Legacy:C3 checklistor

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Generellt

Välj rätt skyddsform(er)/lagrum

  • Är det verk av personligt skapande insats (inkl brukskonst)? Upphovsrätt
  • Har det särpräglat utseende? Mönsterrätt (ev 3d-varumärke)
  • Har det teknisk effekt? Patenträtt
  • Är formen central? Upphovs- eller mönsterrätt (ev varumärke)
  • Är idén central? Patenträtt
  • Rör det försäljning av varor: Varumärkes- och marknadsföringsrätt

Skydden kan kombineras! (exv 10 § URL)

Upphovsrätt vs industriellt rättsskydd

  • Utanför näringsverksamhet kan man ofta utnyttja patent/mönster/varumärken fritt

Generellt om konsumtion (upphovs, patent, varumärken)

  • För försäljning inom EES tillämpas regional konsumtion - bara OK om exemplaren släppts ut på EES-marknaden med rättighetshavararens samtycke
  • För försäljning till länder utanför EES gäller dessa länders konsumtionsregler (exv USA - global konsumtion)

Tentataktik

  • Vid allmänna frågor ("gör en analys av läget!") glöm inte sanktioner om inte detta uttryckligen undanbedes.


Upphovsrätt

1: Vad och vem skyddas?

  • Vad skyddas? Konstnärliga och litterära verk
    • "katter bland hermelinerna": datorprogram & databaser - eg mer av ett investeringsskydd
    • Även närstående rättigheter (foton, ljudinspelningar, etc)
  • Vem skyddas? Upphovsmannen (fysisk person)
    • För närliggande rättigheter: utövaren, etc (45 § mfl)

2: Hur uppkommer skyddet?

  • Formlöst och omedelbart, inklusive halvfärdiga verk
    • Krav: verkshöjd - inget krav på kvalité, bara orginalitet, individualitet och
    • Dubbelskapandekriteriet: hjälpnorm för verkshöjdsbedömning, användes ursprungligen för brukskonst
    • Alt. orginalitetskravet: personlig skapande insats, subjektiv nyhet (se Levin, suppl s 24 f samt s 29)
    • Krav på fysisk människa som skapar (inkl utövande av kontroll av djur el datorer)

Diverse

  • Muntligt föredrag är också verk, och en transkribering är en bearbetning
  • Datorspel räknas som datorprogram (litterära verk), inte filmverk (NJA 2000 s 580, Nintendo)
  • Även om inte upphovsrätt finns, kan närstående rättighet finnas (foto som inte når upp till verk).
  • Generellt finns inget verkshöjdskrav på närstående rättigheter (dock ett visst mått av "kataloghöjdskrav" i 49 §) - inspelning av John Cage's 4'33" kan ha 46 §-skydd.

3: Vad innebär skyddet?

  • Ekonomisk rätt: Exemplarframställning och tillgängliggörande (2 §)
    • Närliggande: Inspelningsrätt för utövande konstnärer (45 §)
    • Producentskydd enl 46 § förutsätter utövare/upphovsmans samtycke (utom för dagshändelser, 25 §)
  • Ideell rätt (ej slutgiltigt överlåtbar, 3 §):
    • Paternitetsrätt: rätt att bli angiven med namn,
    • Respekträtt: rätt att inte få sitt verk eller konstnärliga anseende kränkt
    • Brott mot den ideella rätten kan värderas ekonomiskt vid skadeståndsbedömning

4: Inskränkningar i skyddet?

  • För inskränkningarna i kap 2 - är kraven i 11 § 2 st uppfyllda?
  • Är den ideella respekten respekterad?
  • Är verket offentliggjort (8 § 1 st) -- de flesta inskränkningarna (exv citaträtt) gäller inte annars
  • Privatkopieringsrätten enl 12 § kan avsägas via konkludenta avtal, exv vid konserter (men inte vid bokköp!)

5: Hur göra intrångsbedömning?

  1. Har upphovsrätt uppkommit för det ursprungliga verket?
  2. Hur stort är skyddsomfånget? Ju originellare/mer särpräglat verk desto större.
  3. Faller svarandens verk inom skyddsomfånget för kärandens verk, dvs har det objektivt begåtts intrång
  4. Är verken så lika att den hoppande bevisbörderegeln (NJA 1994 s 74) blir tillämplig?
    • Bevisbördan ligger på den som hävdar intrång
    • Framträdande likhet = starkt stöd för intrång
    • Bevisbördan hoppar till den svarande, som måste göra sannolikt att verket skapats självständigt
  • Användning av upphovsrättsskyddade ritningar för att franställa konstruktioner är inte i sig intrång (förutom byggnadsverk?)
  • Att utnyttja motiv, idéer och manér är inte i sig intrång ("Läran om den konkreta formen", NJA 1938 s 497 (Pygmalion), Levin suppl s 118) - se dock HovR T 1534/96 (Skriet)
  • Bearbetning eller nytt verk?
    • Parodi/travesti = nytt verk (Alfonsmålet)
    • Bedömningen oundvikligen en blandning av juridisk och estetisk uppfattning (enl Levin)

6: Hur lång är skyddstiden?

  • Skyddstiden:70 år efter upphovsmannens död,
    • 50 år efter verkets utgivning för de flesta närstående rättigheter
    • 15 år för databaser/kataloger
    • Specialregler om outgivna verk för döda, ev okända, konstnärer

Konsumtionsregler

  • Har exemplaret överlåtits med upphovsrättshavarens samtycke (19 §)?
  • Gäller konsumtion för verkstype och tillhandahållandetypen (19 § 2 st)?
    • Datorprogram/filmverk får inte lånas ut till allmänheten
    • De flesta verk får inte uthyras till allmänheten -- är det fråga om rättshandlingar jämförbara med uthyrning (exv köp m återköpsklausul)
    • 2 st kan tolkas e contrario - det är OK att låna ut till sluten krets (även större? jfr 2 § 4 st).

Offentligt framförande

  • Inskränkning i ensamrätten tillämplig (21 §)?
  • Tillåtet mot ersättning (47 §)?
  • Ej förutsättning att vem som helst haft möjlighet att ta del av framförandet: NJA 1967 s 150 (Gammeldansförening), 1986 s 702 (Demonstrationsmusik)
  • Blanda inte ihop offentligt framförande med offentliggörande (8 §)

Överlåtelse av rättigheter

  • Allt rättigheter som inte explicit överlåtes kvarstår (specificeringsgrundsatsen)
  • Ideella rättigheter kan inte slutgiltigt överlåtas
  • Obs att all rätt (inkl ideell) för datorprogram i anställningsförhållanden tillfaller AG - den egentliga upphovsmannen kan inte hävda ideell rätt

Särskilt om konstverk

  • Försäljning av konstverk i näringsverksamhet? Följerätt (26 j §)
  • Visningsrätt för överlåtna konstverk (20 §)?
  • Rätt att avbilda konstverk (24 §)?

Särskilt om Internet

  • Tillgängliggörandeform? Förmodligen överföring till allmänheten (2 §) - tidigare offentligt framförande
  • Alltid fråga om exemplarframställning - privatkopieringsundantaget aldrig tillämpligt om allmänheten (eller större sluten krets) kan ladda ner (12 §)
  • Nedladdning? Vanligtvis inte tillåtet då egentliga förlagan är en olovlig kopia (12 § 4 st) eftersom den inte framställts för privat bruk)

Glöm ALDRIG

  • Finns öht upphovsrättsskydd? (glöm inte 9 §)
    • Har skyddstiden gått ut (43 § för verk, annat för närstående rättigheter)?
  • Är det exemplarframställning eller spridning av exemplar?
  • Verk och/eller närstående rättighet? Om det senare, vilka av de vanliga reglerna är tillämpliga (se hänvisningarna i 45, 46, 48, 49, 49a §§)?
  • Pseudonymer, titlar: kan titelskyddet bli tillämpligt (50 §)?

Patenträtt

1: Vad och vem skyddas?

  • Uppfinningar (inte upptäckt av ngt redan existerande)
    • Exv: apparat, kemisk förening, gen
    • Men inte: datorprogram, spel, affärsmetod
  • Skyddet tillfaller normalt uppfinnaren, se dock lag om arbetsgivares rätt till uppfinning.

2: Hur uppkommer skyddet?

  • Rekvisit: för registrering krävs att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, nyhet, uppfinningshöjd

Tillgodogöras industriellt (1 § 1)

  • teknisk karaktär
  • teknisk effekt
  • reproducerbarhet

Nyhetskravet

  • Grundkrav: Objektiv och absolut nyhet (2 § 1 st) dagen före ansökan
  • Allt som är allmänt tillgängligt är nyhetsförstörande (inkl föredrag, produkter etc - PBR 93-230)
  • Om alla inblandade är från samma företag, skrivit på sekretessavtal etc är det nog inte allmänt tillgängligt.

Undantag från nyhetskravet

  • "Undue burden"-principen (mkt svårtillämpad)
  • Uppenbart missbruk i förhållanden till sökanden (2 § 5 st 1 p)

Uppfinningshöjd

  • Ett visst språng från vad som tidigare är känt ("väsentligt skilja sig från", 2 § 1)
  • Teknisk effekt (ingår i begreppet "uppfinning"?)
  • Ska kunna tillgodogöras industriellt (användas praktiskt) (1 § 1 st)

Trestegsbedömningen

  1. kartläggning av näraliggande teknik
  2. vilket problem uppfinningen löser
  3. näraliggande för en genomsnittsfackman som använder sin kombinationsförmåga (men ingen kreativitet)?
  • "tillika skiljer sig väsentligen från" 2 § 1 st (RÅ 1998 ref 55)
  • Tvångslicens för beroendepatent annars? (46 §)

3: Vad innebär skyddet?

  • Ensamrätt för *yrkesmässigt* utnyttjande (1 §)
  • Negativ rätt (3 §) - "ingen får ... utnyttja uppfinningen"
  • Indirekt produktskydd (3 § 1 st 3 p) - ingen för föra in varor tillverkade med patenterad metod

4: Inskränkningar i skyddet?

  • Icke yrkesmässigt utnyttjande (exv undervisning) (3 § 3 st 1 p)
  • Konsumtionsprincipen (3 § 3 st 2 p)
  • Experiment (3 § 3 st 3 p)
  • Föranvändarrätt (4 §)
  • Samfärdsel (5 §)
  • Tvångslicens (45 - 50 §§)

5: Hur görs intrångsbedömning?

  • Formaliserad, utgående från patentansökan
  • Patentkraven (med beskrivning) och ekvivalensläran bestämmer omfånget (39 §)
  • Patenträtten är territoriellt begränsad - inget intrång om inte patentet är registrerat i/designerat till Sverige.
    • Dock ev grund för ogiltighetstalan pga förstörd nyhet

6: Hur lång är skyddstiden?

  • 20 år från ansökningsdagen (40 §)
  • läkemedel kan få 5 extra år (105 §)


Konsumtion

  • Regional konsumtion (3 § 3 st 2 p)
  • Notera även reglerna kring alster tillverkade utanför regionen (3 § 1 st 3 p)

Registrering

  • Olika vägar: svenskt patent (PRV), europeiskt (EPO) eller internationellt (PCT)
  • Patentansökan är i princip nyhetsförstörande, men konventionsprioritet (6 § PL) ger möjlighet till multipla ansökningar
  • Vill man ha europeiskt patent måste denna ansökan in före ev nationella ansökningar
  • Har någon (meduppfinnare?) bättre rätt till uppfinningen? Måste yrkas innan patent meddelas (17,18 §§)

Processaspekter

  • Processaspekter? Ofta kan bara talan väckas i Stockholms TR (65 §)
  • Invändning kan göras inom nio månader (24 §)
  • Kan ogiltigförklaras pga brist i grundläggande förutsättningar (nyhetskrav etc) även efter meddelandet (52 §)

