Prop. 1996/97:108

Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 1997

Lena Hjelm-Wallén

Leif Blomberg

(Inrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner läggs samman till Västergötlands län med Göteborg som residensstad. Habo och Mullsjö kommuner förs enligt egen önskan till Jönköpings län. Länssammanläggningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Som en följd av länssammanläggningen föreslås att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman till en länsstyrelse.

För regleringen av den landstingskommunala beslutanderätten i samband med bildandet av Västergötlands län föreslås en särskild lag om sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns landsting. Dessutom föreslås en lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län samt lagändringar av främst teknisk natur med anledning av bildandet av Västergötlands län. Genom en ändring i lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik kan den nuvarande organisationen behållas tills det nya landstinget bildas den 1 januari 1999.

Regeringen föreslår vidare att även Västergötlands län skall omfattas av den lagreglerade försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning som riksdagen tidigare beslutat om i fråga om Kalmar, Gotlands och Skåne län. Försöksverksamheten förslås för Västergötlands län omfatta

det regionala utvecklingsansvaret, beslut om fördelning av regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel samt ansvaret för frågor om länsplaner för regional transportinfrastruktur. I försöksverksamheten hanteras dessa statliga uppgifter av ett regionalt självstyrelseorgan, som för Västergötlands läns del blir det nybildade landstinget. Försöksverksamheten föreslås i detta län inledas den 1 januari 1999 i samband med att det nya landstinget bildas och liksom i övriga län pågå fram till utgången av år 2002.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns landsting,

2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik,

5. antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,

6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,

7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse,

9. antar regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 10.antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259), 11.antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000), 12.godkänner regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner den 1 januari 1998 läggs samman till Västergötlands län, 13.godkänner regeringens förslag att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län läggs samman till en länsstyrelse den 1 januari 1998, 14.godkänner regeringens förslag att Göteborg skall vara residensstad i Västergötlands län.

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade

för Västergötlands läns landsting

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser 1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid bildandet av Västergötlands läns landsting. Bestämmelserna gäller utan hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting skall bestå till utgången av år 1998.

3 § Västergötlands läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8 §§, företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober 1998.

Från och med den 1 november 1998 företräds Västergötlands läns landsting av det nyvalda fullmäktige.

Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting skall under tiden den 1 november–31 december 1998 företrädas av fullmäktige i Västergötlands läns landsting.

Val av sammanläggningsdelegerade 4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen bestämmer väljas av fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun.

När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting underrättas om vilka som har valts.

5 § Antalet delegerade skall uppgå till 103, varav 22 skall väljas av Göteborgs och Bohus läns landsting, 19 av Skaraborgs läns landsting, 31 av Älvsborgs läns landsting och 31 av Göteborgs kommun. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på samma sätt som dessa.

6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i

Göteborg och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs kommun samt folkbokförd i en kommun inom området för Västergötlands läns landsting. Föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt skall tillämpas vid valet.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

Behörigheten att fatta beslut 7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanläggningsdelegerade

1. under år 1997 – besluta om Västergötlands läns landstings indelning i valkretsar,

– fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i

Västergötlands läns landsting, – anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och andra

ekonomiska förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag,

samt – upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret 1998,

2. under år 1998 – anta förslag till budget för Västergötlands läns landsting avseende budgetåret 1999, samt

– besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter ut gången av år 1998.

8 § Fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting,

Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting får under tiden den 1 januari–31 oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem själva och där besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998. För Göteborgs kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1 januari–31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Västergötlands läns landsting.

9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall får sammanläggningsdelegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i kommittén eller åt en anställd hos

Kommunförbundet Västra Götaland att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar.

I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,

2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade, liksom yttranden med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats, samt

3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.

Medel för verksamheten 11 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting skall tillhandahålla medel för sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt för år 1996.

Göteborgs kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i förhållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till Västergötlands läns landsting.

Ekonomisk förvaltning 12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.

Sammanläggningsdelegerades arbetsformer 13 § Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall snarast efter det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att utfärda kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsdelegerade och att föra ordet där till dess ordförande har valts.

14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och en eller flera vice ordförande.

15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de

ärenden som skall behandlas.

Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare.

Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där landstingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 § kommunallagen (1991:900).

16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som de delegerade.

I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap.1315 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas.

17 § Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller en anställd hos Göteborgs och Bohus läns landsting,

Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs kommun eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om sammanläggningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. 18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen av ärenden.

19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av

1. arbetsutskottet,

2. en kommitté,

3. en delegerad genom motion,

4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller

5. fullmäktige eller styrelsen i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs kommun.

Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts enligt första stycket.

20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare: – 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget, – 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning, – 4 kap. 19–22 §§ om omröstning, beslut och reservation,

– 5 kap. 18–20 §§ om beslutförhet och jäv, – 5 kap. 26, 28, 29 och 31–33 §§ om hur ärendena bereds, – 5 kap. 36–46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sam manträdena, hur ärendena avgörs och proportionella val, samt – 5 kap. 57–62 §§ om protokollet.

Beredning och verkställighet 21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller flera kommittéer.

22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.

Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun inom området för Västergötlands läns landsting. Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och en eller två vice ordförande.

24 § Det förslag till budget för Västergötlands läns landsting som sammanläggningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av arbetsutskottet.

I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap.5 och 811 §§kommunallagen (1991:900).

25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser

Västergötlands läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under perioden den 1 november–31 december 1998 anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun.

26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté: – 4 kap. 11 § om ledighet från anställning, – 4 kap. 19–22 §§ om omröstning, beslut och reservation,

– 4 kap. 23 § om närvarorätt, – 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för utomstående, – 6 kap 23–26 §§ om beslutförhet och jäv, samt – 6 kap. 28–31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och del givning.

Interpellationer och frågor 27 § Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade samt av ledamöterna i fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés ordförande.

28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts får överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en ledamot i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan.

I det fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade.

30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt 55 och 56 §§kommunallagen (1991:900).

Uppdragets upphörande 31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall bestämmelserna i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas.

Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, ledamöter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.

32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.

Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Revision 33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att granska arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet.

Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt 22 §.

Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.

Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersättare från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Västergötlands läns landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som avser verksamheten under år 1998. Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets rätt skall vidtas.

36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap. kommunallagen (1991:900).

Laglighetsprövning 37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. Ett sådant beslut får överklagas såväl av Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun som av deras medlemmar.

Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs län landsting, Göteborgs kommun och av deras medlemmar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för

Länsstyrelsen i Västergötlands län

Härigenom föreskrivs följande.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län förrättas av fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting samt Göteborgs kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen.

Valen skall avse en period av ett år, räknat från den 1 januari 1998.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller till utgången av år 1998.

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414)

om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning

Härigenom föreskrivs att 14 §§ lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Under tiden den 1 juli 1997–31 december 2002 skall det enligt bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.

Under tiden den 1 januari

1999–31 december 2002 skall en sådan försöksverksamhet genomföras även i Västergötlands län.

2 §

I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan

1. från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling enligt 7 § förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (det

regionala utvecklingsansvaret),

2. från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta befogenheten att besluta om länstrafikplaner enligt

förordningen ( 1991:1809 ) om rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för länstrafikanläggningar,

2. från och med den 1 juli

1997 från länsstyrelsen överta ansvaret för frågor om

länsplaner för regional transportinfrastruktur,

3. från och med

den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen, samt

4. från och med den 1 januari 1998 besluta om användningen av regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen.

I Västergötlands län skall det

regionala självstyrelseorganet endast överta uppgifterna enligt första stycket 1, 2 och 4. Detta skall ske från och med den 1 januari 1999.

Regeringen får besluta att överföringen av en uppgift skall ske vid en senare tidpunkt än vad som sägs i första stycket.

Regeringen får besluta att

överföringen av en uppgift skall ske vid en senare tidpunkt än vad som sägs i första och andra styckena.

3 §

Med regionalt självstyrelseorgan avses i denna lag

1. i Kalmar län det regionförbund som bildas enligt lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län,

2. i Gotlands län Gotlands kommun, samt

3. i Skåne län under tiden den 1 juli 1997–31 december 1998 det regionförbund som bildas enligt lagen om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län och under tiden den 1 januari 1999–31 december 2002 landstinget.

2. i Gotlands län Gotlands

kommun,

3. i Skåne län under tiden den

1 juli 1997–31 december 1998 det regionförbund som bildas enligt lagen om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län och under tiden den 1 januari 1999–31 december 2002 landstinget, samt

4. i Västergötlands län lands-

tinget.

4 §

Skåne läns landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället skall betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Skåne läns landsting och Västergötlands läns landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället skall betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 2 den 1 juli 1997, och i övrigt den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om

huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

1

Uppnås inte enighet i fråga om antalet ledamöter som medlem i kommunalförbund skall utse i förbundsfullmäktige, skall landstinget utse hälften av ledamöterna och kommunerna i länet tillsammans hälften. I Göteborgs och Bohus län skall

dock landstinget utse en fjärdedel, Göteborgs kommun hälften och övriga kommuner tillsammans en fjärdedel av antalet ledamöter.

Antalet ledamöter som annan kommun än Göteborgs

kommun skall utse bestäms av länsstyrelsen i förhållande till

folkmängden i kommunerna vid ingången av det år då val av förbundsfullmäktige förrättas. Varje kommun skall dock utse minst en ledamot.

1Senaste lydelse 1996:1417.

Uppnås inte enighet i fråga

om antalet ledamöter som medlem i kommunalförbund skall utse i förbundsfullmäktige, skall landstinget utse hälften av ledamöterna och kommunerna i länet tillsammans hälften.

Antalet ledamöter som varje

kommun skall utse bestäms av länsstyrelsen i förhållande till folkmängden i kommunerna vid ingången av det år då val av förbundsfullmäktige förrättas. Varje kommun skall dock utse minst en ledamot.

6 §

2

Uppnås inte enighet i fråga om sättet att mellan medlemmarna i kommunalförbund fördela underskott i förbundsverksamheten gäller följande.

1. Om inte annat följer av 2 eller 3 skall landstinget täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans återstoden. Omfattningen av varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel skall bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har nedlagts i kommunen under verksamhetsåret.

2Senaste lydelse 1996:1417.

Uppnås inte enighet i fråga om sättet att mellan medlemmarna i kommunalförbund fördela underskott i förbundsverksamheten gäller att landstinget skall täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans återstoden. Omfattningen av varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel skall bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har nedlagts i kommunen under verksamhetsåret.2. I Göteborgs och Bohus

län skall landstinget och Göteborgs kommun tillsammans täcka hälften av underskottet. Omfattningen av landstingets och kommunens skyldighet att tillhandahålla medel skall bestämmas i förhållande till den andel av länets skatteunderlag som belöper på vardera förbundsmedlemmen.

3. I Göteborgs och Bohus län skall samtliga kommuner i länet tillsammans täcka hälften av underskottet. Omfattningen av varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel skall bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs i 1.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. I fråga om Västergötlands län skall dock fram till utgången av 1998 finnas en huvudman i vardera den del av länet som utgjort Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. Därvid skall 5 och 6 §§ i deras äldre lydelse gälla.

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

7 §

3

Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstinget eller, om

i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I

Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

3Senaste lydelse 1988:616.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. _______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om

domstolar i fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmå l

4

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4Lagen omtryckt 1974:1064. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:1064.

Föreslagen lydelse

6 §

5

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av

landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet

av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

5Senaste lydelse 1988:619.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landstings-

fullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfull-

mäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. _______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstola r

6

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

6Lagen omtryckt 1981:1323.

Föreslagen lydelse

19 §

7

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte

ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val

av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

7Senaste lydelse 1991:513.

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet. När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering skall ske framgår av fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är folkbokförd.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. _______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om

val av ledamöter i länsstyrelses styrelse

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

8

Länsstyrelses styrelse består, utöver ordföranden, av 14 ledamöter, som utses genom val. Valet förrättas av landstinget. Om

det i länet finns en kommun som ej ingår i landstingskommunen, skall valet förrättas av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län

skall valet förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många suppleanter väljas. Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och suppleanter meddelas av regeringen.

8Senaste lydelse 1983:169.

Länsstyrelses styrelse består, utöver ordföranden, av 14 ledamöter, som utses genom val. Valet förrättas av landstingsfull-

mäktige. I Gotlands län skall valet förrättas av kommunfull-

mäktige i Gotlands kommun. För de ledamöter som har valts av

landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige skall lika många ersättare väljas. Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter

och ersättare meddelas av regeringen._______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

5 §

9

Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. Om det i länet finns en kommun som

inte ingår i landstinget förrättas valet av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som skattemyndigheten bestämmer efter befolkningstalen. I

Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

9Senaste lydelse 1991:1682.

