Prop. 2019/20:2
Höständringsbudget för 2019
Regeringens proposition
2019/20:2
Höständringsbudget för 2019
Regeringens proposition
2019/20:2
Höständringsbudget för 2019
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 september 2019
Stefan Löfven
Per Bolund
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar avseende statens utgifter för budgetåret 2019.
PROP. 2019/ 20: 2
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ............................................................................................................... 6
1 Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................... 9
2 Inledning ................................................................................................................ 15 2.1 Ändringar i statens budget .................................................................... 15 2.2 Konsekvenser för statens budget .......................................................... 15
3 Ändringar avseende statens utgifter ..................................................................... 19 3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ............................................................ 19 3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning .................. 19 3.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ............................................................. 20 3.4 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................... 21 3.5 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .............................................. 22 3.6 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................... 23 3.7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ............................................................................. 23 3.8 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................... 24 3.9 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ............ 24 3.10 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv .................................. 25 3.11 Utgiftsområde 15 Studiestöd ................................................................ 25 3.12 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................... 26 3.13 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .................. 28 3.14 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ......................................................... 28 3.15 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................... 29 3.16 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .................................. 29 3.17 Utgiftsområde 21 Energi ....................................................................... 31 3.18 Utgiftsområde 22 Kommunikationer ................................................... 32 3.19 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ............. 32 3.20 Utgiftsområde 24 Näringsliv ................................................................. 34 3.21 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ............................. 35
PROP. 2019/ 20: 2
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2019 .............................................................................................. 10 Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2019 ................. 12
1
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2019/ 20: 2
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 230 500 000 000 kronor (avsnitt 3.11).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:16 Karolinska
institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16 Utbild-
ning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor (avsnitt 3.12).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska
högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16 Utbild-
ning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor (avsnitt 3.12).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och utbildning på forskarnivå
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 600 000 kronor (avsnitt 3.12).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) och att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och utbildning på forskarnivå
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift på högst 540 000 kronor (avsnitt 3.12).
6. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
PROP. 2019/ 20: 2
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2019
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslags- nummer
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/ anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 14 742 654 30 000 14 772 654
8:1 Mediestöd
622 119 30 000 652 119
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 292 730 -1 000 17 291 730
1:9 Statistiska centralbyrån
566 759 -1 000 565 759
4 Rättsväsendet 49 203 359 399 000 49 602 359
1:4 Ekobrottsmyndigheten
685 548 8 000 693 548
1:5 Sveriges Domstolar
5 814 514 174 000 5 988 514
1:6 Kriminalvården
9 346 540 200 000 9 546 540
1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
77 987 17 000 94 987
7 Internationellt bistånd 44 158 232 299 860 44 458 092
1:1 Biståndsverksamhet 42 660 634 299 860 42 960 494
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81 502 185 43 000 81 545 185
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden
476 068 43 000 519 068
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 653 968 135 000 97 788 968
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader
957 000 135 000 1 092 000
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 878 442 22 000 34 900 442
2:1 Pensionsmyndigheten
580 142 22 000 602 142
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 203 534 000 97 866 203
1:1 Barnbidrag 32 802 684 534 000 33 336 684
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 303 772 260 000 74 563 772
1:11 Bidrag till lönegarantiersättning
1 650 000 260 000 1 910 000
15 Studiestöd 24 694 156 16 000 24 710 156
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
152 449 16 000 168 449
16 Utbildning och universitetsforskning 80 312 277 153 000 80 465 277
1:2 Statens skolinspektion
414 028 3 000 417 028
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
973 356 150 000 1 123 356
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 801 041 52 000 15 853 041
8:1 Centrala museer: Myndigheter
1 287 793 52 000 1 339 793
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
3 987 123
840 3 987 963
2:1 Konsumentverket
166 879 -1 660 165 219
2:2 Allmänna reklamationsnämnden
44 869 3 000 47 869
2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter
4 374 -500
3 874
19 Regional tillväxt
3 526 525 41 000 3 567 525
1:2 Transportbidrag
430 864 41 000 471 864
20 Allmän miljö- och naturvård 10 932 248 320 750 11 252 998
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
896 118 -4 750 891 368
1:7 Avgifter till Internationella organisationer
288 131 9 500 297 631
1:8 Klimatbonus
1 240 000 100 000 1 340 000
1:10 Klimatanpassning
261 750 -16 000 245 750
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
255 000 32 000 287 000
1:14 Skydd av värdefull natur
778 000 200 000 978 000
PROP. 2019/ 20: 2
21
Energi
3 444 947 500 000 3 944 947
1:7 Energiteknik
835 000 500 000 1 335 000
22 Kommunikationer 59 191 655
0 59 191 655
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 569 423 8 000 25 577 423 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 693 698 -76 000 23 617 698 1:7 Trafikavtal 960 000 76 000 1 036 000 1:16 Internationell tågtrafik 50 000 -8 000 42 000
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 000 714 1 022 000 22 022 714
1:10 Gårdsstöd m.m.
