktionerna i stiftet. Sedan valet vunnit laga kraft. utser regeringen en av de tre som erhållit högsta röstetalet vid valet i stiftet. Bestämmelserna om tillsättningsförfarandet bör tas in i prästanställningslagen.

2.4. Arbetsuppgifterna

Mitt förslag: Stiftsprosten fullgör de uppgifter ärkebiskopen har att utföra i egenskap av stiftschef och som denne delegerar till honom. Stiftsprosten skall ha närvaro- och yttranderätt i domkapitlet. Han skall vidare vara ärkebiskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrel- sen och även eljest ha närvaro- och yttranderätt där.

Kommitténs förslag avviker från mitt. Enligt kommitténs förslag skall stiftsdomprosten vara vice ordförande i domkapitlet i stället för dompros- ten. I gengäld bör denne ingå som ledamot i domkapitlet när detta i sin egenskap av domkyrkostyrelse prövar ärenden angående Uppsala domkyr- ka. Stiftsdomprosten bör få närvaro— och yttranderätt i stiftsstyrelsen. Kommittén anger vidare genom uppräkning vilka uppgifter i stiftet som stiftsdomprosten efter delegation av ärkebiskopen skall utföra.

Remissinstanserna: Flertalet har inte haft någon erinran mot kommitté- förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse anser dock att den av kommittén föreslagna ordningen på ett oönskat sätt skulle markera ett särförhållande för Uppsala stift i förhållande till övriga stift. om domprosten stängs ute från sin traditionella funktion i domkapitlet och sin tänkta funktion i stiftsstyrelsen. — Kammarkollegiet å sin sida tar kommitténs förslag till intäkt för att tjänsten som domprost i Uppsala bör dras in och ersättas av en kyrkoherdetjänst.

Skälen för mitt förslag: I fråga om de uppgifter som ärkebiskopen skall kunna delegera till stiftsprosten är jag inte beredd att, såsom kommittén har gjort. ange dessa i detalj. Även om det finns anledning att anta att delegationen i huvudsak kommer att avse de uppgifter i stiftet som för närvarande har delegerats till domprosten att svara för. bör enligt min mening ärkebiskopen själv få avgöra vilka arbetsuppgifter inom stiftet som han från tid till annan vill överlåta på stiftsprosten att sköta. Erfarenheter- na av den nya stiftsorganisationen kan t.ex. ge anledning till en annan fördelning av arbetsuppgifterna. Ärkebiskopen bör därför inte i detta hänseende vara bunden av några uttalanden av regeringen eller kyrkomö- tet.

När det gäller frågan om stiftsprostens ställning i domkapitlet. är jag i likhet med centralstyrelsen av den meningen att det av ålder bestående sambandet mellan domkyrkan och domkapitlet. som kommer till uttryck i att domprosten är ledamot av domkapitlet. inte bör brytas. Jag vill fram-' hålla att domkapitlet i Uppsala också enligt kyrkolagens bestämmelser är domkyrkans styrelse. Domprosten i Uppsala bör därför i detta hänseende ha samma ställning i domkapitlet som tillkommer övriga domprostar.

Prop. 1989/90: 1 1

Däremot är det enligt min uppfattning rimligt att'stiftsprosten, som i sin tjänst får fullgöra på stiftsledningen ankommande funktioner i stiftet. också har närvaro- och yttranderätt vid domkapitlets sammanträden. Ge- nom den erfarenhet stiftsprosten vinner av förhållandena i stiftets försam- lingar kan domkapitlet tillföras värdefulla synpunkter vid ärendenas be- handling. En föreskrift om närvaro- och yttranderätt för stiftsprosten bör tas in i förordningen (1989: 6) med instruktion för domkapitlen.

Vad sedan gäller uppdraget att vara biskopens personliga ersättare i stiftsstyrelsen skall detta enligt 9 kap. 25 församlingslagen (1988: 186) ligga på vice ordföranden i domkapitlet, d.v.s. domprosten. Jag anser emellertid att det är lämpligare att stiftsprosten, som kommer att få en mera övergripande erfarenhet av förhållandena i stort inom stiftet. får ersätta biskopen som ledamot i stiftsstyrelsen med de uppgifter den har än domprosten. vars erfarenheter av stiftsverksamheten efter den nya tjäns- tens inrättande av naturliga skäl blir mer begränsade. Jag förordar därför att stiftsprosten skall vara biskopens ersättare i stiftsstyrelsen. I detta avseende begränsas sålunda domprostens i Uppsala befogenheter i jämfö- relse med övriga domprostars. Med hänsyn till sin funktion i stiftet bör stiftsprosten även när han inte ersätter ärkebiskopen ha närvaro- och yttranderätt vid stiftsstyrelsens sammanträden liksom vid domkapitlets.

Beträffande de ändringar som behövs i domkapitelslagen (1988: 181) och församlingslagen (1988: 180) för att tillgodose vad jag nu har föreslagit fårjag hänvisa till de framlagda lagförslagen. I samband med att ändringar görs i församlingslagen föreslår jag också en sådan ändring av bestämmel- serna om valbarheten till kyrkofullmäktige i 2 kap. 5 5 att det klart framgår att endast kyrkoherden eller annan präst som på grund av kyrkoherdens förordnande är ledamot av kyrkorådet icke skall vara valbar till kyrkofull- mäktige. Nuvarande formulering kan tolkas så att även en präst som är vald till ledamot av kyrkorådet inte skulle kunna vara ledamot av kyrko- fullmäktige.

Hänvisningar till S2-4

  • Prop. 1989/90:11: Avsnitt 2.1

2.5. Kostnaderna

Mitt törslag: Kostnaderna för tjänsten som stiftsprost och för den åt stiftsprosten anvisade sekreterartjänsten skall betalas ur kyrkofon- den.

Kommitténs förslag skiljer sig från mitt såtillvida att kommittén föreslår att lönekostnaderna för sekreteraren bör ingå i underlaget för det stiftsbi- drag som kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamtälligheten. Detsamma bör gälla kostnaden för tjänsterum åt stiftsdomprosten och hans sekretera- re.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot kommittéförslaget.

Skälen för mitt förslag: Kommittén har beräknat kostnaderna för den nya tjänsten till sammanlagt 619500 kr. i dagsläget. ] beloppet ingår. utöver lönekostnad för den nya tjänsten, motsvarande lönesättningen för en biskop. reseanslag. expenser. representationsanslag. lön m.m. åt en

Prop. 1989/90: 1 1

sekreterare samt lokalkostnader. Kommittén har däremot inte räknat med några kostnader för tjänstebostad.

Jag har i avsnitt 2.2 förordat att den nya tjänsten som stiftsprost knyts till ärkebiskopsämbetet och att stiftsprosten och dennes sekreterare place- ras vid ärkebiskopens kansli. Lönen för stiftsprosten bör liksom biskopar- nas löner bestämmas av statens chefslönenämnd. l 8 5 3 kyrkofondslagen (l988: 182) bör införas en bestämmelse om att kostnader för avlöningsför- måner åt stiftsprosten får betalas ur kyrkofonden. De övriga med tjänsten förknippade kostnaderna bör då lämpligen betalas ur kyrkofonden såsom förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbetet eller om en sådan tjänst inrättas i ett annat stift -— såsom en förvaltningskostnad för biskopsämbe- tet där i dess egenskap av "annan myndighet där kyrkliga frågor hand- läggs". Detta kan ske med stöd av 8 _ö 7 kyrkofondslagen.

Jag vill erinra om att motsvarande kostnader enligt regeringens bestäm- mande i dag betalas ur kyrkofonden för det biträde som domprosten i Uppsala lämnar ärkebiskopen. Dessa kostnader bortfaller vid inrättandet av den nya tjänsten liksom kostnaden för den ersättning som nu betalas till domprostens vikarie i församlingstjänsten.

Hänvisningar till S2-5

3. Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag nu har anfört har inom Civildepartementet upprät- tats förslag till

l. lag om ändring i församlingslagen (1988: 180)

2. lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182)

3. lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184). Lagförslagcn fogas som bilaga 2—4 till denna skrivelse.

4. Hemställan

Jag hemställer dels att kyrkomötets yttrande inhämtas över de upprättade lagförslagen. dels att kyrkomötet bereds tillfälle att ta del av vad jag har anfört i övrigt.

5. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandcns hemställan.

