Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den konvention (anslutningskonventionen) varigenom de tio nya medlemsstaterna i Europeiska unionen ansluter sig till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen) och antar en lag om ändring i lagen (1999:1211) om denna konvention.

Vidare föreslås att avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster sägs upp samt att förordningen (1979:26) om detta avtal upphävs. Avsikten är att avtalet skall upphöra att gälla den 1 januari 2007.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner konventionen av den 8 december 2004 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (avsnitt 4),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap,

3. godkänner att avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster sägs upp (avsnitt 5),

4. antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1979:26) om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap, ändrad dels genom konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till nämnda konvention, dels genom protokollet den 25 maj 1999 om ändring av nämnda konvention, skall gälla som lag här i landet. Den svenska texten till konventionen av den 23 juli 1990 i dess nuvarande lydelse framgår av bilaga till denna lag.

Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap

2

, ändrad dels genom

konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till nämnda konvention

3

, dels

genom protokollet den 25 maj 1999 om ändring av nämnda konvention

4

, dels genom kon-

ventionen av den 8 december 2004 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till nämnda konvention

5

, skall

gälla som lag här i landet. Den svenska texten till konventionen av den 23 juli 1990 i dess nuvarande lydelse framgår av bilaga till denna lag.

1

Senaste lydelse 2003:760.

2

EGT L 225, 20.8.1990, s. 10 (Celex 41990A0436).

3

EGT C 26, 31.1.1996, s. 1 (Celex 41996A0331(01)).

4

EGT C 202, 16.7.1999, s. 1 (Celex 41999A0716(01)).

5

EUT C160, 30.6.2005, s. 1 (Celex C2005/160/01).

• Sida 5
•  Original

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

• Sida 6
•  Original

Prop. 2005/06:94 Bilaga

Konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap

De höga avtalsslutande parterna i fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen, – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

har enats om följande.

Kapitel 1

Konventionens tillämpningsområde

Artikel 1

1. Denna konvention skall tillämpas i de fall då inkomst som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat även ingår eller sannolikt kommer att ingå i den skattepliktiga inkomst som förvärvas av ett företag i en annan avtalsslutande stat på grund av att de principer som anges i artikel 4 och som tillämpas direkt eller genom motsvarande bestämmelser i den berörda statens lagstiftning inte följs.

2. Vid tillämpningen av denna konvention skall ett fast driftställe som ett företag i en avtalsslutande stat har i en annan avtalsslutande stat anses som ett företag i den stat där det är beläget.

3. Punkt 1 tillämpas även i fall då något av de berörda företagen redovisar förlust i stället för vinst.

Artikel 2

1. Denna konvention skall tillämpas på inkomstskatter. 2.

1

De för närvarande utgående skatter, på vilka konventionen skall

tillämpas, är särskilt:

a) I Belgien: – impôt des personnes physiques/personenbelasting, – impôts des sociétés/vennootschapsbelasting, – impôts des personnes morales/rechtspersonenbelasting, – impôts des non-résidents/belasting der niet-verblijfhouders, – taxe communale et taxe d'agglomération additionnelles à l'impôt des personnes physiques/aanvullende gemeentebelasting en agglome ratiebelasting op de personenbelasting.

b) I Republiken Tjeckien: – daň z příjmů fyzických osob, – daň z příjmů právnických osob.

c) I Danmark: – indkomstskat til staten, – den kommunale indkomstskat, – den amtskommunale indkomstskat.

1

Artikel 2.2 har erhållit denna lydelse genom konventionen den 8 december 2004.

• Sida 7
•  Original

d) I Förbundsrepubliken Tyskland: Prop. 2005/06:94 – Einkommensteuer, – Körperschaftsteuer, – Gewerbesteuer, i den utsträckning som denna skatt grundas på inkomst av handel.

e) I Republiken Estland: – tulumaks.

f) I Grekland: – foros eisodimatos fysikon prosopon, – foros eisodimatos nomikon prosopon, – eisfora yper ton epicheiriseon ydrefsis kai apochetefsis.

g) I Spanien: – Impuesto sobre la Renta de las Personas Físicas, – Impuesto sobre Sociedades, – Impuesto sobre la Renta de no Residentes.

h) I Frankrike: – impôt sur le revenu, – impôt sur les sociétés.

