14

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/45/EU

av den 3 april 2014

om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om

upphävande av direktiv 2009/40/EG

(Text av betydelse för EES)

^{EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING}

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( ¹ ),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( ² ), och

av följande skäl:

⁽¹⁾

I sin vitbok av den 28 mars 2011 med titeln Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett

konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem av den 28 mars 2011 presenterade kommissionen en

”nollvision” med målet att reducera antalet dödsolyckor i trafiken i unionen till nära noll till 2050. Fordonsteknik

förväntas leda till stora förbättringar av säkerhetsresultaten inom vägtransporten, så att detta mål kan uppnås.

⁽²⁾

I sitt meddelande med titeln Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet

2011–2020 föreslog kommissionen att man med början 2010 ska halvera antalet döda i trafiken inom unionen

fram till 2020. För att uppnå detta mål angav kommissionen sju strategiska mål och identifierade åtgärder för

säkrare fordon, en strategi för att minska antalet skador och åtgärder för att förbättra säkerheten för sårbara

trafikanter, särskilt motorcyklister.

⁽³⁾

Trafiksäkerhetsprovningen ingår i en övergripande ordning vars syfte är att säkerställa att fordon hålls i ett säkert

och miljömässigt godtagbart skick under användning. Systemet bör omfatta periodiska trafiksäkerhetsprovningar

för alla fordon och tekniska vägkontroller för fordon som används för kommersiella transporter, samt föreskriva

ett förfarande för fordonsregistrering som gör det möjligt att upphäva ett tillstånd för ett fordon att användas på

vägarna om det utgör en direkt trafiksäkerhetsrisk. Periodisk provning bör vara det främsta verktyget för att

säkerställa fordons trafiksäkerhet. Tekniska vägkontroller av nyttofordon bör endast utgöra ett komplement till

periodisk provning.

⁽⁴⁾

Medlemsstaterna ska ha rätt att införa högre teststandarder än de som krävs genom detta direktiv.

⁽⁵⁾

Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten bör omfatta informationskampanjer till fordonsägare så att de utifrån

grundläggande kontroller av sina fordon skaffar sig goda arbetsmetoder och vanor.

⁽⁶⁾

Fordon med funktionsfel i de tekniska systemen påverkar trafiksäkerheten och kan leda till trafikolyckor med

skadade eller döda. Effekten av detta skulle kunna minskas om lämpliga förbättringar av systemet för trafiksäker­

hetsprovning genomfördes. Tidig upptäckt av ett trafiksäkerhetsrelevant fel på ett fordon skulle medverka till att

avhjälpa detta fel och därigenom till att undvika olyckor.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/51

( 1

) EUT C 44, 15.2.2013, s. 128.

( ² ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 mars 2014.

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

15

⁽⁷⁾

Fordon med felaktiga avgasreningssystem får större negativ effekt på miljön än väl underhållna fordon. Ett perio­

diskt system med trafiksäkerhetsprovningar skulle därför bidra till miljöförbättringar genom en minskning av

fordonens genomsnittliga avgasutsläpp.

⁽⁸⁾

Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att förhindra negativ manipulering av eller ingrepp i säkerhets-

och miljörelevanta fordonskomponenter och fordonssystem, i synnerhet genom periodiska trafiksäkerhetsprovning­

ar, inklusive effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande sanktioner.

⁽⁹⁾

Under de två senaste decennierna har utsläppskraven för typgodkännande av fordon kontinuerligt skärpts. Dock

har inte strängare utsläppskrav på fordonen medfört att luftkvaliteten har förbättrats i förväntad utsträckning, i

synnerhet vad det gäller kväveoxider och fina luftburna partiklar. För framtida lösningar bör man noggrant

undersöka möjligheten att förbättra testcyklerna för att ta hänsyn till vägförhållandena, bland annat genom att

införa testmetoder för mätning av kväveoxidnivåer och gränsvärden för kväveoxidutsläpp.

⁽¹⁰⁾ För fordon i utsläppsklasser Euro 6 och Euro VI blir systemen för omborddiagnos (OBD) allt effektivare, vilket gör

att de kan jämställas med standardiserade utsläppstester i trafiksäkerhetstester. För att göra det möjligt att använda

OBD vid trafiksäkerhetstester av fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och Euro V bör medlemsstaterna ha

möjlighet att godkänna denna testmetod i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav, för sådana

fordon där likvärdigheten, vid behov i enlighet med relevant lagstiftning om typgodkännande, har kontrollerats på

ett oberoende sätt.

⁽¹¹⁾ Flera tekniska standarder och krav avseende fordonssäkerhet har antagits i unionen. Det är nödvändigt att säker­

ställa, med hjälp av ett system med periodiska trafiksäkerhetsprovningar, att fordon fortsätter att uppfylla säker­

hetsstandarder. Systemet bör gälla för vissa fordonskategorier enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2002/24/EG ( ¹ ), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG ( ² ) och Europaparlamentets och

rådets direktiv 2007/46/EG ( ³ ).

⁽¹²⁾ Hjultraktorer med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/tim används allt oftare i stället för

lastbilar för lokala transporter och för kommersiella vägtransportändamål. De potentiella riskerna med sådana

fordon kan jämföras med de potentiella riskerna med lastbilar, och därför bör de fordon i den här kategorin som

huvudsakligen används på allmän väg genomgå trafiksäkerhetsprovning.

⁽¹³⁾ Fordon av historiskt intresse anses bevara kulturarvet från den epok då de byggdes, och man utgår från att de

knappt används på allmänna vägar. Därför bör det överlåtas åt medlemsstaterna att fastställa periodiciteten när det

gäller trafiksäkerhetsprovning för sådana fordon. Det bör också överlåtas åt medlemsstaterna att reglera trafiksä­

kerhetsprovningen för andra typer av specialfordon.

⁽¹⁴⁾ Fordon som uteslutande används i avlägset belägna områden i medlemsstaterna, särskilt på små öar med färre än

5 000 invånare eller i glesbefolkade områden med en befolkningstäthet under fem personer per kvadratkilometer,

används under förhållanden som kan kräva ett särskilt system för trafiksäkerhetsprovning. Därför bör medlems­

staterna ges behörighet att undanta dessa fordon från tillämpningen av detta direktiv.

⁽¹⁵⁾ Trafiksäkerhetsprovning är en nationell verksamhet och bör därför utföras av medlemsstaterna eller av för ända­

målet utsedda offentliga eller privata organ under medlemsstaternas tillsyn. Medlemsstaterna bör utan undantag

vara fortsatt ansvariga för trafiksäkerhetsprovningen, även om det nationella systemet gör det möjligt för privata

organ att utföra trafiksäkerhetsprovningar, inklusive organ som också utför fordonsreparationer.

^SV

L 127/52

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

( 1

) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon

och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 9.5.2002, s. 1).

( ² ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstrak­

torer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter

till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (EUT L 171, 9.7.2003, s. 1).

( ³ ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av

motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana

fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

16

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

⁽¹⁶⁾ Medlemsstaterna bör ges befogenhet att utse provningscentrum som är belägna utanför deras territorium att utföra

trafiksäkerhetsprovningar av fordon som är registrerade på deras territorium, om dessa provningscentrum redan

har godkänts för provning av fordon av den medlemsstat där de är belägna.

⁽¹⁷⁾ För inspektionen av fordon och särskilt för fordonens elektroniska säkerhetskomponenter är det av avgörande

betydelse att ha tillgång till de tekniska specifikationerna för varje enskilt fordon. Därför bör fordonstillverkare

tillhandahålla de data som är nödvändiga för kontroll av säkerhets- och miljörelaterade komponenters funktion.

Bestämmelserna avseende tillgång till reparations- och underhållsinformation bör också tillämpas för detta ända­

mål, så att inspektionscentrum får tillgång till all den information som krävs för trafiksäkerhetsprovning. Dessa

data bör inbegripa information som gör det möjligt att kontrollera funktionen hos fordonets säkerhetssystem, så

att sådana system kan kontrolleras vid en periodisk teknisk inspektion. Detta är av avgörande betydelse särskilt när

det gäller elektroniskt styrda system och bör omfatta alla delar som har installerats av tillverkaren.

⁽¹⁸⁾ Fordon som används på allmänna vägar måste vara trafiksäkra när de används. Innehavaren av registreringsbeviset

och, i förekommande fall, fordonets brukare bör vara ansvariga för att fordonet hålls i ett trafiksäkert skick.

⁽¹⁹⁾ Det är viktigt för trafiksäkerheten och dess effekter på samhället att de fordon som används på vägarna är i ett

fullgott tekniskt skick. Medlemsstaterna bör därför inte vara förhindrade att på frivillig basis tillåta ytterligare

trafiksäkerhetsprovning.

⁽²⁰⁾ För att ge innehavare av registreringsbevis viss flexibilitet bör medlemsstaterna kunna fastställa en period på flera

veckor under vilken den periodiska trafiksäkerhetsprovningen ska genomföras.

⁽²¹⁾ Provningar under ett fordons livscykel bör vara relativt enkla, snabba och billiga men samtidigt vara effektiva för

att nå målen med detta direktiv.

⁽²²⁾ Trafiksäkerhetsprovningarna bör omfatta alla komponenter som är relevanta för fordonets specifika design, kon­

struktion och utrustning. Kompatibilitet mellan delar och komponenter, såsom mellan hjul och nav, bör ses som

en kritisk säkerhetskomponent och bör kontrolleras under trafiksäkerhetsprovningen. Med avseende på dessa

komponenter och med beaktande av fordonsteknikens nuvarande nivå bör moderna elektroniska system inkluderas

i förteckningen över de komponenter som ska provas. För att uppnå en harmonisering av trafiksäkerhetsprov­

ningen bör provningsmetoder fastställas för var och en av de komponenter som ska provas. Dessa komponenter

bör uppdateras mot bakgrund av den senaste forskningen och de tekniska framstegen när det gäller fordons­

säkerhet.

(23)

För att underlätta harmoniseringen och för att säkerställa enhetliga standarder bör en icke uttömmande förteckning

över de vanligaste felorsakerna tillhandahållas för alla komponenter som ska provas. För att uppnå enhetlighet i

bedömningen av det provade fordonets skick bör upptäckta fel bedömas enligt en gemensam standard.

⁽²⁴⁾ För att förbättra tillämpningen av principen om fri rörlighet inom unionen när det gäller omregistrering av ett

fordon, bör medlemsstaterna erkänna trafiksäkerhetsintyg som har utfärdas i andra medlemsstater. Detta bör inte

påverka medlemsstaternas rätt att kontrollera trafiksäkerhetsintyget och fordonsidentifieringen i samband med

omregistreringen samt att begära att en ny trafiksäkerhetsprovning utförs i enlighet med kraven i detta direktiv.

⁽²⁵⁾ Bedrägerier med vägmätare bör anses vara en straffbar överträdelse, eftersom manipulering av vägmätare kan leda

till en felaktig bedömning av fordonets trafiksäkerhet. Registrering av miltalet i trafiksäkerhetsintyget och inspek­

törens tillgång till denna information bör underlätta upptäckten av ingrepp i eller manipulering av vägmätare.

Utbytet av information om vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter bör kontrolleras av

kommissionen.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/53

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

17

⁽²⁶⁾ Ett trafiksäkerhetsintyg bör utfärdas efter varje provning. Detta bör bland annat inbegripa information om for­

donsidentitet och om provningsresultaten. Provningsresultaten bör göras tillgängliga i elektronisk form. För att

säkerställa korrekt uppföljning av trafiksäkerhetsprovningar bör medlemsstaterna samla och lagra sådan infor­

mation i en databas, i synnerhet i syfte att analysera resultaten av den periodiska trafiksäkerhetsprovningen.

⁽²⁷⁾ Om brister hittas under en trafiksäkerhetsprovning, i synnerhet brister som utgör en risk för trafiksäkerheten, bör

innehavaren av registreringsbeviset och, i förekommande fall fordonets brukare, åtgärda dessa brister utan dröjsmål.

Vid farliga brister kan användningen av fordonen behöva begränsas tills bristerna har åtgärdats till fullo.

⁽²⁸⁾ Om ett kontrollerat fordon tillhör en fordonskategori som inte behöver registreras i den medlemsstat där det togs i

bruk, bör den medlemsstaten kunna kräva att provningsbeviset placeras på en synlig plats på fordonet.

⁽²⁹⁾ För att uppnå en hög provningskvalitet i hela unionen, bör provningsutrustning som ska användas vid testning,

utrustningens underhåll och dess kalibrering kontrolleras enligt de specifikationer som medlemsstaterna eller

tillverkarna ger.

⁽³⁰⁾ Alternativ utrustning som återspeglar tekniska framsteg och innovation på ett neutralt sätt bör kunna användas

förutsatt att en likvärdig hög kvalitet på provningen säkerställs.

⁽³¹⁾ När medlemsstaterna godkänner provningscentrum på sitt territorium bör de beakta att Europaparlamentets och

rådets direktiv 2006/123/EG ( ¹ ) inte är tillämpligt på tjänster av allmänt intresse på transportområdet.

⁽³²⁾ Provningscentrumen bör garantera objektivitet och hög kvalitet vid fordonsprovningen. För att uppfylla minimi­

kraven i fråga om kvalitetssäkring ska provningscentrumen därför uppfylla de krav som fastställts av den god­

kännande medlemsstaten.

⁽³³⁾ En hög standard på trafiksäkerhetsprovningar förutsätter att provningspersonalen har kunskaper och kompetens på

hög nivå. Ett utbildningssystem som omfattar grundutbildning och regelbunden påbyggnadsutbildning eller en

lämplig examination bör inrättas. En övergångsperiod bör fastställas för att möjliggöra en smidig övergång till det

periodiska utbildnings- eller examinationssystemet för den befintliga provningspersonalen. För att säkerställa en

hög nivå på utbildning, kompetens och provning bör medlemsstaterna kunna fastställa ytterligare kompetenskrav

och motsvarande krav på utbildning.

