Prop. 2008/09:179
Liechtensteins associering till Schengenregelverket
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 8 april 2009
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiz och Liechtenstein om att Liechtenstein ansluter sig till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiz om Schweiz associering till Schengenregelverket. Protokollet föranleder vissa lagändringar som föreslås i propositionen. De innebär att sådana bestämmelser som rör samarbetet med länder som ingår i Schengensamarbetet utvidgas till att omfatta även Liechtenstein. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
dels godkänner
1. protokollet av den 28 februari 2008 mellan Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (avsnitt 6.1),
dels antar regeringens förslag till
2. lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt sam-
arbete,
3. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i
brottmål,
4. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
5. lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelands-
medborgare.
Hänvisningar till S1
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige och andra medlemsstater i Europeiska unionen samt Island, Norge och Schweiz, i den utsträckning Sverige i en internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som avses i denna lag.
Denna lag tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige och andra medlemsstater i Europeiska unionen samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, i den utsträckning Sverige i en internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som avses i denna lag.
Föreskrifterna i 3 § gäller även i förhållande till andra stater än dem som anges i första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 2006:903.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 4 kap. 20 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
6 §1
En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag skall ges in till Justitiedepartementet, som lämnar ansökan till Åklagarmyndigheten eller till behörig domstol om inte ansökan skall prövas av regeringen. Justitiedepartementet kan efter samråd med Åklagarmyndigheten lämna ansökan direkt till behörig åklagare.
En ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz får göras direkt hos behörig åklagare eller domstol. Detsamma gäller om det i en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige har avtalats om att ansökan får skickas direkt.
En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag ska ges in till Justitiedepartementet, som lämnar ansökan till Åklagarmyndigheten eller till behörig domstol om inte ansökan ska prövas av regeringen. Justitiedepartementet kan efter samråd med Åklagarmyndigheten lämna ansökan direkt till behörig åklagare.
En ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein får göras direkt hos behörig åklagare eller domstol.
Detsamma gäller om det i en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige har avtalats om att ansökan får skickas direkt.
4 kap.
20 §2
Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, får husrannsakan enligt 16 § göras och egendomen tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om ansökan har gjorts av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller av Island, Norge eller Schweiz och det för gärningen kan dömas till fängelse i den ansökande staten.
Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, får husrannsakan enligt 16 § göras och egendomen tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om ansökan har gjorts av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller av Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och det för gärningen kan dömas till fängelse i den ansökande staten.
1 Senaste lydelse 2006:904. 2 Senaste lydelse 2006:904.
I ett sådant ärende om rättslig hjälp som avses i 1 kap. 5 § första stycket 1 får husrannsakan göras samt egendom tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om den gärning ansökan avser motsvarar ett brott för vilket enligt svensk lag eller enligt den ansökande statens lag är föreskrivet fängelse i sex månader eller mer. Vad som sagts nu gäller inte om första stycket är tillämpligt.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2.3. Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 1 § och 20 kap.7 och 8 §§utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §1
Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.
Med Schengenstat avses
1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
2. Island, Norge och Schweiz.
Med Schengenstat avses
1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
2. Island, Norge, Schweiz och
Liechtenstein.
7 kap.
6 §2
Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en stat som tillhör Europeiska unionen eller i Island, Norge eller Schweiz och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att
Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en stat som tillhör Europeiska unionen eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att
1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.
Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen eller till en medborgare i Island, Norge eller Schweiz som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom
Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler
1 Senaste lydelse 2006:946. 2 Senaste lydelse 2006:946.
Pr som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses
op. 2008/09:179
Europeiska unionen. Med familjemedlem avses
– make eller sambo, – barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, och
– förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.
– make eller sambo, – barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, och
– förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.
Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning.
8 kap.
1 §3
En utlänning får avvisas
1. om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,
2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,
3. om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,
4. om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,
5. om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 5 i Schengenkonventionen, eller
6. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en stat som ingår i Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten.
6. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en stat som ingår i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten.
En EES-medborgare får inte avvisas enligt första stycket 1, om han eller hon på annat sätt än genom innehav av pass kan styrka sin identitet. Detsamma skall gälla en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare.
En EES-medborgare får inte avvisas enligt första stycket 1, om han eller hon på annat sätt än genom innehav av pass kan styrka sin identitet. Detsamma ska gälla en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare.
3 Senaste lydelse 2006:946.
En EES-medborgare och hans eller hennes familjemedlem får inte avvisas enbart på den grunden att han eller hon inte uppfyller vad som sägs i artikel 5.1 c i Schengenkonventionen i fråga om tillräckliga medel för uppehälle.
20 kap.
7 §4
Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, medlemsstat i Europeiska unionen, eller Island, Norge eller Schweiz, om detta görs i vinstsyfte.
Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.
För försök till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
8 §5
Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge eller Schweiz döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.
Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen
1. utförts mot ersättning,
2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller
3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.
Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.
Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen
1. utförts mot ersättning,
2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller
3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.
Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
4 Senaste lydelse 2006:946. 5 Senaste lydelse 2006:946.
För försök eller förberedelse till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare
Härigenom föreskrivs att 1 och 9 §§ lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
I denna lag finns bestämmelser om transitering i samband med att en tredjelandsmedborgare, som har avvisats eller utvisats från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz, återsänds med flyg via Sverige.
I denna lag finns bestämmelser om transitering i samband med att en tredjelandsmedborgare, som har avvisats eller utvisats från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, återsänds med flyg via Sverige.
Med tredjelandsmedborgare avses i lagen en person som inte är medborgare i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller medborgare i Island, Norge eller Schweiz.
Med tredjelandsmedborgare avses i lagen en person som inte är medborgare i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein.
9 §2
En tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och som transiteras via en annan medlemsstat eller Island, Norge eller Schweiz, skall omedelbart återtas till Sverige på begäran av den staten om
En tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och som transiteras via en annan medlemsstat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, ska omedelbart återtas till Sverige på begäran av den staten om
1. tillståndet att bevilja transitering har återkallats,
2. tredjelandsmedborgaren under transiteringen har rest in i den staten utan tillstånd, eller
3. fortsatt transitering eller återsändande till destinationslandet inte går att genomföra.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 2006:945. 2 Senaste lydelse 2006:945.
3. Ärendet och dess beredning
I januari 2008 ingick Schweiz ett avtal med Europeiska unionen (EU) och Europeiska gemenskapen (EG) om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (Schweiz associationsavtal). I artikel 16 i avtalet anges att Liechtenstein får ansluta sig till avtalet genom ett protokoll till avtalet som fastställer rättigheter och skyldigheter för var och en av de avtalsslutande parterna.
Liechtenstein uttryckte redan den 12 oktober 2001 genom en skrivelse sitt intresse för att förena sig med Schweiz som part i ett eventuellt associeringsavtal om Schengenregelverket, eftersom Liechtenstein och Schweiz inbördes sedan decennier tillbaka tillämpar en öppen gränspolitik i fråga om personers rörlighet. Liechtenstein deltog dock inte i förhandlingarna med Schweiz, eftersom det saknades ett avtal om beskattning av sparande mellan EG och Liechtenstein. Ett sådant avtal träffades sedermera och har tillämpats sedan i juli 2005.
Genom en skrivelse den 10 juni 2005 bekräftade Liechtenstein att landet ville associeras till Schengenregelverket. Efter det att kommissionen i februari 2006 bemyndigats av rådet, hölls förhandlingar om protokollet med Liechtenstein och Schweiz. Vid ministerrådets för rättsliga och inrikes frågor möte den 28 februari 2008 undertecknades protokollet. Protokollet återfinns i bilaga 1 och Schweiz associationsavtal finns i bilaga 2.
Inom Justitiedepartementet har ett utkast till proposition utarbetats om Liechtensteins associering till Schengenregelverket (dnr Ju2009/2029/PO). I utkastet övervägs det om riksdagen ska godkänna protokollet samt lämnas det förslag till de lagändringar som Liechtensteins associering föranleder. En sammanfattning av utkastet till proposition finns i bilaga 3. Utkastets lagförslag finns i bilaga 4. Utkastet har remissbehandlats och en förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 5. De skriftliga synpunkter som har lämnats finns tillgängliga i ärendet (dnr Ju2009/2029/PO).
Lagrådet
De lagändringar som föreslås är av enklare slag. Tekniskt innebär lagändringarna att de bestämmelser inom berörda områden som gäller för medlemsstater i EU samt Island, Norge och Schweiz även ska gälla för Liechtenstein. Regeringen anser därför att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.
4. Schengensamarbetet i huvuddrag
4.1. Bakgrunden till Schengensamarbetet
Den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital är grundstenarna i EG:s regelverk för den inre marknaden. Den fria rörligheten för personer har i huvudsak förverkligats för den gemensamma
arbetsmarknaden med fri etableringsrätt och erkännande av utbildningar m.m.
I syfte att påskynda förverkligandet av den fria rörligheten för personer ingick Frankrike, Tyskland och Beneluxstaterna år 1985 ett avtal om att successivt avveckla personkontrollerna vid de gemensamma gränserna och att utveckla det polisiära och rättsliga samarbetet mellan staterna. Avtalet, som är ett separat mellanstatligt avtal utanför EG, ingicks i gränsstaden Schengen i Luxemburg och benämns Schengenavtalet.
År 1990 undertecknades tillämpningskonventionen till Schengenavtalet med bestämmelser om dels praktiska åtgärder för att genomföra avvecklingen av gränskontrollerna vid de inre gränserna, dels övriga samarbetsåtgärder. Det är denna tillämpningskonvention (i det följande “Schengenkonventionen”) som innehåller de viktigaste reglerna för samarbetet. Schengenkonventionen började tillämpas i mars 1995 mellan sju av de EU-länder som då hade anslutit sig till Schengenavtalet. Dessa var, förutom grundarstaterna, Spanien och Portugal. Därmed upphörde gränskontrollerna mellan dessa stater. I december 1996 anslöt sig Sverige, Finland och Danmark till Schengensamarbetet. Sverige deltog därefter i Schengensamarbetets beredningsorgan och beslutande organ och anslöts den 25 mars 2001 fullt ut till samarbetet. Norge och Island undertecknade år 1996 omfattande samarbetsavtal avseende Schengensamarbetet. Under år 1997 och 1998 anslöt sig Italien och Österrike till Schengensamarbetet och under år 2000 även Grekland. I december 2007 gick även Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern med i samarbetet och personkontrollen vid land- och sjögräns upphörde. Den 30 mars 2008 fullbordades medlemskapet genom att även kontrollerna vid flygplatser för dessa länder slopades. Det senaste landet att ansluta sig är Schweiz som deltar sedan december 2008 och vars medlemskap fullbordades i mars 2009 genom slopande av gränskontroller även vid flygplatser.
EG:s regelverk har bitvis tagit över Schengenkonventionens bestämmelser. Det gäller exempelvis bestämmelserna om fri rörlighet för varor. I samband med Amsterdamfördragets ikraftträdande har Schengensamarbetet införlivats i EU. Detta har skett i enlighet med de bestämmelser som anges i det s.k. Schengenprotokollet som finns fogat till Amsterdamfördraget (se prop. 1997/98:58 s. 129 f.).
4.2. Islands, Norges och Schweiz associering till Schengensamarbetet
Varje stat som är medlem i EU har rätt att delta i Schengensamarbetet under förutsättning att Schengenregelverket efterlevs. Island och Norge, som inte är medlemmar i EU, har träffat ett särskilt samarbetsavtal för att anknyta sig till Schengensamarbetet. I samband med Schengensamarbetets integrering i EU har detta samarbetsavtal kompletterats med ett associationsavtal med unionen. Island och Norge deltar på grundval av detta avtal fullt ut i beredningsprocessen, men deltar inte i själva besluten utan godkänner dessa först i efterhand. Det avtal som slutits mellan EU, EG och Schweiz om Schweiz associering till Schengenregelverket, innebär att Schweiz, på motsvarande sätt som Is-
land och Norge, godtar Schengenregelverket och dess utveckling med vissa undantag eller tillägg.
4.3. Schengensamarbetets huvudsakliga innehåll
4.3.1. Samarbetets grundtankar
Schengensamarbetet kan sägas innefatta två grundtankar, som är starkt sammanlänkade med varandra. Den första är den fria rörligheten för personer, i den betydelsen att personkontrollerna vid nationsgränserna mellan de deltagande staterna – de inre gränserna – ska upphöra. Den andra grundtanken, som aktualiseras av den fria rörligheten för personer, är att det krävs åtgärder i kampen mot internationell kriminalitet och mot olaglig invandring. För att den fria rörligheten för personer inte som en oönskad bieffekt ska bli till hjälp för den internationella, gränsöverskridande brottsligheten innefattar Schengensamarbetet därför ett antal s.k. kompensatoriska åtgärder. Dessa kommer till uttryck i konventionens regler om yttre gränskontroll och regler om polisiärt och rättsligt samarbete. Ett viktigt hjälpmedel i dessa sammanhang är Schengens informationssystem (SIS).
I det följande redovisas det huvudsakliga innehållet i Schengenregelverket med Schengenkonventionen som grund och den utveckling som skett genom senare tillkommen EU-lagstiftning. Konventionen i dess helhet och en ingående redogörelse för den finns i regeringens proposition om godkännande av Sveriges anslutning till Schengensamarbetet (prop. 1997/98:42). En utförlig redovisning av Schengenregelverket finns även i regeringens proposition om Schweiz anslutning till Schengenregelverket, m.m. (prop. 2005/06:194).
4.3.2. Den fria rörligheten för personer
Den mest centrala innebörden av Schengensamarbetet är att de inre gränserna får passeras överallt utan att någon in- och utresekontroll genomförs. De inre gränserna är Schengenländernas gemensamma landgränser, deras flygplatser för inrikesflyg samt hamnar för reguljära färjeförbindelser. Ett Schengenland kan dock tillfälligt återinföra gränskontroller vid sina inre gränser om det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Schengenreglerna förbjuder alltså regelmässig kontroll av personer som passerar en inre gräns. De brottsbekämpande myndigheterna kan dock göra insatser vid gränsen i enlighet med nationell lagstiftning, i den mån insatserna inte är utformade på ett sådant sätt att det i praktiken rör sig om en gränskontroll.
När det gäller gränstrafiken vid de yttre gränserna ska kontroller göras i enlighet med ett gemensamt regelverk. Det huvudsakliga syftet med gränsövervakningen är att förhindra obehörig gränspassage, att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och att vidta åtgärder mot personer som har passerat gränsen på ett olagligt sätt. Schengenregelverket ställer upp vissa gemensamma principer för gränskontrollen som måste följas. Vid
både inresa och utresa kontrolleras resenärens identitet och resehandlingar. Medborgare från länder som inte deltar i Schengensamarbetet ska vid in- och utresa i Schengenområdet underkastas en systematisk kontroll för att säkerställa att villkoren för inresa är uppfyllda. Det kan till exempel gälla innehav av korrekta resedokument, visering när sådan krävs eller säkerställande av tillgång till tillräckliga medel för att finansiera sitt uppehälle. Kontroll görs också i Schengens informationssystem (SIS) för att säkerställa att personen inte är efterlyst eller registrerad på den så kallade spärrlistan (se vidare avsnitt 4.3.4). För att verka för en enhetlig förvaltning av Schengenområdets yttre gränser har EU inrättat gränskontrollbyrån Frontex.
Ända sedan Schengensamarbetet trädde i kraft har Schengenländerna haft gemensamma regler om vilka länders medborgare som behöver visering för att få resa in i Schengenområdet. De viseringar som Schengenländerna utfärdar gäller normalt för hela Schengenområdet och kallas därför för Schengenviseringar. En sådan visering får beviljas för vistelse som omfattar högst tre månader. Om villkoren för inresa i Schengenområdet uppfyllts får en person med en Schengenvisering röra sig fritt mellan Schengenländerna under viseringens giltighetstid. Det finns även möjlighet att bevilja visering med begränsad territoriell giltighet, liksom visering som enbart ger rätt för en tredjelandsmedborgare att passera genom övriga Schengenstaters territorium för att komma till den Schengenstat som beviljat tillståndet. Beviljande av visering som ger rätt till inresa i Sverige är ett beslut som innefattar myndighetsutövning.
Schengenregelverket innehåller även bestämmelser om transportörers ansvar. Den transportör som ombesörjt luft-, sjö-, eller landtransport fram till Schengenområdets yttre gräns ska vara skyldig att ombesörja återresan till det tredjeland där han eller hon påbörjat sin resa om inresa i Schengenstaten vägras. Transportören är också skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att en utlänning som transporteras luft- eller sjövägen innehar de dokument som krävs för inresa till Schengenstaterna. Schengenstaterna har även förbundit sig att införa lämpliga sanktioner mot den som i vinstsyfte hjälper, eller försöker hjälpa, utlänningar att resa in till eller vistas på en Schengenstats territorium i strid med den statens utlänningslagstiftning.
4.3.3. Det polisiära och rättsliga samarbetet
Det polisiära och det rättsliga samarbetet är en del av de kompensatoriska åtgärder som ska motverka negativa konsekvenser av att personkontroller vid de inre gränserna avskaffas mellan Schengenstaterna.
Det polisiära samarbetet omfattar bistånd och informationsutbyte mellan Schengenstaternas polismyndigheter i syfte att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar. Även andra former av operativ samverkan mellan ländernas brottsbekämpande myndigheter regleras, t.ex. gränsöverskridande övervakning och gränsöverskridande förföljande. Vidare finns bestämmelser om ansvar och rättslig status för poliser som deltar i sådan samverkan. Gränsöverskridande övervakning och
förföljande kan innefatta myndighetsutövning av en utländsk tjänsteman på svenskt territorium.
