Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

27

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1060

av den 24 juni 2021

om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden,

Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-,

migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt

stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 177, 322.1 a och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (¹),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (²),

med beaktande av revisionsrättens yttrande (³),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (⁴), och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen, för att

stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika

regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och särskild hänsyn

ska tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med

allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. De regionerna drar särskild nytta av

sammanhållningspolitiken. I enlighet med artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att

uppnå de målen genom de åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och

garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska

investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta

finansiella regler som anger närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om

redovisning och revision samt om ordningen för kontrollen av finansiella aktörers ansvar.

(2)

I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning,

närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhåll­

ningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (FRO) och åtgärder som finansieras inom ramen för delad

förvaltning enligt Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Asyl-, migrations- och

integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik, bör finansiella regler fastställas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder

(tillsammans kallade fonderna), med tydligt angivande av de relevanta bestämmelsernas tillämpningsområde.

Dessutom bör gemensamma bestämmelser på grundval av artikel 177 i EUF-fördraget fastställas för att omfatta

politikspecifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF.

(¹) EUT C 62, 15.2.2019, s. 83.

(²) EUT C 86, 7.3.2019, s. 41.

(³) EUT C 17, 14.1.2019, s. 1.

(⁴) Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2019 (EUT C 108, 26.3.2021, s. 638) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen

av den 27 maj 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 juni 2021 (ännu inte offentliggjord i

EUT).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/159

28

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

(3)

På grund av varje fonds särdrag bör särskilda regler för varje enskild fond och för målet Europeiskt territoriellt

samarbete (Interreg) inom Eruf fastställas i separata förordningar (fondspecifika förordningar) som ett komplement till

den här förordningen.

(4)

De yttersta randområdena bör omfattas av specifika åtgärder och erhålla ytterligare finansiering för att kompensera

för deras sociala och ekonomiska strukturella förhållanden och de nackdelar som följer av de faktorer som avses i

artikel 349 i EUF-fördraget.

(5)

De nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering för att

kompensera för de allvarliga naturbetingade eller demografiska nackdelar som avses i artikel 2 i protokoll nr 6 till

1994 års anslutningsakt.

(6)

De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-

fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas vid

genomförandet av fonderna, med hänsyn tagen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Medlemsstaterna bör också iaktta de skyldigheter som anges i Förenta nationernas konvention om barnets

rättigheter och i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och

säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och i enlighet med unionsrätten om

harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. I detta sammanhang bör fonderna genomföras på ett sätt

som främjar övergången från institutionsvård till familjebaserad vård och närbaserad vård. Medlemsstaterna och

kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män, integrera ett

genusperspektiv och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse,

funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av

segregering eller utestängning, och bör, när infrastruktur finansieras, säkerställa tillgänglighet för personer med

funktionsnedsättning. Fondernas mål bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att

bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med beaktande av

principen att förorenaren betalar, FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet som antagits inom ramen för

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (⁵) (Parisavtalet). I syfte att skydda den inre marknadens

integritet ska insatser som gynnar företag följa unionens regler för statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-

fördraget. För unionen är fattigdom en särskilt viktig utmaning. Fondernas mål bör därför eftersträvas i syfte att bidra

till att utrota fattigdom. Fondernas mål bör eftersträvas i syfte att ge lämpligt stöd, särskilt till lokala och regionala

myndigheter i kust- och stadsområden, för att hantera de socioekonomiska utmaningar som är kopplade till

integrationen av tredjelandsmedborgare, och i syfte att tillhandahålla lämpligt stöd till missgynnade områden och

grupper i stadsområden.

(7)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-

fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU,

Euratom) 2018/1046 (⁶) (budgetförordningen) och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och

genomförande genom bidrag, upphandling, priser, indirekt genomförande, finansieringsinstrument,

budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter samt föreskriver kontroller av ansvaret hos

aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en

generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.

(8)

Om en tidsfrist fastställs för kommissionens åtgärder mot medlemsstaterna, bör kommissionen beakta alla

nödvändiga uppgifter och handlingar på ett rättidigt och effektivt sätt. Om inlagor i någon form från

medlemsstaterna enligt denna förordning är ofullständiga eller inte uppfyller kraven i denna förordning och i de

fondspecifika förordningarna, så att kommissionen inte tillåts vidta välinformerade åtgärder, bör den tidsfristen

senareläggas till dess att medlemsstaterna uppfyller de föreskrivna kraven. Eftersom kommissionen inte får göra

utbetalningar för utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med genomförandet av

insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda och som ingår i betalnings­

ansökningar, bör tidsfristen för kommissionens utbetalningar inte utlösas för sådana utgifter.

(⁵) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(⁶) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna

budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU)

nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av

förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/160

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

29

(9)

I syfte att bidra till unionens prioriteringar bör fondernas stöd inriktas på ett begränsat antal politiska mål i enlighet

med de fondspecifika uppdragen enligt deras fördragsbaserade mål. De politiska målen för Amif, Fonden för inre

säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik bör fastställas i de

respektive fondspecifika förordningarna. FRO och eventuella medel från Eruf och ESF+ som på frivillig basis

överförs som kompletterande stöd till FRO, bör bidra till ett enda specifikt mål.

(10) Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra

Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till integrering av klimatåtgärder

och uppnående av det övergripande målet att 30 % av unionens budgetutgifter ska stödja klimatmål. I det

sammanhanget bör fonderna stödja verksamhet som respekterar unionens normer och prioriteringar för klimatet

och miljön och inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (⁷). Lämpliga mekanismer för att säkerställa klimatsäkring av

infrastrukturinvesteringar som får stöd bör vara en integrerad del av programplaneringen för och genomförandet av

fonderna.

(11) För att ge uttryck för vikten av att bekämpa förlusten av biologisk mångfald bör fonderna bidra till integreringen av

åtgärder för biologisk mångfald i unionens politik och uppnåendet av det övergripande målet att 7,5 % av de årliga

utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen ska anslås till målen för biologisk mångfald 2024 och 10 %

av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen till målen för biologisk mångfald 2026 och 2027,

samtidigt som de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald beaktas.

(12) Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning

med medlemsstaterna i den mening som avses i budgetförordningen. Därför bör kommissionen och

medlemsstaterna vid genomförandet av fonderna genom delad förvaltning iaktta budgetförordningens principer,

såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering.

(13) Medlemsstaterna – på lämplig territoriell nivå, i överensstämmelse med de egna institutionella, rättsliga och

finansiella ramarna – och de organ som de utsett i detta syfte bör ansvara för utformningen och genomförandet av

programmen. Unionen och medlemsstaterna bör avstå från att införa onödiga regler som kan leda till en alltför stor

administrativ börda för stödmottagarna.

(14) Principen om partnerskap är en viktig del i fondernas genomförande och bygger på flernivåstyre och säkerställande

av delaktighet från regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter, det civila

samhället, näringslivets och arbetsmarknadens parter, och när så är lämpligt även forskningsorganisationer och

universitet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör den europeiska uppförandekoden för

partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som inrättats genom kommissionens

delegerade förordning (EU) nr 240/2014 (⁸) (den europeiska uppförandekoden för partnerskap) fortsätta att gälla för

fonderna.

(15) På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, inbegripet

principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ramen för att fastställa nationella reformprioriteringar

och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utformar egna nationella fleråriga investeringsstrategier till

stöd för dessa reformer. Dessa strategier bör läggas fram samtidigt med de årliga nationella reformprogrammen för

att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering eller

unionsfinansiering, eller både och. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och

till att maximera det ekonomiska stödets mervärde, särskilt vad gäller stödet från fonderna, faciliteten för

återhämtning och resiliens som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (⁹) och

InvestEU-programmet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (¹⁰)

(InvestEU-förordningen).

(⁷) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara

investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(⁸) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap

inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).

(⁹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och

resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(¹⁰) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om

ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/161

30

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

(16) Medlemsstaterna bör beakta relevanta landspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i

EUF-fördraget och relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget samt

kompletterande rekommendationer från kommissionen som utfärdas i enlighet med artikel 34 i Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2018/1999 (¹¹) och, för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt

stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, andra relevanta rekommendationer från unionen till medlemsstaten

när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (programperioden) bör medlemsstaterna

regelbundet rapportera till övervakningskommittén och kommissionen om framstegen i genomförandet av

programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna. Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna

bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till nya utmaningar som identifieras i

relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan programperiodens början.

(17) Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, som ska

utarbetas enligt förordning (EU) 2018/1999, och resultatet av den process som leder till unionens

rekommendationer om dessa planer när det gäller deras program, inklusive under halvtidsöversynen, samt de

finansiella behov som anslås till koldioxidsnåla investeringar.

(18) Partnerskapsöverenskommelsen, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett kortfattat och strategiskt

dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om

utformningen av program inom ramen för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF. För att

effektivisera godkännandeförfarandet bör kommissionen i sin bedömning respektera proportionalitetsprincipen,

särskilt när det gäller längden på partnerskapsöverenskommelsen och begäranden om kompletterande information.

För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsöverenskommelserna

under programperioden. Medlemsstaten bör emellertid om den så vill kunna lämna in en ändring av sin

partnerskapsöverenskommelse till kommissionen, för att beakta resultatet av halvtidsöversynen. För att underlätta

programplaneringen och undvika överlappande innehåll i programdokument kan en partnerskapsöverenskommelse

ingå som en del av ett program.

(19) För att ge medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet vid genomförandet av anslag under delad förvaltning bör det vara

möjligt att överföra vissa finansieringsnivåer mellan fonderna och mellan delad förvaltning och instrument som

förvaltas direkt och indirekt. Om de särskilda ekonomiska och sociala förhållandena i en medlemsstat motiverar

detta bör överföringsnivån vara högre.

(20) Varje medlemsstat bör ha flexibilitet att bidra till InvestEU-programmet för tillhandahållande av EU-garantin och

InvestEU:s rådgivningscentrum för investeringar i den medlemsstaten, under vissa villkor som fastställs i denna

förordning.

(21) För att säkerställa att de nödvändiga förutsättningarna föreligger för en ändamålsenlig och effektiv användning av

unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och

uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara

kopplat till ett specifikt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det specifika målet väljs ut för stöd. Utan att

det påverkar reglerna om tillbakadragande av medel bör kommissionen inte ersätta utgifter för insatser inom ramen

för de berörda specifika målen om inte dessa villkor är uppfyllda. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsram

bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. På begäran av en medlemsstat

bör EIB kunna bidra till bedömningen av om de nödvändiga villkoren är uppfyllda. Det är också viktigt att säkerställa

att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som

ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser

överensstämmer med unionens strategiska ram.

(22) Stöd till nätkonnektivitet via Eruf och Sammanhållningsfonden bör syfta till att förbindelselänkar som saknas i det

transeuropeiska transportnätet kompletteras samtidigt som målen avseende ekonomisk, social och territoriell

sammanhållning eftersträvas.

(¹¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av

klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europapar­

lamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt

rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/162

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

31

(23) Medlemsstaterna bör för varje program inrätta en prestationsram som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för

att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets prestationer. Detta bör göra det möjligt att övervaka,

rapportera om och utvärdera prestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande

prestation.

(24) Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av varje program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhåll­

ningsfonden och FRO. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i

programmens prestationer, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika

rekommendationer som utfärdas 2024, samt framstegen i genomförandet av de integrerade nationella energi- och

klimatplanerna och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vid halvtidsöversynen bör hänsyn

tas till den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten eller regionen, inbegripet eventuella

betydande negativa finansiella, ekonomiska eller sociala utvecklingstendenser eller demografiska utmaningar, och

även till framstegen mot att uppnå klimatbidragsmålen på nationell nivå. Kommissionen bör utarbeta en rapport

om resultatet av halvtidsöversynen, som inbegriper dess bedömning av tillämpningen av förvaltningskostnader och

förvaltningsavgifter inom ramen för finansieringsinstrument som förvaltas av organ som väljs ut genom direkt

tilldelning.

(25) Mekanismerna för att säkerställa en koppling mellan unionens finansieringsstrategier och unionens ekonomiska

styrning bör förbättras ytterligare, så att kommissionen kan lägga fram ett förslag till rådet om att helt eller delvis

hålla inne åtagandena eller betalningarna till ett eller flera program i den berörda medlemsstaten, om

medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen. Kommissionens

skyldighet att föreslå ett tillfälligt innehållande bör tillfälligt hävas när och så länge den så kallade allmänna

undantagsklausulen enligt stabilitets- och tillväxtpakten är aktiverad. För att säkerställa ett enhetligt genomförande

och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av de åtgärder som ska genomföras, bör

genomförandebefogenheter tilldelas rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att

underlätta antagandet av beslut som är nödvändiga för att säkerställa effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska

styrningen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet tillämpas. Med tanke på den typ av insatser som får

stöd genom ESF+ och Interregprogram bör ESF+ och dessa program undantas från tillämpningsområdet för dessa

mekanismer.

(26) För att möjliggöra en snabb reaktion på sådana exceptionella eller ovanliga omständigheter enligt stabilitets- och

tillväxtpakten som kan uppstå under programperioden bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för

att anta tillfälliga åtgärder i syfte att göra det lättare att använda fonderna för att hantera sådana omständigheter.

Kommissionen bör anta de åtgärder som är mest lämpliga mot bakgrund av de exceptionella eller ovanliga

omständigheter som en medlemsstat står inför samtidigt som fondernas mål bibehålls. Kommissionen bör också

övervaka genomförandet och göra en bedömning av åtgärdernas lämplighet.

(27) Det är nödvändigt att fastställa gemensamma krav på programmens innehåll, med beaktande av varje fonds särdrag.

Dessa gemensamma krav kan kompletteras av fondspecifika regler. Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2021/1060 (¹²) (Interreg-förordningen) bör innehålla särskilda bestämmelser om innehållet i Interregprogram.

(28) För att möjliggöra flexibilitet vid genomförandet av programmen och minska den administrativa bördan bör

begränsade finansiella överföringar tillåtas mellan prioriteringarna i samma program, utan att det krävs ett

kommissionsbeslut om ändring av programmet. De justerade finansieringstabellerna bör lämnas in till

kommissionen så att det säkerställs att aktuell information om anslagen för varje prioritering finns att tillgå.

(29) För att öka FRO:s ändamålsenlighet bör det vara möjligt att göra kompletterande medel från Eruf och ESF+

tillgängliga för FRO på frivillig basis. Dessa kompletterande medel bör tillhandahållas genom en särskild frivillig

överföring från dessa fonder till FRO, med beaktande av sådana problem i samband med omställningen som anges i

de territoriella planerna för en rättvis omställning och som behöver åtgärdas. De belopp som ska överföras bör

tillhandahållas från medel avsedda för de regionkategorier där de territorier som anges i territoriella planer för en

rättvis omställning är belägna. Med tanke på dessa särskilda arrangemang för utnyttjandet av FRO-medlen bör

(¹²) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt

territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder

(se sidan 159 i detta nummer av EUT).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/163

32

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

endast den särskilda överföringsmekanismen gälla när FRO-medel samlas. Vidare bör det klargöras att endast denna

förordning och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (¹³) (FRO-förordningen) bör tillämpas på

FRO och på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO, vilka också blir FRO-stöd. Varken Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (¹⁴) (förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden) eller

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (¹⁵) (ESF+-förordningen) bör tillämpas på det

kompletterande stödet. De Eruf-medel som överförs som kompletterande stöd till FRO bör därför undantas från

beräkningsunderlaget enligt de krav på tematisk koncentration som anges i förordningen om Eruf och Sammanhåll­

ningsfonden och från beräkningsunderlaget för minimianslag till hållbar urban utveckling som anges i förordningen

om Eruf och Sammanhållningsfonden. Detsamma gäller för de ESF+-medel som överförs som ett kompletterande

stöd till FRO med avseende på de krav på tematisk koncentration som anges i ESF+-förordningen.

(30) För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling bör investeringar i form av territoriella verktyg,

såsom integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling, kallad Leader inom Europeiska jordbruksfonden

för landsbygdsutveckling (Ejflu), eller andra territoriella verktyg som stöder initiativ som utformats av

medlemsstaten, grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier. Samma sak bör gälla för närliggande initiativ,

såsom smarta byar. Vid tillämpning av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats

av medlemsstaterna bör minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier

bör utarbetas och godkännas under de berörda myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de

berörda myndigheterna eller organen är delaktiga i de territoriella strategiernas genomförande, bör dessa

myndigheter eller organ vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval.

Territoriella strategier bör, vid främjande av hållbara turisminitiativ, säkerställa en lämplig balans mellan behoven

hos både varaktigt bosatta och turister, såsom sammanlänkade cykelnät och järnvägsnät.

(31) För att på ett effektivt sätt hantera utmaningarna i samband med utvecklingen av landsbygdsområden bör ett

samordnat stöd från fonderna och Ejflu underlättas. Medlemsstaterna och regionerna bör säkerställa att de insatser

som stöds genom fonderna och Ejflu kompletterar varandra och genomförs på ett samordnat sätt i syfte att skapa

synergier och minska de administrativa kostnaderna och bördorna för förvaltningsorgan och stödmottagare.

(32) För att bättre ta vara på potentialen på lokal nivå är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling.

Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential samt relevanta sociokulturella egenskaper, och

strukturförändringar bör föreskrivas, lokal kapacitet bör byggas upp och innovation bör stimuleras. Det nära

samarbetet och den integrerade användningen av fonderna och Ejflu för att genomföra lokala utvecklingsstrategier

bör stärkas. Det är av avgörande betydelse att lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen

ansvarar för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att främja ett

samordnat stöd från olika fonder och Ejflu till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta

genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas. När Ejflu utses till samordnande fond

bör den följa de regler som fastställs för modellen med en samordnande fond.

(33) För att minska den administrativa bördan bör det vara möjligt att på medlemsstaternas initiativ genomföra tekniskt

bistånd som är kopplat till programmets genomförande enligt en schablonsats baserad på framstegen med

programmets genomförande, som även kan inkludera övergripande uppgifter. Dock bör endast strategin med

schablonbelopp användas för att förenkla genomförandet av Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och Interregprogram. För att förenkla den ekonomiska

förvaltningen bör medlemsstaterna ha möjlighet att ange ett eller flera organ till vilka därmed sammanhängande

ersättning bör utbetalas. Eftersom en schablonsats tillämpas för denna ersättning bör kontroller och revisioner

endast göras för att kontrollera att de villkor som leder till ersättning genom unionsbidrag är uppfyllda, men de

underliggande utgifterna bör inte omfattas av någon kontroll eller revision. En medlemsstat bör dock, om

kontinuitet med perioden 2014–2020 föredras, ges möjlighet att även fortsättningsvis få ersättning för

stödberättigande kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig och som betalats i samband med genomförande

av insatser för tekniskt bistånd som genomförts genom ett eller flera separata program eller en eller flera

(¹³) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

(se sidan 159 i detta nummer av EUT).

(¹⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och

Sammanhållningsfonden (se sidan 159 i detta nummer av EUT).

(¹⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+)

och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (se sidan 159 i detta nummer av EUT).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/164

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

33

prioriteringar inom programmen. Medlemsstaten bör i sin partnerskapsöverenskommelse ange sitt val av form av

unionsbidrag för tekniskt bistånd för hela programperioden. Oavsett vilket alternativ som väljs bör tekniskt bistånd

kunna kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad med hjälp av ersättningsmetoder

som inte är kopplade till kostnaderna. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar bör även kunna

överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för resultat på fältet.

(34) Om en medlemsstat föreslår för kommissionen att en prioritering i ett program eller en del därav ska få stöd genom

ett finansieringssystem som inte är kopplat till kostnaderna, bör de överenskomna åtgärderna, resultaten och

villkoren vara kopplade till faktiska investeringar som gjorts inom ramen för program med delad förvaltning i den

medlemsstaten eller regionen. Det bör därvid säkerställas att principen om sund ekonomisk förvaltning iakttas. När

det gäller lämpligheten i de belopp som är kopplade till uppfyllandet av de respektive villkoren eller uppnåendet av

resultaten bör kommissionen och medlemsstaten säkerställa att de medel som tas i bruk är adekvata för de

investeringar som görs. Om ett finansieringssystem som inte är kopplat till kostnaderna används i ett program, bör

de underliggande kostnader som är kopplade till det systemets genomförande inte omfattas av några kontroller eller

revisioner, eftersom kommissionen i programmet eller en delegerad akt ger förhandsgodkännande om de belopp

som är kopplade till uppfyllandet av villkoren eller uppnåendet av resultat. Kontroller och revisioner bör i stället

endast göras för att kontrollera att de villkor eller resultat som leder till ersättning genom unionsbidrag är uppfyllda.

(35) För att granska programmens prestation bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer, vars

sammansättning bör inkludera företrädare för relevanta partner. För Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och

EHFVF bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på den

senaste information och de senaste uppgifter om genomförandet av programmet som medlemsstaten

tillhandahåller. Översynsmötet bör också anordnas för program som omfattar FRO.

(36) Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (¹⁶) bör

fonderna utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav,

samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när

så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av fondernas faktiska konsekvenser.

Dessa krav bör också göra det möjligt att övervaka stödet till jämställdhet.

(37) För att säkerställa att heltäckande och aktuell information om programmens genomförande finns att tillgå bör en

effektiv och rättidig elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.

(38) För att stödja utarbetandet av relaterade program och verksamheter under följande programperiod bör

kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen

genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag. Resultaten av dessa

utvärderingar bör offentliggöras.

(39) Programmyndigheter, stödmottagare och berörda parter i medlemsstaterna bör öka medvetenheten om unionsfinan­

sieringens resultat och informera allmänheten om detta. Verksamhet för öppenhet, kommunikation och

synliggörande är avgörande för att unionens åtgärder ska vara synliga ute på fältet och bör baseras på riktiga,

korrekta och aktuella uppgifter. För att dessa krav ska kunna genomdrivas bör programmyndigheterna och, i

händelse av bristande efterlevnad, kommissionen kunna tillämpa korrigerande åtgärder.

(¹⁶) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/165

34

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

(40) Förvaltande myndigheter bör offentliggöra strukturerad information om utvalda insatser och stödmottagare på

webbplatsen för det program som ger stöd till insatsen, under iakttagande av kraven på skydd av personuppgifter i

enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (¹⁷).

(41) För att förenkla användningen av fonderna och minska risken för fel är det lämpligt att fastställa både formerna för

bidrag från unionen till medlemsstaterna och formerna för stöd från medlemsstaterna till stödmottagare. Det bör

också vara möjligt för de förvaltande myndigheterna att ge bidrag i form av finansiering som inte är kopplad till

kostnaderna om dessa bidrag omfattas av ersättning genom unionsbidrag i samma form, för att öka erfarenheterna

av sådan möjlighet till förenkling.

(42) Vad gäller bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade

kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till

insatsens totalkostnad så att det säkerställs att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om stödet är

offentligt eller privat. Om en förvaltande myndighet avser att föreslå användning av ett förenklat kostnadsalternativ

i en ansökningsomgång bör det vara möjligt att samråda med övervakningskommittén. De belopp och satser som

fastställs av medlemsstaterna måste vara en tillförlitlig indikator på de faktiska kostnaderna. Periodiska justeringar är

god praxis för att ta hänsyn till faktorer som påverkar satser och belopp vid genomförandet av fleråriga program. För

att underlätta utnyttjandet av förenklade kostnadsalternativ bör denna förordning även ange metoder och satser som

kan användas utan kravet att medlemsstaterna ska göra en uträkning eller fastställa en metod.

(43) För att schablonsatser ska kunna tillämpas omedelbart bör schablonsatser som fastställts av medlemsstaterna under

perioden 2014–2020 på grundval av en rättvis, skälig och verifierbar beräkningsmetod fortsätta att tillämpas för

liknande insatser som får stöd enligt denna förordning utan krav på en ny beräkningsmetod.

(44) I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för

miljö och klimatpolitik, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 (¹⁸), särskilt

genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt samt med projekt som finansieras genom

Horisont Europa, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (¹⁹) (Horisont

Europa-förordningen) och andra unionsprogram.

(45) För att skapa rättssäkerhet är det lämpligt att ange stödberättigandeperioden för utgifter eller kostnader för insatser

som får stöd från fonderna enligt denna förordning och att begränsa stödet till genomförda insatser. Den dag från

och med vilken utgifterna blir berättigande till stöd från fonderna om nya program antas eller befintliga program

ändras bör också klargöras, inbegripet möjligheten att i undantagsfall förlänga stödberättigandeperioden till början

av en naturkatastrof, om det finns ett akut behov av att mobilisera resurser för att hantera en sådan katastrof. Det

bör samtidigt finnas flexibilitet i genomförandet av programmet vad gäller stödberättigande av utgifter för insatser

som bidrar till programmets mål, oavsett om de genomförs utanför en medlemsstat eller utanför unionen eller i

samma regionkategori inom en medlemsstat.

(46) För att tillhandahålla nödvändig flexibilitet vid genomförandet av offentlig-privata partnerskap bör det i avtalet om

det offentlig-privata partnerskapet anges när utgifter anses stödberättigande, särskilt under vilka omständigheter de

belastar stödmottagaren eller den privata partnern i det offentlig-privata partnerskapet, oavsett vem som utför

betalningarna vid genomförandet av insatsen inom ett offentlig-privat partnerskap.

(¹⁷) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(¹⁸) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 av den 29 april 2021 om inrättande av ett program för miljö och

klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 53).

(¹⁹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet

för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU)

nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/166

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

35

(47) För att säkerställa att fonderna är ändamålsenliga, rättvisa och leder till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser

som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar har en lång livslängd och förhindrar att

fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att

inte stödja omlokalisering när de väljer ut insatser och vid att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte

uppfyller kravet på varaktighet betraktas som oriktigheter.

(48) För att öka komplementariteten och förenkla genomförandet bör det vara möjligt att kombinera stöd från Eruf,

Sammanhållningsfonden och FRO med stöd från ESF+ i gemensamma program inom målet Investering för

sysselsättning och tillväxt.

(49) För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergier

eftersträvas i synnerhet mellan fonderna och andra relevanta instrument, däribland faciliteten för återhämtning och

resiliens och brexitjusteringsreserven. Dessa synergier bör uppnås med hjälp av användarvänliga viktiga

mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa

för en liknande insats och möjlighet att kombinera finansiering från olika unionsinstrument inom samma insats så

länge som dubbelfinansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande

finansiering från fonderna.

(50) Finansieringsinstrument bör inte användas för att stödja refinansiering, till exempel för att ersätta befintliga låneavtal

eller andra former av finansiering för investeringar som redan slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut den dag då

investeringsbeslutet fattas, utan i stället för att stödja alla typer av nya investeringar i enlighet med de underliggande

politiska målen.

(51) De förvaltande myndigheternas beslut om att finansiera stödåtgärder genom finansieringsinstrument bör fattas på

grundval av en förhandsbedömning. I denna förordning bör de obligatoriska delarna av förhandsbedömningarna

fastställas, för vilka vägledande information som finns tillgänglig vid förhandsbedömningarnas slutförande bör

tillhandahållas, och medlemsstaterna bör kunna använda de förhandsbedömningar som utfördes för perioden

2014–2020, vid behov uppdaterade, för att undvika administrativa bördor och förseningar när finansieringsin­

strument inrättas.

(52) För att underlätta genomförandet av vissa typer av finansieringsinstrument där programstöd i form av bidrag,

inbegripet som kapitalrabatter, planeras, är det möjligt att tillämpa reglerna om finansieringsinstrument på en sådan

kombination i en insats med ett finansieringsinstrument. Villkoren för sådant programstöd och särskilda villkor för

att förebygga dubbelfinansiering bör dock fastställas.

(53) Med fullständig respekt för de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling, som har klargjorts under

programperioden 2014–2020, bör förvaltande myndigheter ha möjlighet att besluta om de lämpligaste genomföran­

dealternativen för finansieringsinstrument, för att tillgodose målregionernas särskilda behov. För att säkerställa

kontinuitet med programperioden 2014–2020 bör förvaltande myndigheter dessutom ha möjlighet att genomföra

finansieringsinstrument genom direkt tilldelning av kontrakt till EIB och till internationella finansinstitut där en

medlemsstat är aktieägare. Förvaltande myndigheter bör även ha möjlighet att tilldela kontrakt direkt till offentligägda

banker eller institut som uppfyller samma stränga villkor som föreskrivs i budgetförordningen för programperioden

2014–2020. Den här förordningen bör innehålla tydliga villkor för att säkerställa att möjligheten till direkt tilldelning

förblir förenlig med principerna för den inre marknaden. I detta sammanhang bör kommissionen ge stöd till revisorer,

förvaltande myndigheter och stödmottagare för att säkerställa att reglerna för statligt stöd efterlevs.

(54) Mot bakgrund av de fortsatt låga räntenivåerna i ekonomin, och för att inte i onödan missgynna de organ som

genomför finansieringsinstrument, bör det vara möjligt att använda medel som betalats tillbaka till finansieringsin­

strumentet för att finansiera negativ ränta som uppkommer till följd av investeringar av medel från fonderna,

förutsatt att dessa organ samtidigt bedriver en aktiv likviditetsförvaltning. De organ som genomför finansieringsin­

strument bör med hjälp av en aktiv likviditetsförvaltning sträva efter att optimera avkastningen och minimera

avgifterna, inom en godtagbar risknivå.

(55) I enlighet med principen om och reglerna för delad förvaltning bör medlemsstaterna och kommissionen ha ansvaret

för att förvalta och kontrollera programmen och ge en förklaring om att fonderna använts på ett lagligt och korrekt

sätt. Eftersom medlemsstaterna bör ha huvudansvaret för sådan förvaltning och kontroll och bör säkerställa att

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/167

36

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

insatser som stöds av fonderna följer tillämplig rätt, bör deras skyldigheter i detta avseende fastställas.

Kommissionens befogenheter och skyldigheter i detta sammanhang bör också fastställas.

(56) För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör övertagandet av genomförandeformerna från den

föregående programperioden underlättas. Det datoriserade system som redan inrättats för den föregående

programperioden, vid behov anpassat, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.

(57) För att främja ändamålsenlig användning av fonderna bör EIB:s stöd vara tillgängligt för alla medlemsstater på deras

begäran. Sådant stöd kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad, stöd till identifiering, utformning och genomförande av

projekt samt rådgivning om finansieringsinstrument och investeringsplattformar.

(58) En medlemsstat bör ha möjlighet att på eget initiativ utse ett samordnande organ som ska stå i kontakt med och

lämna information till kommissionen och samordna verksamhet vid programmyndigheterna i den medlemsstaten.

(59) För att effektivisera programförvaltningen bör integrationen av redovisningsfunktionerna med den förvaltande

myndighetens funktioner bibehållas för de program som stöds av Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet

för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, och bör vara ett alternativ för de andra fonderna.

(60) Eftersom den förvaltande myndigheten har huvudansvaret för att fonderna genomförs ändamålsenligt och effektivt

och därför har en rad olika funktioner, bör dess funktioner i samband med urvalet av insatser, programförvaltningen

och stödet till övervakningskommittén anges närmare. Förfarandena för urvalet av insatser kan vara konkurren­

sutsatta eller icke-konkurrensutsatta under förutsättning att de kriterier som tillämpas och de förfaranden som

används är icke-diskriminerande, inkluderande och transparenta och att de insatser som väljs ut innebär att

unionsfinansieringen bidrar maximalt samt att insatserna överensstämmer med de övergripande principer som

definieras i denna förordning. För att uppnå målet om en klimatneutral union senast 2050 bör medlemsstaterna

säkerställa klimatsäkring av investeringar i infrastruktur och bör vid valet av sådana investeringar prioritera insatser

som respekterar principen om energieffektivitet först.

(61) Synergierna mellan fonderna och direkt förvaltade instrument bör optimeras. Tillhandahållandet av stöd bör

underlättas för insatser som redan har tilldelats en spetskompetensstämpel eller som har medfinansierats genom

Horisont Europa med bidrag från fonderna. Villkor som redan har bedömts på unionsnivå, innan insatser tilldelats

spetskompetensstämpeln som en kvalitetsmärkning eller medfinansierats genom Horisont Europa, bör inte

bedömas igen så länge insatserna uppfyller en begränsad mängd krav som fastställs i denna förordning. Detta bör

också göra det lättare att följa de lämpliga regler som anges i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (²⁰).

(62) För att säkerställa en lämplig balans mellan det ändamålsenliga och effektiva genomförandet av fonderna och de

därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens,

omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom de genomförda

insatsernas antal, typ, storlek och innehåll, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare

förvaltningskontroller och förvaltningsrevisioner. Förvaltningskontrollerna bör stå i proportion till de risker som

den riskbedömningen visar på och revisionerna bör stå i proportion till risknivån för unionsbudgeten.

(63) Revisionsmyndigheten bör utföra revisioner och säkerställa att det revisionsuttalande som lämnas till kommissionen

är tillförlitligt. Revisionsuttalandet bör ge kommissionen garantier på tre punkter, nämligen de deklarerade

utgifternas laglighet och korrekthet, förvaltnings- och kontrollsystemens effektiva funktion samt räkenskapernas

fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet. Om en revision baserad på internationellt vedertagna revisions­

standarder som ger rimliga garantier har utförts av en oberoende revisor i fråga om redovisningar och rapporter där

användningen av ett bidrag från unionen beskrivs, bör denna revision utgöra grundvalen för den övergripande

försäkran som revisionsmyndigheten lämnar till kommissionen, förutsatt att det finns tillräckliga belägg för

revisorns oberoende och kompetens i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

(²⁰) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den

inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/168

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

37

(64) Kraven på kontroller och revisioner bör kunna minskas om det finns garantier för att programmet har fungerat

ändamålsenligt under de senaste två på varandra följande åren, eftersom det visar att fonderna genomförs på ett

ändamålsenligt och effektivt sätt under en längre tid.

(65) För att minska den administrativa bördan för stödmottagare och de administrativa kostnaderna samt för att undvika

att samma utgifter som deklarerats till kommissionen blir föremål för revisioner och förvaltningskontroller flera

gånger, bör den konkreta tillämpningen av principen om samordnad granskning fastställas för fonderna.

(66) I syfte att stärka revisionens förebyggande roll, ge rättslig insyn och sprida god praxis bör kommissionen på

medlemsstaternas begäran kunna dela revisionsrapporter, med de granskade medlemsstaternas samtycke.

(67) För att förbättra den ekonomiska förvaltningen bör ett förenklat förfinansieringssystem föreskrivas. Förfinansierings­

systemet bör säkerställa att en medlemsstat har tillräckliga medel för att ge stödmottagarna stöd från början av

programmens genomförande.

(68) För att minska den administrativa bördan för både medlemsstaterna och kommissionen bör ett schema för

betalningsansökningar fastställas. Kommissionens betalningar bör vara föremål för ett innehållande av 5 % fram till

betalningen av det årliga saldot, då kommissionen kan konstatera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och

sanningsenliga.

(69) För att minska den administrativa bördan bör förfarandet för det årliga godkännandet av räkenskaperna förenklas

genom enklare arrangemang för betalningar och återkrav, om det inte råder oenighet mellan kommissionen och

medlemsstaten.

(70) För att skydda unionens ekonomiska intressen och unionens budget bör proportionella åtgärder fastställas och

genomföras av medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen bör kunna avbryta betalningsfrister, tillfälligt

hålla inne mellanliggande betalningar och tillämpa finansiella korrigeringar när de respektive villkoren är uppfyllda.

Kommissionen bör iaktta proportionalitetsprincipen genom att beakta oriktigheternas art, grad av allvar och

frekvens och deras ekonomiska konsekvenser för unionens budget. Om det inte är möjligt för kommissionen att

exakt fastställa de oriktiga utgifternas storlek så att finansiella korrigeringar kopplade till enskilda fall kan tillämpas

bör kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en statistiskt extrapolerad finansiell korrigering. Det bör vara

möjligt att hålla inne mellanliggande betalningar på grundval av ett motiverat yttrande från kommissionen enligt

artikel 258 i EUF-fördraget, förutsatt att det finns ett tillräckligt direkt samband mellan den fråga som behandlas i

det motiverade yttrandet och den berörda utgiften för att det ska utgöra en risk för dess laglighet och korrekthet.

(71) Medlemsstaterna bör förebygga, upptäcka och effektivt beivra oriktigheter, inklusive bedrägerier, som ekonomiska

aktörer gör sig skyldiga till. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom)

nr 883/2013 (²¹) och rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (²²) och (Euratom, EG) nr 2185/96 (²³) har

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) dessutom befogenhet att göra administrativa utredningar,

inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption

eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med rådets förordning

(EU) 2017/1939 (²⁴) har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra bedrägerier och

andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och

rådets direktiv (EU) 2017/1371 (²⁵). Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att varje

person eller enhet som mottar medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska

(²¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(²²) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella

intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(²³) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som

kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT

L 292, 15.11.1996, s. 2).

(²⁴) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska

åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(²⁵) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av

bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/169

38

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

intressen, beviljar kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat

samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att

tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

Medlemsstaterna bör snabbt rapportera till kommissionen om oriktigheter som upptäckts, inklusive bedrägerier,

och om uppföljningen av dem samt om uppföljningen av Olafs utredningar.

(72) För att förstärka skyddet av unionens budget bör kommissionen tillhandahålla ett integrerat och driftskompatibelt

informations- och övervakningssystem, som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för

tillgång till och analys av relevanta uppgifter, och kommissionen bör främja dess användning med avsikten att det

ska tillämpas allmänt av medlemsstaterna.

(73) I enlighet med det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska

kommissionen av den 16 december 2020 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk

förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (²⁶), bör

standardiserade åtgärder införas för att för kontroll- och revisionsändamål samla in, jämföra och sammanställa

information och sifferuppgifter om mottagare av unionsfinansiering, i syfte att förstärka skyddet av unionens

budget och Next Generation EU mot oriktigheter, inbegripet bedrägerier. För att säkerställa ändamålsenliga

kontroller och revisioner är det nödvändigt att samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt,

omfattas av unionsfinansiering inom ramen för delad förvaltning, inbegripet uppgifter om de verkliga

huvudmännen för mottagarna av unionsfinansiering.

(74) För att förstärka skyddet av unionens budget mot oriktigheter, inklusive bedrägerier, är det nödvändigt att behandla

personuppgifter om verkliga huvudmän som är fysiska personer. Det är särskilt, för att på ett ändamålsenligt sätt

upptäcka, utreda och lagföra sådana bedrägerier eller avhjälpa oriktigheter, nödvändigt att kunna identifiera verkliga

huvudmän som är fysiska personer som slutligen gynnas av oriktigheter, inklusive bedrägerier. För det ändamålet,

och för enkelhetens skull, samt för att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna ha möjlighet att

uppfylla sin skyldighet i fråga om information om verkliga huvudmän genom att använda de uppgifter som lagras i

det register som redan används vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (²⁷). I det

avseendet är ändamålen med behandlingen av personuppgifter om de verkliga huvudmännen enligt denna

förordning, dvs. att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier, förenliga

med ändamålen med behandlingen av personuppgifter enligt direktiv (EU) 2015/849.

(75) För att främja budgetdisciplin bör det fastställas hur budgetåtaganden kan dras tillbaka på programnivå.

(76) För att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid för att till kommissionen deklarera utgifter upp till nivån av

tillgängliga medel i händelse av att nya regler eller program med delad förvaltning antas efter den 1 januari 2021,

bör belopp motsvarande de tilldelningar som inte utnyttjats under 2021 fördelas jämnt över åren 2022–2025 i

enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (²⁸).

(77) För att främja EUF-fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning bör målet Investering för

sysselsättning och tillväxt stödja alla regioner. För att ge ett välavvägt och successivt stöd och återspegla den

ekonomiska och sociala utvecklingsnivån bör medel enligt det målet anslås från Eruf och ESF+ på grundval av en

fördelningsnyckel som främst bygger på bruttonationalprodukten (BNP) per capita. De medlemsstater vars

bruttonationalinkomst (BNI) per capita är mindre än 90 % av genomsnittet i unionen bör få medel inom målet

Investering för sysselsättning och tillväxt från Sammanhållningsfonden.

(²⁶) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(²⁷) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet

används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012

och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141,

5.6.2015, s. 73).

(²⁸) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I,

22.12.2020, s. 11).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/170

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

39

(78) Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) bör tilldelas medlemsstaterna på grundval av en metod

som särskilt tar hänsyn till befolkningstätheten i gränsområden. För att säkerställa kontinuiteten i befintliga program

bör särskilda bestämmelser för att definiera programområden och avgöra huruvida regioner är stödberättigade enligt

de olika delarna av Interreg dessutom anges i den tillämpliga fondspecifika förordningen.

(79) Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna.

I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassifice­

ringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (²⁹), i

dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2016/2066 (³⁰).

(80) För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO, bör kommissionen

fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga anslag per medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning

och tillväxt tillsammans med förteckningen över stödberättigade regioner samt anslagen för målet Europeiskt

territoriellt samarbete (Interreg).

(81) Projekt inom det transeuropeiska transportnätet enligt Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av

Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU)

nr 283/2014 (FSE-förordningen) ska fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad

förvaltning och genom direkt genomförande enligt Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på

den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 10 000 000 000 EUR överföras från

Sammanhållningsfonden till FSE för detta ändamål.

(82) En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör

genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen.

(83) För att säkerställa en lämplig fördelning mellan regionkategorierna, och av principskäl, bör de totala anslagen till

medlemsstaterna för mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner inte kunna

överföras mellan kategorierna. För att medlemsstaternas behov av att hantera särskilda utmaningar ska tillgodoses,

bör medlemsstaterna dock kunna begära en överföring från sina anslag för mer utvecklade regioner eller övergångs­

regioner till mindre utvecklade regioner och från mer utvecklade regioner till övergångsregioner och de bör i ett

sådant fall motivera detta. För att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för mindre utvecklade regioner bör det

fastställas ett tak för överföringar till mer utvecklade regioner eller övergångsregioner. Det bör inte vara möjligt att

överföra medel mellan mål, utom i fall som är noggrant definierade i denna förordning.

(84) Om en region kategoriserades som mer utvecklad region för perioden 2014–2020 men kategoriseras som

övergångsregion för perioden 2021–2027 och därför enligt tilldelningsmetoden skulle få mindre stöd för perioden

2021–2027, uppmanas den berörda medlemsstaten att beakta denna faktor när den fattar beslut om sin interna

fördelning av medel.

(85) Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på ön Irland, och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland

och Nordirland enligt långfredagsavtalet, ska ett Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att

genomföras på grundval av tidigare program, Peace och Interreg, mellan de grevskap som gränsar till Irland och

Nordirland. Med tanke på dess praktiska betydelse bör det programmet få stöd genom ett särskilt anslag för att

fortsätta stödet till freds- och försoningsåtgärder, och en lämplig andel av Irlands anslag enligt Interreg bör också

anslås till det programmet.

(²⁹) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för

statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

(³⁰) Kommissionens förordning (EU) 2016/2066 av den 21 november 2016 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 322,

29.11.2016, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/171

40

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

(86) Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, i

tillämpliga fall, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på offentligt eller privat

nationellt stöd. Dessa grader bör återspegla nivån på den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per

capita i förhållande till genomsnittet för EU-27, samtidigt som det säkerställs att hanteringen inte försämras på

grund av att de tilldelats en ny kategori.

(87) Inom ramen för de relevanta reglerna enligt stabilitets- och tillväxtpakten, såsom de förtydligats i den europeiska

uppförandekoden för partnerskap, får medlemsstaterna lägga fram en vederbörligen motiverad begäran om

ytterligare flexibilitet för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som bekostas av den offentliga

förvaltningen genom medfinansiering av investeringar.

(88) I syfte att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i

enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av innehållet i vissa

bilagor till denna förordning, nämligen dimensionerna och koderna för interventionstyper, mallarna för

partnerskapsöverenskommelser och program, mallarna för överföring av uppgifter, mallen för prognoser om

betalningsansökningar till kommissionen, användningen av unionens emblem, inslagen i finansieringsavtal och

strategidokument, det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen, mallarna

för beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet, för förvaltningsförklaringen, för det årliga revisionsuttalandet,

för den årliga kontrollrapporten, för den årliga revisionsrapporten för finansieringsinstrument som genomförs av

EIB eller andra internationella finansinstitut, för revisionsstrategin, för betalningsansökningar, för räkenskaperna,

för närmare bestämmelser och mallen för rapportering av oriktigheter samt för fastställande av nivån på finansiella

korrigeringar.

(89) Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende

på ändring av den europeiska uppförandekoden för partnerskap i syfte att anpassa den uppförandekoden till denna

förordning, definitionen på unionsnivå av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och finansiering som

inte är kopplad till kostnaderna som gäller för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga

stickprovsmetoder.

(90) Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga, öppna samråd med alla berörda parter under sitt

förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det

interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i

förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som

medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper

som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(91) För att säkerställa enhetliga villkor för antagande av partnerskapsöverenskommelser, antagande eller ändring av

program samt tillämpning av finansiella korrigeringar bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De

genomförandebefogenheter som avser upprättandet av anslagsfördelningen för Eruf, ESF+ och Sammanhåll­

ningsfonden bör antas utan något kommittéförfarande, eftersom de endast återspeglar tillämpningen av en på

förhand fastställd beräkningsmetod. På samma sätt bör de genomförandebefogenheter som avser de tillfälliga

åtgärderna för användning av fonderna för att hantera exceptionella omständigheter antas utan kommittéförfarande,

eftersom tillämpningsområdet fastställs av stabilitets- och tillväxtpakten och är begränsat till de åtgärder som anges i

denna förordning.

(92) De genomförandebefogenheter som avser mallen för den slutliga prestationsrapporten bör utövas i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (³¹). Trots att genomförandeakten är av generell

karaktär bör det rådgivande förfarandet tillämpas för dess antagande, eftersom den endast fastställer tekniska

aspekter, formulär och mallar.

(³¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/172

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

41

(93) Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (³²) eller akter som gäller för

programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla för program och insatser som stöds av de fonder som omfattas

av programperioden 2014–2020 och eftersom genomförandeperioden för den förordningen förväntas sträcka sig

över den programperiod som den här förordningen avser samt för att säkerställa kontinuitet i genomförandet av

vissa insatser som godkänts enligt den förordningen, bör etappbestämmelser fastställas. Varje enskild etapp i den

etappindelade insatsen, som har samma övergripande mål, bör genomföras i enlighet med reglerna för den

programperiod under vilken insatsen finansieras, samtidigt som den förvaltande myndigheten får fortsätta med

urvalet för den andra etappen på grundval av det urvalsförfarande som utfördes under programperioden

2014–2020 för den berörda insatsen, förutsatt att myndigheten försäkrar sig om att villkoren i den här

förordningen för etappindelat genomförande är uppfyllda.

(94) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella

sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för en del av unionens budget som genomförs

genom delad förvaltning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av skillnaderna i

utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och de särskilda utmaningarna för de minst gynnade regionerna, de

begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna samt behovet av en enhetlig

genomföranderam som omfattar flera unionsfonder med delad förvaltning, utan snarare kan uppnås bättre på

unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet

med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att

uppnå dessa mål.

(95) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(96) Med anledning av antagandet av denna förordning efter det att programperioden har inletts och med beaktande av

behovet av att genomföra de unionsfonder som omfattas av denna förordning på ett samordnat och harmoniserat

sätt, samt för att möjliggöra ett snabbt genomförande av förordningen, bör den träda i kraft dagen efter det att den

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

(³²) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma

bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden

samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/173

42

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

Kapitel I

Innehåll, definitioner och allmänna regler

Artikel 1 Innehåll och tillämpningsområde

Artikel 2 Definitioner

Artikel 3 Beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder

Artikel 4 Behandling och skydd av personuppgifter

Kapitel II

Politiska mål och principer för stöd från fonderna

Artikel 5 Politiska mål

Artikel 6 Klimatmål och klimatanpassningsmekanism

Artikel 7 Delad förvaltning

Artikel 8 Partnerskap och flernivåstyre

Artikel 9 Övergripande principer

AVDELNING II

STRATEGI

Kapitel I

Partnerskapsöverenskommelse

Artikel 10 Utarbetande och inlämning av partnerskapsöverenskommelsen

Artikel 11 Partnerskapsöverenskommelsens innehåll

Artikel 12 Godkännande av partnerskapsöverenskommelsen

Artikel 13 Ändring av partnerskapsöverenskommelsen

Artikel 14 Användning av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF genom InvestEU-

programmet

Kapitel II

Nödvändiga villkor och prestationsram

Artikel 15 Nödvändiga villkor

Artikel 16 Prestationsram

Artikel 17 Metod för att fastställa prestationsramen

Artikel 18 Halvtidsöversyn och flexibilitetsbelopp

Kapitel III

Åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning och till exceptionella eller ovanliga omständigheter

Artikel 19 Åtgärder som kopplar fondernas ändamålsenlighet till en sund ekonomisk styrning

Artikel 20 Tillfälliga åtgärder för användning av fonderna för att hantera exceptionella eller ovanliga

omständigheter

AVDELNING III PROGRAMPLANERING

Kapitel I

Allmänna bestämmelser för fonderna

Artikel 21 Utarbetande och inlämnande av program

Artikel 22 Programmens innehåll

Artikel 23 Godkännande av program

Artikel 24 Ändring av program

Artikel 25 Gemensamt stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO

Artikel 26 Överföring av medel

Artikel 27 Överföring av medel från Eruf och ESF+ till FRO

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/174

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

43

Kapitel II

Territoriell utveckling

Artikel 28 Integrerad territoriell utveckling

Artikel 29 Territoriella strategier

Artikel 30 Integrerad territoriell investering

Artikel 31 Lokalt ledd utveckling

Artikel 32 Lokalt ledda utvecklingsstrategier

Artikel 33 Lokala aktionsgrupper

Artikel 34 Stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling

Kapitel III

Tekniskt bistånd

Artikel 35 Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

Artikel 36 Medlemsstaternas tekniska bistånd

Artikel 37 Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för medlemsstaternas tekniska bistånd

AVDELNING IV ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING, KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET

Kapitel I

Övervakning

Artikel 38 Övervakningskommitté

Artikel 39 Övervakningskommitténs sammansättning

Artikel 40 Övervakningskommitténs uppgifter

Artikel 41 Årlig prestationsöversyn

Artikel 42 Överföring av uppgifter

Artikel 43 Slutlig prestationsrapport

Kapitel II

Utvärdering

Artikel 44 Medlemsstatens utvärderingar

Artikel 45 Kommissionens utvärdering

Kapitel III

Synlighet, öppenhet och kommunikation

Avsnitt I

Synlighet för stödet från fonderna

Artikel 46 Synlighet

Artikel 47 Unionens emblem

Artikel 48 Kommunikationsansvariga och kommunikationsnätverk

Avsnitt II

Öppenhet i genomförandet av fonderna och kommunikation om programmen

Artikel 49 Den förvaltande myndighetens ansvar

Artikel 50 Stödmottagarnas ansvar

AVDELNING V

EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

Kapitel I

Former av bidrag från unionen

Artikel 51 Former av bidrag från unionen till programmen

Kapitel II

Former av stöd från medlemsstaterna

Artikel 52 Former av stöd

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/175

44

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Avsnitt I

Bidragsformer

Artikel 53 Bidragsformer

Artikel 54 Finansiering till en schablonsats för indirekta kostnader avseende bidrag

Artikel 55 Direkta personalkostnader avseende bidrag

Artikel 56 Finansiering till en schablonsats för andra stödberättigande kostnader än direkta

personalkostnader avseende bidrag

Artikel 57 Villkorade bidrag

Avsnitt II

Finansieringsinstrument

Artikel 58 Finansieringsinstrument

Artikel 59 Genomförande av finansieringsinstrument

Artikel 60 Ränta och andra vinster som genereras av stöd från fonderna till finansieringsinstrument

Artikel 61 Differentierad behandling av investerare

Artikel 62 Återanvändning av medel som kan härledas från stödet från fonderna

Kapitel III

Stödberättiganderegler

Artikel 63 Stödberättigande

Artikel 64 Icke stödberättigande kostnader

Artikel 65 Insatsernas varaktighet

Artikel 66 Omlokalisering

Artikel 67 Särskilda stödberättiganderegler för bidrag

Artikel 68 Särskilda stödberättiganderegler för finansieringsinstrument

AVDELNING VI FÖRVALTNING OCH KONTROLL

Kapitel I

Allmänna bestämmelser om förvaltning och kontroll

Artikel 69 Medlemsstaternas ansvar

Artikel 70 Kommissionens befogenheter och ansvar

Artikel 71 Programmyndigheter

Kapitel II

Standardmässiga förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 72 Den förvaltande myndighetens uppgifter

Artikel 73 Den förvaltande myndighetens urval av insatser

Artikel 74 Programförvaltning vid den förvaltande myndigheten

Artikel 75 Den förvaltande myndighetens stöd till övervakningskommitténs arbete

Artikel 76 Redovisningsfunktionen

Artikel 77 Revisionsmyndighetens uppgifter

Artikel 78 Revisionsstrategi

Artikel 79 Insatsrevisioner

Artikel 80 Rutiner för samordnad granskning

Artikel 81 Förvaltningskontroller och revisioner av finansieringsinstrument

Artikel 82 Handlingars tillgänglighet

Kapitel III

Användning av nationella förvaltningssystem

Artikel 83 Förbättrade proportionella åtgärder

Artikel 84 Villkor för tillämpningen av förbättrade proportionella åtgärder

Artikel 85 Justeringar under programperioden

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/176

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

45

AVDELNING VII EKONOMISK FÖRVALTNING, INLÄMNING OCH GRANSKNING AV RÄKENSKAPER SAMT

FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Kapitel I

Ekonomisk förvaltning

Avsnitt I

Allmänna redovisningsregler

Artikel 86 Budgetåtaganden

Artikel 87 Användning av euro

Artikel 88 Återbetalning

Avsnitt II

Regler för betalningar till medlemsstater

Artikel 89 Typer av betalningar

Artikel 90 Förfinansiering

Artikel 91 Betalningsansökningar

Artikel 92 Särskilda komponenter för finansieringsinstrument i betalningsansökningar

Artikel 93 Gemensamma regler för betalningar

Artikel 94 Bidrag från unionen på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser

Artikel 95 Bidrag från unionen på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna

Avsnitt III

Avbrott och innehållanden

Artikel 96 Avbrott i betalningsfristen

Artikel 97 Innehållande av betalningar

Kapitel II

Inlämning och granskning av räkenskaper

Artikel 98 Innehåll i och inlämning av räkenskaper

Artikel 99 Granskning av räkenskaperna

Artikel 100 Beräkning av saldot

Artikel 101 Förfarande för granskning av räkenskaperna

Artikel 102 Kontradiktoriskt förfarande för granskning av räkenskaperna

Kapitel III

Finansiella korrigeringar

Artikel 103 Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Artikel 104 Kommissionens finansiella korrigeringar

Kapitel IV

Tillbakadragande

Artikel 105 Principer och regler för tillbakadragande

Artikel 106 Undantag från reglerna om tillbakadragande

Artikel 107 Tillbakadragandeförfarande

AVDELNING VIII BUDGETRAM

Artikel 108 Geografiskt tillämpningsområde för stöd till målet Investering för sysselsättning och tillväxt

Artikel 109 Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Artikel 110 Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för målet Europeiskt

territoriellt samarbete (Interreg)

Artikel 111 Möjligheter att föra över medel

Artikel 112 Fastställande av medfinansieringsgrader

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/177

46

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

AVDELNING IX DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBE­

STÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Kapitel I

Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 113 Delegering av befogenhet rörande vissa bilagor

Artikel 114 Utövande av delegeringen

Artikel 115 Kommittéförfarande

Kapitel II

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 116 Översyn

Artikel 117 Övergångsbestämmelser

Artikel 118 Villkor för insatser som genomförs i etapper

Artikel 119 Ikraftträdande

BILAGA I

DIMENSIONER OCH KODER FÖR INTERVENTIONSTYPER INOM Eruf, ESF+, SAMMANHÅLL­

NINGSFONDEN OCH FRO – ARTIKEL 22.5

BILAGA II

MALL FÖR PARTNERSKAPSÖVERENSKOMMELSE – ARTIKEL 10.6

BILAGA III

ÖVERGRIPANDE NÖDVÄNDIGA VILLKOR – ARTIKEL 15.1

BILAGA IV

TEMATISKA NÖDVÄNDIGA VILLKOR SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ Eruf, ESF+ OCH SAMMANHÅLL­

NINGSFONDEN – ARTIKEL 15.1

BILAGA V

MALL FÖR PROGRAM SOM FÅR STÖD FRÅN Eruf (MÅLET INVESTERING FÖR SYSSELSÄTTNING

OCH TILLVÄXT), ESF+, FRO, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN OCH EHFVF – ARTIKEL 21.3

BILAGA VI

MALL FÖR PROGRAM FÖR AMIF, FONDEN FÖR INRE SÄKERHET OCH INSTRUMENTET FÖR

EKOMISKT STÖD FÖR GRÄNSFÖRVALTNING OCH VISERINGSPOLITIK – ARTIKEL 21.3

BILAGA VII

MALL FÖR ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER – ARTIKEL 42

BILAGA VIII

PROGNOS ÖVER DET BELOPP FÖR VILKET MEDLEMSSTATEN VÄNTAS LÄMNA IN BETALNINGS­

ANSÖKNINGAR FÖR INNEVARANDE OCH EFTERFÖLJANDE KALENDERÅR – ARTIKEL 69.10

BILAGA IX

KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET – ARTIKLARNA 47, 49 OCH 50

BILAGA X

DELAR I FINANSIERINGSAVTAL OCH STRATEGIDOKUMENT – ARTIKEL 59.1 OCH 59.5

BILAGA XI

NYCKELKRAV PÅ FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM OCH KLASSIFICERING AV DESSA

SYSTEM – ARTIKEL 69.1

BILAGA XII

NÄRMARE BESTÄMMELSER OCH MALL FÖR RAPPORTERING AV ORIKTIGHETER – ARTIKEL 69.2

BILAGA XIII

DELAR I VERIFIERINGSKEDJAN – ARTIKEL 69.6

BILAGA XIV

ELEKTRONISKA SYSTEM FÖR DATAUTBYTE MELLAN PROGRAMMYNDIGHETER OCH

STÖDMOTTAGARE – ARTIKEL 69.8

BILAGA XV

SFC2021: ELEKTRONISKT SYSTEM FÖR DATAUTBYTE MELLAN MEDLEMSSTATERNA OCH

KOMMISSIONEN – ARTIKEL 69.9

BILAGA XVI

MALL FÖR BESKRIVNINGEN AV FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEMET – ARTIKEL 69.11

BILAGA XVII

UPPGIFTER SOM SKA REGISTRERAS OCH LAGRAS ELEKTRONISKT OM VARJE INSATS –

ARTIKEL 72.1 e

BILAGA XVIII

MALL FÖR FÖRVALTNINGSFÖRKLARINGEN – ARTIKEL 74.1 f

BILAGA XIX

MALL FÖR DET ÅRLIGA REVISIONSUTTALANDET – ARTIKEL 77.3 a

BILAGA XX

MALL FÖR DEN ÅRLIGA KONTROLLRAPPORTEN – ARTIKEL 77.3 b

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/178

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

47

BILAGA XXI

MALL FÖR DEN ÅRLIGA REVISIONSRAPPORTEN – ARTIKEL 81.5

BILAGA XXII

MALL FÖR REVISIONSSTRATEGIN – ARTIKEL 78

BILAGA XXIII

MALL FÖR BETALNINGSANSÖKNINGAR – ARTIKEL 91.3

BILAGA XXIV

MALL FÖR RÄKENSKAPERNA – ARTIKEL 98.1 a

BILAGA XXV

FASTSTÄLLANDE AV NIVÅN PÅ DE FINANSIELLA KORRIGERINGARNA: SCHABLONMÄSSIGA OCH

EXTRAPOLERADE FINANSIELLA KORRIGERINGAR – ARTIKEL 104.1

BILAGA XXVI

METOD FÖR FÖRDELNING AV SAMLADE MEDEL PER MEDLEMSSTAT – ARTIKEL 109.2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/179

48

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

KAPITEL I

Innehåll, definitioner och allmänna regler

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.

I denna förordning fastställs följande:

a) Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhåll­

ningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Asyl-,

migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik (tillsammans kallade fonderna).

b) Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF.

2.

Denna förordning gäller inte för delen för sysselsättning och social innovation i ESF+ eller för de komponenter i

EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik

som genomförs med direkt eller indirekt förvaltning, utom tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

3.

Artiklarna 5, 14, 19, 28–34 och 108–112 gäller inte för Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

4.

Artiklarna 108–112 gäller inte för EHFVF.

5.

Artiklarna 14, 15, 18, 19, 21–27, 37–42, 43.1–43.4, 44, 50, 55.1, 73, 77, 80 och 83–85 gäller inte för

Interregprogram.

6.

I de fondspecifika förordningar som förtecknas nedan kan kompletterande regler till den här förordningen fastställas,

och dessa får inte strida mot den här förordningen:

a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (³³) (förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden).

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (³⁴) (ESF+-förordningen).

c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (³⁵) (Interreg-förordningen).

d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (³⁶) (FRO-förordningen).

e) Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av

förordning (EU) 2017/1004 (EHFVF-förordningen).

f) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif-

förordningen).

g) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet (förordningen om Fonden för inre

säkerhet).

h) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av

instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (förordningen om instrumentet för ekonomiskt

stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik).

Vid tvekan om tillämpningen mellan den här förordningen och de fondspecifika förordningarna har den här förordningen

företräde.

(³³) Förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(³⁴) Förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(³⁵) Förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(³⁶) Förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/180

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

49

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer om strukturella utmaningar som antas i enlighet

med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt kompletterande rekommendationer från kommissionen som

utfärdas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, vilka bör hanteras genom fleråriga investeringar som

omfattas av fondernas tillämpningsområde enligt vad som anges i de fondspecifika förordningarna.

2. nödvändigt villkor: en förutsättning som måste föreligga för att de specifika målen ska kunna genomföras på ett

ändamålsenligt och effektivt sätt.

3. tillämplig rätt: unionsrätt och nationell rätt som avser denna förordnings tillämpning.

4. insats:

a) ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp projekt som valts ut inom de berörda programmen,

b) när det gäller finansieringsinstrument, ett programbidrag till ett finansieringsinstrument och det ekonomiska stöd

som sedan ges till slutmottagare genom det finansieringsinstrumentet.

5. insats av strategisk betydelse: en insats som på ett betydande sätt bidrar till att ett programs mål kan uppnås och som

omfattas av särskilda övervaknings- och kommunikationsåtgärder.

6. prioritering: ett specifikt mål när det gäller Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik.

7. prioritering: ett specifikt mål när det gäller EHFVF, dock endast vid tillämpning av avdelning VII.

8. förmedlande organ: ett offentligt eller privat organ som en förvaltande myndighet ansvarar för eller som har funktioner

eller utför uppgifter för en sådan myndighets räkning.

9. stödmottagare:

a) ett offentligt eller privat organ, en enhet med eller utan ställning som juridisk person, eller en fysisk person, med

ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser,

b) när det gäller offentlig-privata partnerskap, det offentliga organ som inleder en insats inom ett offentlig-privat

partnerskap eller den privata partner som valts ut för att genomföra den,

c) när det gäller ordningar för statligt stöd, det företag som tar emot stödet,

d) när det gäller stöd av mindre betydelse i enlighet med kommissionens förordningar (EU) nr 1407/2013 (³⁷) eller

(EU) nr 717/2014 (³⁸) kan medlemsstaten besluta att stödmottagaren vid tillämpning av den här förordningen är

det organ som beviljar stödet, om det organet ansvarar för att inleda eller både för att inleda och genomföra

insatsen,

e) när det gäller finansieringsinstrument, det organ som genomför holdingfonden eller, när det inte finns någon

holdingfondstruktur, det organ som genomför den särskilda fonden eller, när den förvaltande myndigheten

förvaltar finansieringsinstrumentet, den förvaltande myndigheten.

10. småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram som syftar till att välja ut och genomföra projekt, inbegripet

åtgärder som främjar kontakter mellan människor, av begränsad finansiell volym.

11. mål: ett på förhand överenskommet värde som ska uppnås senast vid slutet av stödberättigandeperioden för en

indikator som ingår i ett specifikt mål.

12. delmål: ett mellanliggande värde som ska uppnås vid en viss tidpunkt under stödberättigandeperioden för en

outputindikator som ingår i ett specifikt mål.

13. outputindikator: en indikator som mäter interventionens särskilda resultat.

(³⁷) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget

om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

(³⁸) Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om

Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/181

50

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

14. resultatindikator: en indikator som mäter effekterna av de interventioner som stöds, med särskild hänvisning till direkta

mottagare, målgrupp eller infrastrukturanvändare.

15. insats inom ett offentlig-privat partnerskap: en insats som genomförs i partnerskap mellan offentliga organ och den

privata sektorn i enlighet med ett avtal om offentlig-privat partnerskap, och som syftar till att tillhandahålla offentliga

tjänster genom riskdelning via sammanförande av antingen sakkunskap från den privata sektorn eller ytterligare

kapitalkällor eller både och.

16. finansieringsinstrument: stöd som tillhandahålls via en struktur genom vilken finansiella produkter tillhandahålls till

slutmottagare.

17. finansiell produkt: kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital, lån och garantier enligt

definitionen i artikel 2 i budgetförordningen.

18. slutmottagare: en juridisk eller fysisk person som tar emot stöd från fonderna genom en mottagare av stöd från en

småprojektsfond eller från ett finansieringsinstrument.

19. programbidrag: stöd från fonderna, med eventuell nationell privat och offentlig medfinansiering till ett finansieringsin­

strument.

20. holdingfond: en fond som inrättats på en förvaltande myndighets ansvar inom ramen för ett eller flera program, för att

genomföra en eller flera särskilda fonder.

21. särskild fond: en fond genom vilken en förvaltande myndighet eller en holdingfond tillhandahåller finansiella produkter

till slutmottagare.

22. organ som genomför ett finansieringsinstrument: ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ som fungerar som

holdingfond eller särskild fond.

23. hävstångseffekt: det belopp som slutmottagare får i form ersättningsberättigande finansiering, dividerat med fondernas

bidrag.

24. multiplikatorförhållande: när det gäller garantiinstrument, förhållandet – fastställt genom en försiktig

förhandsbedömning av riskerna för varje garantiprodukt som ska erbjudas – mellan värdet på de underliggande nya

lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital som betalats ut och det

programbidrag som avsatts för garantiavtal för att täcka förväntade och oförutsedda förluster från dessa nya lån,

kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

25. förvaltningskostnader: direkta eller indirekta kostnader, för vilka verifierade utgifter i samband med genomförandet av

finansieringsinstrument ersätts.

26. förvaltningsavgifter: ett pris för utförda tjänster som fastställs i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten

och det organ som genomför en holdingfond eller en särskild fond; och, i tillämpliga fall, mellan det organ som

genomför en holdingfond och det organ som genomför en särskild fond.

27. omlokalisering: överföring av samma eller liknande verksamhet eller del av denna i den mening som avses i artikel 2.61a

i förordning (EU) nr 651/2014.

28. offentligt bidrag: bidrag till finansiering av insatser från nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från

budgeten för en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) som inrättats i enlighet med Europapar­

lamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 (³⁹), från unionens budget för fonderna, från offentligrättsliga

organs budget eller från budgeten för sammanslutningar av myndigheter eller offentligrättsliga organ, vilket, när det

gäller att fastställa medfinansieringsgraden för ESF+-program eller ESF+-prioriteringar, kan omfatta alla ekonomiska

resurser till vilka arbetsgivare och arbetstagare bidrar gemensamt.

29. räkenskapsår: perioden 1 juli–30 juni följande år, utom programperiodens första räkenskapsår som omfattar perioden

från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2022; det sista räkenskapsåret omfattar

perioden 1 juli 2029–30 juni 2030.

30. ekonomisk aktör: fysisk eller juridisk person eller annan enhet som deltar i genomförandet av fonderna, med undantag

för en medlemsstat som utövar sina befogenheter som offentlig myndighet.

(³⁹) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt

samarbete (EGTS) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 19).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/182

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

51

31. oriktighet: överträdelse av tillämplig rätt, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk aktör, som har lett eller

skulle ha lett till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en oberättigad utgift.

32. allvarlig brist: en brist i ett programs förvaltnings- och kontrollsystems effektiva funktion, som innebär att förvaltnings-

och kontrollsystemen behöver förbättras avsevärt och att något eller några av nyckelkraven 2, 4, 5, 9, 12, 13 och 15 i

bilaga XI eller minst två av de övriga nyckelkraven bedöms höra till kategorierna 3 och 4 i den bilagan.

33. systembetingad oriktighet: oriktighet, som kan vara av återkommande slag, som med stor sannolikhet förekommer inom

liknande typer av insatser och som är följden av allvarliga brister, inbegripet underlåtenhet att inrätta lämpliga

förfaranden i enlighet med denna förordning och de fondspecifika reglerna.

34. sammanlagda fel: summan av beräknade slumpmässiga fel och, i tillämpliga fall, avgränsade systemrelaterade fel och

okorrigerade anomalier.

35. sammanlagd felprocent: sammanlagda fel dividerat med revisionspopulationen.

36. kvarstående felprocent: sammanlagda fel minus de finansiella korrigeringar som medlemsstaten gjort för att minska de

risker som revisionsmyndigheten identifierat, dividerat med de utgifter som ska deklareras i räkenskaperna.

37. genomförd insats: en insats som har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut, och för vilken stödmottagarna har

genomfört alla relaterade betalningar och mottagit motsvarande offentliga bidrag.

38. urvalsenhet: en av de enheter, som kan vara en insats, ett projekt inom en insats eller en betalningsansökan från en

stödmottagare, som en revisionspopulation delas in i så att ett urval kan göras.

39. spärrkonto: när det gäller en insats inom ett offentlig-privat partnerskap, ett bankkonto som omfattas av ett skriftligt

avtal mellan ett offentligt organ som är stödmottagare och den privata partner som godkänts av den förvaltande

myndigheten eller ett förmedlande organ och som används för betalningar under eller efter stödberättigandeperioden.

40. deltagare: en fysisk person som drar direkt nytta av en insats utan att vara ansvarig för att inleda eller både inleda och

genomföra insatsen och som, när det gäller EHFVF, inte får ekonomiskt stöd.

41. energieffektivitet först: att inom energiplanering, samt i politiska beslut och investeringsbeslut, ta största möjliga hänsyn

till alternativa kostnadseffektiva energieffektivitetsåtgärder till förmån för effektivare energiefterfrågan och energiför­

sörjning, särskilt med hjälp av kostnadseffektiva energibesparingar i slutanvändningsledet, initiativ till efterfrågefle­

xibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi, samtidigt som målen för dessa beslut

fortfarande uppnås.

42. klimatsäkring: en process för att förhindra att infrastruktur är sårbar för potentiella klimateffekter på lång sikt samtidigt

som det säkerställs att principen om energieffektivitet först respekteras och att de växthusgasutsläpp som projektet ger

upphov till är förenliga med klimatneutralitetsmålet 2050.

43. villkorade bidrag: en kategori av bidrag som är förenade med villkor kopplade till återbetalningen av stöd.

44. EIB: Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden eller ett dotterbolag till Europeiska

investeringsbanken.

45. spetskompetensstämpel: vid tillämpning av denna förordning, den kvalitetsmärkning som kommissionen tilldelar med

avseende på ett förslag och som visar att det förslag som har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för ett

unionsinstrument anses uppfylla minimikvalitetskraven för det unionsinstrumentet, men inte kan finansieras på

grund av brist på budgetmedel för den ansökningsomgången och skulle kunna få stöd från andra unionsfinansie­

ringskällor eller nationella finansieringskällor.

Artikel 3

Beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder

Om en tidsfrist fastställs för en åtgärd som kommissionen vidtar ska den tidsfristen börja löpa den dag då medlemsstaten

har lämnat in alla de uppgifter som krävs enligt denna förordning eller enligt de fondspecifika förordningarna.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/183

52

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Den tidsfristen ska tillfälligt upphöra att löpa från och med dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter

eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten till det att medlemsstaten svarar kommissionen.

Artikel 4

Behandling och skydd av personuppgifter

Medlemsstaterna och kommissionen får endast behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att de ska kunna

fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning, särskilt när det gäller övervakning, rapportering,

kommunikation, offentliggörande, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroll och revision samt, i tillämpliga fall,

fastställande av deltagarnas stödberättigande. Personuppgifterna ska behandlas i enlighet med förordning (EU) 2016/679

eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (⁴⁰), beroende på vilken som är tillämplig.

KAPITEL II

Politiska mål och principer för stöd från fonderna

Artikel 5

Politiska mål

1.

Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF ska stödja följande politiska mål:

a) Ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom främjande av innovativ och smart ekonomisk omvandling och

regional IKT-konnektivitet.

b) En grönare och koldioxidsnål övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigt Europa genom

främjande av en ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av

klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar mobilitet i städer.

c) Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet.

d) Ett mer socialt och inkluderande Europa genom genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

e) Ett Europa närmare medborgarna genom främjande av hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och

lokala initiativ.

FRO ska stödja det specifika målet att göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, sysselsättningsre­

laterade, ekonomiska och miljömässiga effekterna av omställningen i riktning mot unionens klimat- och energimål för

2030 och en klimatneutral ekonomi i unionen senast 2050, med utgångspunkt i Parisavtalet.

Punkt 1 första stycket i denna artikel ska inte tillämpas på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO i enlighet med

artikel 27.

2.

Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO ska bidra till unionens åtgärder för att stärka dess ekonomiska, sociala

och territoriella sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, genom att eftersträva följande mål:

a) Målet Investering för sysselsättning och tillväxt i medlemsstater och regioner, som ska stödjas av Eruf, ESF+,

Sammanhållningsfonden och FRO.

b) Målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), som ska stödjas av Eruf.

(⁴⁰) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt

om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/184

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

53

3.

Medlemsstaterna och kommissionen ska främja samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan fonderna

och andra unionsinstrument och unionsfonder. De ska optimera samordningsmekanismerna för de ansvariga, för att

undvika dubbelarbete under programplaneringen och vid genomförandet. Medlemsstaterna och kommissionen ska

följaktligen också ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer i programplaneringen och i genomförandet av

fonderna.

Artikel 6

Klimatmål och klimatanpassningsmekanism

1.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med användning av en metod

som bygger på interventionstyperna för var och en av fonderna. Den metoden ska bestå i att det tillhandahållna stödet

viktas på ett särskilt sätt som avspeglar i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+

och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i

bilaga I. Eruf och Sammanhållningsfonden ska bidra med 30 % respektive 37 % av unionens bidrag till de utgifter som får

stöd för att uppnå de klimatmål som fastställts för unionens budget.

2.

Klimatbidragsmålet för varje medlemsstat ska fastställas som en procentandel av dess totala anslag från Eruf och

Sammanhållningsfonden och ingå i programmen som ett resultat av interventionstyperna och den preliminära finansiella

fördelningen enligt artikel 22.3 d viii. Enligt artikel 11.1 ska det preliminära klimatbidragsmålet fastställas i partnerskaps­

överenskommelsen.

3.

Medlemsstaten och kommissionen ska regelbundet övervaka efterlevnaden av klimatbidragsmålen, på grundval av de

totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna deklarerat till den förvaltande myndigheten, uppdelade efter

interventionstyper i enlighet med artikel 42 och på grundval av uppgifter som lämnats in av medlemsstaten. Om

övervakningen visar att det inte gjorts tillräckliga framsteg med att uppnå klimatbidragsmålet ska medlemsstaten och

kommissionen komma överens om korrigerande åtgärder vid det årliga översynsmötet.

4.

Om framstegen med att uppnå klimatbidragsmålet på nationell nivå senast den 31 december 2024 är otillräckliga ska

medlemsstaten beakta detta i sin halvtidsöversyn i enlighet med artikel 18.1.

Artikel 7

Delad förvaltning

1.

Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra den del av unionens budget som anslagits till fonderna inom

ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen. Medlemsstaterna ska utarbeta och genomföra

program på lämplig territoriell nivå i överensstämmelse med sin institutionella, rättsliga och finansiella ram.

2.

Kommissionen ska genomföra det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som förs över till Fonden för ett

sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska stadsinitiativet och interregionala innovationsinvesteringar, det stödbelopp som

förs över från ESF+ till transnationellt samarbete samt bidragsbeloppen till InvestEU-programmet och tekniskt bistånd på

kommissionens initiativ inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket a och c i

budgetförordningen.

3.

Kommissionen får, efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten och de berörda regionerna, genomföra

samarbetet mellan de yttersta randområdena inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom ramen för

indirekt förvaltning.

Artikel 8

Partnerskap och flernivåstyre

1.

För partnerskapsöverenskommelsen och för varje program ska varje medlemsstat organisera och genomföra ett

omfattande partnerskap i enlighet med sin institutionella och rättsliga ram och med beaktande av fondernas särdrag. Det

partnerskapet ska åtminstone inkludera följande partner:

a) Regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter.

b) Näringslivets och arbetsmarknadens parter.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/185

54

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

c) Relevanta organ som företräder civilsamhället, såsom miljöorganisationer, icke-statliga organisationer samt organ som

ansvarar för främjande av social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsned­

sättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

d) Forskningsorganisationer och universitet, i tillämpliga fall.

2.

Det partnerskap som har inrättats enligt punkt 1 i denna artikel ska verka i enlighet med principen om flernivåstyre

och med en nedifrån och upp-strategi. Medlemsstaten ska samverka med de partner som avses i punkt 1 i utarbetandet av

partnerskapsöverenskommelsen och vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av program, inbegripet genom

deltagande i övervakningskommittéer i enlighet med artikel 39.

I detta sammanhang ska medlemsstaterna vid behov avsätta en lämplig procentandel av medlen från fonderna för

uppbyggnad av administrativ kapacitet hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.

3.

För Interregprogram ska partner från alla deltagande medlemsstater ingå i partnerskapet.

4.

Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med den europeiska uppförandekoden

för partnerskap som fastställts genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014.

5.

Minst en gång om året ska kommissionen samråda med organisationer som företräder partner på unionsnivå om

genomförandet av programmen, och rapportera om resultatet till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 9

Övergripande principer

1.

Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna vid genomförandet av fonderna.

2.

Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att jämställdhet mellan könen, jämställdhetsintegrering och

integreringen av ett jämställdhetsperspektiv genomgående beaktas och främjas vid utformning, genomförande,

övervakning, rapportering och utvärdering av program.

3.

Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på

grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i samband

med utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av program. Tillgänglighet för personer med

funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under utformningen och genomförandet av program.

4.

Fondernas mål ska eftersträvas i överensstämmelse med målet att främja en hållbar utveckling i enlighet med

artikel 11 i EUF-fördraget, med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet och principen om att inte orsaka

betydande skada.

Fondernas mål ska eftersträvas med full respekt för unionens miljölagstiftning.

AVDELNING II

STRATEGI

KAPITEL I

Partnerskapsöverenskommelse

Artikel 10

Utarbetande och inlämning av partnerskapsöverenskommelsen

1.

Varje medlemsstat ska utarbeta en partnerskapsöverenskommelse i vilken den strategiska inriktningen för

programplaneringen och arrangemangen för hur Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska kunna

användas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 fastställs.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/186

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

55

2.

Partnerskapsöverenskommelsen ska utarbetas i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap. Om

en medlemsstat redan tillhandahåller ett omfattande partnerskap under utarbetandet av sina program ska detta krav

betraktas som uppfyllt.

3.

Medlemsstaten ska lämna in partnerskapsöverenskommelsen till kommissionen innan eller samtidigt som den lämnar

in det första programmet.

4.

Partnerskapsöverenskommelsen får lämnas in tillsammans med relevant årligt nationellt reformprogram och den

integrerade nationella energi- och klimatplanen

5.

Partnerskapsöverenskommelsen ska vara ett strategiskt och kortfattat dokument. Det ska vara högst 35 sidor långt,

om inte medlemsstaten på eget initiativ beslutar att öka dokumentets längd.

6.

Medlemsstaten ska utarbeta partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med mallen i bilaga II. Partnerskapsöverens­

kommelsen får ingå i ett av medlemsstatens program.

7.

Interregprogram får lämnas in till kommissionen innan partnerskapsöverenskommelsen lämnas in.

8.

EIB får, på den berörda medlemsstatens begäran, delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen samt i

förberedelserna av insatser, finansieringsinstrument och offentlig-privata partnerskap.

Artikel 11

Partnerskapsöverenskommelsens innehåll

1.

Partnerskapsöverenskommelsen ska innehålla följande delar:

a) De valda politiska målen och FRO:s specifika mål, med uppgift om vilka av de fonder som ingår i partnerskapsöverens­

kommelsen och vilka program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, med beaktande

av relevanta landsspecifika rekommendationer, den integrerade nationella energi- och klimatplanen, principerna i den

europeiska pelaren för sociala rättigheter och vid behov regionala utmaningar.

b) För vart och ett av de valda politiska målen och FRO:s specifika mål,

i) en sammanfattning av valen av politikområden och av de viktigaste resultat som förväntas för var och en av de

fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen,

ii) samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, i förekommande fall, samordning mellan

nationella och regionala program,

iii) komplementaritet och synergier mellan de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen, Amif, Fonden för

inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, och andra

unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt och, i tillämpliga fall,

projekt som finansieras genom Horisont Europa.

c) Det preliminära anslaget från var och en av de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen, uppdelat per

politiskt mål på nationell nivå och vid behov på regional nivå, med beaktande av de fondspecifika reglerna om tematisk

koncentration och det preliminära anslaget för FRO:s specifika mål, inbegripet eventuella Eruf- och ESF+-medel som ska

överföras till FRO i enlighet med artikel 27.

d) Det preliminära klimatbidragsmålet i enlighet med artikel 6.2.

e) I tillämpliga fall, fördelningen av medel per regionkategori i enlighet med artikel 108.2 och de anslagsbelopp som det

föreslås en överföring av enligt artiklarna 26 och 111, inklusive en motivering för sådana överföringar.

f) För tekniskt bistånd, medlemsstatens val av form av unionsbidrag enligt artikel 36.3 och, i tillämpliga fall, det

preliminära anslaget från var och en av de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen på nationell nivå och

uppdelningen av medel per program och regionkategori.

g) De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU-programmet, per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.

h) Förteckningen över planerade program inom de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen, med respektive

preliminära anslag per fond och motsvarande nationella bidrag per regionkategori, i tillämpliga fall.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/187

56

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

i) En sammanfattning av de åtgärder som den berörda medlemsstaten planerar att vidta för att stärka sin administrativa

kapacitet att genomföra de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen.

j) Där så är relevant, ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med demografiska utmaningar eller särskilda behov i

regioner och områden.

Avseende målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska partnerskapsöverenskommelsen endast innehålla en

förteckning över planerade program.

2.

Partnerskapsöverenskommelsen kan också innehålla en sammanfattning av bedömningen av huruvida relevanta

nödvändiga villkor enligt artikel 15 och bilagorna III och IV uppfyllts.

Artikel 12

Godkännande av partnerskapsöverenskommelsen

1.

Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med denna förordning och

med de fondspecifika reglerna, under iakttagande av proportionalitetsprincipen och med beaktande av dokumentets

strategiska karaktär, antalet program som omfattas och de medel som tilldelats den berörda medlemsstaten totalt. Vid sin

bedömning ska kommissionen särskilt beakta hur medlemsstaten avser att hantera relevanta landsspecifika

rekommendationer, sin integrerade nationella energi- och klimatplan samt den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

2.

Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in

partnerskapsöverenskommelsen.

3.

Medlemsstaten ska se över partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen

senast fyra månader efter dagen för den berörda medlemsstatens första inlämning av den partnerskapsöverenskommelsen.

5.

Om partnerskapsöverenskommelsen ingår i ett program i enlighet med artikel 10.6 ska kommissionen genom en

genomförandeakt anta ett enda beslut om godkännande av både partnerskapsöverenskommelsen och programmet senast

sex månader efter dagen för den berörda medlemsstatens första inlämning av programmet.

Artikel 13

Ändring av partnerskapsöverenskommelsen

1.

Senast den 31 mars 2025 får en medlemsstat till kommissionen lämna in en ändrad partnerskapsöverenskommelse,

med beaktande av resultatet av halvtidsöversynen.

2.

Kommissionen ska bedöma ändringen och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av den ändrade

partnerskapsöverenskommelsen.

3.

Medlemsstaten ska se över den ändrade partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens

synpunkter.

4.

Kommissionen ska godkänna ändringen av en partnerskapsöverenskommelse inom sex månader efter det att den

först lämnats in av medlemsstaten.

Artikel 14

Användning av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF genom InvestEU-programmet

1.

Medlemsstaterna får i partnerskapsöverenskommelsen anslå ett belopp på upp till 2 % av det ursprungliga nationella

anslaget till Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden respektive EHFVF, vilket ska tillföras InvestEU-programmet och

tillhandahållas genom EU-garantin och InvestEU:s rådgivningscentrum i enlighet med artikel 10 i InvestEU-förordningen.

Medlemsstaterna får med den berörda förvaltande myndighetens samtycke anslå ett ytterligare belopp på upp till 3 % av

det ursprungliga nationella anslaget för var och en av dessa fonder efter den 1 januari 2023 genom en eller flera

begäranden om ändringar av program.

Sådana belopp ska bidra till uppnåendet av de politiska mål som valts ut i partnerskapsöverenskommelsen eller

programmet, och ska huvudsakligen stödja investeringar i kategorin bidragande regioner.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/188

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

57

Sådana bidrag ska genomföras i överensstämmelse med de regler som fastställs i InvestEU-förordningen och ska inte utgöra

överföringar av medel enligt artikel 26.

2.

Medlemsstaterna ska fastställa det totala tillförda beloppet för varje år per fond och per regionkategori, i tillämpliga

fall. För partnerskapsöverenskommelsen får medel från innevarande och kommande kalenderår anslås. Om en

medlemsstat begär en ändring av ett program får endast medel från kommande kalenderår anslås.

3.

De belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska användas för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatens

avdelning och för InvestEU:s rådgivningscentrum efter det att överenskommelsen om medverkan i enlighet med

artikel 10.3 i InvestEU-förordningen har ingåtts. Unionens budgetåtaganden för varje överenskommelse om medverkan får

göras av kommissionen i årliga delbetalningar mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

4.

Utan hinder av artikel 12 i budgetförordningen ska – om en överenskommelse om medverkan enligt artikel 10.2 i

InvestEU-förordningen inte har ingåtts inom fyra månader från dagen för kommissionens beslut om antagande av

partnerskapsöverenskommelsen, för ett belopp i enlighet med punkt 1 i den här artikeln som anslagits i partnerskapsöver­

enskommelsen – motsvarande belopp anslås till ett eller flera program inom den bidragande fonden och regionkategorin, i

förekommande fall och efter en begäran från medlemsstaten.

Överenskommelsen om medverkan för de belopp som avses i punkt 1 som anslagits i ansökan om ändring av ett program

ska ingås samtidigt som beslutet om ändring av programmet antas.

5.

I enlighet med artikel 10.4 andra stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har ingåtts inom nio

månader efter det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, överenskommelsen om medverkan avslutas eller

förlängas genom ömsesidig överenskommelse.

Om en medlemsstats medverkan i InvestEU-fonden avbryts, ska de berörda belopp som betalats till den gemensamma

avsättningsfonden som en avsättning återkrävas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i

budgetförordningen. Den berörda medlemsstaten ska lämna in en ansökan om en eller flera programändringar för att

använda de återkrävda beloppen och de belopp som anslagits för kommande kalenderår enligt punkt 2 i den här artikeln.

Avslutandet eller ändringen av överenskommelsen om medverkan ska göras samtidigt som beslutet om ändring av det eller

de berörda programmen antas.

6.

I enlighet med artikel 10.4 tredje stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har genomförts korrekt

inom fyra år efter det att det ingicks, överenskommelsen om medverkan ändras. Medlemsstaten får begära att belopp som

tillförts EU-garantin enligt punkt 1 i den här artikeln och som anslagits i garantiavtalet men som inte täcker underliggande

lån, kapitalinvesteringar eller andra riskbärande instrument behandlas i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

7.

Medel som genererats av eller som kan härledas från belopp som anslagits till EU-garantin ska göras tillgängliga för

medlemsstaten i enlighet med artikel 10.5 a i InvestEU-förordningen och användas till stöd inom samma mål i form av

finansieringsinstrument eller budgetgarantier.

8.

För de belopp som ska återanvändas i ett program i enlighet med punkterna 4, 5 och 6 i denna artikel ska den tidsfrist

för tillbakadragande som fastställs i artikel 105.1 börja löpa det år då motsvarande budgetåtaganden görs.

KAPITEL II

Nödvändiga villkor och prestationsram

Artikel 15

Nödvändiga villkor

1.

I denna förordning fastställs nödvändiga villkor för de specifika målen.

Bilaga III innehåller övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de specifika målen samt de kriterier som behövs för

att bedöma om de är uppfyllda.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/189

58

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Bilaga IV innehåller tematiska nödvändiga villkor för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden samt de kriterier som behövs

för att bedöma om de är uppfyllda.

Det nödvändiga villkoret avseende verktyg och kapacitet för en effektiv tillämpning av reglerna för statligt stöd ska inte vara

tillämpligt på program som stöds av Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik.

2.

När medlemsstaten utarbetar ett program eller inför ett nytt specifikt mål i samband med en ändring av ett program

ska den bedöma om de nödvändiga villkor som är kopplade till det valda specifika målet är uppfyllda. Ett nödvändigt

villkor är uppfyllt om alla relevanta kriterier är uppfyllda. Medlemsstaten ska i varje program eller i programändringen

ange vilka nödvändiga villkor som är uppfyllda och vilka som inte är det, och ska tillhandahålla en motivering när den

anser att ett nödvändigt villkor är uppfyllt.

3.

Om ett nödvändigt villkor inte är uppfyllt då programmet eller ändringen av det godkänns ska medlemsstaten

informera kommissionen så snart den anser att det nödvändiga villkoret är uppfyllt och motivera uppfyllelsen.

4.

Kommissionen ska så snart som möjligt och senast tre månader efter det att den mottagit den information som avses i

punkt 3 göra en bedömning och informera medlemsstaten huruvida den håller med medlemsstaten om att det nödvändiga

villkoret är uppfyllt.

Om kommissionen inte håller med medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt ska den informera

medlemsstaten och ange sin bedömning.

Om medlemsstaten inte håller med om kommissionens bedömning ska den lägga fram sina synpunkter inom en månad

och kommissionen ska agera i enlighet med första stycket.

Om medlemsstaten godtar kommissionens bedömning ska kommissionen agera i enlighet med punkt 3.

5.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105 får utgifter för insatser som är kopplade till det specifika målet

inkluderas i betalningsansökningar men kommissionen ska inte ersätta dem förrän den har informerat medlemsstaten om

att det nödvändiga villkoret är uppfyllt i enlighet med punkt 4 första stycket i den här artikeln.

Första stycket ska inte gälla insatser som bidrar till att motsvarande nödvändigt villkor uppfylls.

6.

Medlemsstaten ska säkerställa att de nödvändiga villkoren är uppfyllda och respekteras under hela programperioden.

Den ska informera kommissionen om eventuella ändringar som påverkar uppfyllandet av de nödvändiga villkoren.

Om kommissionen anser att ett nödvändigt villkor inte längre är uppfyllt ska den informera medlemsstaten med angivande

av sin bedömning. Därefter ska det förfarande som anges i punkt 4 andra och tredje stycket följas.

Om kommissionen anser att det nödvändiga villkoret fortfarande inte är uppfyllt och utan att det påverkar tillämpningen av

artikel 105, baserat på medlemsstaternas synpunkter, får utgifter som är kopplade till det specifika målet inkluderas i

betalningsansökningar men kommissionen ska inte ersätta dem förrän den har informerat medlemsstaten om att det

nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4 första stycket i den här artikeln.

7.

Bilaga IV ska inte gälla prioriteringar som stöds av FRO eller sådana medel som överförs från Eruf och ESF+ till FRO i

enlighet med artikel 27.

Artikel 16

Prestationsram

1.

Varje medlemsstat ska fastställa en prestationsram för att möjliggöra övervakning av, rapportering om och

utvärdering av programprestationerna under genomförandet av programmet och för att bidra till att mäta fondernas

övergripande prestation.

Prestationsramen ska bestå av

a) output- och resultatindikatorer som är kopplade till specifika mål som anges i de fondspecifika förordningar som valts

för programmet,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/190

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

59

b) delmål som ska uppnås till slutet av 2024 för outputindikatorer, och

c) mål som ska uppnås till slutet av 2029 för output- och resultatindikatorer.

2.

Delmål och mål ska fastställas för varje specifikt mål inom ett program, med undantag för tekniskt bistånd och för det

specifika målet för materiell fattigdom som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

3.

Delmål och mål ska göra det möjligt för kommissionen och medlemsstaten att mäta framstegen med uppnåendet av

de specifika målen. De ska uppfylla kraven i artikel 33.3 i budgetförordningen.

Artikel 17

Metod för att fastställa prestationsramen

1.

Följande ska ingå i metoden för att fastställa prestationsramen:

a) Medlemsstatens kriterier för att välja indikatorer.

b) Data eller underlag som används, datakvalitetssäkring och beräkningsmetod.

c) Faktorer som kan påverka uppnåendet av delmålen och målen och hur de har beaktats.

2.

Medlemsstaten ska på begäran göra metoden för att fastställa prestationsramen tillgänglig för kommissionen.

Artikel 18

Halvtidsöversyn och flexibilitetsbelopp

1.

När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO ska medlemsstaten se över

varje program, med beaktande av följande:

a) De nya utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.

b) Framstegen med genomförandet av den integrerade nationella energi- och klimatplanen, i förekommande fall.

c) Framstegen med genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

d) Den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten eller regionen, med särskild tonvikt på territoriella

behov, med beaktande av eventuell betydande negativ utveckling på det finansiella, ekonomiska eller sociala området.

e) De viktigaste resultaten av relevanta utvärderingar.

f) Framstegen med att uppnå delmålen, med beaktande av större svårigheter under genomförandet av programmet.

g) När det gäller program som stöds av FRO, kommissionens utvärdering enligt artikel 29.1 b i förordning (EU)

2018/1999.

2.

Senast den 31 mars 2025 ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en bedömning för varje program om

resultatet av halvtidsöversynen, inbegripet ett förslag om slutgiltig tilldelning av det flexibilitetsbelopp som avses i

artikel 86.1 andra stycket.

3.

Om så bedöms vara nödvändigt ska medlemsstaten, efter halvtidsöversynen av programmet eller om nya utmaningar

identifierats enligt punkt 1 a, lämna den bedömning som avses i punkt 2 tillsammans med det ändrade programmet till

kommissionen.

Revideringarna ska omfatta följande:

a) De tilldelade medlen per prioritering.

b) De reviderade eller nya målen.

c) De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU-programmet per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.

Kommissionen ska godkänna det reviderade programmet i enlighet med artikel 24, inbegripet en slutgiltig tilldelning av

flexibilitetsbeloppet.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/191

60

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

4.

Om medlemsstaten, till följd av halvtidsöversynen, anser att programmet inte behöver ändras ska kommissionen

antingen

a) inom tre månader efter det att den bedömning som avses i punkt 2 lämnats in anta ett beslut som bekräftar den

slutgiltiga tilldelningen av flexibilitetsbeloppet, eller

b) begära att medlemsstaten inom två månader efter det att den bedömning som avses i punkt 2 i denna artikel lämnats in

lämnar in ett ändrat program i enlighet med artikel 24.

5.

Flexibilitetsbeloppet ska inte vara tillgängligt för val av insatser förrän kommissionens beslut som bekräftar den

slutgiltiga tilldelningen av beloppet har antagits.

6.

Kommissionen ska utarbeta en rapport om resultatet av halvtidsöversynen och överlämna den till Europaparlamentet

och till rådet före utgången av 2026.

KAPITEL III

Åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning och till exceptionella eller ovanliga omständigheter

Artikel 19

Åtgärder som kopplar fondernas ändamålsenlighet till en sund ekonomisk styrning

1.

Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av relevanta program när så krävs för att

stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer.

En sådan begäran får göras i följande syften:

a) För att stödja genomförandet av en relevant landsspecifik rekommendation antagen i enlighet med artikel 121.2 i EUF-

fördraget och en relevant rådsrekommendation antagen i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget, som riktar sig till

den berörda medlemsstaten.

b) För att stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer som riktar sig till den berörda medlemsstaten och

som antagits i enlighet med artikel 7.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (⁴¹)

under förutsättning att dessa ändringar anses nödvändiga för att korrigera de makroekonomiska obalanserna.

2.

En begäran från kommissionen till en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska motiveras, med hänvisning till behovet

av att stödja genomförandet av de relevanta rekommendationerna, och i den ska de program eller de prioriteringar som den

anser berörs samt vilken typ av ändringar som förväntas anges. En sådan begäran får inte göras före 2023 eller efter 2026,

och inte heller för samma program under två på varandra följande år.

3.

Medlemsstaten ska svara på den begäran som avses i punkt 1 inom två månader efter det att den mottagit begäran

och ange de ändringar som den anser är nödvändiga i de relevanta programmen, orsakerna till sådana ändringar, vilka

program som berörs och vilken typ av ändringar som föreslås och hur de förväntas påverka genomförandet av

rekommendationerna och av fonderna. Kommissionen ska vid behov lämna synpunkter inom en månad efter mottagandet

av det svaret.

4.

Medlemsstaten ska lämna in ett förslag om ändring av de relevanta programmen inom två månader från den dag då

det svar som avses i punkt 3 lämnades in.

5.

Om kommissionen inte har lämnat några synpunkter eller om den finner att eventuella inlämnade synpunkter

vederbörligen har beaktats ska den anta ett beslut om godkännande av ändringarna av de relevanta programmen senast

fyra månader efter det att de lämnades in av medlemsstaten.

6.

Om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder som svar på en begäran som gjorts i enlighet med punkt 1,

inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 3 och 4, får kommissionen, inom tre månader efter det att den har lämnat sina

synpunkter enligt punkt 3 eller efter det att medlemsstaten lämnat in sitt förslag enligt punkt 4, lägga fram ett förslag för

rådet om att helt eller delvis hålla inne utbetalningarna till de berörda programmen eller prioriteringarna. I sitt förslag ska

kommissionen ange skälen för slutsatsen att medlemsstaten har underlåtit att vidta effektiva åtgärder. Då kommissionen

lägger fram sitt förslag ska den beakta all relevant information och ta vederbörlig hänsyn till alla delar som ingår i och

åsikter som uttryckts under den strukturerade dialog som avses i punkt 14.

(⁴¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av

makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/192

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

61

Rådet ska besluta om det förslaget genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska endast tillämpas med

avseende på betalningsansökningar som lämnats in efter den dag då genomförandeakten antogs.

7.

Kommissionen ska lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för

ett eller flera av en medlemsstats program om rådet i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i EUF-fördraget beslutar att en

medlemsstat inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, om inte rådet har fastställt att

euroområdet eller unionen som helhet befinner sig i en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i artiklarna

3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (⁴²).

8.

Kommissionen får lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för

ett eller flera av en medlemsstats program i följande fall:

a) Rådet antar två på varandra följande rekommendationer i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med

artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 på grund av att en medlemsstat har lämnat

in en otillräcklig plan för korrigerande åtgärder.

b) Rådet antar två på varandra följande beslut i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 10.4 i

förordning (EU) nr 1176/2011 som fastställer bristande efterlevnad från en medlemsstats sida på grund av att den inte

har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna.

c) Kommissionen finner att en medlemsstat inte har vidtagit sådana åtgärder som avses i rådets förordning (EG)

nr 332/2002 (⁴³) och beslutar därför att inte godkänna utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats

medlemsstaten.

d) Rådet beslutar att en medlemsstat inte följer det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (⁴⁴) eller de åtgärder som har begärts i ett rådsbeslut

antaget i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

9.

I första hand ska innehållande av åtaganden tillämpas. Utbetalningar ska hållas inne endast när omedelbara åtgärder

begärs och i fall av betydande bristande efterlevnad. Innehållande av betalningar ska tillämpas för betalningsansökningar

som lämnats in för de berörda programmen efter dagen för beslutet om innehållande.

10.

Ett förslag från kommissionen till beslut om att hålla inne åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet

genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att

kommissionen lagt fram sitt förslag.

Innehållandet av åtaganden ska tillämpas på åtaganden från fonderna för den berörda medlemsstaten från och med den

1 januari året efter antagande av beslutet om innehållande.

Rådet ska, genom en genomförandeakt, på det förslag från kommissionen som avses i punkterna 7 och 8, anta ett beslut

avseende innehållandet av betalningar.

11.

Omfattningen av och nivån på det innehållande av åtaganden eller betalningar som ska göras ska vara

proportionella, respektera principen om likabehandling av medlemsstater samt ta hänsyn till de ekonomiska och sociala

förhållandena i den berörda medlemsstaten, särskilt nivån av arbetslöshet, fattigdom eller social utestängning i den berörda

medlemsstaten jämfört med unionens genomsnitt och konsekvenserna av innehållandet för den berörda medlemsstatens

ekonomi. Särskild hänsyn ska tas till konsekvenserna av innehållandet för program som är mycket viktiga för att åtgärda

negativa ekonomiska eller sociala förhållanden.

(⁴²) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför

stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(⁴³) Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till

medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1).

(⁴⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen

och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin

finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/193

62

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

12.

Innehållandet av åtaganden ska begränsas till högst 25 % av åtagandena för följande kalenderår för fonderna eller

0,25 % av nominell BNP, beroende på vilket som är lägst, i vart och ett av följande fall:

a) Vid det första fallet av bristande efterlevnad av ett förfarande vid alltför stora underskott enligt vad som avses i punkt 7.

b) Vid det första fallet av bristande efterlevnad av en plan för korrigerande åtgärder inom ett förfarande vid alltför stora

obalanser enligt vad som avses i punkt 8 a.

c) Vid bristande efterlevnad av den rekommenderade korrigerande åtgärden inom ett förfarande vid alltför stora obalanser

enligt vad som avses i punkt 8 b.

d) Vid det första fallet av bristande efterlevnad enligt vad som avses i punkt 8 c och d.

Vid fortsatt bristande efterlevnad får innehållandet av åtaganden överskrida de maximala procentsatser som anges i första

stycket.

13.

Rådet ska häva innehållandet av åtaganden på förslag från kommissionen i följande fall:

a) Om förfarandet vid alltför stora underskott lämnas vilande i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1467/97 eller

om rådet i enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget har beslutat att upphäva beslutet om att ett alltför stort

överskott föreligger.

b) Om rådet har godkänt den plan för korrigerande åtgärder som den berörda medlemsstaten har lämnat in i enlighet med

artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1176/2011, eller om förfarandet vid alltför stora obalanser lämnas vilande i enlighet

med artikel 10.5 i den förordningen, eller om rådet har avslutat förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med

artikel 11 i den förordningen.

c) Om kommissionen finner att den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder enligt vad som avses i rådets

förordning (EG) nr 332/2002.

d) Om kommissionen finner att den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder för att genomföra det

makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013 eller de åtgärder som har

begärts i ett rådsbeslut antaget i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

Efter att rådet har upphävt innehållandet av åtaganden ska kommissionen ombudgetera de innehållna åtagandena i enlighet

med artikel 6 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

Innehållna åtaganden får inte ombudgeteras efter år 2027.

Tidsfristen för tillbakadragande av det ombudgeterade beloppet i enlighet med artikel 105 ska börja löpa från och med det

år då det innehållna åtagandet har ombudgeterats.

Ett beslut om upphävande av innehållandet av utbetalningar ska fattas av rådet på förslag från kommissionen, om de

tillämpliga villkoren i första stycket är uppfyllda. Ett förslag från kommissionen till beslut om att upphäva innehållandet av

åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med

kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

14.

Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel. I synnerhet ska

kommissionen, om ett av villkoren i punkt 6, 7 eller 8 är uppfyllt för en medlemsstat, omedelbart informera Europapar­

lamentet och lämna uppgifter om de fonder och program som skulle kunna bli föremål för innehållande.

Europaparlamentet får inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande

av överföringen av den information som avses i första stycket.

Kommissionen ska översända förslaget om innehållande eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europapar­

lamentet och rådet utan dröjsmål efter det att det har antagits. Europaparlamentet får uppmana kommissionen att

redogöra för skälen till förslaget.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/194

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

63

15.

Senast den 31 december 2025 ska kommissionen göra en översyn av tillämpningen av denna artikel. Kommissionen

ska i det syftet utarbeta en rapport som den ska översända till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett

lagstiftningsförslag.

16.

Vid större ändringar i unionens sociala och ekonomiska situation får kommissionen lägga fram ett förslag om

översyn av tillämpningen av denna artikel, eller så får Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 225 respektive

artikel 241 i EUF-fördraget, anmoda kommissionen att lägga fram ett sådant förslag.

17.

Denna artikel ska inte gälla för ESF+, Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik eller för Interregprogram.

Artikel 20

Tillfälliga åtgärder för användning av fonderna för att hantera exceptionella eller ovanliga omständigheter

1.

Om rådet efter den 1 juli 2021 har konstaterat att det har inträffat en ovanlig händelse utanför en eller flera

medlemsstaters kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning eller en allvarlig

konjunkturnedgång för euroområdet eller unionen som helhet enligt vad som avses i artikel 5.1 tionde stycket, artikel 6.3

fjärde stycket, artikel 9.1 tionde stycket och artikel 10.3 fjärde stycket i förordning (EG) nr 1466/97 (⁴⁵) eller att det har

inträffat oförutsedda negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna enligt vad som

avses i artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, får kommissionen, genom ett genomförandebeslut och för en

period på högst 18 månader, anta en eller flera av följande åtgärder, under förutsättning att de är absolut nödvändiga för

att hantera sådana exceptionella eller ovanliga omständigheter:

a) På begäran av en eller flera berörda medlemsstater, öka de mellanliggande betalningarna med tio procentenheter över

den tillämpliga medfinansieringsgraden, till högst 100 %, genom undantag från artikel 112.3 och 112.4 i denna

förordning samt från artikel 40 i EHFVF-förordningen, artikel 15 i Amif-förordningen, artikel 12 i förordningen om

Fonden för inre säkerhet och artikel 12 i förordningen om instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och

viseringspolitik.

b) Genom undantag från artikel 63.6, tillåta att insatser som har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan

om finansiering inom programmet lämnades in i vederbörlig ordning till den förvaltande myndigheten väljs ut för stöd

av en medlemsstats myndigheter, under förutsättning att insatsen föranleds av de exceptionella omständigheterna.

c) Föreskriva att utgifterna för insatser till följd av sådana omständigheter får vara stödberättigande från och med den dag

då rådet godkände att omständigheterna föreligger, genom undantag från artikel 63.7.

d) Senarelägga fristerna för inlämning av handlingar och uppgifter till kommissionen med upp till tre månader, genom

undantag från artiklarna 41.6, 42.1, 44.2 och artikel 49.3 första stycket.

2.

Kommissionen ska hålla Europaparlamentet och rådet informerade om genomförandet av denna artikel. När ett av

villkoren i punkt 1 är uppfyllt ska kommissionen omedelbart informera Europaparlamentet och rådet om sin bedömning

av situationen och om den planerade uppföljningen.

3.

Europaparlamentet eller rådet får bjuda in kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna

artikel. När kommissionen bedömer situationen och planerar en uppföljning ska den ta vederbörlig hänsyn till de

ståndpunkter som intagits och de åsikter som uttryckts under den strukturerade dialogen.

4.

Om de särskilda omständigheter som ledde till antagandet av dessa tillfälliga åtgärder kvarstår efter den period på

högst 18 månader som avses i punkt 1 ska kommissionen på nytt bedöma situationen och vid behov lägga fram ett

lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning som ger den flexibilitet som krävs för att hantera dessa

omständigheter.

(⁴⁵) Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt

övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/195

64

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

5.

Kommissionen ska utan dröjsmål och senast inom två arbetsdagar efter antagandet informera Europaparlamentet och

rådet om det genomförandebeslut som antagits enligt punkt 1.

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser för fonderna

Artikel 21

Utarbetande och inlämnande av program

1.

Medlemsstaterna ska, i samarbete med de partner som avses i artikel 8.1, utarbeta program för genomförande av

fonderna för perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

2.

Medlemsstaterna ska lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att de lämnat in partnerskaps­

överenskommelsen. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och

viseringspolitik ska medlemsstaterna lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att denna

förordning eller den tillämpliga fondspecifika förordningen trätt i kraft, beroende på vilket som inträffar sist.

3.

Medlemsstaterna ska utarbeta program i enlighet med mallen för program i bilaga V.

För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska

medlemsstaterna utarbeta program i enlighet med mallen för program i bilaga VI.

4.

Om en miljörapport utarbetas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (⁴⁶) ska den

offentliggöras på den webbplats för programmet som avses i artikel 49.1 i denna förordning.

Artikel 22

Programmens innehåll

1.

Varje program ska innehålla en strategi för hur programmet ska bidra till de politiska målen eller till FRO:s specifika

mål och hur information ska tillhandahållas om dess resultat.

2.

Ett program ska bestå av en eller flera prioriteringar. Varje prioritering ska motsvara ett enda politiskt mål, FRO:s

specifika mål, eller tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4 eller 37. En prioritering får nyttja stöd från en eller

flera fonder såvida den inte får stöd från FRO eller avser tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4 eller 37. En

prioritering som motsvarar ett politiskt mål ska bestå av ett eller flera specifika mål. Flera prioriteringar får motsvara

samma politiska mål eller FRO:s specifika mål.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik ska ett program nyttja stöd från en fond och bestå av specifika mål och specifika mål för tekniskt

bistånd.

3.

Varje program ska innehålla följande:

a) En sammanfattning av de viktigaste utmaningarna, med beaktande av

i)

ekonomiska, sociala och territoriella skillnader samt ojämlikheter, utom för program som får stöd från EHFVF,

ii)

marknadsmisslyckanden,

iii) investeringsbehov, komplementaritet och synergier med andra former av stöd,

iv) utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer, relevanta nationella eller regionala

strategier i den medlemsstaten, inbegripet dess integrerade nationella energi- och klimatplan och vad avser

principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och, för Amif, Fonden för inre säkerhet och

instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, andra relevanta rekommendationer

från unionen till medlemsstaten,

(⁴⁶) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs

miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/196

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

65

v)

utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning samt förenklingsåtgärder,

vi) en integrerad strategi för att vid behov ta itu med demografiska utmaningar,

vii) lärdomar från tidigare erfarenheter,

viii) makroregionala strategier och havsområdesstrategier, i de fall medlemsstaterna och regionerna deltar i sådana

strategier,

ix) för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik, framstegen i genomförandet av relevanta delar av unionens regelverk och

åtgärdsplaner och en motivering till valet av specifika mål,

x)

för program som stöds av FRO, omställningsproblem som identifierats i de territoriella planerna för en rättvis

omställning.

Leden i, ii och viii ska inte gälla för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

b) En motivering för de valda politiska målen, motsvarande prioriteringar, specifika mål och formerna av stöd.

c) För varje prioritering, utom för tekniskt bistånd, specifika mål.

d) För varje specifikt mål

i)

relaterade typer av åtgärder och deras förväntade bidrag till dessa specifika mål, de makroregionala strategierna,

havsområdesstrategierna och de territoriella planer för en rättvis omställning som får stöd från FRO, i

förekommande fall,

ii)

output- och resultatindikatorer med motsvarande delmål och mål,

iii) huvudsakliga målgrupper,

iv) åtgärder för säkerställande av jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering,

v)

angivande av särskilda målterritorier, inklusive planerad användning av integrerade territoriella investeringar,

lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg,

vi) interregionala, gränsöverskridande och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan

medlemsstat eller utanför unionen, om så är relevant,

vii) planerad användning av finansieringsinstrument,

viii) interventionstyper och en preliminär fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp,

ix) för FRO:s specifika mål, en motivering av eventuella belopp som överförs från Eruf-medel och ESF+-medel i

enlighet med artikel 27 samt fördelningen per regionkategori, med hänsyn tagen till de interventionstyper som

planeras i enlighet med de territoriella planerna för en rättvis omställning.

e) För varje prioritering avseende tekniskt bistånd som genomförs i enlighet med artikel 36.4

i) relaterade typer av åtgärder,

ii) outputindikatorer med motsvarande delmål och mål,

iii) huvudsakliga målgrupper,

iv) interventionstyper och en preliminär fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp.

f) Planerad användning av tekniskt bistånd enligt artikel 37, i förekommande fall, och relevanta interventionstyper.

g) En finansieringsplan som innehåller

i) en tabell med de totala anslagen för var och en av fonderna och, i förekommande fall, för varje regionkategori, för

hela programperioden och per år, inklusive eventuella belopp som förs över enligt artikel 26 eller 27,

ii) för program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO, en tabell med de totala anslagen för

varje prioritering per fond och regionkategori, i tillämpliga fall, samt det nationella bidraget med uppgift om

huruvida det består av offentliga eller privata medel, eller både och,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/197

66

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

iii) för program som får stöd från EHFVF, en tabell som för varje specifikt mål anger de totala anslagen från fonden och

det nationella bidraget,

iv) för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik, en tabell som för varje specifikt mål anger de totala anslagen per typ av

åtgärd samt det nationella bidraget med uppgift om huruvida det består av offentliga eller privata medel, eller både

och.

h) De åtgärder som vidtas för att involvera de relevanta partner som avses i artikel 8.1 i utformningen av programmet och

dessa partner roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet.

i) För varje nödvändigt villkor som är kopplat till det valda specifika målet och som fastställs i enlighet med artikel 15

samt bilagorna III och IV, en bedömning av huruvida det nödvändiga villkoret är uppfyllt den dag då programmet

lämnas in.

j) Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt genom att fastställa programmets

mål, målgrupper, kommunikationskanaler, inbegripet användning av sociala medier när så är lämpligt, planerad budget

och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering.

k) Programmyndigheterna och det organ eller, om det gäller tekniskt bistånd enligt artikel 36.5, i förekommande fall, de

organ som tar emot betalningar från kommissionen.

Leden a i, ii och viii i denna punkt ska inte gälla för program som är begränsade till att stödja det specifika mål som anges i

artikel 4.1 m i ESF+-förordningen. Led d i den här punkten ska inte gälla för det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i

ESF+-förordningen.

För Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+, FRO och EHFVF ska programmet i informationssyfte åtföljas av en förteckning

över planerade insatser av strategisk betydelse, med en tidplan.

Om fler än ett organ fastställs i enlighet med led k för att ta emot betalningar från kommissionen ska medlemsstaten ange

hur stor del av de ersatta beloppen som varje organ får.

4.

Genom undantag från punkt 3 b–e ska följande finnas med för varje specifikt mål för program som får stöd från

Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik:

a) En beskrivning av den ursprungliga situationen samt de utmaningar och åtgärder som fonden stöder.

b) Uppgifter om genomförandeåtgärderna.

c) En vägledande förteckning över åtgärder och hur åtgärderna förväntas bidra till de specifika målen.

d) I tillämpliga fall, en motivering till driftsstödet, de särskilda åtgärderna, nödhjälpen och de åtgärder som avses i

artiklarna 19 och 20 i Amif-förordningen.

e) Output- och resultatindikatorer med motsvarande delmål och mål.

f) En preliminär fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp.

5.

Interventionstyperna ska bygga på en nomenklatur som anges i bilaga I. För program som får stöd från EHFVF, Amif,

Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska

interventionstyperna bygga på en nomenklatur som anges i de fondspecifika förordningarna.

6.

För Eruf-, ESF+-, Sammanhållningsfonds- och FRO-program ska den tabell som avses i punkt 3 g ii innehålla

beloppen för åren 2021–2027, inklusive flexibilitetsbeloppet.

7.

Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar av den information som avses i punkt 3 första

stycket k, utan att detta kräver en programändring.

8.

För program som får stöd från FRO ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna de territoriella planerna för en

rättvis omställning som en del av programmet eller programmen, eller av en begäran om ändring.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/198

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

67

Artikel 23

Godkännande av program

1.

Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med denna förordning och med de

fondspecifika förordningarna, samt, för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF, samstämmigheten med

relevant partnerskapsöverenskommelse. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika

rekommendationer, relevanta utmaningar som identifierats i den integrerade nationella energi- och klimatplanen samt

principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och hur dessa har hanterats.

2.

Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter den dag då programmet lämnades in av

medlemsstaten.

3.

Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast fem månader

efter den dag då programmet först lämnades in av medlemsstaten.

Artikel 24

Ändring av program

1.

Medlemsstaten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett program tillsammans med det ändrade

programmet och med uppgift om hur ändringen förväntas påverka uppnåendet av målen.

2.

Kommissionen ska bedöma ändringen och dess överensstämmelse med denna förordning och de fondspecifika

förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och får lämna synpunkter inom två månader från inlämningen av det

ändrade programmet.

3.

Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.

4.

Kommissionen ska anta ett beslut om godkännande av ändringen av programmet inom fyra månader efter det att den

lämnats in av medlemsstaten.

5.

För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och ESF+ får medlemsstaten under

programperioden föra över ett belopp på upp till 8 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering och högst 4 % av

programbudgeten till en annan prioritering för samma fond inom samma program. För program som får stöd från Eruf,

ESF+ och FRO får överföringen endast avse anslag för samma regionkategori.

För program som får stöd från EHFVF får medlemsstaten under programperioden föra över ett belopp på upp till 8 % av det

ursprungliga anslaget för ett specifikt mål till ett annat specifikt mål, inbegripet tekniskt bistånd som genomförs enligt

artikel 36.4.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik får medlemsstaten under programperioden föra över anslag mellan olika typer av åtgärder inom

samma prioritering och dessutom ett belopp på upp till 15 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering till en annan

prioritering inom samma fond.

Sådana överföringar ska inte påverka föregående år. Överföringarna och de därmed förknippade ändringarna ska anses vara

av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut av kommissionen om godkännande av ändringen av programmet. De

ska dock uppfylla alla rättsliga krav och ska godkännas på förhand av övervakningskommittén enligt artikel 40.2 d.

Medlemsstaten ska till kommissionen lämna in den ändrade tabell som avses i artikel 22.3 g ii, iii eller iv, beroende på vad

som är tillämpligt, tillsammans med eventuella därmed förknippade ändringar av programmet.

6.

Kommissionens godkännande ska inte krävas för rättelser som är rena skrivfel eller redaktionella och som inte

påverkar programmets genomförande. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.

7.

För program som får stöd från EHFVF ska ändringar av programmen som rör införandet av indikatorer inte kräva

kommissionens godkännande.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/199

68

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 25

Gemensamt stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO

1.

Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO får gemensamt stödja program inom målet Investering för

sysselsättning och tillväxt.

2.

Eruf och ESF+ får, på ett kompletterande sätt och inom en gräns på 15 % av stödet från de fonderna för varje

prioritering inom ett program, finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra

fonden enligt de stödberättiganderegler som gäller för den fonden, under förutsättning att sådana kostnader är nödvändiga

för genomförandet. Denna möjlighet får inte tillämpas på medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO i enlighet med

artikel 27.

Artikel 26

Överföring av medel

1.

Medlemsstaterna får, i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program om

övervakningskommittén för programmet har godkänt detta enligt artikel 40.2 d, begära en överföring av upp till 5 % av

varje fonds ursprungliga nationella anslag till ett annat instrument med direkt eller indirekt förvaltning, om en sådan

möjlighet föreskrivs i den grundläggande rättsakten för ett sådant instrument.

Summan av de överföringar som avses i första stycket i denna punkt och bidragen i enlighet med artikel 14.1 första stycket

får inte överstiga 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag.

Medlemsstaterna får också, i partnerskapsöverenskommelsen eller i begäran om ändring av ett program, begära en

överföring av upp till 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag till en eller flera andra fonder, med undantag för

sådana överföringar som avses i fjärde stycket.

Medlemsstaterna får också, i partnerskapsöverenskommelsen eller i begäran om ändring av ett program, begära en

ytterligare överföring på upp till 20 % av det ursprungliga nationella anslaget per fond mellan Eruf, ESF+ eller Sammanhåll­

ningsfonden inom ramen för medlemsstatens samlade medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt. De

medlemsstater vars genomsnittliga totala arbetslöshet under perioden 2017–2019 är lägre än 3 % får begära en sådan

ytterligare överföring på upp till 25 % av det ursprungliga nationella anslaget.

2.

Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för den fond eller det instrument som medlen överförs till, och

när det gäller överföringar till instrument inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning ska de användas till förmån för

den berörda medlemsstaten.

3.

Begäranden om ändring av ett program ska ange det totala belopp som överförs för varje år per fond och per

regionkategori, i tillämpliga fall, vara vederbörligen motiverad med avseende på komplementaritet och den verkan som ska

uppnås och åtföljas av det eller de ändrade programmen i enlighet med artikel 24.

4.

Kommissionen ska, efter samråd med den berörda medlemsstaten, invända mot en begäran om överföring i den

relaterade ändringen av programmet om en sådan överföring skulle innebära en risk att målen för det program som

medlen skulle överföras från inte längre kan uppnås.

Kommissionen ska också invända mot en begäran om den anser att medlemsstaten inte har gett en tillräcklig motivering för

överföringen med avseende på de resultat som ska uppnås eller det bidrag som ska ges till målen för den mottagande

fonden eller det mottagande instrumentet med direkt eller indirekt förvaltning.

5.

Om begäran om överföring gäller en ändring av ett program får endast medel för kommande kalenderår överföras.

6.

FRO-medel, inbegripet eventuella medel som överförs från Eruf och ESF+ i enlighet med artikel 27, får inte överföras

till andra fonder eller instrument enligt punkterna 1–5 i den här artikeln.

FRO får inte ta emot överföringar enligt punkterna 1–5.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/200

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

69

7.

Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för medel

som överförs i enlighet med punkt 1 får de motsvarande outnyttjade medlen föras tillbaka till den fond från vilken de

ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program.

För detta ändamål ska medlemsstaten lämna in en begäran om ändring av ett program i enlighet med artikel 24.1 senast

fyra månader före den tidsfrist för åtaganden som fastställs i artikel 114.2 första stycket i budgetförordningen.

8.

Medel som förs tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program ska

genomföras i enlighet med reglerna i denna förordning och de fondspecifika förordningarna från och med den dag då

begäran om ändring av ett program lämnas in.

9.

För de medel som förs tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett program i

enlighet med punkt 7 i denna artikel ska tidsfristen för tillbakadragande enligt artikel 105.1 börja löpa det år då

motsvarande budgetåtaganden görs.

Artikel 27

Överföring av medel från Eruf och ESF+ till FRO

1.

Medlemsstaterna får på frivillig basis begära att de tillgängliga medlen för FRO inom målet Investering för

sysselsättning och tillväxt i enlighet med artikel 3 i FRO-förordningen kompletteras med medel från Eruf, ESF+ eller en

kombination av dessa, för den regionkategori där det berörda territoriet är beläget. Summan av de Eruf-medel och de ESF

+-medel som överförs till FRO får inte vara mer än tre gånger högre än beloppet för det FRO-anslag som avses i

artikel 110.1 g. De medel som överförs från antingen Eruf eller ESF+ får inte överstiga 15 % av Eruf-anslaget respektive ESF

+-anslaget till den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska i dessa begäranden ange det totala belopp som överförts för

varje år per regionkategori.

2.

Överföringarna av medel från Eruf respektive ESF+ till den eller de prioriteringar som stöds av FRO ska återspegla

interventionstyperna i överensstämmelse med den information som anges i programmet enligt artikel 22.3 d ix. Sådana

överföringar ska betraktas som slutgiltiga.

3.

FRO-medlen, inbegripet de medel som överförs från Eruf och ESF+, ska genomföras i enlighet med reglerna i denna

förordning och i FRO-förordningen. Reglerna i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och i ESF

+-förordningen ska inte tillämpas på de Eruf-medel och ESF+-medel som överförs i enlighet med punkt 1.

KAPITEL II

Territoriell utveckling

Artikel 28

Integrerad territoriell utveckling

Om medlemsstaten stödjer integrerad territoriell utveckling ska den göra det genom strategier för territoriell eller lokal

utveckling i någon av följande former:

a) Integrerade territoriella investeringar.

b) Lokalt ledd utveckling.

c) Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar.

Vid genomförandet av territoriella eller lokala utvecklingsstrategier som omfattas av flera fonder ska medlemsstaterna

säkerställa samstämmighet och samordning mellan de berörda fonderna.

Artikel 29

Territoriella strategier

1.

Territoriella strategier som genomförs enligt artikel 28 a eller c ska innehålla följande:

a) Det geografiska område som omfattas av strategin.

b) En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, inbegripet kopplingar av ekonomisk, social och miljömässig

karaktär.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/201

70

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

c) En beskrivning av en integrerad strategi för att hantera områdets konstaterade utvecklingsbehov och möjligheter.

d) En beskrivning av partnernas deltagande i enlighet med artikel 8 vid utarbetandet och genomförandet av strategin.

De får också innehålla en förteckning över insatser som ska stödjas.

2.

De berörda myndigheterna eller organen på territoriell nivå ska ansvara för de territoriella strategierna. Befintliga

strategidokument som rör de berörda områdena får användas som territoriella strategier.

3.

Om den territoriella strategin inte innehåller någon förteckning över insatser som ska stödjas ska de berörda

myndigheterna eller organen på territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.

4.

När de territoriella strategierna utarbetas ska de myndigheter eller organ som avses i punkt 2 samarbeta med berörda

förvaltande myndigheter, för att fastställa omfattningen av de insatser som ska stödjas inom det berörda programmet.

De utvalda insatserna ska överensstämma med den territoriella strategin.

5.

Om en myndighet eller ett organ på territoriell nivå utför andra uppgifter som faller under den förvaltande

myndighetens ansvar utöver urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande

organ.

6.

Stöd får ges till utarbetandet och utformningen av territoriella strategier.

Artikel 30

Integrerad territoriell investering

Om en territoriell strategi som avses i artikel 29 omfattar investeringar som får stöd från en eller flera fonder, från fler än ett

program eller från fler än en prioritering inom samma program får åtgärderna genomföras i form av en integrerad

territoriell investering.

Artikel 31

Lokalt ledd utveckling

1.

Om en medlemsstat anser att det är lämpligt enligt artikel 28 ska Eruf, ESF+, FRO och EHFVF stödja lokalt ledd

utveckling.

2.

Medlemsstaten ska säkerställa att lokalt ledd utveckling

a) inriktas på subregionala områden,

b) leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressen och

där ingen enskild intressegrupp styr beslutsfattandet,

c) genomförs genom strategier i enlighet med artikel 32,

d) stöder nätverksarbete, tillgänglighet, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med

andra territoriella aktörer.

3.

Om stöd till de strategier som avses i punkt 2 c är tillgängligt från mer än en fond ska de berörda förvaltande

myndigheterna genomföra ett gemensamt urvalsförfarande för dessa strategier samt inrätta en gemensam kommitté för

alla berörda fonder för att övervaka genomförandet av dessa strategier. De berörda förvaltande myndigheterna får välja en

av de berörda fonderna som ska stå för alla de kostnader för förberedelser, förvaltning och ledning som avses i artikel 34.1

a och c i samband med de strategierna.

4.

Om genomförandet av en sådan strategi omfattar stöd från mer än en fond får de berörda förvaltande myndigheterna

utse en av fonderna till samordnande fond.

5.

Den samordnande fondens bestämmelser ska gälla för strategin, med respekt för tillämpningsområdet och stödberät­

tigandereglerna för varje fond som strategin omfattas av. Myndigheterna för de andra fonderna ska förlita sig på beslut och

förvaltningskontroller som genomförs av den behöriga myndigheten för den samordnande fonden.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/202

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

71

6.

Myndigheten för den samordnande fonden ska förse myndigheterna för de andra fonderna med den information som

behövs för att de ska kunna övervaka och göra betalningar i enlighet med reglerna i de fondspecifika förordningarna.

Artikel 32

Lokalt ledda utvecklingsstrategier

1.

De berörda förvaltande myndigheterna ska säkerställa att varje strategi som avses i artikel 31.2 c innehåller följande:

a) Det geografiska område och den befolkning som omfattas av strategin.

b) Lokalsamhällets delaktighet i utvecklingen av strategin.

c) En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter.

d) Strategins mål, inklusive mätbara mål för resultat och relaterade planerade åtgärder.

e) Förvaltnings-, övervaknings- och utvärderingsarrangemang, som visar den lokala aktionsgruppens kapacitet att

genomföra strategin.

f) En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond, och i förekommande fall det planerade anslaget

från Ejflu och varje program som berörs.

Den kan även innehålla typer av åtgärder och insatser som ska finansieras av respektive berörd fond.

2.

De berörda förvaltande myndigheterna ska fastställa kriterier för urvalet av strategierna, inrätta en kommitté som ska

göra urvalet och godkänna de strategier som kommittén valt ut.

3.

De berörda förvaltande myndigheterna ska färdigställa den första omgången av urvalet av strategier och säkerställa att

de lokala aktionsgrupper som valts ut kan fullgöra sina uppgifter i enlighet med artikel 33.3 inom tolv månader från

beslutet om godkännande av programmet eller, när det gäller strategier som får stöd från mer än en fond, inom tolv

månader från beslutet om godkännande av det sista berörda programmet.

4.

Beslutet om godkännande av en strategi ska fastställa tilldelningen för varje fond och program som berörs samt

ansvarsfördelningen för förvaltning och kontroll inom programmet eller programmen.

Artikel 33

Lokala aktionsgrupper

1.

Lokala aktionsgrupper ska utforma och genomföra de strategier som avses i artikel 31.2 c.

2.

De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna är inkluderande och att de antingen

väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor eller att de tillsammans

bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.

3.

Det är uteslutande de lokala aktionsgrupperna som ska utföra följande uppgifter:

a) Bygga upp de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

b) Införa ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande och kriterier som inte leder till intressekonflikter och som

säkerställer att ingen enskild intressegrupp styr besluten om urval.

c) Förbereda och offentliggöra ansökningsomgångar.

d) Välja ut insatser och fastställa stödbeloppet samt lägga fram förslagen för det organ som är ansvarigt för slutkontrollen

av stödberättigande innan de godkänns.

e) Övervaka framstegen med att uppnå strategins mål.

f) Utvärdera genomförandet av strategin.

4.

Om lokala aktionsgrupper utför uppgifter som inte omfattas av punkt 3 och som faller inom ansvarsområdet för den

förvaltande myndigheten eller det utbetalande organet om Ejflu har utsetts till samordnande fond, ska den förvaltande

myndigheten utse de lokala aktionsgrupperna till förmedlande organ i enlighet med de fondspecifika reglerna.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/203

72

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

5.

Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och genomföra insatser i enlighet med strategin, förutsatt att den

lokala aktionsgruppen säkerställer att principen om åtskillnad av funktioner respekteras.

Artikel 34

Stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling

1.

Medlemsstaten ska säkerställa att stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling omfattar följande:

a) Kapacitetsuppbyggnad och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av

strategin.

b) Genomförande av insatser, inklusive samarbetsverksamhet och förberedelser av den, som väljs ut inom strategin.

c) Förvaltning, övervakning och utvärdering av strategin och ledning av den, inbegripet underlättande av utbyte mellan

berörda parter.

2.

Det stöd som avses i punkt 1 a ska vara stödberättigande oavsett om strategin senare väljs ut för finansiering.

Det stöd som avses i punkt 1 c får inte överstiga 25 % av det totala offentliga bidraget till strategin.

KAPITEL III

Tekniskt bistånd

Artikel 35

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

1.

På kommissionens initiativ får fonderna stödja åtgärder för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering,

kommunikation, inklusive strategisk kommunikation om unionens politiska prioriteringar, synlighet och alla andra

åtgärder för administrativt och tekniskt bistånd som krävs för att genomföra denna förordning, när så är lämpligt

tillsammans med tredjeländer.

2.

De åtgärder som avses i punkt 1 får i synnerhet omfatta följande:

a) Bistånd till projektens utformning och bedömning.

b) Stöd till institutionell förstärkning och uppbyggnad av administrativ kapacitet för en effektiv förvaltning av fonderna.

c) Studier kopplade till kommissionens rapporter om fonderna och sammanhållningsrapporten.

d) Åtgärder som rör analys, förvaltning, övervakning, informationsutbyte och genomförande av fonderna, samt åtgärder

rörande genomförandet av kontrollsystem och tekniskt och administrativt bistånd.

e) Utvärderingar, expertutlåtanden, statistik och studier, även av allmän art, som hänför sig till fondernas nuvarande och

framtida verksamhet.

f) Åtgärder för att sprida information, stödja nätverksarbete när så är lämpligt, utföra kommunikationsverksamhet och

därvid ägna särskild uppmärksamhet åt resultaten och mervärdet av stödet från fonderna, och för att öka

medvetenheten och främja samarbete och erfarenhetsutbyte, även med tredjeländer.

g) Inrättande, drift och sammanlänkning av datasystem för förvaltning, övervakning, revision, kontroll och utvärdering.

h) Åtgärder för att förbättra utvärderingsmetoderna och informationsutbytet om utvärderingspraxis.

i) Åtgärder rörande revision.

j) Förstärkning av nationell och regional kapacitet avseende investeringsplanering, finansieringsbehov, förberedelser inför

och utformning och genomförande av finansieringsinstrument, gemensamma handlingsplaner och större projekt.

k) Spridning av god praxis för att hjälpa medlemsstaterna att stärka kapaciteten hos de relevanta partner som avses i

artikel 8.1 och deras paraplyorganisationer.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/204

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

73

3.

Kommissionen ska avsätta minst 15 % av medlen för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ till att göra

kommunikationen med allmänheten effektivare och stärka synergierna mellan de kommunikationsverksamheter som sker

på kommissionens initiativ, genom att öka kunskapen om resultat, i synnerhet med hjälp av effektivare datainsamling och

dataspridning, utvärderingar och rapporter, och särskilt genom att lyfta fram hur fonderna bidrar till att förbättra

medborgarnas liv och göra stödet från fonderna synligare samt öka medvetenheten om stödets resultat och mervärde.

Informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder avseende resultaten och mervärdet av stödet från fonderna, med

särskilt fokus på insatser, ska när så är lämpligt fortsätta efter det att programmen avslutats. Sådana åtgärder ska också

bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar i den mån de har anknytning till de

allmänna målen i denna förordning.

4.

De åtgärder som avses i punkt 1 får omfatta tidigare och framtida programperioder.

5.

Kommissionen ska lägga fram sina planer när ett bidrag från fonderna planeras i enlighet med artikel 110 i budgetför­

ordningen.

6.

Beroende på syftet får de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som driftsutgifter eller administrativa

utgifter.

7.

I enlighet med artikel 193.2 andra stycket a i budgetförordningen får åtgärder för tekniskt bistånd på kommissionens

initiativ som stöds inom ramen för den här förordningen med direkt förvaltning och de underliggande kostnaderna, i

vederbörligen motiverade fall som anges i finansieringsbeslutet och för en begränsad tidsperiod, anses vara

stödberättigande från och med den 1 januari 2021 även om dessa åtgärder genomfördes och kostnaderna ådrogs innan

bidragsansökan lämnades in.

Artikel 36

Medlemsstaternas tekniska bistånd

1.

På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder,

som är nödvändiga för att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt, inbegripet för den

kapacitetsuppbyggnad för partnerna som avses i artikel 8.1, samt för att tillhandahålla finansiering för utförandet av, bland

annat, funktioner såsom förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, synlighet och kommunikation.

Beloppen för tekniskt bistånd enligt denna artikel och artikel 37 ska inte beaktas vid tematisk koncentration i enlighet med

de fondspecifika reglerna.

2.

Varje fond får bidra till åtgärder för tekniskt bistånd som är stödberättigande inom någon av de andra fonderna.

3.

Unionens bidrag för tekniskt bistånd i en medlemsstat ska ges antingen enligt artikel 51 b eller e.

Medlemsstaten ska ange sitt val av form av unionsbidrag för tekniskt bistånd i partnerskapsöverenskommelsen i enlighet

med bilaga II. Det valet ska gälla alla program i den berörda medlemsstaten under hela programperioden och får inte

ändras senare.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik och för Interregprogram ska unionens bidrag för tekniskt bistånd endast ges enligt artikel 51 e.

4.

Om unionens bidrag för tekniskt bistånd i en medlemsstat ersätts enligt artikel 51 b ska följande gälla:

a) Tekniskt bistånd ges i form av en prioritering som avser en enda fond i ett eller flera program, eller ett särskilt program

eller en kombination av dessa.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/205

74

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

b) Det belopp från fonderna som anslås för tekniskt bistånd begränsas till följande:

i)

För stöd från Eruf inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt: 3,5 %.

ii) För stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.

iii) För stöd från ESF+: 4 % och för program enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen: 5 %.

iv) För stöd från FRO: 4 %.

v) För stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, om det totala belopp som tilldelats en medlemsstat inom

ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt inte överstiger 1 miljard EUR totalt: 6 %.

vi) För stöd från EHFVF: 6 %.

vii) För program inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt som endast avser de yttersta

randområdena ska procentsatsen ökas med en procentenhet.

5.

Om unionens bidrag för tekniskt bistånd ersätts enligt artikel 51 e ska följande gälla:

a) Det belopp från fonderna som anslås för tekniskt bistånd fastställs som en del av anslagen för varje prioritering inom

programmet i enlighet med artikel 22.3 g ii och, för EHFVF, för varje specifikt mål i enlighet med led g iii i den

punkten; det utgör inte en separat prioritering eller ett särskilt program utom för program som får stöd från Amif,

Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, för vilka det

utgörs av ett specifikt mål.

b) Ersättning ges genom att de procentsatser som anges i leden i–vii tillämpas på de stödberättigande utgifter som ingår i

varje betalningsansökan enligt artikel 91.3 a eller c, beroende på vad som är tillämpligt, och från samma fond som den

stödberättigade utgiften ersätts genom, till ett eller flera organ som tar emot betalningar från kommissionen i enlighet

med artikel 22.3 k.

i)

För stöd från Eruf inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt: 3,5 %.

ii) För stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.

iii) För stöd från ESF+: 4 % och för program enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen: 5 %.

iv) För stöd från FRO: 4 %.

v) För stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, om det totala belopp som tilldelats en medlemsstat inom

ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt inte överstiger 1 miljard EUR totalt, den procentsats som

ersätts för tekniskt bistånd: 6 %.

vi) För stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och

viseringspolitik: 6 %.

vii) För program inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt som endast avser de yttersta

randområdena ska procentsatsen ökas med en procentenhet.

c) De belopp som anslås för tekniskt bistånd i enlighet med programmet motsvarar de procentsatser som anges i led b i–vi

för varje prioritering och fond.

6.

Särskilda regler för tekniskt bistånd för Interregprogram ska fastställas i Interreg-förordningen.

Artikel 37

Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för medlemsstaternas tekniska bistånd

Utöver vad som anges i artikel 36 får medlemsstaten föreslå att ytterligare åtgärder för tekniskt bistånd vidtas för att stärka

kapaciteten och effektiviteten hos offentliga myndigheter och organ, stödmottagare och relevanta partner som behövs för

att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt.

Stöd till sådana åtgärder ska genomföras med finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i enlighet med artikel 95.

Sådant stöd får också utgöras av ett särskilt program.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/206

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

75

AVDELNING IV

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING, KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET

KAPITEL I

Övervakning

Artikel 38

Övervakningskommitté

1.

Varje medlemsstat ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (övervakningskommittén),

efter samråd med förvaltningsmyndigheten, inom tre månader efter det att den berörda medlemsstaten underrättats om

beslutet om godkännande av programmet.

Medlemsstaten får inrätta en enda övervakningskommitté som ska omfatta fler än ett program.

2.

Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning, inbegripet bestämmelser om förebyggande av

intressekonflikter och tillämpning av principen om öppenhet.

3.

Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska alla frågor som påverkar

programmets framsteg med uppnåendet av dess mål.

4.

Övervakningskommitténs arbetsordning och de uppgifter och den information som delats med övervaknings­

kommittén ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 69.5.

5.

Punkterna 1–4 i denna artikel ska inte gälla för program som är begränsade till det specifika mål som anges i

artikel 4.1 m i ESF+-förordningen och därmed sammanhängande tekniskt bistånd.

Artikel 39

Övervakningskommitténs sammansättning

1.

Varje medlemsstat ska fastställa övervakningskommitténs sammansättning och ska genom en öppen process

säkerställa en balanserad representation av medlemsstatens berörda myndigheter och förmedlande organ och av

företrädare för de partner som avses i artikel 8.1.

Varje medlem av övervakningskommittén ska ha en röst. Arbetsordningen ska reglera utövandet av rösträtten och de

närmare bestämmelserna om förfarandet i övervakningskommittén, i enlighet med den berörda medlemsstatens

institutionella, rättsliga och finansiella ram.

Arbetsordningen får ge möjlighet för icke-medlemmar, däribland EIB, att delta i övervakningskommitténs arbete.

Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten.

Förteckningen över övervakningskommitténs medlemmar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1.

2.

Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av övervakare och rådgivare.

3.

För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får

relevanta decentraliserade byråer delta i övervakningskommitténs arbete.

Artikel 40

Övervakningskommitténs uppgifter

1.

Övervakningskommittén ska granska

a) framstegen med att genomföra programmet och uppnå delmålen och målen,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/207

76

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

b) eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem,

c) i förekommande fall, programmets bidrag till hanteringen av de utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika

rekommendationer som är kopplade till programmets genomförande,

d) de aspekter av förhandsbedömningen som förtecknas i artikel 58.3 och det strategidokument som avses i artikel 59.1,

e) framstegen med att genomföra utvärderingar, sammanfatta utvärderingarna och följa upp resultaten,

f) genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

g) i tillämpliga fall, framstegen med att genomföra insatser av strategisk betydelse,

h) uppfyllandet av nödvändiga villkor och tillämpningen av dem under hela programperioden,

i) framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner, partner och stödmottagare, om det är

relevant,

j) information om genomförandet av programmets bidrag till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 14 eller, i

förekommande fall, av de medel som överförts i enlighet med artikel 26.

När det gäller program som får stöd från EHFVF ska övervakningskommittén rådfrågas och ska, om den anser att det är

lämpligt, avge ett yttrande om eventuella ändringar av programmet som föreslås av den förvaltande myndigheten.

2.

Övervakningskommittén ska godkänna

a) de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive eventuella ändringar av dessa, utan att det

påverkar tillämpningen av artikel 33.3 b, c och d; på kommissionens begäran ska de metoder och kriterier som

tillämpas för urvalet av insatser, inklusive eventuella ändringar av dessa, överlämnas till kommissionen senast 15

arbetsdagar innan de överlämnas till övervakningskommittén.

b) de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik samt den slutliga prestationsrapporten för program som får

stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF,

c) utvärderingsplanen och eventuella ändringar av den,

d) eventuella förslag från den förvaltande myndigheten om ändring av ett program, inklusive om överföringar i enlighet

med artiklarna 24.5 och 26, med undantag för program som får stöd genom EHFVF.

3.

Övervakningskommittén får ge den förvaltande myndigheten rekommendationer, inbegripet om åtgärder för att

minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

Artikel 41

Årlig prestationsöversyn

1.

Översynsmöten ska en gång om året anordnas mellan kommissionen och varje medlemsstat, för att granska

prestationen för varje program. Berörda förvaltande myndigheter ska delta i översynsmötena.

Översynsmötet får omfatta fler än ett program.

Kommissionen eller, om medlemsstaten begär detta, medlemsstaten och kommissionen ska vara ordförande vid

översynsmötet.

2.

Genom undantag från punkt 1 första stycket ska översynsmötet anordnas minst två gånger under programperioden,

för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik.

3.

För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska medlemsstaten senast en

månad före översynsmötet förse kommissionen med kortfattad information om de aspekter som förtecknas i artikel 40.1.

Den informationen ska vara baserad på de mest aktuella uppgifter som är tillgängliga för medlemsstaten.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/208

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

77

För program som begränsas till det specifika mål som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen ska den information som

ska lämnas på grundval av de mest aktuella uppgifter som är tillgängliga begränsas till artikel 40.1 a, b, e, f och h i den här

förordningen.

4.

Medlemsstaten och kommissionen får komma överens om att inte anordna något översynsmöte. I så fall får

översynen äga rum skriftligen.

5.

Resultaten av översynsmötet ska dokumenteras i godkända protokoll.

6.

Medlemsstaten ska följa upp de frågor som tagits upp under översynsmötet och som påverkar genomförandet av

programmet och inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits.

7.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaten lämna in en årlig prestationsrapport i enlighet med de

fondspecifika förordningarna.

Artikel 42

Överföring av uppgifter

1.

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska senast den 31 januari, 30 april, 31 juli, 30 september och 30

november varje år på elektronisk väg överföra kumulativa uppgifter för varje program till kommissionen, med undantag

för de uppgifter som krävs i punkterna 2 b och 3, som ska överföras på elektronisk väg senast den 31 januari och den 31

juli varje år, i enlighet med mallen i bilaga VII.

Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.

För prioriteringar som stöder det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje

år senast den 31 januari.

ESF+-förordningen får innehålla särskilda regler för hur ofta de mer långsiktiga resultatindikatorerna ska samlas in och

överföras.

2.

Uppgifterna ska för varje prioritering delas upp per specifikt mål och, i tillämpliga fall, per regionkategori, och ska

avse

a) antalet utvalda insatser, insatsernas totala stödberättigande kostnad, bidraget från fonderna och de totala

stödberättigande utgifter som stödmottagarna deklarerat för den förvaltande myndigheten, allt uppdelat per

interventionstyp,

b) värdena för output- och resultatindikatorerna för de utvalda insatserna och de värden som uppnåtts genom insatserna.

3.

För finansieringsinstrument ska uppgifter även lämnas om följande:

a) Stödberättigande utgifter per typ av finansiell produkt.

b) Belopp för de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som deklarerats som stödberättigande utgifter.

c) Belopp, per typ av finansiell produkt, för de privata och offentliga medel som utnyttjats utöver fonderna.

d) Ränta och andra vinster som genererats genom stödet från fonderna till de finansieringsinstrument som avses i

artikel 60 och återförda medel som hänför sig till det stöd från fonderna som avses i artikel 62.

e) Totalt värde av lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital i slutmottagare som

garanterats genom programresurser och som faktiskt betalats ut till slutmottagare.

4.

De uppgifter som lämnas in i enlighet med denna artikel ska vara tillförlitliga och återspegla de uppgifter som lagrats

elektroniskt i enlighet med artikel 72.1 e vid slutet av den månad som föregår inlämningsmånaden.

5.

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska offentliggöra eller tillhandahålla en länk till alla uppgifter som

överförs till kommissionen på den webbportal som avses i artikel 46 b eller på den webbplats som avses i artikel 49.1.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/209

78

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 43

Slutlig prestationsrapport

1.

För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska varje förvaltande myndighet

senast den 15 februari 2031 lämna in en slutlig prestationsrapport för programmet till kommissionen.

2.

Den slutliga prestationsrapporten ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning programmålen har uppnåtts

på grundval av de aspekter som förtecknas i artikel 40.1, med undantag av den information som lämnas i enlighet med led

d i den punkten.

3.

Kommissionen ska granska den slutliga prestationsrapporten och informera den förvaltande myndigheten om

eventuella synpunkter inom fem månader efter det att den har mottagit den slutliga prestationsrapporten. Om sådana

synpunkter lämnas ska den förvaltande myndigheten lämna alla de uppgifter som behövs med avseende på dessa

synpunkter och, vid behov, inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits.

Kommissionen ska inom två månader efter det att den har mottagit all nödvändig information underrätta den förvaltande

myndigheten om godtagandet av rapporten. Om kommissionen inte underrättar den förvaltande myndigheten inom dessa

tidsfrister, ska rapporten anses ha godtagits.

4.

Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra de slutliga prestationsrapporterna på den webbplats som avses i

artikel 49.1.

5.

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt

med avseende på fastställande av mallen för den slutliga prestationsrapporten. Den genomförandeakten ska antas i enlighet

med det rådgivande förfarande som avses i artikel 115.2.

KAPITEL II

Utvärdering

Artikel 44

Medlemsstatens utvärderingar

1.

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska utvärdera programmen mot ett eller flera av följande kriterier:

ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde för unionen, i syfte att förbättra kvaliteten när det

gäller utformning och genomförande av program. Utvärderingarna får också omfatta andra relevanta kriterier, såsom

inkludering, icke-diskriminering och synlighet, och får omfatta fler än ett program.

2.

En utvärdering av varje program för att bedöma dess genomslag ska dessutom göras senast den 30 juni 2029.

3.

Utvärderingarna ska utföras av interna eller externa experter som är funktionellt oberoende.

4.

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska säkerställa att nödvändiga förfaranden har inrättats för att ta

fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

5.

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska upprätta en utvärderingsplan som kan omfatta fler än ett

program. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och

viseringspolitik ska planen inbegripa en halvtidsutvärdering som ska vara genomförd senast den 31 mars 2024.

6.

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska lägga fram utvärderingsplanen för övervakningskommittén

senast ett år efter beslutet om godkännande av programmet.

7.

Alla utvärderingar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1.

Artikel 45

Kommissionens utvärdering

1.

Kommissionen ska genomföra en halvtidsutvärdering för att granska ändamålsenligheten, effektiviteten, relevansen,

samstämmigheten och mervärdet för unionen för varje fond senast i slutet av 2024. Kommissionen får använda all

relevant information som redan finns tillgänglig i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/210

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

79

2.

Kommissionen ska genomföra en efterhandsutvärdering för att granska ändamålsenligheten, effektiviteten,

relevansen, samstämmigheten och mervärdet för unionen för varje fond senast den 31 december 2031. När det gäller Eruf,

ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF ska denna utvärdering särskilt inriktas på de sociala, ekonomiska och

territoriella konsekvenserna av dessa fonder i förhållande till de politiska mål som avses i artikel 5.1.

3.

Kommissionen ska offentliggöra resultaten från dessa efterhandsutvärderingar på sin webbplats och överlämna dessa

resultat till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

KAPITEL III

Synlighet, öppenhet och kommunikation

Avsnitt I

Synlighet för stödet från fonderna

Artikel 46

Synlighet

Varje medlemsstat ska säkerställa följande:

a) Synlighet för stödet i all verksamhet som rör insatser som får stöd från fonderna och därvid ägna särskild

uppmärksamhet åt insatser av strategisk betydelse.

b) Kommunikation till unionsmedborgarna om den roll fonderna spelar och resultatet av dem, genom en gemensam

webbportal som ger åtkomst till alla program där medlemsstaten deltar.

Artikel 47

Unionens emblem

Medlemsstaterna, de förvaltande myndigheterna och stödmottagarna ska använda unionens emblem i enlighet med bilaga

IX när de genomför synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet.

Artikel 48

Kommunikationsansvariga och kommunikationsnätverk

1.

Varje medlemsstat ska utse en kommunikationssamordnare med ansvar för synlighets-, öppenhets- och kommunika­

tionsverksamhet i samband med stödet från fonderna, inklusive programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete

(Interreg), om den förvaltande myndigheten finns i den medlemsstaten. Kommunikationssamordnaren får utses av det

organ som avses i artikel 71.6 och ska samordna kommunikations- och synlighetsåtgärderna mellan programmen.

Kommunikationssamordnaren ska delta i synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet i följande organ:

a) Europeiska kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna samt

Europa direkt-kontor och andra relevanta nätverk och utbildnings- och forskningsorganisationer.

b) Andra relevanta partner som avses i artikel 8.1.

2.

Varje förvaltande myndighet ska utse en kommunikationsansvarig för varje program. En kommunikationsansvarig

kan vara ansvarig för fler än ett program.

3.

Kommissionen ska upprätthålla nätverket bestående av kommunikationssamordnarna, de kommunikationsansvariga

och kommissionens företrädare, för att utbyta information om synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/211

80

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Avsnitt II

Öppenhet i genomförandet av fonderna och kommunikation om programmen

Artikel 49

Den förvaltande myndighetens ansvar

1.

Den förvaltande myndigheten ska inom sex månader från beslutet om godkännande av programmet säkerställa att

det finns en webbplats med information om mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat för de

program som den ansvarar för.

2.

Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att en tidsplan över planerade ansökningsomgångar offentliggörs på den

webbplats som avses i punkt 1 eller den gemensamma webbportal som avses i artikel 46 b, som uppdateras minst tre

gånger per år och innehåller följande vägledande uppgifter:

a) Det geografiska område som ansökningsomgången omfattar.

b) Det politiska eller specifika mål som berörs.

c) Typ av stödberättigade sökande.

d) Totalt stödbelopp för ansökningsomgången.

e) Start- och slutdatum för ansökningsomgången.

3.

Den förvaltande myndigheten ska på webbplatsen offentliggöra en förteckning över de insatser som valts ut för att få

stöd från fonderna på minst ett av unionens institutioners officiella språk och ska uppdatera den förteckningen åtminstone

var fjärde månad. Varje insats ska ha en unik beteckning. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter:

a) För rättsliga enheter, stödmottagarens namn, och, när det gäller offentlig upphandling, uppdragstagarens namn.

b) Om stödmottagaren är en fysisk person, förnamn och efternamn.

c) För EHFVF-insatser kopplade till ett fiskefartyg, numret i registret över unionens fiskeflotta enligt kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2017/218 (⁴⁷).

d) Namnet på insatsen.

e) Insatsens syfte och vad som förväntas uppnås eller faktiska resultat.

f) Startdatum för insatsen.

g) Förväntat eller faktiskt datum för insatsens slutförande.

h) Total kostnad för insatsen.

i) Berörd fond.

j) Det specifika mål som berörs.

k) Unionens medfinansieringsgrad.

l) Platsindikator eller geolokalisering för den insats och det land som berörs.

m) För mobila insatser eller insatser som omfattar flera platser, stödmottagarens plats om stödmottagaren är en rättslig

enhet; eller regionen på Nuts 2-nivå om stödmottagaren är en fysisk person.

n) Interventionstyp för insatsen i enlighet med artikel 73.2 g.

För de uppgifter som avses i första stycket b och c ska uppgifterna tas bort två år efter den dag då de först offentliggjordes på

webbplatsen.

4.

De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska offentliggöras på den webbplats som avses i punkt 1,

eller på den gemensamma webbplats som avses i artikel 46 b i denna förordning, i ett öppet maskinläsbart format i enlighet

med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (⁴⁸), som gör det möjligt att sortera, söka i,

extrahera, jämföra och vidareutnyttja uppgifterna.

(⁴⁷) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/218 av den 6 februari 2017 om registret över unionens fiskeflotta (EUT L 34,

9.2.2017, s. 9).

(⁴⁸) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information

från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/212

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

81

5.

Den förvaltande myndigheten ska informera stödmottagarna om att uppgifterna kommer att offentliggöras innan

offentliggörandet äger rum i enlighet med denna artikel.

6.

Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att kommunikations- och synlighetsmaterial, även på stödmottagarnivå,

görs tillgängligt på begäran av unionens institutioner, organ eller byråer, och att det finns ett icke-exklusivt, oåterkalleligt

och avgiftsfritt tillstånd att använda sådant material samt att eventuella befintliga rättigheter till materialet ges till unionen i

enlighet med bilaga IX. Detta får inte medföra några betydande ytterligare kostnader eller någon betydande administrativ

börda vare sig för stödmottagarna eller för den förvaltande myndigheten.

Artikel 50

Stödmottagarnas ansvar

1.

Stödmottagarna och de organ som genomför finansieringsinstrumenten ska informera om stöd från fonderna,

inklusive medel som återanvänds i enlighet med artikel 62, till insatsen genom att

a) på stödmottagarens officiella webbplats, om sådan finns, och på sidor på sociala medier tillhandahålla en kort

beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd

framhävs,

b) på ett synligt sätt redogöra för stödet från unionen i de dokument och i det kommunikationsmaterial som rör

genomförandet av insatsen och som är avsett för allmänheten eller deltagarna,

c) sätta upp hållbara skyltar eller anslagstavlor som är tydligt synbara för allmänheten och som visar unionens emblem i

enlighet med de tekniska egenskaper som fastställs i bilaga IX, så snart det fysiska genomförandet av insatserna, vilket

omfattar fysiska investeringar, inleds eller inköpt utrustning installeras för

i) insatser som får stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden om den totala kostnaden överstiger 500 000 EUR,

ii) insatser som får stöd från ESF+, FRO, EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd

för gränsförvaltning och viseringspolitik om den totala kostnaden överstiger 100 000 EUR,

d) för insatser som inte omfattas av led c, på en plats som är tydligt synbar för allmänheten sätta upp minst en affisch i

minst A3-format eller en motsvarande elektronisk bildskärm med information om insatsen, där stödet från fonderna

framhävs; om stödmottagaren är en fysisk person ska stödmottagaren i möjligaste mån säkerställa att det finns lämplig

information där stödet från fonderna framhävs, på en plats som är synbar för allmänheten eller genom en elektronisk

bildskärm,

e) för insatser av strategisk betydelse och insatser för vilka den totala kostnaden överstiger 10 000 000 EUR, anordna ett

kommunikationsevenemang eller en kommunikationsverksamhet, beroende på vad som är lämpligt, och i god tid

involvera kommissionen och den ansvariga förvaltande myndigheten.

Det krav som fastställs i första stycket d ska inte gälla om en ESF+-bidragsmottagare är en fysisk person eller för insatser

som får stöd inom det specifika mål som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

För insatser som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik får det dokument som anger villkoren för stödet, genom undantag från punkt 1 c och d, fastställa

särskilda krav för den offentliga visningen av information om stödet från fonderna, om detta är motiverat av skäl som rör

säkerhet och allmän ordning i enlighet med artikel 69.5.

2.

För småprojektsfonder ska stödmottagaren fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 36.5 i Interreg-förordningen.

För finansieringsinstrument ska stödmottagaren genom kontraktsvillkoren säkerställa att slutmottagarna uppfyller kraven i

punkt 1 c.

3.

Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 47 eller punkterna 1 och 2 i den här artikeln och om

korrigerande åtgärder inte har införts ska den förvaltande myndigheten vidta åtgärder med beaktande av proportionalitets­

principen genom att dra tillbaka högst 3 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/213

82

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

AVDELNING V

EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

KAPITEL I

Former av bidrag från unionen

Artikel 51

Former av bidrag från unionen till programmen

Unionens bidrag kan utgöras av något av följande:

a) Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för relevanta insatser i enlighet med artikel 95 och som baseras på

antingen

i) att villkoren är uppfyllda, eller

ii) att resultaten uppnåtts.

b) Ersättning för stöd som stödmottagare har fått i enlighet med kapitlen II och III i denna avdelning.

c) Enhetskostnader i enlighet med artikel 94, som täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigande

kostnader, som tydligt identifieras i förväg, på grundval av ett belopp per enhet.

d) Enhetsbelopp i enlighet med artikel 94, som på ett övergripande sätt täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av

stödberättigande kostnader, som tydligt identifieras i förväg.

e) Finansiering till en schablonsats i enlighet med artikel 94 eller 36.5, som täcker vissa specifika kategorier av

stödberättigande kostnader, som tydligt identifieras i förväg, genom tillämpning av en viss procentsats.

f) En kombination av de former som avses i leden a–e.

KAPITEL II

Former av stöd från medlemsstaterna

Artikel 52

Former av stöd

Medlemsstaterna ska använda bidraget från fonderna för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag,

finansieringsinstrument eller priser eller en kombination därav.

Avsnitt I

Bidragsformer

Artikel 53

Bidragsformer

1.

Bidrag som medlemsstaterna ger till stödmottagarna får utgöras av något av följande:

a) Ersättning av stödberättigande kostnader som faktiskt ådragits av en stödmottagare eller den privata partnern för

insatser inom ett offentlig-privat partnerskap och som betalats i samband med genomförandet av insatser, naturabidrag

och avskrivningar.

b) Enhetskostnader.

c) Enhetsbelopp.

d) Finansiering till en schablonsats.

e) En kombination av de former som avses i leden a–d, under förutsättning att varje form omfattar olika kostnadska­

tegorier eller att de används för olika projekt som ingår i en insats eller för på varandra följande etapper i en insats.

f) Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, under förutsättning att sådana bidrag omfattas av ersättning genom

unionsbidrag enligt artikel 95.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/214

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

83

2.

Om den totala kostnaden för en insats inte överstiger 200 000 EUR ska bidraget till stödmottagaren från Eruf, ESF+,

FRO, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ges i

form av enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser, utom för insatser som får stöd i form av statligt stöd. När

finansiering till en schablonsats används ska endast de kostnadskategorier för vilka schablonsatserna gäller ersättas i

enlighet med punkt 1 a.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den förvaltande myndigheten samtycka till att undanta vissa insatser

på området forskning och innovation från den skyldighet som avses i det stycket, förutsatt att övervakningskommittén i

förväg har godkänt ett sådant undantag. Dessutom får tillägg och löner till deltagarna ersättas i enlighet med punkt 1 a.

3.

Beloppen för de former av bidrag som avses i punkt 1 b, c och d ska fastställas på något av följande sätt:

a) En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i) statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,

ii) kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare,

iii) tillämpning av sedvanlig praxis för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare.

b) Budgetförslag som fastställs från fall till fall och som godkänns på förhand av det organ som väljer ut insatsen, om den

totala kostnaden för insatsen inte överskrider 200 000 EUR.

c) I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som

tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.

d) I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som

tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för en liknande insatstyp.

e) Schablonsatser och särskilda metoder som inrättas genom eller på grundval av denna förordning eller de fondspecifika

förordningarna.

Artikel 54

Finansiering till en schablonsats för indirekta kostnader avseende bidrag

Om en schablonsats används för att täcka indirekta kostnader för en insats får den grunda sig på något av följande:

a) Upp till 7 % av de stödberättigande direkta kostnaderna, i vilket fall medlemsstaten inte ska vara skyldig att göra någon

beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

b) Upp till 15 % av de stödberättigande direkta personalkostnaderna, i vilket fall medlemsstaten inte ska vara skyldig att

göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

c) Upp till 25 % av de stödberättigande direkta kostnaderna, förutsatt att satsen beräknas i enlighet med artikel 53.3 a.

Om en medlemsstat har beräknat en schablonsats i enlighet med artikel 67.5 a i förordning (EU) nr 1303/2013 får den

schablonsatsen användas för en liknande insats vid tillämpning av led c i den här artikeln.

Artikel 55

Direkta personalkostnader avseende bidrag

1.

De direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas utifrån en schablonsats på upp till 20 % av insatsens andra

direkta kostnader än personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den

tillämpliga satsen, förutsatt att insatsens direkta kostnader inte inbegriper offentliga byggentreprenadkontrakt eller varu-

eller tjänstekontrakt som i värde överstiger de tröskelvärden som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2014/24/EU (⁴⁹) eller i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (⁵⁰).

(⁴⁹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av

direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(⁵⁰) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på

områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/215

84

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Om en schablonsats tillämpas i enlighet med första stycket för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska den schablonsatsen endast tillämpas på de direkta kostnader

för insatsen som inte omfattas av offentlig upphandling.

2.

För att fastställa de direkta personalkostnaderna får en timsats beräknas på något av följande sätt:

a) Genom att de senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna divideras med 1 720 timmar för personer som

arbetar heltid eller med motsvarande proportionell andel av 1 720 timmar för personer som arbetar deltid.

b) Genom att de senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med den genomsnittliga

arbetstiden per månad för den berörda personen i enlighet med de tillämpliga nationella regler som det hänvisas till i

anställningsavtalet eller utnämningsbeslutet (båda benämns anställningshandling).

3.

När den timsats som beräknas i enlighet med punkt 2 tillämpas får det totala antalet timmar som deklareras per

person för ett visst år eller en viss månad inte överstiga det antal timmar som används för beräkningen av den timsatsen.

4.

Om de årliga bruttopersonalkostnaderna inte är tillgängliga får de härledas från de tillgängliga dokumenterade

bruttopersonalkostnaderna eller från anställningshandlingen, efter vederbörlig anpassning till en tolvmånadersperiod.

5.

Personalkostnaderna för personer som arbetar med insatsen på deltid får beräknas som en fast procentandel av

bruttopersonalkostnaderna motsvarande en fast procentandel av den arbetstid som ägnas åt insatsen per månad, utan

skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem. Arbetsgivaren ska utfärda ett dokument för anställda och i det ange

denna fasta procentandel.

Artikel 56

Finansiering till en schablonsats för andra stödberättigande kostnader än direkta personalkostnader avseende

bidrag

1.

En schablonsats på upp till 40 % av de stödberättigande direkta personalkostnaderna får användas för att täcka de

återstående stödberättigande kostnaderna för en insats. Medlemsstaten ska inte vara skyldig att göra någon beräkning för

att fastställa den tillämpliga satsen.

2.

För insatser som stöds av Eruf, ESF+, FRO, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik ska löner och tillägg till deltagarna betraktas som ytterligare stödberättigande

kostnader som inte omfattas av schablonsatsen.

3.

Den schablonsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på personalkostnader som har beräknats på

grundval av en schablonsats enligt vad som avses i artikel 55.1.

Artikel 57

Villkorade bidrag

1.

Medlemsstaterna får ge stödmottagare villkorade bidrag som är helt eller delvis återbetalningspliktiga i enlighet med

vad som anges i det dokument som fastställer stödvillkoren.

2.

Stödmottagaren ska göra återbetalningar i enlighet med de villkor som den förvaltande myndigheten och

stödmottagaren enas om.

3.

Medlemsstaterna ska återanvända de medel som stödmottagaren har återbetalat för samma syfte eller i enlighet med

det berörda programmets mål senast den 31 december 2030, i form av villkorade bidrag eller finansieringsinstrument eller

annan form av stöd. De belopp som återbetalas och uppgifter om deras återanvändning ska ingå i den slutliga prestations­

rapporten.

4.

Medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det förs separata räkenskaper för medlen eller att

de placeras under lämpliga redovisningskoder.

5.

Unionsmedel som återbetalats av stödmottagarna vid någon tidpunkt, men som inte återanvänds senast den

31 december 2030, ska återbetalas till unionens budget i enlighet med artikel 88.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/216

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

85

Avsnitt II

Finansieringsinstr ument

Artikel 58

Finansieringsinstrument

1.

De förvaltande myndigheterna får tillhandahålla ett programbidrag, från ett eller flera program, till befintliga eller

nyligen inrättade finansieringsinstrument som inrättas på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå

och genomförs direkt av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar och som bidrar till att uppnå specifika mål.

2.

Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagare endast för investeringar i såväl materiella som immateriella

tillgångar samt rörelsekapital som förväntas ha ekonomisk bärkraft och som inte får tillräcklig finansiering från

marknadskällor. Sådant stöd ska vara förenligt med unionens tillämpliga regler för statligt stöd.

Sådant stöd ska endast ges för de delar av investeringarna som inte har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut då

investeringsbeslutet fattas.

3.

Lämpligt stöd från fonderna genom finansieringsinstrument ska bygga på en förhandsbedömning som ska göras på

den förvaltande myndighetens ansvar. Förhandsbedömningen ska slutföras innan den förvaltande myndigheten ger

programbidrag till finansieringsinstrument.

Förhandsbedömningen ska omfatta åtminstone följande delar:

a) Det belopp som finansieringsinstrumentet enligt förslaget ska få i programbidrag och den uppskattade

hävstångseffekten med en kort motivering.

b) De finansiella produkter som ska erbjudas enligt förslaget, inklusive det eventuella behovet av differentierad behandling

av investerare.

c) Slutmottagarna i den föreslagna målgruppen.

d) Finansieringsinstrumentets förväntade bidrag till uppnåendet av specifika mål.

Förhandsbedömningen får ses över eller uppdateras, omfatta hela eller delar av medlemsstatens territorium och bygga på

befintliga eller uppdaterade förhandsbedömningar.

4.

Stöd till slutmottagare får kombineras med stöd från någon fond eller något annat unionsinstrument, och får omfatta

samma utgiftspost. I ett sådant fall ska fondens stöd genom finansieringsinstrumentet, som ingår i en insats med

finansieringsinstrument, inte redovisas till kommissionen för stöd i någon annan form, inom någon annan fond eller inom

något annat unionsinstrument.

5.

Finansieringsinstrument får kombineras med programstöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsin­

strument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd ska ges av det organ som genomför

finansieringsinstrumentet. I ett sådant fall ska de regler som gäller för finansieringsinstrument tillämpas på den insatsen

med ett enda finansieringsinstrument. Programstödet i form av bidrag ska vara direkt kopplat till och nödvändigt för

finansieringsinstrumentet och får inte överstiga värdet på de investeringar som får stöd av den finansiella produkten.

6.

Om stöd enligt punkterna 4 och 5 kombineras ska varje stödkälla bokföras separat.

7.

Summan av alla former av kombinerat stöd får inte överstiga det totala beloppet för utgiftsposten i fråga. Bidrag får

inte användas som ersättning för stöd från finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument får inte användas för att

förfinansiera bidrag.

Artikel 59

Genomförande av finansieringsinstrument

1.

Finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten får endast ge lån eller garantier. Den

förvaltande myndigheten ska fastställa villkoren för programbidraget till finansieringsinstrumentet i ett strategidokument

som ska omfatta alla de delar som anges i bilaga X.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/217

86

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

2.

Finansieringsinstrument som genomförs på den förvaltande myndighetens ansvar får vara något av följande:

a) En investering av programmedel i en rättslig enhets kapital.

b) Separata ekonomiska enheter eller förvaltningskonton.

Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrument.

3.

Den förvaltande myndigheten får direkt tilldela ett kontrakt för genomförandet av ett finansieringsinstrument till

följande enheter:

a) EIB.

b) Internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

c) En statligt ägd bank eller ett statligt ägt institut, som etablerats som en rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet

på yrkesmässig basis och som uppfyller samtliga följande villkor:

i) Det finns inga direkta privata kapitalandelar, med undantag för icke-kontrollerande och icke-blockerande former av

privata kapitalandelar som krävs enligt bestämmelser i nationell lagstiftning, i överensstämmelse med fördragen,

och som inte utövar ett avgörande inflytande över banken eller institutet i fråga och med undantag för former av

privata kapitalandelar som inte ger något inflytande på beslut som avser den löpande förvaltningen av de

finansieringsinstrument som får stöd från fonderna.

ii) Den är verksam inom ramen för ett offentligrättsligt mandat som den fått av en medlemsstats behöriga myndighet

på nationell eller regional nivå, vilket omfattar bedrivande, som all eller en del av dess verksamhet, av verksamhet

för ekonomisk utveckling som bidrar till fondernas mål.

iii) Den bedriver, som all eller en del av sin verksamhet, verksamhet för ekonomisk utveckling som bidrar till fondernas

mål i regioner, inom politikområden eller sektorer för vilka tillgång till finansiering från marknadskällor inte är

allmänt tillgänglig eller tillräcklig.

iv) Den är verksam utan att i första hand vara inriktad på vinstmaximering men säkerställer långsiktig finansiell

hållbarhet för sin verksamhet.

v) Den säkerställer att den direkta kontraktstilldelning som avses i led b inte ger någon direkt eller indirekt fördel för

kommersiell verksamhet genom lämpliga åtgärder i enlighet med tillämplig rätt.

vi) Den är föremål för tillsyn av en oberoende myndighet i enlighet med tillämplig rätt.

d) Andra organ som också omfattas av artikel 12 i direktiv 2014/24/EU.

4.

När det organ som valts ut av den förvaltande myndigheten genomför en holdingfond får det organet välja ut andra

organ som ska genomföra särskilda fonder.

5.

Villkoren för programbidrag till finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med punkt 2 ska fastställas i

finansieringsavtal mellan

a) den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare och det organ som genomför en holdingfond, i

tillämpliga fall,

b) den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare eller, i tillämpliga fall, det organ som genomför

en holdingfond och det organ som genomför en särskild fond.

Finansieringsavtalen ska omfatta alla de delar som anges i bilaga X.

6.

Den förvaltande myndighetens ekonomiska ansvar ska inte överstiga det belopp som den förvaltande myndigheten

har anslagit till finansieringsinstrumentet enligt de relevanta finansieringsavtalen.

7.

De organ som genomför finansieringsinstrumenten i fråga eller, när det gäller garantier, det organ som tillhandahåller

de underliggande lånen ska ge stöd till slutmottagare, med vederbörligt beaktande av programmålen och investeringens

potentiella ekonomiska bärkraft, enligt motiveringen i affärsplanen eller en motsvarande handling. Urvalet av

slutmottagare ska ske transparent och får inte ge upphov till en intressekonflikt.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/218

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

87

8.

Nationell medfinansiering av ett program får tillhandahållas antingen av den förvaltande myndigheten eller genom

holdingfonder eller särskilda fonder eller i form av investeringar i slutmottagare, i enlighet med de fondspecifika reglerna.

Om den nationella medfinansieringen tillhandahålls i form av investeringar i slutmottagare ska det organ som genomför

finansieringsinstrument bevara styrkande dokument som visar att de underliggande utgifterna är stödberättigande.

9.

Den förvaltande myndigheten, när den genomför finansieringsinstrumentet direkt enligt punkt 1 i denna artikel, eller

det organ som genomför finansieringsinstrumentet enligt punkt 2 i denna artikel, ska föra separata räkenskaper eller

använda en redovisningskod för varje prioritering eller, för EHFVF, för varje specifikt mål och, i förekommande fall, varje

regionkategori för varje programbidrag, och separat för de medel som avses i artikel 60 respektive artikel 62.

Artikel 60

Ränta och andra vinster som genereras av stöd från fonderna till finansieringsinstrument

1.

Stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrument ska sättas in på konton i finansinstitut som har sitt säte i

medlemsstaterna och förvaltas enligt principerna om aktiv likviditetsförvaltning och principen om sund ekonomisk

förvaltning.

2.

Ränta och andra vinster som kan härledas från stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrument ska

användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, inklusive för betalningar av förvaltningsavgifter

och ersättning av förvaltningskostnader som uppkommit för de organ som genomför finansieringsinstrumentet i enlighet

med artikel 68.1 d, antingen inom samma finansieringsinstrument; eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i

andra finansieringsinstrument eller andra former av stöd för ytterligare investeringar i slutmottagare, fram till stödberätti­

gandeperiodens slut.

3.

Ränta och andra vinster som avses i punkt 2 och som inte används i enlighet med den bestämmelsen ska dras av från

de räkenskaper som lämnats in för det sista räkenskapsåret.

Artikel 61

Differentierad behandling av investerare

1.

Stöd från fonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare och andra inkomster från dessa

investeringar, inbegripet återbetalade medel, som kan härledas från stöd från fonderna, får användas för differentierad

behandling av investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi genom lämplig risk- och vinstdelning, med

beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.

Nivån på sådan differentierad behandling får inte överstiga vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att

attrahera privata medel, och den ska fastställas genom antingen ett konkurrensutsatt förfarande eller en oberoende

bedömning.

Artikel 62

Återanvändning av medel som kan härledas från stödet från fonderna

1.

Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrument från investeringar i

slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts för garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och andra typer

av genererade inkomster som kan härledas från stödet från fonderna, ska återanvändas inom samma eller andra

finansieringsinstrument för ytterligare investeringar i slutmottagare, för att täcka förlusterna i det nominella beloppet för

fondernas bidrag till finansieringsinstrumentet till följd av negativ ränta, om sådana förluster uppstår trots aktiv likviditets­

förvaltning, eller för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar, med

beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.

Medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de medel som avses i punkt 1 och som

återbetalas till finansieringsinstrument under en period på minst åtta år efter stödberättigandeperiodens slut, återanvänds i

enlighet med de politiska målen för det eller de program inom vilka de inrättades, antingen inom samma finansieringsin­

strument eller, efter det att dessa medel tagits ut från finansieringsinstrumentet, i andra finansieringsinstrument eller

former av stöd.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/219

88

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

KAPITEL III

Stödberättiganderegler

Artikel 63

Stödberättigande

1.

Utgifters stödberättigande ska fastställas utifrån nationella regler, utom när särskilda regler har fastställts i eller på

grundval av denna förordning eller de fondspecifika förordningarna.

2.

Utgifter ska berättiga till bidrag från fonderna om de har belastat en stödmottagare eller en privat partner i en insats

inom ett offentlig-privat partnerskap och betalats i samband med genomförandet av insatser mellan den dag då

programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller

först, och den 31 december 2029.

När det gäller kostnader som ersätts enligt artikel 53.1 b, c och f ska de åtgärder som ligger till grund för ersättningen

genomföras mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2021,

beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

3.

För Eruf ska utgifter som rör insatser som omfattar fler än en regionkategori enligt artikel 108.2 inom en

medlemsstat anslås till de berörda regionkategorierna proportionellt på grundval av objektiva kriterier.

För ESF+ får utgifter som rör insatser anslås till alla regionkategorier inom programmet på villkor att insatsen bidrar till

programmets specifika mål.

För FRO ska utgifter som rör insatser bidra till genomförandet av den relevanta territoriella planen för en rättvis

omställning.

4.

Hela eller delar av en insats får genomföras utanför en medlemsstat, inbegripet utanför unionen, förutsatt att insatsen

bidrar till programmets mål.

5.

För bidrag i de former som avses i artikel 53.1 b, c och d ska utgifter som berättigar till bidrag från fonderna motsvara

de belopp som beräknas i enlighet med artikel 53.3.

6.

Insatser får inte väljas ut för stöd från fonderna om de har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan om

finansiering inom programmet lämnats in, oavsett om alla relaterade betalningar har gjorts. Denna punkt ska inte gälla för

ersättning från EHFVF för extrakostnader i de yttersta randområdena enligt artikel 24 i EHFVF-förordningen och för stöd

från tilläggsfinansieringen för de yttersta randområdena enligt artikel 110.1 e i den här förordningen.

7.

Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av ett program ska berättiga till stöd från och med den dag

då motsvarande begäran lämnas in till kommissionen.

För Eruf, Sammanhållningsfonden och FRO blir utgifter stödberättigande till följd av en ändring av ett program när en ny

interventionstyp som anges i tabell 1 i bilaga I eller, för EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, i de fondspecifika förordningarna, läggs till i programmet.

Om ett program ändras för att möjliggöra insatser vid naturkatastrofer får det föreskrivas i programmet att utgifterna som

rör en sådan ändring berättigar till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.

8.

Om ett nytt program godkänns ska utgifterna berättiga till stöd från och med den dag då motsvarande ansökan

lämnas in till kommissionen.

9.

En insats får erhålla stöd från en eller flera fonder eller från ett eller flera program och från andra unionsinstrument. I

sådana fall ska utgifter som deklareras i en betalningsansökan för en av fonderna inte deklareras för något av följande:

a) Stöd från en annan fond eller ett annat unionsinstrument.

b) Stöd från samma fond inom ett annat program.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/220

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

89

Det utgiftsbelopp som ska föras in i en betalningsansökan för en fond får beräknas proportionellt för varje fond och för det

eller de program som berörs i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.

Artikel 64

Icke stödberättigande kostnader

1.

Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från fonderna:

a) Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

b) Förvärv av mark till ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen; för

övergivna tomter och tomter som tidigare använts för industriellt bruk där det finns byggnader ska denna gräns höjas

till 15 %; för finansieringsinstrument ska procentsatserna gälla det programbidrag som betalats ut till slutmottagaren

eller, för garantier, det underliggande lånets belopp.

c) Mervärdesskatt (moms) utom

i) för insatser vars totala kostnad understiger 5 000 000 EUR (inklusive moms),

ii) för insatser vars totala kostnad uppgår till minst 5 000 000 EUR (inklusive moms) när den inte kan återkrävas enligt

nationell momslagstiftning,

iii) för investeringar som görs av slutmottagare inom ramen för finansieringsinstrument; om dessa investeringar stöds

av finansieringsinstrument i kombination med programstöd i form av ett bidrag enligt artikel 58.5, ska momsen

inte vara stödberättigande för den del av investeringskostnaden som motsvarar programstödet i form av ett bidrag,

såvida inte momsen för investeringskostnaden inte kan återkrävas enligt nationell momslagstiftning eller om den

del av investeringskostnaden som motsvarar programstödet i form av bidraget understiger 5 000 000 EUR

(inklusive moms),

iv) för småprojektsfonder och investeringar som görs av slutmottagare i samband med småprojektsfonder inom ramen

för Interreg.

Första stycket b ska inte gälla för miljöbevarande insatser.

2.

I de fondspecifika förordningarna får ytterligare kostnader som inte berättigar till bidrag från varje fond identifieras.

Artikel 65

Insatsernas varaktighet

1.

Medlemsstaten ska återbetala bidraget från fonderna till en insats som omfattar en investering i infrastruktur eller en

produktiv investering, om insatsen inom fem år efter slutbetalningen till stödmottagaren eller inom den tidsfrist som

föreskrivs i reglerna för statligt stöd, i tillämpliga fall, blir föremål för något av följande:

a) Ett upphörande eller en omlokalisering av en produktionsverksamhet utanför den Nuts 2-region där den fått stöd.

b) En förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur som innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en

otillbörlig fördel.

c) En väsentlig förändring som påverkar dess karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande och som skulle resultera i

att dess ursprungliga mål undermineras.

Medlemsstaten får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år när det gäller upprätthållande av små och medelstora företags

investeringar eller bevarande av arbetstillfällen som dessa företag skapat.

Medlemsstatens återbetalning på grund av att den inte uppfyllt kraven i denna artikel ska stå i proportion till den period

under vilken medlemsstaten inte uppfyllt kraven.

2.

Insatser som får stöd från ESF+ eller från FRO i enlighet med artikel 8.2 k, l och m i FRO-förordningen ska återbetala

det stödet om de är skyldiga att upprätthålla investeringarna enligt reglerna för statligt stöd.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/221

90

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

3.

Punkterna 1 och 2 ska inte gälla programbidrag till eller från finansieringsinstrument eller till en insats som berörs av

ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

Artikel 66

Omlokalisering

1.

Utgifter för stöd till omlokalisering ska inte berättiga till bidrag från fonderna.

2.

Om ett bidrag från fonderna utgör statligt stöd ska den förvaltande myndigheten försäkra sig om att bidraget inte

stöder omlokalisering i enlighet med artikel 14.16 i förordning (EU) nr 651/2014.

Artikel 67

Särskilda stödberättiganderegler för bidrag

1.

Naturabidrag i form av tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbeten, varor, tjänster, mark och fastigheter för

vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor eller andra dokument med motsvarande tillförlitlighet, får

vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

a) Det offentliga stöd som betalas till insatsen och som omfattar naturabidrag överskrider inte de totala stödberättigande

utgifterna, exklusive naturabidragen, när insatsen avslutas.

b) Det värde som tillskrivs naturabidragen överskrider inte de kostnader som vanligtvis godtas på marknaden i fråga.

c) Värdet på och genomförandet av naturabidraget kan bli föremål för oberoende bedömning och kontroll.

d) När det gäller tillhandahållande av mark eller fastigheter kan en betalning ske i enlighet med ett leasingavtal med ett

nominellt årligt belopp som inte överstiger en enhet av medlemsstatens valuta.

e) När det gäller naturabidrag i form av oavlönat arbete, ska värdet av det arbetet bestämmas med beaktande av den

kontrollerade nedlagda tiden och lönenivån för likvärdigt arbete.

Värdet av mark eller fastigheter som avses i första stycket d i denna punkt ska intygas av en oberoende kvalificerad expert

eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ, och får inte överskrida den gräns som anges i artikel 64.1 b.

2.

Kostnader för värdeminskning för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor får anses vara

stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

a) Programmets stödberättiganderegler tillåter det.

b) Utgiftsbeloppet har vederbörligen styrkts med verifikationer vars tillförlitlighet motsvarar fakturor för stödberättigande

kostnader om kostnaderna ersattes i den form som avses i artikel 53.1 a.

c) Kostnaderna hänför sig enbart till den period under vilken insatsen får stöd.

d) Offentliga bidrag har inte bidragit till förvärvet av de värdeminskade tillgångarna.

Artikel 68

Särskilda stödberättiganderegler för finansieringsinstrument

1.

Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala beloppet av programbidrag som betalats

ut eller, när det gäller garantier, avsatts för garantiavtal av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om

beloppet motsvarar följande:

a) Betalningar till slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar och investeringar i form av kapital likställt med eget

kapital.

b) Medel som avsatts för garantiavtal, vare sig de är utestående eller redan förfallna, för att uppfylla eventuella åberopanden

av garantier vid förluster, beräknade utifrån ett multiplikatorförhållande som fastställts för respektive underliggande

utbetalade nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital i slutmottagare.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/222

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

91

c) Betalningar till eller till förmån för slutmottagare, om finansieringsinstrumenten kombineras med andra unionsbidrag i

en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med artikel 58.5.

d) Betalningar av förvaltningsavgifter och ersättningar för förvaltningskostnader som uppkommit för de organ som

genomför finansieringsinstrumentet.

2.

Om ett finansieringsinstrument genomförs under flera på varandra följande programperioder får stöd tillhandahållas

till eller till förmån för slutmottagare, inklusive för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, på grundval av

överenskommelser som gjorts under föregående programperiod, under förutsättning att sådant stöd uppfyller stödberätti­

gandereglerna för följande programperiod. I sådana fall ska stödberättigande för utgifter som lämnats in i betalningsan­

sökningar fastställas i enlighet med reglerna för respektive programperiod.

3.

För punkt 1 b ska de stödberättigande utgifterna minskas proportionellt om den enhet som omfattas av garantierna

inte har betalat ut det planerade beloppet för nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med

eget kapital till slutmottagare i enlighet med multiplikatorförhållandet. Multiplikatorförhållandet kan ses över om det är

motiverat på grund av senare förändringar i marknadsförhållandena. En sådan översyn ska inte ha retroaktiv verkan.

4.

För punkt 1 d ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade.

Om organ som genomför en holdingfond väljs ut genom direkt kontraktstilldelning enligt artikel 59.3 ska det belopp för

förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande

utgifter omfattas av ett tröskelvärde på upp till 5 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av

lån eller som avsätts för garantiavtal, och upp till 7 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form

av kapitalinvesteringar och investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

Om organ som genomför en särskild fond väljs ut genom direkt kontraktstilldelning enligt artikel 59.3 ska det belopp för

förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande

utgifter omfattas av ett tröskelvärde på upp till 7 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av

lån eller som avsätts enligt garantiavtal, och upp till 15 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i

form av kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

Om organ som genomför en holdingfond eller särskilda fonder, eller både och, väljs ut genom en konkurrensutsatt

upphandling i enlighet med tillämplig rätt, ska beloppet för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter fastställas i

finansieringsavtalet och avspegla resultatet av den konkurrensutsatta upphandlingen.

5.

När arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagare ska de inte deklareras som stödberättigande

utgifter.

6.

De stödberättigande utgifter som deklareras i enlighet med punkt 1 får inte överstiga summan av det totala

stödbelopp från fonderna som betalats ut vid tillämpning av den punkten och motsvarande nationell medfinansiering.

AVDELNING VI

FÖRVALTNING OCH KONTROLL

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser om förvaltning och kontroll

Artikel 69

Medlemsstaternas ansvar

1.

Medlemsstaterna ska ha förvaltnings- och kontrollsystem för sina program i enlighet med denna avdelning och

säkerställa att de fungerar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och de nyckelkrav som förtecknas i

bilaga XI.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/223

92

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

2.

Medlemsstaterna ska säkerställa lagligheten och korrektheten för utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in

till kommissionen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera

oriktigheter, inklusive bedrägerier. Till dessa åtgärder hör insamlingen av uppgifter om de verkliga huvudmännen för

mottagarna av unionsfinansiering i enlighet med bilaga XVII. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter

ska vara förenliga med gällande dataskyddsregler. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och

revisionsrätten ska ha nödvändig åtkomst till denna information.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik ska skyldigheterna avseende insamlingen av uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna

av unionsfinansiering i enlighet med bilaga XVII enligt första stycket gälla från och med den 1 januari 2023.

3.

Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras förvaltnings-

och kontrollsystem fungerar effektivt och att de utgifter som lämnats in till kommissionen är lagliga och korrekta. Om en

sådan åtgärd är en revision får kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare delta.

4.

Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga, exakta

och av god kvalitet.

5.

Medlemsstaterna ska säkerställa att information offentliggörs i enlighet med kraven i denna förordning och i de

fondspecifika förordningarna, förutom när unionsrätten eller nationell rätt utesluter sådant offentliggörande av skäl som

rör säkerhet, allmän ordning, brottsutredningar eller skydd av personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

6.

Medlemsstaterna ska ha system och förfaranden för att säkerställa att alla dokument som behövs för

verifieringskedjan enligt vad som anges i bilaga XIII bevaras i enlighet med de krav som fastställs i artikel 82.

7.

Medlemsstaterna ska införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör fonderna granskas effektivt. Omfattningen

av samt reglerna och förfarandena för dessa rutiner ska vara medlemsstaternas ansvar i enlighet med deras institutionella

och rättsliga ramar. Detta ska inte påverka den allmänna möjligheten för medborgare och berörda parter att rikta klagomål

till kommissionen. Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran granska de klagomål som lämnats in till kommissionen

och som faller inom tillämpningsområdet för deras program samt informera kommissionen om resultaten av dessa

granskningar.

Vid tillämpning av denna artikel ska klagomål omfatta eventuella tvister mellan potentiella och utvalda stödmottagare när

det gäller föreslagna eller utvalda insatser och eventuella tvister med tredje parter rörande genomförandet av programmet

eller insatser inom programmet, oberoende av de möjligheter till rättslig prövning som finns enligt nationell rätt.

8.

Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker

genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XIV.

Medlemsstaterna ska lyfta fram fördelarna med elektroniskt datautbyte och tillhandahålla allt nödvändigt stöd till

stödmottagarna i detta avseende.

Genom undantag från första stycket får förvaltningsmyndigheten, på uttrycklig begäran av en stödmottagare, undantagsvis

godta informationsutbyte i pappersformat, utan att det påverkar skyldigheten att registrera och lagra uppgifter i enlighet

med artikel 72.1 e.

För program som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik ska första stycket tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Första stycket ska inte gälla för program eller prioriteringar enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

9.

Medlemsstaterna ska säkerställa att allt officiellt informationsutbyte med kommissionen sker genom ett elektroniskt

system för datautbyte i enlighet med bilaga XV.

10.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla, eller säkerställa att de förvaltande myndigheterna tillhandahåller, prognoser

över beloppet för betalningsansökningar som ska lämnas in senast den 31 januari och den 31 juli för innevarande och

efterföljande kalenderår, i enlighet med bilaga VIII.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/224

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

93

11.

Varje medlemsstat ska, när den slutliga betalningsansökan för det första räkenskapsåret lämnats in och senast den

30 juni 2023, ha upprättat en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet i enlighet med mallen i bilaga XVI.

Medlemsstaten ska hålla beskrivningen uppdaterad, så att senare ändringar avspeglas i dokumentet.

12.

Medlemsstaterna ska rapportera oriktigheter i enlighet med kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som

ska rapporteras, de uppgifter som ska lämnas och det format för rapporteringen som anges i bilaga XII.

Artikel 70

Kommissionens befogenheter och ansvar

1.

Kommissionen ska försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som

överensstämmer med denna förordning och att dessa system fungerar ändamålsenligt och effektivt under genomförandet

av programmen. Kommissionen ska, för sitt eget revisionsarbete, upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan som

ska bygga på en riskbedömning.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska samordna sina revisionsplaner.

2.

Kommissionen ska genomföra revisioner inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda

utgifterna har godtagits. Den tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier.

3.

För sina revisioner ska kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare ha tillgång till alla nödvändiga

register, handlingar och metadata, oberoende av vilket lagringsmedium som används, avseende insatser som får stöd från

fonderna eller förvaltnings- och kontrollsystem, och de ska erhålla kopior i det format som de begär.

4.

För revisioner på plats ska även följande gälla:

a) Kommissionen ska informera den behöriga programmyndigheten om revisionen minst 15 arbetsdagar i förväg, utom i

brådskande fall; tjänstemän eller bemyndigade företrädare från medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

b) Om tillämpningen av nationella bestämmelser reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell

lagstiftning ska kommissionens tjänstemän och bemyndigade företrädare ha åtkomst till den information som erhålls

på det sättet, utan att det påverkar de nationella domstolarnas behörighet och med full respekt för de berörda

rättssubjektens grundläggande rättigheter.

c) Kommissionen ska överlämna de preliminära revisionsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet inom tre

månader efter revisionens sista dag.

d) Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten inom tre månader efter det att den har tagit emot ett fullständigt svar

från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära revisionsresultaten; medlemsstatens svar ska anses

vara fullständigt om kommissionen inom två månader efter det att medlemsstatens svar har mottagits inte har begärt

ytterligare information eller att ett reviderat dokument ska lämnas in.

För att följa tidsfristerna i första stycket c och d i denna punkt ska kommissionen tillhandahålla de preliminära revisionsre­

sultaten och revisionsrapporten på minst ett av unionsinstitutionernas officiella språk.

De tidsfrister som avses i först stycket c och d i denna punkt får vid behov förlängas efter överenskommelse mellan

kommissionen och medlemsstatens behöriga myndighet.

Om en tidsfrist fastställts för ett svar från medlemsstaten avseende de preliminära revisionsresultat eller den

revisionsrapport som avses i första stycket c och d i denna punkt ska den tidsfristen börja löpa när medlemsstatens

behöriga myndighet mottar dem på minst ett av den berörda medlemsstatens officiella språk.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/225

94

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 71

Programmyndigheter

1.

Vid tillämpning av artikel 63.3 i budgetförordningen ska medlemsstaten för varje program ange en förvaltande

myndighet och en revisionsmyndighet. Om en medlemsstat anförtror redovisningsfunktionen till ett annat organ än den

förvaltande myndigheten i enlighet med artikel 72.2 i den här förordningen ska det berörda organet också anges som

programmyndighet. Dessa myndigheter får vara ansvariga för fler än ett program.

2.

Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig myndighet. Revisionsarbete får på revisionsmyndighetens ansvar utföras

av ett annat offentligt eller privat organ. Revisionsmyndigheten och varje sådant organ som utför revisionsarbete på

revisionsmyndighetens ansvar ska vara funktionellt oberoende av revisionsobjekten.

3.

Den förvaltande myndigheten får ange ett eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa uppgifter under

myndighetens ansvar. Överenskommelser mellan den förvaltande myndigheten och de förmedlande organen ska

dokumenteras skriftligen.

4.

Medlemsstaterna ska säkerställa att principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom programmyndigheterna

respekteras.

5.

Om ett program, i överensstämmelse med sina mål, tillhandahåller stöd från Eruf eller ESF+ till ett program som

medfinansieras genom Horisont Europa, i enlighet med artikel 10.1 b i Horisont Europa-förordningen ska det organ som

genomför det program som medfinansieras genom Horisont Europa anges som förmedlande organ av det berörda

programmets förvaltande myndighet, i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

6.

Medlemsstaten får på eget initiativ inrätta ett samordnande organ som ska stå i nära kontakt med och lämna

information till kommissionen och samordna verksamheter vid programmyndigheterna i den medlemsstaten.

KAPITEL II

Standardmässiga förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 72

Den förvaltande myndighetens uppgifter

1.

Den förvaltande myndigheten ska ansvara för förvaltningen av programmet, med syftet att programmets mål ska

uppnås. Den ska särskilt ha följande uppgifter:

a) Välja ut insatser i enlighet med artikel 73, med undantag för insatser som avses i artikel 33.3 d.

b) Utföra programförvaltningsuppgifter i enlighet med artikel 74.

c) Stödja övervakningskommitténs arbete i enlighet med artikel 75.

d) Övervaka förmedlande organ.

e) Elektroniskt registrera och lagra de uppgifter om varje insats som behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk

förvaltning, kontroller och revisioner i enlighet med bilaga XVII samt säkerställa uppgifternas säkerhet, integritet och

konfidentialitet och autentisering av användare.

2.

Medlemsstaten får anförtro den redovisningsfunktion som avses i artikel 76 till den förvaltande myndigheten eller till

ett annat organ.

3.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik ska redovisningsfunktionen utföras av den förvaltande myndigheten eller på dess

ansvar.

Artikel 73

Den förvaltande myndighetens urval av insatser

1.

För urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten fastställa och tillämpa icke-diskriminerande och transparenta

kriterier och förfaranden som säkerställer såväl tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som jämställdhet och

beaktar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om hållbar utveckling och unionens

miljöpolitik i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/226

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

95

Kriterierna och förfarandena ska säkerställa att de insatser som ska väljas ut prioriteras så att unionsfinansieringen bidrar

maximalt till att programmets mål uppnås.

2.

När den förvaltande myndigheten väljer ut insatser ska den

a) säkerställa att de utvalda insatserna är förenliga med programmet, inbegripet deras överensstämmelse med relevanta

underliggande strategier för programmet, och att de faktiskt bidrar till att programmets specifika mål uppnås,

b) säkerställa att utvalda insatser som omfattas av ett nödvändigt villkor överensstämmer med motsvarande strategier och

planeringsdokument som utarbetats för att uppfylla det nödvändiga villkoret,

c) säkerställa att de utvalda insatserna innebär det bästa förhållandet mellan stödbeloppet, den verksamhet som genomförs

och förverkligandet av målen,

d) kontrollera att stödmottagaren har de ekonomiska resurser och de mekanismer som krävs för att kunna täcka drifts- och

underhållskostnaderna för insatser som innebär investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar, i syfte att

säkerställa deras finansiella hållbarhet,

e) säkerställa att utvalda insatser som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv

2011/92/EU (⁵¹) är föremål för en miljökonsekvensbedömning eller ett screeningförfarande och att bedömningen av

alternativa lösningar vederbörligen har beaktats på grundval av kraven i det direktivet,

f) kontrollera att tillämplig rätt har följs, om insatserna har påbörjats innan en ansökan om finansiering har lämnats in till

den förvaltande myndigheten,

g) säkerställa att de utvalda insatserna omfattas av den berörda fondens tillämpningsområde och kan hänföras till en

interventionstyp,

h) säkerställa att insatserna inte omfattar verksamhet som ingick i en insats som omlokaliserats i enlighet med artikel 66

eller som skulle innebära en överföring av produktiv verksamhet i enlighet med artikel 65.1 a,

i) säkerställa att de utvalda insatserna inte påverkas direkt av något motiverat yttrande från kommissionen med avseende

på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller

för fullgörandet av insatserna,

j) säkerställa klimatsäkring av investeringar i infrastruktur som har en förväntad livslängd på minst fem år.

När det gäller led b i denna punkt, för politiskt mål 1, enligt artikel 3.1 a i förordningen om Eruf och Sammanhåll­

ningsfonden, gäller att endast insatser som motsvarar de specifika mål som avses i led a i och iv i den punkten ska

överensstämma med motsvarande strategier för smart specialisering.

3.

Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att stödmottagaren förses med ett dokument med en beskrivning av alla

stödvillkor för varje insats, inklusive de särskilda krav som gäller för de produkter eller tjänster som ska levereras,

finansieringsplanen, tidsfristen för genomförandet och, i förekommande fall, den metod som ska tillämpas för att fastställa

kostnaderna för insatsen och villkoren för utbetalningen av stödet.

4.

För insatser som har tilldelats en spetskompetensstämpel, eller valts ut inom ramen för ett program som

medfinansieras genom Horisont Europa, får den förvaltande myndigheten besluta att bevilja stöd direkt från Eruf eller ESF

+, förutsatt att sådana insatser uppfyller kraven i punkt 2 a, b och g.

För de insatser som avses i första stycket får de förvaltande myndigheterna dessutom tillämpa de kategorier, högsta belopp

och metoder för beräkning av stödberättigande kostnader som fastställs i det relevanta unionsinstrumentet. Dessa inslag ska

anges i det dokument som avses i punkt 3.

5.

När den förvaltande myndigheten väljer ut en insats av strategisk betydelse ska den inom en månad underrätta

kommissionen och förse kommissionen med all relevant information om den insatsen.

(⁵¹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa

offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/227

96

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 74

Programförvaltning vid den förvaltande myndigheten

1.

Den förvaltande myndigheten ska

a) genomföra förvaltningskontroller för att kontrollera att de medfinansierade varorna och tjänsterna har levererats, att

insatsen överensstämmer med tillämplig rätt, med programmet och med stödvillkoren samt

i) om kostnader ska ersättas enligt artikel 53.1 a, att det utgiftsbelopp som stödmottagarna ansökt om ersättning för

beträffande dessa kostnader har betalats och att stödmottagarna för separata räkenskaper eller använder lämpliga

redovisningskoder för alla transaktioner som rör insatsen,

ii) om kostnader ska ersättas enligt artikel 53.1 b, c och d, att villkoren för ersättning av utgifter till stödmottagaren har

uppfyllts,

b) säkerställa, om medel finns tillgängliga, att stödmottagaren får hela det belopp som ska betalas inom 80 dagar från den

dag då stödmottagaren lämnar in sin betalningsansökan; tidsfristen får avbrytas om den förvaltande myndigheten inte

kan fastställa huruvida beloppet ska betalas på grundval av den information som lämnats av stödmottagaren,

c) ha infört effektiva och proportionella åtgärder och förfaranden för bedrägeribekämpning, med beaktande av de risker

som identifierats,

d) förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter,

e) bekräfta att de bokförda utgifterna är lagliga och korrekta,

f) utarbeta förvaltningsförklaringen i enlighet med mallen i bilaga XVIII.

För första stycket b får inga belopp dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande

effekt som skulle minska beloppet till stödmottagarna tas ut.

För insatser inom offentlig-privata partnerskap ska den förvaltande myndigheten göra betalningar till ett spärrkonto som

inrättats för det syftet i stödmottagarens namn, för användning i enlighet med avtalet om offentlig-privat partnerskap.

2.

De förvaltningskontroller som avses i punkt 1 första stycket a ska vara riskbaserade och stå i proportion till de på

förhand och skriftligen fastställda riskerna.

Förvaltningskontrollerna ska omfatta administrativa kontroller av stödmottagarnas betalningsansökningar och kontroller

på plats av insatserna. Dessa kontroller ska genomföras före inlämningen av räkenskaperna i enlighet med artikel 98.

3.

Om den förvaltande myndigheten också är stödmottagare inom programmet ska arrangemangen för förvaltnings­

kontroller säkerställa att funktionerna hålls isär.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får det i Interreg-förordningen fastställas särskilda regler om förvaltnings­

kontroller för Interregprogram. I förordningarna om Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd

för gränsförvaltning och viseringspolitik får särskilda regler fastställas för förvaltningskontroller som är tillämpliga när en

internationell organisation är stödmottagare.

Artikel 75

Den förvaltande myndighetens stöd till övervakningskommitténs arbete

Den förvaltande myndigheten ska

a) i god tid förse övervakningskommittén med all den information som den behöver för att fullgöra sina uppgifter,

b) säkerställa att övervakningskommitténs beslut och rekommendationer följs upp.

Artikel 76

Redovisningsfunktionen

1.

Redovisningsfunktionen ska omfatta följande uppgifter:

a) Utarbetande och inlämning av betalningsansökningar till kommissionen i enlighet med artiklarna 91 och 92.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/228

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

97

b) Upprättande och inlämning av räkenskaperna och kontroll av räkenskapernas fullständighet, korrekthet och

sanningsenlighet i enlighet med artikel 98, och elektronisk registrering av alla delar av räkenskaperna, inbegripet

betalningsansökningar.

c) Omräkning till euro av utgifter som ådragits i en annan valuta, med användning av kommissionens månatliga växelkurs

för den månad då utgiften registrerades i redovisningssystemen hos det organ som ansvarar för att utföra de uppgifter

som fastställs i denna artikel.

2.

Redovisningsfunktionen ska inte omfatta kontroller på stödmottagarnivå.

3.

Genom undantag från punkt 1 c får det i Interreg-förordningen fastställas en annan metod för omräkning till euro av

utgifter som ådragits i en annan valuta.

Artikel 77

Revisionsmyndighetens uppgifter

1.

Revisionsmyndigheten ska ha ansvaret för att utföra systemrevisioner, insatsrevisioner och räkenskapsrevisioner i

syfte att ge kommissionen en oberoende försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt och att

utgifterna i de räkenskaper som lämnas till kommissionen är lagliga och korrekta.

2.

Revisionsarbetet ska utföras i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder.

3.

Revisionsmyndigheten ska upprätta och överlämna följande till kommissionen:

a) Ett årligt revisionsuttalande i enlighet med artikel 63.7 i budgetförordningen och mallen i bilaga XIX till den här

förordningen, som bygger på allt revisionsarbete som utförts och som omfattar följande separata komponenter:

i) Räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet.

ii) Lagligheten och korrektheten hos de utgifter som redovisats i de räkenskaper som lämnats till kommissionen.

iii) Förvaltnings- och kontrollsystemets effektiva funktion.

b) En årlig kontrollrapport som uppfyller kraven i artikel 63.5 b i budgetförordningen, i enlighet med mallen i bilaga XX

till den här förordningen, som stöder det årliga revisionsuttalande som avses i led a i den här punkten och som

innehåller en sammanfattning av resultaten, inklusive en analys av systemfelens och systembristernas karaktär och

omfattning, de korrigerande åtgärder som föreslagits och genomförts samt den resulterande sammanlagda felprocenten

och den kvarstående felprocenten för de utgifter som tagits upp i de räkenskaper som lämnats till kommissionen.

4.

Om program har grupperats för insatsrevision enligt artikel 79.2 andra stycket får den information som krävs enligt

punkt 3 b i den här artikeln grupperas i en enda rapport.

5.

Revisionsmyndigheten ska överlämna rapporterna om systemrevisioner till kommissionen så snart det

kontradiktoriska förfarandet med berörda revisionsobjekt har avslutats.

6.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska sammanträda regelbundet och, om de inte kommit överens om

något annat, minst en gång om året för att granska revisionsstrategin, den årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet,

samordna sina revisionsplaner och revisionsmetoder och diskutera hur förvaltnings- och kontrollsystemen kan förbättras.

Artikel 78

Revisionsstrategi

1.

Revisionsmyndigheten ska, efter samråd med den förvaltande myndigheten, utarbeta en revisionsstrategi som bygger

på en riskbedömning, med beaktande av beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemen enligt artikel 69.11, och som

omfattar systemrevisioner och insatsrevisioner. Revisionsstrategin ska omfatta systemrevisioner av nyligen utsedda

förvaltande myndigheter och myndigheter som sköter redovisningsfunktionen. Sådana revisioner ska genomföras inom 21

månader efter beslutet att godkänna det program eller den ändring av programmet som utser en sådan myndighet.

Revisionsstrategin ska utarbetas i enlighet med mallen i bilaga XXII och uppdateras årligen efter den första årliga

kontrollrapporten och revisionsuttalandet, som lämnats till kommissionen. Den får omfatta ett eller flera program.

2.

Revisionsstrategin ska lämnas till kommissionen på begäran.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/229

98

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 79

Insatsrevisioner

1.

Insatsrevisionerna ska omfatta utgifter som deklarerats till kommissionen under räkenskapsåret och bygga på ett

urval. Det urvalet ska vara representativt och bygga på statistiska urvalsmetoder.

2.

Om populationen består av färre än 300 urvalsenheter får en icke-statistisk urvalsmetod användas, efter en

yrkesmässig bedömning av revisionsmyndigheten. I sådana fall ska urvalets storlek vara tillräckligt för att revisionsmyn­

digheten ska kunna utarbeta ett giltigt revisionsuttalande. Den icke-statistiska urvalsmetoden ska omfatta minst 10 % av

urvalsenheterna i populationen för räkenskapsåret, vilka väljs ut slumpmässigt.

Det statistiska urvalet får omfatta ett eller flera program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO

och, efter stratifiering när så är lämpligt, en eller flera programperioder enligt revisionsmyndighetens yrkesmässiga

bedömning.

Urvalet av insatser som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik ska omfatta insatser som får stöd från varje fond separat.

3.

Insatsrevisionerna ska endast omfatta kontroller på plats av insatsens fysiska genomförande om så krävs för den typ

av insats som berörs.

I ESF+-förordningen får särskilda bestämmelser fastställas för program eller prioriteringar enligt artikel 4.1 m i den

förordningen. I förordningarna om Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för

gränsförvaltning och viseringspolitik får särskilda bestämmelser fastställas för insatsrevision när en internationell

organisation är stödmottagare. Interreg-förordningen får fastställa särskilda regler om insatsrevisioner som gäller för

Interregprogram.

Revisionerna ska genomföras på grundval av de regler som gällde vid den tidpunkt då verksamheterna inom ramen för

insatsen utfördes.

4.

Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 114 med avseende på att komplettera

den här artikeln genom att fastställa standardiserade urvalsmetoder och villkor som ska omfatta en eller flera

programperioder.

Artikel 80

Rutiner för samordnad granskning

1.

När kommissionen och revisionsmyndigheterna genomför revisioner ska de vederbörligen beakta principen om

samordnad granskning och proportionalitetsprincipen i förhållande till risknivån för unionsbudgeten. Detta är i synnerhet

för att undvika att samma utgifter som deklarerats till kommissionen blir föremål för revisioner och förvaltningskontroller

flera gånger i syfte att minimera kostnaderna för förvaltningskontroller och revisioner och den administrativa bördan för

stödmottagare.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska först använda all den information och alla de register som avses i

artikel 72.1 e, inklusive resultaten av förvaltningskontrollerna, och de ska enbart begära och erhålla ytterligare handlingar

och revisionsbevis från de berörda stödmottagarna om de efter en yrkesmässig bedömning anser att så krävs för att dra

välgrundade revisionsslutsatser.

2.

För program där kommissionen konstaterar att revisionsmyndighetens yttrande är tillförlitligt och där den berörda

medlemsstaten deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ska kommissionens

egna revisioner begränsas till en granskning av revisionsmyndighetens arbete.

3.

Före inlämningen av räkenskaperna för det räkenskapsår då insatsen slutförs ska kommissionen eller revisionsmyn­

digheten inte utföra mer än en revision avseende insatser för vilka de totala stödberättigande utgifterna inte överstiger

400 000 EUR för Eruf eller Sammanhållningsfonden, 350 000 EUR för FRO, 300 000 EUR för ESF+ eller 200 000 EUR för

EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/230

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

99

Andra insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår, av antingen revisionsmyndigheten eller

kommissionen, före inlämningen av räkenskaperna för det räkenskapsår då insatsen slutförs. Insatserna ska inte omfattas

av revision av kommissionen eller revisionsmyndigheten under ett visst år om revisionsrätten redan har genomfört en

revision det året, förutsatt att resultaten av revisionsrättens revision av sådana insatser kan användas av revisionsmyn­

digheten eller kommissionen för fullgörandet av deras respektive uppgifter.

4.

Utan hinder av punkt 3 får en insats omfattas av mer än en revision, om revisionsmyndigheten gör den yrkesmässiga

bedömningen att det inte är möjligt att utarbeta ett giltigt revisionsuttalande.

5.

Punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas om

a) det finns en särskild risk för oriktigheter eller en misstanke om bedrägeri,

b) det finns ett behov av att göra om revisionsmyndighetens arbete för att få garantier för att det fungerar effektivt,

c) det finns bevis på allvarliga brister i revisionsmyndighetens arbete.

Artikel 81

Förvaltningskontroller och revisioner av finansieringsinstrument

1.

Den förvaltande myndigheten ska endast göra förvaltningskontroller på plats i enlighet med artikel 74.1 hos organ

som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som beviljar de underliggande nya

lånen. Den förvaltande myndigheten får förlita sig på kontroller som utförs av externa organ och inte göra förvaltnings­

kontroller på plats, förutsatt att myndigheten kan styrka de externa organens kvalifikationer.

2.

Den förvaltande myndigheten ska inte göra kontroller på plats hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en

medlemsstat är aktieägare.

EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock lämna kontrollrapporter som stöder

betalningsansökningarna till den förvaltande myndigheten.

3.

Revisionsmyndigheten ska genomföra systemrevisioner och insatsrevisioner i enlighet med artikel 77, 79 eller 83,

beroende på vad som är tillämpligt, hos organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder,

hos organ som beviljar de underliggande nya lånen. Revisionsmyndigheten får vad avser en övergripande försäkran beakta

resultaten av externa revisorers revision av organ som genomför finansieringsinstrumentet, och får på grundval av dessa

besluta att begränsa sitt eget revisionsarbete.

4.

När det gäller garantifonder får de organ som ansvarar för programrevisionen endast utföra revision av de organ som

tillhandahåller nya underliggande lån när en eller flera av följande situationer uppstår:

a) Verifikationer avseende stöd från finansieringsinstrumentet till slutmottagare finns inte tillgängliga hos den förvaltande

myndigheten eller hos de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

b) Det finns bevis för att de handlingar som finns tillgängliga hos den förvaltande myndigheten eller de organ som

genomför finansieringsinstrumentet inte ger en sanningsenlig och korrekt bild av stödet.

5.

Revisionsmyndigheten ska inte utföra revisioner hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat

är aktieägare för finansieringsinstrument som genomförs av dem.

EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock förse kommissionen och revisions­

myndigheten med en årlig revisionsrapport som upprättats av deras externa revisorer vid slutet av varje kalenderår.

Rapporten ska omfatta de delar som ingår i bilaga XXI och utgöra grunden för revisionsmyndighetens arbete.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/231

100

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

6.

EIB eller andra internationella finansinstitut ska förse programmyndigheterna med alla de handlingar som behövs för

att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Artikel 82

Handlingars tillgänglighet

1.

Utan att det påverkar reglerna för statligt stöd ska den förvaltande myndigheten säkerställa att alla verifikationer som

rör en insats som får stöd av fonderna bevaras på lämplig nivå under fem år räknat från den 31 december det år då den

förvaltande myndigheten gjorde den sista utbetalningen till stödmottagaren.

2.

Den tidsperiod som avses i punkt 1 ska avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på begäran av kommissionen.

KAPITEL III

Användning av nationella förvaltningssystem

Artikel 83

Förbättrade proportionella åtgärder

Om villkoren i artikel 84 är uppfyllda får medlemsstaten tillämpa följande förbättrade proportionella åtgärder för ett

programs förvaltnings- och kontrollsystem:

a) Genom undantag från artikel 74.1 a och 74.2 får den förvaltande myndigheten tillämpa endast nationella förfaranden

för förvaltningskontroller.

b) Genom undantag från artikel 77.1 när det gäller systemrevisioner och artikel 79.1 och 79.3 när det gäller

insatsrevisioner får revisionsmyndigheten begränsa sin revisionsverksamhet till insatsrevisioner som omfattar ett urval

baserat på ett statistiskt val av 30 urvalsenheter för det berörda programmet eller den berörda programgruppen.

När det gäller de förvaltningskontroller som avses i första stycket a får den förvaltande myndigheten förlita sig på kontroller

som utförs av externa organ, förutsatt att den kan styrka organens kvalifikationer.

För första stycket b får revisionsmyndigheten, när populationen består av färre än 300 urvalsenheter, tillämpa en icke-

statistisk urvalsmetod i enlighet med artikel 79.2.

Kommissionen ska begränsa sina egna revisioner till en granskning av revisionsmyndighetens arbete genom att arbetet görs

om endast på dess nivå, om inte tillgänglig information visar på allvarliga brister i revisionsmyndighetens arbete.

Artikel 84

Villkor för tillämpningen av förbättrade proportionella åtgärder

1.

Medlemsstaten får tillämpa de förbättrade proportionella åtgärder som avses i artikel 83 när som helst under

programperioden, om kommissionen i sina offentliggjorda årliga verksamhetsrapporter för de två år som föregår ett

sådant beslut av medlemsstaten har bekräftat att programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt och att

den sammanlagda felprocenten för varje år är högst 2 %. När kommissionen bedömer om programmets förvaltnings- och

kontrollsystem fungerar effektivt ska den beakta den berörda medlemsstatens deltagande i det fördjupade samarbetet om

inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

Om en medlemsstat beslutar att tillämpa de förbättrade proportionella åtgärder som avses i artikel 83 ska den underrätta

kommissionen om tillämpningen av sådana arrangemang. I ett sådant fall ska arrangemangen tillämpas från följande

räkenskapsårs början.

2.

Medlemsstaten får tillämpa de förbättrade proportionella åtgärder som avses i artikel 83 i början av

programperioden, om de villkor som fastställs i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda med avseende på ett liknande

program som genomfördes 2014–2020 och om de förvaltnings- och kontrollarrangemang som inrättats för

programperioden 2021–2027 i stor utsträckning bygger på arrangemangen från det tidigare programmet. I ett sådant fall

ska åtgärderna tillämpas från programmets början.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/232

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

101

3.

Medlemsstaten ska utarbeta eller uppdatera beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet och revisions­

strategin i artiklarna 69.11 och 78 i enlighet med detta.

Artikel 85

Justeringar under programperioden

1.

Om kommissionen eller revisionsmyndigheten, på grundval av de genomförda revisionerna och den årliga

kontrollrapporten, konstaterar att villkoren i artikel 84 inte längre är uppfyllda ska kommissionen begära att revisionsmyn­

digheten utför ytterligare revisionsarbete i enlighet med artikel 69.3 samt försäkra sig om att korrigerande åtgärder vidtas.

2.

Om det i den följande årliga kontrollrapporten bekräftas att villkoren fortfarande inte är uppfyllda, och

kommissionen därmed bara får en begränsad försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt och

att utgifterna är lagliga och korrekta, ska kommissionen begära att revisionsmyndigheten genomför systemrevisioner.

3.

Kommissionen får, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter, informera medlemsstaten

om att de förbättrade proportionella åtgärderna enligt artikel 83 inte längre ska tillämpas från och med efterföljande

räkenskapsårs början.

AVDELNING VII

EKONOMISK FÖRVALTNING, INLÄMNING OCH GRANSKNING AV RÄKENSKAPER SAMT FINANSIELLA

KORRIGERINGAR

KAPITEL I

Ekonomisk förvaltning

Avsnitt I

Allmänna redovisningsregler

Artikel 86

Budgetåtaganden

1.

Beslutet om godkännande av programmet i enlighet med artikel 23 ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening

som avses i artikel 110.1 i budgetförordningen och när beslutet anmälts till den berörda medlemsstaten ska det utgöra ett

rättsligt åtagande.

I det beslutet ska unionens totala bidrag per fond och per år anges. För program inom målet Investering för sysselsättning

och tillväxt ska dock ett belopp som motsvarar 50 % av bidraget för åren 2026 och 2027 (flexibilitetsbelopp) per program i

varje medlemsstat behållas och ska inte slutgiltigt tilldelas programmet förrän efter antagandet av kommissionsbeslutet

efter halvtidsöversynen i enlighet med artikel 18.

2.

Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras av kommissionen i årliga delbetalningar för varje fond mellan

den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

3.

Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska budgetåtagandena för den första delbetalningen göras

när kommissionen har antagit programmet.

Artikel 87

Användning av euro

Belopp som fastställs i program eller som rapporteras eller deklareras till kommissionen av medlemsstaterna ska anges i

euro.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/233

102

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 88

Återbetalning

1.

Återbetalningar till unionens budget ska göras före den förfallodag som anges i det betalningskrav som upprättats i

enlighet med artikel 98 i budgetförordningen. Förfallodagen ska vara den sista dagen i den andra månaden efter det att

betalningskravet utfärdades.

2.

Varje försening av en återbetalning ska leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den

dag då betalningen sker. Räntesatsen ska vara en och en halv procentenhet högre än den ränta som Europeiska

centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då

förfallodagen inträffar.

Avsnitt II

Regler för betalningar till medlemsstater

Artikel 89

Typer av betalningar

Betalningar ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar av saldot för räkenskapsåret.

Artikel 90

Förfinansiering

1.

Kommissionens förfinansiering ska baseras på det totala stödet från fonderna som fastställs i beslutet om

godkännande av programmet.

2.

Förfinansieringen för varje fond ska, om medel finns tillgängliga, betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år

enligt följande:

a) 2021: 0,5 %.

b) 2022: 0,5 %.

c) 2023: 0,5 %.

d) 2024: 0,5 %.

e) 2025: 0,5 %.

f) 2026: 0,5 %.

Om ett program antas efter den 1 juli 2021 ska de första delbetalningarna utbetalas det år då programmet antas.

3.

Genom undantag från punkt 2 ska särskilda regler om förfinansiering för Interregprogram fastställas i Interreg-

förordningen.

4.

Genom undantag från punkt 2 ska särskilda regler om förfinansiering för program som får stöd från Amif, Fonden för

inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik fastställas i de fondspecifika

förordningarna.

5.

Det belopp som betalats ut som förfinansiering för åren 2021 och 2022 ska räknas av i kommissionens räkenskaper

varje år, och för åren 2023–2026 senast under det sista räkenskapsåret, i enlighet med artikel 100.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning

och viseringspolitik ska det belopp som betalats ut som förfinansiering räknas av i kommissionens räkenskaper senast

under det sista räkenskapsåret.

6.

Om förfinansieringen genererar ränta ska denna användas för det berörda programmet på samma sätt som

fondmedlen och tas med i redovisningen för det sista räkenskapsåret.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/234

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

103

Artikel 91

Betalningsansökningar

1.

Medlemsstaten ska lämna in högst sex betalningsansökningar per program, per fond och per räkenskapsår. Varje år

får en betalningsansökan lämnas in när som helst under varje tidsperiod mellan följande datum: 28 februari, 31 maj, 31

juli, 31 oktober, 30 november och 31 december.

Den sista betalningsansökan som lämnas in senast den 31 juli ska anses vara den sista betalningsansökan för det

räkenskapsår som avslutades den 30 juni.

Första stycket ska inte gälla för Interregprogram.

2.

Betalningsansökningarna ska endast godtas om det senaste garantipaketet, enligt vad som avses i artikel 98,

vederbörligen har lämnats in.

3.

Betalningsansökningarna ska lämnas in till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga XXIII och ska för varje

prioritering och, i tillämpliga fall, för varje regionkategori omfatta följande:

a) Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med

genomförandet av insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor är uppfyllda och insatser som

är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda men som bidrar till att nödvändiga villkor

uppfylls, enligt vad som bokförts i systemet hos det organ som sköter redovisningsfunktionen.

b) Beloppet för tekniskt bistånd, beräknat i enlighet med artikel 36.5 b, i tillämpliga fall.

c) Det totala beloppet av offentliga bidrag som lämnats eller ska lämnas och som är kopplade till specifika mål för vilka

nödvändiga villkor är uppfyllda och insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är

uppfyllda men som bidrar till att nödvändiga villkor uppfylls, enligt vad som bokförts i systemet hos det organ som

sköter redovisningsfunktionen.

d) Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med

genomförandet av insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda, med

undantag av insatser som bidrar till att de nödvändiga villkoren uppfylls, enligt vad som bokförts i systemet hos det

organ som sköter redovisningsfunktionen.

4.

Genom undantag från punkt 3 a ska följande gälla:

a) Om unionens bidrag ges enligt artikel 51 a är beloppen i betalningsansökan de belopp som motiveras av framstegen när

det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat, i enlighet med det beslut som avses i artikel 95.2 eller den

delegerade akt som avses i artikel 95.4.

b) Om unionens bidrag ges enligt artikel 51 c, d och e är beloppen i en betalningsansökan de belopp som fastställs i

enlighet med det beslut som avses i artikel 94.3 eller den delegerade akt som avses i artikel 94.4.

c) För de former av bidrag som förtecknas i artikel 53.1 första stycket b, c och d är beloppen i en betalningsansökan de

kostnader som beräknas på tillämpliga grunder.

5.

Genom undantag från punkt 3 får betalningsansökan, om det är fråga om statligt stöd, omfatta förskott som det

organ som beviljar stödet betalar ut till stödmottagarna om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a) Förskotten omfattas av en garanti som tillhandahålls av en bank eller något annat finansinstitut som är etablerat i

medlemsstaten eller av ett system som tillhandahålls som en garanti av en offentlig enhet eller medlemsstaten.

b) Förskotten överstiger inte 40 % av det totala stödbelopp som ska beviljas en stödmottagare för en viss insats.

c) Förskotten täcks av utgifter som stödmottagarna betalat i samband med genomförandet av insatsen och styrks med

kvitterade fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitlighet senast inom tre år från det år förskottet

betalats ut eller den 31 december 2029, beroende på vilket som infaller först, och om detta inte sker ska nästa

betalningsansökan korrigeras i enlighet därmed.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/235

104

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

I varje betalningsansökan som innefattar förskott av denna typ ska det totala belopp som betalats ut från programmet i

form av förskott, det belopp som täckts med utgifter som stödmottagarna betalat inom en period på tre år från det att

förskottet betalades ut i enlighet med led c samt det belopp som inte har täckts med utgifter som stödmottagarna betalat

under en period på tre år som ännu inte löpt ut redovisas separat.

6.

Genom undantag från punkt 3 c i denna artikel, när det gäller stödsystem enligt artikel 107 i EUF-fördraget, ska det

offentliga bidrag som motsvarar utgifterna i en betalningsansökan ha betalats ut till stödmottagarna av det organ som

beviljar stödet.

Artikel 92

Särskilda komponenter för finansieringsinstrument i betalningsansökningar

1.

Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.1 ska betalningsansökningar som lämnas in i

enlighet med bilaga XXIII omfatta de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, de belopp som avsatts

för garantiavtal av den förvaltande myndigheten till slutmottagare i enlighet med artikel 68.1 a, b och c.

2.

Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.2 ska betalningsansökningar som omfattar utgifter

för finansieringsinstrument lämnas in i enlighet med följande villkor:

a) Det belopp som ingår i den första betalningsansökan ska ha betalats ut till finansieringsinstrumenten och får vara upp

till 30 % av de totala programbidrag som anslagits för finansieringsinstrumenten enligt finansieringsavtalet i fråga, i

enlighet med relevant prioritering och regionkategori, om tillämpligt.

b) Det belopp som ingår i de följande betalningsansökningar som lämnas in under stödberättigandeperioden ska omfatta

de stödberättigande utgifterna enligt artikel 68.1.

3.

Det belopp som ingår i den första betalningsansökan i enlighet med punkt 2 a ska räknas av i kommissionens

räkenskaper senast under det sista räkenskapsåret.

Det ska anges separat i betalningsansökningarna.

Artikel 93

Gemensamma regler för betalningar

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15.5 och 15.6 och under förutsättning att det finns medel tillgängliga

ska kommissionen göra mellanliggande betalningar inom 60 dagar från den dag då den tagit emot en betalningsansökan.

2.

Varje betalning ska hänföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet för den berörda fonden och regionkategorin.

Kommissionen ska med mellanliggande betalningar ersätta 95 % av de belopp som ingår i betalningsansökan, vilket blir

resultatet av att medfinansieringsgraden för varje prioritering tillämpas på de totala stödberättigande utgifterna eller på det

offentliga bidraget, beroende på vad som är tillämpligt. Kommissionen ska fastställa de återstående belopp som ska ersättas

eller återkrävas när kontonas saldo beräknas i enlighet med artikel 100.

3.

Stödet från fonderna till en prioritering i form av mellanliggande betalningar ska inte överstiga stödbeloppet från

fonderna till den prioritering som fastställs i beslutet om godkännande av programmet.

4.

Om unionsbidrag ges i någon av de former som förtecknas i artikel 51 ska kommissionen inte betala mer än det

belopp som medlemsstaten begär.

5.

Stödet från fonderna till en prioritering i form av slutbetalning för det sista räkenskapsåret får inte överstiga något av

följande belopp:

a) Det offentliga bidrag som deklarerats i betalningsansökningarna.

b) Det stöd från fonderna som betalats ut eller ska betalas ut till stödmottagarna.

c) Det belopp som medlemsstaten begär.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/236

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

105

Belopp som ersätts enligt artikel 36.5 ska inte beaktas vid beräkningen av det tak som anges i första stycket b i den här

artikeln.

6.

På begäran av en medlemsstat får de mellanliggande betalningarna ökas med 10 % över den medfinansieringsgrad

som gäller för varje prioritering för fonderna, om medlemsstaten uppfyller något av följande villkor efter den 1 juli 2021.

a) Medlemsstaten får ett lån från unionen enligt rådets förordning (EU) nr 407/2010 (⁵²).

b) Medlemsstaten får medelfristigt ekonomiskt stöd genom Europeiska stabilitetsmekanismen, i enlighet med fördraget om

inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen av den 2 februari 2012 eller förordning (EG) nr 332/2002, på villkor att

ett makroekonomiskt anpassningsprogram genomförs.

c) Medlemsstaten får ekonomiskt stöd på villkor att den genomför ett makroekonomiskt anpassningsprogram enligt

förordning (EU) nr 472/2013.

Den höjda medfinansieringsgraden, som inte får överstiga 100 %, ska tillämpas för betalningsansökningar fram till slutet av

det kalenderår då det ekonomiska stödet upphör.

7.

Punkt 6 ska inte gälla Interregprogram.

Artikel 94

Bidrag från unionen på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser

1.

Kommissionen får betala ut unionens bidrag till ett program på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och

schablonsatser i enlighet med artikel 51, på grundval av de belopp och satser som godkänts genom ett beslut i enlighet

med punkt 3 i den här artikeln eller fastställts i den delegerade akt som avses i punkt 4 i den här artikeln.

2.

För att använda ett unionsbidrag till programmet på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser

ska medlemsstaterna lämna in ett förslag till kommissionen i enlighet med mallarna i bilagorna V och VI, som en del av

inlämningen av programmet eller av en begäran om ändring av programmet.

De belopp och satser som medlemsstaten föreslår ska fastställas på grundval av följande och bedömas av revisionsmyn­

digheten:

a) En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på något av följande:

i) statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,

ii) Kontrollerade historiska uppgifter.

iii) Tillämpning av sedvanlig praxis för kostnadsredovisning.

b) Budgetförslag.

c) De regler om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för

en liknande insatstyp.

d) De regler om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som

finansieras helt och hållet av medlemsstaten för en liknande insatstyp.

3.

I beslutet om godkännande av programmet eller av en ändring av det ska det fastställas vilka typer av insatser som

omfattas av ersättningen på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser, vad och vilka belopp som ska

omfattas av dessa enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser samt vilka metoder som ska användas för att justera

beloppen.

Medlemsstaterna ska ersätta stödmottagarna i enlighet med denna artikel. Ersättningen får utgöras av vilken form av stöd

som helst.

Kommissionens och medlemsstaternas revisioner, och förvaltningskontroller som utförs av medlemsstaterna, ska enbart

syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning från kommissionen är uppfyllda.

(⁵²) Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT

L 118, 12.5.2010, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/237

106

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

4.

Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 114 med avseende på att komplettera

den här artikeln genom att på unionsnivå fastställa enhetskostnaderna, enhetsbeloppen, schablonsatserna, beloppen för

dem och metoderna för att justera dem på de sätt som avses i punkt 2 andra stycket a–d i den här artikeln.

5.

Denna artikel ska inte gälla för bidrag från unionen för tekniskt bistånd som ersätts enligt artikel 51 e.

Artikel 95

Bidrag från unionen på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna

1.

Kommissionen får betala ut unionens bidrag till hela eller delar av en prioritering i programmen på grundval av

finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i enlighet med artikel 51, på grundval av de belopp som godkänts genom

det beslut som avses i punkt 2 i den här artikeln eller som fastställts i den delegerade akt som avses i punkt 4 i den här

artikeln. För att använda ett unionsbidrag till programmet på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna

ska medlemsstaterna lämna in ett förslag till kommissionen i enlighet med mallarna i bilagorna V och VI, som en del av

programmet eller av en begäran om ändring av programmet. Förslaget ska innehålla följande uppgifter:

a) Den prioritering som berörs och det totala belopp som täcks av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.

b) En beskrivning av den del av programmet och den typ av insatser som täcks av finansiering som inte är kopplad till

kostnaderna.

c) En beskrivning av de villkor som ska vara uppfyllda eller de resultat som ska uppnås, med en tidsplan.

d) Mellanliggande resultat som leder till ersättning från kommissionen.

e) Måttenheter.

f) Schemat för kommissionens ersättning och relaterade belopp som är kopplade till framstegen när det gäller att uppfylla

villkoren eller att uppnå resultat.

g) Arrangemangen för kontroll av de mellanliggande resultaten och av att villkoren har uppfyllts eller att resultaten har

uppnåtts.

h) Metoderna för justering av beloppen, i tillämpliga fall.

i) Arrangemangen för att säkerställa en verifieringskedja i enlighet med bilaga XIII, som visar att villkoren har uppfyllts

eller att resultaten har uppnåtts.

j) Den planerade typ av ersättningsmetod som används för att ersätta stödmottagaren eller stödmottagarna inom den

prioritering eller de delar av en prioritering i programmen som berörs av den här artikeln.

2.

Beslutet om godkännande av programmet eller ansökan om ändring av det ska innehålla alla de delar som förtecknas i

punkt 1.

3.

Medlemsstaterna ska ersätta stödmottagarna i enlighet med denna artikel. Ersättningen får utgöras av vilken form av

stöd som helst.

Kommissionens och medlemsstaternas revisioner, och förvaltningskontroller som utförs av medlemsstaterna, ska enbart

syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning från kommissionen är uppfyllda eller att resultaten har uppnåtts.

4.

Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 114 med avseende på att komplettera

den här artikeln genom att fastställa beloppen för finansiering på unionsnivå som inte är kopplad till kostnaderna per typ

av insats, metoderna för justering av beloppen och de villkor som ska uppfyllas eller de resultat som ska uppnås.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/238

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

107

Avsnitt III

Avbrott och innehållanden

Artikel 96

Avbrott i betalningsfristen

1.

Kommissionen får avbryta betalningsfristen, utom för förfinansiering, i högst sex månader om något av följande

villkor är uppfyllt:

a) Det finns bevis som tyder på en allvarlig brist för vilken inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

b) Kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha fått information om att utgifter i en

betalningsansökan kan vara kopplade till en oriktighet.

2.

Medlemsstaten får samtycka till att avbrottsperioden förlängs med tre månader.

3.

Kommissionen ska begränsa avbrottet till att gälla den del av utgifterna som påverkas av de omständigheter som avses

i punkt 1, om det inte är omöjligt att identifiera den del av utgifterna som påverkas. Kommissionen ska skriftligen

informera medlemsstaten och den förvaltande myndigheten om anledningen till avbrottet och begära att de åtgärdar

situationen. Kommissionen ska avsluta avbrottet så snart åtgärder som korrigerar de omständigheter som avses i punkt 1

har vidtagits.

4.

I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för att avbryta betalningar som är kopplade till bristande

efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

Artikel 97

Innehållande av betalningar

1.

Kommissionen får besluta att hålla inne alla eller delar av betalningarna, utom för förfinansiering, efter det att

medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) Medlemsstaten har underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har lett till ett avbrott enligt

artikel 96.

b) Det finns en allvarlig brist.

c) Utgifterna i betalningsansökan är kopplade till en oriktighet som inte har korrigerats.

d) Det finns ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-

fördraget som rör en fråga som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet.

2.

Kommissionen ska häva innehållandet av alla eller delar av betalningarna om medlemsstaten har vidtagit åtgärder för

att korrigera de omständigheter som avses i punkt 1.

3.

I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för att hålla inne betalningar som är kopplade till bristande

efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/239

108

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

KAPITEL II

Inlämning och granskning av räkenskaper

Artikel 98

Innehåll i och inlämning av räkenskaper

1.

För varje räkenskapsår för vilket betalningsansökningar har lämnats in ska medlemsstaten senast den 15 februari

lämna in följande handlingar till kommissionen (garantipaketet) som ska omfatta det föregående räkenskapsåret:

a) Räkenskaperna i enlighet med mallen i bilaga XXIV.

b) Den förvaltningsförklaring som avses i artikel 74.1 f, i enlighet med mallen i bilaga XVIII.

c) Det årliga revisionsuttalande som avses i artikel 77.3 a, i enlighet med mallen i bilaga XIX.

d) Den årliga kontrollrapport som avses i artikel 77.3 b, i enlighet med mallen i bilaga XX.

2.

Den tidsfrist som avses i punkt 1 får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars, efter ett meddelande

från den berörda medlemsstaten.

3.

Räkenskaperna ska för varje prioritering och, i förekommande fall, för varje fond och för varje regionkategori

omfatta följande:

a) Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som bokförts i redovisningssystemet hos det organ som sköter

redovisningsfunktionen och som har tagits med i den slutliga betalningsansökningen för räkenskapsåret och det totala

beloppet för motsvarande offentliga bidrag som lämnats eller ska lämnas, kopplat till specifika mål för vilka

nödvändiga villkor är uppfyllda och insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är

uppfyllda men som bidrar till att nödvändiga villkor uppfylls.

b) De belopp som dragits tillbaka under räkenskapsåret.

c) De belopp av offentliga bidrag som betalats till finansieringsinstrument.

d) För varje prioritering, en förklaring av eventuella skillnader mellan de belopp som deklarerats enligt led a och de belopp

som deklarerats i betalningsansökningar för samma räkenskapsår.

4.

Garantipaketet ska inte avse det totala beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som

betalats i samband med genomförandet av insatserna eller motsvarande offentliga bidrag som gjorts eller kommer att göras,

kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda, med undantag för insatser som bidrar till

uppfyllandet av nödvändiga villkor.

5.

Räkenskaperna ska inte godtas om inte medlemsstaterna har gjort nödvändiga korrigeringar för att minska den

kvarstående felprocenten i fråga om lagligheten och korrektheten för de utgifter som ingår i räkenskaperna till högst 2 %.

6.

Medlemsstaterna ska särskilt dra av följande i räkenskaperna:

a) De oriktiga utgifter som har varit föremål för finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 103.

b) Utgifter som är föremål för en pågående bedömning avseende laglighet och korrekthet.

c) Andra belopp enligt vad som krävs för att minska den kvarstående felprocenten för de utgifter som ingår i

räkenskaperna till högst 2 %.

Medlemsstaten får låta utgifter enligt första stycket b ingå i en betalningsansökan under följande räkenskapsår när deras

laglighet och korrekthet har bekräftats.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/240

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

109

7.

Medlemsstaten får korrigera oriktiga belopp som den har upptäckt efter det att de räkenskaper där beloppen ingick

har lämnats in, genom att göra motsvarande justeringar för det räkenskapsår då oriktigheten upptäcktes, utan att det

påverkar artikel 104.

8.

Som en del i garantipaketet ska medlemsstaten för det sista räkenskapsåret lämna in den slutliga prestationsrapport

som avses i artikel 43 eller den sista årliga prestationsrapporten för Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för

ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

Artikel 99

Granskning av räkenskaperna

Kommissionen ska försäkra sig om att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga senast den 31 maj året

efter räkenskapsårets slut, om inte artikel 102 är tillämplig.

Artikel 100

Beräkning av saldot

1.

När kommissionen fastställer det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret och de därav följande

justeringarna av betalningarna till medlemsstaten ska den beakta följande:

a) De belopp i räkenskaperna som avses i artikel 98.3 a och som medfinansieringsgraden för varje prioritering ska

tillämpas på.

b) Det totala belopp som kommissionen betalat ut i form av mellanliggande betalningar under det räkenskapsåret.

c) För Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF, förfinansieringsbeloppet för åren 2021 och 2022.

2.

Om ett belopp kan återkrävas från medlemsstaten ska det omfattas av ett betalningskrav som utfärdas av

kommissionen och som om möjligt ska verkställas genom avräkning från de belopp som ska betalas ut till medlemsstaten i

senare utbetalningar till samma program. Ett sådant återkrav ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska

stödet från fonderna till programmet. Det återkrävda beloppet ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i

enlighet med artikel 21.3 i budgetförordningen.

Artikel 101

Förfarande för granskning av räkenskaperna

1.

Det förfarande som fastställs i artikel 102 ska tillämpas i något av följande fall:

a) Om revisionsmyndigheten har lämnat ett revisionsuttalande med reservation eller med avvikande mening, av

anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet.

b) Om kommissionen har bevis som gör att tillförlitligheten hos ett revisionsuttalande utan reservation kan ifrågasättas.

2.

I alla övriga fall ska kommissionen beräkna de belopp som ska belasta fonderna i enlighet med artikel 100 och göra

motsvarande betalningar eller återkrav senast den 1 juli. Betalningen eller återkravet ska utgöra ett godkännande av

räkenskaperna.

Artikel 102

Kontradiktoriskt förfarande för granskning av räkenskaperna

1.

Om revisionsmyndigheten lämnar ett revisionsuttalande med reservation eller med avvikande mening av anledningar

som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet ska kommissionen begära att medlemsstaten

reviderar räkenskaperna och att den inom en månad på nytt lämnar in de handlingar som avses i artikel 98.1.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/241

110

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Följande gäller vid den tidsfrist som anges i första stycket:

a) Om ett revisionsuttalande utan reservation lämnas ska artikel 100 tillämpas och kommissionen ska betala eventuella

utestående belopp eller göra återkrav inom två månader.

b) Om revisionsuttalandet alltjämt lämnas med reservation eller om handlingarna inte lämnats in på nytt av

medlemsstaten ska punkterna 2, 3 och 4 tillämpas.

2.

Om revisionsuttalandet alltjämt lämnas med reservation av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet,

korrekthet och sanningsenlighet eller om revisionsuttalandet fortfarande är otillförlitligt ska kommissionen informera

medlemsstaten om det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret.

3.

Om medlemsstaten godkänner det belopp som avses i punkt 2 i denna artikel inom en månad ska kommissionen

inom två månader betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav i enlighet med artikel 100.

4.

Om medlemsstaten inte godtar det belopp som avses i punkt 2 i denna artikel ska kommissionen fastställa det belopp

som ska belasta fonderna för räkenskapsåret. En sådan akt ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska

stödet från fonderna till programmet. Kommissionen ska inom två månader betala eventuella utestående belopp eller göra

återkrav i enlighet med artikel 100.

5.

När det gäller det sista räkenskapsåret ska kommissionen betala eller återkräva årssaldot för program som får stöd

från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF senast två månader efter det att den slutliga prestations­

rapporten godtogs i enlighet med artikel 43.

KAPITEL III

Finansiella korrigeringar

Artikel 103

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.

Medlemsstaterna ska skydda unionens budget och tillämpa finansiella korrigeringar genom att dra tillbaka hela eller

delar av stödet från fonderna till en insats eller ett program, om det visar sig att utgifter som deklarerats till kommissionen

är oriktiga.

2.

Finansiella korrigeringar ska bokföras för det räkenskapsår då beslutet om tillbakadragandet fattas.

3.

Det stöd från fonderna som dragits tillbaka får återanvändas av medlemsstaten inom det berörda programmet, utom

för en insats som omfattades av korrigeringen eller, om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet, för

en insats som påverkades av den systembetingade oriktigheten.

4.

I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för medlemsstaternas finansiella korrigeringar som är

kopplade till bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

5.

För insatser som omfattar finansieringsinstrument får, genom undantag från punkterna 1, 2 och 3, ett bidrag som

dragits tillbaka i enlighet med denna artikel på grund av en enskild oriktighet återanvändas inom samma insats på följande

villkor:

a) Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos slutmottagaren får det endast

återanvändas för andra slutmottagare inom samma finansieringsinstrument.

b) Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos det organ som genomför en särskild fond,

om ett finansieringsinstrument genomförs genom en holdingfondstruktur, får det endast återanvändas för andra organ

som genomför särskilda fonder.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/242

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

111

Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos det organ som genomför holdingfonden, eller

hos det organ som genomför den särskilda fonden om ett finansieringsinstrument genomförs genom en struktur utan

holdingfond, får det tillbakadragna bidraget inte återanvändas inom samma insats.

Om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet får det tillbakadragna bidraget inte återanvändas för

insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten.

6.

De organ som genomför finansieringsinstrument ska till medlemsstaterna återbetala programbidrag som påverkas av

oriktigheter, tillsammans med ränta och eventuella andra vinster som dessa bidrag gett upphov till.

De organ som genomför finansieringsinstrument ska inte återbetala de belopp som avses i första stycket till

medlemsstaterna, om de organen för en viss oriktighet visar att följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a) Oriktigheten förekom hos slutmottagarna eller, om det gäller en holdingfond, hos de organ som genomför särskilda

fonder eller slutmottagarna.

b) De organ som genomför finansieringsinstrumenten fullgjorde sina skyldigheter när det gäller de programbidrag som

påverkas av oriktigheten i enlighet med tillämplig rätt och de agerade så yrkesmässigt, öppet och skyndsamt som kan

förväntas av ett organ med yrkesmässig erfarenhet av att genomföra finansieringsinstrument.

c) De belopp som påverkades av oriktigheten kunde inte återkrävas trots att de organ som genomför finansieringsin­

strument vidtog alla tillämpliga avtalsmässiga och rättsliga åtgärder med vederbörlig omsorg.

Artikel 104

Kommissionens finansiella korrigeringar

1.

Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar genom att minska stödet från fonderna till ett program om den

konstaterar följande:

a) Att det finns en allvarlig brist som hotar det stöd från fonderna som redan betalats ut till programmet.

b) Att utgifter som ingår i godtagna räkenskaper är oriktiga och att medlemsstaten inte har upptäckt och rapporterat detta.

c) Att medlemsstaten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 97 innan kommissionen inledde sitt finansiella

korrigeringsförfarande.

Om kommissionen gör schablonmässiga eller extrapolerade finansiella korrigeringar ska detta ske i enlighet med bilaga

XXV.

2.

Innan kommissionen fattar ett beslut om en finansiell korrigering, ska den underrätta medlemsstaten om sina

slutsatser och ge medlemsstaten möjlighet att inom två månader lämna synpunkter och visa att oriktighetens faktiska

omfattning är mindre än vad kommissionen bedömt. Tidsfristen kan förlängas efter överenskommelse.

3.

Om medlemsstaten inte godtar kommissionens slutsatser ska medlemsstaten inbjudas till en utfrågning hos

kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga så att de kan ligga till grund

för kommissionens slutsatser om tillämpningen av den finansiella korrigeringen.

4.

Kommissionen ska, genom en genomförandeakt och med beaktande av oriktigheternas eller de allvarliga bristernas

omfattning, frekvens och ekonomiska konsekvenser, besluta om en finansiell korrigering inom tio månader efter det att

utfrågningen har ägt rum eller kompletterande uppgifter som kommissionen begärt har lämnats in.

När kommissionen beslutar om en finansiell korrigering ska den beakta alla uppgifter och synpunkter som lämnats in.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/243

112

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Om medlemsstaten godtar den finansiella korrigeringen i de fall som avses i punkt 1 första stycket a och c innan det beslut

som avses i första stycket i den här punkten antas får medlemsstaten återanvända de berörda beloppen. Den möjligheten

gäller inte finansiella korrigeringar enligt punkt 1 första stycket b.

5.

I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för kommissionens finansiella korrigeringar som är

kopplade till bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

6.

I de fondspecifika reglerna för FRO får särskilda grunder för kommissionens finansiella korrigeringar som är kopplade

till att de mål som fastställts för FRO inte uppnås fastställas.

KAPITEL IV

Tillbakadragande

Artikel 105

Principer och regler för tillbakadragande

1.

Kommissionen ska dra tillbaka alla belopp i ett program som inte har använts för förfinansiering i enlighet med

artikel 90 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 91 och 92 senast den 31

december det tredje kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 2021–2026.

2.

Den del av åtagandena som fortfarande är öppen den 31 december 2029 ska dras tillbaka om garantipaketet och den

slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF inte har

lämnats in till kommissionen inom den tidsfrist som fastställs i artikel 43.1.

Artikel 106

Undantag från reglerna om tillbakadragande

1.

Det belopp som berörs av tillbakadragandet ska minskas med de belopp som motsvarar den del av budgetåtagandet

a) som berör insatser som ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med suspensiv

verkan, eller

b) för vilken det inte har varit möjligt att göra en betalningsansökan på grund av force majeure som allvarligt påverkar

genomförandet av hela eller delar av programmet.

De nationella myndigheter som åberopar force majeure ska påvisa dess direkta följder för genomförandet av hela eller delar

av programmet.

2.

Senast den 31 januari ska medlemsstaten ge kommissionen information om de undantag som avses i punkt 1 första

stycket a och b, för det belopp som ska deklareras senast den 31 december föregående år.

Artikel 107

Tillbakadragandeförfarande

1.

På grundval av den information som kommissionen mottagit till och med den 31 januari ska den informera

medlemsstaten om beloppet för det tillbakadragande som görs på grund av den informationen.

2.

Medlemsstaten ska inom två månader godta det belopp som ska dras tillbaka eller lämna sina synpunkter.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/244

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

113

3.

Senast den 30 juni ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en ändrad finansieringsplan som för det berörda

kalenderåret avspeglar det minskade stödbeloppet för en eller flera av programmets prioriteringar. För program som får

stöd från fler än en fond ska stödbeloppet per fond minska i proportion till de belopp som berörs av tillbakadragandet och

som inte använts under det berörda kalenderåret.

Om ingen sådan ändrad finansieringsplan lämnas in ska kommissionen ändra finansieringsplanen genom att minska

bidraget från fonderna för det berörda kalenderåret. Den minskningen ska fördelas mellan de olika prioriteringarna i

proportion till de belopp som berörs av tillbakadragandet och som inte använts under det berörda kalenderåret.

4.

Kommissionen ska ändra beslutet om godkännande av programmet senast den 31 oktober.

AVDELNING VIII

BUDGETRAM

Artikel 108

Geografiskt tillämpningsområde för stöd till målet Investering för sysselsättning och tillväxt

1.

Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska stödja målet Investering för sysselsättning och tillväxt i alla regioner som

motsvarar nivå 2 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts 2-regioner) som inrättats genom

förordning (EG) nr 1059/2003, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2016/2066.

2.

Medlen från Eruf och ESF+ för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska fördelas mellan följande tre

kategorier av Nuts 2-regioner:

a) Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27 (mindre

utvecklade regioner).

b) Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27 (övergångs­

rgångsregioner).

c) Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 100 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27 (mer utvecklade

regioner).

Klassificeringen av regioner i en av de tre regionkategorierna ska fastställas utifrån hur varje regions BNP per capita, mätt i

köpkraftsstandarder och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017, förhåller sig till

genomsnittlig BNP per capita i EU-27 för samma referensperiod.

3.

Sammanhållningsfonden ska stödja de medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkrafts­

standarder och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017, är lägre än 90 % av

genomsnittlig BNI per capita i EU-27 för samma referensperiod.

4.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut med en förteckning över de regioner som uppfyller

kriterierna för en av de tre regionkategorierna och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 3. Den

förteckningen ska gälla under perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

Artikel 109

Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

1.

De medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som är tillgängliga för budgetåtaganden för perioden

2021–2027 inom ramen för den fleråriga budgetramen ska uppgå till 330 234 776 621 EUR i 2018 års priser för Eruf, ESF

+ och Sammanhållningsfonden och 7 500 000 000 EUR i 2018 års priser för FRO.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/245

114

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

De medel som avses i första stycket ska kompletteras med ett belopp på 10 000 000 000 EUR i 2018 års priser för de

åtgärder som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EU) 2020/2094 (⁵³) vid tillämpning av FRO-förordningen. Detta belopp

ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål vid tillämpning av artikel 21.5 i budgetförordningen.

De belopp som avses i första och andra stycket ska indexregleras med 2 % per år för programplanering och senare

upptagande i unionens budget.

2.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om den årliga fördelningen per medlemsstat av de

samlade medlen för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt och, i

tillämpliga fall, per regionkategori, i enlighet med de metoder som anges i bilaga XXVI.

I det beslutet ska även den årliga fördelningen per medlemsstat av de samlade medlen för målet Europeiskt territoriellt

samarbete (Interreg) fastställas.

3.

Av de medel som avses i punkt 1 första och andra stycket efter det avdrag för stödet till FSE som avses i artikel 110.3

ska 0,35 % anslås för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

Artikel 110

Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för målet Europeiskt territoriellt samarbete

(Interreg)

1.

Medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt inom ramen för den fleråriga budgetramen ska uppgå till

97,6 % av de samlade medlen (dvs. totalt 329 684 776 621 EUR) och ska fördelas på följande sätt:

a) 61,3 % (dvs. totalt 202 226 984 629 EUR) till mindre utvecklade regioner.

b) 14,5 % (dvs. totalt 47 771 802 082 EUR) till övergångsregioner.

c) 8,3 % (dvs. totalt 27 202 682 372 EUR) till mer utvecklade regioner.

d) 12,9 % (dvs. totalt 42 555 570 217 EUR) till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.

e) 0,6 % (dvs. totalt 1 927 737 321 EUR) som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i

EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års

anslutningsakt.

f) 0,2 % (dvs. totalt 500 000 000 EUR) för interregionala investeringar i innovation.

g) 2,3 % (dvs. totalt 7 500 000 000 EUR) till Fonden för en rättvis omställning.

2.

Beloppet tillgängliga medel för ESF+ inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska vara 87 319 331 844

EUR.

Den tilläggsfinansiering för de regioner som avses i punkt 1 e och som tilldelats ESF+ ska uppgå till 472 980 447 EUR.

3.

Det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som ska överföras till FSE ska uppgå till 10 000 000 000 EUR. Det ska,

med hänsyn till medlemsstaternas och regionernas behov av infrastrukturinvesteringar, användas till transportinfrastruk­

turprojekt som genomförs genom särskilda ansökningsomgångar i enlighet med FSE-förordningen i enbart de

medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt där den fastställer det belopp som ska överföras från varje medlemsstats

anslag från Sammanhållningsfonden till FSE och som beräknas proportionellt för hela perioden.

Sammanhållningsfondens anslag för varje medlemsstat ska minskas i motsvarande grad.

(⁵³) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att

stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/246

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

115

De årliga anslag som motsvarar det stöd från Sammanhållningsfonden som avses i första stycket ska föras in i de relevanta

budgetposterna för FSE från och med 2021 års budgetförfarande.

30 % av de medel som överförts till FSE ska vara tillgängliga omedelbart efter överföringen för alla medlemsstater som är

berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med

FSE-förordningen.

De regler som gäller för transportsektorn enligt FSE-förordningen ska tillämpas i de särskilda ansökningsomgångar som

avses i första stycket. Fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigade till finansiering

respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden när det gäller 70 % av de medel som förts över

till FSE.

Från och med den 1 januari 2024 ska medel som förts över till FSE och som inte har anslagits för ett transportinfrastruk­

turprojekt göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden för att

finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med FSE-förordningen.

För att stödja medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden och som kan ha svårt att

utforma projekt med tillräcklig mognad, kvalitet, eller både och, och med tillräckligt mervärde för unionen ska särskild

uppmärksamhet ägnas åt tekniskt bistånd som syftar till att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos

offentliga förvaltningar och offentliga tjänster i samband med utveckling och genomförande av sådana projekt som

förtecknas i FSE-förordningen.

Kommissionen ska göra sitt yttersta för att ge de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhåll­

ningsfonden möjlighet att före utgången av perioden 2021–2027 uppnå högsta möjliga utnyttjande av det belopp som

överförts till FSE, bland annat genom att anordna ytterligare ansökningsomgångar.

Särskild uppmärksamhet och särskilt stöd enligt åttonde och nionde stycket ska ges till de medlemsstater vilkas BNI per

capita, mätt i köpkraftsstandard för perioden 2015–2017, är lägre än 60 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27.

Vad gäller medlemsstater vars BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard för perioden 2015–2017, är lägre än 60 % av

genomsnittlig BNI per capita i EU-27 ska 70 % av 70 % av det belopp som dessa medlemsstater har överfört till FSE

garanteras till och med den 31 december 2024.

4.

Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 400 000 000 EUR anslås till Europeiska

stadsinitiativet, under kommissionens direkta eller indirekta förvaltning.

5.

Av ESF+-medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 175 000 000 EUR anslås till transnationellt

samarbete som stöder innovativa lösningar med direkt eller indirekt förvaltning.

6.

Det belopp som avses i punkt 1 f ska tilldelas från Eruf-medlen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt

till interregionala investeringar i innovation med direkt eller indirekt förvaltning.

7.

Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 2,4 % av de samlade medel som är

tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt 8 050 000 000 EUR).

8.

Det belopp som avses i artikel 109.1 andra stycket ska ingå i medlen för målet Investering för sysselsättning och

tillväxt.

Artikel 111

Möjligheter att föra över medel

1.

Kommissionen får godta ett förslag från en medlemsstat vid inlämningen av partnerskapsöverenskommelsen eller vid

halvtidsöversynen om att göra en överföring

a) motsvarande högst 5 % av de ursprungliga anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller till mer

utvecklade regioner samt från övergångsregioner till mer utvecklade regioner,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/247

116

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

b) från anslagen för mer utvecklade regioner eller övergångsregioner till mindre utvecklade regioner och från mer

utvecklade regioner till övergångsregioner.

Genom undantag från första stycket a får kommissionen godta en ytterligare överföring på upp till 10 % av de totala

anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller mer utvecklade regioner inom de medlemsstater vars

BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard för perioden 2015–2017, är lägre än 90 % av genomsnittlig BNI per capita i

EU-27. Medel från ytterligare överföringar ska användas för att bidra till de politiska mål som avses i artikel 5.1 a och b.

2.

De totala anslagen för varje medlemsstat för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt

territoriellt samarbete (Interreg) får inte föras över mellan dessa mål.

3.

I syfte att upprätthålla effektiva bidrag från fonderna till de åtgärder som avses i artikel 5.2, och genom undantag från

punkt 2 i den här artikeln, får kommissionen, i vederbörligen motiverade fall, och med förbehåll för villkoren i punkt 4 i

den här artikeln, genom en genomförandeakt godta ett förslag från en medlemsstat när den först lämnar in partnerskaps­

överenskommelsen om att överföra en del av dess anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) till målet

Investering för sysselsättning och tillväxt.

4.

Andelen av målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i den medlemsstat som lägger fram det förslag som

avses i punkt 3 ska utgöra minst 35 % av de samlade anslagen till den medlemsstaten för målet Investering för

sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), och den ska efter överföringen utgöra

minst 25 % av de samlade anslagen.

Artikel 112

Fastställande av medfinansieringsgrader

1.

I beslutet om godkännande av ett program ska medfinansieringsgraden och det maximala stödbeloppet från fonderna

fastställas för varje prioritering.

2.

För varje prioritering ska det i kommissionens beslut fastställas om medfinansieringsgraden för prioriteringen ska

tillämpas på

a) det totala bidraget, inklusive offentliga och privata bidrag, eller

b) det offentliga bidraget.

3.

Medfinansieringsgraden för målet Investering för sysselsättning och tillväxt får för varje prioritering inte överskrida

a) 85 % för mindre utvecklade regioner,

b) 70 % för övergångsregioner som klassificerades som mindre utvecklade regioner för perioden 2014–2020,

c) 60 % för övergångsregioner,

d) 50 % för mer utvecklade regioner, som klassificerades som övergångsregioner eller hade en BNP per capita som var lägre

än 100 % under perioden 2014–2020,

e) 40 % för mindre utvecklade regioner,

De medfinansieringsgrader som fastställs i första stycket a ska även gälla för de yttersta randområdena, inbegripet

tilläggsanslaget för de yttersta randområdena.

Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 85 %.

I ESF+-förordningen får en högre medfinansieringsgrad fastställas i enlighet med artiklarna 10 och 14 i den förordningen.

Den medfinansieringsgrad som är tillämplig på den region där det territorium eller de territorier som anges i de territoriella

planerna för en rättvis omställning är belägna, för den prioritering som får stöd från FRO får inte överstiga

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/248

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

117

a) 85 % för mindre utvecklade regioner,

b) 70 % för övergångsregioner,

c) 50 % för mer utvecklade regioner.

4.

Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 80 %, utom i fall där Interreg-förordningen fastställer

högre medfinansieringsgrader för del D av Interreg och för programmen för externt gränsöverskridande samarbete.

5.

De högsta medfinansieringsgrader som förtecknas i punkterna 3 och 4 ska höjas med tio procentenheter för

prioriteringar som genomförs helt och hållet genom lokalt ledd utveckling.

6.

Tekniska biståndsåtgärder som genomförs på kommissionens initiativ, eller på dess vägnar, får finansieras till 100 %.

AVDELNING IX

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I

Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 113

Delegering av befogenhet rörande vissa bilagor

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 114 med avseende på att ändra bilagorna till

denna förordning, utom bilagorna III, IV, XI, XIII, XIV, XVII och XXVI, i syfte att anpassa dem till förändringar som sker

under programperioden.

Artikel 114

Utövande av delegeringen

1.

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 79.4, 94.4, 95.4 och 113 ges till kommissionen tills

vidare från och med den 1 juli 2021.

3.

Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 79.4, 94.4, 95.4, 113 och 117.2 får när som helst återkallas av

Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet

upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett

senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.

Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i

enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.

En delegerad akt som antas enligt artiklarna 79.4, 94.4, 95.4, 113 och 117.2 ska träda i kraft endast om varken

Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den

dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den

perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader

på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/249

118

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

Artikel 115

Kommittéförfarande

1.

Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i

förordning (EU) nr 182/2011.

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL II

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 116

Översyn

Europaparlamentet och rådet ska se över denna förordning senast den 31 december 2027 i enlighet med artikel 177 i EUF-

fördraget.

Artikel 117

Övergångsbestämmelser

1.

Förordning (EU) nr 1303/2013 eller varje annan akt som är tillämplig på programperioden 2014–2020 ska fortsätta

att tillämpas endast på operativa program och insatser som får stöd från Eruf, Europeiska socialfonden, Sammanhåll­

ningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden under den perioden.

2.

Den befogenhet som enligt artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 ges kommissionen att anta en delegerad akt

för att föreskriva en europeisk uppförandekod för partnerskap ska fortsätta att gälla för programperioden 2021–2027.

Delegeringen av befogenhet ska utövas i enlighet med artikel 114 i den här förordningen.

Artikel 118

Villkor för insatser som genomförs i etapper

1.

Den förvaltande myndigheten får välja ut en insats som utgör den andra etappen av en insats som valts ut för stöd och

inletts enligt förordning (EU) nr 1303/2013, om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a) Den insats som valts ut för stöd enligt förordning (EU) nr 1303/2013 omfattar två etapper som går att identifiera ur

ekonomisk synvinkel med separata verifieringskedjor.

b) Den totala kostnaden för den insats som avses i led a överstiger 5 000 000 EUR.

c) Utgifter som ingår i en betalningsansökan som gäller den första etappen ingår inte i någon betalningsansökan som gäller

den andra etappen.

d) Insatsens andra etapp överensstämmer med tillämplig rätt och berättigar till stöd från Eruf, ESF+, Sammanhåll­

ningsfonden eller EHFVF enligt bestämmelserna i denna förordning eller de fondspecifika förordningarna.

e) Medlemsstaten förbinder sig att under programperioden slutföra och göra den andra och slutliga etappen operativ i den

slutliga genomföranderapporten, eller när det gäller Europeiska havs- och fiskerifonden, i den sista årliga genomförande­

rapporten, som lämnas in i enlighet med artikel 141 i förordning (EU) nr 1303/2013.

2.

Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas på insatsens andra etapp.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/250

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 1

119

Artikel 119

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet

med fördragen.

Utfärdad i Bryssel 24 juni 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D.M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A.P. ZACARIAS

Ordförande

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/251

120

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1058

av den 24 juni 2021

om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 177 andra stycket samt artiklarna 178

och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (¹),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (²),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (³), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är Europeiska regionala

utvecklingsfondens (Eruf) syfte att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den

artikeln samt artikel 174 andra och tredje styckena i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna mellan

de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska

tas till regioner som påverkas av allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, däribland

framför allt nackdelar till följd av demografisk nedgång, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg

befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

(2)

Sammanhållningsfonden inrättades för att bidra till det övergripande målet att stärka den ekonomiska, sociala och

territoriella sammanhållningen i unionen genom att bidra ekonomiskt till miljöområdet och till transeuropeiska nät

inom området transportinfrastruktur (TEN-T) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1315/2013 (⁴).

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (⁵) fastställs de gemensamma bestämmelserna för Eruf,

Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska havs-,

fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet

och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, som verkar inom en gemensam ram.

(4)

I syfte att förenkla de bestämmelser som var tillämpliga på både Eruf och Sammanhållningsfonden för

programperioden 2014–2020 bör tillämpliga bestämmelser för båda fonderna fastställas i en enda förordning.

(¹) EUT C 62, 15.2.2019, s. 90.

(²) EUT C 86, 7.3.2019, s. 115.

(³) Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2019 (EUT C 108, 26.3.2021, s. 566) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen

av den 27 maj 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 juni 2021 (ännu inte offentliggjord i

EUT).

(⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det

transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

(⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, och

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden,

Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (se sidan 159 i detta

nummer av EUT).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/60

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

121

(5)

De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget,

inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör respekteras vid genomförandet av Eruf

och Sammanhållningsfonden, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Medlemsstaterna bör även respektera de skyldigheter som anges i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och

i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, liksom principerna i den europeiska

pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen 2017, och säkerställa

tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

och den unionsrätt som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. I detta sammanhang bör Eruf och

Sammanhållningsfonden, i synergi med ESF+, genomföras på ett sätt som främjar övergången från institutionsvård till

familjebaserad och samhällsbaserad vård och fondernas mål bör eftersträvas i syfte att bidra till att skapa arbetstillfällen av god

kvalitet, utrota fattigdom och främja social delaktighet. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja

ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, integrera ett genusperspektiv samt bekämpa diskriminering på

grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Ingendera av

fonderna bör stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller utestängning och båda bör, vid finansiering av

infrastruktur, säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

(6)

Målen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara,

skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med beaktande av principen att förorenaren

betalar. För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att

genomföra Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, som följde på den 21:a partskonferensen och som antogs inom ramen

för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, och att uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling

(nedan kallat FN:s mål för hållbar utveckling), kommer båda fonderna att bidra till integreringen av klimatåtgärder och uppnåendet

av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmål. Insatser som rör klimatmål inom ramen

för Eruf förväntas därför utgöra 30 % av Erufs totala finansieringsram. Insatser som rör klimatmål inom ramen för Sammanhåll­

ningsfonden förväntas utgöra 37 % av Sammanhållningsfondens totala finansieringsram. Vidare bör åtgärderna inom ramen för

denna förordning bidra till ambitionen att 7,5 % av de årliga utgifterna i den fleråriga budgetramen ska gå till mål som rör

biologisk mångfald under 2024 och 10 % av de årliga utgifterna till mål som rör biologisk mångfald under 2026 och 2027,

samtidigt som befintliga överlappningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald beaktas.

Båda fonderna bör stödja verksamheter som respekterar unionens normer och prioriteringar i fråga om klimat och

miljö och inte orsakar betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) 2020/852 (⁶) och som säkerställer övergången till en koldioxidsnål ekonomi på väg mot

klimatneutralitet senast 2050. Programmen inom ramen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör ta hänsyn till

innehållet i de integrerade nationella energi- och klimatplaner som antagits inom ramen för styrningen av

energiunionen och av klimatåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (⁷).

(7)

För att skydda den inre marknadens integritet ska insatser inom ramen för Eruf och Sammanhållningsfonden som

gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd som anges i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(8)

Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden och bygger på

flernivåstyre och säkerställande av delaktighet från regionala, och lokala myndigheter samt myndigheter på urban

nivå och andra offentliga myndigheter, det civila samhället, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och,

i tillämpliga fall, forskningsorganisationer och universitet. Genomförandet av båda fonderna bör säkerställa

samordning och komplementaritet med ESF+, Fonden för en rättvis omställning, EHFVF och Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

(⁶) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara

investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(⁷) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av

klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europapar­

lamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt

rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/61

122

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

(9)

Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser avseende Erufs stöd inom ramen för målet Investering för

sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

(10) För att identifiera de typer av verksamhet som kan få stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden bör specifika

politiska mål för stöd från båda fonderna fastställas för att säkerställa att de bidrar till ett eller flera av de

gemensamma politiska mål som fastställts i artikel 5.1 i förordning (EU) 2021/1060.

(11) De små och medelstora företagen (SMF) utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och Eruf bör därför fortsätta att

stödja deras utveckling genom att förbättra deras hållbara tillväxt och konkurrenskraft. Med beaktande av de

potentiellt långtgående konsekvenserna av covid-19-pandemin eller varje annan potentiell krissituation som

uppstår i framtiden som påverkar företagen och sysselsättningen bör Eruf dessutom stödja återhämtningen från

sådana krissituationer genom att stödja skapandet av arbetstillfällen i SMF, inbegripet genom produktiva

investeringar.

(12) Investeringar genom Eruf bör bidra till att utveckla en heltäckande digital infrastruktur för höghastighetsnät och

främja föroreningsfri och hållbar multimodal mobilitet med fokus på kollektivtrafik, delad rörlighet, gångtrafik och

cykling, som en del av övergången till en ekonomi med noll nettoutsläpp.

(13) För att man ska kunna utnyttja den digitala tidsålderns möjligheter bör Eruf bidra till utveckling av ett inkluderande

digitalt samhälle där medborgare, forskningsorganisationer, företag och offentliga förvaltningar fullt ut utnyttjar de

möjligheter som digitaliseringen erbjuder. En effektiv e-förvaltning på nationell, regional och lokal nivå omfattar

både utveckling av verktyg och en omprövning av organisation och processer, för att enklare, snabbare, billigare och

mer effektivt tillhandahålla offentliga tjänster. Framför allt bör digital teknik och telekommunikationsteknik

användas för att förstärka traditionella nät och tjänster till nytta för lokalsamhällen genom att man utvecklar projekt

såsom smarta städer och byar.

(14) Stöd från Eruf inom ramen för politiskt mål 1 bör grundas på kapacitetsuppbyggnad för strategier för smart

specialisering med prioriteringar på nationell eller regional nivå, eller båda, för att öka deras konkurrensfördelar

genom att man utvecklar och matchar forsknings- och innovationsfördelar med företagens behov och nödvändiga

färdigheter genom en entreprenörsprocess. Processen bör göra det möjligt för företagsaktörer, bl.a. näringslivet,

utbildnings- och forskningsorganisationer, offentliga förvaltningar och det civila samhället, att identifiera de mest

lovande områdena för hållbar ekonomisk utveckling på grundval av en regions specifika strukturer och

kunskapsbas. Styrningsprocessen för smart specialisering är avgörande för strategins kvalitet och Eruf bör därför

tillhandahålla stöd för utveckling och förstärkning av den kapacitet som krävs för en effektiv entreprenörsprocess

och utarbetande eller uppdatering av strategier för smart specialisering.

(15) För att främja uppnåendet av en klimatneutral union senast 2050, med vederbörlig hänsyn till de sociala och

ekonomiska konsekvenserna, bör Eruf och Sammanhållningsfonden bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar

och energifattigdomen åtgärdas. I detta sammanhang är det särskilt viktigt med investeringar i energieffektivitet, bl.a.

energibesparingsprogram, i hållbar förnybar energi i enlighet med de hållbarhetskriterier som anges i Europapar­

lamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (⁸) och i smarta energisystem samt investeringar för att förebygga

katastrofer och för att främja biologisk mångfald och grön infrastruktur, även bevarande, tillvaratagande och

framhävande av skyddade naturområden, och andra åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, såsom bevarande

och återställande av naturområden med stor potential för upptag och lagring av koldioxid, inklusive genom

restaurering av våtmarker, insamling av deponigas eller utsläppsminskningar vid industriprocesser eller

industriproduktion. Dessutom bör investeringar för att minska alla former av föroreningar, såsom luft-, vatten-,

mark-, buller- och ljusföroreningar, stödjas.

(⁸) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från

förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/62

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

123

(16) Integrerade nationella energi- och klimatplaner som beskriver politiken och åtgärderna mot energifattigdom och

växthusgasutsläpp behöver beaktas vid utarbetandet av program som medfinansieras av Eruf och Sammanhåll­

ningsfonden. För att bidra till att uppnå de nationella mål för att minska energifattigdomen som anges i de

integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör Eruf stödja framför allt energieffektiviseringar när det gäller

bostäder och byggnader i linje med Europaparlamentets och rådets ändrade direktiv (EU) 2018/844 (⁹) för att bidra

till att uppnå ett byggnadsbestånd där fossila bränslen fasas ut senast 2050 för att på så sätt minska energiför­

brukningen och skapa besparingar för hushåll som påverkas av energifattigdom.

(17) För att förbättra transportförbindelserna bör Eruf och Sammanhållningsfonden främja utvecklingen av ett

transeuropeiskt transportnät, som avses i förordning (EU) nr 1315/2013, genom investeringar i infrastruktur för

järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar, vägtransporter, sjötransporter och multimodala transporter,

inklusive åtgärder för att minska buller. Eruf och Sammanhållningsfonden bör också stödja nationell, regional och

lokal mobilitet samt gränsöverskridande mobilitet och urban mobilitet. Båda fonderna bör därvid sträva efter att

förbättra säkerheten i synnerhet för befintliga broar och tunnlar.

(18) I en allt mer sammanlänkad värld och med tanke på den demografiska utvecklingen och migrationsdynamiken är det

tydligt att unionens migrationspolitik kräver en gemensam strategi som vilar på synergier och komplementaritet

mellan olika finansieringsinstrument. Eruf bör därför ta hänsyn till demografiska utmaningar när programmen

utarbetas och genomförs. För att säkerställa ett sammanhängande, starkt och enhetligt stöd för solidaritet och

ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna när det gäller att hantera migrationen bör Eruf ge stöd på den

lämpligaste territoriella nivån för att underlätta en långsiktig, inkluderande integrering av tredjelandsmedborgare,

inbegripet migranter, till nytta för den sociala och ekonomiska utvecklingen, genom att inta ett förhållningssätt som

syftar till att skydda deras värdighet och rättigheter.

(19) För att främja social innovation och inkluderande tillgång till högkvalitativ sysselsättning bör Eruf stödja enheter

inom den sociala ekonomin, t.ex. kooperativ, ömsesidiga företag, ideella föreningar och sociala företag.

(20) För att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom, särskilt bland marginaliserade grupper, är det nödvändigt

att förbättra tillgången, inklusive genom infrastruktur, till sociala tjänster, utbildningstjänster samt tjänster inom

kultur- och rekreationsområdet, även idrott, med beaktande av de särskilda behoven hos personer med funktions­

nedsättning, barn och äldre.

(21) Eruf och Sammanhållningsfonden bör främja den socioekonomiska inkluderingen av marginaliserade grupper, med

särskild hänsyn till den nationella strategiska politiska ramen för integrering av romer som avses i bilaga IV till

förordning (EU) 2021/1060 som anger integrationsåtgärder, låginkomsthushåll, däribland hushåll som löper risk

för fattigdom och social utestängning, och missgynnade grupper, inklusive personer med särskilda behov. Eruf och

Sammanhållningsfonden bör särskilt ha möjlighet att, i linje med princip 19 i den europeiska pelaren för sociala

rättigheter, stödja tillhandahållandet av subventionerat boende. Med hänsyn till utmaningarna för marginaliserade

romska befolkningsgrupper när det gäller tillgång till grundläggande tjänster bör Eruf och Sammanhållningsfonden

bidra till att förbättra deras levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter.

(22) För att stärka beredskapen för distansutbildning och nätbaserad utbildning på ett socialt inkluderande sätt bör Eruf, i

samband med sitt uppdrag att förbättra lika tillgång till inkluderande tjänster av god kvalitet inom utbildning och

livslångt lärande, särskilt bidra till att främja resiliens för distansstudier och nätbaserat lärande. Arbetet med att

säkerställa kontinuitet i utbildningen under covid-19-pandemin har avslöjat stora brister i tillgången till nödvändig

utrustning för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och konnektivitet för studerande med en

missgynnad bakgrund och i avlägsna regioner. I det sammanhanget bör Eruf stödja tillhandahållandet av nödvändig

IKT-utrustning och konnektivitet och på så sätt främja resiliens i utbildningssystemen för distansstudier och

nätbaserat lärande.

(⁹) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders

energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/63

124

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

(23) För att stärka de offentliga hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att förebygga, snabbt reagera på och återhämta sig från

hälsokriser bör Eruf också bidra till hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Covid-19-pandemin är exceptionell och har

gjort det tydligt hur viktigt det är med omedelbar tillgång till viktiga förnödenheter för att man effektivt ska kunna hantera

en nödsituation, och därför bör också tillämpningsområdet för stödet från Eruf utvidgas för att möjliggöra inköp av

förnödenheter som behövs för att stärka katastrofresiliensen och resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystemen, inbegripet

primärvården, och främja övergången från institutionsvård till familjebaserad och samhällsbaserad vård. Vid inköp av

förnödenheter för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens bör dessa vara förenliga med och inte gå utöver den

nationella hälso- och sjukvårdsstrategin och säkerställa komplementaritet med programmet EU för hälsa, som inrättats

genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 (¹⁰), samt med rescEU-kapaciteten inom unionens

civilskyddsmekanism, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (¹¹).

(24) Eruf bör stödja och främja övergången från institutionsvård till familjebaserad eller samhällsbaserad vård genom att

stödja inrättningar som strävar efter att förhindra avskildhet från samhället, underlätta integreringen av människor i

samhället och säkerställa självständiga levnadsförhållanden.

(25) Ett särskilt specifikt mål bör föreskrivas till stöd för de regionala ekonomier som är starkt beroende av turism- och

kultursektorerna. På så sätt skulle man kunna utnyttja kulturens och den hållbara turismens fulla potential för

ekonomisk återhämtning, social delaktighet och social innovation, utan att det påverkar möjligheterna att

tillhandahålla stöd från Eruf till dessa sektorer inom andra specifika mål.

(26) Investeringar till stöd för de kulturella och kreativa näringarna, kulturella tjänster och kulturarvsplatser skulle kunna

finansieras inom ramen för valfritt politiskt mål, under förutsättning att de bidrar till de specifika målen och

omfattas av tillämpningsområdet för stöd från Eruf.

(27) För hållbar turism krävs en avvägning mellan ekonomisk, social, kulturell och miljömässig hållbarhet. Tillvägagångssättet för

att stödja hållbar turism bör överensstämma med kommissionens meddelande av den 19 oktober 2007 med titeln Agenda

för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism. Framför allt bör hänsyn tas till turisternas välbefinnande, natur- och

kulturmiljön bör respekteras och den socioekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften hos resmål och företag

säkerställas genom en integrerad strategi med ett helhetsperspektiv.

(28) För att stödja medlemsstaternas och regionernas ansträngningar att möta nya utmaningar och säkerställa en hög

säkerhetsnivå för sina invånare och förebygga marginalisering och radikalisering med avstamp i synergier och

komplementaritet med andra av unionens politikområden bör investeringar inom ramen för Eruf bidra till säkerhet

inom områden där det finns ett behov av att säkerställa säkerhet och trygghet i fråga om offentliga platser och

kritisk infrastruktur, såsom transport och energi och därmed bidra till att bygga samhällen som är mer

inkluderande och säkrare.

(29) Eruf bör tillhandahålla stöd inom ramen för politiskt mål 5 på ett integrerat sätt till den ekonomiska, sociala och

miljömässiga utvecklingen, på grundval av sektorsöverskridande territoriella strategier och med hjälp av verktyg för

integrerad territoriell utveckling för att säkerställa en harmonisk utveckling av både urbana och icke-urbana

områden. Dessutom bör man vid utvecklingen av urbana områden särskilt uppmärksamma stödjandet av

funktionella urbana områden på grund av deras betydelse för stimuleringen av samarbete mellan lokala

myndigheter och partner över administrativa gränser och förstärkningen av kopplingarna mellan urbana områden

och landsbygd.

(30) Eruf bör stödja hållbar turism på ett integrerat sätt, särskilt genom att stärka samarbetet inom funktionella territorier.

För att stimulera en hållbar turisms effekter på ekonomin bör företag och offentliga myndigheter samarbeta

systematiskt för att på ett mer effektivt sätt tillhandahålla tjänster av hög kvalitet i områden med en stor

turismpotential, med vederbörligt beaktande av inrättandet av en stabil rättslig och administrativ miljö som främjar

hållbar tillväxt i sådana områden. Åtgärder som får stöd inom området hållbar turism kan ta hänsyn till bästa praxis

på området, såsom turistområdesstrategin.

(¹⁰) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 av den 24 mars 2021 om inrättande av ett program för unionens åtgärder

på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (EUT L

107, 26.3.2021, s. 1).

(¹¹) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L

347, 20.12.2013, s. 924).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/64

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

125

(31) På grundval av det övergripande målet för Sammanhållningsfonden i EUF-fördraget är det nödvändigt att fastställa

och avgränsa de politiska mål som fonden ska stödja.

(32) För att förbättra institutionernas samlade administrativa kapacitet och styrningen i de medlemsstater som genomför

program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt är det nödvändigt att möjliggöra stödåtgärder för

programmyndigheter och sektoriella eller territoriella aktörer med ansvar för att bedriva verksamhet som är

relevant för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden inom ramen för alla de specifika mål som

eftersträvas, med beaktande av de övergripande principerna i förordning (EU) 2021/1060, inbegripet FN:s mål för

hållbar utveckling.

(33) För att främja och stimulera samarbetsåtgärder som ingår i program som genomförs inom målet Investering för

sysselsättning och tillväxt är det nödvändigt att stärka samarbetet med partner, även på lokal och regional nivå,

inom en given medlemsstat eller mellan olika medlemsstater vad gäller stöd inom ramen för alla specifika mål.

Detta stärkta samarbete sker utöver samarbetet inom ramen för Interreg och bör framför allt stödja samarbete inom

strukturerade partnerskap i syfte att genomföra de regionala strategier som avses i kommissionens meddelande av

den 18 juli 2017 med titeln Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar

tillväxt. Partner kan därför komma från alla regioner i unionen, men kan också inkludera gränsöverskridande

regioner och regioner som omfattas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete enligt Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 (¹²), en makroregional strategi eller havsområdesstrategi eller en

kombination av dessa två typer av strategier.

(34) Eruf bör bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen och till att minska skillnaderna mellan de

olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, inklusive i dem som står

inför utmaningar till följd av åtagandena om minskade koldioxidutsläpp, och därigenom främja regional resiliens.

Erufs stöd inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör därför koncentreras till unionens viktigaste

prioriteringar i linje med de politiska mål som fastställts i förordning (EU) 2021/1060. Stöd från Eruf bör därför

koncentreras till de politiska målen om ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom innovativ och smart

ekonomisk omvandling och regional IKT-konnektivitet och en grönare och koldioxidsnål övergång på väg mot en

ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna

och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning,

riskförebyggande, riskhantering och hållbar urban mobilitet. De resurser som avsätts för hållbar urban rörlighet och

bredbandsinvesteringar kan delvis beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av kraven på tematisk koncentration.

Medlemsstaterna bör i sina partnerskapsöverenskommelser besluta om de ska uppfylla kraven på tematisk

koncentration på regionkategorinivå eller nationell nivå för hela programperioden. Tematisk koncentration på

nationell nivå bör inrättas mellan de tre grupperna av medlemsstater som bildats utgående från deras respektive

bruttonationalinkomst och det bör finnas utrymme för flexibilitet på de enskilda programmens nivå. Eftersom

stödet från Sammanhållningsfonden också kan bidra till den tematiska koncentrationen bör villkoren för ett sådant

bidrag fastställas. Metoden för att klassificera medlemsstaterna bör dessutom fastställas i detalj, med beaktande av

den särskilda situationen i de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena.

(35) För att koncentrera stödet till unionens viktigaste prioriteringar är det även lämpligt att kraven på tematisk

koncentration respekteras under hela programperioden, inklusive vid överföringar mellan prioriteringar i ett

program eller mellan program.

(36) För att Eruf inom ramen för Interreg ska kunna stödja investeringar i infrastruktur och investeringar i anslutning till

dessa, samt utbildning och integration behöver det fastställas att Eruf också bör ha möjlighet att stödja verksamhet

inom de specifika målen i ESF+ som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (¹³).

(¹²) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt

samarbete (EGTS) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 19).

(¹³) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+)

och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (se sidan 21 i detta nummer av EUT).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/65

126

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

(37) För att på bästa sätt koncentrera användningen av begränsade resurser bör stöd från Eruf till produktiva investeringar

inom relevant specifikt mål endast ges till mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i

kommissionens rekommendation 2003/361/EG (¹⁴), förutom för särskilda investeringar som anges i den här

förordningen.

(38) I samband med stöd från Eruf för produktiva investeringar är det lämpligt att klargöra att produktiva investeringar

bör förstås som investeringar i företags anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar i syfte att producera varor

och tjänster och på så sätt bidra till bruttoinvesteringar och sysselsättning. Det bör också föreskrivas att Eruf och

Sammanhållningsfonden, på vissa villkor, får stödja investeringar i andra företag än SMF. Vidare bör Eruf och

Sammanhållningsfonden också, på grundval av erfarenheterna från tidigare programperioder, stödja investeringar i

andra företag än SMF, inklusive i synnerhet allmännyttiga företag, när det handlar om investeringar i infrastruktur

som säkerställer tillgång till tjänster för allmänheten på områdena energi, miljö och biologisk mångfald, transport

och digital konnektivitet.

(39) I denna förordning bör det fastställas vilka olika typer av verksamhet som bör ha möjlighet att få stöd för sina kostnader i form av

investeringar från Eruf och Sammanhållningsfonden inom ramen för sina respektive mål i EUF-fördraget, inbegripet gräsrotsfi­

nansiering. Sammanhållningsfonden bör kunna stödja investeringar i TEN-T och miljö, inklusive investeringar som rör hållbar

utveckling och energi med miljömässiga fördelar. I det sammanhanget bör Sammanhållningsfonden även kunna stödja

kombinerad energi- och jordbävningssäkring. När det gäller Eruf bör förteckningen över verksamheter ta hänsyn till särskilda

nationella och regionala utvecklingsbehov samt platsspecifik potential och bör också förenklas. Eruf bör ha möjlighet att stödja

investeringar i infrastruktur, inklusive forsknings- och innovationsinfrastruktur för SMF, bostäder för marginaliserade och

missgynnade grupper, låginkomsthushåll och migranter, kultur och kulturarvet, hållbar turism och tjänster till företag,

investeringar i tillgång till tjänster med särskild inriktning på missgynnade, marginaliserade och segregerade samhällsgrupper,

produktiva investeringar i SMF, utrustning, mjukvara och immateriella tillgångar, åtgärder med avseende på information,

kommunikation, studier, nätverkande, samarbete, utbyte av erfarenheter mellan partner och verksamhet som hänför sig till

kluster. För att stödja genomförandet av ett program bör båda fonderna också kunna understödja tekniskt stöd. För att stödja

fler typer av interventioner för Interregprogram bör tillämpningsområdet slutligen utvidgas till att även omfatta gemensam

användning av olika slags anläggningar, mänskliga resurser samt delning av kostnader som hänger samman med åtgärder inom

tillämpningsområdet för ESF+.

(40) Transeuropeiska transportnät enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (¹⁵) ska även i

fortsättningen finansieras med medel från Sammanhållningsfonden genom såväl delad som direkt förvaltning inom

ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa som inrättats genom en Europaparlamentets och rådets förordning

om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (nedan kallad FSE-förordningen för 2021–2027).

(41) Samtidigt är det viktigt att förtydliga vilken typ av verksamhet som inte omfattas av tillämpningsområdet för Eruf

och Sammanhållningsfonden, t.ex. investeringar för att uppnå en minskning av växthusgasutsläpp från verksamhet

som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (¹⁶), i syfte att undvika

överlappning med befintlig finansiering inom ramen för det direktivet, och investeringar i företag i svårigheter

enligt definitionen i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (¹⁷), om det inte tillåts inom ramen för stöd av

mindre betydelse eller tillfälliga regler för statligt stöd som inrättats för att hantera exceptionella omständigheter.

Eruf och Sammanhållningsfonden bör inte heller stödja vissa investeringar i flygplatser, anläggningar för

deponering och behandling av restavfall eller fossila bränslen. Därför bör Eruf kunna stödja riktade åtgärder för

begränsning av miljöpåverkan och för säkerhet på regionala flygplatser i den mån investeringarnas primära mål

tydligt identifieras med avseende på unionens miljö- eller säkerhetsstandarder och är förenliga med reglerna för

statligt stöd.

(¹⁴) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora

företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(¹⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett

sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och

(EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

(¹⁶) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för

växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(¹⁷) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den

inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/66

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

127

Vid investeringar för att öka kapaciteten vid anläggningar för hantering av restavfall bör restavfall förstås som

primärt osorterat kommunalt avfall och avfall som inte kan behandlas. Modernisering av fjärrvärmenät skulle

kunna stödjas i syfte att förbättra energieffektiviteten hos effektiva system för fjärrvärme enligt definitionen i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (¹⁸), i enlighet med mål som fastställs i de integrerade

nationella energi- och klimatplanerna. I syfte att främja förnybar energi skulle stöd kunna ges för fjärrvärmepannor

som drivs med en kombination av gas och förnybara energikällor. Stödet från båda fonderna bör i sådana fall vara

proportionellt mot andelen förnybar energi som används i sådana pannor. Dessutom bör det uttryckligen fastställas

att de utomeuropeiska länder och territorier som förtecknas i bilaga II till EUF-fördraget inte är berättigade till stöd

från Eruf eller Sammanhållningsfonden.

(42) Medlemsstaterna bör med hjälp av de gemensamma output- och resultatindikatorerna i bilaga I regelbundet

informera kommissionen om de framsteg som gjorts. De gemensamma output- och resultatindikatorerna får, i

relevanta fall, kompletteras med programspecifika output- och resultatindikatorer. Informationen från

medlemsstaterna bör utgöra den grund som kommissionen bör använda för att med hjälp av de centrala indikatorer

som fastställts i bilaga II rapportera om de framsteg som gjorts för att uppnå de specifika målen under hela

programperioden.

(43) Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (¹⁹) bör Eruf

och Sammanhållningsfonden utvärderas på grundval av den information som samlats in i enlighet med särskilda

övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks.

Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av båda

fondernas faktiska konsekvenser.

(44) Inom ramen för de relevanta reglerna enligt stabilitets- och tillväxtpakten, såsom de förtydligats i uppförandekoden,

bör medlemsstaterna kunna lägga fram en vederbörligen motiverad begäran om ytterligare flexibilitet för offentliga

eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som bekostas av den offentliga förvaltningen genom medfinansiering

av investeringar som aktiverats som en del av Eruf och Sammanhållningsfonden. Kommissionen bör utvärdera en

sådan begäran i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten och uppförandekoden.

(45) Eruf bör ta itu med problemen i missgynnade områden, särskilt landsbygdsområden och områden med allvarliga och

permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, däribland demografisk nedgång, när det gäller tillgången

till grundläggande tjänster, bl.a. digitala tjänster, genom att de blir mer attraktiva för investeringar, även genom

företagsinvesteringar och förbindelser med stora marknader. Eruf bör därvid uppmärksamma särskilda utvecklings­

utmaningar för vissa öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Dessutom bör Eruf särskilt uppmärksamma de

specifika problemen i områden på Nuts 3-nivå och på lokala administrativa enheters nivå, enligt Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (²⁰), som är glesbefolkade i enlighet med kriterierna i punkt 161 i Riktlinjer

för statligt regionalstöd för 2014–2020, dvs. områden med en befolkningstäthet på högst 12,5 invånare per

kvadratkilometer eller områden med en genomsnittlig årlig befolkningsminskning på minst 1 % av invånarna under

perioden 2007–2017. Medlemsstaterna bör överväga att utarbeta särskilda frivilliga handlingsplaner på lokal nivå

för sådana områden för att möta dessa befolkningsmässiga utmaningar.

(46) För att maximera bidraget till en mer effektiv hantering av de ekonomiska, demografiska, miljömässiga och

samhälleliga utmaningarna, särskilt i områden med naturbetingade och demografiska nackdelar, enligt artikel 174 i

EUF-fördraget, bör åtgärder inom territoriell utveckling grunda sig på integrerade territoriella strategier, inklusive i

urbana områden och landsbygdsområden och med hänsyn till kopplingarna mellan urbana områden och

(¹⁸) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven

2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(¹⁹) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning

(EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(²⁰) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för

statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/67

128

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

landsbygd. Stöd från Eruf bör därför ges i någon av de former som fastställs i artikel 28 i förordning (EU)

2021/1060, samtidigt som det säkerställs att lokala och regionala myndigheter samt myndigheter på urban nivå

liksom näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, företrädare för civilsamhället och icke-statliga

organisationer deltar på lämpligt sätt. Territoriella strategier bör också kunna dra nytta av en flerfondsstrategi och

en integrerad strategi för Eruf, ESF+, EHFVF och Ejflu.

(47) För att förbättra resiliensen för samhällen i landsbygdsområden och deras ekonomiska, sociala och miljömässiga

förhållanden bör stöd från Eruf användas för att utveckla sådana projekt som smarta byar, i enlighet med Europapar­

lamentets resolution av den 3 oktober 2018 om att hantera de särskilda behoven i landsbygdsområden,

bergsområden och avlägsna områden, särskilt genom att man utvecklar nya möjligheter, t.ex. decentraliserade

tjänster och energilösningar, digital teknik och digitala innovationer.

(48) Inom ramen för en hållbar urban utveckling anses det nödvändigt att stödja integrerad territoriell utveckling för att

mer effektivt tackla de såväl ekonomiska, miljö- och klimatmässiga som demografiska och samhälleliga utmaningar

som påverkar urbana områden, inbegripet funktionella urbana områden, samtidigt som behovet av att främja

kopplingar mellan urbana områden och landsbygd beaktas. Stöd som är inriktat på urbana områden kan vara

utformat som ett separat program eller en separat prioritering och bör kunna dra nytta av en flerfondsstrategi.

Kriterier för urval av urbana områden där integrerade åtgärder för hållbar urban utveckling ska genomföras, och

vägledande belopp för dessa åtgärder, bör fastställas i programmen inom målet Investering för sysselsättning och

tillväxt, och ett minimimål på 8 % av Eruf-medlen som tilldelas på nationell nivå bör gå till detta ändamål. Det bör

även fastställas att denna procentandel bör respekteras under hela programperioden när anslag överförs mellan

prioriteringar i ett program eller mellan program, inklusive vid halvtidsöversynen.

(49) För att kartlägga eller tillhandahålla lösningar för att hantera frågor som rör hållbar urban utveckling på unionsnivå, bör

innovativa urbana åtgärder på området hållbar urban utveckling ersättas med ett europeiskt stadsinitiativ, under direkt

eller indirekt förvaltning. Detta initiativ bör omfatta alla urbana områden, inklusive funktionella urbana områden, och

stödja EU-agendan för städer. För att stimulera lokala myndigheters deltagande i de tematiska partnerskapen inom

EU-agendan för städer bör Eruf tillhandahålla stöd till organisatoriska kostnader i samband med deltagandet. Initiativet

kan omfatta mellanstatligt samarbete i urbana frågor, framför allt samarbete för kapacitetsuppbyggnad på lokal nivå för

att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna bör aktivt

medverka vid förvaltningen och genomförandet av Europeiska stadsinitiativet. Åtgärder som godkänts inom ramen för

en sådan förvaltningsmodell kan omfatta utbyte för regionala och lokala företrädare. Åtgärder som vidtas inom ramen

för Europeiska stadsinitiativet bör främja kopplingar mellan urbana områden och landsbygd i funktionella urbana

områden. Samarbete med det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling är särskilt betydelsefullt i detta avseende.

(50) Kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt bör främjas i hela unionens territorium genom de

nya interregionala innovationsinvesteringar som ska förvaltas av kommissionen. Genom stöd till innovationsprojekt i

områden för smart specialisering, även pilotprojekt och kapacitetsuppbyggnadsåtgärder, kommer de i synnerhet att gagna

mindre utvecklade regioner samt stärka deras innovationsekosystem och deras kapacitet att integreras i unionens mer

omfattande värdekedjor. De bör också bidra till genomförandet av kommissionens meddelande av den 18 juli 2017 med

titeln Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt, särskilt till att stödja

tematiska plattformar för smart specialisering inom viktiga områden.

(51) De yttersta randområdena bör ägnas särskild uppmärksamhet genom att åtgärder antas enligt artikel 349 i EUF-

fördraget och genom att de tilldelas ytterligare anslag för att kompensera för ytterligare kostnader i dessa områden

som är en följd av en eller flera av de permanenta hämmande faktorer som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, dvs.

avlägsen belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiskt beroende

av ett fåtal produkter, vilka faktorer på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar

områdenas utveckling. Det anslaget bör kunna täcka investeringar, driftskostnader och allmännyttiga skyldigheter

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/68

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

129

som syftar till att kompensera för ytterligare kostnader som förorsakas av sådana hämmande faktorer. Driftsstöd bör

kunna täcka utgifter för godstransporter och startstöd för transporttjänster samt utgifter för insatser rörande

begränsade lagringsmöjligheter, en överdimensionerad produktionsapparat och underhåll av denna samt

arbetskraftsbrist på den lokala marknaden. Det anslaget bör inte omfattas av kraven på tematisk koncentration. För

att skydda den inre marknadens integritet, och såsom är fallet med alla insatser som medfinansieras av Eruf och

Sammanhållningsfonden bör allt stöd från Eruf för att finansiera drifts- och investeringsstöd i de yttersta

randområdena följa bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(52) För att möjliggöra en snabb reaktion på sådana exceptionella och ovanliga omständigheter enligt stabilitets- och

tillväxtpakten som kan uppstå under programperioden bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för

att anta tillfälliga åtgärder i syfte att underlätta användningen av stöd från Eruf för att hantera sådana

omständigheter. Kommissionen bör anta de åtgärder som är mest lämpliga mot bakgrund av de exceptionella eller

ovanliga omständigheter som en medlemsstat står inför samtidigt som fondens mål bibehålls. Dessutom bör de

genomförandebeslut som avser en tillfällig åtgärd för användning av Eruf för att hantera exceptionella eller ovanliga

omständigheter antas utan kommittéförfarande, eftersom tillämpningsområdet fastställs av stabilitets- och

tillväxtpakten och är begränsat till den åtgärd som anges i denna förordning. Kommissionen bör också övervaka

genomförandet och göra en bedömning av åtgärdernas lämplighet.

(53) I syfte att ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med

artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på justeringar, i tillämpliga fall, av bilaga II

där det fastställs en förteckning över indikatorer som ska användas som grund för att informera Europaparlamentet

och rådet om programprestationerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt

förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det

interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i

förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som

medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper

som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(54) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella

sammanhållningen genom att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen, inte i tillräcklig utsträckning

kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av de omfattande skillnaderna mellan de olika regionernas

utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna samt de begränsade ekonomiska resurserna i

medlemsstaterna och regionerna, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med

subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i

samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(55) Med hänsyn till att denna förordning kommer att antas efter det att programperioden inletts och till behovet av att

genomföra både Eruf och Sammanhållningsfonden på ett samordnat och harmoniserat sätt, och i syfte att

möjliggöra ett snabbt genomförande, bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska

unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/69

130

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71

Artikel 1

Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71

Artikel 2

Uppgifter för Eruf och Sammanhållningsfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71

Artikel 3

Specifika mål för Eruf och Sammanhållningsfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71

Artikel 4

Tematisk koncentration av stödet från Eruf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73

Artikel 5

Tillämpningsområde för stödet från Eruf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .75

Artikel 6

Tillämpningsområde för stödet från Sammanhållningsfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76

Artikel 7

Undantag från tillämpningsområdet för Eruf och Sammanhållningsfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76

Artikel 8

Indikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM BEHANDLING AV TERRITORIELLA SÄRDRAG OCH

INTERREGIONALA INNOVATIONSINVESTERINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

Artikel 9

Integrerad territoriell utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

Artikel 10

Stöd till missgynnade områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

Artikel 11

Hållbar urban utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79

Artikel 12

Europeiska stadsinitiativet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79

Artikel 13

Interregionala innovationsinvesteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80

Artikel 14

De yttersta randområdena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80

KAPITEL III ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81

Artikel 15

Övergångsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81

Artikel 16

Utövande av delegeringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81

Artikel 17

Översyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82

Artikel 18

Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82

BILAGA I

GEMENSAMMA OUTPUT- OCH RESULTATINDIKATORER FÖR ERUF OCH

SAMMANHÅLLNINGSFONDEN – ARTIKEL 8.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .83

BILAGA II

CENTRALA PRESTATIONSINDIKATORER FÖR ERUF OCH SAMMANHÅLLNINGSFONDEN SOM

AVSES I ARTIKEL 8.3 OCH SOM SKA ANVÄNDAS AV KOMMISSIONEN I ENLIGHET MED

RAPPORTERINGSKRAVET I ARTIKEL 41.3 H III I BUDGETFÖRORDNINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/70

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

131

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.

I denna förordning fastställs de specifika målen och tillämpningsområdet för stöd från Europeiska regionala

utvecklingsfonden (Eruf) vad gäller målet Investering för sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt

samarbete (Interreg) som avses i artikel 5.2 i förordning (EU) 2021/1060.

2.

I denna förordning fastställs också de specifika målen och tillämpningsområdet för stöd från Sammanhållningsfonden

vad gäller målet Investering för sysselsättning och tillväxt som avses i artikel 5.2 a i förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 2

Uppgifter för Eruf och Sammanhållningsfonden

1.

Eruf och Sammanhållningsfonden ska bidra till det övergripande målet att stärka den ekonomiska, sociala och

territoriella sammanhållningen i unionen.

2.

Eruf ska bidra till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer i unionen och eftersläpningen

i de minst gynnade regionerna, genom att delta i den strukturella anpassningen av regioner som utvecklas långsammare och

i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång, även genom att främja hållbar utveckling och ta itu med

utmaningar på miljöområdet.

3.

Sammanhållningsfonden ska bidra till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nät inom området

transportinfrastruktur (TEN-T).

Artikel 3

Specifika mål för Eruf och Sammanhållningsfonden

1.

I enlighet med de politiska målen i artikel 5.1 i förordning (EU) 2021/1060 ska Eruf stödja följande specifika mål:

a) Ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling och regional IKT-

konnektivitet (nedan kallat politiskt mål 1) genom att

i) utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik,

ii) dra nytta av digitaliseringens fördelar för invånare, företag, forskningsorganisationer och offentliga myndigheter,

iii) förbättra de små och medelstora företagens hållbara tillväxt och konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen i

dessa företag, inbegripet genom produktiva investeringar,

iv) utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap,

v) förbättra den digitala konnektiviteten.

b) En grönare och koldioxidsnål övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigt Europa genom

ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av

klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar urban mobilitet (nedan kallat

politiskt mål 2) genom att

i)

främja energieffektivitet och minska utsläppen av växthusgaser,

ii)

främja förnybar energi i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001, inbegripet de hållbarhetskriterier som anges där,

iii) utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring utanför det transeuropeiska energinätet (TEN-E),

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/71

132

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

iv) främja klimatanpassning, förebyggande av katastrofrisker och motståndskraft, med beaktande av ekosystem­

baserade tillvägagångssätt,

v)

främja tillgång till vatten och en hållbar vattenförvaltning,

vi) främja övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi,

vii) stärka skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen, även i urbana

områden, samt minska alla former av föroreningar,

viii) främja hållbar multimodal urban mobilitet, som en del av övergången till en ekonomi med noll nettoutsläpp.

c) Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet (nedan kallat politiskt mål 3) genom att

i) utveckla ett klimatresilient, intelligent, säkert, hållbart och intermodalt TEN-T,

ii) utveckla och förbättra hållbar, klimatresilient, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet,

inklusive förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet.

d) Ett mer socialt och inkluderande Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter (nedan kallat politiskt mål

4) genom att

i) stärka arbetsmarknadens effektivitet och inkluderande samt förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet

genom att utveckla social infrastruktur och främja den sociala ekonomin,

ii) förbättra lika tillgång till inkluderande tjänster av god kvalitet inom utbildning och livslångt lärande genom att

utveckla tillgänglig infrastruktur, även genom att främja resiliens för distansutbildning och nätbaserad utbildning,

iii) främja den socioekonomiska inkluderingen av marginaliserade grupper, låginkomsthushåll och missgynnade

grupper, inklusive personer med särskilda behov, genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster,

iv) främja den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, inbegripet migranter, genom integrerade

åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster,

v) säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvård och stödja resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystemen, inklusive

primärvården, och främja övergången från institutionsvård till familjebaserad och samhällsbaserad vård,

vi) främja kulturens och den hållbara turismens roll i ekonomisk utveckling, social delaktighet och social innovation.

e) Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ

(nedan kallat politiskt mål 5) genom att

i) främja en integrerad och inkluderande social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kultur, naturarv, hållbar

turism och säkerhet i urbana områden,

ii) främja en integrerad och inkluderande social, ekonomisk och miljömässig lokal utveckling, kultur, naturarv, hållbar

turism och säkerhet i andra områden än urbana områden.

Stöd inom ramen för politiskt mål 5 ska tillhandahållas genom strategier för territoriell och lokal utveckling, i de former

som anges i artikel 28 a, b och c i förordning (EU) 2021/1060.

2.

Inom ramen för de två specifika målen i led e i punkt 1 får medlemsstaterna även stödja insatser som kan finansieras

inom ramen för de specifika målen i leden a–d i den punkten.

3.

Sammanhållningsfonden ska stödja de politiska målen 2 och 3.

4.

Inom ramen för de specifika målen i punkt 1 får Eruf eller Sammanhållningsfonden, i tillämpliga fall, även stödja

verksamhet inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt om den

a) förbättrar kapaciteten för programmyndigheter,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/72

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

133

b) förbättrar kapaciteten för sektoriella eller territoriella aktörer med ansvar för att utföra verksamheter som är relevanta

för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, under förutsättning att det bidrar till programmets mål, eller

c) stärker samarbetet med partner inom och utanför en viss medlemsstat.

Det samarbete som avses i led c ska innefatta samarbete med partner från gränsöverskridande regioner, regioner som inte

gränsar till varandra eller regioner i ett territorium som omfattas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete, en

makroregional strategi, havsområdesstrategi eller en kombination av dessa.

Artikel 4

Tematisk koncentration av stödet från Eruf

1.

När det gäller program som genomförs inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de totala

Eruf-medlen för andra prioriteringar än tekniskt stöd i varje medlemsstat koncentreras på nationell nivå eller på regionkate­

gorinivå i enlighet med punkterna 3–9.

2.

När det gäller den tematiska koncentrationen av stöd till medlemsstater med yttersta randområden ska Eruf-medel

som uttryckligen tilldelats program för de yttersta randområdena och Eruf-medel som tilldelats alla andra regioner

behandlas separat.

3.

Medlemsstaterna får besluta att följa den tematiska koncentrationen på nationell nivå eller på regionkategorinivå.

Varje medlemsstat ska ange sitt val i den partnerskapsöverenskommelse som avses i artikel 10 i förordning (EU)

2021/1060. Det valet ska tillämpas på den medlemsstatens totala Eruf-medel enligt punkt 1 i den här artikeln under hela

programperioden.

4.

Vid tillämpning av tematisk koncentration på nationell nivå ska medlemsstaterna, på basis av sin bruttonationalin­

komstkvot (BNI-kvot), indelas på följande sätt:

a) De vars BNI-kvot är minst 100 % av EU-genomsnittet (nedan kallat grupp 1).

b) De vars BNI-kvot är minst 75 % och lägre än 100 % av EU-genomsnittet (nedan kallat grupp 2).

c) De vars BNI-kvot är lägre än 75 % av EU-genomsnittet (nedan kallat grupp 3).

Vid tillämpning av denna artikel avses med BNI-kvot kvoten mellan en medlemsstats BNI per capita, mätt i köpkrafts­

standard och beräknad på basis av unionssiffror under perioden 2015–2017, och de 27 medlemsstaternas genomsnittliga

BNI per capita mätt i köpkraftsstandard för samma referensperiod.

När det gäller program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt för de yttersta randområdena ska de anses ingå

i grupp 3.

När det gäller program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt för ömedlemsstater som får stöd från

Sammanhållningsfonden ska de anses ingå i grupp 3.

5.

Vid tillämpning av tematisk koncentration på regionkategorinivå ska regionerna indelas i regionkategorier i enlighet

med artikel 108.2 i förordning (EU) 2021/1060 enligt följande:

a) Mer utvecklade regioner.

b) Övergångsregioner.

c) Mindre utvecklade regioner.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/73

134

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

6.

Medlemsstaterna ska på nationell nivå uppfylla följande krav på tematisk koncentration:

a) Medlemsstater i grupp 1 eller mer utvecklade regioner ska tilldela de politiska målen 1 och 2 minst 85 % av sina Eruf-

medel enligt punkt 1 och politiskt mål 2 minst 30 %.

b) Medlemsstater i grupp 2 eller övergångsregioner ska tilldela politiskt mål 1 minst 40 % av sina Eruf-medel enligt punkt

1 och politiskt mål 2 minst 30 %.

c) Medlemsstater i grupp 3 eller mindre utvecklade regioner ska tilldela politiskt mål 1 minst 25 % av sina Eruf-medel

enligt punkt 1 och politiskt mål 2 minst 30 %.

Om en medlemsstat beslutar att uppfylla kraven på tematisk koncentration på regionkategorinivå ska de tröskelvärden som

anges i första stycket i denna punkt tillämpas på de Eruf-medel som avses i punkt 1 aggregerat tillsammans för alla regioner

som ingår i respektive regionkategori.

7.

Om en medlemsstat tilldelar politiskt mål 2 mer än 50 % av sina totala medel från Sammanhållningsfonden för andra

prioriteringar än tekniskt stöd enligt beräkning efter den överföring som anges i artikel 110.4 i förordning (EU) 2021/1060,

exklusive medel inom ramen för det specifika mål som anges i artikel 3.1 första stycket b viii i den här förordningen, får den

tilldelning som överstiger 50 % beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av kraven på tematisk koncentration som anges i

punkt 6 i den här artikeln.

Om en medlemsstat beslutar att följa kraven på tematisk koncentration på regionkategorinivå ska de medel från

Sammanhållningsfonden som beaktas för kraven på tematisk koncentration i enlighet med första stycket tilldelas

proportionellt till de olika regionkategorierna på grundval av deras relativa andel av den totala befolkningen i den berörda

medlemsstaten.

Medlemsstaterna ska i den partnerskapsöverenskommelse som avses i artikel 10 i förordning (EU) 2021/1060 ange

huruvida medlen från Sammanhållningsfonden kommer att beaktas för kraven på tematisk koncentration för politiskt mål

2.

8.

Medlen inom ramen för det specifika mål som anges i artikel 3.1 första stycket a v ska programplaneras enligt en

särskild prioritering.

Genom undantag från punkt 6 ska 40 % av dessa medel beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av de krav på tematisk

koncentration för politiskt mål 1 som anges i punkt 6.

De medel som beaktas för kraven på tematisk koncentration i enlighet med andra stycket i denna punkt får inte överstiga

40 % av de minimikrav på tematisk koncentration för politiskt mål 1 som anges i punkt 6.

9.

Medlen inom ramen för det specifika mål som anges i artikel 3.1 första stycket b viii ska programplaneras enligt en

särskild prioritering.

Genom undantag från punkt 6 ska 50 % av dessa Eruf-medel beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av de krav på

tematisk koncentration för politiskt mål 2 som anges i punkt 6.

De medel som beaktas för kraven på tematisk koncentration i enlighet med andra stycket i denna punkt får inte överstiga

50 % av de minimikrav på tematisk koncentration för politiskt mål 2 som anges i punkt 6.

10.

Kraven på tematisk koncentration i punkt 6 i denna artikel ska vara uppfyllda under hela programperioden, även när

Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med

artikel 18 i förordning (EU) 2021/1060.

11.

När Eruf-anslag med avseende på politiskt mål 1 eller 2, eller båda, för ett givet program minskar på grund av ett

tillbakadragande i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) 2021/1060 eller på grund av finansiella korrigeringar av

kommissionen i enlighet med artikel 104 i den förordningen ska uppfyllandet av kraven på tematisk koncentration i

punkt 6 i den här artikeln inte bedömas på nytt.

12.

Denna artikel är inte tillämplig på den tilläggsfinansiering för de nordliga glesbefolkade områdena som avses i

artikel 110.1 e i förordning (EU) 2021/1060.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/74

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

135

Artikel 5

Tillämpningsområde för stödet från Eruf

1.

Eruf ska stödja följande:

a) Investeringar i infrastruktur.

b) Verksamhet för tillämpad forskning och innovation, inklusive industriforskning, experimentell utveckling och

genomförbarhetsstudier.

c) Investeringar i tillgång till tjänster.

d) Produktiva investeringar i SMF och investeringar som syftar till att bibehålla befintliga arbetstillfällen och skapa nya

sådana.

e) Utrustning, programvara och immateriella tillgångar.

f) Nätverkande, samarbete, utbyte av erfarenheter och verksamhet som involverar innovationskluster, inbegripet mellan

företag, forskningsorganisationer och offentliga myndigheter.

g) Information, kommunikation och studier.

h) Tekniskt stöd.

2.

Produktiva investeringar i andra företag än SMF kan få stöd

a) om de innebär samarbete med SMF inom ramen för forsknings- och innovationsverksamhet som får stöd i enlighet med

artikel 3.1 första stycket a i,

b) om de primärt stödjer energieffektivitetsåtgärder och förnybar energi i enlighet med artikel 3.1 första stycket b i och ii,

c) om de görs genom finansiella instrument, i små och medelstora börsnoterade företag enligt definitionerna i artikel 2.6

och 2.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (²¹), eller

d) om de görs i små börsnoterade företag inom ramen för forskning och innovation som får stöd i enlighet med

artikel 3.1 första stycket a i.

3.

För att bidra till det specifika mål som sorterar under politiskt mål 1 i artikel 3.1 första stycket a iv ska Eruf också

stödja utbildning, livslångt lärande och omskolning.

4.

För att bidra till de specifika mål som sorterar under politiskt mål 2 i artikel 3.1 första stycket b iv och under politiskt

mål 4 i led d v i det stycket ska Eruf också stödja inköp av förnödenheter som behövs för att stärka hälso- och sjukvårds­

systemens resiliens och katastrofresiliensen.

5.

Inom Interreg får Eruf också ge stöd till

a) gemensam användning av anläggningar och mänskliga resurser, och

b) mjuka investeringar i anslutning till dessa samt annan verksamhet i samband med politiskt mål 4 inom ramen för

Europeiska socialfonden+ i enlighet med förordning (EU) 2021/1057.

6.

Eruf får stödja finansieringen av rörelsekapital i SMF i form av bidrag, där så är strikt nödvändigt som en tillfällig

åtgärd för att hantera sådana exceptionella eller ovanliga omständigheter som avses i artikel 20 i förordning (EU)

2021/1060.

7.

Om kommissionen, på begäran av de berörda medlemsstaterna, konstaterar att kraven i punkt 6 är uppfyllda, ska den

anta ett genomförandebeslut med angivande av den period under vilken det tillfälliga ytterligare stödet från Eruf är tillåtet.

(²¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar,

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av

förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015.

s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/75

136

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

8.

Kommissionen ska hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om genomförandet av punkt 6 och bedöma

huruvida det tillfälliga ytterligare stödet från Eruf är tillräckligt för att underlätta användningen av fonden för att hantera de

exceptionella eller ovanliga omständigheterna. Kommissionen ska, på grundval av sin bedömning, där så anses vara

lämpligt föreslå ändringar av denna förordning, inklusive avseende kraven på tematisk koncentration i artikel 4.

9.

Europaparlamentet och rådet får bjuda in kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av punkterna 6,

7 och 8 i den här artikeln i enlighet med artikel 20.3 i förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 6

Tillämpningsområde för stödet från Sammanhållningsfonden

1.

Sammanhållningsfonden ska stödja följande:

a) Miljöinvesteringar, inklusive investeringar som rör hållbar utveckling och energi med miljömässiga fördelar, med

särskild inriktning på förnybar energi.

b) Investeringar i TEN-T.

c) Tekniskt stöd.

d) Information, kommunikation och studier.

Medlemsstaterna ska säkerställa en lämplig balans mellan investeringarna enligt leden a och b, på grundval av de särskilda

investerings- och infrastrukturbehoven i varje medlemsstat.

2.

Det belopp som överförs från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa ska användas till

TEN-T-projekt.

Artikel 7

Undantag från tillämpningsområdet för Eruf och Sammanhållningsfonden

1.

Eruf och Sammanhållningsfonden får inte stödja följande:

a) Avveckling eller anläggande av kärnkraftverk.

b) Investeringar för att minska växthusgasutsläpp från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG.

c) Tillverkning, bearbetning och marknadsföring av tobak och tobaksvaror.

d) Ett företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) nr 651/2014, om det inte tillåts inom ramen

för stöd av mindre betydelse eller tillfälliga regler för statligt stöd som inrättats för att hantera exceptionella

omständigheter.

e) Investeringar i flygplatsinfrastruktur, med undantag för de yttersta randområdena, eller i befintliga regionala flygplatser

enligt definitionen i artikel 2.153 i förordning (EU) nr 651/2014 i något av följande fall:

i) Begränsningsåtgärder för miljöpåverkan.

ii) Säkerhetssystem och system för flygledningstjänst, som följer av forskningsprojektet om flygledningstjänster i det

gemensamma europeiska luftrummet.

f) Investeringar i deponering av avfall, med undantag för

i) de yttersta randområdena, endast i vederbörligen motiverade fall, eller

ii) investeringar för avveckling, omställning eller sanering av befintliga deponier, under förutsättning att

investeringarna inte ökar deras kapacitet.

g) Investeringar för att öka kapaciteten vid anläggningar för hantering av restavfall, med undantag för

i) de yttersta randområdena, endast i vederbörligen motiverade fall,

ii) investeringar i teknik för att återvinna material från restavfall med tanke på den cirkulära ekonomin.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/76

30.6.2021

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

137

h) Investeringar som rör produktion, bearbetning, transport, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen,

med undantag för följande:

i) Utbyte av värmesystem med fasta fossila bränslen, dvs. stenkol, torv, brunkol och oljeskiffer, mot gasbaserade

värmesystem i syfte att

— uppgradera system för fjärrvärme och fjärrkyla till effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i

artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU,

— uppgradera kombinerade kraftvärmeverk till högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv

2012/27/EU,

— investera i naturgaseldade värmepannor och värmesystem i bostäder och byggnader och ersätta stenkols-, torv-,

brunkols- och oljeskifferbaserade anläggningar.

ii) Investeringar i expansion och ändrad användning, omställning eller eftermodifiering av näten för gasöverföring och

gasdistribution förutsatt att sådana investeringar förbereder näten för tillförsel av förnybar och koldioxidsnål gas,

såsom vätgas, biometan och syntesgas, i systemen och gör det möjligt att byta ut anläggningar med fasta fossila

bränslen.

iii) Investeringar i

— rena fordon enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG (²²) för offentliga ändamål,

och

— fordon, luftfartyg och fartyg som är konstruerade och tillverkade eller anpassade för civilskydd och

brandförsvar.

2.

Det totala unionsstödet till unionsinvesteringar enligt punkt 1 h i och ii får inte överstiga följande gränser i

förhållande till de totala programanslagen från Eruf och Sammanhållningsfonden inom ramen för målet Investering för

sysselsättning och tillväxt för den berörda medlemsstaten:

a) För medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita är lägre än 60 % av EU:s genomsnittliga BNI per capita,

eller för medlemsstater vars BNI per capita är lägre än 90 % av EU:s genomsnittliga BNI per capita och vars andel av

fasta fossila bränslen i den inhemska bruttoenergiförbrukningen är lika med eller högre än 25 %, ska gränsen vara

1,55 %.

b) För andra medlemsstater än de i led a vars BNI per capita är lägre än 90 % av EU:s genomsnittliga BNI per capita ska

gränsen vara 1 %.

c) För medlemsstater vars BNI per capita är lika med eller högre än 90 % av EU:s genomsnittliga BNI per capita ska gränsen

vara 0,2 %.

3.

Vid tillämpning av denna artikel ska en viss medlemsstats bruttonationalinkomst per capita mätas i köpkraftsstandard

och beräknad på basis av unionssiffror under perioden 2015-2017, och uttryckas som en procentandel av de 27

medlemsstaternas nationalinkomst per capita mätt i köpkraftsstandard för samma referensperiod.

I denna artikel avses med andelen fasta fossila bränslen i energiförbrukningen den andel stenkol, brunkol, torv och

oljeskiffer som uppmätts 2018.

4.

Insatser som stöds av Eruf och Sammanhållningsfonden enligt punkt 1 h i och ii ska väljas ut av den förvaltande

myndigheten senast den 31 december 2025. Sådana insatser får inte sträcka sig in i nästa programperiod.

5.

Sammanhållningsfonden får inte stödja investeringar i bostäder, utom för att främja energieffektivitet och användning

av förnybar energi.

6.

Utomeuropeiska länder och territorier ska inte vara berättigade till stöd från Eruf eller Sammanhållningsfonden, men

de får delta i Interregprogram i enlighet med de villkor som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/

1059 (²³).

(²²) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva

vägtransportfordon (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5).

(²³) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt

territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder

(se sidan 94 i detta nummer av EUT).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.6.2021

L 231/77

138

Prop. 2021/22:48

Bilaga 2

Artikel 8

Indikatorer

1.

Gemensamma output- och resultatindikatorer enligt bilaga I med avseende på Eruf och Sammanhållningsfonden och,

i relevanta fall, programspecifika output- och resultatindikatorer ska användas i enlighet med artiklarna 16.1 andra stycket

a, 22.3 d ii och 42.2 b, i förordning (EU) 2021/1060.

2.

För outputindikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll. Delmålen för 2024 och målen för 2029 ska vara

kumulativa.

3.

I enlighet med rapporteringskravet i artikel 41.3 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom)

2018/1046 (²⁴) (nedan kallad budgetförordningen) ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om

prestationerna i enlighet med bilaga II.

4.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra bilaga II i syfte att göra

relevanta justeringar av den information om prestationerna som ska lämnas till Europaparlamentet och rådet.

5.

Kommissionen ska bedöma hur den strategiska betydelsen av de investeringar som medfinansieras av Eruf och

Sammanhållningsfonden beaktas i samband med genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten och överlämna en

rapport till Europaparlamentet och rådet.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM BEHANDLING AV TERRITORIELLA SÄRDRAG OCH INTERREGIONALA

INNOVATIONSINVESTERINGAR

Artikel 9

Integrerad territoriell utveckling

1.

Eruf får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som anges i artikel 5.2 i

förordning (EU) 2021/1060 i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.

2.

Medlemsstaterna ska genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av Eruf endast genom de former som

anges i artikel 28 i förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 10

Stöd till missgynnade områden

I enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget ska Eruf ägna särskild uppmärksamhet åt utmaningarna för missgynnade

regioner och områden, särskilt landsbygdsområden och områden med allvarliga och permanenta naturbetingade eller

demografiska nackdelar. Medlemsstaterna ska, där så är lämpligt, fastställa ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med

sådana regioners och områdens demografiska utmaningar eller särskilda behov i sina partnerskapsöverenskommelser i

enlighet med artikel 11 första stycket i) i förordning (EU) 2021/1060. Ett sådant integrerat tillvägagångssätt kan inbegripa

ett åtagande om särskild finansiering för detta ändamål.

(²⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna

budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013,

(EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av

förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/78

30.6.2021