i) I Irland: – Income tax, – Corporation tax.

j) I Italien: – imposta sul reddito delle persone fisiche, – imposta sul reddito delle società, – imposta regionale sulle attività produttive.

k) I Republiken Cypern: – Φόρος Εισοδήµατος, – Έκτακτη Εισφορά για την Άµυνα της ∆ηµοκρατίας.

l) I Republiken Lettland: – uzņēmumu ienākuma nodoklis, – iedzīvotāju ienākuma nodoklis.

m) I Republiken Litauen: – Gyventojų pajamų mokestis, – Pelno mokestis.

n) I Luxemburg: – impôt sur le revenu des personnes physiques, – impôt sur le revenu des collectivités, – impôt commercial dans la mesure où cet impôt est assis sur les bénéfices d'exploitation.

o) I Republiken Ungern: – személyi jövedelemadó, – társasági adó, – osztalékadó.

p) I Republiken Malta: – taxxa fuq 1– income.

q) I Nederländerna: – inkomstenbelasting, – vennootschapsbelasting.

r) I Österrike: – Einkommensteuer,

– Körperschaftsteuer.

• Sida 8
•  Original

Prop. 2005/06:94 s) I Republiken Polen: – podatek dochodowy od osób fizycznych, – podatek dochodowy od osób prawnych.

t) I Portugal: – imposto sobre o rendimento das pessoas singulares, – imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas, – decrama para os municipios sobre o imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas.

u) I Republiken Slovenien: – dohodnina, – davek od dobička pravnih oseb.

v) I Republiken Slovakien: – daň z príjmov právnických osôb, – daň z príjmov fyzických osôb.

w) I Finland: – valtion tuloverot/de statliga inkomstskatterna, – yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund, – kunnallisvero/kommunalskatten, – kirkollisvero/kyrkoskatten, – korkotulon lähdevero/källskatten å ränteinkomst, – rajoitetusti verovelvollisen lähdevero/källskatten för begränsat skattskyldig.

x) I Sverige: – statlig inkomstskatt, – kupongskatt, – kommunal inkomstskatt.

y) I Förenade kungariket: – income tax, – corporation tax.

3. Konventionen tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av konventionen påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

Kapitel 2

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1 Definitioner

Artikel 3

1.

1

Vid tillämpningen av denna konvention avses med uttrycket

behörig myndighet följande:

– I Belgien: Le ministre des finances eller hans befullmäktigade ombud, De Minister van Financiën eller hans befullmäktigade ombud.

1

Artikel 3.1 har erhållit denna lydelse genom konventionen den 8 december 2004.

• Sida 9
•  Original

– I Republiken Tjeckien: Prop. 2005/06:94 Ministr financí eller hans befullmäktigade ombud. – I Danmark: Skatteministern eller hans befullmäktigade ombud. – I Förbundsrepubliken Tyskland: Der Bundesminister der Finanzen eller hans befullmäktigade ombud. – I Republiken Estland: Rahandusminister eller hans befullmäktigade ombud. – I Grekland: O Ypoyrgos ton Oikonomikon eller hans befullmäktigade ombud. – I Spanien: El Ministro de Economía eller hans befullmäktigade ombud. – I Frankrike: Le ministre chargé du budget eller hans befullmäktigade ombud. – I Irland: The Revenue Commissioners eller deras befullmäktigade ombud. – I Italien: Il Capo del Dipartimento per le Politiche Fiscali eller hans befullmäktigade ombud.

– I Republiken Cypern: Ο Υπουργός Οικονοµικών eller hans befullmäktigade ombud. – I Republiken Lettland: Valsts ieņēmumu dienests. – I Republiken Litauen: Finansu ministras eller hans befullmäktigade ombud. – I Luxemburg: Le ministre des finances eller hans befullmäktigade ombud. – I Republiken Ungern: a pénzügyminiszter eller hans befullmäktigade ombud. – I Republiken Malta: il-Ministru responsabbli għall-finanzi eller hans befullmäktigade ombud.

