Prop. 2004/05:122

Beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2005

Göran Persson

Ylva Johansson

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås införande av en ny lag om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade. Den föreslagna lagen innebär att den ersättning som enligt regeringsbeslut utbetalas till personer som antas ha skadats av läkemedelsubstansen talidomid (Neurosedyn och Noxodyn) inte skall beaktas vid beräkning av vissa inkomstprövade socialförsäkringsförmåner, studiestöd, kommunala bidrag och avgifter. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade.

2. Förslag till lag om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade

Regeringen har följande förslag till lagtext.

1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser för beräkning av neurosedynskadades inkomstprövade socialförsäkringsförmåner, studiestöd, kommunala bidrag och avgifter i vissa fall.

2 § För den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för fosterskador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn skall tillgångar uppgående till ett belopp om femhundratusen (500 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpningen av

1. 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

2. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

3. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

4. 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

5. 2 kap. 7 § och 4 kap. 14 §studiestödslagen (1999:1395),

6. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §socialtjänstlagen (2001:453), samt

7. 16 och 17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. _________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

3. Ärendet och dess beredning

I denna proposition avses med neurosedynskadade de personer som drabbats av fosterskador orsakade av de under åren 1959 – 1961 i Sverige försålda läkemedlen Neurosedyn och Noxodyn. Den verksamma substansen i dessa läkemedel var ämnet talidomid.

Representanter för de neurosedynskadade har i en skrivelse som inkom till Regeringskansliet den 28 november 2001 (dnr S2001/10752/HS) begärt att staten till var och en av de neurosedynskadade i Sverige skall utge ersättning med 3 622 kr per månad livet ut. Som grund för begäran har i huvudsak anförts att statens hantering vid godkännande av läkemedlet Neurosedyn varit bristfällig samt att det inte gjordes några kliniska prövningar eller djurförsök innan läkemedlet godkändes.

Med anledning av ovan nämnda skrivelse beslutade regeringen den 24 oktober 2002 att uppdra åt Justitiekanslern att granska berörda myndigheters handläggning av de skador som läkemedlen Neurosedyn och Noxodyn antas ha förorsakat. Uppdraget redovisades genom ett utlåtande som Justitiekanslern överlämnade till regeringen den 30 april 2003. I utlåtandet förordade Justitiekanslern att staten ex gratia till var och en av de nu levande neurosedynskadade i Sverige engångsvis skall utge 250 000 kr, att ersättningen skall vara fri från skatt och inte påverka övriga sociala förmåner.

I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1, utgiftsområde 9) meddelade regeringen sin avsikt att i huvudsak följa Justitiekanslerns förslag. Medel avsattes för utbetalning av ersättningen (utgiftsområde 9, anslag 13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall). Regeringen har även i budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 9, anslag 13.9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m.) avsatt ytterligare medel för utbetalning till de neurosedynskadade.

I enlighet med Justitiekanslerns förslag har Socialdepartementet i en departementspromemoria i oktober 2004 föreslagit att regeringen bör besluta om att utge ersättning till de neurosedynskadade i Sverige.

I promemorian föreslås också att bestämmelser om att ersättningen som regeringen ex gratia betalar till neurosedynskadade inte skall beaktas vid beräkningen av vissa inkomstprövade förmåner, bidrag och avgifter. Detta bör föras in i en ny lag. Förslaget att undanta ersättningen vid beräkningen av vissa förmåner, bidrag och avgifter har sin grund i Justitiekanslerns utlåtande. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.

Promemorian har beretts med Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Värmlands län, Länsrätten i Norrbottens län, Justitiekanslern, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Skatteverket, Föreningen för de Neurosedynskadade och Personskadereglering. Yttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr S2001/10752/HS).

Lagrådet

Den föreslagna lagen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande egentligen skall inhämtas. Regeringen beslutade att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget till lag (1999:857) om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall. Lagrådets yttrande beaktades

till fullo vid den slutliga utformningen av lagen. Med hänsyn till att den nu föreslagna lagen om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade både innehållsmässigt och i fråga om formuleringar i stort följer den ovan nämnda lagen skulle Lagrådets hörande sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4. Neurosedynersättningens effekter på förmåner, bidrag och avgifter

Regeringens förslag: För den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för fosterskador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn skall tillgångar uppgående till ett belopp om femhundratusen (500 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner, studiestöd, kommunala bidrag och avgifter i vissa fall. Förslaget införs i en ny lag om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade.

Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag. I promemorian berörs inte frågan om ersättningen skall undantas från förmögenhetsberäkning vid tillämpning av studiestödslagen.

