Skillnad mellan versioner av "Rättskraft"

Hoppa till navigering Hoppa till sök
imported>AlexanderKirk
imported>Staffan
(kategorisering)
 
(4 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Med rättskraft avses en tidigare doms betydelse i senare rättegångar och regleras i 17 kap. 11 § RB avseende tvistemål och 30 kap. 9 § RB avseende brottmål. Rättskraft i tvistemål kan vara av två slag, positiv och negativ.
+
Med rättskraft avses en tidigare doms betydelse i senare rättegångar och regleras i RB 17 kap. 11 § avseende tvistemål och RB 30 kap. 9 § avseende brottmål. Rättskraft i tvistemål kan vara av två slag, positiv och negativ.
<p>
+
 
 
Med positiv rättskraft avses vilken betydelse tidigare faställelsetalan har i en senare väckt fullgörelsetalan. Detta kallas fastställelsetalans prejudiciella värde i en senare fullgörelsetalan.
 
Med positiv rättskraft avses vilken betydelse tidigare faställelsetalan har i en senare väckt fullgörelsetalan. Detta kallas fastställelsetalans prejudiciella värde i en senare fullgörelsetalan.
  
Negativ rättskraft tar sikte på hur ett avgörande kan hindra att ett mål tas upp igen, det tidigare målets egenskap i form av rättegångshinder i en senare rättegång. Huvudregeln är att samma sak inte skall kunna prövas igen och som även kallas principen om ne bis in idem 17 kap. 11 § 3 st. RB. Om någon väcker en talan rörande en sak som redan avgjorts utgör detta ett rättegångshinder som skall avvisas av rätten på grund av att det föreligger res judicata 17 kap. 11 § 3 st. RB.  
+
Negativ rättskraft tar sikte på hur ett avgörande kan hindra att ett mål tas upp igen, det tidigare målets egenskap i form av rättegångshinder i en senare rättegång. Huvudregeln är att samma sak inte skall kunna prövas igen och som även kallas principen om ne bis in idem RB 17 kap. 11 § 3 st. Om någon väcker en talan rörande en sak som redan avgjorts utgör detta ett rättegångshinder som skall avvisas av rätten på grund av att det föreligger res judicata RB 17 kap. 11 § 3 st.  
  
 
Endast en fastställelsetalan kan utöva negativ rättskraft på en senare fastställelsetalan och på liknande sätt kan endast en fullgörelsetalan utöva negativ rättskraft på en senare väckt fullgörelsetalan.
 
Endast en fastställelsetalan kan utöva negativ rättskraft på en senare fastställelsetalan och på liknande sätt kan endast en fullgörelsetalan utöva negativ rättskraft på en senare väckt fullgörelsetalan.
  
 
Med samma sak avses samma rättsföljd där en bedömning görs om den nya rättegången avser
 
Med samma sak avses samma rättsföljd där en bedömning görs om den nya rättegången avser
1. Samma parter, där själva partställningen inte spelar någon roll och
+
# Samma parter, där själva partställningen inte spelar någon roll och
2. det skall avse samma förpliktelse eller rättighet samt
+
# det skall avse samma förpliktelse eller rättighet samt
3. avse samma tidsperiod.
+
# avse samma tidsperiod.
 
 
 
Om man kan besvara ja på dessa frågor kommer rättegång #1 att utöva rättskraft i rättegång #2 och den talan får inte väckas.
 
Om man kan besvara ja på dessa frågor kommer rättegång #1 att utöva rättskraft i rättegång #2 och den talan får inte väckas.
  
 
Detta medför att rättskraften hindrar att en ny talan väcks i rättegång #2 då det handlar om
 
Detta medför att rättskraften hindrar att en ny talan väcks i rättegång #2 då det handlar om
1. Yrkanden om samma rättsföljd med samma grunder som i rättegång #1
+
# Yrkanden om samma rättsföljd med samma grunder som i rättegång #1
2. Yrkanden om samma rättsföljd men med andra grunder än de som togs upp i rättegång #1 då de nya grunderna tolkas som saker som borde ha tagits upp i #1.
+
# Yrkanden om samma rättsföljd men med andra grunder än de som togs upp i rättegång #1 då de nya grunderna tolkas som saker som borde ha tagits upp i #1.
3. Yrkanden som leder till alternativa rättsföljder och således inte handlar om samma sak men som anses ha samma ekonomiska innebörd och hade de tagits upp i en och samma rättegång skulle de inte båda ha kunnat leda till bifallande dom. Till exempel kan man inte i en och samma rättegång vinna bifall både för ett prisavdrag och häva ett köp även om det avser olika rättsföljder, se NJA 1999 s. 520.
+
# Yrkanden som leder till alternativa rättsföljder och således inte handlar om samma sak men som anses ha samma ekonomiska innebörd och hade de tagits upp i en och samma rättegång skulle de inte båda ha kunnat leda till bifallande dom. Till exempel kan man inte i en och samma rättegång vinna bifall både för ett prisavdrag och häva ett köp även om det avser olika rättsföljder, se NJA 1999 s. 520.
 +
 
 +
Rättskraft är endast aktuellt efter att en dom vunnit laga kraft och en ny talan om samma sak väcks. Om det däremot väcks en ny talan om samma sak innan en dom vunnit laga kraft kan det föreligga litispendens RB 13 kap. 6 §.
  
Rättskraft är endast aktuellt efter att en dom vunnit laga kraft och en ny talan om samma sak väcks. Om det däremot väcks en ny talan om samma sak innan en dom vunnit laga kraft kan det föreligga litispendens 13 kap. 6 § RB.
+
[[Kategori:Processrätt]]

Nuvarande version från 23 maj 2010 kl. 15.11

Med rättskraft avses en tidigare doms betydelse i senare rättegångar och regleras i RB 17 kap. 11 § avseende tvistemål och RB 30 kap. 9 § avseende brottmål. Rättskraft i tvistemål kan vara av två slag, positiv och negativ.

Med positiv rättskraft avses vilken betydelse tidigare faställelsetalan har i en senare väckt fullgörelsetalan. Detta kallas fastställelsetalans prejudiciella värde i en senare fullgörelsetalan.

Negativ rättskraft tar sikte på hur ett avgörande kan hindra att ett mål tas upp igen, det tidigare målets egenskap i form av rättegångshinder i en senare rättegång. Huvudregeln är att samma sak inte skall kunna prövas igen och som även kallas principen om ne bis in idem RB 17 kap. 11 § 3 st. Om någon väcker en talan rörande en sak som redan avgjorts utgör detta ett rättegångshinder som skall avvisas av rätten på grund av att det föreligger res judicata RB 17 kap. 11 § 3 st.

Endast en fastställelsetalan kan utöva negativ rättskraft på en senare fastställelsetalan och på liknande sätt kan endast en fullgörelsetalan utöva negativ rättskraft på en senare väckt fullgörelsetalan.

Med samma sak avses samma rättsföljd där en bedömning görs om den nya rättegången avser

  1. Samma parter, där själva partställningen inte spelar någon roll och
  2. det skall avse samma förpliktelse eller rättighet samt
  3. avse samma tidsperiod.

Om man kan besvara ja på dessa frågor kommer rättegång #1 att utöva rättskraft i rättegång #2 och den talan får inte väckas.

Detta medför att rättskraften hindrar att en ny talan väcks i rättegång #2 då det handlar om

  1. Yrkanden om samma rättsföljd med samma grunder som i rättegång #1
  2. Yrkanden om samma rättsföljd men med andra grunder än de som togs upp i rättegång #1 då de nya grunderna tolkas som saker som borde ha tagits upp i #1.
  3. Yrkanden som leder till alternativa rättsföljder och således inte handlar om samma sak men som anses ha samma ekonomiska innebörd och hade de tagits upp i en och samma rättegång skulle de inte båda ha kunnat leda till bifallande dom. Till exempel kan man inte i en och samma rättegång vinna bifall både för ett prisavdrag och häva ett köp även om det avser olika rättsföljder, se NJA 1999 s. 520.

Rättskraft är endast aktuellt efter att en dom vunnit laga kraft och en ny talan om samma sak väcks. Om det däremot väcks en ny talan om samma sak innan en dom vunnit laga kraft kan det föreligga litispendens RB 13 kap. 6 §.