Val av ledamot i skattenämnd

förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1955:138) om proportionellt valsätt

vid val inom landsting,

kommunfullmäktige m.m. finns särskilda föreskrifter om

förfarandet.

Valet skall vara proportionellt,

om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet.

Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)

Härigenom föreskrivs att i 10 a § jaktlagen (1987:259)

10

orden

"Älvsborgs och Skaraborgs län" skall bytas ut mot "Västergötlands län".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

10Senaste lydelse av 10 a § 1996:954.

Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § vallagen (1997:000) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är

1. Stockholms kommun,

2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms kommun),

3. Uppsala län,

4. Södermanlands län,

5. Östergötlands län,

6. Jönköpings län,

7. Kronobergs län,

8. Kalmar län,

9. Gotlands län, 10.Blekinge län, 11.Malmö kommun, 12.Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner), 13.Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner), 14.Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkeljunga och Östra Göinge kommuner), 15.Hallands län, 16.Göteborgs kommun, 17.Bohusläns valkrets (Göteborgs och Bohus län med

undantag av Göteborgs kommun),

17. Västergötlands läns västra valkrets (Härryda, Kungälvs, Lysekils, Munkedals, Mölndals,

Orusts, Partille, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads, Tanums, Tjörns, Uddevalla och Öckerö kommuner),

18.

Älvsborgs

läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds,

Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner),

18. Västergötlands läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner), 19.

Älvsborgs

läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga,

Tranemo och Ulricehamns kommuner),

19. Västergötlands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner), 20.

Skaraborgs län,

20.Västergötlands läns östra

valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner), 21.

Värmlands län, 22.Örebro län, 23.Västmanlands län, 24.Dalarnas län, 25.Gävleborgs län, 26.Västernorrlands län, 27.Jämtlands län, 28.Västerbottens län, och 29.Norrbottens län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Ärendet och dess beredning

Ändrad länsindelning

Förslag om ändrad länsindelning i Västsverige har lämnats av Regionberedningen i delbetänkandet Västsverige och

Skåne – regioner i förändring (SOU 1993:97). Betänkandet

har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds 1994:110).

I slutbetänkandet Regional framtid (SOU 1995:27) har Regionberedningen presenterat ett förslag till utformning av den offentliga organisationen på regional nivå. Förslaget innebar att ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala självstyrelsen ändras så att det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till landstingen. I fråga om länsindelningen föreslogs bildandet av Skåne län och Västra Götalands län.

Riksdagen har godkänt regeringens förslag i propositionen 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. att Skåne län skulle bildas den 1 januari 1997 (bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206). I propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne län m.m. har regeringen redovisat sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande länsindelningen i västra Sverige under våren 1997. Ett förslag kunde enligt regeringens mening läggas fram först sedan den närmare avgränsningen av ett nytt västsvenskt län klarlagts.

En särskild utredare har haft i uppdrag att ta upp överläggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda parter i de aktuella länen i syfte att klarlägga den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län (dir. 1996:11). I uppdraget har vidare ingått att utarbeta underlag om lokaliseringen av regional offentlig förvaltning i ett nytt västsvenskt län och att lämna förslag till val av residensstad (dir. 1996:59).

Frågan hur en länsstyrelseorganisation skulle kunna se ut i ett nytt västsvenskt län har utretts i särskild ordning (dir. 1996:13). En särskild utredare har haft i uppdrag att ange närmare form och innehåll för den decentraliserade länsförvaltningsorganisation som förhållandena i regionen skulle kräva.

De båda utredarna har den 13 december 1996 redovisat sina uppdrag. Rapporten Nytt västsvenskt län – Gränser och lokaliseringar finns i bilaga 1. Sammanfattningen av rapporten OPR=Q – en ny västsvensk länsstyrelse finns i

bilaga 2.

En beräkningsmodell av besparingar vid länssammanläggningar har redovisats av Statskontoret i rapporten Nya län och länsstyrelser i Skåne och Västsverige – konsekvenser för ekonomi och administration (rapport 1995:18). En sammanfattning av rapporten har lämnats i prop. 1995/96:38 (s. 5–6).

Försöksverksamhet

Framställningar om att få bedriva försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning har i olika sammanhang förts fram från politiska organ i Stockholms, Kalmar, Gotlands, Jämtlands och Västerbottens län samt de båda Skånelänen. I propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen redovisade regeringen sin syn i regionfrågan och föreslog – med framställningarna som grund – att Kalmar, Gotlands och Skåne län skulle omfattas av en lag om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och att ett försök i Jämtlands län skulle bedrivas med ett samverkansorgan på regional nivå. Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet.

Länsstyrelserna i Gotlands, Västmanlands och Västerbottens län samt Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län gemensamt har inkommit med framställningar om att få ingå i en försöksverksamhet med en mera samordnad statlig länsförvaltning. I ovan nämnda proposition föreslogs en försöksverksamhet på Gotland med vidgad samordnad länsförvaltning, som innebär att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnas i länsstyrelsens organisation.

Riksdagen har härefter antagit regeringens förslag att en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i Kalmar, Gotlands och Skåne län under tiden den 1 juli 1997 till den 31 december 2002 (bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Riksdagen har också antagit förslaget om ett försök med samordnad länsförvaltning på Gotland. I försöksverksamheten i Jämtlands län förs inte några statliga beslutsbefogenheter över och verksamheten behöver därför inte regleras i lag.

Framställning om att få genomföra försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning från och med den 1 januari 1999 har härefter inkommit från företrädare för fem riksdagspartier i Västsverige. Förslaget utgår från att de tre landstingen i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och

Skaraborgs län samt motsvarande landstingsverksamhet inom Göteborgs kommun bildar en ny region med direktvalt fullmäktige.

I denna proposition behandlar regeringen frågan om bildandet av Västergötlands län samt utökning av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning till att omfatta även Västergötlands län.

Fråga om remiss till Lagrådet

Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning granskades av Lagrådet på konstitutionsutskottets initiativ (bet. 1996/97:KU4). Regeringen gör den bedömningen att de ändringar som nu föreslås i lagen är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

De lagändringar som föreslås i övrigt är ändringar som följer som en konsekvens av länssammanläggningen och är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande även i dessa fall skulle sakna betydelse.

Ny länsindelning i Västsverige

Bakgrund

Den historiska bakgrunden har tecknats i regeringens proposition 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (s. 18–20). Västsverige har precis som andra regioner i Sverige vissa specifika historiska och kulturella förutsättningar, som präglat utvecklingen. Genom en historiskt djupgående tradition har länsindelningen byggt på äldre folkligt förankrade lands- och landskapsgränser och på kriterier, som var relevanta för tiden.

De administrativa gränserna i Västsverige bedöms i dag som allt mindre självklara. Förhållandena har motiverat särskilda översyner som har sina rötter i diskussioner som fördes redan på 1950- och 60-talen.

Den allmänna diskussionen om länsindelningen i Västsverige har förts efter några huvudlinjer. Det under lång tid dominerande förändringsalternativet var att bilda ett nytt län med utgångspunkt från förhållandena i Storgöteborgs-området, där problemen visat sig mest uttalade. Under senare tid har det geografiska perspektivet utvidgats. Vill man finna en på lång sikt hållbar lösning synes det oundvikligt att flera andra län måste omfattas av en ny länsindelning. Med det synsättet förordade såväl Västsverigeutredningen (SOU 1992:66) som Regionberedningen (SOU 1993:97) i stället ett nytt län som omfattar en större del av Västsverige.

Huvudargument för kraven på en förändring har varit att samhällsutvecklingen gradvis lett till att läns- och landstingsindelningen inte helt och hållet motsvarar en funktionell administrativ indelning och behovet av regional planering och interkommunal samverkan.

Genom skilda avtal och samarbetsorgan för exempelvis hälso- och sjukvård, kommunikationer och infrastrukturutbyggnad, miljö, näringslivsutveckling och internationella kontakter har olägenheterna med de administrativa förhållandena till viss del kunnat överbryggas. Det har dock blivit allt tydligare att detta samarbete inte helt kan ersätta den enhetliga planering som skulle kunna ske om hela eller huvuddelar av den västsvenska regionen fanns inom ett och samma län. Önskemålen om strukturella insatser i Västsverige i syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för regional utveckling, ekonomisk tillväxt och god livsmiljö har därför blivit allt mer framträdande.

Nytt västsvenskt län – gränser och lokaliseringar

I propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. konstaterade regeringen att det finns en bred uppslutning från Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län kring en ändrad länsindelning i Västsverige, medan ett antal kommuner i Skaraborgs län har varit kritiska till att ingå i ett nytt västsvenskt län. Innan ett konkret förslag till länsindelningsreform kunde läggas fram behövde därför förutsättningarna för den framtida länstillhörigheten för vissa enskilda kommuner i gränsområdena övervägas närmare. Inriktningen borde vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman den 1 januari 1998.

En särskild utredare (dir. 1996:11) har härefter tagit upp överläggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda parter i Västsverige om den geografiska utsträckningen av ett nytt län. I utredarens uppdrag har vidare ingått att utarbeta underlag om lokalisering av regional offentlig förvaltning och föreslå residensstad i det nya länet (dir. 1996:59).

Resultatet av arbetet har redovisats den 13 december 1996 i rapporten Nytt västsvenskt län – Gränser och

lokaliseringar. Utredaren konstaterar att det nu finns en

mycket stor uppslutning kring de förslag som läggs fram, men att enigheten inte är total i alla frågor. Utredarens bedömning är dock att förslaget i sin helhet, både när det

gäller det nya länets geografiska utformning och lokaliseringarna, kan genomföras i stor enighet.

Det nya västsvenska länet

Regeringens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län med undantag av Habo och Mullsjö kommuner läggs den 1 januari 1998 samman till ett län.

Habo och Mullsjö kommuner förs till Jönköpings län vid samma tidpunkt. Samtidigt läggs länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till en länsstyrelse.

Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län överensstämmer med regeringens.

Regionberedningens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun i Hallands län läggs samman till ett län.

Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas synpunkter på Regionberedningens förslag finns i prop. 1995/96:38 (s. 20 ff.). Sammanfattningsvis saknas lokal och regional förankring när det gäller Kungsbacka kommun. När det gäller Göteborgs och Bohus län samt

Älvsborgs län finns en bred majoritet för en länssammanläggning. I Skaraborgs län har flertalet kommuner varit negativa till att ingå i ett nytt västsvenskt län. De har framfört tveksamhet om bl.a. förutsättningarna att känna samhörighet inom ett så geografiskt omfattande nytt västsvenskt län.

Skälen för regeringens förslag: En sammanläggning av de västsvenska länen har diskuterats under lång tid, även om det inte alltid har rått enighet om vilka län eller delar som bör omfattas av en sådan åtgärd. En allmän åsikt har varit att man bör söka grunden, för vilka delar som skall ingå, i de lokala och regionala diskussionerna och initiativen. Dessa hade år 1995 nått så långt att en länsindelningsreform i denna del av landet kunde initieras.

I propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige redovisades skäl som talar för att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län bör läggas till grund för en ny administrativ indelning i Västsverige. Mot bakgrund av den oenighet som förelåg i Skaraborgs län om ett län med en sådan utformning, var emellertid en sammanläggning av hela län som i Skåne långt ifrån självklar. Enskilda gränskommuners länstill-

hörighet borde därför övervägas ytterligare innan en reform kunde komma till stånd.

Dessa överväganden, som har anförtrotts en särskild utredare, är nu redovisade. Vad som därvid har framkommit visar att en uppslutning bakom det nya länets utformning nu är så påtaglig, lokalt och regionalt, att ett konkret förslag om indelningsändring den 1 januari 1998 nu kan läggas fram. Att så bör ske – med inriktning att Skaraborgs län i princip bör ingå i ett nytt västsvenskt län – har även riksdagen uttalat (bet.1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206).