⁽³⁴⁾ Inspektörer bör när de utför trafiksäkerhetsprovningar agera oberoende, och deras bedömning bör inte påverkas av

någon intressekonflikt av till exempel ekonomisk eller personlig art. Därför bör det inte finnas någon direkt

koppling mellan inspektörernas ersättning och resultaten av trafiksäkerhetsprovningarna. Medlemsstaterna bör

kunna införa krav på att verksamheter ska hållas åtskilda, eller ge ett privat organ tillstånd att utföra såväl

trafiksäkerhetsprovningar som fordonsreparationer, även på samma fordon om tillsynsorganet på ett tillfredsstäl­

lande sätt har konstaterat att objektiviteten upprätthålls.

⁽³⁵⁾ Resultaten av trafiksäkerhetsprovningen bör inte ändras i kommersiellt syfte. Endast om resultaten av en trafik­

säkerhetsprovning som utförts av en inspektör är uppenbart felaktiga bör tillsynsorganet kunna ändra resultaten av

den provningen.

⁽³⁶⁾ För att säkerställa att provningen håller en konstant hög kvalitet bör medlemsstaterna inrätta ett kvalitetssäkrings­

system som omfattar förfarandena för godkännande, övervakning, återkallande och indragning eller upphävande av

godkännande att utföra trafiksäkerhetsprovningar.

^SV

L 127/54

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

( 1

) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376,

27.12.2006, s. 36).

18

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

⁽³⁷⁾ Ackreditering av provningscentrum enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 ( ¹ ) bör inte

utgöra en skyldighet för medlemsstaterna.

⁽³⁸⁾ I flera medlemsstater genomför ett stort antal privata godkända provningscentrum trafiksäkerhetsprovningar. För

att säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsstater i detta avseende bör nationella kontaktpunkter

utses.

⁽³⁹⁾ Trafiksäkerhetsprovning är en del av ett mer omfattande regleringssystem som gäller för fordon under hela deras

livscykel, från godkännande till registrering och inspektion till skrotning. Delning av den information som finns i

nationella och tillverkares elektroniska fordonsdatabaser bör i princip bidra till att förbättra effektiviteten i hela

administrationskedjan för fordon och bör även bidra till att minska kostnader och administrativa bördor. Kom­

missionen bör granska genomförbarhet, kostnader och fördelar när det gäller inrättandet av en elektronisk platt­

form för fordonsinformation genom att utnyttja befintliga och redan genomförda it-lösningar för internationellt

datautbyte, i syfte att minimera kostnaderna och undvika överlappning. När den genomför sin utvärdering bör

kommissionen bedöma vilket som är det lämpligaste sättet att sammankoppla de befintliga nationella systemen i

syfte att utbyta information om data som rör trafiksäkerhetsprovning och vägmätarställningar mellan medlems­

staternas behöriga myndigheter med ansvar för provning, registrering och godkännande av fordon, provningscent­

rumen, testutrustningstillverkarna och fordonstillverkarna. Kommissionen bör också granska genomförbarhet, kost­

nader och fördelar när det gäller insamling och lagring av tillgänglig information om de viktigaste säkerhets­

relaterade komponenterna på fordon som har varit inblandade i allvarliga olyckor samt möjligheten att i anony­

miserad form tillhandahålla information om olyckshistorik och vägmätarställningar till fordonsinspektörer, inne­

havare av registreringsbevis och olycksutredare.

⁽⁴⁰⁾ För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomföran­

debefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

182/2011 (

2

).

⁽⁴¹⁾ Kommissionen bör inte anta genomförandeakter som rör den information som fordonstillverkare ska göra till­

gänglig för trafiksäkerhetsprovningen om den kommitté som inrättas genom detta direktiv inte avger något

yttrande om det utkast till genomförandeakt som kommissionen har lagt fram.

⁽⁴²⁾ I syfte att uppdatera tilldelningen av fordonskategorier i artikel 2.1 och artikel 5.1 och 5.2, uppdatera punkt 3 i

bilaga I i fråga om metoder och anpassa punkt 3 i bilaga I med avseende på förteckningen över komponenter som

ska provas, provningsmetoder och bedömning av brister, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290

i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att

kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommis­

sionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till

Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

⁽⁴³⁾ Fordonstrafiksäkerheten har en direkt inverkan på säkerheten på vägarna och bör därför ses över regelbundet.

Kommissionen bör lämna en rapport om genomförandet och effekterna av detta direktiv, inklusive i fråga om dess

tillämpningsområde, provningsfrekvens, framtida förbättringar av trafiksäkerhetssystemet genom elektroniskt infor­

mationsutbyte samt möjligheten att i framtiden införa ömsesidigt erkännande av trafiksäkerhetsintyg.

⁽⁴⁴⁾ Provningsanläggningar och provningsutrustning som används i provningscentrumen bör uppfylla de krav som

uppställts för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar. Eftersom detta kräver betydande investeringar och

anpassningar som kanske inte kan genomföras omedelbart, bör en period av fem år medges för att uppfylla dessa

krav. En motsvarande femårsperiod bör medges för att tillsynsorganen ska kunna uppfylla alla kriterier och krav

avseende godkännande av och tillsyn över provningscentrumen.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/55

( 1

) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i

samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

( ² ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

19

⁽⁴⁵⁾ Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra trafiksäkerheten genom att fastställa gemensamma minimi­

krav och harmoniserade regler för utförande av trafiksäkerhetsprovning av fordon i unionen, inte i tillräcklig

utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre

på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om

Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad

som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

⁽⁴⁶⁾ Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i synnerhet i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, till vilken det hänvisas i artikel 6 i fördraget

om Europeiska unionen.

⁽⁴⁷⁾ Detta direktiv integrerar och uppdaterar reglerna i kommissionens rekommendation 2010/378/EU ( ¹ ) i syfte att

bättre reglera utfallet av trafiksäkerhetsprovning.

⁽⁴⁸⁾ Genom detta direktiv uppdateras de tekniska krav som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/40/EG ( ² ) och dess tillämpningsområde utvidgas för att i synnerhet inkludera bestämmelser om inrättandet

av provningscentrum och deras tillsynsorgan samt utseendet av inspektörer som ska anförtros utförandet av

trafiksäkerhetsprovningar. Det direktivet bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

Genom detta direktiv fastställs minimikrav för ett system med periodiska trafiksäkerhetsprovningar av fordon som

används på allmän väg.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv gäller fordon med en konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim i följande kategorier enligt

direktiv 2002/24/EG, direktiv 2003/37/EG och direktiv 2007/46/EG:

— Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har

högst åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategori M ¹ .

— Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har

mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategorierna M ² och M ³ .

— Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som inte överstiger

3,5 ton – fordonskategori N ¹ .

— Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som överstiger 3,5

ton – fordonskategorierna N ² och N ³ .

— Släpvagnar som har konstruerats och tillverkats för gods- eller persontransport samt som husrum och med en högsta

vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna O ³ och O ⁴ .

— Från och med den 1 januari 2022, två- eller trehjuliga fordon – fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e med en

motorvolym på mer än 125 cm ³ .

— Hjultraktorer i kategori T5 som främst används på allmän väg med en maximal konstruktionshastighet som överstiger

40 km/tim.

^SV

L 127/56

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

( 1

) Kommissionens rekommendation 2010/378/EU av den 5 juli 2010 om bedömning av brister vid trafiksäkerhetsprovning i enlighet

med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet

(EUT L 173, 8.7.2010, s. 74).

(

2

) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons

trafiksäkerhet (EUT L 141, 6.6.2009, s. 12).

20

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

2. Medlemsstater får undanta följande fordon som är registrerade på deras territorium från tillämpningen av detta

direktiv:

— Fordon som används under speciella förhållanden och fordon som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän

väg, till exempel fordon av historiskt intresse eller fordon för tävlingsbruk.

— Fordon som omfattas av diplomatisk immunitet.

— Fordon som används av försvarsmakten, ordningsmakten, civilförsvaret eller räddningstjänsten.

— Fordon som endast används i jordbruks-, trädgårds-, skogsbruks-, lantbruks- eller fiskesyfte på den berörda medlems­

statens territorium och huvudsakligen på mark där sådan verksamhet bedrivs, såsom jordbruks- och skogsbruksvägar

eller åkermark.

— Fordon som endast används på små öar eller i glesbefolkade områden.

— Specialfordon för transport av cirkus- och nöjesparksutrustning med en maximal konstruktionshastighet som inte

överstiger 40 km/tim och som endast används inom den berörda medlemsstatens territorium.

— Fordon i fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym som överstiger 125 cm ³ , där medlemsstaten har

infört effektiva alternativa trafiksäkerhetsåtgärder för två- eller trehjuliga fordon och där man i synnerhet beaktar

relevant trafiksäkerhetsstatistik för de fem senaste åren. Medlemsstaterna ska anmäla sådana undantag till kommis­

sionen.

3. Medlemsstaterna får införa nationella krav avseende trafiksäkerhetsprovning för fordon som är registrerade på deras

territorium och som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde eller för fordon som förtecknas i punkt 2.

Artikel 3

Definitioner

Följande definitioner ska endast gälla i detta direktiv:

1. fordon: ett icke spårbundet motorfordon eller dess släpvagn.

2. motorfordon: ett motordrivet fordon på hjul som framdrivs av egen kraft med en maximal konstruktionshastighet som

överstiger 25 km/tim.

3. släpvagn: ett icke självgående fordon på hjul som har konstruerats och tillverkats för att dras av ett motorfordon.

4. påhängsvagn: en släpvagn som har konstruerats för att kopplas till ett motorfordon på så sätt att en den vilar på

motorfordonet och en väsentlig del av dess vikt och dess lasts vikt bärs av motorfordonet.

5. två- och trehjuliga fordon: motordrivna fordon med två hjul med eller utan sidovagn, trehjuliga motorcyklar och

fyrhjuliga motorcyklar.

6. fordon som är registrerat i en medlemsstat: ett fordon som är registrerat eller som tagits i bruk i en medlemsstat.

7. fordon av historiskt intresse: ett fordon som anses vara historiskt av den medlemsstat där fordonet är registrerat eller av

en av dess utsedda organ för godkännande och som uppfyller samtliga följande villkor

— Det tillverkades eller registrerades för första gången för minst 30 år sedan.

— Den specifika typen, i enlighet med definitioner i relevant unionsrätt eller nationell rätt, tillverkas inte längre.

— Det är historiskt bevarat och i originalskick och inga betydande förändringar har gjorts i huvudkomponenternas

tekniska karakteristika.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/57

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

21

8. innehavare av registreringsbevis: den juridiska eller fysiska person i vars namn fordonet är registrerat.

9. trafiksäkerhetsprovning: inspektion i enlighet med bilaga I för att säkerställa att ett fordon är säkert att använda på

allmän väg och att det uppfyller de obligatoriska säkerhets- och miljökrav som ställs.

10. godkännande: ett förfarande genom vilket medlemsstaterna intygar att ett fordon uppfyller de relevanta administrativa

och tekniska kraven enligt direktiv 2002/24/EG, direktiv 2003/37/EG och direktiv 2007/46/EG.

11. brister: tekniska defekter och andra avvikelser från kraven som konstaterats vid en trafiksäkerhetsprovning.

12. trafiksäkerhetsintyg: en rapport från trafiksäkerhetsprovningen, som utfärdats av den behöriga myndigheten eller ett

provningscentrum och som innehåller resultatet av trafiksäkerhetsprovningen.

13. inspektör: en person som av en medlemsstat eller dess behöriga myndighet getts tillstånd att genomföra trafiksäker­

hetsprovningar i ett provningscentrum eller, i förekommande fall, på uppdrag av en behörig myndighet.

14. behörig myndighet: en myndighet eller ett offentligt organ som av en medlemsstat getts ansvar för hanteringen av

systemet för trafiksäkerhetsprovning inklusive, när det är lämpligt, genomförandet av trafiksäkerhetsprovningar.

15. provningscentrum: offentliga eller privata organ eller inrättningar som av en medlemsstat getts tillstånd att utföra

trafiksäkerhetsprovningar.

16. tillsynsorgan: ett eller flera organ som inrättats av en medlemsstat och som ansvarar för tillsyn över provningscent­

rum. Ett tillsynsorgan kan utgöra en del av den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna.

17. liten ö: ö med mindre än 5 000 invånare och som inte har någon förbindelse med andra delar av territoriet i form av

vägbroar eller vägtunnlar.

18. glesbefolkat område: fördefinierat område med en befolkningstäthet på mindre än fem personer per kvadratkilometer.

19. allmän väg: en för allmän trafik upplåten väg såsom lokala, regionala eller nationella vägar, huvudvägar, motor­

trafikleder eller motorvägar.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Ansvarsområden

1. Varje medlemsstat ska se till att fordon som är registrerade på dess territorium, genomgår periodisk provning i

enlighet med detta direktiv på ett provningscentrum som godkänts av den medlemsstat i vilken fordonen i fråga är

registrerat.

2. Trafiksäkerhetsprovningar ska utföras av den medlemsstat där fordonet är registrerat, av ett offentligt organ som

utsetts av den medlemsstaten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, inklusive godkända privata sådana, som

utsetts av och övervakas av den medlemsstaten.

3. I enlighet med de principer som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 ( ¹ ) och

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 ( ² ) vad gäller tillgång till information ska kommissionen

genom genomförandeakter och före den 20 maj 2018 anta

^SV

L 127/58

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med

avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation

och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

( ² ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer

vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om

ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och

2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).

22

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

a) en uppsättning teknisk information om bromsutrustning, styrning, sikt, lampor, reflexer, elektrisk utrusning, axlar,

hjul, däck, upphängning, chassi, chassiinfästningar, annan utrustning och störningar som behövs för trafiksäkerhets­

provningen av de komponenter som ska provas och om användningen av de rekommenderade provningsmetoderna i

enlighet med punkt 3 i bilaga I, och

b) detaljerade regler om dataformat och om förfarandena för tillgång till den relevanta tekniska informationen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 19.2.

Tillverkarna ska, kostnadsfritt eller till ett skäligt pris och utan diskriminering, tillhandahålla provningscentrum och

relevanta berörda myndigheter den tekniska information som avses i led a i första stycket.

Kommissionen ska undersöka möjligheten att inrätta en enda kontaktpunkt för denna tekniska information.