Prop. 1989/90: 1 1

KYRKOMÖTET

Kyrkomötets skrivelse 1989: 20

1989-08-25

Regeringen

Kyrkolagsutskottets betänkande 1989122 med anledning av regeringens skrivelse om stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift, m.m. (RegSkr 198921), centralstyrelsens skrivelse om biträdande biskop. m.m. (CsSkr l989'. l l) samt motioner _

Med överlämnande av nämnda betänkande fårjag anmäla att kyrkomö- tet den 25 augusti 1989 bifallit vad utskottet hemställt.

Göran Åstrand

Bengt Törne]!

Kyrkolagsutskottets 133550: ” betankande '

1989z22

med anledning av regeringens skrivelse om stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift, m.m. (RegSkr 1989: 1), centralstyrelsens skrivelse om biträdande biskop, m.m. (CsSkr 1989: 11)

samt motioner KL

1989: 22

6. Utskottet 6.1 Stiftsindelningen

Såsom kyrkomötet vid flera tillfällen har uttalat är Stiftsindelningen i behov av en översyn. Med hänsyn bl. a. till de senaste organisatoriska reformerna inom kyrkan kan dock konstateras att en utredning om stiftsin- delningen inte torde vara aktuell under den närmaste tiden. Den får i stället ske i ett mera långsiktigt perspektiv. Förhållandena i Uppsala stift fordrar däremot en omedelbar lösning.

Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till motion 1989175.

6.2. Situationen i Uppsala stift

Förhållandena beträffande stiftsledningsfunktionen i Uppsala stift har en längre tid varit från principiell synpunkt mindre tillfredsställande. Sedan flera andra alternativ aktualiserats utan att någon lösning på problemet uppnåtts, framstår regeringens förslag som realistiskt och väl genomtänkt.

Utskottet tillstyrker sålunda att en ny tjänst inrättas, till vars innehavare ärkebiskopen kan delegera arbetsuppgifter som faller på stiftsledningen. Den närmare utformningen av tjänsten kan ske på olika sätt. vilka diskute- ras närmare i det följande.

6.3. Biträdande biskop eller stiftsprost

Med den inställning regeringen har redovisat kan tjänsten inrättas anting- en som en stiftsprosttjänst eller också som en tjänst som biträdande biskop i enlighet med centralstyrelsens intentioner och förslaget i motion 1989: 74.

Att ha biträdande biskopar möter enligt läronämndens och centralstyrel- sens utlåtanden inga verkliga hinder från läromässig synpunkt. Ändå inne- bär en sådan ordning i realiteten en mycket genomgripande förändring i vår kyrkas traditionella syn på biskopsämbetet. Det är därför naturligt att utskottet känner en viss tveksamhet inför centralstyrelsens intentioner.

Samtidigt måste det erkännas att förslaget om en stiftsprosttjänst. hur tillfredsställande det än är från arbetsmässig synpunkt. likväl har den bristen att församlingarna i Uppsala stift kommer att sakna en biskop i det direkta stiftsarbetet.

Vid avvägningen mellan för- och nackdelar har utskottet funnit att behovet av en biträdande biskop väger så tungt att Uppsala stift bör få en sådan tjänst när möjligheten nu öppnas. Ett starkt motiv är förhållandet att stiftschefen - ärkebiskopen — i realiteten på grund av sina många andra tunga uppgifter förklarligt nog kan ägna endast en begränsad del av sin tid åt stiftsledningen. Detta gäller emellertid inte i övriga stift och utskottet är inte nu berett att tillstyrka att samma ordning får vinna insteg i de övriga stiften. Utskottet tar inte i detta sammanhang upp förhållandena i andra stift.

En ordning med en biträdande biskop i Uppsala stift får inte ses som ett

Prop. 1989/90: 1 1

steg på vägen mot att ärkebiskopen skulle befrias från sin stiftsanknytning. Utskottet har i tidigare sammanhang haft invändningar mot en sådan ordning (KL1984: 7).

Regeringens förslag. i kombination med centralstyrelsens. bör utformas så att det uttryckligen avser endast Uppsala stift. Motion l989:74 till- styrks under förutsättning av denna begränsning.

6.4. Ställningen i domkapitlet och stiftsstyrelsen

Som en konsekvens av att tjänsten utformas som en biträdande biskop bör enligt utskottets mening ett något annorlunda betraktelsesätt anläggas på anknytningen till domkapitel och stiftsstyrelse.

Den biträdande biskopens ställning och en konsekvent tillämpning av delegationsprincipen bör medföra att ärkebiskopen skall kunna överlåta uppgiften som ordförande i domkapitlet på den biträdande biskopen. Uppdraget bör kunna ges för visst ärende. visst sammanträde eller viss kortare tid. eftersom utskottet förutsätter att ärkebiskopen behöver presi- dera vid bl.a. ärenden som inte direkt avser stiftsarbetet. Hit hör bl.a. disciplinansvarct för präster i utlandsförsamlingarna.

Ordförandeskapet i stiftsstyrelsen är en tung arbetsbörda. För att göra möjligheten till delegation så fullständig som möjligt bör ärkebiskopen kunna överlåta uppgiften på den biträdande biskopen. Detta bör i så fall ske för återstoden av de valda ledamöternas valperiod.

Genom utskottets ställningstagande är synpunkterna i motion 198916 delvis tillgodosedda.

7. Författningsförslag 7.1 Upprättade förslag

Utskottet har granskat de-av regeringen framlagda lagförslagen. Mot bak- grund av utskottets ställningstagande i frågan om biträdande biskop har utskottet vidtagit erforderliga justeringar. '

Utskottet har dessutom upprättat förslag till ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval och i domkapitelslagen (1988: 181) i konse- kvens med utskottets ställningstagande.

Utskottet har också granskat det av centralstyrelsen framlagda förslaget till kyrklig kungörelse.

7.2. Församlingslagen (1988: 180)

Ett såsom ”Utskottets förslag" betecknat lagförslag har fogats till detta . betänkande som bilaga 3.

Utskottet har inte nu haft något att erinra mot regeringens förslag till ändring i 2 kap. 5 5 men vill hänvisa till sitt betänkande KL 1989221 med anledning av motionerna l989:6 och 48, som innebär att den exakta avfattningen bör övervägas ytterligare.

Prop. 1989/90: 1 1

7.3. Kyrkofondslagen (1988: 182)

Ett såsom ”Utskottets förslag” betecknat lagförslag är fogat till detta betänkande som bilaga 4.

7.4. Prästanställningslagen (1988: 184)

Ett såsom ”Utskottets förslag” betecknat lagförslag är fogat till detta betänkande som bilaga 5.

Utöver de i det framlagda förslaget upptagna lagrummen erfordras konsekvensändringari 1, 18. 19. 21. 22, 42. 48 och 49 åå prästanställnings- lagen. I samtliga fall rör det sig om att en föreskrift som gäller en biskop skall kompletteras så att den också omfattar den biträdande biskopen i Uppsala stift. Utskottet har förutsatt att detta kan ske utan att kyrkomötet på nytt hörs i ärendet.

7.5. Lagen (1963: 633) om biskopsval

Ett av utskottet upprättat lagförslag har fogats till detta betänkande som bilaga 6.

7.6. Domkapitelslagen (1988: 181)

Ett av utskottet upprättat lagförslag har fogats till detta betänkande som bilaga 7.

Utskottet förutsätter att frågan om den biträdande biskopens närvaro- rätt i domkapitlet. när han inte ersätter ärkebiskopen. löses i domkapitels- instruktionen enligt förslaget i regeringens skrivelse.

7.7. Kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986: 3) om antagande av ny kyrkohandbok för svenska kyrkan

Utskottet har inte haft något att erinra mot det av centralstyrelsen upprät- tade förslaget.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställer utskottet

l. beträffande församlingslagen att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989: 1 och mo- tion 1989: 74 hos regeringen anhåller att 2 kap. 5 5. 6 kap. 12 ä. 9 kap. 2 och 7 åå ges i bilaga 3 såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

2. beträffande kyrkofondslagen att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989: 1 och mo- tion 1989: 74 hos regeringen anhåller att 8 & ges i bilaga 4 såsom Utskottets förslag betecknad lydelse

Prop. 1989/90: 1 l

3. beträffande prästanställningslagen att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989: 1 och mo- tion 1989: 74 samt med avslag på motion på motion 1989: 75 hos regering- en anhåller

dels att 13. 14, 24 och 33 55 ges i bilaga 5 såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

dels att 1. 18. 19. 21, 22. 42, 48 och 49 åå ändras i enlighet med vad utskottet anfört

4. beträffande lagen om biskopsval att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989: 1 hos rege- ringen anhåller att 2 & ges lydelse i enlighet med av utskottet upprättat. i bilaga 6 intaget förslag

5. beträffande domkapitelslagen _ att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989: 1 och mo- tion 1989: 67 anhåller att 2 & ges lydelse i enlighet med av utskottet upprät- tat, i bilaga 7 intaget förslag

6. beträffande kyrkohandboken att kyrkomötet med anledning av CsSkr 1989: 11 beslutar anta det till centralstyrelsens skrivelse fogade förslaget till kyrklig kungörelse om änd- ring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986z3) om antagande av ny kyrko- handbok för svenska kyrkan.

Stockholm den 21 augusti 1989 På kyrkolagsutskottets vägnar

Karl-E rik Johansson

Sture Johansson

Närvarande: Karl-Erik Johansson, ordf. Gunnar Lindberg*. Solveig Fridh. Rune Norberg. Karl-Axel Johansson*. Thure Jadestig. Thomas Söderberg. Carl-Eric Abrahamson. Sune Holgersson. Lennart Dahlin*. Carl Gustaf von Ehrenheim*. Berith Öhrnberg*. Karin Olin. Karl-Gustav Lindelöw och Britt Louise Agrell.

Biskoparna Lindegård och Gärtner har deltagit i överläggningen.

*) Ej närvarande vid slutjusteringen.

Prop. 1989/90: 1 1

.. .. Prop. Laronamndens yttrande 1989/90:11

198929

med anledning av regeringens skrivelse om stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift och centralstyrelsens skrivelse om biträdande biskop

Till läronämnden har för yttrande överlämnats RegSkr 1989: 1 och CsSkr 1989: 1 ].

Läronämnden anförde i sitt yttrande 198512 att förslag om "assisteran- de biskop" hörde till den typ av frågor som har ”aspekter av principiell natur”.

Ordet ”biskop” har via latinet övertagits från grekiskans episkopos. som betecknar någon som i kyrkan bär ansvar för "tillsyn" eller "uppsikt". episka/re. Från att vara beteckning på en "församlingsledare" kom termen tidigt i kyrkans historia att användas som beteckning för den som bar ledningsansvaret i en centralort med kringliggande områden — ett "stift". Denna utveckling betecknas i den svenska Kyrkoordningen av år 1571 som "ganska nyttig och utan tvivel av Gud den helga Anda (som alla goda gåvor giver) utgången". Svenska kyrkan har i sin tradition bevarat denna ordning från den gamla kyrkans tid.

Senast har detta klargjorts i Den svenska kyrkohandboken 11 1987, i synnerhet i inledningsorden till avsnittet Löftena i ordningen för bi- skopsvigning: "I detta Guds folk. där vi alla genom dopet är kallade att föra ut evangelium i hela världen. har biskopen ett särskilt uppdrag”. De med detta uppdrag givna uppgifterna exemplifieras i det följande: "En biskop skall ha tillsyn över stiftet och församlingarna och bära ansvar för att Guds ord blir rent och klart förkunnat. sakramenten rätt förvaltade och barmhärtighetcn utövad efter Guds vilja". Biskopen skall ”vara en herde för Guds hjord" och "med vaksamhet och klokhet skall biskopen tjäna enheten i Kristus till kyrkans uppbyggelse och förnyelse i Anden".

] Kyrkoordningen 1571 motiveras biskopsuppdragets framväxt med att det tjänar enheten i kyrkan. För att övervinna ”split och tvedräkt" mellan församlingar som "var hade sin besynnerliga biskop eller socknapräst" kom man överens om att "en biskop ibland dem skulle utväljas. vilken uppseende med alla de andra hava skulle så att det måtte dess bättre och endräkteligare tillgå". Samma accent möter i den aktuella ekumeniska dialogen mellan kyrkorna. exempelvis i dokumentet "Dop. nattvard. äm- bete". Bland Andens gåvor och tjänster i Guds folk ”är en tjänst som ekiskope nödvändig för att uttrycka och trygga kroppens enhet. Varje kyrka behöver detta enhetens ämbete i någon form för att kunna vara Guds kyrka" (Ämbetet & 23).

Biskopens centrala uppgift som enhetsskapande'faktor kommer till ut- tryck i'den i vår kyrka hittills obrutna ordningen att uppdraget avser ett bestämt stift enligt principen "ett stift — en biskop”. Detta ligger också nära den teologiska tolkningen att biskopen skall vara "en herde för Guds hjord". Samtidigt gäller att stiftsbiskoparnas uppdrag även innefattar upp- gifter som avser hela kyrkan. Genom sin vigning är biskopen inlemmad i biskopskollegiet med ett särskilt ansvar för centrala uppgifter inom kyrkan som helhet (ett exempel på detta är sammansättningen av kyrkomötets läronämnd) och för vår kyrkas förbindelser med kristenheten i övrigt.

När praktiska frågor om t.ex. arbetsbördor och arbetsavlastning aktuali- seras ter det sig därför utifrån vår kyrkas hittillsvarande ordning som den närmast till hands liggande lösningen att driva kravet på stiftsdelning. Det är även den linje som företrätts av kyrkomötet vid behandlingen av denna typ av frågor. senast markerad genom det av 1986 års kyrkomöte till centralstyrelsen givna uppdraget att utreda och lämna förslag till ny stifts- indelning.

Det principiellt avgörande vi en bedömning av de nu framlagda försla- gen är att det i kyrkan skall oc måste finnas tjänster med ansvar för episkopé. av tradition förbundna med uppgiften att viga tjänare åt evange- lium samt att vara pastor pastorum. Sådana tjänster har i kyrkans historia mött i olika utformning. Den hittillsvarande ordningen i vår kyrka med "ett stift en biskop" ären sådan form, en annan är den i andra kyrkor ej ovanliga modellen med stiftsbiskop jämte "biträdande biskop(ar)”. Det kan inom denna modell bli svårare att klart uttrycka biskopsuppdragets innebörd av enhetsfaktor samt att detta uppdrag i princip även innefattar uppgifter som avser kyrkan i dess helhet. Även om förslaget att i vår kyrka införa en ordning med "biträdande biskop" innebär en förändring av den hävdvunna synen på biskopsämbetets innebörd kan dock inga avgörande läromässiga hinder anföras. Med hänsyn till den beprövade ordning som hittills gällt i vår kyrka vore det dock lämpligt att den biträdande biskopen ges särskilt uppdrag över viss del av stiftet, vilket markerar att det är fråga om en interimistisk lösning som på sikt skulle kunna bana väg till den stiftsdelning. som i detta läge närmast svarar mot vår kyrkas tradition. Då det i sak är fråga om en delegation av uppgifter som tillkommer stiftsbisko- pen och då det förutsätts att tjänsten tillsätts i samma ordning som gäller för tillsättning av biskop bör av principiella skäl biträdande biskop vigas till sitt uppdrag i samma ordning som gäller för övriga biskopar. Den närmare ansvarsfördelningen mellan stiftsbiskopen och den biträdande biskopen är en praktisk fråga. som kan bli nog så komplicerad men som inte kan avgöras utifrån läromässiga aspekter. Avgörande är att det rör sig om ett och samma episkopé-uppdrag. låt vara fördelat på ett annat sätt än tidigare genom att stiftsbiskopen delegerar vissa uppgifter inom detta uppdrag till den biträdande biskopen.

Uppsala den 20juni 1989 På läronämndens vägnar

Bertil Werkström

.Prop. 1989/90: 11

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström. ordf.. biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark. biskop Jonas Jonson. biskop Per-Olov Ahrén. biskop Bengt Wadensjö. biskop Bengt Hallgren, biskop Gunnar Weman. biskop Tore Furberg. biskop Henrik Svenungsson. Per Erik Pers- son. Åke Andrén. Martin Lind. Caroline Krook. Birger Olsson. Carl-Axel Axelsson. Anita Franzén och Rune Söderlund.

Prop. 1989/90: 1 l

Läronämndens yttrande . 33350, 11 1989: 29

med anledning av motion om stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1989: 75

Läronämnden hänvisar till sitt yttrande 198919 med anledning av rege- ringens skrivelse om stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift.

Stockholm den 14 augusti 1989

På läronämndens vägnar Bertil Werkström

Carl Henrik Martling

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson. biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Lindegård, biskop Per-Olov Ahrén. biskop Bertil E. Gärtner. biskop Bengt Wadensjö*. biskop Bengt Hallgren, biskop Gun- nar Weman. biskop Tore Furberg. biskop Henrik Svenungsson, Per Erik Persson. Åke Andrén. Martin Lind, Caroline Krook, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén och Rune Söderlund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Kyrkomötets lagförslag

Förslag till . Lag om ändring i församlingslagen (1988: 180)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 &, 6 kap. 125 och 9 kap. 2 och 7 55 församlingslagen (1988: 180) skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

2kap. 55 .

Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 &. Den som innehar tjänst 'som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som enligt 7 kap. 3 _5 andra stycket har förordnats att vara ledamot i församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän ärinte heller valbar."

Om en ledamot eller' en suppleant inte längre är valbar upphör- hans uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en leda- mot eller en suppleant från uppdraget. om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det. -

6 kap.

12 _S Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen. är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som enligt 9 kap. 2 & är biskopens ersättare i stiftssty- relsen samt den som är anställd hos stiftssamfällighetcn och som i egen- skap av föredragande hos stiftssty- relsen eller på grund av andra upp- gifter som hör till tjänsten. har en ledande ställning bland. stiftssam- fa'llighetens tjänstemän är inte hel- ler valbar.

.Den som innehar tjänst som bis- kop eller biträdande biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som enligt 9 kap. 2 5 är bisko- pens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssam- fälligheten och som i egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen el- ler på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfallighe- tens tjänstemän är inte heller valbar.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 & tredje stycket om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige.

9 kap. 2 &

Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare. I Uppsala stift jär ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av de valda le-

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare. I ett stift där det finns inrättad en tjänst som stiftsprost skall dock denne i stället

Prop. 1989/90: 11

Regeringens/örslag Utskottetsförslag

damöternas valperiod i sitt ställe som ledamot och ordförande sätta den biträdande biskopen i stiftet.

7 & Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 5, 9 5 andra _och tredje styckena, ] l IS och 17 —2l 55 samt 22 & första stycket om kyrkoråd m. m. i församling. vara biskopens ersättare. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om försam— ling, kyrkofullmäktige och kyr- koråd skall avse stiftssamfällighe-_ ten, stiftsfullmäktige och stiftssty- relsen. I ett stift där det finns inrät- tad en tjänst som stiftsprost får denne utan särskild kallelse närvara vid sammanträden med stiftsstyrel- sen och delta i överläggningarna men inte i besluten. när stiftspros- ten inte ersätter biskopen som leda- mot i styrelsen.

]. Bestämmelserna om försam- ling. kyrkofullmäktige och kyr- koråd skall avse stiftssamfällighe- ten, stiftsfullmäktige och stiftssty- relsen. I Uppsala stift får den biträ- dande biskopen utan särskild kallel- se närvara vid sammanträden med stiftsstyrelsen och delta i överlägg- ningarna men inte i besluten. när den biträdande biskopen inte ersät- ter ärkebiskopen som ledamot och ordförande i styrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe- tens anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam- lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd. när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftsstyrelsen får. om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta an- slag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt för- samlingen eller den kyrkliga samfälligheten. '

5. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrel- sen. '

6. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv. om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90: 11

Förslag till Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182)

Härigenom föreskrivs att 8 & kyrkofondslagen (1988: 182) skall ha föl- jande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets _lörslag

85

Ur kyrkofonden betalas 1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13— 16 55 2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 55

3. kostnader för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför- måner till biskopar, sli/tsproslar måner till biskopar. biträdande bis- och sådana präster som är anställda kop i Uppsala stift och sådana präs- ide svenska utlandsförsamlingarna ter som är anställda i de svenska

utlandsförsamlingarna

4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter enligt regeringens bestämmande.

6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supp- leanter i domkapitlen enligt regeringens bestämmande för ärkebiskops- ämbetet och departement eller myndighet där kyrkliga frågor handläggs,

8. kostnader för verksamhet. som bedrivs av svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt regeringens bestämmande,

9. andra kostnader för kyrkliga ändamål enligt regeringens bestämman- de.

10. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt— ning i övrigt.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90: 11

Förslag till Lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184)

Regeringens _ förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (l988:184) dels att 13. 24 och 33 55 skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 14 a.

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988: 184) att 13, 14, 24 och 33 55 skall ha följande lydelse.

135

I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. ] Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I stiften får det också finnas en tjänst som stiftsprost.

I varje stift Iskall det finnas en tjänst som biskop. I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det ocksåjinnas en tjänst som biträ-

dande biskop.

I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt. kon- traktsadjunkt och pastoratsadjunkt.

145

Val av biskopar och val av'biträ- dande biskop i Uppsala stift förrät- tas enligt bestämmelserna i lagen (1963: 633) om biskopsval.

Enligt lagen (l982z942) ,om svenska kyrkan utnämner-regering- en till biskop en av de tre som har föreslagits vid biskopsvalet:

Detsamma skall gälla om utnäm-- ningen av biträdande biskop i Upp- sala stift. ' -

l4aå

En tjänst som stiftsprost tillsätts av regeringen. För upprättande av förslag till tillsättande av en sådan tjänst skall val anställas i den ord- ning som är föreskriven [ lagen (1963:633) om biskopsval ifråga om val av andra biskopar än ärkebi- skopen.

245

Frågor om inrättande av tjänster som biskop. stiftsprost och dom- prost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som biskop. biträdande biskop i Uppsala stift och domprost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontrakts- adjunkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som regeringen meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift.

"Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde. komminister och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

Prop. 1989/90: 11

33 &

Avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.

När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får avskedande inte grundas enbart på en omständighet som den myndighet biskopen lyder under har känt till mer än två månader före prövningen.

Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträlTat.

Denna lag träder i kraft den-l januari 1990.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval

Härigenom förskrivs att 2 5 lagen (1963:633) om biskopsval skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse . 2 5 Val av annan biskop än ärkebis- Val av annan biskop än ärkebis- kop skall förrättas av en valkorpo- kop och val av biträdande biskop i ration som består av Uppsala stift skall förrättas av en domkapitlets ledamöter. valkorporation som består av präster som vid tidpunkten för -'— domkapitlets ledamöter, valet innehar i stiftet inrättade — präster som vid tidpunkten för tjänter som domprost. kyrkoher- valet innehar i stiftet inrättade de. komminister. stiftsadjunkt tjänster som domprost, kyrko- eller kontraktsadjunkt eller en- herde, komminister, stiftsad- ligt förordnande uppehåller obc- junkt eller kontraktsadjunkt el- satta sådana tjänster, ler enligt förordnande uppehål- — särskilt utsedda elektorer för ler obesatta sådana tjänster, stiftets lekmän. särskilt utsedda elektorer för

stiftets lekmän.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90: 1 1

Förslag till Lag om ändring i domkapitelslagen ( 1988: 180)

Härigenom föreskrivs att 2 © domkapitelslagen (1988: 180) skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Domkapitlet består av följande ledamöter:

[. biskopen som ordförande.

2. domprosten eller. där det inte finns någon domprost. en av rege- ringen för sex år i sänder bland stif- tets kyrkoherdar förordnad leda- mot som vice ordförande. '

3. en präst vald av stiftets präs- ter,

4. tre lekmän valda av stiftsfull- mäktige.

För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid handläggning av de ärenden som enligt 16 5 lagen (l982z942) om svenska kyrkan och 42 5 första stycket prästanställningslagen (1988: 184) ankommer på domka- pitlet. skall dess sekreterare ingå som ledamot.

Föreslagen lydelse

&

Domkapitlet består av följande ledamöter:

1. biskopen som ordförande.

2. domprosten eller. där det inte finns någon domprost. en av rege- ringen för sex år i sänder bland stif- tets kyrkoherdar förordnad leda- mot som vice ordförande.

3. en präst vald av stiftets präs- ter,

4. tre lekmän valda av stiftsfull- mäktige.

I domkapitlet i Uppsala stift _fär ärkebiskopen i den utsträckning han finner lämpligt sätta den biträ- dande biskopen i sitt ställe som le- damot och ordförande.

För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna. - Vid handläggningen av de ären- den som enligt 16 9" lagen (1982: 942) om svenska kyrkan och 42 & första stycket prästanställ- ningslagen (1988: 184) ankommer på domkapitlet. skall dess sekrete- rare ingå som ledamot.

Prop. 1989/90: 1 1

C ivildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1989

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Walle'n, Göransson. Gradin. R. Carlsson, Hellström. Johansson. Hulterström. Lindqvist. Lönnqvist. Thalén. Nordberg. Engström.- Freivalds. Wallström. Persson

Föredragande: statsrådet Wallström

Proposition om stiftsledningen i Uppsala stift, m.m.

Föredraganden anmäler kyrkomötets yttrande' över de remitterade försla- gen till

1. lag om ändring i församlingslagen (1988: 180).

2. lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182).

3. lag om ändring i prästanställningslagen (] 988: 184). De i regeringens skrivelse framlagda förslagen innebar att en ny präst- tjänst. benämnd stiftsprost. skulle få inrättas i Uppsala stift för att avlasta ärkebiskopen en del av hans arbetsbörda som stiftschef. En möjlighet skulle också finnas för regeringen att vid uppkommande behov inrätta sådana tjänster även i andra stift.

Föredraganden redogör för kyrkomötets yttrande och anför. Kyrkomötet har samtidigt med sin behandling av regeringens skrivelse också behandlat en av svenska kyrkans centralstyrelse överlämnad skrivel- se CsSkr 1989: 11 om biträdande biskop. m.m. samt tre motioner i ämnet. Kyrkomötet beslöt med anledning av centralstyrelsens skrivelse att anta ett till skrivelsen fogat förslag till ändringar i Den svenska kyrkohandbo- ken som avser att möjliggöra biskopsvigning också av den som innehar en tjänst som biträdande biskop i ett stift. Efter hörande av kyrkomötets läronämnd stannade kyrkomötet nämligen för att den i regeringens skri- velse föreslagna nya tjänsten bör inrättas som en tjänst som biträdande biskop i Uppsala stift. Samtidigt uttalade kyrkomötet att regeringens för- slag bör utformas så att det uttryckligen avser endast Uppsala stift. Kyrko- mötet har genom att upprätta egna förslag till ändringar i församlings- lagen. kyrkofondslagen och prästanställningslagen justerat de av regering- en framlagda lagförslagen. Kyrkomötet har vidare upprättat förslag till

' Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1989: 1) fattat vid regeringssammanträ- de den 18 maj 1989.

Prop.- 1989/90: 11

ändringar i lagen (1963: 633) om biskopsval och i domkapitelslagen (1988: 181) i konsekvens med sitt ställningstagande.

Jag vill erinra om att jag i skrivelsen till kyrkomötet (avsnitt 2.2) uttala- de att om kyrkomötet gjorde den bedömningen. att innehavaren av den föreslagna nya tjänsten borde vigas till biskop för att bättre kunna fullgöra uppgifter som kunde följa med tjänsten. så borde från regeringens sida hinder inte möta mot att benämningen "assisterande biskop” eller liknan- de i stället för "stiftsprost" förs in i lagtexten. När kyrkomötet nu givit sin mening tillkänna att tjänsten bör inrättas som en tjänst för en biträdande biskop i Uppsala stift anser jag att denna önskan bör tillmötesgås.

De förslag som kyrkomötet har fört fram rörande den biträdande bisko- pens ställning i domkapitlet och stiftsstyrelsen kan enligt min mening godtas. De svarar väl mot avsikten att avlasta ärkebiskopen tjänsteåliggan- den i stiftet.

De av kyrkomötet framlagda lagförslagen kan enligt min mening också godtas i sak. De har dock bearbetats redaktionellt. Ändringsförslagcn och den redaktionella bearbetningen innebär i huvudsak följande.

Valbarhetsbestämmelserna i 2 kap. 5 & församlingslagen har förtydligats i två avseenden. Det ena har redovisats i regeringens skrivelse till kyrko- mötet. Det andra har föranletts av kyrkomötets skrivelse 1989: 13 med anledning av motioner om valbarhet för vissa präster i bl. a. kyrkofullmäk- tige (KL l989:21). Bestämmelsernas nuvarande utformning har vållat vissa tolkningssvårigheter när det gäller valbarheten till kyrkofullmäktige respektive rätten att kvarstå som kyrkofullmäktig för en präst som vikari- erar på en kyrkoherdetjänst. I anslutning till den tolkning som valpröv- ningsnämnden har gjort i ett beslut den 20juni 1989 föreslårjag att frågan löses på så sätt att det klart anges i lagen. att det är den som innehar en tjänst som kyrkoherde eller ett långtidsvikariat på en sådan tjänst som drabbas av den ifrågavarande obehörighetsregeln.

l 6 kap. 12 & församlingslagen görs ett tillägg som innebär att" den biträdande biskopen liksom annan biskop inte är valbar till stiftsfullmäkti- ge. I enlighet med kyrkomötets förslag får ärkebiskopen möjlighet att sätta den biträdande biskopen i sitt ställe som ledamot och ordförande i stifts- styrelsen för tiden intill dess att valperioden för de valda ledamöterna löper ut. Detta kommer till uttryck genom ett tillägg till 9 kap. 6 & försam- lingslagen. Om ett sådant förordnande inte meddelas, bör den biträdande biskopen ändå ha närvaro- och yttranderätt i stiftsstyrelsen. Detta tillgodo- ses genom en ändring i 9 kap. 7 & församlingslagen.

En tjänst som biträdande biskop i Uppsala stift föreslås bli tillsatt i samma ordning som gäller för andra biskopar än ärkebiskopen. d.v.s. genom att regeringen till tjänsten utnämner en av de tre som har förts upp på förslag efter val i stiftet. Föreskrifter härom föreslås bli införda i 14 & prästanställningslagen och 2 5 lagen om biskopsval. I l & sistnämnda lag bör även anges att lagen skall tillämpas också vid val av biträdande biskop i Uppsala stift. Vidare bör orden biskopsämbete och ärkebiskopsämbcte bytas ut mot biskopstjänst och ärkebiskopstjänst för att klargöra att det är fråga om tjänsten och inte det kyrkliga ämbete om vilket kyrkomötet får meddela föreskrifter (jfr 7 ($ 2 lagen om svenska kyrkan).

Prop. 1989/90: 1 1

Även i fråga om disciplinansvar m.m. bör samma regler gälla för'den biträdande biskopen som för övriga biskopar. Detta bör klargöras genom ett tillägg till 425 prästanställningslagen. Konsekvensändringar föreslås också i vissa andra paragrafer av samma lag.

Vissa av lagförslagen innehåller föreskrifter som normalt bör granskas av lagrådet. Emellertid är lagstiftningsfrågan av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Kyrkomötet har inte berört frågan huruvida den biträdande biskopen skall ha närvaroplikt i kyrkomötet i likhet med vad som enligt 5 & lagen om svenska kyrkan gäller för övriga biskopar. Kyrkomötet har heller inte övervägt frågan om i vilken ordning beslut om skiljande från ämbetet skall ske beträffande den biträdande biskopen (jfr 16 & lagen om svenska kyr- kan). Ställning bör tas till dessa frågor och kyrkomötet yttra sig över eventuella lagändringar. Jag avser att ta upp dessa frågor med svenska kyrkans centralstyrelse.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de av kyrkomötet behandlade förslagen till

1. lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184),

2. lag om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval,

3. lag om ändringi domkapitelslagen (1988: 181),

4. lag om ändring i församlingslagen (1988: 180).

5. lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182).

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1989/90: 11

Bilaga 1 till regeringsskrivelsen

CIVILDEPARTEMENTET

Sammanställning av remissyttranden över förslag angående stiftsled- ningsfunktionens framtida organisation i ärkestiftet.

Förslaget har utarbetats av en kommitté på uppdrag av domkapitlet i Uppsala.

Prop. 1989/90: 1 1

Prop.

Forteckmng over remlssmstanserna 1989/90: 11 Efter remiss av kommittéförslaget har yttranden kommit in från: kammarkollegiet kyrkofondens styrelse Uppsala domkyrkoförsamling Uppsala kyrkliga samfällighet Häverö pastorat Enköpings kyrkliga samfällighet Sigtuna pastorat Hofors pastorat Järvsö pastorat kontraktsprosten i Uppsala kontrakt kontraktsprosten i Gästriklands östra kontrakt kontraktsprosten i Voxnans kontrakt svenska kyrkans centralstyrelse ärkestiftets stiftsråd ärkestiftets organisationskommitté Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund Svenska kyrkans personalförbund

Inledning

Kommittén för utredning av stiftsledningsfunktionens framtida organisa- tion i ärkestiftet har till domkapitlet i Uppsala överlämnat sitt förslag angående stiftsledningens organisation för tiden efter 1990-10-01. Domka- pitlet har med eget yttrande den 10 augusti 1988 överlämnat förslaget till regeringen. Förslaget har. remissbehandlats under hösten 1988.