7 168 000 850 000 8 018 000
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
154 000 72 000 226 000
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
79 830 100 000 179 830
24 Näringsliv
7 402 217 5 600 7 407 817
1:5 Näringslivsutveckling
817 022 -18 000 799 022
1:7 Turistfrämjande
114 613 10 000 124 613
1:14 Konkurrensforskning
13 804 -1 000 12 804
1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer
17 780 -1 000 16 780
1:19 Finansiering av rättegångskostnader
18 000 6 300 24 300
1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation
269 472 10 000 279 472
2:2 Kommerskollegium
91 084 -700 90 384
25 Allmänna bidrag till kommuner 119 992 772 59 220 120 051 992
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
4 446 438 59 220 4 505 658
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
3 892 270
PROP. 2019/ 20: 2
Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2019
Tusental kronor
Utgifts- område
Anslags- nummer
Beslutat
beställnings- bemyndigande
Förändring av beställnings- bemyndigande
Nytt
beställnings- bemyndigande Tidsperiod
4
1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 114 000 96 000 210 000 2020–2022
6
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 62 000 000 5 000 000 67 000 000 2020–20291
6
2:4 Krisberedskap
1 000 000 1 000 000 2 000 000 2020–2025
10
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1 888 000 1 888 000 2020–2021
14
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 500 000 500 000 15 000 000 2020–2023
16
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
1 810 000 140 000 1 950 000 2020–20292
20
1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö
435 000 70 000 505 000 2020–2026
20
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
635 000 65 000 700 000 2020–2026
23
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
5 241 000 5 241 000 2020–20283
23
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
4 868 200 4 868 200 2020–20284
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
8 759 000
Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2020 t.o.m. angivet slutår.
1
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020–2028 till 2020–2029.
2
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020–2024 till 2020–2029.
3
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020–2026 till 2020–2028.
4
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020–2026 till 2020–2028.
Hänvisningar till S1
- Prop. 2019/20:2: Avsnitt 3
2. Inledning
PROP. 2019/ 20: 2
2 Inledning
2.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen, om det inte finns särskilda skäl, vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2019. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
2.2. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 3,9 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 4,0 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,1 miljarder kronor.
Förslagens effekt på budgetsaldot och den offentliga sektorns finansiella sparande uppgår till 2,9 miljarder kronor. Skillnaden i förhållande till ökningen av anvisade medel förklaras av att ökade utbetalningar av gårdsstöd och skolmjölksstöd medför en motsvarande ökad inkomst av EUmedel på budgetens inkomstsida och därför inte påverkar budgetsaldot. Inte heller ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSSkostnader påverkar budgetsaldot eller det finansiella sparandet eftersom utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 1,2 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Av detta belopp avser 0,5 miljarder kronor ökade utgifter för barnbidrag, 0,3 miljarder kronor en ökning av biståndsanslaget till följd av minskade avräkningar och 0,3 miljarder kronor ökade utgifter för lönegarantiersättning. Resterande 2,7 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av dessa utgör 0,9 miljarder kronor utgifter för gårdsstöd till följd av en ändrad utbetalningsplan, 0,5 miljarder kronor investeringsstöd för solceller, 0,2 miljarder kronor skydd av värdefull
PROP. 2019/ 20: 2
16 natur och 0,2 miljarder kronor tillskott till Kriminalvården.
De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2020. I budgetpropositionen presenteras i tabellform dels utgiftsförändringarna för 2019 till följd av förslagen i denna proposition, dels utgiftsförändringarna för 2020–2022 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7 tabell 7.16).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 8,8 miljarder kronor. Den största ökningen av statens åtaganden, 5,0 miljarder kronor, är hänförlig till investeringar i försvarsmateriel.
3
Ändringar avseende
statens utgifter
PROP. 2019/ 20: 2
Hänvisningar till S2-2
3. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag avseende statens utgifter för 2019. Det samlade förslaget till ändrade anslag och beställningsbemyndiganden för 2019 finns i avsnitt 1 tabell 1.1 och 1.2.
Hänvisningar till S3
3.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
8:1 Mediestöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 622 119 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Mediestöd
ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd.
I början av 2019 infördes två nya former av mediestöd. Det ena stödet ska stärka lokal journalistik i områden som för närvarande saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra stödet är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Vidare har det befintliga presstödet förstärkts. Presstödet är ett rättighetsbaserat stöd, medan de nya stödformerna fördelas i mån av tillgängliga medel (prop. 2017/18:154, bet. 2017/18:KU43, rskr. 2017/18:407).
