Lagen.nu:Workshop 090704

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Den 4 juli inleddes Pilotprojektet med en workshop med benägen hjälp av Blendow Group som ställde upp med lokaler, kaffe och Internet. På programmet fanns fyra huvudpunkter:

  1. Bakgrund och motivation
  2. Hur verktygen fungerar
  3. Hur man skriver
  4. Projektstyrning och administrativia

Nedan finns en summering av vad som gicks igenom under dessa punkter.

Bakgrund och motivation

Lagen.nu har funnits i snart fem år, och drivs som ett ideellt projekt i syfte att göra det möjligt för den intresserade allmänheten att ta reda på vad lagen säger. Innan jag började plugga juridik så kollade jag vad det fanns på nätet om man ville ha tillgång till juridisk grundinformation - lagar, rättsfall - och tyckte att det som fanns öppet var så jäkla dåligt.

Så jag drog igång första versionen av lagen.nu som presenterade lagtexterna med läsbar textformattering, länkade hänvisningar, rättsfallshänvisningar, med mera. Sen satte studierna igång och jag fick inte så mycket tid över. Sajten uppdaterade sig själv, så från dag till dag behövdes inte så mycket tillsyn.

Då och då fick jag lite tid och energi över och satt och skrev program för nästa version av lagen.nu. Den hade premiär under hösten 2008, och den stora nyheten utåt sett var en ny layout och att alla rättsfall fanns med i fulltext. Bakom kulisserna hade den mesta koden skrivits om, och gjordes tillgänglig under en öppen källkodslicens.

Juridik i kris

Jag har under hela juristutbildningen hållit kvar ena foten i IT-världen. Som jurist vill man gärna tro att det vi sysslar med är att lösa mellanmänskliga konflikter, hjälper till att upprätthålla rättsstatsidealen, minskar risken och transaktionskostnaderna i affärslivet, och andra bra saker. Omvärldens tilltro på att vi klarar de här uppgifterna är inte så hög. I många sammanhang anses juridik något som i bästa fall kostar pengar och bör undvikas ("vi kopplar inte in juristerna på det här projektet") och som i värsta fall korrumperar de rättsstatliga idealen genom att skapa en ogenomskinlig och auktoritär pseudovetenskap som förstärker orättvisor.

Det här är rätt allvarligt. Både för samhället och för oss i vår yrkesroll. Till stor del beror omvärdens problem med juridiken som disciplin att man inte förstår den. Det man inte förstår tror man gärna det värsta om. Och som jag ser det är det juristens ansvar att se till att bli förstådd av samhället. Vi måste motivera vårt existensberättigande, och steg ett är att förklara hur rättssystemet egentligen fungerar.

De goda exemplen i öppenhet

Så för att göra det möjligt för den intresserade allmänheten att förstå rättssystemet vill jag ta lagen.nu-plattformen ett steg längre. Vi som jurister vet att det inte räcker med att bara läsa en lag för att förstå den. Man behöver hjälp för att få ålderdomliga begrepp förklarade, vaga begrepp exemplifierade, samband mellan paragrafer, lagar och rättsområden måste lyftas fram, bestämmelserna måste tillämpas på typfrågor, och mycket mer. Ett sätt att göra det här är 4½ års juristutbildning. Ett annat är att utgå från lagtexten, men kommentera denna för att hjälpa till att lyfta fram allt som inte står direkt i texten.

Och det är är ett gigantiskt arbete eftersom rättsystemet är gigantiskt. Det vi ska göra under sommaren kan bara vara det första steget i ett sånt arbete. För att projektet ska nå sitt syfte måste resultatet vara fritt tillgänligt. För att överhuvudtaget kunna täcka en stor del av gällande rätt måste många personer - hundratals - hjälpa till med en del av sin tid. Det traditionella sättet att skapa stora informationsmängder - uppfinningar, datorprogram, uppslagsböcker, är att man samlar ett gäng duktiga människor, ger dem lön, hoppas att de lyckas skapa något bra, och försöker sedan sälja resultatet.

Men juridiska informationsprodukter som kostar pengar löser inte problemet. Resultatet måste vara fritt tillgängligt. Det måste vara öppet.

Exemplet Firefox

En gång i tiden fanns ett företag som hette Netscape, vars affärsidé var att sälja programvara för Internet - webbservrar och webbläsare. Efterhand blev det tydligt att det inte gick att ta betalt för webbläsare, och 1998 beslöt man att släppa källkoden till sin webbläsare fri. Verksamheten kring webbläsaren knoppades av i en separat idell förening, och människor utanför företaget började hjälpa till med att utveckla webbläsaren vidare. Idag heter den Firefox och är den näst mest använda webbläsaren. De som jobbar med att vidareutveckla Firefox är till största delen anställda av den ideella föreningen, som får in pengar bland annat genom Google, men det finns också ett antal andra företag som låter sina programmerare delta i utvecklingen. Incitamenten ser olika ut för olika företag, men det rör sig ofta om sån verksamhet som på ett eller annat sätt är beroende av att det finns ett urval av webbläsare, att ingen har en monopolsituation, och att de håller hög kvalité. Ett typexempel är operativsystemstillverkare som Redhat och Ubuntu, ett annat är webbtjänster som Google och Yahoo. Samtidigt har inget av företagen något att vinna på att själva ha fullständig kontroll över programvaran. Då är det vettigare att samarbeta, och att göra det genom öppen källkod är ekonomiskt sett ett smart val.

Exemplet Wikipedia

Även wikipedia startades av ett företag (Bomis) vars ursprungliga affärsmodell var att skapa ett gratis uppslagsverk och tjäna pengar på annonsering. Även här bildades snabbt en idell förening/stiftelse som administrerade projektet. Wikipedia får in huvuddelen av sina pengar genom donationer från privatpersoner och företag som på ett eller annat sätt tycker att projektet är värt att stödja. Den stora kostnaden för wikipedia - allt arbete som läggs ner på att skriva sidorna - doneras av frivilliga. I många fall kan myndigheter och företag ha ett intresse av att information på wikipedia är heltäckande och korrekt, och i så fall kan de avdela anställda till att jobba med wikipediainnehåll (så länge man inte bryter mot wikipedias riktlinjer, ffa saklighet, verifierbarhet och opartiskhet).

Exemplet OpenStreetMap

Kartinformation blir en allt värdefullare informationsresurs i takt med att datorkraft blir mobil - exempelvis har moderna mobiltelefoner ofta GPS-mottagare, vilket är mycket användbart så länge man har tillgång till kartinformation. Google maps, Yahoo maps, Eniro, Hitta.se mfl har gratistjänster med kartor, men informationen är inte fri att använda hur som helst, och framförallt kan informationen inte kompletteras/förbättras. Om ni har använt någon av tjänsterna för att exempelvis planera en cykelrutt har ni säkert svurit över att det är svårt att ta reda på vilka vägar som är stigar och vilka som är motortrafikleder. OpenStreetMap är ett projekt där enskilda frivilliga med hjälp av GPS-mottagare och smart programvara kan hjälpas åt att rita fria kartor över städer. I stockholmsområdet kan den som är intresserad själv lägga in var cykelleder går, och andra kan ha nytta av det. Den som har nytta av att det finns fritt tillgänglig kartdata - även om det bara rör triviala grejer som var cykelleder finns - kan hjälpa till att skapa denna information. Vägverket, Stockholms gatukontor och kanske lantmäteriet är exempel på myndigheter som har just detta som arbetsuppgift.

Experimentet Lagen.nu

Det vi ska göra nu under sommaren är att ägna ca 600 timar åt att skriva en översiktlig kommentar för 15 av de viktigaste lagarna. Det är finansierat av Internetfonden som är en allmänyttig stiftelse som har som mål att göra svenska internet bättre och mer användbart. De har valt att finansiera det här för att de tror att det kan uppfylla målen. Ett grundvillkor för en sådan finansiering är att resultatet - de texter vi skriver - kommer vara öppna.

För att ett öppet projekt ska funka måste värdet på projektet öka med antalet inblandade aktörer, och varje enskild aktör måste få ut mer värde än denne stoppar in. Firefox, Wikipedia och OpenStreetMap är projekt som har lyckats med denna ekvation, och har som en effekt blivit väldigt framgångsrika. Det sker nånting med både transaktions- och organisationskostnader i ett sådant projekt som varken motsvarar ett enskilt företag eller en öppen marknad. Jag tror att lagen.nu också kan bli ett sådant projekt, och därför har jag dragit igång den här pilotverksamheten.

Det här är ett pilotprojekt på många sätt, både till syfte och projektform. Vi är en ganska löst sammansatt grupp, vi kommer arbeta på distans, vi ska skapa en tjänst med ett innehåll som inte har några direkta förebilder, med verktyg som är nya för de flesta av er. Jag gissar att ingen av er har jobbat i ett sånt här projekt, och jag har definitivt inte projektlett något som liknar detta. Under sommaren och hösten ska vi gemensamt försöka ta reda på hur man med små resurser skapar stort värde, hur man håller en hög kvalité och hur man arbetar tillsammans i ett decentraliserat projekt. Det här är första av två gånger vi ses in person - vi kommer ha ytterligare en workshop i höst, då vi summerar erfarenheter och tar reda på vad som funkat, vad som kan göras bättre, och vad som var helt hopplösa idéer. Men det är viktigt att vi har en öppen och snabb kommunikation under projektet - jag vill inte upptäcka på höstworkshoppen att folk drog åt olika håll för att de inte hade samma bild av vad vi skulle göra, var frusterade för att verktygen inte fungerade, tyckte att riktlinjerna var uppåt väggarna, eller liknande. Det är viktigt att ni gör er hörda när ni har frågor, ideer och klagomål.

Samhällsnyttan

Två av de viktigaste idéerna för att skapa mycket nytta på kort tid är att börja med den lägst hängande frukten, och att minska formalia och byråkrati så mycket det bara går. Vad menar jag med att skapa nytta? Det är något av ett corporate bullshit-begrepp, men det här är det jag menar:

  • Omedelbar nytta: Lagen.nu har 100 000 besökare per månad, varav de lagar vi ska kommenterad läses av sammanlagt 25000 personer. Om kommentarena hjälper en procent av dessa (250) så mycket att denne tar rätt juridiskt beslut, slipper anlita en jurist, undviker en straffavgift, eller bara sover bättre om natten är det för dennee kanske värt 100 kr. Då kan vi genom detta inledande projekt skapa värde, en samhällsnytta, på 25 000 kr i månaden, eller 300 000 kr på ett år. Om vi täcker fler lagar och får fler besökare (100 000 / månad på de kommenterade lagarna), samt skriver bättre kommentarer som hjälper fler av dem (2 %) och dessa råd är värda mer (200 kr) skapar vi en samhällsnytta på 4 800 000 om året.
  • Indirekt nytta: Om juridiken är mer tillgänglig ökar förtroendet för den som konfliktlösande verktyg. Om människor själva är mer medvetna om sina skyldigheter och rättigheter kan de agera med större säkerhet och bli mer självständiga. På en fri marknad sänker det transaktionskostnader vilket ger större omsättning och därmed tillväxt, och ur ett mänskligt perspektiv ger det individen större makt och bättre nattsömn.

Villkor

Ni kommer få betalt för att jobba ett antal timmar med att skriva lagtextkommentarer. Till skillnad mot vad som är brukligt behåller ni er upphovsrätt till texten ni skrivit. Ni får alltså använda den hur ni vill i andra sammanhang. Men motprestationen är att ni licensierar texten under "Creative Commons Attribution Share-Alike". Det är en s.k. öppen licens och innebär att ni ger vem som helst rätten att återanvända er text under vissa villkor. Creative Commons är en familj av olika licenser som ställer olika krav på hur verket får användas och återanvändas.

Det innebär att det inte nödvändigtvis bara är på lagen.nu som texten publiceras. Om en skola vill utgå från materialet för att göra kursmaterial till en juridikkurs får de göra det. Om en privatperson på sin hemsida vill använda en del av texten för att förklara något område som hn är intresserad av går det bra. Om ett förlag vill trycka texten och ge ut i bokform är de välkomna. Inga särskilda avtal behöver skrivas, och ingen behöver betala eller fråga om lov.

Detta sker på två villkor: Ursprungsupphovsmannen måste anges. Det nya materialet måste göras tillgängligt på samma villkor.


Hur verktygen fungerar

Se Lagen.nu:Användarhandledning. De övningar som finns där motsvarar de övningar vi gjorde på workshoppen

Hur man skriver

Se Lagen.nu:Stilguide.

Projektstyrning och administrativia

Kommunikationskanaler

Eftersom projektet kommer drivas på distans kommer nästan all kommunikation ske via epost eller genom själva wikin.

Epostlistan

Alla som är med i projektet ska också prenumera på lagen.nu:s epostlista. Det är via epostlistan jag kommer skicka ut all löpande information om projektet, och det är på epostlistan vi diskuterar de frågor som dyker upp i samband med kommenterandet. Om du har något du undrar över är förmodligen inte den enda, så skicka ut frågan på epostlistan. Om inte jag kan svara direkt är det säkert någon annan som kan hjälpa till eller komma med förslag.

Wikin

Vad gäller de enskilda lagkommentarerna och begreppsdefinitionerna har mediawiki ett integrerat diskussionssystem - varje enskild sida har en diskussionsflik. Om jag har några frågor kring eller synpunkter på enskilda texter som ni skriver kommer jag i första hand att använda denna diskussionsflik. Så länge som sidan ifråga finns med på er bevakningslista kommer ni att få en notifiering via epost så fort något skrivs där.

Lördagsträffar

Under sommaren kommer jag sitta på Läsesalongen i Kulturhuset vid Sergels torg varje lördag mellan åtminstone 13-15. De som vill ha hjälp med att komma igång, eller bara diskutera frågor kring projektet, får gärna komma förbi.

Tidsplaner

Deadline för ert skrivande är den sista september. Ni bör dock sikta på att vara klara långt innan dess - görna i slutet av augusti.

Börja gärna direkt, men försök inte klämma in allt arbete på en vecka, även om ni inte har något annat. Jag tycker det funkar bäst att skriva i omgångar mellan 2 och 4 timmar.

Ni har själva ansvar för er tidsplanering och att ni blir klara i tid. Ni är klara när ni säger att ni är klara. Jag kollar då igenom vad ni har gjort (vilket jag även gör löpande) och om jag mot förmodan inte håller med så diskuterar vi hur vi ska komma till en punkt då vi båda är nöjda.

Avslutningsworkshop

Någon gång i början av oktober kommer vi att ha en avslutande workshop. Då sammanfattar vi hur projektet har funkat, och vad som kan göras bättre.

Löneutbetalning

Lönen utbetalas i en klumpsumma efter att ni slutrapporterat er del.

Utvärdering / kvalitetssäkring

Efter att alla har leverat kommer en enkät gå ut till ett tiotal representanter för den intresserade allmänheten. De kommer att ett antal juridiska frågeställningar av tentafrågekaraktär att försöka besvara, och de kommer sedan utvärdera i vilken utsträckning lagkommentarerna hjälpte dem att lösa frågorna.

Jag kommer även försöka få experter (doktorander etc) att granska det ni skriver för att få ett kortare utlåtande.