– I Nederländerna: De Minister van Financiën eller hans befullmäktigade ombud. – I Österrike: Der Bundesminister für Finanzen eller en befullmäktigad företrädare. – I Republiken Polen: Minister Finansów eller hans befullmäktigade ombud. – I Portugal: O Ministro das Finanças eller hans befullmäktigade ombud. – I Republiken Slovenien: Ministrstvo za finance eller hans befullmäktigade ombud. – I Republiken Slovakien: Minister financií eller hans befullmäktigade ombud. – I Finland: Valtiovarainministeriö eller dettas befullmäktigade ombud, Finansministeriet eller dettas befullmäktigade ombud. – I Sverige: Finansministern eller dennes befullmäktigade ombud. – I Förenade kungariket:

• Sida 10
•  Original

The Commissioners of Inland Revenue eller deras befullmäktigade ombud.

2. Såvida inte sammanhanget föranleder annat skall varje uttryck som inte definierats i konventionen ha den betydelse som uttrycket har i det avtal om undvikande av dubbelbeskattning som de berörda staterna har ingått.

Avsnitt 2 Principer som tillämpas vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap och vid bestämmandet av inkomst hänförlig till fasta driftställen

Artikel 4

Vid tillämpningen av denna konvention skall följande principer tillämpas:

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i en annan avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i en annan avtalsslutande stat eller äger del i båda dessa företags kapital iakttas följande:

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. Om ett företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i en annan avtalsslutande stat från ett där beläget fast driftställe, hänförs till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

Artikel 5

Om en avtalsslutande stat avser att justera ett företags inkomst i enlighet med de principer som anges i artikel 4, skall den i god tid meddela företaget om detta och ge företaget tillfälle att underrätta det andra företaget så att det i sin tur kan underrätta den andra avtalsslutande staten.

Den avtalsslutande stat som lämnar ett sådant meddelande skall emellertid inte förhindras att genomföra den planerade justeringen.

Om båda företagen och den andra avtalsslutande staten godtar justeringen efter att ha blivit underrättade skall artiklarna 6 och 7 inte tillämpas.

• Sida 11
•  Original

Avsnitt 3 Prop. 2005/06:94 Ömsesidig överenskommelse och skiljemannaförfarande

Artikel 6

1. Om i ett fall där denna konvention skall tillämpas ett företag anser att de principer som anges i artikel 4 inte har iakttagits kan företaget, utan att detta påverkar företagets rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i de avtalsslutande staternas interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där företaget eller dess fasta driftställe är beläget. Saken skall läggas fram inom tre år efter den första anmälan av den åtgärd som medför eller sannolikt kan medföra dubbelbeskattning enligt artikel 1. Företaget skall samtidigt till den behöriga myndigheten uppge vilka andra avtalsslutande stater som kan vara berörda av ärendet. Den behöriga myndigheten skall utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i dessa andra avtalsslutande stater.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa saken genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i någon annan berörd avtalsslutande stat, i syfte att undanröja dubbelbeskattning i enlighet med de principer som anges i artikel 4. Överenskommelse som träffas genomförs utan hinder av tidsgränser i de berörda avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

Artikel 7

1. Om de berörda behöriga myndigheterna inte lyckas uppnå en uppgörelse för att undanröja den dubbelbeskattning till vilken hänvisning sker i artikel 6 inom två år från den dag fallet för första gången lades fram för den ena behöriga myndigheten, skall en rådgivande kommitté inrättas som får i uppdrag att yttra sig i dubbelbeskattningsfrågan. Företagen kan använda de rättsmedel som finns enligt de berörda avtalsslutande staternas interna lagstiftning. Om saken emellertid har hänvisats till domstol börjar tvåårsfristen enligt första stycket att löpa från den dag då domen i högsta instans meddelades.

2. Utan hinder av att saken lagts fram för den rådgivande kommittén, får en avtalsslutande stat inleda eller fullfölja vidtagna rättsliga åtgärder eller administrativa förfaranden i fallet i fråga.

3. Om den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat enligt den interna lagstiftningen inte kan avvika från ett beslut av sina rättsliga organ, skall punkt 1 endast tillämpas om företaget i intressegemenskap i denna stat har låtit tiden för överklagande löpa ut eller återkallat överklagandet före beslutet. Denna punkt är inte tillämplig på överklaganden som gäller andra förhållanden än dem som avses i artikel 6.

4. De behöriga myndigheterna kan i samråd med de berörda företagen i intressegemenskap komma överens om att bortse från de tidsfrister som anges under punkt 1.