Kommittén har med utgångspunkt i nu gällande ordning. domprosten som biträde åt ärkebiskopen i stiftschefsuppgifterna, stannat för att föreslå inrättande av en ny prästtjänst på stiftsplanet. s.k. stiftsdomprost. ] utred- ningen redovisas tjänstens konstruktion och innehåll samt de krav, som bör ställas på innehavaren. Vidare har den studerat hur tjänsten på ett naturligt sätt skall kunna inlemmas i den nya stiftsorganiationen. Som en följd härav föreslås vissa tillägg och ändringar i bl. a. vissa nyligen antagna författningar. varvid regeringens proposition 1987/88:31 och konstitu- tionsutskottets betänkande 1987/88:30 bildat underlag. En kostnadsbe- räkning av förslaget har också gjorts.

Remissopinionen i stort

Av de arton remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig har sjutton kommit in med yttranden. Ett fåtal berör hela förslaget, medan övriga begränsar sig till att beröra en eller flera detaljfrågor.

Följande remissinstanser förklarar sig — utan att göra några reserva- tioner — tillstyrka eller inte ha någon erinran mot förslagen i stort:

kyrkofondens styrelse. Uppsala domkyrkoförsamling, Järvsö pastorat. kon- traktsprosten i Uppsala kontrakt. ärkestiftets stiftsråd, Svenska kyrkans _församlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans personalförbund.

Övervägande positiva är vidare Uppsala kyrkliga samfällighet, Sigtuna pastorat, Hofors pastorat och ärkestiftets organisationskommitté.

Följande remissinstanser är tveksamma i vissa avseenden men har i övrigt från sina speciella utgångspunkter inga invändningar mot kommit- téns förslag: kontraktsprostarna i Gästriklands östra kontrakt och Voxnans kontrakt samt Häverö pastorat och Enköpings kyrkliga samfällighet.

Några remissinstanser. främst kammarkollegiet och svenska kyrkans centralstyrelse, nedan kallad centralstyrelsen. är mer tveksamma till kom- mitténs sätt att lösa stiftsledningsfunktionens framtida organisation i är- kestiftet.

Kam markollegiet: Kollegiet har i yttranden till civildepartmentet i fråga om delning av Uppsala stift framfört synpunkter på ärkebiskopens arbetsbörda med de ökade arbetsuppgifterna på riksplanet och i internationella sammanhang. Kollegiet har därvid ifrågasatt. om dessa arbetsuppgifter går att förena med uppgiften som biskop för ett stift. I ett yttrande förordade kollegiet "en sådan lösning att ärkebiskopen frigörs från nuvarande uppgift som chef för ett stift — förslaget innebär därmed en särskild tjänst som ärkebis- kop utan stiftsanknytning". Kollegiet utvecklade i yttrandet skälen till sitt ställningstagande och föreslog att regeringen skulle vidta åtgärder för ut- redning om inrättande av en tjänst som ärkebiskop utan anknytning till visst stift.

Kollegiets bedömning av ärkebiskopens arbetsbörda som företrädare för svenska kyrkan både nationellt och internationellt gäller fortfarande och bestyrks av den utredning som ligger till grund för domkapitlets förslag.

För både svenska kyrkan som rikskyrka och Uppsala stift är det synner- ligen angeläget att problemet snarast får en slutgiltig lösning. Det framlag- da förslaget är en temporär lösning som visar svårigheten att samtidigt vara ärkebiskop för hela svenska kyrkan och stiftschefi Uppsala stift. Utan fortlöpande kontakt med prästerna i stiftet. pastoraten och försam- lingarna torde det vara svårt för ärkebiskopen att vara pastor pastorum beträffande enskilda prästers själavård.

Från de synpunkter kammarkollegiet har att beakta föreslår kollegiet mot bakgrund av det anförda att regeringen avslår framställningen om inrättande av en tjänst som stiftsdomprost. '

Inrättandet av en tjänst som ärkebiskop utan stiftsanknytning och en särskild biskopstjänst för Uppsala stift förordas även av Carl Gustaf von Ehrenhcim i reservationer till ärkestiftets stiftsråds och organisationskom- mitte's yttranden. Också kontraktsprosten i lf'oxnans kontrakt för fram

detta förslag. Svenska kyrkans centralstyrelse delar utifrån nuvarande förutsättningar i

huvudsak kommitténs bedömning om vilka åtgärder som behövs för att få en fungerande organisation av stiftsledningen också i tiden efter den 1 ' oktober 1990. Styrelsen ställer sig dock avvisande till kommitténs förslag

Prop. 1989/90: 1 1

om inrättande av en ny tjänst som stiftsdomprost. Styrelsen föreslår i stället att en tjänst som assisterande biskop inrättas med uppgift att avlasta ärkebiskopen i dennes uppgifter som biskop i Uppsala stift.

Stiftsledningsfunktionens framtida organisation

Kravspecifikationen

Den föreslagna nya tjänsten som stiftsdomprost skall vara en heltidstjänst som stiftspräst. Tjänsten skall inte vara förenad med annan tjänstgöring i någon församling. i stiftet eller inom rikskyrkan. Tjänstcinnehavaren skall uteslutande - efter ärkebiskopens delegation svara för vissa stiftschefs- uppgifter.

Kammarkollegiet:

Den föreslagna stiftsdomprosttjänsten blir 1 praktiken en biskopstjänst— tillsättningsförfarandet blir detsamma som för en biskop. och arbetsupp- gifterna blir 1 allt väsentligt desamma. Det enda väsentliga undantaget är att prästvigningarna skall förrättas av ärkebiskopen. Trots att stiftsdom- prosten skall fungera som biskop. får han inte ställning som sådan vare sig i stiftet eller i förhållande till andra biskopar. Stiftsdomprosten får t.ex inte närvarorätt vid kyrkomötet. och han torde inte heller komma att delta i biskopsmötet. Den föreslagna tjänsten har inte något eget innehåll utan ' innehavaren av tjänsten är helt beroende av att ärkebiskopen delegerar arbetsuppgifter till tjänstcinnehavaren. De enda givna arbetsuppgifterna enligt förslaget är att vara ledamot av domkapitlet och att delta i stiftssty- relsens överläggningar. En tjänst med denna konstruktion innebär risk för oklarheter om kompetensfördelningen och för kompetenskonflikter. Tjänstekonstruktionens funktionsduglighet är helt beroende av de perso- ner som innehar ärkebiskops- och stiftsdomprosttjänsterna. En sådan ord- ning kan inte vara tillfredsställande vare sig för stiftets arbete eller för utomstående som är beroende av stiftsorganisationcns funktioner. Det förefaller vidare egendomligt att inrätta en tjänst vars innehavare skall väljas på samma sätt som en biskop och avlönas på samma sätt — av kyrkofonden — utan att ge tjänsten de arbetsuppgifter som tillkommer en biskop eller 1 varje fall huvuddelen av dem.

Centra/styrelsen:

Enligt vad styrelsen kan fmna. innebär den föreslagna tjänsten något helt nytt och tidigare okänt i den svenska kyrkliga organisationen. Den tänkta tjänsten som stiftsdomprost påminner i vissa delar om den superinten- dentsfunktion. som fanns på 1600-talet (jfr 1571 års kyrkoordning) och som slutligen avskaffades år 1772 genom att superintendenterna i Karl- stads. Härnösands och Visby stift blev biskopar. Superintendenterna var inte biskopsvigda men svarade ensamma för ledningen av sin superinten- dentia. 1 24 kap. 17 _5 1686 års kyrkolag förklarades superintendenterna stå med biskoparna "uti lika plikt och ämbete". Skillnaden synes ha bestått i . att biskopen var stiftschef medan superintendenten också var kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Styrelsen ställer sig utifrån svensk kyrkotradition alltså tveksam till en sådan ordning där en prästtjänst inrättas vid sidan av

Prop. 1989/9011 1

och mellan tjänsterna som biskop och domprost i ett stift. Relationerna mellan domprosten och stiftsdomprosten har möjligheter att bli komplice- rad. Därtill innebär benämningen stiftsdomprost ett avsteg från den ord- ning med stifts— och pastoratsprästtjänster som slagits fast av riksdagen så sent som under våren 1988 genom antagandet av den nya prästanställ- ningslagen. Styrelsen vill som lösning i stället föreslå inrättandet av en tjänst som assisterande biskop. Domprosttjänsten skulle därvid helt kunna frigöras från episkopala uppgifter och på heltid kunna verka som kyrko- herde i domkyrkoförsamlingen.