Till följd av fallande upplagor har flera stora tidningar för första gången beviljats presstöd. De
ökade utgifterna för presstödet innebär att mindre utrymme än beräknat finns tillgängligt till de nya stödformerna. Det är angeläget att det finns medel för stöd till lokal journalistik och för innovations- och utvecklingsstöd. Regeringen anser därför att anslaget 8:1 Mediestöd bör ökas med 30 000 000 kronor.
3.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:9 Statistiska centralbyrån
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 566 759 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Statistiska
centralbyrån minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att bidra
till finansieringen av ökningen av anslaget 2:2
Allmänna reklamationsnämnden under utgifts-
område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån med 1 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
PROP. 2019/ 20: 2
3.3. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:4 Ekobrottsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 685 548 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ekobrotts-
myndigheten ökas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Antalet
ärenden som Ekobrottsmyndigheten hanterar har ökat och därmed även arbetsbelastningen vid myndigheten. För att säkerställa att myndigheten kan utreda och lagföra på ett rättssäkert sätt behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 3 700 000 kronor.
De åtgärder som vidtas i syfte att göra polisyrket mer attraktivt och förbättra villkoren för poliser ökar Ekobrottsmyndighetens utgifter för de poliser som är placerade där. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 4 300 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:4
Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 000 000
kronor.
1:5 Sveriges Domstolar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 814 514 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Sveriges
Domstolar ökas med 174 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för de allmänna domstolarnas och de allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet.
Antalet inkomna mål till domstolarna har ökat kraftigt de senaste åren och har fortsatt att öka under 2019. Under första halvåret har 6 procent fler mål kommit in till domstolarna än under motsvarande period föregående år, vilket är fler än
beräknat. För att domstolarna ska kunna hantera det stora antalet mål med bibehållen kvalitet och effektivitet behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:5
Sveriges Domstolar bör ökas med 174 000 000
kronor.
1:6 Kriminalvården
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 346 540 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminal-
vården ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Mot
bakgrund av bl.a. den ansträngda beläggningssituationen inom Kriminalvården ökades anslaget med 335 000 000 kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). För att Kriminalvården ska kunna inrätta fler tillfälliga och permanenta platser, och samtidigt upprätthålla en tillräckligt god säkerhet, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:6
Kriminalvården bör ökas med 200 000 000
kronor.
1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 987 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för
vissa skaderegleringar m.m. ökas med 17 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 tillfördes anslaget 38 000 000 kronor. Baserat på utfall och beräkningar för pågående rättsprocesser förväntas utgifterna för
PROP. 2019/ 20: 2
statens skaderegleringsverksamhet bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m. bör ökas med 17 000 000
kronor.
1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 108 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2020–2022.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten
finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 210 000 000 kronor 2020–2022.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.
Verksamheten bedrivs utifrån ett nationellt program som delvis omfattar fleråriga projekt. Under 2019 har fonden fått besked från Europeiska kommissionen om en ökad tilldelning av medel för resterande programperiod. Det möjliggör att fler projekt kan genomföras. För att kunna ingå fler ekonomiska åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 96 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade
insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 210 000 000 kronor 2020–2022.
3.4. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 411 311 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 62 000 000 000 kronor 2020–2028.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:3 Anskaffning av
materiel och anläggningar besluta om beställningar
och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 67 000 000 000 kronor 2020–2029.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar.
I samband med övergången till en ny finansieringsmodell 2019 kom beställningsbemyndigandet för anslaget att bli alltför lågt beräknat. För att säkerställa att bemyndigandet omfattar de åtaganden som redan har ingåtts och de som avses ingås under 2019 behöver bemyndigandet ökas med 5 000 000 000 kronor. Därtill behöver tidsperioden för infrianden av åtaganden förlängas med ett år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar besluta
om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 67 000 000 000 kronor 2020–2029.
PROP. 2019/ 20: 2
2:4 Krisberedskap (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 343 014 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2020–2025.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 2:4 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2020–2025.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska fördela medel till kommuner och landsting för åtgärder inom krisberedskapen som sträcker sig över flera år. För att myndigheten ska kunna ingå nödvändiga åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 1 000 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 2:4 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2020–2025.
3.5. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 660 634 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bistånds-
verksamhet ökas med 299 860 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I bistånds-
ramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår i biståndsramen, i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Dessa kostnader återfinns bl.a. inom utgiftsområde 8 Migration. Till följd av en lägre prognos för antal inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskar bl.a. de kostnader som klassificeras som bistånd jämfört med vad som antogs i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 299 000 000 kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 har medel från anslaget överförts till anslaget 2:1
Konsumentverket under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för att utveckla Konsumentverkets jämförelsetjänst Money from Sweden (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UU2, rskr. 2017/18:95). Outnyttjade medel för 2019 under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik bör nu återföras till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Anslaget bör därför ökas med 860 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1
Biståndsverksamhet ökas med 299 860 000
kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
3.6. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 476 068 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Sjukvård i
internationella förhållanden ökas med 43 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för att finansiera ersättning för vårdförmåner i internationella förhållanden. Kostnaderna har i huvudsak kopplingar till det svenska EU-medlemskapet och till avtal om sjukvård som Sverige ingått med andra länder.
