Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Malmöhus län delas in i tre geografiskt sammanhängande valkretsar för val till riksdagen. Länet är f.n. indelat i två valkretsar, nämligen fyrstadskretsen (Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner) och Malmöhus läns valkrets (resten av länet). Den nya valkretsindelningen är avsedd att tillämpas första gången vid riksdagsvalet år 1994.

1 Riksdagen 19921'93. ] _rmnl. Nr IOR.

• Sida 2
•  Original

1. Ärendet och dess beredning Nuvarande regler

De grundläggande reglerna om val till riksdagen finns i 3 kap. regeringsformen. Där föreskrivs bl.a. att riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter som utses genom fria, hemliga och direkta val. För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

Indelningen i valkretsar för val till riksdagen regleras i 2 kap. 1 & vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Landet indelas i 28 valkretsar. 1 de flesta fall utgör länet en valkrets. Ett undantag från denna regel gäller emellertid Malmöhus län som delas i två valkretsar. Den ena valkretsen bildas av Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskretsen) och den andra av Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (länsvalkretsen). Bland undantagen märks vidare Stockholms och Göteborgs kommuner som utgör egna valkretsar inom respektive län samt Älvsborgs län som bildar två valkretsar. Alla valkretsar i landet utom de två i Malmöhus län utgörs av geografiskt sammanhängande områden.

inför varje riksdagsval fördelas de fasta valkretsmandaten mellan valkretsarna. Detta görs på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela landet. Efter valet fördelas de fasta mandaten i varje valkrets pro- portionellt mellan partierna efter deras röstetal i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas i princip så att mandatfördelningen mellan partierna i riksdagen blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landet.

Den indelning i valkretsar som i allt väsentligt fortfarande är gällande kom till år 1921. Oenighet rådde i riksdagen bl.a. om hur Malmöhus län skulle indelas i valkretsar. Det förslag som slutligen kom att få majoritet i båda kamrarna var ett kompromissförslag som innebar att Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund skulle bilda en valkrets och länet i övrigt en valkrets. På så sätt bildades fyrstadskretsen och länsvalkretsen.

K ririken mot den nuvarande ordningen

Valkretsindelningen i landet har därefter diskuterats under lång tid. Diskussionen har fram till 1970-talet dominerats av frågan hur en önskvärd proportionalitet skulle kunna uppnås mellan valresultat och riksdagsrepresentation. Sedan den frågan fått sin lösning vid den partiella författningsrefmmen 1968/69 genom tillkomsten av det riksproportionella valsystemet med utjämningsmandat har diskussionen främst rört indelningens ändamålsenlighet från andra synpunkter. Den nuvarande valkretsindelningen i Malmöhus län har under lång tid kritiserats. Bl.a. har det framförts att indelningen inte har anpassats till de nya förutsätt-

I»

• Sida 4
•  Original

ningar som följt av kommunindelningsreformen med påföljd att båda val- kretsarna i dag består av områden som inte är geografiskt samman— hängande. Det har framhållits att den grundläggande tanken med valkretssystemet, nämligen att göra valet lokalt förankrat, blir förfelad när valkretsarna inte har en naturlig utbredning i området. Härtill kommer att de politiska partiernas arbete i valkretsarna försvåras avsevärt när kretsarna består av geografiskt åtskilda områden. Flera skäl har därför ansetts tala för att valkretsindelningen i Malmöhus län ändras.

Yidigare utredningar

År 1974 tillkallade dåvarande chefen för Justitiedepartementet en kommitté, Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974zl9), för att utreda frågorna om ändrad valkretsindelning och om ökat inslag av personval vid val till riksdagen. I sitt betänkande (SOU 1977:94) Personval och valkretsindelning föreslog kommittén att fyrstadskretsen och länsvalkretsen i Malmöhus län skulle ersättas av tre nya, geografiskt sammanhängande valkretsar. Malmö kommun borde därvid utgöra en valkrets och länet i övrigt delas i en nordlig och en sydlig krets. Vid remissbehandlingen anslöt sig de flesta remissinstansema till bedöm- ningen att valkretsindelningen i Malmöhus län borde ändras. Meningarna om när en sådan förändring borde genomföras var emellertid delade; vissa remissinstanser önskade en omedelbar ändring av valkretsama, andra ansåg att ytterligare överväganden borde föregå ett beslut.

För att finna en lösning som skulle kunna vinna en så bred anslutning som möjligt i frågan om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län beslutade regeringen den 29 november 1979 att tillkalla en särskild utredare. Utredaren lämnade i maj 1980 sitt förslag i departements- promemorian (Ds Ju 1980:3) Valkretsindelningen i Malmöhus län. Ut- redaren hade arbetat fram sitt förslag i nära samarbete med företrädare för de fem riksdagspartiema i Malmöhus län. Han hade även haft samråd med de berörda kommunerna och med ledamöter i länsstyrelsens styrelse.