5. Om bestämmelserna i punkterna 1–4 inte tillämpas, skall de rättigheter som varje företag i intressegemenskap har enligt artikel 6 förbli oinskränkta.

• Sida 12
•  Original

Prop. 2005/06:94 Artikel 8

1. Den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat är inte skyldig att inleda ett förfarande om ömsesidig överenskommelse eller att inrätta en rådgivande kommitté som avses i artikel 7, om det till följd av ett rättsligt eller administrativt förfarande slutgiltigt fastslås att ett av de berörda företagen kan komma att träffas av allvarliga påföljder på grund av handlingar som medför justering av inkomst enligt artikel 4.

2. Om ett rättsligt eller administrativt förfarande för att avgöra om ett av de berörda företagen genom handlingar som medför justering av inkomst enligt artikel 4 kan komma att träffas av allvarliga påföljder pågår samtidigt med ett av de förfaranden som avses i artiklarna 6 och 7 kan de behöriga myndigheterna skjuta upp dessa senare förfaranden tills det rättsliga eller administrativa förfarandet är avslutat.

Artikel 9

1. Den rådgivande kommitté som avses i artikel 7.1 skall, förutom ordföranden, bestå av – två företrädare för varje berörd behörig myndighet. Antalet kan dock i samråd med de behöriga myndigheterna begränsas till en, – ett jämnt antal oberoende personer som enhälligt utses av de berörda behöriga myndigheterna bland de personer som förekommer i förteckningen enligt punkt 4, eller, i annat fall, genom lottning.

2. När de oberoende personerna utses skall samtidigt en suppleant utses för var och en av dem i enlighet med reglerna för utseende av de oberoende personerna för det fall de oberoende personerna skulle vara förhindrade att utöva sina åligganden.

3. Vid lottning kan varje behörig myndighet motsätta sig att en oberoende person utses under sådana omständigheter som i förväg överenskommits mellan de behöriga myndigheterna samt i någon av följande situationer: – när personen i fråga är anställd hos någon av de berörda skatteförvaltningarna eller utför uppgifter för någon av dessa förvaltningars räkning, – när personen i fråga är eller har varit innehavare av en betydande ägarandel i samtliga eller något av företagen i intressegemenskap eller är eller har varit anställd eller rådgivare i samtliga eller något av dessa företag, – när personen i fråga inte ger tillräckliga garantier för att vara opartisk vid avgörandet av det eller de spörsmål det gäller.

4. Det skall upprättas en förteckning över personer som skall bestå av alla oberoende personer som är utsedda av de avtalsslutande staterna. Varje avtalsslutande stat skall därför utse fem personer och underrätta generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd om detta. Dessa personer skall vara medborgare i en avtalsslutande stat och vara bosatta i konventionens territoriella tillämpningsområde. De skall vara sakkunniga och oberoende.

De avtalsslutande staterna kan göra ändringar i förteckningen enligt första stycket. I detta fall skall meddelande om ändringarna utan dröjsmål ske till Europeiska gemenskapernas råd.

• Sida 13
•  Original

5. De företrädare och oberoende personer som utses enligt punkt 1 väljer en ordförande från den förteckning som avses i punkt 4, utan att det påverkar varje berörd behörig myndighets rätt att motsätta sig att den sålunda valda oberoende personen utses i något av de fall som avses i punkt 3.

Ordföranden skall inneha de kvalifikationer som krävs för att inneha det högsta domarämbetet i sitt hemland eller vara en erkänt duglig praktiserande jurist.

6. Ledamöterna i rådgivande kommittén skall ha tystnadsplikt vad gäller de förhållanden som kommer till deras kännedom genom förfarandet. De avtalsslutande staterna skall anta alla nödvändiga bestämmelser för att bestraffa varje brott mot tystnadsplikten. De skall informera Europeiska gemenskapernas kommission om de åtgärder som vidtagits. Europeiska gemenskapernas kommission skall informera övriga avtalsslutande stater.

7. De avtalsslutande staterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rådgivande kommittén skall kunna sammanträda utan dröjsmål när ärenden hänskjutits till den.

Artikel 10

1. Såvitt avser det förfarande som avses i artikel 7 kan de berörda företagen i intressegemenskap till rådgivande kommittén lämna alla upplysningar och allt bevismaterial eller alla handlingar som enligt deras uppfattning sannolikt kan komma till användning för att fatta ett beslut. Företagen och de behöriga myndigheterna i de berörda avtalsslutande staterna skall efterkomma varje begäran från rådgivande kommittén om upplysningar, bevismaterial eller handlingar. Detta innebär dock inte att de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna är skyldiga att

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från intern lagstiftning eller vedertagen administrativ praxis,

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt intern lagstiftning eller inom ramen för vedertagen administrativ praxis,

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

2. Varje företag i intressegemenskap kan på egen begäran inställa sig eller företrädas inför rådgivande kommittén. På kommitténs begäran skall varje företag i intressegemenskap inställa sig eller låta sig företrädas inför kommittén.

Artikel 11

1. Den rådgivande kommitté som avses i artikel 7 skall yttra sig senast sex månader från dagen då ärendet hänsköts till den. Den rådgivande kommittén skall grunda sitt yttrande på artikel 4.

2. Den rådgivande kommittén skall anta sitt yttrande med enkel majoritet. De berörda behöriga myndigheterna kan komma överens om ytterligare regler för förfarandet.

• Sida 14
•  Original

3. Kostnaderna för den rådgivande kommitténs arbete skall med undantag av de kostnader som företagen i intressegemenskap ådragit sig fördelas jämnt mellan de berörda avtalsslutande staterna.

Artikel 12

1. De behöriga myndigheter som deltar i förfarandet enligt artikel 7 skall på grundval av bestämmelserna i artikel 4 enhälligt fatta ett beslut för att undanröja dubbelbeskattningen inom sex månader efter det att den rådgivande kommittén har avgivit sitt yttrande. De behöriga myndigheterna kan fatta ett beslut som avviker från den rådgivande kommitténs yttrande. Om de inte kan uppnå enighet om detta är de skyldiga att handla i enlighet med yttrandet.

2. De behöriga myndigheterna kan enas om att offentliggöra beslutet enligt punkt 1 under förutsättning att de berörda företagen samtycker till det.

Artikel 13

Den omständigheten att de avtalsslutande staterna har fattat ett slutgiltigt beslut om beskattningen av inkomster som härrör från en transaktion mellan företag i intressegemenskap hindrar inte att förfarandena enligt artiklarna 6 och 7 utnyttjas.

Artikel 14

Vid tillämpningen av denna konvention anses dubbelbeskattningen av vinster vara undanröjd

a) om inkomsterna tas med i beräkningen av de skattepliktiga inkomsterna i endast en stat, eller

b) om den skatt som påförs dessa inkomster i en stat minskas med ett belopp som är lika stort som den skatt som påförs i den andra staten.

Kapitel 3

Slutbestämmelser

Artikel 15

Denna konvention påverkar inte de mer omfattande förpliktelser för att undanröja dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap som följer av andra konventioner som de avtalsslutande staterna har slutit eller kommer att sluta eller av dessa staters interna lagstiftning.

Artikel 16

1. Det territoriella tillämpningsområdet för denna konvention är det som fastställs i artikel 227.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel.

• Sida 15
•  Original

Prop. 2005/06:94 2. Denna konvention skall inte tillämpas på – de franska territorier som anges i bilaga IV till Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

– Färöarna och Grönland.

Artikel 17

Denna konvention skall ratificeras av de avtalsslutande staterna. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd.

Artikel 18

Denna konvention träder i kraft den första dagen i den tredje månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Den skall tillämpas på de förfaranden enligt artikel 6.1 som inleds efter ikraftträdandet.

Artikel 19

Generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd skall till signatärstaterna anmäla

a) deponeringen av varje ratifikationsinstrument,

b) datum för denna konventions ikraftträdande,

c) förteckningen med oberoende personer som utses av de avtalsslutande staterna i enlighet med artikel 9.4 samt de ändringar som görs i förteckningen.

Artikel 20

1

Denna konvention ingås för en period av fem år. Den skall förlängas med ytterligare fem år i taget såvida inte en avtalsslutande stat senast sex månader före utgången av den innevarande femårsperioden skriftligen underrättar generalsekreteraren för Europeiska unionens råd att staten motsätter sig detta.

Artikel 21

Varje avtalsslutande stat kan när som helst begära en översyn av konventionen. I sådant fall skall en konferens för översyn sammankallas av ordföranden för Europeiska gemenskapernas råd.