Utgifterna, framför allt för konventionsvård, har ökat mer än beräknat. Konventionsvård är ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått avtal om sjukvård med. De ersättningar som behöver betalas ut från anslaget under 2019 bedöms till följd av de ökade utgifterna inte rymmas inom anvisade medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Sjukvård
i internationella förhållanden bör ökas med
43 000 000 kronor.
3.7. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 901 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2019.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:6 Bidrag för sjuk-
skrivningsprocessen ingå ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 888 000 000 kronor 2020 och 2021.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för statsbidrag och bidrag till berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen. Ett bemyndigande har tidigare använts bl.a. för att ingå en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Överenskommelsen innebär att utbetalning av prestationsbundna ersättningar görs med ett års eftersläpning.
Nuvarande överenskommelse ingicks den 18 december 2018 med stöd av ett bemyndigande som beslutats efter förslag i propositionen Höständringsbudget för 2018 och avser 2019 (prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:66).
I betänkandet Samspel för hälsa (SOU 2018:80) föreslås en lag- och förordningsreglerad form av finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. I avvaktan på ett ställningstagande till förslagen bedömer regeringen att det finns behov av en överenskommelse med SKL om 944 000 000 kronor för 2020 som förfaller till betalning 2021. Det finns även kvar åtaganden på 944 000 000 kronor som förfaller till betalning 2020 från den tidigare ingångna överenskommelsen för 2019.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:6 Bidrag
för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 888 000 000 kronor 2020 och 2021.
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 957 000 000 kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för
höga sjuklönekostnader ökas med 135 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Året efter det år sjuklönekostnaden uppstår krediteras arbetsgivarna ersättning enligt lagen. Utfallet för 2018 visar att anvisade medel för 2019 inte täcker kostnaderna för de ersättningar som arbetsgivare är berättigade till enligt lagen. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Ersättning för höga
sjuklönekostnader bör ökas med 135 000 000
kronor.
3.8. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2:1 Pensionsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 580 142 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Pensions-
myndigheten ökas med 22 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Förslagen i
propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133) medför ökad administration och behov av systemutveckling hos Pensionsmyndigheten. Även förslagen i propositionen Förbättrat grundskydd för pensionärer (prop. 2018/19:134) medför vissa kostnader för systemutveckling. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 8 000 000 kronor.
Den svenska garantipensionen ska enligt en dom från EU-domstolen (mål nr C-189/16) kategoriseras som en s.k. minimiförmån. Administrationskostnaderna till följd av bl.a. mer komplicerade ärenden och löpande omräkningar på grund av domen bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 9 000 000 kronor.
Vidare har Pensionsmyndigheten långa handläggningstider och ett stort antal pågående ärenden som rör förmånen bostadstillägg till pensionärer. Under 2019 har handläggningstiderna ökat ytterligare. För att möjliggöra rimliga handläggningstider behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 2:1
Pensionsmyndigheten ökas med 22 000 000
kronor.
3.9. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1 Barnbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 802 684 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Barnbidrag
ökas med 534 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för allmänna barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag. Anslaget får även användas för utgifter för tilläggsbelopp vid familjeförmåner. Utfallet för det första halvåret 2019 visar att utgifterna för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg var högre än vad som tidigare beräknats, vilket bl.a. förklaras av en underskattning av volymerna. Vidare utnyttjades anslagskrediten 2018, vilket minskar utrymmet på anslaget 2019. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Barnbidrag bör ökas med 534 000 000 kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
3.10. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 532 364 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 500 000 000 kronor 2020–2023.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:4 Lönebidrag och
Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 000 kronor 2020–2023.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB. Den genomsnittliga kostnaden per lönebidrag har ökat till följd av att taket för den högsta bidragsgrundande lönekostnaden successivt höjts. Vidare har antalet beslut om lönebidrag för utveckling ökat mer än beräknat. Detta medför att bemyndigandet behöver ökas med 500 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:4
Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 000 kronor 2020–2023.
1:11 Bidrag till lönegarantiersättning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 650 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bidrag till
lönegarantiersättning ökas med 260 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning vid konkurser och rekonstruktioner enligt lönegarantilagen (1992:497) och de socialavgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Till följd av ett antal större konkurser har utbetalningarna av lönegarantiersättning ökat mer än beräknat under 2019. För att säkerställa att utbetalningar kan genomföras behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:11
Bidrag till lönegarantiersättning bör ökas med
260 000 000 kronor.
