Försvarets fastigheter : former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

min

w Statens offentliga utredningar mm 1997: 144 @ Finansdepartementet

Försvarets

fastigheter

Former för en och

kostnadseffektiv

verksamhetsinriktad

förvaltning

Betänkande

av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m m

Stockholm l997

OKCVSOY

i

Statens offentliga utredningar WW 1997; 144

E15 Finansdepartementet

Försvarets

fastigheter

Former för en kostnadseffektiv och

Verksamhetsinriktad förvaltning

Slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20719-2 Stockholm 1997 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen

for Finansdepartementet

Den 29 februari 1996 beslutade regeringen att tillkalla särskild ut-

en redare för att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen mm. Riksgäldsdirektör Thomas Franzén utsågs till särskild utredare i mars 1996. Utredningen skulle avslutad den 1juli 1997.

vara

Två betänkanden har lagts fram: Statens ändamålsfastigheter: Principer för förvaltning och hyressättning SOU 1996:187 och Lokalförsörjning och fastighetsägande SOU 1997:96. I utredningens slutskede maj 1997 tilläggsdirektiv rörande fördju-

gavs en pad analys vissa frågor hanteringen av försvarsfastigheter, vilken

av om nu redovisas.

Under arbetet med den delutredning som nu läggs fram har docent Hans Lind varit utredningens sekreterare, och civilingenjör Mats Ekelid biträdande sekreterare. Docent Håkan Bejrum, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, har deltagit sakkunnig och docent Tore

som Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm som expert.

Stockholm i oktober 1997

Thomas Franzén

/Hans Lind

SOU 1997: 144

Innehåll

Inledning l l Utredningens bakgrund och direktiv 1.2 Utredningens arbete 1.3 Sammanfattning utredningens överväganden och forslag

av

2 Tidigare utredningar och beslut 2.1 Inledning 2.2 Effektiva försvarsfastigheter SOU 1996:96 och

forsvarsbeslutet 1996 2.3 Utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning mm

3 Nuvarande organisation 17 3.1 Ramavtalet mellan Fortifikationsverket FORTV och

Försvarsmakten FM 17 3.2 Fortiñkationsverkets köp av vissa driftstjänster från

Försvarsmakten 18 3.3 Fortiñkationsverkets organisation 18 3.4 Arbetsgång när avtal sluts 19

4 Ägande och förvaltning av försvarsfastigheter:

Rollfordelning mellan Försvarsmakten och

Fortifikationsverket 21 4.1 Försvarsmaktens kontroll över krigsorganisationen 21

4.1.1 Problembeskrivning 21

4.1.2 Synpunkter och förslag till åtgärder 22 4.2 Dagens system onödigt byråkratiskt 24 4.3 Gränsdragningen mellan ansvarsområdena uppfattas som

godtycklig 26

4.3.1 Problembeskrivning 26

4.3.2 Synpunkter 27 4.4 Kvarvarande konflikter FM:s roll i fastighetsdriften 27

om 4.5 Hyressättningssystemet 29 4.6 Sekretess och krigsplacering 30

4.7¶Avslutning 31

5¶Rationaliseringsmöjligheter för fdrsvarsfastigheter:

Samordning Fortifikationsverket - Statens Fastighetsverk 33 5.1 Inledning 33 5.2 Samordning mellan Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk: Beskrivning tänkbara alternativ 33 av 5.3 Konsekvensanalys och förslag rörande samordning 34

5.3.1 sammanslagning verken 34

av 5.3.2 Överföring av vissa funktioner: Avyttringsverksamheten 35 5.3.3 Lokal samordning 37 5.3.4 Samordning administrativa rutiner 38 av 5.4 Slutsats 38

6 Effektiviseringar inom Fortifikationsverket 39

6.1¶Inledning 39

6.2 FORTVs administrationskostnader 40

6.3¶En struktur skapar kontinuerlig kostnadspress 41

som en

7 Kulturhistoriskt intressanta forsvarsanläggningar: Beslutsgång och ekonomiskt ansvar 43 7.1 Lagar och förordningar styr kulturhistoriskt värdefulla som

byggnader 43

7.2 Kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar i FORTV:s bestånd 44 7.3 Statens F astighetsverks roll 45 7.4 Problem, överväganden och förslag 45 7.4.1 Enstaka byggnader med skyddsföreskrifter som FM fortfarande utnyttjar 45 7.4.2 Byggnader och anläggningar FM säger 46 som upp 7.4.3 I väntan på beslut rörande det nationella kulturarvet 48 7.5 Avslutning 49

8¶Konsekvensbedömningar 5 l

Bilagor Utredningens direktiv 53 Den fortifikatoriska kompetensen 57

l Inledning

1.1¶Utredningens bakgrund och direktiv

Under åren 1993-1994 genomfördes stor refonn organisationen

en av för förvaltningen av statens fastigheter. Grundtanken var att skilja bru-

kandet från fastighetsägandet/fastighetsförvaltningen. Myndigheterna

fick ett lokalförsörjningsansvar och kunde i princip hyra sina lokaler från vem som helst. De statligt ägda fastigheterna som tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen överfördes till ett antal olika verk och bolag: Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Akademiska Hus och Va-

sakronand

I februari 1996 tillsattes en särskilt utredare med uppdrag att utvärdera denna omorganisation och föreslå åtgärder de punkter där det fanns problem. Tonvikten kom att ligga på hanteringen ändamåls-

av fastigheter. Två betänkanden har lagts fram Statens ändamålsfastigheter: Principer för förvaltning och hyressättning SOU 1996:187 och Lokalförsörjning och fastighetsägande SOU 1997:96. I utredningens slutskede maj 1997 fick tilläggsdirektiv om att göra en fördjupad analys av vissa frågor om hanteringen av försvarsfastigheter. I direktiven sägs:

"Utredaren skall göra en fördjupad analys av Fortfikationsver-

kets fastighetsbestånd och utreda om hela eller delar av beståndet

skall samordnas med Statens fastighetsverk eller vissa delar

om

skall hanteras i annan ordning. För- och nackdelar med olika al-

ternativ skall beskrivas, liksom gränsdragningen mellan de olika

fastighetsbestånden.

Utredaren skall belysa hur drift och underhåll bör organiseras.

1 Det finns dock fortfarande ett antal statliga verk som av olika skäl fortfarande äger fastigheter: Serapporten "Statens mark", Riksrevisionsverket, RRV 1996:48.

Utredaren skall pröva lämpligheten med att samordna myndigheterna Fortfikationsverket och Statens fastighetsverk och lämna förslag till ny struktur. Utredningen skall redovisa vilka rationaliseringsvinster - .. som kan göras med olika samordningsalternativ. Utredaren skall vidare belysa hur kostnadsmässig neutralitet för hyresgästerna inom försvardepartementets område, i förhållande till nuvarande verksamhet, skall kunna bibehållas under

försvarsbeslutsperioden.

Utredaren skall beakta behovet av att säkerställa en långsiktig förvaltning av de delar av Fortflkationsverkets fastigheter och anläggningar som är kulturhistoriskt värdefulla."

I bilaga l redovisas de fullständiga direktiven.

Vi har valt att gruppera frågorna på följande sätt:

Rollfördelning mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten när det gäller förvaltningen av olika typer av försvarsfastigheter kap 4. För- och nackdelar med olika typer av samordning mellan Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk kap 5. Både en sammanslagning av verken och olika mer begränsade former av samordning av verksamheten diskuteras. Vår slutsats i steg 2 är att nackdelarna med en sådan samordning är större än fördelarna. Därför blir det motiverat att närmare diskutera effektivisering inom ramen för dagens organisation. Detta görs i kapitel Hanteringen av försvarsfastigheter som har kulturhistoriska värden kap 7.

I bilaga 2 berörs kortfattat hur den fortifikatoriska kompetensen kan bevaras i en situation där mängden nyinvesteringar i tunga anläggningar är relativt liten. Fortifikationsverket äger fastigheter som nyttjas av flera olika försvarsmyndigheter. Förutom Försvarsmakten är t Försvarets mateex rielverk och Försvarets forskningsanstalt betydande hyresgäster. En avgränsning har av tidsskäl gjorts till de fastigheter den största som hyresgästen Försvarsmakten nyttjar. Slutsatserna bör dock - - vara tillämpbara även för motsvarande fastigheter som nyttjas andra. av

1.2¶Utredningens arbete

Utredningens arbetet har främst bestått

Genomgång skriftligt material: Tidigare utredningar, interna PM - av

från berörda myndigheter rörande olika aspekter problematiken,

av mm.

Studiebesök på ett antal anläggningar där kunna diskutera aktu- -

ella frågeställningar med personal inom Fortfikationsverket och

Försvarsmakten. Diskussioner med ledningen för Försvarsmakten, Fortifikationsver-

-

ket och Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet har även kon-

sulterats i den del rör de kulturhistoriskt värdefulla byggnad-

som erna.

Självklart har utgångspunkterna också varit de slutsatser som

en av formulerats i våra tidigare betänkanden SOU 1996:197 och SOU 1997:96.

Preliminära versioner av utredningen har diskuteras med berörda myndigheter.

1.3¶Sammanfattning av utredningens överväganden och förslag

Det finns ingen enhetlig bild av hur samspelet mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten fungerar. Det som fungerar smidigt ett ställe kan fullt av konflikter ett annat. Ett antal problematis-

vara ka punkter i dagens organisation har lyfts av Försvarsmakten, främst följande.

En krigsförbandschef har idag inte samma kontroll över samtliga resursslag, eftersom även renodlat militära anläggningar förhyrs från Fortifikationsverket. Försvarsmaktens uppfattning är att dessa anläggningar bör ägas av Försvarsmakten. Krigsförbandschefen ska inte behöva fråga fastighetsägaren om lov när det gäller hanteringen av dessa anläggningar.

När det gäller renodlade ändamålsfastigheter ska enligt vår mening den verksamhetsansvariges bedömningar styra handhavandet av fastigheten. Detta kan dock uppnås inom ramen för dagens fastighetsorganisation genom en precisering av rollfördelningen och av respektive parts ansvar. För att uppnå detta föreslår att det i instruktionen till Fortefikationsverket tydliggörs att målsättningen är att effektiv förvalta fas-

SOU 1997: 144

tighetema utifrån verksamhetens krav. Oklara formuleringar om att bevaka ändamålsfastigheternas värden bör utgå. I det ramavtal som finns mellan parterna bör tydligare sägas att när det gäller drift- och underhållsstandard så ska hyresgästen ha sista ordet. För de renodlat

militära anläggningarna kan det lämpligt att Försvarsmakten inte vara

bara gör behovsbedömning underlag för den förvaltningsplan

en som som Fortifikationsverket gör, utan att Försvarsmakten förslag gör ett till förvaltningsplan. På denna och andra punkter bör det finnas möjlighet att lokalt rollfördelningen utifrån den aktuella situationen. anpassa Uppdelningen i ägande och brukande ska för renodlade ändamålsfastigheter inte påverka den reella kontrollen över resurserna utan enbart vara ett sätt att effektivisera och professionalisera fastighetsförvaltningen. I den mån som den fastighetsförvaltande myndigheten

anser att hyresgästen satsar för lite på underhåll ska det i anges myndighetens årsberättelse, så att regeringskansliet uppmärksammas dessa förhållanden.

Att försöka lösa dagens problem att överföra ägandet visgenom av sa anläggningar till Försvarsmakten kan förväntas skapa problem. nya Det första är att det blir tämligen godtycklig

en gränsdragning. Dess-

utom måste det då byggas upp dubbla kompetenser, t när det gäller ex

upphandling av byggnadsåtgärder. Samordning driften försvåras

av också. På en rad punkter finns idag kritik rörande onödig byråkrati och att tex likartad maskinell utrustning ibland sköts Försvarsmakten och av ibland av Fortifikationsverket. Vår bedömning mycket detta är att av är övergångsproblem och att de kan lösas inom för dagens äganderamen struktur. Det är dock viktigt att parterna lokalt har betydande handlingsfrihet att avgöra vem ska göra vad. Ibland kan det som vara motiverat att Försvarsmakten köper skötsel viss delar sina installaav av tioner från Fortifikationsverket och ibland Fortifikationsverket att köper skötsel av viss fast egendom från Försvarsmakten. Sådana överenskommelser finns redan idag det är viktigt diskussioner men att i dessa frågor sköts i en öppen och saklig anda. Att till så blir fallet se att är ledningarnas ansvar. Utredningens uppdrag omfattade vidare analys möjligheten en av till effektivisering samordning mellan Fortifikationsverket genom en och Statens fastighetsverk. Flera former av samordning har undersökts.

En sammanslagning verken till ett verk. av Fördelen med detta kan att kostnader för själva

vara ledningsfunk-

tionen och vissa administrativa kostnader kan minska. Dessa framstår dock mycket begränsade. Nackdelar i form försvårad som av

SOU 1997: 144 ll

styrning överväger, a därför att sekretessaspekter mm gör att försvarsfastigheterna ändå bör förvaltas i en separat avdelning.

Samordning av vissa funktioner. Avyttringsverksamheten har lyfts fram på denna punkt, och frågan avyttring från samtliga statliga ändamålsfastighetsförvaltare är om bör samlas i en separat organisation. Vår slutsats är att detta skulle skapa nya problem i samband med överföringar mellan verken. Hanteringen av större områden, t ex centralt belägna nedlagda regementen, där det är aktuellt med stora investeringar för att förädla objekten, bör dock ske i särskild ordning.

Lokala samordning av främst fastighetsdrift. Det kan finnas betydande vinster i form minskade reskostnader av och bättre utnyttjande av personal genom att flera lokala fastighetsbestånd sköts av en driftsorganisation. Det finns dock ingen anledning av särskilt peka ut ett samarbete mellan Statens fastighetsverk och Fortfikationsverket. Att bevaka dessa möjligheter och köpa tjänster externt när så är lönsamt hör till respektive fastighetsförvaltares ansvar.

Viss administrativ samordning. En punkt där sådan samordning är motiverad rör de nyckeltal som tas fram för att bedöma kostnader och effektivitet. Idag använder t ex verken olika ytbegrepp vilket försvårar jämförelse. Hyressätten ningen på ändamålsfastigheter bör också följa samma principer, i enlighet med förslag i tidigare betänkanden från utredningen.