Tanken påen assisterande biskop stöds av Häverö och Hofors pastorat, de tre kontraktsprostarna samt Sigtuna pastorat som anser att man bör ta steget fullt ut och biskopsviga "stiftsdomprosten". som då blir assistentbis- kop till ärkebiskopen. Det har visserligen hittills inte varit tradition i Sverige att ha assistentbiskopar, men en för vårt land ny ordning på denna punkt harju dock lång tradition i andra närstående kyrkor. Den föreslagna arbetsfördelningen mellan ärkebiskopen och stiftsdomprosten skulle kun- na tillämpas även mellan ärkebiskop och assistentbiskop. vilken såsom vigd biskop skulle få mer normal stiftschefsstatus i församlingarnas ögon.

Tillsättningslörfarandet

Kommittén har föreslagit att tjänsten som stiftsdomprost Skall tillsättas i samma ordning som gäller för tillsättning av andra biskopar än ärkebisko- pen enligt biskopsvalslagen.

C entralstyrelsen:

Eftersom "den föreslagna tjänsten skall ha uppgifter av episkopal art — med undantag av att ordinationsansvaret och uppgiften som pastor pastorum fortfarande skall vara förbehållen ärkebiskopen — finner styrelsen det konsekvent att stiftsdomprosttjänsten tillsätts enligt reglerna i biskopsvals- lagen. Emellertid framstår förslaget som inkonsekvent i det att tjänsten inte skall vara en biskopstjänst. Enligt centralstyrelsens mening bör en tjänst som inrättas med en biskops löneförmåner och med en biskops uppgifter också vara en biskopstjänst och inte någonting annat. Detta kan vid nuvarande stiftsindelning endast uppnås genom inrättandet av en tjänst somassisterande biskop. En tjänst som assisterande biskop bör självfallet tillsättas på samma sätt som en annan biskopstjänst än tjänsten som ärkebiskop. Härigenom uppnås dessutom att prästerna och lek- männen i Uppsala stift ges möjlighet att välja en biskop utan den inbland- ning från övriga stift som ett ärkebiskopsval ändock innebär.

Arbetsuppgifterna

Kommittén föreslår att stiftsdomprosten blir vice ordförande i domkapit- let i stället för domprosten. Han bör vidare få närvaro- och yttranderätt i stiftsstyrelsen. Efter delegation av ärkebiskopen bör han — förrätta kyrkoherdeinstallationer, kyrko- och kyrkogårdsinvigningar m.m. i den mån dessa ej delegeras till annan

förrätta stiftschefsvisitationer

Prop. 1989/90: 1 1

— svara för kontakten med den löpande verksamheten inom stiftskansliet vad gäller personaladministrativa frågor samt ärenden rörande organi- sationen av pastorat. församlingar och prästtjänster — företräda stiftsledningen i stiftets utbildnings- och fortbildningsverk- samhet

— svara för den huvudsakliga kontakten med stiftssamfällighetens perso- nal och präster samt med präster och förtroendevalda i församlingar och pastorat.

Centralstyrelsen: Den föreslagna ordningen skulle enligt styrelsens mening ytterligare på ett oönskat sätt markera ett särförhållande för Uppsala stift i förhållande till övriga stift. Styrelsen avvisar en ordning som innebär att domprosten i Uppsala — som enda domprost — skulle stängas ute från sin traditionella funktion i domkapitlet och sin tänkta funktion i stiftsstyrelsen. Förslaget synes i denna del strida mot de principer riksdagen så sent som i år uttalade i samband med beslutet om en ny organisation på stiftsplanet i Svenska kyrkan. Stiftsdomprostens funktion i det nya stiftskansliet fram- står vidare som oklar. Den föreslagna ordningen skulle kunna innebära att stiftsdomprosten i vart fall i administrativt avseende blir underordnad kanslichefen. En sådan ordning kan inte accepteras. Styrelsens förslag om inrättande av en tjänst som assisterande biskop innebär att domprosten i Uppsala kan behålla sina lagliga funktioner i såväl domkapitel som i stifts- styrelsen. Det får istället komma an på ärkebiskopen att fördela uppgifter- na att vara ordförande i domkapitlet respektive stiftsstyrelsen mellan sig och den assisterande biskopen. En sådan fördelning behöver dessutom inte vara permanent. utan kan anpassas till ärkebiskopens uppgifter på rikspla- net och inom ramen för äkebiskopsämbetcts åligganden.

Kammarkollegiet tar i samband med diskussionen kring stiftsdomprostens arbetsuppgifter tillfället i akt att se över den övriga tjänsteorganisationen:

Utöver behovet att avlasta ärkebiskopen ytterligare arbetsuppgifter som stiftschef framhålls i den av domkapitlet överlämnade utredningen som en fördel att man genom en präst. verksam på heltid som biträde åt ärkebis- kopen. får möjlighet att återgå till den tidigare ordningen med en kyrko- herde som på heltid är verksam för domkyrkoförsamlingen. Av utredning- en framgår att kyrkoherdetjänsten i domkyrkoförsamlingen fortfarande skall vara en domprosttjänst. Med hänsyn till att tjänsten i domkyrkoför- samlingen blir en kyrkoherdetjänst utan några arbetsuppgifter som är hänförliga till en domprosttjänst förefaller det naturligt att vid bifall till förslaget om en stiftsdomprost dra in tjänsten som domprost och ersätta den med en kyrkoherdetjänst.

Stiftsdomprostens organisatoriska ställning inom stiftssamfälligheten

Stiftsdomprosten skall enligt kommittén organisatoriskt tillhöra stifts- kansliet. Till hans förfogande skall finnas en kvalificerad sekreterare.

Uppsala kyrkliga samfällighet finner det mycket angeläget att det nuva- rande församlingskansliet, som utökades till två heltidstjänster hösten 1987 på grund av den tillfälliga lösning som gäller till oktober 1990,

Prop. 1989/90: 1 1

därefter delas i två delar, en heltidstjänst för församlingskansliet och en heltidstjänst som sekreterare åt stiftsdomprosten. Arbetsutskottet- finner vidare att det är angeläget att det arkiv som nu finns delas mellan ett "församlingsarkiv" och ett ”stiftsarkiv” vilket framledes överförs till den nya stiftssamfälligheten.

Svenska kyrkans personalförbund anser en precisering av stiftsdompros- tens funktion och ansvar i det nya stiftskansliet vara önskvärd.

Särskilt angående domkyrkoförsamlingen och domprosten i församlingen

Kommitténs förslag innebär att domprosten i Uppsala domkyrkoförsam- ling på heltid kan verka som kyrkoherde i församlingen. När domkapitlet i egenskap av domkyrkostyrelse prövar ärenden rörande domkyrkan bör domprosten i stället för stiftsdomprosten gå in som ledamot av domkapit- let.

Häverö pastorat:

Det kan inte vara rätt. att domprosten i Uppsala domkyrkoförsamling i framtiden skall biträda ärkebiskopen i stiftsfunktioner. eftersom dompros- ten är och bör vara kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Därför skall. som utredningen förordar. en bitr. stiftschefstjänst inrättas. Denna bör vara en från församlingstjänst fristående tjänst. Pastoratet är dock tveksamt till den föreslagna titulaturen "stiftsdomprost”. Detta verkar vara en kon- struerad titel. Domprosttiteln bör reserveras för domkyrkoförsamlingar- nas kyrkoherdar. Däremot finns ju titeln "kontraktsprost” som en beteck- ning för regional chefstjänst på kontraktsnivå. Pastoratet vill därför föreslå beteckningen stiftsprost”. -

Biskopsvigning Med hänsyn till kyrkomötets hittillsvarande ståndpunkt 1 denna fråga vill

' kommittén inte i nuläget framställa något yrkande om biskopsvigning av.

stiftsdomprosten. Kommittén anser dock att mycket av dennes arbete ute i stiftet skulle underlättas om han vore biskopsvigd. Ett ändrat ställningsta- gande från kyrkomötets sida skulle därför betraktas som en följdriktig utveckling av den föreslagna reformen.

Centra/styrelsen finner att kommittén har valt att i nuvarande läge inte- föreslå någon biskopsvigning av stiftsdomprosten. även om önskemål klart finns uttalat. Styrelsen finner det uppenbart att kommittén egentligen åsyftat att inrätta en ny biskopstjänst. Den valda lösningen med en stifts- ' domprost är därvid dock inte bra. Om regeringen biträder styrelsens förslag om inrättande av en assisterande biskop i Uppsala stift.,avser styrelsen att i en skrivelse till kommande kyrkomöte föreslå sådana änd- ringar i föreskrifterna för biskopsvigning att en vigning av en assisterande biskop blir möjlig.

