Legacy:Processrätt föreläsningsanteckningar

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Div kursmtrl

Innehåll

Gärningsbeskrivning, ändring av talan och rättskraft i brottmål

OH-bilder

Bevistema

Gärningsbeskrivningen handlar om bevistema - man måste åberopa grunden för sin talan (i brottmål formulera en anklagelseakt mot den tilltalade), vilket bildar gärningsbeskrivningen, som i tur avgör processens ram (30:3). Rätten har dock rätt att frångå gärningsrubriceringen.

"Samma gärning"

Bevistema/gärningsbeskrivning kan ändras om det rör sig om samma gärning (samma händelse, samma historiska händelseförlopp, samma tid+plats+skyddsobjekt+brottsresultat - olika rättsvetare har olika definitioner).

Om det rör sig om annan gärning kan beskrivningen för den första (oberoende/fristående?) gärningen inte ändras - däremot kan åtal väckas för den andra gärningen.

Res judicata

"saken redan avgjord" - jfr ne bis idem - samma gärning kan inte prövas två gånger ("double jeopardy") - ett utslag av orubblighetsprincipen.

Undantag: extraordinära rättsmedel

  • domvillobesvär - formella fel, dvs brott mot RB
  • resning - materiellt fel, exv felaktiv bedömning av bevis, nytillkomna bevis

Gärningsbeskrivningen

Åklagarens tes om hur ett brott har förövats. Om alla alternativa hypoteser falsifierat är tesen bevisad - annars föreligger rimligt tvivel. Gärningsbeskrivningen är:

  • Bindande för rätten
  • Uppbyggd kring adekvata brottsrekvisit - varje rekvisit prövas för sig (var det verkligen den tilltalade? utförde han verkligen handlingen? var det verkligen uppsåtligt? fick det verkligen effekt? etc)
  • Koncentrerad kring konkret handlande
  • Konkretiserad
  • Preciserad
  • Bör, men behöver inte, ange uppsåt
  • Kan inte intolkas culpa i
  • Bör, men måste inte, uppta omständigheter som gör brottet att anse som grovt

Gärningsbeskrivingen utformas enligt följande:

  1. hitta brottet i handlandet
  2. välj lagruim
  3. beskriv (brottsligt) handlande genom att fylla i rekvisiten. passar handlandet in på flera brott? gör flera gärningsbeskrivningar för alternativa yrkanden!

Från gärningsbeskrivningen bygger åklagaren sin egen bevisbörda (som är större än gärningsbeskrivningen - måste visa att nödvärn etc inte förelåg)

Formulering efter mall: Obligatoriska uppgifter:

   [gärningsmannen] har [tid & plats] [handling (ev effekt,fara)] [brottsföremål]
  • tid & plats: så preciserat som möjligt
  • brottsföremål: sak eller person

Önskvärda uppgifter:

   [subjektiv täckning] [förgrovande omständigheter]

Är den subjektiva täckningen culpa måste detta konkretiseras. Dolus är underförstått men bör ändå uttalas.

Deltemata

Varje del i gärningsbeskrivningen som måste bevisas (dvs 4-6 deltemata enligt ovanstående mall.

Bevisuppgift är en del av stämningsansökan -- måste anges vad syftet med varje sådan uppgift är, direkt kopplat till ett eller flera deltemata

Krav på gärningsbeskrivningen

"lite överkurs"

  • Individualisering - brottet måste avgränsas från andra händelser/brott
  • Precisering ("ju vagare en beskrivning, desto enklare att bevisa den") -- den tilltalade måste få veta vad han konkret anklagas för.

Om gärningsbeskrivningen brister ska rätten tillse att bristerna avhjälps med materiell processledning

Bundenhet till gärningsbeskrivningen

"ytterligare fördjupning"

Problem med gärningar som överlappar varandra - ofta anses de som samma gärning, vilket möjliggör justering av åtalet

Ändring/justering av åtal enl RB 45:5

Huvudregel: åtal ändras inte (1 st 1 p)

Undantag: utvidgning till annan gärning - dvs lägga till ny åtalspunkt - bara OK i TR. En justering (st 3) av nedanstående typ är inte ändring:

  1. inskränkning
  2. ändring (!?!)
  3. tillägg
  4. alternativ rekonstruktion

En sådan ny gärningsbeskrivning kan göras under hela processen i alla instanser (45:5 3 st analogt (!)) - så länge det handlar om samma gärning.