Remissinstanserna: Alla remissinstanserna som har berört förslaget tillstyrker eller har inget att erinra mot det. Kammarrätten i Jönköping ifrågasätter om lagen inte bör utvidgas till att omfatta även studiesociala förmåner och återbetalning enlig studiestödslagen.

Skälen för regeringens förslag

Enligt ett särskilt regeringsbeslut kommer personer som skadats av läkemedelssubstansen talidomid (Neurosedyn och Noxodyn) att kunna ansöka om ersättning ex gratia av staten. Ersättningen, som kommer att vara skattefri, skall uppgå till 500 000 kronor. Om den som får ersättning uppbär socialförsäkringsförmåner, studiestöd, ekonomiskt bistånd eller betalar en inkomstrelaterad kommunal avgift, kan ersättningen enligt nuvarande regler komma att påverka storleken på förmånen, bidraget eller avgiften.

Idag är det känt att det är cirka 100 personer som kan komma i fråga för ersättningen. Vid det kunskapscenter på riksnivå för barn och vuxna med multipla extremitetsskador (EX-Center) som finns vid Röda Korsets sjukhus i Stockholm, pågår för närvarande utredningar om ytterligare cirka 50 misstänkta fall av neurosedynskador. Antalet personer som slutligen kommer att kunna få ersättning kan därför bli något fler än 100. Ersättningen till de neurosedynskadade kommer emellertid att beröra en till antalet högst begränsad personkrets. Det har inte gjorts någon utredning av hur många i den aktuella gruppen som uppbär olika former

av sociala försäkringsförmåner eller betalar kommunala avgifter bland de ersättningsberättigade.

När det gäller frågan vilka socialförsäkringsförmåner som ersättningen kan komma att påverka, görs dock bedömningen att ersättningen kan ha verkan på inkomstberäkning vid tillämpningen av bestämmelser om försörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg till pensionärer, underhållsstöd, äldreförsörjningsstöd, bilstöd till handikappade i form av anskaffningsbidrag samt studiehjälp i form av extra tillägg och vid återbetalning av studielån enligt studiestödslagen (1999:1395). Nedan följer en redovisning av ovan nämnda förmåner, bidrag och stöd.

Ekonomiskt bistånd

Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas av socialnämnden till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Bistånden skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Vid bedömningen av om bistånd skall lämnas beaktas bl.a. sökandens ekonomiska tillgångar.

Bostadsbidrag

Bostadsbidrag lämnas enligt 1 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag till barnfamiljer med hemmavarande barn samt ungdomar utan barn i form av bidrag för bostadskostnaden och till barnfamiljer som ett särskilt bidrag för antalet hemmavarande barn. Bostadsbidraget är behovsprövat. Vid inkomstprövningen tas, enligt 5 §, hänsyn till familjens samlade förmögenhet. Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15 procent av den del av familjens sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kr.

Bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg till pensionärer skiljer sig i förhållande till bostadsbidrag genom att de är individinriktade bostadsstöd av grundskyddskaraktär medan bostadsbidrag är ett hushållsinriktat bostadsstöd av högkostnadsskyddskaraktär (se propositionen Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. [prop. 2000/01:140] s. 26 och 30 f). Förmånerna är behovsprövade och i huvudsak gäller samma inkomstprövningsregler för de två bostadstilläggen. Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall enligt 16 och 17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kr för ensamstående och 200 000 kr för makar.

Underhållsstöd

Underhållsstöd lämnas enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd med 1 173 kr per barn och månad till den förälder som barnen bor hos och syftar bl.a. till att barn skall garanteras en rimlig ekonomisk standard.

Den bidragsskyldige föräldern skall – utom vid utfyllnadsbidrag – betala tillbaka underhållsstödet till staten. Enligt 26 § andra punkten lagen om underhållsstöd skall, vid beräkning av den återbetalningsgrundande inkomsten, ett belopp motsvarande en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kr läggas till inkomsten.

Äldreförsörjningsstöd och bilstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd garanterar alla som fyllt 65 år och som bor i Sverige en viss skälig levnadsnivå. Stödet är helt behovsprövat och förmögenheten beaktas vid inkomstberäkningen. Reglerna för beräkning av förmögenhet och förmögenhetens betydelse för inkomstens storlek överensstämmer med vad som gäller för bostadstillägg till pensionärer. Enligt 7 § lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd skall den stödberättigades inkomster beräknas enligt 21 § första stycket lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Detta innebär bl.a. att 16 § i sistnämnda lag skall tillämpas vid inkomstberäkning som avser äldreförsörjningsstöd.

