Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att delgivning med ett aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket. På samma sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen. Delgivningssättet skall bara få användas om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivning med aktiebolaget skall normalt anses ha skett två veckor efter att kontrollmeddelandet avsänts. Det föreslagna delgivningsförfarandet kallas särskild delgivning med aktiebolag.

Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om det bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras.

Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av myndigheter.

Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om uppgiften är inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift helt saknas skall delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 2
•  Original

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig-heter,

3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

• Sida 5
•  Original

Lagtext

Förslag till lag om ändring i delgivningslagen

(1970:428)

Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§delgivningslagen (1970:428) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

• Sida 6
•  Original

Föreslagen lydelse

3 §

1

Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begäres delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär delgivning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a §.

¹Senaste lydelse 1995:1311.

• Sida 7
•  Original

Myndighet ombesörjer

delgivning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begärs delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär delgivning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med aktiebolag

enligt 9 § tredje stycket.

Om det finns anledning

antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).

När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds.

Kan delgivning inte ske enligt första – tredje styckena, får delgivning ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).

I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörelsedelgivning).

• Sida 9
•  Original

9 §

2

Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen.

²Senaste lydelse 1990:1410.

• Sida 10
•  Original

Om ett försök till delgivning

med ett aktiebolag enligt första stycket har misslyckats eller delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa och det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får delgiv-ning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (särskild delgivning med aktie-bolag). Handlingen och med-delandet skall skickas till den postadress som är registrerad för bolaget i aktiebolagsregistret som förs av Patent- och regist-reringsverket.

Delgivning med

dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen.

Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.

• Sida 16
•  Original

16 §

3

Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungörelse. Kungörelsedelgivning får också användas, om ett stort antal personer skall delges och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till envar av dem.

Företrädes delägare eller medlemmar som avses i 10 § ej av

känd styrelse eller förvaltare och finns ej heller någon sammankallande, får kungörelsedelgivning användas, om delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Kungörelsedelgivning får också användas om en juridisk

person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa.

³Senaste lydelse 1992:1250.

• Sida 17
•  Original

Delgivning med en

obestämd krets personer sker genom kungörelse.

Kungörelsedelgivning får

också användas

1. om ett stort antal

personer skall delges och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem,

2.

om delägare eller

medlemmar som avses i 10 § inte företräds av känd styrelse eller förvaltare och det inte heller finns någon sammankallande

och delägarna eller medlemmarna är fler än tio,

3. om en juridisk person i

strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, eller

4. om ett aktiebolag saknar

en registrerad postadress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket.

17 §

4

Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § första stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning.

I fall som avses i 16 § första och andra stycket sänds dessutom meddelande med post till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 § första stycket andra meningen de

⁴Senaste lydelse 1993:1688.

• Sida 18
•  Original

personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket sändas med post till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

Har i fall som avses i 16 § tredje stycket den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med post till den juridiska personen under denna adress.

• Sida 19
•  Original

Kungörelsedelgivning sker

genom att handlingen hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § andra stycket 1 med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning.

I fall som avses i 16 § första

stycket och andra stycket 1 och 2 sänds dessutom meddelande

med post till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 § andra

stycket 1 de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i

samma fastighet, skall i stället handlingen eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

Har i fall som avses i 16 §

andra stycket 3 den juridiska personen en registrerad post-

adress, sänds dessutom meddelande med post till den juridiska personen under denna adress.

19 §

5

Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av budet.

Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå ha skett.

Delgivning skall anses ha skett enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet delgivits,

⁵Senaste lydelse 1993:1688.

• Sida 20
•  Original

enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress,

enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrivs där,

• Sida 21
•  Original

enligt 9 § tredje stycket när

två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kom-mit fram till den registrerade postadressen,

enligt 15

§ andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,

enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 22
•  Original

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150)

om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

• Sida 23
•  Original

Föreslagen lydelse

9 §

Till sammanträdet skall samtliga kända delägare kallas. Är det ovisst vilken av flera som är delägare, kallas samtliga. Om det kan antagas att okända delägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

• Sida 24
•  Original

Till sammanträdet skall

samtliga kända delägare kallas. Är det ovisst vilken av flera som är delägare, kallas samtliga. Om det kan antas att okända delägare finns, utfärdas kallelse även på dessa. Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges delägarna. 10 § första stycket och 16 § andra stycket delgivningslagen (1970:428)

äger icke tillämpning på sådan delgivning.

• Sida 25
•  Original

Kallelse skall i god tid före

sammanträdet delges delägarna. För sådan delgivning gäller

inte bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra

stycket 2delgivningslagen (1970:428).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 26
•  Original

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om

fiskevårdsområden

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

• Sida 27
•  Original

Föreslagen lydelse

14 §

6

Förrättningsmannen skall kalla ägarna av fisket till sammanträdet. Kallelsen skall innehålla en kort beskrivning av den avsedda områdesbildningen samt uppgift om tid och plats där ansökningshandlingarna och fiskerättsförteckningen finns tillgängliga. I kallelsen skall anges att ägare av fiske bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen framföra sina synpunkter på områdesbildningen och fiskerättsförteckningen samt lägga fram skriftlig utredning som han önskar åberopa till stöd för erinringar mot fiskerätts-förteckningen. Om det inte kan antagas, att fiskerättsförteck-ningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För sådan delgivning gäller inte bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket delgivningslagen (1970:428).

⁶Senaste lydelse 1991:380.

