Legacy:Processrätt checklistor

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Formalia

Straff, vite och hämtning (9 kap)

  • Rättegångsförseelser (9:5) - handlingar mot rätten (exv att förolämpa ledamöterna)
    • Att misshandla åklagaren är däremot vanlig misshandel, inte rättegångsförseelse (?)

Avvisning och summariska avgöranden

  • Om ansökningen är ofullständig (jfr 42:2) ska käranden föreläggas att komplettera (42:3), om inte detta sker och ansökningen är tillräckligt ofullständig får den avvisas (42:4)
  • "tokmål", "rättshaveristparagrafen": Om kärandens framställning uppenbart är ogrundad (ska tolkas mkt restriktivt enl NJA 1998 s 278, men verkar tolkas mer liberalt i tentafrågor) får rätten avgöra målet genom att ogilla talan utan att utfärda stämning på svaranden (42:5)

Formulering av domskäl

Inkludera inte opåkallade detaljer (NJA 1998 s. 693, på s. 697)

Överklagandehänvisning

  • Tvistemål: Ska utformas enligt (17:7 3 st)
    • Och vara materiellt riktig (skriv inte att beslutet går att angripa genom återvinning om det exv är tredskodom i ett återvunnet mål - sådana kan inte återvinnas igen)

Ombud

Olämpliga ombud (kriterier i 12:2) får avvisas (12:5). Dålig processföring ska i första hand lösas mha materiell processledning, men som sista utväg (om ombudet inte rättar sig efter domstolens direktiv och detta medför kostnader) kan det utgöra oskicklighet enl 12:5.

Vilandeförklaring

Rekvisit för vilandeförklaring (32:5):

  • Synnerliga skäl
  • En prejudiciell fråga i målet kommer att avgöras i ett annat mål (exv huruvida en skuld är betald).
    • Med rättskraftsverkan
    • Eller bevisverkan - men är man säker på att det andra målet kommer avgöra frågan (talan i det målet kanske ogillas utan att frågan prövas)?

När ett mål vilandeförklaras bör detta gälla till det avhängiga målet fått laga kraft, inte bara avgjorts (ett avgörande kan ju överklagas).

Bedömningen av om ett mål ska vilandeförklaras kan göras från rättsekonomiska aspekter (hur mycket arbete slipper vi göra i den här processen?).

Rättegångshinder

AKA Processhinder

Domstolen

  • Brist i lokal behörighet (10:17) -- alla forumregler i 10 kap som inte räknas upp i 10:17 är dispositiva
  • Brist i funktionell behörighet (2:2)
  • Brist i saklig behörighet (specialdomstol ska användas, se exv MB 20:1)
  • Svensk domstol har inte domsrätt (Brysselförordningarna)

Om någon annan domstol är behörig ska ansökan lämnas över till denna - gäller även förvaltnings- och specialdomstolar (10:20 a)

Saken

Att en brottslig gärning är preskriberad är inte ett rättegångshinder, utan ett moment i saken, och dom ska meddelas på vanligt vis (30:1)

Litispendens

  • Se nedan -- om det blir res judicata (17:11 3 st) efter första målet är det litispendens (13:6) så länge första målet pågår.

Res judicata

Tvistemål (17:11)

  • Är det samma sak? Börja med att pröva om det är fråga om samma eller annan rättsföljd (Ekelöfs rättsföljdslära):
    • Ersättning för värdeminskning och ersättning för avhjälpandekostnader är visserligen olika rättsföljder, men ekonomiskt likvärdiga (NJA 1999 s 520) => angår i rättskrafthänseende samma sak.
    • Hjälpregel: Om svaranden i första målet inte kan vinna något mer på att yrka något med grund X i en separat talan, jämför med vad hon kan vinna på att bestrida något med samma grund X i det första målet => samma sak. Annorlunda uttryckt: Yrkandena ska vara kumulativa, inte alternativa.
    • Yrkande om skadeståd för förlorat gods är likvärdigt med yrkande om utfående av godset
    • Prisavdragsinvändningar är likvärdigt med bestridande av betalningsskyldighet (NJA 1965 s. 94 och NJA 1999 s. 520)
      • => Motfordran, prekluderas bara om den prövas i första målet (17:11 2 st)
    • Däremot är ersättning för värdeminskning inte ekonomiskt likvärdigt med ersättning för följdskador (det senare kan ju bli mkt mer)
    • Och två separata invändningar om två separata fel i en tjänst är inte samma sak
  • Hinder för att uppta frågan pga res judicata eller litispendens ska tas upp ex officio (34:1)

Att saken prövats i en brottmålsrättegång innebär inte att en skadeståndstalan om samma sak är res judicata. Brottmålsdomen kan dock ha bevisverkan (särskilt vid fällande, inte lika mycket vid friande pga olika bevisstyrkekrav).