Det rättsliga samarbetet omfattar bl.a. inbördes rättshjälp i brottmål, tillämpning av principen om ”ne bis in idem” (dvs. att ingen åtalas för något han eller hon redan dömts för i en annan Schengenstat), utlämning och överförande av verkställighet av brottmålsdom. Inbördes rättshjälp kan ges bl.a. i fråga om bevisupptagning, husrannsakan och delgivning. Bestämmelserna om utlämning behandlar bl.a. utlämning för vissa fiskala brott (brott mot bestämmelser om punkt- och mervärdesskatter samt tullavgifter) och ett förenklat utlämningsförfarande vid samtycke.
Schengenregelverket innehåller även bestämmelser om samarbete mot olaglig narkotikahantering. Schengenstaterna har därvid åtagit sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga och bekämpa olaglig handel med narkotika och narkotiska läkemedel samt att därutöver särskilt bevaka de platser som är kända för narkotikahandel för att minska spridningen av narkotiska preparat till nya missbrukargrupper. De har vidare åtagit sig att, i enlighet med sin konstitution och nationella lagstiftning, tillåta s.k. kontrollerade leveranser på sina territorier, förstärka sin kontroll över person- och varutrafiken vid de yttre gränserna i syfte att förhindra olaglig införsel av narkotika och narkotiska läkemedel samt garantera att gällande lagstiftning medger beslag och förverkande av tillgångar som härrör från illegal handel med narkotika.
Schengenstaterna har också åtagit sig att anpassa sina regler om förvärv, innehav, handel och överlåtelse av skjutvapen och ammunition till konventionens bestämmelser i fråga om fysiska och juridiska personer. Det handlar bl.a. om bestämmelser om vilka vapen som ska klassificeras som förbjudna, tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga och om kontroll av vapeninnehav och vapenhandlare.
4.3.4. Schengens informationssystem
Datasystemet Schengens informationssystem (SIS) är ett gemensamt spanings- och efterlysningsregister. I SIS kan varje Schengenstat lägga in uppgifter om efterlysta eller eftersökta personer, fordon eller föremål och dessa uppgifter blir då tillgängliga för alla anslutna stater. Vidare kan det läggas in en begäran om åtgärder som ska vidtas om personen eller föremålet påträffas, t.ex. begäran om utlämning eller beslag. SIS innehåller också uppgifter som ska hindra tredjelandsmedborgare som är utvisade eller utgör en säkerhetsrisk från att komma in i Schengenområdet, den så kallade spärrlistan.
SIS får användas av myndigheter i Schengenländerna som bekämpar brott, utför gränskontroller samt, gällande särskilda delar av systemet, myndigheter med ansvar för fordonsregistreringar och myndigheter som fattar beslut om viseringar och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Varje Schengenstat har en särskild enhet som ansvarar för hanteringen av SIS och den uppföljning som krävs i samband med att personer och föremål som är registrerade i SIS påträffas.
Varje land ansvarar för att de uppgifter som landet registrerar i SIS är korrekta, aktuella och lagliga. Databehandlingen regleras av nationell lag i det land som registrerar en uppgift. I varje Schengenstat finns en
tillsynsmyndighet som kontrollerar att den nationella behandlingen av uppgifter i SIS sker lagenligt.
5. Liechtensteins associering till Schengensamarbetet
Liechtenstein har ett nära samarbete med Schweiz som bl.a. innebär att länderna har en gemensam valuta och gemensamma tullar mot omvärlden. Schweiz svarar också i stor utsträckning för Liechtensteins officiella representation i andra länder. När Schweiz ingick avtalet om associering till Schengenregelverket infördes därför en artikel i avtalet som gjorde det möjligt för Liechtenstein att genom ett protokoll ansluta sig till Schweiz avtal.
Protokollet mellan EU, EG, Schweiz och Liechtenstein om Liechtensteins anslutning till Schweiz associationsavtal innebär att Liechtenstein godtar Schengenregelverket och dess utveckling, med samma undantag och tillägg som Schweiz. Protokollet består dels av själva protokollet med en ingress och anslutande artiklar, dels av en bilaga. Till protokollet finns även fogat gemensamma förklaringar av de avtalsslutande parterna samt en gemensam förklaring om gemensamma möten.
I ingressen hänvisas bl.a. till de nära banden mellan Liechtenstein och Schweiz som kommer till uttryck genom ett område utan kontroller vid de inre gränserna mellan de båda länderna. Det anges också att Liechtenstein bör associeras till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket på motsvarande sätt som Island, Norge och Schweiz.
Protokollet innebär bl.a. följande. Liechtenstein ska ansluta sig till Schweiz associationsavtal. Anslutningen skapar ömsesidiga rättigheter och skyldigheter mellan de avtalsslutande parterna (artikel 1). De Schengenbestämmelser som förtecknas i bilaga A och bilaga B till Schweiz associationsavtal (nämligen de Schengenbestämmelser som gällde när avtalet undertecknades) ska, i enlighet med de villkor som anges i bilagorna, genomföras och tillämpas i förhållande till Liechtenstein. Vidare anges att de rättsakter som bilagts protokollet och som ersätter eller vidareutvecklar bestämmelser i Schengenregelverket ska genomföras och tillämpas av Liechtenstein (nämligen de Schengenbestämmelser som tillkommit efter avtalets undertecknande). Slutligen anges att Liechtenstein även ska vara bunden av framtida rättsakter som antas och som ändrar eller utvecklar Schengenregelverkets bestämmelser (artikel 2).
Av bilaga A till Schweiz associationsavtal framgår i vilken utsträckning Schengenkonventionen ska vara tillämplig för Liechtenstein. I bilagans första del undantas vissa bestämmelser helt från tillämpningen (se nedan). I den andra delen redovisas de begränsningar som följer av de olika medlemsstaternas anslutningsfördrag till konventionen. Den tredje delen innehåller en förteckning över beslut meddelade av den verkställande kommittén som har inrättats för att underlätta tillämpningen av
Schengenkonventionen. Besluten ska genomföras och tillämpas av Liechtenstein. I bilaga B till associationsavtalet anges vilka rättsakter som vid avtalets undertecknande hade tillkommit och som är en utveckling av Schengenregelverket. En närmare redovisning och beskrivning av de rättsakter det här är fråga om lämnas i prop. 2005/06:194 om Schweiz associering till Schengenregelverket, m.m.
I bilagan till Liechtensteins anslutningsprotokoll anges vilka rättsakter som efter associationsavtalets undertecknande tillkommit och ersätter eller vidareutvecklar bestämmelser i Schengenregelverket och som ska genomföras och tillämpas i förhållande till Liechtenstein.
Protokollet träder ikraft en månad efter den dag då rådets generalsekreterare konstaterar att alla formaliteter är uppfyllda i fråga om det samtycke till att vara bunden av protokollet som uttrycks av parterna (artikel 9.1). Bestämmelserna i bilagorna A och B till associationsavtalet, bestämmelserna i bilagan till protokollet, samt bestämmelser som utgör en utveckling av Schengenregelverket, ska börja tillämpas av Liechtenstein vid en tidpunkt som rådet beslutar med enhällighet av de rådsmedlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater som tillämpar alla de bestämmelser som anges ovan (artikel 10.1). Av bilaga B framgår att de instrument som upptas i den bilagan och som inte har trätt i kraft för alla medlemsstater vid den tidpunkt då bestämmelserna enligt protokollet ska börja gälla (se artikel 10.1), ska tillämpas av Liechtenstein först från och med den dag då det aktuella instrumentet är i kraft för samtliga medlemsstater.
Undantag och förklaringar
Av protokollets hänvisning till bilaga A till Schweiz associationsavtal följer att Liechtenstein, om landet associeras till Schengenregelverket, ska undanta samma artiklar i Schengenkonventionen som Schweiz (jfr. prop. 2005/06:194 s. 17, 18–19, 21, 31, 34, 35 och 37). Vidare följer av artikel 5.5 i protokollet att Liechtenstein medges rätt att inte genomföra en ny rättsakt eller åtgärd på området för direkt beskattning som går ut på att Schengenstaterna inte längre ska kunna åberopa de villkor för att lämna rättslig hjälp i form av beslag och husrannsakan som anges i artikel 51 i Schengenkonventionen. Motsvarande begränsning finns i förhållande till Schweiz i dess associeringsavtal (prop. 2005/06:194 s. 27). Slutligen är till protokollet fogat förklaringar varav några påverkar Liechtensteins tillämpning av Schengenregelverket. Enligt en gemensam förklaring till artikel 23 i 2000 års EU-konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål får Liechtenstein begränsa en annan stats användning av personuppgifter i större utsträckning än vad konventionen annars tillåter. I en förklaring av Liechtenstein om rättslig hjälp i brottmål klargörs att avgöranden angående överträdelser av lagstiftningen på området för direkt beskattning, som utreds av myndigheter i Liechtenstein, inte vid tidpunkten för protokollets ikraftträdande kan överklagas till en domstol med behörighet i brottmål. Slutligen åtar sig Liechtenstein i en förklaring att inte åberopa sina reservationer och förklaringar till den europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 och den europeiska konventionen av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål i
den utsträckning det skulle vara oförenligt med protokollet. Förklaringar med motsvarande innehåll gjordes av Schweiz vid dess anslutning till Schengenregelverket (se prop. 2005/06:194 s. 27, 29, 31 och 32).
6. Överväganden och förslag
6.1. Sveriges godkännande av protokollet
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet av den 28 februari 2008 mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om
Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.
Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Skälen för regeringens förslag: Liechtenstein omfattas redan i dag av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-avtalet).
EES är ett frihandelsområde och det närmaste samarbete som EU har med andra länder. Genom EES-avtalet har Liechtenstein samma regler som EU-länderna inom de områden som ingår i avtalet.
Genom Liechtensteins associering till Schengenregelverket kommer ytterligare hinder att undanröjas för den fria rörligheten för personer. Bland dessa områden kan särskilt nämnas förbättrat samarbete inom brottsbekämpningen och en enhetlig viseringspolitik. Det är med hänsyn till Liechtensteins geografiska läge naturligt att Liechtenstein tillämpar samma regler som Schweiz och som medlemsstaterna inom EU. Syftet med samarbetet inom det geografiska området kommer därmed i större utsträckning att uppnås. Det ligger i såväl Sveriges som övriga medlemsstaters intressen att Liechtenstein ansluts till Schengenregelverket.
Av 10 kap. 2 § regeringsformen följer att protokollet ska godkännas av riksdagen. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att Liechtenstein associeras till Schengenregelverket. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner protokollet. Protokollet förutsätter i viss begränsad utsträckning att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning förs över till Liechtenstein (se avsnitt 4.3.2 och 4.3.3). Riksdagens beslut bör därför fattas med iakttagande av bestämmelserna i 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen.
Hänvisningar till S6-1
- Prop. 2008/09:179: Avsnitt 1
6.2. Behov av författningsändringar
6.2.1. Internationellt polisiärt samarbete
Regeringens förslag: För att lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete ska kunna tillämpas även i förhållande till Liechtenstein ska en hänvisning till Liechtenstein föras in i lagen.
Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Skälen för regeringens förslag: Lagen om internationellt polisiärt samarbete ska enligt 1 § tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige och andra medlemsstater i Europeiska unionen samt Norge, Island och
Schweiz, i den mån Sverige i en internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som avses i den lagen. I lagen regleras omfattningen av och formerna för delar av det polisiära samarbete som Schengenkonventionen gett upphov till, exempelvis användandet av uppgifter från annan stat samt gränsöverskridande övervakning och förföljelse. Som en följd av Liechtensteins anslutning till Schengenregelverket ska lagen tillämpas även i förhållande till Liechtenstein. En hänvisning till Liechtenstein bör därför göras i 1 §.
Artikel 40 och 41 i Schengenkonventionen om gränsöverskridande övervakning och gränsöverskridande förföljande förutsätter att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning förs över till Liechtenstein (jfr prop. 1999/2000:64, s. 93–94 och prop. 2005/06:194 s. 56). Riksdagens beslut bör därför fattas med iakttagande av 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen.
6.2.2. Internationell rättslig hjälp i brottmål
Regeringens förslag: En ansökan om rättslig hjälp i brottmål från
Liechtenstein ska få göras direkt hos behörig åklagare eller domstol. Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, ska husrannsakan få göras och egendom tas i beslag och överlämnas till Liechtenstein om det för gärningen kan dömas till fängelse där.
Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Skälen för regeringens förslag: Artikel 53 i Schengenkonventionen – som ersätts av artikel 6 i 2000 års EU-konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater – innehåller bestämmelser om att framställningar om rättslig hjälp i brottmål får skickas direkt mellan staternas myndigheter. I artikel 51 i Schengenkonventionen finns bestämmelser om beslag och husrannsakan.
Direktkommunikation mellan rättsliga myndigheter
Av 2 kap. 6 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål följer att det i förhållande till andra EU-stater och i förhållande till Norge, Island och Schweiz är möjligt att översända framställningar om rättslig hjälp i brottmål mellan åklagare och domstolar i dessa stater. För att det ska vara möjligt för åklagare och domstolar även i Liechtenstein att göra sådana framställningar, vilket är en konsekvens av landets associering till Schengenregelverket, krävs en ändring i den lagen. Lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål bör därför ändras så att en ansökan om rättslig hjälp från Liechtenstein får göras direkt hos behörig åklagare eller domstol i Sverige.
Den möjlighet som protokollet ger svenska åklagare och domstolar till direktkontakt kräver inte någon lagändring; protokollet är en sådan internationell överenskommelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål och som därigenom möjliggör direktframställning.
Beslag och husrannsakan
Schengenkonventionens bestämmelse om beslag och husrannsakan (artikel 51) har genomförts i svensk rätt genom 4 kap. 20 § lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Huvudregeln, i fråga om beslag och husrannsakan, innebär ett krav på dubbel straffbarhet (2 kap. 2 §). I förhållande till andra EU-länder samt Norge, Island och Schweiz får dock sådana åtgärder företas även om det inte föreligger dubbel straffbarhet, förutsatt att det för gärningen kan dömas till fängelse i den andra staten (4 kap. 20 § första stycket).
Även i ett ärende som i Sverige eller den andra staten handläggs i ett administrativt förfarande får, i den utsträckning Sverige har åtagit sig att samarbeta i sådana förfaranden (1 kap. 5 §), beslag och husrannsakan göras om den gärning ansökan avser motsvarar brott för vilket det enligt svensk eller den andra statens lag är föreskrivet fängelse i sex månader eller mer (4 kap. 20 § andra stycket). Vid ett samarbete som sker i enlighet med Schengenregelverket gäller som ett ytterligare villkor att den administrativa myndighetens beslut i den andra staten kan överklagas till en domstol med behörighet i brottmål. Sverige uppställer emellertid inte detta villkor i förhållande till länder som är medlemmar i EU eller deltar i Schengensamarbetet. Det ska anmärkas att Liechtenstein, i en förklaring till protokollet, har angett att man vid tiden för avtalets ikraftträdande inte medger överklagande av administrativa myndigheters beslut rörande direkt beskattning till en domstol med behörighet i brottmål.
Liechtenstein kommer genom sin anslutning att ingå och delta i Schengensamarbetet. Från en systematisk och praktisk utgångspunkt är det naturligt att gentemot Liechtenstein tillämpa samma regler om husrannsakan och beslag som de som tillämpas gentemot övriga Schengenländer. Utgångspunkten här är att samma förutsättningar som gäller i ett nationellt förfarande också gäller när åtgärder företas på begäran av en annan stat. Om det undantagsvis skulle krävas husrannsakan och beslag för utredning av en gärning som inte är straffbar i Sverige ger lagen en långtgående möjlighet att hjälpa till. Förutsättningen
för sådan hjälp är att det i den andra staten är föreskrivet fängelse för gärningen. Därmed får Sverige anses leva upp till de åtaganden som följer av det nu aktuella protokollet. En motsvarande bedömning gjordes med anledning av Schweiz associering till Schengenregelverket (prop. 2005/06:194 s. 59). Genomförandet av protokollet förutsätter att samma förutsättningar ställs upp för samarbete med Liechtenstein. Undantagen från kravet på dubbel straffbarhet vid beslag och husrannsakan på begäran av en EU-stat, Norge, Island eller Schweiz, bör därför utvidgas till att omfatta även Liechtenstein.
6.2.3. Utlänningslagstiftningen
Regeringens förslag: En hänvisning till Liechtenstein ska föras in i berörda delar av utlänningslagen (2005:716) och lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare.
Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning.
Skälen för regeringens förslag: Genom protokollet får myndigheter i
Liechtenstein befogenhet att utfärda viseringar i enlighet med artikel 10 i Schengenkonventionen. Detta innebär alltså att myndigheter i Liechtenstein ges rätt att utfärda viseringar som har samma giltighet vad gäller rätten till inresa i Sverige som en visering som är utfärdad av en svensk myndighet. Bestämmelsen bör genomföras i svensk rätt genom ett tillägg i 1 kap. 4 § utlänningslagen.
Beviljande av visering är ett beslut som innefattar myndighetsutövning (jfr prop. 1999/2000:64 s. 74). Riksdagens beslut bör därför fattas med iakttagande av 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen.