• Sida 28
•  Original

Förrättningsmannen skall

kalla ägarna av fisket till samman-trädet. Kallelsen skall innehålla en kort beskrivning av den avsedda områdesbildningen samt uppgift om tid och plats där ansökningshandlingarna och fiskerättsförteckningen finns tillgängliga. I kallelsen skall anges att ägare av fiske bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen framföra sina synpunkter på områdesbildningen och fiskerättsförteckningen samt lägga fram skriftlig utredning som han önskar åberopa till stöd för erinringar mot fiskerätts-förteckningen. Om det inte kan antas, att fiskerättsförteck-ningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För sådan delgivning gäller inte bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2delgivningslagen (1970:428).

Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i kallelsen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även då ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 29
•  Original

Ärendet och dess beredning

Ett antal myndighetschefer i Stockholms län som samverkar i ett projekt kallat SAMEB har i ett brev till Justitiedepartementet i november 1994 föreslagit vissa förändringar i bestämmelserna om delgivning med juridiska personer.

En promemoria har därefter upprättats inom Justitiedepartementet – Promemoria om delgivning av aktiebolag. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju94/4263).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har godtagit förslagen men lämnat vissa synpunkter som behandlas i avsnitt 6 och 14.1. Lagrådets yttrande finns i

bilaga 4.

Gällande rätt

En juridisk person delges normalt genom att handlingen överlämnas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen, varvid det samtidigt begärs någon form av mottagningsbevis. Bestämmelser om delgivning finns i delgivningslagen (1970:428).

Enligt 9 § första stycket delgivningslagen sker delgivning med annan juridisk person än staten genom att handlingen överbringas till någon som, ensam eller tillsammans med annan, har behörighet att företräda den juridiska personen. Enligt andra stycket får handlingen under vissa omständigheter överbringas till en suppleant för en behörig företrädare. I 11-13 §§delgivningslagen behandlas delgivning genom ombud, surrogatdelgivning och kontorsdelgivning. I samtliga dessa fall krävs en kvittens eller något annat intyg om mottagandet.

Enligt 16 § tredje stycket får delgivning ske genom kungörelse om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig ställföreträdare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa.

Juridiska personer har som regel en skyldighet att låta registrera bl.a. postadress. För aktiebolag finns bestämmelser om denna skyldighet i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385).

Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för registrering inom viss tid efter stiftelseurkundens undertecknande. Enligt 18 kap. 1 § aktiebolagslagen är Patentoch registreringsverket (PRV) registermyndighet för aktiebolag.

• Sida 30
•  Original

En anmälan skall innehålla bl.a. bolagets postadress, jfr 2 § aktiebolagsförordningen (1975:1387). Om bolagets postadress ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast anmäla detta för registrering.

Bakgrund

Det är väl känt inom rättsväsendet och förvaltningen att delgivning med juridiska personer ofta skapar problem som tar både tid och resurser i anspråk. En del av arbetet består i adress- och behörighetskontroller. Förnyade adresskontroller på grund av att delgivningsförsändelser kommer i retur ingår i detta arbete. En annan del av arbetet är att försöka påträffa någon behörig ställföreträdare att överlämna handlingen till och att skaffa sig bevis om delgivning. Särskilda svårigheter uppstår vid förändringar i företrädarkretsen. Det är inte ovanligt att personer som driver verksamhet i bolagsform försöker hålla sig undan delgivning, särskilt när de befinner sig på svarandesidan i en process.

Förutom att själva delgivningsarbetet således kräver stora resurser medför det självfallet stora samhällsekonomiska kostnader om vissa personer kan förhala olika förfaranden genom att hålla sig undan. Som exempel kan nämnas att det såväl för staten som för enskilda borgenärer kan innebära ränteförluster och värdefall om ett förfarande drar ut på tiden. Det finns därför enligt regeringens mening ett stort behov av effektivare delgivningsmetoder för delgivning med juridiska personer.

I den remitterade promemorian föreslås att delgivning med ett aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en handling sänds med post till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall enligt förslaget skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Något kontrollmeddelande som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen föreslås inte. Delgivning skall anses ha skett två veckor efter att handlingen skickades, om det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till adressen. Det nya delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med aktiebolag.

Särskild delgivning med aktiebolag skall enligt promemorian, på samma sätt som vid delgivning med en suppleant, föregås av minst ett delgivningsförsök med en behörig ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms som utsiktslöst skall något sådant försök inte behöva göras. Delgivningssättet skall även kunna användas när aktiebolaget inte har någon registrerad styrelse.

Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas

• Sida 31
•  Original

för delgivning av alla slags handlingar. Delgivningssättet skall kunna användas endast av myndigheter. Om ett aktiebolag inte har anmält någon postadress till PRV eller den registrerade adressen är felaktig skall kungörelsedelgivning kunna ske.

Delgivning med aktiebolag genom

lösbrev som skickas till bolagets registrerade adress

Regeringens förslag: Delgivning med ett aktiebolag skall kunna ske genom att en handling skickas med post till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Det föreslagna delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med

aktiebolag och är en variant av ordinär delgivning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Sveriges

Industriförbund menar att ytterligare överväganden bör göras innan förslaget kan genomföras. Riksdagens ombudsmän avstyrker förslaget med hänvisning till att aktiebolag som sköts på ett lojalt sätt riskerar att drabbas av rättsförluster om förslaget genomförs. Riksdagens ombudsmän menar att delgivningssättet i vart fall inte bör få användas vid delgivning med ett bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Flera av remissinstanserna har synpunkter på olika detaljer i förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Såsom redovisats i avsnitt 5 föreslås i promemorian ett nytt delgivningssätt. Delgivning med aktiebolag föreslås kunna ske genom att en handling sänds med post till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med aktiebolag.

De allra flesta av remissinstanserna ställer sig positiva till en sådan ordning. Några av remissinstanserna har dock synpunkter på den närmare utformningen av förslaget. Vi återkommer till dessa synpunkter i det följande.