Samband mellan res judicata och resning

Huvudregel: om en händelse har samband med avdömd sak (för samma gärningsman) tolkas detta som samma händelse - res judicata hindrar nytt åtal

Tolkning av gärningsbeskrivning

  1. Kan rätten döma för lindrigare brott än gärningsbeskrivningen ger, om åklagaren inte lyckas bevisa alla bevisteman? Ja, så länge alla rekvisit för det mindre brottet är bevisade
  2. Kan rätten intolka culpa i gärningsbeskrivningen för ett dolöst brott? Som huvudregel nej - man måste få veta vad man ska försvara sig mot.

Processprinciper och processhinder

OH-bilder

Principer

Alla principer gäller inte alltid -- Vissa princippar står mot varandra, och måltypen eller andra omständigheter avgör vilken som överväger.

  • Dispositionsprincipen ("rätten handlar på yrkande av någon part") vs officialprincipen ("det allmäna (domstol + åklagare) har att utreda ett mål")
    • dispositiva tvistemål: övervägande dispositionsprincipen
    • indispositiva tvistemål (familjerätt mfl): mer officialprincip - det allmäna kan dock inte ta upp ett mål annat än efter parts stämning
    • brottmål: officialprincipen tar över
  • Förhandlingsprincipen ("parterna har att utreda målet", kan ses som en delmängd av dispositionsprincipen) står också mot officialprincipen

Principer som alltid gäller:

  • Koncentrationsprincipen: bevisning ska förebringas i ett sammanhang (35:8), huvudförhandlingen ska hållas i ett sammanhang (undtantag för rättspsykiatrisk undersökning, RPU)
  • Omedelbarhetsprincipen: Domen får bara grundas på vad som kommit fram vid huvudförhandlingen
  • Muntlighetsprincipen: huvudförhandling ska vara muntlig, innantilläsning inte OK, vittnen ska höras på plats (untantag finns)
  • Offentlighetsprincipen (förväxla inte med TF kap 2 om allmäna handlingar): förhandling inför rätten ska vara offentlig (massor av SekrL-undantag finns)

Rättegångshinder

Någon omständighet som gör att domstolen ska avvisa käromålet utan att göra en prövning i sak

  1. Talans väckande
  2. Domstolen - rätt forum / domsaga? Ska det vara förvaltningsdomstol eller kanske skiljemannanämnd?
  3. parterna - har part talerätt i frågan?
  4. saken - är den under avgörande i annat forum (litispendens) eller redan avgjord (res judicata)?

Vissa rättegångshinder är tvingande (rätten ska beakta dem ex officio), andra dispositiva (part måste aktualisera frågan om rättegångshinder).

Påståendedoktrinen (gicks inte igenom på föreläsningen): Frågan om (dispositivt?) rättegångshinder föreligger avgörs utifrån vad käranden påstår -- rätten behöver inte fastställa att det är som käranden påstår för att ta upp målet till behandling.

Yrkanden, grunder och processens ram

OH-bilder

Civilrätt

Grundläggande: Parterna bestämmer ram, domstolen dömer inom dessa, men efter de regler domstolen finner relevanta (parterna bestämmer inte över rättsinnehållet)

Stämmningsansökan (42:2)

  • yrkande
  • omständigheter som åberopas för yrkandet (rättsfakta)
  • uppgifter om bevis och vad som styrks med varje
  • varför är rätten behörig (framgår ofta av kontext)
  • ev önskemål om handläggning (spec. delgivning, kvarstad mfl)

Fastställelsetalan (13:2)

  • 3 krav: Om det är oklart huruvida ett rättsförhållande föreligger, och detta är till förfång för käranden

Svaromål (42:7)

  1. invändningar om rättegångshinder
    1. processhinder
    2. sakinvändningar
      1. rättsinvändning
      2. förnekande
      3. motfaktum (inkl förhållandet preskriberat)
  2. medgivande eller bestridande av kärandens yrkanden
  3. grund för bestridandet
  4. uppgifter om bevis och vad som styrks med varje

Brottmål

Stämningsansökan (45:4)