1

Artikel 20 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 25 maj 1999.

• Sida 16
•  Original

Prop. 2005/06:94 Artikel 22

Denna konvention, som är upprättad i ett enda original på danska, engelska, franska, grekiska, irländska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska språken, vilka samtliga tio texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Europeiska gemenskapernas råds generalsekretariat. Generalsekreteraren skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i signatärstaterna. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

• Sida 17
•  Original

2.2. Förslag till lag om upphävande av förordningen (1979:26) om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster

Härigenom föreskrivs att förordningen (1979:26) om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster skall upphöra att gälla vid utgången av år 2006. Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas på skatter som belöper på inkomster som uppbärs före den 1 januari 2007.

• Sida 18
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Sverige är ansluten till konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen). I lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap föreskrivs att skiljemannakonventionen skall gälla som lag här i landet i den lydelse den har efter konventionen den 21 december 1995 och protokollet den 25 maj 1999 om ändring av skiljemannakonventionen.

Den 8 december 2004 undertecknade medlemsstaterna i Europeiska unionen en konvention om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till skiljemannakonventionen (anslutningskonventionen). I anslutningskonventionen görs vidare vissa redaktionella ändringar främst till följd av de nya medlemsstaternas anslutning. Anslutningskonventionen finns som bilaga till denna proposition.

Det är nu fråga om att godkänna anslutningskonventionen. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap har vidare upprättats inom Finansdepartementet. Skatteverket har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition som i sak överensstämmer med denna proposition. Skatteverket har inte haft någon invändning mot utkastet.

Avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster undertecknades den 14 mars 1978 och det tillämpades retroaktivt från och med beskattningsåret 1976

1

. Innebörden av avtalet är att beskattningsrätten till Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) inkomster fördelas schablonmässigt mellan Sverige och Norge. Till grund för avtalet låg att LKAB utförde viss verksamhet i Norge som föranledde rätt för Norge att beskatta en del av bolagets vinst. LKAB har av miljömässiga och andra skäl i slutet av 2005 beslutat om investering i ny struktur i Narviks malmhamn. Syftet med att genomföra en genomgripande strukturförändring av malmverksamheten i Narvik är att förutom betydande miljöförbättringar också skapa en ny, modern, rationell och kostnadseffektiv malmhamn. Som en konsekvens av detta investeringsbeslut beslutades också om en ny ändamålsenlig organisationsstruktur för verksamheten i Narvik innebärande att filialen LKAB Narvik omvandlas till ett separat, norskt aktiebolag. Den nya organisationen skall träda i kraft den 1 januari 2007. Denna förändring får till följd att avtalet mellan Sverige och Norge inte längre är nödvändigt. Efter förhandlingar med företrädare för Norges regering har överenskommits att avtalet formellt skall sägas upp av Sverige. I propositionen föreslås att så sker.

1

Prop. 1977/78:84, bet. 1977/78:SkU53, rskr. 1977/78:278, SFS 1979:26.

• Sida 19
•  Original

Till följd av en uppsägning av avtalet måste förordningen genom vilken avtalet införlivats i svensk rätt upphävas. Ett lagförslag om detta har upprättats inom Finansdepartementet.

Skatteverket och företrädare för LKAB har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition som vad beträffar avtalet med Norge i huvudsak överensstämmer med denna proposition. Skatteverket och LKAB har inte haft någon invändning mot förslagen i propositionen.

Lagrådet

Skiljemannakonventionens regler innebär att en metod för tvistlösning mellan stater anvisas i de fall en fråga om dubbelbeskattning av inkomst föreligger då företags inkomster justerats på grund av att prissättningen mellan företag i intressegemenskap anses ha varit felaktig. Tillämpning av konventionen kan endast innebära att skattskyldigheten i Sverige inskränks i förhållande till den skattskyldighet som annars skulle föreligga enligt nationell rätt. Den nu föreslagna ändringen innebär att skiljemannakonventionens regler skall tillämpas även i förhållande till de stater som blev medlemmar i Europeiska unionen den 1 maj 2004. Regeringen anser på grund härav och på grund av förslagets enkla beskaffenhet i övrigt att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Regeringens förslag innebär vidare att den schablonmässiga fördelningen av beskattningsrätten till LKAB:s inkomster inte längre skall göras. I stället kommer allmänna regler om beskattningen att tillämpas. På grund av ärendets enkla beskaffenhet anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4. Skiljemannakonventionen

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner konventionen om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap samt antar en lag om ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap.