4. Medlemsstaterna ska se till att ansvaret för att hålla ett fordon i trafiksäkert skick fastställs i nationell rätt.

KAPITEL III

MINIMIKRAV FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROVNING

Artikel 5

Datum och frekvens för provning

1. Fordon ska bli föremål för en trafiksäkerhetsprovning med minsta intervall enligt följande och utan att det påverkar

den flexibilitetsperiod som tillämpas i medlemsstaterna enligt punkt 3:

a) Fordonskategorierna M ¹ och N ¹ : fyra år efter fordonets första registrering och därefter vartannat år.

b) Fordon i kategori M ¹ som används som taxi eller ambulans, fordonskategorierna M ² , M ³ , N ² , N ³ , O ³ och O ⁴ : ett år

efter första registrering och därefter varje år.

c) Fordon i kategori T5 som främst används på allmän väg till godstransporter: fyra år efter fordonets första registrering

och därefter vartannat år.

2. Medlemsstaterna ska upprätta lämpliga tidsintervall inom vilka fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e med en

motorvolym på mer än 125 cm ³ ska genomgå trafiksäkerhetsprovning.

3. Medlemsstaterna eller behöriga myndigheter får fastställa en rimlig period under vilken trafiksäkerhetsprovningen

ska utföras, förutsatt att perioden inte överstiger de intervall som fastställs i punkt 1.

4. Oaktat datumet för den senaste trafiksäkerhetsprovningen får den berörda medlemsstaten eller behöriga myndig­

heten begära att fordonet ska genomgå en trafiksäkerhetsprovning före det datum som avses i punkterna 1 och 2 i

följande fall:

— Efter en olycka som påverkar fordonets viktigaste säkerhetsrelaterade komponenter såsom hjul, fjädring, deformations­

zoner, krockkuddesystem, styrning eller bromsar.

— När fordonets säkerhets- och miljörelaterade system och komponenter har ändrats eller modifierats.

— Om innehavaren av ett fordons registreringsbevis har ändrats.

— När fordonet har uppnått en mätarställning på 160 000 km.

— I fall där trafiksäkerheten har påverkats kraftigt.

Artikel 6

Provningsmetod och innehåll

1. För fordonskategorier som omfattas av detta direktiv men med undantag för fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e

med motorvolym som överstiger 125 cm ³ , ska medlemsstaterna se till att trafiksäkerhetsprovningen omfattar åtminstone

de områden som avses i punkt 2 i bilaga I.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/59

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

23

2. För varje område som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller provningscentrumet

utföra en trafiksäkerhetsprovning som minst omfattar de komponenter som avses i punkt 3 i bilaga I, med användning av

den rekommenderade metoden eller en likvärdig metod som har godkänts av en behörig myndighet och som är tillämplig

för provning av dessa komponenter, enligt vad som anges i punkt 3 i bilaga I. Provningen får också inbegripa kontroll av

att fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet

respektive efterjusteringen.

Provningarna ska utföras med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgängliga utan användning av verktyg

för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet.

3. För fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med motorvolym som överstiger 125 cm ³ ska medlemsstaterna fastställa

områden, komponenter och lämpliga metoder för provningen.

Artikel 7

Bedömning av brister

1. För varje komponent som ska provas återfinns i bilaga I en minimiförteckning över möjliga brister och deras

allvarlighetsgrad.

2. Brister som upptäcks vid den periodiska provningen av fordon ska kategoriseras i en av följande grupper:

a) Mindre brister, som inte har någon betydande inverkan på fordonets säkerhet eller påverkar miljön samt andra mindre

avvikelser från kraven.

b) Större brister som kan äventyra fordonets säkerhet eller påverka miljön eller som kan innebära att andra trafikanter

utsätts för risker, samt andra mer betydande avvikelser från kraven.

c) Farliga brister, som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten eller påverkar miljön, vilka utgör ett giltigt

skäl för en medlemsstat eller dess behöriga myndigheter att förbjuda användningen av fordonet i fråga på allmän väg.

3. Ett fordon som har brister inom fler än en grupp enligt punkt 2 ska klassificeras enligt den allvarligare bristen. Ett

fordon som uppvisar flera brister inom samma kontrollområde, såsom definierat för provningens omfattning enligt punkt

2 i bilaga I, får klassificeras i närmaste högre allvarliga bristgrupp, om det kan påvisas att den kombinerade effekten av

dessa brister resulterar i en högre risk för trafiksäkerheten.

Artikel 8

Trafiksäkerhetsintyg

1. Medlemsstaterna ska se till att de provningscentrum, eller i förekommande fall de behöriga myndigheter, som har

utfört en trafiksäkerhetsprovning av ett fordon utfärdar ett trafiksäkerhetsintyg för fordonet som åtminstone anger de

standardiserade delar av motsvarande harmoniserade unionskoder som fastställs i bilaga II.

2. Medlemsstaterna ska se till att provningscentrumen, eller i förekommande fall de behöriga myndigheterna, till­

handahåller trafiksäkerhetsintyget eller, om det rör sig om ett elektroniskt trafiksäkerhetsintyg, en bestyrkt utskrift av ett

sådant intyg, till den person som uppvisar fordonet för provning.

3. Varje medlemsstater ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, vid en omregistrering av ett fordon som

redan är registrerat i en annan medlemsstat, erkänna det trafiksäkerhetsintyg som utfärdats av den andra medlemsstaten

som om den själv hade utfärdat intyget, under förutsättning att trafiksäkerhetsintyget fortfarande är giltigt med avseende

på de frekvensintervall som den omregistrerande medlemsstaten har fastställt för periodiska trafiksäkerhetsprovningar. I

tveksamma fall får den omregistrerande medlemsstaten kontrollera trafiksäkerhetsintygets giltighet innan de erkänner det.

Medlemsstaterna ska överlämna en beskrivning av sitt trafiksäkerhetsintyg till kommissionen före den 20 maj 2018.

Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 19. Detta stycke ska inte gälla för fordonskategorierna

L3e, L4e, L5e och L7e.

4. Vid ett ägarbyte ska medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.4 och punkt 3 i den här

artikeln, principiellt erkänna trafiksäkerhetsintygets giltighet om fordonet har ett giltigt bevis på genomgången trafiksä­

kerhetsprovning.

^SV

L 127/60

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

24

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

5. Från och med den 20 maj 2018 och senast den 20 maj 2021 ska provningscentrumen på elektronisk väg till den

behöriga myndigheten i medlemsstaten i fråga överlämna den information som nämns i de trafiksäkerhetsintyg som de

utfärdar. Informationen ska överlämnas inom skälig tid efter utfärdandet av varje trafiksäkerhetsintyg. Fram till det senare

datumet får provningscentrumen överlämna den relevanta informationen till den behöriga myndigheten på valfritt annat

sätt. Medlemsstaterna ska fastställa under hur lång period den behöriga myndigheten ska spara informationen. Perioden

får inte vara kortare än 36 månader, utan att detta påverkar tillämpningen av medlemsstaternas nationella skattesystem.

6. För kontroll av normalt monterade vägmätare ska medlemsstaterna se till att den information som finns från

föregående trafiksäkerhetsprovning görs tillgänglig för inspektörerna så snart den finns tillgänglig i elektronisk form.

När det konstateras att en vägmätare har manipulerats i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets

kilometerställning, ska sådan manipulering vara straffbar genom effektiva proportionella, avskräckande och icke-diskri­

minerande sanktioner.

7. Medlemsstaterna ska se till att resultaten från trafiksäkerhetsprovningen anmäls till eller görs elektroniskt tillgängliga

för den myndighet som är ansvarig för registrering av fordonet så snart som möjligt. Denna anmälan ska innehålla den

information som nämns i trafiksäkerhetsintyget.

Artikel 9

Uppföljning av brister

1. Om endast mindre brister har konstaterats ska provningen anses vara godkänd, bristerna ska åtgärdas och fordonet

ska inte genomgå en ny provning.

2. Vid större brister ska provningen anses vara underkänd. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten ska besluta

om en tidsperiod under vilken ett sådant fordon får användas innan det måste genomgå en ny trafiksäkerhetsprovning.

Den efterföljande provningen ska genomföras inom en period som fastställs av medlemsstaten eller den behöriga

myndigheten men senast två månader efter den första provningen.

3. Vid farliga brister ska provningen anses vara underkänd. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten får besluta

att fordonet i fråga inte får användas på allmän väg och att tillståndet för dess användning i vägtrafik upphävs under en

begränsad tid, utan att detta leder till att registreringsprocessen måste göras om, tills bristerna har åtgärdats och ett nytt

trafiksäkerhetsintyg har utfärdats som intygar att fordonet är i trafiksäkert skick.

Artikel 10

Provningsbevis

1. Provningscentrumet, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har genomfört en

trafiksäkerhetsprovning av ett fordon som är registrerat på dess territorium, ska tillhandahålla ett bevis, till exempel en

notering i fordonets registreringsintyg, ett klistermärke, ett intyg eller någon annan lätt tillgänglig information, för varje

fordon som med godkänt resultat har genomgått en sådan provning. På beviset ska det datum anges när nästa trafik­

säkerhetsprovning senast ska utföras.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen en beskrivning av det beviset före den 20 maj 2018. Kommissionen ska i

sin tur underrätta den kommitté som avses i artikel 19.

2. Om det kontrollerade fordonet tillhör en fordonskategori som inte behöver registreras i den medlemsstat där det

togs i bruk, ska den medlemsstaten kunna kräva att provningsbeviset placeras på en synlig plats på det fordonet.

3. För att uppnå fri rörlighet ska varje medlemsstat erkänna det bevis som provningscentrumet eller behörig myn­

dighet i en annan medlemsstat har utfärdat enligt punkt 1.

KAPITEL IV

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel 11

Provningsanläggningar och provningsutrustning

1. Medlemsstaterna ska se till att provningsanläggningar och provningsutrustning som används för genomförande av

trafiksäkerhetsprovningar uppfyller de tekniska minimikraven i bilaga III.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/61

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

25

2. Medlemsstaterna ska se till att provningscentrumen, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten, under­

håller provningsanläggningarna och provningsutrustningen i enlighet med de specifikationer som tillhandahålls av till­

verkarna.

3.

Utrustning som används för mätningar ska regelbundet kalibreras enligt bilaga III och kontrolleras i enlighet med de

specifikationer som tillhandahålls av den berörda medlemsstaten eller tillverkaren av utrustningen.

Artikel 12

Provningscentrum

1. De provningscentrum i vilka inspektörer utför trafiksäkerhetsprovningar ska godkännas av en medlemsstat eller dess

behöriga myndighet.

2. För att uppfylla minimikraven i fråga om kvalitetssäkring, ska provningscentrumen uppfylla de krav som anges av

den godkännande medlemsstaten. Provningscentrumen ska säkerställa objektivitet och hög kvalitet vid trafiksäkerhets­

provningarna.

Artikel 13

Inspektörer

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att trafiksäkerhetsprovningar utförs av inspektörer som uppfyller de minimikrav

avseende kompetens och utbildning som fastställs i bilaga IV. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare krav i fråga om

kompetens och utbildning.

2. De behöriga myndigheterna eller, i förekommande fall, godkända utbildningscentrum ska utfärda ett intyg till

inspektörer som uppfyller minimikraven avseende kompetens och utbildning. Det intyget ska åtminstone innehålla

den information som nämns i punkt 3 i bilaga IV.

3. Inspektörer som är anställda eller godkända av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller av ett provningscent­

rum den 20 maj 2018 är undantagna från kraven i punkt 1 i bilaga IV.

4. När inspektören genomför en trafiksäkerhetsprovning ska han/hon vara fri från intressekonflikter för att, på ett för

medlemsstaten eller den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt, säkerställa att en hög nivå av opartiskhet och

objektivitet upprätthålls.

5. Den person som uppvisar fordonet för provning ska informeras om brister som har upptäckts på fordonen och

som måste åtgärdas.

6. Resultaten av en trafiksäkerhetsprovning får vid behov endast ändras av tillsynsorganet, eller i enlighet med det

förfarande som fastställts av den behöriga myndigheten, om slutsatserna av trafiksäkerhetsprovningen är uppenbart

felaktiga.

Artikel 14

Tillsyn av provningscentrum

1. Medlemsstaterna ska säkerställa tillsyn av provningscentrumen.

2. Ett tillsynsorgan ska genomföra åtminstone de uppgifter som anges i punkt 1 i bilaga V och ska uppfylla kraven i

punkt 2 och 3 i den bilagan.

Medlemsstaterna ska offentliggöra de regler och förfaranden som omfattar organisation, uppgifter och krav, inbegripet

kravet på oberoende, som gäller för personal inom ett tillsynsorgan.

3. Provningscentrum som drivs direkt av en behörig myndighet är undantagna från kraven avseende godkännande och

tillsyn om tillsynsorganet är en del av den behöriga myndigheten.

4. Kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel kan anses vara uppfyllda av medlemsstater som kräver att provnings­

centrum ska ackrediteras enligt förordning (EG) nr 765/2008.

^SV

L 127/62

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

26

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

KAPITEL V

SAMARBETE OCH INFORMATIONSUTBYTE

Artikel 15

Administrativt samarbete mellan medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna ska utse en nationell kontaktpunkt som ansvarar för informationsutbytet med de andra medlems­

staterna och kommissionen med avseende på tillämpningen av detta direktiv.

2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namn och kontaktinformation för sina nationella kontaktpunkter

senast den 20 maj 2015 och ska utan dröjsmål informera kommissionen om eventuella förändringar i denna infor­

mation. Kommissionen ska upprätta en förteckning över alla kontaktpunkter och överlämna den till medlemsstaterna.

Artikel 16

Elektronisk plattform för fordonsinformation

Kommissionen ska granska genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende inrättandet av en elektronisk plattform för

fordonsinformation genom att utnyttja befintliga och redan genomförda it-lösningar avseende internationellt utbyte av

data, så att kostnaderna minimeras och överlappning undviks. I sin granskning ska kommissionen bedöma vilket som är

det lämpligaste sättet att sammankoppla de befintliga nationella systemen i syfte att underlätta utbyte av information om

data som rör trafiksäkerhetsprovning och vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar

för provning, registrering och godkännande av fordon, provningscentrumen, tillverkare av testutrustning och fordons­

tillverkarna.

Kommissionen ska också granska genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende insamling och lagring av tillgänglig

information om de viktigaste säkerhetsrelaterade komponenterna på fordon som har varit inblandade i allvarliga olyckor

samt möjligheten att i anonymiserad form tillhandahålla information om olyckshistorik och vägmätarställningar till

inspektörer, innehavare av registreringsbevis och olycksutredare.

