Legacy:Straffrätt checklistor

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Att utreda rättsläget

  1. Hitta de brott till vilka de objektiva rekvisiten är uppfyllda - se Allmän straffrätt och Specialstraffrätt
    1. Rör det underlåtenhet? Äkta eller oäkta underlåtenhetsbrott? Se Underlåtenhet
    2. Om specialstraffrätt, glöm inte att kolla BrB också
    3. Grovt, ringa eller normalt - föreligger särskilt omämnda omständigheter?
    4. Är det förberedelse, försök, eller fullbordat? ett fullbordat lindrigare brott (misshandel) kan samtidigt vara försök till ett grövre (mord), om uppsåtet finns.
  2. Kontrollera subjektiva rekvisit - se Uppsåt
    1. Vårdslöshet eller likgiltighetsuppsåt?
  3. Kontrollera ansvarsfrihetsgrunder - se Ansvarsfrihetsgrunder
    1. Objektiva
    2. Subjektiva (?)
    3. Putativa
  4. Kan svensk domstol döma? - se Internationella_aspekter
  5. Utred ansvar för samtliga omnämnda (om inte annat anges) - se Osjälvständiga brott
    1. Medverkansobjekt finns så fort de objektiva rekvisiten är uppfyllda - att huvudgärningsmannen sen inte haft uppsåt är inget hinder för att döma en medhjälpare etc till ansvar
    2. Glöm ALDRIG tillgrepp av fortskaffningsmedel (även om det inte framgår av frågan att flyktbilen etc är stulen)
  6. Om flera brott, utred konkurrenssituationen - se Konkurrens
  • Även brott utförda under allvarligt psykisk störning är brott (1:2 ?!), däremot kan man inte döma t fängelse (se Påföljdsval)
  • Motivet till gärningarna som uppfyller de objektiva rekvisiten är irrelevanta (utom ibland -- mord vs dråp exv)
  • För effektbrott, föreligger det adekvat kausalitet mellan gärning och effekt?
  • För brott som kräver vinning för gärningsmannen räknas även vinning för annan (23:7) -- ingen ursäkt att man själv inte tjänade ngt

Underlåtenhet

  • Äkta underlåtenhetsbrott: där stadgandet uttryckligen påbjuder handling (ex fyndförseelse, 10:8)
  • Oäkta underlåtenhetsbrott: där stadgandet inte uttrycker om gärningen begås genom handling eller underlåtenhet
  • Rättspliktsteorin/garantläran behöver ej tillämpas för brott som riktas mot specialsubjekt (exv förskingring eller trolöshet mot huvudman) -- det framgår vem som har en handlingsplikt
    • Rättsplikt för vårdnadshavare att skydda sina barn, FB 6:2
  • Att förmedla ett budskap genom tystnad är inte underlåtenhet (utan aktiv handling)
  • Passivitet kan i vissa fall tom vara medverkan (23:4) genom psykiskt stöd
  • Underlåtenhet kan vara både vårdslöshet eller uppsåt, beroende på.
    • Om det är uppsåtlig, exv mord/dråp, kan någon som inte själv haft rättsplikt att handla, ändå dömas för medhjälp till mord.

Förutsättningar för garantläran

Någon av:

  1. aktivitet påbjuds i lag etc - läkare måste exv lyda SFS 1998:531 2:1, dvs handla för att upprätthålla patientens liv
    • har handlingen/passiviteten utförts enligt vetenskap/beprövad erfarenhet (lege artis)?
    • är försummelsen/passiviteten klandervärd?
  2. aktivitet påbjuds i avtal - exv livräddare
  3. aktivitet krävs pga tidigare handlande - exv den som orsakar en farofylld situation

Det måste även finnas kausalitet mellan underlåtenheten och effekten (när effekten inte skulle inträffat om den påbjudna handlingen utfördes)

Uppsåt

Direkt uppsåt

  • Gärningsmannen eftersträvar att hans handlande ska få en viss effekt
  • Markörer för direkt uppsåt i lagtext - "För att", "söker", "avsiktligen", "med avsikt att", "i syfte att".
  • Observera strikt straffansvar i TF 8:12

Indirekt uppsåt

  • Gärningsmannen inser att hans handlande kommer få en viss effekt (men det han eftersträvar med handlingen är något annat)

Sannolikhetsuppsåt

  • Gärningsmannen anser att det i hög grad är sannolikt att hans handlande får en viss effekt.
    • "Hög grad sannolikt" åtminstone mer än 12,5% (mer än 50%?)

Eventuellt uppsåt

  • Uppsåtets nedre gräns förr i tiden
  • Byggde på det kritiserade "hypotetiska provet": Skulle gärningsmannen handlat som han gjorde om han visste att effekten skulle inträffa

Likgiltighetsuppsåt

  • Uppsåtets nedre gräns numera
  • Bedömningen sker i två steg:
    • Vet gärningsmannen om risken för att effekten skulle inträffa?
    • Är han likgiltig till att risken kan förverkligas?

(Jfr m steg 2 vid medveten culpa då Gm litar på att risken ej förverkligas.)

Missuppfattningar (uppsåt vs rättsvillfarelse)

  • Den som tror sig ha viss rätt, och därför begår en viss handling uppsåtligen (exv bryter sig in i vad han tror är hans egna förråd) saknar uppsåt till i det här fallet olaga intrång (uppsåt saknas till "obehörigen")

Vårdslöshet

  • Felträff ("abberatio ictus", att exv kasta ölburk i syfte att träffa A, men pga dåligt kast träffa B istället) - kan ge försök till misshandel av A samt vållande t kroppsskada på B.
    • Är vårdslösheten försumbar (inte adekvat kausalitet?) ska inte dömas för vållande t kropsskada på B
  • För att bedöma ev ansvar för vårdslöshet

1 Är gärningen straffbar vid culpa? Hänvisa till 1:2 1 st BrB

2 Är Gm:s beteende objektivt oförsvarligt? - I strid m föreskrift - Bonus pater familias

3 Kan det oförsvarliga beteendet läggas Gm till last? - Individuella egenskaper

Grov Culpa vid skattetillägg - Höggradigt slarv - Uppenbar likgiltighet att sätta sig in i reglerna

Ansvarsfrihetsgrunder

  • Om en gärning pga någon grund inte leder till ansvar kan inte heller den som skyddar gärningsmannen dömas till ansvar för skyddande av brottsling (17:11)
  • (Lindrigt) tvång är inte ansvarsbefriande, men kan beaktas vid påföljdsbestämningen (straffmätningen, väl?)

Nöd

  • Inte ansvarsbefriande att befria djur pga djurplågeri om man kan ringa polisen istället
  • Att rädda någons egendom från fara (översvämning, brand) är ansvarsbefriande även om ägaren ville att egendomen skulle förstöras (putativ nöd)

Nödvärn

  • Får inte vara uppenbarligt oförsvarligt
  • Förutsätter pågående angrepp - våld efter avslutat angrepp är inte nödvärn
  • Även mot den som hindrar att egendom återtas på bar gärning (exv tjuven som springer iväg med den), tränger in i bostad etc, eller vägrar lämna bostad etc.
  • Nödvärnsrätt föreligger inte mot icke-brottsligt angrepp (exv envarsgripande) eller avslutat angrepp, dock kan då putativt nödvärn föreligga
  • Om nödvärnsrätt inte föreligger kan ibland rätt t envarsgripande föreligga - men då får man bara använda försvarligt med våld

Nödvärnsexcess

  • När nödvärnshandlingen är uppenbart oförsvarlig
  • Förutsätter att nödvärnsrätt existerar -- att bara "svårligen kunna besinna sig" räcker inte
  • Psykisk instabilitet kan vara en omständighet som gör att ngn "svårligen kunde besinna sig"

Samtycke / angrepp på egen rättssfär

  • Många brottsbeskrivningar anger explicit att gärningen ska vara olovlig
  • En del anger explicit att samtycke inte har befriande verkan (exv könsstympning)
  • Annars är endast "uppenbart oförsvarliga" gärningar olagliga om samtycke finns
    • Misshandel (som inte är ringa) är uppenbart oförsvarligt. Inom sport presumeras samtycke för handlingar som inte är förbjudna enligt sportens regler
    • Samtycke gäller även exv förolämpningar (får anses vara försvarligt inom vissa gränser i sport?)
  • Inom sjukvården kan (objektiv) misshandel av normalgraden (eller tom grov?) vara försvarlig
    • oaktsamhet från läkare kan dock göra det hela uppenbart oförsvarligt (SFS 1998:531)
    • ibland är även nöd tillämpligt, exv vid livshotande tillstånd som kräver operation
    • samtycke befriar inte från ansvar för dödande (NJA 1979 s 802) men straffvärdet minskar)
  • Efterföljande samtycke har inte befriande verkan - måste föreligga vid tiden för gärningen
  • Hypotetiskt samtycke är nog inte ansvarsbefriande (NJA 1957 s 337)
  • Putativt samtycke är ansvarsbefriande

Förmans befallning

Ursäktlig rättsvillfarelse (24:9)

Straffrättsvillfarelse och Klassifikationsvillfarelse straffas

  • Endast undantagsvis (Ignorantia juris non excusat)

Två möjligheter finns: Fel vid kunggörandet av lagbestämmelsen, eller uppenbart ursäktligt

Vidare frias man vid faktisk villfarelse eller villfarelse angående annat än de straffrättsliga reglerna. Fattar man inte skattelagstiftningen kan man inte åka dit för bokföringsbrottet t.ex.

Tillbakaträdande

  • Svårt att åberopa - bl.a. kan man inte tillbakaträda från att ha främjat m råd & dåd (23:4) (?)
  • Bara tillämpligt vid försök, förberedelse och stämpling, och krav på att man frivilligt (i skatterättsliga fall kan detta ske frivilligt även om man fått en påminnelse om att deklaration är försenad, därem. inte om man får frågor om specifika uppgifter när en utredning har påbörjats.) däremot inte när man föranlett att brott ej fullbordats.
  • Särskilda / liknande regler för just förfalskning (14:11), Brott enligt 15 kap i vissa fall (15:14) och vissa delar av 13 kap (13:11)

Internationella aspekter

  • Smuggling/undanhållande av skatt? Inte smuggling om EU-land. ( kan i vissa fall vara smuggling om icke gemenskapsvaror (dvs varor som ännu ej övergått i fri omsättning) eller varor med restriktioner enligt 3 § inregränsL)
  • Utländsk medborgare / ej svenskt territorium?
    • Svenska medborgare eller bosatta i sverige kan dömas i Sverige för brott begågna utomlands om gärningen är straffbar där den utfördes (personalitetsprincipen, 2:2)
  • Utländsk medborgare utan hemvist i Sverige, som begår brott mot svensk lag på utländskt territorium kan inte straffas (såvida inte minst 6 mån fängelse kan följa på brottet BrB 2:2 p 3)
  • Brott (exv missbruk av urkund) i passkontrollen sker på svenskt territorium

Osjälvständiga brott

Vilka kan komma ifråga för ansvar?

  • Gärningsmannen
  • Medgärningsmän ("tillsammans och i samförstånd")
  • Medhjälpare ("främja med råd och dåd")
  • Anstiftare
  • Stämplare
  • Glöm aldrig: Hänvisa till både relevant § i 23 kap samt relevant § i slutet av det aktuella kapitlet (exv 3:11) för att utreda om det osjälvständiga brottet är straffbart.

Förberedelse (23:2)

  • Kräver bestämmelser i anslutning till de aktuella brottsbeskrivningarna

Stämpling (23:3)

  • Kräver bestämmelser i anslutning till de aktuella brottsbeskrivningarna
  • Är det stämpling eller anstiftan? Om brottet blir annat än det den övertalande tänkt sig (stöld istf rån) ska man nog döma till stämpling till det tänkta brottet, snarare än anstiftan till det faktiskt utförda brottet -- stämmer bättre med "bedöms efter [vad] som ligger honom till last" i 23:4 3 st

Försök (23:1)

  • Kräver bestämmelser i anslutning till de aktuella brottsbeskrivningarna
  • Har försökspunkten passerats?
  • Att beväpnad söka igenom hus efter ngn - vem som helst - att döda är försök, inte förberedelse, till mord (försökspunkten uppnådd, ren slump att inget mord fullbordats)
    • TR tyckte dock att det var endast förberedelse t mord
  • Misslyckades försöket pga djupgående brist (dvs inte tillfälliga omständigheter) i brottsplanen? Isåfall straffritt. I praktiken finner domstolarna oftast att misslyckanden beror på tillfälliga omständigheter, eller annorlunda uttryckt, att försöket har varit värt att ta på allvar.

Medverkan (anstiftan eller medhjälp, 23:4)

  • Har främjande (inkl psykiskt stöd) till den brottsliga handlingen ägt rum?
    • Portvakten som inte låser porten är inte medhjälpare till efterföljande inbrott
  • Hade medverkanden nödvändigt uppsåt, eller trodde han att han hjälpte till med en lovlig gärning?
  • Är det anstiftande (förutsätter att den anstiftande inte beslutat om gärningen tillsammans med GM, utan bara uppmanat) eller medhjälp?
  • Är det tillochmed medgärningsmannaskap (se nedan?)
  • Om det inte är anstiftan/medverkan eller medgärningsmannaskap, kan det vara underlåtenhet att avslöja (23:6 1 st) eller hindra (23:6 2 st), eller möjligtvis skyddande av brottsling (17:11)?

Medgärningsmannaskap

  • medverkan++, självständigt brott
  • Nyckelfras "tillsammans och i samförstånd"
  • Om vakten vid ett rån avbryter (innan försökspunkten uppnåtts?) är han inte medgärningsman --däremot fortfarande medhjälpare (hjälp m råd & dåd kan ske innan försökspunkten)

Underlåtenhet att avslöja/hindra (23:6)

  • Gäller bara de brott som uppräknas i 23:6

Kodemålet.. Krävdes att misshandeln pågick längre tid och att han hade haft möjlighet att ringa utan att riskera sitt eget liv.. ?

Konkurrens

  • De flesta brott (särskilt med fler inblandade) går genom stegen stämpling/förberedelse - försök - fullbordat. Gå alltid igenom och se för det aktuella brottet vad som är straffbelagt (i slutet av varje kapitel). Hänvisa till 23:1 och 23:2. Se även "osjälvständiga brott".
  • En stämpling omvandlas till medhjälp när gärningsmannen passerar försökspunkten (eller fullgörandepunkten?)
  • Försök till stöld konsumerar ev fullbordad skadegörelse (som gjorts i ett led av stöldförsöket) samt ev även tillgrepp av fortskaffningsmedel (dito).

Brottskonkurrens - när ngn döms för flera brott

"Om rekvisiten enligt flera straffstadganden är uppfyllda, föreligger i regel flera brott" (Staffansvar s 49)

  • Likartad brottskonkurrens - GM har upprepade gånger begått samma brott
  • Olikartad brottskonkurrens - GM har uppfyllt rekvisiten för flera olika straffstadganden (exv smuggling + skattebrott)

Lagkonkurrens - flera straffbud tillämpliga, men döms bara för ett brott

  • Skenbar lagkonkurrens - när det bara föreligger ett brott, men lagbestämmelserna konkurrerar (exv stöld och egenmäktigt förfarande)


  • Verklig lagkonkurrens - döms för ett brott under åberopande av flera straffbud (exv grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning)

Likartad brottskonkurrens eller ej?

  • Kränks ett eller flera skyddsobjekt (alt finns det en eller flera målsägande?) - om flera är det nog flera brott
    • Undantag - att vid ett tillfälle ta saker tillhörande två personer är bara ett brott (för just stöld är tillfällets enhet avgörande)
  • "Likartad lagkonkurrens" - exv att vid flera tillfällen framställa falska sedlar ses som ett brott (kollektivdelikt)
    • Medför res judicata för den serien av handlingar (NJA 1975 s 260) - även om den hade större omfattning än vad som var känt vid första domen

När föreligger skenbar lagkonkurrens?

  1. Specialitet - en speciellare beskrivning har företräde framför en generell
    1. Privilegiation - mildare straffskala för det speciella stadgandet
    2. Kvalifikation - strängare straffskala (exv rån jfrt med stöld)
  2. Förstadium till annan brottstyp - den tidigare brottstypen (exv försök till rån) är subsidär till den senare (fullbordat rån)
  3. Efterhandling till annat brott - exv häleri som följer efter stöld är en straffri efterhandling
  4. Brottstyp som kräver uppsåt har företräde framför motsv/likn oaktsamhetsbrott (exv mordbrand / framkallande av fara för annan)
  5. Brottstyp som kräver skada tillämpas framför motsvarande farebrott
  6. Allmän regel: Om två straffbud täcker varandra så att tillämp av båda skulle vara dubbelbestraffning (samma skyddsintresse) tillämpas det strängare straffbudet (exv våldtäkt konsumerar misshandel, ofredande och förolämpning)
    1. Untantag: Folkrättsbrott konsumerar inte mord

Obs att vissa brott har en subsidiarietsklausul (exv tjänstefel 20:1)

Allmän straffrätt

Brott mot liv och hälsa (3 kap)

  • Särskilda straffbestämmelser om målsäganden är del av kungahuset (18:2) eller främmande makts statsöverhuvud (19:11)

Mord (3:1) eller dråp (3:2)

  • Tidigare provokation och angrepp mot gärningsmannen kan vara sådana "omständigheter som föranleder gärningen" som motiverar dråp istf mord.

Misshandel (3:5)

  • Effektbrott: kropsskada alt smärta (som inte snabbt går över) krävs (inte misshandel att knuffa ngn så han ramlar - se ofredande, 4:7)
  • Tänk på uppsåtet: kan det vara försök till mord (3:1)
  • Läkare som opererar:
    • Föreligger samtycke? Då kan själva operationshandlingen inte vara straffbar
    • Uppstår komplikationer, saknas (förhoppningsvis!) uppsåt till dessa, så det kan inte vara misshandel
    • Kan det istället vara vållande t kroppskada? Undersök om operationen gjorts lege artis? Om inte, fanns det kausalitet mellan detta avsteg och komplikationen? Omfattade samtycket inte detta avsteg? Först då kan straffansvar inträda.


Vållande till annans död (3:7)

  • Gränsdragning mellan vårdslöshet och (likgiltighets)uppsåt: likgiltig inför risken resp likgiltig inför riskens förverkligande

Brott mot frihet och frid (4 kap)

  • Särskilda straffbestämmelser om målsäganden är del av kungahuset (18:2) eller främmande makts statsöverhuvud (19:11)

Olaga frihetsberövande (4:2)

  • Exv att gripa någon utan att rätt till envarsgripande (RB 24:2) föreligger
    • Dock kan den gripande vara under villfarelsen att rätt till envarsgripande föreligger (putativt envarsgripande?) - då kan denne ej dömas till ansvar

Tumregel: Krav på uppsåt att gripandet var olagligt för att ansvar ska utdömas. Polis som tror han har laga befogenhet slipper ansvar. Kan dock vara tjänstefel att inte ha koll på när man får ingripa Br B 20:1

Olaga tvång (4:4)

  • Hotet om den brottsliga gärningen behöver inte vara uttalat eller ens särskilt tydligt (exempel: dra ut sladden när den hotade säger att han ska ringa polisen)
  • Hot om att ange ngn likställs med hot om brottslig gärning (!) såvida hotet är otillbörligt(?)
  • Syftar hotet till vinning för den hotande och skada för den hotade? Kan det vara rån (8:5) eller utpressning (9:4)?
  • Försök till olaga tvång (av normalgraden) är inte straffbelagt.
  • Rör tvånget vad någon ska eller inte ska göra i samband med utredning eller rättegång (exv vittna), kan vara övergrepp i rättssak (17:10)

Hemfridsbrott (4:6)

  • Exv att olovligen/under falska förespeglingar ta sig in i annans lägenhet
  • Att ha nycklarna till lgh medför inte att man har samtycke till att gå in i lgh, åtm inte i alla situationer

Dataintrång (4:9 c)

  • Medför ändringen även vinning för gärningsmannen och skada för annan? Då är det också databedrägeri (9:1 2 st)

Ärekränkning (5 kap)

  • Särskilda straffbestämmelser om målsäganden är del av kungahuset (18:2)

Sexualbrott (6 kap)

OBS samlag enligt lagen kan bara ske mellan man och kvinna. Sker det mellan två män är det en jämförlig sexuell hanling

Våldtäkt (6:1)

  • Övertalning är inte tvång i 6:1, 6:2's mening
  • Lätt berusning är inte hjälplöst tillstånd

Våldtäkt mot barn (6:4)

  • Alla sexuella handlingar (med eller utan tvång) jämförliga med samlag med barn under femton år om GM visste eller hade skälig anledning att anta (6:13) barnets ålder.
  • Undantag för mindre allvarligt brott (då man hamnar i sexuellt utnyttjande av barn, 6:5) om gärningen inte inneburit övergrepp med hänsyn till åldersskilnad och övriga omständigheter.
  • Straffritt om det uppenbart inte varit övergrepp (6:14)- kan bara tillämpas om handlingen rubriceras som sexuellt utnyttjande (6:5), inte våldtäkt (6:4).
  • Uppsåt till åldern inte nödvändigt, culpa räcker (6:13)

Sexuellt ofredande (6:10)

  • Att lura till sig sex genom att låtsas vara ngn annan är sexuellt ofredande (2 st: handlande, ofredande, ägnat att kränka sexuell integritet)
  • Även samtal med (starkt?) sexuellt innehåll kan vara sexuellt ofredande om rekvisiten i 2 st är uppfyllda.

Tillgrepp (8 kap)

Stöld (8:1)

  • Inlämningskvitton: Om man anser att de har värde (karaktär av presentationspapper) är det stöld att ta dem utan att betala, annars ett misslyckat försök t. stöld (straffritt då brottsplanen hade djupgående brist).
  • Kom ihåg att stöld förutsätter skada för den bestulne och uppsåt till tillägnande för gärningsmannen eller annan (23:7)
  • Förberedelse till stöld förutsätter (som alla förberedelsebrott) att man tar befattning med ngt som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel (dvs inte en vanlig väska, ens om den är avsedd att bära stöldgods i).
  • Försökspunkten är inte nådd när man tar sig till dörren, men avbryter pga att den är låst. Däremot när man tar sig in i huset. Om inte det man är ute efter finns i huset, och det inte är fråga om tillfälliga omständigheter, kan inte dömas för försök (djupgående brist i planen)
  • "olovligen tager": har den rätmätiga ägaren skiljts från besittningen? Har den presumtiva tjuven fått besittning, om än inte omedelbar (exv gömt föremålet på hemlig plats)? Har han tillägnelseuppsåt (inget krav på fullbordad tillägnelse)? Isåfall är nog stölden fullbordad. Särskilt om han passerat kassaspärren utan att betala.
  • Var skadegörelse (12:1) / åverkan (12:2) en del i stöldgärningen (eller försöket till stöld)? Glöm inte att nämna detta, och att det lindrigare brottet konsumeras.
  • Saknas rekvisitet "olovligen tager"? Kan vara olovligt förfogande (10:4)
  • Det är stöld även om uppsåtet är att bruka föremålet och sedan förstöra det (tillägnandet behöver inte gälla resten av livet)

Rån (8:5)

  • Att tilltvinga sig motorfordon genom hot om våld är inte rån om inte tillägnelseuppsåt finns -- istället olaga tvång (4:4) plus tillgrepp av fortskaffningsmedel (8:7)
  • Saknas stöld- och våldsrekvisiten? Kan det istället vara utpressning (9:4)?

RÅNTVÅNG

  • krav för att rån ska föreligga

Krav: Våldsamhet misshandel/betvingande (ej vanlig väskryckning)

  • Hot som framstår som

Hot som för den hotade framstår som konkret fara (dvs eg. abstrakt fara)

  • Vanmakt/annat sådant tillstånd

Göra offret hjälplöst t.ex tårgas ej inlåsning eller mindre långtgående frihetsberövanden

OBS! Dispositionen måste ske under trängande fara ej två dagar senare

    • OFFRET HAR INGET VAL

Kan man välja... GM hotar en polare till offret blir det utpressning 9:4 BrB

Tillgrepp av fortskaffningsmedel (8:7)

  • Används när tillägnelseuppsåt saknas (annars stöld, 8:1)
  • Har det föregåtts av olaga tvång (4:4)?
  • Om fordonet sedan skänks bort (istf att bara lämnas) är det olovligt förfogande (10:4)

Egenmäktigt förfarande (8:8)

  • Att ta annans pass (för att komma in i landet?) är tydligen egenmäktigt förfarande, inte stöld (kan det vara tillägnelseuppsåtet som saknas? eller skadan för den bestulne?)
  • Är brottet fullbordat när handlingen (cykeln låses fast, bilen stängs inne) begås, eller när den besittningsberättigade faktiskt vill använda prylen? Oklart.
  • Att först ta något och sedan förstöra det är både egenmäktigt förfarande och skadegörelse - ta det som är mest utmärkande (men inte båda)
  • Om man inte olovligen tar något, utan lurar någon att överlämna det istället, kan det vara bedrägeri (9:1)

Självtäkt (8:9)

  • Att ta (rubba) annans besittning (även om man själv har äganderätten, exv stöldgods)
  • Måste dock veta att saken verkligen är i annans besiktning - om man tror att saken blivit efterlämnad av den som tillgripit den saknas subjektiv täckning för detta rekvisit.
  • Även att ta bort annans lås (och sätta dit eget) på eget förråd - besittningsövergång till förrådet

Bedrägeri etc (9 kap)

Bedrägeri (9:1)

  • En anställd som obehörigen ändrar i ordersystemet för egen vinning - databedrägeri (9:1) -- kanske också dataintrång (4:9 c)
  • Även avkodande av mobiltelefoner kan vara data/automatbedrägeri
  • Grovt bedrägeri (9:3)? Falsk handling, vilseledande bokföring, allmänt förtroende pekar på det
  • Glöm inte att det måste finnas korrespondans mellan skada och vinning.
  • Saknas det vinning för gärningsmannen? Kan vara oredligt förfarande (9:8)
    • Handlingen som gm förmår någon till måste innebära skada, inte möjlighet att medföra skada (i senare led).
  • Att sälja det man bedragit sig till är häleri (9:6 1 p 1), men konsumeras (medbestraffad efterhandling)


Utpressning (9:4)

  • Exv "ge mig 1000 kr så får du tillbaka väskan" -- om det inte uppfyller rekvisiten för rån (8:5)

Häleri (9:6)

  • Sakhäleri (9:6 1 st 1 p) förutsätter uppsåt -- oaktsamhet ("skälig anledning att anta") kan vara häleriförseelse (9:7 2 st 2 p), och "genuin"(?) god tro = inte brott
  • Att bli bjuden på middag med stulna pengar (dvs inte ta befattning med själva stöldgodset, eller behålla vad som trätt istället för detta), är ändå vinningshäleri (9:6 1 st 2 p)
  • Om insikten om att det rör sig om stöldgods etc kommer efter befattningstagandet (exv köpet) föranleder detta inte att det blir frågan om häleri (det viktiga är situationen vid befattningstagandet).
  • Mottagaren av tillgripet forskaffningsmedel (8:7) begår inte häleri (förbrottet "duger inte" för häleri)
  • Föregicks häleriet av stöld, bedrägeri el likn? Då är häleriet en straffri/medbestraffad efterhandling till det första brottet.

Penninghäleri (9:6 a)

  • 1 st handlar om egendom som härrör från brottsligt förvärv, 2 st om döljande av att ngn berikat sig (exv via skattebrott)
  • Förbrottet ska därför innefatta tillgodogörande av egendom (1 st) eller berikande (2 st) -- att ställa ut falska fakturor faller inte in under detta (eftersom osant intygande, 15:11, inte innefattar tillgodogörande/berikande), däremot att betala dem (om man vet att de är falska) - trolöshet mot huvudman, förskingring eller bedrägeri.
  • Inget krav på att gärningsman bereda sig själv vinning (han kan bereda ngn annan vinning -- jfr skattebrott).
    • Om gärningsmannien inte insåg, men hade skälig anledning att inse, att förbrottet förelegat, dömes till penninghäleriförseelse (9:7 a)
  • Om häleriet är omfattande och kontinuerligt kanske det istället är medverkan till huvudbrottet?

Oredligt förfarande (9:8)

  • Som bedrägeri fast utan vinning för gärningsmannen - kan det också vara ofredande (4:7)?
  • Falsk uppgift t polisen (om rån som aldrig ägt rum) är inte oredligt förfarande (ingen skada för den vilseledde?)

Svindleri (9:9)

  • Kan gärningen också innefatta osant intygande (15:11)? Undersök även bedrägeri, trolöshet, mutbrott, bestickning och skattebrott.

Försäkringsbedrägeri (9:11 2 st)

  • Fullbordat så fort skadan inträffat -- att bara låta bli att begära ersättning från försäkringsbolaget är inte tillbakaträdande, detta måste ske innan skadan inträffat.

Förskingring, trolöshet (10 kap)

Förskingring (10:1)

  • Förskingring eller stöld? Beror på om gm (pga anställning eller annat) fått egendomen i besittning
  • Att ha fullmakt över ett bankkonto är inte samma som att inneha pengarna/egendom
  • Att ta ut pengar från sådant konto kan vara besittning på grund av avtalet (= förskingring) eller mottagande i strid med avtalet (trolöshet mot huvudman, 10:5)
  • Finns det någon giltig kvittningsinvändning (motfordran ska ligga före i tiden, och kvittningen ska ske öppet)?
  • Kan handlandet också vara vårdslöshet mot borgenär (11:3)?
  • Är det fråga om att med ägarens goda minne fått besittning av egendom (då kan det vara förskingring), eller har gm genom vilseledande tillförskaffat sig egendomen (då är det nog bedrägeri)?
  • Är det förskingrades värde litet? Undandräkt (10:2)

Olovligt förfogande (10:4)

  • Att ge bort ngt man inte äger (exv ett tillgripet fortskaffningsmedel)
  • Den som tar emot detta kan begå medhjält t olovligt förfogande om han har insikt i det olovliga tillgripandet.

Trolöshet mot huvudman (10:5)

  • GM måste ha uppsåt till att missbruka sin förtroendeställning -- att överklaga försent pga felläsning är inte uppsåtligt
  • Att missbruka ett särskilt förtroende är brottsintern omständighet - får inte beaktas vid straffmätning (29:2)

Brott mot borgenärer (11 kap)

  • Att driva näringsverksamhet utan att ge kvitto är bokföringsbrott (10:5) utöver (?) skattebrott

Skadegörelse (12 kap)

Skadegörelse (12:1)

  • Uppsåtligt brott -- att ha sönder saker utan flit är straffritt (däremot ev skadeståndsgrundande om culpöst)
  • Att förstöra annans saker i ens eget förråd är skadegörelse (de tillhör fortfarande ngn annan)
  • Att först ta något och sedan förstöra det är både egenmäktigt förfarande och skadegörelse - ta det som är mest utmärkande (men inte båda)

Allmänfarliga brott (13 kap)

Mordbrand (13:1)

  • Behöver inte vara ens risk för dödsfall - räcker med omfattande förstörelse av annans egendom
  • Sätta eld på egen lgh är ändå fara för försörelse av annans egendom (bränder sprider sig)
  • Uppsåtet måste dock täcka fara för liv/egendom - om man har uppsåt till att anlägga eld, men inte till att skada för/på annan kan det istället vara allmänfarlig vårdslöshet (13:6)
  • Inte bara den som tände på, utan även hans stödjande kompisar, kan ses som medgärningsmän (Göteborgsbranden)

Förfalskning (14 kap)

Urkundsförfalskning (14:1)

  • exv att underteckna avtal med annans namn (om det innebär fara i bevishänseende -- en mkt olik underskrift gör att detta kanske inte är uppfyllt)
  • om annan framställt urkunden, och det bara är fråga om att presentera densamma, kan vara brukande av falsk urkund (14:9)
  • Att bara beställa saker i annans namn kan också vara urkundsförfalskning

Penningförfalskning (14:6)

  • Gäller även om GM inte haft ngn tanke på att använda förfalskningarna eller öht sprida dem
    • Är förfalskningen inte så bra kan det vara försök till penningförfalskning
  • Obs att man inte kan själa / egenmäktigt förfara över förfalskade pengar ("förtjänar inte rättsordningens skydd")

Olovlig befattning med falska pengar (14:6 a)

  • Även att bara försöka betala med falsk sedel är fullbordat brott -- samt försök t bedrägeri (9:1)
  • Att utprångla falsk selde är dock även brukande av falsk urkund (14:9) vilket konsumerar detta

Brukande av förfalskad urkund (14:9)

  • exv att presentera falskt avtal eller att betala m falsk sedel

Ljug & lur (15 kap)

Mened (15:1)

  • Att påstå att man bevittnat en händelse som man defacto ej bevittnat är osann uppgift, även om händelsen i sig ägt rum precis enligt påståendet
  • Om utsagan är utan betydelse för saken, är det ansvarsfritt (15:4)

Osann försäkran (15:10)

  • Att bevittna falsk underskrift är osant intygande, inte osann försäkran

Osant intygande (15:11)

  • Exv utställa falsk faktura (men inte om den som utställer tror att den inte kommer användas, dvs uppsåt till rekvisitet "fara i bevishänseende" saknas subjektiv täckning)
  • Gränsdragning mot urkundsförfalskning (14:1)?

Missbruk av urkund (15:12)

  • Exv använda annans pass för att försöka komma in i landet

Allmän ordning (16 kap)

Hets mot folkgrupp (16:8)

  • Att viska sådant meddelande som avses i paragrafen uppfyller inte spridningsrekvisitet, även om tredje person hör. Istället förolämpning.

Falskt larm, missbruk av larmanordning (16:15)

  • Falsk uppgift t polisen (om rån som aldrig ägt rum) är inte falskt larm (ingen uppgift om att fara föreligger) eller missbruk av larmanordning (ingen anordning)

Brott mot allmän verksamhet (17 kap)

Övergrepp i rättssak (17:10)

  • Exv att skrämma vittne till tystnad

Skyddande av brottsling (17:11)

  • Ringa gärningar (med hänsyn till förhållandet (typiskt sett gifta eller släkt) mellan gärningsman och brottsling) är ansvarsfria (4 st)
  • Om huvudbrottet omfattas av ansvarsfrihetsgrund (ex nödvärn) föreligger inte heller detta brott.
  • All sorts motverkan av polisutredning omfattas av bestämmelsen (exv att betala andra för att hålla tyst) - inte nödvändigt att det faktiskgt hindrat utredningen (men om polisen fått tag på uppgifter på annat sätt kan detta vara sådan övrig omständighet som gör att brottet är att anse som ringa)
  • En brottsling kan inte dömas för skyddande av sig själv

Tjänstefel (20 kap)

Mutbrott (20:2)

  • Omfattas personen ifråga av begreppet arbetstagare eller annan beteckning i 20:2 2 st?
  • "Otillbörlig" kan vara både i syfte att påverka tjänsteutövningen, såväl som ngn förmån som objektivt sett är ägnad att påverka tjänsteutövningen.
  • "Otillbörlig belöning" kan vara såväl materiell som imateriell - kan vara svårt att styrka om exv belöningen skulle vara (hög) lön för legitimt utfört arbete (för en tjm eller likn som har två arbetsgivare)
  • Förmånen måste vara inriktad på ngn åtgärd som hör till mottagarens tjänst, men inte nödvändigtvis någon specifik existerande eller kommande åtgärd.
    • Därför kan det vara mutbrott bara pga att mottagaren utfört gärningar enligt givarens (outtalade) önskemål -- man behöver inte styrka samband mellan mottagandet och gärningarna.
  • Inget krav på att bestickaren ska lida ekonomisk skada (snarare tvärtom)

Specialstraffrätt

Trafik

  • Har personen körkort? Annars olovlig körning (3 §) -- detta kan man dock, till skillnad från rattfylleri, inte vara medhjälpande till
  • Rattfylleri (TSL 4 §) är ett uppsåtligt brott. Den som lurar i bilförare sprit kan dock dömas till medverkan till rattfylleri - medverkansobjektet (de objektiva rekvisiten för brottet) existerar.
    • Det räcker inte med att konstatera att ngn druckit med uppsåt, han måste också nå upp till promilleregeln i 4 § 1 st eller "inte kan framföra fordonet på betryggande sätt" i 4 § 3 st.
    • Uppsåtet ska också täcka själva förandet av bilen (men när är man omedveten om att man kör en bil?!)
    • Om föraren är omedveten om förandet pga berusningen kan BrB 1:2 tillämpas (självförvållat rus)
    • Om någon skadas kan även dömas för misshandel (BrB 3:5, uppsåtet kan fingeras mha BrB 1:2 2 st, eller så kan man döma för vållande till kropsskada, BrB 3:8)
    • Medhjälp till rattfylleri är straffbart då rattfylleri har fängelse i straffskalan (23:6) - att följa med ngn som man vet är full är förmodligen medhjälp (psykiskt stöd).
  • Kan det också/annars vara framkallande av fara för annan (BrB 3:9)? Oklart. Om någon dör kan det dock vara vållande t annas död (3:7) -- gissningsvis gäller samma för vållande t kroppsskada (3:8)
  • Grovt rattfylleri konsumerar vårdslöshet i trafik (TSL 1 §), men det går att döma för vanlig rattfylla och vårdslöshet i trafik (varför?)
  • Avlägsnande från olycksplatsen? Kan vara smitning (5 §). Fast om det inte var olycka utan uppsåtlig skadegörelse/misshandel etc är smitning inte tillämpligt - det finns ingen skyldighet att anmäla sitt eget brott (!) (i NJA 1990 s 319 bedömdes händelsen som trafikolycka, vilket kanske är tveksamt)

Smuggling

  • Inte fråga om smuggling om det rör in/utförsel från/till EU (alltid?)
  • Inte uppsåt till lasta exportförbjudna varaor SAMT att bryta in/utförselförbud? Isåfall olovlig in/utförsel (7 §) - inte straffbelagt på försöksstadiet
  • Försökspunkten är inte passerad innan lasten förts ut från svenskt tullområde

Narkotika

  • Att förvara eller inneha narkotika i eget rum är straffbart även om annan placerat narkotikan där (dvs det är straffbart att underlåta att avlägsna narkotikan, äkta underlåtenhetsbrott, NSL 1 § p. 5 och 6)
    • Dock: att veta att annan placerat narkotika i tredje parts lägenhet är inte att inneha narkotika (även om man har tillträde till lägenheten)
    • Jfr även: Att en inneboende har knark i sitt rum grundar inte ett ansvar för lägenhetsägaren att avlägsna narkotikan (garantställningen utsträcker sig inte till det hyrda rummet, NJA 2003 s 473)
    • Det kan dock - i teorin - vara medhjälp t narkotikabrott genom underlåtenhet att avvärja annans brott om personen har en särskild rättsplikt att handla pga ställning (oäkta underlåtenhetsbrott).
  • Underlåtenhet att avslöja narkotikabrott ej straffbelagt enl BrB 23:6
  • Att ta hand om knarkpengar - inte narkotikabrott men däremot penninghäleri (NJA 2003 s 254)
  • Medhjälp till narkotikabrott inte straffbart om narkotikabrottet enbart är innehav, brukande eller annan befattning (5 §)

Skatt

  • Falska fakturor, avtal etc kan, om de (eller uppgift om dem) lämnas till myndighet, ge upphov till fara för att skatt undantas det allmänna (SBL 2 §) - om beloppet är litet kan skatteförseelse bli aktuellt, men att den oriktiga uppgiften lämnats genom urkundsförfalskning är en (brottsintern?) försvårande omständighet som kan göra det till vanligt eller tom grovt skattebrott.

Påföljdslära

Körschema för påföljdebestämning:

  1. konstruktion av straffskalan i det konkreta fallet
  2. fastställande av straffvärdet
  3. beaktande av skärpande/mildrande omständigheter (i den ordningen) som inte påverkar straffvärdet
  4. beaktande av redan avtjänad påföljd
  5. påföljdsval (?)
  6. slutlig straffmätning (ev. påföljdseftergift) -- obs att 29:1-3 inte tillämpas här, utan tidigare
  7. ev avräkning pga processuellt frihetsberövande

Straffvärdering

  • Straffvärdering sker med utgångspunkt i 29:1-3
    • Notera särskilt 29:3 p 5 -- när nödvärn etc nästan, men inte riktigt, är tillämpligt
  • Återfall i brott är inte en straffvärdehöjande faktor (däremot kan den beaktas vid straffmätningen, 29:4)
  • Hög ålder och dålig hälsa är inte en straffvärdesänkande faktor (däremot kan den beaktas vid straffmätningen, 29:5 p 6)
  • Brottsinterna försvårande omständigheter (sådana som ingår i själva bedömningen av brottet som ett rekvisit (exv "särskild hänsynslöshet eller råhet" för grov misshandel) ska inte räknas en gång till vid straffvärderingen ("vid sidan om vad som vad som är föreskrivet") även när dessa är uppräknade i straffvärderingskriterierna (exv "särskild hänsynslöshet" i 29:2 p 2)
  • Yrke (exv polis) kan inte påverka straffvärdet

Påföljdsval

  • Gemensam påföljd för flera brott i brottskonkurrens (?) är huvudregel (30:3).
    • Böter får användas som gemensamt straff om böter kan följa på vart och ett av brotten (25:5)
    • Även om ett av brotten bara har fängelse i straffskalan kan påföljden bli böter om det av annan anledning (exv ungdom, 29:7) ska dömas ett lindrigare straff än föreskrivet.
  • Återfall medför inte presumtion mot fängelse (30:4 2 st) - kan ev leda till konsumtionsdom (34:1), särskild påföljd, ny gemensam dom, eller förverkande av villkorlig frihet, om återfallet sker innan straffet för första brottet verkställts (34 kap)
  • Har missbruk som kräver vård bidragit till brottet? Skyddstillsyn i förening med kontraktsvård (30:9 2 st 3 p) - samtycke krävs.
  • Brott begånget under påverkan av allvarlig psykisk störning får inte dömas t fängelse (30:6), däremot kan särskild rättspsykvård komma ifråga (31:3), ev pga "särskilda skäl" även annan påföljd som inte är fängelse (31:3 3 st, 30:6)
  • Sjuk vid brottet, frisk vid dom? Frikännande (30:6, såvitt inte ngt annat än fängelse kan/bör utdömas)
  • Synnerliga skäl krävs för fängelse för gärningar som begåtts innan 18 års ålder (30:5) -- och påföljdsvalet ska isåfall, om inte särskilda skäl däremot finns, bli sluten ungdomsvård (31:1 a)
  • Skyddstillsyn får bara utdelas om påföljden annars skulle bli strängare än böter (28:1) -- dvs om straffvärdet (enligt ovanstående) bara är böter får skyddstillsyn inte utdömas även om det skulle vara bäst för alla inblandade. Återfall (29:4, 30:4) spelar här inte in
  • Villkorlig dom ska kombineras med böter, men böterna kan skippas om den dömde även ska betala skadestånd t målsäganden (30:8)
  • "Behov av inkapacitering" är inget skäl för att döma till fängelse - skälen i 30:4 är uttömmande
  • Påföljdsbestämning != påföljdsval (det förra är hela klabbet)

Straffmätning

  • Samma omständighet som ledde till en viss brottsrubricering får inte användas som försvårande omständighet vid straffmätningen (eh, är inte detta straffvärdering?)
  • Brott begågna före 21 års ålder kan leda till lägre straff än latituden (ex 8 år för mord) - sk ungdomsrabatt (29:7) - det krävs dessutom särskilda skäl för att döma t fängelse (30:5 2 st)
  • Proportionalitetsprincipen: Sträva efter proportion mellan en gärningstyps bestraffningsvärde och dess straffsats
  • Misshandel kan (i vissa fall?) inte betraktas som artbrott
  • En benfraktur / tre månaders sjukskrivning är inte tillräckligt allvarlig skada för att nå upp till 29:5 p 1
  • "Återställande av presumtion mot fängelse": Om straffvärdet är över 1 år, men straffmätningen kommer fram till mindre än 1 år:
    • gm under 21 år? icke frihetsberövande påföljd
    • artbrott / återfall? fängelse
    • ingetdera? är 29:5-omständigheterna framträdande (motiverar kraftig nedsättning) kanske det ska vara icke frihetsberövande påföljd
  • "Nästan nödvärn" är inte en sån omständighet som påkallar lägre straff enl 29:5 p 8 (se dock ovan om straffvärdering och 29:3 p 5)
  • Vårdnad om barn (och annan tredjemanshänsyn) är dock en sådan annan omständighet
  • återfall får bara beaktas om detta inte redan gjorts vid påföljdsvalet (29:4)
  • och inte ens då ska den beaktas i varje fall (29:4 2 st) - exv måste den varit likartad eller allvarlig

Särskilt om villkorlig dom

  • om ett åläggande (exv samhällstjänst) som utdömts med den villkorliga domen inte efterlevs: 27:6

Nytt brott innan det gamla straffet fullgjorts (34 kap)

  • Det nya brottet kan konsumeras av den gamla domen (?) (31:1 p 1)

Kriminologi

Kriminalstatistiken

  • Olika typer: brottsstatistiken, lagföringsstatistiken, återfallsstatistik, kriminalvårdsstatistik (samt narkotikastatistik, kohortsstatistik)
  • Problem med statistiken: dold brottslighet ("mörkertal"), lagändringar, ändrade insamlingsrutiner, m.m...
    • Mörkertal beror i sin tur på möjlighet att upptäcka brottet och viljan att anmäla det
      • Viljan att anmäla beror på brottets beskaffenhet och den sociala relationen mellan offer och gärningsman
  • Inte alla brott som begås och anmäls kan bevisas (in dubio pro reo)
  • Alternativ till kriminalstatistiken: självdeklarationer, offerundersökningar, m.m...

Orsaker till brottslighet

  • Skilj på korrelation och kausalitet!
  • Bara för attt ett samband påvisats betyder det inte att andra samband är uteslutna
  • Skilj på förklaringar av typen individuella faktorer resp samhällsfaktorer