Diskussion:SFS/1962:700

Hoppa till: navigering, sök

2 kap. 2 §[redigera]

Messagebox critical.png Texten skulle behöva korrigeras enligt följande:

Stämmer begreppsanvändandet? Begreppet "aktiva nationalitetsprincipen" förekommer ytterst sällan vid exv en googlesökning. Begreppet "aktiva personalitetsprincipen" förekommer betydligt oftare, och verkar mera ha den betydelse som begreppet "personalitetsprincipen" har enligt denna kommentar. Se exv SOU 2002:98, avsnitt 2.3.4 och 2.3.5

Tack för synpunkten. Jag stod länge och väl och funderade över vilka ordval jag skulle göra då jag stötte på lite olika men då jag är skolad på Stockholms universitet valde jag de ordval som jag lärt mig under folkrätten, se Bring, Ove & Mahmoudi, Said, "Sverige och folkrätten", 3 u, Norstedts juridik AB, s 75 ff. De använder sig av begreppen aktiva- och passiva nationalitetsprincipen. Jag har även skrivit en notering i böckerna att under någon föreläsning eller lektion har använts aktiva- och passiva personalitetsprincipen. Jag har dock valt samma ord som mina lärare använt i sina böcker och inte undersökt hur frekvent de används på internet. Det är däremot en väldigt bra idé att kanske lägga upp en länksida som förklarar att detta begrepp har synonymer.

Felrapport[redigera]

Avser Brottsbalk (1962:700), Kommentarerna till 24:1 Nödvärn, punkt 3 och 4.

Punkt 3 avser Olovliga intrång på enskilda platser som inte är bostäder exempelvis arbetsplatser. Här får nödvärnet endast användas mot den som försöker intränga (jmf begreppet Bar gärning) samt mot den som olovligen har trängt in. För att vara säker på att någon olovligen har trängt in torde krävas en bar gärning från första början. I viss doktrin (Westerlund, Brott och påföljder) tillmäts rekvisitet olovlig i Nödvärn en större betydelse än obehörig i Olaga intrång. Jag ställer mig dock mycket tveksam till att nödvärn kan användas mot beteenden som inte är kriminaliserade.

Personer som man kan misstänka trängt in olovligt får inte avlägsnas med nödvärnsrätt. Nödvärnsrätten gäller inte heller mot den som inträngt lovligt på en plats upplåten för allmänheten (exempelvis butik) och vägrar lämna då platsen övergår till att vara enskild. Se https://lagen.nu/dom/nja/1995s84 . I fallen ovan där rätt till nödvärn saknas får istället polis tillkallas.

Punkt 4 avser enskilda platser som är bostäder, dvs platser byggda för att bo i samtidigt som de används för just boende. Lagstiftaren har sannolikt ansett att hemfriden har ett större skyddsvärde och risken att "fel person" blir utsläng är obeffintlig. Därför får även de som inträngt lovligt avlägsnas med stöd av nödvärnsrätt ur bostäder förutsatt att de först blir tillsagda att lämna.

Jag känner inte till några publicerade hovrättsfall och HD prövningar saknas helt. När det gäller doktrin så finns inte mycket att finna i kommentarerna till BrB. Jag minns dock att Annika Noree skrivit några rader om detta men jag kan inte dra mig till minnes i vilken bok.

Vill du/ni bolla frågan är ni välkomna att höra av er på adress enligt nedan:

mikael.bron@bya.se

Felrapport[redigera]

Kommentaren till 7 kap 4 § BrB https://lagen.nu/1962:700#K7P4 är fel så till vida att det talas om delad vårdnad när gemensam vårdnad torde avses. Det finns också ett opåkallat inlägg om farfar?? Pater

Tackar för kommentaren och du har alldels rätt. Med delad vårdnad avses en mindre mängd personer än med gemensam vårdnad. I både gemensam och delad vårdnad har dem alla vårdnad över barnen, men med delad vårdnad avses endast situationer då båda föräldrarna inte bor tillsammans. Med begreppet gemensam vårdnad avses däremot föräldrar som både bor tillsammans och föräldrar som separerat. Begreppet farförälder är överflödigt. Mycket bra synpunkter.

Felrapport[redigera]

Fel i kommentaren till 5:1 BrB, nja 1992 s 594 hade ingenting med publicering på internet att göra. Författare bör läsa fallet innan det kommenteras. Distributionen av film på internet var föga utbredd 1987.

Tack för kommentaren -- ändrat beskrivningen till "...där en film av ett i smyg inspelat samlag visats för andra människor". --Staffan Malmgren 11 juni 2010 kl. 14.03 (UTC)

Felrapport[redigera]

I 4 st. kommentaren till 1 § 24 kap. BrB nämns "uppenbart försvarligt" i stället för "ej uppenbart oförsvarligt". Begreppen rymmer olika innebörder.

Felrapport[redigera]

1:2 BrB, kommentaren beskriver direkt uppsåt, något som är övergivet idag, borde istället stå avsiktsuppsåt

Tack för informationen. En sökning på "direkt uppsåt" visar däremot på att ordet förekommer i 418 brottmålsdomar de seanste 4 åren. Några exempel - HovR Nedre Norrland 2009-11-02 B 986-09, HovR Västra Sverige 2010-09-08 B 3441-10 och Alingsås TR 2012-02-15 B 2453-11. Jag kommer däremot lägga till Direkt uppsåt bredvid avsiktsuppsåt för att förtydliga begreppsanvändningen.