KAPITEL VI

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 17

Delegerade akter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 18 för att

— vid behov enbart uppdatera bestämningarna av fordonskategori som avses i artikel 2.1 och artikel 5.1 och 5.2 om det

sker ändringar i fordonskategorierna till följd av ändringar av den lagstiftning för typgodkännande som avses i

artikel 2.1, utan att detta påverkar provningarnas omfattning och frekvens.

— uppdatera punkt 3 i bilaga I med avseende på metoder i de fall då effektivare provningsmetoder utvecklas och utan att

utvidga förteckningen över komponenter som ska provas,

— anpassa punkt 3 i bilaga I efter en positiv kostnads-nyttoanalys rörande förteckningen över komponenter som ska

provas, provningsmetoder, orsaker till underkännande och bedömning av brister, vid ändring av obligatoriska krav

som är relevanta för typgodkännande i unionens säkerhets- eller miljölagstiftning.

Artikel 18

Utövande av delegeringen

1.

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen för en period av fem år

från och med den 19 maj 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast nio

månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med

perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader

före utgången av perioden i fråga.

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/63

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

27

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får

verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet

datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som har antagits enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet

har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs

Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden har underrättat

kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets

eller rådets initiativ.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska bistås av en kommitté (trafiksäkerhetskommittén). Den kommittén ska vara en kommitté i den

mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om inte kommittén avger

något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU)

nr 182/2011 ska tillämpas.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Rapportering

1. Kommissionen ska senast den 30 april 2020 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genom­

förandet och effekterna av detta direktiv, i synnerhet vad gäller graden av harmonisering av periodiska trafiksäkerhets­

provningar, effektiviteten hos bestämmelserna om dess tillämpningsområde, provningsfrekvens, ömsesidigt erkännande av

trafiksäkerhetsintyg och resultaten av granskningen av möjligheten att inrätta en elektronisk plattform för fordonsinfor­

mation, enligt vad som avses i artikel 16. Rapporten ska även innehålla en bedömning av huruvida det finns ett behov av

att uppdatera bilagorna, i synnerhet med hänsyn till tekniska framsteg och praxis. Rapporten ska överlämnas efter samråd

med den kommitté som avses i artikel 19 och när så är lämpligt åtföljas av lagstiftningsförslag.

2. Kommissionen ska senast den 30 april 2019 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, på grundval av

oberoende studier, om det ändamålsenliga i att inkludera lätta släpvagnar och två- och trehjuliga fordon i tillämpnings­

området för detta direktiv. I rapporten ska kommissionen utvärdera utvecklingen av trafiksäkerhetsläget i unionen och,

för varje underkategori av L-fordon, jämföra resultaten av nationella vägtrafikåtgärder utifrån det genomsnittliga avstånd

dessa fordon har körts. Kommissionen ska framför allt bedöma huruvida standarderna och kostnaderna för periodisk

trafiksäkerhetsprovning för varje fordonskategori står i proportion till de trafiksäkerhetsmål som har fastställts. Rapporten

ska åtföljas av en detaljerad konsekvensbedömning där kostnaderna och nyttan i hela unionen analyseras, inklusive med

avseende på de specifika förhållandena i medlemsstaterna. Rapporten ska göras tillgänglig minst sex månader innan

eventuella lagförslag läggs fram för att, om så är lämpligt, i tillämpningsområdet för detta direktiv inkludera nya

fordonskategorier.

Artikel 21

Sanktioner

Medlemsstaterna ska besluta om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och

ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella,

avskräckande och icke-diskriminerande.

Artikel 22

Övergångsbestämmelser

1. Medlemsstaterna får, under en period som inte överstiger fem år efter den 20 maj 2018, auktorisera användning av

provningsanläggningar och provningsutrustning som avses i artikel 11 som inte uppfyller minimikraven i bilaga III för

trafiksäkerhetsprovning.

^SV

L 127/64

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

28

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

2. Medlemsstaterna ska tillämpa kraven i bilaga V senast från och med den 1 januari 2023.

Artikel 23

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 20 maj 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för

att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 maj 2018.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan

hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 24

Upphävande

Direktiv 2009/40/EG ska upphöra att gälla från och med den 20 maj 2018.

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/65

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

29

BILAGA I

MINIMIKRAV FÖR REKOMMENDERADE PROVNINGSMETODER OCH PROVNINGSINNEHÅLL

^{1. ALLMÄNT}

I den här bilagan anges de fordonssystem och fordonskomponenter som ska provas. Rekommenderade provnings­

metoder och de kriterier som ska användas för att fastställa om fordonets skick är acceptabelt beskrivs i detalj.

Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som förtecknas i punkt 3 nedan, förutsatt att dessa hör till

utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten. Provningen får också inbegripa kontroll av att

fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet

eller i förekommande fall efterjusteringen.

Om fordonets utformning inte möjliggör användningen av de provningsmetoder som anges i denna bilaga, ska

provningen utföras i enlighet med de rekommenderade provningsmetoder som godtagits av de behöriga myndighe­

terna. Den behöriga myndigheten måste vara säker på att säkerhets- och miljökraven är uppfyllda.

Provning av alla nedanstående komponenter ska betraktas som obligatorisk vid periodisk trafiksäkerhetsprovning, med

undantag för dem som är markerade med ”X”. Dessa avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men

betraktas inte som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning.

”Orsak till underkännande” är inte tillämplig i de fall då orsakerna avser krav som inte gällde enligt relevant lagstiftning

för godkännande av fordon vid den tidpunkt då fordonet första gången registrerades eller togs i bruk eller enligt

efterjusteringskrav.

Om en provningsmetod anges som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i före­

kommande fall även bör handha det, utvärdera buller från det eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att

använda någon utrustning.

^{2. PROVNINGENS OMFATTNING}

Provningen ska omfatta minst följande områden:

0. Identifiering av fordonet

1. Bromsutrustning

2. Styrning

3. Sikt

4. Belysningsutrustning och delar av elsystemet

5. Axlar, hjul, däck och fjädring

6. Chassi och chassiinfästningar

7. Övrig utrustning

8. Störningar

9. Kompletterande provning för fordon för persontransport i kategorierna M ² och M ³ .

^{3. INNEHÅLL I OCH METODER FÖR PROVNINGEN, BEDÖMNING AV BRISTER HOS FORDONET}

Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som förtecknas i följande tabell, varvid de minimistandarder och

de rekommenderade metoder som anges i tabellen ska användas.

För varje fordonssystem och komponent som genomgår provning ska bedömningen av brister genomföras i enlighet

med kriterierna i den tabellen i varje enskilt fall.

Brister som inte tas upp i förteckningen i bilagan ska bedömas med hänsyn till trafiksäkerhetsrisken.

^SV

L 127/66

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

30

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/67

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

0.

IDENTIFIERING

AV

FORDONET

0.1

Registrerings-skyltar (om

sådana behövs

enligt kraven

1

)

Okulär kontroll.

a)

Registreringsskyltar

saknas

eller

är

så

dåligt fästa

att

de

riskerar att

falla

av.

X

b)

Text

saknas

eller är

oläslig.

X

c)

Överensstämmer inte

med

fordonets

handlingar.

X

0.2

Fordonets identifierings-

/chassi-/serienummer

Okulär kontroll.

a)

Saknas

eller kan

inte

hittas.

X

b)

Ofullständigt,

oläsligt,

uppenbart

förfalskat

eller ej

överensstämmande med fordonshandlingarna.

X

c)

Oläsliga fordonshandlingar eller

skrivfel.

X

1. BROMSUTRUSTNING

1.1

Mekaniskt

skick och

funktion

1.1.1 Färdbromsens pedalaxel/manöverspak

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att bromssystemet

manövreras.

Obs: Fordon med

servobromssystem

ska

kontrolleras när

motorn

är avstängd.

a)

Pedalaxeln svårmanövrerad.

X

b)

Stort

slitage eller

glapp.

X

1.1.2 Pedalens/manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att bromssystemet

manövreras.

Obs: Fordon med

servobromssystem

ska

kontrolleras när

motorn

är avstängd.

a)

För

stor

eller för

liten

tillgänglig

slaglängd.

X

b)

Manöverorganet

utväxlar inte

korrekt.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

c)

Halkskyddsbeläggning

på bromspedalen

saknas,

har

lossnat

eller

slitits ned.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

31

^SV

L 127/68

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.1.3

Vakuumpump eller

kompressor och behållare

Okulär kontroll

av

delarna vid

normal

drift. Kontrollera

den

tid

som

behövs

för

att bygga upp

lufttryck/vakuum

till säkert

driftvärde och

att

larmsystem,

flerkrets

­

skyddsventil och övertrycksventil

fungerar.

a)

Otillräckligt

lufttryck/vakuum för

att

aktivera

bromsen

minst

fyra gånger

efter

det

att

larmsystemet har

utlösts

(eller manometerutslaget signalerar

fara).

Minst två

aktiveringar

av

bromsen

efter

det att larm

­

systemet utlösts

(eller manometerutslaget signalerar

fa

­

ra).

X

X

b)

Den

tid som

behövs

för

att

bygga upp

lufttryck/va

­

kuum är för lång

för att uppfylla

kraven

1

.

X

c)

Flerkretsskyddsventilen

eller

övertrycksventilen

fun

­

gerar inte.

X

d)

Läckage

som

orsakar märkbar

trycksänkning

eller

för

­

nimbart läckage.

X

e)

Yttre skada

som sannolikt påverkar

bromssystemets

funktion.

Reservbromsens prestanda uppfylls

inte.

X

X

1.1.4

Indikator eller

mätare för

otillräckligt tryck

Funktionsprovning.

Felaktig

eller skadad indikator eller mätare.

Lågt tryck går inte att

identifiera.

X

X

1.1.5 Handmanövrerad bromsventil

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att bromssystemet

manövreras.

a)

Manöverorganet

spräckt, skadat

eller

slitet.

X

b)

Ej

tillförlitlig

manövrering av

ventil eller

ej

tillförlitlig

ventil.

X

c)

Lösa

kopplingar eller

läckor i

systemet.

X

d)

Otillfredsställande funktion.

X

32

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/69

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.1.6 Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att bromssystemet

manövreras.

a)

Låsmekanismen

otillräcklig.

X

b)

Slitage på manöverarmens axel

eller på låsmekanis

­

men.

Stort slitage.

X

X

c)

För

stor

slaglängd

(felaktig inställning).

X

d)

Aktivatorn saknas,

är skadad eller fungerar inte.

X

e)

Bristfällig

funktion,

varningsindikator felaktig.

X

1.1.7 Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler)

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att bromssystemet

manövreras.

a)

Skadad

ventil

eller luftläckage.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

b)

Kompressorns

oljeförbrukning för

stor.

X

c)

Ventil

ej

tillförlitlig eller bristfälligt

monterad.

X

d)

Förlust

eller läckage

av

hydraulvätska.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

1.1.8

Kopplingar till

släpvagnens bromsanordning (elektriska och

pneumatiska)

Koppla

från

och till

bromssystemets kopp

­

ling mellan

dragfordon och släpvagn.

a)

Kran

eller

självtätande ventil

defekt.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

b)

Kran

eller ventil ej tillförlitlig

eller bristfälligt monterad.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

c)

Otillräcklig täthet.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

33

^SV

L 127/70

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

d)

Otillräcklig funktion.

Bromsens funktion påverkad.

X

X

1.1.9 Energiackumulator, tryckluftsbehållare

Okulär kontroll.

a)

Behållare

lätt skadad eller

lätt korroderad.

Behållare

svårt skadad,

korroderad eller

otät.

X

X

b)

Avtappningsanordningens funktion

påverkad.

Avtappningsanordning fungerar inte.

X

X

c)

Behållare

felaktig

eller

bristfälligt

monterad.

X

1.1.10 Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att

bromssystemet manövreras,

om

möjligt.

a)

Servoenhet defekt

eller

ineffektiv.

Om den

inte fungerar.

X

X

b)

Huvudcylinder

defekt, broms

fungerar fortfarande.

Huvudcylinder defekt

eller

otät.

X

X

c)

Huvudcylinder bristfälligt

fastsatt,

broms

fungerar

fort

­

farande.

Huvudcylinder ej

tillförlitlig.

X

X

d)

För

liten

mängd

bromsvätska

under

markering för

mi

­

niminivå.

Bromsvätska långt

under

markering för

miniminivå.

Ingen

bromsvätska synlig.

X

X

X

e)

Lock

på

huvudcylindern saknas.

X

f)

Kontrollampan för

bromsvätska

lyser

eller är defekt.

X

g) Bristfällig

funktion

hos

varningsanordningen

för

bromsvätskenivå.

X

34

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/71

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.1.11 Bromsrör

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att

bromssystemet manövreras,

om

möjligt.

a)

Hög

risk

för

funktionsfel eller brott.

X

b)

Otätheter

i rör

eller kopplingar (tryckluftbromssystem).

Otätheter i

rör eller kopplingar (hydraulbromssystem).

X

X

c)

Skadade

eller

kraftigt

korroderade rör.

Påverkar bromsarnas

funktion

genom

blockering

eller

hög risk för läckage.

X

X

d)

Felmonterade rör.

Risk för skada.

X

X

1.1.12 Bromsslangar

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att

bromssystemet manövreras,

om

möjligt.

a)

Hög

risk

för

funktionsfel eller brott.

X

b)

Slangar

skadade,

skavda, snodda

eller

för

korta.

Skadade

eller

skavda

slangar.

X

X

c)

Otätheter

i

slangar

eller

kopplingar

(hydraulbroms

­

system).

Otätheter i

slangar eller kopplingar (hydraulbroms

­

system).

X

X

d)

Slangar

buktar

ut under

tryck.

Sladd

fungerar bristfälligt.

X

X

e)

Porösa slangar.

X

1.1.13

Bromsbelägg och

bromsklossar

Okulär kontroll.

a)

Stort

slitage på belägg

eller

klossar

(minimimarkering

har nåtts).

Stort

slitage på belägg

eller

klossar

(minimimarkering

syns inte).

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

35

^SV

L 127/72

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

b)

Belägg

eller klossar

nedsmutsade

(av olja,

fett

etc.).

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

c)

Belägg eller klossar

saknas eller är felmonterade.

X

1.1.14 Bromstrummor, bromsskivor

Okulär kontroll.

a)

Bromstrumma

eller bromsskiva

försliten.

Bromstrumma

eller

bromsskiva

kraftigt

försliten, re

­

pad, sprucken,

bristfälligt fastsatt eller skadad.

X

X

b)

Bromstrumma eller

bromsskiva nedsmutsad

(av olja,

fett etc.).

Bomstrumma

eller

bromsskiva påverkad.

X

X

c)

Bromstrumma

eller bromsskiva

saknas.

X

d)

Bromsskölden

bristfälligt fastsatt.

X

1.1.15

Bromskablar, stänger,

spakar, kopplingar

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att

bromssystemet manövreras,

om

möjligt.

a)

Kabel skadad eller

bockad.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

b)

Stort

slitage eller korrosion på komponent.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

c)

Kabel, stång eller kopplingar

bristfälligt

fastsatta.

X

d)

Bristfällig kabelmontering.

X

e)

Begränsning

i

bromssystemets rörlighet.

X

f)

Onormala

rörelser

hos

spakar/kopplingar till

följd

av

felaktig inställning

eller onormalt

slitage.

X

36

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/73

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.1.16

Bromscylindrar (även

fjäderbromsar

och

hydraulcylindrar)

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att

bromssystemet manövreras,

om

möjligt.

a)

Cylinder

sprucken

eller

skadad.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

b)

Läckande cylinder.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

c)

Cylinder

felaktig

eller bristfälligt

monterad.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

d)

Cylinder

kraftigt korroderad.

Risk för sprickor.

X

X

e)

För liten eller för stor slaglängd för cylindern.

Bromsprestanda

påverkad

(ingen

reserv

för

rörelse).

X

X

f)

Dammskydd skadat.

Dammskydd

saknas

eller

är

kraftigt skadat.

X

X

1.1.17

Lastkännande ventil

Okulär kontroll

av

komponenterna

under

det att

bromssystemet manövreras,

om

möjligt.

a)

Defekt förbindelse.

X

b)

Felaktigt

justerad förbindelse.

X

c)

Ventil

kärvar eller

fungerar

inte

(ABS

fungerar).

Ventil

kärvar

eller

fungerar

inte.

X

X

d)

Ventil

saknas (om

sådan

krävs).

X

e)

Tillverkarskylt saknas.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

37

^SV

L 127/74

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

f)

Informationen oläslig

eller

överensstämmer

inte

med

kraven

1

.

X

1.1.18

Bromsjusterare och

indikatorer

Okulär kontroll.

a)

Bromsjusterare

är

skadad,

kärvar

eller

rör

sig

onormalt,

stort slitage eller

felaktig inställning.

X

b)

Defekt bromsjusterare.

X

c)

Felaktigt

installerad eller

utbytt.

X

1.1.19 Tillsatsbromsanordning (om

sådan monterats)

Okulär kontroll.

a)

Felaktig anslutning

eller

montering.

Om

funktionen

är påverkad.

X

X

b)

Systemet

uppenbart

felaktigt

eller saknas.

X

1.1.20

Automatisk

manövrering

av släpvagnsbromsar

Koppla

bort

bromskoppling

mellan

drag

­

fordon och släpvagn.

Släpvagnens bromsanordning

aktiveras

inte automatiskt

när bromskopplingen kopplas

ur.

X

1.1.21

Hela bromssystemet

Okulär kontroll.

a)

Övriga

systemenheter

(t.ex.

frostskyddspump, lufttork

etc.) har yttre skador eller är korroderade

så

att

broms

­

systemet

påverkas

negativt.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

b)

Lufttork eller frostskyddspump

ej

tillräckligt

tät.

Systemets funktioner har

påverkats.

X

X

c)

Komponent

felaktig eller

bristfälligt

monterad.

X

d)

Farlig ändring

av

någon

komponent

3

.

Bromsprestanda

påverkad.

X

X

38

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/75

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.1.22

Provanslutningar (om

sådana monterats)

Okulär kontroll.

a) Saknas.

X

b) Skadade.

Oanvändbara eller otäta.

X

X

1.1.23 Påskjutsbroms

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Otillräcklig verkan.

X

1.2

Färdbromsens

prestanda och

verkan

1.2.1 Prestanda

Under prov

med

en bromsprovare

eller,

om detta

är

omöjligt,

genom bromsprov

på väg

där bromsarna aktiveras

successivt

upp till

maximal verkan.

a)

Otillräcklig bromsverkan

på

ett

eller

flera

hjul.

Ingen

bromsverkan

på

ett

eller

flera hjul.

X

X

b)

Bromsverkan på det

minst

bromsade

hjulet

på

en

axel

är mindre än 70

%

av den maximala

verkan

på andra

hjulet på

samma

axel. Alternativt avviker fordonet

vid

bromsprov

på

väg

för

mycket

från

körriktningen

vid

inbromsning.

Bromsverkan på det

minst

bromsade

hjulet

på

en

axel

är mindre än 50

%

av den maximala

verkan

på andra

hjulet på

samma

axel

om

fordonet

har

styraxlar.

X

X

c)

Ingen

gradvis bromsverkan

(låsning).

X

d)

Onormal fördröjning

före

bromsverkan

på

något hjul.

X

e)

Alltför

stora

variationer i

bromsverkan

under

ett

full

­

ständigt hjulvarv.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

39

^SV

L 127/76

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.2.2 Verkan

Prov

med

en bromsprovare

eller,

om en

sådan inte kan

användas

av tekniska skäl,

genom

bromsprov

på

väg

med

hjälp av

en

retardationsmätare

som

kontrollerar

bromsverkan i förhållande till den

tillåtna

totalvikten

eller,

för

påhängsvagnar,

till

summan av

den tillåtna

axelbelastningen.

Fordon eller en släpvagn

med

en

högsta

tillåten vikt som

överstiger

3

500

kg

ska

kontrolleras enligt

de

standarder som

anges

av ISO

21069

eller motsvarande

metoder.

Bromsprov på väg ska genomföras

under

torra förhållanden

på en

plan,

rak väg.

Uppfyller

ej

nedanstående

minimivärden (

1

):

1. Fordon

som

registrerats

för

första

gången

efter

den

1

januari 2012:

—

Kategori M

1

:

58 %

—

Kategorierna M

2

och M

3

:

50 %

—

Kategori N

1

:

50 %

—

Kategorierna N

2

och N

3

:

50 %

—

Kategorierna O

2

,

O ³ och O

4

:

—

För

påhängsvagnar:

45

% (

² )

—

För

släpvagn

med

dragstång:

50 %

X

2.

Fordon som

registrerats

för första

gången

före den

1

januari 2012:

—

Kategorierna M

1

,

M ² och M

3

:

50

% (

³ )

—

Kategori N

1

:

45 %

—

Kategorierna N

2

och N

3

:

43

% (

⁴ )

—

Kategorierna O

2

,

O ³ och O

4

:

40

% (⁵ )

X

3.

Andra kategorier

Kategori L

(båda

bromsarna

tillsammans):

—

Kategori

L1e:

42 %

—

Kategorierna

L2e, L6e: 40

%

—

Kategori

L3e:

50 %

—

Kategori

L4e:

46 %

—

Kategorierna

L5e, L7e: 44

%

Kategori L

(bakre

hjulbroms):

Alla kategorier:

25

%

av fordonets

totala vikt

Mindre än 50

%

av ovanstående värden

har

uppnåtts.

X

X

40

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/77

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.3

Reservbromsens

prestanda och

verkan (vid

separata

system)

1.3.1 Prestanda

Om

reservbromssystemet är

separat

från

färdbromssystemet används

metoden

en

­

ligt 1.2.1.

a)

Otillräcklig bromsverkan

på

ett

eller

flera

hjul.

Ingen

bromsverkan

på

ett

eller

flera hjul.

X

X

b)

Bromsverkan på det

minst

bromsade

hjulet

på

en

axel

är mindre än 70

%

av den maximala

verkan

på andra

hjulet på

samma

axel. Alternativt avviker fordonet

vid

bromsprov

på

väg

för

mycket

från

körriktningen

vid

inbromsning.

Bromsverkan på det

minst

bromsade

hjulet

på

en

axel

är mindre än 50

%

av den maximala

verkan

på andra

hjulet på

samma

axel

om

fordonet

har

styraxlar.

X

X

c)

Ingen

gradvis bromsverkan

(låsning).

X

1.3.2 Verkan

Om

reservbromssystemet är

separat

från

färdbromssystemet används

metoden

en

­

ligt 1.2.2.

Bromsverkan

är

mindre

än

50

% (

⁶ )

av

verkan på

färdbromsen enligt avsnitt

1.2.2 i förhållande

till den

till

­

låtna totalvikten.

Mindre än 50

%

av ovanstående värden

för bromsverkan

har uppnåtts.

X

X

1.4

Parkeringsbromsens

prestanda och

verkan

1.4.1 Prestanda

Aktivera bromsen

under

provning

med

en

bromsprovare.

Bromsen fungerar

inte på

ena

sidan,

eller

fordonet avviker

för mycket från körriktningen

vid inbromsning

vid

bromsprov på väg.

Mindre än

50

%

av de

värden för

bromsverkan som

avses

i punkt

1.4.2 har uppnåtts

i förhållande

till

fordonets vikt

vid provning.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

41

^SV

L 127/78

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.4.2 Verkan

Prov

med en

bromsprovare.

Om

detta

inte

är möjligt,

provning genom

bromsprov på

väg antingen

med

en

retardationsmätare

eller

med fordonet i en backe med känd

lutning.

Ger för

alla fordonskategorier

en

bromskoefficient som

är

lägre än

16

%

i

förhållande till den

tillåtna totalvikten

eller,

när

det

rör

sig

om

motorfordon,

som

är

lägre

än

12

%

i

förhållande till

fordonets

tillåtna

totalvikt, om

detta

värde

är

högre.

Mindre än 50

%

av ovanstående

värden

bromsverkan har

uppnåtts.

X

X

1.5

Tillsatsbromsens prestanda

Okulär

kontroll

och om

så

är

möjligt

provning av om

systemet fungerar.

a)

Ingen

gradvis bromsverkan

(gäller

ej

motorbromsen).

X

b)

Systemet

fungerar ej.

X

1.6

Låsningsfria bromsar

(ABS-

bromsar)

Okulär

kontroll och

kontroll av

varnings

­

anordning och/eller

med användning av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Felaktig varningsanordning.

X

b)

Systemfel på varningsanordningen.

X

c)

Hastighetssensorer

på

hjulen

saknas eller

är

skadade.

X

d)

Ledningar skadade.

X

e)

Andra

delar

saknas

eller

är skadade.

X

f) Systemet anger fel

via

det

elektroniska

fordonsgräns

­

snittet.

X

42

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/79

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

1.7

Elektriskt

bromssystem

(EBS)

Okulär

kontroll och

kontroll av

varnings

­

anordning och/eller

med användning av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Felaktig varningsanordning.

X

b)

Systemfel på varningsanordningen.

X

c)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

1.8 Bromsvätska

Okulär kontroll.

Bromsvätskan

är

förorenad

eller

innehåller sediment.

Hög risk för fel.

X

X

2. STYRNING

2.1

Mekaniskt skick

2.1.1

Styrinrättningens skick

Vrid

ratten

från

stopp

till stopp med

for

­

donet över

en smörjgrop

eller

på

en lyft

­

anordning, med hjulen

lyfta från marken

eller på vändskivor.

Okulär kontroll

av

styrinrättningens funktion.

a)

Styrningen svårmanövrerad.

X

b)

Styrarmsaxeln

vriden

eller

spåren

utslitna.

Påverkar funktionen.

X

X

c)

Stort

slitage på

styrarmsaxeln.

Påverkar funktionen.

X

X

d)

För

stor

rörelse på

styrarmsaxeln.

Påverkar funktionen.

X

X

e) Otätt.

Droppbildning.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

43

^SV

L 127/80

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

2.1.2

Infästning av

styrinrättningens hölje

Vrid ratten

eller styrstången medurs

och

moturs med

fordonet över en

smörjgrop

eller på en

lyftanordning och med

hjulens

vikt mot

marken, eller använd en

särskilt

anpassad kraftplatta.

Okulär kontroll

av

infästningen

av styrinrättningens

hölje

vid chassiet.

a)

Styrinrättningens

hölje ej

ordentligt

fäst.

Infästningarna är

lösa på ett farligt

sätt eller har

relativ

rörlighet mot

synligt

chassi/karosseri.

X

X

b)

Förlängda fästhål

i

chassiet.

Infästningarna

allvarligt påverkade.

X

X

c)

Fästskruvar saknas

eller

är

brottskadade.

Infästningarna

allvarligt påverkade.

X

X

d)

Styrinrättningens

hölje brottskadat.

Höljets stabilitet eller infästning

är påverkat.

X

X

2.1.3

Länksystemets skick

Gunga

ratten medurs

och

moturs med

for

­

donet över

en smörjgrop

eller

på

en lyft

­

anordning och

med hjulens

vikt

mot mar

­

ken, eller

använd en särskilt

anpassad

kraftplatta. Okulär

kontroll

av

styrkom

­

ponenterna med avseende

på

slitage,

brottskador och säkerhet.

a)

Relativ rörelse

mellan

komponenter

som

bör

vara fas

­

ta.

För stor rörelse

eller risk för

brott

i länksystemet.

X

X

b)

Stort

slitage vid

leder.

Mycket

allvarlig

risk

för

brott

i

länksystemet.

X

X

c)

Någon

komponent

brottskadad

eller deformerad.

Påverkar funktionen.

X

X

d)

Låsanordningar saknas.

X

e)

Felaktig

inriktning

av

komponenter

(t.ex. parallellstag

eller styrstag).

X

f)

Farlig ändring

3

.

Påverkar funktionen.

X

X

44

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/81

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

g)

Dammskyddet

skadat eller

slitet.

Dammskydd

saknas

eller

är

kraftigt förslitet.

X

X

2.1.4 Länksystemets manövrering

Gunga ratten medurs och moturs med for

­

donet över

en smörjgrop

eller

på

en lyft

­

anordning och

med hjulen

på

marken,

el

­

ler använd

en

särskilt

anpassad kraftplatta.