Intressegemenskap och regionala beroenden bör enligt regeringens mening vara riktpunkten för hur ett nytt västsvenskt län skall avgränsas. Det nya länets avgränsning österut kan få en tillfredsställande lösning genom att tillmötesgå de två kommuner i Skaraborgs län som uttalat att de vill tillhöra ett annat län. Regeringen förordar således att Habo och Mullsjö kommuner, vilka sedan gammalt har ett starkt näringsgeografiskt samband med Jönköping, förs över till Jönköpings län. Genomförda folkomröstningar i de båda Skaraborgskommunerna ger stöd för anslutning till Jönköpings län. En sådan justering av länsgränsen innebär, enligt vår uppfattning, inget avsteg från reformens huvudändamål, nämligen att söka tillskapa en region som är funktionellt bättre anpassad till den faktiska utvecklingen. En lång rad olika faktorer rörande den näringsgeografiska inriktningen – arbetskraftspendling, flyttningsrörelser, kommunikationer m.m. – har påverkat utvecklingen så att de båda kommunerna utgör en integrerad del av en gemensam bostads- och arbetsmarknad för hela södra Vätterbygden. Mot den bakgrunden föreslogs en överföring av Habo och Mullsjö kommuner till Jönköpings län redan år 1974 av en statlig utredning (SOU 1974:84).

Utredningen om ett nytt västsvenskt län har också bedömt effekterna för Habo och Mullsjö kommuner av om de i stället skall ingå i Jönköpings län. En rad frågor har belysts – kommunala funktioner, landstingsfunktioner, statliga funktioner, övrig regional samverkan, kommunal ekonomi och övergångsfrågor.

Av rapporten framgår att inga stora problem eller skillnader till följd av förändrad länstillhörighet har kunnat identifieras. Den viktigaste frågan som noterats är att ansvarsfördelningen och avgränsningen av konstnadsansvaret mellan kommuner och landsting är olika i de berörda länen. Regeringen anser att gällande lagstiftning ger förutsättningar att lösa dessa frågor.

Detsamma gäller de förhandlingsfrågor i övrigt mellan kommun och landsting som föranleds av en förändrad länstillhörighet.

Regeringen anser därför att tiden nu är mogen att tillmötesgå önskemålen om att bilda ett nytt västsvenskt län. Som en följd av länssammanläggningen bör de nuvarande länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län läggas samman till en ny länsstyrelse. Länssammanslagningen och därmed även de tre länsstyrelsernas sammanläggning bör genomföras den 1 januari 1998.

Det nya länets namn

Regeringens förslag: Det nya länet i Västsverige benämns Västergötlands län.

Regionberedningens förslag: Det nya länet bör benämnas Västra Götalands län.

Remissinstanserna: Frågan behandlas inte särskilt i något av remissvaren.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen ser ett värde i att det nya västsvenska länet namnges efter ett av de ingående historiska landskapen. Landskapet

Västergötland har urgammal hävd. Landskapsbegreppet kan spåras till 1070-talet under den latinska formen Westragothia, som fick sin nordiska form Västrägotlandi i början av 1200-talet. Mot den bakgrunden och med beaktande av att det nya länet till huvuddelen, både geografiskt och befolkningsmässigt, kommer att bestå av landskapet Västergötland, bör benämningen Västergötlands län väljas. Olägenheten av att läns- och landskapsnamnet inte stämmer överens är begränsad, och det finns exempel på sådana avvikelser i län som namngivits efter landskap.

Regeringen föreslår således att det nya länet skall benämnas Västergötlands län.

Residensstad i det nya länet

Regeringens förslag: Göteborg skall vara residensstad i

Västergötlands län.

Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län överensstämmer med regeringens.

Regionberedningens förslag: Vänersborg bör vara

residensstad i Västra Götalands län.

Remissinstanserna: I yttranden över

Regionberedningens förslag anser flertalet kommuner och landsting att valet av residensstad i ett nytt västsvenskt län i första hand är en statlig angelägenhet. Frågan tas dock upp i några remissvar, där Göteborg respektive Vänersborg förespråkas.

Skälen för regeringens förslag: Den utredare som haft i uppdrag att klarlägga den geografiska utformningen av ett västsvenskt län har i samråd med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser samt andra berörda parter tagit fram en strategi för lokaliseringen av offentlig förvaltning i det nya länet. Kartläggningen innefattar verksamhet som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det kommande regionfullmäktige och andra regionala offentliga organ. Valet av residensstad utgör i sammanhanget en viktig komponent, där en utgångspunkt har varit att försöka balansera olika delar av samhällsorganisationen i förhållande till varandra.

Vid valet av residensstad talar ett flertal omständigheter för Göteborg. Denna stad är på många sätt navet i det västsvenska samarbetet med sin hamn, storlek och som centrum för många olika funktioner inom såväl offentlig förvaltning som det privata näringslivet. Utredaren visar också att det med Göteborg som residensstad går att uppfylla en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig förvaltning inom det nya länet. Regeringen anser därför att Göteborg bör vara residensstad i Västergötlands län.

I bilaga 1 redovisas det av utredningen utarbetade underlaget om lokalisering av de offentliga organen i ett nytt västsvenskt län. Rapporten är en sammanvägning av de berörda parternas syn på hur man bäst skapar inomregional balans. Den utgör enligt regeringens mening en god grund för pågående och fortsatta överväganden om lokalisering av den regionala offentliga förvaltningen. I likhet med vad som har varit vägledande vid uppbyggnaden av det nya Skåne län bör strävandena att uppnå rimlig inomregional balans kunna tillgodoses, bl.a. genom utlokalisering av delar av övrig regional offentlig förvaltning till andra orter än residensstaden.

Den nya länsstyrelsen

Regeringens bedömning: Den nya länsstyrelsen skall bli en modern och effektiv förvaltning som erbjuder välordnad samhällsservice. Det är viktigt att den organiseras, dimensioneras och lokaliseras med hänsyn till förhållandena i länet.

Utredningen om länsstyrelseorganisationen i ett nytt västsvenskt län: Det nya västsvenska länet blir landets näst största befolkningsmässigt med närmare 1,5 miljoner invånare. Länet kommer att bestå av 49 kommuner, det största antalet i något län. Till ytan blir länet det näst största i södra Sverige.

Ledstjärnan för den nya länsstyrelsen är, enligt utredningen, en organisation där helhetssyn och överblick över hela länet som bas kan förenas med geografisk närhet i en decentraliserad organisation. I de frågor där länsstyrelsens närvaro lokalt är viktig skall länsstyrelsen också finnas nära. Verksamheter som behandlar länet som helhet skall däremot koncentreras för att ge den nödvändiga överblicken.

I rapporten redovisas överväganden som stannar för att länsstyrelseverksamhet bör finnas kvar på de orter där man i dag har verksamhet inom de tre länen. I alla delområden kommer lokala funktioner med behov av fältverksamheter och lokala kontakter att finnas representerade. Övriga verksamheter fördelas mellan orterna. För att med kraft kunna hantera de för Västsverige gemensamma frågorna bör den centrala ledningsorganisationen förstärkas.

De i utredningsdirektiven angivna sparkraven går enligt utredarens bedömning inte att uppfylla. Det skulle få alltför allvarliga konsekvenser för den nya länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter såväl inom myndighetsutövning, förvaltning och stödverksamhet som inom initiativverksamhet. Det material som Statskontoret tidigare har redovisat om ekonomiska konsekvenser vid en sammanläggning av län, bygger på dagens förvaltningsstruktur där länsstyrelserna har sin verksamhet koncentrerad till en huvudort i respektive län. Den analysen är, enligt utredningen, inte användbar vid bedömningen av möjliga besparingar i en ny västsvensk länsstyrelse, som måste söka sin uppbyggnad i de ingående verksamheternas förutsättningar i ett västsvenskt storlän.

Skälen för regeringens bedömning: I propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västra Sverige

m.m. har regeringen uttalat att en organisation av ett västsvenskt läns storlek kan påkalla decentraliserade lösningar. Därigenom kan en förgrening och specialisering av verksamheten ske med utgångspunkt i de förutsättningar som olika delar av länet erbjuder. Regeringen har också i propositionen framhållit att det kommer att bli nödvändigt att på olika sätt utveckla organisation och arbetsformer, bl.a. genom att finna och pröva nya lösningar. Samtidigt som svårigheterna med en stor organisation inte skall underskattas, erbjuder den likväl avsevärda möjligheter till rationalisering och effektivt handhavande av olika uppgifter. En besparing på minst 60 miljoner kronor skulle, enligt regeringens bedömning i nämnda proposition, vara möjlig genom en sammanläggning av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län.

Riksdagen har med anledning av bostadsutskottets betänkande över propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (1995/96:BoU9) gett regeringen tillkänna vad utskottet anfört om inriktning och omfattning av besparingskraven för den nya länsstyrelsen. Utskottet framhöll att det finns anledning att ta på allvar den tveksamhet som förts fram om de i propositionen och i utredningsdirektiven till den särskilde utredaren angivna målen för besparingarna verkligen är realistiska. Tillkännagivandet innebar att regeringen vid bedömningen av besparingskraven på de nya länsstyrelserna bör positivt pröva om inte besparingen, åtminstone under en inledningsfas, bör ges en mindre omfattning än den som förutsatts.

Länsstyrelsen med sin bredd i kompetens, sitt betydande kontaktnät och sin inriktning mot en sektorsövergripande samverkan har en viktig uppgift som kraftfull regional statlig aktör i det nya länet. Regeringen anser att det är angeläget att bildandet av en ny länsstyrelse i det nya västsvenska länet sker på ett sådant sätt att myndighetsutövning och övriga uppdrag och uppgifter som länsstyrelserna ålagts av statsmakterna kan fullgöras effektivt och rationellt redan från början. Användningen av ny teknik och andra arbetsmetoder blir viktiga inslag i en ändamålsenligt utformad organisation. Den nya länsstyrelsen skall bli en modern och effektiv förvaltning som erbjuder en välordnad samhällsservice. Det är också viktigt att den organiseras och dimensioneras med hänsyn till förhållandena i länet. Organisationsfrågan kan inte lösas helt oberoende av hur det nya länet utformas och den lokalkännedom och det kontaktnät som kännetecknar

dagens länsstyrelser. Av bl.a. arbetsorganisatoriska skäl är det nödvändigt att beakta behoven av information om skiftande lokala förhållanden och den kontakt med kommuner och enskilda som många gånger är en förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett riktigt sätt.

Vad avser rationaliserings- och besparingsmöjligheterna visar den särskilde utredarens konsekvensanalys, att de effekter som kan uppnås genom sammanläggningen inte kan tillgodoräknas som det var tänkt från början.

I bilaga 2 redovisas sammanfattningen av rapporten från utredningen om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län. Att utarbeta en detaljerad organisation och att lägga fast dess slutliga dimensionering och verksamhetslokalisering blir en uppgift för en organisationskommitté. Rapporten skall därvid bilda grund för fortsatta överväganden i de frågor som kommittén skall behandla. Regeringen redovisar i avsnitt 8 sina närmare överväganden om den fortsatta handläggningen.

Försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarsfördelning

Försöksverksamhet i Västsverige

Regeringens förslag: Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotland och Skåne län utvidgas till att omfatta även det nybildade Västergötlands län. De uppgifter som i detta län skall ingå i försöksverksamheten är att utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling, att besluta om långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen och att besluta om användningen av vissa regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel. Dessa statliga uppgifter förs i försöksverksamheten över till ett regionalt självstyrelseorgan. Det regionala självstyrelseorganet skall i

Västergötlands län vara landstinget. Länsstyrelsens uppgifter och ledningsform skall vara samma som i övriga försökslän. Försöksperioden för Västergötlands län skall omfatta tiden den 1 januari 1999–31 december 2002.

Bakgrund: En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall enligt riksdagens beslut genomföras i Kalmar, Gotlands och Skåne län fram till utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr.1996/97:77). Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Innehållet i försöksverksamheten är i huvudsak följande.

Länsstyrelsens utvecklingsansvar överförs till ett regionalt självstyrelseorgan. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling (regionalt utvecklingsprogram). Det regionala utvecklingsprogrammet skall bl.a. redovisa de långsiktiga målen för länets utveckling, vilka åtgärder som bör vidtas för att de uppsatta målen skall nås, hur olika parter förväntas medverka i genomförandet och hur insatserna avses att finansieras. Utvecklingsprogrammet bör i första hand inriktas på åtgärder som stimulerar tillväxt och sysselsättning och som har betydelse för näringslivets struktur och utveckling. Ett fastställt regionalt utvecklingsprogram skall beaktas av statliga myndigheter i den mån som deras verksamhet i länet berörs av programmet.

Ansvaret för kommunal verksamhet förändras inte.

Det regionala självstyrelseorganet skall också besluta om vissa regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.

Ansvaret för den regionala transportinfrastrukturens utveckling och dess effekter får en starkare lokal och regional förankring hos de folkvalda församlingarna. Även länsstyrelsens ansvar för att besluta om långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen överförs till det regionala självstyrelseorganet.

Uppgiften att fördela vissa statsbidrag för regional kulturverksamhet från statens kulturråd överförs också till det regionala sjävstyrelseorganet. Vissa villkor bör därvid föreskrivas för att säkerställa att nationella kulturpolitiska mål och åtgärder beaktas vid bidragsgivningen.

Skälen för regeringens förslag: Företrädare för riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet,

Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna i regionen har i en framställning till regeringen hemställt om att en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning motsvarande den som skall genomföras i vissa andra län skall genomföras i Västergötlands län från och med den 1 januari 1999.

Regeringen uttalade i propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen att syftet med försöksverksamheten är att tillmötesgå det intresse som finns i vissa län att pröva nya metoder för att utveckla den regionala verksamheten och ge den en starkare demokratisk förankring. En bred förankring av det regionala utvecklingsarbetet kan bidra till en bättre samordning och därmed till ett effektivare utnyttjande av de resurser som finns inom regionen. En sådan kraftsamling av resurser på regional nivå bör kunna underlätta utvecklingen av konkurrenskraftiga regioner.

Den nya länsindelningen i Västsverige och det nya Västergötlands läns landsting ger en god grund för ett effektivare resursutnyttjande inom regionen. Det är därför lämpligt att inleda en försöksverksamhet i samband med att Västergötlands läns landsting bildas den 1 januari 1999.

Regeringen föreslår att försöksperioden även för Västergötlands län avslutas vid utgången av år 2002. För uppföljning och utvärdering av den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som riksdagen har beslutat om och den utökning av försöksverksamheten som nu föreslås, kommer en parlamentarisk kommitté att tillkallas. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000.

I framställningen om försöksverksamhet hemställs att försöksverksamheten i Västergötlands län skall omfatta de uppgifter som anges i regeringens proposition 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen samt även den försöksverksamhet som presenterats av Kommunikationskommittén i delbetänkandet Ny kurs i trafikpolitiken (SOU:1996:26).

Regeringens bedömning är att försöksverksamheten i Västergötlands län bör omfatta uppgifterna att utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling, besluta om långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen och besluta om användningen av vissa regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel. Dessa uppgifter föreslås i Västergötlands län överföras till landstinget.

När det gäller uppgiften att besluta om visst kulturstöd anser regeringen att den tidigare beslutade försöksverksamheten har sådan omfattning att den utgör ett tillräckligt underlag för utvärdering. I övrigt innebär förslaget att försöksverksamheten i Västergötlands län skall ha samma innehåll som i övriga försökslän enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. En närmare beskrivning av uppgifterna finns i propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen (avsnitt 6.2).

Regeringen har till riksdagen i propositionen 1996/97:53 om infrastrukturinriktning för framtida transporter även föreslagit att den långsiktiga planeringen av den regionala transportinfrastrukturen skall breddas så att den omfattar fler åtgärdsslag och även de riksvägar som inte ingår i det nationella stamvägnätet. Benämningen länstrafikanläggningar kommer därmed endast att avse en del av den regionala infrastrukturplanen, som i stället i regeringens förslag kallas länsplan. Ansvarig för förankring och beslut av länsplanerna föreslås länsstyrelserna vara, utom i försökslänen där motsvarande ansvar föreslås ligga på regionala självstyrelseorgan.

Beträffande beslut om regionplaner har regeringen i propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen framhållit att frågan om att utse de regionala självstyrelseorganen i försökslänen till regionplaneorgan prövas av regeringen i varje särskilt fall.

Länsstyrelsens uppgifter och dess ledning bör enligt regeringens mening vara samma som i övriga försökslän (se prop. 1996/97:36 avsnitt 6.4). Länsstyrelsen behåller uppgifterna att verka för att statlig verksamhet i länet samordnas och anpassas efter övergripande miljö- och regionalpolitiska mål, samordna de olika sektorerna inom

länsstyrelsens ansvarsområde, följa upp och utvärdera olika insatser i länet, vidta lämpliga åtgärder för länets utveckling samt informera regeringen om tillståndet i länet. När försöksverksamheten inleds den 1 januari 1999 kommer med vårt förslag länsstyrelsen att ledas av landshövdingen och någon ny styrelse utses inte för tiden härefter.

När staten lägger över uppgifter på kommuner och landsting skall en ekonomisk reglering göras enligt den s.k. finansieringsprincipen. Vårt förslag om försöksverksamhet i Västergötlands län innebär att en sådan reglering bör göras på motsvarande sätt som i övriga försökslän.

Regeringens förslag att försöksverksamheten skall utvidgas till att omfatta även Västergötlands län föranleder ändringar i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.

Framställningar från andra län

Regeringens bedömning: Någon försöksverksamhet i andra län genomförs inte nu.

Skälen för regeringens bedömning: Från ett antal län har intresse anmälts av att genomföra försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning eller vidgad samordnad länsförvaltning.

Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har uppmärksammat regeringen på det fördjupade samarbete som inletts mellan lokal och regional nivå i länet samt hemställt om att få delta i försöksverksamheten enligt samma modell som tillämpas i Skåne enligt försökslagen. Distriktsorganisationerna för fyra partier i Västerbottens län har begärt att försök med ökat demokratiskt inflytande över de regionala frågorna skall bedrivas i Västerbottens län.

Försök med en mera samlad statlig förvaltning har aktualiserats från följande län.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har hemställt om försöksverksamhet med stärkt samordnad länsförvaltning i Västmanland. Kommunförbundet i Västmanland och det socialdemokratiska partidistriktet har ställt sig bakom de förslag som framförts. Syftet är att utveckla en stärkt, decentraliserad rationell statlig verksamhet med utvecklad samverkan på länsplanet särskilt med kommuner och landsting. Inom ramen för en sådan försöksverksamhet skulle också länsstyrelsernas styrelse utses direkt av regeringen.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har begärt att försök med en samordnad länsförvaltning skall genomföras också i det länet för att skapa underlag för en förutsättningslös bedömning.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län har föreslagit en försöksverksamhet med en utvidgad samordnad länsförvaltning i det nya västsvenska länet genom att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnas i den nya länsstyrelsen. Som ett komplement eller alternativ till detta förslås ett försök med samordnad planering och förändrad regional indelning på kommunikationsområdet.

Regeringen anser att den tidigare beslutade försöksverksamheten och den nu föreslagna i Västergötlands län utgör ett tillräckligt underlag för att de önskade erfarenheterna skall kunna vinnas. Försöksverksamheten bör genomföras och utvärderas

innan ytterligare initiativ tas. Den parlamentariska kommitté som kommer att tillsättas för att bland annat utvärdera försöksverksamheten skall även ta till vara erfarenheter från utvecklingsarbete i andra län för att finna lämpliga samarbetsformer mellan stat, landsting och kommuner.

Regeringens slutsats är alltså att någon ytterligare försöksverksamhet inte bör genomföras nu.

Lagstiftningsfrågor

Bildandet av Västergötlands läns landsting

Regeringens förslag: För regleringen av den landstingskommunala beslutanderätten i samband med bildandet av Västergötlands läns landsting införs på samma sätt som vid bildandet av Skåne läns landsting en särskild lag om sammanläggningsdelegerade.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Om två eller flera län läggs samman skall en sammanläggning därför ske också av motsvarande landsting. Således skall, som en följd av bildandet av Västergötlands län,

Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting läggas samman till ett landsting. Med hänsyn till de allmänna valen hösten 1998 måste emellertid landstingen bestå till utgången av år 1998. Västergötlands läns landsting bör bildas den 1 januari 1999. Genom att Habo och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att tillhöra Jönköpings län kommer dessa kommuner från den 1 januari 1999 att ingå i Jönköpings läns landsting. Göteborgs kommun står för närvarande utanför landstingsindelningen. En naturlig följd av länssammanläggningen är att Göteborgs kommun ingår i det nya Västergötlands läns landsting. Regeringen avser att under hösten 1997 besluta i indelningsfrågan.

Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Den lagen är emellertid inte anpassad till sådana större indelningsförändringar rörande landsting som det nu är fråga om. Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att delegerade skall utses för att företräda ett nybildat landsting i de fall detta inte bör företrädas av de gamla full-

mäktige. Regler måste därför skapas för den nu aktuella sammanläggningen till Västergötlands läns landsting.

Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns landsting bör tas in i en särskild lag. Enligt den lag som regeringen nu föreslår skall sammanläggningsdelegerade företräda Västergötlands läns landsting från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Därefter övergår beslutanderätten till det nyvalda fullmäktige. Lagen har utformats på samma sätt som lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting. Vid utformningen av lagen har samråd skett med företrädare för berörda parter i Västsverige.

Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik

Regeringens förslag: Intill utgången av år 1998 skall ansvaret för den kollektiva persontrafiken i

Västergötlands län utövas enligt de bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.

Skälen för regeringens förslag: Bildandet av

Västergötlands län påkallar en ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (huvudmannaskapslagen).

I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De huvudmän som finns i Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län respektive Älvsborgs län måste alltså ersättas med en för Västergötlands län gemensam ny huvudman.

I de allra flesta län är kommunerna och landstinget gemensamt huvudman. Huvudmannaskapslagen ger kommunerna och landstinget i ett län stor frihet att träffa överenskommelser om huvudmannaskapet. Möjlighet finns således att endast landstinget men även endast kommunerna kan vara huvudman.

I lagen regleras också organisationsformen. Det gemensamma ansvaret kan antingen läggas på ett kommunalförbund eller ett aktiebolag. I Göteborgs och Bohus län, i Skaraborgs län och i Älvsborgs län har respektive kommuner och landsting kommit överens om

att lägga uppgifterna på aktiebolag, som har bildats för ändamålet.

Som en följd av bildandet av Västergötlands län behöver en ändring göras i 5 § huvudmannaskapslagen beträffande parternas inflytande över verksamheten. I denna fråga gäller helt olika förhållanden för Göteborgs och Bohus respektive Skaraborgs och Älvsborgs län. Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6 §, som reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av underskottet i verksamheten. Om bestämmelserna ändras så skulle de bara vara i kraft från den 1 januari 1998 till utgången av år 1998. Anledningen är den följande. Fr.o.m. den 1 januari 1999 är avsikten att det bara skall finnas ett landsting i Västergötlands län. Landstinget blir då också enligt förslaget till ändringar i lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning ett regionalt självstyrelseorgan. Detta talar för att man under denna korta övergångsperiod inte bör ändra i organisationen för kollektivtrafiken. Förslaget till lagändring innebär således att, i det nybildade Västergötlands län, ansvaret för den kollektiva persontrafiken till utgången av år 1998 skall utövas enligt de bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.

Regeringen anser det naturligt att det i Västergötlands län blir landstinget som skall vara huvudman för den kollektiva persontrafiken från och med år 1999. Lagstiftningen innebär dock att även landstinget tillsammans med samtliga kommuner i länet eller kommunerna ensamma kan vara huvudman. Det bör vara en demokratisk process i länet som leder fram till ett beslut om vilken huvudmannaskapslösning som bör väljas.

Övriga lagstiftningsfrågor

Regeringens förslag: En särskild lag införs för att reglera valet av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i Västergötlands län för året 1998. Benämningarna Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län måste bytas ut i de författningar där dessa förekommer. En sådan ändring föreslås nu i jaktlagen. Hänvisningen till landstingsfria kommuner tas bort i de fall Gotland nämns särskilt.

Vidare görs en ändring av benämningen av valkretsarna i Västergötlands län vid val till riksdagen.

Skälen för regeringens förslag

Val av ledamöter i länsstyrelsens styrelse

De länsstyrelser som ingår i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning bör under försöksperioden inte ha någon styrelse (jfr prop. 1996/97:36 s. 57). Länsstyrelsen i Västergötlands län bör således ledas av landshövdingen som under regeringen får det yttersta ansvaret för verksamheten. Fram till dess att försöksverksamheten inleds skall dock länsstyrelsen ha en styrelse. Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen av landshövdingen, som är ordförande, samt av ytterligare 14 ledamöter. Dessa utses genom val av landstinget. Eftersom det nya länet bildas den 1 januari 1998 och landstinget först den 1 januari 1999 bör valet av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län för året 1998 regleras i en särskild lag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall väljas av fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting samt Göteborg kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. Denna fördelning avser regeringen att göra genom en förordning. För att ge länsstyrelsens styrelse en sammansättning som i rimlig utsträckning avspeglar väljarkåren i det nya Västergötlands län bör därvid på samma sätt som gjorts i fråga om Skåne län den valmetod som kallas uddatalsmetoden användas (jfr bet.1996/97:BoU4 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.).

Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör träda i kraft den 1 juli 1997 så att styrelsen hinner väljas under år 1997.

Lagändringar av teknisk natur

I ett antal författningar behandlas de landstingsfria kommunerna varvid Gotlands kommun behandlas särskilt. I sådana bestämmelser bör hänvisningen till de landstingsfria kommunerna tas bort. I tryckfrihetsförordningen finns en sådan hänvisning till de landstingsfria kommunerna i 12 kap. 4 §. Med hänsyn till tryckfrihetsförordningens karaktär av grundlag bör dock denna bestämmelse tills vidare bestå. Göteborgs och

Bohus, Skaraborgs eller Älvsborgs län nämns vid namn i ett antal olika författningar. Genom bildandet av Västergötlands län blir dessa namn inaktuella och måste därför bytas ut. Regeringen lägger i denna proposition fram förslag till ändring i jaktlagen (1987:259). Behovet av ändringar i andra lagar kommer att tas upp i annat sammanhang (jfr avsnitt 8). Motsvarande justeringar kommer även att göras i de förordningar i vilka de äldre länsbenämningarna och landstingsbenämningarna förekommer.

Indelning i valkretsar

Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till en ny vallag (prop. 1996/97:70), som föreslås träda i kraft den 1 juni 1997.

Indelningen i valkretsar för val till riksdagen anges i 2 kap. 2 § i den föreslagna lagen. Göteborgs och Bohus län utgör två valkretsar (Göteborgs kommun och Bohusläns valkrets), Älvsborgs län två valkretsar (Älvsborgs läns norra valkrets och Älvsborgs läns södra valkrets), Skaraborgs län en valkrets och Jönköpings län en valkrets. Med anledning av länssammanläggningen måste Älvsborgs läns norra och södra valkretsar och Skaraborgs läns valkrets få nya benämningar. Valkretsarna bör i stället benämnas Västergötlands läns norra valkrets, Västergötlands läns södra valkrets och Västergötlands läns östra valkrets. För att uppnå konsekvens i valkretsbenämningarna bör även Bohusläns valkrets få en ny benämning. Denna bör således benämnas Västergötlands läns västra valkrets. Beträffande Skaraborgs läns valkrets och Jönköpings läns valkrets blir det med vårt förslag aktuellt med en förändring av utformningen av valkretsarna. Eftersom Habo och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att flyttas från Skaraborgs län till Jönköpings län bör en viss förändring göras i valkretsarnas utformning. Detta innebär att Habo och Mullsjö inte kommer att finnas med i uppräkningen av kommuner i Västergötlands läns östra valkrets, utan kommer i stället att ingå i Jönköpings läns valkrets.

En sådan förändring får, till skillnad från vad som var fallet vid den nya länsindelningen i Skåne län, betydelse också för möjligheten till att uppnå ett proportionellt valresultat i landet som helhet. Förslaget innebär följder såväl för fördelningen av de fasta valkretsmandaten som för mandatfördelningen mellan partierna.

Fördelningen av fasta valkretsmandat grundar sig på antalet röstberättigade i valkretsen den 1 november året

före valåret. Fördelningen av fasta valkretsmandat förändras genom att de ca 12 500 röstberättigade i Habo och Mullsjö kommuner skulle utgöra underlag för Jönköpings läns valkrets i stället för Västergötlands läns östra valkrets. Till fördelningen år 1998 kan beräkningarna komma att påverkas också genom att utlandssvenskar tas med i underlaget samt eventuella folkomflyttningar.

Riksskatteverket har utifrån antalet röstberättigade vid riksdagsvalet år 1994 gjort beräkningar av konsekvenserna av den föreslagna förändringen. Vad gäller antalet fasta valkretsmandat överförs ett mandat till Jönköpingsvalkretsen som erhåller sammanlagt tolv fasta mandat. Detta sker på bekostnad av den föreslagna Västergötlands läns östra valkrets som erhåller nio mandat mot dagens tio.

Nomineringsrätts- och valkretskommittén diskuterade i betänkandet Vissa valfrågor (SOU 1995:143), mot bakgrund av omfattande beräkningar, valkretsarnas betydelse för möjligheten att uppnå ett proportionellt valresultat mellan partierna i landet som helhet. Kommittén konstaterade att valsystemet i dag är känsligt för förändringar av valkretsarnas utformning.

Mandatfördelningen mellan partierna skulle också komma att förändras genom förslaget. Av Riksskatteverkets beräkning utifrån 1994 års valresultat framgår att fördelningen av mandat skulle förändras på så sätt att vissa partier tappar ett mandat i en viss valkrets. Det mandat ett sådant parti tappar tar partiet emellertid igen i en annan valkrets. Den proportionella riksfördelningen som valsystemet bygger på skulle således inte förändras av den föreslagna förändringen.

Den här föreslagna överföringen av två kommuner till en ny valkrets, framstår vara av så begränsad omfattning att det förefaller osannolikt att den skall påverka möjligheten till ett proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning. Enligt regeringens mening bör därför de föreslagna förändringarna av valkretsarna vid val till riksdagen genomföras.

Övriga frågor

Enligt 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen skall det för länen utses jurymän som skall medverka i tryckfrihetsmål. För varje län skall det utses ett visst antal jurymän. När nu tre län läggs samman kommer det att få konsekvenser för det antal jurymän som skall finnas i området. Det motsvarande gäller för det nya Skåne län. Frågan om det därför är befogat med en specialreglering för

Västergötlands län och Skåne län är föremål för utredning i Regeringskansliet och kommer att behandlas i ett annat sammanhang.

Den fortsatta handläggningen

Genomförandefrågor

Regeringen beslutar i dag om direktiv för den organisationskommitté som skall förbereda och genomföra bildandet av den nya länsstyrelsen i Västsverige. I uppdraget ingår bl.a. att lämna budgetunderlag för länsstyrelsen enligt de ramar som direktiven anger.

Regeringen gjorde i propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (s. 8) bedömningen att det är möjligt att spara minst 60 miljoner kronor genom en sammanläggning av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län.

Regeringen har tidigare redovisat den särskilde utredarens analys av konsekvenserna för länsstyrelsernas verksamhet av besparingar på olika nivåer. Enligt utredaren går det inte att bygga upp en ny organisation med en besparing på minst 60 miljoner kronor utan att det medför påtagliga men för möjligheterna att bedriva verksamheten effektivt i enlighet med statsmakternas intentioner.

Regeringen anser det befogat att en sammanläggning av länsstyrelserna sker på ett sådant sätt att en besparing på 60 miljoner kronor uppnås. Besparingskravet ges emellertid inledningvis en mindre omfattning. För detta talar bl.a. erfarenheterna från sammanläggningen i Skåne.

I årets budgetproposition återkommer vi till riksdagen med förslag till anslag till länsstyrelserna för budgetåret 1998.

Offentliga organs verksamhetsområde

Det strukturella omdaningsarbetet i Västsverige aktualiserar också organisationen av verksamheten för offentliga organ i de berörda länen. Detta gäller vid sidan av länsstyrelserna t.ex. skatteförvaltningen, kronofogdemyndigheterna, länsrätterna, de allmänna försäkringskassorna och länsarbetsnämnderna. I rapporten från utredningen om ett nytt västsvenskt län redovisas överväganden som syftar till att uppnå en god inomregional balans i det nya länet.

Regeringen redovisade i propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. sin principiella syn i fråga om verksamhetsområden för övriga regionala offentliga organ vid en sammanläggning av län. Den grundläggande utgångspunkten är att en förändrad länsindelning också

bör komma till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ med länet som indelningsgrund.

Särskilda överväganden måste därför göras beträffande dessa organs framtida verksamhetsområden med beaktande av uttryckta meningar inom det blivande länet. I flertalet fall är den regionala offentliga verksamhetens koppling till länsindelningen förordningsreglerad. Ett antal justeringar i förordningar blir följaktligen nödvändiga.

När det gäller bl.a. länsrätterna och skattemyndigheterna regleras den regionala indelningen i lag. Som regeringen tidigare framhållit beträffande Skåne pågår överväganden om den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet liksom i fråga om skatteförvaltningens organisation. Beträffande dessa myndigheter går det därför inte att i detta sammanhang ta ställning till frågan om den regionala indelningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i de berörda lagarna.

En särskild utredare har tillkallats för att ta fram det beslutsunderlag som erfordras för att genomföra en sammanslagning av de fyra försäkringskassorna till en gemensam allmän försäkringskassa i Västsverige (dir. 1996:118). Utredaren skall vidare, med beaktande av förslaget från utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län, lämna förslag om bl.a. lokaliseringen av den nya försäkringskassans centralkontor m.m.

Författningskommentar

Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade

för Västergötlands läns landsting

Förslaget har utformats med lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting som förebild. För den närmare innebörden av bestämmelserna i förslaget hänvisas till propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. (s. 48–61). De bestämmelser som skiljer sig från lagen om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting kommenteras här.

2 § Paragrafen innebär att de nuvarande landstingen består oförändrade fram till den 1 januari 1999. För Habo och Mullsjö kommuners del betyder det att kommunerna under år 1998 fortfarande ingår i Skaraborgs läns landsting trots att de indelningsmässigt hör till Jönköpings län.

4 § andra stycket Med hänsyn till de uppgifter som ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting har enligt 13 § är det nödvändigt med en bestämmelse i 4 § om att denne skall underrättas om utgången av valen.

5 §

I 5 § regleras antalet delegerade och ersättare. Antalet samt fördelningen mellan Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun har bestämts i enlighet med de berörda parternas gemensamma önskemål.

6 §

Av 6 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i de berörda landstingen eller i Göteborgs kommun kan väljas till delegerad eller ersättare. Motsvarande begränsning gäller enligt 2 § lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade och är en följd av förskriften i 1 kap. 7 § regeringsformen att beslutanderätten i kommunerna skall utövas av valda församlingar. För att utesluta representanter för Habo och Mullsjö kommuner som ju inte skall ingå i det nya Västergötlands läns landsting anges dessutom som krav för valbarhet att man är folkbokförd i en kommun inom området för Västergötlands läns landsting.

12 §

Genom paragrafen görs vissa bestämmelser i 8 kap. kommunallagen om den ekonomiska förvaltningen tillämpliga på sammanläggningsdelegerades verksamhet. Det gäller mål för den ekonomiska förvaltningen (1 §), medelsförvaltningen (2–3 b §§), utgiftsbeslut under budgetåret (12 §) samt räkenskapsföring och redovisning (14– 23 §§). Sammanläggningsdelegerade förmodas inte ha någon omfattande ekonomisk förvaltning men måste ändå redovisa sina räkenskaper m.m. Sammanläggningsdelegerade skall för sin del avsluta räkenskaperna per den 31 oktober 1998. Regeringen har den 21 november 1996 överlämnat propositionen Den kommunala redovisningen till riksdagen (prop. 1996/97:52). I denna föreslås omfattande ändringar i 8 kap. kommunallagen och en ny lag om kommunal redovisning. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. I 14 och 16 §§ i förslaget till lag om ändring i kommunallagen hänvisas till lagen om kommunal redovisning som alltså efter den 1 januari 1998 i tillämpliga delar kommer att gälla sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning. Med hänsyn till att sammanläggningsdelegerade inte förmodas ha någon omfattande ekonomisk förvaltning bör reglerna i lagen om kommunal redovisning inte innebära någon större förändring för sammanläggningsdelegerades redovisning.

13 § Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall ta initiativet till att första sammanträdet kommer till stånd. Att det är denna ordförande som skall ta initiativet har bestämts i samråd med berörda parter.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1414)

om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning

1 § andra stycket Ändringen innebär att försöksverksamheten utökas till att omfatta även Västergötlands län och att verksamheten skall avslutas liksom i övriga försökslän den 31 december 2002. Försöket i Västergötlands län inleds den 1 januari 1999, då det nya landstinget bildas.

Vad gäller rätt att utträda ur försöksverksamheten gäller detsamma som för övriga län (prop. 1996/97:36 s. 65).

2 §

Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att regeringen planerar att upphäva förordningen (1991:1809) om rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för länstrafikanläggningar som kommer att ersättas av en ny förordning. Ändringen innebär dock inte någon ändring i sak. De befogenheter som överförs är de som anges i prop. 1996/97:36 s. 66.

Av andra stycket följer att försöket i Västergötlands län har samma innehåll som i övriga försökslän med undantag för punkten 3, befogenheten att besluta om fördelning av vissa statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. Uppgiftsöverföringen sker den 1 januari 1999, då det nya landstinget bildas.

3 §

I paragrafens fjärde punkt föreskrivs att det regionala självstyrelseorganet i Västergötlands län är landstinget.

4 § Ändringen innebär att rätten att benämna fullmäktigeförsamlingen regionfullmäktige och styrelsen regionstyrelsen omfattar även Västergötlands läns landsting.

Rapporten Nytt västsvenskt län – Gränser och lokaliseringar

Utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län

Sammanfattning och förslag

Ett nytt västsvenskt län skall bildas den 1 januari 1998 enligt regeringens förslag och riksdagens mening, men slutliga beslut fattas först under våren 1997. Ett nytt västsvenskt landsting skulle träda i funktion 1 januari 1999.

Den närmare utformningen av det nya länet har ifrågasatts. Därför har jag fått regeringens uppdrag att klarlägga den geografiska utformningen av det nya västsvenska länet. Jag har också fått i uppdrag att ge förslag till lokalisering av regional offentlig förvaltning och residensstad i det nya länet.

Länsfrågorna i Västsverige har utretts under många år. Det har resulterat i en rad betänkanden och rapporter, och det material som finns är omfattande och gediget. Jag har därför inte sett det som min uppgift att utreda ännu mer, utan för mig har det varit ett genomförandeuppdrag. Metoden har varit att samtala med alla intressenter, lyssna och förankra. Det finns nu en mycket stor uppslutning kring de förslag jag lägger, och jag bedömer att förslaget som helhet kan genomföras i stor enighet. Jag vill dock framhålla att enigheten inte är total i alla frågor.

När det gäller den geografiska utformningen föreslår jag att det nya västsvenska länet bildas av alla kommunerna i Göteborgs och Bohus län, alla kommunerna i Älvsborgs län och alla kommunerna i Skaraborgs län – utom Habo och Mullsjö som övergår till Jönköpings län. Ett nytt västsvenskt län kommer då att bestå av 49 kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Befolkningsmässigt blir det Sveriges näst största län.

Beträffande lokalisering av regional offentlig förvaltning föreslår jag följande:

Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås. Huvudort för länsstyrelsen blir också Vänersborg med samtliga EU-sekretariat i Uddevalla. Mariestad blir också huvudort för länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet i Skara. Hur verksamheten fördelas och organiseras framgår av den särskilda utredningen om en ny länsstyrelseorganisation.

Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.

Länsrätten lokaliseras till tre orter – Mariestad, Vänersborg och Göteborg.

Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.

Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göteborg.

Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås. Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Vänersborg.

Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.

Försäkringskassans ledningsfunktion lokaliseras till Borås. Länsverksamhet skall också finnas i Lidköping.

Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg. Länsverksamheten skall finnas också i Mariestad och Göteborg. Eventuella tillkommande regionfullmäktigefunktioner bör knytas till landstingets kansli i Vänersborg.

Länstrafiken som trafikhuvudman lokaliseras till Skövde. Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.

Uppdraget Uppdraget till mig när det gäller geografin är i sammanfattning att ta upp överläggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda parter i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län i syfte att kartlägga den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län.

När det gäller lokaliseringarna är uppdraget att utarbeta ett underlag om lokalisering av regional offentlig förvaltning i ett nytt västsvenskt län och lämna förslag till val av residensstad. Det gäller den förvaltning som skall bedrivas av den nya länsstyrelsen, den framtida västsvenska landstingsorganisationen och andra regionala offentliga organ. Även här innefattar uppdraget samråd med företrädare för de berörda parter.

Samråd skall ske med den särskilde utredaren som har fått i uppdrag att beskriva hur en ny länsstyrelseorganisation i Västsverige bör se ut.

Organisationsfrågor, arbetsrättsliga frågor och andra personalfrågor faller utanför mitt uppdrag liksom förändringar som kan behövas i förordningar, instruktioner och lagar.

Tidigare utredningar Västsverige har varit föremål för en rad utredningar genom åren och frågan har behandlats i regeringen och riksdagen. Jag har haft följande som underlag:

– Västsverige-utredningens delrapport Västsverige – län

och samverkan 1991-12-04. – Remissyttranden. – Regionutredningens betänkande SOU 1992:63 Regionala roller. – Västsverige-utredningens betänkande SOU 1992:66 Västsverige Region i utveckling. – Remissyttranden. – Regionberedningens betänkande SOU 1993:97 Västsverige och Skåneregioner i förändring.

– Remissammanställning DS 1994:110. – Arbetsmaterial Västsverigefrågan. – Regionberedningens slutbetänkande SOU 1995:27 Regional framtid. – Regeringens proposition 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. – Bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoU 9 Länsindelningen i Skåne och Västsverige. – Bilagor SOU 1995:27. – Remissammanställning. – Lokalisering av offentlig förvaltning i Skåne län rapport

1996-04-25. – Regeringens proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. – Regeringens proposition 1996/97 Den regionala samhällsorganisationen.

Nu genomförande Västsverige-frågan är grundligt utredd, som framgår av ovanstående sammanställning. Mitt uppdrag har därför inte varit så mycket att utreda utan mer att se som ett genomförandeuppdrag. Metoden har varit att samtala, lyssna och förankra. Jag har haft ungefär 150 noterade överläggningar eller kontakter med berörda parter alltifrån konferenser med många kommuner och föredragningar inför fullmäktigeförsamlingar till telefonsamtal med någon företrädare.

Kontakter har förevarit med berörda departement och/eller centrala verk, länsstyrelserna, angränsande statliga utredningar, landstingen, kommunerna, kommunernas länsförbund, försäkringskassorna, länstrafiken, de politiska partierna och en rad organisationer.

De förslag jag här lägger har en mycket bred förankring. Med tanke på att det är så många frågor och så många berörda parter är det naturligt att det finns avvikande uppfattningar på sina håll. Detta redovisas i avsnitten Den geografiska utformningen och Lokalisering av regional offentlig förvaltning. Min bedömning är att förslaget som helhet, både när det gäller geografin och lokaliseringarna, kan genomföras i stor enighet.

Den geografiska utformningen Från bakgrunden till uppdraget om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län bör nämnas att regeringen i propositionen om länsindelningen i Skåne och Västsverige konstaterar att det finns en bred uppslutning kring en ändrad länsindelning i Västsverige. Inriktningen bör vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman. Eftersom den närmare utformningen av ett nytt västsvenskt län har satts i fråga,

måste den framtida länstillhörigheten för vissa enskilda kommuner i gränsområdena övervägas närmare. Riksdagen (Bostadsutskottet) har också uttalat sig för att ett västsvenskt län skall bildas. "Att så bör ske är även utskottets mening."

Efter ingående överläggningar med kommunerna, landstingen och länsstyrelserna och kontakter med andra berörda gör jag den bedömningen att ett nytt västsvenskt län kan bildas 1 januari 1998.

I det nya länet ingår Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom kommunerna Habo och Mullsjö, som går till Jönköping. Det nya västsvenska länet kommer därmed att bestå av 49 kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Det är ca 6 % av landets yta och 17 % av befolkningen, vilket gör det till vårt näst största län befolkningsmässigt.

Drygt hälften av det nya länets invånare bor i Göteborgsregionen.Vid sidan av denna finns tre större befolkningscentra med vardera 150–200 000 invånare. Det är Borås-regionen, centrala Skaraborg och Fyrstadsregionen.

I den särskilda utredningen om en ny länsstyrelseorganisation beskrivs de tre ingående länen och det nya länet i kapitel 2. Där behandlas geografin, den regionala strukturen, pendlingen, att det nya länet blir Sveriges överlägset största industrilän, de starka areella näringarna, tjänstesektorn, utbildningen, transporterna, arbetslösheten, kulturarvet, naturen, miljön och mycket annat.

Föjande karta över de tre länen är hämtad från utredningen om länsstyrelseorganisationen.

Kartan utelämnad.

Kommunernas och landstingens ståndpunkter För att ta reda på kommunernas och landstingens ståndpunkter i frågan om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län har jag haft ingående överläggningar med dem. Vi enades om att nedanstående ståndpunkter skulle redovisas – juni 1996.

Under hösten 1996 har därefter flera av de kommuner i Skaraborg, som enligt juniredovisningen är emot att ingå i ett nytt västsvenskt län, anpassat sin inställning till att de räknar med att det nya länet blir av, och då är det lika bra att vara med på ett konstruktivt sätt. Den partipolitiska processen i Skaraborgs län har också verkat i den riktningen.

Juni 1996

Samtliga kommuner (15) och landstinget i Göteborgs och Bohus län: Alla vill ha ett nytt

västsvenskt län. Det är bra om också Skaraborg är med, men Skaraborg får inte hindra ett nytt västsvenskt län.

Samtliga kommuner (19) och landstinget i Älvsborgs län, men med särskilda uttalanden av åtta kommuner enligt nedan: Kommunerna och landstinget är positiva till ett nytt västsvenskt län och betonar att det är viktigt att det genomförs.

Ulricehamn: I Ulricehamn är det enighet om att ett västsvenskt län bör bildas där Ulricehamn skall ingå.

Kommunen hänvisar till en särskild skrivelse och betonar vikten av öppen gräns mot Jönköping. Man trycker också på länsindelningens betydelse för att garantera en utveckling i regionen.

Tranemo: I remissyttrandet framhåller Tranemo att länsindelningen borde ha gällt hela landet. När det nu blir ett västsvenskt län är det naturligt för Tranemo att ingå i det nya länet. Tranemo är positiv till att det bildas ett västsvenskt län och det är angeläget att i princip hela

Skaraborg ingår i det nya länet. Detta för att ingen enskild del av regionen skall få en alltför dominerande ställning. Kommunen vill också framhålla att det är viktigt med samarbete även över länsgränsen.

Vänersborg: Vänersborgs kommun är mycket tveksam till en storlänskonstruktion. Uppgiftsfördelningen – centralt/regionalt/lokalt – skulle också ha lösts först. En förutsättning för att Vänersborg skall kunna ändra sin inställning i länsindelningsfrågan är att Vänersborg och

Dalslandskommunerna känner sig tillgodosedda i lokaliseringshänseende. I övrigt hänvisas till kommunens remissyttrande (KF 1995-09-26).

Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Åmål och Mellerud: Uppgiftsfördelningen centralt/regionalt/lokalt skall klaras ut först. Kommunerna är dock klart för att vara med i ett nytt västsvenskt län och vill ta en aktiv roll i utvecklingen/utformningen av det nya länet. Kommunerna ser gärna att de värmländska kommuner som önskar tillhöra det västsvenska länet också får göra det mot bakgrund av det väl utvecklade samarbete som finns. Det är viktigt med inomregional balans gentemot Göteborg.

I Skaraborg är sex kommuner mycket positiva till att ingå ett nytt västsvenskt län. Lidköping, Skara, Götene,

Vara, Grästorp och Essunga:

Hela Skaraborg bör ingå i det nya länet. Frågan får inte falla om ett antal kommuner är emot. Något "Restskaraborg" är inte realistiskt. Det finns inget alternativ till det nya västsvenska länet. Utanförskap för Skaraborg vore olyckligt. Hur skulle det bli då med samarbete i Skaraborg?

Falköping: Negativ till det föreslagna västsvenska länet.

Uppgiftsfördelningen borde ha varit klar först. Västsverige

borde inte behandlas separat från övriga landet. Om det blir ett västsvenskt län vill man ha folkomröstning om frågan.

Tidaholm: Om det blir ett västsvenskt län vill Tidaholm vara med. Jönköpings län är inte aktuellt.

Habo och Mullsjö: Om Skaraborg upphör som eget län talar det mesta för att Habo och Mullsjö vill tillhöra

Jönköpings län, men före slutligt ställningstagande krävs konsekvensutredningar och eventuellt folkomröstningar – bekostade av staten.

Tibro, Hjo och Karlsborg: De tre kommuner vill ha kvar

Skaraborg som eget län. De hänvisar till skrivelse till Inrikesdepartementet. Om det blir ett västsvenskt län vill alla tre vara med. Karlsborg uttrycker det som att man känner sig tvingad att vara med.

Skövde: Grundinställningen är att Skaraborgs län skall vara kvar. Frågan har behandlats på ett olyckligt sätt.

Uppgiftsfördelningen, strukturer och lokaliseringar skulle ha analyserats tidigare. Om det blir ett västsvenskt län, vill Skövde ta en aktiv och konstruktiv del i att utveckla det nya länet för att uppnå inomregional balans. Lokaliseringsfrågorna bör lösas i samband med gränsdragningsfrågorna. Alternativet med ett "Restskaraborg" är inte realistiskt.

Gullspång: I Gullspång är man helt enig om att kommunen skall tillhöra Skaraborgs län. Hela Skaraborgs län bör stå utanför ett eventuellt nytt västsvenskt län. Om det blir ett västsvenskt län med Skaraborg, måste

Gullspång få möjlighet att pröva länstillhörighet. Gullspång måste ha argument för och emot tre alternativ – ett västsvenskt län, Värmlands län och Örebro län. Det har stor betydelse vad som lokaliseras till Mariestad och Skövde. En konsekvensutredning om länstillhörighet, som bekostas av staten, samt lokaliseringsfrågorna måste vara klara före beslut om Gullspångs länstillhörighet.

Mariestad och Töreboda: Kommunerna vill med skärpa framhålla att Skaraborgs län skall vara kvar intakt.

Kommunerna hänvisar till skrivelsen till Inrikesdepartementet.

Landstinget Skaraborg: Enligt tidigare remissyttrande bör Skaraborg tillhöra den västsvenska regionen vid en länssammanläggning. En bred majoritet i landstinget är också positiv till att det bildas ett västsvenskt län där

Skaraborg ingår. Ett alternativ med "Restskaraborg" är orealistiskt. Om Skaraborg inte skulle vara med i ett västsvenskt län, skulle samarbetet i landstingskommunala förbundet brytas. Detta vore djupt olyckligt för sjukvården i länet. Det är också önskvärt att frågorna om lokalisering och inomregional balans blir lösta i samband med beslutet om länsindelningen.

Habo och Mullsjö En särskild utredning om effekterna för Habo och Mullsjö av ändrad länstillhörighet har gjorts. Därefter har frågan behandlats i kommunerna.

Kommunfullmäktige i Habo beslöt 1996-10-31 att som viljeyttring i länstillhörighetsfrågan uttala att Habo kommun bör överföras till Jönköpings län samt att en vägledande folkomröstning i ärendet skall genomföras.

Kommunfullmäktige i Mullsjö beslöt 1996-10-31 att meddela regeringens utredningsman att Mullsjö kommun önskar tillhöra Jönköpings län om Skaraborg upphör som eget län och att låta genomföra lokal folkomröstning i frågan senare under februari månad 1997.

Gullspång En särskild utredning har gjorts om Gullspångs framtida länstillhörighet Därefter har frågan behandlats i kommunen.

En enig kommunstyrelse förslår kommunfullmäktige att Gullspång skall tillhöra det nya västsvenska länet, om det blir ett sådant. Motståndet mot storlän kvarstår. Fullmäktige väntas fatta beslut 7 januari.

I avvaktan på beslut av kommunfullmäktige föreslår jag att Gullspångs kommun skall ingå i det nya västsvenska länet.

För Gullspångs kommun vill jag fästa uppmärksamheten på att kommunens situation och läge "längst bort" kan kräva särskilt engagemang och stöd från länsstyrelsen och landstinget.

Lokalisering av regional offentlig förvaltning Uppdraget är att utarbeta ett underlag om lokalisering av förvaltning som skall bedrivas av den nya länsstyrelsen, den framtida västsvenska landstingsorganisationen och andra regionala offentliga organ. I uppdraget ingår också att lämna förslag till val av residensstad.

I denna del av uppdraget har samråd skett med berörda departement och/eller centrala verk, angränsande statliga utredningar, landstingen, berörda kommuner, försäkringskassorna, länstrafiken och en rad organisationer. Lokaliseringsförslaget som helhet har mycket bred förankring, och jag bedömer att det kan genomföras i stor enighet.

Avvikande uppfattningar kan finnas lokalt på så sätt att man på en myndighet och bland lokalpolitikerna värnar om den egna orten. När det gäller de politiska partierna, departementen, de centrala verken, länsstyrelserna, landstingen, kommunerna, försäkringskassorna, länstrafiken och olika organisationer så har jag i dag

endast följande avvikande uppfattningar att redovisa: Bland politiker från flera partier i Göteborg finns uppfattning att Göteborg inte bara skall vara residensstad utan också lokaliseringsort för eventuella tillkommande regionfullmäktigefunktioner.

Moderata samlingspartiet i Norra Älvsborg förordar Vänersborg som residensstad.

Centern i Västa Götaland förordnar Uddevalla som lokaliseringsort för skogsvårdsstyrelsen, men godtar helhetslösningen.

Riksskatteverket anför att det är effektivast med ledningsfunktionen i Göteborg.

Lantmäteriverket föreslår att lantmäterimyndighetens ledningsfunktion i första hand förläggs till Göteborg, i andra hand och under vissa förutsättningar till Vänersborg.

Arbetsmarknadsverket föredrar i första hand Göteborg och i andra hand Borås som lokaliseringsort för länsarbetsnämnden.

Uddevalla kommun påtalar bland annat att landsbygdsenheten bör vara kvar i Uddevalla och att det är olyckligt att skogsvårdsstyrelsen lokaliseras till Borås.

Lantbrukarnas länsförbund i Norra Älvsborg, Södra Älvsborg, Göteborgs och Bohus län anser att ledningen för lantbruksfunktioner m.m. bör placeras i Vänersborg.

Offentlig länsförvaltning Uppdraget avser offentlig förvaltning med län som indelningsgrund. Verksamheter med andra indelningsgrunder faller utanför.

Totalt i de tre länen och fördelat på ett stort antal orter finns det i dag drygt 55 000 årsarbetare i den offentliga länsförvaltningarna, om man räknar med även decentraliserade verksamheter. Av dessa finns cirka 2 300 i de regionala organ som uppdraget gäller.

Följande matris visar vilka förvaltningar det gäller, hur många årsarbetare det finns totalt i verksamheten med även decentraliserade funktioner, hur många årsarbetare det finns i länsfunktionerna som omfattas av uppdraget och var dessa länsfunktioner finns.

Matrisen visar utgångsläget 1996. Siffrorna avser antalet årsarbetare. Det förändras men ger ändå en översiktlig bild. Första kolumnen är samtliga anställda, även de i decentraliserade verksamheter. Övriga siffror är länsfunktioner, dvs det som denna utredning gäller. G=Göteborg. U=Uddevalla. Mö=Mölndal. V=Vänersborg. B=Borås. M=Mariestad. Skö=Skövde. Ska=Skara. L=Lidköping.

Bildruta saknas

Bedömningsgrunder I överläggningarna med alla intressenterna om lokaliseringarna och i mitt förslag har jag utgått från följande bedömningsgrunder:

– Servicen till medborgarna – Effektiviteten hos förvaltningarna – Undvika personalförflyttningar – Strävan att decentralisera verksamheterna med små centrala enheter – Inomregional balans för det nya länets förvaltningar – En framåtsyftande förvaltningsstruktur för det nya västsvenska länet

Dessa bedömningsgrunder har alla anslutit sig till som princip. Avvägningen mellan de olika bedömningsgrunderna kan diskuteras. Flera myndigheter har betonat effektiviteten hos myndigheterna. Detta har då som regel lett till slutsatsen att myndigheternas ledningsfunktioner skall samlas till Göteborg.

Mot detta har jag framhållit inomregional balans som något positivt. För att det nya länet skall få uppslutning och engagemang är det viktigt med "maktcentra" på flera håll i länet. Om det mesta lokaliseras till Göteborg, blir det inget nytt län, är min bedömning. Göteborg kommer ändå att vara huvudstaden, oberoende av var olika myndigheter lokaliseras.

Modern arbetsorganisation och informationsteknik underlättar lokaliseringslösningar som ger inomregional balans. Det kan också ge organisationerna och deras medarbetare nya förutsättningar för utveckling och nytänkande. De politiska partierna och de allra flesta andra intressenter har betonat vikten av inomregional balans. Det ses som en förutsättning för det nya länet och dess positiva utveckling.

Förslag till lokalisering Länsstyrelsen Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås. Vänersborg blir också huvudort för länsstyrelsen med samtliga EU-sekretariat i Uddevalla. Även Mariestad blir huvudort för länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet i Skara.

I den särskilda organisationsutredningen om en ny länsstyrelse behandlas organisationen och fördelningen på verksamhetsorterna.

Länspolismästaren Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.

Det är ett fåtal personer som tillhör länspolismästaren i ledningsfunktionen. Länspolismästaren är numera operativ chef och bör lämpligen finnas i Göteborg. Polisorganisationen i övrigt finns heltäckande i länet.

Länsrätten Länsrätten lokaliseras till tre orter – Mariestad, Vänersborg och Göteborg.

Domstolskommittén utreder bland annat länsrätterna och är inte klar med sin utredning. Efter underhandskontakter bedömer jag det ändå som att det inte skall vara endast en länsrätt i det nya länet utan tre. Ökande förvaltningsdömande och mer muntliga förhandlingar motiverar detta.

De bedömningsgrunder jag har leder till att länsrätterna skall vara kvar på nuvarande orter – Mariestad, Vänersborg och Göteborg. Särskilt vill jag framhålla det angelägna i att Mariestad blir ett rätts- och förvaltningscentrum i det nya länet.

Skattemyndigheten Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.

Det stora antalet anställda finns på de lokala skattekontoren runt om i länet. De lokaliseringarna och organisationen i övrigt faller utanför detta uppdrag. Här gäller det lokaliseringen av ledningsfunktionen.

De bedömningsgrunder jag har och vad jag tidigare anfört om Mariestad som ett rätts- och förvaltningscentrum ger till resultat att jag föreslår Mariestad som den lämpligaste orten för skattemyndighetens ledningsfunktion. De politiska partierna och andra

intressenter ansluter sig till det förslaget. Riksskatteverket har förståelse för kravet på inomregional balans, men finner att Göteborg redovisar de ur verksamhetssynpunkt klart bästa förutsättningarna som sätesort för ledningsfunktionen. Synpunkter från verket är redovisade i PM 1996-09-26.

Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göteborg.

För exekutionsväsendet gäller att förutom Göteborg och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län även Hallands län enligt budgetpropositionen skall bilda en ny kronofogdemyndighet från 1 januari 1997 med ledningsfunktionen i Göteborg åtminstone till vidare. Jag har ingen anledning att föreslå ändring av den lokaliseringen.

Länsarbetsnämnden Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.

Nästan alla anställda finns ute på arbetsförmedlingarna. Vid länsarbetsnämnden blir det kanske inte mer än 30-talet anställda.

Borås är lämplig lokaliseringsort för länsarbetsnämnden är en allmän uppfattning, åtminstone i det läget att allt inte skall lokaliseras till Göteborg. Det är också en fördel att vara på samma ort som försäkringskassans ledning, som föreslås bli lokaliserad till Borås.

Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Vänersborg.

Lantmäteriverket föreslår Göteborg i första hand men i andra hand och under vissa förutsättningar Vänersborg. Med hänsyn till de bedömningsgrunder jag tillämpar är Vänersborg mitt förslag som lokalisering för lantmäterimyndighetens ledningsfunktion. De politiska partierna med flera har ingen annan uppfattning.

Skogsvårdsstyrelsen Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.

Skogsstyrelsen har en särskild utredning om sin organisation, och vi har haft samråd i lokaliseringsfrågan. Borås är vårt gemensamma förslag som lokaliseringsort för skogsvårdsstyrelsens ledningsfunktion.

Försäkringskassan Försäkringskassans ledning lokaliseras till Borås. Länsverksamhet skall finnas också i Lidköping.

Det stora antalet anställda finns på de lokala försäkringskassorna. Dagens ledningsfunktioner finns i Göteborg, Mölndal och Borås, som ligger relativt nära varandra samt i Lidköping på längre avstånd från de övriga. Det har fallit sig naturligt att enas om en lösning med Borås som lokaliseringsort för den nya försäkringskassans ledning, och med länsfunktioner också i Lidköping med hänsyn till avstånd och till kompetens som finns där. Organisationen utformas nu i en särskild utredning.

Landstinget Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg.

Landstinget och sjukvården har den i särklass största verksamheten i det nya länet. Här förfogar det nya landstinget över möjligheterna att åstadkomma en inomregional balans. Stora organisationsfrågor väntar med sjukvårdsdistrikt m.m.

Mitt förslag är att landstingets kansli skall lokaliseras till Vänersborg och att det skall finnas väsentliga länsverksamheter också i Mariestad. Att mycket stora verksamheter kommer att finnas i Göteborg är naturligt, liksom att huvuddelen av sjukvårdsverksamheten kommer att finnas decentraliserad runt om i länet. Organisationen av det nya landstinget är inte min sak.

Frågan om det nya landstinget får också regionfullmäktigefunktioner på försök bereds och är i dag inte klar. Detta kräver riksdagsbeslut. Om det blir regionfullmäktigeuppgifter på försök, så blir det nya regionfullmäktiges sak att besluta hur just de funktionerna skall organiseras och lokaliseras. Till antalet är det förhållandevis få personer i kanslifunktionen, utgår jag från. I beredningsfasen behandlas frågorna om regionfullmäktige av de politiska partierna i en särskild Väststyrelse.

Frågan om var eventuella tillkommande regionfullmäktigefunktioner skall lokaliseras kan i och för sig anstå till dess den frågan klarnat. Man skulle i så fall nu slå fast att verksamheter motsvarande minst det nya landstingets kansli med nuvarande funktioner skall lokaliseras till Vänersborg. Mitt förslag är dock att man redan nu bestämmer, att eventuella regionfullmäktigefunktioner knyts till landstingets kansli i Vänersborg. Jag tror att en sådan markering av inomregional balans är viktig för att få stark uppslutning

kring ett nytt västsvenskt län. Göteborg kommer ändå att vara huvudstaden i Västsverige oberoende av var olika kanslier lokaliseras.

En fråga vid sidan om lokaliseringen av kanslifunktionerna är var i länet de valda ledamöterna sammanträder och verkar. I den frågan skall inte jag ha några uppfattningar.

Länstrafiken Länstrafiken lokaliseras i länshuvudmannafunktionen till Skövde.

Verksamheten decentraliseras efter trafikens behov. Det blir troligen fyra områden för driften organiserade i fyra lokala trafikbolag. Dessa organisationsfrågor och vad av övergripande frågor kan komma att läggas på driftbolagen tillhör inte mitt uppdrag. Jag är överens med intressenterna om att länshuvudmannafunktionen skall lokaliseras till Skövde.

Kommunförbundet Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.

Kommunernas organisation av sin länsverksamhet bestämmer de själva. Med tanke på att uppdraget omfattar även annan offentlig regional förvaltning än den statliga, så har det varit naturligt att ha med kommunförbunden i diskussionen för att få en helhetsbild. Så var det också vid motsvarande lokaliseringar i nya Skåne län.

Överläggningarna med de politiska partierna och andra har gett resultat att Skövde blivit den lämpliga lokaliseringsorten.

Sammanfattning av rapporten OPR=Q – en ny länsstyrelse

Utredningen om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län

Utredningens målsättning har varit att beskriva en ny länsstyrelse som är anpassad till det nya västsvenska länet. I de frågor där länsstyrelsens närvaro lokalt är viktig skall länsstyrelsen också finnas nära. Verksamheter som behandlar länet som helhet skall däremot koncentreras för att ge den nödvändiga överblicken.

Utredningen menar att länsstyrelseverksamhet bör finnas kvar på de orter där man idag har verksamhet inom de tre länen. I alla delområden kommer lokala funktioner med behov av fältverksamheter och lokala kontakter att finnas representerade. Övriga verksamheter fördelas mellan orterna. För att med kraft kunna hantera de för Västsverige gemensamma frågorna förstärks den centrala ledningsorganisationen bland annat genom att utveckla länsexperternas roll.

Utredningen konstaterar vidare att det inte går att uppfylla det sparkrav som regeringen anvisat utan att det medför kraftigt minskad slagkraft för den nya länsstyrelsen.

Föreliggande rapport beskriver översiktligt principerna för länsstyrelseorganisationens uppbyggnad och för lokaliseringen av dess förvaltning samt konsekvenserna av förslagna besparingar. Att utarbeta en detaljerad organisation och lägga fast dess slutliga dimensionering och fördelning på aktuella verksamhetsorter har inte varit denna utrednings uppgift.

Det nya länet Det nya OPR-länet blir det till ytan största i södra Sverige med ett avstånd på 30 mil i nordsydlig och nära nog lika mycket i östvästlig riktning. Länet blir det befolkningsmässigt näst största i landet med 1,5 miljoner invånare. Det innebär 17 % av landet befolkning. Hälften av befolkningen bor i Göteborgsregionen. Den andra hälften fördelas på tre huvudområden, Borås/Sjuhärad, Skaraborg och Fyrstadsregionen. Länet innehåller ca 50 kommuner, det största antalet i något län i Sverige.

Länet är mångfacetterat. Här finns landets andra storstadsregion men också glesbygdsområden. Kustlandskapet förenas med stora slättbygder. Länet är Sveriges främsta industrilän samtidigt som en femtedel av landets livsmedelsproduktion och halva yrkesfisket finns i länet. Flera av vårt lands viktigaste transportleder går genom det nya länet. Näringslivets exportberoende och länets internationella

kontakter är påfallande. I länet finns goda och varierande livsmiljöer men också betydande miljöproblem. Här finns ett kulturarv med stor bredd.

Den nya länsstyrelsen – några utgångspunkter

Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet. Uppgiften är att följa länets tillstånd och behov, att främja länets utveckling och att verka för att de nationella målen får genomslag. En stor uppgift är också att bedriva en effektiv förvaltning.

För den nya länsstyrelsen finns två grundläggande utgångspunkter, båda omnämnda i regeringens direktiv. Länsstyrelsen skall för det första ha en decentraliserad

organisation. Med detta avses en god tillgänglighet för dem

länsstyrelsen är till för och en god kännedom om lokala förhållanden. Den andra utgångspunkten är en samordnad

länsförvaltning. Länsstyrelsen skall kunna göra samlade be-

dömningar i olika frågor och samlat kunna följa upp den nationella politiken i länet. Goda förutsättningar skall finnas för helhetsgrepp med hela länet som bas.

Grundläggande för en ny länsstyrelse är principen om mål–

och resultatstyrning. Ledningen verkar genom mål och

policybildning, uppföljning och utvärdering. Ansvar och befogenheter för verksamheten decentraliseras långt ut i organisationen. Det innebär bl a att man med stor flexibilitet kan anpassa sig till de krav som ställs.

Olika funktioner i verksamheten Utredningens verksamhetsanalyser visar på mönster i länsstyrelsens olika funktioner. Vissa funktioner kräver överblick och helhetssyn och måste ligga organisatoriskt centralt. Andra funktioner är beroende av geografisk närhet och behöver därför finnas lokalt. En tredje grupp funktioner är mera oberoende av lokalisering och kan fördelas mellan en och två verksamhetsorter. Den första gruppen omfattar i runda tal 10 % av verksamhetsvolymen, medan de två återstående svarar för ca 45 % vardera.

Centrala funktioner I anslutning till länsledningen samlas de centrala funktioner som arbetar med stategiska frågor kring länets utveckling och som krävs för att säkerställa ett samordnat och effektivt arbete inom myndigheten. Här ingår länsledning, ledningsstab, strategiska frågor – regionalekonomi, kommunikationer, jämställdhet, miljöstrategi, översiktlig fysisk planering och civil beredskap.

Lokala funktioner

Verksamheter som kan bedrivas självständigt och som behöver geografisk närhet och som har stor omfattning kan fördelas på flera verksamhetsorter. Dit hör lantbruksstöd, miljöskydd och naturvård, plan- och byggfrågor, kulturmiljö och viss juridisk och administrativ service.

Funktioner som kan fördelas Till den grupp funktioner som kan fördelas på en eller två orter hör t ex fiskefrågor, veterinärverksamhet, sociala frågor, bostadsfinansiering, regionalpolitiskt företagarstöd och specialfunktioner inom lantbruk, miljö, förvaltning.

Den nya länsstyrelsen – tre huvudprinciper Den nya länsstyrelsen skall vara en organisation där helhetssyn och överblick med hela länet som bas förenas med geografisk närhet i en decentraliserad organisation. Organisationen skall utgå från själva grundtanken med länsstyrelsen – en samordnad länsförvaltning med helhet och tvärsektoriell inriktning.

Organisationen byggs upp efter tre grundläggande principer:

● De strategiska frågorna centraliseras för att ge möjlighet till den helhetssyn som är syftet med sammanläggningen av de tre länen. ● Produktion och beslut med behov av lokal närvaro och med betydande inslag av gemensamma kontakter gentemot avnämarna decentraliseras till lokala produktionsenheter med ett områdesansvar. ● Produktionen inom verksamheter som kan inrymma stordriftsfördelar, som har begränsad omfattning eller med behov av specialkompetens som inte kan upprätthållas på flera håll koncentreras och utlokaliseras.

Organisationen med dess olika funktioner kan illustreras i följande skiss

Skissen saknas

Organisationen – staber och produktionsenheter De tre principerna resulterar i en organisation med en central organisation som hanterar de strategiska och övergripande frågorna sam tre produktionsenheter med resultatansvar för produktionen. Huvudorter för produktionsenheterna är Göteborg, Vänersborg och Mariestad.

I den centrala organisationen finns, förutom ett litet ledningskansli, två staber. Dels en för intern planering och

uppföljning, dels en för strategiska sakfrågor. I den senare är expertfunktionerna organisatoriskt inrymda.

I varje produktionsenhet finns dels lokala funktioner med områdesansvar, dels länsfunktioner, vilka fördelas mellan enheterna. Den lokala funktionen består av verksamheter som har nära koppling till varandra – lantbruksstöd, miljöstöd, vissa plan- och kulturmiljöfrågor samt juridisk och administrativ service. Länsfunktionerna betjänar hela länet. Miljöövervakning och lönegarantiärenden kan vara exempel på verksamheter som kanske bara finns på ett ställe och svarar för hela länet.

Länsledningen och chefer för produktionsenheterna utgör kärnan i länsstyrelsens ledningsgrupp. Denna svarar tillsammans med länsexperterna för styrning av verksamhetens inriktning.

Länsexperterna får möjlighet att renodla och utveckla sina roller. Länsexperten frigörs till stor del från det dagliga produktionsansvaret. Huvuduppgiften är att konkretisera och regionalisera de nationella målen, att följa upp och utvärdera, att skapa policy och att delta i större frågor och avgöranden. Ansvaret för beslut i den löpande produktionen decentraliseras

så långt som möjligt. Vissa personer för vilka expertskapet är av mindre omfattning, kommer också att ha uppgifter i linjeorganisationen. Länsexperter kan fysiskt vara lokaliserade på skilda håll i länet, men själva expertskapet utövas organisatoriskt i den strategiska staben.

Organisationsmodellen framgår av följande figur:

Figuren saknas

Denna organisation har en tydlig koppling till principen om målstyrning. Genom att tydliggöra länsexperternas roll och stärka resurserna för hantering av strategiska frågor på tvärsektoriell grund kan arbetet med mål, policies och uppföljning bli effektivare. Samtidigt flyttas ansvaret för produktionen så långt ut som möjligt i organisationen. Det ger i sin tur möjlighet till ett ökat ansvarstagande och personlig utveckling hos många medarbetare, vilket befrämjar hela organisationens utveckling.

Här bör den nya länsstyrelsen finnas Den nya länsstyrelsen bör finnas inom tre geografiska områden – Göteborgsregionen/Sjuhärad, Fyrstad och centrala Skaraborg. Härigenom uppnås en god geografisk täckning. Genom en decentralisering med tillgänglighet och lokalkännedom kan verksamheten bedrivas effektivt. Fördelningen på orter föreslås bli följande:

● Huvudort Göteborg med vissa funktioner i Borås

● Huvudort Vänersborg med vissa funktioner i Uddevalla ● Huvudort Mariestad med vissa funktioner i Skara

Samråd har i denna del hållits med den särskilde utredaren Jan-Åke Björklund.

Möjligheterna till besparingar är begränsade Den föreslagna organisationslösningen är inriktad mot att ge kostnadseffektivitet genom en god anpassning till regionens förhållanden och de ingående verksamheternas förutsättning.

Möjligheterna till rationaliseringar som direkt följd av sammanläggningen är trots detta begränsade. Genom att det är två av de största och en medelstor länsstyrelse som slås samman är möjligheterna till ytterligare stordriftfördelar ganska små.

Även om vissa rationaliseringar och besparingar är möjliga kan besparingar i storleksordningen 60 mkr inte uppnås genom en sammanslagning utan att det skulle föranleda allvarliga konsekvenser för den nya länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter. En rimlig besparing som följd av sammanläggningen torde ligga kring 20 mkr. Det blivande länets storlek och dess heterogena struktur med dess krav på lokal närvaro och sammanhållning ger en högre kostnadsnivå än för län med en mer homogen struktur. Omställnings– avvecklingskostnader behöver finansieras utanför ordinarie ram och bör fördelas över längre tid.

REGERINGEN Inrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige.