Legacy:Skatterätt/exempel

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Övningsexempel 4, internationell skatt

Filial i A: Skatt betalad till stat A: 120 000

Förra årets var denna skatt preliminärskatt, som då drogs av vid den svenska skatteberäkningen får dras av enl IL 16:18-19. Nu är den slutgiltig, och grund för avräkning enl avräkningslagen (3 § 1 p). Avräkning är …

Skatt som ska betalas till Sverige innan avräkningen: 0,28 * 200’ = 56’

Skatt för svenska inkomster: 0,28 * 1200’ = 336’. Sammanlagt 392’

Spärrbeloppet enl 6-7 §§ är 200’ (utländska inkomster) / 1400’ (sammanlagda inkomster) * 392’ = 56’ (Beräkningen sker som om avdrag inte skett, 9 §)

Men inte allt får avräknas, avdrag ska göras för den skatt vi slapp betala förra året pga avdraget: 120 000 * 0,28 = 33600. Så vi får avräkna 22400.

Eller, om vi räknar med B:s vinst och skatt:

Svensk skatt för filial A: 0,28 * 200’ = 56’ Svensk skatt för dotterbolag B: 0,28 * 300’ = 84’ Svensk skatt för svensk verksamhet: 0,28 * 1200 = 336’ Sammanlagd svensk skatt: 476’

Spärrbelopp: 500’ / 1700’ * 476’ = 140’ (dvs samma som svensk skatt på utländsk inkomst –aha!)

Avdrag för avdrag: 140 000 – 33 600 = slutgiltigt avräkningsbelopp 106400

Dotterbolag i B: Skatt betalad till stat B: 150 000 Dubbelbeskattningsavtal – Sverige har inte rätt att beskatta royalties. Ingen avräkning. (?!)

Däremot kanske Brunnsentreprenad kan bli beskattade för utdelning dotter->moderbolag av vinst efter stat B tagit sin skatt? Nej, näringsbetingande andelar (24:12-22)



Seminarium 3

Argumentera för den fiskala ståndpunkten i RÅ 2004 ref. 27

Utgående från yrkandena i RegR:
Förstahandsyrkandet: HJ bör anses ha avyttrat avverkningsrätterna direkt till C. Genom att först upplåta rätterna till B, och sen vidare till C kunde B få ett likviditetstillskott, samtidigt som detta tillskott inte fick några omedelbara beskattningskonsekvenser.
Andrahandsyrkandet: Vederlaget från A resp B -> HJ ska anses uppgått till 80' resp 0, då avsikten varit att HJ endast skulle erhålla det faktuskt uppburna beloppet (dvs 80' resp 0).
Tredjehandsyrkande: HJ ska uttagsbeskattas på skillnaden mellan vederlaget och marknadsvärdet (250' resp 16') enligt nuv. IL 22:7

Argumentera för den skattskyldige i RÅ 2001 ref. 79 och RÅ 2002 ref 24

RÅ 2001 ref 79. Beträffande fråga 2: Att koncernbidraget DB->MB sammanfaller med aktieägartillskott i andra riktningen hindrar inte att DB har avdragsrätt för koncernbidraget (Att DB sen yrkar på ett mycket större avdrag än det faktiska koncernbidraget är vi tysta om). Beträffande fråga 6: Den gynnsamma skatteeffekten har ett sådant samband med kommunens skattefrihet att förfarandet inte kan sägas strida mot lagstiftningens syfte.
RÅ 2002 ref 24. Rådhuset kommer att uppfylla kraven på moderbolag, koncernbidrag ska därför vara möjligt. Att detta eventuellt kan komma att ändras senare om konvertiblerna löses in föranleder inte att syftet med lagstiftningen kringgåtts.

Seminarium 2

Inledande frågeställningar. Vad är sponsring?

Enhetligt begrepp saknas. Regeringsrättens begrepp: "Ekonomiskt stöd till en verksamhet". Vedertaget ekonomiskt begrepp: "Ekonomiskt stöd till en verksamhet i syfte att leda till ekonomiska fördelar".

Vad karaktäriserar en gåva civilrättsligt resp skatterättsligt?

Civil: förmögenhetsöverföring, frivillighet, gåvoavsikt. Skatterättsligt: Presumtion för gåva (nåja), kan brytas genom motprestation eller sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningen kan ses som indirekt omkostnad.

Inlämningsuppgift. Redogör för länsrättens domskäl och domslut

Allmäna förutsättningar för avdrag i nuvarande IL 16:1 är inte uppfyllda, i vart fall inte till den del sponsringsbeloppet överstiger värdet av motprestationen. Reklamvärdet anses inte vara i närheten av sponsringsbeloppet. Det presumeras inte att ett AB:s utgifter är driftskostnader, utan bevisbördan för detta ligger på bolaget. Däremot kan bidraget till viss del vara avdragsgillt såsom representation. LR synes mena att begreppen (drifts-)omkostnad och gåva inte kan överlappa varandra.

Analysera domstolarnas rättsliga argument i målet?

LR tolkar omkostnader snävt, behöver därmed inte gå in på gåvoförbudet särskilt. KamR menar att anledning saknas att ifrågasätta bolagets syfte med sponsringen, och att gåvoavsikt därmed inte kan visas. RegR gör en tvåstegsbedömning där det först fastslås att beloppet är avdragsgillt enligt huvudregeln i nuv 16:1, men att det träffas av specialregeln gåvoförbudet i 9 kap.

Hur ser RegR på motprestationer från den som sponsras?

En av två sätt att undvika att träffas av gåvoförbudet (det andra är sponsring av verksamhet som kan ses som indirekt kostnad för sponsorn). Motprestationerna kan även vara indirekta (jfr RÅ 1976 ref. 127), om det finns en starkt anknytning mellan sponsorn och mottagarens verksamhet.

Klargör rättsfallet rättsläget beträffande sponsring?

Genom att utarbeta en skatterättslig definition av gåva som skiljer sig från den aktiebolagsrättsliga/civilrättsliga definitionen skapas viss oklarhet.

Bör den skattemässiga behandlingen av sponsring lagregleras?

Om inte av annat skäl så för att få en konsistent behandling av gåvobegreppet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan tänkas att ökad sponsring och CSR har positiva effekter.

Specialarbete

Uppgift 1) Diskutera huruvida Isaks aktier är kvalificerade enligt 57 kap. IL eller ej. Utred även, med utgångspunkt i dina slutsatser, vad som gäller inkomstskatterättsligt beträffande utdelningen till Isak, såväl med avseende på Bolaget som för Isaks del.

  • Är Isaks aktier kvalificerade enligt 57 kap? Ett antal kriterier enligt 57:3, 57:4
    • Är det öht ett fåmansföretag? 56:2
    • Marknadsnoterade aktier? 56:3
    • Delägarsammanslagning? 57:3 2 st
    • Egentliga kriterier: Verksam i betydande omfattning senaste fem åren? 57:4 p 1
    • Alt. Ägande av fåmansbolag? 57:4 p 2
    • Utdelning av kval. andel? 57:4 2 st
    • Utomståenderegeln? 57:5
    • ...osv
  • Vad gäller beträffande utdelningen t Isak från bolagets synvinkel?
    • Företagsskatt 28 %, utdelning är inte en kostnad (ej avdragsgillt), ...
  • Vad gäller beträffande utdelningen t Isak från Isaks synvinkel?
    • Kvalificerad andel?
    • Gränsbeloppet
    • Under gränsbeloppet, över gränsbeloppet, över 100 IBB...

Råd: I den första uppgiften bör er skriftliga framställning vara probleminriktad. Om ni bedömer att rättsläget är oklart bör ni med hjälp av lagtext, förarbeten, rättsfall m.m. anföra argument för och emot tänkbara lösningar innan ni tar ställning. Det är viktigt att ni anger rättsligt stöd för de argument ni anför.

Uppgift 2) Antag att Isak hade valt att bedriva den aktuella verksamheten som enskild näringsidkare i stället för genom aktiebolag. Redogör för hur han i sådana fall skulle ha beskattas. Redogör även för vad som gäller i neutralitetshänseende i valet mellan de båda företagsformerna för Isaks del.

  • Skillnader mellan ensk. näringsidkare och fåmansftg
  • Vad gäller beträffande utdelning?
  • Neutralitetshänseende

Den andra uppgiften är mer redovisande och bör innehålla tydliga referenser till källmaterial. Tänk på att använda primärkällan. Hänvisa exempelvis inte till Skatteverkets hemsida om saken är reglerad i lagtext. Det räcker med att redogöra översiktligt för skattekonsekvenserna, utan att gå in på några detaljer.

Övningsexempel 7

Allan äger samtliga aktier och är heltidsanställd i det blomstrande bolaget Fiscus AB. Bolaget ägnar sig åt uppfödning och försäljning av akvariefiskar samt uthyrning av akvarier. Nedan redovisas några transaktioner som ägt rum under 2007. Redogör för vilka skattekonsekvenser dessa medför för de inblandade.

Legaldefinitioner etc: Fiscus är ett fåmansföretag då Allan äger samtliga andelar (IL 56:2) och bolaget inte är marknadsnoterat (56:3) Allan är såväl delägare (56:6 1 st) som företagsledare (56:6 2 st) i fåmansföretag. Hans andelar är valificerade (57:4 1 st 1 p) då han är en aktiv delägare. Gränsbeloppet är enligt schablonen i förenklingsregeln (57:11 1 st 1 p) 91800 kr (2 x IBB á 45900). I frågan finns inget som ger anledning att anta att lönesummeregeln (57:11 1 st 2 p) är att föredra
Vilka (om några) av hänvisningarna i 56:8 är relevanta? Kan hyran av källarvåningen ses som en underprisöverlåtelse?

a) AB Fiscus hyr källarvåningen i Allans villa som förvaringsplats för akvarierna. Hyran är 30.000 kr per år. Normal hyra för motsvarande lokaler är 18.000 kr/år. Allans kostnader för uthyrningen (el, värme, vatten avlopp etc.) uppgår till 12.000 kr.

Överpriset (det mellan marknadsvärdet 18' och det uttagna priset 30') betraktas som en förmån, dvs förtäckt lön (då Allan är aktiv delägare). Förmånsvärdet = överpriset, dvs 12 000, som Allan får skatta för som inkomst av tjänst. Företagets betalande av överpris behandlas som uttagsbeskattning enl 22:3 (?). Företaget får dock dra av 12000 + sociala avgifter (?) om 3600 (12000 x 0,3) som lönekostnader, vilkt leder till tyst kvittning av uttagsbeskattningen (?)

b) Bolaget har köpt en modern kamerautrustning för 20.000 kr. Den är tänkt att användas för att fotografera akvariefiskarna i samband reklamkampanjer, men används också av Allan, som är inbiten hobbyfotograf.

Att kunna utnyttja kameran är en förmån. Enligt huvudregeln ska sådana beskattas på samma sätt som lön (11:1), men då värdet av att få utnyttja kameran privat är av ringa värde är den undantagen (11:8)

c) Allan är ensamstående med sonen Jan, 14 år. Jan har jobbat på sommarlovet som bud åt bolaget. Bolaget betalade honom sammanlagt 8 000 kr (50 kr/timme) för hans arbetsinsats.

Ersättningen ska tas upp av Jan (60:12 1 st).

d) Allans syster Barbro kom i en akut penningknipa och bolaget lånade henne 50 000 kr under hösten mot 4 % ränta. Lånet är inte återbetalt vid årets utgång.

Ett lån utan säkerhet med 4 % ränta är underprissatt. Då Barbro är närstående ska detta behandlas på samma sätt som bolaget lånat ut pengar direkt till Allan (lagrum?).


Seminarie 1

(Våra uppgifter i fetstil)

Uppgifter (avser endast RÅ 1989 ref 57)

1. Redogör för regeringsrättens (majoritetens) uppfattning i frågan om anställd skall beskattas för makes förmånliga förvärv. (grupp 1 och 5)

När en arbetsgivare överlåter egendom till arbetstagares make till underpris, bör detta anses utgöra en förmån som utgått för arbetstagarens tjänst. Denna förmån värderas till skillnaden mellan marknadsvärdet och det erlagda värdet, och är skattepliktig.

2. Redogör för minoritetens uppfattning i samma fråga. (grupp 2 och 6)

Skatteplikt i detta förutsätter ett reellt och påvisbart ekonomiskt värde för den anställde
Till skillnad från tidigare rättsläge betraktas inte längre en familj som ett enda skattesubjekt
Att transaktionen i sig har skattemässiga konsekvenser i annat inkomstslag än tjänst är en avgörande skillnad från andra fall (exv förmånen resebekostnad för make)
Att "något förmånsvärde inte ska tas upp till beskattning om den skattskyldige skulle ha varit berättigad att åtnjuta avdrag för utgifterna för förmånernas förvärvande om han/hon själv förskaffat sig dem" - är ovanstående ett utflöde av detta? Jag har svårt att sätta mig in i vad en avdragsgill utgift för förmånsförvärv egentlugen skulle vara...
Då skatt inte kan tas ut utan stöd av lag bör lagstiftaren närmare ange grunder för beskattning i fall som det härvarande

3. Försök att – med utgångspunkt i lagtexten och rättsfallen – formulera en rimlig ståndpunkt angående frågan när den anställde ska beskattas för förmånliga köp som görs av anhöriga, släktingar och kamrater. Hur kan man grunda en skatteplikt för den anställde när andra än han själv köper förmånligt? (grupp 3 och 7)

4. Redogör för den fiskala ståndpunkten (samtliga argument i alla instanser) i värderingsfrågan. (grupp 4 och 8)

5. Redogör för den skattskyldiges uppfattning i värderingsfrågan. (grupp 2 och 6)

Vid överlåtelsetillfället hade traktorn ett marknadsvärde som uppgick till exakt den erlagda summan (7000 kr). Detta på grund av defekter som sänkte värdet, och som kräver dyra reparationer för att få traktorn i körbart skick. Därtill var efterfrågan liten, trots att säljaren gjorde stora ansträngningar att hitta andra köpare.
Någon förmån föreligger alltså inte.

6. Redogör för Länsrättens och Regeringsrättens uppfattning (även minoritetens) i värderingsfrågan. (grupp 3 och 7)

Uppgift (Avser endast Alhagers artikel)

Hur ska hustruns anskaffningsvärde för traktorn beräknas? (grupp 1, 4, 5 och 8)

Inlämningsuppgift – Ska besvaras av samtliga!

Kan någon beskattning ske i fallen a-c?

a) På en ”bruksort” har en idrottsförening råkat i ekonomiskt trångmål. För att stödja föreningen har samtliga anställda på ”bruket” avstått från en ”dagslön”, vilket belopp betalas direkt från bruksföretaget till idrottsföreningen?

Beskattning ska ske på samma grunder som i RÅ 1962 ref 46 (Gratia Dei)

b) En känd artist avstår från ett gage vid uppträdande på en välgörenhetsgala.

För att inkomstbeskattning ska ske måste en ersättning erhållas för utförd prestation. Här har en benefik prestation (utan ersättning) utförts, därför finns ingen grund för beskattning.
Jag vet att det här exemplet nämnts i boken, men jag kommer inte ihåg vad de kom fram till, och nu kan jag inte hitta det... Kan man möjligen se exponeringen av artisten (med medföljande marknadsföringsvärde) som ersättning?

c) En advokat har av en tacksam klient, utöver sedvanligt arvode, erhållit en antik byrå värd 20.000 kr.

Remuneratorisk gåva. Såvida ingen personlig relation som kan motivera en gåva finns, brister det benefika momentet och gåvan ska inkomstbeskattas.

d) Hur sker beskattning i nedanstående fall? I samband med skilsmässa har reglerats att Axels fd hustru ska få bo i en lägenhet i Axels hyresfastighet till en hyra av 1000 kr/månad. Marknadsmässig hyra uppgår till 5.000 kr/månad.

Förmånen av hyreslättnaden är inte anknuten till någon motprestation. Istället får den anses gjord med gåvoavsikt varför beskattning inte ska ske.
Här gissar jag vilt