Okulär kontroll

av

styrkomponenterna

med

avseende

på

slitage, brottskador

och

säkerhet.

a)

Rörelse

på

länksystemet smutsar

ner

viss

del

av chas

­

siet.

X

b)

Styrningsstopp

fungerar inte

eller

saknas.

X

2.1.5 Servostyrning

Kontrollera

styrsystemet med

avseende

på

läckor och nivån i

hydraulvätskebehållaren

(om den är

synlig).

Kontrollera

att ser

­

vostyrningen fungerar

med

hjulen

på mar

­

ken och

motorn igång.

a)

Vätskeläckage eller

påverkad

funktion.

X

b)

För liten mängd

vätska (under markering för minimi

­

nivå).

Otillräcklig tank.

X

X

c)

Mekanismen

fungerar inte.

Styrningen påverkas.

X

X

d)

Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt

fastsatt.

Styrningen påverkas.

X

X

e)

Felaktig inriktning

eller

nedsmutsning

av

komponen

­

ter.

Styrningen påverkas.

X

X

f)

Farlig ändring

3

.

Styrningen påverkas.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

45

^SV

L 127/82

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

g)

Kablar/mantlar skadade

eller

kraftigt

korroderade.

Styrningen påverkas.

X

X

2.2

Ratt, rattstång

och

styrstång

2.2.1

Skick på

ratt

och styrstång

Placera fordonet

över

en

smörjgrop

eller

på en

lyftanordning och med

hjulens

vikt mot

marken, dra och tryck på ratten

i linje med

rattstången,

tryck ratten/styrs

­

tången

i

olika

riktningar i

rät vinkel

mot

rattstången/styrgafflarna. Okulär

kontroll

av glapp

och skicket på elastiska

kopp

­

lingar och

kardanknutar.

a)

Relativ

rörelse mellan

ratt

och rattstång vilket tyder på

glapp.

Mycket

allvarlig

risk

för

brott

i

länksystemet.

X

X

b)

Låsanordning

på

rattnavet saknas.

Mycket

allvarlig

risk

för

brott

i

länksystemet.

X

X

c)

Rattnav,

krans eller ekrar är brottskadade eller sitter

löst.

Mycket

allvarlig

risk

för

brott

i

länksystemet.

X

X

2.2.2

Rattstång/

styrok och

styrgafflar

Placera fordonet

över

en

smörjgrop

eller

på en

lyftanordning och med

hjulens

vikt mot

marken, dra och tryck på ratten

i linje med

rattstången,

tryck ratten/styrs

­

tången

i

olika

riktningar i

rät vinkel

mot

rattstången/styrgafflarna. Okulär

kontroll

av glapp

och skicket på elastiska

kopp

­

lingar och

kardanknutar.

a)

Rattens

centrum rör sig

för mycket uppåt eller nedåt.

X

b)

Övre

delen

av

rattstången rör

sig

för

mycket

radiellt

från sin axel.

X

c)

Slitage

på

elastiska kopplingar.

X

d)

Bristfällig fastsättning.

Mycket

allvarlig

risk

för

brott

i

länksystemet.

X

X

e)

Farlig ändring

3

. X

46

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/83

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

2.3

Glapp

i

styrningen

Placera fordonet

över

en

smörjgrop

eller

på en

lyftanordning, med

fordonets

vikt

på hjulen,

om

möjligt med

motorn

igång

för fordon med servostyrning,

och med

hjulen riktade rakt framåt. Vrid ratten

för

­

siktigt

medurs

och

moturs

så

långt

som

möjligt utan att hjulen

förflyttar

sig. Oku

­

lär kontroll

av rörligheten.

För stort glapp i styrningen, till exempel om

en

punkt på

kransen förflyttar

sig mer än en

femtedel av

rattens

dia

­

meter eller inte överensstämmer

med

kraven

1

.

Säker styrning påverkad.

X

X

2.4

Hjulinställning (X)

2

Kontrollera inställningen

av styrda hjul

med

hjälp av

lämplig

utrustning.

Inställningen överensstämmer

inte med

informationen

från tillverkaren

eller med

kraven

1

.

Körning rakt fram

påverkad,

risk

för fel

i riktningsstabili

­

tet.

X

X

2.5

Vändskiva

för

släpvagnens

styraxel

Okulär kontroll

eller kontroll

med

hjälp av

en

särskilt

anpassad kraftplatta.

a)

Komponent

lätt skadad.

Komponent

svårt skadad

eller

sprucken.

X

X

b)

Stort glapp.

Körning rakt

fram

påverkad,

risk

för fel

i

riktningssta

­

bilitet.

X

X

c)

Bristfällig fastsättning.

Fastsättningen

allvarligt påverkad.

X

X

2.6

Elektrisk

servostyrning (EPS)

Okulär kontroll

och

kontroll

av

överens

­

stämmelse mellan rattens

och hjulens

vinklar då

motorn

startas/stängs

av, och/

eller med

användning

av

elektroniskt for

­

donsgränssnitt.

a)

Varningslampan för

EPS

anger

fel

på

systemet.

X

b)

Bristande

överensstämmelse

mellan rattens

och

hjulens

vinklar.

Styrningen påverkas.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

47

^SV

L 127/84

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

c)

Hjälpsystemet fungerar

inte.

X

d)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

3. SIKT

3.1 Siktfält

Okulär kontroll

från

förarsätet.

Hinder i förarens

siktfält som

i hög

grad påverkar

sikten

framåt eller åt

sidorna (vindrutetorkares

utvändiga rengö

­

ringsområde).

X

Vindrutetorkares

invändiga

rengöringsområde

påverkat

el

­

ler yttre speglar

ej synliga.

X

3.2

Fönsterglasets skick

Okulär kontroll.

a)

Sprucken eller missfärgad

glasruta

eller transparent

ruta (om

sådan är tillåten)

(vindrutetorkares

utvändiga

rengöringsområde).

X

Vindrutetorkares

invändiga

rengöringsområde

påverkat

eller

yttre

speglar

ej

synliga.

X

b)

Glasruta

eller

transparent ruta

(inklusive

reflekterande

eller

tonad

film)

uppfyller inte

kraven

1

(vindrutetorka

­

res

utvändiga rengöringsområde).

X

Vindrutetorkares

invändiga

rengöringsområde

påverkat

eller

yttre

speglar

ej

synliga.

X

c)

Glas eller transparent

ruta

ej

i

acceptabelt

skick.

X

Sikt

genom

inre

vindrutetorkares rengöringsområde

starkt påverkad.

X

3.3

Backspeglar eller

annan

backanordning

Okulär kontroll.

a)

Spegel eller annan

anordning

saknas eller är inte

mon

­

terad enligt

kraven

1

(minst

två anordningar

för

sikt

bakåt tillgängliga).

X

Mindre än

två

anordningar för

sikt bakåt tillgängliga.

X

48

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/85

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

b)

Spegel eller enhet skadad eller lös.

X

Spegel eller

annan

anordning

fungerar

inte, är skadad,

sitter löst

eller är

bristfälligt

fastsatt.

X

c)

Nödvändigt

siktfält inte

täckt.

X

3.4 Vindrutetorkare

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Vindrutetorkare

fungerar

inte, saknas eller

överens

­

stämmer inte med kraven

1

.

X

b)

Torkarblad defekt.

X

Torkarblad saknas

eller

är

uppenbart defekta.

X

3.5 Vindrutespolare

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Vindrutespolare

fungerar

ej

korrekt

(otillräcklig

mängd

spolarvätska

men

fungerande

pump

eller

felriktad

vatten

­

stråle).

X

Vindrutespolare fungerar

ej.

X

3.6

Avimningssystem (X)

2

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Systemet fungerar

inte eller är uppenbart

defekt.

X

4.

LAMPOR, REFLEKTORER

OCH

ELEKTRISK UTRUSTNING

4.1 Strålkastare

4.1.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Lampa/ljuskälla

saknas

eller är

defekt

(flera lampor/

ljuskällor, vid

LED-belysning

är

upp

till

en

tredjedel

av lamporna ur funktion).

Enkla lampor/ljuskällor,

vid LED-belysning allvarligt

påverkad sikt.

X

X

b)

Något

defekt

projektionssystem (reflektor

och

lins).

Projektionssystem allvarligt defekt

eller

saknas

(reflek

­

tor

och lins).

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

49

^SV

L 127/86

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

X

4.1.2 Inställning

Fastställ den

horisontella

inriktningen

av

varje strålkastare vid

halvljus med

hjälp

av

en

anordning

för

strålkastarinställning

eller ett

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Strålkastarens inställning

är

inte

inom

de

gränser

som

fastställs

i

kraven

1

.

X

b)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

4.1.3

Av- och

påslagning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering eller

med

hjälp

av ett

elektro

­

niskt fordonsgränssnitt.

a)

Omkopplarens

funktion

överensstämmer inte

med

kra

­

ven

¹ (antal strålkastare

som

tänds samtidigt).

Överskrider

tillåten

främre

ljusintensitet.

X

X

b)

Manöverorganet fungerar bristfälligt.

X

c)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

4.1.4

Överensstämmelse med

kraven

1

.

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Lampan,

det

avgivna

ljusets färg,

position,

intensitet

eller

märkning

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

X

b)

Produkter

på

lins

eller

ljuskälla som

uppenbart

mins

­

kar ljusintensiteten

eller ändrar

färgen

på det avgivna

ljuset.

X

c)

Ljuskälla

och lampa är

ej

kompatibla.

X

4.1.5

Inställningsanordning (där

sådan är obligatorisk)

Okulär kontroll

och

om

möjligt kontroll

genom manövrering

eller

med hjälp

av

ett

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Anordningen

fungerar inte.

X

b)

Manuell

anordning

kan

inte

manövreras

från

förarplat

­

sen.

X

c)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

50

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/87

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

4.1.6

Strålkastarrengörare (där

sådan är obligatorisk)

Okulär kontroll

och

om

möjligt kontroll

genom manövrering.

Anordningen

fungerar inte.

Om

gasurladdningslampor används.

X

X

4.2

Främre och bakre positionslyktor,

sidomarkeringslyktor,

breddmarkeringslyktor

och varselljus

4.2.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Defekt ljuskälla.

X

b)

Defekt lins.

X

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

den

faller av.

X

X

4.2.2

Av- och

påslagning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Omkopplarens

funktion

överensstämmer inte

med

kra

­

ven

¹ .

Bakre positionslyktor

och sidomarkeringslyktor

kan

stängas av när strålkastare

används.

X

X

b)

Manöverorganet fungerar bristfälligt.

X

4.2.3

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Lampan,

det

avgivna

ljusets färg,

position,

intensitet

eller

märkning

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Rött

ljus

fram eller

vitt

ljus

bak

och kraftigt försämrad

ljusintensitet.

X

X

b)

Produkter

på

lins eller ljuskälla

som

minskar

ljuset

eller

intensiteten eller ändrar

färgen

på

det

avgivna

ljuset.

Rött

ljus

fram eller

vitt

ljus

bak

och kraftigt försämrad

ljusintensitet.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

51

^SV

L 127/88

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

4.3 Stopplyktor

4.3.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Defekt

ljuskälla

(flera

ljuskällor, vid

LED-belysning

är

upp till

en

tredjedel av lamporna ur

funktion).

Enkla ljuskällor,

vid LED-belysning fungerar

mindre än

två tredjedelar

av lamporna.

Alla

ljuskällor fungerar

inte.

X

X

X

b)

Något

defekt lins

(påverkar

inte ljuset

som

avges).

Kraftigt defekt

lins

(påverkar

ljuset som

avges).

X

X

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

den

faller av.

X

X

4.3.2

Av- och

påslagning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering eller

med

hjälp

av ett

elektro

­

niskt fordonsgränssnitt.

a)

Omkopplarens

funktion

överensstämmer inte

med

kra

­

ven

¹ .

Fördröjd manövrering.

Fungerar inte.

X

X

X

b)

Manöverorganet fungerar bristfälligt.

X

c)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

d)

Nödbromsljusen

fungerar inte

eller fungerar inte

kor

­

rekt.

X

4.3.3

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Lampan, det

avgivna ljusets färg, position, intensitet

eller

märkning överensstämmer

inte med kraven

1

.

Vitt ljus bakåt, kraftigt försämrad ljusintensitet.

X

X

52

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/89

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

4.4

Körriktningsvisare och

varningsljus

4.4.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Defekt

ljuskälla

(flera

ljuskällor, vid

LED-belysning

är

upp till

en

tredjedel av lamporna ur

funktion).

Enkla ljuskällor,

vid LED-belysning fungerar

mindre än

två tredjedelar

av lamporna.

X

X

b)

Något

defekt lins

(påverkar

inte ljuset

som

avges).

Kraftigt defekt

lins

(påverkar

ljuset som

avges).

X

X

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

den

faller av.

X

X

4.4.2

Av- och

påslagning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Omkopplarens funktion

överensstämmer

inte

med

kra

­

ven

¹ .

Fungerar inte.

X

X

4.4.3

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Lampan, det

avgivna ljusets färg, position, intensitet

eller

märkning överensstämmer

inte med kraven

1

.

X

4.4.4 Blinkfrekvens

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Blinkfrekvensen

överensstämmer inte

med

kraven

1

(fre

­

kvensen avviker

mer än 25

%).

X

4.5

Dimljus fram

och

bak

4.5.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Defekt

ljuskälla

(flera

ljuskällor, vid

LED-belysning

är

upp till

en

tredjedel av lamporna ur

funktion).

Enkla ljuskällor,

vid LED-belysning fungerar

mindre än

två tredjedelar

av lamporna.

X

X

b)

Något

defekt lins

(påverkar

inte ljuset

som

avges).

Kraftigt defekt

lins

(påverkar

ljuset som

avges).

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

53

^SV

L 127/90

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

lampan

faller av eller att

mötande

trafik bländas.

X

X

4.5.2

Inställning (X)

2

Kontroll genom

manövrering

och med

hjälp av

en

anordning

för

strålkastar

­

inställning.

Främre dimljusets

horisontella inställning

felaktig

när

ljus

­

mönstret har

en ljus/mörker-gräns

(för låg

ljus/mörker-

gräns).

Ljus/mörker-gränsen överstiger gränsen

för

strålkastare för

halvljus.