Enligt bilaga B till Schweiz associationsavtal ska Liechtenstein efter anslutningen tillämpa rådets direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredjeland. Som en följd av det direktivet finns i 8 kap. 1 § utlänningslagen en grund för avvisning som gör det möjligt att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning meddelat av en annan stat som ingår i den Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz. Vidare finns med anledning av direktivet en bestämmelse i 7 kap. 6 § utlänningslagen som innebär att beslut som fattas i en medlemsstat i EU eller i Island, Norge eller Schweiz om avvisning och utvisning, och som grundar sig på hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten, får läggas till grund för beslut om återkallelse av ett svenskt uppehållstillstånd om det finns särskilda skäl. Beslut om avvisning eller utvisning meddelade i en stat som ingår i EU eller i Island, Norge eller Schweiz kan alltså, i fall som avses i paragrafen, tillmätas betydelse i Sverige. Liechtensteins anslutning till Schengenregelverket kräver att dessa bestämmelser även gäller i förhållande till Liechtenstein. En hänvisning till Liechtenstein bör införas i 7 kap. 6 § första och andra stycket samt 8 kap. 1 § 6 utlänningslagen.
Rådets direktiv 2002/90/EG om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse innehåller bestämmelser om vilka typer av hjälp vid olovlig inresa i eller passage genom en medlemsstat som ska vara förbjudna och belagda med påföljd enligt den nationella lagstiftningen. Rådets rambeslut 2002/946/RIF om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse syftar till att skapa gemensamma minimiregler i medlemsstaterna när det gäller straffrättsliga påföljder och andra former av åtgärder som ska kunna vidtas vid överträdelser av det regelverk som finns angivet i direktiv 2002/90/EG. Direktivet och rambeslutet har medfört ändringar i bl.a. 20 kap.7 och 8 §§utlänningslagen. Bestämmelserna bör ändras så att det även ska vara straffbart att uppsåtligen hjälpa en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom eller uppehålla sig i Liechtenstein.
Rådets direktiv 2003/110/EG om bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg har genomförts i svensk rätt genom lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare. Direktivet syftar till att underlätta transitering av tredjelandsmedborgare som ska återsändas till hemlandet via en flygplats i en annan medlemsstat än den som har fattat beslutet om avvisning. Liechtenstein ska enligt bilaga B i Schweiz associationsavtal tillämpa och genomföra direktivet. Detta föranleder att ett tillägg görs i 1 och 9 §§ lagen om transitering av tredjelandsmedborgare så att Liechtenstein omfattas av bestämmelserna.
Hänvisningar till S6-2-3
7. Ikraftträdande
Enligt artikel 10.1 i protokollet ska Liechtenstein börja tillämpa de bestämmelser som avses i artikel 2 och de bestämmelser som redan antagits i enlighet med artikel 2.3 vid en tidpunkt som fastställs i rådet med enhällighet av de rådsmedlemmar som företräder de regeringar i medlemsstaterna som tillämpar alla bestämmelser som avses i artikel 2. En förutsättning är att Liechtenstein har uppfyllt förhandsvillkoren för genomförande av de aktuella bestämmelserna. Inför beslut ska samråd ske med den gemensamma kommittén. När detta kommer att ske är ännu oklart. Det går alltså inte nu att fastslå när lagändringarna ska träda i kraft. De bör därför träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
8. Ekonomiska konsekvenser
Förslagen bedöms inte medföra några ökade kostnader för det allmänna. Liechtensteins associering till Schengenregelverket kan förväntas leda till ett förbättrat samarbete inom brottsbekämpningen.
9. Författningskommentar
9.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete
1 §
Denna lag tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige och andra medlemsstater i Europeiska unionen samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, i den utsträckning Sverige i en internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som avses i denna lag.
Föreskrifterna i 3 § gäller även i förhållande till andra stater än dem som anges i första stycket.
I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.1.
Första stycket har ändrats så att sådant internationellt polisiärt samarbete som regleras i lagen även omfattar Liechtenstein.
9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
2 kap. 6 §
En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag ska ges in till Justitiedepartementet, som lämnar ansökan till Åklagarmyndigheten eller till behörig domstol om inte ansökan ska prövas av regeringen. Justitiedepartementet kan efter samråd med Åklagarmyndigheten lämna ansökan direkt till behörig åklagare.
En ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein får göras direkt hos behörig åklagare eller domstol. Detsamma gäller om det i en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige har avtalats om att ansökan får skickas direkt.
I paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2.2, finns bestämmelser om var en ansökan om rättslig hjälp ska ges in i Sverige.
Paragrafens första stycke har endast justerats redaktionellt. Ändringen i andra stycket innebär att det blir möjligt för en myndighet i Liechtenstein att göra en ansökan om rättslig hjälp i brottmål direkt hos behörig åklagare eller domstol i Sverige.
Motsvarande möjlighet för svensk åklagare eller domstol framgår av 3 kap. 2 § andra stycket. Den möjligheten kommer också att framgå av ett tillkännagivande till lagen.
4 kap. 20 §
Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, får husrannsakan enligt 16 § göras och egendomen tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om ansökan har gjorts av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller av Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och det för gärningen kan dömas till fängelse i den ansökande staten.
I ett sådant ärende om rättslig hjälp som avses i 1 kap. 5 § första stycket 1 får husrannsakan göras samt egendom tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om den gärning ansökan avser motsvarar ett brott för vilket enligt svensk lag eller enligt den ansökande statens lag är föreskrivet fängelse i sex månader eller mer. Vad som sagts nu gäller inte om första stycket är tillämpligt.
I paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2.2, finns undantag från kravet på dubbel straffbarhet vid beslag och husrannsakan.
I första stycket har en ändring gjorts som innebär att husrannsakan och beslag får göras på begäran av Liechtenstein även för en gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag om det där kan dömas till fängelse för gärningen. För en redogörelse för paragrafen hänvisas till prop. 1999/2000:61 s. 120–124.
9.3. Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
1 kap. 4 §
Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.
Med Schengenstat avses
1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
2. Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.
I paragrafen definieras uttrycken Schengenkonventionen och Schengenstat. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.3.
I andra stycket har en ändring gjorts som innebär att uttrycket Schengenstat även avser Liechtenstein. Det medför att beslut om viseringar enligt Schengenkonventionen som fattas i Liechtenstein gäller i Sverige.
7 kap. 6 §,
Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en stat som tillhör Europeiska unionen eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att
1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.
Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses
– make eller sambo, – barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, och – förälder som är beroende av barnet för sin försörjning. Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd i vissa fall inom ramen för Schengensamarbetet. Den har behandlats i avsnitt 6.2.3.
Ändringen i första stycket innebär att ett svenskt uppehållstillstånd får återkallas om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i Liechtenstein och beslutet är grundat på ett allvarligt och aktuellt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i vissa angivna fall.
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att uppehållstillstånd inte får återkallas för den som är familjemedlem till en medborgare i Liechtenstein och som utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom EU.
8 kap. 1 §
En utlänning får avvisas
1. om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,
2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,
3. om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,
4. om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,
5. om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 5 i Schengenkonventionen, eller
6. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en stat som ingår i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten.
En EES-medborgare får inte avvisas enligt första stycket 1, om han eller hon på annat sätt än genom innehav av pass kan styrka sin identitet. Detsamma skall gälla en EESmedborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare.
En EES-medborgare och hans eller hennes familjemedlem får inte avvisas enbart på den grunden att han eller hon inte uppfyller vad som sägs i artikel 5.1 c i Schengenkonventionen i fråga om tillräckliga medel för uppehälle.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2.3, innehåller bestämmelser om avvisning i vissa fall.
Ändringen i första stycket sjätte punkten innebär att en utlänning får avvisas om han eller hon har avvisats eller utvisats från Liechtenstein, om förutsättningarna som uppställs i paragrafen i övrigt är uppfyllda. I andra stycket har en redaktionell ändring gjorts.
20 kap. 7 §
Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.
För försök till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2.3, innehåller bestämmelser om straff för den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen uppehålla sig i EU eller ett land som associerats till Schengensamarbetet. I första stycket har en ändring gjorts som innebär att Liechtenstein, som nu associeras till Schengensamarbetet, läggs till det geografiska område som paragrafen omfattar. En redaktionell ändring har också gjorts.
20 kap. 8 §
Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.
Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen
1. utförts mot ersättning,
2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller
3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.
Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader. För försök eller förberedelse till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2.3, innehåller bestämmelser om straff för den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom EU eller ett land som associerats till Schengensamarbetet.
Ändringen i första stycket innebär att Liechtenstein, som nu associeras till Schengensamarbetet, läggs till det geografiska område som paragrafen omfattar.
Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionell karaktär.
Hänvisningar till S9-3
9.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare
1 §
I denna lag finns bestämmelser om transitering i samband med att en tredjelandsmedborgare, som har avvisats eller utvisats från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, återsänds med flyg via Sverige.
Med tredjelandsmedborgare avses i lagen en person som inte är medborgare i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller medborgare i Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Den har behandlats i avsnitt 6.2.3.
Genom ändringen i första stycket omfattar lagen transitering av tredjelandsmedborgare som avvisats eller utvisats från Liechtenstein.
Ändringen i andra stycket innebär att medborgare i Liechtenstein inte definieras som tredjelandsmedborgare.
9 §
En tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och som transiteras via en annan medlemsstat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, ska omedelbart återtas till Sverige på begäran av den staten om
1. tillståndet att bevilja transitering har återkallats,
2. tredjelandsmedborgaren under transiteringen har rest in i den staten utan tillstånd, eller
3. fortsatt transitering eller återsändande till destinationslandet inte går att genomföra.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2.3, innehåller bestämmelser om att Sverige, under vissa i paragrafen angivna förutsättningar, är skyldigt att återta en tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och transiteras via en medlemsstat i EU eller en stat som associerats till Schengensamarbetet. Ändringen innebär att bestämmelsen omfattar även en tredjelandsmedborgare som transiteras via Liechtenstein. En redaktionell ändring har också gjorts.
Protokoll mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
Hänvisningar till S9-4
EUROPEISKA
UNIONENS RÅD
Bryssel den 13 februari 2008
(OR. en)
Interinstitutionellt ärende:
2006/0251 (CNS)
16462/06
FL 55
CH 62
JAI 684
SCHENGEN 110
FRONTEXT 14
COPEN 132
CRIMORG 200
VISA 328
EURODAC 14
ASIM 91
ASILE 99
MIGR 178
OC 1023
RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Ärende:
Protokoll mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen,
Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om
Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om
Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen
och utvecklingen av Schengenregelverket
16462/06
CHS,SH/lt,am
DG E II/2
SV
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 1
PROTOKOLL
MELLAN EUROPEISKA UNIONEN, EUROPEISKA GEMENSKAPEN,
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OCH FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN
OM FURSTENDÖMET LIECHTENSTEINS ANSLUTNING
TILL AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN,
EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET
OM SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDETS ASSOCIERING
TILL GENOMFÖRANDET, TILLÄMPNINGEN OCH
UTVECKLINGEN AV SCHENGENREGELVERKET
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 2
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 3
EUROPEISKA UNIONEN
och
EUROPEISKA GEMENSKAPEN
och
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET
och
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN
nedan kallade "de avtalsslutande parterna",
SOM HÄNVISAR TILL det avtal som undertecknades den 26 oktober 2004 mellan Europeiska
unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets
associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
("associeringsavtalet"),
SOM ERINRAR OM att det i artikel 16 i det avtalet föreskrivs en möjlighet för
Furstendömet Liechtenstein att ansluta sig till associeringsavtalet genom ett protokoll,
*
Publikationsbyrån (EUT): Vänligen inför en hänvisning till offentliggörande för avtalet
efter förfarandet CNS/2004/0199 KOM(2004) 0593.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 4
SOM TAR HÄNSYN TILL Furstendömet Liechtensteins geografiska läge,
SOM TAR HÄNSYN TILL de nära banden mellan Furstendömet Liechtenstein och
Schweiziska edsförbundet, som kommer till uttryck genom ett område utan kontroller
vid de inre gränserna mellan Furstendömet Liechtenstein och Schweiziska edsförbundet,
SOM TAR HÄNSYN TILL Furstendömet Liechtensteins önskan att upprätthålla och införa
ett område utan gränskontroller med alla Schengenländer och därför att associeras till
Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att genom det avtal som Europeiska unionens råd ingick den 18 maj 1999 med
Republiken Island och Konungariket Norge
, associerades dessa båda stater till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att det är önskvärt att Furstendömet Liechtenstein associeras till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på samma villkor som Island, Norge
och Schweiz,
SOM BEAKTAR att det mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen,
Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein bör ingås ett protokoll som
ger Liechtenstein samma rättigheter och skyldigheter som de som har avtalats mellan
Europeiska unionens råd, å ena sidan, och Island och Norge samt Schweiz å andra sidan,
1
EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 5
SOM BEAKTAR att bestämmelserna i avdelning IV i fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen och de rättsakter som antagits på den grunden inte gäller för
Konungariket Danmark, i enlighet med protokollet om Danmarks ställning som är fogat till
fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
och att de beslut om att utveckla Schengenregelverket i enlighet med den avdelningen, vilka
Danmark har införlivat med sin nationella lagstiftning, endast kan skapa folkrättsliga förpliktelser
mellan Danmark och övriga medlemsstater,
SOM BEAKTAR att Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, i enlighet
med de beslut som antagits på grundval av det protokoll om införlivande av Schengenregelverket
inom Europeiska unionens ramar som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar i vissa bestämmelser i
Schengenregelverket
,
SOM BEAKTAR behovet av att säkerställa att de stater med vilka Europeiska unionen har ingått
associeringsavtal i syfte att genomföra, tillämpa och utveckla Schengenregelverket tillämpar det
regelverket också i sina inbördes förbindelser,
SOM BEAKTAR att det för att Schengenregelverket ska fungera väl krävs att detta protokoll
tillämpas samtidigt med de avtal som de olika parter som associerats till eller deltar i
genomförandet och utvecklingen av Schengenregelverket har ingått för att reglera sina
inbördes förbindelser,
1
EGT L 64, 7.3.2002, s. 20 respektive EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 6
SOM HÄNVISAR TILL protokollet om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet
mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer
för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon
av medlemsstaterna eller i Schweiz
,
SOM TAR FASTA PÅ kopplingen mellan Schengenregelverket och gemenskapslagstiftningen
när det gäller införande av kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för
handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och när det gäller inrättandet
av Eurodac-systemet,
SOM BEAKTAR att den kopplingen förutsätter samtidig tillämpning av Schengenregelverket
och gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska
ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och om inrättandet
av Eurodac-systemet,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
*
Publikationsbyrån (EUT): Vänligen inför här hänvisningen till offentliggörande för
rådsdokument 16470/06.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 7
ARTIKEL 1
Enligt artikel 16 i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och
Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ("associeringsavtalet"), ska Furstendömet
Liechtenstein (nedan kallat "Liechtenstein") ansluta sig till associeringsavtalet i enlighet
med villkoren i detta protokoll.
Anslutningen skapar ömsesidiga rättigheter och skyldigheter mellan de avtalsslutande parterna
i enlighet med de regler och förfaranden som anges i protokollet.
ARTIKEL 2
1.
De Schengenbestämmelser som förtecknas i bilaga A och bilaga B till associeringsavtalet, och
som gäller för Europeiska unionens medlemsstater, ska genomföras och tillämpas i Liechtenstein i
enlighet med villkoren i de bilagorna.
2.
Dessutom ska de i bilagan till detta protokoll angivna bestämmelserna i Europeiska unionens
och Europeiska gemenskapens rättsakter, vilka ersätter eller utvecklar bestämmelser i
Schengenregelverket, genomföras och tillämpas av Liechtenstein.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 8
3.
De rättsakter och åtgärder som Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen antar
för att ändra eller utveckla Schengenregelverkets bestämmelser, och på vilka förfarandena i
associeringsavtalet och detta protokoll har tillämpats, ska också godkännas, genomföras och
tillämpas av Liechtenstein, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.
ARTIKEL 3
De rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i artikel 3.1–3.4 samt artiklarna 4–6, artiklarna 8–10,
artikel 11.2–11.4 och artikel 13 i associeringsavtalet ska vara tillämpliga för Liechtenstein.
ARTIKEL 4
På expertnivå ska ordförandeskapet i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 3
i associeringsavtalet utövas av Europeiska unionens företrädare. På högre tjänstemannanivå och
ministernivå ska ordförandeskapet innehas växelvis för en period om sex månader av företrädaren
Europeiska unionen respektive företrädaren för Liechtensteins eller Schweiz regering.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 9
ARTIKEL 5
1.
Antagandet av nya rättsakter eller åtgärder som har anknytning till sådana frågor som avses
i artikel 2 är förbehållet Europeiska unionens behöriga institutioner. Med förbehåll för punkt 2
i denna artikel ska dessa rättsakter eller åtgärder träda i kraft samtidigt för Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen och deras respektive berörda medlemsstater och Liechtenstein, om inte
annat särskilt föreskrivs i rättsakterna eller åtgärderna. I detta sammanhang ska vederbörlig hänsyn
tas till den tidsperiod som Liechtenstein i den gemensamma kommittén uppgett sig behöva för att
kunna uppfylla sina konstitutionella krav.
2.
a) Europeiska unionens råd ("rådet") ska utan dröjsmål underrätta Liechtenstein om
antagandet av rättsakter eller åtgärder som avses i punkt 1 på vilka förfarandena i detta
protokoll har tillämpats. Liechtenstein ska besluta huruvida landet ska godkänna
rättsaktens eller åtgärdens innehåll och införliva den med sin interna rättsordning.
Det beslutet ska meddelas rådet och Europeiska gemenskapernas kommission
("kommissionen") inom trettio dagar från antagandet av den berörda rättsakten
eller åtgärden.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 10
b)
Om innehållet i en sådan rättsakt eller åtgärd kan bli bindande för Liechtenstein
först efter det att konstitutionella krav har uppfyllts, ska Liechtenstein informera
rådet och kommissionen om detta i samband med underrättelsen om rättsakten eller
åtgärden. Liechtenstein ska utan dröjsmål skriftligen meddela rådet och kommissionen
när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte krävs ska
underrättelsen lämnas senast 30 dagar efter utgången av fristen för folkomröstning.
Om en folkomröstning krävs ska Liechtenstein lämna underrättelsen inom 18 månader
från dagen för rådets underrättelse. Från den dag då rättsakten eller åtgärden träder
i kraft för Liechtenstein och till dess att landet meddelar att man har uppfyllt de
konstitutionella kraven, ska Liechtenstein i möjligaste mån tillämpa innehållet i
den berörda rättsakten eller åtgärden provisoriskt.
Om Liechtenstein inte kan tillämpa den berörda rättsaktens eller åtgärdens innehåll provisoriskt,
och detta förhållande skapar svårigheter som stör Schengensamarbetets funktion, ska den
rådande situationen granskas av den gemensamma kommittén. Europeiska unionen och
Europeiska gemenskapen får vidta proportionerliga och lämpliga åtgärder gentemot
Liechtenstein för att säkerställa ett väl fungerande Schengensamarbete.
3.
Liechtensteins godkännande av de rättsakter och åtgärder som avses i punkt 2 skapar
rättigheter och skyldigheter mellan Liechtenstein å ena sidan och Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa
rättsakter och åtgärder, samt Schweiz, å andra sidan.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 11
4.
Detta protokoll ska upphöra att gälla om
a) Liechtenstein
meddelar
att
man
beslutat att inte godta innehållet i en rättsakt eller en åtgärd
som avses i punkt 2 på vilken förfarandena i detta protokoll har tillämpats, eller
b)
Liechtenstein inte avger ett meddelande inom den frist på 30 dagar som avses i punkterna 2 a
eller 5 a, eller
c)
Liechtenstein inte avger ett meddelande senast 30 dagar efter utgången av fristen för
folkomröstning eller, om folkomröstning begärs, inom den frist på 18 månader som
avses i punkt 2 b, eller om Liechtenstein inte genomför provisorisk tillämpning på det
sätt som avses i samma punkt från den dag som fastställts för ikraftträdandet av rättsakten
eller åtgärden.
Detta protokoll ska upphöra att gälla tre månader efter utgången av 90-dagarsperioden, såvida inte
den gemensamma kommittén, efter att noga ha granskat förutsättningarna för att fortsätta tillämpa
protokollet, beslutar annat inom 90 dagar.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 12
5.
a)
Om bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd leder till att medlemsstaterna inte
längre får låta verkställighet av en framställan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål
eller erkännande av ett beslut om husrannsakan och/eller beslag som fattats i en
annan medlemsstat omfattas av de villkor som anges i artikel 51 i konventionen om
tillämpning av Schengenavtalet
, får Liechtenstein inom den trettiodagarsfrist som
anges i punkt 2 a meddela rådet och kommissionen att Liechtenstein inte godtar och
inte kommer att genomföra innehållet i dessa bestämmelser i sin interna rättsordning
i den utsträckning de är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan
och beslag i samband med utredningar eller lagföring på området för direkt beskattning
som, om de begås i Liechtenstein, enligt den liechtensteinska lagstiftningen inte är
belagda med frihetsstraff. I motsats till vad som gäller enligt punkt 4 ska protokollet
i sådant fall inte upphöra att gälla.
b)
Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom två månader från det att
en av kommitténs medlemmar begär detta för att, under hänsynstagande till den
internationella utvecklingen, diskutera den situation som uppstått till följd av att
ett meddelande lämnats i enlighet med punkt a.
När den gemensamma kommittén enhälligt nått fram till en överenskommelse som innebär att
Liechtenstein godtar och till fullo genomför de berörda bestämmelserna i den nya rättsakten eller
åtgärden, ska punkt 2 b samt punkterna 3 och 4 vara tillämpliga. De uppgifter som det hänvisas till i
punkt 2 b första meningen ska tillhandahållas inom trettio dagar från det att överenskommelsen
nåddes i den gemensamma kommittén.
1
Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna
i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis
avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 22.9.2000, s. 19).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 13
ARTIKEL 6
Vid uppfyllandet av sina skyldigheter med avseende på Schengens informationssystem II och
informationssystemet för viseringar kan Liechtenstein använda sig av Schweiz infrastruktur för att
få tillgång till dessa system.
ARTIKEL 7
Beträffande de administrativa kostnader som hör samman med tillämpningen av detta protokoll, ska
Liechtenstein tillföra Europeiska unionens allmänna budget ett årligt bidrag på 0,071 % av beloppet
8 100 000 EUR, med förbehåll för en årlig justering med hänsyn till inflationsnivån i Europeiska
unionen.
ARTIKEL 8
1.
Detta protokoll ska inte påverka avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
något annat avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Liechtenstein.
2.
Detta protokoll ska inte påverka avtal som är bindande för Liechtenstein å ena sidan, och
en eller flera medlemsstater å andra sidan, i den mån de är förenliga med detta protokoll. Om
sådana avtal är oförenliga med detta protokoll, ska protokollet ha företräde.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 14
3.
Detta protokoll ska inte i något avseende påverka avtal som i framtiden kan komma att
ingås mellan Europeiska gemenskapen och Liechtenstein, och inte heller avtal som ingås mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Liechtenstein å andra sidan
eller avtal som kan komma att ingås på grundval av artiklarna 24 och 38 i fördraget om
Europeiska unionen.
4.
Detta protokoll ska inte påverka avtal mellan Liechtenstein och Schweiz, i den mån de är
förenliga med protokollet. Om sådana avtal är oförenliga med detta protokoll, ska protokollet
ha företräde.
ARTIKEL 9
1.
Detta protokoll träder i kraft en månad efter den dag då rådets generalsekreterare, i sin
egenskap av depositarie, konstaterar att alla formaliteter är uppfyllda i fråga om det samtycke
till att vara bunden av detta protokoll som uttryckts av parterna eller på deras vägnar.
2.
Artiklarna 1, 4 och 5.2 a första meningen i detta protokoll och de rättigheter och skyldigheter
som föreskrivs i artikel 3.1–3.4 samt artiklarna 4–6 i associeringsavtalet ska tillämpas provisoriskt
för Liechtenstein från dagen för undertecknandet av detta protokoll.
3.
När det gäller rättsakter eller åtgärder som antagits efter undertecknandet av detta protokoll
men innan det trätt i kraft, ska den trettiodagarsperiod som avses i artikel 5.2 a sista meningen börja
löpa den dag då protokollet träder i kraft.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 15
ARTIKEL 10
1.
De bestämmelser som avses i artikel 2 ska börja tillämpas av Liechtenstein vid en tidpunkt
som rådet fastställer genom enhälligt beslut av de rådsmedlemmar som företräder regeringarna i
de medlemsstater som tillämpar alla bestämmelser som avses i artikel 2, efter samråd med den
gemensamma kommittén och efter att ha försäkrat sig om att Liechtenstein har uppfyllt
förhandsvillkoren för genomförande av de aktuella bestämmelserna.
De rådsmedlemmar som företräder Irlands regering och Förenade kungariket Storbritannien
och Nordirlands regering ska delta i dessa beslut i den mån de berör bestämmelser i
Schengenregelverket och rättsakter som grundar sig på eller har anknytning till detta regelverk,
i vilka dessa medlemsstater deltar.
De rådsledamöter som företräder regeringarna i medlemsstater för vilka, i enlighet med deras
anslutningsfördrag, endast en del av de bestämmelser som avses i artikel 2 är tillämpliga, ska delta i
detta beslut i den utsträckning det rör bestämmelser i Schengenregelverket vilka redan är tillämpliga
för deras respektive medlemsstater.
2.
Tillämpningen av de bestämmelser som avses i punkt 1 skapar rättigheter och skyldigheter
mellan Schweiz och Liechtenstein å ena sidan och mellan Liechtenstein och, beroende på
omständigheterna, i den utsträckning de är bundna av dessa bestämmelser, Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, å andra sidan.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 16
3.
Detta protokoll ska endast tillämpas om de avtal som ska ingås av Liechtenstein och som
avses i artikel 13 i associeringsavtalet tillämpas.
4.
Vidare ska detta protokoll tillämpas endast om protokollet mellan Europeiska gemenskapen,
Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins
anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier
och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan
som görs i en medlemsstat eller i Schweiz
också tillämpas.
ARTIKEL 11
1.
Detta protokoll kan sägas upp av Liechtenstein eller Schweiz eller genom enhälligt beslut
i rådet. Uppsägningen ska meddelas depositarien och börja gälla sex månader efter detta
meddelande.
2.
Om detta protokoll eller associeringsavtalet sägs upp av Schweiz eller om associeringsavtalet
upphör att gälla för Schweiz vidkommande, ska associeringsavtalet och detta protokoll fortsätta att
gälla med avseende på förbindelserna mellan Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen
å ena sidan och Liechtenstein å andra sidan. I så fall ska rådet, efter samråd med Liechtenstein,
besluta om nödvändiga åtgärder. Dessa åtgärder ska dock vara bindande för Liechtenstein endast
om Liechtenstein godtar dem.
*
Publikationsbyrån (EUT): Vänligen inför hänvisning till offentliggörande för
dokument 16470/06.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 17
3.
Detta protokoll ska anses ha upphört att gälla om Liechtenstein avslutar ett av de avtal
som avses i artikel 13 i associeringsavtalet och som har ingåtts av Liechtenstein, eller det protokoll
som avses i artikel 10.4.
ARTIKEL 12
Detta protokoll ska upprättas i tre exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska,
finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska,
portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska,
vilka alla texter är lika giltiga.
Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll.
Utfärdat i ... den ...
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 1
BILAGA
Bilaga till protokollet om Furstendömet Liechtensteins
anslutning till avtalet mellan
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och
Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering
till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen
av Schengenregelverket
Liechtenstein ska tillämpa bestämmelserna som avses i artikel 2.2 från den dag som fastställts av
rådet i enlighet med artikel 10.
–
Rådets förordning nr 2007/2004/EG av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk
byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters
yttre gränser (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1).
–
Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder
för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som
utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1). Kommissionens beslut av
den 28 februari 2005 om de tekniska specifikationerna för standarder för säkerhetsdetaljer
och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
(C(2005) 409 slutlig) och kommissionens beslut av den 28 februari 2005 om de tekniska
specifikationerna för standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och
resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (C(2005) 409 slutlig).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 2
–
Rådets beslut nr 2005/211/RIF av den 24 februari 2005 om införande av ett antal nya
funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism
(EUT L 68, 15.3.2005, s. 44).
–
Rådets beslut 2005/719/RIF av 12 oktober 2005 om fastställande av datum för tillämpningen
av vissa bestämmelser i beslut 2005/211/RIF om införande av ett antal nya funktioner för
Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 271, 15.10.2005,
s. 54).
–
Rådets beslut 2005/727/RIF av 12 oktober 2005 om fastställande av datum för tillämpningen
av vissa bestämmelser i beslut 2005/211/RIF om införande av ett antal nya funktioner för
Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 273, 19.10.2005,
s. 25).
–
Rådets beslut 2006/228/RIF av den 9 mars 2006 om fastställande av datum för tillämpningen
av vissa bestämmelser i beslut 2005/211/RIF om införande av ett antal nya funktioner för
Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 81, 18.3.2006,
s. 45).
–
Rådets beslut 2006/229/RIF av 9 mars 2006 om fastställande av datum för tillämpningen av
vissa bestämmelser i beslut 2005/211/RIF om införande av ett antal nya funktioner för
Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 81, 18.3.2005,
s. 46).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 3
–
Rådets beslut 2006/631/RIF av den 24 juli 2006 om fastställande av datum för tillämpningen
av vissa bestämmelser i beslut 2005/211/RIF om införande av ett antal nya funktioner för
Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 256, 20.9.2006,
s. 18).
–
Rådets beslut 2005/267/EG av den 16 mars 2005 om inrättande av ett säkrat webbaserat
informations- och samordningsnätverk för de myndigheter och liknande som hanterar
migrationsfrågor i medlemsstaterna (EUT L 83, 1.4.2005, s. 48).
–
Kommissionens beslut av den 15 december 2005 om närmare bestämmelser för
genomförandet av rådets beslut 2005/267/EG om inrättande av ett säkrat webbaserat
informations- och samordningsnätverk för de myndigheter och liknande som hanterar
migrationsfrågor i medlemsstaterna (C(2005) 5159 slutlig).
–
Rådets förordning (EG) nr 851/2005 av den 2 juni 2005 om ändring av förordning (EG)
nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga
att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje
länder vars medborgare är undantagna från detta krav vad gäller ömsesidighetsmekanismen
(EUT L 141, 4.6.2005, s. 3).
–
Rådets beslut 2005/451/RIF av 13 juni 2005 om fastställande av datum för tillämpningen av
vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 871/2004 om införande av ett antal nya funktioner
för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 158,
21.6.2005, s. 26).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 4
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1160/2005 av den 6 juli 2005 om ändring
av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis
avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna vad gäller tillgången till Schengens
informationssystem för de organ som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon i
medlemsstaterna (EUT L 191, 22.7.2005, s. 18).
–
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2005/761/EG av den 28 september 2005
om att underlätta medlemsstaternas utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse
till forskare från tredjeländer vilka reser inom gemenskapen i syfte att bedriva forskning
(EUT L 289, 3.11.2005, s. 1).
–
Kommissionens beslut av den 29 september 2005 (2005/687/EG) om utformningen av
rapporter om verksamheten inom nätverken av sambandsmän för invandring och situationen
i värdlandet rörande olaglig invandring (EUT L 264, 8.10.2005, s. 8).
–
Rådets beslut 2005/728/RIF av 12 oktober 2005 om fastställande av datum för tillämpningen
av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 871/2004 om införande av ett antal nya funktioner
för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 273,
19.10.2005, s. 26).
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2046/2005 av den 14 december 2005 om
åtgärder för att förenkla viseringsansökningar och utfärdande av viseringar för de medlemmar
av den olympiska familjen som deltar i Olympiska och/eller Paralympiska vinterspelen 2006
i Turin (EUT L 334, 20.12.2005, s. 1).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 5
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en
gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105,
13.4.2006, s. 1).
–
Rådets beslut 2006/440/EG av den 1 juni 2006 om ändring av bilaga 12 till de
gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 14a till den gemensamma handboken
om avgifter motsvarande de administrativa kostnaderna för att behandla viseringsansökningar
(EUT L 175, 29.6.2006, s. 77).
–
Rådets beslut (2006/628/EG) av den 24 juli 2006 om fastställande av datum för tillämpningen
av artikel 1.4–5 i förordning (EG) nr 871/2004 om införande av ett antal nya funktioner för
Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 256, 20.9.2006,
s. 15).
–
Kommissionens beslut (2006/648/EG) av den 22 september 2006 om fastställande av
tekniska specifikationer för standarder för biometriska kännetecken i samband med
utvecklingen av Informationssystemet för viseringar (EUT L 267, 27.9.2006, s. 41).
–
Rättelse till rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av
Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 271, 30.9.2006, s. 85).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 6
– Kommissionens
beslut
2006/757/EG av den 22 september 2006 om ändring av
Sirenehandboken (EUT L 317, 16.11.2006, s. 1).
– Kommissionens
beslut
2006/758/EG av den 22 september 2006 om ändring av
Sirenehandboken (EUT L 317, 16.11.2006, s. 41).
–
Kommissionens beslut (2006/684/EG) av den 5 oktober 2006 om ändring av bilaga 2
i förteckning A till de gemensamma konsulära anvisningarna vad gäller viseringskrav
för innehavare av indonesiska diplomat- och tjänstepass (EUT L 208, 12.10.2006, s. 29).
–
Kommissionens beslut 2006/752/EG av den 3 november 2006 om lokaliseringen av
Informationssystemet för viseringar under utvecklingsfasen (EUT L 305, 4.11.2006, s. 13).
–
Kommissionens rekommendation av den 6 november 2006 om inrättande av en
gemensam "Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal" (Schengenhandbok)
som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska använda när de utför personkontroller
vid gränserna (C(2006) 5186 slutlig).
–
Rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och
underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens
medlemsstater (EUT L 386, 29.12.2006, s. 89 och rättelse i EUT L 75, 15.3.2007, s. 26).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 7
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006
om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter
i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon (EUT L 381,
28.12.2006, s. 1).
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om
inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem
(SIS II) (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4).
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 av den 20 december 2006 om
lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i
Schengenkonventionen (EUT L 405, 30.12.2006, s. 1. Rättad version i EUT L 29, 3.2.2007,
s. 3).
–
Rådets förordning (EG) nr 1932/2006 av den 21 december 2006 om ändring av förordning
(EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är
skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de
tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 405, 30.12.2006, s. 23.
Rättad version i EUT L 29, 3.2.2007, s. 10).
–
Rådets förordning (EG) nr 1988/2006 av den 21 december 2006 om ändring av förordning
(EG) nr 2424/2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem
(SIS II) (EUT L 411, 30.12.2006, s. 1. Rättad version i EUT L 27, 2.2.2007, s. 3).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 8
–
Rådets beslut 2006/1007/RIF av den 21 december 2006 om ändring av rådets
beslut 2001/886/RIF om utvecklingen av andra generationen av Schengens
informationssystem (SIS II) (EUT L 411, 30.12.2006, s. 78. Rättad version i EUT L 27,
2.2.2007, s. 43).
–
Kommissionens beslut 2007/170/EG av den 16 mars 2007 rörande fastställande av nätkrav för
Schengens informationssystem (första pelaren) (EUT L 79, 20.3.2007, s. 20).
–
Kommissionens beslut 2007/171/EG av den 16 mars 2007 rörande fastställande av nätkrav för
Schengens informationssystem (tredje pelaren) (EUT L 79, 20.3.2007, s. 29).
–
Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av
fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet
Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (EUT L 144, 6.6.2007, s. 22).
–
Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra
generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).
–
Rådets beslut 2007/472/EG av den 25 juni 2007 om ändring av beslutet av den verkställande
kommitté som inrättades genom 1990 års Schengenkonvention om ändring av de finansiella
bestämmelserna om kostnaderna för installation och drift av den tekniska stödfunktionen i
Schengens informationssystem (C.SIS) (EUT L 179, 7.7.2007, s. 50).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
P/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/Bilaga/sv 9
–
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om
inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av
rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av
gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter (EUT L 199, 31.7.2007, s. 30).
–
Rådets beslut 2007/519/EG av den 16 juli 2007 om ändring av del 2 i Schengens
rådfrågningssystem (tekniska specifikationer) (EUT L 192, 24.7.2007, s. 26).
–
Kommissionens beslut 2007/599/EG av den 27 augusti 2007 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG med avseende på antagandet av
strategiska riktlinjer för 2007–2013 (EUT L 233, 5.9.2007, s. 3).
–
2007/866/EG: Rådets beslut av den 6 december 2007 om ändring av del 1 i Schengens
rådfrågningssystem (tekniska specifikationer) (EUT L 340, 22.12.2007, s. 92).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 1
SLUTAKT
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 2
De befullmäktigade
EUROPEISKA UNIONEN
och
EUROPEISKA GEMENSKAPEN
och
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET
och
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,
nedan kallade "de avtalsslutande parterna",
församlade den ... år 2008, för att underteckna protokollet mellan Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein
om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets
associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
har antagit protokollet.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/sv 3
De befullmäktigade för de avtalsslutande parterna har beaktat följande deklarationer som anges
nedan och som åtföljer denna slutakt:
–
Gemensam förklaring från de avtalsslutande parterna om Europeiska byrån för förvaltningen
av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.
–
Gemensam förklaring från de avtalsslutande parterna om artikel 23.7 i konventionen om
ömsesidig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.
–
Gemensam förklaring från de avtalsslutande parterna om artikel 23.7 i konventionen av
den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens
medlemsstater
.
–
Förklaring från Europeiska gemenskapen och Liechtenstein om yttre förbindelser.
–
Förklaring från Liechtenstein om ömsesidig hjälp i brottmål.
–
Förklaring från Liechtenstein om artikel 5.2 b.
–
Förklaring från Liechtenstein om tillämpningen av Europeiska konventionen om ömsesidig
rättslig hjälp i brottmål och Europeiska utlämningskonventionen.
–
Förklaring från Europeiska gemenskapen om Fonden för de yttre gränserna för
perioden 2007–2013.
–
Förklaring från Europeiska gemenskapen om överlämnandet av förslag.
–
Gemensamma förklaringar om gemensamma möten.
1
EUT C 197, 12.7.2000, s. 1.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/DC/sv 1
GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR FRÅN DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA
Gemensam förklaring från de avtalsslutande parterna om Europeiska byrån för
förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser
De avtalsslutande parterna konstaterar att ytterligare avtal ska ingås med avseende på Schweiz och
Liechtensteins deltagande i Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid
Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser, efter förebild av de avtal som har ingåtts med
Norge och Island.
Gemensam förklaring från de avtalsslutande parterna om artikel 23.7 i konventionen av
den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater
Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 23.1 c i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp mellan
Europeiska unionens medlemsstater är de avtalsslutande parterna överens om att Liechtenstein, om
inte medlemsstaten i fråga har fått den berörda personens samtycke, i enskilda fall kan kräva att
personuppgifter inte får användas för de ändamål som avses i artikel 23.1 a–b i denna konvention
utan Liechtensteins föregående samtycke i samband med förfaranden där Liechtenstein hade kunnat
neka eller begränsa översändandet eller användningen av personuppgifter i enlighet med denna
konvention eller de instrument som avses i artikel 1 i denna. Om Liechtenstein i ett enskilt fall
skulle vägra att ge sitt medgivande efter en begäran från en medlemsstat i enlighet med ovan
nämnda bestämmelser, måste Liechtenstein skriftligen motivera.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/DC/sv 2
ÖVRIGA FÖRKLARINGAR
Förklaring från Europeiska gemenskapen och Liechtenstein om yttre förbindelser
Europeiska gemenskapen och Liechtenstein är överens om att Europeiska gemenskapen ska
uppmuntra tredje länder och internationella organisationer med vilka den har ingått avtal inom
ett område med anknytning till Schengensamarbetet, inklusive viseringspolitiken, att ingå liknande
avtal med Furstendömet Liechtenstein, utan att det påverkar Furstendömet Liechtensteins
behörighet att ingå sådana avtal.
Förklaring från Liechtenstein om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål
Liechtenstein förklarar att avgöranden angående skattebrott, som utreds av liechtensteinska
myndigheter, inte vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande kan överklagas till domstol med
behörighet i bland annat brottmål.
Förklaring från Liechtenstein om artikel 5.2 b
(tidsfrist för godkännande av förändringar i Schengenregelverket)
Den maximala fristen på 18 månader enligt artikel 5.2 b avser såväl godkännandet som
genomförandet av rättsakten eller åtgärden. Följande faser omfattas:
–
Den förberedande fasen.
–
Det parlamentariska förfarandet.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/DC/sv 3
–
Fristen för folkomröstning på 30 dagar.
–
I förekommande fall folkomröstning (organisation och omröstning).
–
Sanktionering av den regerande fursten.
Liechtensteins regering ska utan dröjsmål underrätta rådet och kommissionen om avlutandet av var
och en av dessa faser.
Liechtensteins regering åtar sig att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till att
de olika faserna som nämns ovan genomförs så snabbt som möjligt.
Förklaring från Liechtenstein om tillämpningen av Europeiska konventionen
om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och Europeiska utlämningskonventionen
Liechtenstein åtar sig att inte åberopa sina reservationer och förklaringar i samband med
ratificeringen av Europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 och
Europeiska konventionen av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, i den
utsträckning det skulle vara oförenligt med detta avtal.
Förklaring från Europeiska gemenskapen om Fonden för de yttre gränserna
för perioden 2007
−2013
Europeiska gemenskapen är för närvarande i färd med att inrätta en fond för de yttre gränserna för
perioden 2007–2013, som kommer att bli föremål för ytterligare avtal med de tredjeländer som är
associerade till Schengenregelverket.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/DC/sv 4
Förklaring från Europeiska kommissionen om överlämnandet av förslag
När kommissionen överlämnar förslag angående detta avtal till Europeiska unionens råd och
Europaparlamentet ska den översända kopior av dessa förslag till Liechtenstein.
Deltagande i de kommittéer som ska bistå Europeiska kommissionen när den utövar sina
genomförandebefogenheter:
Den 1 juni 2006 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Island,
Konungariket Norge, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein i syfte att ingå ett
avtal om Furstendömet Liechtensteins deltagande i arbetet i de kommittéer som bistår
kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter i samband med genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.
Fram till dess att ett sådant avtal ingås, ska avtalet i form av skriftväxling mellan
Europeiska unionens råd och Schweiziska edsförbundet om de kommittéer som bistår
Europeiska kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter tillämpas på
Liechtenstein. Trots detta skal villkoren för Liechtensteins deltagande vara de som anges i
artikel 100 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vad gäller Europaparlamentets
och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende
på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter
.
1
EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/DC/sv 5
Gemensam förklaring om gemensamma möten
Delegationerna som företräder Europeiska unionens medlemsstaters regeringar,
Europeiska kommissionens delegation,
delegationerna som företräder Republiken Islands och Konungariket Norges regeringar,
delegationen som företräder Schweiziska edsförbundet, och
delegationen som företräder Furstendömet Liechtenstein,
noterar att Liechtenstein ansluter sig till den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet om
Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
genom ett protokoll till detta avtal,
har beslutat att mötena i den gemensamma kommitté som inrättades genom avtalet om Islands och
Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
å ena sidan, och avtalet om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och
utvecklingen av Schengenregelverket, kompletterat genom protokollet om Liechtensteins
anslutning, å andra sidan, ska hållas gemensamt, oavsett nivå på mötet,
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
AF/UE/CE/CH/FL/SCHENGEN/DC/sv 6
noterar att gemensamma möten kräver praktiska arrangemang för ordförandeskapet vid dessa
möten när ordförandeskapet ska innehas av de associerade länderna i enlighet med avtalet
mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om
Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av
Schengenregelverket, kompletterat genom protokollet om Liechtensteins anslutning, eller avtalet
mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda
staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,
noterar de associerade ländernas önskan att, när så är nödvändigt, frånträda sitt ordförandeskap
och låta ordförandeskapet rotera mellan sig i alfabetisk ordning från det att avtalet mellan
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om
Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen
av Schengenregelverket träder ikraft och från det att protokollet om Liechtensteins anslutning
träder ikraft.
Utfärdat i ... den ...
Prop. 2008/09:179
Bilaga 1
Avtal mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
EUROPEISKA
UNIONENS RÅD
Bryssel den 25 oktober 2004
(OR. fr)
Interinstitutionellt ärende:
2004/0199 (CNS)
13054/04
CH 43
JAI 354
FRONTEXT 4
SCHENGEN 17
FL 19
COPEN 120
CRIMORG 90
VISA 175
EURODAC 5
ASIM 35
ASILE 56
MIGR 81
RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Ärende:
Avtal mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska
edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket
13054/04
KGW/kl
DG E III
SV
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 1
AVTAL
MELLAN EUROPEISKA UNIONEN, EUROPEISKA GEMENSKAPEN
OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET
OM SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDETS ASSOCIERING TILL GENOMFÖRANDET,
TILLÄMPNINGEN OCH UTVECKLINGEN
AV SCHENGENREGELVERKET
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 2
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 3
EUROPEISKA UNIONEN,
EUROPEISKA GEMENSKAPEN,
och
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,
nedan kallade de avtalsslutande parterna,
SOM BEAKTAR att Europeiska unionen i och med ikraftträdandet av Amsterdamfördraget åtog sig
att upprätthålla och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där det råder
fri rörlighet för personer, och samtidigt vidta lämpliga åtgärder när det gäller kontroll av de yttre
gränserna, asyl och invandring samt förebyggande av brottslighet och brottsbekämpning,
SOM BEAKTAR att Schengenregelverket, som införlivats inom Europeiska unionens ramar, utgör
en del av de bestämmelser som syftar till att skapa detta område med frihet, säkerhet och rättvisa, då
de innebär att det skapas ett område utan kontroller vid de inre gränserna och samtidigt föreskriver
kompletterande åtgärder som garanterar en hög säkerhetsnivå,
SOM TAR HÄNSYN TILL Schweiziska edsförbundets geografiska läge,
SOM BEAKTAR att om Schweiziska edsförbundet deltar i Schengenregelverket och utvecklingen
av detta, så kommer det att dels undanröja vissa hinder för den fria rörligheten för personer som är
en följd av Schweiziska edsförbundets geografiska läge, dels stärka samarbetet mellan Europeiska
unionen och Schweiziska edsförbundet på de områden som omfattas av Schengenregelverket,
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 4
SOM BEAKTAR att genom det avtal som Europeiska unionens råd ingick den 18 maj 1999 med
Republiken Island och Konungariket Norge
, associerades dessa båda stater till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att Schweiziska edsförbundet bör associeras till genomförandet, tillämpningen
och utvecklingen av Schengenregelverket, på jämställd fot med Island och Norge,
SOM BEAKTAR att det mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska
edsförbundet bör ingås ett avtal som innebär rättigheter och skyldigheter motsvarande de som har
avtalats mellan Europeiska unionens råd, å ena sidan, och Island och Norge å den andra,
SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att det är nödvändigt att organisera samarbetet mellan Europeiska
unionen och Schweiziska edsförbundet när det gäller genomförandet, den praktiska tillämpningen
och den vidare utvecklingen av Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att det för att associera Schweiziska edsförbundet till Europeiska unionens
verksamhet inom de områden som omfattas av detta avtal och göra det möjligt för landet att delta i
denna verksamhet är nödvändigt att inrätta en kommitté i enlighet med den institutionella modell
som använts för associeringen av Island och Norge,
SOM BEAKTAR att Schengensamarbetet vilar på principerna om frihet, demokrati, rättsstaten och
respekten för de mänskliga rättigheterna, som garanteras särskilt genom Europakonventionen av
den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
1
EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 5
SOM BEAKTAR att bestämmelserna i avdelning IV i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och de rättsakter som antagits på den grunden inte gäller för Konungariket Danmark,
i enlighet med protokollet om Danmarks ställning som genom Amsterdamfördraget är fogat till
Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och
att de beslut om att utveckla Schengenregelverket på grundval av avdelning IV vilka Danmark har
införlivat med sin nationella lagstiftning endast kan skapa folkrättsliga förpliktelser mellan
Danmark och övriga medlemsstater,
SOM BEAKTAR att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, i enlighet med de
beslut som antagits på grundval av det protokoll om införlivande av Schengenregelverket inom
Europeiska unionens ramar som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen
, deltar i vissa bestämmelser i Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR behovet av att säkerställa att de stater med vilka Europeiska unionen har ingått
associeringsavtal i syfte att genomföra, tillämpa och utveckla Schengenregelverket tillämpar detta
regelverk också i sina inbördes förbindelser,
SOM BEAKTAR att det för att Schengenregelverket skall fungera väl krävs att detta avtal tillämpas
samtidigt med de avtal som de olika parter som associerats till eller deltar i genomförandet eller
utvecklingen av Schengenregelverket har ingått för att reglera sina inbördes förbindelser,
SOM TAR HÄNSYN TILL avtalet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att
fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en
medlemsstat och om inrättandet av Eurodac,
1
EGT L 131, 1.6.2000, s. 43 och EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 6
SOM BEAKTAR kopplingen mellan Schengenregelverket och gemenskapsrätten,
SOM BEAKTAR att denna koppling förutsätter samtidig tillämpning av Schengenregelverket och
gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall
ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och om inrättandet av
Eurodac,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
ARTIKEL 1
1.
Schweiziska edsförbundet, nedan kallat Schweiz, skall associeras till Europeiska
gemenskapens och Europeiska unionens verksamheter inom de områden som omfattas av de
bestämmelser som avses i bilagorna A och B i detta avtal och av bestämmelser som följer av dessa.
2.
Detta avtal skapar ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i enlighet med de förfaranden som
avtalet föreskriver.
ARTIKEL 2
1.
Schweiz skall genomföra och tillämpa de av Schengenregelverkets bestämmelser som anges i
bilaga A till detta avtal på samma sätt som de är tillämpliga för Europeiska unionens medlemsstater,
nedan kallade medlemsstaterna.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 7
2.
Schweiz skall genomföra och tillämpa bestämmelserna i de av Europeiska unionens och
Europeiska gemenskapens rättsakter som räknas upp i bilaga B till detta avtal på samma sätt som de
ersätter och/eller utvecklar motsvarande bestämmelser i den konvention om tillämpning av
Schengenavtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som
undertecknades den 19 juni 1990, nedan kallad konventionen om tillämpning av Schengenavtalet,
eller har antagits på grundval av denna.
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 skall Schweiz godta, genomföra och tillämpa
rättsakter och åtgärder som Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen antar för att ändra
eller komplettera de bestämmelser som avses i bilagorna A och B, i enlighet med förfarandena i
detta avtal.
ARTIKEL 3
1.
Det skall inrättas en gemensam kommitté, bestående av företrädare för den schweiziska
regeringen, medlemmar av Europeiska unionens råd, nedan kallat rådet, och företrädare för
Europeiska gemenskapernas kommission, nedan kallad kommissionen.
2.
Den gemensamma kommittén skall anta sin arbetsordning med enhällighet.
3.
Den gemensamma kommittén skall sammanträda på initiativ av sin ordförande eller på
begäran av en av sina ledamöter.
4.
Med förbehåll för artikel 4.2 skall kommittén sammanträda på ministernivå, hög
tjänstemannanivå eller expertnivå, alltefter behov.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 8
5.
Ordförandeskapet i kommittén skall utövas enligt följande:
–
På expertnivå: av Europeiska unionens företrädare.
–
På hög tjänstemannanivå och ministernivå: sex månader åt gången omväxlande av Europeiska
unionens företrädare och den schweiziska regeringens företrädare.
ARTIKEL 4
1.
I enlighet med detta avtal skall den gemensamma kommittén handha alla frågor som avses i
artikel 2 och se till att alla synpunkter från schweizisk sida tas under övervägande i vederbörlig
ordning.
2.
Inom den gemensamma kommittén på ministernivå har de schweiziska företrädarna möjlighet
–
att redovisa de problem som en viss åtgärd eller rättsakt innebär för dem eller komma med
lösningar på problem som påträffats av de andra delegationerna,
–
att yttra sig om varje fråga som rör utarbetandet av bestämmelser som rör dem eller om
genomförandet av sådana bestämmelser.