Att minska försvarsmaktens framtida lokalkostnader handlar enligt vår bedömning om att få dagens system att fungera bättre. En nyckelfråga blir hur köparen/Försvarsmakten kan på säljaren/Fortifikasätta press tionsverket i en situation när det saknas alternativa säljare. Detta kräver tydliga prislappar så att en jämförelse lättare kan göra med marken nadsmässig kostnad. För att Försvarsmakten ska kunna bedöma vad som är rimliga priser är det också viktigt med en öppen redovisning av hur resurser används inom Fortifikationsverket. Grundregeln ska, som vi föreslagit i tidigare betänkanden, vara att hyresgästen inte är skyldig att betala mer än marknadsmässig ersättning. En komponenthyra där parterna separat diskuterar olika typer kostnader kapitalkostnader, av administrativa kostnader samt drift- och underhåll är nödvändig för att rimligheten i hyran för en ändamålsfastigheter ska kunna bedömas.

Utredningens sista fråga rör kulturhistoriskt intressanta försvarsanläggningar. Det formella regelverket kring hantering byggnader och

av anläggningar som har ett kulturhistoriskt värde är enligt vår mening ändamålsenligt. Det som behövs är precisering det ekonomiska

en av ansvaret i olika situationer. Dessa preciseringar bör innebära att:

För enstaka objekt och anläggningar har skyddsföreskrifter - som men som fortfarande används Försvarsmakten ska Försvarsmakten i

av normalfallet bära de eventuella merkostnader dessa skyddsföre-

som skrifter innebär. Om kostnader eller överskott i samband med avveckling objekt - av väsentligt påverkas av att det finns kulturhistoriskt motiverade föreskrifter så ska detta inte påverka det ekonomiska utfallet för Försvarsmakten. Å andra sidan ska Försvarsmakten betala belopp

ett motsvarande vanliga avvecklingskostnader anläggningen

även om ska bevaras och inte avvecklas på vanligt sätt. När Försvarsmakten lämnat objekt ligger kvar inom Fortifika- - som tionsverket och där regeringens beslut objektet ska bevaras eller

om inte drar ut långt i tiden, så ska de löpande kostnaderna för dessa objekt under denna period inte belasta Försvarsmakten. En särredovisning av dessa objekt ska ske inom Fortifikationsverket.

Merkostnader som inte ska bäras Försvarsmakten ska finansieras

av genom Utgiftsområde 17 Kultur mm.

2 utredningar och beslut Tidigare

2.1¶Inledning

Motiven bakom att överföra försvarets fastigheter till ett särskilt verk

- Fortifikationsverket sedan Försvarsmakten hyr mark och lokaler

- som från, desamma motiven bakom den allmänna omorganisatio-

var som

statens fastighetshantering. Bland de viktigare argumenten kan nen av nämnas att reformen skulle rättvisande bild av mark- och

ge en mer lokalkostnader och skapa förutsättningar för effektivare fastighets-

en och förmögenhetsförvaltning. Reformen var också i hög grad knuten till förändringar i budgetsystemet: Rambudgetering, resultatstyrning och ökad frihet för myndigheter att välja medel att nå uppställda mål.

För försvarsområdet valdes dock något annorlunda gränsdrag-

en ning mellan vad hyresgästen respektive fastighetsägarens personal

som skulle sköta för uppgifter. Resurser för drift och löpande underhåll av fastigheterna låg kvar hos hyresgästen. Hyra betalades enbart för kapitalkostnader och periodiskt underhåll samt den administration som var knuten till fastighetsägarens förvaltning inkl nybyggande och avytt-

ring.

I samband med den stora fastighetsreformen bildades ett särskilt konsultföretag Confortia och dit överfördes personal som arbetat

- med projektering inom den tidigare Fortifikationsförvaltningen. En

mm viss mängd beställningar utlovades under ett inledande skede. Formellt är Confortia ett dotterbolag till Vasakronan Holding AB.

2.2¶Effektiva försvarsfastigheter SOU 1996:96 och

försvarsbeslutet 1996

En särskild utredare tillsattes 1995 för att "genomföra en uppföljning och utvärdering genomförande och pågående strukturförändringar

av inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde". En särskild studie gjordes försvarets fastigheter. Rapporten bygger ett stort antal

om intervjuer med olika nivåer inom främst Försvarsmakten

personer

14 SOU 1997: 144

och Fortifikationsverket. Rapporten behandlar enbart försvarets ända-

målsfastigheter, dvs de fastigheter där Fortifikationsverket är fastighetsägare.

Följande citat från rapportens sammanfattning bild utredger en av

ningens slutsatser och förslag.

"Resultatet utvärderingen är att fastighetsrefonnen syfta-

av som de till att effektivisera fastighetsförvaltningen och att undvika särlösningar i huvudsak har nått sitt syfte. Men vissa särlösningar återstår fortfarande, att driftresursema liksom del ex. en av resurserna även för det yttre underhållet, ligger kvar i Försvarsmakten. Hyrans utformning är också speciell. Dessa särlösningar bedöms av mig så viktiga att redan bör rätta till vara man nu dem, innan systemet hunnit växa fast ytterligare." l 1

s

"Mitt förslag är därför att drift- och underhållsresursema förs

över till fastighetsförvaltaren. Syftet med denna förändring

är att göra handhavandet av försvarsfastigheter jämförbart med mer annan fastighetsförvaltning och att underlätta den samordning av

fastighetsförvaltningen som var fastighetsrefonnens syfte."

s 12 "Jag föreslår vidare att genomgång görs de höga kosten av naderna för drift och underhåll befástningama kostnadav som sjämförelsema tyder på." 12

s

En fråga berörs i rapporten är Fortifikationsverket fortsom om även

sättningsvis ska sortera under försvarsdepartementet eller det bör

om

flyttas till finansdepartementet. Utredaren tar dock inte ställning i frågan utan hänskjuter den till utredningen utvärdering byggnadsty-

om av

relsens ombildning.

Till sist sägs att:

"Jag avstår även från att ta ställning till eventuell särbehandom ling av vissa anläggningar i sin helhet, dvs. vissa befästningar som har så nära samband med krigsorganisationen att det inte är

meningsfullt att betrakta dem objekt i fastighetsförvaltning-

som

ens mening." s 12

Regeringen ställde sig i propositionen 1996/7:4 bakom utredarens bedömningar och riksdagen beslutade i enlighet med propositionen att personal och övriga knutna till driñ- och underhåll försvaresurser av rets fastigheter skulle överföras till Fortifikationsverket

rskr

1996/97:109. En totalhyresmodell ska tillämpas. Ett sparkrav på 150

miljoner kronor per år från 1998 lades fast för drifts- och underhållskostnader.

2.3¶Utvärdering av Byggnadsstyrelsens

ombildning mm:

Vi har i tidigare betänkanden presenterat ett antal slutsatser och förslag rörande hyressättning mm för ändamålsfastigheter. De i detta sammanhang viktigaste ståndpunkterna är:

Uppdelningen ägande brukande bra reform med i huvudsak

- var en positiva konsekvenser. 2. De problem som finns när det gäller hanteringen av ändamålsfastigheter sammanhänger främst med att hyreskontrakten och relationen i övrigt inte anpassats till en situation där hyresgästen saknar bra alternativ. Därför föreslås: Långsiktiga hyreskontrakt med inbyggd option till förlängning

en med hyra bestämd enligt samma principer som den ursprungliga

en hyran se nedan. Sägs hyreskontraktet upp innan byggnaden är avskriven ska fastighetsägaren kompenseras för detta, givet att ett värde i alternativ användning saknas Vinster vid avyttring av ändamålsfastigheter ska delas mellan hyresgäst och fastighetsägare. Hyran ska komponenthyra där ersättningar för kapitalkost-

vara en nader, drift och underhåll beräknas separat. Räntekravet ska spegla att fastighetsägarens risktagande är mycket begränsat. Underhåll ska styras förvaltningsplan där under-

av en gemensam hållsinsatser mm ska anpassas till verksamhetens behov. I dessa delar ska kontraktet vara kortare så att viss anpassning av underhåll

kan ske utifrån aktuellt ekonomiskt läge. Fastighetsägaren ska mm bevaka att olika lagar rörande fastighetsunderhåll följs och även rapportera till ägaren denne att hyresgästen inte är beredd

om anser att betala för underhåll som behövs för att undvika stora framtida kostnader. Hyresgästen ska inte vara skyldig att betala mer än marknadsmässig ersättning för de tjänster som fastighetsägaren utför. Den exakta arbetsfördelningen mellan hyresgäst och fastighetsägare . ska diskuteras förutsättningslöst utifrån den konkreta situationen. Den rådande bolags-/verkstrukturen är i huvudsak lämplig. En genomgång av Vasakronans bestånd bör dock ske så att fastigheter där statliga hyresgäster saknar reella alternativ lyfts ur beståndet innan en börsnotering sker.

Alla fastighetsägande enheter bör knutna till finansdeparteme-

vara tet. Fortifikationsverket bör därmed överförs från försvarsdepartementet till ñnansdepartementett.

SOU 1997: 144 17

3 organisation

Dagens

1¶Ramavtalet mellan Fortifikationsverket FORTV

och Försvarsmakten FM

Ett ramavtal slöts 1994-03-25 mellan FORTV och FM. Detta ramavtal modifierades på ett antal punkter efter beslutet om att driftresurser ska överföras till FORTV. Överenskommelsen dessa ändringar och till-

om lägg är daterad 1997-05-07. I denna överenskommelse sägs också att Parterna är härutöver att behov föreligger av en total översyn

ense om ramavtalet vilken avses genomföras under 1997. av Några viktiga punkter i gällande ramavtal är följande. Siffrorna

nu inom parentes syftar på paragraf i avtalet.

Utifrån ramavtalet görs upplåtelseavtal för särskilda anläggningar l.2 Avtal träffas normalt mellan FORTV förvaltningsavdelningschef och avtalstecknande chef inom FM. 5.2.1 FM ska redovisa en lokalförsörjningsplan som andra myndigheter. 3.l FORTV upprättar investeringsplan, förvaltningsplan samt avyttringsplan. FM medverkar vid framtagande av dessa planer. 3.2 Ersättningen från 1998-01-01 totalhyra. Av upplåtelseavtalet

avser ska dock framgå hyrans fördelning mellan

kapitalersättning

-

administrativ ersättning

-

underhållsersättning

-

driftsersättning

-

mediaersättning

- FORTV genomför drift- och underhåll för samtliga försvarsfastigheter omfattas av upplåtelseaval mellan FORTV och FM.

som FORTV och FM ska årligen föra en dialog om planeringen av driftoch underhållsåtgärder. Dialogen ska utgå från förslag framtaget av FORTV. 6 Avseende såväl anläggningar som lokaler utarbetar FM chef med MAL-försörjningsansvar behovsunderlag för FORTVs förvaltnings-

17-1295

18 SOU 1997: 144

plan rörande planerat underhåll. Underhållsdelen i förvaltningsplanen fastställs i samråd med FM. 7

3.2 Fortiñkationsverkets vissa från

köp av driftstjänster

Försvarsmakten

Hösten 1996 beslöts att resurserna för fastighetsdrift ska överföras till FORTV. I samband med detta gjordes ett avtal mellan FORTV och FM om några undantag från detta pga speciella omständigheter gjorde som det rationellt att fastighetsdriften utfördes FMs personal. I dessa fall av betalar FM fortfarande hyra täcker samtliga fastighetskostnaen som der, men FORTV köper sedan driftstjänstema från FM i enlighet med ett särskilt avtal. Detta undantag gäller ett litet antal fall, främst följande.

Skjutfält där personal omväxlande arbetat med försvarsuppgifter gör i ordning måltavlor od och med fastighetsuppgifter t ex sköter vägar i området. Fastighetsuppgiftema är nära knutna till försvarsuppgiftema i så måtto att vägar behöver iordningsställas t ex direkt efter en pansarvagnsövning gått hårt vägarna. som Vissa anläggningar i Stockholms skärgård där trans- - gemensamma porter och tidsmässig samordning arbetsuppgifter är motiverad av pga de höga transportkostnadema.

3.3¶Fortifikationsverkets organisation

Fortifikationsverket, med huvudkontor i Eskilstuna, är indelat i tre verksamhetsgrenar: Anskaffning, förvaltning och avyttring. Verksamheten genomförs i tre regionala avdelningar: Södra, Mellersta och Nor-

ra förvaltningsavdelningama, med var sitt avdelningskontor. Förvaltar-

na kan sedan vara placerade på "lokalkontor" inom regionen. Förvaltaren utarbetar upplåtelseavtal och denne planerar drift- och underhåll utifrån behovet hos de militära enheter verkar i området. som I förekommande fall är förvaltaren projektledare för och tillbyggomnader, liksom lokal representant vid avyttring. Driften samordnas geografiskt i driftenheter under driftenhetschefen. För driften på förbandsnivå ett antal driftstyrkor. Driftensvarar heterna är, så att säga, parallella med lokalkontoren. Denna parallella organisation mellan förvaltningsansvariga och driñsenheter sammanhänger med möjligheten att göra samordningsvinster, mindre a transporter, om driften inom ett visst geografiskt område handhas av en

enhet även om fastigheterna nyttjas av en rad olika militära enheter

med eget budgetansvar och separata upplåtelseavtal med Förvaltare från flera olika lokalkontor.

3.4 när avtal sluts

Arbetsgång

Upplåtelseavtal

FM och FORTV sluter årligen inom varje gamison eller motsvarande ett upplåtelseavtal för de fastigheter som FORTV upplåter till FM. Förhandlingar sker mellan parterna lokalt representanter är FORTV förvaltare och FM:s chef med MAL-försörjningsansvar efter avstämning inom respektive organisation. MAL Mark, Anläggningar, Lokaler. Slutgiltigt undertecknas avtalet av FORTV förvaltningsavdelningschef och avtalstecknande chef inom FM exempelvis flottiljchef i flygvapnet. Avtalet reglerar upplåtelsens omfattning, aktuell ersättning och andra villkor.

Investeringsavtal

Efter att FM konstaterat behov av nyinvestering anmäler man detta skriftligen till FORTV. FM:s objektsledare redovisar behovsunderlag för FORTV:s projektledare. FORTV framlägger en offert med ett preliminärt pris och när parterna är ense sluts ett preliminärt avtal. Därefter vidtar projekteringsarbete och handläggning inom myndigheterna. Innan FORTV ingår bindande avtal avseende förvärv eller entreprenad tecknar FM och FORTV ett slutligt investeringsavtal. Efter detta begär FORTV anbud och byggandet påbörjas.

Uppsägningsavtal

När FM inte längre avser att bruka ett objekt uppsägs det skriftligen med ett års uppsägningstid. Om ett lånefinansierat objekt inte är avskrivet vid uppsägningen kompenseras FORTV för detta utifrån kvarvarande bokfört värde. Uppkommer rivningskostnader står FM för dessa. När uppsägningsavtal tecknats avvecklar FM verksamheten

varefter FORTV avyttrar eller river fastigheten. Avyttringsverksamheten är avslutad när ny ägare tillträtt enligt bindande avtal, när objektet överlåtits till annan statlig myndighet eller när objektet rivits.

4 och av

Ägande förvaltning försvarsfastigheter:

mellan Försvarsmakten

Rollfördelning

och Fortifikationsverket

I detta avsnitt går vi igenom ett antal problem som lyfts fram i samband med de intervjuer och studiebesök. Vi tar också upp vad vi ser som potentiella problem utifrån erfarenheter från de områden som studerats under tidigare faser av utredningsarbetet.

4.1 Försvarsmaktens kontroll över krigsorganisationen

4.1.1 Problembeskrivning

Uppdelningen i ägande och brukande innebär att den fasta egendomen ägs av en separat myndighet. Ur ett verksamhetsperspektiv kan detta upplevas som en komplikation när det handlar om anläggningar som är mycket specifika för verksamheten och integrerade i verksamheten. Den verksamhetsansvarige krigsförbandschefen vill kunna planera användandet den fasta egendomen tillsammans med, och formellt

av samma sätt som, de tekniska försvarssystem och den personal som är knuten till verksamheten. Att behöva och "fråga fastighetsägaren om lov" upplevs som orimligt, särskilt när det gäller anläggningar som direkt konstruerats för att fylla ett militärt behov och för att kunna funge-

tillsammans med den militära utrustningen. Försvarsmakten kan t ex ra bestämma över stridsflygplanen, men militära flygfält och specialkonstruerade hangarer ägs av FORTV och där måste Försvarsmakten förhandla med FORTV för att kunna få olika förändringar genomförda. Det finns en farhåga för att verksamheten som sådan blir lidande genom att inte alla nödvändiga komponenter kan kontrolleras och samordnas inom för ett styrsystem. Det det kan också finnas en risk

ramen för att fastighetsägaren vill göra underhållsinsatser mm som inte är försvarsmässigt motiverade men som Försvarsmakten ändå får betala. Enligt Försvarsmakten finns ett antal exempel att förhandlingar med FORTV rörande renodlat militära anläggningar blivit onödigt byråkratiska och skapat oklarhet om krigsförbandscheferna ansvar för krigsförbanden.

4.1.2 Synpunkter och förslag till åtgärder

Denna kritik har både en praktisk och en mer känslomässig sida. Vårt intryck är att på det lokala planet kan samarbetet fungera relativt smidigt och att FORTVs personal i huvudsak ser sitt uppdrag just att som ett kostnadseffektivt sätt handha fastigheterna så Försvarsmaksom "beställare" vill ha dem utifrån verksamhetens behov. Även ten som när det fungerar smidigt kan det dock inom Försvarsmakten finnas en viss oro för framtiden: I och med att någon äger fastigheterna så annan finns risken att denne kan "ställa till besvär" och komplicera verksamheten. Samtidigt är ägandebegreppet ett mycket känsloladdat begrepp och att inte äga vissa saker kan automatiskt tolkas att tappat som man kontroll. Detta gäller beställare/köpare har de ekoäven om man som nomiska resurserna och den vägen kan forma anläggningarna efter eget önskemål. Vi har i våra tidigare betänkande betonat att när det gäller renodlade ändamålsfastigheter ska hyresgästens behov styra handhavandet av fastigheten. Fastighetsägarens roll är i princip att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra de åtgärder hyresgästen motiverade. som anser Uppdelningen i ägande och brukande ska i dessa fall inte påverka den reella kontrollen över utan enbart ett sätt att effektiviresurserna vara sera och professionalisera fastighetsförvaltningen. Eftersom det krävs fackkunskaper för att bedöma vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att nå vissa mål och för att bedöma kostnader, krävs dialog mellan en parterna. I denna dialog ska i princip de verksamhetsansvariga ha sista ordet. Något tillspetsat ska fastighetsägaren presentera prislappar och konsekvensbedömningar t ex att om vissa åtgärder inte görs så kan det bli betydande framtida kostnader och med detta underlag ska den som verksamhetsansvariga avgöra vad som ska ske med fastigheterna inom ramen för den lagstiftning som finns rörande t ex olika miljöfrågor. Detta innebär att en rad av de rättigheter vid kortsiktig försom en hyrning av en generell lokal ligger hos fastighetsägaren i praktiken överförs till hyresgästen. Den formella äganderätten bör tonas i ner betydelse och parterna kan då fokusera på att få ett system fungesom rar smidigt och kostnadseffektivt ur ett verksamhetsperspektiv. För att skapa klarhet och minska den finns inom Försvaroro som smakten behöver rollfördelningen preciseras. Detta gäller:

1 Den övergripande instruktionen till FORTV. Idag sägs där att FORTV ska förvalta ändamålsfastigheter på ett sätt "långsiktigt som tar tillvara ändamålsfastigheternas värden." Denna formulering kan skapa konflikter i en situation där den verksamhetsansvarige anser

SOU 1997: 144 23

att fastigheterna inte långsiktigt behövs och därför anser det ratio-

nellt att fastigheterna förfaller och därmed sjunker i värde. Istället bör målsättningen formuleras i termer av att förvalta fastigheterna så att de anpassas till verksamhetens krav.

2 I ramavtalet finns motsvarande sätt oklarheter om vem som

egentligen "har sista ordet" i vissa frågor. I ramavtalet i

sägs t ex punkt 3 att FORTV upprättar investeringsplan och förvaltningsplan samt att FM medverkar vid framtagande av dessa planer.

Motsvarande formuleringar finns i punkt 6 rörande drift och under-

håll och punkt 7 rörande planerat underhåll. Enligt vår mening bör

det klarare sägas att FMs behov ska vara styrande när dessa planer

utformas. Eftersom ett upplåtelseavtal sedan upprättas och båda

parter ska skriva under detta, är FORTVs möjligheter att "tvinga på"

FM vissa insatser redan idag små, men tror att relationerna skulle

förbättras om det i ramavtalet tydligare sades att den verksam-

hetsansvariges bedömningar av vilka insatser som är motiverade ska

vara styrande.

3 Vi återkommer nedan till att det måste vara en öppen diskussion om

vad lokalt är den lämpligaste arbetsfördelningen mellan

som

FORTV och FM. För renodlat militära anläggningar kan steget

mellan behovsbedömning och förvaltningsplan vara relativt kort,

vilket kan innebära att det är mer rationellt att FMs MAL-ansvarige gör ett förslag till förvaltningsplan för dessa anläggningar. Rollen för FORTVs förvaltare blir då att utifrån sina tekniska kunskaper bedöma om det finns bättre alternativ att nå avsedda målsättningar

eller om FMs förslag direkt kan lyftas i upplåtelseavtalet. För-

valtarens har sedan genomförandeansvaret. Rent principiellt kan

man tänka sig att FM även övertar genomförandeansvaret men det

skulle leda till att båda sidor behöver ha kompetens när det gäller

upphandling av t ex byggnadsentreprenader och det kan knappast

kostnadseffektivt.

vara

Det blir sedan en uppgift för FORTVs ledning att internt klargöra och förmedla denna rollfördelning så att denna blir accepterad av alla. Vårt intryck är att denna rollfördelning i praktiken redan är etablerad många platser.

Vår bedömning är alltså att det är möjligt att lösa de aktuella problemen inom för den formella rollfördelning finns idag, dvs

ramen som att det formella ägandet inte behöver överföras till Försvarsmakten för att vi ska få en smidig styrning av försvarsverksamheten. Man måste också vara klar över att det finns mycket stora gränsdragningsproblem om man ska förändra dagens ägandeförhållanden. Det finns en konti-

nuerlig skala av kopplingar till verksamheten. Att dra gränser utifrån vilka byggnader/anläggningar som saknar värde i alternativ användning är t ex problematiskt. Föränderliga lokala förhållanden avgör i hög grad om det finns andra intressenter för en anläggning/byggnad eller inte. Fastigheter som fysiskt är relativt likartade kan då hur än gränsdrag-

ningsprincipen formuleras ibland ägas av FM och ibland av FORTV.

- Om driften sedan ska samordnas genom att FM köper drift från FORTV blir det två parallella kontrakt ett där man köper skötsel av

-

fastigheter och ett hyresavtal, etc. egna

Vi är medvetna om att det finns en fara med att verksamheten ska styra hur fastigheterna förvaltas, nämligen att nödvändigt underhåll skjuts på framtiden för att klara kortsiktiga besparingskrav. Enligt vår mening kan detta hanteras genom att fastighetsägaren i sin årsredovisning ska beskriva fastighetsbeståndets utveckling och då tala om ifall

att nödvändigt underhåll inte genomförs. Därefter får regeman anser ring/riksdag vidta åtgärder i relation till Försvarsmakten som i så fall misskött sitt uppdrag och gjort prioriteringar som inte är i huvudmannens intresse. Som vi betonar i tidigare betänkande SOU 1996:187, avsnitt 7.7 ska fastighetsägaren också redovisa om fastigheter har högt värde i alternativ användning.

4.2 Dagens system onödigt byråkratiskt"

Risken för att dagens system leder till ett alltför byråkratiskt system har påtalats i diskussionerna. Denna synpunkt visar sig vid närmare granskning innehålla rad olika komponenter.

en

En oro för att FM måste bygga upp en större administrativ kapacitet

för att sköta alla avtal och ha nödvändig beställarkompetens.

Kommentar:

Ett köp-säljsystem innebär att "köparen" får mer arbetsuppgifter av

denna typ, men samtidigt får man mindre arbetsledande uppgifter.

Omställningen kan upplevas som besvärlig, men är en integrerad del

av det nya systemet, vars motiv i grunden är att dessa eventuella kostnadshöjningar mer än väl kompenseras av minskad resursåtgång för själva fastighetsskötseln.

För att kunna rationalisera driften har FORTV satsat geografiskt

sammanhållna driftsenheter. Eftersom en viss militär enhet kan ha

fastigheter i flera sådana regioner måste den verksamhetsansvarige ha kontakt med flera driftsenheter. Dessa driftsenheter är formellt

sidoordnade den förvaltare som är FORTVs representant när

upplåtelseavtalet tas fram och skrivs under.

Kommentar: Denna komplikation är svår att undvika om det ska att göra ekonomiska besparingar genom geografisk samordning inom driften. Det finns sedan i princip två huvudalternativ när det gäller relationen till en viss militär enhet: A. Den militära enheten skriver separata avtal med varje driftsenhet.

Detta leder till enkla beslutsvägar, men till att samordningen mellan drift och underhåll blir svårare.

B. FORTVs förvaltare samordnar avtalen med de olika driftsenhe-

terna och inarbetar alla i ett förslag till upplåtelseavtalet. Därmed

kan drift- och underhåll samordnas bättre, men samtidigt kan det

leda till längre beslutsvägar eftersom kontakten med driftenheten

går via förvaltaren. Eftersom den nya strukturen är väg att byggas upp är det svårt att bedöma om de administrativa komplikationerna är av nämnvärd storleksordning eller inte. Vi vill emellertid peka på att det finns en risk för komplikationer på denna punkt, och att parterna får vara öppna för att prova olika lösningar för att hitta fram till en administrativ struktur som både är effektiv och smidig.

Svårigheter att anpassa insatser till förändrade omständigheter. . Upplåtelseavtalet lägger fast ekonomiska ersättningar och insatser av olika slag för det kommande året. Mycket kan hända från det avtalet ingås till det är dags att genomföra olika insatser. Att ändra på ett ingånget avtal är besvärligare än att t ex omprioritera arbetsinsatser inom en befintlig organisation. Därmed finns risken att uppdelningen i ägande och brukande leder till ett mer stelbent system. Kommentar: Om FM under löpande år vill göra ytterligare insatser än de som avtalats finns inga egentliga komplikationer eftersom det kan hanteras som köp av en tilläggstjänst. De potentiella komplikationerna är betydligt större om det gäller minskningar i insatser eller omprioriteringar av insatser. När det gäller direkta minskningar kan naturligtvis inte FM med kort varsel göra sådan om det är fast anställd personal inom Fort som utför arbetet eller om det finns undertecknade entreprenadavtal. Här finns dock ingen skillnad mot om FM skötte detta själva, eftersom de inte heller kan personal

säga upp med hur kort varsel som helst eller säga upp undertecknade avtal.

Den punkt där det kan finnas särskilda problem pga uppdelningen i ägande och brukande är därmed omprioriteringar insatser inom av en given ekonomisk ram. Eftersom försvarets verksamhet är så omfattande och komplex förekommer rimligen relativt ofta att FM under löpande kontrakt vill göra vissa omprioriteringar. I praktiken kan sådana önskemål ofta hanteras på ett bra sätt på det lokala planet, men för att undvika konflikter i framtiden bör det i upplåtelseavtalet klart sägas att FM ska kunna göra omprioteringar insatav ser inom överenskomna ekonomiska under löpande kontraktramar speriod om dessa meddelas i rimlig tid till förvaltaren. Uppstår merkostnader för FORTV pga dessa omprioriteringar får det hanteras som köp av tilläggstjänster.

Det har också framförts synpunkter på att det kan bli vissa administrativa komplikationer pga uppdelningen i anslagsñnansierade respektive lånefinansierade anläggningar. Om byggnad på t ex en en krigsflygbas används i undervisningssyfte lånefinansieras medan flygbasen i övrigt är anslagsfinansierad. Rent budgettekniskt hanteras då de olika delar av fastigheten på olika sätt inom FM . Kommentar: Detta rör i huvudsak försvarsintema frågor. I förhållande till FORTV är den enda skillnaden att FM inte betalar någon kapitalkostnad på de anslagsfmansierade anläggningarna. Det bör enligt vår bedömning undersökas om inte enhetlig klassificering kan en ske av ett helt komplex utifrån den huvudsakliga användningen. Genom att inte klassificera varje objekt för sig skulle de administrativa problemen med gränsdragningen minska. Problematik knuten till gränsdragningen mellan låne- och anslagsfinansierade objekt faller dock utanför utredningens uppdrag.

4.3 mellan ansvarsområdena

Gränsdragningen uppfattas lokalt som godtycklig

4.3.1 Problembeskrivning

Grundprincipen är att fast egendom ägs av FORTV medan lös egendom ägs av FM. Det finns i särskilda avtal noggrant reglerat vilken utrustning som hör till FORTVs ansvarsområde och vad hör till FMs som ansvarsområde. Även den formella gränsdragningen mellan vad om som hör till Försvarsmakten och vad som hör till FORTV är klar så leder den ibland till resultat på det lokala planet förefaller godsom

lyckliga.

Två exempel:

Fast monterad brandskyddsutrustning hör till FMs ansvarsområden -

om den är till för att släcka eld t ex i flygplan parkerade i en hangar,

medan de hör till FORTVs ansvarsområde de är till för att

om

släcka eld i själva byggnaden.

Den utrustning som behövs för att öppna luckan så att en en ned- -

sprängd radannast kan höjas och sänkas hör till FORTV, medan den

likartade utrustning som behövs för att höja och sänka själva radar-

masten hör till Försvarsmakten.

Det finns en rad exempel av denna typ där dagens driftspersonal inom Försvarsmakten skött utrustning som både hört till den lösa och den fasta egendomen.

4.3.2 Synpunkter

Den här typen av gränsdragningsproblem är oundvikliga, och för att få en effektiv skötsel av de berörda anläggningarna krävs därför att det sker kompletterande avtal. Dessa avtal kan ibland innebära att FM köper skötsel av sin egendom från FORTV och ibland innebära att FORTV köper skötsel av den fasta egendomen från FM. De berörda organisationerna har arbetat fram rutiner för hur sådana tilläggsavtal ska göras och vår bedömning är att parterna på detta sätt kan hitta fram till lösningar som gör att objekten kan skötas på ett effektivt sätt, även om den består av "blandad" egendom. För att dessa lokala anpassningar ska kunna ske på ett smidigt sätt är det viktigt att de lokalt ansvariga inom FM och FORTV har en betydande handlingsfrihet när det gäller att avgöra vem som ska göra vad.

4.4¶Kvarvarande konflikter FMs roll i

om

.

fastighetsdriften

I kapitel 2 och 3 beskrev vi dels beslutet om att driftsresurser ska överföras till FORTV dels de kompletterande avtal som innebär att FORTV köper vissa driftstjänster från FM. Detta rör ett litet antal objekt.

Under utredningens gång har vi mött kritiska synpunkter från båda håll. Personal inom FM har sagt att det hade varit bättre om de fått utföra mer arbete på uppdrag av FORTV, men vi har också mött personer inom FORTV som menar att det leder till ineffektivitet att låta FM

sköta viss fastighetsdrift, t ex sämre utnyttjande maskinparken och av av specialistkompetens. För att kunna hantera denna fråga på ett smidigt sätt är det viktigt att hitta en rutin för att bedöma vilken arbetsfördelning är den bästa. som Grundprincipen bör rimligen vara att den kan utföra arbetet med som en given kvalitet till lägst kostnad på grund t samordningsmöj- - av ex ligheter ska vara den som utför arbetet. Gången bör därmed i princip vara att båda parter presenterar kalkyler för hur mycket det skulle kosta dem att utföra det aktuella arbetet, dvs:

A. Hur mycket FORTV begär för att utföra drift de berörda anläggav ningarna. B. Hur mycket FM begär för att uppdrag FORTV genomföra av driften.

I den mån som FM begär mindre i ersättning FORTV än vad av FORTV begär som driftdel i hyran FM bör FORTV köpa driften av av FM. I så fall ska driftdelen i hyran sättas lika med den ersättning som betalas till FM. 2

Vi tror att det är viktigt att betrakta denna fråga ett strikt ekonour miskt perspektiv där den som kan utföra uppgifterna med minst resursförbrukning också ska sköta dem. Som vi betonade ovan bör mycket av dessa förhandlingar kunna skötas den lokala nivån. Med tanke arbetsgivaransvar mm krävs naturligtvis centralt godkännande det om rör med omfattande förändringar av dagens situation. Det kan tyckas onödigt byråkratiskt att FM först betalar hyra till en FORTV och sedan får betalt FM. Alternativet att FM sköter av vore driften och direkt betalar den själv. Nackdelen med detta är att kostnaden då inte redovisas lika klart och inte lika lätt kan jämföras med andras kostnader. Rent administrativt kan parterna lätt undvika att pengar skickas "fram och tillbaka" genom ett kvittningsförfarande. Vår bedömning är därmed att det är bra att i dessa fall FORTV formellt köper tjänsten av FM. På denna och andra punkter när det gäller specifika gränsdragningsfrågor kan det förväntas uppstå konflikter och olika tolkningar. Det är därför viktigt att parterna diskuterar sätt att smidigt lösa sådana tvister,

2 Det bör dock noteras att det finns en risk med denna uppläggning och det är att FM begär för lite i ersättning. I praktiken fårju FM behålla hela hyressänkningen, dvs oavsett vad FM begär så blir den reella ersättningen lika med A. Om FM ickeav ekonomiska skäl vill sköta driñen fastän det även för dem kostar A eller till och med lite mer såfinns en risk för taktikbud. Detta är dock styrningsfråga från centralt håll en och inte något som FORTV har anledning att bevaka så länge somFM betalar eventu- ella övergångskostnader för FORTV och sålänge som inte fastigheterna vansköts..

t att i vissa fall använda skiljemannaförfarande eller motsvaex genom rande. Detta bör skrivas i ramavtalet mellan parterna.

4.5¶Hyressättningssystemet

I kapitel 3 beskrev vi hur hyressättningssystemet ut idag. I samband ser med det senaste försvarsbeslutet sades att totalhyresmodell ska tillen lämpas. Fortfarande särredovisas olika komponenter och resonemang förs t drift- och underhållskostnader. Totalhyran erhålls separat om ex de olika separat förhandlade komponenterna. Därmed som summan av det i praktiken komponenthyresmodell, vilket enligt vår bedömär en ning är bra för ändamålsfastigheter där konkurrensen inte sätter press på hyresvärden och där verksamhetens kravoska styra insatserna fas-

tigheterna. Genom att kostnader särredovisas kan hyresgästen lättare

bedöma fastighetsägaren sköter sina uppgifter på ett effektivt sätt. om Parterna är överens att sådan komponenthyra är lämplig. om en Lokalt inom FM har det framförts kritik när det gäller de förvalt-

ningskostnader FORTV tar ut. Denna kritik har både rört nivån som dessa kostnader och hur de tas ut. Den första punkten återkommer

till i kapitel 6 och här berörs enbart den andra punkten. Inom FORTV finns viss mängd fasta administrativa kostnader. en Som tillfällig lösning under de första åren betalade FM en klumpen till FORTV för dessa. Numera fördelas de administrativa kostsumma naderna på de enskilda objekten. Problemet med detta är emellertid ut det lokalt kan uppfattas oskäligt att betalar förvaltningsatt som man kostnader även för objekt där det är uppenbart att FORTV under långa

tider inte lägger något arbete typ enklare truppbefastningar. En prissättning inte speglar de verkliga kostnaderna kan också leda till fel som signaler och leda till att lägger för mycket objekt där hyran man ner av överstiger fastighetsägarens kostnader. Ur båda dessa perspektiv finns det fördelar med ett system där de

objektanknutna hyrorna speglar de objektanknutna löpande kostnader-

Därmed skulle det bättre att ta ut de fasta kostnaderna på annat na. vara sätt än att fördela ut dem på varje enskilt objekt. Å andra sidan genom finns också nackdelar med central klumpsumma därför att det kan en svårt att bedöma vad är rimliga nivåer de aktuella kostnavara som derna. En tänkbar medelväg kan att de fasta administrativa kostvara nadena fördelas ut bland hyresgästerna, att de där betalas i form av men klumpsumma och inte fördelas vidare till det enskilda objektet. en ner Genom lokalt betalar kostnaden kan det bli större ekonomisk att man

SOU 1997: 144

press från hyresgästen, samtidigt hyran det enskilda objektet som bättre speglar de resurser som går för att hantera objektet. Vi vill i detta sammanhang betona att den skillnad finns mellan som anslags- och lånefmansierade anläggningar inte får leda till felaktiga nedläggningsbeslut. Om hyresgästen slipper hela hyran för lånefien nansierad anläggning kan denne betydligt på att lägga spara mer ner sådana än att lägga ner anslagsfinansierade objekt. Hur denna situation kan hanteras beskrivs i våra tidigare betänkanden SOU 1996: 187, avsnitt 7.6.3. Grundtanken är att hyresgästen för lånefmansierade anläggningar måste betala icke avskrivna investeringar i samband med att objektet lämnas. Som framgick i avsnitt 3.4 tillämpas denna princip idag mellan parterna, men för den lokala nivån inom FM kan en avveckling av lånefmansierade anläggningar ändå framstå försom mer delaktig p.g.a. den större hyressänkningen.

4.6¶Sekretess och

krigsplacering

En tänkbar problematik när det gäller anläggningar ägs FORTV som av är att det kan finnas delade meningar har rätt att i om vem som vara anläggningen eller bestämma om vem som får där. Kan fastighetsvara ägaren hävda att denne har rätt att bestämma får där för vem som vara

att sköta anläggningen

Vårt intryck är att sekretessfrågorna i praktiken inte är något betydande problem. Självklart ska även fastighetsägarens personal först genomgå Försvarsmaktens sekretessprövning innan de får vistas i anläggningen. Det finns en rad exempel på att Försvarsmakten använder personal anställda i privata företag även i mycket hemliga anläggningar. I den mån som Försvarsmakten har tänkt sig att använda FORTVs

driftspersonal även om man skulle äga anläggningarna, är det

uppenbart att sekretessfrågor inte kan ha någon betydelse när själva ägandefrågan avgörs. Motsvarande gäller frågor om externt anställd personals roll vid en krigssituation eller vid höjd beredskap. Även detta finns det rutiner för och Fortiñkationsverkets driftpersonal kan krigsplaceras så att de under kriser och krig kommer att ingå i krigsförbanden och därmed lyda under krigsförbandschefen. I avtal mellan Försvarsmakten och FORTV kan också regleras att den aktuella personalen ska delta i övningar av olika slag och i dessa situationer direkt lyda under ansvarig chef inom FM. Det finns alltså möjligheter att utforma regelsystem och avtal så att även personer som inte formellt är anställda FM kan behandlas anställda av som när det gäller sekretess, deltagande i övningar och krigsplacering.

SOU 1997: 144 31

4.7¶Avslutning

Analysen i detta kapitel visar att de problem finns i relationerna

som mellan Försvarsmakten och FORTV kan lösas inom för dagens

ramen formella ägandestruktur. Att försöka lösa dessa problem genom ägandeförändringar riskerar att skapa nya komplikationer och godtyckliga

gränsdragningar.

Däremot är det viktigt att spelreglerna förtydligas så att det blir kla-

att det är FM den verksamhetsansvariga som måste kunna rare som forma byggnader och anläggningar utifrån deras roll i verksamheten. FORTVs roll är i allt väsentligt att vara en professionell diskussionspartner när det gäller vilka fastighetsinsatser behövs för detta och

som

professionell utförare det FM efter sådan dialog vill ha en av som en genomfört. Vi har pekat på att ett sådant förtydligande kan ske

ovan

att instruktionerna till FORTV ändras något, och att det sker genom

förtydliganden i ett antal paragrafer i ramavtalet.

Det är också viktigt att totalhyresbegreppet överges och att det klart talas komponenthyra. FM ska kunna vad betalar för och

om en se man kunna bedöma priset olika tjänster och insatser är rimliga. Vi

om återkommer till detta i kapitel 6.

I och med att fastigheterna är så integrerad del av verksamheten

en finns många gånger samordningsmöjligheter t när det gäller skötseln

ex

tekniska system i fastigheter och likartade system knutna till utrustav ningen. Det är därför viktigt att det finns utrymme för parterna lokalt att pröva sig fram till den arbetsfördelning som är effektivast. Det är ledningarnas att till att dessa diskussioner förs i en öppen och

ansvar se konstruktiv anda med verksamhetens bästa som ledstj ärna.

för

Rationaliseringsmöjligheter försvarsfastigheter:

Fortifikationsverket-

Samordning Statens Fastighetsverk

5.1¶Inledning

Frågan förhållandet mellan Fortfikationsverket och Statens Fastig-

om hetsverk är beroende av gränsdragningen mellan FORTV och Försvarsmakten. I detta kapitel utgår vi från slutsatserna i föregående kapitel, dvs att ägandet även av de mer renodlade militära anläggningarna ligger kvar hos FORTV.

I avsnitt 5.2 preciseras olika alternativ för en samordning mellan FORTV och Statens fastighetsverk. I avsnitt 5.3 analyseras konsekvenser. I avsnitt 5.4 sammanfattas slutsatserna.

5.2¶Samordning mellan Fortifikationsverket och Statens

Beskrivning tänkbara alternativ

Fastighetsverk: av

Vi betraktar denna fråga ett renodlat pragmatiskt perspektiv: Går det

ur att peka ut konkreta ekonomiska vinster med olika former av samordning Någon diskussion om mer allmänna för- och nackdelar med koncernbildningar förs inte här.

Det finns rad olika tänkbara varianter av vad en samordning

en mellan de berörda verken skulle innebära. De följande är enligt vår bedömning de mest intressanta:

1 Sammanslagning de båda verken till ett verk.

av

På grund av vikten av det nära samarbetet med Försvarsmakten ut-

går vi från att försvarets fastigheter fortfarande skulle hanteras inom

särskild avdelning. Önskemål sådan lösning ifall

en om en - en

sammanläggning ska ske har framförts från Försvarsmaktens led-

-

ning och vi tror att det pga de starka beroendeförhållanden mellan

fastigheter och verksamhet, samt inte minst sekretessproblem, finns

starka skäl för sådan lösning. De nya verkets organisation skulle

en

då i princip innebära att det under verksledningen finns två avdel-

ningar för de gamla verkens respektive områden.

med ansvar

Överföring av vissa funktioner till ett verken. av Två områden har tagits intressanta upp som Förvaltningen av ledningscentraler ska användas i krigstid. - som Sådana finns både för den militära och den politiska ledningen och de förvaltas idag av olika organisationer. Vi kommer dock inte att beröra denna fråga här, därför att det rör mycket via dare frågor än de rent fastighetsekonomiska. Avyttringsverksamheten. - Idag sköter i princip varje verk avyttringen fastigheter av som inte behövs för den statliga verksamheten eller andra skäl som av är lämpliga att avyttra.

Lokal samordning rörande drift- och underhåll Detta innebär att personal sköter drift- och underhåll för samma fastigheter som hör till båda verken. Att bilda någon form av gemensamma driftsenheter skulle enligt vår mening skapa stora styrproblem, så vi utgår från att denna samordning innebär att det ena verket köper tjänster från det andra. Vem är köpare och som vem som är säljare kan variera från fall till fall.

Samordning av vissa administrativa rutiner Idag tillämpar FORTV och Statens fastighetsverk olika hyressättningsmodeller. FORTV har i praktiken komponenthyra där hyen resgästen t ex betalar för faktiskt underhåll enskilda år, medan SFV

sätter hyran för ändemålsfastigheter utifrån bedömning

en av genomsnittligt underhåll för en längre period. Dessutom används olika definitioner när vissa nyckeltal beräknas vilket försvårar jämföen relse.

5.3 och rörande

Konsekvensanalys förslag samordning

5.3.1 sammanslagning av verken

Argumenten för en sammanslagning de båda verken är enligt vår av mening främst följande:

Minskade kostnader för själva ledningsfunktionen. - Möjlighet till viss administrativ samordning. -

Nackdelarna med en sammanslagning är:

Det skapas inom försvarsområdet ytterligare en nivå i hierarkin vil- -

ket kan försvåra samarbetet mellan FM och det fastighetsägande verket. Verksledningen kan få svårt att styra därför att problemsituationen

-

inom olika delar beståndet är så olika. Det finns risk att de

av en

olika avdelningarna fungerar som verk inom verket.

Vår bedömning är att de direkta kostnadsbesparingarna av en administrativ samordning mellan verken är mycket begränsade. Minskade kostnader för själva ledningsfunktionen blir begränsade därför att det kommer att behövas särskild avdelningsledning för fastigheterna

en inom försvarsområdet. Eftersom båda verken är relativt stora och förvaltar ett stort fastighetsbestånd finns inga betydande stordriftsfördelar med att lägga verken. De direkta kostnadsbesparingarna kan

samman också relativt snart ätas kostnader för längre beslutsvägar och

upp av risker för revirtänkande inom de olika avdelningarna.

Slutsatsen detta inte kan förvänta sig några nämnvärda

av är att man vinster med sammanläggning de båda verken. Det bör också note-

en av

att det idag finns tendens till att fastighetsbolag blir mer ras en nischade att de specialiserar sig på en viss fastighetstyp. Bakgrun-

den till detta är just att när det gäller fastigheter som är specialanpassa-

viss verksamhet hotell, köpcentra är kunskap och nära konde för en takt med denna verksamhet viktigt för ett effektivt handhavande av fastigheterna. Detta är också relevant för försvarsområdet

resonemang eller det nationella kulturarvet. I de fortsatta övervägandena utgår vi därför från att verken består separata enheter.

som

5.3.2 Överföring vissa funktioner: Avyttringsverksamheten

av

Avyttringsverksamheten kan förväntas omfattande under en lång

vara tid framåt inom FORTV i och med att försvaret minskar det antalet fastigheter nyttjas. Dessa objekt kan mycket grovt uppdelas i två

som grupper:

Större områden belägna i eller i anslutning till större orter. I dessa -

fall är det ofta aktuellt att göra betydande investeringar i området

för att det ska få alternativ användning. Tidigare nedlagda rege-

en

menten har byggts till högskolor eller företagsparker.

a om

Övriga objekt. Detta kan gälla allt från bostadshus, kontorshus, för- -

rådslokaler till markområden och enstaka anläggningar..

Våren 1997 beslöts att ett antal nedlagda regementen skulle överföras till ett nybildat dotterbolag inom Vasakronan för att där vi-

Vasallen

dareförädlas. Vasakronan fick också ett ekonomiskt tillskott för denna uppgift. Statens fastighetsverks avyttringar är naturliga skäl tämligen beav gränsade.

När det gäller avyttringsverksamheten finns tre huvudalternativ:

All statlig fastighetsförsäljning samlas i ett särskilt bolag/verk. Detta omfattar då inte bara FORTV och SFV utan även andra ändamålsfastighetsbolag t ex Akademiska Hus och Vasakronan Krim. Hanteringen av större avvecklingsobjekt, där betydande investeringar kan vara motiverade för förädling objekten, lyfts bort en av från de berörda verken/bolagen, medan försäljningen övriga obav jekt sker av respektive verk/bolag. All avyttringsverksamhet sköts respektive verk/bolag. av

Enligt vår mening talar mycket för alternativ

Mot alternativ 1 talar att det är svårt att skapa rätt incitament för hanteringen objekt när ett sådant nytt verk skapas. Det kan förav väntas uppstå komplikationer rörande ekonomiskt och hur ansvar kostnader/vinster/risker ska delas. Det kan finnas risk att myndigheter och fastighetsägare blir mindre benägna att avveckla fastigheter om det finns ytterligare part inblandad med ekonomiska inen tressen. Mot alternativ 3 talar att avveckling ett större område, där staten - av har ett visst moraliskt och regionalpolitiskt för att området ansvar inte förfaller, ställer speciella krav på kompetens ligger utanför som de berörda verkens kämområden. Den lösning valts när det som gäller överförande till Vasallen förefaller lämplig idag, det men finns en rad frågor kring denna lösning måste analyseras utifrån som en framtida börsintroduktion Vasakronan. Utgår vi från att Vaav sallen då ska ingå är det viktigt att Vasallens förpliktelser är mycket klart formulerade så att bolagets värde kan bedömas aktörer av börsen.

I en tänkbar framtida situation där staten saknar ett fastighetsbolag av denna typ, kan tänka sig att det bildas speciell projektman en organisation för ett visst område. Denna sluter avtal med privata byggoch fastighetsbolag om utvecklingen dessa områden. Ibland innebär av

SOU 1997: 144 37

det att staten kan tjäna avvecklingen, men ibland kan det

pengar också krävas kapitaltillskott för önskad utveckling ska ske. An-

att en svaret för att bilda denna tillfälliga organisation skulle ligga finansdepartementet, i sin tur kan ta hjälp den stabsenhet i lokal och

som av fastighetsfrågor föreslås ligga inom Statskontoret. Det formella

som ägandet kan ligga kvar hos det berörda verket under denna avvecklingsprocess.

Vi alltså att alternativ 2 är att föredra. Varje verk har därmed

anser ansvaret för den normala avyttringverksamheten. För att sköta detta på ett bra sätt kan det behövas olika former av konsulthjälp och man kan även tänka sig att ett verk köper vissa tjänster av ett annat verk,

det är då fråga rent affärsmässiga uppgörelser. men om

5.3.3 Lokal samordning

De möjliga vinsterna med lokal samordning sammanhänger i princip

en med två saker:

Minskade reskostnader för personal. -

Odelbarheter, dvs att vissa specialistfunktionen inte får full sys- -

selsättning inom för det bestånd fastighetsägare har.

ramen som en

Är behovet specialistfunktionen relativt begränsat tidsmässigt

av

köps tjänsten normalt från fristående företag. Det finns dock situa-

tionen där behovet är så stort att det kan motivera en anställning,

där arbetet inte räcker till för ett heltidsarbete.

men

Enligt vår mening kan besparingar av denna typ vara betydande, men denna samordning kan lika gärna ske med andra fastighetsbestånd än de är knutna till de aktuella verken. Statens fastighetsverk köper

som idag drift och löpande underhåll på ett antal orter, a från Vasakronan och Akademiska Hus. Samordningsmöjlighetema bör många gånger

större med andra lokala bestånd, t ex kommuner, landsting eller vara Vasakronan Krim. Att kunna ta tillvara sådana samordningsmöjligheter är förklaring till att externa fastighetsförvaltningsföretag många

en av gånger kan hålla lägre kostnader. Man kan också tänka sig att en specialist deltidsanställs inom det aktuella verket och har en annan deltid hos fastighetsägare. Däremot bör verken enligt vår mening

en annan inte sälja tjänster den privata marknaden pga svårigheter med konkurrensneutralitet.

De största effektivitetsvinstema skulle utifrån dessa argument finnas i att konkurrensutsätta åtminstone delar av den lokala fastighetsförvalt-

ningen med de reservationer finns rörande hemliga anläggningar som där man inte kan ta offerter på vanligt sätt hemlipga att ytor mm är ga. Ett alternativ är att diskutera samarbete med andra offentliga fastighetsägare på den aktuella orten. På vissa orter finns redan ett sådant samarbete. Att leta efter sådana alternativ ingår i det normala effektivitetsarbetet i respektive verk och det finns inte någon anledning att särskilt peka ut en lokal samordning mellan Fortifikationsverket och

Statens fastighetsverk

5.3.4 Samordning av administrativa rutiner

I våra tidigare betänkanden har vi föreslagit viss hyressättningsprinen cip för ändamålsfastigheter. Genomförs detta förslag kommer samma principer att gälla inom FORTV och inom SFV för de delar bestånav det som är ändamålsfastigheter. Detta underlättar när äldre processen fastigheter överförs från FORTV till SFV och FM fortfarande vill hyra vissa delar. I den mån det rör sig annat än ändamålsfastigheter, som om dvs där FM har goda alternativ till den aktuella fastigheten, ska det vara en hyressättning som baseras på vad t motsvarande kontor eller ex forrådslokaler betingar för hyra marknaden. Med tanke många att av SFVs objekt inte är att betrakta ändamålsfastigheter är det ocksom

så rimligt att hyressättningsprinciperna kommer att variera.

För att kunna bedöma effektivitet inom de olika statliga fastighetsförvaltande enheterna bör det ske samordning när det redovis-

en gäller

ning av nyckeltal och hur de bakomliggande variablema mäts. Att ta fram uppsättning nyckeltal bör kunna staben gemensamma göras av

senheten for lokal- och fastighetsfrågor i fortsättningen föreslås

som finnas inom Statskontoret.

5.4¶Slutsats

Vår bedömning är att det inte finns några nämnvärda effektivitetsvinster med en sammanläggning eller samordning mellan Fortifikaen tionsverket och Statens fastighetsverk. Risken är också de fördelar att som finns kompetensperspektiv med specialiserade fastighetsur mer förvaltare går förlorad. Däremot bör det utformas direkgemensamma tiv om nyckeltal så att jämförelser och effektivitetsbedömningar mm underlättas.

SOU 1997: 144 39

Effektiviseringar inom

Fortifikationsverket

6.1¶Inledning

Argumenten i föregående kapitel pekar på att vägar att få en effektivare hantering försvarsfastigheter bör sökas inom dagens organisatoriska

av ramar. Tre typer av kostnader kan då diskuteras:

Kostnader för drift och löpande underhåll. Direkta kostnader för investeringar och periodiskt/långsiktsplanerat underhåll. Olika administrativa kostnader inom FORTV.

I samband med att fastighetsdriften överfördes till FORTV lades ett separat besparingskrav på 150 miljoner på denna verksamhet. FORTV har tagit fram plan för hur denna besparing ska kunna genomföras.

en Arbete med att genomföra planen pågår för närvarande. Besparingen uppnås både effektiviseringar och standard- och

genom rena genom ambitionssänkningar i olika avseenden. De största besparingsposterna är för 1998:

Drift- och underhåll: personal 53 milj Lokalvård: Personal 31 milj Administration 14 mil Energisparprogram 13 milj Geografisk rondering 10 milj Lokalvård: Övriga kostnader 10 milj

Byggnadsarbeten i samband med investeringsprojekt och periodiskt underhåll utförs i normalfallet inte med egen personal. Efter att FORTV och FM kommit överens om vad som ska göras, upphandlas arbetena från den privata marknaden, även om sekretessfrågor ibland påverkar de konkreta formerna för denna upphandling. Vi har inte mött någon kritik mot FORTVs sätt att sköta dessa upphandlingar och berör därför inte denna komponent ytterligare.

Den återstående kostnadsposten FORTVs administrativa kostna- der har det varit synpunkter och nästa avsnitt ägnas dem. - mer

6.2¶F ORTVs administrationskostnader

FORTV har som del i sitt eget effektivitetsarbete låtit konsultñrman

REPAB Facility Management AB göra jämförande analys verkets en av administrativa kostnader. Jämförelser har gjorts med tre stora, rikstäck-

ande fastighetsföretag/organisationer, samtliga ingår i statligt ägda

som koncerner. Man jämför även med vissa riktvärden REPAB tagit som fram. Bland de siffermässiga resultat redovisas i studien som kan näm-

nas:

Fortverkets administrativa kostnader tjänsteman ligger högt, - per klart över riktvärdet även högt i relation till de övriga bolagen men där tvâ av tre också låg över riktvärdet. Fortverket ligger mycket lågt när det gäller antalet tjänstemän - per kvm viktad bruksarea, men med tanke på att det är stora skillnader i fastighetsbeståndet påpekas att det är svårt att bedöma relevansen i jämförelsen. REPAB noterar dock att FORTV ligger lågt även jämfört med riktvärden för industrifastigheter.

De totala administrativa kostnaderna andel hyresintäkterna - som av ligger lågt.

Den aktuella studien visar tydligt hur svårt det få användbart är att ett jämförelsematerial med hjälp kan bedöma organisations vars man en effektivitet. Skillnader i fastighetsbestånd och hyresgäststruktur är t ex betydande mellan de jämförda företagen. Studien innehåller emellertid

avslutningsvis två slutsatser givet vissa förutsättningar jämförbarom het och data:

Fortifikationsverkets nuvarande bemanning för förvaltning av lokaldelen förefaller klart rimlig ...

Fortifikationsverkets administrativa kostnad relaterad till antalet årsanställda ligger relativt högt. Här bör en noggrannare analys göras för att reda ut orsaken och hitta möjliga besparingar. s 10

Vi utgår från att verket kommer att göra sådan analys del i den en som genomgång av de administrativa rutiner pågår inom verket, mm som nu samt att Försvarsmakten och regeringskansliet följer detta arbete noga

för att bedöma vad är rimliga minskningar i förvaltningskostna-

som derna.

Vår bedömning är att det just nu inte är meningsfullt med ytterligare externa analyser FORTVs administrativa kostnader eller att försöka

av bedöma om ytterligare besparingskrav ska ställas upp. Överföringen av driftresurserna och det kraftiga sparkravet på fastighetsdriften skapar ett betydande merarbete knutet till ny personal, samordning av administrativa system och för personalavveckling. I den turbulenta situation som råder är det svårt att bedöma långsiktig normal bemanning. En sådan bedömning kan ske först om något år när olika övergångsproblem hanterats och är då uppgift för RRV och den stabsenhet för

en lokal och fastighetsfrågor som föreslås ska finnas inom Statskontoret. Vi vill också betona att inom ramen för ett köp-säljsystem ligger ett stort ansvar på köparen att sätta press säljaren så att köparen inte betalar onödigt mycket. I nästa avsnitt diskuterar hur detta ska kunna fungera i en situation där köparen inte kan göra som en vanlig marknad, dvs hota med att byta leverantör om tjänsterna inte uppfattas som prisvärda.

6.3¶En struktur som skapar en kontinuerlig kostnadspress

För att långsiktig skapa en effektiv fastighetsförvaltning går det inte att lägga tyngdpunkten på utomstående parters bedömningar. Det centrala blir att skapa kontrakts- och organisationsstruktur som gör att köpa-

en ren/FM kan sätta kontinuerlig press effektiviteten i fastighetsför-

en valtningen. Enligt vår mening är då följande särskilt viktigt.

Att FORTV har ekonomisk redovisning där kostnader för olika

en delar verksamheten framgår tydligt och att denna är tillgänglig för

av FM. Som betonar i tidigare betänkanden är tydlighet och genomsynlighet särskilt viktig i de fall där hyresgästen i praktiken saknar alternativ SOU 1996:187, avsnitt 6.3. Även det finns begränsningar

se om

med alla nyckeltalsjämförelser så är genomtänkta nyckeltal ändå en bra startpunkt för diskussionen vad är rimliga kostnader. Hur detta

om som ska utformas bör diskuteras gemensamt av parterna med t ex personer från den stabsenhet i fastighetsfrågor som föreslås finnas i Statskontoret.

Den ekonomiska redovisningen måste alltså vara sådan att jämförel-

med marknaden underlättas. För de renodlade militära anser mer läggningarna är möjligheten att upphandla driftstjänster i konkurrens begränsade eftersom är hemliga. Även i dessa fall bör

ytor mm man dock kunna göra jämförelser både med icke-militära objekt och mellan anläggningar inom olika driftsområden.

42 SOU 1997: 144

Det är vidare viktigt att rimligheten i FORTVs prissättning kan bedömas. Vi har t ex mött kommentarer att FORTVs administrativa

om påslag i samband med byggnation är ovanligt höga och att förvaltningskostnader tas för objekt där det är uppenbart att FORTV inget

upp gör t ex enklare truppbefästningar. En tydligare koppling mellan det FM betalar för och utförda prestationer skulle kunna minska irritationer av denna typ se avsnitt 4.6 ovan om hyressättningsystemet. Resultat inom olika delar av FORTVs verksamheten ska kunna särredovisas så att det framgår om vissa delar subventionerar andra. Detta sker delvis idag men bör drivas längre.

Tydligare prislappar, en redovisning hur används inom

av resurser verket, tillsammans med grundregel säger att hyresgästen inte

en som är skyldig att betala mer än marknadsmässig ersättning är sammanfattningsvis betydelsefulla för att FM köpare kan pådrivande för

som vara att få en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning.

Till sist vill vi också betona vikten att regeringskansliet inte

av

glömmer bort grundtankarna i ett rambudget/resultatbudgetsystem

Uppdragsgivaren riksdag/regering måste hålla sig väl informerad

om verksamheten för att kunna bedöma hur mycket är moti-

resurser som verat att anslå till FM i detta fall och utifrån detta formulera allmänna besparingskrav. Men huvudprincipen är sedan att det är den verksamhetsansvariga som gör den slutliga bedömningen av var inom organisationen som besparingar ska ske.

SOU 1997: 144 43

Kulturhistoriskt intressanta

försvarsanläggningar: Beslutsgång och ekonomiskt ansvar

7.1¶Lagar och förordningar som styr kulturhistoriskt

värdefulla byggnader

Det finns ett antal fastigheter och anläggningar i FORTV:s bestånd

i vid mening kan sägas ha ett kulturhistoriskt värde. En del av dem som åtnjuter ett lagreglerat kulturhistorisk skydd. Lagen om kultunninnen 1988:950 innehåller de viktigaste reglerna om hanterande av byggnadsminnen inte ägs staten. Enligt Förordning statliga

som av om byggnadsminnen m.m. 1988:1229 sägs att byggnad som tillhör staten får förklaras för statligt byggnadsminne, om den är synnerligen märklig sitt kulturhistoriska värde. Detta gäller också park,

genom trädgård eller anläggning. Frågan prövas regeringen efter

annan av framställan från Riksantikvarieämbetet RAÄ. Till framställningen fogas yttranden från den förvaltande myndigheten. Regeringen anger skyddsföreskrifter vård och underhåll samt reglerar ägarens rätt till

om ändringar byggnadsminnet. Ansökan tillstånd till ändring görs

av om hos Riksantikvarieämbetet.

Ett visst kulturhistorisk skydd kan också ges till byggnader som inte betraktas synnerligen märkliga, ändå värdefulla. I för-

som men som ordningen under 12 § benämns de värdefulla byggnader som inte är byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet upprättar i samråd med förvaltande myndigheter förteckning över dessa samt lämnar råd om

en vård dem. I 14 § sägs: Om riksantikvarieämbetet finner att byggnad

av kan komma ifråga för byggnadsminnensförklaring skall detta anges i förteckning enligt 12 §. Riksantikvarieämbetet får i dessa fall lämna närmare föreskrifter vård. Skydd enligt denna paragraf kan betrak-

om

något starkare än det enligt 12 tas som

I förordningens sista paragraf, 16 § 1995:982, sägs att fastighet

ägs staten och representerar viktig del det nationella som av som en av kulturarvet eller är stort kulturhistorisk värde skall förvaltas

annars av så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Regeringen beslutar, efter förslag från RAÄ, vilka fastigheter skall ha ett sådant

som anses värde. Här införs termen nationellt intresse och bakgrunden till detta är att vid Domänverkets bolagisering ville få möjlighet att ge

man

vissa mycket gamla egendomar i statlig ägo, exempelvis kungsgårdar, ett starkt skydd. Dessa överfördes i första hand till Statens fastighetsverk för fortsatt förvaltning.

7.2¶Kulturhistoriskt intressanta nader och

byg

anläggningar i FORTVs bestan

När det gäller byggnader i F ORTV:s bestånd är det främst ett antal kasembyggnader som ansetts skyddsvärda ett kulturhistoriskt perspekur tiv. Vilka dessa är finns förtecknade enligt beskrivna bestämmelovan ser. I de fall som de är byggnadsminnesförklarade gäller särskilda skyddsföreskrifter, vilka kan påverka brukarens pågående verksamhet. Främst är det dock vid förändringar verksamheten skyddsregav som lerna blir kontroversiella. De senaste försvarsbesluten har lett till forhandlingar mellan FORTV och RAÄ skyddsföreskrifter i några fall om där skyddsvärda kasembyggnader funnits regementsområdet. A4 i Östersund och I20 i Umeå kan exempel. Kommunerna blir nämnas som ofta en tredje part i dessa förhandlingar i och med att stadsplanemässiga och näringspolitiska aspekter kommer i bilden. Föreskrifter kan begränsa möjligheten till önskad alternativ användning. Till skillnad från byggnader saknar anläggningar vanligen ett ekonomiskt restvärde. De senaste åren har ett stort antal anläggningar av olika storlek utgått ur krigsorganisationen. I några fall finns ett lokalt civilt intresse att överta och bevara dessa historiska skäl. Många av måste dock rivas eller förslutas, vilket gjorts exempelvis med ett antal truppbefästningar på svenska syd- och ostkusten samt vid gränsen mot Norge. Detta är en kostsam verksamhet. Samtidigt har en diskussion pågått vilka anläggningar, eller beom fästningar, som ska skyddas för sitt kulturhistoriska värde. Under början av 90-talet genomfördes en utredning dåvarande Fortifikationsav förvaltningen och SFV om avveckling av moderna befästningar. I denna angavs 45 anläggningar som värda att bevara. Utgångspunkten för bevarande att redovisa den fortifikatoriska och vapentekniska utvar vecklingen vid ett antal traditionella försvarspositioner. 1996 framlades ett underlag for bevarande moderna befästningar, av vilket RAÄ utarbetat på regeringens uppdrag i samråd med SFV, FORTV och SFHM Statens försvarshistoriska museer. Underlaget byggde ovanstående rapport och tre alternativa förslag på angav anläggningar som ansågs värda att bevara. I det mest omfattande alternativet bevaras 40 st anläggningar och i det minst omfattande 28 st. Kostnader under en 10-årsperiod för ett bevarandet uppskattades till 140-

SOU 1997: 144 45

180 miljoner, vilket var 90-120 miljoner mer än en vanlig avveckling

skulle kostat

7.3¶Statens fastighetsverks roll

Som framgick i avsnitt 7.1 kan särskilt skyddsvärde objekt förklaras som del i det nationella kulturarvet. De kvarstår då i statlig ägo och överförs till Statens fastighetsverk. Under senare år har SFV övertagit ett antal försvarsanläggningar som inte längre ingår i krigsorganisationen.

Det finns även anläggningar som överförts från FORTV till SFV trots att försvarsverksamhet bedrivs i delar av objektet t ex Karlsborgs fästning. Det kan också vara så att vissa delar av ett större komplex överförs till SFV, medan andra delar som också har ett kulturhisto-

riskt värde ligger kvar hos FORTV. I fall som dessa sker en individu-

ell bedömning av vad som kan vara en lämplig lösning utifrån en sammanvägning av kulturhistoriska, ekonomiska och försvarsmässiga bedömningar.

7.4¶Problem, överväganden och förslag

Den formella gången när det gäller hanteringen av kulturhistoriskt intressanta anläggningar är klart reglerad, men det som komplicerar hanteringen är att det delvis finns motstridiga ekonomiska intressen. Vi kan urskilja två typsituationer den ena rör vad fall där skyddsföre-

skrifter finns för byggnader och anläggningar som fortfarande utnyttjas av FM 7.4.1 och det andra rör byggnader och anläggningar som FM har sagt upp eller är på väg att säga upp 7.4.2.

7.4.1 Enstaka byggnader med skyddsföreskrifter som FM

fortfarande utnyttjar

Inom t ex ett regementsområde som fortfarande används kan det finnas enstaka objekt som förklarats som statligt byggnadsminne eller kan bli

3 RAÅ har påtalat att vid bedömningen av kostnaderna för vanlig avveckling har kalkylen utgått från exempel som inte är särskilt långtgående när det gäller samhällets miljökrav. De verkliga kostnaderna för vanlig avveckling kan därför bli högre och därmed merkostnadema för bevarande mindre.

46 SOU 1997: 144

aktuella för detta. Då kan det finnas anledning att utforma förvaltningsplaner på ett sätt som ökar underhållskostnadema eller gör att fastighetemas användbarhet minskar något försvarssynpunkt. ur Huvudprincipen bör i dessa fall vara att FM betalar de faktiska underhållskostnaderna. Argumenten för denna lösning är flera. Man undviker svåra gränsdragningsproblem och besvärliga bedömningar av vad som egentligen är merkostnader. Dessutom kan det i ett vidare perspektiv vara fördelar även för verksamheten att dess historia är synlig och vårdad. Enligt vår bedömning har det sällan varit konflikter om dessa objekt, dvs FM har varit beredd att ta de eventuella merkostnader

som skyddsföreskriftema innebär.

Enstaka undantag från denna princip kan göras i de fall där merkostnadema uppenbart är betydande i förhållande till normala kostnader. Detta får bedömas i samband med att beslut om föreskrifter fattas och i så fall bör FORTVs medel för dessa merkostnader via statsbudgetens Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och RAÄ. Om FM ska betala hela merkostnaden finns risk genom en att FM säger upp byggnader där hyrorna är mycket höga på grund av kulturhistoriskt motiverade insatser utan att det går att hitta någon annan hyresgäst som är villig att betala mer.

7.4.2 Byggnader och anläggningar som FM säger upp

Innan vi går in ett antal olika varianter av denna situation vill slå fast tre principer:

Det ekonomiska utfallet för parterna ska inte bero när beslut - av om föreskrifter fattas i förhållande till uppsägningstidpunkt och frånträde. Det finns exempel där parterna agerat sätt som tyder på att så inte är fallet idag, t ex att FORTV varit mer positiva till föreskrifter så länge som FM fortfarande var hyresgäst men mer negativa därefter, medan FM agerat på omvänt sätt. FM ska inte kunna vinna ekonomiskt att objekt ska bevaras av kulturhistoriska skäl, t ex genom att slippa rivningskostnader o.d. Även objekt skyddas, och överförs till SFV, ska FM betala om t ex en kostnad motsvarande vad det skulle kostat FM objekten inte om skyddats. Någon millimeterrättvisa kan naturligtvis inte uppnås med tanke på att kostnaderna är svårbedömda. FM ska inte heller drabbas av väsentliga merkostnader eller ekono- miska förluster pga att ett objekt får kulturhistoriskt motiverade föreskrifter. Undantag kan möjligen del dessa kostnader vara om en av

sammanhänger med uppenbar vanskötsel och misstag från

FM/FORTVs sida.

Dessa principer innebär att processen i samband med en avveckling där skydd införts bör vara följande.

Låt oss först utgå från att det är en anläggning som saknar värde i alternativ användning och som ska överföras till Statens fastighetsverk. Först sker en avräkning där FM ska ersätta FORTV för

l Icke avskrivna investeringar 2 Vad de direkta avvecklingskostnaderna skulle varit det inte

om fanns några särskilda föreskrifter eller faktiska iordningsställandekostnader om dessa är lägre. Detta belopp fonderas inom FORTV och överförs sedan till Statens Fastighetsverk.

Om de faktiska kostnaderna för iordningsställandet är högre än detta belopp får det finansieras inom SFVs budget. Det har hävdats att SFV bromsat införande av föreskrifter och Överförandeprocessen därför att man inte fått klara besked om ekonomisk kompensation i budgeten för merkostnader av denna typ. Det är möjligt att den tidigare budgetmässiga behandlingen av SFV, där överskott från de lönsamma delarna använts för att vårda det nationella kulturarvet, har bidragit till detta motstånd. Konsekvensen av att få fler objekt har i så fall inneburit att det blivit mindre resurser för varje objekt.

Vi har i SOU 1997:96 avsnitt 6.3 föreslagit att denna budgethantering ska ändras och att SFV får separata anslag för att de insatser som inte är lönsamma, men som krävs för att vårda det nationella kulturarvet. I ett sådant system är det lättare att samtidigt besluta om att ett objekt ska överföras till det nationella kulturarvet och att det ska ske

en anslagsökning eller att ambitionerna får sänkas så att det objektet

nya ryms inom de gamla budgetramama.

I den mån som anläggningen kan ge ett överskott dvs intäkterna högre än drift- och underhållskostnader och kapitalkostnader för de åtgärder som SFV finansierat får detta värde räknas av från eventuellt belopp som överförs från FORTV.

Det kan noteras att kommunen eller andra lokala intressenter ibland är beredda att ta över ansvaret för vissa anläggningar för att vårda dem som del av vad vi kan kalla det lokala kulturarvet. I sådana fall kan de avvecklingskostnader som FORTV/FM ska betala minska, liksom behovet anslag till detta.

av

Tänker vi oss ett objekt som ska avyttras på den öppna marknaden blir utfallet följande:

Om intäkterna från försäljningen täcker både icke avskrivna investeringar och andra avvecklingskostnader så påverkar eventuella effekter av kulturhistoriska föreskrifter enbart det överskott idag ska inlesom vereras till statskassan. FM kan lämna objektet utan att betala någon kompensation till FORTV. I det system som föreslagit i SOU 1996:197 avsnitt 7.6.1 ska 75% av eventuell vinst vid avyttring en tillfalla hyresgästen. I så fall krävs bedömning vinsten väen av om sentligt påverkas att det finns kulturhistoriska föreskrifter. Är så av fallet ska hyresgästen kompenseras för detta och merkostnaden redovisas som ett underskott hos FORTV och detta underskott ska i princip ska finansieras via Utgiftsområde 17. Underskottet kan alternativt kvittas mot överskott andra avyttringar. I den mån som intäkterna inte täcker icke-avskrivna investeringar och andra avvecklingskostnader kan man resonera på liknande sätt, om det är uppenbart att föreskrifterna väsentligt ökat denna förlust. FM ska betala den förlust som skulle uppstå om det inte fanns några föreskrifter, medan resten av förlusten ska redovisas separat FORTV och av finansieras beskrevs För att undvika byråkratiska system och som ovan. kostsamma förhandlingar är det viktigt att klargöra att bedömningar av denna typ enbart ska göras det är uppenbart att det handlar om om väsentliga merkostnader/intäktsförluster. Återigen vill betona vikten av att parterna finner ett smidigt system för lösning tvister kan av som tänkas uppstå i dessa bedömningssituationer. När det sker särskilda försvarsbeslut innebär att regementen som och anläggningar ska avvecklas har valt ett smidigare system. man Istället för att FM ska kompensera FORTV för icke-avskrivna investeringar mm sker en direkt nedskrivning av tillgångarna/lånen inom FORTV och därmed sjunker FORTVs kostnader motsvarande det framtida hyresborttfallet. Direkta avvecklingskostnader hanteras då också i särskild ordning.

7.4.3 I väntan på beslut rörande "det nationella kulturarvet

Som framgick i avsnitt 7.1 kan av olika skäl beslutsprocessen när försvaret lämnat ett objekt relativt långdragen. Även detta naturvara om ligtvis bör undvikas så långt möjligt måste det också finnas klara som principer för det ekonomiska ansvaret under sådan period. en Vi utgår från att objektet under denna till ligger kvar inom FORTV, även det rimligen bör ske ett samråd med RAÄ och SFV rörande om skötseln av objektet. Vi vidare att kostnaderna för förvaltningen anser av dessa objekt under väntetiden inte ska belasta försvarsanslagen. I bästa fall kan FORTV hyra ut delar anläggningen till andra intresav

SOU 1997: 144 49

senter i avvaktan på beslut, det är rimligt att anta att vissa av dessa

men objekt ger underskott för FORTV.

Om inte FM ska betala detta underskott är ett alternativ att medlen tas från medel som annars skulle levereras till statskassan avkastning på statskapitalet, överskott från försäljningar. FORTV kan också få ett särskilt anslag för att täcka underskott de objekt där regeringen ännu inte avgjort de ska säljas i vanlig ordning eller över-

om föras till SFV. På detta sätt tydliggörs också kostnader for att beslut i frågan dröjer, samtidigt objektet inte riskerar att förfalla under

som tiden. Dessa väntande objekt ska särredovisas av FORTV.

7.5¶Avslutning

Det formella regelverket kring hantering av byggnader och anläggning-

har ett kulturhistoriskt värde är enligt vår mening ändamålsenar som ligt. Det behövs är en precisering av det ekonomiska ansvaret i

som olika situationer. Dessa preciseringar bör innebära att:

För enstaka objekt och anläggningar som har skyddsföreskrifter men -

fortfarande används FM ska FM i normalfallet bära de

som av eventuella merkostnader som dessa skyddsföreskrifter innebär. Om kostnader eller överskott i samband med avveckling av objekt

-

väsentligt påverkas att det finns kulturhistoriskt motiverade före-

av

skrifter så ska detta inte påverka det ekonomiska utfallet för FM. Å

andra sidan ska FM betala ett belopp motsvarande vanliga av-

vecklingskostnader även anläggningen ska bevaras och inte av-

om

vecklas på vanligt sätt.

När FM lämnat objekt som ligger kvar inom FORTV och där beslut -

objektet ska bevaras drar ut långt i tiden, så ska de löpande

om

kostnaderna för dessa objekt under denna period inte belasta FM.

En särredovisning dessa objekt ska ske inom FORTV.

av

u

.L t

i: . $9x.9:ä;.á1":si: 5329115314:år:

mââfüiøüuxñâwáfiüääáêüiüüäáñüssiáäxájøäângüåm

ülmåäa meg kâeølaäaxaåmênägmä

âáüzsk秧TS§fRW§Ã1QIzÃ{iÃQéå§-i.

. M53ma: G341 nå

{ V iåáciarsäivraá;oxiåag.Mtgüfåââfâârt:å W

.n L L Grå avveázâd; sgsâäezöstimåârsånt iâätâzxnâfäüfüå y V

v

är" A firçáiiäiárrszrá-wánfxi f L ;

.

" m åäåäåmiiiingaY-,åtäiêåfvaikipäâ " ei

i I s%áñszai1h§átsñ3zrääw2

Å .

;yet

TL. süâäüfüâlâgüåiüüiåüåiüâ3:Ö33§i5“itâhiâüjaáâfünü

i . L V x

. . r

finiäiliâiäüé

4 14

.Wfásáaaiaö små E132;snnahVmönuLäs-ida annah :J51 misábmáeøai v { VV . Ltâçåâüvätitaü ;så hâfoâåü åsøsøzsáátøÃa-éas:t3xi%z2émeiâttå;2§%âi3:våxrt°ti"

avääåttä.

week2 am; :Tu;z:;$i1::2-iárâzäáfkøzââxéwirâázszåzáénm

vmáçüiütxxzxaçgixeka røgâäáixâi:ga-g aäâsjgáåäÃjäåååti§31WñjâåämÖftåiff

"liknar rmxaáaxâøaâxfürxaâs

åüáxágV

" L

8¶Konsekvensbedömningar

Två centrala slutsatser är att dagens grundläggande rollfördelning mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten samt den nuvarande verksstrukturen är ändamålsenliga. Våra förslag rör i huvudsak preciseringar inom ramen för dagens struktur. Detta innebär att förslagen inte är förknippade med några direkta statsfinansiella kostnader. Vinsterna av förslagen ligger i att få en smidigare behandling när rollerna klargjorts och att pressen på att effektivisera förvaltningen av försvarets fastigheter. Att försöka kvantifiera dessa effekter är knappast menings-

fullt, men de ökar förutsättningarna för att minska fastighetskostnader-

nas andel av försvarsmaktens totala kostnader.

Beslut rörande försvaret har ofta betydande regionalpolitiska konsekvenser. Den process som nu pågår för att effektivisera hanteringen av lokalkostnader kommer sannolikt att innebära en decentralisering inom Fortifikationsverket och därmed på sikt minskat antal anställda vid huvudkontoret i Eskilstuna och en viss ökning vid de regionala förvaltningarna, inkl deras lokalkontor. På grund av minskad försvarsbeställningar är det även troligt att personalen vid Confortia kommer att minska i Eskilstuna. I september 1997 föreslog regeringen att en ny energimyndighet med 110-140 anställda ska lokaliseras till Eskilstuna.

L

muzvçez L108

, . V V

izâgrtinmöbücfzaaváeaüøgâi.

gniufçâzxöâiim abnsggiâibáuxg anezgab 122; ärszmaruia 35371039 åvT

i

-abqaxawørx mala Imse naxzlmne-xsvauöä :E00rsáwgrøauoitaüiâinnäVnslism

i ,agåinøaiåmabnä itømmmtaaxwvaø

asêátöidmâv

L a

:jmfüøgaiüöâ m iäáánzgii 53330 .Minna aansgnb:få mami 133m:

timma

-Jxâbüäüaüi EUGÃZHRmWaÅERmñaxii: sfggán han âbscgqittyahñ wii

/ y

-Vzsxiåamaiim sån guiäbnsziatz a-uzgibårrxana ns i 73335 nsgaiaxâiå vs

L .

,zzäfxsverxöä aagsünzhâønöiyságaaivisøiáñs áqnsaaaaq 133 dos 3310:3

1 g vs m

-egrtênemiasqqsnsâ så Iodáüa aaah nyiömöi 31A .xáiadgiraøi

maüimsvå LÅná-ixammiüâdgáfasi 161 srmgrxinnäáiuxüimlö ab nam ,áâlzft

Mania: ;m

i .zabmniaoá aims: amiásmamvaxöi vn Iebws aan .

gqaøtçázásêiøqimmigøi abnabsgtcød mf istsvmiz søbnmö :uiaeâ

sin

vmsaiviiásääajñav161 iågñq maa :m1 .wâanávása

Lhággykøimá m; zaeøamq

gnhágilguinaasb.nsüsxládaxaafüs Iâiiuzsnaedømmøi xabxsnizoálaáøi m L :man Mania; mig åqjhsnrüáb :bo aá-;avamüaáliânoü mom . 4181áiángigøwab bivgrxináö aaiv tia :bo stzxxmliázä i ;taxoinopihuvudbiv A

,yaçämvmöi ggxmim m å .1mxxaálgxpi.aa;ab.Mai ,smsguiqziav

2333391912201sinöfmf bi using-ramen;315732192:návâ ab

mamma

W335 nsgnizøgazgçlaaxäi WG wdáimqaz.533x313x33 å " daaim

.mnáiüaaa nä: 3:13abimzøaVnssr-oivi bøiñmigibawgmâamüo

Bilaga 1 53

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen om utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m

Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har tillkallat särskild utredare Fi 1996:03 med uppdrag

en att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren tilldelas härmed tilläggsdirektiv för sitt fortsatta arbete.

Utredaren skall göra en fördjupad analys om det är lämpligt att samordna förvaltningen av hela eller delar av Fortifikationsverkets fastighetsbestând med Statens fastighetsverk eller om vissa delar skall hanteras i annan ordning.

Bakgrund

Den 29 februari 1996 förordnades riksgäldsdirektören Thomas Franzén som särskild utredare med uppdraget dir. 1996:21 att göra en utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren fick i uppdrag att belysa om syftena med ombildningen har uppnåtts, analysera konsekvenserna av ombildningen samt peka på de eventuella brister som uppstått och lämna förslag till förändringar.

I enlighet med direktiven för arbetet överlämnade utredaren i december 1996 till regeringen ett delbetänkande som specifikt behandlar statens ändamålsfastigheter samt förslag till principer för förvaltning och hyressättning.

Arbetet skall slutredovisas före utgången av juni 1997.

Enligt direktiven bör utredaren ta del av det arbete som utförs i kommittén för utvärdering av försvarets ledning och struktur dir. 1995:1. Den kommittén har numera lämnat sitt slutbetänkande, Effek-

54 Bilaga 1 SOU 1997: 144

tivare försvarsfastigheter SOU 1996:97, där frågor rörande Fortifika-

tionsverkets fastighetsförvaltning

tas upp.

Uppdraget

Utredaren skall göra fördjupad analys Fortifikationsverkets fasen av tighetsbestånd och utreda hela eller delar beståndet skall om av samordnas med Statens fastighetsverk eller vissa delar skall hanteras i om annan ordning. För- och nackdelar med olika alternativ skall beskrivas,

liksom gränsdragningen mellan de olika fastighetsbestånden.

Utredaren skall belysa hur drift och underhåll bör organiseras. Utredaren skall pröva lämpligheten med att samordna myndigheterna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk och lämna förslag till ny struktur. Utredaren skall redovisa vilka rationaliseringsvinster utöver de i - 1996 års försvarsbeslut redan beslutade besparingar kan göras - som

med olika samordningsaltemativ.

Utredaren skall vidare belysa hur kostnadsmässig neutralitet för hyresgästerna inom Försvarsdepartementets område, i förhållande till nuvarande verksamhet, skall kunna bibehållas under försvarsbeslutsperioden. Utredaren skall beakta behovet att säkerställa långsiktig förav en valtning av de delar av Fortifrkationsverkets fastigheter och anläggningar som är kulturhistoriskt värdefulla. Vid de överväganden utredaren skall göra gäller regeringens som generella direktiv om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och att pröva om offentliga åtaganden dir. 1994:23. Utredaren skall senast den 15 oktober 1997 redovisa resultatet av sitt arbete.

Finansdepartementet

Bilaga 1 55

Tilläggsdirektiv till Utredningen om utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har tillkallat en särskild utredare Fi 1996:03 med uppdrag att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren tilldelas härmed tilläggsdirektiv för sitt fortsatta arbete. Utredaren skall göra en fördjupad analys det är lämpligt att om samordna förvaltningen av hela eller delar av Fortifikationsverkets fastighetsbestånd med Statens fastighetsverk eller om vissa delar skall hanteras i annan ordning.

Bakgrund

Den 29 februari 1996 förordnades riksgäldsdirektören Thomas Franzén som särskild utredare med uppdraget dir. 1996:21 att göra en utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren fick i uppdrag att belysa om syftena med ombildningen har uppnåtts, analysera konsekvenserna ombildningen samt peka de eventuella brisav ter som uppstått och lämna förslag till förändringar. I enlighet med direktiven för arbetet överlämnade utredaren i december 1996 till regeringen ett delbetänkande specifikt behandlar som statens ändamålsfastigheter samt förslag till principer för förvaltning och hyressättning. Arbetet skall slutredovisas före utgången juni 1997. av Enligt direktiven bör utredaren ta del av det arbete utförs i som kommittén för utvärdering av försvarets ledning och struktur dir. 1995:1. Den kommittén har lämnat sitt slutbetänkande, Effeknumera tivare försvarsfastigheter SOU 1996:97, där frågor rörande Fortifika-

tionsverkets fastighetsförvaltning

tas upp.