X

X

4.5.3

Av- och

påslagning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Omkopplarens funktion

överensstämmer

inte

med

kra

­

ven

¹ .

Fungerar inte.

X

X

4.5.4

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Lampan,

det

avgivna

ljusets färg,

position,

intensitet

eller

märkning

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

X

b)

Systemet

överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

4.6 Backljus

4.6.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Defekt ljuskälla.

X

b)

Defekt lins.

X

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

den

faller av.

X

X

4.6.2

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Lampan,

det

avgivna

ljusets färg,

position,

intensitet

eller

märkning

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

X

b)

Systemet

överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

54

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/91

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

4.6.3

Av- och

påslagning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Omkopplarens funktion

överensstämmer

inte

med

kra

­

ven

¹ .

Backljus kan

aktiveras utan

att

växeln

ligger

i

backläge.

X

X

4.7

Belysning

av bakre

registreringsskylt

4.7.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Lampan

ger

direkt

eller

vitt

ljus bakåt.

X

b)

Defekt

ljuskälla, flera

ljuskällor.

Defekt ljuskälla,

enkla ljuskällor.

X

X

c)

Lampan

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

den

faller av.

X

X

4.7.2

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Systemet överensstämmer

inte

med kraven

1

. X

4.8

Reflexanordningar,

(reflekterande)

konturmärkning

och

bakre

skyltar

4.8.1 Skick

Okulär kontroll.

a)

Reflekterande

utrustning defekt eller

skadad.

Reflekterande utrustning

påverkad.

X

X

b)

Reflektorn

bristfälligt fastsatt.

Risk för att reflektorn faller

av.

X

X

4.8.2

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär kontroll.

Anordningen,

det

reflekterade

ljusets

färg eller position

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Röd färg fram eller vit färg

bak

saknas eller är reflekte

­

rande.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

55

^SV

L 127/92

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

4.9

Varningslampor som

är

obligatoriska

för

belysningsutrustningen

4.9.1

Skick

och funktion

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Fungerar inte.

Fungerar inte

för

helljus

eller

bakre

dimljus.

X

X

4.9.2

Överensstämmelse med

kraven

1

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Överensstämmer inte

med

kraven

1

.

X

4.10

Elanslutningar mellan

dragfordon och släp- eller påhängsvagn

Okulär

kontroll:

Undersök

om

möjligt

an

­

slutningens

elektriska kontinuitet.

a)

Fasta

komponenter

är

bristfälligt fastsatta.

Lös sockel.

X

X

b)

Skadad

eller sliten

isolering.

Risk för kortslutning.

X

X

c)

Elanslutningar

i dragfordon

eller

släpvagn fungerar

inte

korrekt.

Släpvagnens bromsbelysning

fungerar inte

över

huvud

taget.

X

X

4.11 Elkabelsystemet

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning, even

­

tuellt

inklusive

motorutrymmet.

a)

Kabelsystemet

ej

tillförlitligt eller

bristfälligt

monterat.

Lösa fästen,

vidrör

vassa

kanter,

risk

för att anslut

­

ningar

kopplas bort.

Kablarna kan

vidröra

heta delar,

roterande delar eller

marken,

anslutningar bortkopplade

(delar

som

rör

bromsning

och styrning).

X

X

X

b)

Kablarna något

slitna.

Kablarna kraftigt slitna.

Kablarna extremt

slitna

(delar som

rör

bromsning

och

styrning).

X

X

X

56

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/93

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

c)

Skadad

eller sliten

isolering.

Risk för kortslutning.

Stor risk

för

brand eller

gnistbildning.

X

X

X

4.12

Ej

obligatoriska lampor

och

reflexanordningar (X)

2

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Monterad

lampa eller

reflexanordning överensstämmer

inte med kraven

1

.

Avger/reflekterar

rött

ljus

fram eller

vitt ljus

bak.

X

X

b)

Lampans

funktion

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Antalet strålkastare

som

används samtidigt överskrider

tillåten ljusintensitet.

Avger rött ljus

fram eller vitt

ljus

bak.

X

X

c)

Lampan/reflexanordningen bristfälligt

fastsatt.

Mycket allvarlig

risk för

att

den

faller av.

X

X

4.13 Batteri(er)

Okulär kontroll.

a)

Bristfälligt fastsatt.

Ej korrekt fastsatt.

Risk för kortslutning.

X

X

b) Otätt.

Utsläpp av farliga

ämnen.

X

X

c)

Defekt

omkopplare (om

sådan

krävs).

X

d)

Defekta

säkringar (om

sådana

krävs).

X

e)

Olämplig ventilation (om

sådan

krävs).

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

57

^SV

L 127/94

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

5.

AXLAR, HJUL,

DÄCK

OCH

FJÄDRING

5.1 Axlar

5.1.1 Axlar

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning.

Kraftplattor kan

användas

och

rekommen

­

deras för fordon

som

har en

högsta vikt

som överstiger

3,5 ton.

a)

Axel

brottskadad

eller deformerad.

X

b)

Bristfällig montering

i

fordonet.

Försämrad stabilitet, påverkad funktion:

omfattande

rö

­

relse

i

förhållande till

fästen.

X

X

c)

Farlig ändring

3

.

Försämrad

stabilitet,

påverkad

funktion,

otillräckligt

av

­

stånd till andra

fordonsdelar eller

till marken.

X

X

5.1.2 Axeltappar

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning.

Kraftplattor kan

användas

och

rekommen

­

deras för fordon

som

har en

högsta vikt

som överstiger

3,5

ton. Anbringa en ver

­

tikal kraft eller sidokraft på varje

hjul

och

notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till

axeltappen.

a)

Axeltapp brottskadad.

X

b)

Kraftigt

slitage

på

spindelbult

och/eller bussningar.

Risk för att delen faller

av,

försämrad

riktningsstabili

­

tet.

X

X

c)

För

stor

rörelse

mellan

axeltapp

och axelbalk.

Risk för att delen faller

av,

försämrad

riktningsstabili

­

tet.

X

X

d)

Sprint till

axeltapp

sitter

löst

i axeln.

Risk för att delen faller

av,

försämrad

riktningsstabili

­

tet.

X

X

5.1.3 Hjullager

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning.

Kraftplattor kan

användas

och

rekommen

­

deras för fordon

som

har en

högsta vikt

som

inte överstiger

3,5

ton. Gunga på

hjulet

eller

anbringa

en

sidokraft på

varje

hjul och

notera

hur mycket

hjulet rör

sig

uppåt i

förhållande till

axeltappen.

a)

Stort

glapp i

hjullagret.

Försämrad

riktningsstabilitet,

risk

för

demolering.

X

X

b)

Hjullagret sitter

för

hårt

och

kärvar.

Risk för överhettning,

risk för demolering.

X

X

58

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/95

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

5.2

Hjul och

däck

5.2.1 Hjulhus

Okulär kontroll.

a)

Hjulmuttrar eller

hjulbultar

saknar

eller

sitter

löst.

Fäste saknas eller sitter löst

så att

trafiksäkerheten

ho

­

tas

mycket

allvarligt.

X

X

b)

Hjulhuset är

slitet

eller

skadat.

Hjulhuset

är

slitet eller

skadat på

ett

sätt

som

gör

att

hjulen inte

sitter fast på

ett

säkert sätt.

X

X

5.2.2 Hjul

Okulär

kontroll

av

båda sidorna

på alla

hjul med

fordonet

över en

smörjgrop eller

på en lyftanordning.

a)

Brottskada eller

felaktig

svetsning.

X

b)

Låsringar för

däcken

bristfälligt

monterade.

Risk för att hjulen

faller av.

X

X

c)

Hjul

kraftigt deformerat

eller

slitet.

Fästet i

hjulhuset

påverkat,

säker fastsättning

av däck

påverkad.

X

X

d)

Hjulens storlek, tekniska

utformning,

kompatibilitet el

­

ler

typ

överensstämmer

inte

med

kraven

1

och påverkar

trafiksäkerheten.

X

5.2.3 Däck

Okulär

kontroll

av

hela

däcket, antingen

genom

att

rotera

hjulet

upplyft från

mar

­

ken och med fordonet över

en

smörjgrop

eller på en

lyftanordning, eller

genom

att

rulla

fordonet

fram och tillbaka

över

en

smörjgrop.

a)

Däckets

storlek,

bärförmåga, typgodkännandemärke

el

­

ler

hastighetsklass överensstämmer

inte

med

kraven

1

och

påverkar trafiksäkerheten.

Otillräcklig

bärförmåga

eller

hastighetsklass

för

avsedd

användning, däcken

vidrör

andra fordonsdelar vilket

innebär risk vid

körning.

X

X

b)

Olika storlek på däck på samma axel

eller på dubbel

­

monterade hjul.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

59

^SV

L 127/96

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

c)

Olika

konstruktion

(radial/korsskikt)

på

däck

på

samma axel).

X

d)

Allvarliga

skador

eller skåror

på

däck.

Kord

synligt eller

skadat.

X

X

e)

Indikator

för

slitage av

däckmönster

synlig.

Däckets mönsterdjup överensstämmer

inte med

kra

­

ven

¹ .

X

X

f)

Däcken

vidrör

andra komponenter

(flexibla stänk

­

skyddsanordningar).

Däcket

skaver

mot

andra

delar

(ej

risk

vid

körning).

X

X

g) Mönsterskurna

däck

överensstämmer

inte

med

kra

­

ven

¹ .

Skyddslager

för kord påverkat.

X

X

h)

Övervakningssystemet

för lufttrycket

i däcket

är

fel

­

aktigt eller det är uppenbart

att däcket har

för lite luft.

Uppenbart okörbart.

X

X

5.3 Fjädringssystem

5.3.1

Fjädrar och

krängningshämmare

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning.

Kraftplattor kan

användas

och

rekommen

­

deras för fordon

som

har en

högsta vikt

som överstiger

3,5 ton.

a)

Bristfällig

fästning

av

fjädrar på

chassi

eller

axel.

Synlig

relativ

rörelse. Fästen

mycket

lösa,

allvarligt.

X

X

b)

Fjäderdel skadad

eller

brottskadad.

Huvudfjäder

(bladfjäder)

eller

andra

bladfjädrar

mycket

allvarligt påverkade.

X

X

60

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/97

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

c)

Fjäder saknas.

Huvudfjäder

(bladfjäder)

eller

andra

bladfjädrar

mycket

allvarligt påverkade.

X

X

d)

Farlig ändring

3

.

Otillräckligt

avstånd

till

andra

fordonsdelar,

fjäder

­

system

fungerar ej.

X

X

5.3.2 Stötdämpare

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller på

en

lyftanordning, eller

med hjälp

av

särskild

utrustning

om sådan

finns.

a)

Bristfällig

fästning

av

stötdämpare

på

chassi eller

axel.

Stötdämpare lös.

X

X

b)

Skadad

stötdämpare

som

visar

tecken

på

allvarligt läc

­

kage eller fel.

X

5.3.2.1

Provning av

dämpningens

effektivitet (X)

2

Använd särskild

utrustning

och jämför

skillnader mellan

vänster och

höger.

a)

Väsentlig skillnad

mellan

höger

och

vänster.

X

b)

Angivna

minimivärden

uppnås ej.

X

5.3.3

Kardanrör, stödstag,

främre och bakre bärarmar

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning.

Kraftplattor kan

användas

och

rekommen

­

deras för fordon

som

har en

högsta vikt

som överstiger

3,5 ton.

a)

Bristfällig

fästning

av komponent

på

chassi

eller

axel.

Risk för att delen faller

av,

försämrad

riktningsstabili

­

tet.

X

X

b)

Komponent

skadad

eller

kraftigt korroderad.

Komponenten brottskadad

eller

komponentens stabili

­

tet påverkad.

X

X

c)

Farlig ändring

3

.

Otillräckligt avstånd

till

andra

fordonsdelar, systemet

fungerar ej.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

61

^SV

L 127/98

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

5.3.4 Kulleder

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på

en

lyftanordning.

Kraftplattor kan

användas

och

rekommen

­

deras för fordon

som

har en

högsta vikt

som överstiger

3,5 ton.

a)

Kraftigt

slitage

på

spindelbult och/eller

bussningar

eller

på kulled.

Risk för att delen faller

av,

försämrad

riktningsstabili

­

tet.

X

X

b)

Dammskydd

kraftigt förslitet.

Dammskydd

saknas

eller

är brottskadat.

X

X

5.3.5 Luftfjädring

Okulär kontroll

a)

Systemet

fungerar inte.

X

b)

Någon

del skadad,

ändrad

eller

försliten

på

ett sätt

som

påverkar systemets

funktion

negativt.

Systemets

funktion

allvarligt påverkat.

X

X

c)

Förnimbart läckage

på systemet

X

6.

CHASSI

OCH CHASSIINFÄSTNINGAR

6.1

Chassi

eller ram

och infästningar

6.1.1

Allmänt skick

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på en

lyftanordning.

a)

Sidobalk

eller tvärbalk något

brottskadad

eller defor

­

merad.

Sidobalk

eller tvärbalk svårt brottskadad

eller deforme

­

rad.

X

X

b) Förstärkningsplattor

eller

fästanordningar

bristfälligt

fastsatta.

Flertalet fästanordningar lösa, svaga delar.

X

X

c)

Kraftig

korrosion

som

påverkar styvheten.

Svaga delar.

X

X

62

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/99

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

6.1.2

Avgasrör och

ljuddämpare

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller

på en

lyftanordning.

a)

Avgassystemet otätt

eller

bristfälligt fastsatt.

X

b)

Rökgaser

kommer in

i förarhytten

eller i passagerar

­

utrymmet.

Risk för passagerares

hälsa.

X

X

6.1.3

Bränsletank och

bränsleledningar (inklusive uppvärmning)

Okulär

kontroll

med

fordonet över

en

smörjgrop eller på en

lyftanordning, med

hjälp

av

anordningar

för

detektering

av

läckage vid

LPG-/CNG-/LNG-system.

a)

Bristfälliga

tankar

och

ledningar, upphov till

allvarlig

brandfara.

X

b)

Läckage

av

bränsle,

tanklocket

saknas

eller

är

bristfäl

­

ligt.

Brandfara,

risk

för

utsläpp

av

farliga ämnen.

X

X

c)

Skavda bränsleledningar.

Skadade bränsleledningar.

