Prop. 2016/17:3

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 22 september 2016

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Europaparlamentet och rådet antog den 29 april 2015 förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder. Förordningen är tillämplig från och med den 9 december 2015.

Förordningen syftar till att förbättra möjligheterna till finansiering av små och medelstora företag och långsiktiga projekt inom Europeiska unionen. Detta ska möjliggöras genom att det skapas ett nytt slag av reglerade investeringsfonder som betecknas europeiska långsiktiga investeringsfonder.

I propositionen föreslås bestämmelser som syftar till att anpassa svensk lagstiftning till förordningen.

I propositionen föreslås även ytterligare kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder och förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande som har behandlats i samband med införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förordningarna syftar till att anskaffa kapital för att finansiera små och medelstora tillväxtföretag i en tidig utvecklingsfas respektive till finansiering av socialt företagande. Ändringarna innebär att det förtydligas att Finansinspektionen får ta ut årliga avgifter för tillsynen enligt förordningarna och att inspektionens beslut enligt förordningarna är överklagbara.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2017.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 13 kap. 15 § och 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 9 kap. 7 a §, och närmast före 9 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a §

Det finns kompletterande och avvikande bestämmelser om vissa AIF-förvaltare, alternativa investeringsfonder och förvaringsinstitut i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande, och

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

9 kap.

Förvaringsinstitut för europeiska långsiktiga investeringsfonder

7 a §

Ett förvaringsinstitut för en europeisk långsiktig investeringsfond som marknadsförs till ickeprofessionella investerare ska vara

1 Jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, i den ursprungliga lydelsen.

en bank eller ett annat kreditinstitut.

13 kap.

15 §2

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag samt underrättelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande.

För Finansinspektionens tillsyn enligt denna lag samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, ska AIF-förvaltare som anges i 1 § betala en årlig avgift.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 samt underrättelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013.

AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för

1. Finansinspektionens tillsyn enligt

a) denna lag,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013,

c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, och

d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, samt

2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIFförvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760.

2 Senaste lydelse 2014:496.

16 kap.

1 §

Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 14 § och 14 kap. 23 § andra stycket får inte överklagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag eller beslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, i den ursprungliga lydelsen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, i den ursprungliga lydelsen, eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, i den ursprungliga lydelsen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2017.

3. Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet antog den 29 april 2015 förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (i det följande benämnd Eltif-förordningen). Förordningen finns i bilaga 1. Förordningen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 19 maj och trädde i kraft den 8 juni 2015. Förordningen är tillämplig från och med den 9 december 2015.

En faktapromemoria om förslaget till EU-förordning överlämnades till riksdagen den 13 augusti 2013 (2012/13:FPM140).

I samband med att Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (AIFM-direktivet)1 införlivades med svensk rätt infördes vissa kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande för att Finansinspektionen ska ha rätt att ta ut avgifter för prövning av underrättelser enligt förordningarna. Förordningarna finns i bilagorna 2 och 3.

I mars 2016 remitterade Finansdepartementet promemorian Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder. I promemorian föreslås lagändringar som krävs för att Eltif-förordningen ska få genomslag i svensk rätt. Vidare föreslås kompletterande lagändringar till EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2016/01182/FPM).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 juni 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Några språkliga och redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens förslag.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010.

4. Eltif-förordningen

4.1. Syfte och tillämpningsområde

Eltif-förordningen syftar till att öka tillgången till kapital för långsiktiga investeringar i Europeiska unionen genom att skapa ett nytt slag av reglerad investeringsfond som betecknas europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder). Dessa fonder fokuserar på alternativa investeringar, dvs. tillgångsslag som faller utanför definitionen av överlåtbara värdepapper. Det kan till exempel vara investeringar i fastigheter, aktier i onoterade bolag och infrastrukturprojekt. Däremot är tillgångar som konst, manuskript, vin eller smycken inte godtagbara (skäl 17).

Till skillnad från en värdepappersfond är en Eltif-fond som huvudregel sluten. Med slutenhet menas i detta sammanhang att fonden inte är öppen för inlösen av andelar eller aktier i fonden under dess livstid.

Förordningen omfattar förvaltare som är auktoriserade i enlighet med AIFM-direktivet och som önskar marknadsföra andelar i långsiktiga investeringsfonder under beteckningen Eltif-fond. För att få använda beteckningarna Eltif-förvaltare respektive Eltif eller europeisk långsiktig investeringsfond krävs tillstånd av behörig myndighet.

4.2. Placeringsregler

I Eltif-förordningen finns det särskilda placeringsregler som syftar till att säkerställa att fonden inriktas på långsiktiga investeringar (skäl 14). Av placeringsreglerna följer att minst 70 procent av fondens tillgångar ska placeras i s.k. godtagbara investeringstillgångar. Sådana tillgångar kan avse bl.a. eget kapital, skuldinstrument eller lån i godkända portföljföretag eller andelar i andra Eltif-fonder (artikel 10). Aktier emitterade av ett godkänt portföljföretag får som huvudregel inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform (artikel 11). Den resterande delen, dvs. högst 30 procent av tillgångarna, får placeras i tillgångar som uppfyller kraven i UCITS-direktivet2 (artikel 9.1 b).

Förordningen innehåller även restriktioner för bl.a. värdepapperslån, placering i råvaror och en strikt begränsning av användningen av derivatinstrument för andra syften än kurssäkring av valuta- och ränterisker. Dessutom finns det ett strikt förbud mot blankning. Vidare finns det bestämmelser som syftar till att begränsa koncentrationen av risker i fonden. Exempelvis får endast 10 procent av kapitalet investeras direkt eller indirekt i en enskild real tillgång eller i ett enskilt portföljföretag.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

4.3. Inlösen av fondandelar

Enligt Eltif-förordningen har investeraren som huvudregel inte någon rätt att lösa in andelar eller aktier i fonden i förtid. Detta beror på att de flesta investeringarna i långsiktiga projekt är av illikvid natur (skäl 35). För att attrahera vissa investerare, exempelvis icke-professionella investerare, kan emellertid fonden erbjuda inlösen i förtid om vissa villkor är uppfyllda (skäl 36).

I fondbestämmelserna ska fondens livstid specificeras med angivande av datum för avveckling av fondens placeringar på ett sätt som är klart och tydligt för investeraren (artikel 18.1).

Fondens livslängd ska vara tillräckligt lång för att täcka varje placeringstillgångs livstid och fondens långsiktiga investeringssyfte (artikel 18.3).

Vidare får fondbestämmelserna inte hindra att andelar eller aktier i en Eltif-fond tas upp till handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform (artikel 19). Detta ger andelsägaren en möjlighet att realisera sitt innehav i förtid. Fonden får även ge regelbunden utdelning till investerarna (artikel 22).

4.4. Marknadsföring av fondandelar

En Eltif-fond får inte marknadsföras eller säljas utan att investeraren först får ta del av ett prospekt. Om fonden marknadsförs till ickeprofessionella investerare (t.ex. en konsument), ska även ett faktablad tillhandahållas i enlighet med Priip-förordningen3 (artikel 23).

Prospekt och annat marknadsföringsmaterial ska informera investeraren om fondens väsentliga egenskaper på ett tydligt sätt, i synnerhet inlåsningen av placerade medel under fondens livstid och alla relevanta kostnader.

För att ytterligare stärka investerarskyddet för icke-professionella investerare ska en Eltif-förvaltare införa faciliteter i samtliga medlemsstater där andelar eller aktier avses marknadsföras. Härigenom ska det säkerställas att investerare ges tillgång till den service som de kan förvänta sig angående t.ex. nyteckning, utdelning, avkastning och senare inlösen av andelarna eller aktierna i fonden (artikel 26). Vidare ska förvaltaren inrätta och tillämpa en särskild intern process för bedömning av fonden innan den marknadsförs eller distribueras till ickeprofessionella investerare. Som ett led i den interna processen ska förvaltaren bedöma om fonden är lämplig att marknadsföras till ickeprofessionella investerare med hänsyn till åtminstone fondens livslängd och investeringsstrategi (artikel 27).

I förordningen ställs särskilda krav på förvaltaren om fonden ska distribueras till en icke-professionell investerare. Förvaltaren ska inhämta

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för ickeprofessionella investerare (Priip-produkter).

information om investerarens kunskaper och erfarenheter på investeringsområdet som är relevant för fonden (artikel 28.1). Vidare finns ett krav på att fondbestämmelserna eller fondens bolagsordning ska innehålla regler om likabehandling och icke-diskriminering av investerare (artikel 30.4). Dessutom gäller en 14 dagars ångerrätt för icke-professionella investerare (artikel 30.6).

Vid marknadsföring och försäljning av andelar eller aktier i en Eltiffond gäller reglerna i AIFM-direktivet om underrättelse till behöriga myndigheter. Utöver kraven enligt AIFM-direktivet ska förvaltaren uppge om avsikten är att marknadsföra andelar eller aktier till ickeprofessionella investerare samt tillhandahålla prospekt, eventuella faktablad och information om tillgängliga faciliteter (artikel 31).

5. Kompletteringar till Eltif-förordningen

5.1. Ändringar införs i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Regeringens förslag: Eltif-förordningen kompletteras genom att ändringar görs i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Även ytterligare kompletterande bestämmelser till EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande förs in i den lagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Fondbolagens förening anser att det behövs ytterligare stimulans för att göra Eltif-fonderna till en attraktiv investeringsform. Det bör övervägas hur fondtypen ska behandlas i skatterättsligt hänseende, bl.a. när det gäller inkomstskatt och mervärdesskatt. Vidare bör en bolagsrättslig fondform, som är vanligt förekommande i andra medlemsstater, etableras i svensk rätt. Som framgår av förslaget ska Eltif-förordningen och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder tillämpas parallellt. Förordningen innehåller dock såväl kompletterande bestämmelser till lagen som bestämmelser som avviker från lagen. Detta innebär att inte alla bestämmelser i lagen ska tillämpas på Eltif-fonder och dess förvaltare. Det föreslås dock inga uttryckliga undantag från lagen från de bestämmelser som annars gäller för AIF-förvaltare. Den parallella tillämpningen av förordningen och lagen blir därmed komplicerad, vilket i sig inte främjar framväxten av

Eltif-fonder.

Skälen för regeringens förslag: Fondregleringen i Sverige består i huvudsak av lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lagarna införlivar UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet med svensk rätt.

Eltif-förordningen grundas på reglerna i AIFM-direktivet med vissa justeringar för fondernas specifika karaktär. Även EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt före-

tagande grundas på AIFM-direktivet och har kompletterats med bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får genomföras i nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva Eltif-förordningens materiella bestämmelser med nationell rätt får Sverige därför inte vidta. Förordningen förutsätter dock att vissa nationella åtgärder ska vidtas. Frågan är om de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna bör samlas i en ny lag med kompletterande bestämmelser till Eltif-förordningen eller i befintlig lagstiftning på finansmarknadsområdet. Eltif-förordningen är en särreglering av en typ av fonder som bara får marknadsföras av en AIF-förvaltare. Den kompletterande lagstiftningen med anledning av förordningen bör därför föras in i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

I en inledande bestämmelse i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör det upplysas om att det finns särskilda bestämmelser om långsiktiga europeiska investeringsfonder i Eltif-förordningen. Det finns även anledning att införa en motsvarande upplysningsbestämmelse om EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande. Dessa bestämmelser kan, som Fondbolagens förening påpekar, vara kompletterande till bestämmelserna i lagen, men även avvikande från bestämmelserna i lagen. Detta bör klargöras i upplysningsbestämmelsen. Om en konflikt mellan EU-förordningen och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder skulle uppstå bör denna lösas med beaktande av EU-rättens företräde framför nationell rätt.

Fondbolagens förening efterfrågar en ny bolagsrättslig fondform i svensk rätt. Denna fråga behandlas i betänkandet En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45) och bör hanteras inom ramen för beredningen av betänkandet.

Fondbolagens förening lyfter dessutom fram vissa skatterättsliga frågeställningar. Dessa ryms inte heller inom ramen för detta lagstiftningsärende.

5.2. Behörig myndighet

Regeringens bedömning: Det krävs inte några lagstiftningsåtgärder för att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt Eltif-förordningen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: I EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande definieras den behöriga myndigheten som den nationella myndighet som hemmedlemsstaten genom lagar eller andra författningar utser att handlägga registreringen av förvaltare av företag för kollektiva investeringar i enlighet med förordningarna (artikel 3 första stycket m respektive 3.1 första stycket m). Genom ändring av förordningen

(2009:93) med instruktion för Finansinspektionen har inspektionen utsetts till att fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt förordningarna (4 § 2 och 3).

Till skillnad från nämnda EU-förordningar pekar Eltif-förordningen ut den behöriga myndigheten genom att hänvisa till AIFM-direktivet. Enligt Eltif-förordningen är den behöriga myndigheten för en Eltif-fond densamma som den behöriga myndigheten för en alternativ investeringsfond (artikel 2.10). Vidare definieras Eltif-förvaltarens behöriga myndighet som den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för AIFförvaltaren (artikel 2.13).

I samband med genomförandet i svensk rätt av AIFM-direktivet utsågs Finansinspektionen till behörig myndighet i Sverige när det gäller AIFförvaltare och alternativa investeringsfonder (1 kap. 9 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Detta innebär således att Finansinspektionen ska anses som behörig myndighet i Sverige även enligt Eltif-förordningen. Det ankommer därmed på Finansinspektionen att fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt Eltif-förordningen, exempelvis att pröva ansökningar och utöva tillsyn över förvaltare och fonder. Av förordningen följer att behörig myndighet även ska övervaka företag för kollektiva investeringar som är etablerade i eller marknadsförs i landet i syfte att kontrollera att de inte använder beteckningen Eltif-fond utan tillstånd eller låter påskina att de är en sådan fond (artikel 32.5).

Hänvisningar till S5-2

5.3. Tillstånd och återkallelse av tillstånd

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i Eltif-förordningen om att den behöriga myndigheten för en Eltif-fond ska förbjuda användningen av beteckningen Eltif eller europeisk långsiktig investeringsfond när förvaltaren inte längre följer förordningen kräver inte någon åtgärd i svensk rätt.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: En Eltif-fond får marknadsföras i unionen bara om den har fått tillstånd i enlighet med Eltif-förordningen (artikel 3.1). En ansökan om tillstånd ska lämnas in till den behöriga myndigheten för en Eltif-fond (artikel 5.1). Vidare får bara en AIFförvaltare förvalta en Eltif-fond. För att förvalta en Eltif-fond krävs ett särskilt tillstånd från fondens behöriga myndighet (artikel 5.2).

Vanligtvis kommer Eltif-fondens och dess förvaltare att ha samma behöriga myndighet. Det kan emellertid uppkomma situationer där förvaltaren och fonden har olika behöriga myndigheter. En sådan situation uppkommer exempelvis om en utländsk AIF-förvaltare vill förvalta en svensk Eltif-fond.

Vidare ska den behöriga myndigheten för en Eltif-fond förbjuda användningen av beteckningen Eltif eller europeisk långsiktig investeringsfond när förvaltaren inte längre följer Eltif-förordningen

(artikel 33.3). Detta innebär således att den myndighet som har beviljat tillstånd även har befogenheten att återkalla tillståndet. Även i EUförordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande finns en motsvarande skyldighet för den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten att vid behov förbjuda användningen av beteckningen EuVECA respektive EuSEF (artikel 21.2 b respektive 22.2 b).

Som framgår av avsnitt 5.2 ankommer det på Finansinspektionen att fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt Eltifförordningen. En sådan uppgift är således att handlägga ansökningar om tillstånd men även att förbjuda användningen av beteckningen Eltif-fond eller europeisk långsiktig investeringsfond. Eftersom åtgärden att tillämpa förbudet följer direkt av förordningen, krävs inga lagstiftningsåtgärder för att inspektionen ska kunna använda sig av den möjligheten.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 2016/17:3: Avsnitt 5.6, 5.8

5.4. Förvaringsinstitut

Regeringens förslag: Endast en bank eller ett annat kreditinstitut kan vara ett förvaringsinstitut för en Eltif-fond som marknadsförs till ickeprofessionella investerare.

Regeringens bedömning: Eltif-förordningens bestämmelser om att förvaringsinstitut för en Eltif-fond som marknadsförs till ickeprofessionella investerare inte får befrias från skadeståndsansvar kräver inte någon åtgärd i svensk rätt.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Fondbolagens förening anser att det är av vikt att de möjligheter som ges i förordningen utnyttjas, dvs. att även vissa värdepappersinstitut får agera som förvaringsinstitut. Härigenom främjas konkurrens och utbud på marknaden samtidigt som det erbjuder svenska Eltif-fonder samma förutsättningar som utländska motsvarigheter och det inte läggs onödiga hinder för framväxten av sådana fonder i Sverige. Det kan också konstateras att sådana institut som är i fråga får vara förvaringsinstitut för alternativa investeringsfonder som marknadsförs till icke-professionella investerare. Några konsumentskyddsskäl mot en sådan ordning även när det gäller Eltif-fonderna har, enligt föreningen, inte framkommit.

Regeringens förslag och bedömning

Krav på förvaringsinstitut

I artikel 29 i Eltif-förordningen uppställs särskilda krav avseende förvaringsinstitut för Eltif-fonder som marknadsförs till icke-professionella investerare. Förvaringsinstitutet ska vara en enhet av det slag som avses i artikel 23.2 i UCITS-direktivet (artikel 29.1).

Enligt artikel 23.2 första stycket i UCITS-direktivet, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU, ska förvaringsinstitut vara

a) en nationell centralbank,

b) ett kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet4, eller

c) en annan juridisk person som enligt medlemsstatens lagstiftning är auktoriserad av den behöriga myndigheten att bedriva förvaringsverksamhet enligt UCITS-direktivet, omfattas av kapitalkrav som inte understiger de krav som beräknats utifrån den valda metoden i enlighet med artikel 315 eller 317 i tillsynsförordningen5 och har en kapitalbas som inte understiger det startkapital som anges i artikel 28.2 i kapitaltäckningsdirektivet.

När det gäller juridiska personer enligt punkten c är det alltså beroende på den enskilda medlemsstatens lagstiftning huruvida det finns andra företag än centralbanker och kreditinstitut som kan auktoriseras som förvaringsinstitut.

Enligt gällande svensk rätt kan endast banker och andra kreditinstitut vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder (1 kap. 1 § första stycket 15 lagen om värdepappersfonder). Den 23 juli 2014 antog Europaparlamentet och rådet ändringar av UCITS-direktivet, bl.a. i artikel 23.2. 2014 års fondutredning, som har fått i uppdrag att föreslå hur ändringarna i UCITS-direktivet bör införlivas med svensk rätt, har avgett delbetänkandet UCITS V – En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62). När det gäller vilka institut som ska få vara förvaringsinstitut gör utredningen bedömningen att det saknas skäl att låta andra än banker och andra kreditinstitut vara förvaringsinstitut för UCITS-fonder (a.a. s. 80–83). I den proposition som bygger på betänkandet uttalar regeringen att det kan finnas skäl som i och för sig motiverar att man överväger om det bör vara möjligt även för andra juridiska personer än banker och andra kreditinstitut att vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder (prop. 2015/16:170 s. 50). Regeringen konstaterar emellertid att det inte finns möjlighet att inom ramen för det lagstiftningsärendet att göra sådana överväganden.

Fondbolagens förening anser att det saknas anledning att begränsa kretsen av förvaringsinstitut till banker och andra kreditinstitut när det gäller Eltif-fonder. Enligt Eltif-förordningen ska förvaringsinstitut som marknadsför Eltif-fonder till icke-professionella investerare emellertid vara av det slag som anges i UCITS-direktivet. Eltif-förordningen avviker således från AIFM-direktivet när det gäller kretsen av förvaringsinstitut. Endast banker och andra kreditinstitut bör därför få vara förvaringsinstitut för Eltif-fonder som marknadsförs till ickeprofessionella investerare fram till dess att kretsen för vilka institut som får vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder eventuellt utvidgas.

Det förhållandet att kretsen av förvaringsinstitut är mer begränsad i Eltif-

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

förordningen i förhållande till AIFM-direktivet bör framgå av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Förvaringsinstitutets skadeståndsansvar

Av AIFM-direktivet framgår att om förvaringsinstitutet eller någon som institutet har delegerat förvaringen av finansiella instrument till har förlorat instrumenten som depåförvaras, ska institutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av identisk typ eller ett belopp motsvarande värdet till den alternativa investeringsfonden eller den AIFförvaltare som agerar för fondens räkning. Förvaringsinstitutet är emellertid inte ansvarigt om det kan visa att förlusten är orsakad av en yttre händelse utanför institutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots vidtagande av alla rimliga ansträngningar (artikel 21.12 första och andra styckena). Vidare anges i AIFM-direktivet att om en alternativ investeringsfond eller dess investerare tillfogats andra skador än förluster av finansiella instrument genom att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt AIFM-direktivet ska förvaringsinstitutet ersätta skadan (artikel 21.12 tredje stycket). Reglerna i AIFM-direktivet om förvaringsinstitutets skadeståndsansvar har genomförts i svensk rätt i 9 kap. 17 och 18 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Av AIFM-direktivet framgår vidare att förvaringsinstitutets ansvar inte påverkas av att förvaringsinstitutet har delegerat uppgifterna att förvara tillgångar eller kontrollera äganderätten till en tredje part (artikel 21.13 första stycket). Detta gäller även om den tredje parten har vidaredelegerat uppgifterna. Förvaringsinstitutet kan dock enligt artikel 21.13 andra stycket i AIFM-direktivet befrias från ansvar för förlust av finansiella instrument som depåförvarats av en tredje part, om förvaringsinstitutet kan visa:

– att samtliga krav för delegering i artikel 21.11 andra stycket i AIFMdirektivet är uppfyllda,

– att det finns ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och den tredje parten som uttryckligen överför ansvaret till den tredje parten och gör det möjligt för AIF-förvaltaren eller fonden, eller förvaringsinstitutet för deras räkning, att framställa krav mot den tredje parten, och

– att det finns ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och AIFförvaltaren eller den alternativa investeringsfonden som uttryckligen tillåter ansvarsbefrielse för förvaringsinstitutet och fastställer ett objektivt skäl för en sådan ansvarsbefrielse.

Reglerna om förvaringsinstitutets ansvar vid uppdragsavtal och den särskilda befrielseregeln har införlivats med svensk rätt genom 9 kap. 19 och 20 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

I artikel 29.2 i Eltif-förordningen anges att förvaringsinstitutet för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare inte får friskriva sig från sitt ansvar vid fall av förlust av finansiella instrument som förvaras av en tredje part. Detta är en avvikelse i förhållande till AIFM-direktivet och det som gäller för förvaringsinstitut enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ansvarsbestämmelsen i Eltif-förordningen är emellertid direkt tillämplig i svensk rätt och kräver därför inte någon lagstiftningsåtgärd.

Av artikel 29.3 i Eltif-förordningen framgår att förvaringsinstitutets ansvar som avses i artikel 21.12 i AIFM-direktivet inte får undantas eller begränsas genom avtal när en Eltif-fond marknadsförs till ickeprofessionella investerare (jfr 9 kap. 20 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Eftersom bestämmelsen har direkt effekt i svensk rätt krävs därför inte någon lagstiftningsåtgärd.

5.5. Underrättelse om marknadsföring

Regeringens bedömning: Eltif-förordningens bestämmelser om marknadsföring av en Eltif-fond kräver inte några lagändringar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Sveriges advokatsamfund framhåller att Eltif-förordningen, till skillnad från AIFM-direktivet, innehåller en produktspecifik reglering dvs. en reglering av själva fonden. Förordningen kan därför innehålla liberalare regler för försäljningen av fondandelar över gränserna än de som gäller enligt AIFM-direktivet och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Detta bör framgå av lagtexten. Advokatsamfundet anser vidare att begreppet marknadsföring avseende alternativa investeringsfonder inom unionsrätten inte avser säljfrämjande åtgärder utan i stället utbjudande eller försäljning.

För att säkerställa att svensk tillämpning av Eltif-förordningen följer unionsrätten bör det klart framgå att begreppen marknadsföra och marknadsföring i förordningen ska tolkas i enlighet med unionsrätten och inte i enlighet med det som framgår av det svenska genomförandet av AIFM-direktivet.

Skälen för regeringens bedömning: En svensk AIF-förvaltare som har tillstånd att förvalta en alternativ investeringsfond får också marknadsföra andelar eller aktier i fonden. Förvaltaren måste dock underrätta Finansinspektionen om sådan marknadsföring innan den får påbörjas. Underrättelsen ska innehålla bl.a. en verksamhetsplan, fondbestämmelser och uppgift om förvaringsinstitut (4 kap. 6 och 9 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Bestämmelserna om underrättelse i 4 och 5 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder genomför artikel 31.1 och 31.2 i AIFM-direktivet. Det kan konstateras att ordalydelsen av 1 kap. 11 § 14 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder är identisk med definitionen av marknadsföring i AIFM-direktivet (artikel 4.1 x). Det saknas därför skäl att i denna proposition göra en annan bedömning när det gäller innebörden av begreppet marknadsföring än den som har gjorts i tidigare förarbeten (se prop. 2012/13:155 s. 231). Regeringen delar således inte Sveriges advokatsamfunds uppfattning om att definitionen av marknadsföring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder skulle vara oförenlig med unionsrätten.

Vidare anser Advokatsamfundet att det bör framgå av lag att artikel 31.1 och 31.2 i Eltif-förordningen ersätter de lagbestämmelser som i svensk rätt genomför artiklarna 31 och 32 i AIFM-direktivet. Enligt

regeringens mening får artikel 31.1 och 31.2 i Eltif-förordningen förstås som att den avser den nationella lagstiftningen som genomför AIFMdirektivet, eftersom de aktuella artiklarna i AIFM-direktivet inte har någon direkt effekt i nationell rätt.

Av Eltif-förordningen följer att den behöriga myndigheten i Eltifförvaltarens hemmedlemsstat ska hindra marknadsföringen av en Eltiffond om förvaltaren inte kommer att följa förordningen (artikel 31.6).

Kravet på underrättelse om marknadsföringen i AIFM-direktivet och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder innebär emellertid inte att det ska göras någon ytterligare prövning av AIF-förvaltaren och dess verksamhet. Utgångspunkten är att en AIF-förvaltare har rätt att marknadsföra förvaltade alternativa investeringsfonder (prop. 2012/13:155 s. 447). Endast om AIF-förvaltaren eller fondverksamheten inte uppfyller kraven i lagen eller andra författningar som reglerar verksamheten får Finansinspektionen besluta att marknadsföringen inte får påbörjas (4 kap. 10 § första stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Detta innebär således att inspektionen kan hindra marknadsföringen av en Eltif-fond, om förvaltaren inte följer eller kan antas att inte komma att följa Eltif-förordningen. De regler som finns i gällande rätt är således förenliga med förordningen. Bestämmelserna om hindrande av marknadsföring i förordningen föranleder därför inte någon lagstiftningsåtgärd.

När det gäller förvaltare som avser att marknadsföra en Eltif-fond i ett annat land ska AIF-förvaltarens behöriga myndighet överlämna underrättelsen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där fonden är avsedd att marknadsföras (artikel 32.3 i AIFM-direktivet). Av artikel 31.7 i Eltif-förordningen följer att den behöriga myndigheten i Eltifförvaltarens hemmedlemsstat ska vägra överföring av en anmälan till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där Eltif-fonden ska marknadsföras, om förvaltaren inte följer förordningen.

Om en svensk AIF-förvaltare avser att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES, ska förvaltaren underrätta Finansinspektionen om detta innan verksamheten inleds (6 kap. 3 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Om Finansinspektionen bedömer att det inte finns skäl att ifrågasätta att förvaltaren och dess verksamhet kommer att uppfylla villkoren i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och andra författningar som reglerar verksamheten, ska inspektionen lämna över underrättelsen till behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland. Om inspektionen däremot finner att det inte finns förutsättningar för att lämna över underrättelsen ska inspektionen meddela beslut om det (6 kap. 5 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Även i detta avseende överensstämmer gällande svensk rätt med Eltif-förordningen. Bestämmelserna i förordningen om skyldigheten att vägra att överlämna en underrättelse till behörig myndighet föranleder därför inte heller någon lagstiftningsåtgärd.

Vidare anges i artikel 31.5 i Eltif-förordningen att de behöriga myndigheternas befogenheter enligt artiklarna 31 och 32 i AIFMdirektivet ska tolkas så att de också avser marknadsföring av Eltif-fonder till icke-professionella investerare och att de täcker de ytterligare krav som fastställs i förordningen. I AIFM-direktivet anges att AIF-

förvaltaren ska meddela den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat vid varje väsentlig ändring av de uppgifter som tidigare har lämnats i underrättelsen till myndigheten (artiklarna 31.4 och 32.7). Om ändringen skulle innebära att verksamheten inte längre är förenlig med AIFMdirektivet, ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål underrätta förvaltaren om att ändringen inte får genomföras. Om en ändring leder till att reglerna i AIFM-direktivet inte efterlevs, ska den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat vidta de åtgärder som krävs, inklusive förbjuda marknadsföringen av den alternativa investeringsfonden. Om ändringen är godtagbar, ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten i värdlandet. Artiklarna 31.4 och 32.7 i AIFM-direktivet har införlivats med svensk rätt genom 4 kap. 11 § och 5 kap. 9 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Finansinspektionens befogenheter enligt nämnda bestämmelser omfattar även marknadsföring av en Eltif-fond, eftersom en sådan fond är en alternativ investeringsfond. Det krävs därför inte några lagstiftningsåtgärder för att inspektionen ska kunna ingripa mot en otillåten ändring i en underrättelse om marknadsföring av en Eltif-fond.

5.6. Tillsyn och ingripanden

Regeringens bedömning: Den tillsyn som Eltif-förordningen föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt.

Det krävs inte några lagändringar för att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en Eltif-förvaltare i enlighet med Eltif-förordningen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 32 i Eltif-förordningen fördelas tillsynsansvaret mellan förvaltarens och fondens behöriga myndighet. Som framgår av avsnitt 5.3 är vanligtvis förvaltarens och fondens behöriga myndighet densamma.

Enligt 13 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder har Finansinspektionen tillsyn över AIF-förvaltare. För svenska AIFförvaltare omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ investeringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet. För AIF-förvaltare som driver verksamhet från filial i Sverige eller marknadsför eller förvaltar alternativa investeringsfonder i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.

Finansinspektionens tillsyn över svenska AIF-förvaltare omfattar således inte bara att förvaltarna uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utan även de skyldigheter som följer av andra författningar. Finansinspektionen kommer därför att

utöva tillsyn över de svenska AIF-förvaltare som har fått tillstånd som Eltif-förvaltare. Den tillsyn som förordningen föreskriver för svenska förvaltare kan således komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt. Detta innebär bl.a. att Finansinspektionen kommer att övervaka att Eltif-förvaltarens organisation är tillfredsställande och att förvaltaren driver verksamheten enligt förordningen (artikel 32.4).

Finansinspektionen ska även utöva tillsyn över utländska AIFförvaltare oavsett om förvaltaren väljer att marknadsföra fonden från hemmedlemsstaten eller om verksamheten drivs från en filial i Sverige. Tillsynen omfattar bl.a. att verksamheten drivs enligt Eltif-förordningen. Eftersom inspektionen ska utöva tillsyn över utländska förvaltare, kommer tillsynen även att omfatta svenska Eltif-fonder som förvaltas av utländska förvaltare. Av 1 kap. 9 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder följer dessutom att Finansinspektionen är behörig myndighet med avseende på AIFM-direktivet. Finansinspektionen är därmed behörig myndighet även enligt Eltif-förordningen (se avsnitt 5.2). Några ytterligare lagstiftningsåtgärder krävs således inte för att förordningens tillsynsbestämmelser ska få genomslag i svensk rätt. Detta innebär således att Finansinspektionen ska utöva tillsyn över de regler som fastställs i artiklarna 8–25 och som behandlar bl.a. investeringsstrategier, inlösen av andelar och transparens. Myndigheten ansvarar även för att övervaka efterlevnaden av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller i bolagsordningen för fonden och de skyldigheter som anges i prospektet (artikel 32.2 och 32.3).

Av Eltif-förordningen följer att de berörda myndigheterna ska ges alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt förordningen. Vidare ska de befogenheter som myndigheterna har tilldelats genom AIFM-direktivet användas även för att utöva tillsyn enligt förordningen (artikel 33.1 och 33.2).

I 14 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder anges att om en AIF-förvaltare har åsidosatt sina skyldigheter enligt den lagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ investeringsfond ska Finansinspektionen ingripa.

De nuvarande bestämmelserna om ingripande i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder omfattar även sådana AIF-förvaltare som har tillstånd att förvalta en Eltif-fond. Finansinspektionen har således befogenhet att ingripa inte bara om förvaltaren åsidosätter sina skyldigheter enligt den lagen utan även om förvaltaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt Eltif-förordningen. Det krävs därför inte några lagändringar för att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en Eltifförvaltare enligt förordningen.

I sammanhanget bör uppmärksammas att den behöriga myndigheten för en Eltif-fond har möjlighet att förbjuda användningen av beteckningen Eltif-fond om förvaltaren inte längre följer förordningen (se avsnitt 5.3).

Hänvisningar till S5-6

5.7. Avgifter

Regeringens förslag: Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt Eltif-förordningen.

AIF-förvaltare ska betala årliga avgifter för att bekosta Finansinspektionens tillsyn enligt EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder, europeiska fonder för socialt företagande och europeiska långsiktiga investeringsfonder. Skyldigheten att betala årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som inspektionen har tillsyn över enligt Eltif-förordningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorian föreslår dock inte någon särbestämmelse avseende utländska AIF-förvaltare som Finansinspektionen har tillsyn över enligt

Eltif-förordningen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen anser att 13 kap. 15 § andra stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör ändras så att det tydligt framgår att inspektionen har möjlighet att ta ut en årlig avgift för tillsynen av en svensk Eltif-fond som förvaltas av en utländsk Eltif-förvaltare.

Skälen för regeringens förslag: Av Eltif-förordningen följer att en alternativ investeringsfond får ansöka om tillstånd som Eltif-fond och en

AIF-förvaltare får ansöka om tillstånd om att förvalta en sådan fond (artikel 5). Tillstånd får beviljas om uppställda villkor är uppfyllda (artikel 6).

Finansinspektionens verksamhet finansieras dels via anslag på statens budget, dels via avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar. Generellt gäller att de företag som står under tillsyn betalar avgifter till inspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Dessa avgifter ska vara proportionella mot de kostnader som inspektionen har haft för tillsynen över respektive företagskategori. Finansinspektionen får inte behålla avgifterna utan de ska redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Finansinspektionen tar även ut avgifter för prövningen av olika slag av ärenden. Sådana avgifter regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Dessa avgifter får Finansinspektionen disponera.

Den verksamhet som Finansinspektionen kommer att bedriva enligt Eltif-förordningen kommer att bestå dels i prövning av ansökningar om tillstånd, dels i tillsyn över att de AIF-förvaltare som har fått tillstånd som Eltif-förvaltare fullgör sina skyldigheter enligt förordningen. Inspektionens tillsyn omfattar även att fonderna uppfyller kraven i förordningen. Avgifter bör kunna tas ut för prövning av ansökningar. Avgifter bör även tas ut i form av en årlig avgift för Finansinspektionens tillsyn enligt förordningen. AIF-förvaltarna står emellertid redan under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och ska betala årliga avgifter för tillsynen enligt den lagen. Den nuvarande tillsynen omfattar inte bara att förvaltarna upp-

fyller sina skyldigheter enligt den lagen utan även de skyldigheter som följer av andra författningar som reglerar verksamheten såsom Eltifförordningen. Det bör förtydligas i lag att de årliga avgifterna omfattar även tillsyn enligt Eltif-förordningen. Ett sådant förtydligande bör omfatta även EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande (jfr prop. 2012/13:155 s. 383).

Eftersom lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder reglerar AIF-förvaltaren och inte den alternativa investeringsfonden är det konsekvent att förvaltaren ska betala den årliga avgiften till Finansinspektionen. Beträffande Eltif-förordningen har emellertid den behöriga myndigheten ett särskilt tillsynsansvar för en Eltif-fond. Vid gränsöverskridande verksamhet kan det därför uppkomma situationer där inspektionen är behörig myndighet för en Eltif-fond som förvaltas av en utländsk förvaltare. Enligt 13 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder står även utländska förvaltare som har fått tillstånd enligt 5 kap. att förvalta alternativa investeringsfonder i Sverige under inspektionens tillsyn. Vidare följer av 13 kap. 15 § andra stycket nämnda lag att de AIF-förvaltare som omfattas av 1 § även ska betala en årlig avgift för inspektionens tillsyn. Av 5 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder framgår att utländska AIF-förvaltare får, utan tillstånd enligt den lagen, förvalta en alternativ investeringsfond som är etablerad i Sverige, om förvaltaren i sitt hemland har tillstånd som avses i AIFM-direktivet. Utländska Eltif-förvaltares verksamhet i Sverige grundas emellertid inte på tillstånd enligt 5 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utan på Eltif-förordningen och bestämmelserna om marknadsföringspass. Det bör därför i lagen förtydligas att Finansinspektionens möjlighet att ta ut årliga avgifter även omfattar utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som står under inspektionens tillsyn enligt Eltifförordningen.

Vidare anges i artikel 7.3 i Eltif-förordningen att det är förvaltaren som är ansvarig för att förordningen efterlevs och också är ansvarig för förluster eller skador som uppstår till följd av bristande efterlevnad. Det saknas därför skäl att avgiftsbelägga fonden för inspektionens tillsyn.

I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter som ska betalas till Finansinspektionen för dels prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser, dels tillsyn (15 kap. 2 § 18 jämförd med 13 kap. 15 §). Detta bemyndigande bör omfatta även den utvidgning av avgiftsskyldigheten som nu föreslås.

5.8. Överklagande

Regeringens förslag: Finansinspektionens beslut enligt Eltif-förordningen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller inspektionens beslut enligt EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och om europeiska fonder för socialt företagande.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I Eltif-förordningen regleras inte rätten till domstolsprövning av den behöriga myndighetens beslut. På finansmarknadsområdet får Finansinspektionens beslut som regel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Så är fallet till exempel avseende beslut enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Detsamma bör gälla beslut enligt Eltif-förordningen, exempelvis förbud mot att använda beteckningen Eltif-fond.

Som nämns i avsnitt 5.3 har den behöriga myndigheten för en europeisk riskkapitalfond och en europeisk fond för socialt företagande en skyldighet att vid behov förbjuda användningen av beteckningen EuVECA respektive EuSEF. Det bör uttryckligen anges i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder att beslut som Finansinspektionen meddelar med stöd av EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och om europeiska fonder för socialt företagande får överklagas.

5.9. Myndighetssamarbete

Regeringens bedömning: Det samarbete med behöriga myndigheter i andra länder inom EES som Eltif-förordningen föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Eltif-fondens och Eltifförvaltarens behöriga myndighet ska samarbeta med varandra och utbyta information för att kunna utföra sina uppgifter enligt Eltif-förordningen (artikel 35.1). Vidare ska de behöriga myndigheterna samarbeta med varandra i enlighet med AIFM-direktivet (artikel 35.2). Därtill ska de behöriga myndigheterna och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) samarbeta med varandra för att fullgöra sina respektive uppdrag i enlighet med ESA-förordningen6 (artikel 35.3). De behöriga myndigheterna och Esma ska även utbyta all information och dokumentation som krävs för att de ska kunna fullgöra sina respektive uppgifter som de tilldelas i Eltif-förordningen i enlighet med ESAförordningen, särskilt för att konstatera och avhjälpa överträdelser av

Eltif-förordningen (artikel 35.4).

I AIFM-direktivet finns ett antal regler om informationsutbyte dels mellan behöriga myndigheter, dels mellan behöriga myndigheter och Esma. Reglerna om samarbete mellan behöriga myndigheter har

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG.

införlivats med svensk rätt genom 13 kap. 10–13 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Av exempelvis 10 § framgår att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av AIFMdirektivet. För att även fånga upp Eltif-förordningens bestämmelser om samarbetsskyldighet skulle tillämpningsområdet för paragrafen kunna utvidgas till att också omfatta sådant samarbete som följer av Eltifförordningen. Som framgår av avsnitt 5.2 är emellertid Finansinspektionen behörig myndighet enligt AIFM-direktivet och därigenom även behörig myndighet enligt Eltif-förordningen. Det ankommer således på Finansinspektionen att fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt Eltif-förordningen, såsom att samarbeta med behöriga myndigheter i andra länder inom EES. Några ytterligare åtgärder krävs därför inte för att artikel 35.1 och 35.2 ska få genomslag i svensk rätt.

Artikel 31 i ESA-förordningen innehåller bestämmelser om att Esma ska svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna. Av 5 § förordningen med instruktion för Finansinspektionen följer att inspektionen inom sitt ansvarsområde aktivt ska delta i det samarbete inom EU som sker inom ramen för det europeiska systemet för finansiell tillsyn som avses i 5 a § och samarbeta med utländska myndigheter som har behörighet att utöva tillsyn över finansiella marknader och finansiella företag samt i det sammanhanget bidra till att tillsynen samordnas. I 5 a § anges att Finansinspektionen är en del av det europeiska system för finansiell tillsyn som avses i ESA-förordningen. Mot bakgrund av de befintliga bestämmelserna i svensk rätt saknas anledning att vidta några ytterligare åtgärder för att möjliggöra det samarbete som behörig myndighet ska bedriva enligt artikel 35.3 och 35.4 i Eltif-förordningen.

Hänvisningar till S5-9

5.10. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2017.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 38 i Eltif-förordningen följer att förordningen träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Offentliggörandet skedde den 19 maj 2015. Förordningen trädde därmed i kraft den 8 juni 2015. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Vidare anges i ikraftträdandebestämmelsen att förordningen ska tillämpas från och med den 9 december 2015. Mot bakgrund av att förordningen har direkt effekt bör de kompletterande lagstiftningsåtgärderna träda i kraft så snart det är möjligt, vilket bedöms vara den 1 februari 2017.

6. Förslagens konsekvenser

Eltif-förordningen syftar till att underlätta möjligheten till finansiering av små- och medelstora företag och långsiktiga projekt inom EU. Detta är i linje med kommissionens initiativ till kapitalmarknadsunion. Av Europeiska kommissionens konsekvensanalys7 framgår att det också är möjligt att Eltif-fonderna kan medföra att de gränsöverskridande investeringarna ökar i de mindre marknaderna inom EU och därigenom bidra till att deras marknader och företag utvecklas. Det är också möjligt, enligt kommissionen, att Eltif-fonderna kommer bli intressanta för investerare i tredje land, vilket skulle kunna öka investeringarna i fonderna.

Med stor sannolikhet kommer intresset för att få förvalta en Eltif-fond i Sverige vara lågt i ett initialt skede och effekten av Eltif-förordningen kommer därför bli begränsad på den svenska marknaden.

Eltif-förordningen medför även konsekvenser för Finansinspektionen i och med att det ankommer på inspektionen att pröva ansökningar m.m. enligt förordningen. För närvarande är det svårt att uppskatta hur många AIF-förvaltare och fonder som kommer att beröras av förordningen. Sannolikt kommer endast ett fåtal förvaltare att ansöka om att få betecknas som Eltif-förvaltare. De kostnader som uppkommer för inspektionen för prövning av ansökningar m.m. ska enligt förslaget täckas av avgifter enligt förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Dessa avgifter får inspektionen disponera. Vidare medför Eltif-förordningen konsekvenser för inspektionen i och med den tillsyn som ska bedrivas. Kostnaderna för tillsynen ska belasta de förvaltare som har tillstånd enligt förordningen. Dessa årliga avgifter regleras i förordningen om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens tillsyn. De nya tillsynsuppgifter som Finansinspektionen får enligt förslaget hanteras inom befintliga ramar.

Vidare kan förslaget medföra konsekvenser för förvaltningsdomstolarna, eftersom Finansinspektionens beslut enligt EU-förordningarna får överklagas. Den bedömda måltillströmningen till följd av Eltifförordningen får emellertid anses som ytterst marginell.

7 Impact assessment accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on European Long-term Investment Funds.

7. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

1 kap. 1 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att det finns kompletterande och avvikande bestämmelser om AIF-förvaltare, alternativa investeringsfonder och förvaringsinstitut i EU-förordningarna om europeiska riskkapitalfonder, europeiska fonder för socialt företagande och europeiska långsiktiga investeringsfonder. Förordningarna baseras på AIFM-direktivet och de förvaltare som omfattas av förordningarna omfattas även av denna lag.

EU-förordningarna, som är direkt tillämpliga i svensk rätt, innehåller bestämmelser om krav på ett särskilt tillstånd eller underrättelse för att en alternativ investeringsfond ska få betecknas som en europeisk långsiktig investeringsfond, europeisk riskkapitalfond eller europeisk fond för socialt företagande. För att få använda sig av beteckningarna måste vissa krav uppfyllas om bl.a. investeringar, information och transparens. Därutöver finns särskilda bestämmelser om tillsyn och ingripande.

Eftersom bestämmelsen är en upplysning om de bestämmelser som finns i EU-förordningarna är det ändamålsenligt att hänvisningen till förordningarna är dynamisk, dvs. avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

9 kap. 7 a §

Paragrafen, som är ny, anger vilka institut som får vara förvaringsinstitut för Eltif-fonder som marknadsförs till icke-professionella investerare.

I paragrafen, som kompletterar artikel 29.1 i Eltif-förordningen, anges att endast banker och andra kreditinstitut får vara förvaringsinstitut för en Eltif-fond. Motsvarande begränsning gäller för värdepappersfonder (1 kap. 1 § första stycket 15 lagen om värdepappersfonder).

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

13 kap. 15 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens avgiftsuttag.

I första stycket ges Finansinspektionen rätt att ta ut avgifter för prövning av ärenden enligt bl.a. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringen innebär att inspektionen får rätt att ta ut avgifter för prövning av bl.a. ansökningar enligt Eltif-förordningen.

I andra stycket regleras skyldigheten att betala årliga avgifter till Finansinspektionen. Genom ändringen förtydligas att den årliga avgiften för AIF-förvaltare ska omfatta även inspektionens tillsyn enligt EUförordningarna.

Vidare förtydligas i ett nytt tredje stycke att den årliga avgiften även omfattar sådana utländska AIF-förvaltare som inspektionen har tillsyn över enligt Eltif-förordningen. Detta görs för att inspektionen ska kunna

ta ut en årlig avgift för tillsynen av en svensk Eltif-fond som förvaltas av en utländsk förvaltare.

I 15 kap. 2 § 18 finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifterna enligt förevarande paragraf. Föreskrifter om uttag av sådana avgifter när det gäller Eltif-förordningen kommer efter regeringsbeslut att finnas i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen samt i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Med denna ordning är det ändamålsenligt att hänvisningen till förordningarna är dynamisk, dvs. avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

16 kap. 1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Finansinspektionens beslut.

Ändringen i andra stycket innebär att det uttryckligen anges att rätten att överklaga omfattar Finansinspektionens beslut enligt EU-förordningarna. Detta medför exempelvis att inspektionens beslut om att förbjuda användningen av beteckningen Eltif, EuVECA eller EuSEF får överklagas.

Hänvisningen till förordningarna är statisk, dvs. avser förordningarna vid en viss angiven lydelse. En följd av att ha en statisk hänvisning blir att om förordningarna ändras behöver lagstiftaren överväga om någon ändring bör göras i den nationella lagstiftningen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/760

av den 29 april 2015

om europeiska långsiktiga investeringsfonder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Långsiktig finansiering är ett viktigt verktyg som gör det möjligt att föra in den europeiska ekonomin på vägen

mot smart och hållbar tillväxt för alla, i enlighet med Europa 2020-strategin, hög sysselsättning och

konkurrenskraft, för att bygga morgondagens ekonomi så att den blir mindre sårbar för systemrisker och mer

motståndskraftig. Europeiska långsiktiga investeringsfonder (nedan kallade Eltif-fonder) erbjuder långsiktig

finansiering till olika infrastrukturprojekt eller varaktiga onoterade eller noterade små och medelstora företag som

emitterar egetkapital- eller skuldinstrument för vilka det inte finns någon lätt identifierbar köpare. Genom att

finansiera sådana projekt bidrar Eltif-fonderna till finansieringen av unionens reala ekonomi och genomförandet

av dess politik.

(2)

På efterfrågesidan kan Eltif-fonderna ge en stabil intäktsström för pensionsförvaltare, försäkringsbolag, stiftelser,

kommuner och andra enheter som har regelbundna och återkommande utgifter och eftersträvar långsiktig

avkastning inom ramen för en välreglerad struktur. Eltif-fonderna ger visserligen mindre likviditet än investeringar

i överlåtbara värdepapper, men de kan ge en stabil intäktsström för enskilda investerare som är beroende av ett

regelbundet penningflöde i stil med det som Eltif-fonderna kan tillhandahålla. Fonderna kan också erbjuda goda

möjligheter till realisationsvinster över tiden för sådana investerare som inte erhåller en stabil inkomstström.

(3)

Det kan vara svårt att finna finansiering för projekt såsom transportinfrastruktur, hållbar energiproduktion eller

hållbar energidistribution, samhällsinfrastruktur (bostäder eller sjukhus), spridning av ny teknik och nya system

som bidrar till minskad användning av resurser och energi, eller som främjar de små och medelstora företagens

vidare tillväxt. Finanskrisen har visat att man kan komma åt luckor i finansieringen genom att komplettera

bankfinansiering med ett större utbud av finansieringskällor som bättre mobiliserar kapitalmarknaderna.

Eltif-fonderna kan spela en avgörande roll i detta avseende och kan också mobilisera kapital genom att attrahera

investerare från tredjeland.

(4)

Fokus för denna förordning ligger på att främja europeiska långsiktiga investeringar i den reala ekonomin.

19.5.2015

L 123/98

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

synnerhet investeringar i råvaror, skapar hinder för gränsöverskridande marknadsföring av investeringsfonder som

inriktar sig på onoterade företag och fasta tillgångar, eftersom investerarna har svårt att jämföra de olika

investeringserbjudandena. Skillnader i nationella krav leder också till olika nivåer av investerarskydd. Dessutom

leder skillnader i nationella krav avseende investeringsteknik, såsom de tillåtna lånenivåerna, användning av

finansiella derivatinstrument, regler för blankning eller transaktioner för värdepappersfinansiering till skillnader i

skyddsnivå för investerare. Dessutom hindrar skillnader i nationella krav avseende inlösen eller innehavsperioder

gränsöverskridande försäljning av fonder som investerar i onoterade tillgångar. Dessa skillnader kan genom att

rättsosäkerheten ökar undergräva förtroendet hos investerare som överväger att investera i sådana fonder, och

minska utrymmet för investerare att i praktiken välja mellan olika långsiktiga investeringsmöjligheter. Därför är

den lämpliga rättsliga grunden för denna förordning artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(EUF-fördraget), tolkad enligt fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

(6)

Det behövs enhetliga regler för att säkerställa att Eltif-fonderna får en enhetlig och stabil produktprofil i hela

unionen. Särskilt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad och en hög skyddsnivå för investerare är det

nödvändigt att fastställa enhetliga regler för Eltif-fondernas drift, särskilt i fråga om deras portföljsammansättning

och vilka investeringsinstrument som får användas för att åstadkomma exponering mot långsiktiga tillgångar

såsom egetkapital- eller skuldinstrument som emitterats av noterade små och medelstora företag och av

onoterade företag, samt fasta tillgångar. Det behövs också enhetliga regler för en Eltif-fonds portfölj för att

säkerställa att Eltif-fonder som syftar till att generera regelbunden inkomst upprätthåller en diversifierad portfölj

av tillgångar som är lämpad att garantera ett jämnt kassaflöde. Eltif-fonder är ett första steg mot att skapa en

integrerad inre marknad för anskaffning av kapital som kan kanaliseras till långsiktiga investeringar i den

europeiska ekonomin. För att den inre marknaden för långsiktiga investeringar ska fungera smidigt krävs det att

kommissionen fortsätter sin bedömning av möjliga hinder som försvårar anskaffning av långsiktigt kapital över

gränserna, inbegripet hinder till följd av den skattemässiga behandlingen av sådana investeringar.

(7)

Det är viktigt att säkerställa att reglerna om Eltif-fondernas drift, särskilt vad gäller deras portföljsammansättning

och tillåtna investeringsinstrument, blir direkt tillämpliga på Eltif-förvaltare, och därför måste dessa nya regler

antas i form av en förordning. Detta skulle också säkerställa enhetliga villkor för användning av beteckningen

Eltif, genom att förebygga uppkomsten av skillnader i nationella krav. Eltif-förvaltarna bör följa samma regler i

hela unionen för att öka investerarnas förtroende för Eltif-fonder och säkerställa beteckningen Eltif:s bestående

trovärdighet. Samtidigt görs, genom enhetliga regler, de rättsliga krav som är tillämpliga på Eltif-fonderna mindre

komplexa. Genom enhetliga regler sänks dessutom förvaltarnas kostnader för att följa olika nationella krav på

fonder som investerar i noterade och onoterade företag och jämförbara reala tillgångsklasser. Detta gäller särskilt

för Eltif-förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. Antagandet av enhetliga regler bidrar också till att

eliminera snedvridning av konkurrensen.

(8)

De nya Eltif-reglerna är nära knutna till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (1), eftersom det

direktivet utgör den rättsliga grunden för förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

(AIF-fonder) i unionen. Per definition är Eltif-fonder EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av förvaltare av

alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som är auktoriserade i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(9)

I direktiv 2011/61/EU föreskrivs också en tredjelandsordning i olika steg för icke EU-baserade AIF-förvaltare och

icke EU-baserade AIF-fonder, men Eltif-reglerna har en mer begränsad omfattning för att betona dessa nya

långsiktiga investeringsprodukters europeiska dimension. Därför bör endast en EU-baserad AIF-fond enligt

definitionen i direktiv 2011/61/EU vara berättigad att bli en Eltif-fond, och endast om den förvaltas av

EU-baserade AIF-förvaltare som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(10) De nya regler som gäller Eltif-fonderna bör baseras på befintliga rättsliga ramar som upprättats genom direktiv

2011/61/EU och de rättsakter som antagits för dess genomförande. Därför bör produktreglerna för Eltif-fonder

19.5.2015

L 123/99

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

(11) Enhetliga regler bör gälla för alla EU-baserade AIF-fonder som vill marknadsföra sig som Eltif-fonder. EU-baserade

AIF-fonder som inte vill marknadsföra sig som Eltif-fonder bör inte vara bundna av dessa regler, och accepterar

därigenom att de inte utnyttjar de fördelar som denna beteckning medför. Företag för kollektiva investeringar i

överlåtbara värdepapper (nedan kallade Ucits-fonder/fondföretag) och icke EU-baserade AIF-fonder bör inte ha rätt

att marknadsföra sig som Eltif-fonder.

(12) För att säkerställa att Eltif-fonder efterlever de harmoniserade regler som styr deras verksamhet är det nödvändigt

att kräva att de auktoriseras av behöriga myndigheter. De harmoniserade auktorisations- och kontrollförfarandena

för AIF-förvaltare enligt direktiv 2011/61/EU bör därför kompletteras med ett särskilt auktorisationsförfarande för

Eltif-fonder. Förfaranden bör införas för att säkerställa att endast EU-baserade AIF-förvaltare som auktoriserats i

enlighet med direktiv 2011/61/EU och som klarar av att förvalta Eltif-fonder tillåts göra så. Alla lämpliga åtgärder

bör vidtas för att se till att Eltif-fonderna kommer att efterleva de harmoniserade regler som styr verksamheten

inom dessa fonder. Ett särskilt auktorisationsförfarande bör tillämpas när Eltif-fonderna förvaltas internt och

ingen extern AIF-förvaltare utses.

(13) Eftersom EU-baserade AIF-fonder kan ha olika rättsliga former som inte nödvändigtvis ger dem status som

juridisk person, bör de bestämmelser som ålägger Eltif-fonder att vidta åtgärder avse Eltif-förvaltaren i de fall där

en Eltif-fond är etablerad som en EU-baserad AIF-fond som inte kan agera självständigt, eftersom den inte är en

egen juridisk person.

(14) För att säkerställa att Eltif-fonder inriktar sig på långsiktiga investeringar och bidrar till att finansiera en hållbar

ekonomisk tillväxt i unionen, bör det i reglerna om Eltif-portföljerna krävas en tydlig identifiering av de

kategorier av tillgångar som är godtagbara för investering för Eltif-fonderna, och av villkoren för detta. En Eltif-

fond bör investera minst 70 % av sitt kapital i godtagbara investeringstillgångar. För att säkerställa Eltif-fondernas

integritet är det är också önskvärt att förbjuda en Eltif-fond att ägna sig åt vissa finansiella transaktioner som kan

äventyra dess investeringsstrategi och mål genom att ge upphov till risker som skiljer sig från dem som kan

förväntas för en fond med inriktning på långsiktiga investeringar. För att säkerställa en tydlig inriktning på

långsiktiga investeringar, som kan vara till nytta för icke-professionella investerare som inte är bekanta med

mindre konventionella investeringsstrategier, bör en Eltif-fond inte tillåtas investera i finansiella derivatinstrument

i annat syfte än för att gardera sig mot de inneboende riskerna i de egna investeringarna. Med tanke på att

råvaror, och de finansiella derivatinstrument som ger indirekt exponering mot dessa, är av likvid art, kräver

investeringar i råvaror inte några långsiktiga investeraråtaganden, och bör därför uteslutas från godtagbara

investeringstillgångar. Det resonemanget är inte tillämpligt på investeringar i infrastruktur eller råvarurelaterade

företag, eller företag vars resultat indirekt är knutna till råvarors avkastning, såsom gårdar när det gäller

jordbruksvaror, eller kraftverk i fråga om energiprodukter.

(15) Definitionen av vad som utgör en långsiktig investering är bred. Godtagbara investeringstillgångar är i allmänhet

illikvida, kräver åtaganden för en längre tidsperiod och har en långfristig ekonomisk profil. Godtagbara

investeringstillgångar är ej överförbara värdepapper, och har därför inte tillgång till likviditeten på andrahands­

marknader. De kräver ofta åtaganden med fast tidsfrist, vilket begränsar deras marknadsföringsmöjligheter.

Eftersom noterade små och medelstora företag emellertid kan få likviditetsproblem och problem med tillgång till

andrahandsmarknaderna, bör de också betraktas som godkända portföljföretag. Den ekonomiska

investeringscykel som Eltif-fonder eftersträvar är huvudsakligen av långfristig karaktär, på grund av de stora

kapitalåtagandena och den tid som krävs för att producera avkastning.

(16) En Eltif-fond bör tillåtas att investera i andra tillgångar än godtagbara investeringstillgångar, vilket kan vara

nödvändigt för att kunna hantera kassaflödet på ett effektivt sätt, men endast i den mån detta är förenligt med

Eltif-fondens långsiktiga investeringsstrategi.

19.5.2015

L 123/100

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

energi-, transport- och kommunikationsinfrastruktur, liksom utbildning, hälsa och välfärdsstöd eller industrian­

läggningar. Däremot skulle tillgångar som konst, manuskript, vin eller smycken inte vara godtagbara eftersom de

normalt sett inte ger avkastning i form av ett förutsägbart kassaflöde.

(18) Godtagbara investeringstillgångar för Eltif-fonder bör omfatta reala tillgångar med ett värde på mer

är 10 000 000 EUR som skapar ekonomiska och sociala fördelar. Sådana tillgångar omfattar infrastruktur,

immateriella rättigheter, fartyg, utrustning, maskiner, flygplan eller järnvägsvagnar och fastigheter. Investeringar i

kommersiella fastigheter eller bostäder bör vara tillåtna i den mån de tjänar syftet av att bidra till en smart och

hållbar tillväxt för alla eller till unionens energi-, regional- och sammanhållningspolitik. Investeringar i sådan fast

egendom bör tydligt dokumenteras så att det långsiktiga åtagandet i egendomen påvisas. Denna förordning syftar

inte till att främja spekulativa investeringar.

(19) Omfattningen av infrastrukturprojekt innebär att de kräver stora mängder kapital investerat under en längre tid.

Sådana infrastrukturprojekt omfattar offentliga byggnader som t.ex. skolor, sjukhus eller fängelser, samhällsinfra­

struktur som sociala bostäder, transportinfrastruktur såsom vägar, kollektivtrafiksystem eller flygplatser, energiin­

frastruktur såsom energinät, projekt för klimatanpassning och begränsning av följderna av klimatförändringen,

kraftverk eller rörledningar, vattenförvaltningsinfrastruktur såsom vattenförsörjningssystem, avlopps- eller

bevattningssystem, kommunikationsinfrastruktur såsom nätverk samt infrastruktur för avfallshantering som

återvinnings- eller insamlingssystem.

(20) Hybridkapitalinstrument bör anses omfatta en typ av finansieringsinstrument, som är en kombination av eget

kapital och lån, där instrumentets avkastning är kopplad till det godkända portföljföretagets vinst eller förlust och

där återbetalningen av instrumentet i händelse av obestånd inte är helt garanterad. Till dessa instrument hör en

rad finansieringsinstrument som exempelvis efterställda lån, passivt delägande, vinstandelslån, vinstandelsbevis,

konvertibler och obligationer med optionsrätt.

(21) I syfte att återspegla gällande praxis inom branschen bör en Eltif-fond tillåtas köpa befintliga aktier i ett godkänt

portföljföretag från befintliga aktieägare i det företaget. I syfte att optimera möjligheterna till kapitalanskaffning

bör dessutom investeringar i andra Eltif-fonder, Europeiska riskkapitalfonder (nedan kallade EuVECA-fonder), som

regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 (1) och europeiska fonder för socialt

företagande (nedan kallade EuSEF-fonder), som regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 346/2013 (2), tillåtas. För att förhindra att investeringarna i godkända portföljföretag späds ut bör Eltif-fonder

endast tillåtas att investera i andra Eltif-fonder, EuVECA-fonder och EuSEF-fonder under förutsättning att dessa

inte själva har investerat mer än 10 % av sitt sammanlagda kapital i andra Eltif-fonder.

(22) Det kan bli nödvändigt att använda finansiella företag för att samla och organisera bidragen från olika investerare,

inklusive investeringar av offentlig natur, i infrastrukturprojekt. Eltif-fonder bör därför tillåtas att investera i

godtagbara investeringstillgångar med hjälp av finansiella företag, så länge som dessa företag endast ägnar sig åt

finansiering av långsiktiga projekt liksom små och medelstora företags tillväxt.

(23) Onoterade företag kan ha svårigheter med att få tillgång till kapitalmarknaderna och med sin finansiering av

tillväxt och expansion. Privat finansiering genom kapitalinsatser eller lån är vanliga sätt att skaffa finansiering.

Eftersom sådana instrument till sin natur är långsiktiga investeringar, behöver de tålmodigt kapital, som kan

tillhandahållas av Eltif-fonder. Noterade små och medelstora företag har dessutom ofta stora svårigheter att

anskaffa långsiktig finansiering och Eltif-fonder kan vara en värdefull alternativ finansieringskälla.

(24) Kategorier av långsiktiga tillgångar i den mening som avses i denna förordning bör därför omfatta onoterade

företag som emitterar egetkapital- eller skuldinstrument för vilka det möjligen inte finns en lätt identifierbar

köpare och noterade företag med ett marknadsvärde på utestående aktier på högst 500 000 000 EUR.

19.5.2015

L 123/101

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

(26) För att ge Eltif-förvaltare en viss grad av flexibilitet vid investering av sina fonder bör handel med andra tillgångar

än långsiktiga investeringar tillåtas upp till ett högsta tröskelvärde på 30 % av Eltif-fondens kapital.

(27) För att begränsa risktagandet från Eltif-fonder är det viktigt att minska motpartsriskerna genom att låta

Eltif-portföljen omfattas av klara diversifieringskrav. Alla OTC-derivat bör omfattas av Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 648/2012 (1).

(28) För att förhindra att Eltif-fonder utövar betydande inflytande över förvaltningen av en annan Eltif-fond eller en

emittent är det nödvändigt att undvika överdriven koncentration från en Eltif-fond i en och samma investering.

(29) För att göra det möjligt för Eltif-förvaltare att anskaffa ytterligare kapital under fondens livslängd bör de få låna

penningmedel på upp till 30 % av värdet på Eltif-fondens kapital. Det bör användas för att alstra ytterligare

avkastning för investerarna. I syfte att undanröja risken för valutaobalanser bör Eltif-fonder bara låna upp i den

valuta i vilken Eltif-förvaltaren räknar med att förvärva tillgången. För att beakta betänkligheter beträffande

skuggbankverksamhet bör de penningmedel som Eltif-fonden lånat inte användas för att ge lån till godkända

portföljföretag.

(30) På grund av att investeringar i Eltif-fonder är av långsiktig och illikvid natur bör Eltif-förvaltarna ha tillräcklig tid

för att tillämpa investeringsbegränsningarna. Den tid som behövs för att genomföra dessa begränsningar bör ta

hänsyn till investeringarnas särskilda särdrag och egenskaper, men bör inte vara längre än fem år efter dagen för

Eltif-fondens auktorisation eller efter Eltif-fondens halva livslängd, beroende på vilket som infaller först.

(31) Eltif-fonder är tack vare sin portföljprofil och sin fokus på kategorier av långfristiga tillgångar gjorda för att

kanalisera privat sparande till den europeiska ekonomin. Eltif-fonder är också utformade som ett investeringsin­

strument genom vilket Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) kan kanalisera sin finansiering av

europeisk infrastruktur eller små och medelstora företag. Genom denna förordning struktureras Eltif-fonder som

ett samlat investeringsverktyg som svarar mot EIB-gruppens fokus på att bidra till en balanserad och stadig

utveckling av en inre marknad för långsiktiga investeringar i unionens intresse. Tack vare deras fokus på

kategorier av långsiktiga tillgångar kan Eltif-fonderna fylla den roll de tilldelats som ett prioriterat verktyg för att

uppfylla den investeringsplan för Europa som anges i kommissionens meddelande av den 26 november 2014.

(32) Kommissionen bör prioritera och rationalisera sina förfaranden för alla ansökningar om finansiering från EIB som

lämnas av Eltif-fonder. Kommissionen bör därför rationalisera de förfaranden för att avge yttranden eller lämna

bidrag rörande ansökningar av Eltif-fonder om finansiering från EIB.

(33) Medlemsstaterna, liksom regionala och lokala myndigheter, kan ha intresse av att göra presumtiva investerare och

allmänheten medvetna om Eltif-fonder.

(34) Trots att en Eltif-fond inte behöver erbjuda någon rätt till inlösen före utgången av dess livslängd finns det inget

som hindrar en Eltif-fond från att försöka notera sina andelar eller aktier på en reglerad marknad eller en

multilateral handelsplattform, för att ge investerare möjlighet att sälja sina andelar eller aktier före utgången av

Eltif-fondens livslängd. Fondbestämmelser eller bolagsordningen för en Eltif-fond bör inte hindra att andelar eller

aktier i en Eltif-fond kan tas upp eller handlas på en multilateral handelsplattform, och bör inte heller förhindra

att investerare fritt överför sina andelar eller aktier till tredje part som vill köpa de andelarna eller aktierna. Detta

syftar till att främja andrahandsmarknader som en viktig plats för att köpa och sälja andelar och aktier i

Eltif-fonder för icke-professionella investerare.

19.5.2015

L 123/102

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

(36) För att motivera investerare, särskilt icke-professionella investerare, som möjligen kan vara ovilliga att binda upp

sitt kapital för en lång period, bör en Eltif-fond på vissa villkor kunna erbjuda sina investerare förtidsinlösen.

Därför bör en Eltif-förvaltare ges handlingsutrymme att besluta om att inrätta Eltif-fonder med eller utan rätt till

inlösen i enlighet med Eltif-fondens investeringsstrategi. När det finns ett system för rätt till inlösen bör de

rättigheterna och deras egenskaper vara klart och tydligt fastställda och offentliggjorda i fondbestämmelserna eller

bolagsordningen för Eltif-fonden.

(37) För att investerare faktiskt ska kunna lösa in sina andelar eller aktier när Eltif-fonden upphör att existera bör

Eltif-förvaltaren börja sälja Eltif-fondens portfölj i god tid för att säkerställa att dess värde realiseras korrekt. Vid

fastställandet av en ordnad avyttringsplan för värdepappersinnehav bör Eltif-förvaltarna beakta investeringarnas

olika löptidsprofiler och den tid som krävs för att hitta en köpare för de tillgångar i vilka Eltif-fonden har

investerat. Eftersom det skulle vara praktiskt omöjligt att upprätthålla placeringsbegränsningar under denna

avvecklingsperiod bör de upphöra att gälla när avvecklingsperioden inleds.

(38) För att ge icke-professionella investerare bredare tillgång till Eltif-fonder bör en Ucits-fond kunna investera i

andelar eller aktier som emitterats av en Eltif-fond i den mån Eltif-fondens andelar eller aktier är godtagbara enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (1).

(39) Det bör vara möjligt för en Eltif-fond att minska sitt kapital proportionellt om den har avyttrat en av sina

tillgångar, särskilt om det är fråga om en infrastrukturinvestering.

(40) De onoterade tillgångar i vilka Eltif-fonder har investerat kan noteras på en reglerad marknad under fondens

livslängd. I sådana fall kan tillgångarna inte längre uppfylla kravet på att vara onoterat i denna förordning. För att

göra det möjligt för Eltif-förvaltare att på ett ordnat sätt dra sig tillbaka från sådana tillgångar som inte längre

skulle vara godtagbara skulle tillgångarna i upp till tre år kunna fortsätta att räknas med i de 70 % som gäller för

godtagbara investeringstillgångar.

(41) Med tanke på Eltif-fonders specifika särdrag och de professionella och icke-professionella investerare som utgör

fondernas målgrupp är det viktigt att införa sunda transparenskrav som ger presumtiva investerare möjlighet att

fatta väl underbyggda beslut och vara fullt medvetna om riskerna. Utöver att efterleva transparenskraven i direktiv

2011/61/EU bör Eltif-fonder offentliggöra ett prospekt vars innehåll bör innehålla alla upplysningar som ska

lämnas av företag för kollektiva investeringar av sluten typ i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

2003/71/EG (2) och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 (3). När en Eltif-fond marknadsförs till

icke-professionella investerare bör det vara obligatoriskt att offentliggöra ett faktablad i enlighet med Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 (4). Dessutom bör allt marknadsföringsmaterial uttryckligen

framhäva Eltif-fonders riskprofil.

(42) Eltif-fonder kan vara attraktiva för investerare såsom kommuner, kyrkor, välgörenhetsorganisationer och stiftelser,

som bör kunna begära att bli behandlade som professionella kunder i de fall när de uppfyller villkoren i avsnitt II

i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (5).

(43) Eftersom Eltif-fonder är inriktade inte bara på professionella utan också på icke-professionella investerare i

unionen måste vissa ytterligare krav läggas till de marknadsföringskrav som redan anges i direktiv 2011/61/EU

för att säkerställa en skälig nivå av investerarskydd. Således bör faciliteter tillhandahållas för att teckna, göra

19.5.2015

L 123/103

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

utbetalningar till andels- eller aktieägare, återköpa eller inlösa andelar eller aktier och tillgängliggöra den

information som Eltif-fonder och Eltif-förvaltare är skyldiga att tillhandahålla. För att se till att icke-professionella

investerare inte missgynnas i förhållande till professionella investerare bör vissa skyddsåtgärder införas när Eltif-

fonder marknadsförs till icke-professionella investerare. Vid marknadsföring eller försäljning av Eltif-fonder till

icke-professionella investerare genom en distributör bör en sådan distributör uppfylla relevanta krav i direktiv

2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (1).

(44) Eltif-förvaltaren eller distributören bör inhämta all nödvändig information om den icke-professionella

investerarens kunskaper och erfarenheter, finansiella situation, riskaptit, investeringsmål och tidshorisont för att

kunna bedöma huruvida Eltif-fonden är lämplig för marknadsföring till den icke-professionella investeraren, med

beaktande av bland annat Eltif-fondens livslängd och planerade investeringsstrategi. Om den Eltif-fond som

erbjuds eller säljs till icke-professionella investerare har en livslängd som överstiger tio år bör Eltif-förvaltaren

eller distributören klart och tydligt och i skriftlig form ange att denna produkt kanske inte är lämplig för sådana

icke-professionella investerare som inte kan upprätthålla ett sådant långsiktigt åtagande av illikvid natur.

(45) När Eltif-fonder marknadsförs till icke-professionella investerare bör Eltif-fondernas förvaringsinstitut uppfylla

bestämmelserna i direktiv 2009/65/EG vad avser de enheter som är godtagbara att fungera som förvaringsinstitut,

regeln mot friskrivning från ansvar och återanvändning av tillgångar.

(46) I syfte att stärka skyddet av icke-professionella investerare föreskriver denna förordning dessutom att för

icke-professionella investerare vars portföljer, bestående av penningmedel och finansiella instrument med

undantag för finansiella instrument som inte lämnats som säkerhet, inte överstiger 500 000 EUR, bör Eltif-

förvaltaren eller en distributör, efter att ha genomfört ett lämplighetstest och efter att ha lämnat lämplig

investeringsrådgivning, säkerställa att den icke-professionella investeraren totalt inte investerar mer än 10 % av sin

portfölj i Eltif-fonder och att det ursprungliga belopp som investeras i en eller flera Eltif-fonder inte är mindre än

10 000 EUR.

(47) Under exceptionella omständigheter, som specificeras i fondbestämmelserna eller bolagsordningen för en

Eltif-fond, skulle Eltif-fondens livslängd kunna förlängas eller förkortas för att möjliggöra mer flexibilitet då till

exempel ett projekt fullbordas senare eller tidigare än beräknat, så att den blir förenlig med dess långsiktiga

investeringsstrategi.

(48) Eltif-fondernas behöriga myndighet bör fortlöpande kontrollera om Eltif-fonderna är i stånd att efterleva denna

förordning. Eftersom de behöriga myndigheterna redan har omfattande befogenheter enligt direktiv 2011/61/EU

är det nödvändigt att utvidga de befogenheterna med beaktande av denna förordning.

(49) Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2), bör med avseende på denna förordning kunna

utöva alla de befogenheter som den ålagts enligt direktiv 2011/61/EU och bör ges alla resurser som behövs i det

avseendet, särskilt personalresurser.

(50) Esma bör spela en central roll vid tillämpningen av de regler som gäller för Eltif-fonder genom att se till att

nationella behöriga myndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt sätt. Som ett organ med mycket

specialiserade expertkunskaper om värdepapper och värdepappersmarknader är det effektivt och lämpligt att

Esma anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn som inte inbegriper strategiska

ställningstaganden, för överlämnande till kommissionen. Dessa tekniska standarder för tillsyn bör röra de

omständigheter när användningen av finansiella derivatinstrument endast tjänar syftet att säkra inneboende risker

i investeringar, de omständigheter under vilka Eltif-fonders livslängd är tillräckligt lång för att täcka livscykeln för

19.5.2015

L 123/104

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

(51)

Vid tillämpning av den här förordningen bör Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (1) och Europapar­

lamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (2) till fullo tillämpas vid utbyte, överföring och behandling av

personuppgifter.

(52) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att sörja för enhetliga krav avseende Eltif-fonders investeringar

och driftsvillkor i hela unionen, samtidigt som full hänsyn tas till behovet av att väga Eltif-fonders säkerhet och

tillförlitlighet mot behovet av en effektivt fungerande marknad för långsiktig finansiering samt kostnaderna för de

olika intressenterna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras

omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidia­

ritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma

artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(53) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns bland annat i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och i synnerhet konsumentskydd, näringsfrihet,

rätten till rättsmedel och till en rättvis rättegång och skydd av personuppgifter liksom tillgång till tjänster av

allmänt ekonomiskt intresse. Denna förordning måste tillämpas i enlighet med de rättigheterna och principerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och mål

1.

Genom denna förordning fastställs enhetliga regler om auktorisation, investeringsstrategi och driftsvillkor för

EU-baserade alternativa investeringsfonder (nedan kallade EU-baserade AIF-fonder) eller delfonder av EU-baserade

AIF-fonder som marknadsförs i unionen som Europeiska långsiktiga investeringsfonder (nedan kallade Eltif-fonder).

2.

Syftet med denna förordning är anskaffa och kanalisera kapital till europeiska långsiktiga investeringar i

realekonomin, i linje med unionens mål om en smart och hållbar tillväxt för alla.

3.

Medlemsstaterna får inte lägga till några ytterligare krav inom det område som omfattas av denna förordning.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. kapital: tillskjutet kapital och utfäst ej infordrat kapital, beräknat på grundval av investerbara belopp efter avdrag av

alla avgifter och andra kostnader som investerarna står för direkt eller indirekt.

2. professionell investerare: en investerare som anses vara en professionell kund eller begär att få bli behandlad som

professionell kund i enlighet med bilaga II till direktiv 2014/65/EU.

19.5.2015

L 123/105

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

5. hybridkapital: varje typ av finansieringsinstrument där avkastningen på instrumentet är kopplat till resultatet i det

godkända portföljföretaget och där återbetalningen av instrumentet vid betalningsinställelse inte är helt säkrad.

6. reala tillgångar: tillgångar som på grund av sin substans och sina egenskaper har ett värde och kan ge avkastning,

inklusive infrastruktur och andra tillgångar som ger upphov till ekonomiska eller sociala fördelar, såsom utbildning,

rådgivning, forskning och utveckling, och inklusive kommersiella fastigheter eller bostäder endast när de utgör en

del av eller är förknippade med ett långsiktigt investeringsprojekt som bidrar till unionens mål om en smart och

hållbar tillväxt för alla.

7. finansiellt företag: något av följande

a) Ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 (1),

b) Ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU.

c) Ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (2).

d) Ett finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.20 i förordning (EU) nr 575/2013.

e) Ett holdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionen i artikel 4.1.22 i förordning (EU) nr 575/2013.

f) Ett förvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG.

g) En AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU.

8. EU-baserad AIF-fond: en EU-baserad alternativ investeringsfond enligt definitionen i artikel 4.1 k i direktiv

2011/61/EU.

9. EU-baserad AIF-förvaltare: en förvaltare av en EU-baserad AIF-fond enligt definitionen i artikel 4.1 l i direktiv

2011/61/EU.

10. Eltif-fondens behöriga myndighet: den behöriga myndigheten för den EU-baserade AIF-fonden enligt artikel 4.1 h i

direktiv 2011/61/EU.

11. Eltif-fondens hemmedlemsstat: den medlemsstat där Eltif-fonden är auktoriserad.

12. Eltif-förvaltare: den auktoriserade EU-baserade AIF-förvaltare som är godkänd att förvalta en Eltif-fond eller den

internt förvaltade Eltif-fonden när den rättsliga formen för Eltif-fonden tillåter en intern förvaltning och när ingen

extern AIF-förvaltare har utsetts.

13. Eltif-förvaltarens behöriga myndighet: den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för AIF-förvaltaren enligt

artikel 4.1 q i direktiv 2011/61/EU.

14. värdepappersutlåning och värdepapperslån: transaktioner där en institution eller dess motpart överför värdepapper med

förbehållet att den som lånar dem ska återlämna motsvarande värdepapper vid ett visst framtida datum eller på

begäran av den som överförde dem; transaktionen innebär värdepappersutlåning för motparten som överför

värdepapperen och värdepapperslån för den motpart till vilken de överförs.

15. repa: en repa enligt definitionen i artikel 4.1.83 i förordning (EU) nr 575/2013.

16. finansiellt instrument: ett finansiellt instrument enligt definitionen i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

17. blankning: en verksamhet enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 236/2012 (3).

19.5.2015

L 123/106

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Artikel 3

Auktorisation och centralt offentligt register

1.

En Eltif-fond får bara marknadsföras i unionen om den har auktoriserats i enlighet med denna förordning.

Auktorisation som Eltif-fond ska gälla i alla medlemsstater.

2.

Endast EU-baserade AIF-fonder ska vara berättigade att ansöka om och beviljas auktorisation som Eltif-fond.

3.

Eltif-fondens behöriga myndigheter ska en gång per kvartal informera Esma om auktorisation som beviljats eller

återkallats enligt denna förordning.

Esma ska föra ett centralt offentligt register med uppgift om varje Eltif-fond som auktoriserats enligt denna förordning,

Eltif-förvaltaren och Eltif-fondens behöriga myndighet. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form.

Artikel 4

Beteckning och förbud mot ombildning

1.

Beteckningen Eltif eller europeisk långsiktig investeringsfond i förhållande till ett företag för kollektiva investeringar

eller de andelar eller aktier det emitterar får bara användas när företaget för kollektiva investeringar har auktoriserats i

enlighet med denna förordning.

2.

Eltif-fonder ska vara förbjudna att ombilda sig till företag för kollektiva investeringar som inte omfattas av denna

förordning.

Artikel 5

Ansökan om auktorisation som Eltif-fond

1.

En ansökan om auktorisation som Eltif-fond ska göras till Eltif-fondens behöriga myndighet.

Ansökan om auktorisation som en Eltif-fond ska innehålla följande:

a) Fondbestämmelser eller bolagsordning.

b) Uppgifter om den föreslagna Eltif-förvaltarens identitet, aktuell och tidigare erfarenhet och historik när det gäller

fondförvaltningsverksamhet.

c) Uppgifter om förvaringsinstitutets identitet.

d) En beskrivning av de uppgifter som ska lämnas till investerarna, inbegripet en beskrivning av arrangemangen för att

hantera klagomål som icke-professionella investerare lämnat in.

Eltif-fondens behöriga myndighet får begära förtydliganden och information om dokumentation och lämnad information

enligt andra stycket.

2.

Enbart en EU-baserad AIF-förvaltare som auktoriserats enligt direktiv 2011/61/EU får hos Eltif-fondens behöriga

myndighet ansöka om auktorisation om att förvalta en Eltif-fond för vilken det har begärts auktorisation i enlighet med

punkt 1. I de fall då Eltif-fondens behöriga myndighet är densamma som den EU-baserade AIF-förvaltarens behöriga

myndighet ska en sådan ansökan om auktorisation hänvisa till den dokumentation som lämnats för auktorisation enligt

direktiv 2011/61/EU.

19.5.2015

L 123/107

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Eltif-fondens behöriga myndighet får begära förtydliganden och information från den EU-baserade AIF-förvaltarens

behöriga myndighet vad gäller den dokumentation som avses i andra stycket eller ett intyg om huruvida Eltif-fonden

omfattas av den EU-baserade AIF-förvaltarens auktorisation att förvalta AIF-fonder. Den EU-baserade AIF-förvaltarens

behöriga myndighet ska lämna ett svar inom tio arbetsdagar från dagen för mottagandet av ansökan från Eltif-fondens

behöriga myndighet.

3.

Sökanden ska inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida

auktorisationen som Eltif-fond och tillstånd att förvalta Eltif-fonden har beviljats.

4.

Alla senare ändringar av den dokumentation som avses i punkterna 1 och 2 ska omedelbart delges Eltif-fondens

behöriga myndighet.

5.

Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska en EU-baserad AIF-fond vars rättsliga form tillåter en intern

förvaltning, och dess styrorgan väljer att inte utse en extern AIF-förvaltare, samtidigt ansöka om auktorisation som

Eltif-fond enligt denna förordning och som AIF-förvaltare enligt direktiv 2011/61/EU.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2011/61/EU ska ansökan om auktorisation som en internt

förvaltad Eltif-fond innehålla följande:

a) Fondbestämmelser eller bolagsordning.

b) En beskrivning av de uppgifter som ska lämnas till investerarna, inbegripet en beskrivning av arrangemangen för att

hantera klagomål som icke-professionella investerare lämnat in.

Genom undantag från punkt 3 ska en internt förvaltad EU-baserad AIF-fond inom tre månader från det att en fullständig

ansökan har lämnats in underrättas om huruvida auktorisation som Eltif-fond har beviljats.

Artikel 6

Villkor för beviljande av auktorisation som Eltif-fond

1.

En EU-baserad AIF-fond ska auktoriseras som Eltif-fond enbart om dess behöriga myndighet

a) är övertygad om att den EU-baserade AIF-fonden kan uppfylla alla krav i den här förordningen,

b) har godkänt ansökan från en EU-baserad AIF-förvaltare som är auktoriserad enligt direktiv 2011/61/EU att förvalta

Eltif-fonden, fondbestämmelserna eller bolagsordningen, och valet av förvaringsinstitut.

2.

I de fall en EU-baserad AIF-fond ansöker enligt artikel 5.5 i denna förordning, ska den behöriga myndigheten

auktorisera den EU-baserade AIF-fonden endast när den är övertygad om att den EU-baserade AIF-fonden uppfyller både

kraven i denna förordning och i direktiv 2011/61/EU avseende auktorisationen av en EU-baserad AIF-förvaltare.

3.

Eltif-fondens behöriga myndighet får bara avslå ansökan från den EU-baserade AIF-förvaltaren att förvalta

Eltif-fonden om den EU-baserade AIF-förvaltaren

a) inte följer bestämmelserna i denna förordning,

b) inte följer bestämmelserna i direktiv 2011/61/EU,

c) inte har auktoriserats av sin behöriga myndighet att förvalta AIF-fonder som följer investeringsstrategier av det slag

som avses i denna förordning,

d) inte har lämnat den dokumentation som avses i artikel 5.2 eller några klargöranden eller någon information som

begärts enligt denna.

19.5.2015

L 123/108

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

6.

En ansökan som avslagits enligt detta kapitel får inte lämnas in på nytt till behöriga myndigheter i andra

medlemsstater.

7.

Auktorisation som en Eltif-fond får inte omfattas av ett krav på att Eltif-fonden förvaltas av en EU-baserad

AIF-förvaltare som har auktoriserats i en Eltif-fonds hemmedlemsstat eller att den EU-baserade AIF-förvaltaren utför eller

delegerar verksamhet i en Eltif-fonds hemmedlemsstat.

Artikel 7

Gällande regler och ansvar

1.

En Eltif-fond ska vid varje tidpunkt uppfylla bestämmelserna i denna förordning.

2.

En Eltif-fond och Eltif-förvaltaren ska vid varje tidpunkt följa direktiv 2011/61/EU.

3.

Eltif-förvaltaren ska vara ansvarig för att bestämmelserna i denna förordning efterlevs och ska också vara ansvarig i

enlighet med direktiv 2011/61/EU för överträdelser av denna förordning. Eltif-förvaltaren ska också vara ansvarig för

förluster eller skador som uppstår till följd av bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning.

KAPITEL II

SKYLDIGHETER BETRÄFFANDE Eltif-FONDERS INVESTERINGSSTRATEGIER

AVSNITT 1

Allmänna regler och godtagbara tillgångar

Artikel 8

Delfonder

Om en Eltif-fond består av flera delfonder ska varje delfond anses utgöra en separat Eltif-fond vid tillämpningen av

bestämmelserna i detta kapitel.

Artikel 9

Godtagbara investeringar

1.

I enlighet med det mål som avses i artikel 1.2 ska en Eltif-fond endast investera i följande kategorier av tillgångar

och endast på de villkor som anges i denna förordning:

a) Godtagbara investeringstillgångar.

b) De tillgångar som avses i artikel 50.1 i direktiv 2009/65/EG.

2.

En Eltif-fond får inte utföra någon av följande verksamheter:

a) Blankning av tillgångar.

b) Direkt eller indirekt exponering av råvaror, också via finansiella derivatinstrument och certifikat som återspeglar dem,

index som baseras på dem eller andra sätt eller instrument som skulle innebära en exponering mot dem.

c) Ingå avtal om utlåning av värdepapper, lån av värdepapper, repor eller någon annan form av avtal som får

motsvarande ekonomiska effekter och innebär liknande risker, om därmed mer än 10 % av tillgångarna i Eltif-fonden

påverkas.

d) Använda finansiella derivatinstrument, utom när användningen av sådana instrument enbart tjänar syftet att säkra

19.5.2015

L 123/109

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Artikel 10

Godtagbara investeringstillgångar

En tillgång som avses i artikel 9.1 a ska endast kunna vara godtagbar för investering från en Eltif-fond om den tillhör

någon av följande kategorier:

a) Egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som har

i) utfärdats av ett godkänt portföljföretag och som Eltif-fonden förvärvat från det godkända portföljföretaget eller

från en tredje part via andrahandsmarknaden,

ii) utfärdats av ett godkänt portföljföretag i utbyte mot ett egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som

Eltif-fonden förvärvat från det godkända portföljföretaget eller från en tredje part via andrahandsmarknaden,

iii) utfärdats av ett företag i vilket det godkända portföljföretaget är ett majoritetsägt dotterbolag, i utbyte mot ett

egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som Eltif-fonden förvärvat i enlighet med led i eller ii från det

godkända portföljföretaget eller från en tredje part via andrahandsmarknaden,

b) skuldinstrument som utfärdats av ett godkänt portföljföretag,

c) lån som Eltif-fonden beviljat ett godkänt portföljföretag med en förfallotidpunkt som inte är längre än Eltif-fondens

livslängd,

d) andelar eller aktier i en eller flera andra Eltif-fonder, EuVECA och EuSEF förutsatt att de Eltif-fonderna,

EuVECA-fonderna och EuSEF-fonderna inte själva har investerat mer än 10 % av sitt kapital i Eltif-fonder,

e) direkta innehav eller indirekta innehav via ett godkänt portföljföretag av enskilda reala tillgångar med ett värde på

minst 10 000 000 EUR eller motsvarande i den valuta och vid den tidpunkt då utgifterna uppstod.

Artikel 11

Godkänt portföljföretag

1.

Ett godkänt portföljföretag som avses i artikel 10 ska vara ett annat portföljföretag än ett företag för kollektiva

investeringar som ska uppfylla följande krav:

a) Det är inte ett finansiellt företag.

b) Det är ett företag som

i) inte är upptaget till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform, eller

ii) är upptaget till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och samtidigt har ett

börsvärde på högst 500 000 000 EUR.

c) Det har sitt säte i en medlemsstat, eller i tredjeland under förutsättning att det tredjelandet

i) inte identifierats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder som en högrisk och icke samarbetsvillig jurisdiktion,

ii) har undertecknat en överenskommelse med hemmedlemsstaten för Eltif-förvaltaren och med varje annan

medlemsstat där andelarna eller aktierna i Eltif-fonden är avsedda att marknadsföras för att säkerställa att

tredjelandet till fullo uppfyller standarderna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och

förmögenhet och att det säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inbegripet eventuella

multilaterala skatteavtal.

2.

Genom undantag från punkt 1 a i den här artikeln kan ett godkänt portföljföretag vara ett finansiellt företag som

uteslutande finansierar godkända portföljföretag som avses i punkt 1 i den här artikeln eller reala tillgångar som avses i

artikel 10 e.

19.5.2015

L 123/110

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

AVSNITT 2

Bestämmelser om investeringsstrategier

Artikel 13

Portföljsammansättning och diversifiering

1.

En Eltif-fond ska investera minst 70 % av sitt kapital i godtagbara investeringstillgångar.

2.

En Eltif-fond får högst investera

a) 10 % av sitt kapital i instrument som emitterats av eller lån som beviljats till ett enskilt godkänt portföljföretag,

b) 10 % av sitt kapital direkt eller indirekt i en enskild real tillgång,

c) 10 % av sitt kapital i andelar eller aktier i en enskild Eltif-fond, EuVECA-fond eller EuSEF-fond,

d) 5 % av sitt kapital i tillgångar som avses i artikel 9.1 b om de tillgångarna har utfärdats av ett enskilt organ.

3.

Det sammanlagda värdet av andelar eller aktier i Eltif-fonder, EuVECA-fonder, EuSEF-fonder i en Eltif-fondportfölj

får inte överstiga 20 % av värdet av Eltif-fondens kapital.

4.

Den sammanlagda risken av motpartsexponeringar för Eltif-fonden som härrör från OTC-derivattransaktioner,

repor eller omvända repor får inte överstiga 5 % av värdet av Eltif-fondens kapital.

5.

Genom undantag från punkt 2 a och 2 b får Eltif-fonden höja den nämnda gränsen på 10 % till 20 %, förutsatt att

innehavet av det sammanlagda värdet på Eltif-fondens tillgångar i godkända portföljföretag och i enskilda reala tillgångar

i vilka det investerar mer än 10 % av sitt kapital inte överstiger 40 % av värdet av Eltif-fondens kapital.

6.

Genom undantag från punkt 2 d får en Eltif-fond höja 5-procentsgränsen till 25 % när obligationer är emitterade

av ett kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att

skydda obligationsinnehavare. Särskilt ska iakttas att kapital som härrör från emissionen av sådana obligationer i

enlighet med lag ska investeras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid, kan täcka de med

obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas för

återbetalning av kapital och upplupen ränta.

7.

Bolag som ingår i samma koncern med konsoliderad redovisning i enlighet med Europaparlamentets och rådets

direktiv 2013/34/EU (1) eller i enlighet med erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett enskilt

godkänt portföljföretag eller enskilt organ vid beräkningen av de gränser som avses i punkterna 1–6.

Artikel 14

Rättelse av investeringspositioner

I de fall där Eltif-fonden begår en överträdelse av de diversifieringskrav som fastställs i artikel 13.2–13.6 och

överträdelsen har legat utom Eltif-förvaltarens kontroll ska denne inom en lämplig tidsperiod vidta de åtgärder som

krävs för att rätta till situationen, med vederbörlig hänsyn till intressena hos Eltif-fondens investerare.

Artikel 15

Koncentration

19.5.2015

L 123/111

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Artikel 16

Penninglån

1.

En Eltif-fond får låna penningmedel, under förutsättning att sådan upplåning uppfyller samtliga följande villkor:

a) Den motsvarar inte mer än 30 % av värdet på Eltif-fondens kapital.

b) Den tjänar syftet att investera i godtagbara investeringstillgångar, med undantag för lån enligt artikel 10 c, under

förutsättning att Eltif-fondens innehav av kontanter eller likvida medel inte räcker för att göra investeringarna i fråga.

c) Den lånas upp i samma valuta som de tillgångar som ska förvärvas med penninglånet.

d) Den har en förfallotid som inte överstiger Eltif-fondens livslängd.

e) Den belastar inte tillgångar som motsvarar mer än 30 % av värdet på Eltif-fondens kapital.

2.

Eltif-förvaltaren ska specificera i Eltif-fondens prospekt huruvida det ingår i investeringsstrategin att låna pengar

eller inte.

Artikel 17

Tillämpning av reglerna om portföljsammansättning och diversifiering

1.

De investeringsgränser som anges i artikel 13.1 ska

a) tillämpas senast den dag som anges i fondbestämmelserna eller bolagsordningen för Eltif-fonden,

b) upphöra att gälla när Eltif-fonden börjar sälja tillgångar i syfte att lösa in investerares andelar eller aktier efter

utgången av Eltif-fondens livslängd,

c) tillfälligt upphävas om Eltif-fonden anskaffar ytterligare kapital eller minskar sitt befintliga kapital, så länge som ett

sådant tillfälligt upphävande inte varar längre än 12 månader.

Det datum som avses i led a i första stycket ska ta hänsyn till de särdrag och egenskaper hos de tillgångar som Eltif-

fonden ska investera i, och ska inte inträffa senare än antingen fem år efter dagen för Eltif-fondens auktorisation, eller

efter Eltif-fondens halva livslängd som fastställs i enlighet med artikel 18.3, beroende på vilket som infaller först. I

undantagsfall får Eltif-fondens behöriga myndighet efter inlämnande av en vederbörligen motiverad investeringsplan

godkänna en förlängning av denna tidsfrist med ytterligare högst ett år.

2.

Om en långfristig tillgång som Eltif-fonden har investerat i utfärdas av ett godkänt portföljföretag som inte längre

uppfyller kraven i artikel 11.1 b, kan den långsiktiga tillgången fortsätta att tas med vid beräkningen av den investerings­

begränsning som avses i artikel 13.1 under en period på högst tre år från och med den dag då det godkända portfölj­

företaget inte längre uppfyller kraven i artikel 11.1 b.

KAPITEL III

INLÖSEN AV, HANDEL MED OCH UTFÄRDANDE AV ANDELAR ELLER AKTIER I EN Eltif-FOND SAMT UTDELNING AV

INTÄKTER OCH KAPITAL

Artikel 18

Policy för inlösen och livslängd för Eltif-fonder

1.

Investerarna i Eltif-fonden ska inte ha möjlighet att begära inlösen av sina andelar eller aktier före utgången av

19.5.2015

L 123/112

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

2.

Genom undantag från punkt 1 får fondbestämmelserna eller bolagsordningen för Eltif-fonden innehålla en

möjlighet till inlösen innan utgången av Eltif-fondens livstid under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Inlösen beviljas inte före det datum som anges i artikel 17.1 a.

b) Eltif-förvaltaren ska vid tiden för auktorisationen och under Eltif-fondens livslängd kunna visa för behöriga

myndigheter att det finns ett lämpligt likviditetsförvaltningssystem och effektiva förfaranden för att övervaka Eltif-

fondens likviditetsrisk, i enlighet med Eltif-fondens långsiktiga investeringsstrategi och den föreslagna policyn för

inlösen.

c) Eltif-förvaltaren anger en fastställd policy för inlösen där det klart och tydligt framgår under vilka perioder

investerarna får begära inlösen.

d) Eltif-fondens policy för inlösen säkerställer att det totala inlösenbeloppet under en viss period begränsas till en viss

procentandel av Eltif-fondens tillgångar som avses i artikel 9.1 b. Denna procentandel ska vara anpassad till den

likviditetsförvaltning och investeringsstrategi som Eltif-förvaltaren har redovisat.

e) Eltif-fondens policy för inlösen säkerställer att investerare behandlas rättvist och att inlösen beviljas proportionellt om

det totalt begärda inlösenbeloppet inom en viss period överstiger procentandelen som avses i led d i denna punkt.

3.

Eltif-fondens livslängd ska vara förenlig med Eltif-fondens långsiktiga natur och vara tillräcklig för att täcka

livscykeln för var och en av Eltif-fondens enskilda tillgångar, mätt i förhållande till tillgångens likviditetsprofil och

ekonomiska livscykel, liksom med Eltif-fondens uppsatta investeringsmål.

4.

Investerare kan begära att få en Eltif-fond avvecklad om deras begäran om inlösen, som gjorts i enlighet med Eltif-

fondens policy för inlösen, inte har uppfyllts inom ett år från och med det datum då begäran om inlösen gjordes.

5.

Investerare ska alltid ges möjlighet att få återbetalning i pengar.

6.

Återbetalning in natura av tillgångar från en Eltif-fond ska bara vara möjlig om samtliga nedanstående villkor är

uppfyllda:

a) Om fondbestämmelserna eller bolagsordningen för Eltif-fonden ger möjlighet till det, förutsatt att alla investerare

behandlas rättvist.

b) Investeraren skriftligen begär återbetalning i form av en andel av Eltif-fondens tillgångar.

c) Det inte finns några särskilda regler som begränsar överföringen av de tillgångarna.

7.

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger under vilka förhållanden en Eltif-fonds

livslängd anses vara tillräckligt lång för att täcka livscykeln för var och en av de enskilda tillgångarna i Eltif-fonden, som

avses i punkt 3.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 9 september 2015.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 19

Andrahandsmarknad

19.5.2015

L 123/113

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

4.

Om det sker en betydande ändring av en tillgångs värde ska Eltif-förvaltaren redovisa detta för investerarna i sina

regelbundna rapporter.

Artikel 20

Nyemissioner av andelar eller aktier

1.

En Eltif-fond kan erbjuda nyemissioner av andelar eller aktier i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin

bolagsordning.

2.

En Eltif-fond får inte emittera nya andelar eller aktier till ett pris som understiger värdet på dess fondandelsvärde

utan att först ha erbjudit dessa andelar eller aktier till det priset till befintliga investerare i Eltif-fonden.

Artikel 21

Avyttring av Eltif-tillgångar

1.

En Eltif-fond ska anta en tidsplan för en ordnad avyttring av sina tillgångar i syfte att lösa in investerares andelar

eller aktier efter utgången av Eltif-fondens livslängd och ska underrätta Eltif-fondens behöriga myndighet om detta senast

ett år före datumet för utgången av Eltif-fondens livslängd.

2.

Den tidsplan som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) En bedömning av marknaden för presumtiva köpare.

b) En bedömning och jämförelse av potentiella försäljningspriser.

c) En värdering av de tillgångar som ska avyttras.

d) En tidsram för tidsplanen för avyttring.

3.

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de kriterier som ska användas för

bedömningarna i punkt 2 a och värderingen i punkt 2 c.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 9 september 2015.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 22

Utdelning av intäkter och kapital

1.

En Eltif-fond får regelbundet till investerare dela ut de intäkter som genereras från de tillgångar som ingår i

portföljen. De intäkterna ska omfatta

a) intäkter som tillgångarna regelbundet genererar,

b) den värdestegring som realiseras efter avyttringen av en tillgång.

2.

Intäkterna får inte delas ut i den omfattning de behövs för Eltif-fondens framtida åtaganden.

3.

En Eltif-fond får minska sitt kapital proportionellt vid en avyttring av en tillgång före utgången av Eltif-fondens

livslängd, förutsatt att Eltif-förvaltaren anser att en sådan avyttring ligger i investerarnas intresse.

4.

Eltif-fonden ska i sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning ange den utdelningspolicy Eltif-fonden kommer att

tillämpa under sin livslängd.

KAPITEL IV

19.5.2015

L 123/114

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

2.

Prospektet ska innehålla all den information som krävs för att göra det möjligt för investerare att göra en

välgrundad bedömning av den föreslagna investeringen och särskilt den därmed förenade risken.

3.

Prospektet ska åtminstone innehålla följande:

a) En redogörelse om hur Eltif-fondens investeringsmål och strategi för att uppnå dessa mål karaktäriserar fonden som

långsiktig.

b) Information som ska lämnas av företag för kollektiva investeringar av sluten typ enligt direktiv 2003/71/EG och

förordning (EG) nr 809/2004.

c) Information som ska redovisas till investerare enligt artikel 23 i direktiv 2011/61/EU, om det inte redan omfattas av

led b i denna punkt.

d) En tydlig hänvisning till de kategorier av tillgångar i vilka Eltif-fonden får investera.

e) En tydlig angivelse av de jurisdiktioner i vilka Eltif-fonden får investera.

f) All annan information som de behöriga myndigheterna anser vara relevant vid tillämpningen av punkt 2.

4.

Prospektet och allt annat marknadsföringsmaterial ska på ett tydligt sätt informera investerarna om Eltif-fondens

illikvida natur.

Prospektet och allt annat marknadsföringsmaterial ska tydligt

a) informera investerarna om att Eltif-fondens investeringar är av långsiktig karaktär,

b) informera investerarna om utgången av Eltif-fondens livslängd liksom möjligheten att förlänga Eltif-fondens livslängd

om en sådan finns föreskriven, och i så fall villkoren för detta,

c) ange om Eltif-fonden är avsedd att marknadsföras till icke-professionella investerare,

d) förklara investerarnas rättigheter att lösa in sina investeringar i enlighet med artikel 18 och bestämmelserna eller

bolagsordningen för Eltif-fonden,

e) ange hur ofta och när eventuella utdelningar görs till investerare under Eltif-fondens livslängd,

f) ge råd till investerare om att bara en liten andel av deras samlade investeringsportfölj bör investeras i en Eltif-fond,

g) beskriva Eltif-fondens risksäkringspolicy, inbegripet en framträdande angivelse av att finansiella derivatinstrument

endast får användas för att säkra inneboende risker i Eltif-fondens andra investeringar och en angivelse av de möjliga

effekter en användning av finansiella derivatinstrument skulle kunna få på Eltif-fondens riskprofil,

h) informera investerare om de risker som är förknippade med att investera i reala tillgångar, inbegripet infrastruktur,

i) regelbundet informera investerarna, minst en gång per år, om de jurisdiktioner i vilka Eltif-fonden har investerat.

5.

Utöver den information som krävs enligt artikel 22 i direktiv 2011/61/EU ska Eltif-fondens årsrapport innehålla

följande:

a) En kassaflödesrapport.

b) Information om alla innehav av instrument som involverar unionens budgetmedel.

c) Information om värdet på de enskilda godkända portföljföretagen och värdet av andra tillgångar i vilka Eltif-fonden

har investerat, inbegripet värdet av använda finansiella derivatinstrument.

d) Information om de jurisdiktioner där Eltif-fondens tillgångar är belägna.

6.

På begäran av en icke-professionell investerare ska Eltif-förvaltaren också tillhandahålla ytterligare information om

de kvantitativa gränser som gäller för Eltif-fondens riskhantering, de metoder som har valts för denna och den senaste

utvecklingen av riskerna med och avkastningen från de viktigaste tillgångskategorierna.

19.5.2015

L 123/115

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

2.

Fondbestämmelserna eller bolagsordningen för en Eltif-fond ska utgöra en integrerad del av prospektet och ska

bifogas detta.

De dokument som avses i första stycket behöver dock inte bifogas prospektet när investeraren informerats om att han

eller hon på begäran kommer att tillställas de dokumenten eller få upplysning om var han eller hon kan ta del av dem i

varje medlemsstat där andelarna eller aktierna marknadsförs.

3.

Prospektet ska specificera på vilket sätt årsrapporten ska tillhandahållas investerarna. Det ska föreskrivas att en

papperskopia av årsrapporten på begäran ska levereras kostnadsfritt till icke-professionella investerare.

4.

Investerarna ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas prospektet samt den senaste publicerade årsrapporten.

Prospektet får tillhandahållas på ett varaktigt medium eller via en webbplats. Icke-professionella investerare ska på

begäran få en papperskopia kostnadsfritt.

5.

All väsentlig information i prospektet ska hållas aktuell.

Artikel 25

Redovisning av kostnader

1.

Prospektet ska tydligt informera investerare om storleken på de olika kostnader som direkt eller indirekt belastar

investeraren. De olika kostnaderna ska grupperas enligt följande rubriker:

a) Startkostnader för Eltif-fonden.

b) Kostnader för förvärv av tillgångar.

c) Förvaltning och prestationsbaserade avgifter.

d) Distributionskostnader.

e) Övriga kostnader, inklusive administrativa kostnader, tillsynskostnader, förvaringskostnader, depåavgifter, kostnader

för professionella tjänster och revisionskostnader.

2.

Prospektet ska ange kostnadernas samlade andel i förhållande till Eltif-fondens kapital.

3.

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de gemensamma definitionerna,

beräkningsmetoderna och presentationsformen för de kostnader som avses i punkt 1 och den samlade andel som avses i

punkt 2.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska Esma ta hänsyn till de tillsynsstandarder som

avses i artikel 8.5 a och c i förordning (EU) nr 1286/2014.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 9 september 2015.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

KAPITEL V

MARKNADSFÖRING AV ANDELAR ELLER AKTIER I Eltif-FONDER

Artikel 26

Tillgängliga faciliteter för investerare

1.

Förvaltaren av en Eltif-fond vars andelar eller aktier är avsedda att marknadsföras till icke-professionella investerare

ska i varje medlemsstat där förvaltaren avser att marknadsföra sådana andelar eller aktier, införa faciliteter tillgängliga för

att teckna, göra utbetalningar till innehavare av andelar eller aktier, verkställa återköp eller inlösen av andelar eller aktier

19.5.2015

L 123/116

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Artikel 27

Intern bedömningsprocess för Eltif-fonder som marknadsförs till icke-professionella investerare

1.

Förvaltaren av en Eltif-fond vars andelar eller aktier är avsedda att marknadsföras till icke-professionella investerare

ska inrätta och tillämpa en särskild intern process för bedömning av den Eltif-fonden innan den marknadsförs eller

distribueras till icke-professionella investerare.

2.

Som ett led i den interna process som avses i punkt 1 ska Eltif-förvaltaren bedöma huruvida Eltif-fonden är

lämplig att marknadsföras till icke-professionella investerare, med beaktande av åtminstone:

a) Eltif-fondens livslängd, och

b) Eltif-fondens avsedda investeringsstrategi.

3.

Eltif-förvaltaren ska tillhandahålla distributörer all lämplig information om Eltif-fonden som marknadsförs till

icke-professionella investerare, inbegripet all information om dess livslängd och investeringsstrategi samt om den interna

bedömningsprocessen och de jurisdiktioner i vilka Eltif-fonden tillåts investera.

Artikel 28

Särskilda krav för distributionen av Eltif-fonder till icke-professionella investerare

1.

När andelar eller aktier i en Eltif-fond erbjuds eller säljs direkt till en icke-professionell investerare ska

Eltif-förvaltaren inhämta information om följande:

a) Den icke-professionella investerarens kunskaper och erfarenheter på det investeringsområde som är relevant för

Eltif-fonden.

b) Den icke-professionella investerarens finansiella situation inbegripet den investerarens förmåga att bära förluster.

c) Den icke-professionella investerarens investeringsmål, inbegripet den investerarens tidshorisont.

På grundval av informationen som erhållits i enlighet med första stycket ska Eltif-förvaltaren rekommendera Eltif-fonden

endast om den är lämplig för den särskilda icke-professionella investeraren.

2.

När en Eltif-fond som erbjuds eller säljs till icke-professionella investerare har en livslängd som överstiger tio år ska

Eltif-förvaltaren eller distributören utfärda en tydlig varning i skriftlig form att Eltif-produkten kanske inte är lämplig för

icke-professionella investerare som inte kan upprätthålla ett sådant långsiktigt åtagande av illikvid natur.

Artikel 29

Särskilda bestämmelser avseende förvaringsinstitutet för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella

investerare

1.

Genom undantag från artikel 21.3 i direktiv 2011/61/EU ska förvaringsinstitutet för en Eltif-fond som

marknadsförs till icke-professionella investerare vara en enhet av det slag som avses i artikel 23.2 i direktiv 2009/65/EG.

2.

Genom undantag från artikel 21.13 andra stycket och artikel 21.14 i direktiv 2011/61/EU ska förvaringsinstitutet

för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare inte kunna friskriva sig från sitt ansvar vid fall av

förlust av finansiella instrument som förvaras av en tredje part.

3.

Ansvaret hos det förvaringsinstitut som avses i artikel 21.12 i direktiv 2011/61/EU får inte undantas eller

begränsas genom avtal när Eltif-fonden marknadsförs till icke-professionella investerare.

4.

Alla avtal som står i strid med punkt 3 ska vara ogiltiga.

19.5.2015

L 123/117

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

c) återanvändningen gagnar Eltif-fonden och andelsägarnas eller aktieägarnas intressen, och

d) transaktionen omfattas av en likvid säkerhet av hög kvalitet som mottagits av Eltif-fonden inom ramen för ett avtal

om äganderättsöverföring.

Säkerhetens marknadsvärde som avses i led d i andra stycket ska alltid minst uppgå till marknadsvärdet för de

återanvända tillgångarna plus en premie.

Artikel 30

Ytterligare krav vad gäller marknadsföring av Eltif-fonder till icke-professionella investerare

1.

Andelar eller aktier i en Eltif-fond får marknadsföras till icke-professionella investerare, förutsatt att

icke-professionella investerare ges lämpliga investeringsråd av Eltif-förvaltaren eller distributören.

2.

En Eltif-förvaltare får erbjuda eller sälja andelar eller aktier i en Eltif-fond direkt till icke-professionella investerare

endast om den förvaltaren är auktoriserad att erbjuda de tjänster som avses i artikel 6.4 a och b i i direktiv 2011/61/EU

och endast efter det att den förvaltaren genomfört det lämplighetstest som avses i artikel 28.1 i denna förordning.

3.

När en presumtiv icke-professionell investerares portfölj med finansiella instrument inte överstiger 500 000 EUR,

ska Eltif-förvaltaren eller en distributör, efter att ha genomfört det lämplighetstest som avses i artikel 28.1 och efter att

ha lämnat lämplig investeringsrådgivning, säkerställa på grundval av den information som lämnats av den presumtiva

icke-professionella investeraren att den presumtiva icke-professionella investeraren totalt inte investerar mer än 10 % av

sin portfölj i Eltif-fonder och att det ursprungliga belopp som investeras i en eller flera Eltif-fonder är 10 000 EUR.

Den presumtiva icke-professionella investeraren ska ansvara för att förse Eltif-förvaltaren eller distributören med korrekt

information om den presumtiva icke-professionella investerarens portfölj med finansiella instrument och investeringar i

Eltif-fonder som avses i första stycket.

Vid tillämpningen av denna punkt ska en portfölj med finansiella instrument anses inkludera penningmedel och

finansiella instrument men ska exkludera alla finansiella instrument som lämnats som säkerhet.

4.

Regler eller bolagsordning för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare ska ange att alla

investerare behandlas lika och ingen förmånsbehandling eller särskilda ekonomiska förmåner beviljas enskilda investerare

eller grupper av investerare.

5.

Den rättsliga formen för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare ska inte leda till

ytterligare ansvar för den icke-professionella investeraren eller kräva ytterligare åtaganden från en sådan investerare än

det ursprungliga kapitalåtagandet.

6.

Icke-professionella investerare ska under teckningsperioden och minst två veckor efter dagen för deras teckning av

andelar eller aktier i Eltif-fonden, kunna annullera sin teckning och få pengarna tillbaka utan påföljd.

7.

Eltif-förvaltaren för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare ska utarbeta lämpliga

förfaranden och arrangemang för hantering av klagomål från icke-professionella investerare, vilka gör det möjligt för

icke-professionella investerare att inlämna klagomål på ett av sin medlemsstats officiella språk.

Artikel 31

Marknadsföring av andelar eller aktier i Eltif-fonder

19.5.2015

L 123/118

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

4.

Förutom den dokumentation och information som krävs enligt artiklarna 31 och 32 i direktiv 2011/61/EU ska

förvaltare av Eltif-fonder till behöriga myndigheter lämna följande uppgifter:

a) Prospektet för Eltif-fonden.

b) Dokument med basfakta för investerare för Eltif-fonden i de fall den marknadsförs till icke-professionella investerare.

c) Information om de faciliteter som avses i artikel 26.

5.

De behöriga myndigheternas behörigheter och befogenheter enligt artiklarna 31 och 32 i direktiv 2011/61/EU ska

tolkas så att de också avser marknadsföring av Eltif-fonder till icke-professionella investerare och täcker de ytterligare

krav som fastställs i denna förordning.

6.

Utöver sina befogenheter som fastställs i artikel 31.3 första stycket i direktiv 2011/61/EU ska den behöriga

myndigheten i Eltif-förvaltarens hemmedlemsstat också hindra marknadsföring av en Eltif-fond om Eltif-förvaltaren inte

kommer att följa eller inte följer denna förordning.

7.

Utöver sina befogenheter som fastställs i artikel 32.3 första stycket i direktiv 2011/61/EU ska den behöriga

myndigheten i Eltif-förvaltarens hemmedlemsstat också vägra överföring av en fullständig anmälan till de behöriga

myndigheterna i den medlemsstat där Eltif-fonden är avsedd att marknadsföras, om Eltif-förvaltaren inte följer denna

förordning.

KAPITEL VI

TILLSYN

Artikel 32

De behöriga myndigheternas tillsyn

1.

De behöriga myndigheterna ska fortlöpande utöva tillsyn av efterlevnaden av denna förordning.

2.

Eltif-fondens behöriga myndighet ska ansvara för övervakning av efterlevnaden av de regler som fastställs i

kapitlen II, III och IV.

3.

Eltif-fondens behöriga myndighet ska ansvara för övervakningen av efterlevnaden av de skyldigheter som anges i

fondbestämmelserna eller bolagsordningen för Eltif-fonden samt de skyldigheter som anges i prospektet, och som ska

följa denna förordning.

4.

Eltif-förvaltarens behöriga myndighet ska vara ansvarig för att övervaka att Eltif-förvaltarens arrangemang och

organisation är tillfredställande så att Eltif-förvaltaren kan fullgöra de skyldigheter och bestämmelser som avser bildandet

och funktionen av alla Eltif-fonder som den förvaltar.

Eltif-förvaltarens behöriga myndighet ska ansvara för tillsynen över Eltif-förvaltarens efterlevnad av denna förordning.

5.

De behöriga myndigheterna ska övervaka företag för kollektiva investeringar som är etablerade i eller marknadsförs

på deras territorier i syfte att kontrollera att de inte använder beteckningen Eltif-fond eller låter påskina att de är en

Eltif-fond, såvida de inte auktoriserats enligt, och följer, denna förordning.

Artikel 33

De behöriga myndigheternas befogenheter

19.5.2015

L 123/119

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Artikel 34

Esmas befogenheter och behörighet

1.

Esma ska ha de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som tilldelats myndigheten genom denna

förordning.

2.

Esmas befogenheter i enlighet med direktiv 2011/61/EU ska även utövas när det gäller den här förordningen och i

överensstämmelse med förordning (EG) nr 45/2001.

3.

Vid tillämpning av förordning (EU) nr 1095/2010 ska den här förordningen anses som en ytterligare rättsligt

bindande unionsrättsakt som tilldelar Esma uppgifter i enlighet med artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 35

Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.

Eltif-fondens behöriga myndighet och Eltif-förvaltarens behöriga myndighet ska, om dessa inte är identiska,

samarbeta med varandra och utbyta information för att kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.

De behöriga myndigheterna ska samarbeta med varandra i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

3.

De behöriga myndigheterna och Esma ska samarbeta med varandra för att fullgöra sina respektive uppdrag enligt

denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

4.

De behöriga myndigheterna och Esma ska utbyta all information och dokumentation som krävs för ett de ska

kunna fullgöra de respektive uppgifter som de tilldelas i den här förordningen i enlighet med förordning (EU)

nr 1095/2010, särskilt för att konstatera och avhjälpa överträdelser av den här förordningen.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Kommissionens förfaranden för ansökningar

Kommissionen ska prioritera och rationalisera sina förfaranden för alla ansökningar om finansiering från EIB som görs

av Eltif-fonder. Kommissionen ska rationalisera förfarandena för att avge yttranden eller lämna bidrag som krävs för att

bevilja ansökningar om finansiering från EIB som kanaliseras genom Eltif-fonder.

Artikel 37

Översyn

1.

Senast den 9 juni 2019 ska kommissionen ha inlett en översyn av tillämpningen av denna förordning. Översynen

ska särskilt analysera följande:

a) Effekterna av artikel 18.

b) Hur tillämpningen av det lägsta gränsvärdet på 70 % av de godtagbara investeringstillgångarna som anges i

artikel 13.1 påverkar diversifieringen av tillgångar.

19.5.2015

L 123/120

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 1

Artikel 38

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 9 december 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 29 april 2015.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

Z. KALNIŅA-LUKAŠEVICA

Ordförande

19.5.2015

L 123/121

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 345/2013

av den 17 april 2013

om europeiska riskkapitalfonder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­

sätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­

nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (

1

),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­

téns yttrande (

2

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (

3

), och

av följande skäl:

Riskkapital erbjuder finansiering åt företag som i allmän­

het är mycket små, som befinner sig i sitt uppstartsskede

främja ekonomisk tillväxt och bidra till att skapa arbets­

tillfällen och anskaffa riskkapital, främja startande och

expansion av innovativa företag, öka dessas investeringar

i forskning och utveckling och främja entreprenörskap,

innovation och konkurrenskraft i linje med målen i Eu­

ropa 2020-strategin i kommissionens meddelande av den

3 mars 2010 med titeln: ”Europa 2020 En strategi för

smart och hållbar tillväxt för alla” (Europa 2020) och

inom ramen för medlemsstaternas långsiktiga utmaning­

ar, såsom de som beskrivs i rapporten från det europe­

iska systemet för strategisk och politisk analys (European

Strategy and Policy Analysis System) från mars 2012

med titeln ”Global Trends 2030 – citizens in an inter­

connected and polycentric world”.

(2)

Det är nödvändigt att genom enhetliga bestämmelser i

unionen fastställa ett gemensamt regelverk för använd­

ning av beteckningen EuVECA för godkända riskkapital­

fonder, särskilt avseende portföljsammansättningen hos

fonder som verkar under den beteckningen, deras tillåtna

investeringssyften, de investeringsverktyg de får använda

och de kategorier av investerare som tillåts investera i

dem. Utan ett sådant gemensamt regelverk finns det

risk för att medlemsstaterna vidtar sinsemellan olika åt­

gärder på nationell nivå, vilket skulle ha direkt negativ

inverkan på den inre marknaden och hindra den från att

fungera väl, eftersom riskkapitalfonder som vill bedriva

verksamhet i hela unionen skulle omfattas av olika regler

i olika medlemsstater. Dessutom skulle sinsemellan olika

kvalitetskrav på portföljsammansättning, investeringsmål

och tillåtna investerare kunna leda till olika nivåer av

investerarskydd och skapa oklarhet avseende investerings­

erbjudanden knutna till godkända riskkapitalfonder. Inve­

sterare bör också kunna jämföra investeringserbjudanden

från olika godkända riskkapitalfonder. Det är nödvändigt

att undanröja väsentliga hinder för godkända riskkapital

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/1

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

Det är nödvändigt att anta en förordning om enhetliga

bestämmelser för godkända riskkapitalfonder och om in­

förande av motsvarande skyldigheter för deras förvaltare i

alla medlemsstater, som vill anskaffa kapital i hela unio­

nen under beteckningen EuVECA. Dessa krav bör säker­

ställa förtroende hos investerare som vill investera i risk­

kapitalfonder.

Genom att kvalitetskraven på användningen av beteck­

ningen EuVECA definieras i en förordning, säkerställs att

dessa krav direkt blir tillämpliga på förvaltare av företag

för kollektiva investeringar som anskaffar kapital under

denna beteckning. Det säkerställer också enhetliga villkor

för användningen av beteckningen genom att man und­

viker sinsemellan olika nationella krav till följd av ge­

nomförandet av ett direktiv. Förvaltare av företag för

kollektiva investeringar som använder beteckningen bör

följa samma regler i hela unionen, vilket också kommer

att öka förtroendet hos investerare. Denna förordning

minskar lagstiftningens komplexitet och förvaltarnas

kostnader för att följa ofta sinsemellan olika nationella

bestämmelser som reglerar riskkapitalfonder, särskilt för

förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. Den

bidrar också till att eliminera snedvridning av konkurren­

sen.

Enligt kommissionens meddelande av den 7 december

2011 ”En åtgärdsplan för att förbättra små och medel­

stora företags tillgång till finansiering” skulle kommissio­

nen under år 2012 slutföra sin granskning av skattehind­

ren för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar i syfte

att lägga fram lösningar under 2013, med syftet att un­

danröja hindren, samtidigt som skatteundandragande el­

ler skatteflykt förhindras.

En godkänd riskkapitalfond bör kunna förvaltas externt

eller internt. När en godkänd riskkapitalfond förvaltas

internt är fonden även förvaltare och bör därför uppfylla

alla relevanta krav för förvaltare enligt denna förordning

och registreras i enlighet med denna förordning. En god­

känd riskkapitalfond som förvaltas internt bör emellertid

inte tillåtas vara extern förvaltare av andra företag för

kollektiva investeringar eller företag för kollektiva inve­

steringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag, UCITS).

För att klargöra förhållandet mellan denna förordning

och andra bestämmelser om fondföretag och deras för

inom unionen och registrerade hos den behöriga myn­

digheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med Europa­

parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den

8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfon­

der (

2

), under förutsättning att dessa förvaltare förvaltar

godkända riskkapitalfonders portföljer. Externa förvaltare

av godkända riskkapitalfonder som är registrerade i en­

lighet med denna förordning bör också tillåtas att för­

valta fondföretag förutsatt att auktorisation för detta har

erhållits enligt direktiv 2009/65/EG.

(8)

Dessutom är denna förordning endast tillämplig på för­

valtare av de företag för kollektiva investeringar vilkas

förvaltade tillgångar totalt inte överstiger det tröskelvärde

som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU. Beräk­

ningen av tröskelvärdet vid tillämpningen av denna för­

ordning är densamma som för det tröskelvärde som av­

ses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

(9)

Förvaltare av riskkapitalfonder som är registrerade i en­

lighet med denna förordning och vars förvaltade till­

gångar senare totalt överskrider det tröskelvärde som av­

ses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU, och som där­

med, i enlighet med artikel 6 i det direktivet, kommer att

omfattas av krav på auktorisation av de behöriga myn­

digheterna i sin hemmedlemsstat, bör emellertid fortsätt­

ningsvis kunna använda beteckningen EuVECA vid mark­

nadsföringen av godkända riskkapitalfonder i unionen,

under förutsättning att de uppfyller kraven i det direkti­

vet, och att de även i fortsättningen vid alla tidpunkter

uppfyller vissa krav för användningen av beteckningen

EuVECA, som anges i denna förordning, för godkända

riskkapitalfonder. Detta gäller både befintliga godkända

riskkapitalfonder och godkända riskkapitalfonder som

etablerats efter det att tröskelvärdet har överstigits.

(10)

Om förvaltare av företag för kollektiva investeringar inte

har för avsikt att använda beteckningen EuVECA, bör

denna förordning inte vara tillämplig. I sådana fall bör

befintliga nationella bestämmelser och unionens all­

männa bestämmelser fortsätta att tillämpas.

(11)

I denna förordning bör enhetliga regler fastställas för hur

godkända riskkapitalfonder ska vara beskaffade, särskilt

om vilka godkända portföljföretag som godkända risk­

kapitalfonder ska tillåtas investera i och om vilka inve

SV

L 115/2

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

I linje med syftet att noggrant avgränsa vilka företag för

kollektiva investeringar som ska omfattas av denna för­

ordning och för att säkerställa inriktningen på att till­

handahålla kapital till små företag i deras uppstartsskede,

bör godkända riskkapitalfonder anses vara fonder som

har för avsikt att investera minst 70 % av sitt summerade

inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser, i så­

dana företag. Godkända riskkapitalfonder bör inte tillåtas

investera mer än 30 % av sitt summerade inbetalda ka­

pital och ej inbetalda kapitalutfästelser i andra tillgångar

än godkända investeringar. Detta innebär att tröskelvär­

det på 30 % alltid bör vara maxgränsen för icke-god­

kända investeringar, medan tröskelvärdet på 70 % bör

reserveras för godkända investeringar under den god­

kända riskkapitalfondens livstid. Dessa tröskelvärden

bör beräknas utifrån investeringsbara belopp efter avdrag

för alla relevanta kostnader och innehav av kontanter och

likvida tillgångar. I denna förordning bör de uppgifter

som krävs för beräkningen av tröskelvärdena fastställas.

Syftet med denna förordning är att främja tillväxt och

innovation i små och medelstora företag i unionen. In­

vesteringar i godkända portföljföretag som är etablerade i

tredjeländer kan föra med sig mer kapital till godkända

riskkapitalfonder och på så sätt gynna små och medel­

stora företag i unionen. Denna förordning bör dock un­

der inga omständigheter gynna investeringar i portföljfö­

retag etablerade i tredjeländer som kännetecknas av brist

på lämpliga samarbetsarrangemang mellan de behöriga

myndigheterna i hemmedlemsstaten för förvaltaren av

den godkända riskkapitalfonden och varje annan med­

lemsstat där fondandelarna eller aktierna i den godkända

riskkapitalfonden är avsedda att marknadsföras eller av

brist på effektivt informationsutbyte i skatteärenden.

En godkänd riskkapitalfond bör, som ett första steg, vara

(15)

Förvaltare av godkända riskkapitalfonder bör ha möjlig­

het att attrahera ytterligare kapitalutfästelser under fon­

dens livstid. Sådana ytterligare kapitalutfästelser under

fondens livstid bör beaktas när man överväger nästa in­

vestering i andra tillgångar än godkända tillgångar. Ytter­

ligare kapitalutfästelser bör tillåtas i enlighet med kriterier

och villkor som anges i den godkända riskkapitalfondens

fondbestämmelser eller bolagsordning.

(16)

Godkända investeringar bör ha formen av egetkapital-

eller hybridkapitalinstrument. Hybridkapitalinstrument

omfattar en typ av finansieringsinstrument som är en

kombination av eget kapital och lån, där instrumentets

avkastning är kopplad till det godkända portföljföretagets

vinst eller förlust och där återbetalningen av instrumentet

i händelse av obestånd inte är helt garanterad. Till dessa

instrument hör en rad finansieringsinstrument som ex­

empelvis efterställda lån, passivt delägande, vinstandels­

lån, vinstandelsbevis, konvertibler och obligationer med

optionsrätt. Som ett möjligt komplement till, men inte

som ersättning för, egetkapital- eller hybridkapitalinstru­

ment, bör lån med eller utan säkerhet, såsom överbryg­

gande finansiering, som den godkända riskkapitalfonden

beviljar ett godkänt portföljföretag, i vilket den godkända

riskkapitalfonden redan innehar godkända investeringar,

tillåtas, under förutsättning att högst 30 % av den god­

kända riskkapitalfondens summerade inbetalda kapital

och ej inbetalda kapitalutfästelser används för sådana

lån. Dessutom bör en godkänd riskkapitalfond, för att

spegla gällande affärspraxis på riskkapitalmarknaden, till­

låtas att köpa befintliga aktier i ett godkänt portföljföre­

tag från detta företags befintliga aktieägare. För att säker­

ställa så vida möjligheter som möjligt för kapitalanskaff­

ning bör även investeringar i andra godkända riskkapi­

talfonder tillåtas. För att förhindra utspädning av investe­

ringarna i godkända portföljföretag bör godkända risk­

kapitalfonder endast tillåtas att investera i andra god­

kända riskkapitalfonder under förutsättning att dessa

godkända riskkapitalfonder inte själva har investerat

mer än 10 % av sitt summerade inbetalda kapital och

ej inbetalda kapitalutfästelser i andra godkända riskkapi­

talfonder.

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/3

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

I linje med Europa 2020 syftar denna förordning till att

främja riskkapitalinvesteringar i innovativa små och me­

delstora företag som är förankrade i den reala ekonomin.

Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag, fi­

nansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad

verksamhet bör därför inte omfattas av definitionen av

godkända portföljföretag enligt denna förordning.

För att införa en väsentlig säkerhetsmekanism för att

skilja mellan godkända riskkapitalfonder enligt denna för­

ordning och den bredare kategori av alternativa investe­

ringsfonder som handlar med emitterade värdepapper på

andrahandsmarknader, är det nödvändigt att fastställa

regler så att godkända riskkapitalfonder främst investerar

i direkt emitterade instrument.

För att ge förvaltare av godkända riskkapitalfonder viss

flexibilitet vid förvaltningen av deras godkända riskkapi­

talfonders investeringar och likviditetshantering, bör han­

del med exempelvis aktier eller andelar i icke-godkända

portföljföretag eller förvärv av icke-godkända investe­

ringar tillåtas upp till ett tröskelvärde på 30 % av sum­

merat inbetalt kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser.

För att säkerställa att beteckningen EuVECA är tillförlitlig

och lätt igenkännbar för investerare i hela unionen, bör

endast förvaltare av godkända riskkapitalfonder som upp­

fyller de enhetliga kvalitetskriterier som fastställs i denna

förordning tillåtas använda beteckningen EuVECA vid

marknadsföring av godkända riskkapitalfonder i unionen.

finnas enhetliga regler om portföljsammansättning och

fondernas tillåtna investeringmetoder.

(23)

För att säkerställa att riskkapitalfonder inte bidrar till

systemrisker och att deras investeringar inriktas på att

stödja godkända portföljföretag, bör belåning av fonden

inte tillåtas. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder bör

endast tillåtas att låna för den godkända riskkapitalfon­

dens räkning, utfärdande av skuldförbindelser eller stäl­

lande av säkerhet, under förutsättning att dessa lån,

skuldförbindelser eller säkerheter täcks av ej inbetalda

kapitalutfästelser och således inte ökar fondens riskexpo­

nering utöver nivån för dess kapitalutfästelser. Förskott

från investerare i godkända riskkapitalfonder, som till

fullo täcks av kapitalutfästelser från dessa investerare,

ökar inte den godkända riskkapitalfondens exponering

och bör därför tillåtas. Kortfristiga lån bör också tillåtas,

under förutsättning att summan av dessa lån inte över­

skrider ej inbetalda kapitalutfästelser, för att fonden ska

kunna täcka extraordinära likviditetsbehov som kan upp­

stå under tiden från ett avrop av utfäst kapital från in­

vesterare till dess att kapitalet faktiskt betalas in.

(24)

Vissa särskilda skyddsmekanismer bör fastställas för att

säkerställa att godkända riskkapitalfonder endast mark­

nadsförs till investerare som har den erfarenhet, det prak­

tiska kunnande och den sakkunskap som fordras för att

fatta egna investeringsbeslut och göra en korrekt bedöm­

ning av riskerna hos dessa fonder och för att bevara

investerarnas förtroende för och tillit till godkända risk­

kapitalfonder. Därför bör godkända riskkapitalfonder

bara marknadsföras till investerare som är professionella

kunder eller kan behandlas som sådana enligt Europapar­

lamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april

2004 om marknader för finansiella instrument ( 1 ). För att

få en tillräckligt bred investerarbas för investeringar i

godkända riskkapitalfonder är det också önskvärt att

vissa andra investerare får tillgång till godkända riskkapi­

talfonder, däribland förmögna privatpersoner. För dessa

andra investerare bör dock särskilda skyddsmekanismer

fastställas, för att se till att godkända riskkapitalfonder

bara marknadsförs till investerare med en lämplig profil

för sådana investeringar. Dessa skyddsmekanismer uteslu

SV

L 115/4

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

För att säkerställa att endast förvaltare av godkända risk­

kapitalfonder som uppfyller enhetliga kvalitetskriterier av­

seende deras agerande på marknaden använder beteck­

ningen EuVECA, bör det finnas uppföranderegler och

regler om förhållandet mellan dessa förvaltare och deras

investerare. Av samma skäl bör enhetliga villkor för hur

sådana förvaltare ska hantera intressekonflikter fastställas.

I dessa regler och villkor bör det även krävas att förval­

tare har erforderliga organisatoriska och administrativa

rutiner för att trygga korrekt hantering av intressekon­

flikter.

Om en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond avser att

delegera uppgifter till tredje part bör förvaltarens ansvar

gentemot riskkapitalfonden och dess investerare inte på­

verkas av en sådan delegering av uppgifter till en tredje

part. Vidare bör förvaltaren inte delegera uppgifter i så­

dan omfattning att denne i praktiken inte längre kan

anses fungera som förvaltare av en godkänd riskkapital­

fond utan i stället blivit ett brevlådeföretag. Förvaltaren

bör förbli ansvarig för att de delegerade uppgifterna ut­

förs korrekt och att denna förordning alltid efterlevs.

Delegeringen av uppgifter bör inte försvåra en effektiv

tillsyn av förvaltaren och i synnerhet inte hindra förval­

taren från att agera, eller fonden från att förvaltas, i

investerarnas bästa intresse.

För att säkerställa att beteckningen EuVECA har integritet

bör kvalitetskriterier för organisationen av förvaltaren av

en godkänd riskkapitalfond fastställas. Därför bör enhet­

liga, proportionella krav avseende behovet av att ha

lämpliga tekniska resurser och personalresurser fastställas.

För att säkerställa korrekt förvaltning av godkända risk­

kapitalfonder och förvaltarens förmåga att hantera poten­

tiella risker som uppstår i verksamheten bör enhetliga,

proportionella krav på förvaltarna av godkända riskkapi­

talfonder att inneha tillräckliga egna medel föreskrivas.

Dessa egna medel bör vara tillräckliga för att säkerställa

korrekt förvaltning av godkända riskkapitalfonder och

dess kontinuitet.

(30)

Enhetliga bestämmelser om årsredovisning bör fastställas

för att säkerställa att förvaltare av godkända riskkapital­

fonder som använder beteckningen EuVECA redovisar sin

verksamhet i tillräcklig utsträckning.

(31)

För att gentemot investerarna säkerställa att beteckningen

EuVECA har integritet, bör den bara användas av förval­

tare av godkända riskkapitalfonder som ger full insyn i

sin investeringspolitik och sina investeringsmål. Enhetliga

bestämmelser om informationskrav som en sådan förval­

tare ska uppfylla gentemot sina investerare bör därför

fastställas. Viktigast bland dessa är skyldigheten att lämna

information före avtal om den godkända riskkapitalfon­

dens investeringsstrategi och mål, om använda investe­

ringsinstrument, om kostnader och tillhörande avgifter

samt om risk- och avkastningsprofilen för den investe­

ring som föreslås i en godkänd fond. För att uppnå en

hög grad av transparens bör kraven också omfatta infor­

mation om hur ersättningar till förvaltarna beräknas.

(32)

För att säkerställa en effektiv tillsyn av de enhetliga kra­

ven i denna förordning, bör den behöriga myndigheten i

hemmedlemsstaten kontrollera att förvaltare av godkända

riskkapitalfonder följer de enhetliga krav som anges i

denna förordning. Därför bör de förvaltare som avser

marknadsföra sina godkända fonder under beteckningen

EuVECA underrätta den behöriga myndigheten i sin hem­

medlemsstat om den avsikten. Den behöriga myndighe­

ten bör registrera fondförvaltaren om alla nödvändiga

uppgifter har lämnats in och om det finns lämpliga ar­

rangemang för att uppfylla kraven i denna förordning.

Den registreringen bör gälla i hela unionen.

(33)

För att underlätta effektiv gränsöverskridande marknads­

föring av godkända riskkapitalfonder bör registreringen

av förvaltaren ske så snabbt som möjligt.

(34)

Även om det i denna förordning finns skyddsmekanis­

mer för att fastställa att medel används på ett korrekt

sätt, bör tillsynsmyndigheterna vara vaksamma när de

förvissar sig om att dessa skyddsmekanismer följs.

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/5

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

För en effektiv tillsyn av de krav som fastställs i denna

förordning, bör den även föreskriva ett förfarande för

gränsöverskridande anmälningar mellan de behöriga till­

synsmyndigheterna, som ska utlösas av registreringen av

en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond i dennes

hemmedlemsstat.

För att upprätthålla transparenta villkor för godkända

riskkapitalfonders marknadsföring i hela unionen, bör

Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepap­

pers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1095/2010 ( 1 ) ges i uppgift att upprätthålla en central

databas över förvaltare av godkända riskkapitalfonder

och de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar

som registrerats i enlighet med denna förordning.

Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har

tydliga och påvisbara skäl att tro att förvaltaren av en

godkänd riskkapitalfond handlar i strid med denna för­

ordning inom dess territorium, bör den snarast informera

den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om det­

ta, vilken bör vidta lämpliga åtgärder.

Om en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond fortsät­

ter att handla på ett sätt som tydligt bryter mot denna

förordning, trots de åtgärder som den behöriga myndig­

heten i hemmedlemsstaten har vidtagit, eller om den

behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inte vidtar

åtgärder inom rimlig tid, bör den behöriga myndigheten

i värdmedlemsstaten, efter att ha informerat den behöriga

myndigheten i hemmedlemsstaten, ha möjlighet att vidta

alla lämpliga åtgärder för att skydda investerarna, inklu­

sive att eventuellt hindra den berörda förvaltaren från att

fortsätta med eventuell marknadsföring av sina riskkapi­

talfonder i värdmedlemsstaten.

För att säkerställa effektiv övervakning av de enhetliga

kriterier som fastställs i denna förordning, innehåller

denna förordning en förteckning över tillsynsbefogenhe­

ter som behöriga myndigheter måste ha till sitt förfogan­

de.

ning, nämligen bestämmelserna om portföljsammansätt­

ning, skyddsåtgärder avseende tillåtna investerares identi­

tet och om att användningen av beteckningen EuVECA

förbehålls förvaltare av godkända riskkapitalfonder som

är registrerade i enlighet med denna förordning. En över­

trädelse av dessa huvudbestämmelser bör i tillämpliga fall

medföra förbud mot att använda beteckningen och av­

registrering av den berörda förvaltaren.

(42)

Tillsynsinformation bör utbytas mellan de behöriga myn­

digheterna i hem- och värdmedlemsstaterna och Esma.

(43)

Effektivt samarbete på tillsynsområdet mellan organ som

ska övervaka efterlevnaden av de enhetliga kriterierna i

denna förordning förutsätter att en hög grad av tystnads­

plikt bör tillämpas för alla berörda nationella myndighe­

ter och för Esma.

(44)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i

EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen i syfte att

specificera denna förordnings krav samt olika kategorier

av sådana intressekonflikter som förvaltare av godkända

riskkapitalfonder måste undvika samt vilka åtgärder som

bör vidtas i detta avseende. Det är av särskild vikt att

kommissionen genomför lämpliga samråd under sina för­

beredelser, inklusive på expertnivå. När kommissionen

förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till

att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europa­

parlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som

möjligt och på lämpligt sätt.

(45)

Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa

en konsekvent harmonisering och hög tillsynsnivå i hela

unionen. Då Esma har mycket specialiserad sakkunskap,

skulle det vara ändamålsenligt och lämpligt att ge organet

i uppdrag att för kommissionen ta fram förslag till tek­

niska standarder för genomförande som inte inbegriper

politiska val.

SV

L 115/6

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

Inom fyra år från den dag då denna förordning börjar

tillämpas bör kommissionen genomföra en översyn av

denna förordning för att bedöma riskkapitalmarknadens

utveckling. Översynen bör innehålla en allmän gransk­

ning av hur denna förordnings bestämmelser har fung­

erat och vilka erfarenheter som gjorts vid tillämpningen

av dem. På grundval av översynen bör kommissionen

lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet,

i förekommande fall åtföljd av lagstiftningsförslag.

Dessutom bör kommissionen inom fyra år efter den dag

då denna förordning börjar tillämpas inleda en översyn

av samspelet mellan denna förordning och andra bestäm­

melser om företag för kollektiva investeringar och deras

förvaltare, särskilt bestämmelserna i direktiv 2011/61/EU.

Denna översyn bör särskilt ta upp denna förordnings

räckvidd, och utvärdera huruvida det är nödvändigt att

utvidga räckvidden så att större förvaltare av alternativa

investeringsfonder kan utnyttja beteckningen EuVECA. På

grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en

rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekom­

mande fall åtföljd av lagstiftningsförslag.

Inom ramen för den översynen bör kommissionen utvär­

dera eventuella hinder som kan ha påverkat investerares

intresse för fonderna negativt, inklusive hur institutionella

investerare påverkas av andra regleringar av tillsynskarak­

tär som kan gälla för dem. Dessutom bör kommissionen

samla in uppgifter för att utvärdera beteckningen EuVECA:s

bidrag till andra unionsprogram, t.ex. Horisont 2020, som

också syftar till att stödja innovation inom unionen.

Mot bakgrund av kommissionens meddelande av den

6 oktober 2010 ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-stra­

tegin – Innovationsunionen” och kommissionens medde­

lande av den 7 december 2011 om en åtgärdsplan för att

förbättra små och medelstora företags tillgång till finan­

siering är det viktigt att säkerställa effektiviteten i offent­

liga program som bedrivs i unionen för att stödja risk­

kapitalmarknaden samt samordningen och den ömsesi­

diga samstämmigheten mellan unionens olika politik­

områden som syftar till att främja innovation, däribland

konkurrens- och forskningspolitik. En viktig tyngdpunkt

för unionens politik för innovation och tillväxt är grön

teknik, med hänsyn till unionens mål att vara en global

ledare när det gäller smart och hållbar tillväxt och energi

och resurseffektivitet, även när det gäller finansiering för

små och medelstora företag. Vid en översyn av denna

förordning bör kommissionen bedöma dess inverkan på

(52)

Europeiska investeringsfonden (EIF) investerar bland an­

nat i riskkapitalfonder i unionen. Åtgärderna i denna

förordning som ska göra det lättare att identifiera risk­

kapitalfonder som uppvisar fastställda gemensamma sär­

drag, bör göra det lättare för EIF att identifiera riskkapi­

talfonder enligt denna förordning som möjliga investe­

ringsmål. EIF bör därför uppmuntras att investera i god­

kända riskkapitalfonder.

(53)

I denna förordning respekteras de grundläggande rättig­

heter och iakttas de principer som erkänns särskilt i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig­

heterna, inklusive rätten till respekt för privat- och famil­

jeliv (artikel 7) samt näringsfrihet (artikel 16).

(54)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den

24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med

avseende på behandling av personuppgifter och om det

fria flödet av sådana uppgifter (

1

) reglerar behandlingen

av personuppgifter som utförs i medlemsstaterna inom

ramen för denna förordning och under tillsyn av med­

lemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga

oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Eu­

ropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001

av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då

gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen be­

handlar personuppgifter och om den fria rörligheten

för sådana uppgifter (

2

) reglerar behandlingen av person­

uppgifter som utförs av Esma, inom ramen för den här

förordningen och under överinseende av den europeiska

datatillsynsmannen.

(55)

Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av reg­

lerna för statligt stöd på godkända riskkapitalfonder.

(56)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att sä­

kerställa enhetliga krav på marknadsföring av godkända

riskkapitalfonder och att inrätta ett enkelt registrerings­

system för förvaltare av godkända riskkapitalfonder och

därmed underlätta marknadsföringen av godkända risk­

kapitalfonder i hela unionen, samtidigt som full hänsyn

tas till nödvändigheten av att säkerhet och tillförlitlighet i

samband med användningen av beteckningen EuVECA

vägs mot en effektivt fungerande riskkapitalmarknad

samt kostnaderna för dess olika intressenter, inte i till­

räcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och

de därför, på grund av deras omfattning och verkningar,

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/7

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I denna förordning fastställs enhetliga krav och villkor för för­

valtare av företag för kollektiva investeringar som vill använda

beteckningen EuVECA i samband med marknadsföring av god­

kända riskkapitalfonder i unionen, och därmed bidra till en väl

fungerande inre marknad.

I förordningen fastställs även enhetliga regler för marknads­

föring av godkända riskkapitalfonder till tillåtna investerare

inom unionen, för sammansättningen av godkända riskkapital­

fonders portföljer, för tillåtna investeringsinstrument och inve­

steringsmetoder som ska användas av godkända riskkapitalfon­

der, samt för organisation, uppförande och transparens hos

förvaltare som marknadsför godkända riskkapitalfonder inom

unionen.

Artikel 2

1. Denna förordning ska tillämpas på förvaltare av företag

för kollektiva investeringar enligt definitionen i artikel 3 a som

uppfyller följande villkor:

a) Deras totala förvaltade tillgångar överskrider inte det trös­

kelvärde som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

b) De är etablerade i unionen.

c) De är föremål för registrering hos de behöriga myndighe­

terna i sin hemmedlemsstat i enlighet med artikel 3.3 a i

direktiv 2011/61/EU.

d) De förvaltar portföljer av godkända riskkapitalfonder.

i samband med marknadsföring av godkända riskkapitalfonder i

unionen, under förutsättning att de vid alla tidpunkter med

avseende på de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar

a) uppfyller kraven i direktiv 2011/61/EU, och

b) fortsätter att uppfylla artiklarna 3 och 5 och artikel 13.1 c

och 13.1 i i denna förordning.

3. När förvaltare av godkända riskkapitalfonder är externa

förvaltare och är registrerade i enlighet med artikel 14, får de

också förvalta företag för kollektiva investeringar i överlåtbara

värdepapper (fondföretag) om de är auktoriserade enligt direktiv

2009/65/EG.

Artikel 3

I denna förordning avses med

a) företag för kollektiva investeringar: AIF-fond enligt definitionen

i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU,

b) godkänd riskkapitalfond: ett företag för kollektiva investe­

ringar som

i) avser att investera minst 70 % av sitt summerade inbe­

talda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i till­

gångar som utgör godkända investeringar, beräknat

på grundval av investeringsbara belopp efter avdrag

för alla relevanta kostnader och innehav i kontanter

och likvida tillgångar, inom en tidsperiod som fastställs

i dess fondbestämmelser eller bolagsordning,

ii) inte använder mer än 30 % av sitt summerade inbetalda

kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser till förvärv av

andra tillgångar än godkända investeringar, beräknat på

grundval av investeringsbara belopp efter avdrag för

alla relevanta kostnader och innehav av kontanter och

likvida tillgångar,

SV

L 115/8

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

godkänt portföljföretag: ett företag som

i) vid tidpunkten för den godkända riskkapitalfondens

investering

— inte är upptaget till handel på en reglerad marknad

eller på en multilateral handelsplattform (MTF-platt­

form) enligt definitionen i artikel 4.1.14 och 4.1.15

i direktiv 2004/39/EG,

— har färre än 250 anställda, och

— har en årsomsättning på högst 50 miljoner EUR

eller en balansomslutning på högst 43 miljoner

EUR,

ii) inte i sig är ett företag för kollektiva investeringar,

iii) inte är ett eller flera av följande:

— ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG

av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva

verksamhet i kreditinstitut ( 1 ),

— ett värdepappersföretag enligt definitionen i arti­

kel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG,

— ett försäkringsinstitut enligt definitionen i arti­

kel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/138/EG av den 25 november 2009 om upp­

tagande och utövande av försäkrings- och återför­

säkringsverksamhet (Solvens II) (

2

),

— ett finansiellt holdingföretag enligt definitionen i

artikel 4.19 i direktiv 2006/48/EG, eller

— ett holdingföretag med blandad verksamhet enligt

definitionen i artikel 4.20 i direktiv 2006/48/EG,

iv) är etablerat på en medlemsstats territorium eller i ett

tredjeland, under förutsättning att tredjelandet

— inte är upptaget i förteckningen över icke sam­

arbetsvilliga länder och territorier av arbetsgruppen

för finansiella åtgärder mot penningtvätt och finan

fondandelarna eller aktierna i den godkända risk­

kapitalfonden är avsedda att marknadsföras för att

säkerställa att tredjelandet till fullo uppfyller nor­

merna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter

på inkomst och förmögenhet och att det säkerställer

ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden in­

begripet eventuella multilaterala skatteavtal.

e) godkända investeringar: något av följande instrument:

i) egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som emitte­

rats av

— ett godkänt portföljföretag och som den godkända

riskkapitalfonden direkt förvärvat av det godkända

portföljföretaget,

— ett godkänt portföljföretag i utbyte mot egetkapital­

instrument som det godkända portföljföretaget

emitterat, eller

— ett företag som det godkända portföljföretaget är ett

majoritetsägt dotterföretag till och som den god­

kända riskkapitalfonden förvärvat i utbyte mot ak­

tier som det godkända portföljföretaget emitterat.

ii) lån med eller utan säkerhet som den godkända risk­

kapitalfonden beviljat ett godkänt portföljföretag i vilket

den godkända riskkapitalfonden redan innehar god­

kända investeringar, under förutsättning att högst

30 % av den godkända riskkapitalfondens summerade

inbetalda kapital samt ej inbetalda kapitalutfästelser an­

vänds för sådana lån,

iii) aktier i ett godkänt portföljföretag som har förvärvats

från befintliga aktieägare i samma företag,

iv) fondandelar eller aktier i en eller flera andra godkända

riskkapitalfonder, under förutsättning att dessa god­

kända riskkapitalfonder inte själva har investerat mer

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/9

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

eget kapital: ägarandel i ett företag i form av aktier eller

andra former av andelar i det godkända portföljföretagets

kapital som har emitterats till dess investerare,

hybridkapital: varje typ av finansieringsinstrument som kom­

binerar eget kapital och lån och där avkastningen av in­

strumentet är kopplad till det godkända portföljföretagets

vinst eller förlust, och där återbetalningen av instrumentet i

händelse av konkurs inte är helt garanterad,

marknadsföring: ett direkt eller indirekt erbjudande eller en

placering på initiativ av förvaltaren av en godkänd riskkapi­

talfond eller för dennes räkning och som avser fondandelar

eller aktier i en godkänd riskkapitalfond som denne för­

valtar, till eller tillsammans med investerare med hemvist

eller säte i unionen,

kapitalutfästelse: varje åtagande som förpliktigar en investe­

rare att inom den tidsperiod som fastställs i den godkända

riskkapitalfondens fondbestämmelser eller bolagsordning,

förvärva andelar i, eller lämna ett kapitaltillskott till, den

fonden,

hemmedlemsstat: den medlemsstat där förvaltaren av en god­

känd riskkapitalfond är etablerad och är föremål för regi­

strering hos de behöriga myndigheterna i enlighet med

artikel 3.3 a i direktiv 2011/61/EU,

värdmedlemsstat: annan medlemsstat än hemmedlemsstaten

där förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond marknadsför

godkända riskkapitalfonder i enlighet med denna förord­

ning,

behörig myndighet: den nationella myndighet som hemmed­

lemsstaten genom lagar eller andra författningar utser att

handlägga registreringen av förvaltare av företag för kollek­

tiva investeringar i enlighet med denna förordning.

KAPITEL II

VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV BETECKNINGEN

EuVECA

Artikel 4

Förvaltare av godkända riskkapitalfonder som uppfyller kraven i

detta kapitel ska ha rätt att använda beteckningen EuVECA vid

marknadsföringen av godkända riskkapitalfonder i unionen.

Artikel 5

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska säkerställa att

förvärv av andra tillgångar än godkända investeringar tar i an­

språk högst 30 % av fondens summerade inbetalda kapital och

ej inbetalda kapitalutfästelser. Tröskelvärdet på 30 % ska beräk­

nas på grundval av investeringsbara belopp efter avdrag för alla

relevanta kostnader. Innehav i kontanter och likvida tillgångar

ska inte beaktas vid beräkningen av den tröskeln eftersom kon­

tanter och likvida tillgångar inte ska anses som investeringar.

2. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder får inte för den

godkända riskkapitalfondens räkning använda metoder som

ökar fondens exponering utöver nivån för dess kapitalutfästel­

ser, oberoende av om det sker genom lån av kontanter eller

värdepapper, utnyttjande av derivatinstrument eller på annat

sätt.

3. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder får endast låna

för den godkända riskkapitalfondens räkning, utfärdande eller

ställande av säkerheter, under förutsättning att dessa lån, skuld­

förbindelser eller säkerheter täcks av ej inbetalda kapitalutfäs­

telser.

Artikel 6

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska marknads­

föra fondandelar och aktier i godkända riskkapitalfonder enbart

till investerare som betraktas som professionella kunder enligt

avsnitt I i bilaga II till direktiv 2004/39/EG eller som på begäran

kan behandlas som professionella kunder enligt avsnitt II i bi­

laga II till direktiv 2004/39/EG, eller till andra investerare som

SV

L 115/10

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

2. Punkt 1 ska inte gälla de investeringar som görs av före­

tagsledare, styrelseledamöter eller anställda som deltar i förvalt­

ningen av en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond, när de

investerar i de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar.

Artikel 7

Förvaltare av riskkapitalfonder ska göra följande när det gäller

de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar:

a) Handla hederligt, rättvist och med vederbörlig skicklighet,

omsorg och skyndsamhet när de bedriver sin verksamhet.

b) Tillämpa lämpliga riktlinjer och förfaranden för att förhindra

oegentligheter som rimligen kan förväntas påverka investe­

rarnas och de godkända portföljföretagens intressen.

c) Bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den på bästa

sätt gagnar de förvaltade godkända riskkapitalfonderna, dess

investerare och marknadens integritet.

d) Sorgfälligt välja och löpande övervaka investeringar i god­

kända portföljföretag.

e) Inneha tillräcklig kunskap om och insikt i de godkända

portföljföretag som de investerar i.

f) Behandla sina investerare rättvist.

g) Säkerställa att ingen investerare ges förmånsbehandling, så­

vida inte uppgifter om sådan förmånsbehandling lämnas i

den godkända riskkapitalfondens fondbestämmelser eller bo­

lagsordning.

Artikel 8

1. Då en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond delegerar

uppgifter till tredje part får förvaltarens ansvar gentemot den

godkända riskkapitalfonden eller dess investerare inte påverkas.

Förvaltaren ska inte delegera uppgifter i sådan omfattning att

att agera, eller den godkända riskkapitalfonden från att förvaltas,

i investerarnas intresse.

Artikel 9

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska identifiera

och undvika intressekonflikter och, när de inte kan undvikas,

hantera och övervaka dem samt, i enlighet med punkt 4, om­

gående informera om sådana intressekonflikter i syfte att hindra

att de påverkar de godkända riskkapitalfondernas och deras

investerares intressen negativt och säkerställa att de godkända

riskkapitalfonder som de förvaltar behandlas rättvist.

2. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska särskilt iden­

tifiera de intressekonflikter som kan uppstå mellan

a) förvaltare av godkända riskkapitalfonder, personer som i

praktiken leder verksamheten i dessa, anställda eller varje

person som direkt eller indirekt kontrollerar eller kontrolle­

ras av dessa förvaltare och den godkända riskkapitalfond

som förvaltas av dessa förvaltare eller dess investerare,

b) den godkända riskkapitalfonden eller dess investerare och en

annan godkänd riskkapitalfond som förvaltas av samma för­

valtare eller dess investerare.

c) den godkända riskkapitalfonden eller dess investerare och ett

företag för kollektiva investeringar eller fondföretag som för­

valtas av samma förvaltare eller dess investerare.

3. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska upprätthålla

och tillämpa effektiva organisatoriska och administrativa för­

faranden för att uppfylla de krav som fastställs i punkterna 1

och 2.

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/11

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak­

ter i enlighet med artikel 25 för att ange

a) de typer av intressekonflikter som avses i punkt 2 i denna

artikel,

b) de åtgärder som förvaltare av godkända riskkapitalfonder

måste vidta i fråga om strukturer och organisatoriska och

administrativa förfaranden för att identifiera, förhindra, han­

tera, övervaka och informera om intressekonflikter.

Artikel 10

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska vid alla tid­

punkter ha tillräckliga egna medel och använda de adekvata och

lämpliga personella och tekniska resurser som krävs för en

korrekt förvaltning av de godkända riskkapitalfonder som de

förvaltar.

2. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska vid alla tid­

punkter se till att de kan säkerställa att de kan motivera att de

egna medlen är tillräckliga för driftskontinuitet, och i enlighet

med specifikationerna i artikel 13 redovisa sin motivering till

varför dessa medel är tillräckliga.

Artikel 11

1. Regler för värdering av tillgångar ska fastställas i den god­

kända riskkapitalfondens fondbestämmelser eller bolagsordning

och ska säkerställa ett sunt och transparent värderingsförfaran­

2. De värderingsförfaranden som används ska säkerställa att

tillgångarna värderas och att tillgångsvärdet beräknas minst en

gång om året.

Artikel 12

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska tillhandahålla

den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten en årsredovis­

ning för varje godkänd riskkapitalfond som de förvaltar och

senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Årsredovis­

ningen ska innehålla en redogörelse för den godkända riskkapi­

talfondens portföljsammansättning och det gångna årets verk­

samhet. Den ska också redovisa vinster som intjänats av den

godkända riskkapitalfonder och investerarna. Förvaltare av god­

kända riskkapitalfonder ska på begäran lämna rapporten till

investerare. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder och inve­

sterare får sinsemellan komma överens om att lämna ytterligare

upplysningar.

2. En revision av den godkända riskkapitalfonden ska ge­

nomföras minst en gång per år. Revisionen ska bekräfta den

godkända riskkapitalfondens innehav av pengar och tillgångar

och att förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond har upprättat

och fört lämpliga räkenskaper och genomfört lämpliga kontrol­

ler när det gäller utnyttjandet av mandat eller kontroll över den

godkända riskkapitalfondens och dess investerares pengar och

tillgångar.

3. I de fall förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond är

skyldig att för den godkända riskkapitalfonden offentliggöra

en årlig redovisning i enlighet med artikel 4 i Europaparlamen­

tets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004

om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om

emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en re­

glerad marknad (

1

) får den information som avses i punkt 1 i

den här artikeln lämnas separat eller som ett komplement till

den årliga redovisningen.

Artikel 13

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska avseende de

godkända riskkapitalfonder som de förvaltar på ett tydligt och

begripligt sätt informera sina investerare om följande faktorer,

innan dessa fattar investeringsbeslut:

a) Identiteten avseende förvaltaren och eventuella andra tjäns­

televerantörer som den förvaltaren anlitar för sin förvaltning

av de godkända riskkapitalfonderna samt en beskrivning av

deras arbetsuppgifter.

b) De egna medel som den förvaltaren förfogar över, och ett

detaljerat uttalande om varför förvaltaren anser att det be­

loppet är tillräckligt för att upprätthålla adekvata personella

och tekniska resurser som krävs för en korrekt förvaltning av

dess godkända riskkapitalfonder.

SV

L 115/12

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

ii) eventuella andra godkända riskkapitalfonder som den

avser att investera i,

iii) de typer av godkända portföljföretag som eventuella an­

dra godkända riskkapitalfonder, som avses i led ii, avser

att investera i,

iv) de icke-godkända investeringar som den avser att göra,

v) den teknik den avser att använda, och

vi) eventuella tillämpliga investeringsbegränsningar.

d) En beskrivning av den godkända riskkapitalfondens riskprofil

och av eventuella risker som är förbundna med tillgångarna

som fonden kan investera i, eller med investeringsteknik som

kan användas.

e) En beskrivning av den godkända riskkapitalfondens vär­

deringsförfarande och av dess prissättningsmetod vid vär­

deringen av tillgångarna, inklusive värderingsmetoder för

godkända portföljföretag.

f) En beskrivning av hur ersättningen till förvaltaren av en

godkänd riskkapitalfond beräknas.

g) En beskrivning av alla relevanta kostnader och av deras

högsta belopp.

h) Den godkända riskkapitalfondens tidigare avkastning, om

sådana uppgifter är tillgängliga.

i) Affärsstödjande tjänster och annan stödverksamhet som för­

valtaren av en godkänd riskkapitalfond tillhandahåller eller

organiserar genom tredje part för att underlätta utveckling,

tillväxt eller andra aspekter av den löpande verksamheten i

de godkända portföljföretag som den godkända riskkapital­

fonden investerar i eller, om dessa tjänster eller denna verk­

samhet inte tillhandahålls, en förklaring till detta.

3. Om den godkända riskkapitalfonden är skyldig att offent­

liggöra prospekt i enlighet med Europaparlamentets och rådets

direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt

som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänhe­

ten eller tas upp till handel (

1

) eller i enlighet med nationell rätt

avseende den godkända riskkapitalfonden, får den information

som avses i punkt 1 lämnas separat eller som en del av pro­

spektet.

KAPITEL III

TILLSYN OCH ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 14

1. Förvaltare av godkända riskkapitalfonder som avser att

använda beteckningen EuVECA vid marknadsföringen av sina

godkända riskkapitalfonder, ska underrätta den behöriga myn­

digheten i sin hemmedlemsstat om sin avsikt och ska lämna

följande uppgifter:

a) Vilka personer som i praktiken sköter förvaltningen av de

godkända riskkapitalfonderna.

b) De godkända riskkapitalfonder vars andelar eller aktier ska

marknadsföras och deras investeringsstrategier.

c) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i kapitel

II.

d) En förteckning över de medlemsstater där förvaltaren av

godkända riskkapitalfonder avser att marknadsföra respektive

godkänd riskkapitalfond.

e) En förteckning över medlemsstater där förvaltaren av en

godkänd riskkapitalfond har etablerat, eller avser att etablera,

godkända riskkapitalfonder.

2. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska regi­

strera förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond endast om föl­

jande villkor är uppfyllda:

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/13

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

b) De uppgifter som krävs enligt punkt 1 är fullständiga.

c) De åtgärder som anmälts enligt punkt 1 c är lämpliga för att

uppfylla kraven i kapitel II.

d) Den förteckning som lämnats enligt punkt 1 e i denna

artikel visar att samtliga godkända riskkapitalfonder är eta­

blerade i enlighet med artikel 3 b iii.

3. Registrering enligt denna artikel ska gälla i hela unionen

och ska tillåta förvaltare av godkända riskkapitalfonder att i hela

unionen marknadsföra godkända riskkapitalfonder under be­

teckningen EuVECA.

Artikel 15

Förvaltare av godkända riskkapitalfonder ska underrätta den

behöriga myndigheten i den hemmedlemsstat om de avser att

marknadsföra

a) en ny godkänd riskkapitalfond, eller

b) en befintlig godkänd riskkapitalfond i en medlemsstat som

inte nämns i den förteckning som avses i artikel 14.1 d.

Artikel 16

1. Omedelbart efter registreringen av en förvaltare av en

godkänd riskkapitalfond, tillägg av en ny godkänd riskkapital­

fond, tillägg av en ny hemvist för etableringen av en godkänd

riskkapitalfond eller tillägg av en ny medlemsstat där en för­

valtare av en godkänd riskkapitalfond avser att marknadsföra

godkända riskkapitalfonder, ska den behöriga myndigheten i

medlemsstaten anmäla detta till de medlemsstater som angivits

i enlighet med artikel 14.1 d, samt till Esma.

2. De värdmedlemsstater som angivits i enlighet med arti­

kel 14.1 d får inte införa krav eller administrativa förfaranden

för den förvaltare av en godkänd riskkapitalfond som registre­

rats i enlighet med artikel 14, vad gäller marknadsföringen av

dennes godkända riskkapitalfonder, och får inte heller kräva att

marknadsföringen ska förhandsgodkännas.

3.

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel,

ska Esma utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder

för att fastställa formatet för anmälan enligt denna artikel.

enlighet med förfarandet i artikel 15 i förordning (EU)

nr 1095/2010.

Artikel 17

Esma ska upprätthålla en central databas, som är tillgänglig för

allmänheten på internet, med en förteckning över alla förvaltare

av godkända riskkapitalfonder som registrerats i enlighet med

artikel 14 och de godkända riskkapitalfonder som de marknads­

för, samt de länder i vilka dessa fonder marknadsförs.

Artikel 18

1. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska över­

vaka att kraven i denna förordning efterlevs.

2. Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har

tydliga och påvisbara skäl att tro att förvaltaren av en godkänd

riskkapitalfond handlar i strid mot denna förordning inom dess

territorium, ska den snarast informera den behöriga myndighe­

ten i hemmedlemsstaten om detta. Den behöriga myndigheten i

hemmedlemsstaten ska vidta lämpliga åtgärder.

3. Om förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond fortsätter

att handla på ett sätt som tydligt strider mot denna förordning,

trots åtgärder som den behöriga myndigheten i hemmedlems­

staten har vidtagit, eller därför att den behöriga myndigheten i

hemmedlemsstaten underlåtit att agera inom rimlig tid, får den

behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, efter att ha infor­

merat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, vidta alla

lämpliga åtgärder som är nödvändiga för att skydda investerare,

inklusive förbjuda förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond att

fortsätta att marknadsföra sina godkända riskkapitalfonder i

värdmedlemsstaten.

Artikel 19

Behöriga myndigheter ska i enlighet med nationell rätt ha alla

tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att fullgöra

sina uppdrag. De ska särskilt ha befogenhet att

a) begära tillgång till och kopiera eller få en kopia av varje

handling, oberoende av dess form,

SV

L 115/14

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

d) genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan,

e) vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en förvaltare av

en godkänd riskkapitalfond fortsätter att följa denna förord­

ning,

f) utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en förvaltare av

en godkänd riskkapitalfond följer denna förordning och av­

håller sig från att upprepa ett beteende som kan utgöra en

överträdelse av denna förordning.

Artikel 20

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om administrativa

sanktioner och andra åtgärder som ska gälla vid överträdelser

av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta alla nöd­

vändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De administ­

rativa sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs ska vara

effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Senast den 16 maj 2015 ska medlemsstaterna underrätta

kommissionen och Esma om de regler som avses i punkt 1. De

ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och Esma om even­

tuella ändringar av reglerna.

Artikel 21

1. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska, med

beaktande av proportionalitetsprincipen, vidta de lämpliga åt­

gärder som avses i punkt 2, när en förvaltare av en godkänd

riskkapitalfond

a) i strid med artikel 5 underlåter att uppfylla kraven på port­

följsammansättning,

b) i strid med artikel 6 marknadsför andelar och aktier i en

godkänd riskkapitalfond till icke-tillåtna investerare,

c) använder beteckningen EuVECA utan att vara registrerad i

enlighet med artikel 14,

f) i strid med artikel 7 a inte handlar hederligt, rättvist, eller

med vederbörlig skicklighet, omsorg och skyndsamhet när

de bedriver sin verksamhet,

g) i strid med artikel 7 b underlåter att tillämpa lämpliga

riktlinjer och förfaranden för att förhindra oegentligheter,

h) vid upprepade tillfällen underlåter att uppfylla kraven enligt

artikel 12 med avseende på årsredovisningen,

i) vid upprepade tillfällen underlåter att fullgöra skyldigheten

att informera investerare i enlighet med artikel 13.

2. I de fall som avses i punkt 1 ska den behöriga myndig­

heten i hemmedlemsstaten vid behov

a) vidta åtgärder för att säkerställa att den berörda förvaltaren

av en godkänd riskkapitalfond uppfyller kraven i artiklarna

5, 6, 7 a, 7 b, 12, 13 och 14,

b) förbjuda användning av beteckningen EuVECA och avföra

den berörda förvaltaren av en godkänd riskkapitalfond från

registret.

3. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska utan

dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i värdmedlems­

staterna i enlighet med artikel 14.1 d och Esma om att förval­

taren av en godkänd riskkapitalfond avförts från det register

som avses i punkt 2 b i den här artikeln.

4. Rätten att marknadsföra en eller flera godkända riskkapi­

talfonder under beteckningen EuVECA ska med omedelbar ver­

kan upphöra att gälla från och med den dag då den behöriga

myndigheten fattar det beslut som avses i punkt 2 b.

Artikel 22

1. Behöriga myndigheter och Esma ska samarbeta med var­

andra för att fullgöra sina respektive uppdrag enligt denna för

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/15

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

Artikel 23

1. Alla personer som arbetar, eller har arbetat, för de behö­

riga myndigheterna eller för Esma samt de revisorer och sak­

kunniga som de behöriga myndigheterna eller Esma har anlitat

ska vara bundna av tystnadsplikt. Ingen konfidentiell infor­

mation som dessa personer mottagit i tjänsten får röjas till

någon annan person eller myndighet, utom i sammandrag eller

sammanställningar som omöjliggör att enskilda förvaltare av

godkända riskkapitalfonder samt enskilda godkända riskkapital­

fonder kan identifieras, dock med förbehåll för fall som omfat­

tas av straffrättslig lagstiftning och förfaranden enligt denna

förordning.

2.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter eller Esma får inte

hindras från att utbyta information i enlighet med denna för­

ordning eller annan unionsrätt som är tillämplig på förvaltare av

godkända riskkapitalfonder samt godkända riskkapitalfonder.

3. Om de behöriga myndigheterna eller Esma mottar kon­

fidentiell information i enlighet med punkt 2, får de endast

använda den vid fullgörandet av sina uppdrag och för administ­

rativa och rättsliga förfaranden.

Artikel 24

Vid oenighet mellan medlemsstaters behöriga myndigheter om

en bedömning, handling eller underlåtelse att agera av någon av

de behöriga myndigheterna på ett område där det enligt denna

förordning krävs samarbete och samordning mellan behöriga

myndigheter från fler än en medlemsstat, kan de behöriga myn­

digheterna hänvisa ärendet till Esma, som får handla i enlighet

med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU)

nr 1095/2010, såvida oenigheten inte avser artikel 3 b iii eller

artikel 3 d iv i den här förordningen.

KAPITEL IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 25

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio­

nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

3. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i

artikel 9.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet

eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen

av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Be­

slutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska

unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet

datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som

redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt, ska den

samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 9.5 ska

träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har

gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av

tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet

och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före

utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om

att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas

med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 26

1. Kommissionen ska se över denna förordning i enlighet

med punkt 2. Översynen ska omfatta en allmän granskning

av hur denna förordnings regler har fungerat och vilka erfaren­

heter som gjorts vid tillämpningen av dem, bland annat följan­

de:

a) I vilken utsträckning beteckningen EuVECA har använts av

förvaltare av godkända riskkapitalfonder i olika medlemssta­

ter, antingen inom landet eller på gränsöverskridande basis.

b) Den geografiska och sektoriella fördelningen av de investe­

ringar som godkända riskkapitalfonder har gjort.

c) Ändamålsenligheten när det gäller informationskraven i ar­

tikel 13, särskilt huruvida dessa är tillräckliga för att investe­

rare ska kunna fatta väl underbyggda investeringsbeslut.

SV

L 115/16

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 2

f) Effektiviteten, proportionaliteten och tillämpningen av ad­

ministrativa sanktioner och andra åtgärder som medlemssta­

terna fastställer i enlighet med denna förordning.

g) Effekterna av denna förordning på riskkapitalmarknaden.

h) Möjligheten att låta riskkapitalfonder som är etablerade i ett

tredjeland använda beteckningen EuVECA, med beaktande av

erfarenheterna av tillämpningen av kommissionens rekom­

mendation om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att

tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor.

i) Det lämpliga i att komplettera denna förordning med ett

system med förvaringsinstitut.

j) En utvärdering av eventuella hinder som kan ha förhindrat

investeringar i fonder som använder beteckningen EuVECA,

inklusive hur institutionella investerare påverkas av annan

unionsrätt av tillsynskaraktär.

2. Den översyn som avses i punkt 1 ska genomföras

a) senast den 22 juli 2017 när det gäller leden a–g, i och j, och

b) senast den 22 juli 2015 när det gäller led h.

3. Efter den översyn som avses i första stycket, och efter

samråd med Esma, ska kommissionen lämna en rapport till

Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av

ett lagstiftningsförslag.

Artikel 27

1. Senast den 22 juli 2017 ska kommissionen inleda en

översyn av samspelet mellan denna förordning och andra be­

stämmelser om företag för kollektiva investeringar och deras

förvaltare, särskilt de som fastställs i direktiv 2011/61/EU.

Den översynen ska behandla denna förordnings räckvidd. Den

ska samla in uppgifter för att utvärdera om det är nödvändigt

att utvidga räckvidden så att förvaltare av riskkapitalfonder med

totala förvaltade tillgångar som överskrider det tröskelvärde som

fastställs i artikel 2.1 kan bli förvaltare av godkända riskkapi­

talfonder i enlighet med denna förordning.

2. Efter den översyn som avses i punkt 1, och efter samråd

med Esma, ska kommissionen lämna en rapport till Europapar­

lamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett lagstift­

ningsförslag.

Artikel 28

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att

den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 22 juli 2013, med un­

dantag för artikel 9.5 som ska tillämpas från och med den

15 maj 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 17 april 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

L. CREIGHTON

Ordförande

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/17

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 346/2013

av den 17 april 2013

om europeiska fonder för socialt företagande

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­

sätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­

nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­

téns yttrande ( 2 ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och ( 3 )

av följande skäl:

I takt med att investerare i allt större utsträckning efter­

strävar sociala mål och inte bara ekonomisk avkastning

har en marknad för sociala investeringar vuxit fram i

unionen, delvis i form av investeringsfonder med in­

riktning på sociala företag. Sådana investeringsfonder an­

skaffar medel till sociala företag som fungerar som driv­

krafter för social förändring genom att erbjuda innovativa

En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”.

(2)

Denna förordning ingår i initiativet för socialt företa­

gande som presenterades av kommissionen i dess med­

delande av den 25 oktober 2011 ”Initiativ för socialt

företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala

företag inom ramen för social ekonomi och innovation”.

(3)

Det är nödvändigt att fastställa ett gemensamt regelverk

för användning av beteckningen EuSEF för godkända eu­

ropeiska fonder för socialt företagande, särskilt avseende

portföljsammansättningen hos fonder med denna beteck­

ning, dessas tillåtna investeringsmål, de investeringsverk­

tyg de får använda och de kategorier av investerare som

tillåts investera i dem, genom enhetliga bestämmelser i

unionen. Utan ett sådant regelverk finns det risk för att

medlemsstaterna vidtar sinsemellan olika åtgärder på na­

tionell nivå, vilket direkt skulle få negativa följder för den

inre marknaden och hindra den från att fungera väl,

eftersom fonder som vill bedriva verksamhet i hela unio­

nen skulle omfattas av olika regler i olika medlemsstater.

Dessutom skulle sinsemellan olika kvalitetskrav på port­

följsammansättning, investeringsmål och tillåtna investe­

rare kunna leda till olika nivåer på investerarskyddet och

skapa oklarhet kring investeringsförslag knutna till god­

kända fonder för socialt företagande. Investerare bör

också kunna jämföra investeringserbjudanden från olika

godkända fonder för socialt företagande. Det är nödvän­

digt att undanröja väsentliga hinder för gränsöverskri­

dande kapitalanskaffning för godkända fonder för socialt

företagande för att undvika snedvridning av konkurren­

sen mellan fonderna och förhindra ytterligare potentiella

hinder för handeln och att betydande snedvridning av

konkurrensen uppstår i framtiden. Därför är den lämpliga

rättsliga grunden för denna förordning artikel 114 i för­

draget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-för­

draget), tolkad enligt Europeiska unionens domstols fasta

rättspraxis.

(4)

Det är nödvändigt att anta en förordning om enhetliga

SV

L 115/18

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

Genom att kvalitetskraven på användningen av beteck­

ningen EuSEF definieras i en förordning, säkerställs att

dessa krav direkt blir tillämpliga på förvaltare av företag

för kollektiva investeringar som anskaffar kapital under

denna beteckning. Det säkerställer också enhetliga villkor

för användningen av beteckningen genom att man und­

viker sinsemellan olika nationella krav till följd av ge­

nomförandet av ett direktiv. Förvaltare av företag för

kollektiva investeringar som använder beteckningen bör

följa samma regler i hela unionen, vilket även kommer

att öka förtroendet hos investerare. Denna förordning

minskar också lagstiftningens komplexitet och förvaltar­

nas kostnader för att följa ofta sinsemellan olika natio­

nella bestämmelser som reglerar sådana fonder, särskilt

för förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna.

Den bidrar också till att eliminera snedvridning av kon­

kurrensen.

En godkänd fond för socialt företagande bör kunna för­

valtas externt eller internt. När en godkänd fond för

socialt företagande förvaltas internt är fonden även för­

valtare och bör därför uppfylla alla relevanta krav för

förvaltare enligt denna förordning och registreras i enlig­

het med denna förordning. En godkänd fond för socialt

företagande som förvaltas internt bör dock inte tillåtas

vara extern förvaltare av andra företag för kollektiva in­

vesteringar eller företag för kollektiva investeringar i

överlåtbara värdepapper (fondföretag, UCITS).

För att klargöra förhållandet mellan denna förordning

och andra bestämmelser om fondföretag och deras för­

valtare, måste det fastställas att denna förordning endast

omfattar förvaltare av andra företag för kollektiva inve­

steringar än fondföretag som omfattas av Europaparla­

mentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli

2009 om samordning av lagar och andra författningar

som avser företag för kollektiva investeringar i överlåt­

bara värdepapper (fondföretag) ( 1 ), som är etablerade

inom unionen och registrerade hos den behöriga myn­

digheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med Europa­

parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den

8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfon­

der (2), under förutsättning att dessa förvaltare förvaltar

(8)

Dessutom är denna förordning endast tillämplig på för­

valtare av de företag för kollektiva investeringar vilkas

förvaltade tillgångar totalt inte överstiger det tröskelvärde

som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU. Beräk­

ningen av tröskelvärdet vid tillämpningen av denna för­

ordning är densamma som för det tröskelvärde som av­

ses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

(9)

Förvaltare som är registrerade i enlighet med denna för­

ordning och vars tillgångar senare totalt överskrider det

tröskelvärde som avses i artikel 3.2

b i direktiv

2011/61/EU, och som därmed, i enlighet med artikel 6

i det direktivet, kommer att omfattas av krav på aukto­

risation av de behöriga myndigheterna i sin hemmed­

lemsstat, bör emellertid fortsättningsvis kunna använda

beteckningen EuSEF vid marknadsföringen av godkända

fonder för socialt företagande i unionen, under förutsätt­

ning att de uppfyller kraven i det direktivet och att de

även i fortsättningen vid alla tidpunkter uppfyller vissa

krav för användning av beteckningen EuSEF, som anges i

denna förordning, för godkända fonder för socialt före­

tagande. Detta gäller både befintliga godkända fonder för

socialt företagande och godkända fonder för socialt före­

tagande som har etablerats efter det att tröskelvärdet

överskridits.

(10)

Om förvaltare av fondföretag inte har för avsikt att an­

vända beteckningen EuSEF bör denna förordning inte

vara tillämplig. I sådana fall bör befintliga nationella reg­

ler och allmänna unionsregler fortsatt tillämpas.

(11)

I denna förordning bör enhetliga regler fastställas för hur

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/19

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

För att säkerställa nödvändig tydlighet och rättssäkerhet

bör denna förordning också fastställa enhetliga kriterier

för att identifiera sociala företag som godkända portfölj­

företag. Ett socialt företag bör definieras som en aktör

inom den sociala ekonomin, vars främsta mål är att

skapa sociala effekter snarare än att skapa vinst för sina

ägare eller aktieägare. Det ägnar sig åt att tillhandahålla

marknaden varor och tjänster, och använder sina vinster

primärt till att nå sociala mål. Det förvaltas på ett an­

svarsfullt och transparent sätt, särskilt genom att invol­

vera anställda, kunder och intressenter som berörs av

dess kommersiella verksamhet.

Eftersom det främsta syftet med sociala företag snarare är

att åstadkomma positiva sociala effekter än att maximera

vinster bör denna förordning endast främja stöd till god­

kända portföljföretag som har som inriktning att uppnå

en mätbar och positiv social effekt. En mätbar och posi­

tiv social effekt kan t.ex. vara tillhandahållande av stöd

till invandrare som inte är stödberättigade eller återinte­

grering av marginaliserade grupper på arbetsmarknaden

genom att tillhandahålla anställning, utbildning eller an­

nat stöd. Sociala företag använder sina vinster för att

uppnå sina primära sociala mål och förvaltas på ett an­

svarsfullt och transparent sätt. Om ett godkänt portfölj­

företag i undantagsfall önskar dela ut vinster till sina

aktieägare och ägare, bör det på förhand ha definierat

förfaranden och regler om hur vinstmedel ska delas ut.

Dessa regler bör närmare precisera att sådana vinstutdel­

ningar inte undergräver det godkända sociala portföljfö­

retagets primära sociala mål.

Sociala företag omfattar ett stort antal företag, med olika

rättslig form, som tillhandahåller sociala tjänster eller va­

ror till sårbara, marginaliserade, missgynnade eller ute­

stängda personer. Dessa tjänster inbegriper tillgång till

bostad, sjukvård, stöd för äldre eller personer med funk­

tionshinder, barnomsorg, tillgång till sysselsättning och

utbildning liksom hantering av beroendeförhållanden. So­

ciala företag innefattar också företag som tillämpar en

samhälleliga effekter, t.ex. bekämpning av föroreningar,

återvinning och förnybar energi.

(15)

I linje med syftet att noggrant avgränsa vilka företag för

kollektiva investeringar som ska omfattas av denna för­

ordning och för att säkerställa inriktningen på att till­

handahålla kapital till sociala företag, bör godkända fon­

der för socialt företagande anses vara fonder som avser

att investera minst 70 % av sitt summerade inbetalda

kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser, i sådana före­

tag. Godkända fonder för socialt företagande bör inte till­

låtas investera mer än 30 % av sitt summerade inbetalda

kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i andra till­

gångar än godkända investeringar. Detta innebär att trös­

kelvärdet på 30 % alltid bör vara maxgränsen för icke-

godkända investeringar, medan tröskelvärdet på 70 % bör

reserveras för godkända investeringar under livstiden för

den godkända fonden för socialt företagande. Dessa trös­

kelvärden bör beräknas utifrån investeringsbara belopp

efter avdrag för alla relevanta kostnader och innehav av

kontanter och likvida tillgångar. I denna förordning bör

de uppgifter som krävs för beräkningen av de tröskel­

värden som avses fastställas.

(16)

Syftet med denna förordning är att främja de sociala

företagens tillväxt i unionen. Investeringar i godkända

portföljföretag som är etablerade i tredjeländer kan föra

med sig mer kapital till godkända fonder för socialt fö­

retagande och på så sätt gynna sociala företag i unionen.

Denna förordning bör dock under inga omständigheter

gynna investeringar i portföljföretag som är etablerade i

tredjeländer som särskilt kännetecknas av brist på lämp­

liga samarbetsarrangemang mellan de behöriga myndig­

heterna i hemmedlemsstaten för förvaltaren av den god­

kända fonden för socialt företagande och med varje an­

nan medlemsstat där fondandelarna eller aktierna i den

godkända fonden för socialt företagande är avsedda att

marknadsföras eller av brist på effektivt informations­

utbyte i skatteärenden.

(17)

En godkänd fond för socialt företagande bör, som ett

SV

L 115/20

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

Förvaltare av fonder för socialt företagande bör ha möj­

lighet att attrahera ytterligare kapitalutfästelser under en

fonds livstid. Sådana ytterligare kapitalutfästelser under

livstiden för den godkända fonden för socialt företagande

bör beaktas när man överväger nästa investering i andra

tillgångar än godkända tillgångar. Ytterligare kapitalutfäs­

telser bör tillåtas i enlighet med kriterier och villkor som

anges i fondbestämmelser eller bolagsordning för den

godkända fonden för socialt företagande.

Med tanke på de sociala företagens särskilda finansie­

ringsbehov är det nödvändigt att skapa klarhet om vilka

typer av instrument en godkänd fond för socialt företa­

gande bör använda för sådan finansiering. Denna förord­

ning fastställer därför enhetliga bestämmelser om vilka

instrument en godkänd fond för socialt företagande till­

låts använda för investeringar, inberäknat egetkapital- el­

ler hybridkapitalinstrument, skuldinstrument, bl.a. lö­

pande skuldebrev och sparcertifikat, investeringar i andra

godkända fonder för socialt företagande, lån med eller

utan säkerhet samt bidrag. För att förhindra utspädning

av investeringarna i godkända portföljföretag bör en god­

känd fond för socialt företagande få investera i andra

godkända fonder för socialt företagande endast när dessa

fonder själva inte har investerat mer än 10 % av sitt

summerade inbetalda kapital och ej inbetalda

kapitalutfästelser i andra godkända fonder för socialt fö­

retagande.

Kärnverksamheten för godkända fonder för socialt före­

tagande är att tillhandahålla finansiering för sociala före­

tag genom primärinvesteringar. Godkända fonder för so­

cialt företagande bör varken medverka i systemviktiga

bankverksamheter utanför det vanliga tillsynsregelverket

(skuggbankverksamhet) eller följa typiska private equity-

strategier, exempelvis lånefinansierade företagsuppköp.

det tröskelvärdet, därför att sådana innehav inte ska be­

traktas som investeringar. Godkända fonder för socialt

företagande bör investera på ett sätt som stämmer över­

ens med fondernas etiska investeringsstrategier; de bör

t.ex. inte göra investeringar som finansierar vapenindu­

strin, som riskerar att leda till kränkning av mänskliga

rättigheter eller som har kopplingar till dumpning av

elektroniskt avfall.

(22)

För att säkerställa att beteckningen EuSEF är tillförlitlig

och lätt igenkännbar för investerare i hela unionen bör

endast förvaltare av godkända fonder för socialt företa­

gande som uppfyller de enhetliga kvalitetskriterier som

fastställs i denna förordning tillåtas använda beteck­

ningen vid marknadsföring av godkända fonder för soci­

alt företagande i unionen.

(23)

För att säkerställa att godkända fonder för socialt företa­

gande har en klar och tydlig profil som passar deras

syfte, bör det finnas enhetliga regler om portföljsamman­

sättning och fondernas tillåtna investeringsmetoder.

(24)

För att säkerställa att godkända fonder för socialt företa­

gande inte bidrar till systemrisker och att deras investe­

ringar inriktas på att stödja godkända portföljföretag, bör

belåning av fonden inte tillåtas. Förvaltare av godkända

fonder för socialt företagande bör endast tillåtas att låna

för den godkända fonden för socialt företagandes räk­

ning, utfärdande av eller ställande av säkerhet under för­

utsättning att dessa lån, skuldförbindelser eller säkerheter

täcks av ej inbetalda kapitalutfästelser och således inte

ökar fondens riskexponering utöver nivån för dess ka­

pitalutfästelser. Förskott från investerare i den godkända

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/21

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

Vissa särskilda skyddsmekanismer bör fastställas för att

säkerställa att godkända fonder för socialt företagande

endast marknadsförs till investerare som har den erfaren­

het, det praktiska kunnande och den sakkunskap som

fordras för att fatta egna investeringsbeslut och korrekt

bedöma riskerna hos dessa fonder och för att bevara

investerarnas förtroende för och tillit till godkända fonder

för socialt företagande. Därför bör godkända fonder för

socialt företagande bara marknadsföras till investerare

som är professionella kunder eller kan behandlas som

sådana enligt Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för

finansiella instrument ( 1 ). För att få en tillräckligt bred

investerarbas i godkända fonder för socialt företagande

är det också önskvärt att vissa andra investerare får till­

gång till dessa fonder, däribland förmögna privatperso­

ner. För dessa andra investerare bör dock särskilda

skyddsmekanismer fastställas, för att se till att godkända

fonder för socialt företagande bara marknadsförs till in­

vesterare med en lämplig profil för sådana investeringar.

Dessa skyddsmekanismer utesluter marknadsföring med

användning av periodiska sparplaner. Vidare bör företags­

ledare, styrelseledamöter eller anställda som deltar i för­

valtningen av en förvaltare av en godkänd fond för so­

cialt företagande kunna investera i de godkända fonder

för socialt företagande som de förvaltar, eftersom dessa

personer har tillräckliga kunskaper för att delta i sådana

investeringar.

För att säkerställa att endast förvaltare av godkända fon­

der för socialt företagande som uppfyller enhetliga kva­

litetskriterier avseende deras agerande på marknaden an­

vänder beteckningen EuSEF, bör det finnas uppförande­

regler och regler om förhållandet mellan dessa förvaltare

och deras investerare. Av samma skäl bör enhetliga vill­

kor för hur sådana förvaltare ska hantera intressekonflik­

ter fastställas. I dessa regler och villkor bör det även

krävas att förvaltaren har infört erforderliga organisato­

riska och administrativa rutiner för att trygga korrekt

hantering av intressekonflikter.

av en godkänd fond för socialt företagande, utan i stället

har blivit ett brevlådeföretag. Förvaltaren bör förbli an­

svarig för att de delegerade uppgifterna utförs korrekt

och att denna förordning alltid efterlevs. Delegeringen

av uppgifter bör inte försvåra en effektiv tillsyn av för­

valtaren och bör i synnerhet inte hindra förvaltaren från

att agera, eller fonden från att förvaltas, i investerarnas

bästa intresse.

(28)

Investeringsfonder med inriktning på sociala företag kän­

netecknas främst av att de förutom att ge investerare

ekonomisk avkastning eftersträvar att uppnå positiva so­

ciala effekter, vilket skiljer dem från andra typer av in­

vesteringsfonder. Denna förordning bör därför ålägga för­

valtare av en godkänd fond för socialt företagande att

inrätta förfaranden för att mäta de positiva sociala effek­

ter som ska uppnås genom investeringar i godkända

företag för portföljinvesteringar.

(29)

Fonder som är inriktade på sociala resultat eller effekter

utvärderar och kollationerar för närvarande vanligtvis in­

formation om i vilken utsträckning som sociala företag

uppnår de resultat eller effekter som de strävar efter. Det

finns ett brett spektrum av olika sociala resultat eller

effekter som ett socialt företag kan fokusera på. Olika

sätt att identifiera och mäta de sociala resultaten eller

effekterna har därmed utvecklats. Till exempel kan ett

företag som är inriktat på att anställa missgynnade per­

soner rapportera hur många sådana personer som an­

ställts, som annars inte hade fått anställning och ett fö­

retag som strävar efter att återintegrera interner i sam­

hället kan mäta sitt resultat via återfallsfrekvensen. Fon­

derna hjälper sociala företag att ta fram och tillhandahålla

information om sina mål och resultat, och samla in

denna information för investerare. Information om so­

ciala resultat och effekter är mycket viktig för investerar­

na, men det är svårt att göra jämförelser mellan olika

sociala företag och olika fonder, både p.g.a. skillnaderna

SV

L 115/22

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

För att säkerställa att beteckningen EuSEF har integritet

bör kvalitetskriterier för organisationen av en förvaltare

av en godkänd fond för socialt företagande fastställas.

Därför bör enhetliga, proportionella krav på lämpliga

tekniska resurser och personalresurser fastställas.

För att säkerställa korrekt förvaltning av godkända fonder

för socialt företagande och förvaltarens förmåga att han­

tera potentiella risker som uppstår i verksamheten bör

enhetliga, proportionella krav på förvaltare av godkända

fonder för socialt företagande att inneha tillräckliga egna

medel förskrivas. Dessa egna medel bör vara tillräckliga

för att säkerställa korrekt förvaltning av den godkända

fonden för socialt företagande och dess kontinuitet.

För investerarskyddet är det nödvändigt att säkerställa att

tillgångarna i godkända fonder för socialt företagande

utvärderas korrekt. Därför bör fondbestämmelser eller

bolagsordning för godkända fonder för socialt företa­

gande innehålla bestämmelser om värdering av tillgångar.

Detta bör trygga värderingens integritet och transparens.

Enhetliga bestämmelser om årsredovisning bör fastställas

för att säkerställa att förvaltare av godkända fonder för

socialt företagande som använder beteckningen EuSEF

redovisar sin verksamhet i tillräcklig utsträckning.

Även om det i denna förordning finns skyddsmekanis­

mer som garanterar att medel används på ett korrekt sätt,

bör tillsynsmyndigheterna vara vaksamma när de förvis­

sar sig om att dessa skyddsmekanismer fungerar.

För att gentemot investerarna säkerställa att beteckningen

de kriterier och förfaranden som används för att välja ut

särskilda godkända portföljföretag som möjliga investe­

ringsobjekt. I detta ingår också information om de posi­

tiva sociala effekter som man avser att uppnå genom

denna investeringspolitik och hur detta bör övervakas

och utvärderas. För att säkerställa det förtroende och

den tillit som krävs bland investerare för sådana investe­

ringar inbegrips häri också information om de tillgångar i

godkända fonder för socialt företagande som inte har

investerats i godkända portföljföretag och hur dessa har

valts ut.

(36)

För att säkerställa effektiv tillsyn av de enhetliga kraven i

denna förordning, bör den behöriga myndigheten i hem­

medlemsstaten kontrollera att förvaltaren av en godkänd

fond för socialt företagande följer de enhetliga krav som

anges i denna förordning. Därför bör förvaltare som av­

ser marknadsföra sina fonder under beteckningen EuSEF

underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlems­

stat om den avsikten. Den behöriga myndigheten bör

registrera förvaltaren om alla nödvändiga uppgifter har

lämnats och om det finns lämpliga arrangemang för att

uppfylla kraven i denna förordning. Denna registrering

bör gälla i hela unionen.

(37)

För att underlätta effektiv gränsöverskridande marknads­

föring av godkända fonder för socialt företagande bör

registreringen av förvaltaren ske så snabbt som möjligt.

(38)

För att säkerställa effektiv tillsyn av efterlevnaden av de

enhetliga kriterier som fastställs i denna förordning, bör

också regler fastställas om under vilka förutsättningar

uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i

hemmedlemsstaten behöver uppdateras.

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/23

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

För att upprätthålla transparenta villkor för marknads­

föringen av godkända fonder för socialt företagande i

hela unionen, bör Europeiska tillsynsmyndigheten (Euro­

peiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma)

som inrättats genom Europaparlamentets och rådets för­

ordning (EU) nr 1095/2010 ( 1 ) ges i uppgift att upprätt­

hålla en central databas över alla förvaltare av godkända

fonder för socialt företagande och de godkända fonder

för socialt företagande som de förvaltar och som regi­

strerats i enlighet med den här förordningen.

Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har

tydliga och påvisbara skäl att tro att en förvaltare av en

godkänd fond för socialt företagande handlar i strid med

denna förordning inom dess territorium, bör den snarast

informera den behöriga myndigheten i hemmedlemssta­

ten om detta, vilken bör vidta lämpliga åtgärder.

Om en förvaltare av en godkänd fond för socialt företa­

gande fortsätter att handla på ett sätt som tydligt bryter

mot denna förordning, trots de åtgärder som den behö­

riga myndigheten i hemmedlemsstaten har vidtagit, eller

om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inte

vidtar åtgärder inom rimlig tid, bör den behöriga myn­

digheten i värdmedlemsstaten, efter att ha informerat den

behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, ha möjlighet

att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda investerar­

na, inklusive att eventuellt hindra den berörda förvaltaren

från att fortsätta med eventuell marknadsföring av sina

godkända fonder för socialt företagande i värdmedlems­

staten.

För att säkerställa effektiv övervakning av de enhetliga

kriterier som fastställts innehåller denna förordning en

förteckning över tillsynsbefogenheter som behöriga myn­

digheter måste ha till sitt förfogande.

För att säkerställa efterlevnaden innehåller denna förord­

ning administrativa sanktioner och andra åtgärder vid

medföra förbud mot att använda beteckningen och av­

registrering av förvaltaren.

(45)

Tillsynsinformation bör utbytas mellan de behöriga myn­

digheterna i hem- och värdmedlemsstaterna och Esma.

(46)

Effektivt samarbete på tillsynsområdet mellan organ som

ska övervaka efterlevnaden av de enhetliga kriterierna i

denna förordning förutsätter att en hög grad av tystnads­

plikt bör tillämpas för alla berörda nationella myndighe­

ter och för Esma.

(47)

I vad mån godkända fonder för socialt företagande kan

bidra till framväxten av en europeisk marknad för sociala

investeringar beror på hur intresserade förvaltare av god­

kända fonder för socialt företagande är av att använda

beteckningen EuSEF och hur investerarna accepterar den

samt utvecklingen av ett starkt ekosystem för sociala

företag i hela unionen, som hjälper dessa företag att

utnyttja de finansieringsmöjligheter som tillhandahålls. I

det syftet bör alla intressenter, inklusive marknadsaktörer,

medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen

och andra relevanta aktörer i unionen sträva efter att

åstadkomma en bred kunskap om vilka möjligheter

som erbjuds genom denna förordning.

(48)

För att specificera de krav som fastställs i denna förord­

ning bör befogenheten att anta akter i enlighet med

artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen

när det gäller att specificera de typer av varor och tjänster

eller de metoder för framställning av varor och tjänster

som uttrycker ett socialt mål och de situationer då vins­

terna kan fördelas bland ägare och investerare, de typer

av intressekonflikter som förvaltare av godkända fonder

för socialt företagande måste undvika och de mått och

steg som ska vidtas i detta sammanhang, den närmare

utformningen av procedurerna för att mäta de sociala

effekter som de godkända portföljföretagen ska uppnå

och innehållet i och de närmare bestämmelserna för in­

formationen till investerarna. Det är särskilt viktigt att

kommissionen samråder, bl. a. med experter under sitt

förberedande arbete, och tar hänsyn till självreglerande

SV

L 115/24

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa

en konsekvent harmonisering och hög tillsynsnivå i hela

unionen. Eftersom Esma har mycket specialiserad sakkun­

skap, skulle det vara ändamålsenligt och lämpligt att ge

organet i uppdrag att för kommissionen ta fram förslag

till tekniska genomförandestandarder som inte inbegriper

politiska val.

Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska ge­

nomförandestandarder genom genomförandeakter enligt

artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15

i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma bör åläggas att

utforma tekniska genomförandestandarder gällande for­

matet för den anmälan som avses i den här förordningen.

Inom fyra år från den dag då denna förordning börjar

tillämpas bör kommissionen genomföra en översyn av

denna förordning för att bedöma hur marknaden för

fonder för socialt företagande utvecklas i unionen. Över­

synen bör innehålla en allmän genomgång av hur be­

stämmelserna i detta direktiv har fungerat och vilka er­

farenheter som gjorts vid tillämpningen av dem. På

grundval av översynen bör kommissionen lägga fram

en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekom­

mande fall åtföljd av lagstiftningsförslag.

Dessutom bör kommissionen inom fyra år från den dag

då denna förordning börjar tillämpas inleda en översyn

av samspelet mellan denna förordning och andra bestäm­

melser om företag för kollektiva investeringar och deras

förvaltare, särskilt de som avses i direktiv 2011/61/EU.

Denna översyn bör särskilt ta upp denna förordnings

räckvidd, och utvärdera huruvida det är nödvändigt att

utvidga räckvidden så att större förvaltare av alternativa

investeringsfonder kan utnyttja beteckningen EuSEF. På

grundval av översynen bör kommissionen lägga fram

en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekom­

mande fall åtföljd av lagstiftningsförslag.

Inom ramen för den översynen bör kommissionen utvär­

dera eventuella hinder som kan ha påverkat investerares

intresse för fonderna negativt, inklusive hur institutionella

investerare påverkas av andra regleringar av tillsynskarak­

tär som kan gälla för dem. Dessutom bör kommissionen

samla in uppgifter för att utvärdera i vilken mån beteck

föreskrivs i kommissionens meddelande av den 7 decem­

ber 2011 med rubriken ”En handlingsplan för att för­

bättra små och medelstora företags tillgång till finansie­

ring” och översynen av denna förordning, bör kommis­

sionen överväga att göra en likadan genomgång av even­

tuella skattehinder för fonder för socialt företagande och

utvärdera eventuella skatteincitament som skulle kunna

uppmuntra socialt företagande i unionen.

(55)

Esma bör göra en bedömning av de personal- och resurs­

behov som uppstår till följd av befogenheterna och upp­

gifterna enligt denna förordning och översända en rap­

port till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

(56)

I denna förordning respekteras de grundläggande rättig­

heter och iakttas de principer som erkänns särskilt i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig­

heterna, inklusive rätten till respekt för privat- och famil­

jeliv (artikel 7) samt näringsfrihet (artikel 16).

(57)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den

24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med

avseende på behandling av personuppgifter och om det

fria flödet av sådana uppgifter ( 1 ) reglerar behandlingen

av personuppgifter som utförs i medlemsstaterna inom

ramen för denna förordning och under tillsyn av med­

lemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga

oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Eu­

ropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001

av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då

gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen be­

handlar personuppgifter och om den fria rörligheten

för sådana uppgifter ( 2 ) reglerar behandlingen av person­

uppgifter som utförs av Esma, inom ramen för den här

förordningen och under överinseende av den europeiska

datatillsynsmannen.

(58)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att ut­

veckla en inre marknad för godkända fonder för socialt

företagande genom att fastställa en ram för registrering

av förvaltare av godkända fonder för socialt företagande

för att underlätta marknadsföringen av godkända fonder

för socialt företagande i hela unionen, inte i tillräcklig

utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/25

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I denna förordning fastställs enhetliga krav och villkor för för­

valtare av företag för kollektiva investeringar som vill använda

beteckningen EuSEF i samband med marknadsföring av god­

kända fonder för socialt företagande i unionen, och därmed

bidra till en väl fungerande inre marknad.

I förordningen fastställs även enhetliga regler för marknads­

föring av godkända fonder för socialt företagande till godkända

investerare i hela unionen, för portföljsammansättningen i god­

kända fonder för socialt företagande, för tillåtna investerings­

instrument och investeringsmetoder som ska användas av god­

kända fonder för socialt företagande, samt för organisation,

uppförande och transparens hos förvaltare som marknadsför

godkända fonder för socialt företagande inom unionen.

Artikel 2

1. Denna förordning ska tillämpas på förvaltare av företag

för kollektiva investeringar enligt definitionen i artikel 3.1 a,

som uppfyller följande villkor:

a) Deras totala förvaltade tillgångar överskrider inte det trös­

kelvärde som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

b) De är etablerade i unionen.

c) De är föremål för registrering hos de behöriga myndighe­

terna i sin hemmedlemsstat i enlighet med artikel 3.3 a i

direktiv 2011/61/EU.

d) De förvaltar portföljer av godkända fonder för socialt före­

tagande.

socialt företagande i unionen, under förutsättning att de vid alla

tidpunkter med avseende på de godkända fonder för socialt

företagande som de förvaltar

a) uppfyller kraven i direktiv 2011/61/EU, och

b) fortsätter att uppfylla artiklarna 3, 5, 10, 13.2 och 14.1 d, e

och f i denna förordning.

3. När förvaltare av godkända fonder för socialt företagande

är externa förvaltare och är registrerade i enlighet med artikel 15,

får de också förvalta företag för kollektiva investeringar i över­

låtbara värdepapper (fondföretag) om de är auktoriserade i en­

lighet med direktiv 2009/65/EG.

Artikel 3

1. I denna förordning avses med

a) företag för kollektiva investeringar: AIF-fond enligt definitionen

i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU,

b) godkänd fond för socialt företagande: ett företag för kollektiva

investeringar som

i) avser att investera minst 70 % av sitt summerade inbe­

talda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i till­

gångar som utgör godkända investeringar, beräknat på

grundval av investeringsbara belopp efter avdrag för alla

relevanta kostnader och innehav i kontanter och likvida

tillgångar, inom en tidsperiod som fastställs i dess fond­

bestämmelser eller bolagsordning,

ii) inte använder mer än 30 % av sitt summerade inbetalda

kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser till förvärv av

SV

L 115/26

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

förvaltare av godkända fonder för socialt företagande: en juridisk

person vars ordinarie affärsverksamhet består i förvaltning

av minst en fond för socialt företagande,

godkänt portföljföretag: ett företag som

i) vid tidpunkten för den investering som görs av den

godkända fonden för socialt företagande inte är upp­

taget till handel på en reglerad marknad eller på en

multilateral handelsplattform (MTF-plattform) enligt de­

finitionen i artikel 4.1.14 och 4.1.15 i direktiv

2004/39/EG,

ii) har uppnåendet av mätbara, positiva sociala effekter

som sitt primära mål enligt sin bolagsordning, sina stad­

gar eller andra bestämmelser eller instrument för fast­

ställande av företagets verksamhet, där företaget

— tillhandahåller tjänster eller varor till utsatta, margi­

naliserade, missgynnade eller utestängda personer,

— använder en metod för produktion av varor eller

tjänster som uttrycker dess sociala mål, eller

— ger finansiellt stöd uteslutande till sociala företag

enligt definitionen i de första två strecksatserna,

iii) primärt använder sina vinster för att uppnå sina primära

sociala mål enligt sin bolagsordning, sina stadgar eller

andra bestämmelser eller instrument för fastställande av

företagets verksamhet; däri på förhand definierade för­

faranden och regler som fastställer de omständigheter

under vilka vinst delas ut till aktieägare och ägare, för

att säkerställa att en eventuell vinstutdelning inte även­

tyrar företagets primära mål, och

— inte är upptaget i förteckningen över icke samarbets­

villiga länder och territorier av arbetsgruppen för

finansiella åtgärder mot penningtvätt och finansie­

ring av terrorism,

— har undertecknat en överenskommelse med hem­

medlemsstaten för förvaltaren av en godkänd fond

för socialt företagande och med varje annan med­

lemsstat där fondandelarna eller aktierna i den god­

kända fonden för socialt företagande är avsedda att

marknadsföras för att säkerställa att tredjelandet till

fullo uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s mo­

dellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet

och att det säkerställer ett effektivt informations­

utbyte i skatteärenden, inbegripet eventuella multi­

laterala skatteavtal,

e) godkända investeringar: något av följande instrument:

i) Egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som emitterats

av

— ett godkänt portföljföretag och som den godkända

fonden för socialt företagande direkt förvärvat av det

godkända portföljföretaget,

— ett godkänt portföljföretag i utbyte mot egetkapital­

instrument som det godkända portföljföretaget emit­

terat, eller

— ett företag som det godkända portföljföretaget är ett

majoritetsägt dotterföretag till och som den god­

kända fonden för socialt företagande förvärvat i ut

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/27

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

iii) Andelar eller aktier i en eller flera godkända fonder för

socialt företagande, under förutsättning att dessa fonder

själva inte har investerat mer än 10 % av sitt summerade

inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i god­

kända fonder för socialt företagande.

iv) Lån med eller utan säkerhet som beviljas av den god­

kända fonden för socialt företagande till ett godkänt

portföljföretag.

v) Varje annan typ av delägande i ett godkänt portföljfö­

retag.

relevanta kostnader: alla avgifter och utgifter som direkt eller

indirekt bärs av investerarna och som överenskommits mel­

lan förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande

och dess investerare,

eget kapital: ägarandel i ett företag i form av aktier eller

andra former av andelar i det godkända portföljföretagets

kapital som har emitterats till dess investerare,

hybridkapital: varje typ av finansieringsinstrument som kom­

binerar eget kapital och lån och där avkastningen av instru­

mentet är kopplad till det godkända portföljföretagets vinst

eller förlust, och där återbetalningen av instrumentet i hän­

delse av konkurs inte är helt garanterad,

marknadsföring: ett direkt eller indirekt erbjudande eller en

placering, på initiativ av förvaltaren av godkända fonder för

socialt företagande eller för dennes räkning, av andelar eller

aktier i en godkänd fond för socialt företagande som denne

förvaltar, eller tillsammans med investerare med hemvist

fonden för socialt företagande förvärva andelar i, eller lämna

ett kapitaltillskott till, den fonden,

k) hemmedlemsstat: den medlemsstat där förvaltaren av en god­

känd fond för socialt företagande är etablerad och är före­

mål för registrering hos de behöriga myndigheterna i enlig­

het med artikel 3.3 a i direktiv 2011/61/EU,

l) värdmedlemsstat: annan medlemsstat än hemmedlemsstaten,

där förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande

marknadsför godkända fonder för socialt företagande i en­

lighet med denna förordning,

m) behörig myndighet: den nationella myndighet som hemmed­

lemsstaten genom lagar eller andra författningar ålägger att

handlägga registreringen av förvaltare av företag för kollek­

tiva investeringar i enlighet med denna förordning.