Även vid inkomstprövning för bilstöd i form av anskaffningsbidrag enligt förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade tillämpas bl.a. 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Genom att ersättningsbeloppet till de neurosedynskadade undantas vid tillämpningen av 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. i den nu föreslagna lagen kommer ersättningen inte heller att påverka inkomstprövning som avser bilstöd eller äldreförsörjningsstöd.

Kommunala bidrag och avgifter

De kommunala bidrag och avgifter som kan komma att påverkas för den som är ersättningsberättigad är avgifter enligt 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), avgifter inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och avgifter enligt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).

De kommunala avgifterna kan komma att höjas för de neurosedynskadade som får ersättningen. Kommunerna har stora friheter att själva bestämma nivån på avgifter för bl.a. bostäder för funktionshindrade. Enda begränsningen i lag är att avgifterna inte får överstiga kommunens självkostnader samt att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Avgifter för hemtjänst och dagverksamhet enligt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen får dock, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen, per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet. Avgifter för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen får per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. Den enskildes avgifter får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader.

Studiestöd Prop. 2004/05:122

I fråga om studiestöd har eventuell förmögenhet betydelse bl.a. när en person ansöker om studiehjälp. Studiehjälp består enligt 2 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395) av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Av de tre bidragen behovsprövas det extra tillägget gentemot ett ekonomiskt underlag. Av 2 kap. 10 § studiestödsförordningen (2000:655) framgår att det ekonomiska underlaget utgörs av summan av den studerandes och hans eller hennes föräldrars beräknade inkomster och en femtedel av den del av den studerades och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger 75 000 kronor. Med förmögenhet avses enligt 2 kap. 11 § studiestödsförordningen skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Enligt 2 kap. 3 § studiestödslagen lämnas studiehjälp till och med det första kalenderhalvåret det år den studerande fyller 20 år. De personer som har neurosedynskador är betydligt äldre än 20 år kan således inte bli aktuella för studiehjälp. Deras barn kan emellertid vara i behov av studiehjälp i form av extra tillägg. I denna situation beaktas föräldrarnas förmögenhet. Eventuell förmögenhet kan vidare påverka återbetalningen av studiestöd. Enligt 4 kap. 7 § studiestödslagen framräknas varje kalenderår ett visst belopp som skall återbetalas, det så kallade årsbeloppet. Av 4 kap. 8 § studiestödslagen följer att årsbeloppet beräknas med beaktande av bl.a. skuldens storlek vid ingången av kalenderåret, minskad med tidigare års obetalda årsbelopp, ränta och den återstående återbetalningstiden. Efter ansökan av låntagaren får årsbeloppet sättas ned. Enligt 4 kap. 14 § studiestödslagen får årsbeloppet sättas ned till fem procent av låntagarens inkomst. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av låntagarens överskott i inkomstslaget tjänst, näringsverksamhet och kapital under betalningsåret. Detta gäller dock endast till och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år. Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet sättas ned till sju procent av den angivna inkomsten. Dessutom skall enligt 4 kap. 3 § studiestödsförordningen tillägg för förmögenhet göras till den inkomst som anges i 4 kap. 14 § första stycket studiemedelslagen. Tillägget är 20 procent av den förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp, avrundat nedåt till tiotusental kronor.

Övrigt

I likhet med vad som gäller den ersättning som utgått till de personer som steriliserats mot sin vilja innebär lagförslaget att ett belopp som motsvarar den ersättning som de neurosedynskadade uppbär från regeringen kommer att undantas vid de förmögenhetsrelaterade beräkningar som anges i lagen under de skadades livstid oavsett om pengarna från regeringen faktiskt finns kvar eller inte. Vidare bör framhållas att eventuell avkastning på ersättningsbeloppet inte är undantagen vid beräkningen av förmåner, bidrag och avgifter.

Hänvisningar till S4

  • Prop. 2004/05:122: Avsnitt 8

5. Hänvisning i andra lagar

Regeringens bedömning: Det bör inte införas upplysningstext i de lagrum som räknas upp i 2 § om att lagen om beräkning av inkomstbeprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade skall beaktas.