X

X

d) Avstängningskran

för

bränsle

(om

sådan

krävs) fun

­

gerar inte

tillfredsställande.

X

e)

Brandfara

på grund av

—

bränsleläckage

—

otillräckligt

avskärmad

bränsletank

eller

otillräckligt

avskärmat avgassystem

—

motorutrymmets

skick.

X

f)

System

för LPG/CNG/LNG eller vätgas

överensstämmer

inte med kraven,

någon del

av

systemet

defekt

1

.

X

6.1.4

Stötfångare, sidoskydd

och

underkörningsskydd

Okulär kontroll.

a)

Lösa

delar

eller skador

som

sannolikt

kan

orsaka

per

­

sonskador

vid beröring.

Delar riskerar

att falla

av, kraftigt

nedsatt funktion.

X

X

b)

Anordningen

överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

63

^SV

L 127/100

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

6.1.5

Reservhjulshållare (om

sådan är monterad)

Okulär kontroll.

a)

Hållaren

ej

i

lämpligt

skick.

X

b)

Hållaren

är brottskadad eller bristfälligt

fastsatt.

X

c)

Reservhjul

inte ordentligt

fastsatt

i hållaren.

Mycket allvarlig

risk för

att

hjulet

faller av.

X

X

6.1.6

Mekanisk koppling

och

bogserutrustning

Okulär

kontroll

med

avseende

på

slitage

och korrekt manövrering,

med

särskild

uppmärksamhet på

monterade

säkerhets

­

anordningar och/eller

användning

av mät

­

instrument.

a)

Komponent

skadad, defekt

eller

sprucken (om

den

inte

används).

Komponent skadad,

defekt

eller

sprucken

(om den an

­

vänds).

X

X

b)

Stort

slitage på

komponent.

Under gränsen för

slitage.

X

X

c)

Bristfällig fastsättning.

Löst fäste,

mycket allvarlig

risk

för att

komponenten

faller av.

X

X

d)

Säkerhetsanordning

saknas

eller

fungerar

inte

korrekt.

X

e)

Kopplingsindikator fungerar

inte.

X

f)

Skymd

registreringsskylt

eller

lampa (då den

inte

an

­

vänds).

Registreringsskylt dold

(då

den

inte

används).

X

X

g)

Farlig ändring

3

(reservdelar).

Farlig ändring

3

(huvuddelar).

X

X

h)

Alltför

vek koppling

X

64

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/101

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

6.1.7 Transmission

Okulär kontroll.

a)

Fästskruvar saknas

eller

sitter

löst.

Fästskruvar

saknas

eller

sitter

löst

i en

sådan

omfatt

­

ning att

det föreligger

en allvarlig

trafikfara.

X

X

b)

Stort

slitage

på

kraftöverföringsaxelns lager.

Mycket allvarlig

risk att enheten

släpper

eller spricker.

X

X

c)

Kraftigt slitage

på

kardanknutar

eller transmissionsked

­

jor/-remmar.

Mycket allvarlig

risk att enheten

släpper

eller spricker.

X

X

d)

Slitage

på

elastiska kopplingar.

Mycket allvarlig

risk att enheten

släpper

eller spricker.

X

X

e)

Axel

skadad

eller böjd.

X

f)

Lagerhus

är brottskadat

eller

bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig

risk att enheten

släpper

eller spricker.

X

X

g)

Dammskydd

kraftigt förslitet.

Dammskydd

saknas

eller

är brottskadat.

X

X

h)

Olaglig förändring

av kraftöverföringen.

X

6.1.8 Motorutrymme

Okulär

kontroll,

inte

nödvändigtvis

över

en smörjgrop

eller

på

en lyftanordning.

Slitna och uppenbart

svårt

skadade fästpunkter.

Lösa eller brottskadade

fästpunkter.

X

X

6.1.9

Motordata (X)

2

Okulär

kontroll

och/eller användning

av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Ändring av

styrenheten

som påverkar

säkerheten

och/

eller miljön.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

65

^SV

L 127/102

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

b)

Ändring av

motorn

som påverkar

säkerheten

och/eller

miljön.

X

6.2

Hytt och

karosseri

6.2.1 Skick

Okulär kontroll.

a)

Lös

eller

skadad

panel

eller annan

del

som

sannolikt

kan

orsaka personskador.

Risk för att panelen

faller

av.

X

X

b)

Karosstolpe

bristfälligt fastsatt.

Försämrad stabilitet.

X

X

c)

Motor-

eller

avgasrök kan

komma

in.

Risk för passagerares

hälsa.

X

X

d)

Farlig ändring

3

.

Otillräckligt avstånd

mellan

roterande

och

rörliga

delar

och vägen.

X

X

6.2.2 Montering

Okulär kontroll

över en

smörjgrop eller

på

en lyftanordning.

a)

Kaross

eller

hytt

bristfälligt fastsatt.

Påverkad stabilitet.

X

X

b)

Hytt eller kaross

uppenbart

inte

placerad

rakt på

chas

­

siet.

X

c)

Fästningen av

hytt/kaross

vid chassi

eller

tvärbalkar

bristfälligt fastsatt eller saknas, om

symmetriska.

Fästningen av

hytt/kaross

vid chassi

eller

tvärbalkar

bristfälligt fastsatt eller saknas

i

sådan

omfattning

att

mycket

allvarlig

trafikfara föreligger.

X

X

d)

Kraftig

korrosion

vid

fästpunkter

på

karosser i

ett

styc

­

ke.

Försämrad stabilitet.

X

X

66

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/103

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

6.2.3

Dörrar

och

dörrlås

Okulär kontroll.

a)

Dörren

öppnas

eller

stängs

inte

ordentligt.

X

b)

Dörr

som sannolikt kan

öppnas

av

misstag

eller

dörr

som inte förblir

stängd (skjutdörrar).

Dörr som sannolikt kan

öppnas av

misstag eller

dörr

som inte förblir

stängd (svängdörrar).

X

X

c)

Dörr,

gångjärn, lås

eller

stolpe

är

sliten.

Dörr, gångjärn,

lås

eller stolpe

saknas

eller sitter löst.

X

X

6.2.4 Golv

Okulär kontroll

över en

smörjgrop eller

på

en lyftanordning.

Golvet bristfälligt

fastsatt

eller kraftigt

förslitet.

Bristfällig stabilitet.

X

X

6.2.5 Förarsäte

Okulär kontroll.

a)

Säte

med

bristfällig konstruktion.

Löst säte.

X

X

b)

Justeringsmekanismen

fungerar bristfälligt.

Säte som rör

sig eller

där

ryggstödet

inte går

att låsa

fast.

X

X

6.2.6

Övriga säten

Okulär kontroll.

a)

Säten

defekta

eller

bristfälligt fastsatta

(reservdelar).

Säten

defekta

eller

bristfälligt fastsatta

(huvuddelar).

X

X

b)

Säten inte monterade

enligt

kraven

1

.

Maximalt

antal

säten

överskridet,

placeringen

överens

­

stämmer

ej med

godkännande.

X

X

6.2.7 Körreglage

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

Styrfunktion

som

är

nödvändig

för

säker

manövrering

av

fordonet

fungerar bristfälligt.

Bristfällig säkerhet

vid

drift.

X

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

67

^SV

L 127/104

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

6.2.8

Fotsteg till

hytt

Okulär kontroll.

a)

Fotsteg

eller fotstegsram

bristfälligt

fastsatt.

Bristfällig stabilitet.

X

X

b)

Fotsteg eller

fotstegsram

är

i ett

skick

som

sannolikt

kan

orsaka personskador.

X

6.2.9

Övrig inredning

och

utrustning, utsida och

insida

Okulär kontroll.

a)

Fästanordning

för

övrig

inredning

eller

utrustning

de

­

fekt.

X

b)

Övrig

inredning

eller

utrustning

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Delar kan

orsaka personskador,

säker manövrering på

­

verkas.

X

X

c)

Hydraulisk

utrustning

otät.

Omfattande utsläpp

av farliga

ämnen.

X

X

6.2.10

Stänkskärmar (vingar),

stänkskyddsanordningar

Okulär kontroll.

a)

Saknas, sitter

löst

eller

är

kraftigt korroderade.

Kan orsaka

personskador.

Risk

för att någon

del faller

av.

X

X

b)

Otillräckligt

avstånd till däck/hjul

(stänkskydd).

Otillräckligt

avstånd till däck/hjul

(stänkskärmar).

X

X

c)

Överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Slitbana täcks

inte ordentligt.

X

X

6.2.11 Plattform

Okulär kontroll.

a)

Saknas, sitter

löst

eller

är

kraftigt korroderade.

X

b)

Överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

c)

Risk för nedfällning

när fordonet är i rörelse.

X

68

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/105

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

6.2.12

Handtag

och fotstöd

Okulär kontroll.

a)

Saknas, sitter

löst

eller

är

kraftigt korroderade.

X

b)

Överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

7.

ÖVRIG UTRUSTNING

7.1

Säkerhetsbälten/spännen

och

skyddssystem

7.1.1

Säker montering

av

säkerhetsbälten/spännen

Okulär kontroll.

a)

Fästpunkt

kraftigt försliten.

Påverkad stabilitet.

X

X

b)

Fästpunkten

sitter löst.

X

7.1.2

Skick på

säkerhetsbälten/spännen

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Obligatoriskt säkerhetsbälte

saknas

eller är

inte

mon

­

terat.

X

b)

Skadat

säkerhetsbälte.

Trasigt eller

översträckt bälte.

X

X

c)

Säkerhetsbältet

överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

d)

Säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte

korrekt.

X

e)

Upprullningsdon

för

säkerhetsbältet skadat

eller

fun

­

gerar inte

korrekt.

X

7.1.3

Avlastare för

säkerhetsbälten

Okulär

kontroll

och/eller användning

av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Avlastare saknas

eller

är

inte

lämplig

för

fordonet.

X

b)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

69

^SV

L 127/106

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

7.1.4 Bältessträckare

Okulär

kontroll

och/eller användning

av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Bältessträckare saknas

eller

är

inte

lämplig

för

fordo

­

net.

X

b)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

7.1.5 Krockkudde

Okulär

kontroll

och/eller användning

av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Krockkudde saknas

eller

är

inte

lämplig

för

fordonet.

X

b)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

c)

Krockkudden

fungerar inte.

X

7.1.6 SRS-system

Okulär

kontroll

av

varningslampan och/el

­

ler användning av elektroniskt

for

­

donsgränssnitt.

a)

Varningslampan för

SRS

anger

fel

på

systemet.

X

b)

Systemet

anger fel

via

det

elektroniska fordonsgräns

­

snittet.

X

7.2

Brandsläckare

(X)

²

Okulär kontroll. a) Saknas.

X

b)

Överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Om

sådan

krävs

(t.ex. i

bussar, långfärdsbussar

etc.).

X

X

7.3

Lås

och stöldskydd

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Anordningen

förhindrar inte

att

fordonet

körs.

X

b) Defekt.

Oavsiktligt

låst

eller blockerat.

X

X

7.4

Varningstriangel (om

sådan

krävs) (X)

2

Okulär kontroll.

a)

Saknas

eller är

ofullständig.

X

b)

Överensstämmer inte

med

kraven

1

. X

70

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

^SV

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/107

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

7.5

Förbandslåda. (om

sådan

krävs) (X)

2

Okulär kontroll.

Saknas,

är

ofullständig

eller

överensstämmer inte

med

kraven

1

.

X

7.6

Hjulkilar (om

sådana

krävs)

(X)

²

Okulär kontroll. Saknas

eller

i

bristfälligt

skick,

otillräcklig stabilitet

eller

dimension.

X

7.7 Ljudsignalanordning

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering.

a)

Fungerar inte

korrekt.

Fungerar inte

alls.

X

X

b)

Manöveranordning

bristfälligt fastsatt.

X

c)

Överensstämmer inte

med

kraven

1

.

Ljudet

kan

förväxlas med

varningssirener.

X

X

7.8 Hastighetsmätare

Okulär

kontroll eller

kontroll genom ma

­

növrering vid provning på väg eller med hjälp av

elektronisk

utrustning.

a)

Ej monterad

enligt

kraven

1

.

Saknas om sådan

krävs.

X

X

b)

Försämrad drift.

Fungerar inte

alls.

X

X

c)

Belysningen

fungerar inte

tillfredsställande.

Belysningen

tänds

inte.

X

X

7.9

Färdskrivare (om

sådan

är

monterad/krävs)

Okulär kontroll.

a)

Ej monterad

enligt

kraven

1

.

X

b)

Fungerar inte.

X

c)

Tätningar

är defekta eller

saknas.

X

Prop. 2016/17:84

Bilaga 1

71

^SV

L 127/108

Europeiska unionens officiella tidning

29.4.2014

Komponent Metod

Orsak till

underkännande

Bedömning

av brister

Mindre

Större

Farliga

d)

Installationsskylt

saknas,

är

oläslig eller

inaktuell.

X

e)

Uppenbar manipulation.

X

f)

Däckens

storlek

överensstämmer inte

med

kalibre

­

ringsparametrarna.

X

7.10 Hastighetsbegränsande anordning (om sådan

är

monterad/krävs)

Okulär

kontroll och kontroll genom

ma

­

növrering om

utrustning finns.

a)

Ej monterad

enligt

kraven

1

.

X

b)

Fungerar uppenbart

inte.

X

c)

Hastigheten felaktigt

inställd

(om

den

kontrollerats).

X

d)

Tätningar

är defekta eller

saknas.

X

e)

Skylt

saknas

eller är

oläslig.

X

f)

Däckens

storlek

överensstämmer inte

med

kalibre

­

ringsparametrarna.

X

7.11

Vägmätare om

sådan

finns

(X)

²

Okulär kontroll

och/eller användning

av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Uppenbart manipulerad

(bedrägeri)

för

att

minska den

registrerade körsträckan

eller

visa

felaktig

registrerad

körsträcka för

ett

fordon.

X

b)

Uppenbart

ur funktion.

X

7.12

Antisladdsystem (ESC)

om

sådant finns/krävs

Okulär

kontroll

och/eller användning

av

elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)

Hastighetssensorer

på

hjulen

saknas eller

är

skadade.

X

b)

Ledningar skadade.

X

c)

Andra

delar

saknas

eller

är skadade.

X