Legacy:Rättshistoria

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Rättsvetenskapliga/historiska definitioner (nästan alldeles säkert missvisande eller felaktiga)

Begreppsjurisprudens: Inte så poppis idag.

Filosofkung: Platons idé (framförd i Staten) om att samhället borde styras av filosofer

Historiska skolan: "inom rättshistorien en rättsfilosofisk riktning i Tyskland under 1800-talet, som framhöll det nationella rättsarvets betydelse för den aktuella lagstiftningen" (NE). Kritiserade naturrättsbegreppet och utvecklades sedermera till rättspositivism. Utgår från (det visserligen fiktiva) begreppet "gällande rätt" bestående av rättskällor. Rättskällorna påverkas stötvis av de (verkliga) förändringana i allmäna rättsmedvetetandet, kanaliserat genom lagstiftning m.m.

Lagpositivism: En dimension av rättspositivism, associerad med lagens legitimitet och rättssäkerhet. Peczeniks tolkning av ~: Domstolen måste sätta lagstiftarens makt ovillkorligt framför sin egen rättviseuppfattning.

Legal Realism: Amerikansk nutida(?) rättsfilosofisk inriktning: "Lagstiftningen är en tandlös papperstiger, domstolarna har sista ordet"

Naturrätt, klassisk: Rättens objekts kärna, statisk, transcendental och opåverkad av accidenser i tid- och rum (sp?) Rättskällelära NR är grunden till PR. I tillämpningssituationer är NR subsidiär PR.

Naturrätt, neo: Den rätt som gäller över enskilda normgivares positiva rätt, men inte nödvändigtvis statisk över tiden. NR ej nödvändigtvis subsidiär PR. Kör på det som "känns rätt".

Naturrättsläran: Den positiva rätten gäller framför naturrätten, bara när PR inte ger något svar kan NR få "lysa igenom"

Positiv rätt: Den rätt som ges av lagstiftaren, genom praxis och etablerade sedvänjor. Rättens förverkligande i tid och rum

Rättfallspositivism: En ytterligare dimension av rättspositivismen, som menar att prejudikatinstansernas yttre auktoritet gör att lägre domstolar alltid är bundna av ett prejudikat - "[...] förkasta inte en dom med påstående att det är feldömt. Det tjänar inget vettigt ändamål" (Lind) Peczeniks tolkning av ~: Rättsvetenskapen måste sätta domstolarnas makt ovillkorligt framför sina egna rationalitetssynpunkter (Tycker att författaren läst för mycket P och tar in överkurs i schemat.. )

Rättsdogmatik: Att beskriva gällande rätt utgående från den (rättspositivistiska?) rättskälleläran. (Nej det är den abstrakta modellen av rätten som tillåter oss att se rätten som ett stilla helt) "En vanlig, ganska oprecis uppfattning är att rättsdogmatik handlar om gällande rätt, varvid dock få explicit förklarar på vilket sätt som detta är dogmatiskt." Claes Sandgren: Tidsskrift for Rettsvitenskap, TfR. - 2005 (118) : 4-5, s. 648-656

Mot den här bakgrunden vore det välgörande om termen «rättsdogmatik » kunde mönstras ut ur det rättsvetenskapliga idiomet. Det vore både mer realistiskt och klargörande att beskriva den i dag helt dominerande fåran inom rättsvetenskapen såsom analytisk snarare än dogmatisk. «Analytisk rättsvetenskap», «rättsanalytisk forskning» eller liknande benämningar kunde användas.

Rättsförhållandeperspektiv:

Rättskällelära: Läran om ur vilka källor den gällande rätten hämtas (och vilken ställning de har gentemot varandra, om de motsäger varandra). Claes Sandgren, ibid, s 651:

Det finns i vart fall fyra «rättskälleläror/rättskälleuppfattningar » vilkas innehåll divergerar: 1) Den lära som HD och övriga prejudikatinstanser tillämpar (utan att de explicit anger vilken denna lära är). 2) Den lära som i doktrinen (Finna Rätt, Peczenik, Strömholm m.fl.) anges vara gällande rättskällelära i riket, en lära som inte nödvändigtvis sammanfaller med prejudikatinstansernas eftersom framställningarna i doktrinen har övervägande normativ karaktär och mindre grundas på ett empiriskt studium av den lära som prejudikatinstanserna faktiskt tillämpar. 3) Den rent hierarkiska rättskälleuppfattning som är vanlig bland praktiserande jurister (lag, förarbeten, rättspraxis och doktrin). 4) Den lära som faktiskt tillämpas på basplanet (i första instans), vilken starkt påverkas av faktorerna tid, tillgänglighet och «tillräcklig kvalitet» («T-faktorerna»).

Rättsinstitutsperspektiv:

Rättsinstitutsläran: basen för historiska skolans juridiska metod

Rättspositivism: Lagstiftarens ord är gällande rätt - det finns inte någon naturrätt, varken primär eller subsidiär. Domstolarna får bara döma utifrån lagar (och tidigare praxis), inte moraliska värden (värderingar).

Rättsrealismen: Rättsvetenskapen måste vara värderingsfri ("En vetenskap kan inte vara normativ"), värderandet hör till rättspolitiken. Jfr Uppsalaskolan, Critical Legal Studies (CLS - nämdes under folkrätten).

Skolfilosofin: Generell vetenskapsfilosofisk inriktning som säger att vetenskap är "en förståndets fördighet att orubbligt bevisa all sina påståenden ur ovedersägliga grunder" (Christian Wolff)

Teleologisk lagtolkning: "metod att tolka innebörden av ett lagstadgande som utgår från stadgandets ändamål. Med teleologisk metod avses i Skandinavien i allmänhet den metod som utvecklats av Per-Olof Ekelöf. Den innebär att ändamålet skall bestämmas genom en analys av vilka effekter tillämpningen av stadgandet i ordinära fall har och inte genom att se till lagstiftarens avsikter med stadgandet." (NE)

Uppsalaskolan: Svensk inriktining på rättsrealismen

Rena orddefinitioner

Akribi: Noggrannhet och exakthet (ffa i vetenskapliga sammanhang)

Dogmatik: Claes Sandgren, ibid, s 649:

En mer allmän definition är att «dogmatiskt arbete avskärmar sig i den betydelsen att studiet sker immanent, dvs. inom en bestämd ram». I dagligt språkbruk har ordet «dogm» och dess avledningar fått en pejorativ innebörd. Dogmatisk står för ovilja till förnyelse och för fördomsfullhet. «Dogmatisk» har framför allt blivit synonym med ovetenskaplig.

Kvietism: "radikal riktning inom romersk-katolsk mystik på 1600-talet [...] Kvietismen innebär ett avkall på allt eget tal, alla önskningar och allt tänkande, en själens stillhet eller den fullkomliga mystiska tystnaden, i vilken Gud ensam talar och verkar i själen." (NE)

Lunch justice: ?

Modalitet: 'grad av visshet hos en utsaga från "möjlig" till "nödvändigtvis sann"' (NE:s ordbok)

Pleonasm: "Tårta på tårta" - exv "Gammalt fornminne".

Plädoyer: "försvarsskrift el. försvarstal" (NE:s ordbok)

Värdenihilism: "den allmänt vedertagna benämningen (ehuru ursprungligen myntad av motståndare) för den uppsaliensiske filosofen Axel Hägerströms värdeteori. Teorin kan formuleras på olika sätt. Den säger att värdena är chimäriska, att verkligheten inte innehåller någon sfär av värden, att värdesatser inte egentligen är några omdömen eftersom de inte uttalar sig om verkligheten eller kan anses vara sanna eller falska. Hägerström applicerade en liknande analys på juridiska föreställningar om rättigheter o.d. Också dessa ansågs chimäriska eller rent av vidskepliga." (NE)

Värdeobjektivism: Det finns värden som är objektivt sanna.

La volonté générale: Allmänviljan

Vanliga grundfrågor

  • "Analysera uttalandet/argumentationen" (även "Utred den teoretiska grunden")
  • "Beskriv [...]"
  • "Diskutera förhållandet/för- och nackdelar mellan x och y"
    • Statligt angivet kunskapsmått: Är det möjligt eller ens nödvändigt att definera ett sådant?
  • "Jämför x med y"
    • Tyska och svenska kodifikationen: Vad är en absolut rättslig enhet resp en fullständig och avslutad förnuftsrätt
    • Vilken vetenskapssyn måste ligga i botten?
  • "Analysera juristrollen"
    • Hur förändras juristrollen om man får föra in egna värderingar?
    • För det rättstillämpningen närmare folket eller övertar juristerna makt (värderingsmonopolet) från lagstiftaren?
    • Olivecrona/Thorell: Hur påverkar utbildningen den idéella juristrollen?
    • Kodifikationsstriden: Vad innebär en väsensmetafysisk utgångspunkt för synen på juristens roll?

Vanliga utgångspunkter

  • Den klassiska naturrättsläran
  • Den juridiska metodlärans historia
  • (Överensstämmelsen med) Historiska skolan
  • Historiska skolans metodlära
  • Historiska skolans rättsinstitutslära
    • Betydelsen av dess rättspositivisktiska grund
    • Betydelsen för den likformiga rättstillämpningen
    • Hinder för juristerna att anpassa juridiken till samhällsförändringar?
    • Poängen med uppdelning lätta/svåra fall?
  • Olivecrona / Thorell-debatten
    • Vad hade de för uppfattning om juristrollen och de juridiska beslutsfattandet?
    • Vad medför den uppfattningen för möjligheten att hantera de svåra fallen?
    • Och hur är därför den ideella juristutbildningen
    • Hur påverkar informationsöverskott och tidspress möjligheten att uppfylla idealen?
    • Vad är deras syn på förhållandet mellan teori och praktik? Vetenskap och undervisning?
    • Vilka kompromisser måste göras i kraven på rättstillämpningens kvalité och funktionssätt?
    • Vilket vetenskapsbegrepp har O och T?
    • Gillar T idéen med juridik som vetenskap öht?
  • Synen på rättens enhet och föränderlighet
  • Analogifallet
    • "Den juridiska metodens yttersta gräns"
    • Kravet på likformig rättstillämpning (kan det vara ok att kompromissa med detta - uppdelningen formell/materiell rättstillämpning?)