3.
Kommitténs möten på ministernivå skall förberedas av den gemensamma kommittén på hög
tjänstemannanivå.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 9
4.
Företrädarna för den schweiziska regeringen får lägga fram förslag för den gemensamma
kommittén angående sådana frågor som avses i artikel 1. Kommissionen eller en medlemsstat får
efter samråd granska dessa förslag i syfte att lägga fram ett förslag eller ta ett initiativ i enlighet med
Europeiska unionens bestämmelser, och anta en rättsakt eller en åtgärd på gemenskaps- eller
unionsnivå.
ARTIKEL 5
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 skall den gemensamma kommittén underrättas om
varje rättsakt eller åtgärd under förberedelse i rådet som skulle kunna omfattas av detta avtal.
ARTIKEL 6
Vid utarbetandet av nya bestämmelser inom ett område som omfattas av detta avtal skall
kommissionen samråda informellt med schweiziska experter på samma sätt som den samråder med
medlemsstaternas experter inför utarbetandet av sina lagförslag.
ARTIKEL 7
1.
Antagandet av nya rättsakter eller åtgärder som har anknytning till sådana frågor som avses i
artikel 2 är förbehållet Europeiska unionens behöriga institutioner. Med förbehåll för punkt 2, skall
dessa rättsakter eller åtgärder träda i kraft samtidigt för Europeiska unionen, Europeiska
gemenskapen och berörda medlemsstater och Schweiz, om inte annat särskilt föreskrivs i
rättsakterna eller åtgärderna. I detta sammanhang skall vederbörlig hänsyn tas till den tidsfrist som
Schweiz i den gemensamma kommittén ansett sig behöva för att kunna uppfylla sina
konstitutionella krav.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 10
2
a)
Rådet skall utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av rättsakter eller åtgärder
som avses i punkt 1 på vilka förfarandena i detta avtal har tillämpats. Schweiz skall
yttra sig om landets godtagande av rättsakten eller åtgärden och införlivande av denna i
sin interna rättsordning. Beslutet om detta skall meddelas rådet och kommissionen inom
trettio dagar från antagandet av den berörda rättsakten eller åtgärder.
b)
Om innehållet i ovan avsedda rättsakter eller åtgärder inte kan vara bindande för
Schweiz förrän landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, skall rådet och
kommissionen underrättas om detta i samband med meddelandet. Schweiz skall utan
dröjsmål skriftligen meddela rådet och kommissionen när alla konstitutionella krav är
uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs skall meddelandet lämnas omedelbart efter
det att folkomröstningsfristen har löpt ut. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en
frist på högst två år från rådets underrättelse om åtgärden på sig för att lämna
meddelandet. Från den dag då rättsakten eller åtgärden träder i kraft för Schweiz och till
dess att landet meddelar att man har uppfyllt sina konstitutionella skyldigheter, skall
Schweiz i den mån det är möjligt tillämpa innehållet i den berörda rättsakten eller
åtgärden provisoriskt.
Om Schweiz inte kan tillämpa den berörda rättsaktens eller åtgärdens innehåll provisoriskt, och
detta faktum skapar svårigheter som stör Schengensamarbetets funktion, skall den rådande
situationen granskas av den gemensamma kommittén. Europeiska unionen och Europeiska
gemenskapen får gentemot Schweiz vidta proportionerliga och nödvändiga åtgärder för att
garantera ett väl fungerande Schengensamarbete.
3.
Schweiz godtagande av innehållet i de rättsakter och åtgärder som avses i punkt 2 skapar
rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz å ena sidan och, beroende på omständigheterna,
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är
bundna av dessa rättsakter och åtgärder, å den andra.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 11
4.
För det fall att
a)
Schweiz meddelar sitt beslut att inte godta innehållet i en rättsakt eller en åtgärd som avses i
punkt 2 på vilken förfarandena i detta avtal har tillämpats, eller
b)
Schweiz inte avger ett meddelande inom den frist på trettio dagar som avses i punkt 2 a eller
punkt 5 a, eller
c)
Schweiz inte avger ett meddelande efter utgången av fristen för folkomröstning eller, om
folkomröstning begärs, inom den frist på två år som avses i punkt 2 b, eller inte genomför
provisorisk tillämpning på det sätt som avses i samma punkt från den dag som fastställts för
ikraftträdandet av rättsakten eller åtgärden,
skall detta avtal upphöra att vara tillämpligt, såvida inte den gemensamma kommittén, efter att noga
ha granskat förutsättningarna att upprätthålla avtalet, beslutar annat inom 90 dagar. Detta avtal skall
upphöra att gälla tre månader efter utgången av 90-dagarsperioden.
5.
a)
Om bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd leder till att medlemsstaterna inte
längre får låta verkställighet av en framställan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål
eller erkännande av ett beslut om husrannsakan eller beslag som fattats i en annan
medlemsstat omfattas av de villkor som anges i artikel 51 i konventionen om
tillämpning av Schengenavtalet, får Schweiz inom den trettiodagarsfrist som anges i
punkt 2 a meddela rådet och kommissionen att man inte godtar och inte kommer att
genomföra innehållet i dessa bestämmelser i sin interna rättsordning i den utsträckning
de är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan och beslag i samband
med utredningar eller åtal på området för direkt beskattning som,
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 12
om de begås i Schweiz, enligt den schweiziska lagstiftningen inte är belagda med
frihetsstraff. I motsats till vad som gäller enligt punkt 4 skall avtalet i sådant fall inte
upphöra att vara tillämpligt.
b)
Den gemensamma kommittén skall sammanträda inom två månader från det att en av
kommitténs medlemmar begär detta för att, under hänsynstagande till utvecklingen på
internationell nivå, diskutera den situation som uppstått till följd av ett meddelande
lämnats i enlighet med led a.
När den gemensamma kommittén enhälligt nått fram till en överenskommelse som
innebär att Schweiz godtar och till fullo genomför de berörda bestämmelserna i den nya
rättsakten eller åtgärden, skall punkt 2 b samt punkterna 3 och 4 vara tillämpliga. De
uppgifter som det hänvisas till i punkt 2 b första meningen, skall tillhandahållas inom
trettio dagar från det att överenskommelsen nåddes i den gemensamma kommittén.
ARTIKEL 8
1.
För att förverkliga de avtalsslutande parternas mål att nå en så enhetlig tillämpning och
tolkning som möjligt av de bestämmelser som avses i artikel 2, skall den gemensamma kommittén
fortlöpande övervaka utvecklingen av den rättspraxis som utarbetas av Europeiska gemenskapernas
domstol, nedan kallad EG-domstolen, samt den rättspraxis som utarbetas av de schweiziska
domstolar som är behöriga i fråga om dessa bestämmelser. En mekanism som garanterar ett
regelbundet utbyte av denna rättspraxis skall inrättas för ändamålet.
2.
Schweiz får komma med inlagor eller skriftliga påpekanden till EG-domstolen om en domstol
i en medlemsstat har vänt sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande om tolkningen av en
bestämmelse som avses i artikel 2.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 13
ARTIKEL 9
1.
Varje år skall Schweiz lägga fram en rapport för den gemensamma kommittén om hur dess
administrativa myndigheter och domstolar har tillämpat och tolkat bestämmelserna som avses i
artikel 2, i förekommande fall med hänsyn till EG-domstolens tolkning.
2.
Om den gemensamma kommittén, inom en frist på två månader efter att ha underrättats om att
det föreligger en betydande skillnad mellan EG-domstolens och de schweiziska domstolarnas
rättspraxis, eller en betydande skillnad i tillämpningen av bestämmelserna som avses i artikel 2
mellan myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och myndigheterna i Schweiz, inte har varit i
stånd att garantera en enhetlig tillämpning och tolkning, skall förfarandet i artikel 10 inledas.
ARTIKEL 10
1.
Om det uppstår en tvist om tillämpningen av detta avtal, eller om den situation som avses i
artikel 9.2 skulle uppstå, skall frågan officiellt tas upp som tvistefråga på dagordningen för den
gemensamma kommittén i dess sammansättning på ministernivå.
2.
Den gemensamma kommittén förfogar över 90 dagar från antagandet av den dagordning i
vilken den aktuella tvistefrågan fördes upp för att lösa denna tvist.
3.
Om den gemensamma kommittén inte kan lösa tvisten inom den nittiodagarsfrist som avses i
punkt 2, skall fristen förlängas med trettio dagar i syfte att nå en slutgiltig lösning på tvisten.
Om det inte går att nå en slutlig lösning, skall detta avtal upphöra att gälla sex månader efter
utgången av trettiodagarsperioden.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 14
ARTIKEL 11
1.
För de administrativa kostnader som hör samman med tillämpningen av detta avtal, skall
Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag på 7,286 % av
beloppet 8 100 000 euro, med förbehåll för en årlig justering med hänsyn till inflationsnivån i
Europeiska unionen.
2.
För kostnaderna för att utveckla Schengens informationssystem II skall Schweiz, med start
budgetåret 2002, tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag för de
berörda budgetåren, beräknat på landets bruttonationalinkomst jämförd med
bruttonationalinkomsten för alla de deltagande länderna.
Bidrag för de budgetår som föregår ikraftträdandet av detta avtal skall betalas senast när avtalet
träder i kraft.
3.
Om driftskostnaderna för tillämpningen av detta avtal inte täcks av Europeiska
gemenskapernas allmänna budget, utan belastar de deltagande medlemsstaterna direkt, skall
Schweiz bidra till dessa kostnader med den procentandel som dess bruttonationalprodukt utgör i
förhållande till alla de deltagande ländernas bruttonationalprodukt.
Om driftskostnaderna täcks av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, skall Schweiz bidra
till denna budget med ett årligt belopp som motsvarar den procentandel som landets
bruttonationalprodukt utgör i förhållande till alla de deltagande ländernas bruttonationalprodukt.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 15
4.
Schweiz har rätt att erhålla dokument som kommissionen och rådet utarbetar om detta avtal
och att, vid den gemensamma kommitténs möten, efter eget val begära tolkning till ett av
Europeiska institutionernas officiella språk.
ARTIKEL 12
1.
Detta avtal skall inte i något avseende påverka tillämpningen av andra avtal som ingåtts
mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, och inte heller avtal som ingåtts mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å den andra.
2.
Detta avtal skall inte påverka avtal mellan å ena sidan Schweiz, och å andra sidan en eller
flera medlemsstater, om dessa avtal är förenliga med detta avtal. Om de andra avtalen och detta
avtal är oförenliga, skall detta avtal ha företräde.
3.
Detta avtal skall inte i något avseende påverka de avtal som i framtiden kan komma att ingås
mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, och inte heller avtal som ingås mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å den andra eller avtal som kan
komma att ingås på grundval av artiklarna 24 och 38 i Fördraget om Europeiska unionen.
ARTIKEL 13
1.
Schweiz kommer att ingå ett avtal med Konungariket Danmark om fastställande av rättigheter
och skyldigheter mellan Danmark och Schweiz i fråga om de bestämmelser som avses i artikel 2,
vilka grundar sig på avdelning IV i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och
följaktligen omfattas av protokollet om Danmarks ställning som genom Amsterdamfördraget är
fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 16
2.
Schweiz kommer att ingå ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om
fastställande av ömsesidiga rättigheter och skyldigheter på grund av deras respektive associering till
genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.
ARTIKEL 14
1.
Detta avtal träder i kraft en månad efter den dag då rådets generalsekreterare, i sin egenskap
av depositarie, konstaterar att alla formaliteter är uppfyllda i fråga om det samtycke till att vara
bunden av detta avtal som uttryckts av parterna i detta avtal eller på deras vägnar.
2.
Artiklarna 1, 3, 4, 5, 6 och artikel 7.2 a första meningen skall tillämpas provisoriskt från
dagen för undertecknandet av detta avtal.
3.
När det gäller rättsakter eller åtgärder som antagits efter undertecknandet av detta avtal men
innan det trädde i kraft, skall den trettiodagarsperiod som avses i artikel 7.2 a sista meningen börja
löpa den dag då avtalet träder i kraft.
ARTIKEL 15
1.
De bestämmelser som avses i bilagorna A och B och de bestämmelser som redan antagits i
enlighet med artikel 2.3, skall börja tillämpas av Schweiz vid en tidpunkt som fastställs i rådet med
enhällighet av de rådsmedlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater som tillämpar alla
bestämmelser som avses i bilagorna A och B, efter samråd inom den gemensamma kommittén och
efter att ha försäkrat sig om att Schweiz har uppfyllt förhandsvillkoren för genomförande av de
aktuella bestämmelserna och att kontrollerna vid landets yttre gränser är effektiva.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 17
De rådsmedlemmar som företräder Irlands regering och Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirlands regering skall delta i fattandet av dessa beslut i den mån de berör de bestämmelser i
Schengenregelverket och rättsakter som grundar sig på eller har anknytning till detta regelverk,
vilka dessa medlemsstater deltar i.
De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i medlemsstater för vilka, i enlighet med
anslutningsfördraget, endast en del av de bestämmelser som avses i bilagorna A och B är
tillämpliga, skall delta i antagandet av detta beslut i den utsträckning det rör bestämmelser i
Schengenregelverket vilka redan är tillämpliga för dem.
2.
Tillämpningen av bestämmelserna som avses i punkt 1 skapar rättigheter och skyldigheter
mellan Schweiz å ena sidan och, beroende på omständigheterna, Europeiska unionen, Europeiska
gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa bestämmelser, å den
andra.
3.
Detta avtal skall endast vara tillämpligt om de avtal som avses i artikel 13 också har börjat
tillämpas.
4.
Vidare skall detta avtal endast vara tillämpligt om avtalet mellan Europeiska gemenskapen
och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för
handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz också har börjat
tillämpas.
ARTIKEL 16
1.
Liechtenstein får ansluta sig till detta avtal.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 18
2.
Liechtensteins eventuella anslutning skall vara föremål för ett protokoll till detta avtal, där
alla följder av en sådan anslutning regleras, inklusive skapandet av rättigheter och skyldigheter
mellan Liechtenstein och Schweiz, samt mellan Liechtenstein å ena sidan och Europeiska unionen,
Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa
bestämmelser, å den andra.
ARTIKEL 17
1.
Detta avtal får sägas upp av Schweiz eller genom enhälligt beslut i rådet. Uppsägningen skall
meddelas depositarien och börja gälla sex månader efter detta meddelande.
2.
Detta avtal skall anses uppsagt om Schweiz säger upp något av de avtal som avses i artikel 13
eller i artikel 15.4.
ARTIKEL 18
1.
Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska,
italienska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska,
svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/sv 19
Den maltesiska versionen av detta avtal skall bestyrkas av de avtalsslutande parterna genom
skriftväxling. Den skall ha samma giltighet som de språk som anges i punkt 1.
TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.
Utfärdat i ... den ...
För ...
För ...
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 1
BILAGA A
(Artikel 2.1)
Del 1 i denna bilaga gäller 1985 års Schengenavtal och konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, del 2 tar upp anslutningsinstrumenten
och del 3 avser relevant sekundärlagstiftning rörande Schengen.
DEL 1
Bestämmelserna i det avtal som undertecknades den 14 juni 1985 i Schengen mellan regeringarna i
Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av
kontroller vid de gemensamma gränserna.
Alla bestämmelser i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som
undertecknades den 19 juni 1990 mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland,
Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna, med
undantag för följande bestämmelser:
Artikel 2.4 om kontrollen av varor
Artikel 4 i den del som gäller kontroll av bagage
Artikel 10.2
Artikel 19.2
Artiklarna 28
−38 med tillhörande definitioner
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 2
Artikel 60
Artikel 70
Artikel 74
Artiklarna 77
−91 i den utsträckning de omfattas av rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991
om kontroll av förvärv och innehav av vapen
Artiklarna 120
−125 om rörlighet för varor
Artiklarna 131
−133
Artikel 134
Artiklarna 139
−142
Slutakt: förklaring nr 2
Slutakt: förklaringar nr 4, 5 och 6
Protokoll
Gemensam förklaring
Gemensam förklaring av ministrar och statssekreterare
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 3
DEL 2
Bestämmelserna i anslutningsinstrumenten till Schengenavtalet och Schengenkonventionen som
undertecknades med Republiken Italien (i Paris den 27 november 1990), Konungariket Spanien och
Republiken Portugal (i Bonn den 25 juni 1991, Republiken Grekland
(i Madrid den 6 november 1992), Republiken Österrike (i Bryssel den 28 april 1995) samt
Konungariket Danmark, Republiken Finland och Konungariket Sverige
(i Luxemburg den 19 december 1996, med undantag för följande bestämmelser:
1.
Protokoll, undertecknat i Paris den 27 november 1990, om Republiken Italiens regerings
anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland
och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma
gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985.
2.
Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Paris den 27 november 1990, om Republiken
Italiens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985
mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken
Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad
i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:
Artikel 1
Artiklarna 5 och 6
Slutakten, del I
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 4
Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
3.
Protokoll, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Konungariket Spaniens anslutning till
avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken
Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat
i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens
regerings anslutning, undertecknat i Paris den 27 november 1990, samt de förklaringar som
bilagts detta protokoll.
4.
Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Konungariket
Spaniens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985
mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken
Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad
i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Republiken Italien anslutit sig genom avtal
undertecknat i Paris den 27 november 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:
Artikel 1
Artiklarna 5 och 6
Slutakten, del I
Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 5
Slutakten, del III, förklaringarna nr 3 och 4
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
5.
Protokoll, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Republiken Portugals anslutning till
avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska
republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat
i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens
regerings anslutning, undertecknat i Paris den 27 november 1990, samt de förklaringar som
bilagts detta protokoll.
6.
Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Republiken
Portugals anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och
Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom
avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:
Artikel 1
Artiklarna 7 och 8
Slutakten, del I
Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 6
Slutakten, del III, förklaringarna 2, 3, 4 och 5
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
7.
Protokoll, undertecknat i Madrid den 6 november 1992, om Republiken Greklands regerings
anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland
och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken
Italiens regerings anslutning, protokollet om Konungariket Spaniens och Republiken
Portugals regeringars anslutning, undertecknade den 27 november 1990 i Paris respektive
den 25 juni 1991 i Bonn, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.
8.
Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Madrid den 6 november 1992, om Republiken
Greklands anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och
Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom
avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990 samt Konungariket Spanien och Republiken
Portugal genom avtal undertecknade i Bonn den 25 juni 1991, i dess slutakt och i tillhörande
förklaringar:
Artikel 1
Artiklarna 6 och 7
Slutakten, del I
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 7
Slutakten, del II, förklaringarna nr 2, 3 och 4
Slutakten, del III, förklaringarna nr 1 och 3
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
9.
Protokoll, undertecknat i Bryssel den 28 april 1995, om Republiken Österrikes regerings
anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland
och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken
Italiens regerings anslutning, protokollet om Konungariket Spaniens och Republiken
Portugals regeringars anslutning samt protokollet om Republiken Greklands regerings
anslutning, undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive
den 6 november 1992.
10. Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bryssel den 28 april 1995, om Republiken
Österrikes anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och
Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Republiken Italien, Konungariket
Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Grekland anslutit sig genom avtal
undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive den 6 november 1992, och
dess slutakt:
Artikel 1
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 8
Artiklarna 5 och 6
Slutakten, del I
Slutakten, del II, förklaring nr 2
Slutakten, del III
11. Protokoll, undertecknat Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Danmarks
anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.
12. Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om
Konungariket Danmarks anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:
Artikel 1
Artiklarna 7 och 8
Slutakten, del I
Slutakten, del II, förklaring nr 2
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 9
Slutakten, del III
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
13. Protokoll, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Republiken Finlands
regerings anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma
gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta
protokoll.
14. Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om
Republiken Finlands anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaring:
Artikel 1
Artiklarna 6 och 7
Slutakten, del I
Slutakten, del II, förklaring nr 2
Slutakten, del III, utom förklaringen avseende Åland
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 10
15. Protokoll, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Sveriges
regerings anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma
gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta
protokoll.
16. Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om
Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av
den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna,
undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaring:
Artikel 1
Artiklarna 6 och 7
Slutakten, del I
Slutakten, del II, förklaring nr 2
Slutakten, del III
Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 11
DEL 3
A.
Följande beslut av Verkställande kommittén:
SCH/Com-ex (93) 10
14.12.1993
Bekräftelse av ministrarnas och statssekreterarnas
förklaringar av den 19 juni 1992 och den 30 juni 1993
om ikraftträdande
SCH/Com-ex (93) 14
14.12.1993
Förbättring av det praktiska samarbetet mellan rättsliga
myndigheter för att bekämpa narkotikahandel
SCH/Com-ex (93) 21
14.12.1993
Förlängning av den enhetliga viseringen
SCH/Com-ex (93) 24
14.12.1993
Gemensamma förfaranden för återkallande av eller
förkortning av giltighetstiden för den enhetliga
viseringen
SCH/Com-ex (94) 1 rev. 2
26.4.1994
Anpassningsåtgärder för att avlägsna hinder vid
gränsövergångar för passage av de inre gränserna
SCH/Com-ex (94) 15 rev.
21.11.1994
Införande av ett datoriserat samrådsförfarande för de
centrala myndigheter som avses i artikel 17.2 i
Schengenkonventionen
SCH/Com-ex (94) 16 rev.
21.11.1994
Gemensamma in- och utresestämplar
SCH/Com-ex (94) 17 rev. 4
22.12.1994
Införande och tillämpning av Schengensystemet på
flygplatser
SCH/Com-ex (94) 25
22.12.1994
Utbyte av statistik om utfärdande av enhetliga
viseringar
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 12
SCH/Com-ex (94) 28 rev.
22.12.1994
Certifikat enligt artikel 75 för transport av narkotika
och psykotropa ämnen
SCH/Com-ex (94) 29 rev. 2
22.12.1994
Ikraftträdande av konventionen av den 19 juni 1990
om tillämpning av Schengenavtalet
SCH/Com-ex (95) PV 1 rev.
(point n°8)
Gemensam politik på viseringsområdet
SCH/Com-ex (95) 20 rev. 2
20.12.1995
Godkännande av dokument SCH/I (95) 40 rev. 6 om
förfarandet för tillämpning av artikel 2.2 i
konventionen
SCH/Com-ex (95) 21
20.12.1995
Snabbt utbyte mellan Schengenmedlemsstaterna av
statistiska och konkreta uppgifter om eventuella
problem vid de yttre gränserna
SCH/Com-ex (96) 13 rev.
27.6.1996
Principer för utfärdande av Schengenviseringar i
förbindelse med artikel 30.1 a i konventionen om
tillämpning av Schengenavtalet
SCH/Com-ex (97) 39 rev.
15.12.1997
Vägledande principer för bevis och indicier inom
ramen för återtagandeavtal mellan Schengenländerna
SCH/Com-ex (98) 1 rev. 2
21.4.1998
Arbetsgruppens verksamhetsrapport
SCH/Com-ex (98) 12
21.4.1998
Utbyte av statistik om utfärdade viseringar
SCH/Com-ex (98) 18 rev.
23.6.1998
Åtgärder mot medlemsstater som orsakar problem när
det gäller utfärdande av handlingar som möjliggör
avlägsnande från Schengenområdet
ÅTERTAGANDE – VISERING
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 13
SCH/Com-ex (98) 19
23.6.1998
Monaco
VISERING – YTTRE GRÄNSER – SIS
SCH/Com-ex (98) 21
23.6.1998
Påförande av stämpel i viseringssökandes pass
VISERING
SCH/Com-ex (98) 26 def
16.9.1998
Inrättande av en ständig kommitté för utvärdering och
tillämpning av Schengenregelverket
SCH/Com-ex (98) 29 rev.
23.6.1998
Generalklausul som omfattar alla tekniska
bestämmelser i Schengenregelverket
SCH/Com-ex (98) 35 rev. 2
16.9.1998
Översändande av den gemensamma handboken till
kandidatländerna
SCH/Com-ex (98) 37 def 2
27.10.1998
Antagande av åtgärder för att bekämpa olaglig
invandring
SCH/Com-ex (98) 51 rev. 3
16.12.1998
Gränsöverskridande polissamarbete för att förebygga
och avslöja straffbara handlingar
SCH/Com-ex (98) 52
16.12.1998
Handbok om gränsöverskridande polissamarbete
SCH/Com-ex (98) 56
16.12.1998
Handbok om handlingar som kan förses med visering
SCH/Com-ex (98) 57
16.12.1998
Införande av ett harmoniserat formulär för
inbjudningar, åtagandeförklaringar och bevis för
bostad
SCH/Com-ex (98) 59 rev.
16.12.1998
Samordnade insatser av dokumentrådgivare
SCH/Com-ex (99) 1 rev. 2
28.4.1999
Schengen och narkotikasituationen
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 14
SCH/Com-ex (99) 5
28.4.1999
Uppdatering av Sirenehandboken
SCH/Com-ex (99) 6
28.4.1999
Regelverket på området för telekommunikation
SCH/Com-ex (99) 7 rev. 2
28.4.1999
Kontaktpersoner
SCH/Com-ex (99) 8 rev. 2
28.4.1999
Ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer
SCH/Com-ex (99) 10
28.4.1999
Olaglig vapenhandel
SCH/Com-ex (99) 13
28.4.1999
Antagande av nya versioner av den gemensamma
handboken och de gemensamma konsulära
anvisningarna och upphävande av de tidigare
versionerna
SCH/Com-ex (99) 14
28.4.1999
Handbok om handlingar som kan förses med visering
SCH/Com-ex (99) 18
28.4.1999
Förbättrat polissamarbete för att förebygga och avslöja
straffbara handlingar
B.
Följande förklaringar av Verkställande kommittén:
Förklaring Föremål
SCH/Com-ex (96) förkl. 5
18.4.1996
Definition av begreppet "utlänning"
SCH/Com-ex (96) förkl. 6
rev. 2
26.6.1996
Förklaring om utlämning
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga A/sv 15
SCH/Com-ex (97) förkl. 13
rev. 2
9.2.1998
Bortförande av underåriga
C.
Följande beslut av Centralgruppen:
Beslut Föremål
SCH/C (98) 117
27.10.1998
Antagande av åtgärder för bekämpning av olaglig
invandring
SCH/C (99) 25
22.3.1999
Allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare
och infiltratörer
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 1
BILAGA B
(Artikel 2.2)
Schweiz skall tillämpa innehållet i följande rättsakter från den dag som fastställts av rådet i enlighet
med artikel 15.
Om en konvention eller ett protokoll som omfattas av en rättsakt som markerats med en asterisk
nedan ännu inte har trätt i kraft denna dag för alla stater som är medlemmar i Europeiska unionen
när den berörda rättsakten antas, skall Schweiz tillämpa innehållet i de relevanta bestämmelserna i
dessa instrument först från och med den dag då konventionen eller protokollet i fråga är i kraft för
samtliga av de ovan nämnda medlemsstaterna.
–
Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av
vapen (EGT L 256, 13.9.1991, s. 51) och kommissionens rekommendation 93/216/EEG av
den 25 februari 1993 om det europeiska skjutvapenpasset (EGT L 93, 17.4.1993, s. 39),
ändrad genom kommissionens rekommendation 96/129/EG av den 12 januari 1996 (EGT
L 30, 8.2.1996, s. 47)
–
Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av
visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1), ändrad genom rådets förordning
nr 334/2002/EG av den 18 februari 2002 (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7); kommissionens beslut
av den 7 februari 1996 och kommissionens beslut av den 3 juni 2002 om kompletterande
tekniska specifikationer för en enhetlig utformning av visumhandlingar (ej offentliggjorda)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 2
–
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för
enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31)
–
Rådets akt av den 29 maj 2000 om att i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska
unionen upprätta konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska
unionens medlemsstater [bestämmelserna som avses i artikel 2.1 i konventionen]
(EGT C 197, 12.7.2000, s. 1) *
–
Rådets beslut 2000/586/RIF av den 28 september 2000 om inrättande av ett förfarande för
ändring av artikel 40.4 och 40.5, artikel 41.7 och artikel 65.2 i konventionen om tillämpning
av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de
gemensamma gränserna (EGT L 248, 3.10.2000, s. 1)
–
Rådets beslut 2000/645/EG av den 17 oktober 2000 om rättelse i Schengenregelverket enligt
Verkställande Schengenkommitténs beslut SCH/Com-ex (94) 15 rev (EGT L 272,
25.10.2000, s. 24)
–
Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen
över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre
gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från
detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1), ändrad genom rådets förordning (EG)
nr 2414/2001/EG av den 7 december 2001 (EGT L 327, 12.12.2001, s. 1) och rådets
förordning (EG) nr 453/2003 av den 6 mars 2003 (EGT L 69, 13.3.2003, s. 10)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 3
–
Rådets beslut 2001/329/EG av den 24 april 2001 om uppdatering av del VI och bilagorna 3, 6
och 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilagorna 5a, 6a och 8 i den
gemensamma handboken (EGT L 116, 26.4.2001, s. 32)
–
Rådets förordning (EG) nr 1091/2001 av den 28 maj 2001 om fri rörlighet med en visering för
längre vistelse (EGT L 150, 6.6.2001, s. 4)
–
Rådets beslut 2001/420/EG av den 28 maj 2001 om anpassning av delarna V och VI samt
bilaga 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 6 a i den gemensamma
handboken vad gäller viseringar för längre vistelse med samma giltighet som viseringar för
kortare vistelse (EGT L 150, 6.6.2001, s. 47)
–
Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om
avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, 2.6.2001, s. 34) och rådets
beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare
föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av
direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av
medborgare i tredje land (EUT L 60, 27.2.2004, s. 55)
–
Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i
artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985
(EGT L 187, 10.7.2001, s. 45)
–
Rådets akt av den 16 oktober 2001 om att i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska
unionen upprätta protokollet till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan
Europeiska unionens medlemsstater [bestämmelsen som avses i artikel 15 i protokollet]
(EGT C 326, 21.11.2001, s. 1)*
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 4
–
Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra
generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 4)
–
Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen
av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 1)
–
Rådets beslut 2002/44/EG av den 20 december 2001 om ändring av del VII i och bilaga 12 till
de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilaga 14a till den gemensamma
handboken (EGT L 20, 23.1.2002, s. 5)
–
Rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002 om fastställande av en enhetlig
modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som
innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (EGT L 53,
23.2.2002, s. 4) och kommissionens beslut av den 12 augusti 2002 med tekniska
specifikationer för den enhetliga modellen för påförande av visering som utfärdas av
medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den
medlemsstat som utfärdar bladet (ej offentliggjort)
–
Rådets beslut 2002/352/EG av den 25 april 2002 om översyn av den gemensamma handboken
(EGT L 123, 9.5.2002, s. 47)
–
Rådets beslut 2002/354/EG av den 25 april 2002 om anpassning av del III och upprättande av
bilaga 16 till de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 123, 9.5.2002, s. 50)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 5
–
Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av
uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1) och
kommissionens beslut av den 14 augusti 2002 med tekniska specifikationer för den enhetliga
utformningen av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (ej offentliggjord)
–
Rådets beslut 2002/585/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av delarna III och VIII i de
gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 187, 16.7.2002, s. 44)
–
Rådets beslut 2002/586/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av del VI i de gemensamma
konsulära anvisningarna (EGT L 187, 16.7.2002, s. 48)
–
Rådets beslut 2002/587/EG av den 12 juli 2002 om översyn av den gemensamma handboken
(EGT L 187, 16.7.2002, s. 50)
–
Rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den
straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse
(EGT L 328, 5.12.2002, s. 1)
–
Rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig
inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 17)
–
Rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid
gränsen, inbegripet till sjömän i transit (EGT L 64, 7.3.2003, s. 1)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 6
–
De bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan
Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 78, 30.3.1995, s. 2) och i 1996 års konvention
om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 313, 23.10.1996, s. 12)
som det hänvisas till i rådets beslut 2003/169/RIF av den 27 februari 2003 om fastställande av
vilka bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan
Europeiska unionens medlemsstater och 1996 års konvention om utlämning mellan
Europeiska unionens medlemsstater som utgör en utveckling av Schengenregelverket enligt
avtalet om Republiken Islands och Konungariket Norges associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 67, 12.3.2003, s. 25)*
–
Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av
sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ [utom artikel 8]
(EUT L 67, 12.3.2003, s. 27)
–
Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt
dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad
järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och
den gemensamma handboken (EUT L 99, 17.4.2003, s. 8)
–
Rådets förordning (EG) nr 694/2003 av den 14 april 2003 om en enhetlig utformning av de
dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering
(FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/2003 (EUT L 99, 17.4.2003, s. 15)
–
Rådets beslut 2003/454/EG av den 13 juni 2003 om ändring av bilaga 12 till de gemensamma
konsulära anvisningarna och bilaga 14 a till den gemensamma handboken vad gäller
viseringsavgifter (EUT L 152, 20.6.2003, s. 82)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 7
–
Rådets förordning (EG) nr 1295/2003 av den 15 juli 2003 om åtgärder för att förenkla
viseringsansökningar och utfärdande av visering för de medlemmar i den olympiska familjen
som deltar i Olympiska spelen eller Paralympiska spelen 2004 i Aten (EUT L 183, 22.7.2003,
s. 1)
–
Rådets beslut 2003/585/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 2 förteckning A till de
gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5 förteckning A till den gemensamma
handboken vad gäller viseringskrav för innehavare av pakistanska diplomatpass (EUT L 198,
6.8.2003, s. 13)
–
Rådets beslut 2003/586/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 3 del I till de
gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5a del I till den gemensamma handboken
vad gäller tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringskrav på flygplatser (EUT L 198,
6.8.2003, s. 15)
–
Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i
artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985
om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260,
11.10.2003, s. 37)
–
Rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om bistånd vid transitering i samband
med återsändande med flyg (EUT L 321, 6.12.2003, s. 26)
–
Rådets beslut 2004/14/EG av den 22 december 2003 om ändring av tredje stycket
(Grundläggande kriterier för prövning av ansökan) i del V av Gemensamma konsulära
anvisningarna (EUT L 5, 9.1.2004, s. 74)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 8
–
Rådets beslut 2004/15/EG av den 22 december 2003 om ändring av punkt 1.2 i del II av de
gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa
anvisningar (EUT L 5, 9.1.2004, s. 76)
–
Rådets beslut 2004/17/EG av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de
gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken
om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som
krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa (EUT L 5, 9.1.2004, s. 79)
–
Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av
sambandsmän för invandring (EUT L 64, 2.3.2004, s. 1)
–
Rådets beslut 2004/466/EG av den 29.4.2004 om ändring av den gemensamma handboken för
att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen
(EUT L 157, 30.4.2004, s. 136)
–
Rättelse till rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma
handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande
vuxen (EUT L 195, 2.6.2004, s. 44)
–
Rådets förordning (EG) nr 871/2004 av den 29 april 2004 om införande av ett antal nya
funktioner för Schengens informationssystem bland annat i kampen mot terrorism
(EUT L 162, 30.4.2004, s. 29)
–
Rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna
uppgifter om passagerare (EUT L 261, 6.8.2004, s. 24)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
CE/CH/SCHENGEN/Bilaga B/sv 9
–
Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar
för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare
vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, 6.8.2004, s. 28)
–
Rådets beslut 2004/574/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken
(EUT L 261, 6.8.2004, s. 36)
–
Rådets beslut 2004/581/EG av den 29 april 2004 om fastställande av minimibeteckningar på
skyltar vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna (EUT L 261, 6.8.2004, s. 119)
–
Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för
viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5)
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/sv 1
SLUTAKT
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/sv 2
De befullmäktigade ombuden har antagit nedan angivna förklaringar som bifogas denna
slutakt:
1.
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om parlamentariskt samråd.
2.
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om yttre förbindelser.
3.
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om artikel 23.7 i konventionen
av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska
unionens medlemsstater.
De befullmäktigade ombuden har även tagit hänsyn till nedan angivna förklaringar som
bifogats denna slutakt:
1.
Förklaring av Schweiz om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål.
2.
Förklaring av Schweiz om artikel 7.2 b om fristen för godtagande av förändringar i
Schengenregelverket.
3.
Förklaring av Schweiz om tillämpningen av den europeiska konventionen om
inbördes rättshjälp i brottmål och den europeiska utlämningskonventionen.
4.
Förklaring av kommissionen om överlämnandet av förslag.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/sv 3
5.
Förklaring av kommissionen om de kommittéer som skall bistå kommissionen när
den utövar sina genomförandebefogenheter.
Utfärdad i Bryssel den
På Europeiska unionens vägnar:
På Europeiska gemenskapens vägnar:
På Schweiziska edsförbundets vägnar:
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/DC/sv 1
GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA
GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM
PARLAMENTARISKT SAMRÅD
De avtalsslutande parterna anser att frågor rörande detta avtal bör diskuteras i möten
mellan Europaparlamentet och det schweiziska parlamentet.
GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA
OM YTTRE FÖRBINDELSER
De avtalsslutande parterna är överens om att Europeiska gemenskapen skall uppmuntra
tredje länder och internationella organisationer med vilka den har ingått avtal inom ett
område med anknytning till Schengensamarbetet att ingå liknande avtal med Schweiziska
edsförbundet, utan att det påverkar Schweiziska edsförbundets behörighet att ingå sådana
avtal.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/DC/sv 2
GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA
OM ARTIKEL 23.7 I KONVENTIONEN AV DEN 29 MAJ 2000
OM ÖMSESIDIG RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÅL
MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER
Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 23.1 c i konventionen om ömsesidig rättslig
hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater är de avtalsslutande parterna
överens om att Schweiz, om den berörda medlemsstaten inte har fått den berörda
personens samtycke, i enskilda fall kan kräva att personuppgifter inte får användas för de
ändamål som avses i artikel 23.1 a
−b i denna konvention utan Schweiz föregående
samtycke i samband med förfaranden där Schweiz hade kunnat neka eller begränsa
översändandet eller användningen av personuppgifter i enlighet med denna konvention
eller de instrument som avses i artikel 1 i denna.
Om Schweiz i ett enskilt fall skulle vägra att ge sitt medgivande efter en begäran från en
medlemsstat i enlighet med ovan nämnda bestämmelser, skall Schweiz motivera sitt
beslut skriftligen.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/DC/sv 3
ÖVRIGA FÖRKLARINGAR
FÖRKLARING AV SCHWEIZ
OM ÖMSESIDIG RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÅL
Schweiz förklarar att avgöranden angående överträdelser av lagstiftningen på området för
direkt beskattning, som lagförs av schweiziska myndigheter, inte vid tidpunkten för detta
avtals ikraftträdande kan överklagas till domstol med behörighet i brottmål.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/DC/sv 4
FÖRKLARING AV SCHWEIZ
OM ARTIKEL 7.2 B
OM FRISTEN FÖR GODTAGANDE AV FÖRÄNDRINGAR
I SCHENGENREGELVERKET
Den maximala fristen på två år enligt artikel 7.2 b avser såväl godtagandet som
genomförandet av rättsakten eller åtgärder. Följande faser omfattas:
–
Den förberedande fasen.
–
Det parlamentariska förfarandet.
–
Fristen för folkomröstning (100 dagar från det officiella offentliggörandet av
rättsakten).
–
I förekommande fall folkomröstning (organisation och omröstning).
Förbundsrådet skall genast underrätta rådet och kommissionen efter avlutandet av var
och en av dessa faser.
Förbundsrådet åtar sig att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till
att de olika faserna som nämns ovan genomförs så snabbt som möjligt.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/DC/sv 5
FÖRKLARING AV SCHWEIZ
OM TILLÄMPNINGEN AV DEN EUROPEISKA KONVENTIONEN
OM INBÖRDES RÄTTSHJÄLP I BROTTMÅL OCH
DEN EUROPEISKA UTLÄMNINGSKONVENTIONEN
Schweiz åtar sig att inte åberopa sina reservationer och förklaringar i samband med
ratificeringen av den europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 och
den europeiska konventionen av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, i
den utsträckning det skulle vara oförenligt med detta avtal.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/DC/sv 6
FÖRKLARING AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN
OM ÖVERLÄMNANDET AV FÖRSLAG
När kommissionen överlämnar förslag angående detta avtal till Europeiska unionens råd
och Europaparlamentet skall den översända kopior av dessa förslag till Schweiz.
FÖRKLARING AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN
OM DE KOMMITTÉER SOM SKALL BISTÅ KOMMISSIONEN
NÄR DEN UTÖVAR SINA GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER
Utöver den kommitté som inrättas genom artikel 31 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende
på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, utgörs de
kommittéer som bistår kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter när
det gäller genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket för
närvarande av
–
den kommitté som inrättas genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av
den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar
("visumkommittén"), och
–
den kommitté som inrättas genom artikel 5 i rådets beslut av den 6 december 2001
(2001/886/RIF) och genom artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av
den 6 december 2001, som båda är instrument inom ramen för utvecklingen av
andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)
("SIS II-kommittén").
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/EL/sv 1
AVTAL
I FORM AV SKRIFTVÄXLING
MELLAN EUROPEISKA UNIONENS RÅD
OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET
OM DE KOMMITTÉER SOM BISTÅR EUROPEISKA KOMMISSIONEN
I UTÖVANDET AV DESS VERKSTÄLLANDE BEFOGENHETER
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/EL1/sv 1
A.
Skrivelse från gemenskapen
Rådet hänvisar till förhandlingarna om avtalet om att associera Schweiziska edsförbundet
(nedan kallat Schweiz) till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av
Schengenregelverket och har noterat Schweiz begäran att, som ett uttryck för dess
medverkan i beslutsfattandet på de områden som omfattas av avtalet och för att få avtalet
att fungera bättre, fullt ut bli associerat till arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska
kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter.
Rådet noterar att det i framtiden, när sådana förfaranden kommer att tillämpas på de
områden som omfattas av avtalet, verkligen kommer att finnas behov av att associera
Schweiziska edsförbundet till dessa kommittéers arbete, också för att se till att
avtalsförfarandena har tillämpats på de berörda rättsakterna eller åtgärderna så att dessa
kan bli bindande för Schweiz.
Europeiska gemenskapen åtar sig att förhandla om lämpliga arrangemang för att
associera Schweiz till dessa kommittéers arbete.
I fråga om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om
skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det
fria flödet av sådana uppgifter, gäller följande:
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/EL1/sv 2
–
Europeiska kommissionen skall se till Schweiz experter deltar i så stor utsträckning
som möjligt, om det skulle uppkomma en fråga om tillämpningen av
Schengenregelverket och uteslutande för denna fråga, i förberedandet av utkast till
åtgärder som sedermera skall läggas fram för den kommitté, inrättad genom
artikel 31 i detta direktiv, som bistår kommissionen vid utövandet av dess
genomförandebefogenheter. När kommissionen utarbetar sina förslag skall den
således samråda med Schweiz experter på samma grund som med experterna från
medlemsstaterna.
–
Schweiz kan, i enlighet med artikel 29.2 andra stycket i direktivet, utse en person
som företräder övervakningskommittén eller de myndigheter som Schweiz har
utsett att delta med observatörsstatus, utan rösträtt, vid mötena med arbetsgruppen
för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter. Dessa
företrädare skall delta på inbjudan då en viss punkt på dagordningen rör
tillämpningen av Schengenregelverket, och då endast med avseende på denna
punkt.
Jag vore tacksam om Ni kunde meddela mig huruvida Er regering samtycker till detta.
Med utmärkt högaktning.
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/EL2/sv 1
B.
Svar från Schweiziska edsförbundet
Tack för Er skrivelse av den…, som hade följande lydelse:
"Rådet hänvisar till förhandlingarna om avtalet om att associera Schweiziska edsförbundet
(nedan kallat Schweiz) till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av
Schengenregelverket och har noterat Schweiz begäran att, som ett uttryck för dess medverkan
i beslutsfattandet på de områden som omfattas av avtalet och för att få avtalet att fungera
bättre, fullt ut bli associerat till arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i
utövandet av dess verkställande befogenheter.
Rådet noterar att det i framtiden, när sådana förfaranden kommer att tillämpas på de områden
som omfattas av avtalet, verkligen kommer att finnas behov av att associera Schweiz till dessa
kommittéers arbete, också för att se till att avtalsförfarandena har tillämpats på de berörda
rättsakterna eller åtgärderna så att dessa kan bli bindande för Schweiz.
Europeiska gemenskapen åtar sig att förhandla om lämpliga arrangemang för att associera
Schweiz till dessa kommittéers arbete.
I fråga om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om
skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter, gäller följande:
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/EL2/sv 2
–
Europeiska kommissionen skall se till Schweiz experter deltar i så stor utsträckning som
möjligt, om det skulle uppkomma en fråga om tillämpningen av Schengenregelverket
och uteslutande för denna fråga, i förberedandet av utkast till åtgärder som sedermera
skall läggas fram för den kommitté, inrättad genom artikel 31 i detta direktiv, som bistår
kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. När kommissionens
utarbetar sina förslag skall den således samråda med Schweiziska edsförbundets
experter på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.
–
Schweiz kan, i enlighet med artikel 29.2 andra stycket i direktivet, utse en person som
företräder övervakningskommittén eller de myndigheter som Schweiz har utsett att delta
med observatörsstatus, utan rösträtt, vid mötena med arbetsgruppen för skydd av
enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter. Dessa företrädare skall
delta på inbjudan då en viss punkt på dagordningen rör tillämpningen av
Schengenregelverket, och då endast med avseende på denna punkt.
Jag vore tacksam om Ni kunde meddela mig huruvida Er regering samtycker till detta."
Jag har glädjen att meddela att Schweiz förbundsråd har godkänt ovan nämnda arrangemang.
Högaktningsfullt
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
AF/CE/CH/SCHENGEN/EL2/sv 3
GEMENSAM FÖRKLARING OM GEMENSAMMA MÖTEN
I DE GEMENSAMMA KOMMITTÉERNA
Delegationerna som företräder Europeiska unionens medlemsstaters regeringar,
Europeiska kommissionens delegation,
delegationerna som företräder Republiken Islands och Konungariket Norges regeringar, och
delegationen som företräder Schweiziska edsförbundet,
−
har beslutat att gemensamt organisera mötena i de gemensamma kommittéer som inrättades
genom å ena sidan avtalet om Islands och Norges associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, å andra sidan avtalet om Schweiz
associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,
oavsett nivå på mötet,
−
noterar att gemensamma möten kräver praktiska arrangemang för ordförandeskapet vid dessa
möten när ordförandeskapet skall innehas av de associerade länderna i enlighet med avtalet
mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om
Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av
Schengenregelverket eller avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och
Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och
utvecklingen av Schengenregelverket,
−
noterar de associerade ländernas önskan att, när så är nödvändigt, avträda sitt ordförandeskap
och låta ordförandeskapet rotera mellan sig i alfabetisk ordning från det att avtalet mellan
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om
Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av
Schengenregelverket träder i kraft.
Utfärdad i den
Prop. 2008/09:179
Bilaga 2
Sammanfattning av utkastet till proposition
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiz och Liechtenstein om att Liechtenstein ansluter sig till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiz om Schweiz associering till Schengenregelverket. Protokollet föranleder vissa lagändringar som föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utkastets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige och andra medlemsstater i Europeiska unionen samt Island, Norge och Schweiz, i den utsträckning Sverige i en internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som avses i denna lag.
Denna lag tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige och andra medlemsstater i Europeiska unionen samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, i den utsträckning Sverige i en internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som avses i denna lag.
Föreskrifterna i 3 § gäller även i förhållande till andra stater än dem som anges i första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 4 kap. 20 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
6 §
En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag skall ges in till Justitiedepartementet, som lämnar ansökan till Åklagarmyndigheten eller till behörig domstol om inte ansökan skall prövas av regeringen. Justitiedepartementet kan efter samråd med Åklagarmyndigheten lämna ansökan direkt till behörig åklagare.
En ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz får göras direkt hos behörig åklagare eller domstol. Detsamma gäller om det i en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige har avtalats om att ansökan får skickas direkt.
En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag ska ges in till Justitiedepartementet, som lämnar ansökan till Åklagarmyndigheten eller till behörig domstol om inte ansökan ska prövas av regeringen. Justitiedepartementet kan efter samråd med Åklagarmyndigheten lämna ansökan direkt till behörig åklagare.
En ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein får göras direkt hos behörig åklagare eller domstol.
Detsamma gäller om det i en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige har avtalats om att ansökan får skickas direkt.
4 kap.
20 §
Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, får husrannsakan enligt 16 § göras och egendomen tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om ansökan har gjorts av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller av Island, Norge eller Schweiz och det för gärningen kan dömas till fängelse i den ansökande staten.
Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, får husrannsakan enligt 16 § göras och egendomen tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om ansökan har gjorts av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller av Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och det för gärningen kan dömas till fängelse i den ansökande staten.
I ett sådant ärende om rättslig hjälp som avses i 1 kap. 5 § första stycket 1 får husrannsakan göras samt egendom tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om den gärning ansökan avser motsvarar ett brott för vilket enligt svensk lag eller enligt den ansökande statens
lag är föreskrivet fängelse i sex månader eller mer. Vad som sagts nu gäller inte om första stycket är tillämpligt.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 1 § och 20 kap.7 och 8 §§utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.
Med Schengenstat avses
1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
2. Island, Norge och Schweiz.
Med Schengenstat avses
1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
2. Island, Norge, Schweiz och
Liechtenstein.
7 kap.
6 §
Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en stat som tillhör Europeiska unionen eller i Island, Norge eller Schweiz och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att
Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en stat som tillhör Europeiska unionen eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att
1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.
Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen eller till en medborgare i Island, Norge eller Schweiz som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses
– make eller sambo, – barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörj-
Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en stat som tillhör Europeiska unionen eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses
– make eller sambo, – barn under 21 år som är bero-
ning, och
– förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.
ende av föräldern för sin försörjning, och
– förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.
Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning.
8 kap.
1 §
En utlänning får avvisas
1. om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,
2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,
3. om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,
4. om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,
5. om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 5 i Schengenkonventionen, eller
6. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en stat som ingår i Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten.
6. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en stat som ingår i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten.
20 kap.
7 §
Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, medlemsstat i Europeiska unionen, Island, Norge eller Schweiz, om detta görs i vinstsyfte.
Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, medlemsstat i Europeiska unionen, eller Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.
För försök till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
8 §
Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge eller Schweiz döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.
Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen
1. utförts mot ersättning,
2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller
3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.
Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge, Schweiz eller
Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.
Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen
1. utförts mot ersättning,
2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller
3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.
Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
För försök eller förberedelse till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare
Härigenom föreskrivs att 1 och 9 §§ lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
I denna lag finns bestämmelser om transitering i samband med att en tredjelandsmedborgare, som har avvisats eller utvisats från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge eller Schweiz, återsänds med flyg via Sverige.
I denna lag finns bestämmelser om transitering i samband med att en tredjelandsmedborgare, som har avvisats eller utvisats från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, återsänds med flyg via Sverige.
Med tredjelandsmedborgare avses i lagen en person som inte är medborgare i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller medborgare i Island, Norge eller Schweiz.
Med tredjelandsmedborgare avses i lagen en person som inte är medborgare i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein.
9 §
En tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och som transiteras via en annan medlemsstat eller Island, Norge eller Schweiz, skall omedelbart återtas till Sverige på begäran av den staten om
En tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och som transiteras via en annan medlemsstat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, ska omedelbart återtas till Sverige på begäran av den staten om
1. tillståndet att bevilja transitering har återkallats,
2. tredjelandsmedborgaren under transiteringen har rest in i den staten utan tillstånd, eller
3. fortsatt transitering eller återsändande till destinationslandet inte går att genomföra.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över utkastet till proposition
Skriftliga synpunkter över utkastet till proposition har getts in av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket, Datainspektionen, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Sveriges advokatsamfund.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2009
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Borg, Carlgren, Ask, Malmström, Erlandsson, Carlsson, Hägglund, Björklund, Leijonborg, Adelsohn Liljeroth, Odell, Olofsson, Sabuni, Billström, Torstensson
Föredragande: Statsrådet Ask
Regeringen beslutar proposition 2008/09:179 Liechtensteins associering till Schengenregelverket