Skälen för regeringens förslag: De dåvarande medlemsstaterna i Europeiska unionen undertecknade den 23 juli 1990 konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen)

1

. Medlemsstaterna undertecknade den 21 december 1995 konventionen om Konungariket Sveriges, Republiken Österrikes och Republiken Finlands anslutning till skiljemannakonventionen

2

. Den 25 maj 1999 under-

1

EGT L 225, 20.8.1990, s. 10 (Celex 41990A0436).

2

EGT C 26, 31.1.1996, s. 1 (Celex 41996A0331(01)).

• Sida 20
•  Original

Prop. 2005/06:94 tecknade de dåvarande medlemsstaterna ett protokoll om ändring av skiljemannakonventionen

1

.

Sverige har godkänt och i lag införlivat 1995 års anslutningskonvention och 1999 års protokoll. Skiljemannakonventionen började tillämpas i förhållande till Sverige den 1 november 2004.

Den 8 december 2004 undertecknade medlemsstaterna en konvention om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till skiljemannakonventionen (anslutningskonventionen)

2

. Det är nu fråga om att godkänna anslutningskonventionen samt att införliva denna i svensk lag. I förslaget till ändring i lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap har i 1 § lagts till att skiljemannakonventionen ändrats genom anslutningskonventionen av den 8 december 2004. Vidare föreslås att bilagan till lagen, som innehåller en konsoliderad version av skiljemannakonventionen, uppdateras så att den visar den gällande lydelsen av konventionen. Anslutningskonventionen träder enligt sin lydelse i kraft mellan de avtalsslutande stater som har ratificerat, antagit eller godkänt den på den första dagen i den tredje månaden som följer efter det att det sista ratifikations-, antagande- eller godkännandeinstrumentet har deponerats av dessa stater. För Sveriges del innebär detta att skiljemannakonventionen, som trätt i kraft mellan de femton stater som före den 1 maj 2004 var medlemmar i Europeiska unionen, kommer att successivt träda i kraft i förhållande till de tio nya medlemsstaterna i takt med att dessa deponerar sina respektive instrument. Ändringen i den svenska lagen bör träda i kraft i samband med att anslutningskonventionen träder i kraft för Sveriges del, vilket kan ske den 1 september 2006 om Sverige deponerar sitt godkännandeinstrument under juni månad.

Anslutningskonventionens innehåll

I artikel 1 anges att Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien ansluter sig till skiljemannakonventionen.

Artikel 2 innehåller ändringar i skiljemannakonventionens artikel 2 i vilken en uppräkning finns över de skatter i de avtalsslutande staterna som skiljemannakonventionen skall tillämpas på. För Sveriges del innebär artikeln en ändring såtillvida att den numera inte uttryckligen nämner expansionsmedelsskatt, utan endast statlig inkomstskatt, kupongskatt och kommunal inkomstskatt. Artikeln innehåller dessutom de ändringar som krävs för att i artikel 3 skiljemannakonventionen infoga de tio nya medlemsstaterna i förteckningen över de avtalsslutande staternas behöriga myndigheter.

1

EGT C 202, 16.7.1999, s. 1 (Celex 41999A0716(01)).

2

EUT C 160, 30.6.2005, s. 1 (Celex C2005/160/01).

• Sida 21
•  Original

I artiklarna 3–7 finns bestämmelser om ratifikation, ikraftträdande och språk. Artikel 5 anger att anslutningskonventionen träder i kraft mellan de avtalsslutande stater som ratificerat, antagit eller godkänt den på den första dagen i den tredje månaden som följer efter det att det sista ratifikations-, antagande- eller godkännandeinstrumentet har deponerats mellan dessa stater. Anslutningskonventionen är enligt artikel 7 upprättad på samtliga 21 språk, vilka samtliga texter är lika giltiga. Antalet officiella språk avseende skiljemannakonventionen kommer efter anslutningen av de nya medlemsstaterna också att vara 21.

