Olovligt brukande

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Olovligt brukande är ett brott enligt 10 kap. 7 § Brottsbalken.

Att enbart bruka något är inget brott. Från paragrafen:

Om någon olovligen brukar någon annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet, döms han för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år.
Detsamma skall gälla, om innehavaren av en fastighet brukar denna till men för annans rätt till den genom att olovligen bygga, gräva, plöja, ta upp väg, låta kreatur beta eller vidta någon annan dylik åtgärd.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Från förarbetena (NJA II 1942 s 473):

Vid olovligt brukande förutsättes för straffbarhet dels att gärningsmannen brukar saken uppsåtligen, dels ock att han därigenom uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar skada eller olägenhet. Härigenom har tillämpningsområdet begränsats till de verkligt straffvärda gärningarna, huvudsakligen sådana genom vilka gärningsmannen åsidosätter den skyldighet att väl vårda godset som gäller beträffande såväl anförtrodd egendom som hittegods. Med skada åsyftas förmögenhetsskada. Det är alltså närmast fråga om straffbeläggande av vållande till skada, ouppsåtlig skadegörelse som sker genom brytande av vårdnadsplikt. Emellertid har gärningen ansetts straffvärd även om den lett till ringa eller ingen påvisbar skada och det fordras därför ej att skada inträtt utan blott att olägenhet uppkommit.

Tilltalad som har brukat två bilar i det ena fallet under fyra och i det andra fallet under tre veckor efter hyrestidens utgång har dömts för olovligt brukande eftersom risk har förelegat att bilarna härigenom skulle skadas enligt NJA 1987 s. 388.