Med avseende på första stycket led c ska den godkända fonden

för socialt företagande själv registreras som förvaltare av en

godkänd fond för socialt företagande i enlighet med artikel 15

om den juridiska formen för den godkända fonden tillåter in­

tern förvaltning och om fondens styrelse inte utser en extern

förvaltare. En godkänd fond för socialt företagande som är

registrerad som intern förvaltare av en godkänd fond för socialt

företagande ska inte registreras som extern förvaltare av en

godkänd fond för socialt företagande som tillhör andra företag

för kollektiva investeringar.

SV

L 115/28

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

KAPITEL II

VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV BETECKNINGEN EuSEF

Artikel 4

Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som upp­

fyller kraven i detta kapitel ska ha rätt att använda beteckningen

EuSEF vid marknadsföringen av godkända fonder för socialt

företagande i unionen.

Artikel 5

1. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

säkerställa att förvärv av andra tillgångar än godkända investe­

ringar tar i anspråk högst 30 % av fondens summerade inbe­

talda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser. Tröskelvärdet på

30 % ska beräknas på basis av investeringsbara belopp efter

avdrag för alla relevanta kostnader. Innehav i kontanter och

likvida tillgångar ska inte beaktas vid beräkningen av det trös­

kelvärdet eftersom kontanter och likvida tillgångar inte ska an­

ses som investeringar.

2. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande får

inte för den godkända fonden för socialt företagandes räkning

använda metoder som ökar exponeringen för den godkända

fonden för socialt företagande utöver nivån för dess kapital­

utfästelser, oberoende av om det sker genom lån av kontanter

eller värdepapper, utnyttjande av derivatinstrument eller på nå­

got annat sätt.

3. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande får

endast låna för den godkända fonden för socialt företagandes

räkning, utfärdande av eller ställande av säkerheter, under för­

utsättning att dessa lån, skuldförbindelser eller säkerheter täcks

av ej inbetalda kapitalutfästelser.

Artikel 6

1. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

marknadsföra fondandelar och aktier i godkända fonder för

socialt företagande enbart till investerare som betraktas som

professionella kunder enligt avsnitt I i bilaga II till direktiv

2004/39/EG eller som på begäran kan behandlas som profes­

sionella kunder enligt avsnitt II i bilaga II till direktiv

2004/39/EG, eller till andra investerare som

2. Punkt 1 ska inte gälla investeringar som görs av företags­

ledare, styrelseledamöter eller anställda som deltar i förvalt­

ningen av en förvaltare av en godkänd fond för socialt företa­

gande, när de investerar i de godkända fonder för socialt före­

tagande som de förvaltar.

Artikel 7

Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska, i

förhållande till de godkända fonder för socialt företagande

som de förvaltar

a) handla hederligt, rättvist och med vederbörlig skicklighet,

omsorg och skyndsamhet när de bedriver sin verksamhet,

b) tillämpa lämpliga riktlinjer och förfaranden för att för­

hindra oegentligheter som rimligen kan förväntas påverka

investerarnas och de godkända portföljföretagens intressen,

c) bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den på bästa

sätt gagnar de positiva sociala effekterna av de godkända

portföljföretag som de har investerat i, de fonder för socialt

företagande som de förvaltar, dess investerare och mark­

nadens integritet,

d) sorgfälligt välja och löpande övervaka investeringar i god­

kända portföljföretag och deras positiva sociala effekter,

e) ha tillräcklig kunskap om och insikt i de godkända port­

följföretag som de investerar i,

f) behandla sina investerare rättvist,

g) säkerställa att ingen investerare ges förmånsbehandling, så­

vida inte uppgifter om sådan förmånsbehandling lämnas i

den godkända fonden för socialt företagandes fondbestäm­

melser eller bolagsordning.

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/29

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

2. Eventuell delegering av uppgifter enligt punkt 1 ska inte

försvåra en effektiv tillsyn av förvaltaren av en godkänd fond

för socialt företagande och får i synnerhet inte hindra den för­

valtaren av godkända fonder för socialt företagande från att

agera, eller den godkända fonden för socialt företagande från

att förvaltas, i investerarnas intresse.

Artikel 9

1. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

identifiera och undvika intressekonflikter och, när de inte kan

undvikas, hantera och övervaka dem samt i enlighet med punkt

4 omgående informera om sådana intressekonflikter i syfte att

hindra att de påverkar de godkända fonderna för socialt företa­

gandes och dess investerares intressen negativt och säkerställa

att de godkända fonderna för socialt företagande som de för­

valtar behandlas rättvist.

2. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

särskilt identifiera de intressekonflikter som kan uppstå mellan

a) förvaltare av godkända fonder för socialt företagande, per­

soner som i praktiken leder verksamheten i dessa, anställda

eller personer som direkt eller indirekt kontrollerar eller

kontrolleras av dessa förvaltare, och den godkända fond

för socialt företagande som förvaltas av dessa förvaltare eller

dess investerare,

b) en godkänd fond för socialt företagande eller dess investe­

rare, och en annan godkänd fond för socialt företagande

som förvaltas av samma förvaltare, eller dess investerare,

c) en godkänd fond för socialt företagande eller dess investe­

rare, och ett företag för kollektiva investeringar eller fond­

företag som förvaltas av samma förvaltare eller dess inve­

sterare.

3. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

företagande har organisatoriska förfaranden för att belägga, för­

hindra, hantera och övervaka intressekonflikter, men där dessa

inte är tillräckliga för att med rimlig säkerhet förhindra att

investerarnas intressen skadas. En förvaltare av godkända fonder

för socialt företagande ska tydligt och klart informera investe­

rarna om den allmänna arten av intressekonflikter eller dessas

orsaker, innan den genomför affärer på deras vägnar.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak­

ter i enlighet med artikel 26 för att ange

a) de typer av intressekonflikter som avses i punkt 2 i denna

artikel,

b) de åtgärder som förvaltare av godkända fonder för socialt

företagande måste vidta i fråga om strukturer och organisa­

toriska och administrativa rutiner för att identifiera, förhind­

ra, hantera, övervaka och informera om intressekonflikter.

Artikel 10

1. Förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande ska

för varje godkänd fond för socialt företagande som de förvaltar

tillämpa förfaranden för att mäta i vilken utsträckning de god­

kända portföljföretag som dessa godkända fonder för socialt

företagande investerar i uppnår de positiva sociala effekter

som de utfäst sig att uppnå. Förvaltarna ska se till att dessa

förfaranden är tydliga och transparenta och innehåller indikato­

rer som, beroende på det godkända portföljföretagets sociala

mål och kännetecken, kan innehålla en eller flera av nedanstå­

ende parametrar:

a) Sysselsättning och arbetsmarknader.

b) Normer och rättigheter i fråga om kvalitet i arbetet.

c) Social integration och skydd av särskilda grupper,

d) Likabehandling, lika möjligheter och icke-diskriminering.

SV

L 115/30

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak­

ter i enlighet med artikel 26, som närmare specificerar de för­

faranden som avses i punkt 1 i den här artikeln när det gäller

olika godkända portföljföretag.

Artikel 11

1. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

vid alla tidpunkter ha tillräckliga egna medel och använda de

adekvata och lämpliga personella och tekniska resurser som

krävs för en korrekt förvaltning av de godkända fonder för

socialt företagande som de förvaltar.

2. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

vid alla tidpunkter se till att de kan säkerställa att deras egna

medel är tillräckliga för verksamhetens fortlevnad, och i enlighet

med specifikationerna i artikel 14 redovisa sin motivering till

varför dessa medel är tillräckliga.

Artikel 12

1. Regler för värdering av tillgångar ska fastställas i fond­

bestämmelser eller bolagsordning för de godkända fonderna

för socialt företagande och ska säkerställa ett sunt och trans­

parent värderingsförfarande.

2. De värderingsförfaranden som används ska säkerställa att

tillgångarna värderas korrekt och att tillgångsvärdet beräknas

minst en gång om året.

3. För att åstadkomma samstämdhet när det gäller vär­

deringen av tillgångarna i godkända portföljföretag ska Esma

utarbeta riktlinjer med gemensamma principer för behandlingen

av investeringar i sådana företag, och därvid beakta att deras

huvudmål är att åstadkomma en mätbar positiv social effekt,

och att deras vinster i första hand ska användas till att uppnå

det målet.

tagande och det gångna årets verksamhet. Den ska också redo­

visa vinster som intjänats av den godkända fonden för socialt

företagande vid slutet av dess livstid och, i tillämpliga fall, de

vinster som delas ut under dess livstid. Den ska innehålla det

reviderade bokslutet för den godkända fonden för socialt före­

tagande. Årsredovisningen ska utformas i enlighet med gällande

redovisningsstandarder och vad som avtalats mellan förvaltaren

av godkända fonder för socialt företagande och investerarna.

Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska på

begäran lämna rapporten till investerare. Förvaltare av godkända

fonder för socialt företagande och investerare får sinsemellan

komma överens om att lämna ytterligare upplysningar.

2. Årsredovisningen ska omfatta åtminstone följande:

a) Uppgifter, när så är lämpligt, om de övergripande sociala

resultat som har uppnåtts med hjälp av investeringsstrategin

och den metod som används för att mäta dessa resultat.

b) En förklaring om eventuella avyttringar som gäller godkända

portföljföretag.

c) En redogörelse för huruvida avyttringar i förhållande till

andra tillgångar i den godkända fonden för socialt företa­

gande som inte investerats i godkända portföljföretag skett

på grundval av de kriterier som avses i artikel 14.1 f.

d) En sammanfattning av den verksamhet som förvaltaren av

godkända fonder för socialt företagande har bedrivit i för­

hållande till de godkända portföljföretagen enligt arti­

kel 14.1 l.

e) Uppgifter om art och ändamål när det gäller andra investe­

ringar än godkända investeringar som avses i artikel 5.1.

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/31

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

4. I de fall förvaltaren av den godkända fonden för socialt

företagande är skyldig att offentliggöra en årlig redovisning i

enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av

insynskraven angående upplysningar om emittenter vars vär­

depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ( 1 )

får den information som avses i punkterna 1 och 2 i den här

artikeln lämnas separat eller som ett komplement till den årliga

redovisningen.

Artikel 14

1. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska

avseende de godkända fonder för socialt företagande som de

förvaltar på ett tydligt och begripligt sätt informera sina inve­

sterare om följande faktorer, innan dessa fattar investerings­

beslut:

a) Identiteten avseende den förvaltaren och eventuella andra

tjänsteleverantörer som den förvaltaren anlitar för sin för­

valtning samt en beskrivning av deras arbetsuppgifter.

b) De egna medel som den förvaltaren förfogar över samt ett

detaljerat uttalande om varför förvaltaren anser att det be­

loppet är tillräckligt för att upprätthålla adekvata personella

och tekniska resurser som krävs för en korrekt förvaltning

av dess godkända fonder för socialt företagande.

c) En beskrivning av investeringsstrategi och syfte för den

godkända fonden för socialt företagande, inklusive

i) de typer av godkända portföljföretag som den avser att

investera i,

ii) eventuella andra godkända fonder för socialt företa­

gande som den avser att investera i,

iii) de typer av godkända portföljföretag som eventuella

andra godkända fonder för socialt företagande, som

avses i led ii, avser att investera i,

vi) eventuella tillämpliga investeringsbegränsningar.

d) De positiva sociala effekter som investeringsstrategin för den

godkända fonden för socialt företagande inriktas på, inklu­

sive i tillämpliga fall, prognoser över sådana resultat som

kan vara rimliga samt information om tidigare uppnådda

resultat på detta område.

e) De metodiker som kommer att användas för att mäta so­

ciala effekter.

f) En beskrivning av andra tillgångar än godkända portföljfö­

retag och det förfarande och de kriterier som används för

att välja ut dessa tillgångar såvida det inte rör sig om kon­

tanter eller likvida tillgångar.

g) En beskrivning av riskprofilen för den godkända fonden för

socialt företagande och de eventuella risker som är förenade

med de tillgångar som fonden får investera i eller med de

investeringstekniker som får användas.

h) En beskrivning av värderingsförfarandet i den godkända

fonden för socialt företagande och av dess prissättnings­

metod vid värderingen av tillgångarna, inklusive värderings­

metoder för godkända portföljföretag.

i) En beskrivning av hur ersättningen till förvaltaren av en

godkänd fond för socialt företagande beräknas.

j) En beskrivning av alla relevanta kostnader och av deras

högsta sammanlagda belopp.

k) Tidigare avkastning för den godkända fonden för socialt

företagande, om sådana uppgifter är tillgängliga.

SV

L 115/32

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

m) En beskrivning av formerna för ändringar av investerings­

strategi och/eller investeringspolitik för den godkända fon­

den för socialt företagande.

2. All information som avses i punkt 1 ska vara rättvisande,

tydlig och får inte vara vilseledande. Den ska i tillämpliga fall

uppdateras och ses över regelbundet.

3. Om förvaltaren av en godkänd fond för socialt företa­

gande är skyldig att offentliggöra ett prospekt i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den

4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras

när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till han­

del ( 1 ) eller i enlighet med nationell rätt avseende den godkända

fonden för socialt företagande, får den information som avses i

punkt 1 i denna artikel lämnas separat eller som en del av

prospektet.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak­

ter i enlighet med artikel 26 för att ange

a) innehållet i den information som avses i punkt 1 c–f och l i

denna artikel,

b) hur den information som avses i punkt 1 c–f och 1 i denna

artikel kan presenteras på ett enhetligt sätt för att säkerställa

högsta möjliga nivå av jämförbarhet.

KAPITEL III

TILLSYN OCH ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 15

1. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som

avser att använda beteckningen EuSEF vid marknadsföringen av

sina godkända fonder för socialt företagande, ska underrätta den

behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om sin avsikt och

b) De godkända fonder för socialt företagande vars andelar eller

aktier ska marknadsföras samt deras investeringsstrategier.

c) Vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i

kapitel II.

d) En förteckning över medlemsstater där förvaltaren av god­

kända fonder för socialt företagande avser att marknadsföra

respektive godkänd fond för socialt företagande.

e) En förteckning över medlemsstater där förvaltaren av god­

kända fonder för socialt företagande har etablerat eller avser

att etablera godkända fonder för socialt företagande.

2. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska regi­

strera förvaltaren av den godkända fonden för socialt företa­

gande endast om följande villkor är uppfyllda:

a) De personer som i praktiken sköter förvaltningen av god­

kända fonder för socialt företagande har tillräckligt gott an­

seende och tillräcklig erfarenhet, även i fråga om de investe­

ringsstrategier som förvaltaren av en godkänd fond för soci­

alt företagande tillämpar.

b) De uppgifter som krävs enligt punkt 1 är fullständiga.

c) De åtgärder som anmälts enligt punkt 1 c är lämpliga för att

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/33

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

3. Registrering enligt denna artikel ska gälla i hela unionen

och ska tillåta förvaltare av godkända fonder för socialt företa­

gande att i hela unionen marknadsföra godkända fonder för

socialt företagande under beteckningen EuSEF.

Artikel 16

Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande ska un­

derrätta den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de

avser att marknadsföra

a) en ny godkänd fond för socialt företagande, eller

b) en befintlig godkänd fond för socialt företagande i en med­

lemsstat som inte nämns i den förteckning som avses i

artikel 15.1 d.

Artikel 17

1. Omedelbart efter registreringen av en förvaltare av en

godkänd fond för socialt företagande, tillägg av en ny godkänd

fond för socialt företagande, tillägg av en ny hemvist för eta­

blering av en godkänd fond för socialt företagande eller tillägg

av en ny medlemsstat där en förvaltare av en godkänd fond för

socialt företagande avser att marknadsföra godkända fonder för

socialt företagande, ska den behöriga myndigheten i medlems­

staten anmäla detta till de medlemsstater som angivits i enlighet

med artikel 15.1 d samt till Esma.

2. De värdmedlemsstater som angivits i enlighet med arti­

kel 15.1 d i denna förordning får inte införa krav eller administ­

rativa förfaranden för den förvaltare av en godkänd fond för

socialt företagande som registrerats i enlighet med artikel 15,

vad gäller marknadsföringen av dennes godkända fonder för

socialt företagande, och får inte heller kräva att marknads­

föringen ska förhandsgodkännas.

3.

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel,

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska

genomförandestandarder som avses i punkt 3 i enlighet med

förfarandet i artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 18

Esma ska upprätthålla en central databas, som är tillgänglig för

allmänheten på internet, med en förteckning över alla förvaltare

av godkända fonder för socialt företagande som registrerats i

enlighet med artikel 15 och de godkända fonder för socialt

företagande som de marknadsför, samt de länder i vilka dessa

fonder marknadsförs.

Artikel 19

1. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska över­

vaka att kraven i denna förordning efterlevs.

2. Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har

tydliga och påvisbara skäl att tro att förvaltaren av en godkänd

fond för socialt företagande handlar i strid mot denna förord­

ning inom dess territorium, ska den snarast informera den be­

höriga myndigheten i hemmedlemsstaten om detta. Den behö­

riga myndigheten i hemmedlemsstaten ska vidta lämpliga åtgär­

der.

3. Om förvaltaren av en godkänd fond för socialt företa­

gande fortsätter att handla på ett sätt som tydligt strider mot

denna förordning, trots åtgärder som den behöriga myndigheten

i hemmedlemsstaten har vidtagit eller därför att den behöriga

myndigheten i hemmedlemsstaten underlåtit att agera inom

rimlig tid, får den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten,

efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemmed­

lemsstaten, vidta alla lämpliga åtgärder som är nödvändiga för

att skydda investerare, inklusive att förbjuda den berörda för­

valtaren av godkända fonder för socialt företagande att fortsätta

med all marknadsföring av sina godkända fonder för socialt

företagande i värdmedlemsstaten.

Artikel 20

SV

L 115/34

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

b) kräva att förvaltaren av en godkänd fond för socialt företa­

gande lämnar upplysningar utan dröjsmål,

c) begära upplysningar från varje person med anknytning till

förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagandes verk­

samhet eller till den godkända fonden för socialt företagande,

d) genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan,

e) vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en förvaltare av

en godkänd fond för socialt företagande fortsätter att följa

denna förordning.

f) utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en förvaltare av

en godkänd fond för socialt företagande följer denna förord­

ning och avhåller sig från att upprepa ett beteende som kan

utgöra en överträdelse av denna förordning.

Artikel 21

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om administrativa

sanktioner och andra åtgärder som ska gälla vid överträdelser

av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta alla nöd­

vändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De administ­

rativa sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs ska vara

effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Senast den 16 maj 2015 ska medlemsstaterna underrätta

kommissionen och Esma om de regler som avses i punkt 1. De

ska omedelbart underrätta kommissionen och Esma om even­

tuella ändringar av reglerna.

Artikel 22

1. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska, med

b) i strid med artikel 6 marknadsför andelar och aktier i en

godkänd fond för socialt företagande till icke-tillåtna investe­

rare.

c) använder beteckningen EuSEF utan att vara registrerad i en­

lighet med artikel 15.

d) använder beteckningen EuSEF vid marknadsföringen av fon­

der som inte är etablerade i enlighet med artikel 3.1 b iii.

e) i strid med artikel 15 har blivit registrerad genom att lämna

oriktig information eller på något annat otillbörligt sätt.

f) i strid med artikel 7 a inte handlar hederligt, rättvist, med

vederbörlig skicklighet, omsorg och skyndsamhet vid ut­

övande av sin verksamhet.

g) i strid med artikel 7 b inte tillämpar adekvata riktlinjer och

förfaranden för att förhindra oegentligheter.

h) vid upprepade tillfällen underlåter att uppfylla kraven enligt

artikel 13 om årsredovisning.

i) vid upprepade tillfällen underlåter att fullgöra skyldigheten

att informera investerare i enlighet med artikel 14.

2. I de fall som avses i punkt 1 ska den behöriga myndig­

heten i hemmedlemsstaten vid behov:

a) Vidta åtgärder för att säkerställa att den berörda förvaltaren

av en godkänd fond för socialt företagande uppfyller kraven

i artiklarna 5, 6, 7 a och b, 13, 14 och 15.

b) Förbjuda användning av beteckningen EuSEF och avföra den

berörda förvaltaren av en godkänd fond för socialt företa­

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/35

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

4. Rätten att i unionen marknadsföra en eller flera godkända

fonder för socialt företagande under beteckningen EuSEF ska

med omedelbar verkan upphöra att gälla från och med den

dag då den behöriga myndigheten fattar det beslut som avses

i punkt 2 b.

Artikel 23

1. Behöriga myndigheter och Esma ska samarbeta med var­

andra för att fullgöra sina respektive uppdrag enligt denna för­

ordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

2. De behöriga myndigheterna och Esma ska utbyta all infor­

mation och dokumentation som krävs för ett de ska kunna

fullgöra sina respektive uppgifter enligt denna förordning, i en­

lighet med förordning (EU) nr 1095/2010, särskilt för att kon­

statera och avhjälpa överträdelser av den här förordningen.

Artikel 24

1. Alla personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga

myndigheterna eller för Esma samt de revisorer och sakkunniga

som de behöriga myndigheterna eller Esma har anlitat ska vara

bundna av tystnadsplikt. Ingen konfidentiell information som

dessa personer mottagit i tjänsten får röjas till någon annan

person eller myndighet, utom i sammandrag eller sammanställ­

ningar som omöjliggör att enskilda förvaltare av godkända fon­

der för socialt företagande och enskilda godkända fonder för

socialt företagande kan identifieras, dock med förbehåll för fall

som omfattas av straffrättslig lagstiftning och förfaranden enligt

denna förordning.

2.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter eller Esma får inte

hindras från att utbyta information i enlighet med denna för­

ordning eller annan unionsrätt som är tillämplig på förvaltare av

godkända fonder för socialt företagande och godkända fonder

för socialt företagande.

3. Om de behöriga myndigheterna eller Esma mottar kon­

fidentiell information i enlighet med punkt 2, får de endast

använda den vid fullgörandet av sina uppdrag och för administ­

rativa och rättsliga förfaranden.

denna förordning krävs samarbete och samordning mellan be­

höriga myndigheter från fler än en medlemsstat, kan de behö­

riga myndigheterna hänvisa ärendet till Esma, som får handla i

enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning

(EU) nr 1095/2010, såvida oenigheten inte avser artikel 3.1 b i

eller artikel 3.1 d i i den här förordningen.

KAPITEL IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio­

nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i

artiklarna 3.2, 9.5, 10.2 och 14.4 ska ges till kommissionen

för en period av fyra år från den 15 maj 2013. Kommissionen

ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast

nio månader före utgången av perioden av fyra år. Delegeringen

av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med pe­

rioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller

rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader

före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2,

9.5, 10.2 och 14.4 får när som helst återkallas av Europapar­

lamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att dele­

geringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att

gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i

Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet

angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter

som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den

samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

SV

L 115/36

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

Artikel 27

1. Kommissionen ska se över denna förordning i enlighet

med punkt 2. Översynen ska omfatta en allmän granskning

av hur denna förordnings regler har fungerat och vilka erfaren­

heter som gjorts vid tillämpningen av dem, bland annat följan­

a) I vilken utsträckning beteckningen EuSEF har använts av

förvaltare av godkända fonder för socialt företagande i olika

medlemsstater, antingen inom landet eller på gränsöverskri­

dande basis.

b) Den geografiska och sektoriella fördelningen av de investe­

ringar som de godkända fonderna för socialt företagande

har gjort.

c) Ändamålsenligheten när det gäller informationskraven enligt

artikel 14, särskilt om huruvida de är tillräckliga för att

investerarna ska kunna fatta väl underbyggda investerings­

beslut.

d) Användningen av de olika godkända investeringar som de

godkända fonderna för socialt företagande har gjort och hur

detta har påverkat utvecklingen av sociala företag inom hela

unionen.

e) Lämpligheten av att införa en europeisk märkning för ”so­

ciala företag”.

f) Möjligheten att låta fonder för socialt företagande som är

etablerade i ett tredjeland använda beteckningen EuSEF, med

beaktande av erfarenheterna av tillämpningen av kommis­

sionens rekommendation om åtgärder för att uppmuntra

tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning

i skattefrågor.

g) Den praktiska tillämpningen av kriterierna för att identifiera

godkända portföljföretag, vilka effekter detta har fått på

utvecklingen av sociala företag inom hela unionen och deras

positiva sociala effekter.

i) Möjligheten att utsträcka marknadsföringen av godkända

fonder för socialt företagande till icke-professionella investe­

rare.

j) Lämpligheten av att inkludera godkända fonder för socialt

företagande bland godkända tillgångar enligt direktiv

2009/65/EG.

k) Lämpligheten av att komplettera denna förordning med ett

system med förvaringsinstitut.

l) En genomgång av eventuella skattehinder för godkända fon­

der för socialt företagande och en utvärdering av eventuella

skatteincitament som skulle kunna uppmuntra socialt före­

tagande i unionen.

m) En utvärdering av eventuella hinder som kan ha förhindrat

investeringar i fonder som använder beteckningen EuSEF,

inklusive hur institutionella investerare påverkas av annan

unionsrätt av tillsynskaraktär.

2. Den översyn som avses i punkt 1 ska genomföras

a) senast den 22 juli 2017 när det gäller leden a–e och g–m,

och

b) senast den 22 juli 2015 när det gäller led f.

3. Efter den översyn som avses i punkt 1 och efter samråd

med Esma ska kommissionen lämna en rapport till Europapar­

lamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett förslag till

rättsakt.

Artikel 28

1. Senast den 22 juli 2017 ska kommissionen inleda en

översyn av samspelet mellan denna förordning och andra be

SV

25.4.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/37

Prop. 2016/17:3

Bilaga 3

2. Efter den översyn som avses i punkt 1, och efter samråd med Esma, ska kommissionen lämna en

rapport till Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 29

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens

officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 22 juli 2013, med undantag av artiklarna 3.2, 9.5, 10.2 och 14.4, vilka

ska tillämpas från och med den 15 maj 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 17 april 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

L. CREIGHTON

Ordförande

SV

L 115/38

Europeiska unionens officiella tidning

25.4.2013

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs8 i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 13 kap. 15 § och 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 9 kap. 7 a §, och närmast före 9 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a §

Det finns kompletterande bestämmelser om vissa AIFförvaltare, alternativa investeringsfonder och förvaringsinstitut i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande, och

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

9 kap.

Förvaringsinstitut för europeiska långsiktiga investeringsfonder

7 a §

Ett förvaringsinstitut för en europeisk långsiktig investeringsfond som marknadsförs till ickeprofessionella investerare ska vara en bank eller ett annat kreditinstitut.

8 Jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, i den ursprungliga lydelsen.

13 kap.

15 §9

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag samt underrättelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande.

För Finansinspektionens tillsyn enligt denna lag samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, ska AIF-förvaltare som anges i 1 § betala en årlig avgift.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 samt underrättelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013.

För Finansinspektionens tillsyn enligt denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, ska AIFförvaltare som anges i 1 § betala en årlig avgift.

16 kap.

1 §

Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 14 § och 14 kap. 23 § andra stycket får inte överklagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag eller beslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, i den ursprungliga lydelsen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, i den ursprungliga lydelsen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, i den ursprungliga lydelsen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 §

9 Senaste lydelse 2014:496.

första stycket 5 förvaltningslagen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2016.

Förteckning över remissinstanserna

Sveriges riksbank, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Konsumentverket, Kommerskollegium, Stockholms handelskammare, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde APfonden, Sjätte AP-fonden, Regelrådet, Tillväxtverket, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Fondbolagens förening, Företagarna, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska försäkringsförmedlares förening, Svenska Riskkapitalföreningen, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund och Swedish Private Equite & Venture Capital Association, SVCA.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 13 kap. 15 § och 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 9 kap. 7 a §, och närmast före 9 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a §

Det finns kompletterande och avvikande bestämmelser om vissa AIF-förvaltare, alternativa investeringsfonder och förvaringsinstitut i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande, och

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

9 kap.

Förvaringsinstitut för europeiska långsiktiga investeringsfonder

7 a §

Ett förvaringsinstitut för en europeisk långsiktig investeringsfond som marknadsförs till ickeprofessionella investerare ska vara

1 Jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, i den ursprungliga lydelsen.

en bank eller ett annat kreditinstitut.

13 kap.

15 §2

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag samt underrättelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande.

För Finansinspektionens tillsyn enligt denna lag samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, ska AIF-förvaltare som anges i 1 § betala en årlig avgift.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 samt underrättelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013.

AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för

1. Finansinspektionens tillsyn enligt

a) denna lag,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013,

c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, och

d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760.

2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Detsamma gäller utländska AIFförvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760.

16 kap.

1 §

Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 14 § och 14 kap. 23 § andra stycket får inte överklagas.

Andra beslut av Finansinspek-Andra beslut av Finans-

2 Senaste lydelse 2014:496.

tionen enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

inspektionen enligt denna lag eller beslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, i den ursprungliga lydelsen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, i den ursprungliga lydelsen, eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, i den ursprungliga lydelsen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2017.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-21

Närvarande: F.d. justitieråden Bo Svensson och Gustaf Sandström samt justitierådet Ingemar Persson.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder

Enligt en lagrådsremiss den 16 juni 2016 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Eva Furberg, biträdd av ämnesrådet Henrik Lennefeldt.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 september 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, Baylan, Bucht, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Strandhäll, Shekarabi, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar proposition Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder