Lagen.nu:Stilguide

Från Lagen.nu
Hoppa till: navigering, sök

Edit.png Information om textformattering, länkar m.m. finns under Textredigering, och riktlinjer för samarbete finns under Skrivprocess.

För att kvalitén ska bli så bra som möjligt, och för att alla ska göra på ungefär samma sätt utan att behöva ta ställning till precis varenda fråga som kan tänkas dyka upp, är här några riktlinjer för skrivandet.

Innehåll

Språk

  • Skriv kort. Försök hela tiden att trimma språket. Det finns visserligen oändligt med utrymme, men läsaren har inte oändligt med tid. Inte du heller - det är bättre att du skriver grunda kommentarer till tio paragrafer, än att du skriver en avhandling om en. Skriv korta meningar. Stryk uttryck som inte tillför information. Vissa vanliga förortningar kan användas: "dvs.", "exv.", "m.fl."
  • Skriv ledigt. Du talar inte till dina medstudenter eller examinatorer, utan till dina föräldrar, syskon och vänner utanför Juridicum. Men tänk på att ledigt och vagt inte är samma sak - din text ska vara så precis som möjligt. Om ordet du tänkt använda finns i Svarta listan skriver du för stelt. Kolla även Myndigheternas skrivregler och TT-språket. Och använd "ska" hellre än "skall".
  • Men undvik inte fackuttryck - att förstå dessa är en viktig nyckel till att förstå juridiska resonemang från annat håll. Det är vanligt att lagtexten använder andra uttryck än vad jurister gör när de diskuterar. Exempelvis skulle regeln i RB 34:1 "Rättegångshinder skall av rätten självmant beaktas" omnämnas som "ex officio" i en juridisk diskussion. Använd detta för att introducera fackbegreppen, och länka till separata sidor för en djupare definition: "Några rättegångshinder som ska undersökas ex officio är ...". Det framgår av lagtexten att det är fråga om olika omständigheter som gör att målet inte kan tas upp, och att domstolen har ett eget ansvar att undersöka sådana omständigheter. Genom att introducera begreppen rättegångshinder och ex officio får läsaren tillgång till samma språk som jurister använder. Men se till att länka till separata sidor med djupare definitioner av begrepp. Och skriv dessa sidor, om ingen annan redan gjort det.
  • Skriv tydligt och definitivt. En juriståkomma är att dölja resonemang bakom generaliserande fraser, "såvitt känt har ingen dömts för", "i allmänhet faller x in under begreppet y". Försök vara mer rakt på sak - "ingen har dömts för", "x faller in under begreppet y".
  • Skriv inte bara om lagtexten med egna ord, även om du tror ha ett begripligare språk. Den faktiska lagtexten finns bredvid din kommentar, och kommer läsas först, innan din kommentar. Försök istället att svara på frågor som lagtexten väcker.
  • Hänvisa inte till litteratur för triviala påståenden -- det är inte nödvändigt och gör texten rörig. Sträva efter att få texten att stå på egna ben. Måste du källhänvisa, gör det i en kommentar. Detta hjälper personen som redigerar din text efter dig, men håller själva texten ren. Exempel:
Begreppet "skriftligt" omfattar e-post, men inte SMS
<!-- Magnusson Sjöberg & Westman, Studiematerial Rättsinformatik HT 2008, s 36 -->
  • Alla paragrafer måste inte kommenteras. Satsa på att förklara de sammanhang och begrepp som inte direkt framgår av texten.
  • Sätt in enskilda paragrafer i ett sammanhang. I vilket sammanhang behöver man bry sig om den här paragrafen? I ett sådant sammanhang, vilken är nästa paragraf man ska titta på?
  • Läsaren är en motiverad privatperson, inte nödvändigtvis juridiskt utbildad, som vill lösa ett problem. Försök ge läsaren tillräckligt med information för att avgöra om lagtexten överhuvudtaget är relevant för dennes problem.
  • I praktiken finns det ofta typfall inom ett rättsområde - en frågeställning börjar med att man startar i en paragraf, går vidare till en annan, gör en avvägning, fortsätter till en tredje osv. De här "stigarna" är svåra att läsa ut direkt från lagtexten, så försök lyfta fram dem i kommentarerna, exempelvis genom hänvisningar ("Vid bedömningen enligt denna paragraf måste man ta hänsyn till de generella undantagen i 42 §...").

Täckning och omfång för lagkommentarer

Ingen har oändligt med tid för att lagkommentarer och begreppsbeskrivningar. Det kommer inte vara möjligt att täcka allt. För längre lagtexter, som kan ha hundratals paragrafer (den längsta, inkomstskattelagen, har 1520 paragrafer) är det heller inte önskvärt att skriva om varenda paragraf. Även i mindre lagar finns det alltid ett par paragrafer som inte är särskilt viktiga. Det är därför bra om man börjar med det viktigaste först.

En utgångspunkt är att kolla er gamla lagbok och i första hand skriva om de paragrafer som har mycket över- och understrykningar. En paragraf som aldrig diskuterats i undervisning eller litteratur är inte intressant att skriva om här heller. Särskilt de procedurella regler som finns i slutet av många lagtexter är sällan intressanta att kommentera.

På samma sätt kan man inte heller gå in allt för mycket i detalj i varje enskild paragrafkommentar. Som riktlinje bör en kommentar inte vara mer än två stycken lång, såvida den inte är särskilt komplicerad.

Men alla lagtexter och rättsområden är olika, och på vissa områden kan det vara så att det kring enstaka paragrafer och begrepp finns en mycket omfattande praxis eller teoribildning (exempelvis marknadsföringslagen 5 § samt 8 §). Då kan det vara värt att lägga ner mer tid på just de paragraferna och låta en större del av den övriga lagtexten vara okommenterad.

Länkning

Textmassan vi ska skriva trycks ju inte på papper, och texterna har inte någon särskild ordning de ska läsas i. Istället är det fråga om massor av fristående textsavsnitt som hänvisar till varandra på många olika sätt. Eftersom det är på webben är dessa hänvisningar i form av länkar. Det finns ett antal olika sådana, som kommer hanteras lite olika av er som skriver.

  • Gör hänvisningar till lagrum och rättsfall när detta hjälper till att förstå texten. Lagrum och rättsfall kan du skriva rakt upp och ner i texten ("12 kap. 34 §", "NJA 2008 s 423"). Sådana lagrums- och domslutshänvisningar kommer bli länkade på https://lagen.nu/, men inte på denna wiki. Det finns en viss variation i hur jurister uttrycker hänvisningarna, och den automatiska länkningen klarar inte av alla varianter. Kolla sidorna Lagrumshänvisning och Rättsfallshänvisning för exempel på hur hänvisningarna ska utformas.
  • Länka de begrepp som används i texten. Även om du inte hinner skriva förklaringar till alla begrepp är det ändå värdefullt att länka till dem - av den anledningen att man då kan se på Special:Önskade_sidor vilka oförklarade begrepp som används oftast.(När kommentarstexten vävs ihop med lagtexten och visas på https://lagen.nu/ kommer länken för de begrepp som inte beskrivits än att gömmas - så det är bara att länka på.) Du behöver dock bara länka ett och samma begrepp en gång per paragrafkommentar / begreppsbeskrivning, så även om du använder begreppet flera gånger i en förklaring så räcker det med att länka den första förekomsten.
  • Länka till annan information på andra webbplatser (akademiska artiklar, handledningar, allmänna råd, myndighetshemsidor...) som är relevant för att förstå en viss paragraf. Ett typexempel är RB 8:4 som använder begreppet "god advokatsed". I kommentaren för den paragrafen bör man länka till advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed, som finns på advokatsamfundets hemsida.

Särskilt myndighetsinformation, men också juridiska artiklar och även examensarbeten kan vara intressant att länka till. Inkludera tillräckligt mycket information för att en efterföljande skribent ska förstå vilken information du avser, med tanke på att länkar tyvärr ofta ändras. Exempelvis kan dessa länkar vara lämpliga i ärvdabalkens avsnitt om bouppteckning:

= 20 kap. =

Skatteverket har gett ut
[http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/broschyr/info/461.4.39f16f103821c58f680007861.html
en broschyr (SKV 461)] som beskriver hur en bouppteckning  ska göras.  

Länka i första hand till information som är allmänt tillgänglig (inte till sådant som kräver abbonemang och inloggning), officiell (hellre skatteverkets egen sida snarare än till Skattejuristerna AB) och permanent (dvs sådana sidor som förhoppningsvis finns kvar på samma adress ett tag). Länka frikostigt -- det gör både er text och webben som helhet bättre.

Begrepp

För att verkligen förstå ett rättsområde räcker det inte med att veta vilka lagar som är de viktiga och kunna förstå de viktiga paragraferna. Man måste också förstå de begrepp som används i diskussionen. Dessa begrepp används inte alltid i själva lagtexten, utan kan vara exempelvis namn på principer som utarbetats i den rättsvetenskapliga doktrinen och som kanske endast till del kommer till uttryck i själva lagtexen. Dessa begrepp måste också förklaras.

Ett exempel från kommentaren till personuppgiftslagens 5 a §. Själva paragrafen har jag förklarat såhär:

Om personuppgifterna finns i ostrukturerat material, exv. löpande
text, behöver större delen av PUL (den s.k. hanteringsmodellen) inte
tillämpas. Istället används den enklare s.k. missbruksmodellen som
beskrivs i andra stycket, och som bara innehåller en regel -
personuppgiftshanteringen får inte kränka den personliga integriteten
för den/de personer som uppgifterna gäller.

I detta finns minst fem begrepp (ostrukturerat material, hanteringsmodellen, missbruksmodellen, personlig integritet) som i sig behöver förklaras. Men det är inte riktigt lämpligt att förklara begreppen i samma stycke. Dels blir texten lång och otymplig, dels kan begreppen återkomma i andra sammanhang (särskilt "personlig integritet" är ett begrepp som används i många rättsområden). Istället kan man förklara varje begrepp i mer detalj (ett eller ett par stycken) på en separat sida, och länka till den sidan från paragrafkommentaren.

Första stycket på en begreppssida ska vara en kort mening eller bara några ord som definerar begreppet på samma sätt som en ordboksdefinition. Denna mening används sedan som "tooltip" för alla länkar till detta begrepp. På så sätt kan en läsare som är lite mer insatt, men inte har allt i ryggraden än, snabbt få hjälp.

Ytterligare en fördel med separata begreppssidor är att de rättsfall som finns på lagen.nu är uppmärkta med ett antal sökord. Begreppsförklaringen kommer att presenteras sida vid sida med en lista på rättsfall som använder det begreppet som sökord. Försök därför att använda begrepp som används som sökord i rättsfallen (hellre "legalitetsprincipen" än "legalitetsgrundsatsen"). En lista över sökord som använts finns under Lagen.nu:Sökord

Namngivning

  • Begreppssidorna ska så långt det är möjligt anges i substantivform, obestämd form singular ("Ratihibering" snarare än "Ratihabera", "Positivt kontraktsintresse" snarare än "Det positiva kontraktsintresset")
    • Undantag: Om artikeln rör något som det bara finns en av (upphandlingslagen, tillitsgrundsatsen), använd bestämd form.
    • Undantag 2: Om singularformen betyder något annan än pluralformen ("Förmögenhetsrätt" resp "Förmögenhetsrätter").

Ibland finns det flera begrepp för samma sak (exv legalitetsprincipen och legalitetsgrundsatsen). Då bestämmer man sig för vilket begrepp som oftast används (gärna utifrån ovanstående sökordslista) och skapar en sida för detta begrepp där man skriver en utförlig förklaring. Sen skapar man hänvisningssidor för de övriga begreppen. Om du skrivit en sida för begreppet "Underpanträtt", men vet att synonymen "Hypotekarisk panträtt" finns, skapa en sida även för detta begrepp, med följande som enda innehåll:

#REDIRECT [[Underpanträtt]]

Flera betydelser

Ibland kan fler än en lagtextkommentar vilja hänvisa till ett begrepp (exv "Bodelning" används både i ärvdabalken och äktenskapsbalken). Då får ni författare försöka komma fram till en beskrivning som ni båda är nöjda med.

Ibland används samma begrepp för två olika saker inom olika områden ("Offentlighetsprincipen" betyder en sak i förvaltningsrätten, men en annan i processrätten, "Preskription" betyder en sak inom fordringsrätten och en annan i straffrätten). Då beskriver man bägge betydelserna, och tydliggör inom vilka respektive områden de används.

Kategorisering

Varje sida kan tillhöra en eller flera kategorier. Vi kan använda den funktionaliteten för att kategorisera den text vi skriver. I huvudsak har varje rättsområde en kategori, men det finns även några kategorier som mer tillhör juridiken som helhet (Kategori:Grundläggande begrepp, Kategori:Latinska uttryck, Kategori:Juridisk metod). Man lägger till en sida till en sida genom att lägga till en särskild länk längst ner på sidan:

[[Kategori:Skadeståndsrätt]]

Varje kategori är i princip en vanlig sida, så man kan skriva en kortare (eller längre) förklaring av varje rättsområde. Se exempelvis sidan för Kategori:Obligationsrätt. Varje sådan kategorisida kan i sin tur tillhöra en kategori. Exempelvis kan Kategori:Skadeståndsrätt tillhöra Kategori:Civilrätt. På det här viset kan man bygga upp en trädstruktur (hierarki) av rättsområden.

Jag har skissat på en kategorisering av rättsområdena, som man når via länken "Rättsområdeskarta" i naviationsmenyn. Trädet ritas om automatiskt, så om den som är expert på marknadsrätt tycker att Kategori:Marknadsrätt ska tillhöra Kategori:Civilrätt istället för Kategori:Offentlig rätt så är det bara att ändra det.

Varje begreppssida bör kategoriseras i minst en kategori. Om ett begrepp förekommer inom flera rättsområden, lägg till det i samtliga. Exempelvis kan "Bodelning" läggas in i både Äktenskapsrätt och Successionsrätt.

Men om du lagt till det i ett mer specifikt område, lägg inte till det i ett generellt område på samma gren. Lägg inte in "Bodelning" i både Äktenskapsrätt och Familjerätt.

Även varje lagtextkommentar bör kategoriseras (och det här har jag redan gjort för alla påbörjade lagtextkommentarer), men använd då kategorin "Lagar inom <X>", exv "Lagar inom successionsrätt". Försök även här vara så specifik som möjligt. Enskilda kapitel och paragrafer kan (än så länge) inte kategoriseras.

Den nuvarande kategoriseringen kan förstås diskuteras. Jag har utgått lite från hur juristlinjen på SU är upplagd, lite efter vad jag läst på annat håll, och lite efter egna idéer. Några av svårigheterna med att kategorisera rättsområden:

  • Ska man ha en platt eller djup struktur? Ska man säga att avtalsrätten är en del av civilrätten, eller ska man säga att avtalsrätten är en del av obligationsrätten som är en del av förmögenhetsrätten som är en del av civilrätten? Här har jag valt att ha en djup struktur eftersom jag tror att den här detaljerade systematiken i sig kan vara informativ.
  • Hur ska man hantera rättsområden som kan sortera in under två olika grenar i trädet? Exv förvaltningsprocessrätt - är det en del av förvaltningsrätten eller en del av processrätten? Här har jag inte behövt ta ställning än.
  • Hur ska man hantera framväxande rättsområden som kombinerar aspekter hos disparata rättsområden, exv miljörätt och IT-rätt? Här har jag tills vidare lagt in sådant i kategorin "Nya rättsområden"
  • Vad är skillnaden mellan ett rättsområde och en frågeställning inom ett rättsområde? Är "uppdragsavtal" ett eget rättsområde, eller bara en vanlig fråga inom den speciella avtalsrätten? Här har jag gått efter om det finns ett etablerat begrepp som slutar på -rätt. Köprätt är ett rättsområde, men "uppdragsrätt" är det inte.

Källanvändning

Man får (och bör!) läsa vad andra skrivit om begrepp och paragrafer, men den text man skriver ska vara helt självständig, inte en bearbetad version av de texter man läst (jämför gränsdragningen mellan bearbetning och självständigt verk i 4 § upphovsrättslagen). Ett sätt att undvika att bli allt för låst av en enskild källas formuleringar är att slå upp begrepp och annat i några olika juridiska uppslagsböcker samt nationalencyklopedin, samt kombinera det med egen kunskap. Detta ger också en mer heltäckande belysning av begreppet.

Vissa texter omfattas inte av upphovsrätt. Detta inkluderar lagtext och myndigheters beslut / yttranden (9 § upphovsrättslagen). Beslut och yttranden ska tolkas ganska snävt och innefattar inte informationsmaterial ur exv broschyrer och webbsidor. Sådant material utgör dock upprättade allmänna handlingar som i de flesta fall får kopieras fritt (26 a § 2 st upphovsrättslagen, observera undantag för kartor, resultat av vetenskaplig forskning m.m.) även om det omfattas av upphovsrätt. Myndighetsmaterial kan man alltså i de flesta fall använda sig av ganska fritt. För "26 a §-material" måste man dock ange upphovsman / källa i enlighet med 11 § 2 st. Man får även citera allt material - myndighetsproducerat eller ej - i lämplig omfattning och med beaktande av god sed (22 §). Exakt hur långt citaträtten sträcker sig kan man säkert skriva avhandlingar om.

Så långt upphovsrättens krav. På lagen.nu ska dock allt material som ni inte skrivit själva - oavsett om det omfattas av upphovsrätt eller inte - tydligt markeras så att det framgår att det kommer från en annan källa. Lämpligen görs detta med citattecken och/eller kursiv stil samt tydlig källhänvisning. Om materialet finns tillgängligt på webben är det i allmänhet bättre att länka till det än att kopiera det.

Om man skrivit en text på annat håll och vill använda den under https://lagen.nu/wiki/ är det helt OK så länge man har hela upphovsrätten till texten, dvs har skrivit den själv från grunden. Om man skrivit en text som en redaktör sedan gått igenom och putsat bör man använda sin ursprungsversion, åtminstone om redaktörens ändringar är omfattande och/eller närmar sig att ha verkshöjd. Om man är osäker kring vad som är tillåtet är det bättre att vara försiktig. Lagen.nu bygger på principer om öppet innehåll, vilka i sig bygger på upphovsrättsliga principer (upphovsmannens rätt att bestämma under vilka villkor materialet får återanvändas). Det är därför extra viktigt att inget av materialet på lagen.nu befinner sig i en upphovsrättslig gråzon.

Läs även gärna tidningen Journalistens artikel Rewrites: Hur mycket får man egentligen citera?

Undertecknande

För informationens trovärdighet är det viktigt att den inte presenteras helt anonymt. Inled din lagtextkommentartext med att skriva vem som har gjort den: "Huvudförfattare: Staffan Malmgren".

För att vidare kunna värdera informationen är det bra (dock inget absolut krav) om ni vill skriva en kortare (eller längre) presentation av er själva. I Wiki-systemet har ni en användarsida, där ni kan berätta vem ni är, vad ni gör och har gjort, vilka rättsområden ni är inriktade på, osv -- ett sorts CV som hjälper besökaren att ta ställning till varför man ska tro på vad som står i er lagtextkommentar.

Om ni gjort en sådan presentation på er användarsida kan ni länka till den från er byline automatiskt - det räcker med att skriva

Huvudförfattare: --

så blir det automatiskt en länk till er användarsida.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Projektinformation
Att göra
Verktygslåda