Felrapport[redigera]

Hej! I kommentaren till 6 kap står följande: Om en gärningsman tar fel på offrets ålder kan det leda det till straff enligt 1 § om misstaget är ouppsåtligt. Om gärningsmannen däremot uppsåtligt tar fel på ålder kan det bedömas som våldtäkt mot eller sexuellt utnyttjande av barn enligt 4-5 §§.

Jag tycker att användandet av uttrycket "ouppsåtligt" känns klumpigt och svårbegripligt. Jag tror också att första meningen är felaktig. Borde det inte stå "om misstaget bedöms som ursäktligt kan gm inte dömas för våltäkt av barn men däremot för våldtäkt enligt 1 § om rekvisiten i övrigt är uppfyllda". När det sedan kommer till frågan huruvida gärningsmannen kan anses ha haft uppsåt till det förhållandet att offrets ålder har varit lägre än 15 år så är det väl fel at skriva att "gärningsmannen uppsåtligt tar fel på ålder..." Mer korrekt borde vara "Om gm däremot kan anses ha uppsåt till offretsålder så kan..."

Peter Olofsson

peterolofsson_@hotmail.com

Felrapport "abstrakt straffvärde"[redigera]

I kommentaren till 29:1 1 st. sägs att "Vid straffvärdebestämning har domstolen först att ta reda på vad lagrummet för det brott en person står åtalad för anger som straffskala, den konkreta straffskalan."


Enligt Jareborg och Zila, Straffrättens påföljdslära, uppl. 3, Nordstedts juridik, s. 103 utgör detta det så kallade abstrakta straffvärdet. "Det abstrakta straffvärdet är det straffvärde som framgår av brottstypens straffskala..." "Det konkreta straffvärdet är ett mått på (främst) svårigheten av en viss begången brottslig gärning. Det konkreta straffvärdet bestäms i det enskilda fallet av de rättstillämpade myndigheterna..." Forts. s.104 "Brottets konkreta straffvärde uttrycker däremot hur allvarlig en konkret begången gärning är."

Felrapport - ofredande[redigera]

Borde inte lagen om kränkande fotografering nämnas i kommentaren om ofredande, eftersom den nya lagen troligen är tänkt att täcka fallet då någon i smyg filmar andras samlag?

Felrapport mvh /Niklas Rtz (niklasro gmail)[redigera]

Hej! Man kan korrigera https://lagen.nu/1962:700#K23

Nu: 8 § Om uppbörd och indrivning av böter finns bestämmelser i bötesverkställig- hetslagen (1979:189).

 Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Lag (1991:240). 


Korrigerat (ex)

8 § Om uppbörd och indrivning av böter finns bestämmelser i bötesverkställighetslagen (1979:189).

 Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Lag (1991:240).

Felrapport[redigera]

Se över redogörelsen över förmildrande omständigheter, dess utgör försvårande omständigheter. Vad som utgör förmildrande omständigheter anges inte. Se över rättsfall kontra lagändringar beträffande normalstraffet viss tid el livstid. Ändringen för några år sedan då livstid blev HR jmf försvårande kriteriet nu.

Felrapport[redigera]

Det vore bra om kommentarer till sådant som försvunnit finns med. Ska det inte finnas en åttonde paragraf till BB kap 12 som behandlar skadegörelse på gränsmarkeringar o liknande?

Felrapport[redigera]

Föregående felrapport blev fel. Skadegörelse på gränsmarkeringar sorterar tydligen under förfalskningsbrott kap14 par 9

BrB 3:11[redigera]

Jag ser inte det som är nytt i BrB 3:11 i kommentaren på höger sida av bilden. Det som är tillagt i lagtexten om att det är straffbart att inte FÖRHINDRA vissa brott finns inte med i kommentaren, utan det verkar vara texten till den gamla lydelsen av paragrafen som står som kommentar till den nya paragrafen (bara det om underlåtenhet att avslöja).

Avsaknad av prejudikat (Svea Hovrätt 1954)[redigera]

Hej ! I "Kommentarer till Brottsbalken del 1" av bl.a. Ivar Strahl Finns följande, som jag menar är av intresse. Lagen om bedrgägeri har väl mest bara fått tillägg, inget har tagits bort ?

Ungefär så här "En sjökapten fick kredit hos en skeppshandlare. Senare upplyste gärningsmannen inte skeppshandlaren om att han (av oklar anledning) inte längre var sjökapten, inte hade denna tjänstegrad/titel. Han fortsatte emellertid utnyttja krediten. Han misskötte aldrig betalningarna. Men när skeppshandlaren senare fick veta att gärningsmannen inte var sjökapten längre, kände han sig lurad. Sammanlagt hade krediten efter att gärningsmannen inte längre var sjökapten omfattat en icke ringa summa. Dömd för bedrägeri, Svea Hovrätt 1954, kom ej till HD"

I "Kommentarer till brottsbalken 1" (en 80/90-talsutgåva) står att bedrägeribrottet kräver tre REKVISIT

1. Ett vilseledande (som i princip kan bestå av vilken omständighet som hellst, blott den är kausal i förhållande till förmögenhetsöverföringen)
2. En förmögenhetsöverföring (av icke ringa värde)
3. Kausalitet mellan vilseledandet och förmögenhetsöverföringen.

Brottet uppstår vid förmögenhetsöverföringen, eller vid vilseledandet, om detta kommer senare.

Kan ni vänligen kontrollera detta ? Och fylla i den domen , om lagen inte ändrats.