Riksdagens ombudsmän avstyrker däremot förslaget och

menar att aktiebolag som sköts på ett lojalt sätt skulle riskera att drabbas av rättsförluster om förslaget genomförs.

Som vi konstaterat i det föregående finns det ett stort behov av effektivare metoder för delgivning med juridiska personer. Ett system med delgivning genom lösbrev utan krav på kvittens skulle kunna medföra väsentliga förbättringar gentemot nuvarande förhållanden. Som Riksdagens

• Sida 32
•  Original

ombudsmän påpekar är promemorians förslag för svensk del ett nytt sätt att se på frågan om delgivning med aktiebolag. En jämförelse kan däremot göras med engelsk rätt. Den engelska motsvarigheten till våra aktiebolag skall alltid ha ett ”registrerat kontor” och bolaget kan med laglig verkan delges genom försändelser med post till denna adress. På samma sätt bör det även i Sverige kunna ställas krav på den som har förmånen att få driva en verksamhet utan personligt ekonomiskt ansvar. Samtidigt är det naturligtvis av stor vikt att ett aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte riskerar att drabbas på det sätt som Riksdagens ombudsmän befarar.

När man överväger om en ordning som den nu föreslagna är godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt är det naturligtvis i första hand en sak som skulle kunna inge betänkligheter, nämligen att försändelsen överhuvudtaget aldrig når aktiebolagets adress. Detta kan i huvudsak bero på två faktorer. Fel adress kan vara angiven på försändelsen och även om rätt adress är angiven kan försändelsen komma på avvägar under postbehandlingen.

Avsikten är alltså att den handling som skall delges ett aktiebolag skall sändas till den postadress som är registrerad hos PRV i aktiebolagsregistret. Det kan naturligtvis förekomma att fel adress anges på delgivningsförsändelsen. Detta kan antingen bero på att den korrekta adressen inte finns i registret eller att den myndighet som skall delge handlingen av misstag anger en felaktig adress.

Konkursförvaltarkollegiernas förening anför i sitt remissvar att

förslaget bör utformas så att postförsändelsen skall sändas rekommenderad för att delgivning skall anses ha skett. Skillnaden gentemot i dag, då det krävs att någon behörig företrädare har kvitterat försändelsen, torde i sådant fall endast bli att myndigheten inte behöver efterforska vem som löst ut försändelsen. Ett problem vid delgivning med juridiska personer är ofta just att det är omöjligt att utläsa vem som hämtat en viss handling. Detta problem skulle kunna lösas om bestämmelserna får den utformning som Konkursförvaltarkollegiernas förening föreslår. Emellertid skulle det inte lösa problemet att handlingen överhuvudtaget inte hämtas ut. Den effektivitetsvinst som uppstår genom att handlingen inte behöver kvitteras är enligt regeringens mening ett av de väsentligaste momenten i promemorians förslag. Konkursförvaltarkollegiernas förenings förslag medför inte att denna effektivitetsvinst skulle uppnås. Regeringen anser därför att man bör söka andra möjligheter för att förvissa sig om att handlingen kommit fram till rätt adress.

Ett aktiebolag är skyldigt att från starten anmäla korrekt postadress till PRV och att genast anmäla eventuella ändringar av adressen. Bestämmelser om dessa skyldigheter finns i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för registrering

• Sida 33
•  Original

inom viss tid efter stiftelseurkundens undertecknande och anmälan skall enligt 2 § aktiebolagsförordningen innehålla bl.a. bolagets postadress. Om bolagets postadress ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast anmäla detta för registrering. Den som valt att driva sin verksamhet i aktiebolagsform måste anses ha godtagit att följa de regelsystem som gäller för aktiebolag. Det är mot bakgrund av dessa regler därför rimligt att ett aktiebolag självt får stå risken om det försummat att anmäla rätt adress. Ett seriöst skött aktiebolag kommer däremot att ha rätt adress registrerad. En god garanti för att även en från början feladresserad försändelse senare kan nå aktiebolaget får man också genom postbefordringsföretagens rutin att till avsändaren återställa försändelser där adressen inte är riktigt angiven, t.ex. med påteckningen ”Adressaten är okänd på angiven adress”. Om myndigheten får ett sådant bevis på att försändelsen inte kommit fram, skall adressaten självfallet inte anses delgiven. Härigenom undviker man rättsförluster för aktiebolaget, om myndigheten av någon anledning skulle ha angivit felaktig adress på försändelsen. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 9.

Mot den nu redovisade bakgrunden ser regeringen inget principiellt hinder mot att genomföra den föreslagna ordningen under förutsättning att det finns tillräckliga garantier för att handlingen kommer fram till adressaten i rätt tid. Med den utformning som förslaget fått i promemorian skulle det kunna tänkas finnas en viss risk för sådana icke önskvärda konsekvenser som Riksdagens ombudsmän befarar. Enligt regeringens mening är det dock möjligt att utforma bestämmelserna så att delgivning med aktiebolag kan hanteras på ett effektivt sätt samtidigt som de aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte skall riskera att drabbas av några oväntade och oskäliga konsekvenser. Hur bestämmelserna närmare skall utformas behandlas i det följande.

Enligt promemorian skall det nya delgivningssättet bara kunna användas vid delgivning med aktiebolag och inte med andra juridiska personer. De flesta av remissinstanserna instämmer i denna bedömning men några menar att möjligheten att använda det nya delgivningssättet även bör gälla beträffande vissa andra juridiska personer.

En viss registreringsskyldighet finns även för andra juridiska personer än aktiebolag. T.ex. har handelsbolag, ekonomiska föreningar och vissa ideella föreningar skyldighet att registrera uppgifter enligt handelsregisterlagen (1974:157). Enligt denna lag registeras emellertid också enskilda näringsidkare samt bolagsmän i enkla bolag som utövar näringsverksamhet. Dessa former av näringsverksamhet ligger typiskt sett nära handelsbolagen. I jämförelse med aktiebolagen kan de sägas ofta präglas av verksamhet som är av mindre omfattning eller mindre kontinuerligt slag. Det kan nog många gånger vara en

• Sida 34
•  Original

slump om ett bolag faktiskt bildas eller inte. Enligt gällande regler sker delgivning genom att handlingen överbringas till någon av de bolagsmän som får företräda bolaget. Bara den omständigheten att de enskilda personerna har bildat ett bolag bör enligt regeringens mening inte medföra att de behandlas strängare i delgivningshänseende. I ideella och ekonomiska föreningar kan inte heller generellt sett ställas så höga krav på den inre organisationen som i ett aktiebolag. Stiftelser är i vissa fall registrerade, se stiftelselagen (1994:1220). Man kan dock inte heller beträffande dessa juridiska personer generellt sett ställa så höga krav på den inre organisationen som i ett aktiebolag.

Regeringen delar därför den slutsats som redovisas i promemorian, nämligen att en reform, åtminstone i ett första steg, bör begränsas till aktiebolag. Till den kategori som skall kunna delges genom det nya förfarandet räknas inte bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag eftersom dessa inte utgör aktiebolag och inte heller registreras i aktiebolagsregistret. Om en senare utvärdering visar att det finns förutsättningar att utvidga möjligheterna till delgivning genom lösbrev till att gälla även andra juridiska personer än aktiebolag kommer regeringen att återkomma i denna fråga.

En lämplig term för det nya delgivningssättet är, som föreslås i promemorian, ”särskild delgivning med aktiebolag”. Så som konstaterats i promemorian kommer delgivningssättet att bli en variant av ordinär delgivning.

Det nya delgivningssättet är enligt promemorian avsett att tillämpas även när behörig registrerad ställföreträdare saknas.

Riksdagens ombudsmän har i sitt remissvar pekat på att ett

aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare är likvidationspliktigt enligt 13 kap. 4 a § aktiebolagslagen. Enligt Riksdagens ombudsmän kommer då ett delgivningsförfarande enligt förslaget att i vissa fall ske med en juridisk person som saknar processbehörighet och delgivningen därmed bli en ren proformaåtgärd, eftersom bolaget inte kan föra någon talan. Riksdagens ombudsmän har tillagt att den kritik som riktas mot förslaget i denna del också träffar den nuvarande regeln i 16 § tredje stycket delgivningslagen.

Regeringen är medveten om att det inte råder full överensstämmelse mellan den civilrättsliga lagstiftningen i aktiebolagslagen, som reglerar vem som har rätt att ingå rättshandlingar för ett bolag, och den processrättsliga lagstiftningen, som bl.a. reglerar genom vilka personer delgivning med ett aktiebolag kan ske. Den senare kretsen är vidare än den förra. Som Riksdagens ombudsmän påpekar är ett aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare likvidationspliktigt (13 kap. 4 a § aktiebolagslagen). Att ett aktiebolag saknar registrerad behörig företrädare behöver dock inte innebära att aktiebolaget faktiskt saknar behörig ställföreträdare. Även om någon ställföreträdare ännu inte

• Sida 35
•  Original

registrerats kan t.ex. en bolagsstämma nyligen ha hållits där ställföreträdare har utsetts. Därigenom kan likvidationsgrunden och den eventuella processobehörigheten vara undanröjda. Saknar ett bolag registrerad behörig företrädare finns dessutom redan i dag möjligheten att delge handlingen med bolagets samtliga aktieägare (se NJA II 1971 s. 27) eller, som Riksdagens ombudsmän påpekar, genom kungörelsedelgivning enligt 16 § tredje stycket delgivningslagen.

Enligt regeringens mening medför inte det faktum att en talan i vissa fall skulle kunna avvisas på grund av ett aktiebolags bristande processbehörighet att de föreslagna delgivningsbestämmelserna inte skulle kunna ha en funktion att fylla i andra fall. Nuvarande praxis vad gäller aktiebolags processbehörighet i dessa fall, är dessutom, som Lagrådet påpekar, motsägelsefull. Om exempelvis en tredskodom kan meddelas eller inte mot ett bolag som saknar behörig registrerad ställföreträdare blir således, som Lagrådet anför, en fråga för rättstillämpningen.

Riksdagens ombudsmäns synpunkter i detta avseende bör således inte hindra att de nya bestämmelserna införs och att de nuvarande möjligheterna till kungörelsedelgivning och om delgivning med aktieägare behålls.

• Sida 36
•  Original

Förutsättningar för att använda särskild

delgivning med aktiebolag

Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med en behörig ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms som utsiktslöst behövs dock inte något sådant inledande försök.

Det nya delgivningssättet skall bara få användas om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Något uttryckligt krav på att delgivningssättet bara får användas när det inte är olämpligt har dock inte angetts.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Företagarnas riksorganisation anser dock inte att det skall vara tillräckligt med ett delgivningsförsök utan anser att ordinarie ställföreträdare måste eftersökas även på annat sätt, medan Handens tingsrätt anser att något inledande delgivningsförsök inte alls skall behövas innan delgivning sker genom lösbrev. Handens tingsrätt har i stället förordat att ett kontrollmeddelande sänds efter det att delgivningsförsändelsen skickats (se avsnitt 8). Domstolsverket menar att det skulle innebära klara fördelar om det inledande delgivningsförsöket kunde slopas och att denna fråga bör utredas ytterligare.

Kammarrätten i Jönköping anser att särskild delgivning med aktiebolag inte skall få användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln i nuvarande ordning är att delgivning med annan juridisk person än staten sker genom att handlingen överbringas till någon som har rätt att, ensam eller tillsammans med annan, företräda den juridiska personen. Enligt promemorian bör det för det fall något avsteg skall göras från detta krävas något moment som innebär att en sådan företrädare inte ”omedelbart” har anträffats. Enligt promemorian bör därför något delgivningsförsök på vanligt sätt föregå en lösbrevsdelgivning.

Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget i denna del. Sveriges advokatsamfund anför att delgivningsförsöken inte blott bör ske pliktskyldigast utan att det bör krävas att myndigheten gör seriösa försök att delge behöriga företrädare för bolaget antingen på vederbörandes adresser, såsom de framgår av bolagets registreringsbevis, eller på sådana adresser som det eljest går att få fram genom folkbokföring, telefonkatalog eller på annat sätt. Även

Företagarnas riksorganisation anser att ordinarie

ställföreträdare måste eftersökas även på annat sätt än genom en försändelse med mottagningsbevis. Regeringen instämmer i vad som förs fram i promemorian, nämligen att det av

• Sida 37
•  Original

rättssäkerhetsskäl bör göras något inledande delgivningsförsök men att kraven på detta delgivningsförsök bör sättas lågt för att reformen inte skall förlora för mycket i effektivitet. Kravet bör lämpligen vara i nivå med vad som enligt andra stycket i 9 § delgivningslagen krävs för att få delge genom suppleant i stället för genom ordinarie ställföreträdare. Det skall alltså vara tillräckligt med ett försök såvitt avser varje delgivningsärende. Detta försök kan ske t.ex. genom att myndigheten skickar delgivningsförsändelsen med mottagningsbevis till bolaget eller att någon ordinarie företrädare söks på annat sätt. Försändelsen skall således kunna skickas till bolagets adress. Om myndigheten har kännedom om att någon företrädare inte brukar nås på denna adress men väl på någon annan adress bör naturligtvis försändelsen kunna skickas till den senare adressen. Huvudsaken är att delgivningsförsöket görs på ett ändamålsenligt sätt. Däremot skall några särskilda åtgärder för att efterforska alternativa adresser enligt regeringens mening inte behöva göras.

Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen finns en begränsning som innebär att det delgivningssättet inte skall användas när det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Som exempel brukar nämnas att det inte bör användas i semestertider. Kammarrätten i Jönköping anser att detta bör gälla även vid särskild delgivning med aktiebolag.

Enligt regeringens mening kan en ordning där särskild delgivning med aktiebolag bara skall användas när det inte är olämpligt ge ytterligare garantier för att bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen. Dessutom är det lämpligt från hanteringssynpunkt att de två olika möjligheterna att delge genom lösbrev får en likartad utformning. På samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen bör därför särskild delgivning med aktiebolag inte användas när det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Kontrollmeddelande

Regeringens förslag: När särskild delgivning med aktiebolag används skall, på samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen, ett kontrollmeddelande skickas till samma adress som själva delgivningshandlingen.

Promemorians förslag: Delgivningsförsändelsen skall skickas utan efterföljande kontrollmeddelande.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag. Handens tingsrätt förordar däremot att även ett kontrollmeddelande skickas.

Skälen för regeringens förslag: Det finns självfallet alltid en viss risk för att en försändelse felbehandlas och inte når rätt

• Sida 38
•  Original

adress. Om så sker är det förstås inte meningen att aktiebolaget skall anses delgivet, jfr avsnitt 9. Risken för sådan felbehandling är mycket liten i vårt land. Självfallet kan det dock inträffa att enstaka försändelser kommer på avvägar.

Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen skall alltid dubbla försändelser skickas ut. Först skall en delgivningsförsändelse skickas ut och minst en dag därefter ett kontrollmeddelande om att delgivningsförsändelsen har skickats ut. Enligt promemorian skall det vid särskild delgivning med aktiebolag vara tillräckligt att själva delgivningsförsändelsen skickas ut och något kontrollmeddelande skall inte behövas. Som skäl anförs bl.a. att särskild delgivning med aktiebolag nästan alltid skulle föregås av minst ett delgivningsförsök ”på vanligt sätt” med en ställföreträdare. De flesta har godtagit promemorians förslag. Några har dock varit tveksamma till om det systemet blir tillräckligt rättssäkert. Handens tingsrätt har förordat att något inledande delgivningsförsök inte skall behövas men att ett kontrollmeddelande alltid skall skickas ut.

Som vi framhållit i det föregående måste man ta hänsyn till rättssäkerhetsaspekten när man bedömer hur förslaget bör utformas och därmed om dubbla försändelser bör krävas eller inte. I det föregående har det visserligen slagits fast att särskild delgivning med aktiebolag som huvudregel skall föregås av ett delgivningsförsök med någon ordinarie ställföreträdare. Självfallet finns inget hinder mot att flera delgivningsförsök görs, t.ex. om myndigheten får kännedom om en alternativ adress. Men när försök bedöms som utsiktslösa skall myndigheten inte vara tvungen att ändå utföra något försök. Det kan därför förekomma att särskild delgivning med aktiebolag tillgrips utan något inledande delgivningsförsök. Om själva delgivningsförsändelsen skulle vara den enda försändelsen som skickades kan det inte uteslutas att denna faktiskt aldrig når aktiebolagets adress. Syftet med ett kontrollmeddelande är ju bl.a. att aktiebolaget skall få tillfälle att reagera om det inte fått den delgivningsförsändelse som omtalas i meddelandet. Därmed minskas risken för att en felaktigt angiven adress leder till hinder i postgången. Man får dubbla chanser att försändelser med inaktuell adress återställs till den myndighet som skickat ut försändelserna. Även om adressen är rätt angiven finns som tidigare konstaterats en viss risk för fel i posthanteringen. Denna risk torde bli i det närmaste obefintlig om man har dubbla försändelser. Frånsett allt detta kan meddelandet dessutom fungera som en påminnelse och som kompletterande information. Som nämnts tidigare gäller sådana regler vid förenklad delgivning.

Systemet med dubbla försändelser innebär visserligen ett visst merarbete för myndigheterna. De rutiner som utarbetats vid förenklad delgivning har dock i huvudsak fungerat väl och skulle kunna användas även vid den nu behandlade formen av

• Sida 39
•  Original

delgivning. Ett förfarande med dubbla försändelser är också förenat med kostnader, framförallt portokostnader. Även dagens system med upprepade utskick utan att något svar erhålls medför dock stora kostnader som kan undvikas om man inför den föreslagna ordningen för delgivning med aktiebolag.

Sammanfattningsvis anser regeringen att de krav på rättssäkerhet som kan ställas i detta sammanhang uppfylls om myndigheten förutom själva delgivningsförsändelsen också skall skicka ett kontrollmeddelande med upplysning om att delgivningsförsändelsen någon dag tidigare har skickats och att bolaget kommer att anses delgivet vid en viss tidpunkt.

Tidpunkten då aktiebolaget skall anses

delgivet

Regeringens förslag: Delgivning med aktiebolaget skall anses ha skett två veckor efter det att kontrollmeddelandet skickades ut om det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den registrerade postadressen.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga erinringar mot förslaget i promemorian. Sveriges advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation och Sveriges

Industriförbund anser dock att delgivning inte skall anses ha skett förrän efter fyra veckor från det delgivningsförsändelsen skickats ut.

Skälen för regeringens förslag: Det finns en viss risk för att en försändelse visserligen kommer fram till rätt adress men att adressaten ändå inte får del av den genast, t.ex. därför att en företrädare för aktiebolaget har semester eller är frånvarande under en längre tid av någon annan legitim anledning och därmed inte får del av försändelsen.

Promemorians lösning på detta är att aktiebolaget skall anses vara delgivet först efter en viss tid, nämligen två veckor efter det att delgivningsförsändelsen skickades. Flera remissinstanser, däribland Sveriges advokatsamfund,

Företagarnas riksorganisation och Sveriges Industriförbund

menar i sina remissvar att tiden måste sättas längre än två veckor för att seriösa aktiebolag inte skall utsättas för risk för rättsförlust.

Enligt regeringens uppfattning kan man kräva att ett seriöst skött aktiebolag utför någon form av kontroll av den post som anländer till bolaget åtminstone en gång var fjortonde dag. Dessutom har bolaget som regel redan tidigare, genom det

• Sida 40
•  Original

delgivningsförsök som normalt skall föregå det nu föreslagna delgivningssättet, fått kännedom om att bolaget är eftersökt. Ofta skickas en delgivningsförsändelse ut tillsammans med ett mottagningsbevis, ett s.k. vitt kort, som den sökte skall returnera till myndigheten. Som regel har den sökte ganska gott om tid på sig att returnera det vita kortet innan någon ytterligare åtgärd vidtas. Härtill kommer att det alltid ges en viss frist inom vilken den som delgetts har att reagera på. I t.ex. en stämning anges som regel att svaranden skall inkomma med yttrande inom ett visst antal veckor. Således har bolaget tid att reagera även om en företrädare skulle vara frånvarande under relativt lång tid. Den sammanlagda tiden som ett bolag skulle ha till sitt förfogande motsvarar därmed gott och väl den tid som remissinstanserna menar att seriösa aktiebolag behöver även om delgivning enligt det nya delgivningssättet skall anses ha skett efter två veckor efter det att kontrollmeddelandet avsänts. Det skall dessutom påpekas att, genom att ett kontrollmeddelande alltid skall skickas ut (se föregående avsnitt), blir tiden ytterligare någon eller några dagar längre än vad som följer av promemorians förslag.

Det finns visserligen fall då det inledande delgivningsförsöket skall kunna underlåtas. Enligt vad som sagts i det föregående får sådant delgivningsförsök underlåtas om det bedöms som utsiktslöst. I ett sådant fall är det dock knappast fråga om ett seriöst skött bolag.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser regeringen att det är tillräckligt att tidsrymden från utskick av kontrollmeddelandet till tidpunkt för delgivning bestäms till två veckor. En upplysning om när bolaget skall anses delgivet bör alltid lämnas i kontrollmeddelandet på samma sätt som i dag sker vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Ytterligare en garanti för att bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen får man genom att delgivningssättet inte skall användas när det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, se avsnitt 7.

På samma sätt som vid förenklad delgivning bör delgivning inte anses ha skett, om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, framstår som osannolikt att handlingen kommit fram till bolagets registrerade adress före tvåveckorsperiodens utgång. Det mest typiska exemplet på detta är förstås att delgivningshandlingen kommer i retur med påskrift av postbefordringsföretaget att adressaten är okänd på angiven adress.

Närmare om tillämpningsområdet för

särskild delgivning med aktiebolag

Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag

• Sida 41
•  Original

skall få användas för delgivning av alla slags handlingar. Endast myndigheter skall få använda det nya delgivningssättet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Jönköping menar dock att det föreslagna delgivningssättet inte bör användas vid delgivning av stämningsansök-ningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet inleds vid en myndighet. Svenska

Bankföreningen anser att även företag skall kunna använda sig av det nya delgivningssättet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt promemorian skall särskild delgivning med aktiebolag kunna användas för delgivning av alla slags handlingar, även sådana som inleder ett förfarande vid en myndighet. Kammarrätten i Jönköping anser att det nya delgivningssättet bör vara begränsat till handlingar i redan pågående ärenden. Riksdagens ombudsmän har motiverat sitt avstyrkande av förslaget bl.a. med hänvisning till att stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande inleds vid domstol skulle kunna delges genom det nya delgivningssättet.

När det gäller delgivning av andra handlingar än sådana som inleder ett mål eller ärende finns redan vissa möjligheter att delge genom lösbrev, nämligen förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Detta delgivningssätt kan i vissa fall användas även vid delgivning med ett aktiebolag. Behovet av en effektivare delgivning är däremot som störst vid delgivning av just sådana handlingar som inleder ett förfarande eftersom det ofta är i det skedet som mest arbete måste läggas ned på delgivning och då de flesta rättsförlusterna riskerar att uppstå om delgivning inte kan ske. Som vi framhållit i det föregående har förslaget om särskild delgivning med aktiebolag utformats så att aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt skall få del av de handlingar som delges bolaget och ha tid nog att reagera på eventuella förelägganden. Regeringen delar därför den uppfattning som förs fram i promemorian, nämligen att särskild delgivning med aktiebolag skall kunna användas för delgivning av alla slags handlingar.

I promemorian föreslås att det nya delgivningssättet bara skall få användas av myndigheter. Svenska Bankföreningen anser att även företag skall kunna använda sig av det nya delgivningssättet.

Det finns flera former av delgivning som är förbehållna myndigheter, t.ex. telefondelgivning enligt 3 § tredje stycket delgivningslagen och förenklad delgivning enligt 3 a § samma lag. Orsaken till att delgivningsformerna bara får användas av myndigheter är bl.a. behovet av kontroll, dokumentation och säkerhet. Regeringen ansluter sig därför till promemorians förslag att särskild delgivning med aktiebolag bara skall få

• Sida 42
•  Original

användas av myndigheter.

Kungörelsedelgivning

Regeringens förslag: Om ett aktiebolag saknar registrerad adress som kan användas för delgivning skall kungörelsedelgivning få användas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har i allmänhet inte några invändningar mot förslaget. Riksdagens ombudsmän, som avstyrker promemorians förslag i dess helhet, anför att kungörelsedelgivning i vart fall inte bör få användas vid delgivning med ett bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare.

Skälen för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning får enligt 16 § tredje stycket delgivningslagen användas om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar behörig registrerad företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa.

Om det visar sig att den registrerade postadressen inte existerar eller att den inte kan identifieras kan särskild delgivning med aktiebolag inte tillämpas. Samma sak gäller om adressen är inaktuell eller på något annat sätt felaktig eller om det någon gång skulle inträffa att ingen postadress alls finns registrerad. I sådana fall har bolaget felat genom att inte låta registrera en aktuell och användbar adress. I dessa fall bör därför alltid ett alternativt delgivningssätt kunna tillgripas. Något annat alternativ än kungörelsedelgivning är svårt att peka ut. Det skulle i och för sig kunna tänkas att man i dessa fall nöjde sig med att kungöra genom anslag i myndighetens lokal och inte lät huvudregeln om tidningsannonsering gälla. I promemorian föreslås dock att kungörelsedelgivning skall ske på samma sätt som enligt nuvarande 16 § tredje stycket delgivningslagen, dvs. normalt genom tidningsannonsering. Remissinstanserna har överlag tillstyrkt förslaget i denna del eller lämnat det utan erinran.

Riksdagens ombudsmän framför på denna punkt samma

kritik som mot särskild delgivning med aktiebolag som saknar behörig registrerad företrädare samt påpekar att kritiken även riktar sig mot den nuvarande bestämmelsen i 16 § tredje stycket delgivningslagen. Kritiken riktar sig alltså mot att delgivning överhuvudtaget skall vara möjlig med ett aktiebolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Frågeställningen har behandlats i avsnitt 6. Som vi redovisar där finns det enligt regeringens mening inte några hinder mot att införa de nya bestämmelserna om särskild delgivning med

• Sida 43
•  Original

aktiebolag eller att de nuvarande bestämmelserna behålls.

Enligt regeringens mening är det alltså lämpligt att komplettera bestämmelsen om särskild delgivning med aktiebolag med en bestämmelse om att kungörelsedelgivning skall kunna ske med ett aktiebolag som saknar registrerad adress. Som Riksskatteverket påpekar skall det vara fråga om ett bolag som saknar registrerad adress som faktiskt kan

användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket.

Ekonomiska konsekvenser

Den nya bestämmelsen om delgivning genom försändelser i lösbrev till aktiebolagens registrerade postadress kommer att minska behovet av att tillgripa dyrare och omständligare delgivningsmetoder som stämningsmannadelgivningar och kungörelseförfaranden. Det finns inte någon formell statistik om i vilken utsträckning delgivningsförsök med aktiebolag misslyckas eller hur ofta som kungörelsedelgivning eller stämningsmannadelgivning måste användas. Det är därför svårt att ange hur stora besparingar som förslaget medför. PRV uppger i sitt remissvar att verket vid delgivning i likvidationsärenden troligen skulle spara nästan en halv miljon kronor om året om förslaget genomförs. Kronofogdemyndigheternas kostnader för enbart stämningsmannadelgivningar uppgår till ca 70 miljoner kronor per år. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, som hanterar omkring en fjärdedel av kronofogdemyndigheternas samtliga ärenden, beräknar att de besparingar som förslaget skulle medföra för enbart den egna myndigheten skulle kunna uppgå till minst en miljon kronor per år. Domstolarnas kostnader för delgivning genom kungörelse och stämningsman uppgår till omkring 45 miljoner kronor per år. Även om en stor del av dessa kostnader avser delgivning med fysiska personer torde också kostnaderna för delgivning med aktiebolag uppgå till stora belopp. Redan dessa uppgifter visar att förslaget kommer att medföra betydande besparingar. Förslaget kommer också att medföra besparingar för andra myndigheter som t.ex. länsstyrelser, vissa förvaltningar i kommunerna och skattemyndigheterna. En uppskattning av den totala besparingen som förslaget kan medföra är svår att göra. I vart fall torde besparingarna klart överstiga fem miljoner kronor per år. Besparingseffekten uppstår i och med att lagändringarna träder i kraft, dvs. den 1 juli 1997.

Härutöver görs effektivitetsvinster genom att arbetsresurser frigörs på myndigheterna och stora samhällsekonomiska vinster genom att den som har ett rättmätigt krav mot ett aktiebolag kan få ett snabbare avgörande av sin sak.

• Sida 44
•  Original

Ikraftträdande

Lagändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 juli 1997. Några övergångsbestämmelser är inte påkallade. Det innebär att delgivningar som görs efter ikraftträdandet kan ske enligt de nya bestämmelserna även om det mål eller ärende i vilket delgivningen skall ske har inletts innan lagändringarna har trätt i kraft.

Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen

(1970:428)

3 §

I första stycket har till uppräkningen av de olika varianterna av ordinär delgivning lagts till särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket.

9 §

Ett nytt tredje stycke har införts. Stycket behandlar det nya delgivningssättet särskild delgivning med aktiebolag.

Förutsättningarna för att det nya delgivningssättet skall få användas är delvis desamma som vid delgivning med suppleant enligt andra stycket, dvs. ett misslyckat delgivningsförsök skall ha gjorts med någon behörig företrädare för bolaget såvida sådana försök inte bedöms som utsiktslösa.

Delgivning enligt tredje stycket sker således genom att delgivningsförsändelsen skickas till den adress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret hos PRV och, på samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3 a §, ett kontrollmeddelande skickas till samma adress minst en dag efter att själva delgivningsförsändelsen avsänts.

På samma sätt som gäller vid förenklad delgivning får delgivningssättet inte användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Förfarandet bör t.ex. inte användas vid delgivning med ett fåmansbolag under tid för vanlig sommarsemester.

Lagrådet har också pekat på

en annan situation då det kan vara olämpligt att använda detta förfarande. Det kan förekomma att ett aktiebolag visserligen har en registrerad postadress men att denna inte överensstämmer med bolagets faktiska adress. Om den delgivande myndigheten känner till att den registrerade adressen inte är användbar för delgivning, måste det enligt Lagrådets mening anses olämpligt att skicka delgivningshandlingen och kontrollmeddelandet till den registrerade adressen.

Regeringen instämmer i vad Lagrådet anfört. Eftersom

• Sida 45
•  Original

institutet särskild delgivning med aktiebolag då inte kan tillämpas får, som Lagrådet påpekar, kungörelsedelgivning enligt föreslagna 16 § andra stycket 4 i stället användas.

16 §

Paragrafen har delats upp i två stycken, där andra stycket har fyra punkter. Punkterna 1-3 motsvarar det tidigare innehållet. Vissa språkliga ändringar har dock gjorts.

I punkt 4 har en ny bestämmelse införts som behandlar förutsätt-ningarna för kungörelsedelgivning med aktiebolag. Bestämmelsen är avsedd att kunna tillämpas i alla fall då aktiebolaget saknar en registrerad adress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket. Kungörelsedelgivning får således ske om det inte finns någon registrerad adress för bolaget likaväl som när den registrerade adressen inte existerar eller är felaktig.

17 §

Paragrafen reglerar kungörelsedelgivning. Ändringarna är redaktionella.

19 §

Paragrafen behandlar när delgivning skall anses ha skett.

I en ny fjärde punkt i paragrafens tredje stycke anges när delgivning enligt 9 § tredje stycket skall anses ha skett, nämligen två veckor efter det att kontrollmeddelandet med upplysning om den ursprungliga delgivningshandlingen skickades med post.

Härifrån gäller dock, på samma sätt som vid förenklad delgivning, det undantaget att delgivning inte skall anses ha skett, om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som osannolikt att handlingen kommit fram till bolagets registrerade adress före tvåveckorsperiodens utgång. Det mest typiska exemplet på detta är förstås att delgivningshandlingen kommer i retur med påskrift av postbefordringsföretaget att adressaten är okänd på angiven adress. Det kan också vara så att endast meddelandet om delgivningsförsändelsen kommer i retur. Även i detta fall lär risken för att inte heller delgivningsförsändelsen kommit fram vara så stor att aktiebolaget normalt inte bör anses delgivet. Ett annat fall är att någon som företräder bolaget hör av sig med anledning av meddelandet och anmäler att bolaget inte fått själva delgivningsförsändelsen. En sådan anmälan skall naturligtvis också medföra att delgivning inte skall anses ha skett, under förutsättning att det inte finns tillräcklig anledning att anta att anmälaren lämnar oriktiga uppgifter i syfte att hålla bolaget undan delgivning.

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150)

• Sida 46
•  Original

om förvaltning av samfälligheter

9 §

Paragrafen handlar om delgivning med delägare i en samfällighet. Paragrafen har justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgivningslagen. Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgivningslagen, liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av undantagen i förevarande paragraf och skall således kunna användas vid delgivning i de nu aktuella fallen.

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om

fiskevårdsområden

Paragrafen handlar om delgivning med ägare av fiske. Paragrafen har justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgivningslagen. Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgivningslagen, liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av undantagen i förevarande paragraf och skall således kunna användas vid delgivning i de nu aktuella fallen.

• Sida 47
•  Original