I samband med undertecknandet av anslutningskonventionen upprättades ett protokoll i vilket en rad ensidiga förklaringar antecknades. Protokollet finns publicerat i Europeiska unionens officiella tidning.

1

5. Uppsägning av avtalet mellan Sverige och Norge

Regeringens förslag: Avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster sägs upp. Förordningen (1979:26) om detta avtal upphävs.

Skälen för regeringens förslag: Sverige och Norge undertecknade den 14 mars 1978 ett avtal angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster. Till grund för avtalet låg att bolaget bedrev viss verksamhet i Norge som medförde rätt för Norge att beskatta en del av bolagets inkomster. Avtalet innebär enligt artikel 1 som huvudregel att vid statlig inkomstbeskattning skall 10 procent och vid kommunal inkomstbeskattning 12 procent av bolagets totala inkomster beskattas i Norge. Enligt artikel 2 i avtalet skall som huvudregel svensk inkomstskatt utgå på 90 procent av bolagets totala inkomster. Syftet med avtalet var att skapa ett förenklat förfarande genom en schablonmässig fördelning av beskattningsrätten till inkomsterna mellan staterna.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) avser att under 2006 genomföra en förändring av organisationsstrukturen i Narvik hamn. Den nya organisationen skall träda i kraft den 1 januari 2007. Efter att denna förändring är genomförd kommer moderbolaget LKAB inte att bedriva någon verksamhet i Norge. Verksamheten i Norge kommer i stället att utföras genom norska dotterbolag. På grund härav finns det inte längre något behov av en förenklad metod för fördelning mellan Sverige och Norge av beskattningsrätten till moderbolaget LKAB:s inkomster.

Enligt artikel 6 i avtalet kan envar av staterna skriftligen säga upp avtalet minst sex månader före utgången av ett kalenderår. Sker uppsägning upphör avtalet att gälla i fråga om inkomst som uppbärs efter det kalenderår då uppsägningen skedde. Om uppsägning sker senast den

1

EUT C 160, 30.6.2005, s. 11.

• Sida 22
•  Original

30 juni 2006 upphör avtalet att gälla i fråga om inkomster som uppbärs efter den 31 december 2006.

Eftersom LKAB från och med år 2007 inte kommer att bedriva verksamhet i Norge är det angeläget att avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster sägs upp med verkan från och med detta år. Uppsägningen bör därför ske senast den 30 juni 2006.

En uppsägning av avtalet innebär att avtalet upphör att gälla. Till följd av detta föreslås därför att även förordningen (1979:26) varigenom avtalet införlivats i svensk rätt upphävs.

6. Konsekvenser för de offentliga finanserna

Regeringen har i propositionen Konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (prop. 1998/99:118) gjort bedömningen att den genomsnittliga kostnaden per år som tillämpningen av skiljemannakonventionen kommer att medföra för staten förutsätts bli försumbar. Vid förlängningen av skiljemannakonventionens giltighetstid gjorde regeringen i propositionen Skatteavtal mellan Sverige och Portugal m.m. (prop. 2002/03:127 s. 75) samma bedömning. Det är nu fråga om att konventionen blir tillämplig i förhållande till ytterligare tio stater. Regeringen gör ingen annan bedömning beträffande konsekvenserna för de offentliga finanserna än att dessa även i denna del förutsätts bli försumbara.

När det gäller uppsägningen av avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster och upphävandet av förordningen (1979:26) om avtalet, innebär förslaget att den schablonmässiga fördelningen mellan Sverige och Norge inte längre skall göras. I stället skall allmänna regler tillämpas. Dessutom kommer moderbolaget LKAB efter det att förändringen av organisationsstrukturen är genomförd inte längre att bedriva verksamhet i Norge. Verksamheten i Norge kommer i stället att bedrivas genom norska dotterbolag. Nuvarande regler bygger på att LKAB bedriver viss verksamhet i Norge som medför rätt för Norge att beskatta en del av bolagets inkomst. Sverige kan inte enligt avtalet beskatta den del av LKAB:s inkomst till vilken Norge tillerkänts beskattningsrätten. Nuvarande regler innebär därmed en begränsning av Sveriges möjlighet att beskatta bolaget som inte längre är motiverad. Den skattemässiga konsekvensen av förslaget kan mot denna bakgrund anses som helt neutral.

• Sida 23
•  Original