Prop. 2010/11:123

Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Tobias Billström

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Europeiska unionens råd antog den 18 april 2008 förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Genom förordningen införs regler om biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort.

Förordningen föranleder vissa kompletterande lagbestämmelser i nationell rätt. Bestämmelserna rör bl.a. en utlännings skyldighet att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2. Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att 9 kap. 1 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 8 a och 8 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §

Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt pass för polismyndigheten. En utlänning skall också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp sitt pass.

Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen skall medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.

När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, skall pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, skall pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrationsverket.

Vid inresa eller utresa ska en utlänning överlämna sitt pass till polismyndigheten. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och överlämna de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna pass.

Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.

När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar överlämnas till dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Migrationsverket.

8 a §

En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att

p. 2010/11:123

Pro låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land1 av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.

8 b §

Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de

1 EGT L 157, 15.6.2002, s. 1 (Celex 32002R1030).

fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

9 §

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Kustbevakningen skall medverka i polisens kontrollverksamhet som sägs i första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, skall pass eller andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Kustbevakningen.

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.

Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

3. Ärendet och dess beredning

Europeiska unionens råd antog den 13 juni 2002 förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Den 18 april 2008 antog rådet förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Förordningarna finns i bilagorna 1 och 2. Förordning (EG) nr 380/2008 innebär att bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredje land ska utfärdas som en separat handling (ett uppehållstillståndskort) med ett lagringsmedium innehållande innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck.

Regeringen beslutade den 2 oktober 2008 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som behövs med anledning av förordning (EG) nr 380/2008. Utredningen, som antog namnet Viseringsutredningen, överlämnade i november 2009 slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91). Betänkandets sammanfattning och dess lagförslag finns i bilagorna 3 och

4. Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr

Ju2009/9591/EMA).

För att möjliggöra en smidig övergång till den nya ordningen med uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken beslutade regeringen den 10 mars 2011 om vissa förordningsändringar. I samband därmed fattade regeringen även beslut om avgiftshöjningar för att möta de ökade kostnaderna för utfärdande av uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådsremissens lagförslag stämmer överens med propositionens. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

4. Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

För att harmonisera utformningen av uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredje land antogs förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Förordningen ändrades genom förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Det centrala i förordning (EG) nr 380/2008 är införande av biometriska kännetecken i uppehålls-

tillståndskort. Syftet är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda uppehållstillstånden mot bedräglig användning samt förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning.

I detta avsnitt redovisas översiktligt de mest relevanta bestämmelserna i förordningen (EG) nr 1030/2002 med de ändringar som gjorts genom förordning (EG) nr 380/2008.

Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till medborgare i tredje land ska vara enhetligt utformade och ha plats för vissa angivna uppgifter. Uppehållstillstånd ska utfärdas som en separat handling i visst angivet format. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte (artikel 1).

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren (artikel 4a).

För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. De biometriska kännetecken som ska samlas in är ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två platta fingeravtryck som tagits digitalt. Fingeravtryck ska tas från och med sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck (artikel 4b).

Oberoende av bestämmelserna om skydd av uppgifter ska den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa. Vid tillämpning av förordningen får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning (artikel 4).

Förordningen ska inte tillämpas på medborgare i tredje land som är sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i EFTA som är part till EES-avtalet (dvs. medborgare i Island, Liechtenstein och Norge) och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredje land som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader (artikel 5).

Förordning (EG) nr 380/2008 trädde i kraft den 19 maj 2008. Lagringen av ansiktsbilder och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska genomföras senast två respektive tre år efter det att

vissa angivna tekniska specifikationer har antagits (artikel 9). Europeiska kommissionen antog dessa tekniska specifikationer den 20 maj 2009 (K [2009] 3770 slutlig). Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska inte påverkas av genomförandet av förordningen, såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat. Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av vissa tekniska specifikationer får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett klistermärke (artikel 9).

5. Uppehållstillstånd

5.1. Allmänt om uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd är enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). En utlänning ska enligt 2 kap. 5 § UtlL ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige mer än tre månader. Från denna huvudregel finns dock ett flertal undantag. Enligt 2 kap. 8 § UtlL gäller kravet på uppehållstillstånd inte medborgare i de nordiska länderna och inte heller andra EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt.

Uppehållstillstånd kan beviljas av olika skäl. Av 5 kap. 1 § UtlL framgår t.ex. att flyktingar och andra skyddsbehövande som befinner sig i Sverige i princip har rätt till uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd ska också enligt 5 kap. 2 § UtlL ges till en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). Regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL. I 5 kap. 5 § UtlL finns bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av arbete eller försörjning på annat sätt. Enligt 5 kap. 6 § UtlL får uppehållstillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas att stanna i Sverige och uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund.

5.2. Ansökan om uppehållstillstånd

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt 5 kap. 18 § UtlL ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Från denna huvudregel finns det en rad undantag. Undantag gäller t.ex. för en utlänning som har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan skyddsbehövande samt för en utlänning som kan beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Ett annat undantag gäller när en utlänning ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av viss familjeanknytning (uppskjuten invandringsprövning). Undantagen från

kravet på beviljat uppehållstillstånd före inresan regleras i 5 kap. 18 och 19 §§ UtlL.

Av 4 kap. 20 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, framgår att en ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt. En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket. Migrationsverket får enligt 4 kap. 26 § UtlF meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som sägs i 4 kap. 20 § UtlF. Migrationsverket har med stöd av detta bemyndigande meddelat föreskrifter om var en ansökan om uppehållstillstånd får ges in (MIGRFS 21/2010). Dessa föreskrifter gäller bl.a. ansökningar om uppehållstillstånd från utlänningar som befinner sig i länder i vilka saknas en svensk utlandsmyndighet.

5.3. Beslut om uppehållstillstånd

Av 5 kap. 20 § UtlL framgår att beslut om uppehållstillstånd normalt meddelas av Migrationsverket. Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL och Migrationsverket finner att utlänningen bör beviljas uppehållstillstånd, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas. (Möjligheten för en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen att i dessa fall bevilja uppehållstillstånd framgår av 8 kap. 14 § tredje och fjärde styckena UtlL.) Enligt 5 kap. 20 § UtlL får beslut om uppehållstillstånd också meddelas av Regeringskansliet.

Av 8 kap. 14 och 21 §§ UtlL följer att regeringen respektive den instans som prövar överklagade beslut om avvisning eller utvisning i vissa fall får besluta om uppehållstillstånd (5 kap. 21 § UtlL). Om regeringen finner att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott inte kan verkställas eller om det annars finns särskilda skäl för att beslutet inte längre ska gälla, får regeringen enligt 8 kap. 14 § första stycket UtlL upphäva beslutet helt eller delvis. I samband därmed får regeringen också meddela beslut i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Om beslutet om utvisning inte upphävs kan enligt 8 kap. 14 § andra stycket UtlL ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd beviljas av regeringen. Av 8 kap. 21 § UtlL framgår att när ett överklagat mål eller ärende om avvisning eller utvisning avgörs, får också beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Detta gäller även om dessa frågor inte har tagits upp av utlänningen.

Enligt föreskrifter meddelade av Migrationsverket med stöd av bemyndiganden i 5 kap. 22 § UtlL och 4 kap. 25 § UtlF får svenska utlandsmyndigheter i vissa fall bevilja uppehållstillstånd.

5.4. Bevis om uppehållstillstånd

Enligt 4 kap. 22 § UtlF ska bevis om uppehållstillstånd föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. För närvarande sker detta normalt genom att ett tillståndsmärke med ett bevis om uppehållstillstånd infogas i utlänningens pass.

Som framgår av avsnitt 3 beslutade regeringen den 10 mars 2011 om vissa förordningsändringar. Dessa förordningsändringar innebär bl.a. att under perioden den 5 april – den 19 maj 2011 ska bevis om uppehållstillstånd utfärdas antingen i form av ett uppehållstillståndskort eller i form av ett tillståndsmärke som förs in i utlänningens pass eller någon annan handling. I de fall utlänningen samtycker till upptagande av biometriska kännetecken ges därmed möjlighet att utfärda uppehållstillståndskort enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

6. Överväganden och förslag

6.1. Utgångspunkter

En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. EU-förordningen blir således automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. I den mån nationella bestämmelser reglerar samma förhållanden som en EU-förordning och står i strid med eller kan tolkas annorlunda än bestämmelserna i förordningen ska de upphävas. Bestämmelserna i en EU-förordning får som huvudregel inte återges i nationell reglering. Bestämmelserna får dock återges när det är nödvändigt för att den nationella regleringen ska bli begriplig och sammanhållen. En EU-förordning kan också i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter.

6.2. Insamling av biometriska kännetecken

Regeringens förslag: En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller

Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt EUförordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag. Enligt utredningen ska endast personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck vara undantagna från

skyldigheten att lämna fingeravtryck. Utredningens författningsförslag har en annan teknisk och språklig utformning än regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen invändning mot utredningens förslag. Statens kriminaltekniska laboratorium anför att det inte bör godtas att den sökande själv tillhandahåller fotografiet.

Ambassaden Islamabad efterlyser ett lagstöd för att kunna överlåta uppgiften att samla in biometriska kännetecken till utländska serviceföretag.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund

Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska det enhetligt utformade uppehållstillståndet innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren (artikel 4a). För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två platta fingeravtryck som tagits digitalt. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Fingeravtryck ska tas fr.o.m. sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck (artikel 4b).

Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen, förkortad RF, är var och en skyddad gentemot det allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Att ta fingeravtryck är ett sådant kroppsligt ingrepp som omfattas av bestämmelsen. Att fotografera någon utgör däremot inte ett kroppsligt ingrepp i den mening som avses i bestämmelsen. Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är inte absolut. Det får begränsas i lag bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF.

Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller Europakonventionen och vissa av dess tilläggsprotokoll som lag i Sverige. Av 2 kap. 19 § RF följer att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

Av artikel 8.1 i Europakonventionen framgår att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättighet inbegriper bl.a. en rätt till skydd mot att bli fotograferad (jfr Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3 uppl., 2007, s. 309). Likaså får det antas att tagande av fingeravtryck omfattas av skyddet enligt artikel 8.1. Enligt artikel 8.2 får en offentlig myndighet inte inskränka åtnjutande av rättigheterna enligt första punkten annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och

rättigheter. Motsvarande rätt till respekt för privat- och familjelivet, hemmet och korrespondensen gäller enligt artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck

Bestämmelserna i EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd gäller som lag i Sverige. Det skulle kunna hävdas att förordningen utgör tillräckligt rättsligt stöd för fotografering och tagande av fingeravtryck för utfärdande av uppehållstillståndskort. Eftersom EUbestämmelserna är ganska allmänt utformade bedömer dock regeringen att EU-förordningen bör kompletteras med nationella föreskrifter i detta avseende.

Det finns för närvarande en bestämmelse i utlänningslagen enligt vilken Migrationsverket eller en polismyndighet under vissa förutsättningar får fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck (9 kap. 8 § UtlL). Fotografi och fingeravtryck får enligt denna bestämmelse tas om utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL eller om det finns grund för att besluta om förvar. Bestämmelsen i 9 kap. 8 § UtlL täcker dock inte samtliga de fall när fotografi och fingeravtryck ska tas enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. Regeringen anser därför att utlänningslagen bör kompletteras med en mer generellt utformad bestämmelse om fotografering och tagande av fingeravtryck.