3.11. Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 152 449 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Statens utgifter
för studiemedelsräntor ökas med 16 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för statens utgifter avseende nedsättning av studiemedelsräntor. Utgifterna beräknas bli högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2019 eftersom kostnaderna för statslåneräntor ökat mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:4
Statens utgifter för
studiemedelsräntor bör ökas med 16 000 000
kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
Lån i Riksgäldskontoret för studielån
Regeringen har ett bemyndigande att under 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 228 700 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 230 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Upplåningen
för studielån och kapitaliserade räntor har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 230 500 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-11
- Prop. 2019/20:2: Avsnitt 1
3.12. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:2 Statens skolinspektion
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 414 028 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statens
skolinspektion ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Statens skol-
inspektion är värdmyndighet för Skolväsendets överklagandenämnd och ska tillhandahålla kansliresurser till nämnden. Sedan 2013 har det skett en stadig ökning av antalet inkomna överklagandeärenden. Ökningen har dock varit särskilt stor under 2019. För att Skolväsendets överklagandenämnd ska kunna genomföra sin verksamhet med bibehållen kvalitet och rimliga handläggningstider behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Statens skolinspektion bör ökas med 3 000 000 kronor.
2:16 Karolinska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringen har ett bemyndigande att under 2016–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet:
Forskning och utbildning på forskarnivå besluta
om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen KIC Healthy living inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 750 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019–2022 för anslaget 2:16 Karolinska
institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den årliga
medlemsavgiften till EIT Health är fastställd i euro. På grund av den försvagade svenska kronkursen ryms den årliga medlemsavgiften till innovationsplattformen inte inom det befintliga bemyndigandet. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och
utbildning på forskarnivå besluta om en årlig
medlemsavgift till EIT Health på högst 800 000 kronor.
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl.
Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till
European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl.
Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på
högst 1 600 000 kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
Regeringen bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) och att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och utbildning på forskarnivå besluta
om en årlig medlemsavgift på högst 540 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har bemyndigats att under 2019 för anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap och en årlig
medlemsavgift om 1 000 000 kronor i Euro-Bioimaging-ERIC (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Medlemskapet förvaltas av Vetenskapsrådet i samråd med Kungl. Tekniska högskolan (KTH) medan avgiften ska betalas av KTH som också ska agera företrädare för det konsortium av universitet som finansierar medlemskapet och som ingår i den nationella forskningsinfrastrukturen National Microscopy Infrastructure. Medlemsavgiften bör därför i stället belasta KTH:s forskningsanslag. Vidare bör den period under vilken medlemsavgiften får erläggas förlängas fram t.o.m. 2023. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska
högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
besluta om en årlig medlemsavgift till Euro-Bioimaging-ERIC på högst 1 000 000 kronor.
Human Brain Project är ett av Europeiska unionens (EU) tioåriga forskningsprogram inriktat på bl.a. forskning om hjärnan. För att förvalta den forskningsinfrastruktur som byggs upp inom programmet kommer en ideell förening kallad Ebrains att bildas under 2019 med säte i Belgien. KTH är inbjuden att delta i denna förening som s.k. Founding Partner. Engagemang inom EU:s forskningsprogram är ett viktigt verktyg för att främja nätverk och samarbete. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och att under 2019–2023 för anslaget 2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig
medlemsavgift på högst 1 600 000 kronor.
Under 2019 bildas en organisation inom morgondagens transportsystem med koppling till stadsplanering och IT med säte i Spanien. Engagemang inom Europeiska institutet för
innovation och teknik (EIT) är ett viktigt verktyg för att främja nätverk och samarbete med europeiska forskargrupper och industripartners. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) och att under 2019– 2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och utbildning på forskarnivå besluta
om en årlig medlemsavgift på högst 540 000 kronor.
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 360 061 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 810 000 000 kronor 2020–2024.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet:
Avgifter till internationella organisationer besluta
om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 950 000 000 kronor 2020–2029.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för avgifter till internationella forskningsorganisationer. Dessa avgifter avser långsiktiga ekonomiska åtaganden. Åtagandena bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av den försvagade svenska kronkursen. För att hantera åtagandena behöver bemyndigandet ökas med 140 000 000 kronor. Därtill behöver tidsperioden för infrianden av åtaganden förlängas fram t.o.m. 2029. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till
internationella organisationer besluta om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 950 000 000 kronor 2020–2029.
PROP. 2019/ 20: 2
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 973 356 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:4 Rymd-
forskning och rymdverksamhet ökas med
150 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten.
Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga internationella projekt. Med anledning av den försvagade kronkursen ökades anslaget med 11 000 000 kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Många nya tjänster inom miljö, klimat och innovation bygger på rymddata. Den rymdverksamhet som Sverige deltar i inom ramen för Europeiska rymdorganisationen (ESA) växer därför internationellt snabbare än förutsett. Denna utveckling i kombination med en fortsatt försvagad svensk kronkurs gör att anslaget behöver tillföras ytterligare medel för att Sverige ska kunna fullgöra sina åtaganden. Regeringen anser därför att anslaget 3:4 Rymdforskning och rymd-
verksamhet bör ökas med 150 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-12
- Prop. 2019/20:2: Avsnitt 1
3.13. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
8:1 Centrala museer: Myndigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 287 793 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala
museer: Myndigheter ökas med 52 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för förvaltningsutgifter för vissa centrala museer som är myndigheter, däribland Nationalmuseum.
Under 2019 har ytterligare kostnader uppkommit som en följd av den renovering och ombyggnation av Nationalmuseum som avslutades 2018 och av ett initialt högt besöksantal efter återinvigningen. För att täcka dessa kostnader behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 8:1
Centrala museer: Myndigheter bör ökas med
52 000 000 kronor.
3.14. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2:1 Konsumentverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 166 879 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Konsument-
verket minskas med 1 660 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 april
2019 trädde lagen (2019:59) med kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning och förordningen (2019:60) med kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning i kraft (prop. 2018/19:26, bet. 2018/19:NU6, rskr. 2018/19:129). Till följd av den nya lagen har Konsumentverket tillförts nya uppgifter. Anslaget bör därför ökas med 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Kommerskollegium under utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med motsvarande belopp.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 har medel överförts till anslaget från anslaget 1:1
PROP. 2019/ 20: 2
Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd för att utveckla Konsumentverkets jämförelsetjänst Money from Sweden (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UU2, rskr. 2017/18:95). Outnyttjade medel för 2019 bör nu återföras till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Anslaget bör därför minskas med 860 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden bör anslaget minskas med 1 500 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 2:1
Konsumentverket minskas med 1 660 000 kronor.
Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
2:2 Allmänna reklamationsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 869 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Allmänna
reklamationsnämnden ökas med 3 000 000
kronor.
Anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av
produkter minskas med 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
Allmänna reklamationsnämnden ska kunna hantera ett ökat inflöde av ärenden som är alltmer komplexa och klara de krav som regelverket ställer på myndighetens handläggningstider behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 2:2 Allmänna
reklamationsnämnden bör ökas med 3 000 000
kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:5 Bidrag
till miljömärkning av produkter minskas med
500 000 kronor. Finansiering sker vidare genom att anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 1 500 000 kronor och att anslaget 1:9 Statistiska
centralbyrån under utgiftsområde 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning minskas med 1 000 000 kronor. Minskningarna bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslagen.
3.15. Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
1:2 Transportbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 430 864 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transport-
bidrag ökas med 41 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 tillfördes anslaget 30 000 000 kronor (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Till följd av en fortsatt hög efterfrågan på godstransporter bedöms utgifterna öka mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2
Transportbidrag bör ökas med 41 000 000 kronor.
3.16. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:7 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 288 131 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Avgifter till
internationella organisationer ökas med 9 500 000
kronor.
Anslaget 1:4 Sanering och återställning av
förorenade områden minskas med 4 750 000
kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer.
Till följd av en svagare kronkurs har utgifterna på anslaget blivit högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2019. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Avgifter till internationella
organisationer bör ökas med 9 500 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
minskas med 4 750 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:8 Klimatbonus
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 240 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Klimatbonus
ökas med 100 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för klimatbonusen, dvs. bidrag till fysiska och juridiska personer som har förvärvat en klimatbonusbil. Anslaget används även för utgifter som kvarstår för supermiljöbilspremien under 2019.
Årets anvisade medel har bl.a. använts för att retroaktivt betala ut premier för supermiljöbilar sålda fram t.o.m. den 30 juni 2018. Det har medfört att tillgängliga medel för bidrag till de som köpt en klimatbonusbil blivit mindre än beräknat. Samtidigt har försäljningen av klimatbonusbilar ökat mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Klimatbonus bör ökas med 100 000 000 kronor.
1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 269 565 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av
framtida anslag på högst 435 000 000 kronor 2020–2026.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och
vattenmiljö ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 505 000 000 kronor 2020–2026.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer.
Från anslaget finansieras bl.a. bidrag för minskad spridning av mikroplaster och avancerad rening av läkemedelsrester. De ansökningar om statliga bidrag för framför allt avancerad rening av läkemedelsrester som kommit in eller beräknas komma in till Naturvårdsverket motsvarar större belopp än beräknat. För att kunna hantera ansökningarna behöver bemyndigandet ökas med 70 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 505 000 000 kronor 2020–2026.