Promemorian remissbehandlades och yttranden avgavs av Riksskatte— verket, Postverket, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Malmöhus läns landsting, Burlövs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Höörs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lunds, Malmö, Sjöbo, Svalövs och Svedala kommuner, Moderata samlingspartiet i Malmöhus län, Moderata samlingspartiet i fyrstadskretsen, Folkpartiet i Malmöhus län, Centern i Malmöhus län, Skånes socialdemokratiska partidistrikt och Vänsterpartiet kommunisternas Skånedistrikt.

Staffanstorps kommun förklarade sig avstå från att yttra sig över förslaget. Från Bjuvs, Hörby, Skurups, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner kom några yttranden inte in.

2. Utredningsförslaget (Ds Ju 1980:3) Geografisk sammanhängande valkretsar ett krav

Utredaren konstaterade att valkretsindelningen i Malmöhus län inte är ändamålsenlig och att det rådde allmän enighet om att en ny indelning

• Sida 5
•  Original

borde bygga på enheter som är geografiskt sammanhängande och som helst även har andra gemensamma beröringspunkter. Vad som då närmast åsyftas var t.ex. naturliga näringsgeografiska samband, överensstäm- mande statlig administrativ indelning, gemensam landstingsservice och gemensam kommunal planering.

Utredaren övervägde hur stora valkretsarna befolkningsmässigt bör vara, dels i absoluta tal, dels i förhållande till varandra. Personvals- och valkretsutredningen kom i sitt betänkande fram till att valkretsar med ungefär tio fasta riksdagsmandat skulle utgöra en lämplig avvägning mellan de fördelar och de nackdelar som är förknippade med små respektive stora valkretsar. Med utgångspunkt i Personvals- och valkretsutredningens överväganden och förslag konstaterade utredaren att det är väsentligt att valkretsarna blir sådana att de varken erhåller ett mycket litet antal eller ett mycket stort antal fasta mandat. 1 små valkretsar har de mindre partierna svårt att få fasta mandat, vilket allmänt sett anses ofördelaktigt. Om nämligen partier i stor utsträckning blir representerade i riksdagen genom utjämningsmandat, försvagas valrörelsemas karaktär av lokala valkampanjer inom enskilda valkretsar. De mindre partiernas medlemmar och väljare får då också svårt att bedöma effekterna av sina ansträngningar, vilket kan medföra att motivationen för aktiva insatser minskar. Om å andra sidan en valkrets blir mycket stor kunde den lokala förankringen enligt utredaren lätt bli alltför svag. Möjligheterna till kontakt mellan väljare och kandidater skulle försämras. Lokalt avgränsade väljargrupper skulle också få svårigheter att utse ledamöter från gruppen eller kommunen, vilket kan få till följd att väljarkåren inte blir rättvisande återspeglad.

Förutom principiella överväganden i fråga om valkretsamas storlek redovisade utredaren också sin bedömning av hur Malmö kommun bör behandlas i sammanhanget. Utredaren fann att mycket starka skäl talade för att Malmö kommun skulle fåutgöra en egen valkrets. Kommunen ansåg han vara tillräckligt befolkningsrik för att bära upp en egen valkrets. I 1979 års siffror skulle antalet fasta mandat bli nio. Om kommunen sammanfördes med andra kommuner till en valkrets, skulle den få ett alltför dominerande inflytande i kretsen. Det borde vidare enligt utredaren beaktas att Malmö kommun står utanför landstinget, något som får till följd att det politiska intresset fokuseras på delvis olika typer av frågor i Malmö och i resten av länet.

Tie valkretsar - det slutliga förslaget

Efter att ha övervägt ett flertal alternativ som av olika skäl förkastades som olämpliga stannade utredaren för att föreslå att länet delas in i tre valkretsar, av vilka en skulle utgöras av Malmö kommun.

I fråga om de två övriga valkretsarna gjorde utredaren följande över— väganden. Det bör skapas en nordlig länsvalkrets och en sydlig länsval- krets. Till den norra kretsen är det naturligt att föra Bjuvs, Helsingborgs, Höganäs, Landskrona och Svalövs kommuner medan det till den södra kretsen är naturligt att föra Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner. Tre kommuner återstår då, nämligen Höör, Hörby och Eslöv.