Uppdraget

Utredaren skall göra fördjupad analys Fortifikationsverkets fasen av tighetsbestånd och utreda hela eller delar beståndet skall om av samordnas med Statens fastighetsverk eller vissa delar skall hanteras i om

56 Bilaga 1 SOU 1997: 144

annan ordning. För- och nackdelar med olika alternativ skall beskrivas, liksom gränsdragningen mellan de olika fastighetsbestånden.

Utredaren skall belysa hur drift och underhåll bör organiseras. Utredaren skall pröva lämpligheten med att samordna myndigheter-

na Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk och lämna förslag till ny struktur.

Utredaren skall redovisa vilka rationaliseringsvinster utöver de i

- 1996 års Försvarsbeslut redan beslutade besparingar kan göras

- som med olika samordningsalternativ.

Utredaren skall vidare belysa hur kostnadsmässig neutralitet för hyresgästerna inom Försvarsdepartementets område, i förhållande till

nuvarande verksamhet, skall kunna bibehållas under försvarsbeslutsperioden.

Utredaren skall beakta behovet av att säkerställa långsiktig för-

en valtning av de delar av Fortifikationsverkets fastigheter och anläggningar som är kulturhistoriskt värdefulla.

Vid de överväganden som utredaren skall göra gäller regeringens generella direktiv om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Utredaren skall senast den 15 oktober 1997 redovisa resultatet

av sitt arbete.

Finansdepartementet

Bilaga 2 57

Den fortfikatoriska kompetensen

En särskild fråga när det gäller rollfördelningen mellan FM, FORTV och även Confortia rör bevarandet den fortifikatoriska kompetensen.

av Det grundläggande problemet är att det byggs relativt lite nya renodlat militära anläggningar. Investeringar rör underhåll och uppgraderingar av befintliga kvalificierade anläggningar. Det aktuella behovet av kompetens för utveckling och projektering av försvarsanläggningar är därmed relativt liten, vilket gör att det är tveksamt om det är lönsamt för säljaren främst Confortia att bevara kompetensen. Samtidigt är det ett långsiktigt perspektiv viktigt att denna kompetens finns kvar

ur eftersom den kan behövas i framtiden. Därmed finns en välmotiverad

från Försvarsmaktens. Enligt de uppgifter fått handlar det om ett oro mycket litet antal personer, dvs mycket av den kompetens som behövs för att konstruera militäranläggningar är inte så specifik. Dessutom finns företag t ex Telia som behöver liknande kompetens i vissa

- fall.

Bevarandet den fortifikatoriska kompetensen har både en

av ekonomisk och en organisatorisk sida. Den ekonomiska är att det som förut betalades automatiskt via investeringsanslag nu kan behöva betalas separat nedan. Därmed framstår det extra utgift för

se som en försvaret. Detta måste rimligen hanteras som en integrerad del av den vanliga budgetprocessen där slutligen regering och riksdag får bedöma om denna nya utgift motiverar ökade anslag eller om den ska finansieras via omprioriteringar.

Ett avtal om "informationsutbyte" har nyligen ingåtts mellan FM, FORTV och Confortia där det framgår ungefär hur mycket beställningar Confortia kan få. Confortia ska fortlöpande informera FORTV och FM om deras möjlighet att bevara önskad kompetens. FORTV har förklarat att man avser att bevara sin anläggningskompetens. I ett längre perspektiv bör olika organisatoriska lösningar övervägas.

58 Bilaga 1

SOU 1997: 144

A. Att FM själv skaffar sig denna kompetens och under tiden använder personerna i fråga delvis i andra uppgifter eller hyr

ut

till FORTV/Confortia

B. Att FM sluter ett särskilt avtal med F ORTV/Confortia där de löpande betalar viss

en summa pengar mot att FORTV/Confortia garanterar att denna kompetens finns i organisationen.

För modell A talar att FM då direkt kan kontrollera

mer att kompetensen finns. För modell B talar att den bör bli billigare eftersom FORTV/Confortia antagligen kan utnyttja

personen bättre under tiden med andra konstruktionsuppgifter. Att välja modell bör dock vara FM sak.

vEBlI°

3:29:09

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32 Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . - . Inkomstskattelag,delI-III. Fi. 33 Att läraöver gränser.Enstudieav0ECD:s . . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinfonnation. M. 34 avmiljön. M. . . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kursi trañkpolitiken bilagor. K.+ . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratin i backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. . verksamhetsformer.Fi. förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika på sex Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.Integritetoffentlighet Infonnationsteknik.Ju. . Flexibel förvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden

struktur. Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

.i4. IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . 15. Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden

Granskning granskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . av Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinfonnationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20.Konkurrenslagen1993- 996.N.1 48.Arbetsgivarpolitiki staten.

21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-16 år. U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativa utvecklingsvägarför EU:s

23.Digital dem0kr@ti.Ettseminariumom Teknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden 8november1996 5. Bristeri omsorg . anordnat Folkomröstriingsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.S.av - 24.Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte. S. 53 Avskaffa reklamskattenFi. - . 25.Svenskmat- EU-fat.Jo. 54 Ministernochmakten. . 26. EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav . 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vårtoffentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju.

29.Bampomografifrågan. 57 I medborgarnastjänst. . lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladtörvaltningspolitikför staten.Fi.

30. Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför 58 Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. . 31.Kristallkulan röster framtiden.g 60.Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. - tretton om

IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

. Ett delbetänkande bamsoch ungdomarsom 90.Ändradorganisationför det statligaplan-, bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

. - 62. Rosoravbetong. Jo.

En antologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch

-

betongochkojor från Storstadskommittén.S. strukturforändringaripress,radioochTV. Ku. 63. Sverigeinfor epokskiftet. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetför

IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94, Konkurrensneutralttransponbidrag.N.

+ Bilagedel.A 95.Forumfor världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikare kulturliv. Ku.

- 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari stortochsmått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M.

- 71.Politik for unga. 99. Enny vattenadministration.Vattenär livet. M.

+ st2 bilagor.In. 100.Nya samverkansformerinom denSjöhistoriska 72.Enlagomsocialforsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk 10 Behandlingavpersonuppgifterom

. kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatav lT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetochSEISden11december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional 104.Polisi fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för FemårefterRio resultatoch framtid. M.

-

fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond förungakonstnärer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U.

- - 77.Uppföljningav inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg - 78.Medelsforvaltningi kommuneroch landsting.In. skriftspråketochomförskolansochskolans 79.Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretfor transportav farligt 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.

+ Bilaga.ln. llO. Säkrareobligationer Fi. 82.Likamöjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83.Om maktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju.

-

organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. ll3. Mot halvamakten elva historiskaessäerom

- 85.Förmånefter inkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvaliñkationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtideller ettlångt farväl

86. Punktskattekontroll alkohol,tobak ochav Densvenskavälfärdsstatenijämtörande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, mänoch inkomster. ll6. Barnetsbästa främstai rummet.FN:skonvention

Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligas Sverige.i S. 88.Upphandlingför utveckling.N. ll6. Barnetsbästa enantologi.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinfonnations-och

-

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och

samhälle.Ku. 118.Deladestäder.S. 119.Entydligareroll for hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling.EnKartläggning.U. 121.Skolfrâgor Omskolai ennytid. U.

- 122.Rättigheteri luftfartyg.K. 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. 124IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

. programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K.

125 Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön och säkerheten.Fi. 127.Straffansvarför juridiska personer.Del A+B. Ju. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.

UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 13 Lag ompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag. Jo.

. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och

-

rättssäkerhet.S. 135.Ledare,maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A.

- 137.Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj, maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersâttning.Ku. 141.Bokeni tiden.Ku. 142Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S.

.

säkrareEuropa.UD. 143.StörreEU - 144.Försvaretsfastigheter.

Formerfor enkostnadseffektivoch verksamhetsinriktadförvaltning.Fi.

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Deladestäder.118

Fastighetsdataregister.3 En tydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Aktiebolagetskapital. 22 Bampomografifrågan. Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och rättssäkerhet.134 Innehavskriminaliseringm.m.29 Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.142 Integritet Offentlighet Infonnationsteknik.39

Grundlagsskyddför nyamedier.49

Kommunikationsdepartementet

Folketsområdgivareoch beslutsfattare. + Bilaga 1och 56 Länsstyrelsemasroll itrafik- ochfordonsfrågor.6

Polisensregister.65 IT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån

Branschsaneringochandrametodermotekobrott.11 l enhearinganordnad IT-kommissionendenav - Straffansvarför juridiska Del A+B. 127 18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12 personer. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik,

Utrikesdepartementet demokratiochdelaktighetden8 november1996

Återkallelse anordnatavFolkomröstningsutredningen,ITavuppehållstillstånd.67 Polisi fredenstjänst.104 kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.128 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. StörreEU säkrareEuropa.143- - IT-kommissionensrapport3/97.31

Försvarsdepartementet Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. 35

Sverigeinför epokskiñet. Totalförsvaretoch fi-ivilligorganisationema IT-kommissionensrapport5/97.63 - uppdrag,stödochersättning.70 Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Behandlingavpersonuppgifterom kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav totalförsvarspliktiga.101 IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109 ochSEISden1l december1996. En samordnadmilitär skolorganisation.112 IT-kommissionensrapport6/97.73

Socialdepartementet Rättigheteri luñfartyg. 122

IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Riksdagen,1997-06-16.124 Bristeri omsorg Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129 enfrågaombemötande äldre.51av - Omsorgmedkunskapoch inlevelse

enfrågaombemötande äldre.52av Finansdepartementet - Att växablandbetongochkojor. lnkomstskattelag,del I-III. 2 Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars Byråkratini backspegeln.Femtioår avförändring sex uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån förvaltningsområden.7 Storstadskommittén.61 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Rosoravbetong. En antologitill delbetänkandet hetsanpassning statsförvaltningensstruktur.9av Att växabland Ansvaretför valutapolitiken.10 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Skatter,miljö och sysselsättning.ll En lagomsocialförsäkringar.72 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Invandrarei vårdochomsorg ochproblematik.15 enfrågaombemötande äldre.76av - Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp + Bilagor. 17 för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför Granskningavgranskning. rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Barnetsbästai främstarummet.FN konvention:s Kontroll Reavinst Värdepapper.27 ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Barnetsbästa enantologi.116 - vårt offentliga 28 etos.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Jordbruksdepartementet

svenskstatsförvaltning.30

Svenskmat- EU-fat. 25 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s jordbrukspolitik och denglobalalivsmedels-

EU:s förvaltningspolitiskasamarbete.33

försörjningen.26 Bekämpandeavpenningtvätt.36

Alternativautvecklingsvägarför EU:s Myndigheteller marknad.

gemensammajordbrukspolitik. 50 Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38

EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional Arbetsgivarpolitiki staten. utveckling.74

För kompetensochresultat.48 jaktfrågor. 91

Jaktensvillkor enutredningomvissa Avskaffa reklamskatten53 -

Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s Ministem ochmakten. jordbruk i framtiden.102

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54

Antimicrobial FeedAdditives.132 1medborgarnastjänst. sammandrag. 133

Antimikrobiella fodertillsatser Ensamladforvaltningspolitikför staten.57

Statsskuldspolitiken.66 Arbetsmarknadsdepartementet

Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför fysiskapersoner.75

arbetshandikappade.5 Uppföljning av inkomstskattelagen.77

Personaluthyrning.58 Försäkringsmäklare.En lagöversynav

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Försäkringsmäklarutredningen.79

+ Bilagedel.64 Reformeradstabsorganisation.80

Ommaktochkön-i spårenavoffentliga Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch

organisationersomvandling.83 mineralolja,m.m.86

Kvinnor, mänochinkomster. Lokalforsörjningochfastighetsägande.

Jämställdhetoch oberoende.87 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96

Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Säkrareobligationer 110 -

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 Ettsvensktinvesterarskydd.125

Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Bilen, miljön ochsäkerheten.126

förändringochkönsmaktensframtid.114 Effektivarestatliginköpssamordning.130

Ljusnandeframtid eller ett långt farväl Lag ompremiepension.131

Densvenskavälfärdsstateni jämförande Försvaretsfastigheter.

belysning.115 Formerför enkostnadseffektivoch

Ledare,maktochkön.135 verksamhetsinriktadförvaltning. 144

Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

-

Glastakochglasväggar Denkönssegregerade Utbildningsdepartementet

arbetsmarknaden.137 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1

- Familj, makt ochjämställdhet.138 Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förhandlingar

Hemmet,barnenochmakten. om unga6-16 år.21

arbeteochpengari familjen.139 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37

Besparingari stortochsmått.69 Kulturdepartementet

Dennyagymnasieskolan

IT i kulturenstjänst.14

problemochmöjligheter.107 - Statenochtrossamfunden Att lämnaskolanmedrak Om rättentill

rygg - Rättsligreglering skriftspråketochom förskolansochskolans

Grundlag

Statenochtrossamfunden utveckling.EnKartläggning.120

Begravningsverksamheten.42 Skolfrågor Om skolai enny tid. 121

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenoch trossamfunden Hanteringavfel i utjämningssystemetfor Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch kommuneroch landsting.93 de kyrkliga arkiven. 43 Statenochtrossamfunden Miljödepartementet Svenskakyrkanspersonal.44 Förbättradmiljöinformation. 4 Statenoch trossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 Stöd,skatteroch finansiering.45 Övervakningavmiljön. 34 Statenochtrossamfunden Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Statenochtrossamfunden Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Den kyrkliga egendomen.47 Bilagor. 98 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Enny vattenadministration.Vattenärlivet. 99 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Agenda21 i Sverige. SvenskhemmetVoksenâsensförvaltningsform.59 Femår efterRio resultatochframtid. 105

- Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68 Medieföretagi Sverige Ägandeoch

strukturforändringari press,radioochTV. 92 Forumfor världskultur

enrapportomettrikarekulturliv. 95 - Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedforslagomsändningsorter.103 Enfond for ungakonsmärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117 Fonogramersättning.140 Boken i tiden. 141

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik for helaSverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingfor utveckling.88 Handelnmedskrot ochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringsforbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik for unga. + 2st bilagor. 71 Medelsforvaltningi kommuneroch landsting.78 Allmännyttiga bostadsforetag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisationfor detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet.90

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX 08-6909191,TELEFON:08-6909190

ISBN 9 I -38-207 |9-2

ISSN 0375-250X