Ska innehålla

  1. tilltalade
  2. målsägande
  3. den preciserade gärningsbeskrivningen INKL tillämpliga bestämmelser
    1. lag som ska tillämpas
    2. rättehångshinder
    3. preskription - avbryts vid delgivandet
    4. farebedömning
    5. gärningsmannens ålder
  4. bevis och vad som styrks
  5. varför rätten är behörig

+ ev enskilt anspråk

Förhörsteknik

Förberedelse (innehåller även mtrl för Diesens andra föreläsning om bevisbörda/bevisvärdering i brottmål) OH-bilder

Central, underutvecklad i praktiken (och tentarelevant)

Syfte

Under huf: bevisningssyfte (jfr under förundersökningen är förhöret i utredningssyfte)

Skeden/former

  • huvudförhör: syfte att styrka bevisuppgift (skapa positivt bevisvärde)
  • motförhör av motpart: syfte att reducera bevisvärdet
  • återförhär: syfte att återställa bevisvärdet - inte nödvändigt efter misslyckat motförhör

Ledande frågor bara tillåtna under motförhöret (aka "förledande frågor")

Gränser

  • förhörstema (att hålla sig inom - fråga inte ut om annat än som angivits)
  • bevistema (bindande för rätten i tvistemål)
  • relevans (ordf. ska avvisa irrelevanta frågor)
  • otillåtna frågor (vissa är alltid otillåtna, andra - ledande frågor - i vissa skeden)
  • kränkande frågor

Åtgärder om part inte håller sig inom gränserna

  1. avvisa (35:7) - om utan betydelse / bristande relevans
  2. lämna utan avseende (43:10) - för överrumplingsfrågor (att fråga utanför temat = att föra in nytt bevis)
  3. tillrättavisa - tillsägelse/varning, i sista hand ta över förhöret (processledning)

Gränsdragningsproblem

"Lite överkurs"

  • svårbedömd relevans - flagga/varna
  • motsättning mellan förhörs- och bevistema - bevistemat har prio i tvistemål
  • bevistemat brister i precision - begär precisering
  • om båda anropar vittnet, vem håller huvudförhör?
    • rätten (aldrig i praktiken)
    • den som har bevisbördan
    • ibland båda (2 x huvud/mot/återförhör)
  • ledande frågor under återförhör tillåtna om vittnet gått över till motpart ("fientligt vittne") - ganska udda situation

Faser

  1. Förberedelse
    1. Saken (studim av förundersökning, brottsplats, bakgrundsfakta)
    2. Förhöret - förbered inte frågorna (möjligtvis den sista), preppa förhörspersonerna
      1. Strukturplan - plats i bevisningen
      2. Körschema - vad som ska betas av
      3. Pläderingsskiss - vad förhöret avses ge
  2. Genomförande
    1. Kontaktskapande/uppvärmning
    2. Inhämtande av berättelse
    3. Kompletterande frågor
  3. Analysfas
    1. Bedöm tillförlitlighet
    2. Bestäm bevisvärdet

Anpassa förhörsmetoden efter syftet - alternativ:

  • eget berättande
  • "intervju"
  • kognitiv intervju
  • korsförhör

Frågeteknik: Använd enstaka, enkla, korta, neutrala, öppnande, positiva frågor.

Användning av förundersökningsutsaga

  • Ej bevis i rättegången (muntlighetsprincipen, bevisomedelbarhet)
  • kan bli bevis om den föredras under huf
  • detta får dock endast ske undantagsvis (35:14)
    • Om den som lämnat utsagan inte kan höras
    • om det är processekonomiskt motiverat
    • om det är särskilt föreskrivet (exv vid avvikning från förundersökningsutsagan, 36:16 2 st, 37:3 1 st)

Förbjudna frågor

Alltid förbjudet

  • omotiverad uppmaning att tala sanning
  • falskt bevis (fråga med påstått faktum) - "vi hittade dina fingeravtryck på vapnet, hur kom de dit?"
  • uttröttningsfråga
  • förvirrande/kränkande fråga
  • hypotetisk/snärjande fråga (till tilltalad i brottmål) - "the privilegie against self-incrimination"

Tillåtet i motförhör

Ledande frågor (36:17 5 st) i sitt sammanhang:

  • inbjuder t visst svar
  • har inget bevisvärde förutom ev överskottsinformation
  • bör undvikas för andra syften än att minska tilltron
  • ska stoppas av rätten vid felaktigt bruk

olika former av ledande frågor:

  • förutsättningsfråga
  • sluten valfråga
  • motsatsfråga
  • hypotetisk fråga

Strategier

Beror av

  • händelsens karaktär
    • vardagshändelse - minnet förbleknar
    • unika händelser - minnet tillväxer
  • den hördes roll (och vilja att tala sanning)
    • den tilltalade - förtiger och ljuger
    • målsägande/partslojala - överdriver och tillrättalägger
    • neutrala vittning - ovilliga att tjalla

Huvudförhör

  • Grundupplägg: återberättande
    • rekonstruktion genom eget berättande
    • hjälp genom länkfrågor/instruktioner
    • komplettera med bestämningsfrågor
    • undvik nya frågor (sådana du inte vet svaret på)
  • Alternativ: framplockning (den hörde minns inte)
    • bredda frågeställningen / byt kanal
    • avlänka / byt tema

Vanliga felgrepp

  • Avbryta berättande
  • hjälpa den hörde på traven (nära ledande frågor)
  • visa missnöje med svaret
  • börja improvisera frågor
  • ställa flera frågor åt gången
  • avsluta förhöret innan allt kommit fram

Motförhör

  • Sänka trovärdigheten
    • skapa (intryck av) osäkerhet
    • framkalla självmotsägelser
    • hitta lojaliteter
    • fråga om detaljer
  • Sänka tillförlitligheten
    • omtolka berättelsen genom ledande frågor
    • sök grund/motiv för en ev efterhandskonstruktion
    • (utred utsagans uppkomstbetingelser)
    • (relatera utsagan till annan bevisning)

Cross-examination ("ta fram ett fel och gör ett stort nummer av det")

  • Sondering - få vittnet att stå fast vid händelseförlopp
  • Insinuation - antyd att vittnet har fel
  • Konfrontation - konfrontera vittnet med något som inte stämmer

Vanliga felgrepp:

  • Bygga motförhöret på för tydliga motiv - den hörde inser vart man vill komma
  • Hamra på (inte tillåtet under huf)
  • Argumentera istf att fråga
  • Acceptera brist på svar
  • Driva förhöret vidare i jakt på poäng

Återförhör

  • Återställande syfte
    • förklara osäkerhet
    • red ut motsäglser
    • avsluta m kärnpunkten
  • Befästande syfte
    • avstå från frågerätten - signal till rätten
    • alt framställa poängfrågan på nytt sätt

Vanliga felgrepp:

  • Onödiga frågor (vattna ur utsagan)
  • Väcka nya frågor

=== Säregenheter under tvistemål

  • Part kan höras under sanningsförsäkran (sker regelmässigt, ger ingen "bevisbonus")
  • "Vittnesjäv"
  • Bundehet vid bevistemat

Bevismedel och bevisföring

OH-bilder

Vilka regler gäller för vad som får läggas fram (och vad får inte läggas fram)?

Allmänt, principer

Bevismedel (35 kap)

Den fria bevisprövningens princip: 35:1

  • Vittne (36 kap)
  • Förhör m part/målsägande (37 kap) - delvis samma regler som för vittne
  • Skriftligt bevis - exv skuldebrev (38 kap)
  • Syn - lite mer ovanligt - rätten iakktar ngt i eller utanför rättsalen (39 kap)
  • Sakkunig (40 kap)

Bevisningens plats i huf-strukturen: mellan sakframställan & slutplädering. Ordning:

  • Målsäganden
  • Tilltalad/part
  • Vittnen
  • Övrigt (syn, sakkunig)

Omedelbarhetsprincipen (17:2, 30:2)

Dom får endast grundas på vad som förekommit vid huf

Undantag:

  • Notoriska fakta - geografi mm
  • Svensk rätts innehåll
  • Allmäna erfarenhetssatser (påstående om kausalitet - "om det regnar blir man blöt")
    • Särsilda erfarenhetssatser (exv medicinsk kunskap) kräver sakkunnig bevisning

Bevisomedelbarhetsprincipen (35:8, 35:14)

Bevisningen ska upptas vid huvudförhandlingen, normalt genom ett förhör. Dvs ingen uppläsning av förundersökningsprotokoll.