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 255 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 635 000 000 kronor 2020–2026.
PROP. 2019/ 20: 2
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Insatser för
internationella klimatinvesteringar ökas med
32 000 000 kronor.
Anslaget 1:10 Klimatanpassning minskas med 16 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimat-
investeringar ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor 2020–2026.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för insatser för internationella klimatinvesteringar samt för att utveckla och stödja internationellt klimatsamarbete som syftar till att bidra till ökad ambition i genomförandet av Parisavtalet.
Med stöd av det bemyndigande som finns knutet till anslaget har avtal ingåtts i utländsk valuta. Den svenska kronkursen har försvagats i förhållande till dessa valutor, varför utgifterna för 2019 för dessa avtal har ökat. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Insatser för internationella
klimatinvesteringar bör ökas med 32 000 000
kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:10 Klimatanpassning minskas med 16 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Även utgifterna för utestående åtaganden efter 2019 väntas öka på grund av den försvagade kronkursen. Det medför ett behov av att öka bemyndigandet med 65 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:12 Insatser för internationella
klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor 2020–2026.
1:14 Skydd av värdefull natur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 778 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Skydd av
värdefull natur ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald och friluftsliv.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 ökades anslaget med 100 000 000 kronor för att möjliggöra insatser för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Trots tillskottet finns det flera ärenden där markägare ännu inte har fått ersättning som de är berättigade till. För att möjliggöra dessa utbetalningar och eftersom det behövs ytterligare insatser för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:14 Skydd av värdefull
natur bör ökas med 200 000 000 kronor.
3.17. Utgiftsområde 21 Energi
1:7 Energiteknik
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 835 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Energiteknik
ökas med 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet. Det används i huvudsak för stöd till installation av solceller.
Anslaget tillfördes 300 000 000 kronor i syfte att stärka satsningen på solceller efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Intresset för att installera solceller är fortsatt högt och det finns ett stort antal ansökningar som behöver hanteras. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Energiteknik bör ökas med 500 000 000 kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
3.18. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 569 423 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av
statens transportinfrastruktur ökas med 8 000 000
kronor.
Anslaget 1:16 Internationell tågtrafik minskas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för bl.a. långsiktig infrastrukturplanering för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart.
Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer (N2019/02072/TP). Medel för detta finns på anslaget 1:16 Internationell tågtrafik. För att Trafikverket ska kunna använda dessa medel för en sådan utredning behöver medel föras mellan anslagen. Regeringen anser därför att anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur bör
ökas med 8 000 000 kronor och att anslaget 1:16
Internationell tågtrafik bör minskas med
motsvarande belopp.
1:7 Trafikavtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 960 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Trafikavtal
ökas med 76 000 000 kronor.
Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur minskas med 76 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal rörande trafikpolitiskt motiverad interregional
kollektiv persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss. Med anledning av de upphandlingar av flyglinjer med s.k. allmän trafikplikt 2019–2023 som Trafikverket beslutat om bedöms utgifterna för trafikavtal bli större än beräknat. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Trafikavtal bör ökas med 76 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms möjlig utan större påverkan på den verksamhet som finansieras från anslaget.
3.19. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:10 Gårdsstöd m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 168 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Gårdsstöd
m.m. ökas med 850 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för gårdsstöd. Flera faktorer har bidragit till att anslaget behöver tillföras ytterligare medel. Anslagskrediten utnyttjades 2018, vilket har minskat de tillgängliga medlen för 2019. Vidare planerar Statens jordbruksverk att öka andelen utbetalningar av gårdsstöd före årsskiftet (från 95 till 97 procent) och den svenska kronkursen har försvagats jämfört med den beräkning som låg till grund för de anvisade medlen. Regeringen anser därför att anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. bör ökas med 850 000 000 kronor.
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 154 000 000 kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Intervention
för jordbruksprodukter m.m. ökas med 72 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag. Till följd av ett nytt ansökningsförfarande och en ny rutin för handläggning beräknas EU:s skolmjölksstöd för både 2018 och 2019 betalas ut till skolor och förskolor under 2019. Det medför att utgifterna blir väsentligt högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. bör ökas med 72 000 000 kronor.
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 357 527 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 241 000 000 kronor 2020–2026.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:17 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 241 000 000 kronor 2020–2028.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för 2014–2020. Inom landsbygdsprogrammet kan stöd under en tioårsperiod lämnas för skötsel av anlagda våtmarker. Under året kan beslut som löper med utbetalningsår fram t.o.m. 2028 komma att behöva fattas och bemyndigandets tidsperiod behöver anpassas utifrån det. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 241 000 000 kronor 2020–2028.