Utredningen har valt att i sitt förslag använda uttrycket ”ansiktsbild” i stället för ”fotografi”. För att skapa enhetlighet inom utlänningslagen anser emellertid regeringen att uttrycket ”fotografi” bör väljas (jfr 9 kap. 8 § UtlL).

Ansökningar om uppehållstillstånd görs vid svenska utlandsmyndigheter och vid Migrationsverket. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) handlägger ärenden om uppehållstillstånd för diplomater m.fl. (jfr 4 kap. 19 § UtlF). Såsom utredningen har föreslagit bör det vara dessa myndigheter som fotograferar utlänningen och tar hans eller hennes fingeravtryck.

Ambassaden Islamabad anser att det bör finnas en möjlighet att överlåta uppgiften att samla in biometriska kännetecken till utländska serviceföretag, eftersom det av säkerhetsskäl är nödvändigt att kunna minimera antalet besökare till ambassaden. EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser om samarbete med serviceföretag och det är oklart om ett sådant samarbete är förenligt med förordningen. Frågan om att använda utländska företag vid insamling av biometriska kännetecken har inte heller behandlats av utredningen. Det finns således inte förutsättningar för att lägga fram ett förslag med den innebörd som ambassaden efterfrågar.

Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd kan fotografiet antingen tillhandahållas av den sökande

eller tas vid ansökningstillfället. Statens kriminaltekniska laboratorium anser att ett fotografi tillhandahållet av den sökande inte bör godtas, eftersom det inte garanterar att fotografiet verkligen visar den sökande och risk finns att uppehållstillståndskort utfärdas med felaktiga biometriska uppgifter. Regeringen delar den uppfattningen och anser att EU-förordningen inte ger den enskilde någon rätt att tillhandahålla ett fotografi i stället för att låta sig fotograferas. Den sökande bör alltså alltid fotograferas i detta sammanhang.

En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd bör mot den angivna bakgrunden vara skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Det innebär att även en utlänning som ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd omfattas av skyldigheten att låta myndigheten fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. För att uppfylla EU-förordningens krav kan fotografi och fingeravtryck också behöva tas i vissa fall när utlänningen inte ansöker om uppehållstillstånd. En utlänning kan t.ex. behöva förnya ett uppehållstillståndskort eller ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som infogats i utlänningens pass. Skyldigheten att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera och ta fingeravtryck bör därför också gälla om uppehållstillståndskort ska utfärdas av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

Undantag från kravet att låta en myndighet ta fingeravtryck

Fingeravtryck ska enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd tas på personer som har fyllt sex år. Regeringen anser att det av utlänningslagen bör framgå att skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck inte gäller barn under sex år.

I EU-förordningen föreskrivs vidare att personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Att det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck av en utlänning bör givetvis inte påverka möjligheten att få uppehållstillstånd. Det kan förekomma att det endast tillfälligt är omöjligt att ta fingeravtryck på en person (jfr artikel 1.2b i rådets förordning [EG] nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna och artikel 13.7 i Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar [viseringskodex]). Utredningen anser att fingeravtryck under sådana förhållanden bör tas när hindret inte längre kvarstår och föreslår därför att det i utlänningslagen anges att personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck undantas från skyldigheten att lämna sådana uppgifter. Enligt utredningen kan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter meddela närmare föreskrifter om detta undantag. Även om mycket talar för att förordningen ska uppfattas på så

sätt att hindret ska vara permanent, måste den närmare tolkningen överlämnas till rättstillämpningen och ytterst till EU-domstolen. Regeringen anser därför att den svenska lagen inte kan föreskriva att utlänningen ska vara permanent förhindrad att lämna fingeravtryck för att omfattas av undantaget utan i stället bör följa förordningens ordalydelse. I utlänningslagen bör följaktligen undantaget från skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck utformas så att det gäller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

6.3. Lagring av biometriska kännetecken

Regeringens förslag: Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.

Regeringens bedömning: Frågan om de fingeravtryck som ska samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas bör övervägas ytterligare i samband med utarbetandet av en registerlag på migrationsområdet.

Utredningens förslag och bedömning: Utredningens förslag innebär att även fotografiet ska förstöras. I övrigt överensstämmer det i huvudsak med regeringens. Enligt utredningens bedömning finns det starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till det utökade grundlagsskyddet för den personliga integriteten uttrycker dock utredningen tveksamhet till hur en närmare reglering ska utformas och lämnar därför inget förslag i denna del.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och ambassaden Damaskus, delar utredningens bedömning att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Även Skatteverket framhåller vikten av registrering i en nationell databas. Datainspektionen och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att de biometriska kännetecknen inte bör lagras i ett centralt register eller en nationell databas. Med hänvisning till ett avgörande från Europadomstolen som bl.a. rör fingeravtryck framför

Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet att risken är överhängande att Sverige fälls för kränkning av rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen om de biometriska kännetecknen lagras i en nationell databas. Vissa remissinstanser, däribland Förvaltningsrätten i Malmö och SKL, har synpunkter på förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter. Förvaltningsrätten i Malmö anser att de biometriska kännetecknen vid avslag på en ansökan om uppehållstillstånd bör förstöras först när beslutet om avslag har vunnit laga kraft. SKL anför att

regeringen bör avvakta med förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Bakgrund

EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller bestämmelser om lagring av biometriska kännetecken i det enhetligt utformade uppehållstillståndet och vad de lagrade kännetecknen får användas till vid tillämpningen av förordningen (artikel 4 och 4a). Förordningen innehåller däremot inte några bestämmelser om annan lagring av de biometriska kännetecken som ska samlas in. Registrering av dessa uppgifter i en nationell databas är således inte ett krav enligt förordningen. Förordningen utgör inte heller något hinder mot sådan registrering.

Enligt 2 kap. 6 § andra stycket RF är fr.o.m. den 1 januari 2011 var och en skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är dock inte absolut. Det får begränsas i lag bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF. För tiden längst fram t.o.m. den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin giltighet oberoende av 2 kap. 6 § andra stycket RF. Sådana föreskrifter får fram till dess också ändras, även om ändringen innebär att intrånget består.

Som anges ovan i avsnitt 6.2 följer av 2 kap. 19 § RF att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

Nationella föreskrifter som rör lagring av biometriska kännetecken

Av EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd framgår att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. För att den svenska regleringen ska bli sammanhållen och begriplig bör även i utlänningslagen anges att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet.

Utredningens förslag innebär att fotografiet, fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ansökan om uppehållstillstånd har återkallats eller avslagits. Flera remissinstanser, däribland Migrationsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och ambassaden Damaskus, anser att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. SKL anför att regeringen därför bör avvakta med förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter. När det gäller fotografiet finns det redan i Migrationsverkets verksamhetsregister fotografier av utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd (jfr 4 och 6 b §§ förordningen [2001:720] om

behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen, även kallad utlänningsdataförordningen). Enligt Migrationsverket tas fotografierna med stöd av EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. Fotografierna har enligt Migrationsverket stor betydelse för verkets identifieringsarbete. Till Migrationsverkets verksamhetsregister får bl.a. Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och utlandsmyndigheterna ha direktåtkomst (6 § utlänningsdataförordningen). Även Skatteverket får fr.o.m. den 1 oktober 2010 ha direktåtkomst till vissa uppgifter, bl.a. uppgift om fotografi, i Migrationsverkets verksamhetsregister (6 b § utlänningsdataförordningen). Syftet med Skatteverkets direktåtkomst är att underlätta för personer som har fått uppehållstillstånd att få id-kort (jfr promemoria om vissa id-kortsfrågor, upprättad av Finansdepartementet den 21 april 2010). I Regeringskansliets register över främmande staters beskickningspersonal m.m. finns också fotografier (jfr 4 § förordning [1994:1543] om personregister över främmande staters beskickningspersonal m.m.). Mot denna bakgrund anser regeringen att fotografiet inte bör förstöras. Däremot bör frågan om de fingeravtryck som samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas övervägas ytterligare. Dessa överväganden görs lämpligen när en registerlag på migrationsområdet utarbetas. Sammantaget anser regeringen att bestämmelsen om förstöring av uppgifter bör gälla fingeravtryck som inte sparats i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och fotografiet men däremot inte fotografiet som sådant. (Motsvarande reglering finns i 6 a § passlagen [1978:302].)

När det gäller tidpunkten då uppgifterna ska förstöras anför

Förvaltningsrätten i Malmö att om grunden för ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd är att utlänningens biometriska kännetecken har återfunnits i ett tidigare beviljat uppehållstillstånd eller i en annan ansökan kan uppgifterna behövas vid prövning av ett överklagande. Förvaltningsrätten föreslår därför att uppgifterna vid avslag på en ansökan om uppehållstillstånd ska förstöras först när beslutet om avslag har vunnit laga kraft. Den situation som förvaltningsrätten tar upp bör inte kunna förekomma när det gäller fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa och ur fotografiet, eftersom dessa uppgifter inte är avsedda att användas för att fastställa sökandens identitet. Enligt regeringens bedömning finns det därför ingen anledning att föreskriva att uppgifterna, vid avslag på ansökan om uppehållstillstånd, inte får förstöras förrän beslutet om avslag har vunnit laga kraft. Regeringen anser att fingeravtryck som inte sparats i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.

6.4. Kontroll av uppehållstillståndskortet och de biometriska kännetecknen

Regeringens förslag: Vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller

Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.

När en kontroll har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Det förtydligas att en utlänning ska överlämna sitt pass och vissa andra handlingar till den som genomför kontrollen enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Särskilt förordnade passkontrollanter finns dock inte bland dem som har möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck. Utredningen föreslår inte heller något förtydligande i 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen invändning mot utredningens förslag. Förvaltningsrätten i Göteborg påpekar att en av de befattningshavare som kan utföra kontroll enligt 9 kap. 1 § UtlL, en särskilt förordnad passkontrollant, inte har angetts i den bestämmelse som utredningen föreslår. Vidare anser förvaltningsrätten att det bör övervägas att i den föreslagna bestämmelsen föreskriva att uppehållstillståndskortet ska överlämnas till befattningshavaren.

Rikspolisstyrelsen anser att bestämmelsen bör förtydligas så att det framgår att även innehavare av uppehållstillståndskort som utfärdats av andra EU-stater omfattas. Datainspektionen välkomnar att förslaget innehåller regler om omedelbar förstöring av fotografi, fingeravtryck och biometriska data.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund

Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd vid tillämpningen av förordningen endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning (artikel 4).

I svensk lagstiftning finns krav på att uppehållstillstånd ska uppvisas dels vid de kontroller som genomförs vid gränsen, dels vid den inre utlänningskontrollen.

I 9 kap. 1 § UtlL anges att en utlänning ska visa upp sitt pass för polismyndigheten vid inresa eller utresa. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Handlingar som ska visas upp kan t.ex. vara färdbiljetter, viseringar, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. I den kontroll som ska göras ingår bl.a. att undersöka om handlingarna är äkta och giltiga. Regeringen får enligt 9 kap. 1 § UtlL meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp passet. Av 9 kap. 1 § UtlL framgår också att Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt utlänningslagen. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrationsverket. I detta sammanhang bör nämnas att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), även kallad gränskodexen, innehåller bestämmelser om in- och utresekontroller vid s.k. yttre gräns samt anger att en s.k. inre gräns får passeras utan att någon kontroll äger rum (jfr 6 kap. 3, 4 och 5 §§ UtlF). Behovet av författningsändringar med anledning av gränskodexen bereds i annat sammanhang inom Regeringskansliet.

I 9 kap. 9 § UtlL finns bestämmelser om den s.k. inre utlänningskontrollen. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Kustbevakningen. Kontroll får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll (jfr prop. 2004/05:170 s. 292 och prop. 1988/89:86 s. 172f).

Nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck

Den kontroll av ett uppehållstillståndskort som sker vid gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen bör omfatta en kontroll av att de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndskortet motsvarar innehavarens uppgifter. Utlänningen bör därför vara skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen ta fotografi och fingeravtryck av honom eller henne. Själva kontrollen görs därefter genom en datorstödd jämförelse.

EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser om fotografi och fingeravtryck för kontroll

av uppehållstillståndskort. Det finns således inget hinder mot nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Regeringen anser att det i utlänningslagen bör tas in en bestämmelse om att den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL är skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.

Förvaltningsrätten i Göteborg påpekar att en av de befattningshavare som kan utföra kontroll enligt 9 kap. 1 § UtlL, en särskilt förordnad passkontrollant, inte har angetts i den av utredningen föreslagna bestämmelsen.

Regeringen ser ingen anledning att inte låta en särskilt

förordnad passkontrollant ha möjlighet att ta fotografi och fingeravtryck.

Rikspolisstyrelsen anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort bör förtydligas så, att det framgår att även innehavare av uppehållstillståndskort som utfärdats av andra EU-stater omfattas. Enligt regeringens bedömning är ett sådant förtydligande inte nödvändigt. Den bestämmelse som utredningen föreslår kan inte uppfattas som begränsad till att gälla innehavare av uppehållstillståndskort som har utfärdats av Sverige.

Fotografi och fingeravtryck som tagits för kontroll av uppehållstillståndskort bör inte få användas för andra ändamål. När en kontroll av uppehållstillståndskortet har genomförts ska därför det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Överlämnande av pass och andra handlingar

Som framgått ovan ska en utlänning enligt 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL visa upp pass och vissa andra handlingar för den som utför kontrollen. Det skulle kunna hävdas att det i uttrycket ”visa upp” ingår att utlänningen ska överlämna pass och andra handlingar till kontrollanten för närmare granskning. Med hänsyn till att uttrycket ”överlämna” har valts i 5 a § passlagen anser regeringen att samma uttryck bör väljas i utlänningslagen (jfr prop. 2004/05:119 s. 26). I linje med vad Förvaltningsrätten i

Göteborg anför bör därför bestämmelserna i 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL ändras så att det uttryckligen framgår att handlingarna ska överlämnas till den som utför kontrollen.

6.5. Skydd för personuppgifter och sekretess

Regeringens bedömning: Införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort medför inget behov av några andra lagändringar när det gäller skydd för personuppgifter än i fråga om förstöring av uppgifter och inte några lagändringar när det gäller offentlighets- och sekretessregleringen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Endast Datainspektionen har yttrat sig särskilt i denna del. Datainspektionen anför bl.a. att det hade varit värdefullt med en närmare redogörelse för hur utlänningsdataförordningen förhåller sig till den nu aktuella personuppgiftsbehandlingen.

Skälen för regeringens bedömning: De personuppgifter som behandlas i samband med uppehållstillståndskorten omfattas av

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom bl.a. personuppgiftslagen (1998:204). Som framgår av avsnitten 6.3 och 6.4 föreslås i detta lagstiftningsärende bestämmelser om förstöring av uppgifter. Regeringen bedömer att införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort inte medför behov av några andra lagändringar när det gäller skydd för personuppgifter.

Datainspektionen efterfrågar en redogörelse för hur utlänningsdataförordningen förhåller sig till nu aktuell personuppgiftsbehandling.

Utlänningsdataförordningen gäller utöver personuppgiftslagen vid automatiserad behandling av personuppgifter i Migrationsverkets, Rikspolisstyrelsens och polismyndigheternas samt utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. I förordningen regleras behandling av personuppgifter i verksamhetsregister, rättsfallsregister, landinformationsregister och fingeravtrycksregister. Som framgår ovan i avsnitt 6.3 anser regeringen att frågan om de fingeravtryck som samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas bör övervägas ytterligare i annat sammanhang. Fingeravtrycken ska således tills vidare inte sparas i något register. När det gäller fotografier finns det i Migrationsverkets verksamhetsregister fotografier av utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd (jfr 4 och 6 b §§ utlänningsdataförordningen). Förslagen i detta lagstiftningsärende innebär att det även fortsättningsvis kommer att tas fotografier av utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd och det ställs inte upp något hinder mot att spara dessa i Migrationsverkets verksamhetsregister. Fotografierna i registret omfattas av utlänningsdataförordningens bestämmelser som avser verksamhetsregister.

Särskilda bestämmelser om sekretess i fråga om utlänningar finns i 21 kap. 5 § och 37 kap.offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelsen i 21 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. I 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m. Dessa bestämmelser är tillämpliga på de aktuella uppgifterna. Något skäl att behandla dessa på annat sätt än vad som i övrigt gäller uppgifter inom detta område har inte framkommit. Det finns därför inget behov av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.

7. Ikraftträdande m.m.

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2011.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2011.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt EUförordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska lagringen av ansiktsbilder och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna genomföras senast två respektive tre år efter det att vissa tekniska specifikationer har antagits (artikel 9). Europeiska kommissionen antog dessa tekniska specifikationer den 20 maj 2009 (K [2009] 3770 slutlig).

Uppehållstillståndskort som utfärdas fr.o.m. den 20 maj 2011 ska således innehålla ett lagringsmedium med innehavarens ansiktsbild. Först fr.o.m. den 20 maj 2012 måste även innehavarens fingeravtryck finnas lagrade i uppehållstillståndskorten.

Syftet med att införa biometriska kännetecken i bevis om uppehållstillstånd är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och tillståndsbeviset. Detta ska i sin tur bidra till att skydda bevisen om uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt att förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. Uppehållstillståndskort ska fr.o.m. den 20 maj 2011 innehålla innehavarens ansiktsbild. Med fingeravtryck i uppehållstillståndskort minskar risken för missbruk av korten ytterligare, vilket talar för att uppehållstillståndskort även bör förses med fingeravtryck så snart som möjligt. Ett samtidigt införande av ansiktsbild och fingeravtryck bedöms också som mest kostnadseffektivt. Från teknisk synvinkel saknas anledning att genomföra reformen i två steg. Mot denna bakgrund anser regeringen att bestämmelserna om fotografi och bestämmelserna om fingeravtryck ska börja tillämpas samtidigt och träda i kraft så snart som möjligt.

Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser till lagändringarna.

8. Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd och de författningsändringar som förordningen ger upphov till medför ökade kostnader för

Migrationsverket. Regeringen har i 2011 års budgetproposition föreslagit hur berört anslag ska anvisas ytterligare medel.

För övriga berörda myndigheter ryms kostnadsökningarna inom befintliga anslagsramar.

Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att EU-förordningen och de författningsändringar som den föranleder leder till en årlig kostnadsökning för Migrationsverket om 22,5 miljoner kronor. På grund av inledningsvis högre kostnader bedöms kostnadsökningen för verket uppgå till 32 miljoner kronor för 2011 och till 25,5 miljoner kronor för respektive år under perioden 2012–2015.

Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att tagande av fotografi och fingeravtryck vid gränskontroll och i samband med inre utlänningskontroll sannolikt kommer att föra med sig ökade kostnader för polismyndigheterna, varför även polisen bör tillförsäkras extra medel.

Kustbevakningen ställer sig frågande till om myndigheten ska införskaffa utrustning som ska finnas tillgänglig längs hela kusten mot bakgrund av det ringa antal kontroller som myndigheten gör. Om utrustning ska införskaffas krävs att myndigheten tillförs ytterligare medel för detta. Ambassaden Damaskus framför att utrikesförvaltningen kommer att ställas inför nya kostnader som inte enbart är av engångskaraktär.

Ambassaden bedömer att den nya ordningen bl.a. innebär att vissa honorärkonsulat kommer att vara beroende av kontorskostnadsbidrag.

Ambassaden Addis Abeba framför att om honorärkonsulaten inte kommer att kunna ta upp biometri, måste hanteringen övergå till en ambassad. De ambassader som har underlydande konsulat med stor migrationsverksamhet måste då få resurstillskott för att kunna möta ett ökat antal sökande. Ambassaden Moskva framför att de nya uppehållstillståndskorten endast kommer att få mindre påverkan på många utlandsmyndigheter. Fler sökande kommer dock att behöva komma personligen till utlandsmyndigheterna för att lämna biometri. För utlandsmyndigheter som hanterar stora mängder ansökningar från arbetstagare och studenter kommer detta att leda till merarbete och eventuellt ändrade öppettider.

Skälen för regeringens bedömning: EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av ett uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken. I denna proposition föreslås att det i utlänningslagen införs bestämmelser om bl.a. fotografering och tagande av fingeravtryck.

Regeringen beslutade den 10 mars 2011 att ändra vissa bestämmelser i utlänningsförordningen, bl.a. 4 kap. 22 § som reglerar bevis om uppehållstillstånd. Avsikten är att bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som infogats i utlänningens pass under en övergångsperiod om fyra år ska bytas ut till uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken.

Regeringen bedömer att EU-förordningen och de författningsändringar som förordningen ger upphov till i första hand kommer att medföra ökade kostnader för Migrationsverket. Kostnaderna kommer i huvudsak att uppstå för utfärdande av uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken. Styckkostnaden för utfärdande av uppehållstillståndskort förväntas sjunka fr.o.m. januari 2012. Även möjligheten att byta ut ett tillståndsmärke till ett uppehållstillståndskort kommer att medföra ökade kostnader. Andelen som behöver byta ut sitt tillståndsmärke beräknas dock successivt minska. Regeringen bedömer att Migrationsverket för dessa kostnader bör tillföras totalt 32 miljoner kronor för 2011 och 25,5 miljoner kronor fr.o.m. 2012. Finansiering sker genom avgiftsintäkter.

Upptagande av fotografi och fingeravtryck kan vidare leda till ökade kostnader för utlandsmyndigheterna. Förslagen i denna proposition kan dessutom innebära ekonomiska konsekvenser för upprätthållande av honorärkonsulat. Regeringen bedömer dessa kostnader som måttliga och att de därför ryms inom ramen för berörda myndigheters anslag.

Den som innehar ett uppehållstillståndskort kommer att vara skyldiga att vid en gränskontroll eller en inre utlänningskontroll låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndskortet. För att kunna genomföra dessa kontroller kommer det behövas relevant utrustning samt utbildning i handhavandet av denna. Genom samverkan mellan berörda myndigheter bör dock kostnaderna för genomförandet kunna bli marginella. Regeringen bedömer därför att kostnadsökningarna för dessa myndigheter ryms inom befintliga anslagsramar.

9. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

9 kap.

1 §

Vid inresa eller utresa ska en utlänning överlämna sitt pass till polismyndigheten. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och överlämna de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna pass.

Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.

När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar överlämnas till dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Migrationsverket.

Paragrafen behandlar utlänningskontroll vid in- och utresa. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första och tredje styckena förtydligas att pass och andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför kontrollen.

8 a §

En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig

utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck. Övervägandena finns i avsnitten 6.2 och 6.3.

Enligt första stycket är en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uttrycket ”en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd” omfattar även en utlänning som ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (jfr 5 kap. 18 § andra stycket 3 UtlL). Skyldigheten att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera och ta fingeravtryck gäller också om uppehållstillståndskort ska utfärdas enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. En utlänning kan t.ex. behöva förnya ett uppehållstillståndskort eller ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som infogats i utlänningens pass. Av EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd följer att det ska tas två platta fingeravtryck. Bestämmelser om vilka fingrar som ska avläsas får tas in i verkställighetsföreskrifter.

Enligt andra stycket gäller inte skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. En utlänning som inte utan medverkan av en annan person kan lämna fingeravtryck torde inte anses förhindrad att lämna fingeravtryck enligt detta stycke.

Enligt tredje stycket ska ett fotografi och två fingeravtryck sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium ska förstöras så snart uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Fingeravtrycken får således inte sparas någon annanstans än i uppehållstillståndskortet. Vid den angivna tidpunkten ska även de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet förstöras. Något krav på att fotografiet ska förstöras uppställs däremot inte. Det finns således inte något hinder mot att spara fotografiet i Migrationsverkets verksamhetsregister respektive Regeringskansliets personregister över främmande staters beskickningspersonal m.m.

8 b §

Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en

tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Enligt första stycket är den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en gränskontroll eller en s.k. inre utlänningskontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Syftet med åtgärden ska vara att kontrollera att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. Samtliga innehavare av uppehållstillståndskort, oavsett om kortet har utfärdats av Sverige eller av en annan EU-stat, omfattas av bestämmelsen.

Enligt andra stycket ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen förstöras så fort kontrollen har slutförts. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Det får således inte ske någon lagring av kontrollunderlaget.

9 §

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.

Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.

I paragrafen finns bestämmelser om s.k. inre utlänningskontroll. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första och andra styckena förtydligas att pass eller andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför kontrollen.

Paragrafen ändras i övrigt endast språkligt.

Förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/1

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1030/2002

av den 13 juni 2002

om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland

brolmbfph^=rkflkbkp=oÅa=e^o=^kq^dfq=abkk^=cÖoloaJ

kfkd

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 63.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

ENF

I Amsterdamfördraget eftersträvas ett gradvis upprät-

tande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,

och kommissionen ges där delad initiativrätt för att

kunna vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en

harmoniserad invandringspolitik.

EOF

I rådets och kommissionens handlingsplan för att på

bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamför-

draget om upprättande av ett område med frihet,

säkerhet och rättvisa (3) föreskrivs i åtgärd 38 punkt c ii

utarbetande av regler om medlemsstaternas förfaranden

för att utfärda viseringar och uppehållstillstånd för

längre tid.

EPF

Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober

1999 framhöll behovet av en harmoniserad invandrings-

politik med hänvisning till fördragets bestämmelser om

rätt till inresa och bosättning på medlemsstaternas terri-

torium för medborgare i tredjeland.

EQF

Behovet av att harmonisera utformningen av sådana

uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredje-

land bekräftas i rådets gemensamma åtgärd 97/11/RIF (4)

av den 16 december 1996, om en enhetlig modell för

uppehållstillstånd. Följaktligen bör gemensam åtgärd 97/

11/RIF ersättas av en gemenskapsrättsakt.

ERF

Det är viktigt att det enhetligt utformade uppehållstill-

ståndet innehåller alla nödvändiga uppgifter och

uppfyller mycket höga tekniska krav, särskilt i fråga om

garantier mot hel- och delförfalskningar. Detta kommer

att bidra till förebyggande och bekämpning av olaglig

invandring och bosättning. Handlingen bör också vara

utformad så att den kan användas av samtliga medlems-

stater och innefatta harmoniserade säkerhetsdetaljer som

är allmänt igenkännliga och kan uppfattas med blotta

ögat.

ESF

För att förbättra skyddet av uppehållstillstånd mot hel-

eller delförfalskningar undersöker medlemsstaterna och

kommissionen med jämna mellanrum, allteftersom den

tekniska utvecklingen fortskrider, vilka ändringar som

skall göras i de säkerhetsegenskaper som utgör en del av

tillståndet, särskilt när det gäller införande och använd-

ning av nya biometriska egenskaper och metoder.

ETF

I denna förordning fastställs endast de specifikationer

som inte är av konfidentiell art. Dessa specifikationer

bör kompletteras med ytterligare specifikationer som

skall förbli hemliga för att förebygga risken för hel- och

delförfalskningar och som inte får innefatta personupp-

gifter eller hänvisning till sådana. Kommissionen bör ges

behörighet att anta dessa ytterligare specifikationer,

biträdd av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i

rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995

om en enhetlig utformning av visumhandlingar. (5) Det

är i detta avseende viktigt att se till att sambandet med

uppehållstillstånden enligt rådets beslut av den 17

december 1997 och av den 8 juni 2001 inte går

förlorat.

EUF

För att undvika att uppgifterna i fråga sprids till fler

personer än nödvändigt är det också viktigt att varje

medlemsstat utser endast ett organ för tryckningen av

det enhetligt utformade uppehållstillståndet, dock utan

att hinder föreligger för att vid behov kunna ersätta

organet med ett annat organ. Av säkerhetsskäl bör varje

medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga

medlemsstaterna om det behöriga organets namn.

E

1

F=bdq=`=NUM=bI=OSKSKOMMNI=íK=PMQK

E

2

F=vîîìÛèÞßî=Ûðáãðßî=Þßè=NO=ÞßÝßçÜßì=OMMN=Eäèèï=ãèîß=éààßèîæãááäéìî

ã=bdqFK

E

3

F=bdq=`=NVI=OPKNKNVVVI=íK=NK

E

5

F=bdq=i=NSQI=NQKTKNVVRI=íK=NK=cöìéìÞèãèáßè=íßèÛíî=äèÞìÛÞ=áßèéç

àöìéìÞèãèá=EbdF=èì=PPQLOMMO=Ebdq=i=RPI=OPKOKOMMOI=íK=TFK

E

4

F=bdq=i=TI=NMKNKNVVTI=íK=NK

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/2

EVF

Medlemsstaterna bör i samråd med kommissionen

genomföra de åtgärder som krävs för att säkerställa att

den skyddsnivå som avses i bestämmelserna i Europa-

parlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24

oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avse-

ende på behandling av personuppgifter och om det fria

flödet av sådana uppgifter upprätthålls vid behandlingen

av personuppgifter (1).

ENMF

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förord-

ning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/

468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som

skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genom-

förandebefogenheter (2).

ENNF

Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas behö-

righet att erkänna stater eller territoriella enheter och

sådana pass och rese- och identitetshandlingar som

utfärdats av deras myndigheter.

ENOF

Enligt artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks

ställning, fogat till Fördraget om Europeiska unionen

och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemen-

skapen, deltar Danmark inte i antagandet av denna

förordning, som därför inte är bindande för eller

tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning syftar

till utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmel-

serna i avdelning IV tredje delen i Fördraget om upprät-

tandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i

enlighet med artikel 5 i det nämnda protokollet, inom

en tid av sex månader efter det att rådet har antagit

denna förordning besluta huruvida landet skall genom-

föra förordningen i sin nationella lagstiftning.

ENPF

När det gäller Republiken Island och Konungariket

Norge är denna förordning en utveckling av bestämmel-

serna i Schengenregelverket, vilken omfattas av området

viseringar i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av

den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för

det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens

råd och Republiken Island och Konungariket Norge om

dessa båda staters associering till genomförandet,

tillämpningen och utvecklingen av Schengenregel-

verket (3).

ENQF

I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade

kungarikets och Irlands ställning som fogas till Fördraget

om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet

av Europeiska gemenskapen meddelade Förenade kunga-

riket i ett brev av den 3 juli 2001 att Förenade kunga-

riket önskar delta i beslutet om och tillämpningen av

denna förordning.

ENRF

Irland deltar i enlighet med artikel 1 i det ovannämnda

protokollet inte i antagandet av denna förordning. Till

följd härav, och om inte annat följer av artikel 4 i det

nämnda protokollet, skall bestämmelserna i denna

förordning inte tillämpas på Irland.

eÄofdbklj=cÖobphofsp=cÖig^kabK

Artikel 1

1.

Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till

medborgare i tredjeland skall vara enhetligt utformade och ha

plats för de uppgifter som anges i bilagan. Den enhetligt utfor-

made handlingen kan bestå av ett klistermärke eller en separat

handling. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt

utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när

det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga

ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har till-

stånd att arbeta eller inte.

2.

I denna förordning avses med

a) uppehållstillstånd: varje tillstånd som utfärdas av myndighe-

terna i en medlemsstat och som ger en medborgare i tredje-

land rätt att lagligen vistas på dess territorium, med

undantag av

i) viseringar,

ii) tillstånd utfärdade i avvaktan på att en ansökan om

uppehållstillstånd eller asyl behandlas,

iii) tillstånd utfärdade för en vistelse som inte överstiger sex

månader, av medlemsstater som inte tillämpar artikel 21

i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av

den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna,

Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken

om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemen-

samma gränserna (4).

b) medborgare i tredjeland: envar som inte är unionsmedborgare

enligt artikel 17.1 i Fördraget om upprättandet av Euro-

peiska gemenskapen.

Artikel 2

1.

Kompletterande tekniska specifikationer för det enhetligt

utformade uppehållstillståndet skall fastställas enligt förfarandet

i artikel 7.2 i fråga om

a) kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däri-

bland strängare normer i syfte att förebygga risken för hel-

och delförfalskning,

b) tekniska förfaranden och närmare föreskrifter avseende ifyl-

landet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet,

c) övriga föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utfor-

made uppehållstillståndet.

2.

Det enhetligt utformade uppehållstillståndets färger får

ändras i enlighet med förfarandet i artikel 7.2.

E

1

F=bdq=i=OUNI=OPKNNKNVVRI=íK=PNK

E

2

F=bdq=i=NUQI=NTKTKNVVVI=íK=OPK

E

3

F=bdq=i=NTSI=NMKTKNVVVI=íK=PNK

E

4

F=bdq=i=OPVI=OOKVKOMMMI=íK=NVK

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/3

Artikel 3

De specifikationer som avses i artikel 2 skall vara av konfiden-

tiell art och får inte offentliggöras. De skall enbart meddelas de

organ som medlemsstaterna utsett för tryckningen och

personer med vederbörligt tillstånd från en medlemsstat eller

kommissionen.

Varje medlemsstat skall utse ett enda organ som skall ansvara

för tryckningen av det enhetligt utformade uppehållstillståndet.