Principen om bästa bevisning

Använd det medel som ger bäst bevisning (Även om B kan vittna om att A sa ngt, kanske det är bäst att höra A direkt?). Hörsägenbevisning är dock inte uttryckligen förbjudet.

Princip om fri bevisföring

  • All bevisning, inkl sådan som tillkommit olagligen och/eller i strid med RB:s regler, är tillåten
  • Överskottsinfo från processuella tvångsmedel (exv hemlig avlyssning) tillåten
  • Inte heller lögndetektortest får avvisas (däremot kan bevisvärdet bedömas som obefintligt)

Undantag:

  • Rätten kan avvisa irrelevant eller bevisning (35:7)
  • Vittnesattester/förundersökningsprotokoll - se bevisomedelbarhetsprincipen (35:14)

Kontradiktionsprincipen

Motpart måste ha möjlighet att pröva (exv med motförhör) bevisning som läggs fram. Anonyma vittnen är OK om de inte är avgörande för bevisningen.

Jämförelser mellan olika bevismedel

Bevismedlets form

  • Form: Skriftlig (inkl foto/film/datafil...), muntlig eller både/och
  • Skriftlig form inte samma som kap 38-skriftligt bevis

Bevismedlets funktion

  • Förmedla varseblivning (iakttagelser mm)
  • Förmedla innebörd/tankeinnehåll (överenskommelser mm)
  • förmedla och tillämpa särskilda erfarenhetssatser - allt från fördomar till matematiska samband

Rättsutlåtanden är inte bevismedel öht - snarare en del av slutpläderingsresonemanget - gäller i ngn mån utsagor om sedvänjor (exv sådana rätten ex officio tar in från branschorganisationer).

Definition av bevismedel

  • Ekelöf: "något som möjliggör för rätten att varsebli relevanta fakta"
  • Edelstam: "... där "fakta" är bevisfakta, erfarenhetssatser, rättsfakta"

Vilken personkrets omfattas?

  • Part/målsägande: Inte vittnen - se kap 37
  • Barn / psyk. störd hörs normalt inte som vittnen
  • jäv kan diskvalificera sakkunnig utsedd av domstolen (men inte sakkunnig åberopad av part)
  • diplomatisk personal ej skyldiga att vittna enligt wienkonventionen

Vem tar initiativ t bevisining?

Huvudregel (35:6): parterna tar initiativ men rätten får ta in bevis ex officio. Undantag i dispositiva tvistemål: Vittnen, editionsförläggande får inte tas in/meddelas ex officio

Närvaro under huf

  • Vittne: inte närvarande såvida inte särskilda skäl (36:9)
  • Målsägande utanför talan: inte närvarande (46:8)
  • part kan utvisas om vittne/målsägande hämmas av rädsla (36:18, 37:3)

Skyldighet att inställa sig till huf

  • Vittne: Medborgerlig skyldighet att vittna. Laga förfall endast sjukdom
  • Part/målsägande: Skyldighet om inte närvaron är betydelselös
  • Skriftlig handling: Editionsplikt, 38:2

Sanktioner om bevismedel uteblir:

  • Vittne: Vite eller hämtning, 36:20
  • Målsägande: vite eller hämtning, 46:14
  • Tilltalad: Vite eller hämtning, 46:15
  • Skriftligt vittne/syn: KFM kan komma och hämta 38:5, 39:5 (38:2?)

Utsagor som skyldigheten omfattar

  • Iakttagelser och reflektioner dragna i samband med iakttagelserna (inte senare reflektioner)
  • Omfattar inte brottslig/vanärande handling
  • Frågeförbud för sekretessskyddade uppgifter (samt ledande, förvirrande, otillbörliga etc frågor)

Sanktioner om utsaka inte ges:

  • Vittne: vite/häkte (ytterst ovanligt)
  • Part/målsägande: ingen sanktion, försämrat bevisvärde

Tystnadens bevisvärde: Fällande dom får inte grundas på tilltalads tystnad - men kan betraktas som relevant omständighet.

Rätt till ersättning

Vem ska betala nu?

  • Vittne / partsakkunnig: Den som åberopar. Betala resa, uppehälle, tidsspillan (36:24)
  • Domstolssakkunnig: Det allmäna? för fullgörande, arbete, tidsspillan (40:17)
  • Part: Det allmäna om skäligt mtp ekonomiska förhållanden (11:6)

Vem ska betala slutligen? Andra bestämmelser

Utsageanalys

OH-bilder

Beteendevetenskapligt

  • Objektiv sanning: det vi egentligen vill ha
  • Subjektivt upplevd sanning: det enda vi egentligen kan "veta"
  • Rättslig sanning: det vi dömer efter

Lögn

Hur avslöjar man en lögn?

  • Kroppsspråk och -reaktioner (blick etc) - i viss mån lögndetektorer
  • Berättelsen (motsägelsefull, alt. för sammanhängande - inrepad)

De flesta (även inom rättsväsendet) är dåliga på att avslöja en lögnare (53-57% träffsäkerhet, att jämföra med slumpens 50%). Vissa kan lyckas i 80% av fallen. Nyckelfaktor: Fatta beslut först efter att ha samlat in / analyserat allt material, dvs gå inte på första intryckets magkänsla och baklängesmotivering (vi har lätt att acceptera den information som stämmer överrens med vår förutfattade mening, men bortser gärna från information som inte stämmer överens med den).

Selektiv perception

Det är svårt att skilja den subjektivt uppfattade verkligheten från den objektiva verkligheten - fyller ut luckor genom tolkning (hur det borde ha varit) för att få en helhetsbild som passar ihop med vår uppfattning.

Minnesfunktionen påverkas av

  • inkodningsförhållanden (dåliga synförhållanden, berusning, ...)
  • retention (tid från upplevelse till återberättande) - detaljerna försvinner fort, kärnan bevaras
  • extern påverkan (från andra som upplevt samma sak, mediarapportering, ...)
  • typ av händelse

Rättsligt

Utgångspunkter

  • muntlighet, omedelbarhet, koncentration (30:2)
  • vittnesattester därför otillåtet som huvudregel (35:14)
  • vittnen ska även berätta muntligen och fritt (36:16, 37:3)

--- detta antas ge bäst möjligheter för rätten att bedöma vittnesutsagors trovärdighet (och tillförlitlighet?)

När det bara finns uppgifter från den tilltalade

  • den tilltalade är aldrig trovärdig
  • men hans uppgifter måste accepteras / läggas till grund för bedömningen
  • uppgifterna får dock inte vara helt substanslösa (det finns en förklarings- / konkretiseringsbörda)
  • -> det är riskabelt för den tilltalade att vara helt passiv

När det bara finns uppgifter från tilltalad och målsägande (ord mot ord)

Kan man fälla någon när ord står mot ord? Idag: ja -- om målsägandeutsagan är fullt tillförlitlig (och det kan den bara vara om den tilltalades utsaga kan bortses från?)

  • det handlar inte om att väga uppgifters trovärdighet mot varanda - det finns ingen överviktsprincip som det i viss mån finns i civilrätt - det viktiga är om någons förklaring är helt trovärdig ("styrkt bortom rimligt tvivel"?)
  • ställer höga krav på utredningens robusthet - brister i kvalitén ska leda till friande dom även om den målsägande är fullt tillförlitlig
    • i praktiken dock något lägre robusthetskrav i narkotika- och ekobrott (och sexualbrott?)
  • att veta om en målsägandeutsaga är fullt tillförligtlig kräver tvärvetenskaplig, beteendevetenskaplig bedömning (vittnespsykologi mm)

HDs krav på målsägandeutsagan (utvecklat från NJA 1980 s 725)

  • lång (en kort är lättare att fejka?)
  • sammanhängande
  • klar (HD har inte utvecklat detta)
  • detaljerad (kopplade till det centrala händelseförloppet, pregnanta detaljer)
  • internt konsistent (exv inte ändrad mellan fu och huf)
  • smittoeffekter (åt båda håll) - om ngn del kan styrkas på annat sätt (exv teknisk bevisning) ökar trovärdigheten för hela utsagan

Kontrollkriterier:

  • inga svårförklarliga punkter / ingen punkt som ger anledning till tvivel
  • trovärdigt / självupplevt intryck
  • oklarheter måste kunna förklaras

Övriga omständigheter som utsagan ska prövas emot

  • extern konsistens
  • tidpunkt för anmälan (bygger på antagande om att målsäganden agerar rationellt och anmäler så fort som möjligt)
  • uppvisande av reaktioner / symptiom
  • sättet på vilket utsagan avgetts (kroppsspråk, ansiktsuttryck, falla i gråt(?))
  • alternativa hypoteser (omstritt i doktrin, men ska prövas enl HDs praxis)
    • kan det vara annan gärningsman?
    • kan skador uppkommit på annat sätt?
    • kan det finnas andra motiv för målsäganden att anmäla?
    • finns andra externa faktorer (pyskiskt sjuk/delusional målsägande)?

Problem med HDs metod för att bedöma fullständig trovärdighet

  • svårt att avgöra utredningens robusthet
  • svårt att avgöra om alla alternativa hypoteser ställts
  • det är inte vetenskapligt belagt att HDs krav på målsägandens utsaga har med trovärdighet att göra
    • kravet på sammanhängande: ett kronologiskt berättande ökar inte trovärdigheten - snarare tvärtom - enligt beteendevetare
    • det finns inget belägg för att en smittoeffekt är motiverad (ska 6:16 då tillämpas)
  • risk att subjektiva faktorer påverkar utfallet (exv har extroverta personer lättare att bli trodda, medans introverta är noggrannare med detaljer)
  • patologiska lögnare kan förefalla väldigt trovärdiga

Advokatens förberedelse och genomförande av tvistemål

OH-bilder

"Helt tentairrelevant föreläsning"

  • Mål: dit man vill komma med hela processen
  • Medel: Stegen för att komma till målet (underprioriterat ämne i svensk juristutbildning)

Ärendets gång

  • Kund hör av sig
  • Brainstorming kring ärendet / grunderna - gärna i grupp
    • Hitta bra resp skadliga grunder
  • Analysera / strukturera resultatet av brainstormingen
    • fakta
    • bevisning
    • kundens bästa argument
    • motpartens bästa argument -- försök att hela tiden se ärendet från andra sidan
  • faktainsamling
    • vittnen (inte den bästa bevisningen - något för "flexibla") - "man kan få ut mer av motpartens vittnen än sina egna"
    • handlingar / skriftlig bevisning
      • Internet - särskilt utsagor på motpartens hemsida
      • Årsredovisningar - exv för att motsäga påståenden om förlust (ledningen har skyldighet att intyga årsredovisningens korrekthet)
      • Allmäna handlingar - exv deklarationer, tillståndsansökningar, domar mm från KFM, PRV (ändring av styrelse), TR i motpartens domsaga
  • formulera strategi mot klientens mål
    • enkelhet (billigare processande) - inget juridiskt finlir med långa resonemangskedjor
    • förnuft/logikbaserad
    • beakta ostridiga omständigheter / tillförlitliga bevis (det är skakigt att driva mål enbart på vittnesbevisning)
  • kompletterande faktainsamling för att stödja strategin
    • rättsutredningar ("så att man är säker på att man kan använda sina argument")
  • skriftväxling
    • håll den röda tråden (inga sidospår)
    • fokusera på dina bästa argument
    • neutralisera motpartens bästa argument

Formaliadelen

Förberedelsen är huvuddelen av arbetet och har två syften:

  1. Klarlägga:
    • Yrkanden, invändningar, grunder (för båda parter)
    • Hitta tvistiga resp ostridiga punkter
    • vilka bevis finns och vilka måste styrkas?
  2. Driva framåt:
    • Möjlig förlikning (det stora flertalet förlikas med eller utan domstolshjälp)
    • Snabba på avgörandet

Förberedelsefaserna har en sammanlagd genomsnittstid på ett år eller mer - ffa skriftväxlingen tar tid. Mycket arbete i början och i slutet (innan huf), men i mitten (när TF styr skriftväxlingsprocessen genom at tala om vem som ska svara, på vad och till när) är det lugnare.

Stämmningsansökan har vanligtvis föregåtts av skriftväxling direkt mellan parterna - avslutas vanligen med en kopia av stämmningansökan någon vecka innan den lämnas in till TR ("sista chansen - det här lämnar vi in om ni inte skärper er")

Innan stämningsansökan utreds även vilken talan som ska föras (fastställelse eller fullgöran) + ev interimistiska åtgärder (kvarstad mm).

  1. ansöka om stämning
    • glöm inte att tänka på / motivera vilken domstol som är behörig (finns giltigt prorogationsavtal, alt skiljedomsavtal?)
    • utnyttja möjligheten till önskemål om handläggning
  2. svaromål och vidare skriftväxling (nästan alltid skriftligt - men kan tas vid muntlig förhandling (ffa i familjemål))
    • ange ev rättegångshinder (tex fel forum)
    • ange inställning - fakta och juridiska grunder
  3. muntlig förberedelse -- när skriftväxlingen gått i stå utlyser TR muf
    • effektivare att klargöra otydligheter mm öga mot öga
    • dags för förlikning? (vissa domare är mer angelägna om detta än andra)
  4. förberedelsefasen avslutat
    • parternas ståndpunkter klara
    • Huf sätts ut och förbereds

Rättens verktyg under förberedelsefasen

  • förelägganden (styrande av skriftväxling)
  • "klassisk" stupstock (42:15): vid passivt / slarvigt processande
    • huvudregel: beslut under rättegång kan inte överklagas
  • "ny" stupstock (42:15a): Motmedel mot att bevis lämnas in kvällen innan huf - något som kan leda till att huf ställs in/skjuts upp
    • förberedelsefasen förklaras avslutad ett visst datum
  • tredskodom
  • rättegångskostnader: taffligt processande kan göra att man får ersätta uppkommen kostnad även om man vinner.

Parternas verktyg

  • Edition
  • Ställa frågor
  • "Skriva fast" motpart ("jag utgår från att motparten inte bestrider mitt påstående om att [...]")

Huvudförhandlingens 3 delar

  1. sakframställan
    • (kronologisk) redogörelse för händelseförloppet
    • skriftlig bevisning (vävs i praktiken in i sakframställan) läses upp muntligen -- ordf kan säga "jag har läst den, den kan anses upptagen i målet", men ett ombud bör ändå läsa upp den för att fräscha upp kunskaperna)
    • vad vet rätten? (måste man förklara vad exv ett rembursförfarande är? ja, man vill inte riskera att tappa bort ledamöterna i resonemanget).
    • motparts replik
  2. förhör
    • viktigt att lyssna på vittnet och (re)agera på det som sägs
    • ibland tar man kontakt m motparts vittnen
    • i motförhöret pratar advokaten mest - frågor med korta svar - försök så tvivel om vittnets tillförlitlighet - men var säker på svaret!
    • återförhör - inte så vanligt i praktiken(?)
    • 2 tumregler: Vet man om ngn svaghet hos vittnet, behandla (desarmera) den under huvudförhöret. Get in strong, get out strong, passera svagheterna i mitten.
  3. plädering
    • börja förbered tidigt (redan under stämningsansökanskrivandet?)
    • justera under hand med hänsyn till förhandlingen
    • identifiera bevis- och rättsfrågor
    • koncentrera på bästa argumentet, neutralisera motpartens bästa argument, men ta inte upp allt
    • powerpointpresentation tillåtet men var bombsäker på att teknik (och pedagogik) fungerar - och lämna in allt material
    • ta gärna en kort paus mellan förhör och plädering
    • lägg upp pläderingen som du vill att domskälen ska skrivas
    • rättslig argumentation som stöds på doktrin och praxis - ge in disposition och källförteckning
    • bevis: bördans placering, krav, värdering - ta upp vad som visats genom vittnesförhör ("vittne A var ju inte särskilt trovärdig, men de handlingar vi åberopat kan man ju lita på")
    • konsekvensargumentering - vad skulle hända om domstolen dömer "fel"? ("tänk om alla telefonbolag blev skadeståndsskyldiga för uppsatta 3G-master - utvecklingen skulle lamslås, tvärtemot aktuella regeringssatsningar")

Förundersökning och tvångsmedel

OH-bilder

Bevisbörda och bevisvärdering i brottmål

Förberedelse (innehåller även mtrl för Diesens andra föreläsning om förhörsteknik)

OH-bilder

Säkerhetsåtgärder RB 15 kap.

Ändring av talan och rättskraft i tvistemål

OH-bilder

Överrättsprocessen

OH-bilder

Bevisbörda i tvistemål

Utsökningsrätt

Skiljemannarätt

Konkurs