Arbetsgivares rätt till uppfinning (SFS 1949:345)

  • Huvudregel: rättigheten tillfaller AT (2 §)
  • Undantag (förutsätter att uppfinningens utyttjande faller inom AGs verksamhetsområde):
    • Forskning huvudsaklig arbetsuppgift: rättigheten tillfaller AG (överföring, 3 § 1 st)
    • Tillkommen i samband med anställning: AG har nyttjanderätt (enkel licens, 3 § 2 st)
    • Annars: AG har företrädesrätt (option, 3 § 3 st)
  • Undantag från undantaget: lärare (dock inte yrkesofficerer) (1 § 2 st)
  • Samarbete är inte anställning

Glöm ALDRIG

  • Nyhetskravet uppfyllt?
  • Uppfinningshöjd?
  • Gräns mot upphovsrätten (form vs idéskydd)?
  • Produkt- eller metodpatent?

Mönsterrätt

1: Vad och vem skyddas?

  • Design/form - defineras brett i ML

2: Hur uppkommer skyddet?

  • nationell mönsterskyddsregistrering eller 3-årigt oregistrerat EU-skydd (+ samt gemenskapsregistrerad design)

Krav

  1. Nytt: inte samma stränga krav som patenträtten - det går att härma mönster som är kända utanför EES
  2. Särpräglat utseende - ett visst mått av självständig insats (ML 2 §, 1 § 2 st 1 p)

Registrings/skyddshinder

  • (icke-synliga) reservdelar (ML 2a)
  • Ren teknisk funktion eller must-fit(ML 4a § 1 st, EG-FGF 8.1)
    • "Legoundantaget" från must-fit (ML 4a § 2 st, EG-FGF, 8.3)

3: Vad innebär skyddet?

  • Ensamrätt att tillverka, införa eller bjuda ut produkt som omfattas av skyddet (5 §)

4: Inskränkningar i skyddet?

  1. Privat, icke vinstdrivande syfte (7 § 1 p)
  2. Experimentsyfte (7 § 2 p)
  3. Undervisning (7 § 3 p)

5: Hur göra intrångsbedömning?

  • Särprägel: Nytt helhetsintryck för kunnig bedömare? (ML 2 §, EG-FGF 6.1)
  • Ju större särprägel desto större skyddsomfång
  • En oregistrerad mönsterrätt är bara efterbildnings- inte prioritetsskydd (EG-FGF 19.2)

6: Hur lång är skyddstiden?

  • För registrerat mönster, 5 år i taget, max 25 år (24 §) (reservdelar, "must-match" max 15 år, 24 § 2)
  • För oregistrerat, tre år från offentliggörandet (EG-FGF 11)


Ansökningsprocess

  • tolvmånaders "grace period" efter offentliggörande (3a §)

Varumärkesrätt

1: Vad och vem skyddas?

  • Produktnamn, slogans, varans form -- alla kännetecken

2: Hur uppkommer skyddet?

  • Registrering (PRV eller OHIM) eller inarbetning

Krav för registrering

  1. Tecken ("allt man kan varsebli med sina sinnen", inkl form,ljud,doft,etc)
  2. Som kan återges grafiskt (1 § 2, så att det kan registeras - svårt med ljud,doft,smak), och
  3. Har särskiljningsförmåga (får inte vara beskrivande -- det skulle vara konkurrenshindrande)
  • Får inte uteslutande vara resultat av teknisk funktion (5 §, 13 § 2 st, Philishave) - skulle leda till förtäckt evighetspatent
  • Övriga registreringshinder: exv upphovsrättsintrång, förväxlingsbarhet (14 §), "varan kan inte vara sitt eget varumärke"

Särskilt om inarbetat skydd

  • Motsvarande registeringshinder (14 §) får inte föreligga (eller?)
  • Ska vara känt för en betydande del av målgruppen (2 § 3 st)

Icketypiska varumärken

  • Dofter kan inte registreras, däremot inarbetas (2 §)

3: Vad innebär skyddet?

  • Ensamrätt att använda skyddet i kommersiella sammanhang
  • Undantag: "Reservdelsregeln": Andra näringsidkare får nämna varumärket ("vi servar BMW" -- bara text, inte logotype - se 4 § 2 st för begränsningar)
  • Krav för reservdelsregeln: Måste ske enl god affärssed (Volvo Tuning, Stenungsunds TR T-202-00)


4: Inskränkningar i skyddet?

  • Ickekommersiella sammanhang, reservdelsregeln

5: Hur göra intrångsbedömning?

Särskiljningsförmåga (ursprunglig eller förvärvad)?

  • Ju högre särskiljningsförmåga desto större skyddsomfång
  • Beskrivande karaktär försvagar särskiljningsförmågan
  • "Konstiga" kännetecken (form, ljud, doft etc) ger högre krav på särskiljningsförmåga
  • Begränsad eller obefintlig initial skärskiljningsförmåga kan kompenseras av inarbetad dito
  • Både textuell, uttalningsmässig och figurativ likhet ska beaktas

6 § 1 st (förväxlingsrisk för liknande varor)

  • "Kommunicerande kärl" Hög märkeslikhet motverkar låg varuslagshet och v.v.
  • Alla varumärken bedöms inte lika, exv förväntas barn inte vara lika pålästa
  • "Bleknande minnesbildens princip": Strängare bedömning när man vid köptillfället inte kan jämföra de två varumärkena
  • "Principen om känneteckenskraft" (?): Risken för förväxling ökar när det (äldre) märket är känt på marknaden
  • Associationsrisk utan förväxlingsrisk är i sig inte tillräckligt för 6 § 1 st-intrång

6 § 2 (renommésnyltning etc)

    • Väl ansett varumärke?
    • Otillbörlig fördel, alt förfång för renommémärket

6: Hur lång är skyddstiden?

  • Skyddstiden: 5 (eller 10?) år åt gången, förnybar i evighet

Användningstvång

  • Inaktivitet under fem år grund för hävning, 25 a § (bara riktig försäljning räknas som aktivitet?)

Konsumtion

  • Grundregel: Annan än varumärkeshavaren får använda märket i näringsverksamhet för varor som satts på marknaden med rättighetshavarens samtycke (4a § 1 st)
  • Undantag: Om varorna förändrats (ex nya etiketter, egenskapsförändringar) efter att rättighetshavaren satt dem på marknaden (4a § 2 st)
  • Konsumtionen är regional (C-355/96 (Silhouette))
  • Konsumtionen gäller just de exemplar som varumärkeshavarna gett samtycke för, inte ekvivalenta/identiska (C-173/98 (Sebago))

Licensiering av varumärken

  • Överträdelse av licensavtal är både kontraktsbrott och varumärkesrättsintrång (34 § 2 st)

Påföljder/sanktioner vid intrång

  • Straff (37 §)
  • Förverkade varor (37 a §)
  • Förbudsföreläggande och vite (37 b §)
  • Skadestånd (38 §)

Glöm ALDRIG

  • Svenskregisterat, EU-registerat eller EU-oregistrerat (EG-FGF)?
  • Är det möjligt att skydda?
  • Har intrång skett?
  • Uppkomst: Registrering (1 § 2 st) eller inarbetning (2 §)?
  • Fullständig analys ska inbegripa sanktionssystemet
  • Överväg att göra en marknadsrättslig analys

Marknadsföringsrätt

God marknadsföringssed? 4 §

Vilseledande reklam (ursprung, egenskaper etc)? 6 §

  • Exv om marknadsföraren försöker ge sken av ett affärsmässigt samband som inte finns
  • Även doftanvändning (av karaktäristisk doft) kan vara vilseledande
  • Gränsdragning mellan allmäna värdeomdömen (faller utanför MFL) och faktiska påståenden (6 § 2 st 1 p)
    • Exv: Att påstå att något är "bevisat roligast" måste kunna styrkas med exv oberoende undersökning

Vilseledande efterbildning? 8 §

Jämförande reklam? 8a §

  • Kan bli tillämpligt även om ingen direkt pekas ut, om bara ett fåtal aktörer finns på marknaden
  • Relevanta kontrollerbara egenskaper (3p)
  • Misskreditering (5p)
  • Renommésnyltning (7p, MD 2000:25 (Hästens sängar))

Sändarlandsprincipen

  • Spelar materiellt ingen rol då EU är harmoniserat (samt i mindre utsträckning resten av världen - BK, PK, TRIPs)

Sanktionssystemet

  • Den som bryter mot katalogbestämmelsena i 5-13 §§ bryter även mot 4 §
  • Förbudsåläggande (14 §), kopplat till vite (19 §)
  • Marknadsstörningsavgift (22, 24 §§)
  • Skadestånd (29 §)

Namn och bild i reklam (1978:800)

  • Notera: rent marknadsrättslig, inte immaterialrättslig, reglering
  • Tillämplig även om personen inte direkt nämns, men unikt identifieras ("utbildningsministern")
  • Påföljd: Böter (2 §) och ersättning ("poseringsarvode" + ideell skada)

Glöm ALDRIG

  • Referera till ICCs regler (både de vanliga och de miljörelaterade) där så är lämpligt.


Konkurrensrätt

Grundläggande

  • En fullständig analys ska även ta upp sanktionssystemet

Konkurrensbegränsande samarbete? 6 §

  • Avtalskriteriet
    • Samordnat förfarande räcker (3 § 3 st)
    • Undantag: Koncerninterna avtal (den ekonomiska enhetens princip)
  • Konkurrensbegränsningskriteriet? (ickeuttömmande lista i 6 § 2 st)
    • Prisfixning, marknadsbegränsning (inkl leveransvägran), marknadsuppdelning, diskriminering, kopplingsförbehåll
  • Märkbarhetskriteriet (de minimisregeln)
    • Bagatellavtal faller utanför 6 §
    • Mer än 10% marknadsandel om horisontellt och 15 % om bertikalt avtal utesluter bagatellavtal
    • Kvalitativ vs kvantitativ märkbarhet (vad är det?)
  • Leder till avtalsogiltighet (7 §)
  • Finns gruppundantag, ex vertikala avtal? (8 §)
    • Vissa klausuler är dock svartlistade även trots gruppundantag (kopplingsförbehåll?)
  • Svenska eller EG-rättsliga regler? beroende på om handlandet har samhandelseffekt?
  • Talan till Konkurrensverket eller Kommissionen

Missbruk av dominerande ställning? 19 §

  • Definera relevant marknad (produkt- och geografisk)?
    • Utbytbarhetskriteriet
  • Dominerande ställning?
    • Faktorer: marknadsandel, ekonomisk styrka, teknisk överlägsenhet
    • Kriterium: möjlighet att agera oberoende av konkurrenter
    • Två små som går samman mot en stor kan sammantaget ha dominerande ställning
    • Marknadsandel på 50% presumerar dominerande ställning
  • Missbruk? Exempel fr 19 § 2 st (ickeuttömande):
    • Skolexempel: oskäliga priser, marknadsbegränsning,diskriminering, kopplingsförbehåll
    • Ex på annat: försäljningsvägran av "nödvändiga nyttigheter" (infrastruktur)
    • Underprissättning är inte missbruk

Företagskoncentration? 34 § och framåt

Sändarlandsprincipen

  • Spelar materiellt ingen rol då EU är harmoniserat (samt i mindre utsträckning resten av världen - BK, PK, TRIPs)

Sanktionssystemet

  • KV kan ålägga företag att upphöra med överträdelser (23 §)
    • Kan förenas med vite (57 §)
  • Konkurrensskadeavgift enl reglerna 27-31c§§ (tillfaller staten) (26 §)
  • Skadestånd till konkurrenter (33 §)
  • Konkurrensskadeavgift/skadestånd endast vid uppsåt/oaktsamhet