Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Hoppa till: navigering, sök

Huvudförfattare Alexander Ankerstedt


1 §

Förande av fordon, se inledning på sidan. Detta brott straffas om det begås uppsåtligen eller om personen med vetskap om att det finns en risk för att något inträffar tar en risk att olycka sker, även om det inte är avsikten. Personer som är mycket trötta, bryter mot regler, farliga omkörningar, kör mot rött ljus eller annan stopplikt, fortkörning eller har ett stort ansvar i trafiken. Andra bedömningsorsaker är olämpligt uppträdande vid framförande av fordon, hit kan användande av mobiltelefon räknas in men då uppskattas även risken för att en olycka inträffar genom en bedömning av om föraren tagit en medveten risk eller inte. En medveten risk tas då det föreligger någon särskild risk för trafikolycka och bedömningsgrunder för detta är trafikförhållandena, hur stor trafik, hur kontrollerad körningen varit i övrigt, förarens uppsikt över trafiken och körningen. I NJA 2009 s. 819 ogillade HD åtalet mot en busschaufför som i sin högra hand höll en mobiltelefon och i sin vänstra hand ett papper på vilken han gjorde anteckningar samtidigt som han körde en buss med passagerare. Att någon däremot brister i uppmärksamhet just för ett ögonblick är inte straffbart. jmf 5 §.

Grov vårdslöshet

2 §

Förande av fordon, se inledning på sidan.


3 §

Förande av fordon, se inledning på sidan. Oftast leder brottet till böter 1500 kr eller 30 dagsböter. Den som tillåter annan att köra olovligt enligt sista stycket brukar dömas till 30 dagsböter.


4 §

Förande av fordon, se inledning på sidan. I äldre rättsfall motsvarade rattonykterhet det numera borttagna straffet ringa rattfylleri. Gärningsmannen måste förstå att den kommer att hamna i ett rus. Oftast leder detta straff till dagsböter första gången

4 § a

Förande av fordon, se inledning på sidan. Alkoholkoncentrationen är en av flera saker som tillmäts betydelse vid en samlad bedömning där riskerna för trafiksäkerheten, körsättet, körningens omfattning, trafikförhållandena vid tidpunkten eller att platsen visar tecken på att det finns en stor risk för trafikolycka och om gärningsmannen visar likgiltighet till omgivningen alla talar för fängelse och fängelse är även normalpåföljden. Även då förarens uppgift är ansvarsfull som när buss, lastbilar, skolskjuts eller farlig last framförs. Straffet brukar bli 1 månads fängelse eller jämförbar påföljd, dock kan skyddstillsyn med kontraktsvård bli aktuellt, se NJA 1999 s. 9 där det blev alkoholavvänjning. Vid måttliga alkoholproblem är skyddstillsyn alternativt villkorlig dom i kombination med samhällstjänst ett alternativ till fängelsestraffet, se NJA 1997 s. 278 och NJA 2000 s. 17. Det skall mycket till för att rattfylleri där moped skall leda till fängelse, se NJA 1995 s. 232. Om det avser återfallsbrott skall detta leda till fängelse och utesluta andra alternativ och straffet skärps för varje återfall, mer än 3 månader fängelse väldigt sällan.


5 §

Med smitning kan jämföras begreppet obehörigt avvikande från trafikolycksplats. Även en person som felaktigt tror sig ha orsakat en skada och trots det inte stannar för att undersöka saken gör sig skyldig till smitning.

7 §

Om föraren inte äger bilen får förverkande ske endast om de rätta ägarna medverkat till den tilltalades trafikbrott och åklagaren för en förverkandetalan i samband med åtalet mot de rätta ägarna för medverkan till trafikbrotten eller särskilt enligt lagen om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. se NJA 1991 s. 496. Däremot hindras inte att förverkande sker om en bil köpts på avbetalning utan återtagandeförbehållande, se NJA 2006 s. 751. 29 kap. 5 § 1 st. p. 8 BrB och 30 kap. 4 § 1 st. BrB beaktas vid både påföljdsval och straffmätning.