Brottmål

  • Samma resultat i praktiken, men stöder sig på 30:9

Taleförbud

  • Pactum turpe
  • Skadeståndstalan pga vissa beslut fr regering, riksdag, RegR och HD (SkL 3:7)
  • Materiella preklusionsfrister (klander mot boutredning eller arvsskifte)
  • (Överklagande av domskäl (bristande klagointresse - 51:6))

Parterna

  • Bristande talerätt
    • Talan där A yrkar att B ska utge något till C (jfr NJA 1984 s 215)
  • Bristande partsbehörighet
  • Bristande processbehörighet

Talans väckande

  • Otillåten ändran av talan (13:3)
  • Bristande förutsättningar för fullgörelsetalan (13:1)
  • Bristande förutsättningar för fastställelsetalan (13:2)
    • Kan exv inte använda i brottmål (13:2 rör bara tvistemål)
  • Talan väckt på fel sätt (i tvist ska det ske genom stämningsansökan, 13:4)

Följder av rättegångshinder

  • Huvudregel: Ska beaktas ex officio (34:1)
    • Undantag: Dispositiva forumregler (alla som inte räknas upp i 10:17) - där anses talan väckt vid rätt domstol om motpart inte protesterar (10:18)
      • Rätt tid enl 10:18 framgår av 34:2 (i sitt svaromål)
    • Undantag: Skiljeavtal (10:17 a, jfr LSF 4 §)
  • Om part vill göra en processinvändning som är en foruminvändning ska detta framställas för rätten (34:2)
  • Följd: Talan ska avvisas enligt 42:4 2 st (tvistemål) eller 45:8 (brottmål)

Före rättegången (utredning, häktning mm)

Ordningen: Gripande -> Anhållande -> Häktning -> Dom

Häktning

Häktningsyrkande

Vad måste vara uppfyllt (24:1)?

  • Brottet ska ha 1 års fängelse i straffskalan
  • Personen ska vara på sannolika skäl misstänkt ("skäligen misstänkt" räcker inte)
    • Om någon erkänner ett brott är detta sannolika skäl att misstänka densamme för brottet (24:1, "misstanken vid en objektiv bedömning framstår som berättigad")
  • Och en särskild häktningsgrund' enl punktlistan i 24:1 1 st) föreligger
    • 1. Flight risk
    • 2. Kollusion - föreligger inte vid erkännande
    • 3. Recidiv
  • Eller om obligatorisk häktningsgrund (minst 2 år i fängelse, 24:1 2 st) föreligger
  • Men aldrig om det kan antas att domen endast blir böter (24:1 4 st)
  • Och proportionalitetsprincipen (24:1 3 st) - häktning är en mkt allvarlig kränkning av en persons frihet, och måste balanseras av ett mkt tungt vägande motstående intresse (grannars nattsömn når inte upp).
  • Särskilda skäl krävs om häktning medför risk för allvarligt men (24:4) - ålder medför inte i sig risk för detta
    • Överväg om det går att fixa "betryggande övervakning" istället
    • Om det är återfall i något som tidigare resulterat i villkorlig dom kan det inte antas att domen bara blir böter

Hur ska häktningsyrkandet vara utformat (24:11)?

  • Brott som misstanken gäller
  • Grunden för häktningsyrkandet (enligt 24:1)
  • Tidpunkten för frihetsberövandet

Utredningshäktande

Om villkoren får 24:1 inte är uppfyllda kanske utredningshäktande (24:3) kan komma ifråga?

  • Kräver bara skäligen misstanke
  • Men det ska vara av synnerlig vikt att personen tas i förvar i avvaktan på utredande

Restriktioner

Häktningsyrkande kan kombineras med yrkande om tillstånd till restriktioner (inskräkningar i kontakt m omvärlden, 24:5a), men bara vid kollusionsfara

Häktning i väntan på laga kraft

Efter fällande dom ska rätten pröva om den dömde ska kvarvara i häktet, eller återföras dit om han släppts fri, enligt samma kriterier som ovan (24:21), i väntan på att domen vinner laga kraft.

Omröstning

Om rättens ledamöter är oense, ska de enligt 29:6 använda 29:3 som omröstningsregler (majoritetsbeslut, om lika så den lindrigaste följden, om lika lindriga så den följd som ordföranden röstar på).

Unga misstänkta

Särskilda bestämmelser för den som är under 18 (24:4 2 st, LUL 23 §) Är ung ålder i sig en anledning att befara att häktning kan komma att medföra allvarligt men (jfr 24:4 1 st)?

Förundersökning

En långsam utredning kan inte angripas med processuella medel - möjligtvis en JO-anmälan av förundersökningsledaren (jfr 23:4 2 st)

En (person från en) intresseorganisation (även den som är part i målet) kan anlitas som sakkunnig (23:14). Om tanken är att denne ska delta som sakkunig i rättegången bör försvaret få yttra sig om val av sakkunnig, men det behövs inte om personen bara ska höras som expertvittne (40:19?).

Dock kan det strida mot krav på förundersökningens objektivitet (23:4) att låta person med koppling till part delta. Bevisvärdet av utlåtandet blir högre om rätten föreslår en sakkunnig (åklagare kan i samråd med försvaret föreslå rätten detta).

Ett expertvittne kan, till skillnad från en sakkunnig (40:2), vara jävig (40:19).

Säkerhetsåtgärder

Kvarstad i tvistemål (15 kap)

Ett yrkande att få tillbaka egendomen är inte samma sak som att begära kvarstad (15:1, 15:2)

Förutsättning för att tillämpa 15:3 ("lämplig åtgärd för att säkerställa sökandens rätt")

  • Ett giltigt ansprpk ("sannolika skäl")
  • Fullgörelsetalan ("är eller kan antas bli föremål för rättegång")
  • Sabotagerisk ("Skäligen kan befaras")
  • Proportionalitet ("får domstol förordna om lämplig åtgärd")
  • Att den begärda åtgärden är att prestera själva den omtvistade förpliktelsen är inte ett hinder för att tillämpa 15:3 (jfr NJA 2003 s 613).
  • Ställd säkerhet enligt 15:6 (alt befrielse från detta) - en bankgaranti är tillräcklig enl 15:6 2 st och UB 2:25

Att olovligen hålla kvar något man fått besittning av är inte att rubba motparts besittning (15:4)

Kvarstad i brottmål

Brottmålskvarstadsreglerna blir tillämpliga även om det är fråga om eget skadeståndsanspråk

Förutsättningar för att tillämpa 26:1

  • skäligen misstänkt för brott
  • avvikande eller undanskaffande kan skäligen befaras
  • för att undandraga sig böter eller skadestånd (m.m.)
    • Om en skadeståndsberättigad överlåter sin fordran påverkar detta inte kvarstadstillåtligheten (RH 1999:38)
    • kvarstad för just skadestånd måste yrkas på av åklagaren, efter anmälan hos honom av den skadeståndsberättigade (26:2 3 st)
  • kvarstadsyrkandet bara för att täcka den eventuella fordringen
  • proportionalitet mellan skälen för åtgärden och resulterande men för den misstänkte (26:1 2 st)

Bevissäkring (undanröjande av kollussionsfara) är inte ett skäl för kvarstad! Däremot beslag (27:1) - rätten bör processleda och säga "Did you mean beslag?"

Beslag i brottmål

Det kan vara ok att lägga beslag på exv en dator om det behövs för att hindra den misstänkte att radera information (jfr 27:1). Åklagaren/förundersökningsledaren beslutar (27:4) och rätten förordnar (27:5)

Efter dom prövas om beslaget ska bestå. Rätten kan på eget initiativ pröva detta (27:5 2 st). Egendom som använts vid brott får enligt BrB 36:2 (och URL 53 a § samt NSL 7 §) förklaras förverkad (inte samma sak som beslag).

Tvistemål

Typer

Fastställelsetalan

Ska gälla ett (konkret) rättsförhållande (inte sakförhållande som huruvida X gått miste om en affär) kring vilket det råder osäkerhet och denna är till nackdel för käranden (13:2)

Om man väcker talan om fastställelse av sakförhållande är detta rättegångshinder (34:1) och talan ska avvisas (42:4 2 st)

Fullgörelsetalan

Det vanliga (13:1) - förutsätter att tiden för fullgörandet har inträffat eller att någon av punkterna i 13:1 är uppfyllda.

Kan kombineras med fastställelsetalan (13:3 2 p) vilket kan vara vettigt om tvisteföremålet grundar sig på ett avtal eller annat rättsförhållande; om man i en fastställelsetalan slår fast att detta avtal etc är giltigt blir detta bindande, vilket det inte blir om man bara för en fullgörelsetalan ang betalningen. Rekvisit enl 13:2 2 st:

  • prejudiciell fråga i förhållande till existerande fullgörelsetalan
  • fråga om konkret rättsförhållande (inte sakförhållande)
  • som är stridigt mellan parterna

Om processen har hunnit komma till huvudförhandling innan man yrkar på fastställelse kan detta dock avvisas (13:3 2 st)

(Alternativt, om man redan väckt talan om enbart fullgörande kan man väcka en ny talan om fastställande som sen kumuleras enl 14:6. Är man sent ute kan det dock bli frågan om separat handläggning, 14:7 2 st)

Förbudstalan

Vitesförbud kan meddelas (15:3 2 st, som en form av kvarstad), men endast som ett provisorium, i avvaktan på en riktig dom.

Indispositiva tvistemål

Präglas av officialprincipen (i likhet med förvaltningsprocess), inte dispositionsprincipen - rätten får göra egna undersökningar och är inte bundna av vad parterna yrkar, det viktiga är att domen blir materiellt riktig.

Vårdnadsmål

Möjligt med interimistiska beslut (FB 6:20) som kan överklagas (FB 20:11). Domstolens sammansättning ska vara en domare och tre nämndemän (ÄktB 14:17, hänvisning via FB 20:1). Vardera part bär normalt sina egna rättegångskostnader oavsett utgång (FB 6:22).

Grupptalan

Defineras i lag (2002:599) om grupprättegång. Förutsättningar i 8 §, någon med talerätt enligt 4 § ska väcka talan, domen får rättskraft för alla anslutna (29 §).

Även kumulation enl RB 14:2 kan bli aktuellt.

Ändring av talan

  • Käranden får som HR inte ändra talan (13:3). Svaranden är inte bunden av denna § och kan åberopa nya motfakta
    • Käranden får dock lägga till exv tilläggsförpliktelse som följer av huvudförpliktelsen (13:3 3 p)
    • Vänta dock inte till huf med nya omständigheter etc (43:10)
    • Vid överklagan, se 50:25 (nya omständigheter/bevis får inte åberopas av ngn part om inte ursäkt finns)

Om ärendet är ett betalningsförläggande som utfärdats, men svaranden sedan väckt talan om återvinning, räknas TR som andra instans, och enligt 13:3 2 st (analogt) kan fastställeseyrkande (13:3 1 st 2 p) eller yrkande om tilläggsförpliktelse (13:3 1 st 3 p) inte läggas till (förbud mot reformatio in pejus)

På liknande sätt anses TR vara första instans om det är borgenären som åstadkommer att målet kommer till TR, men om det är gäldenären (genom att vänta till KFM meddelar ett beslut om betalningsföreläggande och sedan överklagar detta beslut) anses TR vara andra instans, vilket hindrar yrkande om tilläggsförpliktelse.

När käranden är ett företag och ställföreträdare för det företaget vill utöka talan med ett personligt yrkande (ersättning för sveda och värk) brister det i processbehörigheten (två olika juridiska personer). Däremot kan kanske målen kumuleras.

Svaromål

Typer av invändningar

  • Sakinvändningar (jfr RB 42:7 3 p)
    • Förnekande
    • Motfaktum (kan avvisas om det först förs fram under huf, 43:10)
    • Rättsinvändning
  • Processinvändningar (fel forum, icke sakbehörig, litispendens, res judicata)

Utevaro/tredska

Om svarande uteblir från sammanträde (muf):

  • Har hon blivit varnad för följderna (tredskodom 44:2 alt avskrivning 44:3)?
  • Vid tredska och motpart yrkar det, ska tredskodom meddelas
    • Vid tredskodom mot käranden innebär detta att käromålet ogillas om det inte accepterats av svaranden eller annars uppenbart stämmer (44:8)
    • Annars (tredskodom mot svaranden) kan svaranden söka återvinning inom en månad (44:9)
      • Men inte två gånger i rad (44:10 2 st)
  • Vid risk om avskrivning görs detta självmant av rätten

Uteblir båda: Avskrivning (44:1)

Samma regler för huvudförhandling (44:2)

Även liknande för skriftväxling (varning enligt 42:11, tredskodom enligt 44:7 a) - obs att kraven på vad som är ett giltigt svaromål är lågt (44:7 a, se även NJA 1989 s. 487). Kraven höjs dock om yrkandet är grundat på ett skriftligt fordringsbevis el. dyl. (44:7 b).

Processens ram

Bestäms av parternas yrkanden (17:3). Domstolen får inte gå utanför ramen (förbud mot reformatio in pejus) -- grovt rättegångsfel om de gör det.

Mellandom

Om yrkande B beror på bedömning av yrkande A (yrkande A har prejudiciell betydelse) får A avgöras i mellandom (17:5)

Brottmål

Förutsättningar för att rätten ska få döma till ansvar

  • Åtal för brottet måste ha väckts! (20:1)
    • Ev brott som sker under en rättegång kan inte dömas för i samma rättegång - nytt åtal måste till, annars rättegångsfel
      • Detta kräver dock inte en ny stämning (45:2)
    • Rättegångsförseelser kan dock tas upp direkt utan åtal (20:1 2 men) - hänvisa till 9:5 för definition av rättegångsförseelse

Fastställelsetalan är inte tillåten i brottmål (ingen motsvarighet till 13:2). Om någon försöker är det rättegångshinder enligt 34:1 och ska avvisas enligt 45:8.

Materiell processledning / processens ram

Rätten är skyldig att se till att målet blir tillräckligt utrett (46:4 2 st - gäller huf, men är analogt tillämplig under förberedelsen). Exv kan detta inkludera att uppmana åklagaren att justera sin gärningsbeskrivning (enl 45:5 3 st), om det framkommer att relevanta händelser inte är medtagna. Viss försiktighet dock - domstolen ska kanske inte bidra till en fällande dom.

Domen får bara grundas på vad som förekommit vid förhandlingen, inte vad ledamöterna ev fått reda på via media (Omedelbarhetsprincipen, 30:2). Undantag för "notoriska fakta" (35:2) men misstanke om att den tilltalade begått ett annat brott kan inte räknas dit (oskuldspresumtionen).

Gärningsbeskrivning

Beskrivningen måste innehålla alla rekvisit (exv effektrekvisitet "smärta/skada" för misshandel - "handlöst föll till golvet och slog sig illa" uppfyller tydligen inte detta) - rätten är bunden av gärningsbeskrivningen (30:3).

Om åklagaren glömmer ett rekvisit kan denne komplettera senast under huvudförhandlingen (anses inte som ändring av åtal, 45:5 3 st)

Om detta inte sker kan rätten dock döma till ett annat brott för vilka rekvisiten är uppfyllda (exv ofredande) - inte bunden av brottsrubriceringen (major includit minor).

Det verkar dock som om förhållanden som får ett brott att gå från normalgraden till grovt inte måste tas upp i (den justerade) gärningsbeskrivningen, om de bara tas upp under huvudförhandlingen (NJA 2003 s 486).

Åklagaren måste bevisa även subjektiva förhållanden (exv att gärningsmannens varit medveten om, och därför utnyttjat, målsägandens försvarslösa ställning).

Samma gärning

  • Huvudfråga: Utgör en ny brottsrekonstruktion (exv häleri) samma gärning som den för vilken åtal väckts (exv stöld).
    • Talar för: Samma brottsobjekt, liberal praxis pga res judicata-problematik (huruvida nytt åtal skulle vara möjligt efter avslutad process).
    • Talar mot: Häleriet kommer in senare och är kanske inte en del av "samma historiska händelseförlopp"

Två sätt att avgöra "samma gärning":

  • föreligger om det är överensstämmelse på tid, resultat och objekt (Ekelöf)
  • "samma historiska händelseförlopp" (Olivecrona)

Om det är samma gärning kan talan utökas enligt 45:5 3 st. Om det är en annan gärning kan åtalet utvidgas enligt 45:5 1 st (med risk att rätten inte godkänner detta, vilket kan ge res judicata-problematik). Rätten är alltid bunden av vad part yrkat, oavsett vad som framkommer under förhandling (30:3).

Gärningsbegreppet i rättskraftparagrafen 30:9 (som korresponderar med 45:5 3 st ang vad som inte utgör ändring av åtalet) är bredare än gärningsbegreppet i 30:3.

Olika våldshandlingar under en och samma kväll kan ses som samma gärning (NJA 1987 s 61) - "väsentligen samma händelseförlopp".

  • Om en händelse anses vara del av samma gärning som en annan kan denna anföras till stöd för talan (45:5 3 st, kan tillämpas analogt i överrätt)
  • om inte kan åtalet inte ändras (45:5 e.c.) ej heller vid överklagande till HovR
    • Däremot kan separat talan väckas om denna händelse (som då inte träffas av litispendens/res judicata-reglerna).

Enskilt anspråk i brottmål

Faller om själva ansvarstalan faller. Tvistemålet (skadetståndstalan) kan dock bli föremål för egen prövning (22:6) - detta kräver dock att det finns ett andrahandsyrkande som är baserat på vårdslöshet (ovanligt att åklagare har ett sånt andrahandsyrkande).

Huvudregeln är att detta anspråk drivs enligt brottmålsregler (22:1 p 2 e.c.), men detta gäller inte processmaterialet - om den tilltalade erkänner skadeståndsskyldighet är rätten bunden av detta precis som i tvistemål (17:3 p 1)

Kumulation

  • Ska som HR ske när flera åtal väcks för separata brott mot en person
    • Särskilt när det för flera brott gemensamt ska utdömas en påföljd (BrB 30:3)
  • eller när ett åtal väcks mot flera personer för ett gemensamt brott (45:3)

Skyndsamhetsprincipen i brottmål kan dock tala mot kumulation. Om åtalet redan avgjorts i TR kan det inte kumuleras med andra i HovR - sådan utvidgning är inte tillåten i HovR (45:5 1 st ?)

Deldom

Om en handläggning inte kan avslutas (exv för att en av de tilltalade avvikit) kan ändå dom meddelas mot någon annan tilltalad om det går att utreda (30:4).

Utevaro

Den tilltalade kan dömas i sin frånvaro (så länge han blivit delgiven stämning i målet) om han håller sig undan (45:15 a 2 p), även om han inte kunnat delges kallelse till huvudförhandling. Om den tilltalade tidigare hävdat nödvärn eller liknande kan dock inte saken anses vara tillfredsställande utredd (jfr 45:15 a 1 st).

Analogier till RB utifrån

Ska en talan i disciplinnämnd drivas som ett tvistemål eller brottmål?

Saker som talar för tvistemål

  • Det är ju inget brott, snarare ett indispositivt tvistemål.
  • På sätt och vis påminner det om arbetsrättsmål, där förlikning tom är tillåten

Saker som talar för brottmål

  • Förvaltningsärendeskaraktär, sanktion mot enskild
  • Kräver rättsäkerhet och god utredning (officialprincip, inte dispositionsprincip)
  • Liknar deslegitimeringsmål, som använder brottmålsanalogier
  • (Och så säger HögskoleF att man ska använda brottmålsanalogier)

Vad spelar det för roll?

  • Om brottmål är beviskraven högre (utom rimligt tvivel, inte bara styrkt)
  • Om brottmål (eller indispositiva tvistemål) gäller officialprincipen - nämnden kan vidta egna utredningsåtgärder, kalla egna vittnen
  • Om tvistemål kan ev bevisbörda gå över på studenten (som kan bli tvungen att bevisa ev motfaktum)

Bevisning

Aldrig relevant vid mål om vanlig handräckning enligt BFL (som använder summarisk process, ingen materiell prövning och alltså inget hanterande av bevis)

Avvisande

Uppenbart irrelevant bevisning får avfärdas (35:7).

Däremot kan bevisning som erhållits på olagligt sätt tas upp enligt principen om fri bevisföring (35:1), dock kan det i vissa fall strida mot europakonventionens artikel 6, "fair trial" (och upptagningen kan i sig vara straffbart tjänstefel). Värderingen bör göras med viss försiktighet och inte utgöra det enda beviset (NJA 2003 s 323 om överskottsinformation).

Vittnen

  • Ska kallas att vid vite infinna sig (36:7, se även 9:7 - dock inte person under 15 år, 9:9), om denne uteblir kan rätten förordna att denne hämtas (37:20, se även 9:10).

Skillnaden mellan bevisfaktum och hjälpfaktum: Det förra är en utsaga, det senare en referens till stöd för utsagan.

Vissa hjälpfaktum sänker bevisvärdet på utsagan:

  • Iakttagelsen gjordes för länge sedan
  • Det var mörkt på platsen
  • Vittnet såg händelsen på stort avstånd
  • Vittnet var fokuserad på annat än händelsen
  • Vittnet är närstående till en part
  • Vittnet har personligt intresse i en viss utgång i målet
  • Vittnet har inte nödvändiga kunskaper för att göra en säker iakttagelse

Anonyma vittnen är inte tillåtet (36:10) (dock godtagbart enligt Europakonventionen art 6, se Doorson ./. Nederländerna, kan även i vissa fall finnas undantag för säkerhetspoliser i SekrL?). Anonymitet strider mot kontradiktionsprincipen (och även bevisomedelbarhetsprincipen samt muntlighetsprincipen), försvaret måste få ifrågasätta vittnets trovärdighet. Det är inte möjligt att använda skriftlig berättelse som vittnessurrogat (jfr 35:14) för att upprätthålla anonymitet (räknas inte som särskilda skäl, jfr 35:14 3 p)

Förhör med part/målsägande/tilltalad

Brottmål

När är det OK att inte höra den tilltalade?

  • Om han inte behövs (46:15 a, "saken kan utredas tillfredsställande") och det är frågan om:
    • litet straff (1 p) i det aktuella fallet (inte i straffskalan för brottsrubriceringen) - rätten måste göra en förprövning
    • den tilltalade inte går att få tag på (2 p) eller
    • är psykiskt sjuk (3 p)
  • samt han informerats om den möjligheten i kallelsen (45:15)

Saken kan inte utredas tillfredsställande om den tilltalades berättelse är den enda bevisningen (erkännande är inte bindande i brottmål, 35:3 2 st) och det är ett grovt brott (höga krav på utredningen). För lindriga brott, särskilt om annan vittnesbevisning också finns.

Skriftligt bevis

Edition

Vem kan omfattas av editionsplikt (38:2)? Inte bara käranden och svaranden utan även tredje part (jfr vem som kan bli kallad som vittne). Undantag:

  • Meddelanden mellan part och närstående (38:2 2 st)
  • Minnesanteckning/arbetsmaterial (38:2 3 st) om inte synnerlig anledning

Att tillåta edition för minnesanteckningar i skiljedomsnämnd skulle inverka menligt på skiljedomens kvalité - talar mot att tillåta

Andra åtal

När är det lämpligt att i process om brott A föra in misstankar om brott B (exv genom förhör med målsägande i B)? Tillåtet enligt princip om fri bevisföring (35:1), nästan alla (inkl målsägande i B) får vittna (36:1).

Kan vara lämpligt för att visa på ett upprepat brottsligt tillvägagångssätt (modus operandi), men kan också vara irrelevant och ska då avvisas (35:7 3 p)

Rättspsykiatrisk undersökning

Får endast utföras om den misstänkte erkänt eller det finns övertygande bevisning (Lag om rättspykiatrisk undersökning, 2 §)

Bevisbörda och bevisstyrkekrav

I försäkringsmål har försäkringstagaren (käranden) bevisbörda för att försäkringsfall inträffat. Styrkekravet är bevisövervikt, "klart mer sannolikt".

Beslut

Alla avgöranden som inte är domar. Kan vara slutliga (jfr 17:1, rätten skiljer saken från sig) och icke slutliga.

Icke-slutliga beslut

  • HR: får endast överklagas i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut (49:3 2 st)
  • Undantag (49:5) - kräver ofta missnöjesanmälan först (49:6)
    • Beslut om säkerhetsåtgärd enl 15 kap (49:5 6 p - kräver inte missnöjesanmälan, 49:6 e.c.)

Överklagande ska in till TR inom tre veckor från att klaganden fick del av beslutet (52:1 2 st)

Beslut om invändning om rättegångshinder

Definition av beslut: 17:1

Om invändningen inte har fog för sig ogillas den (jfr 49:4) och rätten ger särskilt beslut om detta (34:3).

Överklagande

Tidsgräns: Talan ska ha kommit in till TR inom tre veckor från att domen meddelats (50:1) - inte från när part fick den per post.

Om det sker en materiell prövning ska dom meddelas enl 30:1 (precis som i TR) - även om man kommer fram till att TR hade rätt, överklagan var onödig och bara vill fastställa TRs dom är det då försent att tillämpa 51:8 2 st för att omedelbart meddela dom.

Prövningstillstånd i HovR

  • PT krävs generellt för överklagande till HovR (49:12)
  • Men om det är brott (och överklagandet gäller just brottet, inte ev enskilt anspråk) krävs inte PT (49:13) förutom om
    • Det bara dömts till böter
    • Eller den tilltalade frikänts från ett lindrigt brott (max 6 mån fängelse)

PT ska meddelas om (49:14)

  • Det exv inte går att bedöma riktigheten av TRs domslut (2 p, ändringsdispens) - exv frångående av straffmätningspraxis

Ändring av talan vid överklagande

Tvistemål

  • Ingen part får lägga till nya omständigheter/bevis jfrt med TR-talan om de inte har bra skäl (50:25)
    • Att bevis inte kunnat frambringas tidigare pga "interna kommunikationsproblem" är inte ett tillräckligt bra skäl.
    • Kvittningsinvändningar (4 st) får bara göras om de inte kräver särskild utredning (utan olägenhet prövas i målet) - genfordringen måste vara klar
  • Att lägga till ett enskilt anspråk i ett överklagande av brottmål är ändring av talan, inte ok (13:3)
    • Däremot kan målsägaren väcka egen talan om skadestånd i TR (skadeståndsanspråket blir inte res judicata av brottmålsdomen)

Brottmål

Om bara påföljdsfrågan överklagas (inte ansvarsfrågan) får HovR som HR inte ompröva ansvarsfrågan (51:23 a)

Att utvidga talan men går inte (45:5 1 st 2, specifik för TR), men kanske tillåtet att justera åtalet åberopa ny omständighet (45:5 3 st, analogt tillämpligt i HovR), så länge som det inte blir en ny gärning.

Otillåten ändring av talan -> rättegångshinder (31:4) i denna del -> ska avvisas (51:6)

Vem får överklaga?

Klagointresse krävs, dvs den befintliga domen ska vara till rättslig nackdel för den som vill överklaga (är ett sånt skäl som enl 51:6 leder till omedelbar avvisning).

Brottmål

Om åklagaren inte vill överklaga får målsägaren driva enskilt åtal (20:8 2 st).

Vad får överklagas?

  • Tingsrätts dom får överklagas (49:1).
    • Dock kan parter med bindande verkan avtala att inte överklaga (49:2).
    • En stadsfäst förlikning (17:6) är en dom och får överklagas (det är inte ett avtal om att inte överklaga).
  • Hovrätts dom får överklagas (54:3) om inget annat är föreskrivet
    • Undantag (54:8 p 2):
      • En till HovR överklagad fråga om avslag på begäran om biträde/försvarare (49:5 p 7),
      • avslag på begäran om vittnesersättning (49:5 p 9),
      • annat tingsrättsbeslut som försenar målet (49:7)

Bevisupptagning i HovR

Nya regler: Videoupptagning ska användas såvida inte nya frågor behöver ställas (35:13 2 st) - exv om överklagandet är föranlett av att något vittne vill ändra sin berättelse. Den gamla videoupptagningen ska dock först spelas upp (36:16 2 st 3 men, hänvisning från 37:3)


Återkallande

Om båda parter överklagar, men ena parten sedan återkallar sitt överklagande, påverkar det bara den partens processuella ställning (exv från klagande/motpart till bara motpart), så länge den andre partens överklagande är självständigt (enligt 51:1). Om det är ett anslutningsöverklagande faller dock detta (51:2)

Inhibition pga överklagande

Bara möjligt (tydligen?) enligt (50:8) vid överklagande m extraordinära rättsmedel

Processens ram

Straffrätt

Förbud mot reformatio in pejus (51:25) är inte aktuellt om det är åklagaren som överklagar. Domstolen är inte bunden av dennes strafförslag (även om det är ovanligt att strängare straff döms ut i praktiken), rubricering eller lagrumshänvisande (30:3 och jura novit curia)

Extraordinära rättsmedel

När domen vunnit laga kraft

Resning

Används inte i första hand när processuella regler åsidosatts, utan hellre domvilla -- kan dock användas paralellt. Det går ev att använda 58:1 4 p - "rättstillämpning [som] uppenbarligen strider mot lag" som grund när domstolen brutit mot processregler.

Återställande av försutten tid

Domvilla

  • Fel som innebär åsidosättande av en väsentlig rättssäkerhetsgaranti: presumtion för att detta inverkat på målets utgång (59:1 4 p)
    • Exv att tredskodom felaktigt meddelats mot någon (NJA 1989 s 487)
    • Kräver dock att klagande varit förhindrat att oberopa omständigheten tidigare (exv inte haft möjlighet att överklaga tredskodomen)

Klagan sker skriftligen till HovR (59:2) inom sex månader (59:2 2 st). Leder till undanröjande och ny förhandling (59:3 3 st)

Rättegångskostnader

Tvistemål

  • HR: Den som förlorar betalar (18:1)
  • Om målet avvisas (exv pga rättegångsfel) är detta samma som att förlora det (18:5)
  • Även om man vinner måste man betala extrakostnader man orsakad genom att exv utebli (exv tredskodom som sedan återvinns) (18:6)
  • Om domen blir ett mellanting av vad parterna yrkade betalar var och en i enlighet vilka punkter den vann (18:4).
    • Undantag om ena sidan bara obetydligt tappade, i sak eller belopp (exv blev stämd på 40 miljoner men bara fick betala 1 miljon).
      • Undantag från detta undantag i praxis för idella skadestånd där själva huvudfrågan var om skadeståndsskyldighet öht förelåg (tyngdpunktsprincipen) - om det gör det kan svaranden få betala även om denna bara ådöms att betala en liten del av vad som yrkades.
      • Kraftigt "överbud" kan dock leda till reduktion av ersättning eller jämkning.
  • Särskilda regler gäller om tvisteföremålet är värt mindre än ett halvt basbelopp (1:3 d, 18:8 a)
    • Om part orsakat extrakostnader (18:6) kan dock vanliga regler (18:8) tillämpas
      • Exv ett andrahandsyrkande om att tvisteföremålet är värdelöst, vilket tvingar motpart att förete en dyr värdering (skäligen påkallat för att tillvarata parts rätt, jfr 18:8)
  • Man måste yrka på att få sina rättegångskostnader ersatta (18:14)
  • Rätten tillämpar dock de flesta bestämmelser ex officio, exv bedömning av onödiga kostnader (18:14)

Särskilda regler

  • I vårdnadsmål bär parterna sina egna kostnader såvida inte RB 18:3 eller 18:6 varit tillämplig (FB 6:22)

Försvarare i brottmål

Kan vara antingen

  • Privat försvarare (21:3)
    • Ersätts av den tilltalade, men denne får ersättning för sina kostnader vid ett frikännande (31:2) om kostnaderna varit skäligt motiverade.
    • Måste yrka på denna ersättning innan huf avslutas
    • Mildrande dom i överrätt anses likställs med friande (31:10) för kostnaden i överrätt (ansvar för kostnad i underrätt förändras inte)
  • Offentlig försvarare (21:4)
    • Ersätts av allmäna medel (21:10), vid en fällande dom blir den dömde skyldig staten (31:1)
    • Skyldigheten att betala kan begränsas eller jämpas (31:1 3-4 st) - men inte för privata försvarare

Rätt till offentlig försvarare (21:3 a)

  • På begäran om den misstänkte är
    • Anhållen/häktad eller
    • Misstänkt för brott som ger minst 6 månader
  • Eller om
    • Den misstänkte behöver försvarare mtp utredningen (om den är komplicerad)
    • Det kan bli fråga om annan påföljd än böter/villkorligt, eller
    • Särskilda skäl map personliga förhållanden eller målet (exv hög ålder)
  • Men inte om den misstänkte har en privat försvarare

Om en offentlig försvarare inte förordnats trots att det borde ha gjorts är detta hinder mot huvudförhandling (46:2 3 p) - omboka huf och utse en försvarare enligt 21:4.

Betalningsföreläggande

Normalfallet: Borgenären ansöker om betalningsföreläggande hos KFM enl LBH 2 § (om man går till TR istället kan borgenären åka på rättegångskostnader, RB 18:3 a)

  • Delgivning ska (LBH 29 §) ske enligt RBs regler om delgivning för stämning (närmast RB 33:6) - kan inskränka DelgL:s regler
    • För tvistemål: Surrogatdelgivning (DelgL 12 §) endast tillåten om den sökte håller sig undan
      • Vid surrogatdelgivning ska den som fått delgivningen snarast möjligt delge denna den sökte (och vid delgivningen informeras om detta)
  • Bestridande (LBH 31 §) av ansökan om betalningsföreläggande ska ske skriftligt (inte telefonsamtal)
    • Leder till prövning i tingsrätten om sökanden vidhåller yrkandet (33 §) - handlingarna behandlas som stämningsansökan (60 §)

Att angripa utslaget:

  • av svaranden: med återvinning (LBH 52 §) inom en månad (från dagen för utslaget) skriftligen till KFM (53 §)
  • av sökanden: överklagan till TR (LBH 55 § 2 st)

En TR som får in ett "överklagande" från svaranden bör behandla det som en ansökan om återvinning och skicka till KFM (rubriceringen av skriften bör inte ges en rättslig betydelse).

Beslut (utslag eller avvisande) får överklagas (LBH 55 och 56 §§)

Mål om vanlig handräckning

Summarisk process, ingen materiell prövning. Om svaranden bestrider blir den egentliga prövningen i tingsrätt.

Skiljedomar

Bara för att det finns en skiljedomsklausul saknar inte allmän domstol behörighet. Bara om part bestrider (LSF 4 §), vilket ska ske direkt (svaromålet, LSF 4 § 2 st och RB 34:2)

Tvångsmedel

Vite, hämtning etc får inte användas av skiljemännen (LSF 25 § 3 st). Dock kan domstol i vissa fall medverka till ett sånt föreläggande (LSF 26 §) enligt reglerna i RB. (Enligt tentasvarsmall inkluderar detta vitesföreläggande/hämtning till förhör, men lagtexten anger bara tillhandahållande av föremål/skriftlig handling).

Överklagande

Tillåtlighet (LSF 43 §): Får bara ske för klandertalan (LSF 33 §), felaktighet (LSF 34 §) eller oavslutad (LSF 36 §)

Sker till HovR i den domkrets i vilket skiljeförfarandet ägt rum (LSF 43 §). HovRs beslut får inte öveklagas såvida inte HovR anser att frågan har prejudikatvärde (2 st).

Utmätning

Skiljedomar

En skiljedom är en exekutionstitel (UB 3:1 4 p)

Förutsättningar för att verkställa en skiljedom: UB 3:15 - 3:17. Om dessa är uppfyllda verkställs en skiljedom som en vanlig dom, UB 3:18

Tidsfrister

Om en dom vunnit laga kraft får den verkställas utan särskilda villkor, dvs direkt (UB 3:3, gäller även skiljedom enl ovan)

Verkställighet får inte ske om exv parterna kommit överens om anstånd (UB 3:21 2 st). Enligt praxis beaktar KFM invändningar om just betalningsanstånd bara om dessa kan styrkas (hårdare beviskrav än lagtextens "invändningen ej kan lämnas utan avseende")

Verkställande

Om verkställighet är medgiven enl UB kap 3 får utmätning ske, UB 4:1

Hinder mot verkställande

  • Verkställighet kan ske innan dom vunnit laga kraft (UB 3:4)
    • Kan hejdas genom att den betalningsskyldige ställer säkerhet (3:6 1 p)
    • Eller genom att åberopa verkställighetshinder, exv att det finns ett förhållande som inte kan lämnas utan avseende (3:21 2 st)

Verkställande förutsätter exekutionstitel. Om svarande har betalt efter exekutionstiteln (exv doms lagakraftvinnande) kan han göra betalningsinvändning enligt 3:21. Men om den svarande betalde innan exekutionstiteln kan svaranden inte använda detta som betalningsinvändning (saken är ju avgjord, om än felaktigt).

Att visa att svaranden fullgjort betalningsskyldighet enligt 3:21 kräver mer än ett odaterat, ospecificerat kvitto.

Konkurs

Återvinning

Arvode kan återvinnas om det betalats ut högst sex månader före och uppenbarligen överstiger vad som är skäligt (KL 4:8)

Medlem i en förening, närstående till gäldeären (föreningen) enl KL 4:3? Ja, om denne genom ledande ställning har bestämmande inflytande. Om en närstående vet att hans handlande gör föreningen insufficient (är i ond tro) kan utlägget återvinnas (lagrum?)

Konkursförvaltaren kan inte överlåta ev återvinningsrätt - den nya borgenären har ingen talerätt i en återvinningstalan (och försöker han ska talan avvisas). Om återvinningsrätten ändå har överlåtits kan förvaltaren inte självständigt väcka talan om återvinning - borgenären måste genom avtal överlåta tillbaks återvinningsrätten (jfr RB 13:7 1 st).

Beslut

Avgörandet fattas genom beslut (16:2 3 st)

Gäldenärens skyldigheter

Om gäldenären (företrädare för den konkursade juridiska personen) bryter mot exv närvaroplikt kan han häktas eller hämtas (KL 6:9) - häktning kräver dock synnerliga skäl (inte uppfyllt om det är fråga om en målvakt som styrelseordförande).