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 798 391 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 868 200 000 kronor 2020–2026.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2019 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare
åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 868 200 000 kronor 2020–2028.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för 2014–2020. Inom landsbygdsprogrammet kan stöd under en tioårsperiod lämnas för skötsel av anlagda våtmarker. Under året kan beslut som löper med utbetalningsår fram t.o.m. 2028 komma att fattas och bemyndigandets tidsperiod behöver anpassas utifrån det. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare
åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 868 200 000 kronor 2020–2028.
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 79 830 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Miljö-
förbättrande åtgärder i jordbruket ökas med
100 000 000 kronor.
PROP. 2019/ 20: 2
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för stöd till metangasreducering.
Metangasreduceringsstödet omfattar stöd till produktion av biogas genom rötning av stallgödsel. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 infördes ett tillfälligt stöd för produktion av biogas som också inkluderade andra sätt att framställa biogas (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). För att stärka konkurrenskraften i sektorn bör stöd till sådan produktion av biogas utbetalas även innevarande år. Regeringen anser därför att anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket bör ökas med 100 000 000 kronor.
3.20. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:5 Näringslivsutveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 817 022 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Närings-
livsutveckling minskas med 18 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för näringslivsfrämjande åtgärder.
För att bidra till finansieringen av ökningen av anslagen 1:7 Turistfrämjande och 1:20 Bidrag till
företagsutveckling och innovation minskas anslaget
med 8 000 000 kronor respektive 10 000 000 kronor. Sammantaget minskas därmed anslaget 1:5 Näringslivsutveckling med 18 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:7 Turistfrämjande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 114 613 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Turist-
främjande ökas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Konkurrensforskning minskas med 1 000 000 kronor.
Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella
organisationer minskas med 1 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB (Visit Sweden).
Visit Sweden ägs till hälften av svenska staten och till hälften av Svensk Turism AB, som ägs av den svenska besöksnäringen. Bolagets uppdrag är att marknadsföra svenska destinationer och Sverige som turistland för att medverka till att turismen ökar. Marknaden och förutsättningarna för bolagets verksamhet har förändrats. För att bolaget ska kunna ställa om sin verksamhet och fullgöra sitt uppdrag, bl.a. genom att koncentrera verksamheten mer till Sverige och ställa om till ett mer digitalt arbetssätt, behöver ytterligare medel tillföras. Regeringen anser därför att anslaget 1:7
Turistfrämjande bör ökas med 10 000 000
kronor.
Finansiering sker genom att anslagen 1:5
Näringslivsutveckling minskas med 8 000 000
kronor, 1:14 Konkurrensforskning med 1 000 000 kronor och 1:18 Avgifter till vissa internationella
organisationer med 1 000 000 kronor.
1:19 Finansiering av rättegångskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Finansiering
av rättegångskostnader ökas med 6 300 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål som Konkurrensverket för talan i. Under 2019 har ett omfattande mål avgjorts och Konkurrensverket har ålagts att ersätta motpartens rättegångskostnader.
PROP. 2019/ 20: 2
Utgifterna kommer som en följd av detta att överstiga anvisade medel på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:19 Finansiering av
rättegångskostnader bör ökas med 6 300 000
kronor.
1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 269 472 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:20 Bidrag till
företagsutveckling och innovation ökas med
10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för statsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi) för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning.
För att säkerställa driften av bolaget och att Almi har möjlighet att genomföra sitt uppdrag avseende finansiering och affärsutveckling för små och medelstora företag behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:20 Bidrag till företags-
utveckling och innovation bör ökas med
10 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5
Näringslivsutveckling minskas med motsvarande
belopp.
2:2 Kommerskollegium
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 91 084 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Kommers-
kollegium minskas med 700 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
finansiera förändringarna inom anslaget 2:1
Konsumentverket under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas
anslaget 2:2 Kommerskollegium med 700 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
3.21. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 446 438 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämnings-
bidrag för LSS-kostnader ökas med 59 220 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för kostnadsutjämning mellan kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De slutliga beräkningarna av LSS-kostnaderna som under 2019 redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader bör ökas med 59 220 000 kronor.
Bidragen och avgifterna i utjämningssystemet är beräknade så att de sammanlagda avgifterna och bidragen uppgår till samma belopp. De sammanlagda utjämningsavgifterna, som vissa kommuner betalar till staten, ökar därför med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
PROP. 2019/ 20: 2
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2019
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden
Johansson, Baylan, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Lindhagen, Hallberg, Nordmark
Föredragande: statsråden Johansson, Baylan, Bolund, Damberg,
Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Ekström, Eneroth, Lindhagen, Hallberg, Nordmark
Regeringen beslutar proposition 2019/20:2 Höständringsbudget för 2019