Promemorian: I promemorian berörs inte frågan om upplysningstext skall införas i de lagrum som räknas upp i 2 § om att lagen om beräkning av inkomstbeprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade skall beaktas.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter i denna del. Riksförsäkringsverket anser att den föreslagna lagen föranleder tillägg eller ändringar i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl, lagen om underhållsstöd och lagen om bostadsbidrag. Riksförsäkringsverket anför som skäl till förslaget bl.a. att den nu aktuella regleringen i vissa avseenden liknar den som gäller för ersättning till steriliserade enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall. I den nu nämnda lagen föreskrivs att för den som fått ersättning enligt den lagen skall tillgångar upp till ett belopp om 175 000 kr anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av 16 och 17 §§ lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. eller vid tillämpningen av 5 § lagen om bostadsbidrag. I 16 § tredje stycket lagen om bostadstillägg finns en bestämmelse med en hänvisning till att det i lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall, finns bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som fått ersättning enligt den lagen. Riksförsäkringsverket anser att det är lämpligt att välja samma konstruktion när det gäller det föreslagna undantaget vid inkomstberäkning avseende ersättning till neurosedynskadade. En hänvisning i berörda lagar kan också motiveras utifrån att lagstiftningen blir mer överskådlig och förutsättningarna för en rättssäker tillämpning därmed ökar. Även Länsrätten i Värmlands län föreslår, för att undvika felaktiga beslut i bidragshandläggningen, att det i anslutning till respektive lagrum som räknas upp i 2 § eventuellt bör införas en hänvisning till att ersättning till neurosedynskadade inte skall beaktas vid den ekonomiska beräkningen. Länsrätten i Värmlands län anför emellertid att ersättningen å andra sidan rör ett begränsat antal personer, vilket kan tala emot att belasta lagtexten med ytterligare uppgifter.

Skälen för regeringens bedömning: Med hänsyn till att ersättningen till de neurosedynskadade kommer att utges till ett mycket begränsat antal personer kommer den föreslagna lagen sannolikt att tillämpas relativt sällan. Att belasta texten i berörda lagrum, såsom lagen om underhållsstöd och studiestödslagen, med en upplysningsparagaraf om att lagen om beräkning av inkomstbeprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade skall beaktas bedöms obehövligt.

6. Konsekvenser för inkomstbeskattningen

Regeringens bedömning: Ersättningen till de neurosedynskadade är inkomstskattebefriad utan särskild lagreglering.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Skatteverket och Länsrätten i Värmlands län instämmer i promemorians bedömning att den föreslagna ersättningen till neurosedynskadade är inkomstskattefri redan enligt nuvarande regler.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 1 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall fysiska personer betala kommunal och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget tjänst. En grundläggande förutsättning för att en inkomst skall beskattas i inkomstslaget tjänst är dock att inkomsten har sitt ursprung i någon inkomstgivande verksamhet. Syftet med den aktuella engångsersättningen är att ge de neurosedynskadade upprättelse och viss kompensation för lidande. Ersättningen utgör inte till någon del kompensation för skador av ekonomisk natur och kan inte anses härröra från någon inkomstgivande verksamhet av vare sig tillfällig eller varaktig natur. Ersättningen bör lämpligen i beskattningssammanhang snarast motsvara ett ideellt skadestånd. Enligt skatterättsliga principer är ideellt skadestånd undantaget från beskattning.

7. Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget är inte förknippat med några kostnadsökningar för samhället.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har lämnat några synpunkter i denna del.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

8. Författningskommentarer

Förslag till lag om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade

1 §

I paragrafen anges att det i lagen finns bestämmelser som skall tillämpas vid beräkning av neurosedynskadades inkomstprövade socialförsäkringsförmåner, inkomstprövade studiestöd och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter i vissa fall.

2 §

Den föreslagna bestämmelsen innebär att den ersättning som enligt regeringsbeslut utbetalats till personer som antas ha skadats av läkemedelsubstansen talidomid (Neurosedyn och Noxodyn) inte skall beaktas vid beräkning av vissa i paragrafen uppräknade inkomstprövade socialförsäkringsförmåner, inkomstprövade studiestöd, inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.

Hänvisningar till S8

Lagförslag i promemorian Ersättning till de neurosedynskadade i Sverige

Förslag till lag om beräkning av neurosedynskadades inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser för beräkning av neurosedynskadades inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter i vissa fall.

2 § För den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för fosterskador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn skall tillgångar uppgående till ett belopp om femhundratusen (500 000) kr anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpningen av

1. 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

2. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §socialtjänstlagen (2001:453),

3. 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

4. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

5. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt

6. 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

3 § Anmälan enligt 24 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall inte göras på grund av ersättning som avses i 2 §. _________________

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2005

Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Nykvist, Andnor, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan

Föredragande: statsrådet Y. Johansson

Regeringen beslutar proposition 2004/05:122 Beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade