Lagen.nu:Användarhandledning

Hoppa till: navigering, sök

För att skriva lagtextkommentarer använder vi en wiki som verktyg. En wiki är en webbplats vars innehåll kan redigeras av olika användare på ett enkelt sätt (namnet kommer från det hawaiianska wikiwiki vilket betyder "snabb"). Wikipedia är det mest kända exemplet på en wiki. Programvaran bakom wikipedia kallas för Mediawiki, och är också öppen källkod.

https://lagen.nu/wiki/ (dvs den delen du är på just nu) finns en installation av Mediawiki. Som synes liknar den Wikipedia till utseendet. Det är dock inte den som besökaren i första hand kommer att se. Texten som skrivs på wikin vävs ihop med lagtext och annat och presenteras på https://lagen.nu/. Ni kan tänka på den förra som den interna webbplatsen och den senare som den publika webbplatsen.

Kommentaren för en specifik lag skrivs i form av en wikisida som får namn efter lagens SFS-nummer, exv "SFS/1960:729" och som innehåller kommentarer för lagen i sin helhet samt individuella paragrafer.

Att skriva på en wiki är annorlunda jämfört med att skriva i Word. I många avseenden primitivare, men på andra sätt bättre. Du kan inte se formattering (fetstil, länkar etc) medans du skriver. Å andra sidan kan flera människor gemensamt redigera en text utan att behöva skicka filer fram och tillbaka. Den här användarhandledningen innehåller ett antal övningar för att komma igång med att använda systemet.

Användarkonto

Övning 1: Skapa ett användarkonto

För att kunna skriva någonting alls måste man skapa ett konto.

  1. Klicka på "Logga in/skapa konto" högst uppe i högra hörnet på denna sida.
  2. Klicka på "Skapa ett användarkonto". Jag rekommenderar att ni anger er epostadress även om det inte är obligatoriskt - det behövs för att ni ska kunna få mail när något på "era" sidor ändras.

När ni har skapat kontot är ni automatiskt inloggade.

Övning 2: Bevaka en sida

Eftersom wiki är ett system som låter flera personer arbeta tillsammans med texter kan man ställa in systemet att skicka epost varje gång någon redigerar en sida man är intresserad av.

  1. Gå in på Inställningar, och klicka på "Bekräfta e-postaddress". Kolla din epost efter ett meddelande med rubriken "Bekräftelse av e-postadress på Lagen.nu", och klicka på länken i det meddelandet.
  2. Gå tillbaka till Inställningar på wikin och klicka i "Skicka e-post till mig när en sida på min bevakningslista ändras" (samt även gärna "Skicka mig e-post även för små redigeringar")
  3. Gå till "Stilguide" (i vänsternavigationsmenyn). Detta är en sida som innehåller riktlinjer för hur skrivandet ska gå till.
  4. Klicka på fliken "Bevaka". Nu kommer du få ett mail varje gång någon ändrar denna sida, eller skriver något på dess diskussionsflik (se nedan).

Att skapa sidor

Övning 3: Skapa sidor för din lagkommentar.

  1. Gå till förstasidan på wikin och klicka på "din" lag. Om du inte hittar din lag där, se nedan.
  2. Om det inte redan finns något skrivet om lagen (vilket märks på att länken är röd) komme du till en sida med ett tomt inmatningsformulär. (Eventuellt, om jag har påbörjat skrivandet, vilket jag har för vissa lagar, finns det redan lite text
  3. Om det redan finns något skrivet får du upp en sida med den texten. Klicka isåfall på fliken "Redigera" högst upp på denna sida, så får du upp ett inmatningsformulär med samma text.
  4. Skriv något kort om lagen som helhet, exv "Skadeståndslagen (SkL) handlar huvudsakligen om skadeståndsanspråk som uppstår utan att det finns ett avtalsförhållande mellan parterna (utomobligatoriskt skadestånd)".
  5. Fyll i en sammanfattning i textfältet nedanför, exv "inledande kommentar till lagen i helhet". Se till att "Mindre ändring" inte är ikryssat.
  6. Klicka på "Spara". Det kommer ta ett tag (mellan några sekunder för en kort lagtext till upp till en minut för en lång).
  7. Du får upp en sida som ser ut som en wikipediasida, fast med din text.
  8. Högst upp på denna sida (och på alla sidor på wikin) finns en länk "Se den här sidan på lagen.nu". Klicka på den. Nu kan du se din kommentar till höger om lagrubriken (om den inte dyker upp kan du behöva ladda om sidan).

Det som händer är att när du sparar texten så lagras denna i wiki-databasen. Samtidigt sparas även en version av själva lagtexten med dina kommentarer invävda under varje paragraf. Arbetet med att spara en den nya versionen av lagtext + kommentarer går normalt på några sekunder, men för längre texter som Rättegångsbalken kan det ta en minut eller mer.

(Det kan hända att du får upp ett felmeddelande när du klickar på "Spara". Din text har med största säkerhet sparats, men något kan gå snett i steget när kommentaren ska vävas ihop med lagtexten. Meddela mig isåfall, och skicka med hela felmeddelandet med alla rader).

Passa på att lägg till din lagkommentarssida till din bevakningslista (kryssrutan "Bevaka denna sida"). Jag kan och kommer gå in och redigera allt från stavningar och syftningsfel till rent subjektiva språkliga förändringar. Dock kommer jag inte ändra själva substansen i texten om jag inte ser något som uppenbart är fel) - det är ni som har huvudansvaret för att texten är juridiskt korrekt.

Om du inte hittar din lag på wikins förstasida: Även förstasidan kan redigeras - jag har gjort en översikt över rättsområden och viktiga lagar inom dessa, men säkert missat några. Klicka på fliken "Redigera" och lägg till din lag under rätt områdesrubrik. Låt oss säga att du vill lägga till arbetstvistlagen (Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister, LRA) under Arbetsrätt. Scrolla ner tills du hittar avsnittet om arbetsrätt och lägg till din lag genom att skriva in en rad på samma form som de befintliga. Dvs ändra från:

==[[:Kategori:Arbetsrätt|Arbetsrätt]]== 

* [[SFS/1974:358|Förtroendemannalagen]]
* '''[[SFS/1976:580|Medbestämmandelag (MBL)]]'''
* [[SFS/1977:1160|Arbetsmiljölag]]
* [[SFS/1977:480|Semesterlag]]
* [[SFS/1982:673|Arbetstidslag]]
* '''[[SFS/1982:80|Lag om anställningsskydd (LAS)]]'''
* [[SFS/1994:260|Lag om offentlig anställning (LOA)]]

till (notera den nya raden i kursiv stil):

==[[:Kategori:Arbetsrätt|Arbetsrätt]]==

* [[SFS/1974:358|Förtroendemannalagen]]
* [[SFS/1974:371|Arbetstvistlagen (LRA)]]
* '''[[SFS/1976:580|Medbestämmandelag (MBL)]]'''
* [[SFS/1977:1160|Arbetsmiljölag]]
* [[SFS/1977:480|Semesterlag]]
* [[SFS/1982:673|Arbetstidslag]]
* '''[[SFS/1982:80|Lag om anställningsskydd (LAS)]]'''
* [[SFS/1994:260|Lag om offentlig anställning (LOA)]]

Mer om hur detta funkar i avsnitten nedan om länkar och textformattering.

Lite om sidnamn och webbaddresser (URL:er)

Lagtextsidan https://lagen.nu/1972:207 motsvaras av wikisidan https://lagen.nu/wiki/SFS/1972:207

Varje sida under https://lagen.nu/wiki/ har ett namn. De sidor som innehåller kommentarer för en lag har ett namn på formen "SFS/1972:207" (tanken är att även andra rättskällor ska kunna kommenteras i framtiden, exv "Dom/nja/2009s79" för en HD-dom eller "CELEX/31995L0046" för ett EG-direktiv). Det finns även andra sidor, s.k. begreppssidor, som har samma namn som begreppet de beskriver, exv "Avtalsrätt"

Några sidor, exempelvis "Lagen.nu:Deltagarportalen" handlar om själva kommenteringsprojektet. Vi använder alltså samma verktyg även för vårt "Intranet". Även allt vi skriver här är synligt för hela världen.

Redigeringskommentarer

Man bör skriva en kort kommentar om den ändring man gjort (exv "om culparegeln"). Gör man inte det så varnar systemet. Varningen är dock liten och lätt att missa, men man märker det på att man får upp textrutan igen. Innan ni får upp texten i "färdig" form har den inte sparats - det är viktigt att vara medveten om detta, annars riskerar man att ens redigeringar försvinner.

Förhandsgranskning och ändringar

Förutom Spara finns två andra verktyg. Knappen "Visa förhandsgranskning" visar hur resultatet kommer se ut, utan att spara. Om man använder mycket eller komplicerad textformattering (se nedan) vill man gärna förhandsgranska den innan man sparar. I det här projektet ska vi dock försöka hålla nere textformatteringen till ett minimum.

Den andra knappen, "Visa ändringar" visar en jämförelse av texten innan och efter din redigering, vilket är användbart när du gjort en mer omfattande redigering och vill få en uppfattning av vad du egentligen gjort innan du sparar.

Men tänk på att ingen av dessa knappar sparar din text! Ska den sparas är det bara "Spara"-knappen som gäller.

Små och stora redigeringar

Kryssrutan "Mindre ändring" är normalt sett ikryssad. När den är är ikryssad körs inte processen som väver ihop lagtext och kommentarer, vilket gör att det går fort att spara, men att lagtextsidan på lagen.nu förblir oförändrad. En vettig arbetsgång kan vara att under ett arbetspass ha "mindre ändring" ikryssad, och när man är klar för stunden eller dagen spara ytterligare en gång, nu med den urkryssad.

Kommentarer för enskilda paragrafer

Övning 4: Kommentera en enskild paragraf.

Gå tillbaks till er lagtextsida. Försök komma på vilken den viktigaste paragrafen i lagen är, och skriv något om den. För skadeståndslagen är det 2 kap. 1 § som uttrycker culparegeln. För att ange att ett visst textstycke utgör en kommentar till en viss paragraf så gör man en rubrik med paragrafbeteckningen som text (exv "2 kap. 1 §"). I mediawiki så gör man rubriker genom att omsluta texten med ett eller fler =-tecken på varje sida om texten. Lägg in texten under den kommentar om lagen i helhet som ni redan skrivit. Sammanlagt kan det se ut såhär:

== 2 kap. 1 § ==

Denna s.k. culparegel är huvudregel i den utomobligatoriska
skadeståndsrätten. En sakskada kan ge rätt till ersättning för
ekonomisk skada, en personskada även för ideell skada. För att något
ska anses vårdslöst ska det vara fråga om handlande (eller i vissa
fall underlåtenhet att handla, jfr. garantläran) som är dels
objektivt vårdslöst genom att strida mot någon norm i rättsordningen,
dels subjektivt vårdslöst utifrån den handlandes egen vetskap.

På sidan Stilguide går vi in på vad som är en bra och en dålig kommentar rent språkligt, men nu gäller det att få in texter där vi vill ha dem.

Man kan bara kommentera paragafer i sin helhet, inte enskilda stycken, meningar eller ord. Det här är en skillnad mot exv Karnov, som använder ett system med fotnoter för att kommentera enskilda små beståndsdelar i en lagtext. Vill man exempelvis bara kommentera femte paragrafen, tredje stycket, får detta framgå av texten:

== 5 § ==

Av tredje stycket framgår att ...

Begrepp

Övning 5: Skapa en definition av ett begrepp

I ovanstående paragrafkommentar finns flera juridiska begrepp som inte är alldeles självklara -- utomobligatoriskt skadestånd, sakskada, personskada, ekonomisk skada, ideell skada, vårdslöshet, culpa, garantläran,... Det finns inte plats att förklara alla de begreppen i själva paragrafkommentaren. Istället kan man skapa en egen sida för vart och ett av dem. I det nedanstående exemplet tar jag begreppet "Personskada", men du får byta ut det mot något begrepp som du använt i din paragrafkommentar

  1. Sök på wikin efter "Personskada". Förmodligen kommer texten 'Det finns ingen sida med titeln "Personskada"'.
  2. Klicka på "Skapa denna sida". Skriv in en enkel definition och spara:
Kroppslig eller psykisk skada som orsakats av någons handlande.

En personskada kan leda till ekonomiska förluster (läkarkostnader,
inkomstförlust) och ideella förluster (sveda och värk, lyte och men). 
Om den skadevållande personen varit vårdslös ska  denne ersätta den
skadelidande både den ekonomiska och den ideella skadan (SkL 2:1).

Om du sedan följer länken "Se den här sidan på lagen.nu" så kommer du till sidan https://lagen.nu/begrepp/Personskada . På den sidan finns, förutom själva definitionen, även en lista med rättsfall som använder begreppet.

Som en huvudregel ska begreppsbenämningar använda obestämd form singular ("Personskada" istället för "Personskador") med undantag för abstrakta begrepp som det bara finns en av, exv principer ("Offentlighetsprincipen" istället för "Offentlighetsprincip", "Justitiekanslern" istället för "Justitiekansler"). Se vidare på stilguiden.

Länkar

För att det ska vara nån mening med att beskriva begrepp måste det finnas något sätt att komma från paragrafkommentaren till begreppen. Detta görs genom länkar. Det finns ett olika par typer av länkning.

Interna länkar

Övning 6: Skapa en länk mellan paragrafkommentaren och begreppet

I kommentaren för SkL 2:1 har vi begreppet "personskada" (och i din paragrafkommentar har du något annat begrepp som du sen skrivit en definition för). För att det ordet ska länka vidare till den definition vi precis skrivit talar vi om att det ska vara en länk genom att omsluta det med dubbla hakparanteser:

== 2 kap. 1 § ==

Denna s.k. culparegel är huvudregel i den utomobligatoriska
skadeståndsrätten. En sakskada kan ge rätt till ersättning för
ekonomisk skada, en [[personskada]] även för ideell skada. För att
något ska anses vårdslöst ska det vara fråga om handlande (eller i
vissa fall underlåtenhet att handla, jfr. garantläran) som är dels
objektivt vårdslöst genom att strida mot någon norm i rättsordningen,
dels subjektivt vårdslöst utifrån den handlandes egen vetskap.

Prova att göra motsvarande länkning i din paragrafkommentar. När du sparar den kommer begreppet vara länkat till sidan med samma titel.

Ibland vill man länka till ett begrepp, fast med annan text. I definitionen av personskada skulle vi vilja att "ekonomiska förluster" länkar till sidan/begreppet "Ekonomisk skada". Då skriver vi sidtiteln först, följt av ett |-tecken, följt av länktexten:

Kroppslig eller psykisk skada som orsakats av någons handlande.

En personskada kan leda till [[Ekonomisk skada|ekonomiska förluster]]
(läkarkostnader, inkomstförlust) och ideella förluster (sveda och
värk, lyte och men). Om den skadevållande personen varit vårdslös ska
denne ersätta den skadelidande både den ekonomiska och den ideella
skadan (SkL 2:1).

Kategorilänkar

Ytterligare en form av länkning är kategorilänkar. Detta är en fristående länk som placeras längst ner på varje sida och anger till vilket rättsområde som lagtexten eller begreppet hör. I de exempel vi använt bör både kommentaren till skadeståndslagen och begreppet Personskada kategoriseras som skadeståndsrätt. Det visar vi genom följande länk längst ner på bägge sidorna:

[[Kategori:Skadeståndsrätt]]

Övning 7: Kategorisera de två sidor du skapat

  1. Bestäm vilket (eller vilka) rättsområden din lag och det begrepp du skrivit tillhör. En lista över de kategorier som använts finns under Special:Kategorier
  2. Kategorisera bägge sidorna genom en kategorilänk längst ner på sidan.

Systemet använder idag inte kategorierna särskilt mycket (Mediawiki-programvaran skapar automatiskt samlingssidor för alla sidor som tillhör en viss kategori, men mer är det inte). Jag hoppas dock kunna skapa samlingssidor för olika rättsområden, och då kommer kategorisering vara användbart.

Om begreppet är ett latinskt begrepp, använd [[Kategori:Latinska begrepp]]. Om begreppet inte hör till något specifikt rättsområde, utan är mer grundläggande (exv "rättssubjekt"), använd [[Kategori:Grundläggande begrepp]]

Externa länkar

Du kan även länka till en annan webbsida genom att ange adressen följt av länktexten inom enkelhakar, exv:

= 3 kap. 2 § = 

Om en enskild har ett skadeståndsanspråk mot staten så  är det
[http://www.jk.se/info/info.htm#ombud Justitiekanslern (JK)] som för
statens talan angående detta.

Övning 8: Länka till en annan webbsida.

  1. Försök hitta någon webbsida som är relevant för någon av paragraferna i din lag
  2. Skriv en paragrafkommentar som länkar till denna.

Hänvisningssidor

Om fler än ett begrepp används för att beskriva samma sak (exv "Legalitetsprincipen" och "Legalitetsgrundsatsen"), skriver man beskrivningen på sidan för det mest använda begreppet.

För övriga begrepp skapar man en sida för varje begrepp, vars enda innehåll är en hänvisning till huvudbegreppet. För den som söker på, eller länkar till, någon av alternativbegreppen kommer mediaprogramvaran automatiskt hänvisa till huvudbegreppet. Hänvisningen är i form av en länk med en särskild kod framför:

#REDIRECT [[Legalitetsprincipen]]

Övning 9: Skapa en hänvisningssida

  1. Hitta en synonym för det begrepp du skapat. Hittar du ingen synonym, ta pluralformen av begreppet (exv "Personskador").
  2. Skapa en hänvisningssida för synonymen som hänvisar till huvudbegreppet.

Automatiska länkar

När du skriver en lagrumshänvisning, antingen på kort eller lång form ("SkL 2:1" resp "2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)") hittar programvaran den automatiskt och länkar upp den till rätt paragraf. På sidan Lagrumshänvisning finns exempel på de olika former av hänvisningar som kan göras. Den här automatiska länkningen sker bara med den version av texten som syns på lagen.nu, den text som du jobbar med i wiki-gränssnittet blir inte länkad. Jämför wikisidan ovan med motsvarande sida på lagen.nu.

Ni kan och bör hänvisa till relevanta lagrum, särskilt för att visa på samband som inte direkt framgår av texten. Sådana hänvisningar gör ni i texten på samma sätt som normalt sett görs i juridisk text: "Regler för uppsägning av hyresavtal finns i 12 kap. 46 § jordabalken" eller i kortform "Regler för uppsägning av hyresavtal finns i JB 12:46".

Om ni skriver en lagkommentar, och vill hänvisa till en viss paragraf i just den lagen kan ni utelämna lagnamnet (ofullständig form) eftersom hänvisningen tolkas utifrån lagen vars kommentar ni skriver. Det är alltså OK att i kommentaren för jordabalken som helhet skriva "Regler för uppsägning av hyresavtal finns i 12 kap. 46 §". I kommentaren för 12 kap. 1 § jordabalken kan ni även skriva "Regler för uppsägning av hyresavtal finns i 46 §".

Den här automatiska länkningen kan ibland misslyckas, särskilt på lite mer komplicerade hänvisningar där man hänvisar till flera paragrafer på en gång:

hinder enligt 58 kap 1 § 3 och 4 § 2 st RB

Om man märker att länkarna går till fel ställe (ett vanligt symptom är att länken leder till https://lagen.nu/9999:999) kan man länka manuellt, på samma sätt som med externa länkar:

hinder enligt [https://lagen.nu/1942:740#K58P1S1N3 58 kap 1 § 3] och [https://lagen.nu/1942:740#K58P4S2 4 § 2 st RB

För att ta reda på vilken address varje enskild paragraf har, se Hur man länkar till lagen.nu. För att se vilka lagförkortningar som kan användas, se denna (något svårlästa) sida.

Man kan även hänvisa till rättsfall på samma sätt. Se Rättsfallshänvisning för exempel på hur sådana hänvisningar ska se ut. Bara de rättsfall som finns med i lagen.nu-databasen blir länkade. Rättsfall från HD innan 1989, RegR innan 1993, AD innan 1993 m.m. kommer alltså inte att bli automatiskt länkade.

Övrigt

Textformattering

Rent allmänt ska vi inte använda så mycket textformattering utöver det vi använt hittils (rubriker, interna länkar, externa länkar). Tre saker är dock bra att kunna.

  • Kursiv stil skapas genom att omge den kursiva texten med ''dubbla enkelfnuttar''.
  • Fetstil skapas genom att omge den fetstilade texten med '''tredubbla enkelfnuttar'''.
  • Punktlistor skapas genom att inleda varje element i punktlistan med en asterisk (*).

Mer information finns på länken Redigeringshjälp längst ner på redigeringsformuläret.

Användarpresentation

För att en besökare ska kunna veta vem som skrivit en viss text kan man skapa en presentation av sig själv där man kan lista meriter, intresseområden eller bara en kort beskrivning av sig själv. Presentationen skriver du på din användarsida, som du når via länken med ditt namn på högst upp på varje sida. Du redigerar denna som vilken annan sida som helst.

Övning 10: Skapa en presentation

  1. Klicka på ditt namn högst uppe på sidan (till höger om den gröna person-ikonen)
  2. Klicka på "Redigera denna sida"
  3. Skriv en kort presentation av dig själv

Diskussionssidor

Till varje sida hör även en diskussionssida. Om jag (eller någon annan) har synpunkter på eller frågor om texten kan jag komma att skriva en kommentar på denna sida.

Historik och jämförelse

När du ändrar en text lagrar wikiprogramvaran den tidigare versionen av texten. Samtliga revisioner av sidan lagras, och du kan när som helst jämföra en tidigare version med den befintliga, eller återgå till en tidigare version.