'Jl

• Sida 6
•  Original

Om man bara beaktar sambanden inom länet, borde de tre kommunerna föras till den södra kretsen. Kommunerna har obestridligen mera kontakt och samhörighet med Lund än med Helsingborg och Landskrona. Men det finns allvarliga nackdelar med en sådan fördelning. De fasta mandaten enligt 1979 års beräkningar skulle bli sju för den norra kretsen och tolv för den södra. En sådan ojämnhet i mandatfördelningen skulle i och för sig kunna godtas. Problemet är dock att den norra kretsen skulle bli i minsta laget. Även partier med en relativt stor andel av röstema skulle få svårt att erövra fasta riksdagsmandat och skulle i viss mån behöva lita till utjämningsmandat för att bli representerade i riksdagen. En sådan ordning ansågs innebära så stora olägenheter att inte något av riksdagspartierna har velat förespråka denna lösning.

Den lösning som återstod och som utredaren förordade innebar att Höörs, Hörby och Eslövs kommuner skulle föras till den norra val- kretsen.

Ett genomförande av utredarens förslag skulle i dag sammanfatt- ningsvis innebära att de nya valkretsarna får följande utseende och mandattilldelning.

Valkrets Kommuner Fasta mandat i 1991 års siffror

Malmö kommun Malmö 9 Malmöhus läns Bjuv, Eslöv, Helsingborg. 9 norra valkrets Höganäs, Hörby, Höör, Landskrona, Svalöv Malmöhus läns Burlöv, Kävlinge, Lomma, 11 södra valkrets Lund, Skurup, Sjöbo, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Ystad

Den nya valkretsindelningen framgår också av den karta som bifogas denna proposition som bilaga I .

3. Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser som yttrade sig över förslaget godtog detta. Kommunstyrelsen i Burlövs kommun ansåg dock att den nuvarande valkretsindelningen hade fungerat tillfredsställande och att kommunen därför inte i första hand fann anledning att tillstyrka förslaget. Kom— munen framhöll emellertid att om önskemålen om sammanhängande valkretsar beaktades var utredningens förslag det lämpligaste. Dåvarande Vänsterpartiet konununistema förordade för sin del att länet skulle delas in i följande tre valkretsar, nämligen Malmöhus läns norra valkrets (Höganäs, Helsingborgs, Bjuvs, Landskrona, Svalövs, Kävlinge och Lomma kommuner), Malmöhus läns mellersta valkrets (Malmö, Lunds, Staffanstorps och Burlövs kommuner) och Malmöhus läns södra valkrets

ö

• Sida 7
•  Original

(Ystads, Trelleborgs, Vellinge, Svedala, Skurups, Sjöbo, Hörby, Höörs Prop. 1992/933163 och Eslövs kommuner). Partiet uppgav emellertid samtidigt att utredarens

förslag var det näst bästa. En liknande uppfattning hade företrädare för nämnda parti redovisat i reservationer till Malmöhus läns landstings och Lunds kommuns yttrande över förslaget.

4. Frågans fortsatta behandling

Andra utredningar som behandlar valkretsindelningen

Någon slutlig, tillräcklig politisk enighet kunde dock inte uppnås kring dess har frågan aktualiserats i olika sammanhang.

Folkstyrelsekammirtén - (SOU 1987:6), Folkstyrelsens villkor - som också hade i uppgift att göra de ytterligare utredningar av valkrets- indelningen som kunde behövas, fann efter överläggningar inom kommittén och sina kontakter med partiorganisationema att någon enighet inte kunde uppnås vare sig det gällde en allmän valkretsreform eller en ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län. Folkstyrelsekommittén

indelningen.

Stommdsutredningen - (SOU 1990:36), Storstadsliv, rika möjligheter - hårda villkor - behandlade även valkretsfrågor. Utredningen föreslog bl.a. att valkretsindelningen i storstadsområdena ändras bl.a. i syfte att föra kandidaterna närmare väljarna. Förslaget innebär att i Malmöhus län Malmö kommun skall bilda en krets och att länet i övrigt delas i två kretsar, en nordlig och en sydlig; eventuellt kan Malmökretsen göras större genom att Lund och kranskommunema tillförs.

I augusti 1992 beslutade regeringen att tillsätta en beredning med parlamentarisk sammansättning med uppgift att utforma förslag om den (fe/irliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå (dir. 199286). [ direktiven anges bl.a. att den regionala strukturen i dag uppvisar en splittrad bild och att den administrativa geografiska indel- ningen åtminstone i vissa delar av landet medför problem och att det därför finns skäl att förutsättningslöst och i samverkan med företrädare för de olika regionerna överväga såväl uppgifts- och ansvarsfördelning som indelning av den offentliga förvaltningen på regional nivå. Bered- ningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 mars 1994. I beredningens uppdrag ingår att överväga en framställning om försöks- verksamhet med ändrad regional uppgiftshantering i Skåne. Denna fråga skall behandlas med förtur.