Prop. 1989/90: 11

Kostnadsberäkning

Kostnaderna är av kommittén beräknade i dagsläget till 619 500 kr. Löne- kostnaden beräknas därvid motsvara lönesättningen för biskop.

Rese-. expens- och representationsanslag föreslås av samma storlek som i dag utgår till domprosten. Samtliga dessa kostnader liksom lönekostna- den avses belasta kyrkofonden. Utgifterna för resor och representation torde uppvägas av en viss inbesparing beträffande ärkebiskopens kostna- der för samma ändamål.

Lönekostnader för sekreterare till stiftsdomprosten bör ingå i det stifts— bidrag som kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamfälligheten enligt 17 & kyrkofondslagen (1988: 182).

Detsamma gäller kostnaden för tjänsterum åt stiftsdomprosten och hans sekreterare.

Kyrkofondens styrelse har inte något att erinra mot att kostnader av den storleksordning som anges i förslaget får belasta kyrkofonden för lösande av de problem som sammanhänger med stiftsledningsfunktionen i ärke- stiftet. Styrelsen noterar därvid dels att lönekostnaden för den föreslagna stiftsdomprosttjänsten motsvarar lönekostnaden för biskop. dels att vissa av de övriga kostnaderna förefaller lågt beräknade. Styrelsen anser sig dock sakna anledning att ta ställning till om förslaget utgör den bästa lösningen på ärkestiftets särskilda problem. Även andra tänkbara lösning- ar tordc emellertid rymmas inom den kostnadsram som förslaget anger och som styrelsen samtycker till.

Centralstyrelsen uppfattar att kommittén beräknat kostnaderna för den tilltänkta tjänsten som stiftsdomprost utifrån löneförmåner m.m. för en tjänst som biskop. Styrelsen har därvid ingen erinran mot kommitténs överväganden i denna del.

F örfattningsiörslag Kommittén har upprättat förslag till ändringar i lagen (1982:942) om svenska kyrkan. församlingslagen (1988:180). domkapitelslagen (l988:181). kyrkofondslagen (l988:182) och prästanställningslagen (1988: 184).

Endast eentra/styrelsen har kommenterat föreslagen lagtext. Styrelsen har inte funnit anledning att i detalj granska kommitténs förslag till författ— ningsändringar utan lägger för egen del fram vissa förslag utifrån sitt förslag om en tjänst som assisterande biskop.

Prop. 1989/90: 11

Bilaga 2 — 4

Regeringsskrivelsens lagförslag ( överlämnade till kyrkomötet _för yttrande)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 5. 6 kap. 12 å och 9 kap. 2 och 7 && församlingslagen (1988: 180) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 5.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i församling- ens kyrkoråd samt den som är an— ställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyr- korådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland för- samlingens tjänstemän är inte hel- ler valbar.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som enligt 7 kap. 3 å andra stycket har_förordnats att vara leda- mot i församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos församling- en och som i egenskap av föredra- gande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställning- en bland församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en leda- mot eller cn suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det.

6 kap.

125

Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller annan kyrkoherde som är biskopens ersät- tare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av föredragan- de hos stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens tjänste- män är inte heller valbar.

Den som innehar tjänst som bis- kop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som enligt 9 kap. .? 5 är biskopens ersättare i stiftssty- relsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i egen- skap av föredragande hos stiftssty- relsen eller på grund av andra upp- gifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssam- fällighetens tjänstemän är inte hel- ler valbar.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 åtredje stycket om ledamot

och suppleant i kyrkofullmäktige.

Prop. 1989/90: 11

Föreslagen lydelse 9 kap. 2 5

Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Nuvarande lydelse

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare. I ett stift där det _finns inrättad en tjänst som stiftsprost skall dock denne i stället vara biskopens ersättare.

7.5

Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 5. 9 5 andra och tredje styckena, 1 1 15 och 17—21 55 samt 22 5 första stycket om kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid skall följande gälla. Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare.

1. Bestämmelserna om försam- 1. Bestämmelserna om försam-

ling, kyrkofullmäktige och kyr- koråd skall avse stiftssamfällighe- ten. stiftsfullmäktige och stiftssty-

ling. kyrkofullmäktige och kyr- koråd skall avse stiftssamfällighe- ten, stiftsfullmäktige och stiftssty- relsen. I ett stift där det _linns inrät- tad en tjänst som stiftsprost får den— ne utan särskild kallelse närvara vid sammanträden med stiftsstyrelsen och delta [ överläggningarna men inte i besluten. när stiftsprosten inte ersätter biskopen som ledamot i sty- relsen.

relsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe- tcns anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam- lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta an- slag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt för- samlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

5. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrel- sen.

6. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna lagträder i kraft den ljanuari 1990.

Prop. 1989/90: 11

Härigenom föreskrivs att 8 & kyrkofondslagen (1988: 182) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lyda/je Föreslagen lydelse 8 if

Ur kyrkofonden betalas 1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13— 16 55, 2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 55.

3. kostnader för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför- måner till biskopar och sådana måner till biskopar. stiftsprostar präster som är anställda i de svens- och sådana präster som är anställda ka utlandsförsamlingarna. ' i de svenska utlandsförsamlingar- na.

4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster enligt föreSkrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för förförsäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5 .kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter enligt regeringens bestämmande.

6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supp- leanter 1 domkapitlen enligt regeringens bestämmande.

7. förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för ärkebis- kopsämbetet och departement eller myndighet där kyrkliga frågor hand- läggs.

8. kostnader för verksamhct. som bedrivs av svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. enligt regeringens bestämmande.

9. andra kostnader för kyrkliga ändamål enligt regeringens bestämman- de.

10. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt- ning i övrigt.

Dcnna lag träderi kraft den 1 januari 1990.

Prop. 1989/90: 11

Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988: 184) dels att 13, 24 och 33 58 skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 14 a.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 ä I varje stift skall det finnas en I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. [ Uppsala stift är tjänst som biskop. I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. ärkebiskopen biskop. I stiften får det också/innas en tjänst som stifts- prost.

1 en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kon- traktsadjunkt och pastoratsadjunkt.

l4aé

En tjänst som stiftsprost tillsätts av regeringen.

För upprättande av_förslag till till- sättande av en sådan tjänst skall val anställas i den ordning som ärföre— skriven i lagen ( 1963: 633) om bis- kopsval i fråga om val av andra bis-

kopar än ärkebiskopen. . 24 å Frågor om inrättande av tjänster Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas som biskop, stiftsprost och dom- av regeringen. prost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontrakts- adjunkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som regeringen meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift. Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastoratsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

335

Avskedande får inte grundas en-- Avskedande får inte grundas en- bart på omständigheter som stifts- bart på omständigheter som dom- styrelsen har känt till mer än en må- kapitlet har känt till mer än en må- nad före prövningen. nad före prövningen.

När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får avskedande inte grundas enbart på en omständighet som den myndighet biskopen lyder under har känt till mer än två månader före prövningen.

Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens ombudsmän ellerjustitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträffat.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Innehåll Propositionen ......................................... l Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... 1 Lagförslag ............................................ 2 1 Förslag till lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184) . . . 2 2 Förslag till lag om ändringi lagen (1963:633) om biskopsval . . . . 5 3 Förslag till lag om ändring i domkapitelslagen (1988: 181) ...... 6 4 Förslag till lag om ändring i församlingslagen (1988: 180) ....... 7 5 Förslag till lag om ändring-i kyrkofondslagen (1988: 182) ....... 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1989 med beslut om skrivelse till kyrkomötet ......................... 10 1 Inledning .......................................... 10 2 Föredraganden ...................................... 11 2.1 Inrättande av en särskild prästtjänst i Uppsala stift ........ 11 2.2 Tjänstens placering och benämning .................... 12 2.3 Tillsättningsförfarandet ............................ 13 2.4 Arbetsuppgifterna ................................. 14 2.5 Kostnaderna ..................................... 15 3 Upprättade lagförslag ................................. 16 4 Hemställan ....... | .................................. 16 5 Beslut ............................................. 16 Kyrkomötets skrivelse 1989: 20 ............................ 17 Kyrkolagsutskottets betänkande 1989: 22 ..................... 18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1989 med beslut om proposition .......................... 42 1 Anmälan av kyrkomötets yttrande m. m .................... 42 2 Hemställan ......................................... 44 3 Beslut ....................... ' ...................... 44 Bilaga [ Sammanställning av remissyttranden över förslag angå- ende stiftsledningsfunktionens framtida organisation i ärkestiftet .................................. 45 Bilaga 2—4 De till kyrkomötet överlämnade lagförslagen ........ 52

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

Prop. 1989/90: 11