Namnet på detta organ skall anmälas till kommissionen och de

övriga medlemsstaterna. Två eller flera medlemsstater får utse

samma organ. Varje medlemsstat skall ha fortsatt möjlighet att

ersätta organet med ett annat organ. Den skall underrätta

kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

Artikel 4

Utan hinder av bestämmelserna om skydd av uppgifter skall

den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrol-

lera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid

behov låta rätta eller stryka dessa.

Uppehållstillståndet får inte innehålla några uppgifter i maskin-

läsbar form, utom i de fall som avses i bilagan till denna

förordning eller när dessa uppgifter återfinns i den motsva-

rande resehandlingen.

Artikel 5

Denna förordning skall inte tillämpas på medborgare i tredje-

land som är

— sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som

utövar sin rätt till fri rörlighet,

— medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandels-

sammanslutningen som är part i avtalet om Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet och deras familjemed-

lemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med

det avtalet, eller

— medborgare i tredjeland undantagna från skyldigheten att

inneha visering och med tillstånd att vistas i en medlems-

stat i mindre än tre månader.

Artikel 6

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning

skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel

7.2.

Artikel 7

1.

Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrät-

tats genom artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1683/95.

2.

När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7

i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara

två månader.

3.

Kommittén skall själv anta sin arbetsordning

Artikel 8

Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas behö-

righet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana

pass och rese- eller identitetshandlingar som utfärdats av deras

myndigheter.

Artikel 9

Medlemsstaterna skall utfärda det enhetligt utformade uppe-

hållstillstånd som definieras i artikel 1 inom ett år efter det att

de kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav som

avses i artikel 2.1 a antagits.

Från den tidpunkten skall denna förordning ersätta gemensam

åtgärd 97/11/RIF i de berörda medlemsstaterna.

Fotografiet i form av ett klistermärke enligt punkt 14 i bilagan

om uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland skall införas

senast fem år efter antagandet av de tekniska specifikationer

som föreskrivs i artikel 2 för antagandet av denna åtgärd.

Redan utfärdade tillstånd skall dock fortsätta att vara giltiga

även efter det att de enhetligt utformade uppehållstillstånden

införts, om inte den berörda medlemsstaten beslutar annor-

lunda.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentlig-

görs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet

med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Luxemburg den 13 juni 2002.

På rådets vägnar

jK=o^glv=_obv

Ordförande

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/4

BILAGA

EÛF=_ßíåìãðèãèá

rêêßâåææíîãææíîåèÞßî=íåÛææ=ïîàéìçÛí=Ûèîãèáßè=íéç=ßîî=åæãíîßìçäìåßI=éç=çöäæãáî=ã=fa=OJàéìçÛîI=ßææßì=íéç=ßè=íßêÛìÛî

âÛèÞæãèá=Ûð=fa=NJ=ßææßì=fa=OJàéìçÛîK=aßî=íåÛææ=áìïèÞÛí=êå=íêßÝãàãåÛîãéèßìèÛ=ã=fèîßìèÛîãéèßææÛ=ÝãðãæÛ=æïàîàÛìîíéìáÛèãíÛîãéJ

èßèí=Ef`^lF=Þéåïçßèî=éç=çÛíåãèæäíÜÛìÛ=ðãíßìãèáÛì=EÞßæ=O=ã=Þéåïçßèî=VPMPF=ßææßì=çÛíåãèæäíÜÛìÛ=ìßíßâÛèÞæãèáÛì

EåéìîF=EÞßæ=P=Ûð=Þéåïçßèî=VPMPFK=aßî=íåÛææ=éçàÛîîÛ=àöæäÛèÞß=ìïÜìãåßìW

NK

f=ÞßîîÛ=àäæî=íåÛææ=îãîßæè=êå=Þéåïçßèîßî=ErêêßâåææíîãææíîåèÞF=Ûèáßí=êå=Þßè=ïîàäìÞÛèÞß=çßÞæßçííîÛîßèí=éààãÝãßææÛ

íêìåå=EGFK

OK

f=ÞßîîÛ=àäæî=íåÛææ=Þéåïçßèîßîí=èïççßì=Eíéç=íåÛææ=ðÛìÛ=íåóÞÞÛî=áßèéç=íäìíåãæÞÛ=íäåßìâßîíÛèéìÞèãèáÛì=éÝâ

ãèæßÞÛí=çßÞ=ßè=ãÞßèîãàãßìÛèÞß=ÜéåíîÛðF=ÛèáßíK

PKNK

kÛçèW=eäì=íåÛææ=ßàîßìèÛçè=éÝâ=íÛçîæãáÛ=àöìèÛçè=Ûèáßí=ã=èäçèÞ=éìÞèãèá=EGFK

QKOK

”dãæîãáî=îKéKçK”W=eäì=íåÛææ=Þßî=àãèèÛí=ßè=ïêêáãàî=éç=Þßè=íãíîÛ=áãæîãáâßîíÞÛáßè=ßææßì=ã=àöìßåéççÛèÞß=àÛææ=ßîî=éìÞ

íéç=Ûèáßì=éÜßáìäèíÛÞ=áãæîãáâßîK

RKPK

lìî=àöì=ïîàäìÞÛèÞß=éÝâ=àöìíîÛ=áãæîãáâßîíÞÛáW=aßî=íåÛææ=âäì=Ûèáßí=éìî=àöì=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßîí=ïîàäìÞÛèÞß=éÝâ

àöìíîÛ=áãæîãáâßîíÞÛá=àöì=ÞßîîÛ=EGFK

SKQK

qóê=Ûð=îãææíîåèÞW=aßî=íåÛææ=âäì=íêßÝãàãÝßìÛí=ßòÛåî=ðãæåßè=îóê=Ûð=ïêêßâåææíîãææíîåèÞ=íéç=çßÞæßçííîÛîßè=âÛì

ïîàäìÞÛî=îãææ=çßÞÜéìáÛìßè=ã=îìßÞäßæÛèÞ=EGFK=bîî=îãææíîåèÞ=àöì=àÛçãæäßçßÞæßç=îãææ=ßè=çßÞÜéìáÛìß=ã=bïìéêßãíåÛ

ïèãéèßè=íéç=ãèîß=âÛì=ïîöðÛî=íãè=ìäîî=îãææ=àìã=ìöìæãáâßî=íåÛææ=ãèèßâåææÛ=éìÞßî=”àÛçãæäßçßÞæßç”K

TKRK−VK=^èçäìåèãèáÛìW=jßÞæßçííîÛîßìèÛ=àåì=æäááÛ=îãææ=íåÞÛèÛ=ÞßîÛæäïêêáãàîßì=éÝâ=ÛèçäìåèãèáÛì=àöì=ÛèðäèÞèãèá=ãèéç

æÛèÞßî=íéç=äì=èöÞðäèÞãáÛ=çßÞ=âäèíóè=îãææ=Þß=èÛîãéèßææÛ=ÜßíîäççßæíßìèÛ=éç=çßÞÜéìáÛìß=ã=îìßÞäß=æÛèÞI=ã

íóèèßìâßî=ïêêæóíèãèáÛì=éç=ÛìÜßîíîãææíîåèÞ=EGFK

UK

aÛîïçI=èÛçèîßÝåèãèáI=îãææíîåèÞW=aßè=ïîàäìÞÛèÞß=çóèÞãáâßîßè=àåì=ðãÞ=Üßâéð=âäì=êæÛÝßìÛ=íãè=èÛçèîßÝåèãèá

éÝâ=íîäçêßæ=éÝâLßææßì=åìäðÛ=ãèèßâÛðÛìßèí=èÛçèîßÝåèãèá=ã=ÞßîîÛ=àäæîK

VK

jßÞæßçííîÛîßè=íåÛææ=âäì=æåîÛ=ÛðÜãæÞÛ=íãîî=èÛîãéèßææÛ=ßçÜæßç=íéç=ßîî=íäìÞìÛá=àöì=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßî=éÝâ=íéç

áÛìÛèîã=àöì=Þßíí=èÛîãéèßææÛ=ïìíêìïèáK

NMK

aßîîÛ=àäæî=äì=Ûðíßîî=àöì=çÛíåãèæäíèãèáK=aßîîÛ=æäíÜÛìÛ=àäæî=íåÛææ=ïîàéìçÛí=ßèæãáî=f`^lWí=ìãåîæãèäßìK

NNK

aßîîÛ=àäæî=íåÛææ=ãèèßâåææÛ=ßè=îìóÝåî=îßòî=íéç=ïèãåî=ãÞßèîãàãßìÛì=Þßè=ÜßìöìÞÛ=çßÞæßçííîÛîßèK=qßòîßè=àåì=ãèîß

êåðßìåÛ=Þßî=çÛíåãèæäíÜÛìÛ=àäæîßîí=îßåèãíåÛ=åéçêéèßèîßìK

NOK

aßîîÛ=àäæî=íåÛææ=ãèèßâåææÛ=ßè=çßîÛææãíßìÛÞ=æÛîßèî=ÜãæÞ=çßÞ=çßÞæßçííîÛîßèí=æÛèÞíåéÞI=éç=ßîî=åæãíîßìçäìåß

ÛèðäèÞíK

NPK

aßîîÛ=àäæî=äì=Ûðíßîî=àöì=ßîî=éêîãíåî=ðÛìãÛÜßæî=çäìåß=ElsaW=lêîãÝÛææó=sÛìãÛÜæß=aßðãÝßF=íéç=ßìÜäïÞßì=ßè=åðÛæãîßî

ÛðíßßèÞß=ãÞßèîãàãåÛîãéè=éÝâ=íäåßìâßî=íéç=ãèîß=äì=æäáìß=äè=âéí=Þßè=ÛèéìÞèãèá=íéç=ÛèðäèÞí=ã=Þßè=èïðÛìÛèÞß

ßèâßîæãáÛ=ïîàéìçèãèáßè=Ûð=ðãíßìãèáÛìK

NQK

lç=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßî=ïîáöìí=Ûð=ßè=íßêÛìÛî=âÛèÞæãèá=íåÛææ=ßîî=ðäææãåèÛèÞß=àéîéáìÛàã=ÛèÜìãèáÛí=ã=ÞßîîÛ=àäæî=éÝâ

íäåìÛí=áßèéç=åéìîßîí=íîìïåîïì=ßææßì=Ûð=ßîî=íäåßìâßîííåãåî=ã=àéìç=Ûð=ðÛìçæÛçãèÛîI=Þäì=Þßî=éêîãíåî=ðÛìãÛÜæÛ

çäìåßî=ãèáåìK

lç=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßî=ïîáöìí=Ûð=ßîî=åæãíîßìçäìåßI=íåÛææ=ÞßîîÛ=àäæî=ãèèßâåææÛ=ßîî=àéîéáìÛàã=íéç=àìÛçíîäææîí=ßèæãáî

âöáÛ=íäåßìâßîíåìÛðK

NRK

lç=Þßî=ìöì=íãá=éç=ßè=íßêÛìÛî=âÛèÞæãèá=íåÛææ=àöæäÛèÞß=åéçêæßîîßìÛèÞß=ïêêáãàîßì=Ûèáßí=êå=ÜÛåíãÞÛèW

—=cöÞßæíßÞÛîïç=éÝâ=àöÞßæíßéìî=EGFK

—=kÛîãéèÛæãîßî=EGFK

—=höè=EGFK

—=^èçäìåèãèáÛì=EGFK

eäì=åÛè=äðßè=ãèèßâÛðÛìßèí=ÛÞìßíí=Ûèáßí=EGFK

EÜF=cäìá=éÝâ=îìóÝåçßîéÞ

jßÞæßçííîÛîßìèÛ=íåÛææ=àÛíîíîäææÛ=àäìá=éÝâ=îìóÝåçßîéÞ=ßèæãáî=Þßè=ßèâßîæãáî=ïîàéìçÛÞß=âÛèÞæãèáßè=ã=ÞßèèÛ=ÜãæÛáÛ=éÝâ=Þß

îßåèãíåÛ=íêßÝãàãåÛîãéèßì=íéç=íåÛææ=àÛíîíîäææÛí=ßèæãáî=Ûìîãåßæ=O=ã=ÞßèèÛ=àöìéìÞèãèáK

(*) När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/5

EÝF=jÛîßìãÛæ

aßî=êÛêêßì=íéç=ÛèðäèÞí=ã=Þß=ÞßæÛì=Ûð=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßî=íéç=ãèèßâåææßì=êßìíéèïêêáãàîßì=ßææßì=ÛèÞìÛ=ïêêáãàîßì=çåíîß

ïêêàóææÛ=àöæäÛèÞß=çãèãçãåìÛðW

—=fèáÛ=éêîãíåÛ=ÜæßåçßÞßæK

—=aïÜÜßæðßìåÛèÞß=ðÛîîßèçäìåßK

—=päåßìâßîíìßÛáßèíßì=íéç=íåóÞÞ=çéî=àöìíöå=îãææ=åßçãíå=ìÛÞßìãèáK

—=cäìáÛÞß=àãÜìßì=EÞßæðãí=íóèæãáÛI=Þßæðãí=àæïéìßíÝßìÛèÞß=ã=ïæîìÛðãéæßîî=ÜßæóíèãèáFK

—=mæÛèíÝâßîîßì=íéç=äì=àæïéìßíÝßìÛèÞß=ã=ïæîìÛðãéæßîî=æäïíK

lç=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßî=Üßíîåì=Ûð=ßîî=åæãíîßìçäìåß=ÜéìîàÛææßì=ðÛîîßèçäìåßîK

lç=ßîî=åéìî=àöì=êßìíéèïêêáãàîßì=âßæî=Üßíîåì=Ûð=êæÛíîI=äì=Þßî=ã=Ûææçäèâßî=ãèîß=çöäæãáî=Ûîî=ÛèÜìãèáÛ=äåîâßîíåäèèßîßÝåßè

àöì=êÛêêßìK=^ðíÛåèÛÞßè=Ûð=ÞßííÛ=åäèèßîßÝåßè=êå=çÛîßìãÛæßî=çåíîß=åéçêßèíßìÛí=áßèéç=åîáäìÞßì=ã=àìåáÛ=éç=îìóÝåJ

èãèáßèI=áßèéç=ÛèðäèÞèãèá=Ûð=éêîãíåî=ðÛìãÛÜæÛ=çäìåßè=ElsaF=ßææßì=ßè=ïîàäìÞÛèÞßçßîéÞ=íéç=äì=íîìäèáÛìß=äè

èßÞÛèíîåßèÞß=çãèãçãíîÛèÞÛìÞßìK=jÛîßìãÛæßîí=ðãåîãáÛíîß=íäåßìâßîíÛèéìÞèãèáÛì=íåÛææ=âÛ=ßè=ßèâßîæãá=ïîàéìçèãèáK

EÞF=qìóÝåçßîéÞ

cöæäÛèÞß=îìóÝåçßîéÞßì=íåÛææ=ÛèðäèÞÛíW

—=_éîîßèçöèíîßìW

qðåàäìáÛî=ïîàéìçÛÞß=áïãææéÝâßìK

fìãíãèàäìáèãèá=íéç=äì=àæïéìßíÝßìÛèÞß=ã=ïæîìÛðãéæßîî=æäïíK

ÖðßìîìóÝå=íéç=äì=àæïéìßíÝßìÛèÞß=ã=ïæîìÛðãéæßîî=æäïíK

jéîãð=çßÞ=ßààßåîãðî=íåóÞÞ=çéî=âßæJ=éÝâ=ÞßæàöìàÛæíåèãèáÛìK

^èðäèÞèãèá=Ûð=ìßÛáßèíàäìáßì=êå=êÛêêßìíåéìî=éÝâ=åæãíîßìçäìåßèK

héìîßîí=àìÛçíãÞÛ=çåíîß=ïîàéìçÛí=íå=Ûîî=Þßè=åÛè=íåãæäÛí=àìåè=ÜÛåíãÞÛèK

—=céìçïæäìîìóÝåW

jßÞ=ãèîßáìßìÛÞ=çãåìéíåìãàî=Eéç=íåÞÛè=ãèîß=ìßÞÛè=ãèáåì=ã=ÜéîîßèçöèíîìßîFK

—=kïçìßìãèáW

qìóÝåî=Eéç=çöäæãáî=çßÞ=íäìíåãæÞ=ïîàéìçèãèá=Ûð=íãààìéìèÛ=ßææßì=çßÞ=íäìíåãæî=îóêíèãîî=éÝâ=ã=ïæîìÛðãéæßîî=æäïí

àæïéìßíÝßìÛèÞß=îìóÝåàäìáF=ßææßìI=êå=åéìîI=ãèîßáìßìÛÞß=ßèæãáî=íÛççÛ=îßåèãå=íéç=ÛèðäèÞí=àöì=Ûîî=íåìãðÛ=ãè=ïêêáãàîßìèÛK

lç=ßîî=åæãíîßìçäìåß=ÛèðäèÞí=íåÛææ=èïçìßìãèáßè=îìóÝåÛí=çßÞ=àæïéìßíÝßìÛèÞß=îìóÝåàäìá=éÝâ=íäìíåãæî=ïîàéìçÛÞß

íãààìéìK

lç=åæãíîßìçäìåßè=ÛèðäèÞíI=íåÛææ=äðßè=ßè=æÛîßèî=ÜãæÞ=ã=ÞäïêîìóÝå=çßÞ=çãåìéíåìãàî=éÝâ=éêîãíåî=ðÛìãÛÜßæ=îìóÝåàäìá

ÛèðäèÞÛíK=f=åéìî=âßæî=ã=êæÛíî=Üöì=Þßî=äðßè=ãèîßáìßìÛí=åéçêæßîîßìÛèÞß=éêîãíåî=ðÛìãÛÜæÛ=åäèèßîßÝåßèI=áßèéç=ÛèðäèÞèãèá

åîçãèíîéèß=Ûð=éêîãíåî=ðÛìãÛÜßæ=îìóÝåàäìá=ßææßì=æãåðäìÞãáÛ=àöìàÛìÛèÞßèK=aß=ðãåîãáÛíîß=íäåßìâßîíÛèéìÞèãèáÛìèÛ=ã=îìóÝåßî

íåÛææ=âÛ=ßè=ßèâßîæãá=ïîàéìçèãèáK

EßF=påóÞÞ=çéîàéîéåéêãßìãèá

må=åæãíîßìçäìåßî=ßææßì=àìÛçíãÞÛè=Ûð=ïêêßâåææíîãææíîåèÞßîí=åéìî=íåÛææ=éêîãíåî=ðÛìãÛÜæÛ=çäìåßè=ElsaF=ÛèðäèÞÛí=íéç=áßì=ßè

åðÛæãîßî=ÛðíßßèÞß=ãÞßèîãàãåÛîãéè=éÝâ=íäåßìâßî=íéç=ãèîß=äì=æäáìß=äè=âéí=Þßè=ÛèéìÞèãèá=íéç=ÛèðäèÞí=ã=Þßè=èïðÛìÛèÞß

ßèâßîæãáÛ=ïîàéìçèãèáßè=Ûð=ðãíßìãèáÛìK=aßííÛ=lsa=äì=ãèîßáìßìÛÞß=ã=åéìîßîí=íîìïåîïìI=ã=ðÛìçæÛçãèÛîßî=ßææßì=íéç

lsaJéðßìæÛó=ßææßìI=êå=åæãíîßìçäìåßèI=íéç=çßîÛææãíßìÛî=lsa=EöðßìîìóÝåî=çßÞ=ÞäïêîìóÝåFK

EàF=rîàäìÞÛèÞß

cöì=Ûîî=åïèèÛ=áÛìÛèîßìÛ=ßîî=íåóÞÞ=Ûð=ïêêáãàîßìèÛ=çéî=àöìíöå=îãææ=âßæJ=éÝâ=ÞßæàöìàÛæíåèãèá=åéççßì=Þßî=ã=àìÛçîãÞßè=Ûîî

ðÛìÛ=èöÞðäèÞãáî=Ûîî=ãèîßáìßìÛ=êßìíéèïêêáãàîßìèÛI=ãèÜßáìãêßî=àéîéáìÛàãßî=éÝâ=ãèèßâÛðÛìßèí=èÛçèîßÝåèãèáI=íÛçî=ÛèÞìÛ

ðäíßèîæãáÛ=ïêêáãàîßì=ã=âÛèÞæãèáßèí=áìïèÞçÛîßìãÛæK=héèðßèîãéèßææÛ=çßîéÞßì=àöì=Ûîî=àäíîÛ=àéîéáìÛàãßî=íåÛææ=ãèîß=àå=åéççÛ=ã

àìåáÛK

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/6

cöæäÛèÞß=çßîéÞßì=àöì=ïîàäìÞÛèÞß=àåì=ÛèðäèÞÛíW

—=iÛíßìîìóÝåK

—=säìçßöðßìàöìãèáíîßåèãåK

—=_æäÝåíîìåæßîìóÝåK

—=céîéáìÛàãíåÛ=çßîéÞßìK

—=iÛíßìáìÛðßìãèáK

cöì=Ûîî=ã=îãææìäÝåæãáî=âöá=áìÛÞ=íåóÞÞÛ=êßìíéèïêêáãàîßìèÛ=çéî=äèÞìãèáíàöìíöåI=íåÛææ=ðÛìçæÛçãèßìãèá=çßÞ=lsaJíäåßìJ

âßîíæÛçãèÛî=ðÛìÛ=éÜæãáÛîéìãíåî=ðãÞ=æÛíßìîìóÝåI=ðäìçßöðßìàöìãèáíîßåèãå=éÝâ=àéîéáìÛàãíåÛ=çßîéÞßìK=cöì=ïêêßâåææíîãææíîåèÞ=ã

àéìç=Ûð=åéìî=íåÛææ=ÞßîîÛ=àöìßíåìãðÛí=äðßè=ðãÞ=ÛèðäèÞèãèá=Ûð=ÜæäÝåíîìåæßîìóÝåK=käì=ïêêßâåææíîãææíîåèÞ=ã=àéìç=Ûð

åæãíîßìçäìåßè=ÛèÜìãèáÛí=äì=Þßî=ãèîß=çöäæãáî=Ûîî=ïêêìßêÛÞß=áåèáßì=ðÛìçæÛçãèßìÛ=ìßíßâÛèÞæãèáßèI=éÝâ=Þäìàöì=äì

ÜæäÝåíîìåæßîìóÝå=Þßè=ßèÞÛ=îäèåÜÛìÛ=àìÛçíîäææèãèáíçßîéÞßè=àöì=åæãíîßìçäìåßèK=iÛíßìáìÛðßìãèá=íåÛææ=ÛèðäèÞÛí=àöì=êæÛíîJ

åéìî=Eåéìî=íéç=âßæî=ßææßì=Þßæðãí=Üßíîåì=Ûð=êæÛíîFK

EáF=f=àìåáÛ=éç=æßÞßè=ÝI=Þ=éÝâ=ß=âÛì=çßÞæßçííîÛîßìèÛ=çöäæãáâßî=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=óîîßìæãáÛìß=íäåßìâßîíÛèéìÞèãèáÛìI=ïèÞßì

àöìïîíäîîèãèá=Ûîî=Þß=äì=àöìßèæãáÛ=çßÞ=Üßíæïî=íéç=ìßÞÛè=àÛîîÛîí=ã=ÞßííÛ=àìåáéìK

aß=îßåèãíåÛ=åìÛðßè=éÝâ=íäåßìâßîíÛèéìÞèãèáÛìèÛ=íåÛææ=ïêêàóææÛ=åìÛðßè=éÝâ=íêßÝãàãåÛîãéèßìèÛ=ã=àöìéìÞèãèá=EbdF=èì

NSUPLVR=éç=ßè=ßèâßîæãá=ïîàéìçèãèá=Ûð=ðãíïçâÛèÞæãèáÛìK

Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av kort

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

ps

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

15.6.2002

L 157/7

Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av klistermärke

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=N

Förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land

I

(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)

FÖRORDNINGAR

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 380/2008

av den 18 april 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för

medborgare i tredjeland

EUROPEISKA

UNIONENS

RÅD

HAR

ANTAGIT

DENNA

FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 63.3 a,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Syftet med Amsterdamfördraget är att gradvis upprätta

ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Fördraget

ger också kommissionen initiativrätt för att kunna vidta

relevanta åtgärder för en harmoniserad invandringspoli-

tik.

(2)

Det är viktigt att de enhetligt utformade uppehållstillstån-

den innehåller alla nödvändiga uppgifter och uppfyller

mycket höga tekniska krav, främst för att förhindra

hel- och delförfalskningar. Detta kommer att bidra till

att förebygga och beivra olaglig invandring och bosätt-

ning. De måste även kunna användas av samtliga med-

lemsstater.

(3)

Införandet av biometriska kännetecken är ett viktigt steg i

arbetet med att införa nya element, vilket skapar en till-

förlitligare koppling mellan innehavaren och uppehålls-

tillståndet och är ett viktigt bidrag till målsättningen att

uppehållstillstånd ska vara skyddade mot bedräglig an-

vändning. Specifikationerna i del 3 av Internationella ci-

vila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument nr 9303

om maskinellt läsbara officiella handlingar av format 1

och 2 bör beaktas.

(4)

Dessutom tillämpar en stor majoritet av medlemsstaterna

principen om en person ett dokument, vilket höjer säker-

heten ytterligare. Det bör undersökas om denna princip

bör göras obligatorisk.

(5)

Vid mötet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 be-

tonade Europeiska rådet att det behövs en enhetlig stra-

tegi inom EU för biometriska kännetecken eller biomet-

riska data, vilket skulle resultera i harmoniserade lös-

ningar i fråga om tredjelandsmedborgares handlingar,

EU-medborgares pass och informationssystem.

(6)

Användningen av ny teknik, såsom e-förvaltning och

digital signatur för tillgång till e-tjänster, bör underlättas

genom att medlemsstaterna ges möjlighet att använda det

lagringsmedium som används för införlivandet av bio-

metriska kännetecken eller ett ytterligare lagringsmedium

för detta syfte i uppehållstillstånd.

(7)

Syftet med denna förordning är enbart att fastställa de

säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska

användas av medlemsstaterna i ett enhetligt utformat

uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare.

(8)

I denna förordning fastställs endast specifikationer som

inte är sekretessbelagda. Specifikationerna bör komplette-

ras med ytterligare specifikationer, som kan vara sekre-

tessbelagda för att förhindra hel- och delförfalskningar

och inte får omfatta personuppgifter eller hänvisningar

till sådana uppgifter. Kommissionen bör vara behörig att

anta sådana ytterligare specifikationer och bör biträdas av

den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets

förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om

en enhetlig utformning av visumhandlingar (2).

SV

29.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/1

(1) Yttrandet avgivet den 20 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom

förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

(9)

De personuppgifter som ska behandlas i samband med

de enhetligt utformade uppehållstillstånden omfattas av

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den

24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med

avseende på behandling av personuppgifter och om det

fria flödet av sådana uppgifter (1). Det måste säkerställas

att inga andra uppgifter lagras i de enhetligt utformade

uppehållstillstånden än vad som anges i rådets förordning

(EG) nr 1030/2002 (2), dess bilaga eller i relevant rese-

handling.

(10)

I enlighet med proportionalitetsprincipen är det, för att

uppnå huvudmålet att införa biometriska kännetecken i

driftskompatibla format, nödvändigt och lämpligt att fast-

ställa regler för samtliga medlemsstater som tillämpar

Schengenkonventionen. I enlighet med artikel 5 tredje

stycket i fördraget går denna förordning inte utöver

vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(11)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om

Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Dan-

marks ställning deltar inte Danmark i antagandet av

denna förordning, som inte är bindande för eller tillämp-

ligt i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på

Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning

IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Euro-

peiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med arti-

kel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader

efter det att rådet har antagit denna förordning besluta

huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lag-

stiftning.

(12)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i

enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och

Republiken Island och Konungariket Norge om dessa

staters associering till genomförandet, tillämpningen och

utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av

bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det

område som avses i artikel 1.C i rådets beslut

1999/437/EG om vissa tillämpningsföreskrifter för det

avtalet (4).

(13)

I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska

unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungari-

kets och Irlands ställning har Förenade kungariket, i ett

brev av den 29 december 2003, meddelat sin önskan att

delta i antagandet och tillämpningen av denna förord-

ning.

(14)

I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska

unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungari-

kets och Irlands ställning, har Irland, genom skrivelse av

den 19 december 2003, meddelat sin önskan att delta i

antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(15)

När det gäller Schweiz innebär denna förordning en ut-

veckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den

mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen,

Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet

om Schweiziska edsförbundets associering till genomfö-

randet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregel-

verket. Dessa bestämmelser ingår i det område som avses

i artikel 1.C i beslut 1999/437/EG jämförd med arti-

kel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG (5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska andra meningen ersättas med följande:

”Uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland ska utfär-

das som en separat handling i ID 1- eller ID 2-format.

b) Punkt 2a ska ändras på följande sätt:

i) Led ii ska ersättas med följande:

”ii) Tillstånd utfärdade i avvaktan på att en asylansö-

kan, en ansökan om uppehållstillstånd eller en an-

sökan om förlängning av detta behandlas.

ii) Följande led ska läggas till:

”iia) Tillstånd utfärdade under exceptionella omstän-

digheter för en förlängning av den tillåtna vistel-

sen med högst en månad.

SV

L 115/2

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2008

(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning

(EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2) EGT L 157, 15.6.2002, s. 1.

(3) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(4) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(5) Rådets beslut 2004/860/EG av den 25 oktober 2004 om under-

tecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk till-

lämpning av vissa bestämmelser i avtalet mellan Europeiska unionen,

Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schwei-

ziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen

och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 370, 17.12.2004,

s. 78).

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

2. I artikel 2.1 ska följande led läggas till:

”d) tekniska specifikationer för lagringsmediet för de biomet-

riska kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhind-

rande av obehörig åtkomst,

e) kvalitetskrav och gemensamma standarder för ansiktsbil-

den och fingeravtrycksbilderna,

f) en uttömmande förteckning över kompletterande natio-

nella säkerhetsdetaljer som kan läggas till av medlemssta-

terna i enlighet med led h i bilagan.

3. I artikel 3 ska första stycket ersättas med följande:

”I enlighet med förfarandet i artikel 7.2 får det beslutas att de

specifikationer som avses i artikel 2 ska vara sekretessbelagda

och inte får offentliggöras. I sådana fall ska de vara tillgäng-

liga endast för de organ som medlemsstaterna har utsett att

ansvara för tryckning och för personer som vederbörligen

har bemyndigats av en medlemsstat eller av kommissionen.

4. I artikel 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Uppehållstillståndet eller det lagringsmedium för uppehåll-

stillstånd som avses i artikel 4a får inte innehålla några upp-

gifter i maskinläsbar form, om det inte föreskrivs i denna

förordning, eller i bilagan till denna, eller anges i den mot-

svarande resehandlingen av den utfärdande medlemsstaten

enligt dess nationella lagstiftning. Medlemsstaterna får vidare

lagra uppgifter för e-tjänster såsom e-förvaltning och e-han-

del samt kompletterande bestämmelser relaterade till uppe-

hållstillståndet i ett av de chip som avses i punkt 16 i

bilagan. Alla nationella uppgifter ska dock på ett logiskt

sätt vara åtskilda från de biometriska uppgifter som avses i

artikel 4a.

Vid tillämpningen av denna förordning får de biometriska

kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att

kontrollera

a) handlingens autenticitet,

b) innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämför-

bara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd

krävs enligt nationell lagstiftning.

5. Följande artiklar ska införas:

”Artikel 4a

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett

lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två finger-

avtrycksbilder av innehavaren, båda i driftskompatibla for-

mat. Uppgifterna ska säkras, och lagringsmediet ska ha till-

räcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera

uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

Artikel 4b

För tillämpningen av denna förordning ska medlemsstaterna

samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild

och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare.

Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella ruti-

nerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhets-

föreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets

rättigheter.

Följande biometriska kännetecken ska samlas in:

— Ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har

tagits vid ansökningstillfället.

— Två platta fingeravtryck som tagits digitalt.

De tekniska specifikationerna för insamlingen av biometriska

kännetecken ska fastställas i enlighet med förfarandet i arti-

kel 7.2 samt med ICAO:s normer och de tekniska specifika-

tionerna för pass som medlemsstaterna utfärdar för sina

medborgare enligt rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av

den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer

och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som

utfärdas av medlemsstaterna (*)

Fingeravtryck ska tas från och med sex års ålder.

Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig

ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.

___________

(*) EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).

6. Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Om medlemsstaterna använder den enhetliga modellen för

andra ändamål än de som omfattas av denna förordning ska

lämpliga åtgärder vidtas för att se till att ingen förväxling är

möjlig med det uppehållstillstånd som avses i artikel 1 och

att ändamålet är tydligt angivet på kortet.

SV

29.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/3

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

7. I artikel 9 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Lagringen av ansiktsbilder som primärt biometriskt känne-

tecken och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska

genomföras senast två respektive tre år efter det att de tek-

niska åtgärder som avses i artikel 2.1 d och e vidtagits.

Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska

dock inte påverkas av genomförandet av denna förordning,

såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.

Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av de

första tekniska specifikationer för ansiktsbild som avses i

tredje stycket i denna artikel får uppehållstillståndet fortsatt

utfärdas i form av ett klistermärke.

8. Bilagan ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förord-

ning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att

den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 18 april 2008.

På rådets vägnar

D. MATE

Ordförande

SV

L 115/4

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2008

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

BILAGA I

Bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:

1. Led a ska ändras på följande sätt:

1. Första stycket ska ersättas med följande:

”Uppehållstillståndet, inklusive biometriska kännetecken, ska utformas som en separat handling i ID 1- eller ID 2-

format. Det ska använda specifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument om

maskinläsbara viseringar (del 2 av dokument 9303) eller maskinläsbara resehandlingar (kort) (del 3 av dokument

9303). Uppehållstillstånd i form av ett klistermärke får endast utfärdas upp till två år efter antagandet av de

tekniska specifikationer som avses i artikel 9 tredje stycket. Uppehållstillståndet ska omfatta följande rubriker:

”.

2. I punkt 2 ska den avslutande delen av uttrycket inom parentes

”och inledas med en identifierande bokstav” utgå.

3. Andra meningen i punkt 6.4 ska lyda på följande sätt:

”Ett tillstånd för en familjemedlem till en medborgare i Europeiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri

rörlighet skall innehålla ordet

’familjemedlem’. I fråga om personer som omfattas av artikel 3.2 i Europaparlamen-

tets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars

rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (*) får medlemsstaterna föra in

’person som

omfattas av artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG

’.

___________

(*) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. Rättad i EUT L 229, 29.6.2004, s. 35.

4. Följande punkt ska införas:

”8a. Beteckningen på den handling som avses i 1 kan också upprepas utmed nedre kanten av kortet på ytterligare

två språk. De rubriker som avses i 2

–8 bör anges på den utfärdande medlemsstatens språk. Den utfärdande

medlemsstaten kan lägga till ett annat officiellt språk vid Europeiska unionens institutioner, antingen på

samma rad eller på raden under på sammanlagt högst två språk.

5. Punkt 11 ska ha följande lydelse:

”11. Detta fält ska innehålla en tryckt text i bottenmönstret som identifierar den utfärdande medlemsstaten. Texten

får inte påverka det maskinläsbara fältets tekniska komponenter.

6. Följande nya punkter ska läggas till:

”16. Ett RF-chip ska användas som lagringsmedium i enlighet med artikel 4a. Medlemsstaterna får föra in uppgifter

på detta chip eller i uppehållstillståndet föra in ett chip med dubbla gränssnitt eller ett separat kontaktchip för

nationellt bruk, vilket ska placeras på baksidan av kortet i överensstämmelse med ISO-standarderna och inte

på något sätt störa RF-chippet.

17. ICAO:s symbol för en maskinläsbar resehandling med kontaktlöst mikrochip (e-MRTD).

2. Följande led ska införas:

”h) Medlemsstaterna kan också införa kompletterande nationella säkerhetsdetaljer, förutsatt att de ingår i den förteck-

ning som upprättas enligt artikel 2.1 f i denna förordning och att de överensstämmer med det harmoniserade

utseendet av följande modeller och att de enhetliga säkerhetsdetaljernas effektivitet inte minskas.

3. Följande modeller ska införas:

SV

29.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/5

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID 1-format

Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID 2-format

SV

L 115/6

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2008

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

BILAGA II

Uttalande som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning när förordningen offentliggörs:

”Till artikel 1.1 b:

Rådet uppmanar kommissionen att undersöka vilket som är det lämpligaste och mest proportionerliga sättet att införa

harmoniserade säkerhetsdetaljer för de uppehållstillstånd som avses i artikel 1.2 a ii och iia.

SV

29.4.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/7

mìéêK=OMNMLNNWNOP=

_ãæÛáÛ=O

Sammanfattning av slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91)

Uppdraget

Viseringsutredningens uppdrag har varit att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)1och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (Common Consular Instructions on visas for diplomatic missions and consular posts, CCI:n), ändringsförordningen.2Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland3.

Ett delbetänkande avseende den del av uppdraget som rör Viseringskodexen och ändringsförordningen överlämnades i september 2009. I detta betänkande redovisas återstoden av arbetet.

Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas av medlemsstaterna i ett enhetligt utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd.

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium, ett s.k. RF-chip, som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren. Uppgifterna ska säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

Uppehållstillståndet eller RF-chippet får, med vissa undantag, inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form. Medlemsstaterna får emellertid lagra uppgifter för t.ex. e-tjänster eller kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i RF-chippet eller i ett

1 EUT L 243, 15.9.2009, s. 1. 2 Europaparlamentets och rådets förordning nr 309/2009 av den 23 april 2009 om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas, EUT L 131 28.6.2009, s. 1.

3EUT L 157 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den

18 april 2008 om ändring av förordning nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan att det stör RF-chippet.

Förordningen ska enligt artikel 5 inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) som är part i EESavtalet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredjeland som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.

EG-rättsliga utgångspunkter

Förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd är en EGförordning. En EG-förordning blir automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. Enligt EG-rättsliga principer får medlemsstaterna inte vidta några implementeringsåtgärder när det gäller EG-förordningar. En EG-förordnings bestämmelser får som huvudregel inte återges i nationell lagstiftning eftersom detta skulle kunna dölja att de rättigheter som har sitt ursprung i förordningen är av gemenskapsrättslig natur. Om det finns nationella författningsbestämmelser som motsvarar eller strider mot en EGförordnings bestämmelser måste de nationella bestämmelserna utmönstras.

Bestämmelser i en EG-förordning får dock återges i nationell lagstiftning när det är nödvändigt för att den nationella lagstiftningen ska bli begriplig och sammanhållen. En EG-förordning kan också i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter.

Bedömningar av behovet av svenska författningsändringar i detta betänkande görs med utgångspunkt i dessa EG-rättsliga principer.

Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd föreskriver att uppehållstillstånd ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i driftskompatibla format. För detta ändamål ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd.

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap.6 och 12 §§regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild. EGförordningen anger inte uttryckligen att personer som söker uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga myndigheter i medlemsstaterna får samla in biometriska uppgifter. Den

föreskriver i stället att medlemsstaterna ska samla in sådana kännetecken. I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att EG-förordningen i detta avseende kräver kompletterande nationell lagstiftning.

I svensk lag finns inga generella bestämmelser om upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bestämmelser om upptagande av fingeravtryck och fotografi finns vid ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt (9 kap. 8 § UtlL). Mot den nu angivna bakgrunden föreslår utredningen att utlänningslagen kompletteras med en generell bestämmelse om att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck från personer som ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att lämna fingeravtryck omfattar inte barn under sex år eller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart förstöras.

Kontroll av uppehållstillstånd och de biometriska uppgifterna

De biometriska uppgifter som sparats i uppehållstillståndet får enligt EGförordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag.

Biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi behöver kunna tas upp även för att kontrollera de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndet. Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap.6 och 12 §§regeringsformen och artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll. EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser i detta avseende. I utlänningslagen bör därför tas in en bestämmelse om att innehavaren av ett uppehållstillstånd vid gränskontroll (9 kap. 1 § UtlL) eller vid kontroll enligt bestämmelserna om den inre utlänningskontrollen (9 kap. 9 § UtlL) är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av innehavarens ansikte för kontroll av att fingeravtrycken och ansiktsbilden motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden bör inte få användas för andra ändamål än kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör därför fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas

Utredningen har övervägt om de uppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd för att sparas i uppehållstillståndet även bör få registreras i en nationell databas i syfte att genomföra efterföljande kontroller i samband med ansökningar om uppehållstillstånd.

Den typ av personuppgifter det är fråga om är biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi. Sådana uppgifter måste på grund av dess persontypiska egenskaper betraktas som särskilt integritetskänsliga. Även om det egentliga integritetsintrånget sker redan vid upptagande av uppgifterna bör krävas starka skäl för registrering av sådana uppgifter i en nationell databas. I sammanhanget bör också vägas in risken för att uppgifterna i databasen missbrukas.

Utredningen konstaterar att registrering av de aktuella uppgifterna skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. Genom att vid varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig sökning mot sådana registrerade uppgifter skulle man förhindra att en person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. En möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten (SOU 2008:3) anser emellertid utredningen att ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

Skydd för personuppgifter och sekretess

Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd för personuppgifter och sekretess.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. Först efter den 20 maj 2012 behöver uppehållstillstånden innehålla biometriska uppgifter i form av fingeravtryck. Utredningen föreslår att biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som

op. 2010/11:123 Bilaga 3

Pr

fingeravtryck ska införas samtidigt i uppehållstillstånd och att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod från ikraftträdandet fram till den 20 maj 2011 bör uppehållstillstånd alltjämt få utfärdas i form av ett tillståndsmärke som infogas i passet.

I EG-förordningen lämnas det till de enskilda medlemsstaterna att bestämma om redan utfärdade uppehållstillstånd ska fortsätta att vara giltiga efter den 20 maj 2011. Utredningen föreslår att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast bör vara fortsatt giltiga fram till den 20 maj 2015. Innehavare av uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser har möjlighet att under perioden den 20 maj 2011 till den 20 maj 2015 förnya sitt tillståndsbevis.

Vid förnyande av tillståndsbevis till uppehållstillstånd innehållande biometri krävs upptagande av fingeravtryck och fotografi. Utredningen föreslår därför att utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd ska vara skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd.

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1i fråga om utlänningslagen (2005:716) att det i 9 kap. införs två nya paragrafer 8 a och 8 b §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a §

Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får, för utfärdande av uppehållstillstånd enligt rådets förordning (EG) 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland 2 , ta upp biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och, om utlänningen fyllt sex år, två fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd eller förlängning av ett sådant tillstånd.

Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits.

Upptagande av biometriska kännetecken enligt första stycket får även ske vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd.

Personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck omfattas inte av skyldigheten att lämna fingeravtryck i första stycket.

1

Jfr Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1. 2 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

8 b §

Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i uppehållstillståndet.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Förteckning över remissinstanserna

Följande myndigheter och organisationer har anmodats respektive fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet.

1. Riksdagens ombudsmän

2. Kammarrätten i Stockholm

3. Länsrätten i Stockholms län, numera Förvaltningsrätten i Stockholm

4. Länsrätten i Skåne län, numera Förvaltningsrätten i Malmö

5. Länsrätten i Göteborg, numera Förvaltningsrätten i Göteborg

6. Justitiekanslern

7. Domstolsverket

8. Rikspolisstyrelsen

9. Säkerhetspolisen 10. Migrationsverket 11. Kustbevakningen 12. Datainspektionen 13. Statens kriminaltekniska laboratorium 14. Högskoleverket 15. Ambassaden Addis Abeba 16. Ambassaden Belgrad 17. Ambassaden Bangkok 18. Ambassaden Damaskus 19. Ambassaden Islamabad 20. Ambassaden London 21. Ambassaden Moskva 22. Barnombudsmannen 23. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet 24. Diskrimineringsombudsmannen 25. Sveriges advokatsamfund 26. Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd 27. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 28. Rädda Barnen 29. Svenska Röda Korset Yttrande har dessutom kommit in från Skatteverket.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-30

Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif

Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad.

Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort

Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 2011 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Johnsson.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd

Föredragande: statsrådet Billström

Regeringen beslutar proposition 2010/11:123 Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som

inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EUregler

Utlänningslagen 9 kap. 1 § 32002R1030 (2005:716) 32008R0380