Personvalskommirtén (Ju l992:02, dir. 1991:12l) har till uppdrag att lägga fram förslag som medför ett ökat inslag av personval till riksdagen. Kommittén har enligt sina direktiv möjlighet att ta upp frågan om en ny valkretsindelning; som Folkstyrelsekommittén påpekade kan nämligen valkretsamas utformning ha betydelse när det gäller förutsättningama för goda kontakter mellan väljare och folkvalda.

• Sida 8
•  Original

Arbetsgruppens .s'tällningstagande

I april 1992 inbjöd statsrådet Laurén riksdagspartiema att genom företrädare delta i en arbetsgrupp för beredning av frågan under ledning av statssekreteraren iJustitiedepartementet. Gruppen har sammanträtt vid tre tillfällen och vid det avslutande sammanträdet den 2 december 1992 förklarade företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Socialdemokraterna och Ny demokrati att de ställer sig bakom ett förslag som det den särskilde utredaren har 'redovisat. Från Kristdemokratiska samhällspartiet framfördes att detta förslag visserligen är att föredra framför den nuvarande ordningen, men att det finns många andra möjligheter som borde utvärderas; bl.a. skulle man kunna överväga att låta hela Skåne vara en enda valkrets. Från Vänsterpartiet ansågs det inte som angeläget att nu göra en förändring; en sådan ansågs kunna anstå till dess regionberedningen avslutat sitt arbete.

Konstitutionsutskottets behandling av motioner i ärendet

Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat - och avslagit - motionsförslag angående valkretsindelningen i Malmöhus län. Hösten 1990 (bet. 1990/91:KU4) anfördes att det är viktigt att frågor om ändring av valkretsorganisationen sker med bred politisk uppslutning och den aktuella motionen avstyrktes med hänsyn till att frågan då nyligen hade varit föremål för parlamentarisk prövning. Hösten 1992 har utskottet, med anledning av de pågående samtalen i den ovan nämnda arbets- gruppen, ansett att det inte varit nödvändigt med något initiativ och har därför avstyrkt motioner i frågan (bet. 1992/93zKU6).

5. Regeringens ställningstagande

Vi instämmer i de överväganden och de bedömningar som utredaren har redovisat. De båda nuvarande valkretsarna i Malmöhus län är de enda i landet som består av geografiskt icke sanunanhängande områden. Det är ett allmänt önskemål att länet skall få en mera ändamålsenlig valkrets-' indelning. Det förslag som utredaren har lagt fram tillgodoser enligt vår mening de krav som kan ställas. De föreslagna valkretsarna utgörs av kommuner som bildar geografiska enheter och som i de allra flesta fall även i övrigt har nära samband med varandra. Storleken på de föreslagna valkretsarna är väl avvägd. De politiska partiernas lokala organisationer, kommunerna och länsstyrelsen har medverkat vid utformningen av förslaget, och deras synpunkter har beaktats i största möjliga utsträck- ning. De flesta remissinstansema har godtagit förslaget och bakom detta står numera en stor majoritet av riksdagspartierna. Sammanfitttningsvis anser vi alltså att förslaget nu bör genomföras.

Den nya valkretsindelningen bör tillämpas första gången vid 1994 års ordinarie riksdagsval. För att de politiska partierna i sitt nominerings- arbete skall kunna beakta den nya valkretsindelningen bör lagändringen träda i kraft den 1 juli 1993. Vid ett eventuellt extra val före det ordinarie valet är 1994 gäller alltså fortfarande den äldre valkrets-

indelningen.

• Sida 9
•  Original

6. Upprättat lagförslag Prop. 1992/931163

I enlighet med vad som anförts har inom Justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i vallagen (19721620).

7. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620').

• Sida 10
•  Original

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 & vallagen (1972:620)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),

Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets),

Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lunds kom- muner (fjfmtadskretsen),

Malmöhus län med undantag av _fjttstadskretsen (Malmöhus läns valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda. Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga,

] Lagen omtryckt 1991:95.

2 kap. l &

Föreslagen lydelse

För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets),

Malmö kommun, Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kont— muner (Malmöhus lärts norra valkrets) ,

Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Malmöhus lärts södra valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga,

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/932163

Tranemo och Ulricehamns Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvsborgs läns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets), södra valkrets),

vart och ett av övriga län. vart och ett av övriga län.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och skall tillämpas första gången vid det ordinarie valet till riksdagen år 1994.

• Sida 12
•  Original

• Sida 13
•  Original